DOCSLIB.ORG

Medborgardialog Inför Översiktsplan 2018 Stenungsunds Kommun Beställare: Stenungsunds Kommun Genom Jan Rehnberg Och Birgitta Wall

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Medborgardialog Inför Översiktsplan 2018 Stenungsunds Kommun Beställare: Stenungsunds Kommun Genom Jan Rehnberg Och Birgitta Wall BILAGA 1 2016-05-31 Oredigerade synpunkter och kommentarer Medborgardialog inför Översiktsplan 2018 Stenungsunds kommun Beställare: Stenungsunds kommun genom Jan Rehnberg och Birgitta Wall. Konsult: Arkitekterna Krook & Tjäder genom Maria Nykvist, Sofia Larsson och Mona Seuranen. Medverkande: Anna Berencreutz, Karin Harlin och Pauline Algeröd. Foton: Stenungsunds kommun INNEHÅLL Öppet dialogmöte. Spekeröd, Stora Höga, Jörlanda. 4 Öppet dialogmöte. Svenshögen, Ucklum, Ödsmål. 11 Öppet dialogmöte. Stenungsund, Stora Askerön. 15 Dialogmöte. Fastighetsägare/exploatörer. 20 Dialogmöte. Företag/industri. 23 Dialogmöte vid “barnlördag” 24 Dialogmöte med elever i grundskolan 32 Dialogmöte med elever i gymnasiet 45 Medborgardialog, Bilaga 1 - 2016-05-31 3 ÖPPET DIALOGMÖTE Spekeröd, Stora Höga, Jörlanda 27 deltagare IDENTITET ”Vad tycker Du är kommunens identitet? Vad är tätortens identitet? Vad tänker Du på när Du ska beskriva kommunen? Vad är speciellt med kommunen/tätorten? Stenungsund. Normal västkustkommun Kemiska industrin. med bostadsproblem. • • Hogia. Spekeröd: Världens fulast skola. • Industri. • Stenungsund: Petrokemisk industri • Havet. • Spekeröd: lantligt • Stor tillväxt. • Spekeröd: lite bykänsla. • Stora Höga: Mycket trög utveckling. • Spekeröd: bevara det lantliga. • Spekeröd: under uppbyggnad. • Spekeröd: en vit fläck på kartan. • Typisk Bohuslän. • Spekeröd: dåliga kommunikationer. • Kemisk industri. • Spekeröd: är bra som det är. • Industri. • Spekeröd: Alla känner till Folkparken. • Torget. • Stenungsund: snygga vyer över Tjörn- bron. • Jörlandas identitet saknas. • Nära havet. • Riv Spekeröds Folkets park. • Spekeröd: lantlig idyll. Hoppas det förblir • Stora Höga: tråkigt centrum. så. • • Västkustkommun. Stenunsunds centrum: växer mycket. • Nära hav. • Stenungsund: skorstenar och fabriker. • Lagom stor. • Stenungsund: Från vackra hus längs tor- get, nu grå fula betongklossar ryska gettot. • Spekeröd naturreservat. • Spekeröd: ta med namnet på kartan. • Spekeröd dansbana. • Landetkänsla – ej stad. • Getskär = havet. • Stora Höga: Behöver synas mer. • Nära Göteborg. • Spekeröd: byggs inga hyresrätter. • Havet. • Kemisk industri. • • 4 Medborgardialog, Bilaga 1 - 2016-05-31 SPEKERÖD, STORA HÖGA, JÖRLANDA STOLTHET ”Om Du får en besökare – vad vill du visa? Vad är du särskilt stolt över i kommunen respektive Din tätort?” Skärgården. Utbyggnaden av centrum. • Naturen. • Naturen. • Svartedalen. • Naturen. • Getskär. • Havet. • Svartedalen. • Naturen. • Centrum. • Havet. • Kemiska industrin. • Vår del av Västkusten. • Vägen till Tjörn. • Västkusten. • Havet. • Bevara den fina naturen och promenad- vägar • Getskär. • och fina bad. • Golfbanan. Svartedalen. • Närhet till Göteborg. • Tjörn. • Närhet till havet. • Havet. • Svartedalen. • Thomas M. Cadillacar. • Toröd. • Bra människor. • Havet. • Nära havet känns bra! • Hög kompetens i kemi. • Bra korvkiosk. • Hög kompetens i programmering. • Biblioteket. • Getskär och dess brygg- och båtliv. • Kulturhuset. • Havet. • • Medborgardialog, Bilaga 1 - 2016-05-31 5 SPEKERÖD, STORA HÖGA, JÖRLANDA POSITIVT ”Vad tycker Du är bra, värt att bygga vidare på i Stenungsund respektive din hemort idag?” Nära till Göteborg storstad. Läget. • Turistort. • Naturen. • Bra klimat. • Människorna. • Goda kommunikationer. • Nära till allt: skogen, havet, storstad, flygplats, sjukhus. Ändå lantligt. • Bra skolor. • Åsen i Spekeröd. • Bygg bostäder vid skolan. Det behöver vi i Spekeröd. • Bra kulturutbud. • Lantligt och nära till Göteborg. • Fina strandpromenader. • Goda fritidsaktiviteter. • Bra kommunala kommunikationer mot Gbg. • Ligger vid havet. • Bra kommunikationer! • Centrumutvecklingen. • Närhet till havet. • Använd enkätsvaren för säljande idéer. • Industri = arbetstillfällen. • Bra pendelavstånd till Göteborg. • Nära havet vill vi bo. • Bra kulturhus. • Torget har mycket handel. • Närhet till Gbg. • Närheten till Göteborg. • Bra kommunikationer. • Bra med närhet till politiker och tjänstemän. • Fregatten. • Cykelbanor. • Fin natur med havsnära läge. • Friskis. • Flexturen har funnits i Stenungsund sedan • Fina och välutbyggda cykelbanor. 1998. Den fungerar strålande: socialt, • nödvändiga ärenden. • Närheten till havet. Stenungsund torg jättebra. • Närheten till Svartedalen. • Bra strövområden. • Få miljöpartister. • Härliga bad. • Nära till allt: skogen, storstad, havet, flygplats mm. • Giftfria ruffar på golfbanan bra. • Vacker miljö. • Vattenytor på golfbanan används som skridskoyta. • Vackert längs havet. • Bra cykelvägar. • Superfina planteringar och ljussättningar i Stenungsund. • Vårdcentralen god service. • Alltid bra och noggrann städning inom kom- • Del av Svartedalen Från semesterort till munen utmed gator och cykelbanor och vägar. industrisamhälle landsbygd. • • Säkra cykelvägar till skolor. Möjligheternas kommun. • Toröd med strövområden. • • 6 Medborgardialog, Bilaga 1 - 2016-05-31 SPEKERÖD, STORA HÖGA, JÖRLANDA NEGATIVT ”Vad tycker Du sämre om, behöver förändras i Stenungsund idag? Negativt med Din tätort?” Bygg inte höghus (fler än 3 vån) i Std. Tröghet i avstyckning mindre skala. Ytterområde • • För få parker, grönområden i Stenungsund Saknar 55+ boende centrum. • • Öppna biblioteket på söndagar Utöka demensplatser på boenden för dementa. • Planerad återvinningsstation i Stora Höga • 10 års väntan på lägenhet i centrala ind.omr. – lukt, trafik + tung trafik, nära tåg Stenungsund. • och motorväg + bebyggelse • Buller från E6, väg 160 och gamla E6:an. Möjlighet för de som blir äldre att bo kvar i Buller från indistriområden. Stora Höga och Getskär bygg äldreboende • • Dålig kollektivtrafik till och från Spekeröd till För mycket fokus på centralorten centrum i Stenungsund. • • Avsaknad av mindre hyreslägenheter, bygg! Återvinningsstation finns ej i Spekeröd. • Planerad infart till nya bostäder på Getskär • Saknar återvinningsstation i Spekeröd. camping. Redan belastad väg och dagis • utmed vägen + lastinfart. • Att inget görs för att sänka hastighetem på v. 650 gamla E6:an. Avsaknad av sammanhållen cykelbana mel- • lan avfart Getskär och Statoil Stora Höga Svindyra bostäder. • För många barn på Stora Högaskolan. • Få billiga bostäder. Eleverna får inte tillräcklig stöttning och • stressade måltider. • Troligtvis anlitas blinda (färgblinda) arkitekter i kommunen. Glöm inte ytteromr. • Mycket trafik, buller och industribuller. • Att många som beslutar ej bor i kommunen. • För dyr bensin. • Kulturhuset bibliotekets öppettider • Ska man ta med kompisar för några timmars • Saknar evenemang, kultur promenad i naturen är det goda odds att man • åker någon annanstans. • Majoriteten av kommuninvånare bor utanför Stenungsunds centralort. Tänk på det! Säkra cykelvägar. • Tröghet att stycka av öster om motorvägen • Dåliga kommunikationer i Spekeröd kväller (Fastighet Högaskog 1:1) Ej tätort. och helgar. • • Överexploatering i vissa områden tex Get- Väldigt svårt med bygglov. skär • • Kommunhus på bästa plats där kunde vara Järnvägskorsningen Doterödsvägen ”hop- lägenheter. plös” proppar igen vid högtrafik. Ofta fel på • • ljussignalerna. För få fast anställda lärare per antalet elever. Varför så många höghus i S-sund. • För lite samlingslokaler för barn 13-16 år. • Inga höghus i kommunen. • Planerad återvinningsstation i Stora Höga. • Flytta hit Polisen. • Återvinningscentral i Stora Höga. • • Medborgardialog, Bilaga 1 - 2016-05-31 7 SPEKERÖD, STORA HÖGA, JÖRLANDA Stäng inte in havet. För långa överklaganden. • Dåliga kommunikationer norr ut • Planlagt område: På egen mark har man ingen (till Uddevalla). möjlighet att få bygglov. Plan sedan 1980. • • Varken till verksamhet/bostäder. Långa beslutsvägar för nybyggnation. Spekeröd har förfulats med den svarta hemska • Skyltning ang. Stora Höga. Obs. Finns ett skolan. gatukök där. • • Våra barn får inga lägenheter. Dålig info fr. St-hem om var du har nya lägenheter (nybyggda). • Stenungsund har förfulats med alla svarta/ • mörka byggnationer. Ett näringsliv som är alltför uppbyggt kring • ett fåtal stora industrier. För hög hastighet förbi skolan i Spekeröd. • Sänk farten till 30 km. Järnvägen, barriär i centrum. • Hemskt med höghus som byggts på väg in mot • Saknas boende för äldre. Stenungsund. • • Begränsade områden för att gå längs kusten. Dåligt med info om byggplaner mm i kommu- nen. • Låsningar i hur man får bygga kring kyrkor • m.fl. ställen. Många fula hus i Stenungsund – ingen ”stil” • som visar att S-sund är havsnära och lant- Dåligt med hyresrätter i Jörlanda. • ligt. Akzo-Nobel-huset och kommunhuset är skräckexempel. • Svårt att få bygglov. Bredband saknas! Dåligt! • Saknas hyresrätter. • Säker övergångsväg över järnvägen Berg Sto- • Lång kö till lgh (55+). ra Höga. • • FRAMTIDEN ”Beskriv med några meningar hur Du tror att livet kommer att se ut i kommunen om 15 år? Var bor du? Pendlar Du till arbetet? Hur reser Du? Minska buller från vägar, industrier. Bättre Fysisk transport. tystare asfalt. Bullerskydd vid E6. Bredband till alla ex fiber, ex. 4G eller bättre. • • I framtiden finns äldreboenden i alla kommun- delar. • Spekeröd får ej bli som Stora Höga (tätt). • Satsa på åtminstone en musikklass i kommu- • Bevara den lantliga miljön när man bebygger nen (som i Ytterby). Spekeröd. • • Utöka anslagen gällande musikundervisningen Vid nybyggnation ”bygg in ljuddämpning och möjlighet till att spela instrument. från början, ex minska trafik inom bostadsom- råden, bygg ej nära stora vägar. • • Förbättrad livskvalitet: Generellt minskade bullerstörningar, aktiv friluftsliv vid sidan av Tänk ”grönt” vid planering av nya bostad-
Load more

Recommended publications
  • Collaboration on Sustainable Urban Development in Mistra Urban Futures
    Collaboration on sustainable urban development in Mistra Urban Futures 1 Contents The Gothenburg Region wants to contribute where research and practice meet .... 3 Highlights from the Gothenburg Region’s Mistra Urban Futures Network 2018....... 4 Urban Station Communities ............................................................................................ 6 Thematic Networks within Mistra Urban Futures ......................................................... 8 Ongoing Projects ............................................................................................................ 10 Mistra Urban Futures events during 2018 .................................................................. 12 Agenda 2030 .................................................................................................................. 14 WHAT IS MISTRA URBAN FUTURES? Mistra Urban Futures is an international research and knowledge centre for sustainable urban development. We develop and apply knowledge to promote accessible, green and fair cities. Co-production – jointly defining, developing and applying knowledge across different disciplines and subject areas from both research and practice – is our way of working. The centre was founded in and is managed from Gothenburg, but also has platforms in Skåne (southern Sweden), Stockholm, Sheffield-Manchester (United Kingdom), Kisumu (Kenya), and Cape Town (South Africa). www.mistraurbanfutures.org The Gothenburg Region (GR) consists of 13 municipalities The Gothenburg Region 2019. who have chosen
    [Show full text]
  • Western Sweden's Leading Environmental Enterprise
    Western Sweden’s leading environmental enterprise within recycling and waste! THIS IS RENOVA Vision Business concept Our services We place a value on We offer environmentally smart services • Advice, training and consultancy everything – for a and waste recycling for energy recovery services. and the production of new raw materials. sustainable future. • Collection and transportation of waste and recyclable materials. A fleet of • Sustainable waste management 1 ,153,400 and recycling. tonnes of recyclable • Services for property owners and 280 the construction industry. heavy vehicles. material and waste received in 2019. Certified management Owners systems Renova is owned by ten municipalities: The Renova Group has Ale, Gothenburg, Härryda, a certified environmental Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, management system (ISO Stenungsund, Tjörn and Öckerö. 14001:2015), as well as Gothenburg Municipality is the 762 certified quality (ISO majority shareholder with 86%. The employees 9001:2015) and work other nine municipalities share the environment (OHSAS remaining 14%. 18001:2007) systems. Sales of SEK 1,440 million in 2019. 1,500,800 MWH of district heating and 279,100 MWh of electricity RENOVA GROUP were generated at our waste-to-energy plant in 2019. LOCATIONS Göteborg Härryda Ale: Garage. Fläskebo: Interim storage and landfill. Bönekulla: Garage. Kungälv Holmen: Administration, vehicle Rollsbo: Garage. workshop, stores, garage and Munkegärde: Sorting, interim storage, Postal address eco-friendly vehicle wash. transshipment. Box 156 Högsbo: Transshipment, sorting, interim Lerum SE-401 22 Gothenburg storage and recycling for companies. Transshipment station. Sweden Marieholm: Pre-treatment facility for biological waste and composting Mölndal Visiting address garden waste. Transshipment station. Gullbergs Strandgata 20-22 SE-411 04 Gothenburg Ringön: Sheet metal and machine shop.
    [Show full text]
  • Sustainability Assessment of Residual Heat Transfer from Stenungsund to Gothenburg
    NUMBER C 79 DECEMBER 2014 REPORT H Sustainability assessment of residual heat transfer from Stenungsund to Gothenburg Tomas Ekvall, Hanna Ljungkvist Author: Tomas Ekvall, Hanna Ljungkvist, IVL Swedish Environmental Research Institute Funded by: Swedish Energy Agency and by participating stakeholders (Business Region Gothenburg, Västra Götaland Region, the industries within the Stenungssund Chemical Industry Cluster, and the Göteborg, Kungälv and Stenungsund DH utilities) Report number: C 79 Edition: Only available as PDF for individual printing © IVL Swedish Environmental Research Institute 2014 IVL Swedish Environmental Research Institute Ltd., P.O Box 210 60, S-100 31 Stockholm, Sweden Phone: +46-8-598 563 00 Fax: +46-8-598 563 90 www.ivl.se This report has been reviewed and approved in accordance with IVL's audited and approved management system. Table of Contents Summary ........................................................................................................................... 3 Sammanfattning ................................................................................................................ 5 1 Introduction ............................................................................................................... 7 1.1 Background ......................................................................................................... 7 1.2 The project package ............................................................................................. 7 1.3 The report - aim and overarching method
    [Show full text]
  • Facts & Figures 2020/21
    100% FACTS & FIGURES About doing business in the Gothenburg region 2020/21 Photo: Anders Wester Anders Photo: Welcome to Gothenburg, Sweden, billion a hotspot for innovation and euros will be invested by 2035 sustainable development, and one of 100 Europe's fastest growing regions. Gothenburg is a key hub for Swedish research and development and home to many THE CORONA PANDEMIC world-leading companies and renowned academic institutions. In recent years, global When this was written, we have had a few months of crisis handling of the corona companies such as Ericsson, the Volvo Group, AstraZeneca, Saab, SKF, Geely, Volvo pandemic. The virus has hit society hard, both financially and in terms of health and lives. Cars and many more, have invested heavily in Gothenburg to develop new products and At the same time, the region’s business environment has experienced strong growth for services. This, combined with the successful collaborations between industry, the public several years, which meant that we went into the crisis from a robust position. In recent sector and academia, has helped make Gothenburg leading within for example areas of years, we have seen incredible developments within the automotive and life science automotive, life science, ICT and urban development. clusters, among others, and had unparalleled volumes of urban development. And by all indications, these developments will continue, looking from a slightly longer perspective. The Gothenburg region is also in full swing with its greatest period of urban development, including major commercial, residential and infrastructure projects. The region is making space for 105,000 new homes and 120,000 new jobs.
    [Show full text]
  • Foreign-Owned Companies in the Gothenburg Region 2016
    FOREIGN-OWNED COMPANIES IN THE GOTHENBURG REGION 2016 A long tradition of international business Gothenburg has always been international. Foreign trade has been a defining feature ever since the city of Gothenburg was founded in 1621. During the 18th century, the large, strategically positioned harbour welcomed East Indiamen from China, and today around 30 percent of all Sweden’s foreign trade passes through the Port of Gothenburg. This is Scandinavia’s largest port, and one of the main reasons why Gothenburg has been named Sweden’s best logistical location for over 10 years running. Gothenburg has also a proud tradition of investing in research and the commercialization of research findings. The region’s three science parks are a breeding ground for successful and innovative collaboration between industry, academia and the public sector. World-leading research within a number of strategic fields has also attracted many foreign investors. This brochure provides a statistical overview of the foreign-owned businesses in Gothenburg. If you have any questions, please do not hesitate to get in touch – after all, we are the experts when it comes to Gothenburg. Would you like to know which foreign-owned companies in your industry operate in Gothenburg? Or how many companies from a particular country are present in this region? Just do a simple search using our web service, a database of the region’s foreign-owned companies. Here, you can find companies such as Volvo Cars, AstraZeneca, Borealis, Huawei, Cochlear and many others. Search by, for example, country of origin, company name, parent company and municipality. You can find this service at our website; www.businessregiongoteborg.com/foreignownedcompanies Enjoy! Data in this report comprise the 13 municipalities that together form the Gothenburg region.
    [Show full text]
  • Heading for +A Greener Region.Pdf
    HEADING FOR A GREENER REGION FROM WORD TO DEED rom word to deed That's the necessary step for tack- ling environmental challenges. The Gothenburg region with its 13 municipalities has plenty of good examples of environmental initiatives. There is great diversity to the environmental efforts, encompassing buildings, travel, Fnature, consumption, energy and waste. The dedicated work being done is both inspiring and impressive. Despite all the posi- tive work going on, making this a greener region will be a long process, an important step to join forces in this process is the Green Gothenburg project. This is the umbrella for all the good examples in the region and also welcoming visitors to study our achievements. The Göteborg Region Association of Local Authorities (GR) is a regional planning department and an arena for the munici- palities that allows an overall approach to development. The 13 municipalities have, among other things, reached agreement on how to achieve our joint objective: sustainable growth. Busi- ness Region Göteborg (BRG) is dedicated to strengthening and developing trade and industry in the Gothenburg region. Our goal is to contribute to sustainable growth through cooperation between industry, society and academia. BRG is working towards commercially-driven environmental development and is run- ning a large number of pilot and demo projects in the Gothen- burg region, and is responsible for managing Green Gothenburg. CONTENTS About development and ensuring the right LOCATION location from an environmental perspective. 4-17 About access to ACCESS sustainable travel. 18-29 About nature and safeguarding THE OUTDOORS diversity and enjoyment. 30-35 About consumption and sustainable LIFESTYLE action to ensure good living.
    [Show full text]
  • Download/18.29Ac13dc177db549d2a3d2eb/1615384939727/Operativt%20Program%20Fro.Pdf (Accessed on 1 July 2021)
    sustainability Article Towards a Territorially Just Climate Transition—Assessing the Swedish EU Territorial Just Transition Plan Development Process John Moodie * , Carlos Tapia , Linnea Löfving, Nora Sánchez Gassen and Elin Cedergren Nordregio, SE-111 86 Stockholm, Sweden; [email protected] (C.T.); [email protected] (L.L.); [email protected] (N.S.G.); [email protected] (E.C.) * Correspondence: [email protected] Abstract: The move towards a climate neutral economy and society requires policymakers and practitioners to carefully consider the core technical, social, and spatial dimensions of a just transition. This paper closely examines the processes undertaken during the development of EU Territorial Just Transition Plans (TJTPs) for the three Swedish regions of Gotland, Norrbotten, and Västra Götaland. The aim is to establish whether the content and actions outlined in the TJTPs were driven by the technical, social, or spatial dimensions of a just transition. The analysis is primarily based on a socio-economic and governance impact assessment conducted in each region as part of the TJTP formulation process. These data are also supported by observations of the TJTP development process by the article authors who were part of the team put together by DG Reform to work with the preparation of the TJTPs. The paper finds that the TJTPs development process was largely driven Citation: Moodie, J.; Tapia, C.; by technical considerations, rather than spatial and socio-economic issues. This indicates that a Löfving, L.; Gassen, N.S.; Cedergren, more open and inclusive place-based territorial approach to climate transition policy formulation E. Towards a Territorially Just Climate Transition—Assessing the and implementation is required.
    [Show full text]
  • Tätorter I Västra Götalands Län Uppgifter Hämtatde Från SCB, Sveriges Officiella Statistik, Statistiska Meddelanden MI 38 SM 1101
    Tätorter i Västra Götalands län Uppgifter hämtatde från SCB, Sveriges officiella statistik, Statistiska meddelanden MI 38 SM 1101 Bredbandsstödet i landsbygdsprogrammet ges i Västra Götalands län till boende i områden utanför tätorter . Definition av tätort (SCB:s definition): Sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och 200 eller fler invånare ( gråmarkerad kolumn ). Finns orten med i listan ges inte stöd till de hushåll som ligger inom orten. De kan dock ingå i föreningen. Alla kostnader för hushållen inom tätorten tas bort från kostnadsbudgeten och redovisning. 2005 2010 Förändring Tätorts-gräns Kommun- justerad Land-areal Folkmängd Täthet Land-areal Folkmängd Täthet Landareal Tätorts-kod Tätort Kommun kod 2005 hektar 2005-12-31 Inv/km 2 hektar 2010-12-31 Inv/km 2 hektar Befolkning Västra Götalands län 4704 Alvhem Ale 1440 21 232 1 130 21 202 983 0 -30 4976 Nödinge-Nol Ale 1440 556 9 077 1 631 599 9 822 1 641 42 745 5036 Skepplanda Ale 1440 104 1 869 1 801 104 1 803 1 737 0 -66 5056 Surte Ale 1440 361 5 740 1 588 361 5 798 1 604 0 58 5152 Älvängen Ale 1440 247 3 986 1 611 296 4 196 1 417 49 210 4700 Alingsås Alingsås 1489 1 161 22 919 1 974 1 235 24 482 1 982 74 1 563 4840 Gräfsnäs Alingsås 1489 81 387 477 81 367 452 0 -20 4870 Hjälmared Alingsås 1489 35 231 654 36 260 718 1 29 4908 Ingared Alingsås 1489 78 1 216 1 569 78 1 299 1 676 0 83 4972 Norsesund 28) Alingsås 1489 63 268 429 65 274 423 2 6 5044 Sollebrunn Alingsås 1489 140 1 434 1 024 140 1 440 1 028 0 6 5052 Stora Mellby Alingsås 1489 54 305 564 55 321 589
    [Show full text]
  • Stationers Roll För Utveckling Av Mindre Orter Och Dess Omland - Kartläggning
    Svenshögen Upphärad-Sjuntorp Lödöse Kode Sjövik Rävlanda Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland - kartläggning Åsa Veddige Malmö 2015-05-03 Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 Torup www.ramboll.se Unr 1320011433 Organisationsnummer 556133-0506 Slöinge Sources: Esri, DeLorme, HERE, USGS, Intermap, increment P Corp., NRCAN, Esri Japan, METI, Esri China (Hong Kong), Esri (Thailand), TomTom Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland - kartläggning Datum Uppdragsnummer 1320011433 Utgåva/Status Slutrapport Lars Brümmer Ulrik Berggren Frida Svedin Uppdragsledare Handläggare Handläggare Johanna Sandström Jan Hammarström Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Skeppsgatan 5 211 11 Malmö Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Unr 1320011433 Organisationsnummer 556133-0506 Sammanfattning Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborg universitet, Trollhättan stad, Lilla Edet, Stenungssund, Hylte, Varberg och Kungsbacka kommuner driver ett forskningsprojekt ”Stationers roll för utveckling av mindre orter och dess omland” inom ramen för kunskapsprocessen "Det urbana stationssamhället - vägen mot ett resurssnålt resande" som är initierat genom kunskapscentrumet Mistra Urban Futures och delfinansierat av Tillväxtverket. Föreliggande kartläggning av tio orter i Västra Götaland och Halland är del 2 (av 3) i forskningsstudien. Orterna är Kode, Lödöse, Rävlanda, Sjövik, Slöinge, Svenshögen, Torup, Upphärad, Veddige och Åsa. Denna ska belysa hur en tågstation kan bidra till regional och lokal utveckling i mindre orter på landsbygden med 500-5 000 invånare. Kartläggningen har belyst främst demografisk utveckling i orterna sedan 1990 och sökt korrelera denna med förekomsten av station med tågstopp samt hur restider, trafikutbud och attraktiviteten utvecklats inom kollektivtrafiken i allmänhet och tågtrafiken i synnerhet.
    [Show full text]
  • Vilka Kommuner Har Antagit Vilka Klimatlöften? Kommuner Som Antagit Klimatlöfte 1: Vi Använder En Klimatstyrande Resepolicy
    Vilka kommuner har antagit vilka klimatlöften? Kommuner som antagit klimatlöfte 1: Vi använder en klimatstyrande resepolicy Alingsås Lidköping Stenungsund Bollebygd Lilla Edet Svenljunga Färgelanda Lysekil Tanum Grästorp Mark Tibro Götene Mellerud Tjörn Herrljunga Munkedal Uddevalla Härryda Orust Vårgårda Karlsborg Partille Vänersborg Lerum Skövde Åmål Kommuner som antagit klimatlöfte 2. Vi klimatväxlar tjänsteresor Falköping Tanum Lysekil Vänersborg Munkedal Kommuner som antagit klimatlöfte 3. Våra nya personbilar är miljöbilar Alingsås Lidköping Tjörn Borås Lysekil Tranemo Falköping Mellerud Ulricehamn Göteborg Munkedal Vänersborg Hjo Mölndal Åmål Härryda Sotenäs Karlsborg Svenljunga Kommuner som antagit klimatlöfte 4. Vi ställer krav i upphandling för transportdelen i nya avtal Ale Munkedal Tidaholm Falköping Mölndal Tranemo Grästorp Orust Uddevalla Göteborg Skara Vårgårda Götene Sotenäs Lidköping Stenungsund Lysekil Tanum Kommuner som antagit klimatlöfte 5. Vi deltar i Cykelfrämjandets kommunvelometer Falköping Strömstad Vårgårda Göteborg Tibro Åmål Härryda Tjörn Öckerö Lysekil Trollhättan Mark Ulricehamn Partille Vara Kommuner som antagit klimatlöfte 6. Vi använder en klimatstyrande parkeringsplan/policy Tibro Vara Vänersborg Kommuner som antagit klimatlöfte 7. Vi erbjuder laddtjänster vid parkeringsytor för boende i kommunala bostadsbolag Bengtsfors Lidköping Tjörn Borås Lysekil Uddevalla Göteborg Skara Åmål Herrljunga Sotenäs Karlsborg Tibro Kommuner som antagit klimatlöfte 8. Vi minskar inköpen av fossilbaserade engångsprodukter
    [Show full text]
  • Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse Skyddad Enligt PBL En Sammanställning Av Resultatet Av Projektet Räkna Q I Västra Götalands Län
    Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skyddad enligt PBL En sammanställning av resultatet av projektet Räkna Q i Västra Götalands län Rapport 2013:56 Rapport nr 2013:56 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Emma Östlund Omslagsbild: Kv Sälen 1, 2 i Mariestad. Foto Thomas Carlquist, Västergötlands museum Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Kulturmiljö enheten Rapporten finns som pdf på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland under Publikationer/Rapporter. Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 6 Inledning .................................................................................................. 7 Projektets syfte. .................................................................................................. 7 Metod ................................................................................................................ 7 Källmaterial ........................................................................................................ 8 Avgränsningar ..................................................................................................... 8 Miljömål, miljömålsuppföljning och Räkna Q ............................................... 9 Västra Götalands län ................................................................................ 10 När? ................................................................................................................. 10 Hur? ................................................................................................................
    [Show full text]
  • Ethnic Diversity Among the Personnel in the Gothenburg Region's
    Ethnic Diversity Among the Personnel in The Gothenburg Region’s Member Municipalities May 2000 The Purpose The Gothenburg Region’s Member Municipalities have, by way of the GR government, decided to jointly assist each other in working to increase the workplace ethnic diversity within the regions’ municipalities. The government recommended, in October 1999, that the member municipalities determine the proportion of immigrant employees that comprise the current workforce demographics. Each municipality determined its own criteria for assembling the materials and combining them in order to provide their data. Materials from twelve of the thirteen Gothenburg Region’s Member Communities: Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, och Öckerö have been received. When the time had come to combine all the materials, we had not received anything from Lerum community. As a result, only the materials received from each participating municipality were used to create this report. The report is based on a statistical version of the information. Eight (8) of the municipalities have used their salary system and combined it with SCB information about country of birth. This information is based on records of employees who are foreign born. Four (4) communities have chosen instead to distribute the survey to managers, which means that the information may include people born in Sweden of immigrant parents. Only existing permanent employees are included in the data. The list corresponding to “Country of Birth” categories is presented in Appendix 1. The categories are, for the sake of simplification, continuously designated by country of birth in grouping of results.
    [Show full text]