Kommunalt VA 2006

Home , Eksta, Fleringe, Ireviken, Stenkumla

Kommunalt VA 2006

= verksamhetsområde VA = bef. regional ledning, vatten = bef. regional ledning, avlopp = bef. regionala ledningar, vatten+avlopp = plan. regionala ledningar, vatten+avlopp = anslutn.punkt gemensamhetsanl.

Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland

Ledningskontoret Tekniska förvaltningen Miljö- och hälsoskyddskontoret Stadsarkitektkontoret

Antagen av kommunfullmäktige 2002-06-19, reviderad 2006-11-27 - 2 -

FÖRORD

Vatten, av tillfredsställande mängd och kvalitet för olika ändamål, är en grundläggande förut- sättning för ett samhälles välbefinnande och utveckling. Gotland som ö är i hög grad beroende av att vara självförsörjande med vatten, och i översiktsplan för Gotland, Vision Gotland 2010, anges bl a att ”Vattenförsörjningen ska säkerställas”, detta bl a genom att ”Skyddet av grundvattnet och dricksvattenförsörjningen prioriteras före andra resursanspråk”.

Vattnets kvalitet hotas av olika föroreningskällor, vilket är särskilt påtagligt på Gotland med sin speciella berggrund och ofta tunna jordlager. Ett stort hot mot vattnets kvalitet är utsläpp av avloppsvatten. På Gotland är en jämförelsevis stor andel av befolkningen anslutna till någon form av enskilda avloppsanläggningar (c:a 40 % mot 15 % för hela riket), och det finns på ön i stor- leksordningen 11 000 fastigheter som har enskilda avloppsanläggningar. Ett stort antal av dessa (30-40 %) uppfyller inte dagens krav på rening.

Inom många områden föreligger behov av att lösa vatten- och avloppsfrågorna i ett större sammanhang. Behoven är större än vad kommunen på kort sikt kan tillgodose. För att få ett underlag för prioriteringar och fastläggande av utbyggnadsordning på längre sikt antog kommun- fullmäktige 2002-06-19 ”Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland”. Planen har blivit ett värdefullt planeringsunderlag såväl internt inom kommunen som hos andra aktörer (myndigheter, fastighetsägare, exploatörer m fl). Samtidigt som långsiktigheten i planen är grund- läggande för dess användbarhet och trovärdighet måste en översyn regelbundet ske för att anpassa till ändrade förutsättningar och behov. Planen anger att översyn skall ske vart fjärde år, och därför har under 2006 översyn skett, som resulterat i här föreliggande reviderad plan.

LEDNINGSKONTORET

Gotlands kommun

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 3 -

Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland

Innehållsförteckning Sid

FÖRORD 2

SAMMANFATTNING 5

1. BAKGRUND

1.1 Kommunala mål som berör VA-försörjningen 6 1.2 Skydd av Gotlands vattenförsörjning 6 1.3 Historisk tillbakablick över VA-utbyggnaden 7 1.4 Historisk tillbakablick på bebyggelse- och befolkningsutveckling 9 1.5 Fastighetsägares/verksamhetsutövares ansvar för VA-frågor – Miljöbalken, Livsmedelslagen, Djurskyddslagen 10 1.6 Kommunens ansvar för VA-frågor - Lag om allmänna vattentjänster 11 1.7 Kommunal respektive enskild/privat VA-försörjning 12 1.8 Restriktioner ur VA-synpunkt enligt vattenplan, vattenskyddsområden och generella myndighetsbeslut 14 1.9 Områden med ”bebyggelsetryck” (efterfrågan/önskemål om byggnation) 15 1.10 Områden med efterfrågad kommunal VA-försörjning 15 1.11 Områden med stort behov av VA-lösning i större sammanhang 16 1.12 Huvudmannaskap för gemensamma VA-anläggningar: kommunalt – privat 16 1.13 Taxefrågor för allmän VA-anläggning: enhetlig taxa – särtaxa 17 1.14 Teknik för VA-lösningar 18

2. PLAN FÖR UTBYGGNAD

2.1 Behovet av en plan för VA-utbyggnad 19 2.2 Arbetssätt vid översynen och förändringar jämfört med den ursprungliga planen 19 2.3 Uppföljning och erfarenheter av planen sedan dess antagande 2002-06-19 20 2.4 Miljökvalitetsmål rörande grundvatten 21 2.5 Kriterier för prioriteringar 22 2.6 Huvudmannaskap för planerade VA-anläggningar 22 2.7 Fastställande av verksamhetsområden 23 2.8 Val av teknik för allmänna VA-anläggningar 23 2.9 Taxefrågor 25 2.10 Utbyggnadstakt 25

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 4 -

2.11 Fårö och Östergarnslandet – behov av särskilda utredningar 26 2.12 Plan för utbyggnad 27 2.13 Planens aktualitet och uppföljning 28 2.14 Behov av miljökonsekvensbeskrivning 28

Förteckning över bilagor 29 Referenser 29

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 5 -

SAMMANFATTNING

Enligt övergripande måldokument för Gotlands kommun skall förutsättningar skapas för en inomregional balans och en tryggad bostadsförsörjning för olika grupper. Ett säkerställande av vattenförsörjningen är en grundläggande förutsättning för att det gotländska samhället skall fungera och utvecklas. Från olika håll framkommer ett starkt behov av att inom vissa områden på Gotland anordna vatten- och avloppsfrågorna i ett större sammanhang, för att sanera och förbättra befintliga förhållanden men också för att skapa förutsättningar för fortsatta utveck- lingsmöjligheter. Då dessa mål och behov har många beröringspunkter bör önskvärd bebyggelseutveckling och behov av åtgärder inom befintliga bebyggelseområden gemensamt utgöra grund för en långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland.

I samverkan mellan ledningskontoret, tekniska förvaltningen, miljö och hälsoskyddskontoret och stadsarkitektkontoret har ett 80-tal områden på Gotland kartlagts och analyserats utifrån behov, förutsättningar och önskvärd utveckling. Utifrån 10 olika kriterier har en prioritering skett av områdena, och utifrån denna prioriterade lista har en plan för VA-utbyggnaden upp- rättats, där tid angivits för påbörjandet inom de områden som ryms inom den närmaste 10- årsperioden.

Planen innehåller också vissa principiella ställningstaganden: • lämpligaste huvudmannaskap skall bedömas i ett tidigt skede för varje område, men kommunen skall alltid tillse att de avsedda gemensamma lösningarna enligt planen kommer till stånd • VA-verksamhetsområde för respektive utbyggnadsområde skall fastställas i ett tidigt skede (normalt i samband med förprojektering) • Bestämmelser i Lag om allmänna vattentjänster om betalningsskyldighet för fastighetsäga- re inom fastställt verksamhetsområde skall, oavsett faktisk anslutning, tillämpas • beträffande enhetlig taxa eller särtaxa innebär planen inget förändrat synsätt i hittillsvarande tillämpning med enhetlig taxa inom hela Gotlands kommun, där kommunen är huvudman, men en närmare bedömning av detta skall ske rörande varje enskilt utbyggnadsområde • kommunal medverkan vid VA-försörjning inom områden utöver denna plan skall normalt endast ske om detta inte påverkar den fastställda tidplanen • utbyggnaden skall normalt omfatta både vattenförsörjning och omhändertagande av avloppsvatten, men undantag kan ske utifrån områdenas speciella förutsättningar • ledningsdragning till större vatten- respektive avloppsreningsverk förordas, där så kan ske, framför mindre lokala anläggningar • en inriktning mot kretsloppsanpassat omhändertagande av avloppsvatten skall eftersträvas, varvid erfarenheterna från lagringsdammar och bevattning av åkermark bör väga tungt

Uppföljning av planen samt komplettering till ny 10-årsperiod skall ske vart fjärde år.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 6 -

1. BAKGRUND

1.1 Kommunala mål som berör VA-försörjningen

I Gotlands kommuns målstyrningsmodell, ”Balanserat styrkort”, anges mål för olika perspek- tiv. Under perspektivet ”Samhälle” anges: • Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här. För att nå det övergripande målet anges som framgångsfaktorer bl a ”Bidra till inomregional balans” och ”Trygga bostadsförsörjning utifrån olika gruppers behov”.

I kommunens översiktsplan – VISION GOTLAND 2010 – anges att • Attraktiva lokaliserings-, service- och bostadsmiljöer ska skapas. I översiktsplanen har även fastlagts övergripande mål som berör vattnet på Gotland. • Vattenförsörjningen ska säkerställas Detta ska ske genom att bl a en vattenplan ska utarbetas och att skyddet av grundvattnet och dricksvattenförsörjningen ska prioriteras före andra resursanspråk.

I vattenplan för Gotlands kommun anges mål för vattenförsörjningen på Gotland (utifrån natio- nellt miljömål för grundvatten; se avsnitt 2.4: Miljökvalitetsmål rörande grundvatten).

Enligt övergripande måldokument för Gotlands kommun skall således förutsättningar skapas för en inomregional balans och en tryggad bostadsförsörjning för olika grupper. Ett säkerställ- ande av vattenförsörjningen är en grundläggande förutsättning för att det gotländska samhället skall fungera och utvecklas. Från olika håll framkommer ett starkt behov av att inom vissa om- råden på Gotland anordna vatten- och avloppsfrågorna i ett större sammanhang, för att sanera och förbättra befintliga förhållanden men också för att skapa förutsättningar för fortsatta ut- vecklingsmöjligheter. Då dessa mål och behov har många beröringspunkter bör önskvärd bebyggelseutveckling och behov av åtgärder inom befintliga bebyggelseområden gemensamt ut- göra grund för en långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland.

1.2 Skydd av Gotlands vattenförsörjning

Vattenplan för Gotlands kommun antogs av kommunfullmäktige 1996-10-14 och har reviderats 2005-02-14. Arbetet med vattenplanen visade att olika försiktighetsåtgärder behöver vidtagas för att säkerställa vattenförsörjningen på Gotland. Generellt är grundvattenbildningen på Got- land tillräcklig för befolkningens behov. Lokalt kan brist på vatten vara påtaglig, varför omfattande distributionssystem har anlagts och planeras. Till skillnad från huvuddelen av Sverige har Gotland sedimentär berggrund som utgörs av lag- rad kalksten, märgelsten, revkalksten och mindre områden med sand- och siltsten. Stora delar av Gotland utgörs av hällmarker eller av områden med tunna jordlager. Berggrunden är ofta sprickig och karstvittrad. Finkorniga jordar som lera och moränlera av större mäktighet utgör teoretiskt ett gott skydd mot föroreningar medan grövre sandiga jordar och områden utan jordtäcke är mycket förore- ningskänsliga. I hällmarksområden och områden med tunt jordtäcke kan infiltrationen ske direkt genom spricksystem vilket medför ett mycket dåligt eller helt obefintligt skydd för grundvattnet, då föroreningar lätt når grundvattnet.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 7 -

På Gotland fördelas nederbörden synnerligen ojämnt under året och därmed även nybildningen av grundvatten. Detta tillsammans med att stora delar av ön utgörs av hällmarker med avsaknad av jordtäcke eller tunna jordlager ger på vissa håll särpräglade grundvattenförhållanden. Direk- ta och snabba förbindelser mellan yt- och grundvattensystem via ytliga spricksystem och karst- formationer kan avläsas i bl a bakterieförekomst och nivåvariationer. Nämnda förhållanden gör att för Gotlands vidkommande blir speciellt synen på grundvatten väsentlig, då det råvatten som hämtas upp från grundvattenlagren ofta är av sådan beskaffenhet att det inte förutsättnings- löst är att betrakta som ett optimalt grundvatten. Framför allt gäller det förekomst av organiskt material och bakterier. Även kemiska föroreningar förekommer, exempelvis rester av bekämp- ningsmedel. På grund av den sprickiga berggrunden på Gotland krävs betydande försiktighetsåtgärder för att grundvattnet skall ha en god kvalité. Drygt 60 % av Gotlands fasta befolkning får sitt hushålls- vatten från kommunala vattentäkter (fördelade på 49 verksamhetsområden) som i de flesta fall erfordrar någon form av rening för att säkerställa kvalitén (vanligast klorering). Övrig vatten- försörjning, inbegripet huvuddelen av djurhållningen, sker via enskilda vattentäkter (antalet fastigheter med enskild vattenförsörjning uppskattas till mer än 10 000 st). Många av dessa har under längre eller kortare perioder problem med vattenkvalitén, ofta i form av bakteriologiska för- oreningar. I de undersökningar och sammanställningar som har genomförts har c:a 40 % av vattentäkterna varit påverkade. Vattentäkterna kan påverkas av olika föroreningskällor. En orsak till att vattentäkterna är bakte- riologiskt förorenade är påverkan från avloppsvatten. Risken för påverkan avgörs av ett flertal faktorer: • Avloppsanläggningens reningsfunktion • Vattentäktens konstruktion • Områdets geologi • Mängden utsläppt avloppsvatten och uttaget dricksvatten inom ett område (bebyggelsens omfattning och standard) Genom gjorda inventeringar har konstaterats att 30-40 % av de enskilda avloppsanläggningarna på Gotland inte uppfyller de krav som idag bör ställas på sådana anläggningar. Vattentäkter kan ha en bristfällig konstruktion, som gör att förorenat ytvatten och avloppsvatten lättare påverkar vattenkvalitén. De geologiska förhållandena är av stor betydelse för hur avloppsvatten sprids, och på Gotland är som nämnts ovan det sprickiga kalkberget ofta överlagrat endast av ett tunt jordtäcke, vilket innebär att föroreningar kan sprida sig lång väg utan att genomgå någon rening av betydelse. Av detta följer att även utsläpp från avloppsanläggningar som uppfyller ställda krav på reningsfunktion utgör en risk för påverkan på grundvattnet, då rening aldrig sker till 100 %. Risken för påverkan ökar givetvis vid en dåligt fungerande reningsanläggning. Den vanligaste typen av enskild avloppsanläggning, slamavskiljare samt infiltration eller markbädd, har normalt en livslängd upp till 15 år. En renovering av enskilda anläggningar sker i mycket liten omfattning, vanligen enbart i akuta situationer då bädden helt har satt igen. Vid vilken tidpunkt bebyggelsen får anses ha nått en sådan omfattning att VA-frågorna behöver lösas i ett större sammanhang är avhängigt samtliga fyra uppräknade faktorer. Störst problem uppkommer naturligtvis då samtliga dessa fyra faktorer samverkar på ett ogynnsamt sätt.

1.3 Historisk tillbakablick över VA-utbyggnaden

K H Bergström, VIAK AB, gjorde 1973, som ett led i regionplaneringen på Gotland, en sammanställning av uppgifter om VA-förhållanden på Gotland. I samarbete med kommunens byggnadsnämnd utarbetades rapporten Vatten och avlopp på Gotland (september 1973). Från rapporten har inhämtats bl a följande:

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 8 -

Åren 1948-1953 genomfördes genom länsstyrelsens försorg en generalplaneutredning för Gotland. Under denna period reducerades antalet landskommuner på Gotland från 90 till 13, vilket skapade mer bärkraftiga kommuner för ett kommunalt engagemang för vattenförsörjning och avloppssanering. I utredarens bedöm- ningar av Gotlands vattensituation fanns vissa oroande budskap. Länsstyrelsen föranstaltade därför om en på hydrogeologisk forskningsbas upplagd påbyggnadsutredning för att klarlägga situationen för grundvattenan- skaffning på Gotland. Utredningen påbörjades 1952 men avbröts 1955 pga utredarens inträde i FN-tjänst. Först 1965 kunde SGU presentera en sammanfattning av det utförda utredningsarbetet. I sammanfattningen talades särskilt om den gotländska bergrundens karaktär med sprickbildningar och kanaler, vari grundvattnet förflyttar sig. Genom oförsiktig hantering av spillvatten riskerar man att infektera grundvattnet i mycket stor omfattning. En inom utredningens ram utförd brunnsinventering gav vid handen att en stor procent av de enskilda brunnar- na på ön var allvarligt infekterade. Under perioden 1938-1969 anordnades kommunal VA-försörjning för drygt 30 tätorter/områden utanför Visby. Tidigast skedde detta i Hemse, Klintehamn, Slite och Fårösund under 1930-40-talen, därefter inom 13 områden under 50-talet och ett 15-tal områden under 60-talet. Därutöver har under perioden under kommunalt huvudmannaskap tillkommit ett 10-tal företag för enbart avlopp. Under perioden 1944-1967 utgick gynnsamma statsbidrag för utbyggnad av vatten och avloppsanläggningar. Utbetalning av bidrag från Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen för sanering i samhällena upphörde 1 juli 1967. Därefter har Naturvårdsverket i huvudsak lämnat bidrag till åtgärder för avloppsvattenrening. För Gotlands del har statsbidrag i stor utsträckning erhållits från Arbetsmarknadsstyrelsen i form av beredskapsarbeten. De ge- mensamhetsföretag på Gotlands landsbygd som anordnade gemensam VA-försörjning utan kommunalt huvudmannaskap kunde fram till 1967 få samma bidrag som kommunen. Villkoret var att företaget drevs som en ekonomisk förening. Vissa av de minsta ärendena hänsköts till länsbostadsnämnden för bidragsgivning. Då VA-företag bedrivits i anslutning till lantbruksdräneringar kunde bidrag utgå via lantbruksnämnden. Genomförande av de omfattande saneringarna i gotlandssamhällena och fortgående befolkningsökning i Visby medförde att ett underskott i friskvattentillgångarna efterhand blev alltmera markant. I den uppkomna debatten fanns ofta mycket pessimistiska tongångar. Det talades om ett katastrofläge och önskemål framfördes om snabbåtgärder för avsaltning av Östersjövatten. Efter anmaning från dåvarande länsläkaren överlämnade sam- arbetsnämnden för Gotlands kommun 1966 en skrivelse till Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen med begäran om hjälp med utredning av Gotlands vattenförsörjning. Arbetet påbörjades 1967 och övertogs vid den statliga omorganisationen av vattenvården 1968 av Naturvårdsverket. Utredningen presenterades hösten 1969. I utredningen redovisades bedömt tillskott av ännu ej utnyttjade grundvattentillgångar samt möjliga ytvattenuttag, med rimliga ingrepp ur naturvårdssynpunkt, från sjöar. Utifrån tillgängliga befolkningsprognoser fram till år 2000 konstaterade utredningen att vattentillgångarna skulle klart överstiga behovet för länet som helhet, och vattenförsörjningen var främst beroende av möjligheterna att magasinera och transportera vattnet. Utredningen förordade en etappvis utbyggnad fram till år 2000 av fyra regionala vattenförsörjningssystem: • Visby (Tingstäde träsk) • Klintehamn-Tofta (Hemseområdets vattentäkter) • Havdhem-Burgsvik (Hemseområdets vattentäkter) • Ljugarn-Östergarn (Stångas grundvatten)

1979 presenterades etapp 1 av kommunens arbete med miljövårdsprogram: Inventeringsdel. Denna låg sedan till grund för kommunens fortsatta arbete inom miljöområdet. Bl a prioritera- des högt att genomföra kartläggning av områden med stort behov av gemensam VA-försörj- ning. En sådan kartläggning genomfördes och överlämnades 1984 av miljö- och hälsoskydds- nämnden till kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden och länsstyrelsen. Länsstyrelsen har vid två tillfällen beslutat om åläggande mot Gotlands kommun enligt 2 § 2 st Lag (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar att ”sörja för eller tillse att all- män VA-anläggning kommer till stånd”: 1996 avseende Kvarnåkershamn samt 1998 (fastställt 2000 av regeringen) avseende Själsö-Brissund-området. Såvitt känt har länsstyrelsen handlagt ytterligare tre ärenden rörande krav på att kommunen skulle åläggas att tillse att allmän VA-an- läggning kom till stånd: Axelsro respektive Lickershamn (2001) samt Ireviken (2005). Dessa resulterade inte i beslut om åläggande. Utarbetande av en långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland påbörjades 2001, och som grund för detta arbete låg ovan nämnda kartläggning från 1984.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 9 -

1.4 Historisk tillbakablick på bebyggelse- och befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Gotlands befolkningsutveckling är till stora delar en avspegling av jordbrukets strukturomvand- ling. Under 1940-talet hade Gotland c:a 59 000 invånare, för att fram till 1960 minska med c:a 5 000 st. Under 70-talet började befolkningen öka. I dag bor drygt 57 600 på ön. Koncentration till stadsregionen har, liksom i övriga Sverige, även skett på Gotland. Under 60- talet ökade Visby sin befolkning med mer än 20 % på bekostnad av landsbygden. Under 70- talet påbörjades en utbyggnad i en pendlingszon runt Visby, och befolkningstillväxten i Visby stagnerade. Jämfört med riket har Gotland en spridd bostadsbebyggelse, med c:a 45 % av befolkningen boende utanför tätorter (i riket c:a 15 %). Detta ställer särskilda krav på offentlig och kommer- siell service. För att kunna upprätta och bibehålla en god servicenivå har lokalisering av bostadsbebyggelse utanför tätorterna uppmuntrats. Ur VA-synpunkt är därvid främst två utvecklingsmönster av särskilt intresse: • förtätning och modernisering av äldre bebyggelse • ökat nyttjande/permanentning av fritidsbostäder.

Permanentboende Sverige hade långt in på 30-talet, näst efter Finland, sämst boendestandard i Europa, med trång- boddhet och låg sanitär standard. Detta har nu förändrats till att ha en genomsnittlig boendestandard som kan vara bland de högsta i världen. Under 70- och 80-talen tillkom ett stort antal bostadshus utanför tätorterna, ofta i form av för- tätning av äldre bebyggelse. Då dessa områden ofta ligger utanför VA-verksamhetsområden löstes VA-frågorna enskilt, för enstaka hus eller mindre grupper av hus. Med Gotlands dåliga geologiska förutsättningar för omhändertagande av avloppsvatten (se avsnitt 1.2) innebar denna förtätning inom många områden en ökad risk för påverkan på grundvattnet från avloppsutsläpp. En samtidig modernisering av den befintliga bebyggelsen inom dessa områden, med en högre sanitär standard och därav följande ökade vattenuttag och avloppsvattenutsläpp, medförde att inom vissa områden problem med dricksvattenkvalitén uppkom.

Fritidsboende Då fritidshus började byggas i lite större omfattning på 30-talet lokaliserades dessa till de attraktivaste strandlägena, helst med goda kommunikationer. Planer för fritidsbebyggelse upp- rättades först i områden som Brissund, Ireviken, Tofta och Fridhem. Tomterna var ofta ganska små, och fritidshusen var enkla för ett nyttjande enbart under sommaren. Även de följande år- tiondenas fritidshus hade en enkel standard. Vatten hämtades ofta från pump, diskning och tvagning skedde ofta utomhus, eller vid en diskbänk inne varifrån avloppsvattnet bars ut och spreds till växtligheten. De första avloppsanläggningarna var av mycket enkelt slag, för att ta hand om det avloppsvatten som var mycket begränsat, såväl mängd- som innehållsmässigt. Med förbättrad levnadsstandard ökade nyttjandet av fritidshusen. De utnyttjas numera även under andra tider av året än sommaren, och den sanitära standarden ökar, med indraget vatten till diskbänk, tvättställ och dusch inomhus, i många fall även wc och i vissa fall tvättmaskin och diskmaskin. I många fall har steget tagits till att permanent bosätta sig i det ursprungliga fritids- huset. Denna utveckling har inneburit att avloppsanläggningar belastas på ett annat sätt än de var projekterade och utförda för, att områdena belastas med avloppsutsläpp av en omfattning som inte förutsågs och att vattenuttaget inom området blivit större än det ursprungligen förvän- tade. Resultatet har i många fall blivit problem med dricksvattenkvalitén.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 10 -

Vid nylokalisering av de ursprungligen enkla fritidshusen ställdes kraven på lämpliga förut- sättningar utifrån dåtidens användningssätt av fritidshus – behov av förutsättningar för VA- standard motsvarande permanent boende kunde inte då förutses. I VISION GOTLAND 2010 anges numera att lämplighetsprövningen för permanenthus och fritidshus bör ske likartat och baseras på samma grundkrav.

1.5 Fastighetsägares/verksamhetsutövares ansvar för VA-frågor – Miljöbalken, Livs- medelslagen, Djurskyddslagen

I 9 kap 7 § Miljöbalken (1998:808) stadgas:

Avloppsvatten skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga avloppsanord- ningar eller andra inrättningar utföras.

I förordning till miljöbalken (1998:899) föreskrives att tillstånd eller anmälan krävs innan av- loppsanläggning anordnas: • tillstånd krävs för avloppsanordning till vilken vattentoalett är ansluten. I lokala hälso- skyddsföreskrifter för Gotlands kommun har tillståndsplikten utökats till att gälla även av- loppsanläggningar utan wc anslutet. Sådan tillståndsansökan prövas av miljö och hälso- skyddsnämnden. Tillstånd erfordras inte för anläggning som kräver anmälan/ansökan enligt nästa punkt • anmälan till miljö och hälsoskyddsnämnden skall göras innan avloppsanläggning för mer än 25 personekvivalenter anordnas. Avloppsanläggning dimensionerad för mer än 2 000 personekvivalenter kräver tillstånd från länsstyrelsen innan utförande. (att avloppsanläggningar upp till 25 personekvivalenter erfordrar tillstånd medan för anläggningar för mer än 25, upp till 2 000, personekvivalenter föreskrives anmälningsplikt, är en effekt av att detta tidigare reglerats i olika lagstiftningar, hälsoskyddslagen resp miljöskyddslagen, numera inordnat i miljöbalken. Granskningen och bedöm- ningen av anläggningarnas påverkan på miljön hos prövnings-/tillsynsmyndigheten sker dock likartat oavsett ärendet initierats genom tillståndsansökan eller anmälningsförfarande)

Enligt miljöbalken har således varje fastighetsägare ansvar för att det avloppsvatten som släpps ut från fastigheten inte orsakar olägenhet. Att påvisa ett direkt samband mellan ett visst av- loppsutsläpp och ett förorenat grundvatten är dock oftast mycket svårt. Enligt miljöbalken räcker det med risk att olägenhet skall uppkomma, för att fastighetsägaren skall vara skyldig att vidta rimliga försiktighetsåtgärder. Många fastighetsägare är dock inte beredda att självmant tillse att utsläppet av avloppsvatten inte förorsakar någon olägenhet, utan ett omfattande och resurskrävande arbete från tillsynsmyndigheten (miljö och hälsoskyddsnämnden) erfordras. Tillräckliga resurser för detta finns inte idag. Även om miljö och hälsoskyddsförvaltningen hade erforderliga resurser för att genom myndig- hetsingripanden tillse att samtliga avloppsanläggningar på Gotland uppfyller dagens krav på utformning och reningsfunktion skulle inte detta lösa problemen inom alla områden. Även ut- släppen från moderna avloppsanläggningar innehåller en viss mängd förorening och rening från traditionella infiltrationer och markbäddar försämras med tiden. Inom vissa områden har vattenuttag och avloppsutsläpp nått en sådan omfattning att naturen inte längre förmår rena vattnet i erforderlig grad mellan utsläpp och uttag. Ofta finns också inom bebyggelsegrupper vissa fastigheter som helt saknar förutsättningar och möjligheter att lösa VA-frågan på ett god- tagbart sätt inom den egna fastigheten.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 11 -

I Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) (FMVH), Livsmedels- verkets föreskrifter om dricksvatten (SLV FS 2001:30) (SLV F) respektive Djurskyddslag (1988:534) (DL) ställs krav rörande tillgång till vatten:

FMVH, § 33: I syfte att hindra uppkomst av olägenhet för människors hälsa skall en bostad särskilt; ---- 6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, personlig hygien och andra hushållsgöromål

SLV F § 7 Dricksvatten skall vara hälsosamt och rent. Det skall anses vara hälsosamt och rent om det - inte innehåller mikroorganismer, parasiter och ämnen i sådant antal eller sådana halter att de kan utgöra en fara för människors hälsa, och - uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2

DL, § 3: Djur skall ges tillräckligt med foder och vatten ……(krav på vattnets kvalitét ställs i följdförfatt- ningar)

Vid upplåtelse av bostäder åvilar således ett särskilt ansvar enligt miljöbalken på upplåtaren att tillse att vatten finns i erforderlig mängd och av godtagbar beskaffenhet. Likaledes är den som bedriver verksamhet med vatten- och livsmedelshantering eller djurhållning enligt livsmedelslagen respektive djurskyddslagen skyldig att för denna verksamhet ha tillgång till vatten av till- fredsställande mängd och kvalitet. Ovan återgivna bestämmelser gäller givetvis även kommunen i egenskap av fastighetsägare och/eller verksamhetsutövare (i vilket inbegripes huvudman för avloppsanläggning).

1.6 Kommunens ansvar för VA-frågor – Lag om allmänna vattentjänster

Tidigare Lag (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (VAL 70) ersättes den 1 januari 2007 av Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Följande utgår från den nya lagstiftningen. I § 6 Lag om allmänna vattentjänster stadgas:

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjäns- terna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verk- samhetsområdet genom en allmän VA-anläggning.

Kommunens skyldighet att ordna en allmän VA-anläggning utvidgas, jämfört med tidigare lagstiftning, från att inte bara gälla när en sådan anläggning behövs av hänsyn till skyddet för människors hälsa till att också gälla när en sådan anläggning behövs av hänsyn till skyddet för miljön. Liksom tidigare får länsstyrelsen förelägga kommunen att fullgöra skyldigheten, och föreläggandet får förenas med vite. Vattenförsörjningen skall avse tillhandahållande av vatten som är lämpligt för normal hus- hållsanvändning. Avloppstjänsterna avser att leda bort spillvatten och vatten som har använts för kylning samt att från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats leda

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 12 - bort dagvatten och dränvatten. Skrivningen innebär inte, enligt förarbetena, att rätten till vattentjänster skulle vara mindre för ex.vis industrifastigheter inom VA-anläggningens verk- samhetsområde än för bostadsfastigheter, utan bara att de förra i princip inte kan ställa större krav på VA-tjänsterna än de senare. Av ett beslut om en allmän VA-anläggnings verksamhetsområde skall det framgå vilka fastigheter som verksamhetsområdet omfattar. VA-anläggningens verksamhetsområde är viktigt att fastställa, då det inte bara reglerar kommunens skyldigheter/fastighetsägarens rättigheter utan även fastighetsägarens skyldigheter att betala avgift för allmän VA-anläggning. Rätten att använda en allmän VA-anläggning skall även fortsättningsvis vara beroende av att fastigheten eller dess bebyggelse behöver anordningar för vattenförsörjning och avlopp, och att detta behov inte med större fördel kan tillgodoses på annat sätt. Användningsrätten begränsas av att huvudmannen för den allmänna VA-anläggningen kan få vänta med utbyggnadsåtgärder om det behövs för samordning med andra arbeten och följer en utbyggnadsplan. Använd- ningsrätten begränsas också av att huvudmannen inte behöver låta en fastighet kopplas till den allmänna VA-anläggningen, om fastighetsägaren inte har betalat avgift eller ställt säkerhet eller om fastighetens VA-installation har väsentliga brister. Möjligheten att allmänförklara enskilda VA-anläggningar upphör. Allmänna vattentjänster skall tillhandahållas genom VA-anläggningar som kommunen äger eller har ett rättsligt be- stämmande inflytande över. Huvudmannen får upplåta åt någon annan att sköta driften av VA- anläggningen. Huvudmannen för en allmän VA-anläggning skall ordna de pumpar och andra särskilda anordningar som på grund av den allmänna VA-anläggningens konstruktion eller utförande behövs på en fastighet för att fastighetsägaren skall kunna använda VA-anläggningen. Lagen innehåller även bestämmelser om avgifternas storlek och grunderna för hur de beräknas.

1.7 Kommunal respektive enskild/privat VA-försörjning

Kommunalt VA Med Gotlands kommun som huvudman finns (juni 2006) 49 verksamhetsområden för vatten och/eller avlopp. Anslutna till kommunalt vatten- och/eller avloppsnät är c:a 11 000 fastigheter (inkl anslutna via gemensamhetsanläggningar) varav c:a 7 000 för permanentboende. Område- na redovisas i bilaga 5. Andel av befolkningen som har kommunal VA-försörjning har ett direkt samband med andelen tätortsboende. I följande tabell redovisas en jämförelse mellan Gotlands kommun och riket i helhet samt en annan svensk kommun (avser fast boende och 1997):

Gotland Riket Norrtälje Folkmängd 57 782 8 848 056 51 240 Andel tätortsboende 56 % 86 % 60 % Andel anslutna till kommunalt vatten 63 % 87 % 60 % Andel anslutna till kommunalt avlopp 60 % 86 % 60 % Källa: VAV S97

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 13 -

Andel tätortsboende Andel kommunalt vatten Andel kommunalt avlopp

Gotland Norrtälje Gotland Norrtälje Gotland Norrtälje

Riket Riket Riket

= andel tätortsboende = andel kommunalt vatten = andel kommunalt avlopp

2005 2000 1972 Antal anslutna fastigheter Kommunalt VA till komm. VA-nät (c:a): Anslutna fastigheter - levererad vattenmängd Anslutna fastigheter Lev vattenmängd (milj kbm) Visby 4 500 3 700 2 900 12000 5

Övriga Gotland 6 500 5 550 2 950 10000 4 Totalt 11 000 9 250 5 850 Totalt 8000 3 Visby Totalt Levererad vattenmängd 6000 2 Övr Gotland 3 (milj m ): 2005 2000 1972 4000 1 Övr Gotland Visby 2,5 2,8 3,2 Visby 2000 0 Övriga Gotland 1,4 1,4 1,2 1972 2005 Totalt 3,9 4,2 4,4 Anslutningar Vattenmängd

Enskilt/privat VA Ur tekniska förvaltningens register för slamtömning av enskilda avloppsanläggningar kan utläsas följande (april 2006, omfattar såväl permanentboende, fritidsboende som andra verksamheter): Antal fastigheter med enskild avloppsanläggning, totalt c:a 11 000 - antal anläggningar med trekammarbrunn (motsv för WC-anslutning), kommunal tömning c:a 7 100 - antal anläggningar med tvåkammarbrunn (motsv för BDT-vatten), kommunal tömning c:a 2 430 - antal slutna tankar för avloppsvatten, kommunal tömning c:a 2 330 Antal fastigheter som omfattas av dispens för eget eller lokalt omhänder- tagande av slammet c:a 1 190

Vid inventeringar utförda av miljö och hälsoskyddskontoret uppfyller 30-40 % av de enskilda avloppsanläggningarna inte de krav som idag bör ställas på sådana. Totala antalet enskilda vattentäkter i bruk på Gotland finns ej registrerat (sedan 1975 gäller uppgiftsskyldighet om upptagande av vattentäkt. SGU har f n registrerat c:a 5 300 brunnar för vattenförsörjning – uppskattningsvis finns ungefär lika många till som är äldre och inte regi- strerade). Antal anslutna fastigheter till kommunalt vatten är högre än till kommunalt avlopp, vilket skulle kunna tolkas som att det finns färre enskilda vattentäkter än avloppsanläggning- ar. Många fastigheter med kommunal vattenanslutning har dock även kvar den enskilda vattentäkten för visst bruk, framför allt vid djurhållning på fastigheten. Vidare har vissa fastigheter vattenbrunn men ingen egentlig avloppsanläggning. Antalet privata vattentäkter i bruk uppskattas till mer än 10 000.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 14 -

Vattenförbrukningen från privata vattentäkter beräknas till c:a 4 milj m3 per år (Vattenplan för Gotlands kommun 2005).Undersökningar pekar på att c:a 40 % av vattentäkterna (tidvis eller kontinuerligt) har försämrad vattenkvalité p g a påverkan av föroreningar.

1.8 Restriktioner ur VA-synpunkt enligt vattenplan, vattenskyddsområden och generella myndighetsbeslut

A- områden i vattenplanen I vattenplanen, fastställd av kommunfullmäktige 1996-10-14 och reviderad 2005-02-14, redovisas vissa områden, där restriktioner bedömts nödvändiga beträffande avloppsutsläpp. Följande beskrivning har angivits för de olika typerna av områden: A1-områden: är områden med kända problem och/eller konfliktrisker. Inom dessa områden gäller följande principer: Nya utsläpp från vattentoalett till enskilda avloppsanläggningar tillåts inte. Möjligheterna till utsläpp av övrigt avloppsvatten varierar mellan och även inom områ- dena beroende på markförutsättningarna, föroreningsbelastning och vattentillgång. Vid ny bebyggelse inom områdena bör vatten- och/eller avloppsfrågorna lösas gemensamt och i ett större sammanhang. Prövningar av nya avloppsanläggningar och bygglovpliktiga anläggningar som medför avloppsutsläpp skall göras av en speciell prövningsgrupp bestående av personal från bå- de stadsarkitektkontoret och miljö och hälsoskyddskontoret. A2-områden: utgörs av de ”sårbarhetsklass 1-områden” som är rödmarkerade på sårbarhetskar- tan (bil 4 i Vattenplan för Gotlands kommun) och som inte omfattas av något av de andra be- gränsningsområdena, A1 eller A3. Inom dessa områden gäller att: Generella förutsättningar för att anordna enskilda avloppsanläggningar är inom dessa områden dåliga eller saknas helt. Särskilt gäller detta möjligheten att släppa ut avloppsvatten från vattentoalett. A3-områden: är områden med begränsade förutsättningar för enskild vatten- och avloppsför- sörjning där det finns ett exploateringstryck. Inom dessa områden skall följande principer vara vägledande: Nya enskilda avloppsanläggningar för enstaka fastigheter skall undvikas. Nya avloppsutsläpp skall istället företrädesvis lösas med gemensamma anläggningar, anslutna till kommunala reningsverk eller andra typer av gemensamhetsanläggningar. En mer detaljerad avgränsning av och inom områdena kan behöva göras när kunskapen om områdena förbättras och får beslutas av respektive facknämnd i den omfattning som behövs. Prövning inom områdena skall ske i enlighet med A1-områden ovan. A-områden redovisas översiktligt i bilaga 6.

Krav på vattenutredning enligt vattenplanen I Vattenplanen från 1996 fanns angivet V-områden där krav fanns på redovisning av vatten- mängd och -kvalité. Dessa områden har ersatts av delområden enligt grundvattenkartan (bilaga 9). I Vattenplan för 2005 anges: De med rött och rosa markerade områdena har begränsad vattentillgång. För dessa om- råden skall en vattenutredning genomföras om planerad etablering innebär att de på kartan angivna antalet fastigheter/ha överskrids.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 15 -

En policy för hur denna bedömning skall göras och omfattningen av vattenutredningen får utarbetas av berörda facknämnder. Policy finns antagen av Byggnadsnämnden (beslut 010630 § 153).

Vattenskyddsområden Enligt miljöbalken får länsstyrelsen eller kommunen fastställa vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas för vatten- täkt. För ett vattenskyddsområde skall meddelas sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Frågor om vattenskyddsområden reglerades tidigare främst i vattenlagen. Inom Gotlands kommun finns 20 skyddsområden (varav 18 med kommunal huvudman) fastställda enligt vattenlagen (som särskilda beslut om skyddsbestämmelser eller som restriktioner inskrivna i vattendomar). För ytterligare ett fåtal vattentäkter finns förslag till vattenskyddsområden upp- rättade. För Visby-Vibble grundvattentäkter pågår översyn av skyddsområdet. Bäste träsk har genom regeringsbeslut erhållit ett ”skyddsområde” med stöd av miljöskyddslagen. Vatten- skyddsområden redovisas översiktligt i bilaga 7.

Generella myndighetsbeslut Miljö och hälsoskyddsnämnden är såväl tillståndsgivande myndighet som tillsynsmyndighet avseende enskilda avloppsanläggningar. Utifrån kännedom om rådande VA-förhållanden har miljö och hälsoskyddsnämnden för närvarande ett beslut om generella restriktioner att beakta vid tillståndsprövning. Principområdet omfattar ett område kring Ajkes träsk (2006-03-08, § 27), Fårö. Vid nybyggnation i principområdet likställs krav med de bestämmelser som gäller för anläggande av avlopp inom yttre vattenskyddsområde (avstånd mellan högsta grundvatten- yta eller berg och spridningsledningar får ej understiga 2 m. De infiltrerbara jordlagren ska ha en mäktighet av minst 2 m). Området redovisas översiktligt i bilaga 8. Tidigare beslut om principområden gällande Själsö-Brissund och Kneippbyn-Ygne har utgått eftersom utbyggnad av kommunalt VA inom dessa områden pågår eller redan har färdigställts.

1.9 Områden med ”bebyggelsetryck” (efterfrågan/önskemål om byggnation)

Utifrån senaste årens ärendestatistik samt bedömning av var efterfrågan på mark för bebebygg- else kommer att vara aktuell de kommande åren har stadsarkitektkontoret sammanställt och rangordnat områden utifrån förväntat ”bebyggelsetryck”. Rangordnade områden (rangordning 1-3) framgår av bilaga 2.

1.10 Områden med efterfrågad kommunal VA-försörjning

Inom vissa områden på Gotland har bristande tillgång på vatten av tillfredsställande kvalitet medfört efterfrågan på kommunal medverkan till vattenförsörjningen utanför de kommunala verksamhetsområdena. Ofta handlar det om fastigheter med djurhållning, där tillgång till vatten av bra kvalitet i tillräcklig mängd är en förutsättning för verksamheten. På vissa platser har kommunen upprättat tappställen för hämtning i tank, i vissa fall har förbindelsepunkt upprättats där fastighetsägare genom avtal får ansluta till kommunal distributions- eller överföringsled- ning. Dessa lösningar täcker dock bara in en del av de behov som finns. Tekniska förvaltningen har sammanställt de områden inom vilka önskemål om kommunal medverkan till lösningar för både vatten och avlopp framförts. Flera av de tidigare redovisade behoven av vattenförsörjning till gårdar med stora djurbesättningar har lösts genom bildande av gemensamhetsanläggningar anslutna till det kommunala vattenledningsnätet. Nu aktuella områden med förfrågningar redo-

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 16 - visas i bilaga 3. Till kommunalt VA anslutna gemensamhetsanläggningar (utanför verksam- hetsområden) redovisas i bilaga 5c-d.

1.11 Områden med stort behov av VA-lösning i större sammanhang

Många områden på Gotland har ett behov att lösa VA-frågorna i ett större sammanhang. Här följer några typexempel: Inom traditionella fritidshusområden sker ett utökat nyttjade samt permanentning av boende och krav ställs på modern sanitär standard vilket ökar vattenförbrukningen och utsläppen av spillvatten. Eftersom markförutsättningarna oftast är dåliga inom dessa områden försämras grundvattenkvalitén. Områden med fritids- eller permanentbostäder finns på Gotland som under ett flertal år har haft tidvis dålig vattenkvalité. Inom dessa områden är de enskilda avloppen brist- fälliga och markförutsättningarna lämpar sig inte för en förbättring av varje enskild an- läggning. Inom delar av Visby vattenskyddsområde finns förtätningar av permanentbebyggelse med åldrande avloppsanläggningar som troligen inte klarar de bestämmelser som ställs vid nybyggnation inom yttre vattenskyddsområde. I bilaga 1 och 4 redovisas såväl de områden som har medtagits av miljö och hälsoskyddsnämn- den som övriga förvaltningars områden. En prioritering har gjorts av miljö och hälsoskydds- nämnden av samtliga områden. Prioriteringen har gjorts enligt följande kriterier: Prioritet 1 a) Saneringsbehov av befintliga enskilda avlopp p g a dricksvattenförore- avser en ningar. eller flera b) Stor risk för påverkan på dricksvatten p g a dåliga markförutsättningar av följande och/eller tättbebyggt område. kriterier: c) Ökande risk för påverkan på dricksvatten inom känsligt område p g a åldrande enskilda avlopp. d) Omvandlingsområden där nyttjande av fritidshus ökar eller där permanentning sker vilket ökar risk för påverkan på dricksvatten. e) Stort tryck hos MHK med förfrågningar/ansökningar om avlopp för befintliga/nytillkommande hus vilket ökar risken för påverkan på dricks- vattenkvalitén. Prioritet 2: a) Dåliga markförutsättningar vilket innebär en risk för påverkan på dricks- vattenkvalitén. Tättbebyggda områden dock med mindre antal förfråg- ningar/ansökningar om avlopp. b) Dåliga markförutsättningar men enskilda avlopp har nyligen förbättrats i området. Prioritet 3: a) Tättbebyggda områden, varierande markförutsättningar. Få förfrågningar/ ansökningar om avlopp. b) Dåliga/varierande markförutsättningar men enskilda avlopp har nyligen förbättrats i området.

1.12 Huvudmannaskap för gemensamma VA-anläggningar: kommunalt - privat

Gemensamma VA-anläggningar kan anordnas och drivas av såväl kommunen som privat huvudman.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 17 -

Enklaste formen av gemensam VA-anläggning är när en grupp fastighetsägare inom ett område kommer överens om att vatten- och/eller avloppsfrågorna för bebyggelsen (befintlig och/eller planerad) skall lösas med gemensam anläggning. Överenskommelse träffas om kostnadsfördel- ning för anläggningens utförande, och servitutsavtal upprättas normalt för att reglera och säker- ställa anläggningens drift och fortbestånd. När fler än ett fåtal fastigheter ingår i gemensam VA-anläggning bildas normalt en förening eller samfällighet för driften av anläggningen (om inte en lämplig förening, ex.vis vägförening, stugförening el likn, redan finns). Även kommunen kan, i egenskap av ägare till fastighet inom området, ingå i sådan gemensam anläggning. I samband med planläggning för nybebyggelse kan föreskrivas att bygglov ej beviljas förrän erforderliga anordningar för VA-försörjning inrättats. Om planen förutsätter gemensam VA- anläggning kan sålunda krav ställas på utförande av denna innan området i övrigt kan bebygg- as. Mera komplicerat blir det att inrätta och driva en gemensam VA-anläggning, som inte är all- män VA-anläggning, när behov av en lösning av VA-frågorna i ett större sammanhang före- ligger men inte alla i området berörda fastighetsägare har intresse av att delta i en sådan lös- ning. Gemensamhetsanläggningar regleras i bl a Anläggningslagen (1973:1149). Anläggnings- lagen ger en allmän möjlighet att genom förrättning inrätta anläggningar som är gemensamma för två eller flera fastigheter, om de är av stadigvarande betydelse för fastigheterna. Sådan för- rättning handläggs av fastighetsbildningsmyndigheten. I lagen uppställs vissa villkor som måste vara uppfyllda för att en gemensamhetsanläggning skall få komma till stånd. Bl a anges att ge- mensamhetsanläggning ej får inrättas, om ägarna av de fastigheter som skall delta i anläggning- en mera allmänt motsätter sig åtgärden och har beaktansvärda skäl för detta. Vid denna pröv- ning skall främst beaktas deras mening som har störst nytta av anläggningen. Om behovet av anläggningen är synnerligen angeläget, behöver villkoret inte vara uppfyllt. Ett praktiskt problem att initiera och driva frågan uppkommer givetvis om inte tillräckligt starkt intresse för detta finns inom fastighetsägargruppen. Kommunens ansvar för att lösa VA-frågorna för viss befintlig eller tillkommande bebyggelse återges i § 6 Lag om allmänna vattentjänster (se avsnitt 1.6). Allmän VA-anläggning är enligt denna lag en VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt nämnda lag. Anordnande av allmän VA-anläggning för ett fastlagt verksamhetsområde innebär rättigheter för fastighetsägaren att utnyttja anläggningen, men också skyldighet att erlägga avgifter oavsett faktisk anslutning till anläggningen sker eller inte. Tidigare möjlighet att ansöka om allmänför- klaring av en privat avloppsanläggning föreligger inte efter att nämnda lag trätt i kraft 2007-01- 01. Även i Ledningsrättslagen (1973:1144), med bl a rätt att dra fram och behålla olika slags ledningar över fastigheter, hänvisas till begreppet ”allmän VA-anläggning” (lagen gäller dock även vissa andra VA-ledningar).

1.13 Taxefrågor för allmän VA-anläggning: enhetlig taxa – särtaxa

Frågor rörande avgift för anslutning till och nyttjande av allmän VA-anläggning regleras i Lag om allmänna vattentjänster (§§ 24-38). Om särskilda förhållanden gör att kostnaderna för en viss fastighet i beaktansvärd omfattning avviker från andra fastigheter, skall avgifterna be- stämmas med hänsyn till skillnaderna (särtaxa). Möjligheterna att fastställa särtaxa för ett visst område har tidigare ansetts mycket begränsade. Högsta domstolen har dock i två avgöranden godtagit särtaxor med förhöjd anläggningsavgift för vissa fastigheter där särförhållandena (svå- ra markförhållanden resp stort avstånd till ledningsnätet) fördyrat VA-försörjningen till fastigheterna. Något närmare besked om när beaktansvärda kostnadsskillnader i lagens mening kan

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 18 - anses föreligga redovisas inte. Regeringen har tidigare uttryckt att så små kostnadsskillnader som 15-20 % normalt sett inte skall utgöra skäl för att bestämma en särtaxa. En svårighet för VA-huvudmannen att tillämpa reglerna om särtaxa bedömes vara att kunna fastställa den ”normalkostnad” som kostnaderna i de olika områdena skall jämföras med.

1.14 Teknik för VA-lösningar

Olika tekniska alternativ finns för framställning och distribution av konsumtionsvatten respektive bortledande och omhändertagande av avloppsvatten. Transport av såväl vatten som spillvatten kan ske i ledningar eller i tank på väg. Vattenledning- ar är normalt utförda som tryckledningar, medan transport av avloppsvatten kan ske med såväl självfall som tryck, eller, dock ovanligare, med undertryck (”vacuum”). Transport på väg betraktas såsom tillfälliga lösningar, framförallt då fråga är om annat än enstaka hus. Vid jämfö- relser av olika lösningar måste förutom tekniska och ekonomiska överväganden även vägas in påverkan på miljön, olyckfallsrisker mm Framställning av dricksvatten kan ske lokalt i mindre anläggningar eller i större anläggningar för distribution till olika områden. Viktiga faktorer för val av metod är givetvis tillgången på vatten på aktuell plats i förhållande till behovet, samt kvalitén på detta vatten. Även säkerheten i att alltid kunna leverera ett tjänligt konsumtionsvatten måste vägas in i bedömningen. Omhändertagande av avloppsvatten sker i reningsverk med flera reningssteg, i enklare anlägg- ningar bestående av slamavskiljare och efterföljande infiltration eller markbädd, i kretsloppsanpassade anläggningar såsom dammar för bevattning eller våtmarker, eller i anläggningar som är kombinationer av dessa system. Val av teknisk lösning utgår från bl a mängd och samman- sättning på det avloppsvatten som skall omhändertas jämte de naturliga förutsättningarna som finns på platsen. Detta jämte ekonomiska överväganden ligger också till grund för val mellan lokalt omhändertagande eller överförande till större anläggning. Val av lösning måste ske utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Vissa generella över- väganden redovisas i avdelning 2: Plan för utbyggnad.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 19 -

2. PLAN FÖR UTBYGGNAD

2.1 Behovet av en plan för VA-utbyggnad

Såsom framgått ovan (avsnitt 1.6) skall kommunen se till att behovet av vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang snarast tillgodoses genom en allmän VA-anläggning, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön. Under avsnitt 1.3 redovisas hittills utfärdade ålägganden mot Gotlands kommun att fullgöra denna skyldighet. För att ur ett samhälleligt intresse kunna göra helhetsbedömningar och prioriteringar av erforderliga utbyggnader är det viktigt att kommunen tar initiativet till fortsatt utbyggnad genom att ha en fastlagd plan för denna. Härvid kan sammanvägas vilka behov som finns för åtgärder i befintlig bebyggelse, önskvärd bebyggelseutveckling, avgränsning av områden, kommunalekonomiska läget mm (se avsnitt 2.5), faktorer som inte på samma sätt kan beaktas då frågan om utbyggnad väcks hos länsstyrelsen genom enskilda fastighetsägare. Det kan inte heller bortses från de kostnader som åsamkas kommunen genom att betydande resurser åtgår inom främst miljö och hälsoskyddskontoret, stadsarkitektkontoret och tekniska förvaltningen för hantering av VA-frå- gor inom vissa områden: utredning av förorenade vattentäkter, tillsyn/förbättringskrav/uppfölj- ning av enskilda avloppsanläggningar, omfattande och utdragen ärendehantering vid ansök- ningar om nya enskilda avlopp och bygglov, utredning av speciallösningar för kommunal medverkan i VA-försörjningen mm. Ett starkt behov föreligger att tillskapa möjligheter för ny bostadsbebyggelse. Förtätning/utbyggnad av befintliga områden liksom exploatering av nya områden förutsätter tillfredsställ- ande VA-lösningar. Dessa behov bör ses i ett sammanhang och samordnas med rådande behov av förbättrade VA-lösningar i befintlig bebyggelse.

2.2 Arbetssätt vid översynen och förändringar jämfört med den ursprungliga planen

Planens upplägg och struktur följer i stort den ursprungliga planen. En genomgång av samtliga områden som kartlagts inför den ursprungliga planen, liksom en kartläggning av eventuellt tillkommande områden, har skett. Ett antal områden har därvid tagits bort. Dessa, liksom orsaken till borttagandet, framgår av bilaga 14. Ett antal områden har för- ändrats till sin omfattning, och i vissa fall resulterat i sammanslagning av tidigare områden. De områden som numera ingår i andra områden redovisas också i bilaga 14. Vissa av områdena har i stort sett kommunalt va utbyggt för befintlig bebyggelse, men har kartlagts utifrån ett högt bebyggelsetryck. För dessa områden föreslås att fortsatt VA-utbyggnad får lösas i samband med planläggning/exploatering och de ingår ej i planens utbyggnadsområden, då en av grundförut- sättningarna för dessa är att behov föreligger utifrån befintlig bebyggelse. Dessa områden har redovisats sist i bilaga 1. De deltagande förvaltningarna har därefter gått igenom samtliga om- råden och bedömt dessa utifrån ”sina” kriterier. Dessa bedömningar har summerats för samtliga kriterier, och varje område har på detta sätt erhållit en ”totalpoäng”. Samtliga områden som in- gått i denna bedömning framgår av bilaga 1. I de fall avvikelser framkommit i prioritetsordning mellan tidigare och ny lista har orsakerna till detta analyserats och en bedömning har skett utifrån detta. Ingen förändring har skett i av full- mäktige antagen plan för utbyggnad fram till 2010, då tillräckligt starka skäl för detta inte ansetts föreligga. Däremot har förändringar skett i den prioriterade lista som tidigare redovisats utanför plan (med angiven prioritet 8-22) på grund av ändrade behov och förutsättningar. Ett

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 20 - antal områden som utifrån sin ”poäng” bedömts som mest angelägna redovisas utanför tidssatt plan, dock utan inbördes prioritetsordning. Behov av särskild hantering av VA-utbyggnadsbehovet har bedömts föreligga för Fårö och Ös- tergarnslandet, och dessa beskrives i avsnitt 2.11. En viktig skillnad mot tidigare plan är att i den reviderade planen har inga nya områden lagts in i den tidssatta planen, utan planen innebär en kraftsamling för utbyggnad av infrastruktur i form av vatten- och reningsverk samt regionala ledningar. Detta redovisas närmare i avsnitt 2.10 och 2.12.

2.3 Uppföljning och erfarenheter av planen sedan dess antagande 2002-06-19

Den plan som antogs 2002-06-19 har följts. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp har skett inom Själsö-Brissund i Väskinde och i Hamra kyrkby, samt pågår (april 2006) inom Kneippbyn-Ygne-området i Västerhejde samt i Hangvars kyrkby (genomförd utbyggnad redovisas i bilaga 15). Genom hittillsvarande utbyggnad enligt planen har c:a 600 fastigheter getts möjlighet att ansluta till kommunalt vatten och avlopp (c:a hälften hade i april 2006 gjort anslutning till vatten och/eller avlopp). Då en stor del av dessa har/har haft enskilda avloppsan- läggningar innebär utbyggnaden att ett stort antal sådana anläggningar kan sluta användas. Ut- byggnaden har också möjliggjort ny-, till- och/eller ombyggnad av bostadshus. Även om lagens möjligheter att ta ut anläggningsavgift när anslutningspunkt upprättats har tillämpats, visar erfarenheten att fördröjning i den faktiska anslutningen sker. Inom Själsö- Brissund har utbyggnad skett under åren 2001-2005. Inom berört område finns 327 fastigheter. Av dessa hade, i april 2006, 147 st anslutits till vatten och avlopp, och ytterligare 53 till enbart avlopp, d v s 127 fastigheter (39 %) hade ännu vid denna tidpunkt inte genomfört faktisk anslutning. Kostnad för inlösen av befintliga avloppsanläggningar inom detta område uppgick i maj 2006 till c:a 180 000 kronor. En viss permanentning av fritidshus, främst i Visbys närhet, kan förväntas i samband med att VA-frågorna får sin lösning. En enkel undersökning via renhållningsregistret styrker detta antagande. Inom Själsö-Brissund-området, med totalt 327 fastigheter, hade 130 fastighetsägare (40 %) i april 2006 ett postnummer som tyder på att man bor i området. Antalet har ökat med 49 st sedan år 2000. Erfarenheterna av planen är således att den har använts och den har följts. Den har mottagits positivt av olika berörda, och har varit till nytta för planering såväl inom kommunen som hos andra aktörer (fastighetsägare, exploatörer m fl). Den har också utgjort ett viktigt underlag för handläggning av olika aktuella ärenden och frågor inom myndigheter. Viktiga ”framgångsfak- torer” för planen är bl a: • Planen utgick från ett kommunövergripande behov och togs fram av flera förvaltningar i samverkan • Metoden för utarbetande har baserats på beaktande av många olika kriterier • Det har funnits en stor politisk enighet om både planens behov och dess innehåll • Den har följts och därmed upplevts som trovärdig • Den är långsiktig – mycket starka skäl krävs för förändringar (vilket inte hittills skett) vilket ytterligare stärker trovärdigheten • Det har funnits möjlighet till kommunala insatser för VA-utbyggnad utöver planen – så länge det inte påverkat planen. Kommunen har under perioden genomfört andra utbyggnader i samband med exploatering.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 21 -

2.4 Miljökvalitetsmål rörande grundvatten

Riksdagen har antagit 16 nationella miljömål som anger att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta (de 15 första antogs i april 1999, det 16:e målet i november 2005.)

För miljömålet Grundvatten av god kvalitet anges

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. De nationella miljömålen har regionaliserats till Gotländska delmål som länsstyrelsen antagit. Delmålen som rör grundvatten återfinns i Vattenplan för Gotlands kommun, februari 2005.

Skyddade vattentäkter: Kommunala vattentäkter för befolkningens långsiktiga vattenförsörjning skall senast år 2010 vara skyddade mot påverkan och förorening. Omfattningen av skyddat grundvatten skall medge långsiktig dricksvattenför- sörjning för 65 000 fast boende. 1. Relevanta avgränsningar av vattenskyddsområden med entydiga föreskrifter skall finnas för alla kommunala vattentäkter från år 2010. 2. Reservvattentäkter eller områden för sådana skall finnas utpekade och ha långsiktigt skydd från år 2015. Stabil grundvattennivå: Grundvattennivån skall inte sjunka på sikt genom mänskliga ingrepp. Risken att skador uppkommer genom mänskliga ingrepp som orsakar men för såväl växt- och djurliv som för vattenförsörjningen skall begränsas. 1. Olika typer av verksamheter, som sten- och grustäkt eller vattenuttag, får inte tillåtas att påverka grund- vattennivån så att den långsiktigt sjunker och därigenom påverkar vattenförsörjningen i omgivningen från år 2010. 2. Lokalisering av ny bebyggelse skall baseras på framtagna riktlinjer för långsiktig hållbar vattenförsörj- ning och avloppsreningsmöjligheter. God grundvattenkvalitet: Allt grundvatten på Gotland skall kunna drickas utan föregående rening med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet. God vattenkvalitet definieras utifrån dricksvattendirektivet respektive dricksvattenkun- görelsen. 1. År 2020 skall det inte förekomma otjänligt grundvatten i någon vattentäkt som används för dricksvatten. 2. Alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer skall senast år 2010 uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.

De regionala miljömålen har i Vattenplanen kompletterats med kommunala delmål vad gäller avloppsvattnet; Gotländska delmål (k) = kommunalt delmål, övriga = av länsstyrelsen antagna regionala delmål från miljömålet ”Ingen övergöd- ning” Senast år 2010 ska utsläppen av fosfor från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat jämfört med 1995 års nivå. Senast år 2010 ska utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå. Ett kontinuerligt förbättringsarbete skall bedrivas avseende enskilda avloppsanläggningar så att ut- släppen av förorenat avloppsvatten till yt- och grundvatten minskar. (k) Utsläppen från reningsverken skall minska och ske till recipienter som kan ta emot utsläppen utan att påverkas på lång sikt. (k) Behandlingen av avloppsvatten ska samlas till platser som möjliggör utbyggnad för att möta framtidens krav på rening. (k)

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 22 -

Nya orenade dagvattenutsläpp till känsliga recipienter ska undvikas.(k)

Den enskilda vattenförsörjningen på Gotland baseras i huvudsak på grundvatten. Den kommunala vattenförsörjningen baseras f n till c:a 85 % på grundvatten. Även om en omfattande utbyggnad av den kommunala vattenförsörjningen sker kommer många människor (och djur) att vara hänvisade till enskilda uttag av grundvatten. Med den snabba och långa spridning som kan ske av föroreningar i den gotländska berggrunden måste grundvattnet på hela Gotland skyddas mot påverkan för att säkerställa såväl kommunal som enskild vattenförsörjning. Allt grundvatten blir med tiden ytvatten. Kvalitetskravet för grundvattnet bör därför i princip även uppfylla behoven för att skydda ekosystemen och den biologiska mångfalden i sjöar och vattendrag. Detta innebär att grundvattnets kvalitet inte får påverkas negativt av mänskliga akti- viteter såsom bl a tillförsel av föroreningar. Det utläckande grundvattnets kvalitet måste vara sådan att den bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i vattendrag. Risken för försämrad badvattenkvalitet vid de gotländska strandbaden måste också beaktas. Av ovan anförda framgår att VA-utbyggnaden normalt skall inriktas på att lösa såväl vattenför- sörjning som omhändertagande av avloppsvatten inom aktuella områden. Dock måste bedöm- ningar utifrån rådande förutsättningar göras i det enskilda fallet, vilket kan leda till att i vissa områden kan den kommunala VA-utbyggnaden begränsas till vattenledningsnät för att trygga vattenförsörjningen inom området. Sistnämnda bör dock endast komma ifråga inom områden som inte är av tätbebyggelsekaraktär eller bebyggelsegrupper långt från befintliga verksamhets- områden för avlopp.

2.5 Kriterier för prioriteringar

För att den fortsatta VA-utbyggnaden skall styras av övergripande samhällsbehov och önskvärd bebyggelseutveckling har ett stort antal kriterier legat till grund vid den sammanvägning som lett fram till ett prioriterat utbyggnadsprogram. Följande kriterier har beaktats vid bedömning- en: • omfattning av befintliga problem avseende VA-förhållanden (se avsnitt 1:11) • ”bebyggelsetryck” (områden som under senare år haft många bygglovsansökningar/för- handsförfrågningar, och där önskemål om bebyggelse bedömes vara fortsatt starkt kommande år) (se avsnitt 1:9) • efterfrågan på kommunal VA-försörjning (se avsnitt 1:10) • A-områden i fastställd vattenplan (se avsnitt 1:8) • vattenskyddsområden (se avsnitt 1:8) • antal berörda fastigheter • huvudsakligen permanentboende – fritidsboende • utbyggnadsmöjligheter med hänsyn till olika gällande restriktioner (gällande planer/avsaknad av planer, flygbuller, strandskydd, naturskydd, fornminnesskydd, andra skyddszoner såsom vindkraft mm) • befintliga kommunala VA-verksamhetsområden, svårighetsgrad att utvidga befintligt VA- verksamhetsområde/ansluta till befintliga VA-verk • önskvärd bebyggelseutveckling

2.6 Huvudmannaskap för planerade VA-anläggningar

Under avsnitt 1.12 (Huvudmannaskap för gemensamma VA-anläggningar: kommunalt – privat) har redovisats vissa effekter av att en gemensam VA-anläggning drivs med kommunalt respek-

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 23 - tive privat huvudmannaskap. Som framgår där kan en gemensam anläggning anläggas och drivas med privat huvudmannaskap framför allt när alla berörda fastighetsägare är överens om behovet. Däremot saknas erfarenheter från att ”tvinga fram” gemensamhetslösningar under privat huvudmannaskap, när inte samtliga berörda är överens om behovet. De områden som har kartlagts och sedan prioriterats i utarbetandet av detta program har i första hand betraktats ur ett övergripande samhällsperspektiv, och det torde i flertalet av områdena saknas total samstämmighet mellan alla berörda fastighetsägare om behovet av VA-utbyggnad med gemensamma anläggningar. I många fall är det dessutom fråga om utvidgning av redan befintliga kommunala verksamhetsområden och/eller anslutning till befintliga kommunala VA- verk och ledningssystem. För de områden som föreslogs inrymmas i tioårsperioden 2001-2010 har det bedömts lämpligt med ett kommunalt huvudmannaskap. För varje område skall dock i ett tidigt skede en noggrannare bedömning göras av lämpligt huvudmannaskap. Oavsett resultatet av denna gäller alltid att kommunen skall tillse att de avsedda gemensamma lösningarna enligt planen kommer till stånd.

2.7 Fastställande av verksamhetsområden

Enligt 6 § Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster skall kommunen bestämma det verksam- hetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas. Av beslutet skall framgå vilka fastigheter som verksamhetsområdet omfattar. Syftet med fastställande av verk- samhetsområden är dubbelriktat: dels har fastigheter som ligger inom fastställda områden rätt till anslutning till och brukande av vatten- och/eller avloppssystemen, dels har huvudmannen rätt att erhålla ersättning för anslutningsmöjligheten, även om denna inte nyttjas. På Gotland finns (juni 2006) 49 verksamhetsområden, samtliga med kommunen som huvudman. Med hänsyn till de rättsverkningar som fastställande av verksamhetsområde innebär, bör verk- samhetsområde fastställas i ett tidigt skede vid VA-utbyggnad. Enligt 24 § Lag om allmänna vattentjänster skall ägare av fastighet inom allmän VA-anläggnings verksamhetsområde betala avgifter till huvudmannen om fastigheten, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt än genom anläggningen. Det vanligaste alternativet torde vara att fastigheten har egen vattentäkt och egen avloppsanläggning. Fastighetsägaren har därvid bevisbördan att de enskilda anordningarna innebär en större fördel. Enligt rättspraxis har renvattenbehovet ansetts kunna med större fördel tillgodoses genom fastighetens egen renvattenbrunn, medan i fråga om spillvattenavloppet har fastighetsägaren mera sällan lyckats fullgöra denna bevisskyldighet. Fastighetens VA-behov i detta sammanhang skall bedömas efter objektiva grunder, vilket innebär att avgiftsskyldighet föreligger även om fastighetsägaren inte begagnar anläggningen. När det gäller obebyggda fastigheter gäller dock avgiftsskyldigheten endast om den enligt detaljplan är avsedd för byggande (på ett sätt som medför behov av va). Då planering och projektering av en VA-utbyggnad underlättas, ur såväl teknisk som ekonomisk synpunkt, om antal och belägenhet av berörda fastigheter från början är känt, bör normalt verksamhetsområdet fastställas i samband med förprojektering av ett utbyggnadsområde.

2.8 Val av teknik för allmänna VA-anläggningar

Hur VA-försörjningen löses tekniskt måste avgöras utifrån förutsättningarna i varje enskilt fall. Inför planering och projektering av allmänna VA-anläggningar måste avvägningar ske av för- och nackdelar med lokala, mindre VA-verk jämfört med ledningsdragning till större verk.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 24 -

Vatten Generellt är beredning av vatten i större verk att föredra, eftersom man där kan tillskapa bättre förutsättningar tekniskt/ekonomiskt för att trygga vattenkvalitén. Det gotländska grundvattnet är, som tidigare nämnts, känsligt för påverkan och kan snabbt förändras efter t ex ett kraftigt regn. Personal i beredskap med god kompetens för att hantera detta måste finnas, vilket under- lättas vid koncentration av distributionen från ett begränsat antal större verk. Tekniskt bör flera skyddsbarriärer finnas vid reningen av vattnet, för att inte riskera att otjänligt dricksvatten dis- tribueras ut i ledningsnätet, liksom fungerande larmanordningar skall finnas om fel skulle in- träffa. Förutsättningarna för att kostnaden för dessa tekniska system skall te sig rimliga i för- hållande till mängden distribuerat vatten är naturligtvis bättre vid större anläggningar. Beroende på bl a grundvattnets kvalitet kan i vissa fall, även för allmänna anläggningar, en lokal lösning för vattenförsörjningen visa sig fördelaktig. Att lösa vattenförsörjningen genom distribution i tankbil måste betraktas som en högst tillfällig nödlösning.

Avlopp Ledningssystem Så långt som möjligt är traditionella självfallsledningar att föredra, då driftsäkerheten är bättre och kostnaden för tillsyn lägre ju enklare teknik som användes. Pumpning erfordras dock oftast vid lite längre ledningsdragning, varvid detta bör koncentreras till ett begränsat antal punkter på huvudledning. System med små pumpstationer på respektive fastighet som arbetar med låga tryck och klena rördimensioner har under senare år använts både vid utbyggnaden inom Själsö- området och Axelsro. Systemet är bra vid kuperade områden. Transport av spillvatten med tankbil till reningsverk bör inte betraktas som en slutlig lösning, varken för enskilda fastigheter eller, ännu mindre, för hela områden.

Omhändertagande Gotlands kommun har tidigt utvecklat kretsloppsanpassat omhändertagande av avloppsvatten från hela samhällen. Uppsamling av avloppsvatten i dammar, för lagring och därefter bevattning på åkermark, har pågått sedan 1984 i Stånga och finns idag, under kommunalt huvudmannaskap, på 4 platser (förutom Stånga även Roma, Hemse och Väskinde). Dammar för lång- tidslagring av avloppsvatten finns i Träkumla och Havdhem, där vattnet efter lagring släpps till recipient. ”Traditionella” reningsverk med rening i flera steg finns på 19 platser, medan kommunala avloppsanläggningar av enklare utformning (slamavskiljare med markbädd eller infiltration eller endast biodamm) finns på 8 platser. Val av metod för omhändertagande är avhängigt ett flertal faktorer såsom mängden avloppsvatten som skall omhändertas, avloppsvattnets innehåll, naturliga förutsättningar på platsen m m. En inriktning mot kretsloppsanpassade lösningar, helt eller delvis, är naturligtvis efter- strävansvärt, inte minst som Gotlands kommun är en Eko-kommun. Erfarenheterna från mo- dellen med lagringsdammar och bevattning av åkermark med avloppsvatten är övervägande positiva. Nya krav på längre lagringstider begränsar dock jordbrukets tillgång på bevattnings- vatten. Generellt bör allt för små anläggningar för avloppsvattenbehandling undvikas, då dessa blir mer störningskänsliga för fluktuationer i flöde och sammansättning. Drift och tillsyn av små anläggningar orsakar normalt en högre kostnad per omhändertagen volym avloppsvatten jäm- fört med att detta sker i större anläggningar. Ett arbete pågår därför att överföra avloppsvatten från mindre anläggningar för behandling i större reningsverk.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 25 -

2.9 Taxefrågor

Inom Gotlands kommun har tidigare (innan utbyggnad enligt denna plan påbörjades) anslutning till kommunalt va, med vissa undantag, i huvudsak varit frivilligt. Vissa fastighetsägare har valt att inte ansluta sin fastighet så fort möjlighet till detta funnits, och avgift har då inte uttagits förrän anslutning faktiskt skett. Detta har inneburit dels att utbyggda ledningar inte har utnytt- jats optimalt, dels att det kan gå lång tid från investering tills avgifter inkommer. Såsom framgår av avsnitt 2.7 är syftet med fastställande av verksamhetsområden dubbelriktat: dels har fastigheter som ligger inom fastställda områden rätt till anslutning till och brukande av vatten- och/eller avloppssystemen, dels har huvudmannen rätt att erhålla ersättning för anslut- ningsmöjligheten, även om denna inte nyttjas. Den antagna planen för VA-utbyggnad på Got- land innebär omfattande investeringar för kommunen, som inte skall belasta skattebetalarna utan VA-kollektivet. För att investeringarna i VA-utbyggnad inte på ett oacceptabelt sätt skall drabba de redan anslutna fastigheterna måste en striktare tillämpning av tillkommande fastig- hetsägares betalningsskyldighet ske: när förbindelsepunkt upprättats skall avgift tas ut från fas- tighetsägaren. Detta förutsätter, som anförts under 2.7, att verksamhetsområde fastställes. Såsom redovisats under avsnitt 1.13 kan VA-huvudmannen under vissa förutsättningar tillämpa särtaxa, om kostnaderna för VA-försörjning för vissa fastigheter i beaktansvärd omfattning avviker från vad som i övrigt gäller. Hittills har en enhetlig taxa tillämpats för VA-försörjning inom hela Gotlands kommun, där kommunen är huvudman. Den antagna utbyggnadsplanen har inte inneburit något förändrat synsätt i denna fråga.

2.10 Utbyggnadstakt

Den prioriterade och tidssatta utbyggnadsplanen för åren 2006-2015 utgår från c:a 80-talet om- råden, där behov av gemensam VA-försörjning, önskemål om kommunal medverkan till VA- försörjning och/eller önskemål om byggnation bedömts finnas. Områdena är spridda över hela Gotland, och varierar i omfattning från 10-talet fastigheter till flera hundra. Det är självklart att det finns begränsningar i utbyggnadstakten: dels ekonomiska, dels praktiska. Även om gemensamma VA-anläggningar på sikt skall bekostas av nyttjarna, erfordras i initialskedet omfattande investeringar. Praktiskt skall resurser finnas för såväl projektering som utförande av anlägg- ningarna. De kartlagda och analyserade områdena har bedömts utifrån de kriterier som redovisas under 2.5. För perioden 2006-2010 har tidigare ett antal objekt prioritetsordnats, och en tidplan för dessa har gjorts utifrån en investeringvolym på i genomsnitt 15 miljoner kr per år. För den efterföljande perioden 2011-2015 bör investeringsvolymen komma att ligga på stor- leksordningen 30 miljoner kronor per år. Behov föreligger av utbyggnad och modernisering av befintliga VA-verk inom kommunen. För att få säkrare och effektivare funktion och mer ratio- nell skötsel och tillsyn är inriktningen att koncentrera vatten- och spillvattenbehandlingen till färre och större verk. Som ett led i detta krävs utbyggnad av regionala ledningar. Utbyggnad av såväl VA-verk som regionala ledningar är vidare en förutsättning för att kunna fortsätta nätut- byggnad inom olika områden. Dessa utbyggnader innebär omfattande investeringar, som måste föregås av utredningar för att på bästa sätt optimera effekterna av gjorda investeringar. För söd- ra Gotland pågår en övergripande utredning beträffande den framtida VA-försörjningen, och under avsnitt 2.11 nedan nämns ytterligare två utredningar för att ge underlag för inriktningen på framtida utbyggnad. Inom såväl Fårö som Östergarnslandet finns delområden som bedöms tillhöra de mest angelägna för fortsatt utbyggnad. Dessa kan dock inte bli föremål för utbyggnad förrän de övergripande utredningarna (innefattande även översyn av fördjupade översikts- planer) enligt avsnitt 2.11 genomförts. Då det behövs en kraftsamling på den infrastrukturella

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 26 -

VA-utbyggnaden (VA-verk, regionala ledningar) och utredningar behöver genomföras för att ge underlag för framtida inriktning på VA-utbyggnaden inrymmer perioden 2011-2015 ingen nätutbyggnad inom ytterligare områden.

2.11 Fårö och Östergarnslandet – behov av särskilda utredningar

Inom såväl Fårö som Östergarnslandet finns ett antal delområden kartlagda. Att lösa VA-frå- gorna inom dessa delområden ”isolerat” synes svårt utan måste sättas in i ett större sammanhang. Särskilda utredningar för att närmare belysa förutsättningar och möjligheter för detta skall därför genomföras.

Fårö Bland kartlagda områden återfinnes sex st på Fårö, varav ett finns med på listan över mest angelägna områden. Problem med vattenförsörjningen föreligger inom stora delar av Fårö. Miljö och hälsoskyddsnämnden har 2006-03-08 beslutat om revidering av det område på Fårö, där sedan 1997 restriktioner gällt beträffande anläggande av avlopp. Att lösa VA-frågorna ”isolerat” för de olika delområdena på Fårö synes svårt, men även om en samordnad lösning för delområdena sker torde det föreligga stora problem att lösa såväl vattenförsörjningen som om- händertagande av avloppsvatten på Fårö. En lösning med sammankoppling till ”Gotlands fast- land” (där Bungeviken-Bungenäs finns med bland mest angelägna områden) ses för närvarande som mest realistiskt, och detta tillsammans med stora avstånd på Fårö medför att utbyggnad av va på Fårö kommer att kräva stora investeringar. I fördjupad översiktsplan för Fårö (1995-02-13) anges att ”från kommunens sida anser man att en fortsatt utbyggnad av fritidsbebyggelsen är ett medel för att hindra en fortsatt tillbakagång av service och arbetstillfällen i glesbygden”. För att kunna genomföra en fortsatt utbyggnad av fritidsbebyggelsen av någon omfattning, men även för att klara VA-frågorna för befintlig bebyggelse inom vissa områden, måste VA-försörjningen för Fårö säkerställas. Med hänsyn till att hela Fårö i detta avseende bör beaktas i ett sammanhang skall en särskild utredning för VA- frågorna på Fårö genomföras. En sådan utredning skall även belysa finansieringen av en utbyggnad och behandla frågan om eventuell särtaxa enligt gällande lagstiftning. Bebyggelse- trycket är inom vissa områden på Fårö högt, och en bebyggelseutveckling på vissa platser på Fårö har också bedömts som önskvärd. En översyn av den fördjupade översiktsplanen på Fårö är angelägen, och bör i tid bedrivas så att den kan ge underlag till nämnda VA-utredning, som skall påbörjas under 2007.

Östergarnslandet Inom Gammelgarn-Östergarn redovisas fyra områden i gjord kartläggning, varav ett (stort) om- råde återfinnes på listan över mest angelägna områden. Stora delar av Östergarnslandet har känning av vattenbrist. Även den kommunala vattentäkten i Katthammarsvik är otillräcklig, och transport av vatten dit för att klara behovet sker i stort sett varje sommar. Möjligheten att säkerställa vattenförsörjningen genom en regional vattenledning har därför undersökts sedan lång tid. Med hänsyn till de investeringar en sådan medför är det angeläget att sträckning, di- mensionering och utformning i övrigt medger ett högt utnyttjande. Även i den fördjupade översiktsplanen för Östergarnslandet (1995-02-13) anges, liksom i den för Fårö, att ”från kommunens sida anser man att en fortsatt utbyggnad av fritidsbebyggelsen är ett medel för att hindra en fortsatt tillbakagång av service och arbetstillfällen i glesbygden”. Ett visst bebyggelsetryck finns inom delar av Östergarnslandet, och även här krävs ett säkerställan- de av VA-försörjningen såväl för utveckling av bebyggelse av någon omfattning som för befintlig bebyggelse inom vissa områden. En översyn av den fördjupade översiktsplanen planeras

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 27 - påbörjas snarast, och i samband med och utifrån detta arbete skall en VA-utredning genomfö- ras, som också belyser finansiering av erforderlig utbyggnad.

2.12 Plan för utbyggnad

Följande plan skall gälla för kommunens utbyggnad av VA-försörjning i större sammanhang:

Socken Område Påbörjas*) Karta**) Västerhejde Kneippbyn-Ygne Pågår Bil 12 a Hangvar Kyrkbyn Pågår Bil 12 b Stenkyrka Lickershamn 06-10 Bil 12 c Roma Kyrkbyn 09-10 Bil 12 d Näs-Havdhem Nisseviken 09-10 Bil 12 e Infrastrukturell utbyggnad i form av VA-verksutbyggnad och ut- Pågår Se text byggnad av regionala ledningar nedan

*) År-månad (projektering/upphandling klar, anläggningsarbetena påbörjas) **) Markerat område på karta utvisar utredningsområdets ungefärliga utbredning. Exakta gränser för VA-utbyggnad fastställes i samband med förprojektering.

Beträffande infrastrukturella utbyggnader sker sådana kontinuerligt. Denna utbyggnad behövs för den befintliga VA-försörjningen men är också en förutsättning för utbyggnad av VA inom nya områden. En kraftsamling till sådana investeringar bedöms erfordras under perioden 2011- 2015, varför inga tillkommande områden ryms inom den tidplan som fastläggs. Pågående och planerade VA-utredningar (bl a enligt avsnitt 2.11) skall ligga till grund för denna utbyggnad, och denna utbyggnad kan därför inte specificeras i denna plan. Planerad utbyggnad under 10-årsperioden kan också illustreras med följande tidsschema: Område 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kneippbyn-Ygne Hangvar kyrkby Lickershamn Roma kyrkby Nisseviken Infrastrukturell utbyggnad

= högre investeringskostnad

Inom ovanstående områden bör största restriktivitet gälla beträffande medgivande av nya till- stånd för enskilda avloppsanläggningar. Även vid prövning av förhandsförfrågan/ansökan om bygglov bör inom dessa områden planerad VA-utbyggnad beaktas. Önskemål om kommunal medverkan vid VA-försörjning utöver ovanstående områden skall behandlas med största restriktivitet, om sådan medverkan kan innebära att den fastställda tidsplanen påverkas.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 28 -

Utöver de områden som ryms inom ovanstående tidplan har följande områden bedömts som mest angelägna för VA-utbyggnad (alfabetsordning, ingen inbördes prioritetsordning):

Socken Område Karta*) Bunge Bungeviken-Bungenäs Bil 13 a Follingbo Klinte, Norrbys, Gerete m fl Bil 13 a Fårö Ajkesträsk-Gasmora Bil 13 b Hangvar Ireviken Bil 13 b Tofta Gnisvärd Bil 13 c Träkumla Ingvards, Gottskalks, Tjängdarve m fl Bil 13 c Visby Bergbetningen**) Bil 13 d Östergarn-Gammelgarn Falhammars-Rodarve-Bengts m fl Bil 13 d

*) Markerat område på karta utvisar utredningsområdets ungefärliga utbredning. Exakta gränser för VA-utbyggnad fastställes i samband med förprojektering. **) Området är föremål för planläggning, och en utbyggnad kan, beroende på resultatet av detta arbete, komma till stånd som ett led i nyexploatering. Området är medtaget utifrån behovet för befintlig bebyggelse.

Förteckning över samtliga områden som kartlagts och analyserats redovisas i bilaga 1 (utan in- bördes prioritetsordning).

2.13 Planens aktualitet och uppföljning

Översyn av planen måste ske med vissa intervaller, för att kontrollera huruvida gjorda prioriteringar stämmer med eventuellt ändrade förutsättningar. Vid samma tillfällen bör tidsplan för fortsatt utbyggnad förlängas motsvarande den tid som förflutit, så att tidsplanen efter varje översyn omfattar en tioårsperiod. Vid samma tillfällen redovisas också utfallet för den aktuella perioden jämfört med fastställd plan. Då VA-utbyggnad erfordrar stora planerings- och projekteringsinsatser krävs en långsiktighet i denna planering, och översynen bör därför inte ske med för korta intervaller. Översyn med uppföljning och komplettering skall därför ske vart fjärde år.

2.14 Behov av miljökonsekvensbeskrivning

Det finns inget formellt krav på miljöbedömning för ”Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland”. Bestämmelserna om miljöbedömningar och upprättande av miljökonsekvensbeskriv- ningar (MKB) finns i miljöbalkens kapitel 6. I detta kapitels 11 § framgår att de krav som finns att göra en miljöbedömning, vilket kan inkludera en MKB, gäller sådana planer och program som krävs i lag eller annan författning.

Kommunens plan för den långsiktiga VA-utbyggnaden på Gotland är inte en sådan plan.

- - - - -

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 - 29 -

Bilagor: Kartlagda områden – förteckning samt översiktskarta 1 Områden med bebyggelsetryck – förteckning samt översiktskarta 2 Områden med förfrågningar/önskemål angående anslutning till kommunalt VA – förteckning med kommentarer samt översiktskarta 3 Områden med behov av VA-lösning i större sammanhang – förteckning med kommentarer samt översiktskarta 4 Kommunala VA-verksamhetsområden och gemensamhetsanläggningar anslutna till kommunens VA – förteckningar samt översiktskartor 5 A-områden enligt vattenplanen – översiktskarta 6 Vattenskyddsområden – förteckning och översiktskarta 7 Område med generella restriktioner avseende avlopp – översiktskarta 8 Vattentillgång på Gotland – översiktskarta 9 100-undersökningen – Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter 2005 – översiktskarta 10 Regionala VA-ledningar – översiktskarta 11 Områden inom plan för utbyggnad 2006-2015 – kartor 12 Områden som bedömts som mest angelägna för utbyggnad utanför plan för utbyggnad 2006-2015 – kartor 13 Områden från 2002 års plan som vid revidering 2006 tagits bort respektive slagits samman eller ingår i större områden – förteckning 14 Områden där kommunalt VA byggt ut enligt ”Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland”, antagen 2002-06-19 – kartor 15

- - - -

Referenser: Vision Gotland 2010 (Gotlands kommun 1995) Vattenplan för Gotlands kommun (Gotlands kommun 2005) Gotlands kommuns styrkort 2006 – mål för samhällsperspektivet Vatten och avlopp på Gotland (VIAK AB 1973) Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter (Miljö- och hälsoskyddskontoret 1998) 100-undersökningen – dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter 2005 (Miljö och hälsoskyddskontoret 2005) Verksamhetsberättelser Tekniska förvaltningen Vatten- och avloppsverksföreningens publikation VAV S97 Bouvin-Qviström: VA-lagstiftningen, En kommentar Svenska Kommunförbundets cirkulär 1996:113: Ändringar i VA-lagen – principer för avgiftssättning mm Svenska miljömål – en sammanfattning av regeringens proposition 1997/98/145 (Miljödepartementet 1998) Svensk FörfattningsSamling

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 Bilaga 1 a-1

Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland

Sammanställning samtliga kartlagda områden

Sortering efter bokstavsordning Beteckning inom parentes = delvis berört

Prioritet MHK: prioritering avseende VA-problem, 1 är högst Rangord SAK: rangordning avseende bebyggelsetryck, 1 är högst Behov TF: önskemål om kommunal medverkan i VA-försörjning anmält till tekniska förvaltningen A-område: A1-, A2- eller A3-område enligt kommunens vattenplan VSO: vattenskyddsområde för vattentäkt (fastställt, förslag eller under utarbetande – för Visby gäller fastställt) Omfattn: Totala antalet byggnader inom området: 1 = >200, 2 = 100-200, 3 = 50-99, 4 = 25-49, 5 = 10-24, 6 = < 10 Andel fritidshus: 1 = <10 %, 2 = 10-39%, 3 = 40-60%, 4 = 61-90%, 5 = >90% Karta: hänvisning till karta i arbetsmaterial

Socken Område Prio Rang Behov A- VSO Omfatt- Andel Karta MHK SAK TF område ning frit.hus nr*) Ardre Vitvär-Kaupungs 2 1 - (A3) - 4 4 06-01 Barlingbo Lillåkre m fl 3 - - - - 4 1 06-02 Bro Kyrkbyn 2 - - (A2) - 3 1 06-03 Bro-Väskinde Tors, Ekes m fl 1 - - (A2) (I,Y) 3 1 06-04 Bunge Bungeviken – Bungenäs 1 2 X A2 - 3 3 06-05 Burs Sigdes-Hummelbos 3 3 - - - 2 2 06-06 Burs-När Ammunde-Bomunds i Bur- 2 3 - (A1, - 2 3 06-07 gen, Herte A2) Bäl Kyrkbyn 3 - - - - 4 1 06-08 Eksta Käbbe-Vavle 3 3 - (A3) - 5 3 06-09 Eskelhem Kvarne, Bringsarve m fl 3 - - - (Y) 3 2 06-10 Fide Fidenäs-Odvalds 3 2 - (A2) - 4 3 06-11 Fide-Öja L:a Västergårde-Olovs 2 2 X (A2) - 4 3 06-12 Fleringe Bläse 3 3 - A1 - 3 3 06-13 Fole Krampbro 3 - - - - 4 1 06-14 Fole Ryftes 3 - - (A2) - 4 2 06-15 Follingbo Klinte, Norrbys, Gerete m fl 1 3 - (A2) I, Y 2 1 06-16 Follingbo- Kallings, Dede, Glammunds 3 3 - (A2) (Y) 3 1 06-17 Akebäck m fl Fårö Ajkesträsk-Gasmora 1 1 X (A1, - 1 3 06-18 A2), A3 Fårö Broa 1 3 - (A2), - 4 4 06-19 A3 Fårö Ekeviken 3 3 - A1 - 3 4 06-20 Fårö Kyrkviken-Alnäsaträsk 2 2 - A2, A3 - 3 2 06-21 Fårö Skärsviken-Fifangsriv 3 2 - A3 - 3 4 06-22 Fårö Sudersand, östra delen 3 2 - A3 - 2 2 06-23 Gammelgarn Gartarve, Klints m fl 2 2 - (A2, (Y) 3 4 06-24 A3) Gammelgarn- Ängmans, Mattsarve m fl 3 2 (X) (A2, - 3 3 06-25 Östergarn A3) Gothem Kyrkbyn 1 - - - - 4 1 06-26 Gothem Medebys, Tjälder m fl 2 2 - A3 - 1 4 06-27 Halla Högbro 3 - - - - 6 1 06-28 Hamra Långmyre, Skogs, Sindarve 3 2 X (A2, - 4 4 06-29 m fl A3) Hangvar Ireviken 2 2 X A1, - 2 4 06-30 (A2) Hangvar Kyrkbyn 1 - X (A2) - 4 2 06-31 Hejdeby-Endre Allkvie, Suderbys m fl 2 - - (A2) (I,Y) 4 1 06-32

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 1 a-2

Socken Område Prio Rang Behov A- VSO Omfatt- Andel Karta MHK SAK TF område ning frit.hus nr*) Hellvi Malms 2 3 - A3 - 4 3 06-33 Hellvi Stengrinde, Sajgs 2 3 - A3 - 2 4 06-34 (Hideviken) Levide Prästgården-skolan mm 3 - - - - 4 1 06-35 Lummelunda Burge 2 3 - A1, A2 (I,Y) 3 4 06-36 Lummelunda Nyhamn 3 3 - A2, A3 - 3 4 06-37 Martebo Medebys m fl (OBS 2 omr) 3 - - - (I),Y 5 1 06-38 När Siglajvs-Hamngården- 2 3 - (A3) - 2 2 06-39 Mickelgårds m fl Näs Kyrkbyn 1 - - (A2) - 5 2 06-40 Näs-Havdhem Nisseviken 1 - X A1,A2 - 2 4 06-41 Roma Kyrkbyn 1 - - A1 (Y) 2 1 06-42 Rone Hus fiskeläge-hamnen 1 3 X (A2) - 5 3 06-43 Rute Lergrav 3 3 - A3 - 6 4 06-44 Sanda Runne 3 2 - (A2) - 6 1 06-45 Sproge-Silte Kvarnåkershamn 3 2 - (A2) - 3 4 06-46 Stenkumla- Bertels, Bjärs m fl 2 3 - (A2) (I,Y) 4 1 06-47 Västerhejde- Träkumla Stenkyrka Lickershamn 1 2 X A1, A2 - 2 4 06-48 Stenkyrka Sudergårds, St Bjärs m fl 2 3 - (A1, A2, - 4 2 06-49 A3) Stenkyrka Stenkyrkehuk 3 3 - A2, A3 - 4 4 06-50 Stånga Strömma-området 3 - - - - 4 1 06-51 Sundre Hallbjäns 3 3 - A2 - 6 4 06-52 Sundre Skoge 3 3 - - - 6 5 06-53 Tofta Ansarve 2 - X A2 (I,Y) 3 4 06-54 Tofta Gnisvärd 2 2 X - - 1 4 06-55 Träkumla Ingvards, Gottskalks, 1 3 - (A2) (I),Y 3 1 06-56 Tjängdarve m fl Träkumla- Traume, Klinte m fl 2 3 - (A2) Y 5 1 06-57 Follingbo-Visby Vamlingbo Västlands-Sigrajvs 3 2 - (A2, - 5 4 06-58 A3) Vamlingbo- Sallmunds-Austre 2 2 - A1, A3 - 2 4 06-59 Hamra Vamlingbo- Bottarve-Majstre- 3 2 - (A2) - 2 3 06-60 Sundre Västergårde-Bonsarve Visby Bergbetningen 2 1 X A2 (I,Y) 2 2 06-61 Visby-Hejdeby Österby 1 - - (A2) (I),Y 5 1 06-62 Visby-Väskinde Hästnäs, Björkome m fl 2 - - (A2) (I),Y 4 1 06-63 Vänge Kyrkbyn 3 - - (A2) - 4 2 06-64 Väskinde Butter, Nors 2 3 - - - 4 3 06-65 Väskinde Gällungs, Knuts, Björkome m 3 - - - (Y) 4 1 06-66 fl Väskinde L:a Bläsnungs, Björkome 2 - - (A2) (I),Y 6 1 06-67 Väskinde Klintegårde, Norrgårde m fl 3 - - (A2) - 4 2 06-68 Väskinde Mickelgårds, St Klintegårde 3 - - - - 4 1 06-69 Väskinde Väskinds, St Bläsnungs m fl 3 3 - - - 3 2 06-70 Västerhejde Hunnelund, Gåshagen m fl 3 3 - (A2) Y 4 1 06-71 Västerhejde Kneippbyn-Ygne 1 1 X A1, (Y) 1 3 06-72 (A2) Öja Lasses, Burge m fl 3 3 - (A2),A3 - 4 3 06-73 Östergarn Gutenviks, Vassmunds m fl 3 2 - (A2),A3 - 3 3 06-74 Östergarn- Falhammars-Rodarve-Bengts 1 2 (X) (A1, - 1 3 06-75 Gammelgarn m fl A2), A3

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 1 a-3

Områden med bebyggelsetryck, där VA för befintlig bebyggelse i princip är utbyggt (eller utbyggnad pågår) och VA för nybebyggelse får lösas i samband med planläggning/ exploatering

Socken Område Prio Rang Behov A- VSO Omfatt- Andel Karta MHK SAK TF område ning frit.hus nr*) Ardre Ljugarn - 1 - (A3) - 1 3 06-85 Bunge Fårösund - 2 - A2 - 1 1 06-86 Eksta-Fröjel Bottarve-Sandhamn-Djauvik - 2 X (A3, - 2 3 06-87 A2) Rone Ronehamn - 3 - (A2) - 3 2 06-88 Rute Valleviken - 2 X A3 (Y) 3 2 06-89 Tofta Tofta Strand-Tofta Södra - 3 - - - 1 4 06-90 Västergarn- Västergarn-Björkhaga - 2 X (A2) - 1 3 06-91 Sanda Västerhejde Lunds-skolan - 2 - - (Y) 2 1 06-92 Västerhejde Norra Vibble - 2 - - Y 4 2 06-93

*) Kartbladen finns i arbetsmaterial och ingår endast delvis (prioriterade områden) i den samman- ställda rapporten.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 1 b

Ekeviken (06-20) Skärsviken mm (06-22)

Bläse (06-13) Sudersand ö:a (06-23) Hangvar kyrkby (06-31) Ajkesträsk Ireviken (06-30) mm (06-18) Lickershamn (06-48) Kyrkviken Sudergårds m fl (06-49) mm (06-21) Stenkyrkehuk (06-50) Br oa (06-19) Burge (06-36) Fårösund Nyhamn (06-37) (06-86) Bungenäs Klintegårde m fl (06-68) (06-05) Mickelgårds m fl (06-69) Lergrav (06-44) Bu tte r m fl ( 06 - 6 5) Valleviken (06-89) Vä s k in ds m fl ( 0 6 - 70 ) Malms (06-33) Gällungs m fl (06-66) L:a Bläsnungs m fl (06-67) Hideviken (06-34) Bergbetningen (06-61) Medebys m fl (06-38) Bro kyrkby (06-03) Hästnäs m fl (06-63) To r s m fl ( 06 - 0 4) Österby (06-62) Ryftes (06-15) Klinte m fl ( 0 6- 16 ) Bäl kyrkby (06-08) Traume m fl (06-57) Krampbro (06-14) N:a Vibble (06-93) Tjälder m fl (06-27) Hunnelund m fl (06-71) Allkvie m fl (06-32) Kneippbyn-Ygne (06-72) Lunds m fl (06-92) Gothem kyrkby (06-26) Lillåkre m fl (06-02) Ingvards m fl (06-56) Roma kyrkby (06-42) Bertels m fl (06-47) Högbro (06-28) Kallings m fl (06-17) Ansarve (06-54) Vänge kyrkby (06-64) Gnisvärd (06-55) Ängmans m fl (06-25) Tofta s :a mm ( 06 - 90 )

Kvarne m fl (06-10) Gu te nv ik s m fl ( 06 - 7 4) Runne (06-45) Falhammars m fl (06-75) V.garn-Björkhaga (06-91) Gartarve m fl (06-24)

Vitv ä r m fl ( 0 6- 0 1) Sandhamn mm (06-87) Ljugarn (06-85)

Käbbe m fl (06-09) Strömma (06-51)

Prästgården m fl (06-35) Siglajvs m fl (06-39)

Kvarnåkershamn (06-46) Ammunde m fl (06-07)

Sigdes m fl (06-06) Hus fiskeläge mm(06-43) Ronehamn (06-88) Nisseviken (06-41)

Näs kyrkby (06-40)

Fidenäs mm (06-11) Kartlagda områden L:a Västergårde m fl (06-12) La s s e s m fl (06-73) Översikt april 2006 Västlands m fl (06-58) Siffra inom parentes Bottar v e m fl ( 06 - 6 0) Långmyre m fl (06-29) Hallbjäns (06-52) hänvisar till detaljkar- Sallmunds m fl (06-59) Skoge (06-53) ta för resp område

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 2 a-1

Områden med bebyggelsetryck

Stadsarkitektkontoret 2006

Bokstavsordning efter socken

Socken Område Rangord.*) Kart-nr**) Skala 1-3, 1=störst tryck Ardre Ljugarn-Kaupungs 1 06-01, 85 Bunge Fårösund-Bungenäs-Bungeviken 2 06-05, 86 Burs Sigdes-Hummelbos 3 06-06 Burs-När Ammunde-Bomunds i Burgen 3 06-07 Eksta Käbbe-Vavle 3 06-09 Eksta-Fröjel Bottarve-Sandhamn-Djauvik 2 06-87 Fide Fidenäs-Odvalds 2 06-11 Fide-Öja L:a Västergårde-Olovs 2 06-12 Fleringe Bläse 3 06-13 Follingbo Klinte m fl 3 06-16 Follingnbo-Akebäck Kallings, Dede, Glammunds m fl 3 06-17 Fårö Ajkesträsk-Gasmora 1 06-18 Fårö Broa 3 06-19 Fårö Ekeviken-Skär 3 06-20 Fårö Kyrkviken-Alnäsaträsk 2 06-21 Fårö Skärsviken-Fifangsriv 2 06-22 Fårö Sudersand östra delen 2 06-23 Gammelgarn Gartarve, Klints m fl 2 06-24 Gammelgarn Ängmans, Mattsarve 2 06-25 Gothem Medebys, Tjälder m fl 2 06-27 Hamra Långmyre-Skogs-Sindarve m fl 2 06-29 Hangvar Ihreviken 2 06-30 Hellvi Malms 3 06-33 Hellvi Stengrinde, Sajgs (Hideviken) 3 06-34 Lummelunda Burge 3 06-36 Lummelunda Nyhamn 3 06-37 När Siglajvs-Hamngården-Mickelgårds 3 06-39 Rone Vinarve-Ronehamn 3 06-43, 88 Rute Lergrav 3 06-44 Rute Valleviken 2 06-89 Sanda Runne 2 06-45 Sproge-Silte Kvarnåkershamn 2 06-46 Stenkumla-Västerhejde Bertels, Bjärs m fl 3 06-47 Stenkyrka Lickershamn 2 06-48 Stenkyrka Sudergårds, St Bjärs m fl 3 06-49 Stenkyrka Stenkyrkehuk 3 06-50 Sundre Hallbjäns 3 06-52 Sundre Skoge 3 06-53

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 2 a-2

Socken Område Rangord.*) Kart-nr**) Skala 1-3, 1=störst tryck Tofta Gnisvärd 2 06-55 Tofta Tofta Strand-Tofta Södra 3 06-90 Träkumla Ingvards, Gottskalks m fl 3 06-56 Träkumla-Follingbo-V-y Traume, Klinte m fl 3 06-57 Vamlingbo Västlands-Sigrajvs 2 06-58 Vamlingbo-Hamra Sallmunds-Austre 2 06-59 Vamlingbo-Sundre Bottarve-Majstre-Västergårde-Bonsarve 2 06-60 Visby Bergsbetningen 1 06-61 Väskinde Butter, Nors 3 06-65 Väskinde Väskinds, St Bläsnungs 3 06-70 Västergarn-Sanda Västergarn-Björkhaga 2 06-91 Västerhejde Hunnelund, Gåshagen m fl 3 06-71 Västerhejde Kneippbyn-Ygne 1 06-72 Västerhejde Lunds-skolan 2 06-92 Västerhejde Norra Vibble 2 06-93 Öja Lasses, Burge m fl 3 06-73 Östergarn Vassmunds-Gutenviks m fl 2 06-74 Östergarn-Gammelgarn Falhammars-Rodarve-Bengts m fl 2 06-75

*) Med bebyggelsetryck avses områden som under senare år haft många bygglovsansökningar/förhandsförfråg- ningar, och där önskemål om bebyggelse bedömes vara fortsatt starkt kommande år. **) Kartbladen finns i arbetsmaterial och ingår endast delvis (prioriterade områden) i den sammanställda rapporten.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 2 b

Ekeviken (06-20) Skärsviken mm (06-22)

Bläse (06-13) Sudersand ö:a (06-23) Ajkesträsk Ireviken (06-30) mm (06-18) Lickershamn (06-48) Ky r k v ik en Sudergårds m fl (06-49) mm (06-21) Stenkyrkehuk (06-50) Br oa (06-19) Burge (06-36) Fårösund Nyhamn (06-37) (06-86) Bungenäs (06-05) Lergrav (06-44) Bu tte r m fl ( 0 6- 6 5) Valleviken (06-89) Väskinds m fl (06-70) Malms (06-33) Hideviken (06-34) Bergbetningen (06-61)

Klinte m fl ( 0 6- 16 ) Traume m fl (06-57) N:a Vibble (06-93) Tjälder m fl (06-27) Hunnelund m fl (06-71) Kneippbyn-Ygne (06-72) Lunds m fl (06-92)

Ingvards m fl (06-56)

Bertels m fl (06-47) Kallings m fl (06-17)

Gnisvärd (06-55) Ängmans m fl (06-25) Tofta s:a mm (06-90)

Gu te nv ik s m fl ( 06 - 7 4) Runne (06-45) Falhammars m fl (06-75) V.garn-Björkhaga (06-91)

Gartarve m fl (06-24)

Vitv ä r m fl ( 0 6- 0 1) Sandhamn mm (06-87) Ljugarn (06-85)

Käbbe m fl (06-09)

Siglajvs m fl (06-39)

Kvarnåkershamn (06-46) Ammunde m fl (06-07)

Sigdes m fl (06-06) Hus fiskeläge mm(06-43) Ronehamn (06-88)

Fidenäs mm (06-11) Områden med "bebyggelse- L:a Västergårde m fl (06-12) La s s e s m fl tryck" (exkl Visby tätort) (06-73) Västlands m fl (06-58) Översikt - SAK april 2006

Bo ttar v e m fl ( 06 - 6 0) Långmyre m fl (06-29) Siffra inom parentes hänvisar Hallbjäns (06-52) Sallmunds m fl (06-59) till detaljkarta för resp område Skoge (06-53)

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 3 a-1

Områden med förfrågningar/önskemål angående anslutning till kommunalt VA

Tekniska förvaltningen 2006

Bokstavsordning efter socken

SOCKEN OMRÅDE, KOMMENTARER KART-NR*) Bunge (Fårösund-)Bungeviken, området mellan Fårösund och Bunge- 06-05 näs samt ner mot Bungevikens camping. KA 3. Flygfältet. (Utbyggnad har skett mot Bungenäs fram till ”Fortet” vilket möjliggör va-anslutning av kommande bebyggelse mot Bunge- viken. Eksta-Fröjel Förfrågningar om anslutning följer den kommunala utbyggna- 06-87 den ner mot Djupvik. Planarbete pågår för fastigheten Boppar- ve 1:62. Vissa förfrågningar förekommer från intresserade markägare som funderar på planläggning. Fide - Öja Förfrågningar finns för fastigheten Olovs 2:1. Visst planarbete 06-12 pågår. Fårö Ajkesträsk-Gasmora. Något nytt område på Fårö kan inte för- 06-18 sörjas med de befintliga anläggningar som finns där idag – framtidens va-utbyggnad på Fårö måste ses i ett större sammanhang Gammelgarn- Se Östergarn-Gammelgarn nedan 06-25 Östergarn Hamra Önskemål finns söder om kyrkbyn, både för befintlig bebygg- 06-29 else och pågående planarbete Hangvar Ihreviken (ev förbindelsepunkt för anslutning vid väg 149) 06-30 Hangvar Kyrkbyn. Byggstart 2006 06-31 Näs-Havdhem Nissevikens fritidsområde skall enligt planerna byggas ut 06-41 2009/2010 Rone Mellan Hus fiskeläge och hamnen aktualiseras planarbete lite 06-43 då och då. Rute Valleviken. Planarbete kring hamnområdet pågår för närvaran- 06-89 de och fler planer kan aktualiseras. Stenkyrka Lickershamn. Utbyggnad planeras ske inom hela området 06-48 2006/2008. Tofta Ansarve. Efterfrågan kommer till en del att tillgodoses med 06-54 pågående utbyggnad men finns kvar inom övriga områden. Tofta Gnisvärdsområdet. Det råder stort tryck i hela Gnisvärdsområ- 06-55 det på att få kommunal avloppsanslutning.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 3 a-2

SOCKEN OMRÅDE, KOMMENTARER KART-NR*) Visby Bergbetningen. Planarbete pågår. 06-61 Västergarn- Västergarn-Björkhaga. Planarbeten pågår. 06-91 Sanda Västerhejde Kneippbyn – Ygne. Utbyggnad pågår enligt plan. 06-72 Östergarn- Hela området lider av vattenbrist. Även den kommunala täkten 06-75 Gammelgarn i Katthammarsvik är otillräcklig. Transport av vatten sker i stort sett varje sommar. Förfrågningar avseende mindre planer.

*) Kartbladen finns i arbetsmaterial och ingår endast delvis (prioriterade områden) i den sammanställda rapporten

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 3 b

Hangvar kyrkby (06-31) Ajkesträsk Ireviken(06-30) mm (06-18) Lickershamn (06-48)

Bungenäs (06-05)

Valleviken (06-89)

Bergbetningen (06-61)

Kneippbyn-Ygne (06-72)

Ansarve (06-54)

Gnisvärd (06-55) Ängmans m fl (06-25)

Falhammars m fl (06-75) V.garn-Björkhaga (06-91)

Sandhamn mm (06-87)

Hus fiskeläge mm(06-43)

Nisseviken (06-41)

Områden med förfrågan/ L:a Västergårde m fl (06-12) önskemål om kommunalt VA

Långmyre m fl (06-29) Översikt - TF april 2006 Siffra inom parentes hänvisar till detaljkarta för resp område

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 4 a-1

Områden med behov av VA-lösning i större sammanhang

Miljö och hälsoskyddskontoret – 2006

BENÄMNING PRI- KAR- KOMMENTAR PRIORITERING ORI- TA**) TET*) Ardre: Vitvär-Kaupungs 2 06-01 Fritidshus-/permanenthusområde med dåliga förutsättningar för egna av- loppslösningar. Kommunalt VA finns vid husvagnscampingen. En utbyggnad av kommunalt VA norrut och österut är önskvärt, så att den planlagda bebyggelsen vid Kaupungs golfbana kan anslutas. Barlingbo: Lillåkre m m 3 06-02 Befintlig äldre bebyggelse. Ansökningar om nya enskilda avloppsanlägg- ningar förekommer inte för närvarande. Bro: kyrkbyn 2 06-03 Stort antal hus, tätast omkring kyrkan. 2 större gemensamhetsanläggningar. Ett antal hus med okänt avlopp. Inströmningsområde för Visbys vattentäk- ter. Bro-Väskinde: Tors, 1 06-04 Ansamling hus längs med väg, ett antal mindre gemensamhetsanläggning- Ekes m fl ar, huvudsakligen avlopp från 80-talet. 2 utsläpp inom inre vattenskydds- område, varav ett kommer att försvinna snart. Dokumenterade vattenproblem. Bunge: Bungeviken - 1 06-05 Generellt dåliga markförutsättningar. Angeläget att kommunalt avlopp dras Bungenäs till Bungevikens camping. Burs: Sigdes-Hummelbos 3 06-06 Bra markförutsättningar. Kommunal avloppsanläggning för 4-5 fastigheter finns i Burs. Burs-När: Ammunde, 2 06-07 I områdets norra del, längs med Burgen, är markförutsättningarna mycket Bomunds, Herte dåliga. I Herta finns ett attraktivt fritidshusområde med ett ökande antal permanentboende. Varierande förutsättningar för rening av avloppsvatten. Inom området är det vanligt med tidvis sinande brunnar och bräckt vatten. Nyli- gen upptagna borrhål för en gemensam vattentäkt visar dock på att det även finns bra grundvatten i området. Mycket populär badstrand. Bäl: kyrkbyn 3 06-08 Område med förtätad bebyggelse. Ej kända vattenproblem. De flesta hus- hållen har kommunalt vatten. Få förfrågningar/ ansökningar om avlopp. Eksta: Käbbe, Valve 3 06-09 Glesbebyggt område med varierande markförutsättningar. Tillkommande bebyggelse bör inte lösas med enskilda avlopp. Eskelhem: Kvarne, 3 06-10 Stort planområde där de flesta fastigheterna har enskilt VA. Området in- Bringsarve m fl venterades med avseende på avlopp 1998, varefter flertalet har åtgärdat avlopp. Korta skyddsavstånd mellan vattentäkter och avlopp. Ej kända vattenproblem. Fide: Fidenäs, Odvalds 3 06-11 Mycket dåliga markförutsättningar. Fidenäs camping är anslutet till kommunalt VA. Fritidshusen i södra delen av området är anslutna till kommunalt avlopp via pumpledning. Möjlighet bör ges även för övriga fastigheter att ansluta. Fide-Öja: L:a Väster- 2 06-12 Mycket dåliga markförutsättningar. Björklunda är anslutet till kommunalt gårds, Olovs avlopp via pumpledning. Även övrig bebyggelse i området bör ges möjlig- het att ansluta. Flera fastigheter har idag ”nödlösningar” med uppsamling av allt spillvatten till tank. Fleringe: Bläse 3 06-13 Vattenproblem förekommer. Dåliga förutsättningar att inom varje fastighet lösa VA-frågan. Befintlig bebyggelse har nyligen gått samman till gemensam avloppslösning fördelat på två anläggningar. Fortfarande finns ett antal enskilda avlopp men inga akuta vattenproblem. Endast utsläpp av BDT tillåtet vid ev. nyetablering. Fole: Krampbro 3 06-14 Inga kända vattenproblem. Få förfrågningar/ ansökningar om avlopp. Bra markförutsättningar.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 4 a-2

BENÄMNING PRI- KAR- KOMMENTAR PRIORITERING ORI- TA**) TET*) Fole: Ryftes 3 06-15 Gemensamma anläggningar finns. Prästgårdens avloppsanläggning kommer att uppdateras närmaste året. Flera fastigheter i kyrkbyn ansluts. Follingbo: Klinte, Norr- 1 06-16 Ett stort antal hus längs med Follingbovägen. Några äldre utsläpp inom in- bys, Gerete m fl re vattenskyddsområde. Ett antal mindre gemensamhetsanläggningar. Av- lopp i huvudsak från 80-talet. 3kbr överväger. Risk ökar för förorening av kommunala vattentäkten p g a ett stort antal utsläpp från åldrande anlägg- ningar inom ett mindre område. Follingbo-Akebäck: 3 06-17 Tät bebyggelse, i huvudsak utanför vattenskyddsområde. Ett antal mindre Kallings,Dede,Glammun gemensamhetsanläggningar. Äldre avloppsanläggningar där några saknar ds m fl efterföljande rening. Fårö: Ajkesträsk, Gas- 1 06-18 Området söder om väg 148 domineras av tunna jordlager. Nytillkommande mora bebyggelse är svår att få till stånd eftersom VA-frågan oftast inte går att lö- sa. En förtätning i området blir möjlig om kommunalt VA byggs ut. För område kring Ajkesträsk finns MHN-beslut 060308 (§ 27) att nya av- loppsutsläpp i mark från enskilda avlopp ej bör beviljas. Många förfråg- ningar förekommer om möjlighet att lösa VA. Området har inventerats 1997 avseende VA. Befintliga hus har åtgärdats med enskilda lösningar. Utbyggnad av kommunalt VA bör ske i en senare etapp. Fårö: Broa 1 06-19 Förtätad bebyggelse där vattenproblem förekommer. Området inventerat avseende VA år 2001. Gemensam anläggning planeras eventuellt inom delar av området. Svårigheter att samordna gemensam avloppslösning i enskild regi. Förutsättningar för att lösa avloppsfrågan inom enskilda fastigheter saknas. Fårö: Ekeviken 3 06-20 Stort planområde där de flesta fastigheterna har enskilt VA. Området inventerades med avseende på avlopp 1998, varefter flertalet har åtgärdat avlopp. Korta skyddsavstånd mellan vattentäkter och avlopp. Ej kända vattenproblem Fårö: Kyrkeviken, Alnä- 2 06-21 Mycket dåliga markförutsättningar. Nybyggnation inom området kräver saträsk större gemensamhetslösningar alternativt kommunalt VA. Fårö: Skärsviken - 3 16-22 Områdesplan antagen 2001. Många hus kan tillkomma i området. Bra Fifangsriv markförutsättningar. Fårö: Sudersand, östra 3 06-23 Bra markförutsättningar. Inga dokumenterade vattenproblem. delen Gammelgarn: Gartarve, 2 06-24 Varierande markförutsättningar. Delvis brist på vatten. Många förfråg- Klints mfl ningar/ansökningar om avlopp. Gammelgarn, Östergarn: 3 06-25 Generellt dåliga markförutsättningar. Förtätad bebyggelse endast i norra Ängmans, Mattsarve mfl delen. Få nya avloppansökningar. Gothem: kyrkbyn 1 06-26 Samfälld anläggning finns. Befintlig avloppsrening har brister. Främst är ledningsnätet ålderdomligt med bl a påkopplingar av markvatten som ger en stor belastning på infiltrationsanläggningen. Enskilda vattentäkter är känsliga för lokal påverkan ifrån området. Under 2005 handlades ett ärende med kraftig bakteriepåverkan vid ett antal hushåll. Den ekonomiska före- ningen har inte ekonomiska medel för att genomföra de förbättringsåtgär- der som är nödvändiga. Gothem: Medebys, Tjäl- 2 06-27 Norra delen av området inventerades 1998. Avlopp åtgärdade (2 gemen- der mfl samhetsanläggningar). I södra delen finns ett område med fritidsbebyggelse. Jordarten är inom stora delar mycket grov vilket är ogynnsamt för anläggning av enskilda avloppsanläggningar. Kommunalt vatten finns. Halla: Högbro 3 06-28 Delvis utbyggt, komplettering behövs. På sikt bör området anslutas till Roma avloppsdammar. Hamra: Långmyre, 3 06-29 Dåliga markförutsättningar. Större tillkommande bebyggelse förutsätter Skogs, Sindarve mfl kommunalt VA. Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 4 a-3

BENÄMNING PRI- KAR- KOMMENTAR PRIORITERING ORI- TA**) TET*) Hangvar: Ireviken 2 06-30 Viss risk för vattenproblem om sanitära standarden ökar. F n ej kända vattenproblem. Inga fler bygglov eller avloppstillstånd ges om inte gemensam avloppslösning finns att tillgå. Hangvar: kyrkbyn 1 06-31 Vattenproblem. Dåliga markförutsättningar för enskilda VA-lösningar. Ut- byggnad av kommunalt VA pågår. Hejdeby-Endre: Allkvie, 2 06-32 Ett stort antal hus inom inre vattenskyddsområde, varav flertalet har Suderbys m fl gemensamt avlopp inom yttre eller helt utanför vattenskyddsområde. Grupperad bebyggelse. Hellvi: Malms 2 06-33 Område med förtätad bebyggelse. Vattenproblem förekommer. Området ligger i anslutning till kommunalt verksamhetsområde för vatten och avlopp. Flera hushåll har kommunalt vatten. I samma närområde ligger även Kyllaj som har återkommande problem med förorenade vattentäkter. Kommunens anläggning är idag gammal och i behov av översyn. En framtida VA-lösning bör vara att ansluta Hellvi Malms och Hellvi Kyllaj till kommunens avloppsanläggning vilken uppdateras med avseende på dimen- sionering och teknik. Hellvi: Stengrinde, Sajgs 2 06-34 Dåliga markförutsättningar för enskilda avloppslösningar i området. En- (Hideviken) skilda vattentäkter samt samfällt vatten. Begränsad vattentillgång. Flertalet fastigheter har någon form av avloppsanläggning. Ett antal fastigheter kan komma att anslutas till gemensam avloppslösning inom närmaste året. Ärende ligger i samrådstadie under 2005/6. Levide: Prästgården – 3 06-35 Samlad bebyggelse vid känsligt vattendrag. Kommunalt vatten delvis ut- skolan mm byggt. Lummelunda: Burge 2 06-36 Dåliga förutsättningar inom området för att lösa VA. Nya utsläpp till mark tillåts i princip inte. Många förfrågningar om möjlighet att lösa VA. Flerta- let obebyggda tomter ska anslutas till gemensam avloppsanläggning (beslut finns). Eventuell möjlighet till vidare samgående för befintliga fastigheter. Lummelunda: Nyhamn 3 06-37 Fritidshusområdet i södra delen har dåliga markförutsättningar för avlopps- utsläpp. Inga kända vattenproblem. I princip är hela området utbyggt. Vid ökande andel permanentboende kan området behöva prioriteras upp. Martebo: Medebys m fl 3 06-38 Avser utvidgning av det kommunala verksamhetsområdet runt Martebo kyrka. Få förfrågningar/avloppsansökningar. Inga kända vattenproblem. När: Siglajvs, Hamngår- 2 06-39 Delvis dåliga markförutsättningar. Mycket förfrågningar/ansökningar om den, Mickelgårds m m enskilt avlopp. Näs: kyrkbyn 1 06-40 Stor brist på vatten. De flesta kör och hämtar vatten. Avloppen belastar de inre delarna av Burgsviken. Befintliga avlopp är bristfälliga. Oftast finns enbart slamavskiljning. Enskilda lösningar är inte möjliga. Näs-Havdhem: 1 06-41 Attraktivt fritidshusområde med f n ett 10-tal permanentbostäder. Brist på Nisseviken vatten (ofta bräckt/salt). Dåliga markförutsättningar för enskilda avlopp. Populär badstrand. Roma: kyrkbyn 1 06-42 Tät äldre bebyggelse med i många fall gamla och bristfälliga avlopp. När- het till föreslaget skyddsområde för kommunal vattentäkt. Viss utbyggnad av vatten och/eller avlopp har skett från Roma samhälle. Rone : Hus fiskeläge- 1 06-43 Invid Ronehamns hamn, öster om verksamhetsområdet finns ett antal hus hamnen med enskilt VA.Området är inventerat och de flesta avloppen har brister. De som ligger närmast verksamhetsområdet bör redan nu kunna koppla in. På sikt bör hela området anslutas kommunalt då det nästan helt saknas för- utsättningar för enskilda lösningar. Rute: Lergrav 3 06-44 Mycket dåliga markförutsättningar. Inga kända vattenproblem. Nytill- kommande bebyggelse kräver större gemensamma avloppslösningar alternativt kommunalt VA. Sanda: Runne 3 06-45 Varierande markförutsättningar. Få förfrågningar/ ansökningar om enskilt avlopp.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 4 a-4

BENÄMNING PRI- KAR- KOMMENTAR PRIORITERING ORI- TA**) TET*) Sproge-Silte: 3 06-46 Varierande markförutsättningar. Det äldre fritidshusområdet (mitt i områ- Kvarnåkershamn det) bör på sikt anslutas till kommunalt VA. Stenkumla- Västerhejde- 2 06-47 Husgrupper om 5-10 hus. Mest mindre, gemensamma avloppsanläggning- Träkumla: Bertels, Bjers ar, i huvudsak utsläpp utanför vattenskyddsområde. C:a 8 hushåll har ut- m fl släpp inom yttre vattenskyddsområde, inget inom inre. Stenkyrka: Lickershamn 1 06-48 I den västra delen av området (uppe på klinten) finns ett tättbebyggt fritids- husområde med c:a 10-tal permanentboende. Markförutsättningar är mycket dåliga för avlopp. Vattenproblem förekommer hos boende nedan- för klinten. Begäran från boende till länsstyrelsen om kommunalt agerande för gemensamt avlopp (i samband med 30-tal överklaganden avseende enskilda avloppsanläggningar). I princip alla avstyckningar är bebyggda. I östra delen av området nere i Lickershamn har inventering skett under 2001 varefter enskilda avloppsanläggningar har uppdaterats. Även nyan- läggningar förekommer. Detta område bör anslutas till kommunalt VA i ett senare skede. Stenkyrka: L Sudergårds, 2 06-49 Område med permanenthus. Vattenproblem förekommer. Flertalet fastig- St Bjärs mfl heter har nya avloppsanläggningar efter genomförd inventering av MHK under 2001. Stenkyrka: Stenkyrkehuk 3 06-50 Fritidshusområde med dåliga förutsättningar för att lösa avloppsfrågan. Ej kända vattenproblem. Fåtal fastigheter. Stånga: Strömma-områ- 3 06-51 Samlad bebyggelse vid känsligt vattendrag. det Sundre: Hallbjäns 3 06-52 Markförutsättningar saknas helt. Nybyggnation kräver större gemensam- hetsanläggningar alternativt kommunalt avlopp. Sundre: Skoge 3 05-53 Dåliga markförutsättningar. Nybyggnation kräver större gemensamhetsan- läggningar alternativt kommunalt avlopp. Tofta: Ansarve (Tofta 2 06-54 I södra delen byggs kommunalt VA ut för närvarande. I kyrkbyn finns ett kyrkby) område inom yttre vattenskyddsområde med 7-9 bostadshus som har enskilt VA mellan två verksamhetsområden. I pågående avloppsinventering kommer krav att ställas på underhåll av enskilda avloppsanläggningar. På sikt är det önskvärt att hela kyrkbyn ansluts kommunalt. Tofta: Gnisvärd 2 06-55 I huvudsak fritidsbebyggelse med viss permanentning som förväntas öka. Relativt många ansökningar om enskilt avlopp. Träkumla: Ingvards, 1 06-56 Ett 10-tal utsläpp inom inre vattenskyddsområde i södra delen. Området Gottskalks, Tjängdarve delvis ganska tätbebyggt. Kommunalt avlopp finns mitt i området. Av- m fl loppsanläggningar i huvudsak från 80-talet. Träkumla-Follingbo: 2 06-57 Grupper om 4-5 hus. Avloppsanläggningar huvudsakligen från 80-talet. Traume, Klinte m fl Vamlingbo: Västlands, 3 06-58 Dåliga markförutsättningar. Enskilda avlopp inte möjliga. Sigrajvs Vamlingbo-Hamra: 2 06-59 I delområdet kring Vändburg är vattentillgång och kvalité dålig. Förutsätt- Sallmunds, Austre ningarna för rening av avloppsvatten varierar starkt. Ny bebyggelse är sanktionerad i FÖP. Södra delen av området har bättre markförutsättningar. Vamlingbo- Sundre: 3 06-60 Bottarveområdet i norr är tätbebyggt ur VA-synpunkt. Ytterligare förtät- Bottarve, Majstre, Väs- ning sker med ny bebyggelse. Ny bebyggelse sanktionerat i FÖP. tergårde, Bonsarve m fl Sydöstra delen av området (Stenstugu m fl) är ett förtätningsområde som av kommunen är sanktionerat för permanent- och fritidsbebyggelse i FÖP. För att trygga vattenförsörjning krävs samordnad avloppslösning. Bebygg- else i planlagda former önskvärd. Få förfrågningar/ansökningar om enskilt avlopp. Visby: Bergbetningen 2 06-61 Mycket dåliga markförutsättningar. Enskilda avlopp är inte möjliga.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 4 a-5

BENÄMNING PRI- KAR- KOMMENTAR PRIORITERING ORI- TA**) TET*) Visby-Hejdeby: Österby 1 06-62 Utspridd bebyggelse, en stor andel enbart BDT. Avlopp i huvudsak från 80-talet. Nära brunnsområde. Visby-Väskinde: Häst- 2 06-63 Utspridd bebyggelse inom inre vattenskyddsområde. Inga befintliga kända näs, Björkome m fl problem finns inom området. Risken för förorening bedöms som liten eftersom det gäller ett fåtal enskilda utsläpp som är ganska utspridda. Möjlig- het till ytterligare byggnation är liten på grund av närhet till flygplatsen. Vid nyanläggning av avlopp tillåts endast BDT. Vänge: kyrkbyn 3 06-64 2 gemensamma anläggningar finns. Ytterligare anslutning av angränsande fastigheter bör ske på sikt. Väskinde: Butter, Nors 2 06-65 Förtätad bebyggelse. Dåliga markförutsättningar för omhändertagande av avloppsvatten. Området ansluter till Själsö-Brissund området. Väskinde: Gällungs, 3 06-66 Smågrupper av hus, ett antal mindre gemensamhetsanläggningar. Avlopp Knuts, Björkome m fl huvudsakligen från 70- och 80-tal. Nära till kommunalt VA. Huvudsakli- gen bra markförutsättningar. Väskinde: L:a Bläsnungs, 2 06-67 10-tal utspridda fastigheter inom inre vattenskyddsområde, flera avloppsut- Björkome släpp från äldre anläggningar. Ansluter till Själsö-området. Inga befintliga kända problem finns inom området. Risken för förorening bedöms som liten eftersom det gäller ett fåtal enskilda utsläpp som är ganska utspridda. Möjlighet till ytterligare byggnation är liten på grund av närhet till flygplatsen. Vid nyanläggning av avlopp tillåts endast BDT. Väskinde: Klintegårda, 3 06-68 Förtätningar av hus längs med vägnätet, några gemensamma mindre av- Norrgårde m fl loppsanläggningar. Få förfrågningar/ avloppsansökningar. Väskinde: Mickelgårds, 3 06-69 Delvis förtätning av fastigheter, ett antal med okänt avlopp. I huvudsak St Klintegårda äldre avloppsanläggningar. Nära till kommunalt VA. Få förfrågningar/av- loppsansökningar. Väskinde: Väskinds, St 3 06-70 Förtätningar i smågrupper, blandat WC- och BDT-utsläpp. Anläggningar i Bläsnungs m fl huvudsak från 80-talet. Några mindre gemensamhetsanläggningar. Anslu- ter till Själsö-området. Västerhejde: Hunnelund, 3 06-71 Ansamling hus ”Videbo”, mindre gemensamhetsanläggning. Huvudsakli- Gåshagen m fl gen WC-utsläpp från 70- och 80-talen. Nära till kommunalt VA. Västerhejde: Kneippbyn- 1 06-72 Område med förtätad bebyggelse, attraktivt för boende. Vattenproblem. Ygne Många fastigheter obebyggda pga svårigheter att lösa avloppsfrågan med enskild anläggning. MHN-beslut 1991-11-14 (§ 454) att byggnation i om- rådet som medför ytterligare avloppsutsläpp inom området ej bör tillåtas. Begäran från boende vid Axelsro till länsstyrelsen om åläggande mot kommunen att lösa VA-frågan. Utbyggnad av kommunalt VA pågår. Öja: Lasses, Burge 3 06-73 Dåliga markförutsättningar. Tillkommande bebyggelse bör anslutas till kommunalt avlopp. Östergarn: Gutenviks, 3 06-74 Varierande markförutsättningar. Få förfrågningar/avloppsansökningar. Vassmunds m fl Kommunalt VA i norra delen. Östergarn: Falhammars, 1 06-75 Varierande markförutsättningar. Delvis dålig vattenkvalité. Mycket för- Rodarve, Bengts m fl frågningar/ansökningar om enskilda avlopp. I Sandviken förekommer problem med dricksvatten och många hämtar kommunalt vatten. Årligen anläggs nya enskilda avloppsanläggningar. Fle- ra äldre strandnära anläggningar ligger vissa delar av året för nära grund- vattenytan. Prioritet 1 avser i första hand detta delområde. *) Definition av prioriteringar: se avsnitt 1.11 **) Kartbladen finns i arbetsmaterial och ingår endast delvis (prioriterade områden) i den sammanställda rapporten.

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 4 b

Hangvar kyrkby (06-31) Ajkesträsk Ireviken (06-30) mm (06-18) Lickershamn (06-48) Ky r k v ik en Sudergårds m fl (06-49) mm (06-21) Br oa (06-19) Burge (06-36)

Bungenäs (06-05)

Bu tte r m fl ( 0 6- 65 )

Malms (06-33)

L:a Bläsnungs m fl (06-67) Hideviken (06-34) Bergbetningen (06-61) Bro kyrkby (06-03) Hästnäs m fl (06-63) To r s m fl ( 06 - 0 4) Österby (06-62) Klin te m fl ( 0 6- 16 ) Traume m fl (06-57)

Tjälder m fl (06-27) Allkvie m fl (06-32) Kneippbyn-Ygne (06-72) Gothem kyrkby (06-26)

Ingvards m fl (06-56) Roma kyrkby (06-42) Bertels m fl (06-47)

Ansarve (06-54) Gnisvärd (06-55)

Fa lh amma r s m fl ( 06 - 7 5)

Gartarve m fl (06-24)

Vitv ä r m fl ( 0 6- 01 )

Siglajvs m fl (06-39)

Ammunde m fl (06-07)

Hus fiskeläge mm(06-43)

Nisseviken (06-41)

Näs kyrkby (06-40) Områden med stort behov

L:a Västergårde m fl (06-12) av VA-lösning i större sammanhang - prioritet 1, 2 Översikt - MHK april 2006 Siffra inom parentes hänvisar Sallmunds m fl (06-59) till detaljkarta för resp område

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 5 a Kommunala verksamhetsområden för vatten och/eller spillvatten

April 2006

Områdesnamn Vatten/spillvatten*) Kart-nr**) Eskelhems samhälle A 3122 -1 Tofta och delar av Eskelhem V, V+A -2 Fröjel kyrkby A -3 Martebo V, V+A, A-4 Sanda A -5 Tingstäde V+A -6 Tingstäde, Västris A -7 Väskinde V+A -8 Klintehamn – Västergarn V+A -9 Västergarn V+A -9A Vibble – Västerhejde V, V+A -10 Klinte – Klintehamn V, V+A -11 Dalhem V+A -12 Etelhem V+A -13 Kappelshamn V+A -14 Träkumla V+A, A-15 Alskog V, V+A -16 Stånga V, V+A -17 Roma + Högbro V, V+A -18 När V+A -19 Ardre, Ljugarn V, V+A -20 Hellvi, Malms V, V+A -21 Stenkyrka, Licknatte V+A -22 Rute, Valleviken V, V+A -23 Lärbro V+A -24 Othem V, V+A -25 Slite V, V+A -26 Burs V+A -27 Hablingbo, Stora Domerarve A -28 Hablingbo, Hagsarve V+A -29 Hablingbo, Nisse V+A -30 Katthammarsvik V+A -31 Fårösund V+A -32 Gothem, Åminne V -33 Garde V, V+A -34 Lye V, V+A -35 Burgsvik – Fide V, V+A -38 Havdhem – Grötlingbo V, V+A -39 Hemse – Alva V+A -40 Linde – Fardhem V+A -41 Eksta – Sproge – Silte V -42 Levide V -43 Fårö, Sudersand V+A -44 Visby V+A -45 Ronehamn V+A -46 Silte – Sproge, Kvarnåkershamn V+A -47 Väskinde, Själsö – Brissund V+A -48 Hamra V+A -49 Hangvar kyrkby V+A -50

*) V = vatten, A = spillvatten **) Hänvisar till karta hos tekniska förvaltningen (och översikt bilaga 5 b)

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 5 b

Fårö, Sudersand (44)

Kappelshamn (14)

Hangvar (50) Fårösund (32)

Stenkyrka (22) Rute (23)

Tingstäde, Västris (7) Hellvi (21) Martebo (4) Lärbro (24) Othem (25) Själs ö/ Brissund (48) Slite (26)

Väskinde (8) Tingstäde (6)

Vis by ( 45) Gothem, Åminne (33) Vibble- Västerhejde (10)

Träkumla (15) Dalhem (12)

Roma+Högbro (18) Tofta/ Eskelhem (2) Es k elhem ( 1) Katthammars v ik ( 31) Västergarn (9A) Sanda (5) Klintehamn- Västergarn ( 9)

Klinte- Etelhem (13) Klintehamn (11)

Ljugarn (20) Fröjel (3) Alskog (16) Levide (43) Garde (34) Linde- Lye (35) Fardhem (41) Eksta-Sproge- Stånga (17) Silte (42) När (19) Burs (27) Silte-Sproge (47) Hemse-Alva (40) H-bo Ronehamn (46) Hagsarve (29)

H-bo Stora Havdhem- Domerarve (28) Grötlingbo (39)

H-bo Nisse (30) Kommunala VA-verksam- Bu r g s v ik - Fide (38) hetsområden Översikt - april 2006 Hamra (49) Siffra inom parentes hänvisar till detaljkarta vid tekniska förvaltningen

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 5c

Gemensamhetsanläggningar anslutna till kommunens VA

(Inkl beslutade, ej faktiskt anslutna, exkl gemensamhetsanläggningar inom verksamhetsområden)

April 2006

Socken Namn på gemensamhetsanläggning V/A*) Antal Anteckning fastigh Alva Alva GA:1 V 2 Bunge Bunge Broungs 1:10 VA 10 Eskelhem Eskelhem GA:13 VA 4 Fide Fide Anderse 1:28-1:35, Korsnäs AB:s Sociala Fond VA 8 Fide Fide GA:2, Västergårde Samfällighetsförening V 7 Fide Fide GA:3, Fideholms samfällighetsförening VA 5 (1=A) Fide Fide GA:4, Västergårde va-förening i Fide VA 8 Fide Fide GA:5 VA 2 Fide Fide Bredkvie 1:36 m fl, Stainhagars samf VA 7 Fröjel Fröjel Göstavs 1:63 m fl, Frejsal Exploatering AB VA 45 Fårö Fårö GA:9 V 3 Fårö Fårö GA:13 VA 18 Fårö Fårö Stora Gasmora VA 12 Gothem Gothem GA:6 V 8 Gothem Gothem Medebys 2:1 avstyckningar VA 31 Hablingbo-Silte Hablingbo Lukase 1:47 m fl V 11 Hellvi Hellvi GA:8 V 4 Lye Lye Bjärges 1:40 VA 1 När När Gangvide 1:4 m fl A 4 Sanda Sanda GA:7 VA 7 Sanda Sanda Lekarve VA 29 Sanda Sanda GA:12 A 7 Innanför verks.h.omr för V Sanda Sanda Stora Varbos 1:34 m fl VA 3 Sproge Sproge GA:3 V 26 Tofta Tofta Kroks 1:227 m fl VA 10 Tofta Tofta Kroks 3:2 m fl VA 4 Tofta Tofta GA:22 VA 2 Visby Visby Annelund 1:105 m fl VA 2 Visby Visby GA:15, Annelund 4844 samfällighetsför. VA 4 Västergarn Västergarn GA:6 VA 28 Västergarn Västergarn GA:7 V 2 Ammor 5:17 ing inte i GA:7 Västergarn Västergarn GA:9 VA 2 Västergarn Västergarn GA:10 V 3 Västerhejde Västerhejde GA:17 VA 5 Västerhejde Västerhejde GA:20 VA 2 Västerhejde Västerhejde GA:22 VA 6 Västerhejde Västerhejde GA:27 VA 9 Västerhejde Västerhejde GA:29 VA 2 Västerhejde Västerhejde GA:36, Munthes va samfällighetsför. VA 16 Öja Öja GA:5, Björklunda samfällighetsförening VA 16 Öja Öja GA:6 VA 3 Öja Öja GA:7, Våradonis samfällighetsförening VA 12 Öja Öja Sandkvie 1:5 m fl, Holmbyns Vatten Ek för. V 49 Totalt VA 312 V 115 A 12

*) V = vatten, A = spillvatten Översikt anslutningspunkter se bilaga 5 d

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 5 d

Gemensamhetsanläggningar anslutna till kommunens VA Översikt april 2006 (Inkl beslutade, ej faktiskt anslutna, exkl gemensamhetsanl inom verksamhetsomr) = anslutningspunkt

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 6

A-områden – områden med begränsningar av avloppsvattenutsläpp

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 7 a

Vattenskyddsområden Gotland

Sammanställning oktober 2006

Vattentäkt Huvudman Lagrum*) Beslutsdatum Anteckn Alskog/Ardre (Ljugarn) Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1973-04-16 Alva Ringome 4:1 Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1979-05-03 Bunge/Fleringe Hau träsk Gotlands kommun VL 2 kap 14 § 1944-08-29 Dalhem Gandarve 1:19 Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1980-08-18 Eskelhem Övide 2:1 Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1974-04-17 Etelhem Hageby 5:1 m fl Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1982-06-23 Fleringe Bäste träsk Naturvårdsverket ML 2, 8 §§ 1973-04-27 Gammelgarn Davide 1:24 Grynge samf.för. VL 19 kap 2 § 1993-06-02 Garde/Alskog Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1973-04-05 Hangvar Snäckers 1:73 m fl Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1982-06-23 Klinte Mölnor - Loggarve Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1979-06-28 Lojsta Autsarve 1:2 (Asa-tr) Gotlands kommun VL 2 kap 14, 45 §§ 1970-12-03 Lojsta Bjers Gotlands kommun Förslag Lummelunda Burge 2:1 Burge sommarst.omr VL 2 kap 64 § 1981-03-05 Lärbro Angelbos 1:173 Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1980-06-13 Martebo Prästgården 1:3 Gotlands kommun Förslag Othem Spillings 1:29 m fl Gotlands kommun VL 2 kap 45 § 1962-10-18 Rone (Ronehamn) Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1972-06-21 Roma Busarve 1:37 Gotlands kommun Pågår Rute Fardume 1:17 Gotlands kommun VL 2 kap 14, 63 §§ 1970-10-22 Stånga Malmen 4:1 Gotlands kommun VL 2 kap 62 § 1971-11-04 Tingstäde Gotlands kommun MB 7 kap 21-22 §§ 2006-08-21 Tofta (kyrkbyn) Gotlands kommun VL 2 kap 64 § 1973-04-18 Visby-Vibble Gotlands kommun VL 2 kap 64 §, 1977-01-19, Översyn rev VL 19 kap 2 § rev 2002-09-04 pågår Östergarn Gutenviks 2:5 Gotlands kommun VL 19 kap 2 § 1984-05-03

*) VL = vattenlagen, ML = miljöskyddslagen, MB = miljöbalken

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 7 b

Bäste Hau

Hangvar

Rute Lummelunda Lärbro

Martebo

Othem Ting städe Visby- Vibble

Dalhem Tofta Roma Eskelhem Östergarn

Klinte Gammelg arn

Alskog Lojsta Garda Etelhem Asa Stånga

Alva Rone

Vattenskyddsområden Översikt april 2006 Se lista bilaga 7 a

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 8

Ekeviken

Sudersand

Område som omfattas av miljö- och hälsoskyddsnämndens principbeslut rörande avloppsutsläpp.

(Fårö Ajke - MHK 2006-03-08, § 27)

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 9

Grundvattenkartan – bedömning av grundvattentillgångar (SGU 2001)

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 10

Utdrag ur rapporten 100-undersökningen – Dricksvattenkvalitén i enskilda vattentäkter, 2005

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 11

Regionala VA-ledningar Översikt april 2006 = befintliga ledningar = planerade ledningar = tätort (se äv en dokumentets f ramsida)

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 12 a

Fritidsanläggn

Ös t e rs j ö n

1:294

54 VÄSTERHEJS:41 DE S: S: Axelsro 53 1:344 S :3 9

1:345 VÄSTERHEJS:38 DE S :4 0 1:45

E S:44 >2 D J E H R E T 3 S > 1:208 Ä 3 V : S S :5 0 Nygårds 1:84 S:51 S:44 S:52 >2 Fridhem S:52 Högklint S:65 B ihus Buske S:66

Getsvältan S:8>2 1:157 1:209 S:64S:68S:8>3 S Fridtorp S:9 :4 7 1:131 8 NYGÅRDS 4 : S 4 S torklev S:70 S S:67 :1 1:144 :4 S 6 S:45 S:72 S:10 Högklints naturreservat S:71 S:69 1:133 Lillklev 1:369 S:8 S torhagen 1:63 S:76S:69>2 S:73 S:74 1:17 Rövar Liljas håla S:75

Torphag K alkugn S:1 1:59 Kus e

1:47 1:46 J DE S:2 ERHE 1:11 VÄST S:1>3 KUSE 1:122 Kä

1:14 1:3>2 Ygne S:1>2 V Ä 1:48 S T 1:75>3 1:16 1:214 E 1:56 R H E J D H E BJÄRS 2:1>5 BJÄRS B otmunds 2:1>3 S:13 1:3>5 1:6 1:4 VÄ S ST :1 Hallbros S:13>2 1:3>3 ER 5 1:43>2 HE 2 J 1:3 :1 DE S 2:1>4

4 1:14 1:10 : S trandhagen S 1:3>4

S BOTMUNDS :1 6 1 4 Botmunds 1 VÄST : 2 1:75>2 :

1:75 S ERHE 1:3 gläntan JDE V S Ä : S:37 S 6 T 1 1:15 E R H Hallbrosbrunn SUDERBYS E J 4:1 D Hallvards E 1:1 BJÄRS Bruten Lunds

S:33 1:38 Hallbrosslott Bjärs 1:37 2:9 Fornborg 4:1>2 1:29 2:1 1:1

LUNDS

1:14

SUDERBYS 1:41 1:26M ARTILLE STENKUM LA FG 1:14 1:14

S uderbys SKJUTFÄLTET

Parken 1:2 1:40 1:27 s Byraker 2:1>2 Tofta sk jutfält 1:25

K luvstajns skog Burs 1:17 1:31 1:7>2 1:16 Västerhejde 1:18 1:28 FOR S E 1:13 1:20MA RTILLE SUDERBYS Kneippbyn-Ygne1:40>1 1:24 1:27>2 1:21 1:14 1:15 LILLA HOME 1:22 1:16 1:7>1 1:18

1:381:39 1:14 1:40>1 Kalkugn

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 Bilaga 12 b

KVIE 1:37 4:1>2 1:36 1:19>2 1:16 1:22 1:35 1:16>2 1:18 1:20

1:14 1:18 Olarve 1:10 1:18>2 KVIE 1:23 1:27 1:14 1:8 4:1>3 1:29 OLARVE 1:30 2:1 s3:3 Kvie 1:7 1:28 1:21 Kalkugn 1:34 3:4 1:98 1:20 1:25 3:2 1:6 4:1>6 1:31 Kyrkebys 1:32 1:13 1:21 1:24 1:16>3 1:12 1:55 1:10 1:97

1:54 4:1 1:95 1:15 1:33 1:104>5 1:321:104>4 1:24>2

1:7 1:9 1:10 Hangvar Skola PRÄSTGÅRDEN S:4

KYRKOG1:1 1:1 Kyrkebys 1:72

1:4 1:26 1:13 1:112 KY 4:1 n 1:8 2:2 1:85 1

1:40 bbles 1:30 Hangvar Kyr k byn 4:1>2 1:105>4

3:1>2

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 Bilaga 12 c

uns naturreservat 1:28>2 tuklint 1:78 GRAUS 36Jungfruns naturreservat 1:56 1 Jungfruklint 1:57 1:104 1:541:105 1:64 S:3 SNE m fl. 1:55 1:76 1:39 GR AU 1:52 1:63 1:62 1:24 1:42 1:48 1:78 1:61 Lickershamn 1:51 1:491:50 1:60 1:22 1:59 Gästhamn 1:30 1:58 Grausne Källmyr 1:28 Stugby S:13 Fiskehamn 1:16 naturreservat 1:52 1:25 Sudergårds 1:12>2 Fo 1:51 1:18 :22 1:47 1:81 1:21 SUDERGÅRDS 1:41 STRANDG . RINGVIDE 1:1 SUDERLickershamnG. 1:31 AUSTERG. 1:22 1:68 SUDERG. 1:50 1:40 1:111 1:451:26 1:49 1:67 1:351:36 1:11 SUDERG 1:48 1:721:32 1:46 1:47 1:69 1:37 1:46 1:114 1:34 1:43 1:27 1:51 Ringvide 1:251:114 1:70 1:73 SUDERG. 1:44 1:52 1:101 1:38 1:42 1:6 1:74 1:33 SUDERG. 1:541:53 UNGE- Fornborg 1:7 1:55 1:62 SMISS 1:12 1:38 1:103 1:39 1:61 1:21 1:591:60 1:431:102 1:401:41 1:571:58 1:75 1:56 Ringvide- 1:17 1:71 1:14 3:1>3 tomt 1:20 1:66 Grausne 1:63 1:671:66 1:64 1:181:36 1:29>4 1:691:68 1:65 1:113 GRAUSNE 1:731:741:751:761:1111:112 1:701:711:72 1:46 1:12 GESMISS 1:26 1:37 1:791:781:77 1:841:831:821:811:80 S:7 1:94 1:851:861:871:88 1:891:90 1:95 1:93 1:113 1:921:93 1:96 1:92 1:97 SFornborg 1:91 GR AUSNE : 1:91 4

2 1:98

> 1:90 1:5>3 5 1:11>3 : 1:99 1:35 1:1031:1021:1011:1001:991:981:971:961:951:94S 1:89 1:88 1:10 1:1041:1051:1061:1071:1081:1091:110 1:87 1:86 GARDE 1:12 1:8 1:11 1:85 1:30 1:19 S:6

SUDERGÅRDS 1:43 1:12>2 1:42 1:2 1:48 1:84 1:53 STENSTUGU 1:54 GRAUSNE 1:83

1:79 1:80 1:9>2 1:106 1:110 1:107 1:113 1:41 1:16 1:112 1:77 S S 1:108 1:32 Stenkyrka 1:13 1:109 1:45 1:47 G Lickershamn1:16

1:17>2 Grausn SUDERGÅRDS 1:49 1:17

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 Bilaga 12 d

A 1:20>3

M U

Diskarve N

LÖVSTA D S

1:13

R E

DISKARVE M

2:2 A

1:9 R

DISKARVE K

E J

DISKARVE J O

R 1:9 AUM UNDS D AUM UNDS 1:16 1:39>5

BOTTÄNGEN KARBY

BOTTÄNGEN LARSARVE LARSARVE GEN PRÄS BOTTÄNGEN 1:39LARSARVE

LARSARVE LÖVSTA LARSARVE 2:2>4 3:1KARBY STORAVÄLLER Lövsta

BOTTÄNGEN AUM UNDS AUM UNDS 2:1>3 BOTTÄNGEN Naturbruk s gym nasium 10:1 PRÄSTGÅRDEN KARBY A M ÖLLBJ ÄRS Prästänge PRÄSTGÅRDEN

KARBY VÄL LERSTORA 3:1>6 VÄL LERSTORA BOTTÄNGEN1:13 MÖLLBJÄRS 1:20 AUM UNDS 2:1 VÄL L ERSTORA1:14 PRÄSTGÅRDEN AUM UNDS 1:22 PRÄSTGÅRDEN 2:1 Möllbjärs

1:12 Roma BJ ÄRS Svenskby- 1:10 LARSARVE KYRKOGÅRDEN1:1 1: 1:25 1:28 LARSARVE gården 1:23 Kls t LARSARVE M AGASINSPL ANEN KARBY ROM A PRÄSTGÅRDEN KARBY Karby3:1>2 1:36>2BUSARVE PRÄSTGÅRDEN LARSARVE BYGDEGÅRDEN 1:15 LARSARVE 1:49 Bygdegård HEM HAGEN LARSARVE PRÄSTGÅRDEN2:5 Larsarve KARBY LARSARVE BUSARVE PRÄSTGÅRDEN

LARSARVE 1:49>6 LARSARVE

LARSARVE 1:49>5 11:1

AUM UNDS 1:17 Varpaplan BUSARVE BERGMANSTORP ROM AKL OSTER 1:36>5 1:1 Fotbollsplan 1:20BUSARVE

BUSARVE LARSARVE BUSARVE BUSARVE BUSARVE 1:36 2:1NYHEM NYHEM

BUSARVE LARSARVE BUSARVE 1:37 1:37

1:22 ROM AKL OST ER BUSARVE BUSARVE 10:1 DS Ajmunds LARSARVE 1:24>2 AJ M UNDS Larsarve

1:21LARSARVE 1:12 1:26 1:37>5 AJ M UNDS

1:4 AJMUNDS ROMAKLOSTER 1:10>2 BJÄRS AJMUNDS Bjärs 2:1>4 DANSARETORP Roma 1:3 UPPENBYS KyrkbynKyr k byn ROMAKLOSTER 1:15

ROMAKLOSTER Idr otts plats

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 Bilaga 12 e

1:23 RANGVALDS 1:21 1:171:16>2 1:20 1:24

S:15 1:10>3 1:35 2:1> 1:6>2 Fornborg

Gajtaltare 1:17 1:30 1:16 1:31 1:29 1:32 1:271:28 n 1:46 1:42 1:39 1:3 1:47 1:431:40 1:44 1:48 1:41 1:15 1:45 OGGESTOMT 1:49 1:116 1:1231:121 1:8 S:14 1:50 1:124 1:117 1:122 1:51 1:125 1:118 1:52 1:126 1:119 Stajnhagen 1:53 1:55 1:120 1:54 TOMSARVE 1:127 1:56 1:38 1:12>2 1:57 1:58 1:59 Stugby 1:61 OGGESTOMT 1:62 1:60 1:129 1:128 Nisseviken r 1:76 1:741:651:641:63 1:2 1:106 1:75 1:781:77 1:66 1:107 1:100 1:79 S:26 1:80 1:12 1:108 1:99 DRAKARVE 1:69 plats 1:67 1:109 1:101 1:81 1:70 1:68 1:831:82 1:110 1:102 1:94 s 1:951:911:90 1:851:84 1:111 1:73 1:103 1:96 1:721:71 1:113 1:88 1:112 1:92 1:86 1:104 1:97 1:115 1:114 1:1051:98 1:93 1:89 1:87 1:12 1:10 s 1:14 1:13 1:11 1:15 Lilla SIGSARVE 2:1>2 Däppan 1:16>3 4:1>2 AMFUNDS 2:1>3

StoraDäppan

5:1>2 Näs-Havdhem T Nisseviken SIGSARVE 1:16 1:36

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland – 2006 1:107 BÄCKS Stucks S:3 STORA VEDE s LILLA V E DE GA stadar 2:1>2 1:4 G 1:142>2 2:1 Kalkugn L Förenings- stuga 1:9 1:13 1:123 1:99 1:13 SVENSKENS 1:125 1:36 1:41>2 1:5 1:13 38 BROUNGS 1:34 NORRBYS 1:7 1:10>2 1:13 BÄ 1:23 S:13 1:5 2:1>3 1:197 1:45 SVENSKENS 1:140 1:23 S:11 2:1 1:362 1:45 SVENSKENS SVENSKENS 1:139 1:173 2:1 1:15 1:5 2:1>3 1:142>3 1:142>4 1:5 1:172 1:171 1:303 S:12 1:34 1:6 S toraV ede 1:28 1:14 STORAVEDE 3:1

UNGS 1:23 Bä c k 4:1>3 1:31

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland -2006 BROA 1:353 Vattenfallet MA T T IS E 1:20>3 FÅ R ÖS N UT BUNGE STORA VEDE 2:1>6 s 1:5 Skarvag Svajde NORRBYS :1 Svajdvät 1:33 2 AUDUNGS 1:46 1:41 1:96>3 1:10 1:34 1:5 1:38 1:21 1:41 1:27 S 1:3 1:22 Föreningsstuga 1:9 1:23 UT - 1:3 BUNGE BUNGENÄS 1:42 1:24 1:47 1:14 1:31 1:29 1:48 1:25 1:49 BROUNGS 1:30 1:2>3 S Lilla Vede 1:26 1:51 Skjutbanor 1:43 ngs 1:65 1:32 1:10 1:13 15 1:39 LILLA V E DE 1:24 Utbunge 1:34 1:3 UNGS UTBUNGE 1:35 Sjukhem 1:26 Yxnehauen 1:24 1:25 Norrbys Militärtövningsområde 1:54 1:22 1:36 ROSENDAL 2:1>2 1:97 1:22 1:18 1:89 1:63 Ma ttis e 1:62 KRÄM PE- OUNGS 1:2SKOGS 1:20 1:851:86 1:831:84 2:1 MATTISE UTBUNGE Folketshus 1:24 6>5 1:26 4:1 1:64>21:82 1:20>2 Klinte Gravplats 1:81 1:6 3:1 NORRBYS S 1:80 1:77 Trastskogen 5:1 1:55 Kalkugn 1:41>1 1:79 Jakobsberg AUDUNGS 1:16 1:18 1:1 1:15 1:78 1:17 6 1:76 Fuldye 1:15>3 1:70 BROUNGS 1:641:19 GE 2:1>4 1:75 KRÄM PESKOG MA TTIS E 1:75 1:31 1:71 1:74 1:19>2 1:3 MA TTIS E 1:73 1:71 1:32 S:9 2:1>5 1:33 1:72 6:1 1:4 MA TTIS E 1:12 S 1:5 1:27 1:49 1:3 1:17 NYGÅRDS 1:29 Rosendal 1:30 1:311:32 1:100 1:13 1:28 2:1>3 1:67>2 1:45 1:26 1:27 1:101 1:25 1:96>4 1:28 S:1 1:80 1:48 Campingplats BISKOPS 1:5 1:791:90 S tugby 1:65 1:15>4 1:15>4 1:77 1:67 1:4 1:3 1:44 s 1:64 1:72 1:70 1:11 1:23 AUDUNGS Lillmyr 1:19>2 1:20 1:76 1:55 1:96>2 Klinte PRÄSTGÅRDEN AUDUNGS Kalkugn KLINTE Ge re t e GRYTAN1:1 1:1 1:90 Badplats 1:12 1:8 SLAKTARE- 1:37 1:82 Bygdeg. Nygårds 1:91 1:1 HÖ GÅRDEN 4:1>2 1:38 1:1 0 1:7 1:1 1:92 BROUNGS 1:13>4 1:39 1:54 1:11>5 1:27 1:30 1:1 KYRKOGÅRDEN 89 1:9 PRÄSTGÅRDEN 1:44>2 4:2 1:19>4 GERETE 1:12 Ge re t e 1:1>2 GERETE Follingbo 4:1>4 GERETE 1:101:97>2 1:9 NYGÅRDS G 1:11>6 1:30 1:13 1:40 1:81 4:1 2:1 1:13>1 1:39 KLINTE 1:581:681:76>2 V idangar GERETE 1:25 1:6 1 :6 KLINTE1:4 1:30 SPITTL INGS MATTISE 1:12 1:22 1:81>4 1:98 1:29 1:23 1:11>3 1:11>3 1:2>2 Sandviken 1:28 1:13>3 1:21 1:24 AUDU NGS 1:13>6 1:3>3 1:25 FLYKTIGS STORA KALL INGS 1:41 2:1>3 1:27 TORP 1:26 1:141:1 NYGÅRDS 1:25 HAGVARDS 1:20 2:1>2 1:24 1:8 1:8>21:48 1:10 SPITTLINGS 3:1>3 Hagvards SPITTLINGS 1:8 1:22 1:12 1:21 HAGVARDS 1:9 3:1 1:9 1:15 Bungenäs 1:21>3 BUNGENÄS 1:14 3:1>2 1:16 1:4 2:1>4 1:2 1:4 1:3 1:12 VARDS 3:1>4 GE RE TE 1:12 1:11>4 1:2 M AJ SAREN1:5>2 1:21>3 1:3>2 1:19 1:2>2 1:7>5 1:19 Militärtövningsområde 1:5 1:3 TJ ÄNGDARVEþ KALLINGS 1:3 Ha M AJ SAREN BJ ÖRKE- 2:1 2:1 LILLA K A LLINGS 1:4>2 LILLAKALLINGS BOS Bilaga 13 a Grunnudden BUNGENÄS 1:13>5 1:29 Kallings 1:2 1:28 2:1 Follingbo Bunge 2:1>3 MICKELÄNG 1:6 1:23 1:3 BISKOPS Militärtö FREDE 1:5 1:13 1:1 1:51:4 1:8 1:16 1:8 Bungeviken-Bungenäs1:2>1 Klinte, Norrbys,Dede 1:28>4 STORAKALLINGS S toraK allings 1:9 1:9 Kalkugnar 1:4 DEDE Gerete m2:3 fl DEDE 1:13 1:10 1:10 1:2 Mekanisk verkstad HALLFREDE 1:8 BJÖRKEBOS 11 2 Snarudden 1:49>5 1:22 1:20

1:16 1:3>8 Tällevika Lajde Tällevika 1:18 Östersjön

1:12>2 Östersjön Än da n Va rp et Fågelskyddsområde

L ANGHAM M ARS 1:3>9 1:24 Grunnsänden 1:18 Lassorholmen 1:3>10 Grunnsänden Langhammars 1:23 naturreservat Runtariv 1:50>3

1:11>3 Bo ha k ari v Håp uri v 1:8 1:46 1:3>11

1:9 1:62 1:52 Ajkesvik 1:53 1:88 Tällevika 1:221:17 Tällerivet Kalkugnsruin 1:10>2 1:35Bohakasandet Kaupmanhäll 1:50>6 S:31 Da n e n 1:56 1:55 S Kalkugnsruin 1:581:44 1:42 Vassariv S Kalkugnsruin 1:30 1:12>4 Stadar 1:2>2 1:41 1:37 så 1:57 e 1:891:90 1:93 j k LASSOR 1:83 1:49>2 1:92 A 1:91 1:33 1:82 NORS Lillavikahällen STORA Kangulsvät GASM ORA 1:44 4:18>10 1:53 1:27 Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad påGotland -2006 up aräng 1:70 Kalkugnsruin Butlek s Ajkeslunda 1:41 1:48 1:15>10 1:25 1:2>8 Kutalund 1:26>4 Kurungs m yr 1:44 S 1:31 1:5>2 1:12>3 1:3 Håpuhällen 1:52 1:68 1:19 1:13Brutm yr 1:5>4 1:48>6 Fitagarda Ajkeslunda1:3>7 Fifan 1:45 1:12>2 1:24 1:44 1:51 1:78 1:14 Kursoriv Ku rs o- 1:27>2 1:96 VINOR Nordersand 1:43 LASSOR viken Irevik 1:54 1:23 1:15>2 Brohagen 1:68 1:95 1:28 Badplats Kalkugns- 1:13No rs 1:12>6 ru in er 1:771:3 Stajnträsk Au s ters 1:33 1:11 1:49 1:31 Ek ev ik S:12>5 1:301:71:6 1:32 1:27>3 1:50>5 1:63 1:50>4 1:101:29 1:801:721:7 Baggaträsk Langhammarslunde 1:26>3 1:58S:26Kalkugns-2:18 1:711:791:811:73S:2 BUTLEKS 1:5>3 1:101:39>2 1:6 1:47 1:131:63rui n1:212:192:172:212:222:7 1:721:841:85S:22>21:74 1:25 1:32 AUSTERS 1:591:601:621:191:20 2:22:3 1:281:691:75 Fifan Kalkugnsruin 1:26>2s 1:21 Aj k e 1:641:65 1:3 s 1:261:611:181:232:162:202:6 1:80 1:761:731:321:20 s 1:25 1:48>5 1:841:851:81 1:77 1:65 1:59 Lassor1:12 1:401:39 1:171:251:241:22 2:232:242:82:42:5 1:821:831:311:70 1:74 NORS 1:94 S 1:55 1:49 2:92:10 1:2 1:38 1:16 1:331:341:35 2:11 1:36 ST Pu k a trä s k 1:29 1:3 S1:48>4 1:36 2:12 1:681:12 1:29 Baggamyr 1:51>2 1:401:10 1:19 s 2:132:142:151:861:661:67 Klinthagen KALBJ ÄRGA Brohagvät 1:61 2:1 Tjärfram-1:14>7 1:60 1:20 1:5 1:41 1:11 1:69 1:3>2 1:491:47 1:14 1:58 1:12 ställningsplats 1:45 1:50 1:62 1:211:18 1:15>3 1:71 1:461:5 Bu tl ek s 1:631:26 1:12>5 1:6 1:641:6 1:3>4 Draknavät Tjärframställningsplats 1:46 1:44 1:52 1:15 1:28 1:161:171:23 1:45 NORS 1:56 1:53 1:56 1:27 Pukhagen 1:47 1:55 1:53 SVENS 1:69 1:7 FRIGGARS 1:57 Kalbjärghobben 1:23LASSOR3:1 1:32 1:57 1:3 1:70 1:14 1:51>2 1:49>6 1:59 1:28 S:5>2 Roj ram y r S Tjärframställnings-1:28 1:5 SUDER - plats 1:23 1:13 VERKEGARDS GAR DA 1:32 1:30 1:52 VINOR 1:2>7 Badplats Baggavät Sv äl tlu nd 1:121:29 LASSOR 1:17 1:50 1:57 Sudergarda 1:34 1:10 1:28 1:7 1:3>2 1:111:26 L ILL A GASM ORA 1:42 SUDERGARDA 1:33 1:22 2:1 1:40 1:15>7 Tä rn s ö rd 1:16 1:4>2 1:43 1:18 1:23 1:10>3 Iretallen Sprängebrita VINOR 1:9 1:19 Ul l a h a u Irevik 1:49>5 1:14>6 1:56 Suderhagen S 1:6>4 1:51 :3 1:22 NO RS 1:13 FRIGGARS naturreservat 1:47>2 1:3>5 1:195>3 Kalbjärga Ajkesträsk 1:8 1:73 1:56 1:55 1:35 Kalbjärga 1:63 1:58 1:20 1:73 KAL- VINOR Djaupalund BJÄRGA 1:14 1:5>51:26>5 1:75 1:741:74 1:64 1:12 1:46>2 1:27>5 1:33 1:21 1:35 1:34 1:57 ST.GAS 1:25 1:38 1:57 1:65 AUSTERS 1:48>3 1:55M. 1:8 1:3>6 1:206 1:67 1:66 VINORVINOR 1:9 1:58 1:531:311:54 BUTL EKS VERKEG BJ ÄRS STORA 1:3>3 1:32VINOR 1:39 Kalk1:61 ugn 1:58 SUDER1:35- 1:22 1:34 GAR DA 7:1> Fornborg 1:50 1:551:68 Sk jutba na ÖDE- 1:52 2:1 3:1>3 1:59 1:51 1:54 HOBURGAVe rk eg VINOR 1:43 1:45 1:36 S:28 1:3>2 1:60 Myrhagamyr 1:27>2 Gylpovät 1:15>8 VINOR1:71 SIM UNDS 2:1>5 BUTL EKSLANSA 1:15 Kolerakyrkogård 1:17 1:16 1:52>3 1:45>21:271:5>2 1:64 VINOR 1:20 Mo 1:49 1:24 styck 1:55>7 1:55>7 1:33 S:5 STORA BJÄRS 1:48>2 1:12 6: 1:39 S:12 Fornborg 1:36>2 1:27 1:3>3 1:2 1:771:75>4 1:3 1:40 1:11 1:50 6:2 SIM UNDS1:52>6 1:52>2 1:46 1:181:19 1:59 Strandskogens 1:3 ST ORA GA SM ORA 1:57>2 1:14>4 1:19 1:541:34>4 1:20 campingplats 1:4 5:3 1:72 1:21 1:551:561:511:60 KALBJ ÄRGA 1:48 1:8 1:45 1:2 M S KALBJÄR 1:36>3 1:105 1:731:30 1:10 1:12>2 1:9 VERKEGARDS1:1 ST TORAGASM ORA Starrhagen S:1 8 G A 1:47 1:74 1:4SUDER-1:9 1:38 1:371:57 ÖDE HOB URGA 1:109 1:24 1:27 1:32 1:571:38>7 1:581:5 Va nd ra rh em 1:15 1:28 1:481:271:24 GARDA1:261:14 1:60 1:631:641:4 1:6 Bollplan1:81:10TÄLL EHAU 1:48 1:29 1:2 1:59 1:181:611:62 Stugby 5:1>2 1:75 1 SUDERSAND Sim u nd s 1 1:66 1:21>6 1:49>4 1:42 Vinor 1:56: 1:101 1:67 1:207 1:40 VINOR 1:38>4 1:1081:17>2: 1 1:65 1:1 1:41 1 0 VINOR Kalkugnsruin1:106 1:37 S:5>31:170 1:2>2 Kalkugnsruin 1:34 1:22 1:342 1:8 5:4 SIM UNDS L ASSOR 1:111 3 1:49 1:31:71:81:2>3 1:46 1:100 1:47 1:22 LANSA1:4 1:80VINOR 1:38>6 1:33 VINOR1:10 Ireå 1:117 1:15>9 1:11 S:2 L.GASM.1:6 1:38>5 1:81 1:14 4:19 1:49>2 1:9 1:101:64 1:36 1:31 1:821:83 1:39 1:76 1:1071:151:16 1:65 4:18>5 BONDANS 1:11 1:611:33>3 4:18>8 1:84 S:12 4:20 1:63 1:98 1:851:86 1:791:991:1101:41>21:112 1:67 1:29 1:25 1:431:191:39 1:3>2 1:521:62 1:15>2 1:971:96 1:871:40 1:37>3 STORA 1:35 1:951:94 1:881:78 1:14 1:211:31 1:28 1:93 S udersand IRE HOBURGA 4:21 2:1>4 1:21>2 1:9 1:26 1:14>3 1:75>51:921:91 1:58 Sudersands 1:9>3 1:5>8 LASSOR 4:23 1:21 1:44 1:301:33>2 1:901:89 campingplats Badplats Malmrooska Nyhagaänge RI NGVI DA 1:17 1:104 Vandrarhem 1:53 S:16 LASSOR 1:41STORA4:10 1:5>8 1:2>6 1:14 5:2 1:10 SIM UNDS 1:5 1:13 4:164:18>9 S grottan 1:189>1 n STORA GASM ORA 4:111:36 HOBURGA 1:13 1:20 Sudersandsviken 1:51>2 1:18 1:13 Lilla 1:35S Ire BÅTA 1:20>4 Ga s m o ra 1:42 1:15 RINGVIDA 1:23 1:28>5 1:8 1:38 2:1>6 S NYST UGU 5:1 SUDERG. S:16 >2 1:3>6 1:24Ringvida LILLA GASMORA 1:10>2 1:5>5 1:5>5 1:4 Östersjön NYSTUGU 1:4 L ANGH. IRE 1:204 1:4>2 1:20>2 1:26 1:55>24:5 1:10 sKalkugnsruin 1:43 BKJAÄLR-GA S >5 1:4>2 Vinngarden 1:3>4 1:27 1:51>5 1:55 1:28>2 Rojrariv 4:6 RINGV. s4:18>7 1:188>2 STORA HOBURGA 1:20>51:27 4:1 1:21>5 4:15 NO RS LILLA HOBURGA 1:12L .GASMO RA 1:22 ST.GASM.1:26 1:42 1:20>2 1:3>4 1:12 4:18>7 1:205 NYST UGU NYST UGU NYST UGU L.GASMORA 1:14 RI NGVI4:11:18>1 DA L.GASMORA1:4>1 KALBJ.1:42 RINGVIDAS 1:4>2 1:271:78 1:20>5 1:8 LANSA1:7 1:28>2KAL- Kalkugns- s S.GASM ORAL . GASM ORA BJ ÄRGA SIM UNDS 1:3>3 1:8>3 S ruin1:4>2 2:1 1:19 1:19 BUTLEKS 1:21>5 SIM UNDS 1:20 1:11 1:55>51:18 1:188>2 L.GMAOSR- A 1:26 1:55>2 VINOR 1:5>5 1:28 1:16 L ANSA 4:22 1:20>2 S 1:9 1:15 1:7 L I L L A HOB URGA 1:20 L . GASM ORA S 1:13 Djaupu Vinn g ard s a lv ret 1:6 Brudv ät STORAGASM ORA URGA ST ORAHOB URGA 1:15 4:17 StoraGasmora 1:9 1:8 StoraHoburga 1:70 4:4 1:3 1:18 1:188>2 u gnsruin 1:5 1:8 1:19 15 4:7 Ka lk ug n 4:18>3 S:15 1:3>1 Tjärdal 4:8 1:9 NYSTUGU 1:6 4:18 1:3 Gasmorhammaren 9 1:10 1:4>3 STORA 1:51 GASM ORA U Ka lk u gn :188>2 1:55>3 NYST UGU S 1:8 1:2Kalkugn sgmorsalvretu Husmors- 4:14 1:55>4 alvret S 1:7 S 1:4>6 1:5>2 1:2 a 1:6 4 Hammarsändan :1 BÅTA S 1:4 rg a 1:5>2 1:5>2 ST ORAHOB URGA TORA BÅTA

OBURGA 1:17 Bilaga 13 b 1:5 Hoburga 1:6>31:6>3 STORAGASM ORA S IRE S 1:51>6 Skarphagen 1:22 Fårö 1:189 LILLA Hangvar 1 1:21 HOBURGA 189>1 å 1:21 e LILLA Ir HOBURGA 1:5>4 Kajvika 4:18>2 Ajkesträsk-Gasmora Ireviken S:2 0Ulsbod 1:3>2

Kalkugns- ru in STORAGASM ORA 4:18>2 Alnäsaudden STORAKalkugnar 1:83 KLIN TE 1:99 5:6 Goskullen 1:69 1:88 1:22>3 1:96 1:63 1:52 5:4 1:63 1:47>2 1:114 1:22 1:112 NORRBYS Vidgathagen 1:13 5:4>2 BJÄRS 1:27 TJ ÄN GD AR VE 1:45 1:22 GO TT- 1:40 SALLM UNDS SKAL KS 1:27>4 1:44 1:114 GERETE FÄT T INGS 1:43>2 1:22 Tjä 1:51 4:1 1:108 Traume 1:11>2 assänge 1:43>2 1:37 SALLMUNDS1:36>6 S:42 RAGNVAL DS 1 :3 1:36>6 1:42 1:6 s S:33 Ramlemyr Suderhagen 1:341:46 KLIN TE 1:33 TRAUME TJ ÄN GD AR VE GOTTSKALKS 1:42 KLIN TE 1:83>2 1:49>5 1:12 1:81>2 RANGVALDS 1:35 1:48 1:43>7 1:54 1:35 KU E Rangvalds Byskogen 1:15 >3 1:15 1:35 1:47>2 1:91 Korsflis gby NASUM E 1:115 1:37 GOTTSKALKS 1:30 1:61 1:43>10 1:52 1:39 F 1:22>2 1:92 Tjängdarve 1:30>5 Digermyr M 1:15 A 1:54>2 1:35 1 :10 9 S 2 3 S :35>2 1:2 : 1:40 1:56 NASUM1:29 E S 1:35 PR ÄSTGÅR D E AN 1:78 Digermyr 1:67 1:83 FÄ TTINGS 1:66 1:55

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland -2006 1:44>4 1:1>3 1:87 1:77 1:56 1:25 2:1 1:36>3 1:81 GOTTSKALKS 1:77 1:20 ANSARVE 1:35 1:25 1:43>9 1:44>4 1:76 1:86 TOFTAS:6 FÄTTINGS 1:38 1:13>2 1:13 S:35 1:15>2 1:75 1:85 1:73 1:22 SALLM UNDS 1:39 1:12>2 1:13>2 1:83 KU E 1:84 SALL M UNDS 1:59 1:54 1:47 1:74 3:1 1:81:9 1:72>2 1:30>4 Sallmunds 1:21 Myrhagen 1:68 FÄT T INGS 1:10 1:66 1:56 Gocksen 1:63 KU E 1:31 GOTTSKAL KS 1:42 1:21>2 1:17 1:261:26 Dyple S:38 1:27>2 1:25 DYPL E 1:16 1:54>1 1:14 1:38 1:12 1:16 1:22 1:53 1:281:361:37 TOFTA 1:16 1:22>1 1:26>2 S:5 1:9 1:6 1:61>3 1:28 1:55 1:82 ANSARVE Hanskmyr 1:23 Gottskalks ANGLARVE ANSARVE DYPLE 1:28 ÖS TERGÅ RDE S 1:12 1:27 T 1:12 1:15 1:10 T

O s 1:30

O 3:32 BJ ÄRS S

F :5 3:25 FÄTTINGS 1:12>2 1:56

F S 3:313:30 T 1:31 T : 1:26>2 A 1:39 1:17 2 1:50 1:57 Ans ar v e TOFTA 1:291:38 A 1:27>3 S S:2 2 0 1:40 SALLM UNDS 3:18 3:29 TJ ÄN GD AR VE 1:30>7 1:60 3:22FÄTTINGS1:63 ANSARVE 3:24 1:20 1:26 3:11 1:4>2 1:5 3 1:26 1:81>2 LILLAKALLINGS 1:42 3:21 BJÄRS 1:41 3:1 3:19 ANSARVE 1:16 3:2 3:1 1:26>2 2:1>2 3:4 1:4>2 DS 3:143:8 3:26 3:20 BJÄ 3:15 3:123:13ANSARVE 3:9 1:11 3:23 3:27 GOTTSKALKS Gräntjocket Dular 3:6 1:3 3:7 3:28 1:223 3:1>2 AN GLAR VE 3:17 1:46 1:2 3:16 1:81 FÄTTINGS SMÅGÅRDE 1:227 1:43>3 Strandk yrkan 1:65 1:224 2:2 GOTTSKALKS 3:10 BJ ÄRS 3:3 3:11>1 1:43>6 SOLBACKA SOLBACKA 1:28 1:1>1 1:22 3:12 3:10 SMÅGÅRDE 1:102 1:56 GNI S VÄ RD 3:16 3:7 SOLBACKA BJÄRS TJ ÄN GD AR VE 1:3 3:13 1:22>1 1:101 1:67>2 3:11 1:1>2 STENGÅRDE 1:10 Gnisvärd 3:8 1:1 2:1 GNI S VÄ RD BJ ÄRS 1:98 kehamn 1:3 3:14 3:15 3:9 KROKS 1:1 GNI SV ÄRD 3:3 1:3 TJ ÄN GD AR VE 1:3 3:1>2 SOLBACKA 1:12 1:61 1:34 1:2 3:6 1:16 1:113>3 1:4211:1041:105 3:4 3:5 STENGÅRDE1:18 1:39 SmågårdeSTENGÅRDE TOFTA Smågårde 1:11 TJ ÄNGDARVE 1:26>3 Tjängdarve TJÄNGDARVE s :11 1:38 1:21 1:28 1:105 1:67 1:106 1:124 1:431:2571:321:117 1:2691:270 STENGÅRDE SM ÅGÅRDE 1:109 1:138 1:15 1:33 1:42TA 1:1>2 1:106 1:408 1:271 1:32 1:28 1:41TOF 1 1:133 1:137 1:272 1:40 s :1 AN GLAR VE S:2 1:188 1:1321:321 1:139 1:273 Spangmyr 1:104 SM ÅGÅRDE STENGÅRDE 1:40 1:8 1:19 STENGÅRDE 1:74 1:119 1:140 1:43 1:12 1:31 1:34 1:29 1:274 1:150 1:14 1:7 1:30 1:113>2 KROKSTÄDE F 1:89 1:114 1:141 SAM 1:1061:102 1:108 1:37B>2 1:195 1:134 1:144 SOLBACKA1:4 1:105 1:13 1:6 1:29 1:177 1:37B>2 INGVARDS 1:59 T 1:149 KUE 1:115 1:172 O 1:1031:107 1:9 1:3 1:176 SMÅGÅRDE 1:44>2 1:145 F S: 1:16 STENGÅRDE 1:175 KROKS TJ ÄNGDARVE 1:191 TA 1 KROKS 1:10 1:54 1:37A 1:16>4 KROKSTÄDE1:142 1:143 1:2081 1:17 1:361:371:1071:101 1:5 3:1>21:178 1:32 1:120 1:1 KROKS 1:188 1:131:13 1:194 1:192 1:123 1:77 1:102>2 1:4 1:180 GOTTSKAL KS 1:171 1:6>21:35SMÅGÅRDE 3:1 1:179 1:5 1:1 1 :67 >2 1:32 1:35 1:991:1001:171:2 1:1>3 1:181 1:89 Ingvards INGVARDS S:21 1:193 1:400 1:121 1:316 1:6>2 1:11 1:18 1:49 1:13 1:399 1:279 1:102>3 TJ ÄNGDARVE TJ ÄN GD AR VE 1:39 1:162 1:314 1:165 s:111:6>3 1:66 1:24>2 1:67 IN GVAR D S 1:1221:401 1:403 1:280 1:386 1:68 1:64 1:33 1:27 1:40 1:31 1:315 1:69 1:67 1:54 1:113>2 1:59 1:281 1:43 1:34 1:67 GOTTSKALKS 1:112 1:404 1:1591:151 1:65 1:63 1:15>4 1:81>3 1:288 1:45 1:70 1:6>1 1:97 ygfält 1:113>3 1:405 1:166 1:158 1:71 1:991:98 1:5 1:89>2 TJÄNGDA 1:153KROKSTÄDE 1:44 1:84 1:17 1:67>1 1:155 1:149 1:49 1:90 1:72 1:761:75 1:96 3:23 1:118 1:44>2 1:168 1:156A 1:6>2 1:46 1:6 1:95 T 4 1:73 1:781:77 1:94 Kalkugn 1:36 1:154 1:100 1:310 1:407OF :1 1:50 1:48 1:79 SM ÅGÅRDE 1:64 Jättekast 1:278 T S 1:52 1:74 SMÅGÅRDE 1:811:80 1:79 Badplats TOFTA 1:311 1:406 1:47 1:82 1:921:91 1:49 Kue 1:57 S:23 1:61 1:313 1:20>2 1:83 1:93 1:173 1:51 1:84 1:36 1:164 1:85 Rangstäde3:1 Kaupmanstorp 1:103 1:25 1:531:54 1:61 1:871:86 2:202:21 1:45 SM1:6>2 ÅGÅRDE 1:20 1:56 1:88 2:182:19 1:226 1:33 3:1>11:102 1:135 1:55 1:89 2:17 RANGSTÄDE 1:81 s 1:16 1:15 1:63 2:16 1:101 1:58 1:62 2:15 1:371:38GOT T S- 3:1 1:100 1:60 1:57 2:132:14 1:79 1:19 1:59 2:23 1:43 KALKS 1:107 1:24 2:22 1:7 1:73 1:6 1:66 1:174 2:24 1:31 1:5GOT TSK 1:81>4 Träkumla SM ÅGÅRDE 1:1721:173 1:72 1:41 1:85 1:23 2:1 2:25 1:37 Kalkugn 1:69 1:60 1:58 1:15 1:26 KROKSTÄDE 1:320 1:83 1:15 1:110 1:1681:171 2:31 1:82 1:1 1:80 1:167 2:30 2:28 1:9 1:44>5 1:24>4 1:85 2:262:27 A Skola Dammhagen 1:170 2:32 T Gajthagen 1:169 F BJÄRS 1:86 Ingvards 1:166 2:33 O 1:43>5 1:31KYRKOG Kue KU E T 1:92 TSKALKS 1:87 S:8 1:165 S:1 3 1:59 1:30 2:1 1:10 1:164 2:34 1:161 1:34 KROKS 1:163 2:38 2:29 1:88 1:89 GOT T - 2:35 1:71 Vädermyr 2:39 2:432:442:45 1:90 SKAL KS 2:40 2:36 Gottskalks 1:41 1:82 1:160 2:42 A 1:159 2:37 2:1>1T TOFTA KROKSTÄDEF 3 INGVARDS S:21>2 2:41 O :1 KROKS1:1611:162 2:46 T KrokstädeS 1:70 1:43>1 SM1:14 ÅGÅRDE 1:10>1 2:472:48 1:24 1:33 1:9 1:291 ANG LARVE 1:290 1:292 1:289 KROKSTÄDE1:293 Tjärdal 1:37 1:19 1:249 1:37>2 1:294 1:209 1:248 GOT T- 1:237 1:250 1:37>2 KROK 1:36 1:210 1:175 1:2381:247 SKALKS 1:71 1:211 1:246 GOTTSKALKS 1:111 pphagen 1:212 1:239 1:44 1:244 1:245 1:1 1:82 1:213 1:43 1:240 1:298 Sojds hage 1:118 1:214 1:300 1:152 KROKSTÄDE Tofta strand TR ÄKU MLA AN N EX 1:87 1:215 1:243 1:241 1:253 1:127 1:216 INGVARDS TOFTA 1:83 1:242 1:175>4 S:4>4 1:130 1:217 1:256 1:254 Tjärdal 1:116 1:30 1:61>2 1:84 1:218 1:251 KROKSTÄDE TJ ÄN GD AR VE 1:85 1:131 1:219 1:255 1:33 1:25 SALLM UNDS 1:224 1:60 1:252 4:1>24:1>2SALLM UNDS1:63 1:136 1:2251:226 1:160 Skjutbana 1:227 1:402 1:113 1:86 1:89 1:107 1:80 1:128 1:681:25>2 1:1>2 1:88 1:233 1:26 1:275 Tofta TOFTA SALLM UNDSSALLMUNDS 1:72 1:81 1:129 s:4>4 4:1>2 4:1>2 1:65 1:66 1:276 1:24>1 1:64 1:73 1:79 1:387 1:67 KROKSTÄDE KROKSTÄDE 1:178 1:277 T 1:961:1031:108KROKSTÄDE TOFTAS:3>2 1:388 OFTAS:1 6 1:1091:1021:312TOFTAS:25>2 1:78 T 1:17 1:23 O Bilaga 13 c TOFTA 1:95 1:113 1:234 1:389F S 1:24 S:22 >2 1:37 1:179KROKSTÄDE T :1 TIMANS strandbad 1:98 1:70 A1:2592 els 1:69 1:101 PR ÄSTGÅR D EN 1:20 1:94>2 1:15 1:16 1:180 1:297 1:581:58 KU E 1:309 1:258 1:260 1:1 KROKSTÄDE 1:299S 1:27>2 1:390 1:99 :1 1:181 1:23 1:391 1:2 1:110 s:25>1 1:468 1:1821:183 1:261 1 S:251:196KROKSTÄDE1:174 1:392 1:265 15 AN GLAR VE 1:26>1 Träkumla SAL M UNDS Tofta strand 1:185 1:236 4:1>1 SALM UNDS TOFTA 1:27 1:184 KROKSTÄDE1:20 Tofta1:94 1:264 1:262 1:25 TOFTAS:7 1:126 1:103 1:186 1:235 1:393 Harungen 1:26 4:1 Campingplats 1:263 1:24>5 KROKSTÄDE 1:187 1:197 1:198 1:82 1:394 1:199 1:202 TJÄN GDARVE Malm- 1:125 1:177 1:111 1:111 Ingvards, Gottskalks, 1:47 1:91 1:83 1:201 1:200 1:203 AN GLAR VE unde 1:69 1:84 1:204 1:20 1:27 TRAUME 1:28 1:90 1:85 1:202 Gnis värd1:51 1:205 1:203 1 BER TELS SKOG SLU 1:31 1:89 1:197 2:1>2 ND KUE 1:52 UNGHANSE 1:206 1:194 1:198 1:13 1:60 FÄTTINGS KROKS 1:86 Tjängdarve1:11 m fl ESKELHEM 1:78 s:3>2 1:41s:11KROKS 1:88 1:28 1:207 1:195 1:2 Anglar v e S:1 0 M KROKS 1:225 1:87 1:196 FÄTTINGS E 1:41 1:190 1:20

1:59 S:3>4 H 1:191 1:26>4 7 1:61 L 1:199 :1 BRINGSARVE SAM F E 1:62 1:81 1:192 1:8

s 1:20 VALDARVE K 1:5>3 1:12

EKEBY1:23 1:43 S 1:80 1:193 K 123 E 1:79 UNGHANSE1:28 1 111 LINHATTE nöje 1:22 1:152 S:89 1:41 1:43 S:88 1:14 1:29 S:18 1:22 Skåne- Brucebonaturreservat 1:21>2 skogen 1:25 1:42 N 1:12S:44 R 1:43 1:73 Fiskehamn Gä s t h a m n A VASSM UNDSSTORA HAM RE Bruce- 1:151 G S:11 7 1:22 OGA1:33RN S Vike R GR Ö 1:17>9 S Ka lk ug n S:1 02 E grottan 1:72 T ÖS T E RGARN T E Ba dp lats S Stora Hamre R Ö 1:97 Ö 1:17>5 G 3:1 1:58 ÖSTS:115 ERGARNÖS T E RGARN S 1:17>4 1:17>10 1:1 A ÖST ERGARN T 1:35 1:17>11

R E 1:12 R

Skansudd N Ö 0 S:42 3:1 GROGARNS G s S 1 Ö N :1 0 : : ST 2:1 ÖSTERG ARN s

T E 1:23 1 s RG R Grogarnsberget ÖSTERGARN s :10 AR A

E 0N N A 1:36 1:16 R

Fornborg R

R N G

A G Hal l v i d e 1:30>6R Vassmunds G E 1:43>2 A R 1:31 T E R 1:10 1:17>2 S 1:30 VASSM UNDS

T N Ö 1:19 a se Ö 6 S S 1:17>5 S:1 13 0 Ö 1 T : E VASSM UNDS Katthamra gård S 3 R 5 Ö 80 G Myrstädar : N 1 R S S: A Kalkugnar G A T 1:30>2 S ARN R 1:13 Ös ters jön G E N 1:9 S:106>2 TullboställetR R 1:13>3 E G T GUT ENVI KS HÄSSL E 1:1 S 2:1>10A S:101 Ö Grogarnsberget 1:21>4 R SIGDES S:1>3 N N S:43 1 R BENGTS 1:15 HAL LGÅRDS 1:17>2 A 1:29>9 1:21>2 1:4 G R HÄSSL E MURAMARIS E T 1:13>4 1:6 GROGARNS HAL L - 1:5>4 Ö 1:44>2 DJ UPVIKE 1:4>2 S STORA HAM1:46>3 RE GROGARNS GÅ RDS PälsdjursgårdT 1:2 E 1:17>7 1:15 N

GUT E NV I K S 1:19R R G ARN 1:31 HAL L VIDE 1:20 1:17 G ER 1:16 1:16>2 A MuramarisS:1>2 ANNEL UND ÖST GROGARNS

A G R 1:15>2 1:541:47 1:53 3:1>5 R N SIGDES 1:5 1:2 E s TOM ASE 2:3 Dj u pv i k e T : VIKE 1:20>2 Grogarns He rrv ik 1 2:1>4 GUT E N- S 2 STERGARNBygdeg 1:46 Ö Strandskogen AN Gu t e n v i k s S:47 VIKS 1:14 1:9 S:38 2:4 1:11 1:44>6

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad påGotland -2006 S:1 Ö Tjärdal PRÄSTGÅRDEN HÄSSLE KalkugnarS LILLA HAMRE 1:3 1:6 T 1:11 1:5 Sjöräddnings- E R GANNE 1:1 GUT E NVI K S 1:8>2 1:37 G 1:5 1:18 Hä s s l e station 1:8 A 1:31 1:20R 1:6 1:44>4 TOMASE Fiskehamn N ÖS Gä s t - Gutenviksklints T Fotbollsplan GAMM ELGARNS FG1:29 S:71BENGTS SIGDES :1 ER Östergarn hamn 0 G FAL HAMM ARS ÖS AR S:46 1:15 1:33 T N 1:21 1:29>1 E s:1 Ga n n e 1:3 Rod arv e R 1:7 ASE 0 HÄSSL E 1:7 BENGTS GN He rrv ik s:10 1:9 1:23 1:1 TOMASE 2:1>1/6R A ÖSTERG RODARVE A R Ö KYRKOGÅRDEN 1:5>3 1:23 SIGDES 1:29 N S 1:10 Hallgår M URAM ARI S 1 9 1:16 G s T ÖST:1 ERGARN 1:5 1:3 1:20 S:45 HAL LGÅRDS R S:20 1 H E 1:24 E R PRÄSTGÅR D 1:2 T G EN Prästänget L ILL A 1:35 1:23>2 S:1Skola 1:22 HAM RE S 1:21 SigdesS HAL LGÅRDS GA NNE A FALHAM- Ö

MARS N 1:8 1:38

1:10 GanneklintR 1:16 1:3>2S:4 8 1:4 J 3:1>6

E A

1:7 N Ky rk k l int S Hallgårds S:311:38 Tällaker T s R Bengts 1:9

: 1:2 ID S 3 VASSM UNDS A 1:26GA NNE V 1:21>3

4 M

L G

AN S:341:44>5 BERG ÄNGEN 1:44>8 PRÄSTGÅRDEN - 1:30

L L U M 1:29>1

1:1 Bergängen 1:12 1:18>1 Ö

A A A 1 1:1>2 1:1 A 3:1>1 Gu

1:4HÄSSL E S

F H H Gannemyr H 1:21 1:11 GUT ENVI KS GUT ENVI KS 1:9 1:4 1:9 T 1:9 S:2>2 1:4 1 :4 E RODARVE 1:1 1:1 HÄSSL E1:9 R 1 :12 1:9 HAL L GÅRDSHÄSSL E FALHAMMARS 1:21>3G VASSM UNDS 1:20>3DJ UPVI KE 3:1>6 S:4 Gannemyr PRÄSTGÅRDEN SIGDES 1:191:24 A 1:9 RODA 1:18 1:29>1 R GANNE GUTENVI KS 1:1>2 1:161:39 3:1 N S:1SNÄCKGÄRDET 1:23>2 1:44>8 1:17 S:621:5>2 1:21 4 1:7 1:15SIGDES1:11 S:25 1:37 1:51:19>2 S:2 S:35 HAL LGÅRDS 1:29>1 1:40 SANDHEM 1:1 1:12 S:3 S:27 Hälshagen 3:1>2 DJ UPVI KE Lullyhill S:24 Nä s m y r 1:20 SANDE HÄS S:1 1:29>1 1:12 1:21 BENGTS Tjärdal 1: 1:2>2 1:3>2 FAL- 1:2>3 1:21 1:22 FALHAMMARS HAM - 1:40 Kolenskvarn GUT ENVI KS 1:18>21:17>2 SANDEMARS 1:13 RODARVE KAUPUNGS Kaupungsklint FAKLE SIGDES1:12 KAUPUNGS SANDE 1:45>21:13 1:16>3 1:26 1:27 1:50 1:18>2 BEN 1:45 1:44>5 SKAGS Ka lk ug n 1:41 Marterör 1:29 HAL LGÅRDS Tjärdal S:123 2:1>3 1:4>3 1:23 Campingplats 1:5>3 2:1 S:15 1:42 1:144 1:8 1:5 BENGTS 1:32 LILLAHA 1:28 1:11>3 KAUPUNGS Sande 1:20 1:26>2 1:43 1:23 BENGTS 1:5 1:29>6 HAL L GÅRDS Kalkugn S:33 1:29>4SKAGS Filippuse 1:44 3:1>3 1:24 3:1 1:2 FILIPPUSE 1:27 SANDE 1:45 TOM S 1:20 SKAGS 1:4>5 Fakle SANDE S:61 HAL L VI DE NÄ S:1>2 1:4 1:20 CK 1:21 GA NNE1:13 FILIPPUSE 1:111:26>21:53 G FAL- 1:6 1:14 1:10 1:42 Badplats ÄR HAM M1:10>2 ARS 1:13 3:1>2 SNÄCKGÄRDET DE 1:22 1:11>21:4>4 1:7 1:11 T 1:25 1:14 FILIPPUSE FILIPPUSE ANNEL UND 1:11 1:29 1:49 1:18>2 1:30KAUPUNGS 1:48 2:1>42:1>4 S:22 SANDE KAUPUNGS GROGARNS 1:31 1:5 2:1>2 1:25 1:551:511:38 1:29 1:661:67 1:12 Kaupungs 1:16 1:5>2 VASSM UNDS 2:1>4 Korpklint 1:13 1:24>4 FILIPPUSE3:1>3 1:18 1:18 1:15 1:52 1:542:1>4 BENGTS 1:21:1> 1:231:25 1:6 RODARVE 1:20>3 GA M M E L GA RNS S:61 >2 1:7>3 1:7>51:44 E FG 1:19 1:7>6 1:7>4 SANDH 2:5 1:45 RODARVE BENGTS1:321:34 2:32:4 S:55 1:47 1:331:7>7 2:2 1:46 FAL- 1:49 1:47 Storhagen Go l HAM M ARS 1:48 Sysnehagen 1:13>2 1:411:421:43 1:461:45 1:24 BENGTS 1:11 1:43 1:22>2 SKAGS 1:29>3FILIPPUSE1:21 1:44 1:12 1:50 GUT ENVI KS M S:1>2 1:44>9 1:40 1:4>2 1:51 1:52 1:44>9 1:23>2 U S:77 1:70 S:1 24 R 1 1:571:53 S:112 A 1:37 1:20 1:561:54 SANDE M 1:36 1:4 1:27 1:33A 1:43 1:45>2 1:55 RODARVE R 1:39 1:42 1:35 1:41 IS 1:11>3 S näckviken 1:18 1:19>2 1:14FALHAMMARS GUT ENVI K S 1:391:40 DAVIDE 1:8 GUT ENVI KS Falhammars 3:1 1:2>4 SANDE 1:46 1:24 1:27 1:251:26 Da v i d e SKAGS 1:281:271:10 Campingplats 1:11 SNÄCKGÄRDSBADEN 1:26 1:47 1:45>3 SYSNE 1:38 1:68 1:291:381:30 1:5 1:311:32 Be ng ts 3:1>1 1:371:38 Sk ag s 1:24 S:122 Hauglunden FILIPPUSE Snäckgärdsbaden Lugnet ÄNGE 1:54 1:331:34 1:201:35 1:36 1:39 Sys neS:57 2:1>5 2:3 1:351:371:23 1:26 SNÄCKGÄRDSBADEN 2:1>2 SKOGBY 1:36 1:40 1:27 1:35 S S:9 1:22 1:39 1:36BENGTS BENGTS 1:42 :2 m y r 1:65 1:111:101:8 1:381:39 1:22 SYSNE 4:1 1:44d 1:491:291:151:141:9 1:31:361:371:441:40 1:61 1:28 1:12 1:451:41 1:7 Gästhamn 1:13> 1:421:43 1:161:17 1:131:231:24 1:46 1:421:35 STRAND S:23 S:1 0 S:10 1:40 1:301:181:21 1:28 1:471:43 R IDAREGÅRDEN 1:1>1 1:1 1:1>2 Ro d a rv e HUGRAJVS 1:411:471:48 1:221:26 Briten 1:171:18 SYSNE 1:9>2 1:19 1:381:39 1:311:201:19 1:27 1:34 1:191:4 3:1>4 4:2 1:46 1:46 1:25Tjärdal 1:2 1:16 4:4 :5 LILL AHÄSTNÄS 2:2 1:341:45 1:33 1:31:5 S:28 SNÄCKGÄRDET S 1:371:361:35 1:32 1:2 1:6 4:2 4:5 3:1>3 d 1:2 1:211:20S:56 1:71:9S:14 1:15 S 1:21 RO D- :3 1:321:33 1:81:10ARV1:16E 1:14 1:291:301:31 S:4S:5 1:121:16 4:3 s Sandvikens Badplats 1:11 1:21 1:63 S:6 1:13S:32 SNÄCKGÄRDET 1:16 naturreservat 1:191:28 4:2>4 1:62 S:7BENGTS1:18 1:28KAUPUNGS s 1:28 1:281:38 1:7>2 1:48 1:26 1:181:11 4:7 S:2 1:39>2 S:104 1:37 S:3 5:11:23 1:10 1:1 S:12 Sys ne 1:2 1:62 1:17 K S:11 I S:1 V Sandviken s BERGBETNINGENS ANNELUND 1:51 V Skälvik A Åsbergskahagen T S 1:25 U 1:1>2 G Sand- BERGBETNINGEN 1:53 BERGBETNINGEN 1:24>2 S viken Badplats 1:52 s 1:32 s 1:7 Tält 4:1 1:149 1:51 S GARTARVE 1:150 STORAHÄSTNÄS 1:69 1:63 1:60 Fiskehamn Gustavsvik 1:9 1:4 Tältskog 1:71 A S N N s E S:3>2 Sysne fiskeläge Bergbetningens L 1:55 U 1:56 GUSTAVSVIK BERGBETNINGEN N 1:57 1:25>1 1:2D Ajnbacken naturreservat BERGBETNINGEN S 1:3 1:58 Gra v - Sysneudd 1:3 1:59 plats Sysneudd 1:2>2 1:76 GARTARVE 1:21 BERGBETNINGEN 1:72 s 1:9>1 A 1:19 N StoraH 1:64 1:19 N E Visbyflygplats L 14:53 o niområde U AND N D 1 :43 1:44 1:45 Annelund 46 4 7 Brandåkersudd BERGBETNINGEN 1:32BERGBETNINGEN 1:91 Bilaga 13 d 1:151 S:3 1:72>4 Östergarn- 1:33 ANNEL UND 1:105 RSTRAND 22 Visby Gry ngudd Gammelgarn BERGBETNINGEN 1:98 1:102 BERGBETNINGEN Hedelund Östersjön orium 1:6 Falhammars-Rodarve- TRAND Bergbetningen 1:148 1:107 1:112 Bengts m fl 1:111 1:113 Galgbergets 1:109 1:110 Golfbana Bilaga 14 Områden från 2002 års plan som tagits bort

Socken Område Karta 2002Förklaring Alskog Svajde MHK-46 Ej längre aktuellt Ardre Vitvär MHK-30, TF-1 Utbyggt/åtgärdat Eksta Prästgården m fl SAK-7 Ej längre aktuellt Eksta Robsarve m fl SAK-7 Ej längre aktuellt Eksta-Sproge Bopparve Eksta – Sproge kyrka, längs TF-3 Utbyggt/åtgärdat med väg 140 Fide-Öja Anderse m fl, Västergårde, Olovs m fl TF-4 Delvis utbyggt/åtgärdat, ersättes av Fide-Öja (OBS 2 omr) ”L:a Västergårde-Olovs” och Fide ”Fidenäs- Odvalds” Fröjel Ansarve MHK-24 Utbyggt/åtgärdat Fröjel Göstavs m fl SAK-8 Utbyggt/åtgärdat Fröjel Kyrkbyn SAK-8, TF-5 Utbyggt/åtgärdat Fröjel Nymans m fl SAK-8 Ej längre aktuellt Gammelgarn Gannarve m fl SAK-9 Ej längre aktuellt Gerum Likmunds m fl MHK-49 Utbyggt/åtgärdat Gothem Gothemhammar TF-6 Utbyggt/åtgärdat, ej längre aktuellt Hamra Kyrkbyn MHK-3, TF-7 Utbyggt enligt gällande plan Hangvar Kappelshamn, södra delen TF-9 Ej längre aktuellt Lummelunda Etebols m fl MHK-71 Ej längre aktuellt Lärbro Vägume MHK-66 Ej längre aktuellt Lärbro Västra Vägumeviken MHK-63 Ej längre aktuellt Sanda Lekarve, St Varbos TF-13 Delvis utbyggt/åtgärdat, ersättes av Sanda- Västergarn ”Västergarn-Björkhaga” Stenkumla Kube, Prästgården SAK-1 Ej längre aktuellt Stenkumla Källgårds m fl SAK-1 Ej längre aktuellt Stenkyrka Vale SAK-2 Ej längre aktuellt Tofta-Eskelhem Rangstäde, Krokstäde m fl MHK-57, TF16 Utbyggt/åtgärdat Väskinde Brissund-Själsö MHK-1,SAK-4 Utbyggt enligt gällande plan Västergarn Mafrids-området TF-17 Utbyggt/åtgärdat

Områden från 2002 års plan som slagits samman eller ingår i större områden

Socken Område Karta 2002 Förklaring Burs-När Herte MHK-17 Ingår i Burs-När ” Ammunde-Bomunds i Burgen, Herte” Eksta Stendala SAK-7 Ingår i Eksta-Fröjel ” Bottarve-Sandhamn-Djauvik” Follingbo Gerete m fl MHK-19 Sammanslagen med Follingbo Klinte, Norrbys m fl Fröjel Sandhamn MHK-20, SAK-8 Ingår i 112 Fårö Nors, Lassor (Ajkesträsk) MHK-25, SAK-6 Ingår i 207 Gothem Medebys, Nors m fl MHK-16 Ingår i 209 Hamra- Vändburg/Holmhällar MHK-22 Ingår i 212 Vamlingbo Tofta Dyple m fl (N Gnisvärd) SAK-3, TF-15 Sammanslagen med Tofta Gnisvärd Tofta Kroks m fl (SO Gnisvärd) SAK-3, TF-15 Sammanslagen med Tofta Gnisvärd Tofta Smågårde SAK-3, TF-15 Sammanslagen med Tofta Gnisvärd Träkumla Tjängdarve, Gottskalks m fl MHK-40 Ingår i 172 Vamlingbo Bottarve, Sigrajvs m fl MHK-26 Ingår i 213 Vamlingbo Västergårde, Stenstugu m fl MHK-28 Ingår i 213 Visby L:a Hästnäs MHK-37 Sammanslagen med Visby-Väskinde: St.Hästnäs,Björkome m fl Väskinde Björkome m fl MHK-70 Sammanslagen med Väskinde Gällungs, Knuts m fl Väskinde Brissund-Själsö, öster om SAK-4 Ingår i 192 vägen samt norrut Väskinde Klintegårda m fl MHK-56 Ingår i 192 Östergarn Herrvik MHK-65 Ingår i Östergarn-Gammelgarn ” Falhammars-Rodarve-Bengts m fl” Östergarn Sandviken MHK-13, SAK-9 Ingår i Östergarn-Gammelgarn ” Falhammars-Rodarve-Bengts m fl” Östergarn- Falhammars, Filippuse, SAK-9 Ingår i Östergarn-Gammelgarn ” Falhammars-Rodarve-Bengts Gammel- Skags, Davide, Rodarve m fl m fl” garn (exkl Sandviken)

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006 Bilaga 15

Områden där kommunalt vatten och avlopp byggts ut enligt ”Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland”, antagen 2002-06-19 April 2006

Gotlands kommun: Långsiktig plan för VA-utbyggnad på Gotland - 2006