Stenungsunds- Och Munkedals- Bygden Under 1000 År
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
UV VÄST RAPPORT 2009:25 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stenungsunds- och Munkedals- bygden under 1000 år En studie av två bohusländska bygder utifrån Norum 202:1, boplats från yngre bronsålder och yngre romersk järnålder till folkvandringstid Bohuslän, Norums socken, Holm 1:1, Norum 202:1 Bengt Nordqvist UV VÄST RAPPORT 2009:25 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Stenungsunds- och Munkedals- bygden under 1000 år En studie av två bohusländska bygder utifrån Norum 202:1, boplats från yngre bronsålder och yngre romersk järnålder till folkvandringstid Bohuslän, Norums socken, Holm 1:1, Norum 202:1 Bengt Nordqvist Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Växel: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: [email protected] e-post: [email protected] www.arkeologiuv.se Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbild Tidig höstmorgon med utgrävningsområdet vid skogssiluetten till höger. Foto: Bengt Nordqvist. Tryck/Utskrift Intellecta Infolog, Göteborg, 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2009-09-14. Dnr 601-2009/2408. © 2009 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2009:25 ISSN 1404-2029 Innehåll Sammanfattning av undersökningen 7 Del 1. En grävredogörelse av boplatsen 11 Bakgrund 11 Landskap, topografi och kända fornlämningar 11 Syfte och målsättning 13 Resultat 14 Del 2. Stenungsunds- och Munkedalsbygden under tusen år – en diskussion om bebyggelse, kommunikation och centralbygder 22 Sammanfattning 22 Inledning 22 Landskapets organisering 22 Kristnandet och kyrkor 26 Handel och marknadsplatser 28 Bebyggelsen i Stenungsunds- och Munkedalsbygden 30 Bygdens försvar – fornborgarna i Stenungsunds- och Munkedalsbygden 36 Kommunikativa centra eller ej? En diskussion kring Stenungsunds- och Munkedalsbygden 38 Centralbygder i Stenungsunds- och Munkedalsbygden? 40 Munkedal – typiska lämningar för en centralbygd 44 Litteratur 46 Administrativa uppgifter 49 Bilagor 50 Bilaga 1. Fyndlista 50 Bilaga 2. Anläggningar från den omgivande boplatsytan, Norum 202:1 51 Bilaga 3 14C-analys från boplatskontext 54 Figurförteckning 55 Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad. Vid en arkeologisk undersökning av Norum 202 hösten 2006 upptäcktes två gravliknande anläggningar och boplatsanläggningar på ett impediment. Kring impedimentet fanns spridda boplatslämningar, som bestod av stolphål, gropar och eldstäder. Inom denna del av under sök nings området påträffades också tre mindre huslämningar. Rap porten innehåller utöver redovisningen av undersökningen en analys av de två bygderna Stenungsund och Munkedal under 1000 år – en diskussion kring bebyggelse, kommunikation och centralbygder från år 0 till 1000 efter Kristus. Sammanfattning av undersökningen I samband med planerad byggnation av en större fritidsanläggning utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst en arkeologisk slutundersökning av fornläm- ning RAÄ 202, i Norums socken, Bohuslän. Undersökningen bekostades av Stenungsunds kommun. Fornlämning 202 har tidigare varit registrerad som en boplatslämning som vid förundersökningstillfället var preliminärt daterad till yngre bronsålder och romersk järnålder–folkvandringstid. Under slutun- dersökningsskedet påträffades också två okända flacka högar. Dessa visade sig vara lämningar av en bålplats och en grav. Boplatsen hade en vid utsträckning och lämningar förekom på båda sidor om en bäckravin. Den södra delytan var belägen på en terrass medan den norra delytan hade sin utsträckning i ett låglänt parti i den centrala delen av dalgången. Denna del av undersökningsytan kännetecknades av ett flackt impediment med mindre bergspartier i dagen. Kring impedimentet fanns, framför allt i väster, spridda boplatslämningar. Båda ytorna banades av i två steg. Först togs grässvålen bort. Därefter avsöktes ytan med metalldetektor. Därpå banades all matjord bort och alv- ytan frilades. På båda delytorna påträffades anläggningar i form av stolp- hål, eldstäder och gropar. På den norra ytan förekom också huslämningar. Fynd bestående av bränd lera fanns i anläggningar inom de båda delytorna. Flinta fanns endast inom den södra delen och förhistorisk keramik endast i den norra. På den norra delytan påträffades också tre huslämningar. En av groparna invid två av husen kunde 14C-dateras till yngre romersk järn- ålder–folkvandringstid. Dateringen indikerar att det har funnits två faser på boplatsytan. En äldre från yngre bronsålder (lämningar av stora gropar) och en yngre med huslämningar från romersk järnålder–folkvandringstid. Huslämningarna kan antas vara samtida med den intilliggande graven och bålplatsen (Norum 202:2–3). Graven och bålplatsen, som tidigare var okända, uppdagades i samband med avbaningen av den norra boplatsytan. Denna del av undersökningen har redovisats av Marianne Lönn i UV Väst Rapport 2009:21. Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år 7 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 71 Kungälv, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000. 8 UV Väst Rapport 2009:25. Arkeologisk undersökning 0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 7B 9d Ödsmål, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år 9 Fig. 4. Avbaning pågår av den norra delytan. Foto: Bengt Nordqvist (U-4884:1). 10 UV Väst Rapport 2009:25. Arkeologisk undersökning Del 1. En grävredogörelse av boplatsen Bakgrund Riksantikvarieämbetet UV Väst utförde under år 1975 en provundersökning i området. Den var orsakad av kommunens intension att utvidga sitt planom- råde på marken, som vid den tiden var avsedd att användas till industrimark. Vid undersökningen påträffades fornlämning Norum 202:1–2. År 1991 beslutade Länsstyrelsen om att utföra en förundersökning av Norum 202:1–2. Förundersökningen utfördes av Riksantikvarieämbetet UV Väst under april månad 1991 (Internrapport UV Väst 1997:C). Platsen aktualiserades igen, år 2006 då Stenungsunds kommun planerade att bygga en större fritidsanläggning inom området. I samband med projekteringen av den planerade anläggningen, med tillhörande fotbollsplaner, utförde Riksantikvarieämbetet UV Väst under hösten år 2006 en arkeologisk slut- undersökning av platsen. Landskap, topografi och kända fornlämningar Norumsbygden, liksom de flesta bohuslänska bygder, kännetecknas av ett landskap som karakteriseras av en kraftigt sönderbruten terräng och som domineras av de omgivande urbergen. Dalgången längs Doteröd präglas av dess djupt skurna sprickdal och vars dalgångsbotten i huvudsak består av lermark. Längs dess dalgångsbotten rinner en bäck mellan lerterrasser och flacka sandåsar. Västerut längs kusten gör havet sig gällande genom dess djupt inskurna fjordarmar som tränger långt in i detta urbergslandskap. Området kan ses som en av kommunens mest intressanta fornlämnings- miljöer. I närområdet finns lämningar från hela förhistorien. Från stenålder finns flera boplatser representerade som exempelvis Norum 56, 57 och 89. På de omgivande bergskrönen finns ett stort antal gravar från bronsålder. Flera av dessa utgör imponerade anläggningar. Exempelvis förekommer rösen som är 22 respektive 34 meter i diameter (Norum 48 och 30). Kring undersök- ningsområdet förekommer flera lämningar från järnålder. Direkt norr om området finns en gravgrupp som karaktäriseras av bland annat resta stenar (Norum 44). Ytterligare ett gravfält finns i nordväst som utgörs av bland annat stensättningar (Norum 29). Strax sydväst om undersökningsområdet finns ytterligare en gravgrupp. Denna består också av flera stensättningar (Norum 145). Det nu aktuella undersökningsområdet ligger strax norr om den fornlämningsrika miljön kring Hallerna. I Stenungsområdet har flera undersökningar företagits under de senaste årtiondena. Under 1970-talet utförde UV Väst arkeologiska utgrävningar i samband med den dåtida industrietableringen kring Stenungsund. Nästa generation arkeologer utförde under 1980-talet ett flertal undersökning- ar i samband med att väg E6 fick en nysträckning öster om Stenungsund. Slutligen har det under 1990-talet skett flera undersökningar vid området kring Hallerna. De äldre undersökningarna hade en fokusering kring gravar och boplatser från jägarstenålder. De något senare undersökningarna, som företogs längs nuvarande E6 vägsträckning, berörde olika typer av fornlämningsmiljöer. Vid dessa utgrävningar undersöktes såväl gravar som boplatsmiljöer liksom Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år 11 0 500 m Fig. 5 . Karta över fornlämningar i området runt Norum 202. Skala 1:10 000. 12 UV Väst Rapport 2009:25. Arkeologisk undersökning klippöverhäng. Lämningar som visade sig härröra från vitt skilda tidsperioder. Senare utförde Bohusläns museum undersökningar vid Hallerna. Där påträf- fades bland annat en större huslämning från yngre järnålder. Innan slutundersökningen av fornlämning Norum 202 hade företagits en förundersökning (1991). Vid denna förundersökning visade det sig att det före- kom lämningar av en boplats norr och söder om bäcken. Boplatslämningarna på båda dessa delytor var koncentrerade till de sandiga partierna inom res- pektive undersökningsområde. Anläggningstyperna inom denna fornlämning var varierande. Vid förundersökningen påträffades eldstäder, stolphål och avfallsgropar. Även fyndmaterialet var mångfacetterat. På den södra sidan av bäcken påträffades keramik som daterades till brons- och järnålder. I detta parti fanns det även fynd av såväl bränd lera som slagen flinta. På den norra sidan