Bostads Försörjnings Program

BOSTADS FÖRSÖRJNINGS PROGRAM

för simrishamns kommun 2016-2020

samrådsförslag september 2016 Projektledare och författare: Grace Gustavsson, Planarkitekt, Medförfattare: Hannes Granath, Planarkitekt (Praktikant) Layout: Grace Gustavsson Kartor och Illustrationer: Grace Gustavsson & Hannes Granath Fotografier: Grace Gustavsson, Karl Gustavsson samt förvaltningens fotobibliotek. Styrgrupp: Presidiet samhällsbyggnadsnämnden: Carl-Göran Svensson, Christer Akej och Christer Vigren.

Arbetsgrupp: Arbetet med att ta fram programmet har skett i en förvaltningövergripande arbetsgrupp med representanter från samhällsbyggnadsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret, samt Simrishamnsbostäder.

Synpunkter på förslaget ska framföras skriftligt till Simrishamns kommun senast den 19:e december 2016. Synpunkter skickas per post till:Simrishamns kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Box 54, 272 22 eller till epostadress: samhallsbyggnad@simrishamn.se ETT FÖRORD OM ATTRAKTIVITET OCH BOENDE

Attraktivitet är ett begrepp som kan beskrivas Kommunen har som största tillgång en som både emotionellt och funktionellt. omfattande jordbruks- och turistnäring samt ett unikt vackert landskap som attraherar turister, Den emotionella attraktiviteten består av ”mjuka” fritidsboende och permanentboende. Här finns värden som identitet och sociala relationer, stora variationer av boendemiljöer med närhet till upplevelsen av natur- och kulturmiljöer etc. Den hav och natur. Kommunen har stora möjligheter funktionella attraktiviteten består av mer ”hårda” att utvecklas utifrån dessa förutsättningar. värden som infrastruktur och arbetstillfällen. Förtätning är då ett alternativ för hushållande Poängen är att få de två att samspela för att med resursen mark och den högvärdiga skapa attraktiva livsmiljöer (Region Skåne, jordbruksmarken som har blivit ett allt starkare 2010). Det är först när alla delar av vårt nationellt intresse. Ett minskat ianspråktagande liv fungerar som frågan om attraktivitet blir av icke exploaterad mark är att hushålla intressant. För om vi inte trivs på jobbet räcker med naturresurserna och därmed en stor det inte att kommunikationerna dit är goda. Om miljövinst, särskilt avseende skånes högvärdiga boendet är bristfälligt vägs det inte upp av att jordbruksmark. Att förtäta hjälper till att spara skolan är bra. Boendeortens lokalhistoria är på det skånska kulturlandskapets särdrag av största vikt i arbetet för att skapa attraktiva som annars hotas när orter byggs ut. Andra livsmiljöer. Det är ur platsens specifika positiva egenskaper med förtätning är att det förutsättningar ett framgångsrikt arbete med skapar bättre underlag för kollektivtrafik, skapar visioner och strategier kan ta sin utgångspunkt en sammanhängande ort, bättre gestaltning (Region Skåne, 2010). samt ökar möjligheten till möten och kontakter. Förtätning är även gynnsam för ekonomin då ”Kontrasterna i en levande kommun gör alla redan gjorda investeringar i infrastruktur och dagar bättre.” Så lyder Simrishamns kommuns service kan utnyttjas (Region Skåne, 2013). vision som togs fram tillsammans med dem som bor och verkar i vår kommun på Österlen. I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen att ge Simrishamns kommun ska sträva efter att gå före Samhällsbyggnadsförvaltningen, plan- och i gestaltningen av kommunens olika livsmiljöer. bygglovsenheten, i uppdrag att utarbeta ett En tydlig signal till medborgarna om att de har bostadsförsörjningsprogram. Detta program rätt till en vacker och varaktig arkitektonisk är ett tillägg till Framtiden – Översiktsplan utformnng av sin livsmiljö. Genom aktiv för Simrishamn kommun antagen 2015. boendeplanering, i samspel med ett planerat Att förankra ett perspektiv på attraktivitet kommande arkitektur- och kulturmiljöprogram, är en övergripande ambition i arbetet med kan Simrishamns kommun ta ett helhetsgrepp på bostadsförsörjningsprogrammet. Simrishamns boendeattraktivitet. Där emotionell och funktionell kommun önskar skapa riktlinjer utifrån ett attraktivitet sammanstrålar bildas en attraktiv tankesätt genomsyrat av boendeattraktivitetens livsmiljö för Simrishamns kommuns invånare. emotionella och funktionella värden.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

2 inledning, syfte och mål bebyggelsestrategi för simrishamns kommun 3 kommunens planreserv och 5 framtida bebyggelseutveckling 12 omvärldsanalys boendeattraktivitet 14 lagar och styrdokument 15 KOMMUNENS VERKTYG 17 bostadsförsörjning i översiktsplanen 19

RIKTLINJER hur bygger vi i simrishamn? 21 för vem bygger vi i simrishamn? 22 riktlinjer för bostadsförsörjning 23

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

25 handlingsplan för bostäder sammanställd handlingsplan 31

NULÄGESBESKRIVNING SIMRISHAMN invånare i simrishamns kommun 32 arbetsmarknad och utbildning 34 flyttmönster 35 pendling 36 dagens bostadssituation 38 prognos 40

källor Ny bostadsförsörjningslag fr.o.m 1 januari 2014

4.3 Innehållet i riktlinjerna för bostadsförsörjning:

Kommunens riktlinjer för bostadsförsörjning ska särskilt innehålla uppgifter om kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, planerade insatser för att nå målen och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer av betydelse för bostadsförsörjningen.

Uppgifterna ska särskilt grundas på en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar.

Bostadsförsörjningsprogrammet ska kunna ge stöd för beslut i en rad olika samhällsbyggnadsfrågor, t. ex i prioriteringen av framtagandet av detaljplaner och översiktsplanering. ”Bostadsbyggande” och Det ska förtydliga och ”utveckling av bostadsbeståndet” fördjupa översiktsplanens infördes den 1 januari 2014 i 2 bebyggelsestrategi. kap 3 § p.5 plan- och bygglagen, som ett sådant allmänt intresse som kommunerna ska främja vid planläggning. I bostadsförsörjningslagen tydliggörs att kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning ska vara vägledande vid tillämpning av denna bestämmelse i plan- och bygglagen.

1 INLEDNING, SYFTE OCH MÅL

INLEDNING SYFTE

Ett bostadsförsörjningsprogram fyller en Syftet är att arbeta med bostadsfrågorna ur viktig roll i den strategiska utvecklingen ett attraktivitetsperspektiv. Alla i kommunen av kommunens bostadsförsörjning. Det ska kunna leva i goda bostäder. handlar om planering för att skapa nya bostäder, men även att skapa attraktiva Simrishamns kommun vill kommunicera bostadsmiljöer av ett redan befintligt och inspirera till inflyttning genom en bestånd. Programmet ska grunda sig på strategisk och tydlig genomförandeinriktad bostadsförsörjningslagen (2014) och ska bostadspolitik som engagerar syfta till att öka kommunens attraktivitet på lokalsamhället. Kommunen ska kort och lång sikt, så att fler kan och vill bo tydliggöra vilka områden för här året runt. bostadsförsörjning man aktivt vill arbeta med att förverkliga, på kort och lång sikt. Planering för bostäder är starkt Bostadsförsörjningsprogrammet ska ge sammankopplat med planering för förslag till åtgärder för att nå målen. infrastruktur, grönstruktur och näringsliv. Det är komplexa frågor och kräver nya sätt att MÅL tänka på. Samarbete över förvaltningar samt kontakt med bostadsmarknadens aktörer är Bostadsbyggandet ska vara ett prioriterat avgörande för en effektfull boendeplanering. område med ett varierat utbud som Ett dialogarbete med olika grupper i motsvarar behov och förväntningar hos samhället och näringslivet underbygger dagens och morgondagens medborgare. detta bostadsförsörjningsprogram. Kontrasterna mellan Simrishamns stad och byarna med sina starka identiteter, gör oss Programmet innehåller unika i förhållandet till andra kommuner. Ny en nulägesbeskrivning av bostadsbebyggelse ska följa medborgarnas befolkningsutvecklingen, den lokala behov genom livets olika skeden. bostadsmarknaden samt kommunens mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen. Målet är att verka för en god livsmiljö över lång tid som främjar mångfald och ger en bostadsmiljö där vi trivs och som vi kan vara stolta över.

ARBETSPROCESS

dialogarbete

styrgruppen styrgruppen antagen laga kraft samråd dialogarbete dialogarbete utställning arbets- arbets- arbets- arbets- gruppen gruppen gruppen gruppen

2 BEBYGGELSESTRATEGI FÖR SIMRISHAMNS KOMMUN

Kommunen ska medvetet verka för Simrishamns kommun ska följas upp förtätning, hänsyn till miljöbelastning, och aktualiseras för varje mandatperiod. utveckling av mötesplatser och Det innebär att en kontinuerlig kontroll jämställdhet vid planering av av var bygglov och planläggning bebyggelse. Bebyggelsestrategikartan beviljats, och var det getts tillstånd pekar ut Centrum Simrishamn som till enskilda avloppsanläggningar, den ort där kommunen aktivt ska driva ska visa att utvecklingen sker i linje markpolitik. Orten har god kollektivtrafik med Vision 2040 och överordnade och bör vara förstahandsprioritering vid mål. Mer att läsa om Simrishamns lokalisering av ny kommunal service kommuns bebyggelsestrategi finns i och ny bebyggelse. Kartan pekar översiktsplanen Framtiden (s. 104). också ut sex tätorter och beskriver i stort hur kommunen bör förhålla sig vid förfrågningar om bygglov och planläggning. Bebyggelsestrategin för

– samla och förtäta i befintliga orter och värna de gröna pauserna

Simrishamns kommuns bebyggelsestrategi utgår från det överordnade målet Hållbarhet.

Översiktsplanens mål ”Småskalighet och kontraster” vill värna om de unika skillnaderna mellan tät stad och täta orter/byar och ett glest natur- och kulturlandskap med stor kontakt med vidderna.

3 BEBYGGELSESTRATEGI Riktlinjer för ny bebyggelse

Kustzonen indelas i 9 gröna pauser

Kustzonen har särskilt pekats ut. Här har fördjupad analys av olika delområden och orter ge- nomförts med tydliga ställnings- taganden.

Delområdena mellan orterna har kallats för ”Gröna Pauser” och inom dessa tydliggörs vikten att förhålla sig restriktivt till nya ingrepp i de unika och glesbebyggda naturrummen.

4 KOMMUNENS PLANRESERV

Planreserven är den mark som har prövats genom detaljplan eller områdesbestämmelser för sitt ändamål i enlighet med plan- och bygglagen. Under årens lopp har ca 600 detaljplaner blivit fastställda i Simrishamns kommun. Inom kommunen finns det detaljplaner i stort sett alla tätorter. Urvalet av följande presenterade orter och deras respektive planreserv har utgått från översiktsplanens sammanställning.

CENTRUM SIMRISHAMN INLANDSORTERNA

PLANRESERV – 194 bostäder – (ca) 14 villor, GÄRSNÄS 28 kedjehus, 36 lägenheter, 63 lägenheter med inriktning trygghetsboende, 53 lägenheter i särskilt PLANRESERV – 50 enbostadshus, friliggande alt. boende, + 10 ha mark för näringsverksamheter. mindre lägenheter, + 4 ha för näringsverksamhet GRÖSTORP – 12 bostäder, enbostadshus. SIMRIS – 13 bostäder, enbostadshus. BORRBY

KUSTORTERNA PLANRESERV – 50 enbostadshus, friliggande alt. mindre lägenheter, + 6 ha för näringsverksamhet. SKILLINGE HAMMENHÖG PLANRESERV – 120 enbostadshus, friliggande alt. mindre lägenheter, + 1.4 ha för näringsverksamhet PLANRESERV – 70 enbostadshus, friliggande alt. mindre lägenheter, + 0,7 ha för näringsverksamhet

BRANTEVIK S:T OLOF

PLANRESERV – 36 enbostadshus, friliggande alt. PLANRESERV – 30 enbostadshus, friliggande alt. mindre lägenheter, + 0.2 ha för näringsverksamhet mindre lägenheter, + 3 ha för näringsverksamhet BASKEMÖLLA SUMMERING PLANRESERV – 42 enbostadshus, friliggande alt. mindre lägenheter PLANRESERV

VIK 821 enbostadshus, friliggande alt. mindre lägenheter, PLANRESERV – 94 enbostadshus, friliggande alt. + 27,5 ha för näringsverksamhet mindre lägenheter, + 0.25 ha för näringsverksamhet

RÖRUM

VITEMÖLLA PLANRESERV – 15 enbostadshus, friliggande. KIVIK SÖDRA MELLBY/ SVABEHOLM SÖDRA MELLBY/SVABEHOLM S:T OLOF RÖRUM PLANRESERV – 4 enbostadshus. VIK BASKEMÖLLA KIVIK GÄRSNÄS PLANRESERV – 82 enbostadshus, friliggande alt. SIMRISHAMN mindre lägenheter, + 1.5 ha för näringsverksamhet HAMMENHÖG BRANTEVIK vitemölla

PLANRESERV – 3 enbostadshus BORRBY SKILLINGE

5 FRAMTIDA BEBYGGELSEUTVECKLING planberedskap och föreslagna utbyggnadsområden

Utifrån översiktsplanens bebyggelsestrategi har ett antal prioriterade områden pekats ut i orter av förstahandsprioritet (grå) och andrahandsprioritet (orange).

För samtliga orter gäller att framtida bebyggelseutveckling företrädesvis ska ske som en varsam och kvalitativ förtätning inom befintlig bebyggelse i orterna. Med kvalitativ förtätning menas att möjlighet ska ges för en blandad bebyggelse för bostad och arbete, trygga och tillgängliga platser, närhet till service, kollektivtrafik, bredband och annan infrastrukturförsörjning. KIVIK*

Bostadsbehovet, enligt kommunens bedömning, gäller i första hand hyresrätter (2 rok) och bostadsrätter (3 rok). Genom ett tillskott av ovannämnda boendeformer S:T OLOF kan en önskvärd flyttkedja uppstå. När bostäder lämpade för äldre byggs kan denna grupp få möjlighet att flytta från sin villa till ett mer för äldre anpassat boende och samtidigt ge barnfamiljer möjlighet att köpa sig en rymligare bostad. Delar av det befintliga bostadsbeståndet skulle på så sätt få en mer ändamålsenlig användning. En större rörlighet på bostadsmarknaden är eftersträvansvärt.

Utbyggnadsområdena Skansen, Östra GÄRSNÄS planteringen och Lasarettet i centralorten SIMRISHAMN Simrishamn är främst prioriterade i dagsläget. Det finns emellertid andra lägen i kommunen som lämpar sig väl för utbyggnad för bostadsändamål. I det följande redovisas utbyggnadsområden, pågående HAMMENHÖG planläggning samt fastställda detaljplaner för bostadsändamål, ortvis på karta.

SKILLINGE * Vatten- och avsloppförsörjningen (VA) är så pass BORRBY hårt belastad i Kivik att VA-enheten inte kan medge utbyggnad av verksamheter eller bostadsfastigheter inom kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp. Redan detaljplanelagda områden är dock undantag.Utredning om utbyggnad av Kiviks reningsverk pågår och en grov uppskattning är att hela projektet kan ta minst fem år. Eftersom VA-frågan i Kivik ska åtgärdas finns anledning att redovisa utbyggnadsområden i orten, trots att nybyggnation på kort sikt inte kan erbjudas erforderlig va-försörjning. 6 SIMRISHAMN

Simrishamn är centralorten i kommunen. Drygt en I centrala Simrishamn (2) föreslås en stadsmässig tredjedel av kommunens invånare bor i centralorten. förtätning för bostäder och centrumändamål om ca 30 Serviceutbudet är brett och rekreationsmöjligheterna enbostadshus. Strax söder om järnvägsstationen (3) fantastiska. Kommunikationerna norr- och västerut är pågår planarbete för Skansenområdet, innefattande goda. Det finns en planreserv bestående av ca 194 stadsutveckling i stationsnära läge för ca 185 bostäder, bostäder. Utbyggnadsområden med blandad bebyggelse kontor, arbetsplatser, skola, centrumändamål och för sammanlagt 435-485 bostäder föreslås. verksamheter. Utgångspunkten för Skansenområdet, ett av Simrishamns attraktivaste utvecklingsområden, är Inom den nordöstra delen av centrala Simrishamn ett levande och integrerat stadsrum där möjligheter för (1) finns planer på stadsutveckling genom blandad blandstad bereds. Utveckling sker etappvis, med start i 3.1 bebyggelse för ca 100-150 bostäder, skola och vidare till 3.2 och sist 3.3. centrumändamål. Utbyggnadsområdet innefattar kv. Lasarettet, där blandad kvartersbebyggelse föreslås Utmed Kristianstadvägen (4) föreslås förtätning genom ansluta till den omkringliggande befintliga bebyggelsen, ett tiotal villor. Stadsmiljön framför Korsavadsskolan och samt bibehållande av grönskan i Östra planteringen utmed Backgatan (5) behöver även förstärkas; här ryms

29A

TOBISVIKS CAMPING 29B

utifrån konceptet hus i park. Därutöver prövas27 ca 60 kedjehus. Förtätningsmöjligheter för bostäder finns

26 stadsförtätning inom Gjuteriplan. Arkitekttävling är Norra Infartsvägen dessutom i Simrislund (6a & 6b), där ca 50 nya bostäder genomförd och utvärderad. Fortsatt planläggning pågår. kan inrymmas. En planutredning är framtagen, med ett för

To b isv ä g en 22 Simrislundsområdet anlagt helhetsperspektiv.

Norra Infartsvä

8 6

82 80

2 sdalsgatan

Fred 21

4 2

5 8 13

12 Rödhakevägen 17 1 n

a 7

uvegat d v 1 1 Bre

13 9

11 Lärkv

ägen

14 11

7 4

6 15 16 9

5 Norra Infartsvägen

Näktergalsvägen Talgoxvägen 63

7 57

55 10B 10A

Lövsångarevägen

53 8 45 5

1 51

43 49

Jakobsda 41 lsvägen svägen

Jakobsdal 9 7 36 11

39 5 38 17 4 19 3

37 52

40 54

3 42

56 35

58 33 46

68 2

60 48 31

1 2 70

62 66 50

29 8

1 8

74 12 10 6 27 16 14 20

25 Korsavadsvägen 3 29 5 15 19 7 19 19 17 30 26 24 23 21 21 25 9B 47 28 30 9A 32 23 34 27

17 25

28 17 9C 27 24 15 25 29 45 13

43 2 33 26 2

1 11 31 36 9E 20 33 1 9 5 23 2 9D 18 7

36 62 31 16

24 21

15 3B 34 4B 3 14

3 5 13 7 4

22 Kristian Vinkelgatan 12 41

34 10 19 s 3A 29 tad

4 11

s Mossga v 8 4A

2 ägen 60 9 Gr Fredsdalsgatan 0 32 åne 6 Gröna Gatan mads Strandbadsvägen tan 17 vägen6 11 27 4 an

32 sgat d 30 Fre

9 15

6 4 6 13 3

18 25 2

8 B

13 16

39 2

3 23 2A

9 2 11 10

4 Gröna G 7 14 28 atan 13 14 6 4 Fredsgatan 8 9 2

Badstigen 37

10 21 11 11

5 12 26 7B

12 12

Åhällegatan 7A 26 19 6B 9 10 4B Rundelsgatan 5

7 Sandgatan 35 6 10 17 6A

24 7 24

3 12 8

14 3 15 Dalagatan 14

8 4A

54 5 9 Dala 13 22 6 33 acken Mossgatan ällarb gatan Isk 15 Kr 13 3 is 11 tian 16 Strandväg

10 4 en

22 stadsv 20

11 ä gen 31 2 9 7 17 Backgatan 2 63 1 28

15 20 18 1 8 7 3 61 12 26 59 25

29 16 26 24 22 20 18 4 57 5 7 2

13 5 55 19 6 Rundelsgatan n a 22 5 3

16 17 14 1 27 25 20 15 51 29 Ågat 23 49

3 5 18 27 47 25 8 16 23 19 3 45 50

2 23 21 43 Östergatan Fredsdalsgatan 1 10 11 1 5 1 21 2 54 41 50 uteriplan 9 37 j 14 4 40 3 8 G 23 8 35 46 36 11 12 19 27 33 Nere Bagom 13 9 44 11 12 9 25 42 34 7 14 5 31 32 19 3 3 2 0 6 1 gen Träd 30 17 Lyckovä 23 28 24 6 10 Bisp Eskilsgatan 7 29 gå 28 4 26 22 10 15 2 14 rdsgatan 4 20 7 26 6 24 8 17 gatan 27 18 12 Å Mossgatan 3 2 24 1 Strandvägen 10 11 1 22 3D 16 8 an 9 22 13C tan rkgat 20 St ckga 5 Pa o 2 25 Ba 8 ra Norregatan 0 20 13B 17 19 4 8 2 18 13A 5 2 3 3 3 18 12

15 44 1 7 21

26 10 16 1 ore Bengts Strädde 11 5 3 t 16 2 3 S 15 14C 9 14B 12 14 13A 19 28 14 gatan 16 k 4 Par 13

stigen 11 14A Solplan 14

2 30 10 13 24 3 13 Lilla Norregatan 7

2 15

8 11 10C 1 Kärleks 8 15 12 2B 4 2 10B Repsla Tullhusgatan 12 7B 6 2A 21 11 6 5 n 22 13 11 13 g 10A 7 3 10 2C aregatan A 2 9 1 4B 8 8 Nisbethsgata 2D 0 8 19 2 5 11 9B Ös 4A 8 6 20D 6 atan 40 6 5 4 t eg 10 9A ergatan 2B 34 4 5 igen 7 iskar 3 Väg 20C F 3 Kärleksst 36 7 9 2 Stora Rådmansgatan 12 9 7 6 Lilla Torg 5 7 bergs 5 n 5 st 1

9 3 20A 10 Vändom 40 14 ve Ö 38 20 16 Krabbegata g 18 Yn 1 20B 38 11 3 3 18 15G 13 8 4 15 15F 11 17 15H C Krabbegatan Kristianstadsvägen 15D 15E 16 Prästga 6 8 19 7 Lilla Norregatan 9 10 15C 6 42 27 23 21 41 35 33 31 29 25 5 16B ta 43 39 37 13 15B n 6 7 4B 2 15I 16A 5 6E Brunnsgatan 5 2 15A 14 4A 11 12 3 3 4 7 13 12B Backgata 3 14 Branta Gatan 14 12C 1 6 8 8 3

44 5 36 5 12D Femkanten 9 16 7A 8 10 7 1 10

17 12A 9A

5 8 3B n 7B 9 9B 11 3 10 3 7 5

19 9D 10 8 6 34 46 7 6B 14 1 7C 5 3A 9C 35D Lilla Rådmansgatan6 8

21 12 35C 3C Brunnsgatan 10 Storgatan 7 32 28 14 12 12 7D 10 35B 20 18 16 8 Wranérsgatan Yngve Östbergs Väg 6 5 14 3 35A 30 6A 26 9 33C Fredsdal Fredsdalsgatan 4 3B sgatan Holmströmsgatan 5 12 33B 18 11A 11 33A 6 19 11B 3A 31 4 1A 14A 14

1B 13A Hamngatan 2 23A 4 2 15 15C 15B 17 13A 8B Stora Rådmansgatan 14B 13B 13 4 C Rege 13B 13 11 8A 28B 20 15D Kr 14C r 4 1 ing C 22 istianstads 18 sgatan 23B 9 29 15A 6 1 24 4 27 7 15A Jonebergsvägen 8 Laxgatan3 25 28A 16 6B 1B 1D 5 Bomgatan v

23C ägen D 6

1C 1 ammgatan 1 21 6A St or t or get 1 3 3C 21 4 15B 3D 2 1A 23A 1B 19 2 3B 1 1 2 23D 1A 22B 2 4B Afzegången 22A 17 23B 36C 5 Fredsdalsgatan 24 2 4A 3 6 3A 19 2 28 7

48 25 23E 30 Strömmens Strädde 6 2D Storgatan 21 2B Yngve Östbergs Väg 2 9 32 23 2C 1 9 2A 8 3 7 36A 34 1 3 18 gatan 23F 27 25 1A 5 36B 1 10 11 3 Garvare 1 3

1B 17

23G 13 1 17 12 Backgatan 2B 18 27F Lübeckergränd1 Skepparegatan 27E 12 38 27D 4 27G 1 2A 40 27C 15 2 2 42 29 27A27B 15 3H 1 A 3 3A 44B 44 31 46 Krukmakaregatan 16 4 3B 11B 2

33 2 1A 12 15 4 gatan 35A Järnvägsgatan 5A Stor 35B 1 37 5 11A 1B Skansgatan 39A 1B 5B 39B 15 39C 4 Krukmakaregat 1A 39D 2 Varvsgatan 25C 6 21 9 14 9 11 25B 41 13 50B 16 Allgatan 3 48 an 16 50C 8 3 6 4 6 31 9 50A Museig 3

Rörb 13 25 20 7 7 18 A ata 1 45 4 ecksga

n 24 5 4 4 1 47 tan 54C 5 8B 49 12 6 52 6 Storgatan 22 7 8A 54B 14 Rosentorget

50 Rosentor get 3 11 gen 5 Allgatan ä

20 2 7 2 6

54A 4 allsv h 51 Djupe 4 7 4 4 18A 9 18 Kvarngränd

27 3 2 Lillevångsgatan 4 18B 4 13 5 25 6 1 1 2 8 Ehrenflyktsgatan 3 1 5 23 7 Kvarngatan 9 11 22 15 13 15 3 16 7 17 S 53 1 Rosengången 21 2119 24 va 3 rt 2 523 3 ehallsvägen llsvägen 3 Peder 2 a 27A 27 2 Allgatan 29 Djupeh 52A 17 31 Mör 14 33 cks 35 6 19 37 Väg 39 1A 19 41 27B 12 43 Backgatan 26 1 Lot 52B 5 1B 1b 17 6 26 s ga 27C 5

5 Stenbocksgatan ta 21 45 Simrisvägen 1C 7 n 7 4 28 5 49 1a 51 1D 10 3.23 tan 4 2A 3 Lackga 3 15 8A 7 1

8 ven Gå 8B Lädergatan 2B Pe 2 13 de 32A 1A 8C 0 3 25 r Mörcks Väg 1F Tumatorpsvägen Christian Barnekowsgatan

3A 54A 8 2B 32B

11 6 Lil 1E 2C 9 8D levån 1B 32C 54B 32 11 1D 9 4 gsgatan Svartehallsväge 3B 12 Allgatan 1C 32D 8E 38B 5 1C 29 7 1B 9 1C 34 10 1A 3C 8F 5 n 4A 38A 4 2 2 Psilandergatan

3 3 Bergstrandsplan 7 8 1B Sjukhusvägen 3 3.3 4B 1

3A 33 4 3 6 La ndgr 5 Väg 1A s ensgatan 5 3B 2 4 3E gstrand 6 3D Ber 3 15 3C 6A 7 2 Landstingsga

3D B 6 8 3C 3.1 1 324 Lädergatan 5 ta gen 3F n 17 vä

2D 1E 5 Simrisvägen 3 2C 3E Akut 9 6C 1D

2B 3B 2A 10A 3G 2C 10 7

19 D 1 5 2B 6 4D 2D 1 ngsgatan 1C 3A 336 2A ttri 1F 4C We 7 4B igen 4A 6E 10B 2E

Utterst 21 9 1G 6D 1B 5E

6C 2 2A 11 5D 6B 2F

6A A 2B 4 4A 10C 13 37 1A 2G 4B 4B 3.2 8D 332 5A 5 5F 8C 4C C 328 8B 4C 8A

Ambulansvägen rgstrands Väg 5B 4D 5G Be 5 B

5C 2 Bruksgatan 5A 8A

D 5 8B

Skanshillsga 7F 5 8C 11 16C 7E tan

16B 9

16A 7G Skanshillsgatan 7D 13

7 3 n 18C 329 14F Försörjningsvägen 18B 7 9G 3.1 7H 7C

eviksväge 9F 18A ant

14E 9E 1 Br

7I 7B 20C 9 14D 10 Cimbria 20B 9H SIMRIS CIMBRIA 9D 20A 9 7A

14C 3

9I 9C

14B 12C Ehrnbergsvägen 12B 9J 12A Fabriksgatan 9B Skanshillsgatan 14A

9A 8 6

10A

6 10

Hamnabro Gjuterigatan 1 Utbyggnadsområden SIMRIS HAMNABRO Lästgatan

11 3 10

Lindhagagatan 1F 1E 1D 1G 13 1H 15 4 11 1C 1B 1I 1J 9 17 1K 7 5 1L 3 1M 19

för bostadsändamål 1 2

6 2 4 4 1

Christian Iv:S Väg 6 Bruzelius Väg 2 20 12A 13 4 18

26 24 22 3 Fabriksgatan 8 1

Skönadalshemmet rgsvägen 16 4 12B Ehrnbe 14 6 14 28

12 Allingevägen 5 30

3 1 5 Br 5

32 uksgatan 6

10 10 9 10

6 8 15 8 4 2 9 7 37

11 7 1 8

10 16C Utsiktsgatan 11

12 8 12A 18 3 20 Viki 9 6Y 6Z 12B 16 4 6X 13 12C n 6V 10 gav 6T 12D 6U äge 14 6S 12E 13

16 5 12F 12 6R n 12G 39 1 10 Testgatan 12H 6 6P 11 6O 6Q 17 10D 14 7 6N 12 6L 6M 10C 6K 15 6H 6J 8 6I 10B 3A 6G 12 2 8A 41 Lundegatan 6F 10A 13 6C 6E 8B 19 3

6B 6D B 9 6A 8C 14 2B 17 Tors Plan 10 2A 8D 3C 3 20 18 14 8E 7C 16 14 4 4A 21 8F 7B 2T 2U 5B 12 7A 4B

5A 11 2S 7A

2R 5 16

2P 13 4C

22 Pågående planarbete 12 2O 2Q 11 Solkor set 5H 16 7B

2M 2N 5G 7 Hyllestigen 2K 2L

5F 6 Hylle

2J 4 14 1

2I 4A 5E 3A 2G 5A 18 2H 5D Gamla Vägen 2F 4B s

5C tig 15 2E 1 4C e 5B 24 2 2C 2D 5B 10 n

2B 5A 9 4D 6 2A 18

5C 13B

20 4E 17 16 45 5 Vårgatan 18 4F 3 8 4 2 3H 17 4G 3G 4H 3F 26

13 1M 7

1L 8 3E 9A 47 10 7 3 1K 22 Verkstadsgatan 20 1J 3D Vårgatan 1I 3C 20 6 11 3 1H 3B 9 1G 4 3A 9B 9 1F 5 1E 27 1D 22 1C 28 9C 51 7 för bostadsändamål/ 1B 11 3 1A 0 Skönadalsvägen 2 4 Fabriksgatan 32 5

3 29 12 15A Brantevik 14 34 27 16 36 6a Ribbingsbergsgatan 18 38 13 8 26 6b 10 31 1 15B 6 s vägen

8A 1

20 8B 24 22 28

2A 24 6a 33

26 Stenhu 10A 17A

3 10B 9

30 12 gga

2B 3 7 11 rvä 5 gen 1 Ekegatan 17B 2 6 Rotgränd 40 1 blandad bebyggelse Ste 30 42 Stenhuggarvägen 1 10 nhu 17 2 21A 24 4 50 37

2C 44 8 gga 52 17C 21B 29 1 3 5 6 rvägen 32 2 4 15 21C Annelundsvägen 4 32 46

48 3 54 98 1 39

10 100 2 Sommar 56 32 13 2 15 2 14

2 102 2 58 7 29 6 24 gatan

8 5 60 31 Rotslingan 3 34 Fyhns Väg 11 62 4 20 7 Rotslingan 34

25 64 5 23 18 8 36A 6 104 22 4 3 66 36 12 29 Fyhns Väg 106 7 16 9 68 5 6

70 36B 72 108 18 14 194 1 38

23 110 18 74 20 4 10 76 27 12

112 9 6 2 Höst

7 31 38 78 8 16 3 gat 20 80

an 184 2 186 188 190 192 1 25 12 39 18 96 4 82 10 11

47 94 8 4

5 10 9 92 14 37 84 86 90

16 19 6 Vintergatan 35 Bruksgatan 88 42

7 142B 11

13 142A 182 15 144B

Planreserv: 12

21 8 144A 17 146B 49 146A 14 148B 180 44 148A 9

150 178 19 13

140

176 11 15 152 9

136

154 12 138 17

174 156

134 132 13 21

86 16 158 172 14 18 130 128 90 20

84 170

160 22 23 Betgatan 124 Fastställd detaljplan 88 126 162

16 55

92 25 171 164 8 120 57 15

122 94 53 59 14 17 166 61 14 96

118 51

24 4 8 2 49 98 18 63 20 13 12 33 47 114 65 22 16 116 24 19 26 12

45 67 38 18 100 112 31 20 43 69 35 Korngatan 40 11 110 41 50

22 21 10

SIMRIS STENEBERG 102 6b 16 14 29 39 Steneberg 108 36 1 21 28 52 0 4 106 42

15 104 11 9 för bostadsändamål/ 17 26 37 44 13 23 23 20 24 19 34 46 12 27 30 1 54 8 4 17 8 48 6 18

13 19

7 15 16 15 32 28 9

Vetegatan 28 9 25 26 25

10 13 14A 15 50 12 7 6

11 11 17 21 5 12B 30 12A 14B 5 Ryttaregatan 30

10B 13 26 7 28 10A 27 8

3 52 1 8B 7 4 23 10 19

8A 23 9 3 Havregatan

32 1 6B 24 30 6 29 21 6A 5 blandad bebyggelse 22 11 4B 8 2 12 19 19 4A 11 21 7 25 Fuxgatan 54 1 2B 34 169 17 10 9 2A 16 32 18 3 7 13 14 4 31 Kl 6

8 59 överga 20 21 5 10 27

1 12 5 2 Galoppgatan tan

3 8 20 1 4 1 16 1 6 6 12 13 Skördegatan 4 13 Fuxgatan 1A

1B 17 SIMRIS VILLA SKÖNADAL 10 14 Villa Skönadal 2 22 7D 9 3A 3B 14

7F 7C 5A Stallgat 5B 15

24 7E 7B 8 an 7

5 7 7A

6 15 1 18 26 Ponnygatan 8 13 21B Timotejgatan 734 21A 6 5 19B 4 19A 64 2 17B 19 17A 4 1072 13 32 28 Skimmelgatan 16 2 30 1 28 4 26 22 24 20 Kommunägd mark 3

18 11

21 66

5 7 9 1 2 3 4 8 6 1 12 10 Travaregatan 12

9 23 16 14 10 32 6 8 4 Skimmelgatan 2 1 3 5 7

Slåttergatan 44

7 KIVIK

Kivik ligger ca 20 km norr om Simrishamn. Orten utmärker sig genom många äppelodlingaroch den årliga Kiviks marknad. Hela orten är detaljplanelagd.

I Kivik finns en planreserv på ca 82 bostäder. Utbyggnadsområden föreslås för sammanlagt ca 70 enbostadshus alt. ca 150 mindre lägenheter. 1 Utbyggnadsområden för bostadsändamål 2 föreslås intill Kiviks hotell (1 & 2). Totalt föreslås planområdet (1) rymma 24 nya enbostadshus – planhandlingar har ställts ut.

I fruktodling intill Fiskabäck (3) föreslås utbyggnadsområde, varför del av området givits planmedgivande. Sydväst om Kiviks stora väg (4) föreslås utbyggnadsområden, där planläggning 3 pågår, med inriktning mot marklägenheter för att 4 bredda bostadsutbudet i orten och tillmötesgå behovet av bostäder anpassade efter äldres behov. Mindre hyresrätter eftersträvas, företrädesvis av kooperativt slag, för att möjliggöra flyttkedjor.

Planreserv: Utbyggnadsområden Fastställd detaljplan för bostadsändamål för bostadsändamål/ blandad bebyggelse Pågående planarbete för bostadsändamål/ Kommunägd mark blandad bebyggelse

GÄRSNÄS

Gärsnäs ligger ca 10 km väster om Simrishamn, nära gränsen till Tomelilla kommun. Orten har goda pendlingsmöjligheter med järnvägstrafik till Simrishamn och mot Malmö. Större delen av Gärsnäs är detaljplanelagd med undantag för norra delen av Gärsnäs samt Stiby.

I Gärsnäs finns en planreserv på ca 50 enbostadshus. Därutöver föreslås utbyggnadsområden för sammanlagt ca 40 enbostadshus alt. mindre lägenheter. Utbyggnadsområden för bostadsändamål föreslås mellan Hammenhögsvägen och bybebyggelsens gräns mot väster (1) samt förtätning på bebyggd mark strax söder om järnvägen (2). Ytterligare ett 1 utbyggnadsområde föreslås på befintlig parkmark (3). Nybyggnation i orten kan möjliggöra lämpliga bostadsalternativ för äldre vilket kan leda till att rymliga villor för barnfamiljer frigörs.

2 3 Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

8 HAMMENHÖG

Hammenhög ligger ca 13 km sydväst om Simrishamn, med 10 km till hav och strand. Hammenhög är en ort med ett stort kulturellt engagemang och egen musikscen. Större delen av orten är detaljplanelagd.

Det finns en stor outnyttjad planreserv på kommunägd mark. Med befintlig planreserv kan Hammenhög växa med 70 enbostadshus alt. 140 mindre lägenheter. Med hänsyn till detta och att förfrågningarna om nybyggnation är få, föreslås inga nya utbyggnadsområden för bostadsändamål.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

SANKT OLOF

Sankt Olof ligger ca 16 km nordväst om Simrishamn och omges av skog och jordbruksmark. Orten utvecklades till ett stationssamhälle i början av 1900-talet. Idag trafikeras järnvägen av ett ångtåg under sommarsäsongen – ett slags museitrafik på en hundraårig järnvägssträcka. Hela orten är detaljplanelagd.

Även Sankt Olof har en stor outnyttjad planreserv som rymmer ca 30 enbostadshus alt. 60 mindre lägenheter. Bebyggelseutvecklingen var stor under 1960-1970-talet, då orten expanderade i nordlig riktning. Med hänsyn till plansituationen finns ingen anledning att föreslå nya utbyggnadsområden.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse Kommunägd mark

9 BORRBY

Borrby ligger ca 15 km sydväst om Simrishamn, mitt i jordbrukslandskapet och 4,5 km från stranden. Orten har bakgrund som ett stationssamhälle försörjt med järnväg, vilket den stadsmässiga bebyggelsen i ortens kärna vittnar om. I Borrby är serviceutbudet brett med flera arbetsplatser och många egenföretagare.

Likt Hammenhög har Borrby en stor outnyttjad planreserv. Planreserven består av ca 50 enbostadshus. Fastställda detaljplaner för bostadsändamål möjliggör kvalitativ förtätning av befintlig bebyggelse. Plansituationen och tidigare bebyggelseutveckling föranleder till att inga nya utbyggnadsområden föreslås. Den relativt stora planreserven beräknas kunna försörja orten de närmaste 20 åren.

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

SKILLINGE

Skillinge ligger ca 12 km söder om Simrishamn. Den gamla byn har hav och hamn i centrum, i norr och väster omgiven av ett storskaligt och öppet jordbrukslandskap. Ortens historia är präglad av sjöfart och fiske. Gatunätet är välbevarat tillika byggnadsbeståndet från 1800-talet med bl.a. kaptensgårdar. A Skillinge har en planreserv som rymmer ca 120 enbostadshus. Därtill föreslås tre utbyggnadsområden (1-3) söderut längs den gamla landsvägen. Utbyggnadsområdena ska präglas av blandad bostadsbebyggelse för ca 50 enbostadshus alt. mindre lägenheter. En fastställd detaljplan (A) föreslås revideras på så sätt att ny detaljplan för området möjliggör enkla, för omgivningen tilltalande hyresrätter, bostadsrätter eller bostadshus. 3 1 2 Utbyggnadsområden för bostadsändamål

Planreserv: Fastställd detaljplan för bostadsändamål/blandad bebyggelse

Kommunägd mark

10 SIMRISHAMN

11 OMVÄRLDSANALYS

Det finns flera globala trender som påverkar den lokala nivån. Den pågående globaliseringen gör att konkurrensen om företag och boende växer. Hela kommuner och städer försöker hävda sig i den globala tävlingen om attraktivitet genom att satsa på det unika och lokala. Att planera utifrån konceptet blandstad har blivit en trend. Det handlar om funktionsintegrerade bebyggelsemiljöer där boende inom gångavstånd kan nå ett flertal funktioner alltifrån arbetsplatser, affärer och skola till kulturella och sociala mötesplatser.

HÅLLBARHET ARBETSMARKNADEN

Hållbarhet är ett begrepp som används En ökad rörlighet för individen är en annan flitigt i samhällsutvecklingssammanhang. märkbar trend. Nya pendlingsmönster med Begreppet indelas oftast i tre av varandra fler och längre resor är vardag för många beroende dimensioner: social, ekologisk arbetspendlare. Ett utfall av ett sådant och ekonomisk hållbarhet. Social hållbarhet rörelsemönster är bl.a. att flera lokala handlar om människors förutsättningar i arbetsmarknader förändrats till färre stora samhället, t.ex. hälsa, trygghet och utbildning. arbetsregioner i Sverige. Ekologisk hållbarhet gäller jordens ekosystem och att långsiktigt behålla dess önskade De som når pensionsåldern är allt friskare och funktioner. Det berör produktion av mat och lever längre och många fortsätter att arbeta energi, tillhandahållande av rent vatten, längre än tidigare. Andelen yrkesaktiva är klimatreglering och rekreation. Ekonomisk högre i storstadsregionerna medan andelen hållbarhet har två nyckelbegrepp. äldre är högre i glesbygden. Glesbygden förlorar många unga vuxna, då de ofta flyttar 1. ”Grön tillväxt”, som kan fokusera på till storstadsregioner eller universitetsorter. Det miljöteknik, som driver på den ekonomiska är framförallt unga kvinnor som flyttar från sina utvecklingen och på så vis ökar chanserna för uppväxtorter (Boverket, 2012). hållbar utveckling på alla plan. BOSTADSMARKNADEN 2. ”En grön ekonomi” är ett ekonomiskt system som resulterar i att människans förutsättningar En ny trend visar att många människor idag i samhället förbättras, samtidigt som miljörisker inte väljer bostadsplats efter arbetsmöjligheter och de ekologiska belastningarna minskar. i lika stor utsträckning som tidigare. Istället tenderar företag att placera sig där URBANISERING arbetskraften finns. Platsens attraktivitet har därför ökat i betydelse. En stark global trend är urbanisering, vilken kan förstås som en ökad koncentration Den aktuella flyktingsituationen som råder, av människor i de större städerna. på grund av konflikter i bl.a. Syrien, är en Generellt så växer sig städer starkare på annan situation som påverkar Sverige, med ett landsbygdsområdens bekostnad. kraftigt ökat antal asylsökande under 2015. De De delar av landsorten som ligger i anslutning nyanländas bostadsbehov är en utmaning som till en knutpunkt eller station är fortfarande alla kommuner står inför. Det är av stor vikt att tätbefolkade. Glesbygden och de mindre orter inkludera och beräkna för mottagandet i den som saknar koppling till ett pendlingsstråk fortsatta planeringen för bostadsförsörjningen. upplever negativ befolkningsutveckling (Boverket, 2012). Den pågående Vi kan också se en tendens till att fler och fler urbaniseringen påverkar bostadsförsörjningen tröttnar på just storstaden där tillgången på i Skånes kommuner på olika sätt. bostäder är begränsad och priserna stiger, Befolkningsutvecklingen beror till stor del på samt att tillgången på natur och hav ofta kan kommunens geografiska läge. Är det nära vara knapp. Att kunna odla, ha tillgång till en storstad? Finns goda kommunikationer? rekreation, att kunna skapa och bygga eget I Skåne är det främst de tre största städerna blir allt viktigare. Kan vi vara på väg mot en ny Malmö, Lund och Helsingborg som står grön våg där stadens befolkning söker sig mot för huvuddelen av befolkningstillväxten. andra kvalitéer än de som finns i storstaden? Det är även här den största delen av bostadsbyggandet sker (Tillväxtanalys, 2014a). 12 KULTUR, NÖJE & FRITID

BOENDE OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE TRYGGHET

ARBETE OCH FÖRSÖRJNING

Modell över boendeattraktivitet med inspiration från rapporten Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? (Tillväxtverket, 2014b).

13 BOENDEATTRAKTIVITET

Attraktivitet är ett förhållande mellan ett kommer klossen med kultur, nöje och fritid föremåls egenskaper och en betraktares (preferenser). Denna kloss är nog så viktig preferenser. För att ett boende ska kunna för att skapa bra livskvalitet där en bor. Det vara attraktiv är det därför viktigt att är de abstrakta, emotionella och mjuka undersöka varför människor flyttar och värdena som ger det där lilla extra för en vad som gör att de väljer en specifik plats god livsmiljö. framför en annan (Region Skåne, 2010). Valet av bostadsort bestäms av en rad olika BOENDEATTRAKTIVITET I faktorer som arbets- och bostadsmarknad, SIMRISHAMN boendemiljö, närhet till familj och vänner, fritidsmöjligheter samt utbud av kultur Många menar dock att pyramiden och nöjen. Valet av bostadsort influeras egentligen ska vändas upp och ner, dvs. även av globala och regionala trender att de flesta väljer att flytta till en plats just som i sin tur ger återverkningar på på grund av det där lilla extra kring kultur, stadsplanering på lokal nivå. Vi kan nöje och fritid. I enkätstudier om inflyttning börja med att ställa frågan: Varför är det till Simrishamns kommun menar många viktigt att arbeta med attraktivitet ur ett respondenter att en livsmiljö av ”lugn och ro” stadsplaneringsperspektiv? med ”natur och hav” var motiv till inflyttning. Detta antyder att den upp och nervända En plats med hög boendeattraktivitet modellen kanske passar Simrishamns är en plats där människor vill bo, men kommun bättre. faktorer som påverkar en plats eller en regions boendeattraktivitet, påverkar även Simrishamns kommun har ett kontrastrikt näringslivsattraktiviteten till viss del. Omvänt landskap med höga natur- och kulturvärden. utgör den regionala arbetsmarknaden en I kommunen breder slättlandskap med viktig faktor för att attrahera människor att jordbruksodling ut sig i söder medan en bosätta sig. Även besöksattraktivitet har mer kuperad terräng med skogsbygd likheter med boendeattraktivitet då det som tar vid i norr. Kustmiljöerna har sina anses attraktivt av besökare ofta uppskattas specifika kvaliteter med en variation av av de redan boende på orten. Att vilja bo på klippor och sandstränder. Stora arealer en plats och att vilja besöka den är givetvis är utpekade som unika riksintressen i två skilda saker. Det kan ändå utläsas att syfte att bevara de unika områdena på boendeattraktivitet, näringslivsattraktivitet olika sätt. Kommunens landareal är 392 och besöksattraktivitet samspelar och kvadratkilometer, varav hälften är odlad bygger upp varandra. åkermark. Kust- och strandlängden uppgår till 66 km. Kulturmiljöerna är många och På föregående sida illustreras ett slags ofta sammankopplade med kommunens boendeattraktivitets-pyramid som naturlandskap. Även arkitekturen har sin bygger på forskning kring ämnet om speciella karaktär med gathusen, dess val av bostadsort. Denna modell har tre innergårdar och simrishamnsdörren. Detta nivåer som har fyllts med faktorer som skapar en unik och karaktäristisk plats som forskningslitteraturen anser ha betydelse ger kommunen dess identitet. för platsers attraktivitet. Den första klossen består av arbete och försörjning (ett behov), Det finns en attraktivitet inom kommunen, vilket måste vara på plats innan den andra kanske till och med en speciell livsstil. klossen av boendeaspekter som offentlig Frågan är hur vi förvaltar och utvecklar och kommersiell service (ett krav) kan kommunens attraktivitet i samspel med bli aktuell. Sist i prioriteringsordningen planering för bostadsförsörjning?

14 LAGAR OCH STYRDOKUMENT

Bostadsförsörjningsprogrammet ska ta ställning till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjning.

nationellt och statligt

Det övergripande målet för bostadspolitiken Simrishamns kommuns i Sverige är en långsiktigt väl fungerande bostadsförsörjningsansvar länkar samman bostadsmarknad där konsumenternas med den regionala utvecklingsstrategin efterfrågan möter ett utbud av bostäder på flertalet punkter. Planering för bostäder som svarar mot behoven. En hållbar handlar i allt väsentligt om att skapa samhällsplanering ska ge förutsättningar för hållbara och attraktiva livsmiljöer och att en från social synpunkt god livsmiljö, goda samtidigt kunna erbjuda framtidstro och miljöförhållanden och en långsiktigt god livskvalitet. hushållning med naturresurser och samtidigt skapa förutsättningar för ett hållbart Strategier för det flerkärniga Skåne är en byggande och en god ekonomisk tillväxt. syntes av den gemensamma strukturbild som Region Skåne i nära samarbete med Ur ett nationellt perspektiv kan även Skånes samtliga kommuner tagit fram. Här bostadsförsörjning kopplas till de 16 fokuseras närmare på Skånes möjligheter nationella Miljökvalitetsmålen och kanske att dra nytta av sin flerkärniga ortsstruktur. främst miljömålet God bebyggd miljö. Strategierna för det flerkärniga Skåne är: Miljömålet syftar till att skapa livskvalitet i vardagen genom den bebyggda miljön, med • Satsa på Skånes tillväxtmotorer och ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, regionala kärnor och utveckla den service och kultur. flerkärniga ortstrukturen • Stärka tillgängligheten och binda REGIONALT samman Skåne • Växa effektivt med en balanserad Den regionala utvecklingsstrategin och hållbar markanvändning Det öppna Skåne 2030 är en målbild • Skapa socialt hållbara, attraktiva där Skåne ska bli en stark hållbar orter och miljöer som erbjuder hög tillväxtmotor och bli globalt attraktiv. livskvalitet Denna utvecklingsstrategi består av 5 • Stärka Skånes relation inom prioriterade ställningstagande: Öresundsregionen, södra Sverige och södra Östersjön. • Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Att arbeta för en finmaskig flerkärnig • Skåne ska bli en stark hållbar ortsstruktur i Skåne handlar om att utgå tillväxtmotor från orternas olika roller och sträva efter • Skåne ska dra nytta av sin att komplettera varandra. Simrishamns flerkärniga ortstruktur kommuns boendeplanering kan bidra till att • Skåne ska utveckla morgondagens skapa en regional variation av stadsmiljöer, välfärdstjänster boendemiljöer, näringsliv, kultur och • Skåne ska vara globalt attraktivt upplevelser.

15 Varje år producerar länsstyrelsen en analys att behovet av nya bostäder är högre över bostadsmarknaden i Skåne. än vad som anges i rapporten. För hela Bostadsmarknadsanalys 2015 visade att Skåne bedöms bostadsbehovet uppgå Skåne fortsätter att växa och ökade med till 6.645 bostäder per år (räknat genom 14 839 personer under 2014. Detta beror till hushållskvoter) eller 7.234 bostäder per år stor del på en ökad invandring. I snitt kan (räknat genom personer per hushåll). Skåne förvänta sig en befolkningsökning på drygt 10.000 nya invånare per år. KOMMUNALT Befolkningsökningen innebär stora demografiska utmaningar. Framför allt kräver Kommunerna har ett ansvar för den förväntade befolkningsutvecklingen bostadsförsörjningen, ett ansvar som är ett särskilt fokus på bostadssituationen upprättat i Lagen om bostadsförsörjning för stora grupper av unga vuxna, äldre (2014). Däri står bl.a. att ”Varje och gruppen nysvenskar. Även om det kommun ska med riktlinjer planera för byggs i samtliga 33 kommuner så ligger bostadsförsörjningen i kommunen. Syftet bostadsbyggandet på historiskt låga nivåer med planeringen ska vara att skapa och möter inte det aktuella behovet av förutsättningar för alla i kommunen bostäder. Bostadsmarknadsanalys 2016 att leva i goda bostäder och för att visar på att bostadsbyggandet minskat främja ändamålsenliga åtgärder för att igen under 2015. Även om det har byggts bostadsförsörjning förbereds och genomförs”. färre bostäde i Skåne 2015 så bygger de allmännyttiga bostadsbolagen mer. De har Socialtjänstlagen reglerar de allmännas även fått en mer betydande roll i arbetet med ansvar för den enskildes rätt till bostad. bostadsförsörjning i de flesta kommuner i Kommunen har ansvaret för att enskilda Skåne. får det stöd de behöver. Lagen om stöd och service till funktionshindrade ska ge Länsstyrelsen har ett särskilt ansvar dem som omfattas av lagen, en bostad med att stärka det regionala perspektivet i särskild service. kommunernas bostadsförsörjningsarbete. Följande utmaningar har identifierats:

• att ha aktuella riktlinjer som sätter bostadskonsumenterna i fokus, • att se det kommunala bostadsbehovet i ett större geografiskt sammanhang, • att verka för långsiktiga spelregler på bostadsmarknaden och • att stärka samverkan på alla plan.

Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner 2015 har länsstyrelsen beräknat behovet För Simrishamns kommun bedömer av nya bostäder i länets kommuner fram till länsstyrelsen att det behöver år 2030. I rapporten ställs det beräknade tillkomma 28 nya bostäder (beräknat bostadsbehovet mot kommunernas genomhushållskvoter) eller 39 nya planeringsförutsättningar.På grund av att bostäder (beräknat genom personer immigrationen har ökat kraftigt efter att per hushåll) per år. prognosen publicerades anser länsstyrelsen

16 KOMMUNENS VERKTYG

Kommunens ansvar för bostadsförsörjning innefattar både att genomföra nya projekt KOMMUNALT MARKINNEHAV för bostäder, men även att hitta tänkbara arbetsformer och verktyg för att hjälpa de Att äga mark är ett viktigt verktyg grupper på bostadsmarknaden som har för kommunen. Genom kommunalt svårt att ordna en bostad på egen hand. En markinnehav kan kommunen påverka generell bostadsbrist slår oftast hårdast mot fördelning och till viss del prissättningen av dem som redan har problem med att finna mark. Genom strategiska inköp av mark i en bostad. attraktiva lägen kan kommunen i nästa steg arrendera ut eller sälja marken. En aktiv Det finns ett flertal verktyg som kommunen markpolitik är ett sätt varpå kommunen kan använda sig av för att driva på och kan främja den typ av bostadsbyggande styra inriktningen av bostadsmarknaden. som kommunen eftersträvar i sina Kommunen kan slå fast en långsiktig riktlinjer. Simrishamns kommun har en strategi i sina riktlinjer för bostadsförsörjning exploateringspolicy antagen 2006, men eller i en genomförandestrategi, där planerar att arbeta fram nya riktlinjer varje verktyg har sin egen funktion för för markanvisning och exploatering. Att att riktlinjerna ska kunna genomföras. utveckla en samstämmighet mellan de Översiktsplanen är ett sådant samlat bostadsstrategiska frågor som kommer till dokument för strategiska frågor om uttryck i detta program och den kommande hur den byggda miljön ska användas, exploateringspolicyn är av stor vikt. utvecklas och bevaras. Då översiktsplanens bostadsstrategiska frågor presenterats på MARKÖVERLÅTELSE- OCH föregående sidor följer nedan exempel på EXPLOATERINGSAVTAL några av de andra verktyg som kommunen kan använda. Avtal kan tecknas både när kommunen säljer eller arrenderar ut kommunal mark, PLAN- OCH BYGGLAGEN samt när planläggning förekommer på privatägd mark. Kommunen kan genom Kommunens planmonopol kan användas avtal i viss mån styra förutsättningarna, för att sätta ramar för en eftersträvansvärd som upplåtelseformer och storlek på lokal bostadsmarknad. Detta uppnås genom bostäder, samt andra särskilda villkor från god planering, prioritering och tydliga byggherrens sida. ställningstaganden. Bostadsbyggande ska främjas enligt plan- och bygglagen. ALLMÄNNYTTIGA BOSTADSAKTIEBOLAG

PLANBEREDSKAP Historiskt sett har det allmännyttiga bostadsaktiebolaget varit ett av kommunens En god planberedskap och en lyhördhet viktigaste verktyg för bostadsförsörjning. i förhållande till marknadens aktörer 2011 trädde en lag i kraft som innebär att är väsentligt, men också att prioritera kommunala bostadsaktiebolag ska drivas mellan diverse utbyggnadsplaner efter affärsmässiga principer, vilket betyder med utgångspunkt i kommunens mål. att marknadsmässiga avkastningskrav Kommunens ansvar för planläggning ställs på bolaget. Allmännyttan är av mark och vatten enligt plan- och ett bostadspolitiskt verktyg som kan bygglagen innebär att kommunen ska ge användas till att påverka nyproduktion, bostadsmarknaden rätt förutsättningar att bostadsförmedling och ingrepp i det fungera då kommunen bestämmer vad som befintliga bostadsbeståndet. Bostadssociala byggs var. I Simrishamns kommun finns insatser finansieras av kommunen då de idag en planberedskap i form av byggrätter inte är affärsmässiga. Simrishamnsbostäder för minst 800 bostäder. Byggrätterna ligger är kommunens allmännyttiga till största del på privatägd mark. bostadsaktiebolag.

179 KOMMUNALA BOSTADSFÖRMEDLINGAR DETALJPLANERING

En kommunal bostadsförmedling är Översiktsplanen är ett viktigt stöd när en tjänst där både privata bostäder detaljplaner ska arbetas fram. Detaljplaner och bostäder hos allmännyttan kan är juridiskt bindande och reglerar vad som förmedlas. Kommunen är skyldig att får byggas var. De kan användas i olika upprätta den här typen av plattform om skalor, både större till nyproducerade det behövs enligt lagen om kommunernas stadsdelar eller mindre justeringar av bostadsförsörjningsansvar (2001:383). äldre planer som skapar nya villkor Det kan bidra till en tydligare överblick för kommunens stadsutveckling. I av utbudet för både bostadssökande Simrishamns kommun finns god tillgång på och kommunen. I dagsläget finns ingen detaljplanelagd mark för bostadsändamål regelrätt bostadsförmedling i Simrishamns (mer ingående på s. 28-34). kommun utan den bostadssökande tar istället direkt kontakt med antingen ett MEDBORGARDIALOG privat fastighetsbolag eller det kommunala bostadsbolaget Simrishamnsbostäder. Att vända sig till medborgarna är ett För att underlätta kontakten mellan verktyg för ägandeskap i frågan om bostadssökande och bostadsföretag finns bostadsförsörjning. Genom att bjuda in till på kommunens webbplats sammanställt dialoger och workshops byggs kunskap kontaktuppgifter till samtliga bostadsföretag och engagemang upp bland inblandade och mäklare aktiva i kommunen. parter. Arbetet med att ta fram detta bostadsförsörjningsprogram har skett KOMMUNALA HYRESGARANTIER genom dialoger med olika grupper av simrishamnsinvånare. I huvudsak har Höga krav kan ställas på den dialogarbetet gett kunskapsunderlag bostadssökande för att få ett eget gällande efterfrågan på bostäder, vad som hyreskontrakt. Ofta förekommer ett gör Simrishamns kommun till en bra plats inkomstkrav, inte sällan ett anställningskrav. att bo på samt utvecklat förståelsen för olika Detta gör det svårt för studenter och parters roller i boendeplaneringen. visstidsanställda att skaffa ett eget boende. Kommunen kan i dessa situationer gå in som borgenär och stötta bostadssökande som kan betala hyran men ändå har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Sedan 2007 har kommuner som använder sig av hyresgarantier rätt att söka statligt bidrag på 5.000 kr för varje åtagande som borgenär. På kommunens webbplats har Simrishamns kommun tillgängliggjort information om hur ansökan om hyresgarantier går till.

BOSTADSANPASSNINGSBIDRAG

Kommunen ansvarar för hantering av bostadsanpassningsbidrag. Bidraget finns för dem som behöver anpassa sitt boende på grund av funktionsnedsättning. Ansökan sker genom kontakt med handläggare eller genom att skicka in en ansökningsblankett. Mer information finns tillgängligt på kommunens webbplats.

18 BOSTADSFÖRSÖRJNING I ÖVERSIKTSPLANEN

I september 2015 antog kommunfullmäktige Medborgare, tjänstemän och politiker Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns samarbetade med framtidsverkstäder, kommun. Översiktsplanen är det dialog, inventeringar, remissrundor övergripande styrdokumentet för den och omvärldsanalys. Nedan ser ni långsiktiga fysiska planeringen inom ställningstaganden ur översiktsplanen kommunen. 2011 startade arbetet med Framtiden (s. 25) med bäring på att ta fram gemensamma visions- och kommunens bostadsförsörjningsansvar. målbilder.

STÄLLNINGSTAGANDEN

1. Bebyggelsestrategi för Simrishamns kommun ska • Programmet ska redovisa delmål för hur man följas, detta innebär att vid lovgivning aktivt hänvisa tillmötesgår behovet av och uppförande av fler- till utpekade områden som prövats lämpliga i strate- bostadshus. gin. Uppförande av nya bostäder ska vara förenligt • En prioriterad insats för tillgängliga bostäder till med långsiktigt ekologisk, ekonomisk samt social ungdomar, medelålders, äldre- och ekonomiskt hållbarhet. svaga hushåll ska göras. 2. Återrapportering om i vilken grad bebyggelsestra- • Med anledning av den förväntade ökningen tegin följs, sker varje mandatperiod till Kommunsty- av äldre i behov av särskilt boende, bör mark/ relsen. lokaler avsättas i den vidare planläggningen i 3. Vid planläggning och lovgivning ska Samhälls- anslutning till redan befintliga boenden i Kivik, byggnadsförvaltningen inta en aktiv och Skillinge, Hammenhög och Gärsnäs. inspirerande roll för att driva frågor om boendets när- • Utbygganden av trygghetsbostäder ska ske i miljö, livskvalitet och materialval för en hållbar miljö. centralorten Simrishamn och i de orter där det 4. Simrishamns kommun ska upprätta ett bostads- finns ett brett utbud av samhällsservice. försörjningsprogram, en väl genomtänkt strategi för • Lokalisering av LSS-boende (lagen om stöd och hur bostadsbyggandet och boendet i olika delar av service till vissa funktionshindrade) sker i första kommunen ska utvecklas. hand i centralorten Simrishamn och i Gärsnäs. Bostadsförsörjningsprogrammet ska: 5. Samarbete och samverkan mellan grannkommu- • Aktualiseras en gång per mandatperiod och ner och regionen ska ske. Beståndet av fritidshus i vara avstämt med aktuell översiktsplan. kommunen ska belysas utifrån nya möjligheter (stu- dentbostäder/uthyrning) och utmaningar som årstid- • Avstämmas mot det planerade Arkitektur- och bunden samhällsbelastning av exempelvis VA-nätet. kulturmiljöprogrammet.

19 I Skåne råder det bostadsbrist på mindre lägenheter för ungdomar, medelålders, äldre och för ekonomiskt svaga hushåll.

FLYTTKEDJOR En flyttkedja uppstår när man bygger en ny bostad och den som flyttar in i denna lämnar sin gamla bostad efter sig, där någon annan i sin tur kan flytta in. I genomsnitt sägs en flyttkedja leda till att 2,1 hushåll rör på sig, gör s.k. boendekarriär, men ibland kan flyttkedjan pågå i många fler led. En del debattörer hävdar att flyttkedjornas effekt överdrivs. Istället, menar kritikerna, bör bostadsbristen åtgärdas genom byggande specifikt för de grupper som har bostadsbrist.

20 HUR BYGGER VI I SIMRISHAMN? – sammanfattning och analys av bostadsbyggande i simrishamns kommun

INFRASTRUKTUR En annan viktig aspekt i boendeplanering är att sträva för att skapa en blandstad där I sydöstra Skåne finns god tillgång olika funktioner samsas. Skansenområdet, på byggklar mark för bostäder och strax söder om Simrishamns verksamheter i strategiska lägen nära järnvägsstation, är ett pågående planarbete kollektivtrafik, men bättre kollektivtrafik som ska sörja för att ett nytt levande och behövs för att det skall bli fler integrerat stadsrum av blandstadskaraktär intressanta mråden att bygga på. Det ser dagens ljus. I Skansenområdets som främst bromsar bostadsbyggandet första etapp byggs bostäder. Ambitionen i Simrishamns kommun anses vara: är att erbjuda god arkitektur och dåliga kommunikationer, få arbetstillfällen attraktiva bostäder i bra läge till en rimlig samt brist på vatten- och avloppsrening. nybyggnadshyra för olika åldrar och Kommunen anser sig ha begränsade grupper. möjligheter att påverka kommunikationerna till kommunen samt arbetstillfällena, men Innovation och att våga vara testbädd ser däremot att vatten- och avloppsfrågan för att skapa projekt som sticker ut är en kan påverkas. annan viktig faktor i dagens konkurrens. Ett verktyg i detta sammanhang är att BYGGANDE jobba med tävlingar för att öka innovation och kvalitén för att göra Simrishamn mer En annan utmaning, som Simrishamns attraktivt. I linje med denna viljeinriktning är kommun delar med andra mindre det framtida projektet för hus i park på Östra kommuner runt om i landet, är bristen på Planteringen, i nordöstra delen av centrala byggherrar samt investerare. Ett sätt att Simrishamn. Utifrån ett övergripande överkomma detta är att från kommunens planprogram fick tre arkitektkontor lämna sida bli bättre på att visa upp potentialen förslag på områdets framtida kvaliteter med att investera i just Simrishamns – såväl arkitektoniska, konstnärliga, kommun. Ett i närtid lovvärt exempel är tekniska, funktionella som ekonomiska. Jonebergsområdet i centrala Simrishamn, Värdeskapande projekt likt detta stärker färdigställt 2015. Simrishamns allmännyttiga Simrishamns kommun som attraktiv bostadsbolag Simrishamns bostäder har boendeort. i samarbete med Näckström Fastigheter tillfört ca 123 nya bostäder, innefattande Simrishamn är en av de 33 kommuner trygghetsboende, seniorboende och vanliga i Skåne som anser sig komma uppnå hyresrätter. Mer än 90% av beståndet är bostadsmålet på ett genomsnitt av nu uthyrt. Jonebergsprojektet har troligtvis 27 bostäder per år. För att hålla satt igång flyttkedjor i kommunen. Om bostadsmarknaden i balans är bedömningen inte annat så är projektet ett tecken på att att det skulle krävas att mellan 20-40 om det byggs inom kommunen så flyttar bostäder byggs per år. Kommunen gör folk in i dessa bostäder. Det är därför bedömningen att det behövs hyresrätter (2 viktigt att fortsätta med nybyggnationer för rok) och bostadsrätter (3 rok). Totalt sett kommunens utveckling. utgör nyproduktion en liten del av det totala bostadsbeståndet, den årliga ökningen Simrishamns kommun vill även vara lyhörd ligger under 1 % (Region Skåne, 2015). för att behoven av bostäder ändras under Därför är det viktigt att även arbeta vidare tidens gång. Under vissa år kan det vara med det befintliga bostadsbeståndet för att ensamkommande flyktingar som behöver lösa bostadsförsörjningen. en plats att bo, under en annan period kan det vara ungdomar eller äldre. Det är Fokus för hur vi ska bygga ska vara av stor vikt att kunna se på boendet som attraktiva bostäder med rimliga hyror. Alla något flexibelt där flera olika målgrupper ska boendeformer behöver inte formas på kunna bo. samma sätt, utan efter behov, och att bygga mindre ska inte innebära att det lättas på 21 FÖR VEM BYGGER VI I SIMRISHAMN? – sammanfattning och analys av bostadsbyggnadsbehov i simrishamns kommun

DEMOGRAFI måste den som tar arbetet känna sig trygg i att det finns en bostad för en tid. Efterfrågan och behoven skiftar med tiden, och med den, en demografisk Förutom nyproduktion finns det möjligheter förändring av invånare. Befolkningen att arbeta med tillgänglighetsanpassningar i Simrishamns kommun har en hög både i förebyggande syfte samt i ett medelålder och andelen äldre fortsätter senare skede. Det handlar både om att att växa. Denna grupp efterfrågar tillgång kunna kommunicera åtgärder som gynnar till ett tillgänglighetsanpassat boende, människor senare i livet, samt att anpassa trygghetsboende eller äldreboende. det befintliga beståndet. Strömmen av nyanlända ger kommunen en möjlighet att satsa på barnfamiljer, vilket KLIMAT OCH MILJÖ kan säkra utvecklingen för en levande bygd i framtiden. Kommunen behöver även De miljö- och klimatförändringar som tillgodose unga vuxnas behov av att kunna människan ger upphov till är ett välstuderat flytta hemifrån. Unga vuxna ska inte behöva forskningsfält såväl som livliga frågor lämna Simrishamns kommun i jakt på det för samhällsdebatten i stort. Det talas första egna boendet. t.o.m. om att vi gått in i en ny geologisk epok – antropocen – där människans Vi kan utläsa likheter mellan aktivitet anses ha gett sådana avtryck att boendegrupperna äldre, ungdomar, de med ett lager av bestående förändringar kan särskilda behov samt nyanlända. Likheten utskiljas i jordskorpan även om miljontals består i att den största efterfrågan är på år. I bostadsförsörjningens sammanhang mindre lägenheter med rimlig hyra, vilket blir innebär det här att vi måste bygga för ett utmaningen för kommande nyproduktion. hållbart förhållningssätt, för vår planet Dessa grupper innefattar personer som och kommande generationer. Ett tecken ofta kan känna sig ensamma, och även i tiden är att värdet av ekosystemtjänster isolerade, vilket är fallet för äldre. Därför vill har kommit att bli allt mer uppmärksammat Simrishamns kommun satsa på integration även inom fysisk planering. Även medvetna av alla grupper. Förutom att planera val kring hållbarhet styr boendet. Det nybyggnation i de orter som har god service talas om en ny ”grön våg” i framtiden, och bra tillgång på kommunikationer, där Simrishamns kommun kan locka nya kan det innebära att ta ett annat socialt medborgare. grepp om frågan, vilket handlar om gemensamhetsytor och ett mer kollektivt tänkande kring boende.

Att bygga fler lägenheter startar flyttkedjan, då många äldre bor i villor. Kanske dessa GENERATIONSMÅLET hus kan bli nya hem för de barnfamiljer som flyttar in från en annan kommun men Det övergripande målet för även de som har kommit hit som flyktingar. den nationella miljöpolitiken är Mindre instegslägenheter är även viktigt för Generationsmålet: ”Att till nästa att främja näringslivet inom kommunen. För generation lämna över ett samhälle att kunna tänka sig ett jobb i kommunen där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.” Det finns också specifikt skånska miljömål som Översiktsplanen har tagit hänsyn till. De handlar om att ta hänsyn till hav, sjöar och vattendrag, att skydda Skånes natur- och kulturvärden samt att eftersträva en hållbar konsumtion 22 och hållbara transporter. RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING – hårda värden

Dessa riktlinjer är målsättningar som ska integreras och användas som ledord för de åtgärder som föreslås till varje boendegrupp som bostadsförsörjningprogrammet behandlar. Utifrån den bostadsdemografiska analysen ska vi planera för:

Förtätning på orter med god service och infrastruktur

Syftar till kommunens bebyggelsestrategi om att samla och förtäta i befintliga orter och värna de gröna pauserna.

Ett varierat bostadsutbud i kommunen

Kommunen ska kunna erbjuda olika alternativ av upplåtelseformer på bostäder.

Bygga blandstad

Blanda bostäder och verksamheter för att skapa mer liv. Det ska vara kort gångavstånd till t.ex. butiker, arbetsplatser, restauranger, kulturella mötesplatser etc. I blandstaden finns även offentliga rum, och ett omväxlande och rörligt folkliv liv både dag- och kvällstid.

Byggnation som skapar flyttkedja

En flyttkedja uppstår när man bygger nya bostäder och de som flyttar in i denna lämnar en annan bostad efter sig, där någon annan kan flytta in. Äldre kan flytta ifrån sina hus till mindre och lättskötta boenden och i sin tur göra ett hus ledigt för en barnfamilj. Det ska fortfarande vara attraktivt och ingå i boendekarriären att byta till mindre på äldre dagar.

Flexibla bostäder

Bostäder ska kunna anpassas till det behovet som efterfrågas och inte vara låsta till en funktion som ungdomslägenheter, boende för äldre eller boende för nyanlända.

VERKTYG:

• Prioritering och marknadsföring av detaljplanelagd mark • Riktlinjer för markanvisning och exploatering • Våga vara testbädd och arbeta med innovation • Arbeta med tävlingar för att öka kvalitén och skapa intressant arkitektur

23 RIKTLINJER FÖR BOSTADSFÖRSÖRJNING – mjuka värden

god bebyggd miljö och tillgång för alla på bostadsmarknaden

God bebyggd miljö är ett av de 16 miljökvalitetsmål som Riksdagen beslutade om senast år 2012. Målet syftar till att uppnå en hållbar utveckling i den byggda miljön där de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna vägs in. Tio preciseringar inom målet beskriver vilken utveckling som behövs inom områden som transporter, bebyggelseutveckling, tätortsnära grönområden, buller och inomhusmiljö. Utmaningen är att nå en hållbar stadsutveckling där alla kan hitta det de efterfrågar på bostadsmarknaden.

god tillgänglighet

God tillgänglighet handlar såväl om kopplingen mellan Simrishamn inom kommunen som ut till regionen. Därav ska ny byggnation ligga i anslutning till goda kommunikationer. Tillgänglighet syftar även till boendet och närmiljön i sig och att främja tillgängligheten så att äldre samt funktionsnedsatta inte stöter på hinder i sitt vardagsliv.

integration

Efter omständigheter i omvärlden befinner vi oss i en situation där flera människor har kommit till Simrishamn från andra länder. Målet är att kunna erbjuda dessa människor attraktiva boende så att de känner sig välkomna och ser möjligheten till att stanna kvar i Simrishamns kommun. I stort syftar integration här till etnicitet, ålder och förutsättningar.

mötesplatser

Mötesplatser handlar om både planerade och spontana mötesplatser. Gemensamma utrymmen både utomhus och inomhus är något som efterfrågas och ska lyftas fram som en viktig parameter i fortsatt planering för bostäder.

värna om ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är grunden för vår välfärd, ändå tar vi dem ofta för givna. Människan är beroende av ekosystemtjänster. Parker och grönområden i tätorter bidrar till värdefull rekreation samtidigt som det gröna renar både luft och vatten. Andra egenskaper är att reglera temperaturer och ta hand om nederbörd, samt dämpa buller.

VERKTYG:

• Arbetsformer – Den kulturella attityden inom kommunen ska präglas av samverkan och öppenhet mellan förvaltningar, kommunala bolag, privata aktörer och medborgare. • Vid bostadsplanering och detaljplanering ska stor omsorg läggas på den omgivande markplaneringen med hänsyn till stråk, mötesplatser, grönska och trygghet.

HANDLINGSPLAN FÖR BOSTÄDER

25 BOSTÄDER FÖR ÄLDRE

Att bo i särskilt boende innebär omvårdnad tänka sig att sätta in en summa eller köpa och service dygnet runt. För att bo i särskilt sin lägenhet ör att hålla månadskostnaderna boende behöver du ha ett stort behov nere. Detta är boenden som behövs för att av omvårdnad och service som inte kan främja flyttkedjan. Trycket på äldreboenden tillgodoses av hemtjänst i det egna hemmet. är inget som märks av i nuläget men som vi I Simrishamns kommun hittar vi särskilda behöver en beredskap inför. Idag finns även boenden i Simrishamn, Hammenhög, en efterfrågan på tillgänglighetsanpassning Gärsnäs, Borrby, S:t Olof och i Kivik. av hus. En problematik är att många Prognosen visar på ett nettobehov på 45- saknar kunskapen om vilka åtgärder som 50 platser till 2022. Befolkningen i åldern kan behövas göras i ett hem när man 65-90 år kommer att öka avsevärt. Detta blir äldre, och genomför renoveringar i är en ökning som lokaliserats till perioden sina hem som senare måste korrigeras. 2010-2018 och ökningen beräknas vara Även vid nyproduktion menar de som upp till 16% eller ca 900 personer. Denna flyttat in i trygghetsbostäder att det inte prognos visar en potentiell ökad efterfrågan fungerar optimalt. Kostnader för senare på trygghetsbostäder. I en trygghetsbostad bostadsanpassningstillägg kan minskas om kan personer över 70 år bo självständigt vissa grundläggande krav uppfylls direkt vid med närhet till service och i gemenskap nybyggnation och vid bygglovsansökan. med andra. För att jobba med tillgänglighetsanpassning Efter samtal med flera parter inom krävs en inventering av tillgängligheten socialförvaltningen, referensgrupp för inom kommunen för att veta vart kommunen tillgänglighet och äldre pekade behoven på behöver satsa när det gäller att kunna mindre lägenheter, med rimlig hyra samt att tillgänglighetsanpassa och för att vidare gemensamhetsytor och värdinneskap var kunna söka bidrag, exempelvis Boverkets viktigt. Efterfrågan på bostadsrätter samt hissbidrag som utlyses 2017-2021. För att kooperativa hyresrätter ökar då flera äldre kunna söka krävs det att det först har gjorts ofta redan bor i avbetalade hus och kan en tillgänglighetsinventering.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Inventering av tillgänglighet För att kunna söka bidrag till att Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen, installera hissar och Socialförvaltningen Socialförvaltningen och berörda Fastighetsbolag Ge kunskap till fastighetsägare För att kunna visa på Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen kring bostadsanpassning vid justeringar som kan göras bygglovsansökan direkt istället för senare vid ett bostadsanpassningstillägg Lyfta fram och informera om För att skapa en medvetenhet Samhällsbyggnadsförvaltningen Referensgrupp för tillgänglighet tillgänglighetsaspekter i den och Socialförvaltningen bebyggda miljön Använda referensgrupp för För att skapa rätt förutsättningar Samhällsbyggnadsförvaltningen Referensgrupp för tillgänglighet tillgänglighet som remissinstans från början och fokusgrupp vid planering Beredskap för ett äldreboende Prognoserna pekar mot detta Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och inom snar framtid Socialförvaltningen referensgrupp för tillgänglighet Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande och Kommunledningskontoret för tillgänglighet, mäklare och behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder

26 BOSTÄDER FÖR UNGA VUXNA

Generellt vill unga ofta bo i en intressanta är att många svarar ja på frågan: storstadsregion och ta del av dess stora ”Kan ni tänka er att flytta tillbaka igen inom utbud av arbetstillfällen, mångfald och 10 år?”. Vid den åldern är det troligt att man kultur. I samband med att man bildar kanske har bildat familj. familj är det andra värden som styr var Då kommunens bostadsbestånd till och hur man vill bo. Då är närheten till största del innefattar småhus och utbudet exempelvis skola, omsorg, grönområden på små lägenheter är knappt, finns det och kommunikation i kombination med inte många alternativ för ungdomar som arbetstillfällen viktigt. Det finns också man vill flytta hemifrån. Lösningen ligger inte trend att man stannar kvar i storstadens endast i nyproduktion. Exempelvis så har innerstad även när man har fått barn. kommunen ett stort bestånd av fritidshus som står tomma utöver sommarmånaderna. När kommunen har träffat och arbetat med Ibland behövs ett boende endast för en ungdomar svarar de flesta nej på frågan: kort tid som vid en ny anställning eller ”Kommer du bo kvar här efter du är klar under studietiden och då kan dessa tomma med gymnasiet?”. Svaret faller sig naturligt fritidshus komma till nytta. med tanke på att många ungdomar och unga vuxna flyttar för att studera vidare och utforska för dem nya upplevelser. Det

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Plattform för att hyra fritidsboende Underlätta letandet om allt är Kommunledningskontoret Fritidshusägare och Kommunled- under längre tid samlat på ett ställe ningskontoret Reducerad hyra mot att ta över Verka för integration Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen, värdinneskapet hos äldre Socialförvaltningen och berörda fastighetsägare Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande och Kommunledningskontoret för tillgänglighet, mäklare och behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder

27 BOSTÄDER FÖR DE MED SÄRSKILDA BEHOV

Ett LSS-boende är en insats enligt som helst, i mindre lägenheter med närhet LSS (Lagen om stöd och service till kommunikationer. Det flaggas för att till vissa funktionshindrade). Det ca 6 platser kommer behövas inom en innebär att en bostad är anpassad för snar framtid. På lång sikt efterfrågas personer med fysiska eller psykiska ett gruppboende för de med psykiska funktionsnedsättningar. Det kan vara funktionsnedsättningar. personer med utvecklingsstörning, autism, hjärnskada eller rörelsehinder som kan vara Missbrukare, hemlösa och andra i behov av att bo i ett LSS-boende. Boendet exkluderade grupper har också särskilda kan vara ett gruppboende, en servicebostad behov för att få ett boende. Inom eller en annan särskilt anpassad bostad. Simrishamns kommun har många inom Målet är att funktionsnedsatta människor denna grupp ändå lyckats att hyra ska kunna leva och bo så likt andra egna bostäder via privata hyresvärdar. människor som möjligt. Socialförvaltningen hjälper till med kontrakt som upprättas med fastighetsägare och Idag finns det ca 50 platser, men det enligt förvaltningen råder det balans för har blivit en större efterfrågan på LSS- denna boendegrupp. Det finns inget boenden av personer med psykiska akut behov utpekat och inte heller någon funktionsnedsättningar. Det handlar ofta om prognos på att det kan komma att behövas. yngre personer med självskadebeteende I ställningstagandena för bostadsförsörjning och/eller någon form av autism. I fråga om i översiktsplanen anges lokalisering av boendeform handlar det egentligen om LSS-bostäder i centralorten Simrishamn och ungdomar som vill bo som vilken ungdom Gärsnäs.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Skapa beredskap för ett Prognosen pekar mot detta Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen gruppboende för de med psykiska och Socialförvaltningen funktionshinder Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande och Kommunledningskontoret för tillgänglighet, mäklare och behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder

28 BOSTÄDER FÖR NYANLÄNDA

Den aktuella flyktingsituationen som om att familjerna ofta kommer i efterhand uppstått ur olika konflikter i världen har visar det sig även behövas större typer påverkat kommunens invånarantal. av boenden, då det kan handla om stora Simrishamns kommun har tagit emot många familjer. nyanlända i förhållande till kommunstorlek; ca 150 stycken med uppehållstillstånd Många ordnar sina boende själva genom flyttade in år 2015. I år 2016 kommer 20 Simrishamnsbostäder eller privata st att anvisas till kommunen. Dessa har hyresvärdar. I vissa fall hyr Migrationsverket kommunen en skyldighet att anordna lägenheter till de asylsökande. boende för. 2017 kommer tre gånger så många att anvisas till kommunen. Kommunen vill att fler barnfamiljer ska flytta till kommunen. Genom att lyckas etablera Utöver detta finns ca 120 stycken och integrera nyanlända familjer kan ensamkommande flyktingbarn i kommunen, medelåldern sänkas i kommunen. Med detta där vi antar att minst 50 % kommer att kommer fortsatt planering för förskola och stanna kvar i kommunen. Logiskt sett skola samt förbättring av kommunikationer kommer barnen snart bli äldre och vill själva så att de nyetablerade kan bo kvar och skaffa eget boende. jobba på annan ort om så krävs.

Förutom de mottagna med Att undersöka möjligheten att omvandla uppehållstillstånd finns det ca 1100 st lokaler till bostäder är även en åtgärd som asylsökande i kommunen. Det finns även ett skulle kunna avhjälpa en bostadsbrist. I antal som flyttar in på egen hand. första hand bör lokaler som till sin karaktär ligger nära boende och som kräver De som kommer först är mestadels små ändringsåtgärder vara aktuella, ensamma män och flertalet av dessa t.ex. sjukhus, vårdboenden, hotell och arbetar för att deras familjer kommer att vandrarhem. flytta hit också. Detta ger ett tryck på boenden i form av mindre lägenheter, en typ av instegslägenhet. Men med vetskapen

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Undersöka möjligheten till Möta behovet av större Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen och större lägenheter genom barnfamiljer och berörda fastighetsägare fastighetsägare sammanslagning av befintliga lägenheter eller ombyggnationer av villor/hus Mindre instegslägenheter Stor andel ensamkommande Samhällsbyggnadsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen män och barn fastighetsägare och exploatörer och berörda fastighetsägare Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande och Kommunledningskontoret för tillgänglighet, mäklare och behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder Undersöka möjligheten till att Avhjälpa bostadsbristen Samhällsbyggnadsförvaltningen, Socialförvaltningen och omvandla lokaler till bostäder fastighetsägare och exploatörer fastighetsägare

29 MEDVETNA VAL FÖR HÅLLBART BOENDE

Simrishamns kommun har starka och unika Ett exempel är värdet av ekosystemtjänster värden, och är en kommun med attraktiva som har kommit att bli en större del boendemiljöer. Olika enkätundersökningar inom planering. I kombination med visar på att det är naturen med dess Simrishamns problem med brist på vatten landskap, havet och viljan att få lugn och och avloppsrening, vore det lämpligt att ro som gör att många väljer att flytta till börja tänka kring öppna dagvattensystem Simrishamns kommun. Vi lever i en tid för att rena och behålla vatten, som i sin där människor är väldigt medvetna om de tur lockar till sig djur och insekter. Faktorer val de gör. Så att flytta till Simrishamns som utvecklar och bygger på vår attraktiva kommun är oftast ett aktivt val av att komma boendemiljö på ett innovativt och medvetet närmre naturen, havet och lugnet. Några sätt. identifierade grupper är äldre/pensionärer, tillbakaflyttare men även en del som jobbar Om vi talar om en större grupp människor internationellt, där möjligheten att bo som har tröttnat på staden kan möjligheten natur- och havsnära kan kombineras med att få bo på ”sitt sätt” vara lockande. närheten till Köpenhamns flygplats. För att Därför skulle det kunna vara en god idé att främja denna typ av grupp är frågan kring upplåta ett område där kommunen främjar utbredning av bredband viktig. experimentellt byggande. Detta kan skapa intressanta miljöer som främjar både de Människor blir allt mer medvetna om hur boende och locka besökare. de ska bo, leva och verka för att bidra till hållbarhet. För att kommunen ska kunna visa sig attraktiv på detta område krävs givetvis att kommunen själv gör investeringar i hållbarhetsfrågor, att kommunen är medveten om sina val och konsekvenserna av dem.

ÅTGÄRDSFÖRSLAG

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER PARTER Inkorporera vikten av Arbeta med hållbarhet och Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen, ekosystemtjänster i planering för kommunens vattenproblematik Marint centrum och nya bostadsområden på ett medvetet och innovativt Utvecklingsenheten sätt Se över planreserv för att lyfta Främja experimentellt byggande Samhällsbyggnadsförvaltningen Utvecklingsenheten och mäklare fram potentiella områden som för att skapa intressanta och kommunen kan marknadsföra attraktiva miljöer samt ge utrymme för innovationsprojekt

30 SAMMANSTÄLLD HANDLINGSPLAN

FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER – ÄLDRE PARTER Inventering av tillgänglighet För att kunna söka bidrag till att Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen, installera hissar Socialförvaltningen och berörda Fastighetsbolag Ge kunskap till fastighetsägare För att kunna visa på Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen kring bostadsanpassning vid justeringar som kan göras bygglovsansökan direkt istället för senare vid ett bostadsanpassningstillägg Ta fram en lista över För att skapa en checklista Samhällsbyggnadsförvaltningen Referensgrupp för tillgänglighet tillgänglighetsaspekter i den och Socialförvaltningen bebyggda miljön Använda referensgrupp för För att skapa rätt förutsättningar Samhällsbyggnadsförvaltningen Referensgrupp för tillgänglighet tillgänglighet som remissinstans från början och fokusgrupp vid planering Beredskap för ett äldreboende Prognoserna pekar mot detta Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen och inom snar framtid referensgrupp för tillgänglighet Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande för tillgänglighet, mäklare, behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER – PARTER UNGDOMAR Plattform att hyra fritidsboende Underlätta letandet om allt är Kommunledningskontoret Fritidshusägare under längre tid samlat på ett ställe Reducerad hyra mot att ta över Verka för integration Socialförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen värdinneskapet hos äldre och Berörda fastighetsägare Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande för tillgänglighet, mäklare, behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER – PARTER SÄRSKILDA BEHOV Skapa beredskap för ett Prognosen pekar mot detta Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen gruppboende för de med psykiska funktionshinder Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande för tillgänglighet, mäklare, behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER – PARTER NYANLÄNDA Undersöka möjligheten till Möta behovet av större Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen och större lägenheter genom barnfamiljer fastighetsägare sammanslagning av befintliga lägenheter eller ombyggnationer av villor/hus Mindre instegslägenheter Stor andel ensamkommande Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen män och barn och berörda fastighetsägare Tävlingar för flexibelt boende För att vara mer Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen, referensgrupp anpassningsbara till skiftande för tillgänglighet, mäklare, behov på bostadsmarknaden Simrishamnsbostäder Undersöka möjligheten till att Avhjälpa bostadsbristen Samhällsbyggnadsförvaltningen Socialförvaltningen och omvandla lokaler till bostäder fastighetsägare FÖRSLAG PÅ VARFÖR/DÄRFÖR INITIATIVTAGARE INVOLVERADE ÅTGÄRDER – PARTER MEDVETNA VAL Inkorporera vikten av Arbeta med hållbarhet och Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen, ekosystemtjänster i planering för kommunens vattenproblematik Marint centrum och nya bostadsområden på ett medvetet och innovativt Utvecklingsenheten sätt Se över planreserv för att lyfta Främja experimentellt byggande Samhällsbyggnadsförvaltningen Utvecklingsenheten, mäklare fram potentiella områden där för att skapa intressanta och kommunen kan jobba med attraktiva miljöer innovationsprojekt

31 INVÅNARE I SIMRISHAMNS KOMMUN

Simrishamns kommun ligger vid kusten i Allt som allt bor det 19 065 invånare i Skånes sydöstra del. Utöver centralorten kommunen varav ca 6 000 i centralorten Simrishamn är andra större orter i Simrishamn, år 2015. Drygt en fjärdedel av kommunen Gärsnäs, Kivik, Borrby, invånarna bor på landsbygden med många Hammenhög och Skillinge. Havet och enfamiljshus och gårdar. Under sommaren naturen är en tydlig faktor till varför många fördubblas antalet invånare i Simrishamns trivs här. Kommunens centralort Simrishamn kommun då stor del av bostadsbeståndet har en tydlig småstadskänsla. Överlag består av fritidsboende. upplevs kommunen som en trygg och lugn plats att bo och verka i.

Simrishamns kommuns befolkning har en tyngdpunkt på åldersgrupperna 20-30 år och 50 år och uppåt. Medelåldern är runt 50 S:T OLOF KIVIK år för både män och kvinnor; medelåldern ! ! är den fjärde högsta i riket.

VIK !

SIMRISHAMN GÄRSNÄS ! ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I ! SIMRISHAMNS KOMMUN ÅR 2015 ! ! BRANTEVIK! HAMMENHÖG ! 250 SKILLINGE ! BORRBY !

200

MEDELÅLDER I KOMMUNENS 150 TÄTORTER ÅR 2013 44 - 46 år 46 - 49 år 100 49 - 55 år 55 - 58 år

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

KVINNOR MÄN

32 Statistik hämtat från SCB och Rådet för främjande av kommunala analyser BEFOLKNINGSUTVECKLING SIMRISHAMNS KOMMUN 2006-2015 19 500

19 418 19 400

19 297 19 300

19 200 19 147

19 100 19 065

19 000

18 900 18 905

18 800 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

SIMRISHAMN

BEFOLKNINGSUTVECKLING SIMRISHAMNS TÄTORTER 2000-2013 I diagrammet ovan redovisas Simrishamns TÄTORT 2000 2005 2013 +/- kommuns befolkningsutveckling. BORRBY 934 947 936 2 Kommunen har, med undantag för år 2015, tappat i folkmängd den senaste MEDELÅLDER I KOMMUNENS BRANTEVIK 463 451 390 -73 tioårsperioden. Det är en trend som TÄTORTER ÅR 2013 GÄRSNÄS 954 955 1023 69 hållit i sig sedan tidigt 1990-tal. Av tabellen till höger framgår tätorternas HAMMENHÖG 835 908 892 57 befolkningsutveckling under en dryg KIVIK 1044 1013 899 -145 tioårsperiod. Centralorten Simrishamn samt inlandsorterna Gärsnäs och Hammenhög SANKT OLOF 576 640 629 53 har ökat mest sedan år 2000. Kustorten SIMRIS 243 235 190 -53 Kivik har minskat mest, därnäst Skillinge och Brantevik. De tätorter som haft en SIMRISHAMN 6319 6546 6410 91 negativ befolkningsutveckling har generellt SKILLINGE 890 841 852 -38 en befolkning med högre medelålder medan de tätorter som upplevt en positiv VIK 282 264 308 26 befolkningsutveckling generellt har en lägre medelålder (jmf. föregående karta över VITABY 271 255 268 -3 tätorternas medelålder, s. 19).

Statistik hämtat från SCB och Rådet för främjande av kommunala analyser Statistik hämtat från SCB och Rådet för främjande av kommunala analyser 33 ARBETSMARKNAD OCH UTBILDNING

Den skånska arbetsmarknaden antalet sysselsatt, vilket hänger ihop med är diversifierad med en utpräglad den ökande turistnäringen.Simrishamns tjänsteinriktning. Inte sällan kallas den kommun är den enskilt största arbetsgivaren skånska arbetsmarknaden ett Sverige i med cirka 1825 anställda. miniatyr, men med mer handel och mindre industri. Skillnaderna är dock stora inom I fråga om utbildning gör Lunds universitet länet. Näringslivets sammansättning (med campus i Helsingborg), Sveriges varierar beroende på vart i Skåne sökljuset Lantbruksuniversitet i Alnarp, Malmö riktas. I den sydöstra delregionen (Skurup, högskola och Kristianstad högskola Skåne Sjöbo, Tomelilla, Ystad, Simrishamn) har väl rustad med högre utbildning, främst i jord-, skogsbruk och fiske en framträdande ”tillväxtmotorerna” men även för regionen roll. Många arbetstillfällen inom byggsektorn i stort. I likhet med näringslivet är även återfinns även inom delregionen. regionens utbildningsnivåer ojämnt spridda. Sydvästra Skåne har generellt en högre I Simrishamns kommun är, som framgår utbildad befolkning. Simrishamns kommun av diagrammet nedan, vård och omsorg befinner sig i ett slags regionalt mellanskikt den näringsgren vari de flesta av de gällande högre utbildning 3 år eller längre, förvärvsarbetande tjänar sitt uppehälle. vilket framgår av kartbilden nedan. Denna sektor är på tillbakagång liksom de agrara näringarna. Tillverkning och Osby utvinning samt handelssektorn har Båstad även en framträdande roll i kommunens Örkelljunga

näringslivsstruktur. Hotell- och Ängelholm Östra Göinge

restaurangverksamhet och kulturella och Höganäs Perstorp Hässleholm personliga tjänster m.m. är näringsgrenar Åstorp Bromölla som på senare år upplevt störst tillväxt av Klippan Helsingborg Bjuv

Kristianstad Svalöv FÖRVÄRVSARBETANDE Höör Landskrona DAGBEFOLKNING (16+ ÅR) Eslöv Hörby FÖRDELAT PÅ NÄRINGSGREN Kävlinge

OCH KÖN, 2015 Lomma

Lund Staffanstorp Burlöv Sjöbo Vård och omsorg Tomelilla Malmö Simrishamn Tillverkning och utvinning Svedala Vellinge Skurup Handel Ystad Trelleborg Utbildning Byggverksamhet Offentlig förvaltning och försvar ANDEL AV BEFOLKNINGEN MED Företagstjänster EFTERGYMNASIAL UTBILDNING 3+ ÅR, 2015 Hotell- och restaurangverksamhet 5,9 - 10% Jordbruk, skogsbruk och fiske 10,1 - 15% Kulturella och personliga tjänster m.m. 15,1 - 20% Transport och magasinering 20,1 - 25% Fastighetsverksamhet 25,1 - 30% Finans- och försäkringsverksamhet Energiförsörjning; miljöverksamhet Okänd verksamhet Information och kommunikation

0 5 10 15 20 25 30

Män (%) Kvinnor (%) 34 Statistik hämtat från SCB FLYTTMÖNSTER

En tydlig trend är att unga lämnar som utgör den inflyttande målgruppen. Simrishamns kommun som ett aktivt val för Detta är också en grupp med en starkare att söka sig vidare till studier eller arbete. betalningsförmåga, vilket krävs för flertalet För unga inflyttare verkar det motsatta gälla av de nyproducerade lägenheterna i där unga flyttar in av tillfälligheter som t.ex. attraktiva lägen. Att arbeta för åtgärder som efter studier i väntan på jobb. Äldre flyttar relaterar till det funktionella vardagslivet främst till Simrishamn för hav, natur, lugn skulle kunna locka målgrupper som flyttar och attraktiv boendemiljö. En undersökning ut, t.ex. unga vuxna och barnfamiljer. Bättre gjord av Lunds Universitet visar att många kommunikationer inom regionen är en av de unga kan tänka sig att flytta tillbaka. viktigare åtgärderna.

De som flyttar ut anser generellt Under 2015 ökade folkmängden något i att bristande kommunikationer, Simrishamns kommun. Orsaken till detta var arbetsmarknaden och studier bidragit till ett ökat flyttnetto samt ett ökat födelsenetto. flytten. De som flyttar till kommunen är De flesta asylsökande kom under hösten främst äldre i gruppen 63+ och en stor 2015 och många väntar fortfarande på att andel nysvenskar, medan de som flyttar få uppehållstillstånd. Först när man har fått från kommunen främst är unga vuxna och uppehållstillstånd kan man folkbokföras. barnfamiljer. Det finns därför anledning att tro att invånarantalet kommer fortsätta öka något Enligt en undersökning av Graffman och i samband med att antalet nysvenskar ger Nordanalys har Simrishamns kommun ett avtryck i befolkningsstatistiken. starkt och positivt laddat varumärke, men i en smal målgrupp. De är främst äldre, som söker en attraktiv pensionärsmiljö,

ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I SIMRISHAMNS KOMMUN 1980-2020 1200

1000

800

600

400

200

-200 1980 1990 2000 2010 2020

NETTOINFLYTTNING – ANTAL INFLYTTADE ANTAL INFLYTTADE ANTAL UTFLYTTADE MINUS ANTAL UTFLYTTADE

Statistik hämtat från Statisticon 35 PENDLING

Människor behöver förflytta sig för att behövs en högklassig busstrafik, tillgodose sina behov, sociala åtaganden speciellt för de delar av Skåne som och personliga önskemål. Tillgång till idag saknar järnvägstrafik. Simrishamns en kvalificerad arbetskraft är också av kommun ska därför verka för ett framtida avgörande betydelse. Näringslivet i sydöstra superbusskoncept vilket gäller stråken till Skåne har problem att få tag i arbetskraft Lund och Kristianstad. Konceptet kommer med rätt kompetens och upplever att att göra resan både bekvämare och det beror på dåliga kommunikationer. snabbare och förarbetet beräknas pågå Nuvarande trängsel på spåren och bristande under 2016-2021. punktlighet på Ystads- och Österlenbanan hämmar både företagens konkurrenskraft Väg 11 utgör en viktig regional öst-västlig och utvecklingsmöjligheterna för den förbindelse som knyter samman Österlen skånska arbetsmarknaden. med Malmö- och Lundområdet. Vägen har stor regionalpolitisk betydelse. Viktiga Satsningar på en förbättrad kollektivtrafik målpunkter längs vägen är Malmö, kan bidra till att skapa en sammanhängande Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo, arbetsmarknad i Skåne, samt att minska Tomelilla och Simrishamn. Simrishamns skillnaderna mellan mäns och kvinnors kommun ser det som viktigt att ha hela tillgång till arbetsmarknaden då kvinnor i resan i perspektivet varpå det blir väsentligt lägre grad än män har tillgång till bil. med attraktiva gång- och cykelvägar (t.ex. mellan Brösarp-Kivik-Simrishamn- Ett övergripande mål är entimmesmålet Trelleborg) samt ”matartrafik” mellan med kollektivtrafik till Malmö, som enligt byarna och till hållplatserna för Pågatåg/ översiktsplanen ska vara uppnått till år Expressbussar. Framöver kommer 2030. Kommunen strävar efter ett byggande Simrishamns kommun att arbeta fram en och ett återupptagande av persontrafiken kommunövergripande cykelplan samt en på Simrishamnsbanan, vilken kommer infrastrukturplan med tydligare målbilder för att trafikera Simrishamn – Tomelilla – framtiden. Sjöbo – Dalby – Staffanstorp – Malmö. Simrishamnsbanan ”ligger idag på is” och kommer med stor sannolikhet inte hålla de tidsramar man tidigare trott.

Ett annat mål för Simrishamns kommun är att ett mötesspår i Gärsnäs ska vara etablerat 2019. Detta för att göra banan mer robust och mindre störningskänslig. Förutom ett fungerande och kapacitetsstarkt järnvägsnät som håller ihop regionen

Upp till 20 % av boende i kommunen har max 60 minuters restid till regionalt centrum.

36 DAGLIG IN- OCH UTPENDLING FRÅN OCH TILL SIMRISHAMNS KOMMUN, ÅR 2014

År 2014 kom det största antalet inpendlare till Simrishamns kommun från Tomelilla följt av Ystad, Kristianstad och Malmö. Samma år var det största antalet utpendlare från Simrishamn till Ystad följt av Tomelilla, Malmö och Kristianstad. In- och utpendling sker även till och från bland annat Sjöbo, Lund, Skurup, Helsingborg och Eslöv (Region Skåne, 2016b).

INPENDLARE: 1699 UTPENDLARE: 2503 VÄG 11

MEST FREKVENTA PENDLINGSDESTINATIONER1

HELSINGBORG KRISTIANSTAD

ESLÖV

LUND

MALMÖ SJÖBO

TOMELILLA SIMRISHAMN SKURUP

YSTAD

1Pilarnas storleksordning visar på den ungefärliga relationen mellan in- och utpendling på resp. destination (t.ex. större pil till Kristianstad från Simris- hamn visar på större utpendling snarare än inpendling från den senare till den förra).

37 DAGENS BOSTADSSITUATION

Det finns 9832 bostäder i Simrishamn varav något lägre. Det byggdes 254 bostäder 1074 återfinns i allmännyttans bestånd. i Simrishamn mellan 2010 och 2014, 20 Nedan redovisas hustyper, upplåtelseformer bostäder tillkom genom ombyggnation samt under vilka år bostäderna har av flerbostadshus. Planberedskapen är tillkommit. Överlag råder det balans på god och ligger på ca 800 byggrätter. Till bostadsmarknaden i hela kommunen största del omfattas planberedskapen (Länsstyrelsen Skåne, 2015). av villor, vilket inte motsvarar behovet på flerbostadshus. I genomsnitt har det byggts Andelen tvåpersonshushåll är betydligt 49 bostäder per år de senaste fem åren (12 högre än riksgenomsnittet, medan andelen lgh i flerbostadshus och 37 småhus). tre-, fyra- och fempersonshushåll är

HUSTYPER UPPLÅTELSEFORMER

SPECIALBOSTÄDER 377

FLERBOSTADSHUS HYRESRÄTT 2592 2917

ÄGANDERÄTT SMÅHUS 5916 6863

BOSTADSRÄTT 998

UPPGIFT SAKNAS 1

BOSTADSBESTÅNDETS TILLKOMSTPERIODER 3000

2500

FLERBOSTADSHUS 2000 SMÅHUS

1500

1000

500

-1930 2011- 1931-1940 1941-1950 1951-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 1991-2000 2001-2010 38 UPPGIFT SAKNASStatistik hämtat från Länsstyrelsen Skåne (2015b) NYBYGGDA NYBYGGDA HUSTYPER UPPLÅTELSEFORMER ÄGANDERÄTT HYRESRÄTT SMÅHUS BOSTADSRÄTT 120 FLERBOSTADSHUS 120

100 100

80 80

60 60

40 40

20 20

0 0 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

BOSTADSBYGGANDE OCH PÅGÅENDE PROJEKT

Bostadsbyggandet är ett prioriterat område i Söder om stationen i centrala Simrishamn Simrishamns kommun. Det krävs ett varierat planeras nya bostäder i samarbete med utbud som dels motsvarar behoven som Simrishamnsbostäder. Projektet är starten finns idag, dels möter framtida förväntningar på utvecklingen av området Skansen, och nya invånare. Bostadsprojekten som omfattar bostäder, handel och andra Joneberg Merhem och Höjden färdigställdes verksamheter. Det planeras för ca 300 år 2015, med 42 bostäder för hyresgäster bostäder inom en tioårsperiod och i 70 år eller äldre, samt 27 hyresbostäder. I dagsläget upp till cirka 1 000 kvadratmeter området ingår även Joneberg Plaza med ett handel. Planprogrammet för området äldreboende. Skansen är föremål för samråd under perioden 11 maj - 15juni 2016.

TOMT- OCH LÄGENHETSKÖ

I Simrishamns kommun råder det balans på bostadsmarknaden i hela kommunen. Det har dock visat sig att nyproducerade bostäder snabbt blivit uthyrda eller sålda. Ofta kan man få tillgång till en lägenhet direkt om det gäller en lägenhet i en ”dyrare” prisklass eller om man kan tänka sig att bo utanför centralorten. Annars är det en väntetid på cirka 2-3 månader.

Statistik hämtat från Länsstyrelsen 39 Skåne (2015b) PROGNOS

I en befolkningsprognos över Simrishamns Värt att notera är även att den stora barnkull kommun, år 2016 till år 2040, visar som föddes kring 1990 uppnår förvärvsaktiv Statisticon att folkmängden i kommunen och barnafödande ålder. Generellt flyttar kommer att minska med 1103 invånare (se detta segment av befolkningen från större diagrammet nedan). Flyttnettot förväntas bli städer till boendemiljöer som är mer 130 personer per år och födelsenettot -173 lämpliga för familjeliv. En andel kan tänkas per år. Totalt ger detta en förändring på -43 flytta tillbaka till sin hemkommun, t.ex. till personer per år. Som tidigare nämnts är inte Simrishamns kommun. flyktingströmmen medberäknad, vilket kan tänkas ge befolkningsutvecklingen en något Befolkningsprognoser ska alltid tolkas mer positiv framskrivning. med viss försiktighet. I arbetet med översiktsplanen genomfördes en Mot bakgrund av att den sydöstra genomgång av beviljade bygglov för delregionen har den äldsta befolkningen bostäder och underlaget tillsammans i Skåne samt att Simrishamns kommun med befolkningsprognoserna utgör en förväntas få en högre medelålder under grund för bedömningen av det framtida den kommande tjugoårsperioden, finns bostadsbehovet. Behovet av nya bostäder anledning att tro att andelen äldre i fram till år 2030 bedöms ligga på ca 1400 kommunen kommer öka. Den stora bostäder. Erfarenheten är att om det byggs i 40-talistgenerationen närmar sig även Simrishamns kommun så flyttar folk in. en ålder över 80 år. Försörjningsbördan från äldre (65+ år) kommer således öka i kommunen, tillika efterfrågan på bostäder för denna åldersgrupp.

ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I SIMRISHAMNS KOMMUN ÅR 2015 OCH 2040

450

400

350

300

250

200

150

100

0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

ÅR 2015 ÅR 2040

40 Statistik hämtad från Statisticon

KÄLLOR

NATIONELLA OCH REGIONALA DOKUMENT

Boverket (2012) Vision för Sverige 2025 Boverket (2011) Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering Länsstyrelserna (2011) Riktlinjer för bostadsförsörjning med koppling till rullande översiktsplanering Länsstyrelsen Skåne (2008) Det byggs för lite och det som byggs är fel – En kartläggning av bostadsförsörjning i Skåne län och dess konsekvenser för vissa grupper Region Skåne (2010) Image och attraktionskraft i Skåne Region Skåne (2012) Attraktivitet och Tolerans Region Skåne (2013) Strategier för det flerkärniga Skåne Region Skåne (2013) Tätare Skåne Region Skåne (2014) Det öppna Skåne 2030 Region Skåne (2015a) En bostadsmarknad för alla? Utmaningar för bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar i Skåne Region Skåne (2015b) Omvärldsanalys 2015 Region Skåne (2016a) Livskraftiga kommuner – Att utveckla den mindre orten i sitt regionala sammanhang Tillväxtanalys (2014a) Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? – En forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet Tillväxtanalys (2014b) Fakta och exempel kring lokal attraktivitet

STATISTIK OCH ANALYS

Boverket (2015) Bostadsmarknadsenkäten (BME) 2015 Graffman företagsledning & utveckling AB och NordAnalys AB (u.å.) Analys av in- och utflyttning – Simrishamns kommun Karlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utflyttning, Simrishamns kommun 2013, Statistiska institutionen, Lunds universitet, 2013 Karlsson, J. & Ström, A. (2013) In- och utflyttningsundersökning, Simrishamns kommun 2013 – En jämförelse med 2011, Statistiska institutionen, Lunds universitet Länsstyrelsen Skåne (2014) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2014 Länsstyrelsen Skåne (2015a) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2015 Länsstyrelsen Skåne (2015b) Bostadsbehov, planeringsläge och bostadsbyggande i Skånes kommuner Länsstyrelsen Skåne (2016a) Bostadsmarknadsanalys för Skåne 2016 Rådet för främjande av kommunala analyser (2015) Kommun- och Landstingsdatabasen Region Skåne (2016b) Näringsliv och arbetsmarknad i Simrishamn SCB (2015) Kommunfakta Statisticon (2016) Befolkningsprognos 2016-2040 Simrishamns kommun - Demografisk framskrivning med trendbaserad framskrivning av inflyttare

KOMMUNENS EGNA HANDLINGAR OCH DOKUMENT

HUI Research (2016) Fördjupad handelsutredning Simrishamns kommun Simrishamn kommun (2015) Framtiden – Översiktsplan för Simrishamns kommun Simrishamn kommun (2015) Handlingsplan för hållbar inflyttning Simrishamn kommun (2006) Vård- och omsorgsplan för invånare i Simrishamns kommun

MEDBORGARDIALOG

I arbetet med Bostadsförsörjningprogrammet har vi inkluderat samtal, workshops och enkätundersökningar för att undersöka medborgarens syn på sin kommun samt analysera hur efterfrågan av bostäder ser ut. Vi har träffat skolklasser, föräldrar, nyanlända och äldre.