Protokoll Tekniska Nämnden 20170628
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
VA-Utbyggnadsplan För Region Gotland Plan För En Hållbar Utbyggnad Av VA-Försörjningen
VA-plan 2018 VA-utbyggnadsplan för Region Gotland Plan för en hållbar utbyggnad av VA-försörjningen Möjligheten att försörja nuvarande och tillkommande VA-planeringens olika dokument behöver hållas aktuella invånare och besökare med vatten har under de senaste för att de ska vara ett användbart underlag i regionens åren varit en begränsande faktor för exploatering och arbete med VA-frågor och översiktliga planering. Allt utveckling av bebyggda områden på flera platser på Got- eftersom VA-utbyggnadsplanens åtgärder genomförs land. Vision och strategi för Gotlands VA-försörjning 2030 skapas ett nytt nuläge som blir utgångs¬punkt för över- som antogs av Regionfullmäktige den 18 december 2017 syn av VA-strategin. En avstämning av VA-utbyggnads- är tydlig. Regionens arbete med VA-försörjning behöver planens åtgärder och införlivning av åtgärderna i verk- ske med utgångspunkt i tillgången till tjänligt dricksvat- samhetens budgetplanering sker årligen. ten och möjligheten att ordna en godkänd avloppsan- läggning – på hela ön. Region Gotland tar ett helhetsgrepp kring långsiktigt hållbar planering av dricksvatten, spillvatten och dag- vatten. Arbetet sker stegvis. Detta dokument är en VA-ut- byggnadsplan för Region Gotland som tillsammans med andra delplaner skapar en samlad VA-plan. Ansvaret för VA-utbyggnadsplanen ligger hos Tekniska förvaltningen, därtill berörs flera andra förvaltningar av planen. ÖNSKAT LÄGE 2030 • En beskrivning av ett fram- tida läge för VA-försörjningen på Gotland som ger alla berörda VA-PLAN samma syn på vart investeringar och arbete ska leda. • Sammanställning av åtgärder som behövs för Antagen av regionfullmäktige att i enlighet med strategin, 2017-12-18 STRATEGI gå från nuläget till ett önskat • Tydliga riktlinjer om vad som läge (målbild/vision). -
Gudstjänster På Gotland
Gotlands Allehanda Fredag 6 december 2019 35 Gudstjänster på Gotland Romaklosters Pastorat Garde Församling Suderkyrkan Elim Katthammarsvik Andra söndagen i advent Dalhem Sön 11 Etelhems kyrka. Sönd 11.00 Korsbykyrkan Fred 19.15 Öppet Hus Lördag Högmässa. B Helgesson, Scoutavslutning med Sönd 10 Söndagsskola Församlingshemmet 10-14 O Stenström. grötlunch. Eva-Pia 19 ”Söndagskväll” - KU Julmarknad Mattsson, Marcus Johnson. ekumenisk sångkväll i Söndag Sudrets Pastorat Månd 14.00 Stickcafe i adventstid i Skansen, Herrvik. Hörsne kyrka 10 Mässa Korsbykyrkan Tisd 19.00 Mari Jansson, Per Olof Lördag 7/12 Helge Jonsson Lena Nordahl Sinnesrogudstjänst i Sahlberg, Barbro Olofsson 18.00 Grötlingbo kyrka Roma Strandkyrkan. Helen Onsd 19.30 Julkonsert med Vänner & Fredag Engqvist, Marcus Johnson. Bibelläsningskväll Bekanta och Cikoria under Roma äldreboende 14.30 Välkomna! ledning av Linn Nielsen Andakt Rune Olofsson Söndag 8/12 Karin Bromö Vårdklockans kyrka 11.00 Hamra kyrka Söndag Visby Mässa, Tofta manskör Björke kyrka 10 13.30 Iliansgården Mässa Rune Olofsson Söndag kl 11 14.30 Hemse äldreboende Gudstjänst med Löftesvägen Janne Ahlström Pingstkyrkan Visby Konfirmanderna medverkar. Andakt – Sudrets pastorat Ann-Christine Lindholm, 16.00 Alva kyrka Barlingbo kyrka 18 Lilian Edman Sönd 9.30 Bön 6-12 december Pernilla Cramnell Janne Mässa, musik Vänner & Sara Boström, Patrik Silverke, Bekanta 10.30 Gudstjänst. Johan Ahlström Barlingbo Röda Frederikke Mogensen Bäckrud. Söndagsskolans Kors-krets bjuder på 19.00 Silte kyrka Måndag kl 18 Meditation Guds rike är nära Adventsvesper, sång av julfest. adventsfika i kyrkan Tisdag kl 09 Andrum med Minnamaria Svedebring med Onsd 15.00 Andakt. Pjäsen Onsdag frukost och Skaparglädje. familj www.visbypingst.se Ekgatan 66 14-15.30 Onsdag kl 19.00 FeelGood Tisdag 10/12 Kvartersträff Samtal om stort kören inbjuder till Konsert 13.30 Havdhems och smått och Terminsavslutning. -
Församlings- Expeditioner Visby Stift
Fardhem Fardhem, Linde, Lojsta, Levide och Gerum 623 52 Hemse Exp, on och fr 10-12 ...............0498-48 00 66 Fax ...........................................0498-48 00 28 Alva-Hemse-Rone Kyrkoherde ...0498-48 00 66, 073-560 89 16 VISBY STIFT Alva, Hemse och Rone Kantor .....................................0498-48 81 41 623 50 Hemse Kansli för Klockare [email protected] Biskop Fardhem ........0498-48 80 85, 070-548 80 85 www.svenskakyrkan.se/alvahemserone Domkapitel Linde .............0498-48 81 04, 070-348 81 04 Exp, må-fr 9-11 ...........................0498-48 00 72 Egendomsnämnd Lojsta ............0498-48 81 83, 073-180 33 98 Fax ...............................................0498-48 43 86 Stiftsstyrelse Levide och Gerum .................0498-48 36 26, Kyrkoherde ................................. 076-793 00 72 Samfälligheten Gotlands kyrkor ................................................. 070-110 68 58 Visby stifts församlingsförbund Klockare ......................................070-833 00 72 Forsa Box 1334, 621 24 Visby Barlingbo Lärbro, Hellvi, Hangvar, Hall Besöksadress: Se Roma Kyrkvägen 2, 624 52 Lärbro Norra Kyrkogatan 3A [email protected] Telefon och öppttid säkrast Bunge Bunge och Fårö Expedition, on 10-12 .............. 0498-22 51 25 må-fr 9-16 .............................. 0498-40 49 00 Bungegården 130, 624 62 Fårösund Fax ........................................... 0498-22 51 45 Fax ..........................................0498-21 01 03 [email protected] Bostads- & exp.telefon -
Sammanställning Över Genomförda Biotopkarteringar I Gotländska Vattendrag
Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag Rapporter om natur och miljö – nr 2009: 18 Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag URBAN PETTERSSON & PETER LANDERGREN Omslagsbild: Urban Pettersson ISSN 1653-7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING..................................................................... 4 METODER ....................................................................... 5 Vattenbiotoper ................................................................ 5 Strukturelement .............................................................. 7 Vandringshinder för fisk .................................................... 7 Fisk ............................................................................... 9 Bottenfauna .................................................................... 9 Vattenkemi ..................................................................... 9 Misstänkt förorenade områden ........................................... 9 Samtliga inventerade vattendrag.......................................11 Ireån ............................................................................20 Hultungsån ....................................................................26 Svajdeån/Visneån ...........................................................31 Lummelundaån...............................................................37 Gothemån......................................................................43 Själsöån ........................................................................49 -
Vol. 24 2019 EARLY MEDIEVAL SCANDINAVIA
vol. 24 2019 EARLY MEDIEVAL SCANDINAVIA: NEW TRENDS IN RESEARCH PRUSSICA EARLY MEDIEVAL SCANDINAVIA: NEW TRENDS IN RESEARCH PRUSSICA Fundacja Centrum Badań Historycznych Warszawa 2019 QUAESTIONES MEDII AEVI NOVAE (2019) SIGMUND OEHRL STOCKHOLM PAGAN STONES IN CHRISTIAN CHURCHES MEDIEVAL VIEWS ON THE PAST (THE EXAMPLE OF GOTLAND, SWEDEN) INTRODUCTION It is a well-known phenomenon that pagan stone monuments were re-used in the construction of Christian churches. Roman spolia are quite frequent in late antique and medieval sacral buildings: Medieval builders pragmatically used – and thus “recycled”1 – tombstones, votive stones, altars, and other monuments of antiquity, and this raises the question to what degree religious or ideological/political intentions played a role in this practice of re-usage. When an antique idol, for instance, remained well visible, was mounted upside down, used as a step of a staircase, or even intentionally damaged or mutilated, it might be suspected that this was prompted by a certain symbolism – such as the overcoming and degradation of heathen idols, which in medieval times were regarded as the devil. In the case of representative picture and epigraphic stones, which do not feature evidently pagan elements, the connection to the glory and authority of the Imperium Romanum and the propagation of a certain continuity may have been a paramount motive. Scholars frequently work on these phenomena,2 but Scandinavia plays no role in this discussion, as there are no antique stone monuments in the 1 A. Esch, Wiederverwendung von Antike im Mitelalter. Die Sicht des Archäologen und die Sicht des Historikers, Hans-Lietmann-Vorlesungen, VII, Berlin 2005, p. -
Gullinsommaren 2020
NR 7 Juli 2020 Årg. 25 Gullinsommaren 2020 blir inte som vanligt. Flera konserter är inställda. Just nu återstår fyra konserter som kanske blir av. Vi hoppas kunna ha utomhuskonserter. Kolla därför på vår hemsida http://www.gullinmuseet.se/ eller Facebook Gullinmuseet innan ni tar er till Sanda! Fredag 10 juli kl. 19.00 Josef Karnebäck och Erik Ronström Tisdag 14 juli kl. 19.00 Jazzklassiker med Andreas Petterssons band Måndag 3 augusti kl. 19.00 Jazzklassiker med Andreas Petterssons band Torsdag 6 augusti kl. 19.00 Mainland Jazz Collective www.sanda-gotland.net 1 Erik Olsson berättar om sin barndoms Kovik på 1920/30-talet: (Inspelning från Gotlandsradion 1982. Återgives efter medgivande av Radio Gotland. Upptecknad/redigerad av Ronny Sagebrand Forts. från juninumret där vi slutade mitt i ett bröllop hos sommargästerna där sockenborna var och såg brud. Sedan på kvällen, festen fortsatte, då kom självaste herrn uppifrån och skulle spela grammofon, iklädd hög hatt och nattskjorta. Han snubblade i trappan och alla grammofonskivorna rullade nerför trap- pan och det som gubben inte trampade sönder, när han gick ner sen, det slog sönder sig där nere. Det blev nog inte mycket med det där. Sen blev morsan lite ovän med de där, det skulle ju vara så tyst om morgnarna. Hon kunde aldrig ha något roligare än då hon skulle gå och mjölka där bredvid, då gick hon och ropade så hemskt ”kodo, kodo, kum da”. Det vrålade hon vid sextiden på morgnarna! Jodå, det var sådana där kontroverser. Jo, de skulle köpa höns ju, för när de hade främmande så skulle de ha ”vitt kött”, men inte kunde vi sälja våra kycklingar till dem, de skulle ju bli hönor och värpe ägg, må ni tro! Det var ju ett annat samhälle, men hönsen, då de värpte på sommaren , ja då - ja vi gjorde aldrig så - men Rump-Ludde, vår granne här borta, han samlade på äggen, så det var inte så underligt att stockholmarna var lite sura på oss och sa att det var dåliga ägg, landsäggen. -
Gotlands Medeltida Kyrkor - En Del Av Världsarvet?
avdelningen för kulturmiljö Gotlands medeltida kyrkor - en del av världsarvet? Disposition Del 1 Allmänt om världsarv sid. 3 Postadress Telefon E-post Bankgiro Louise Borgö +46 (0)498-29 27 39 [email protected] 308-0728 Strandgatan 14 +46 (0)707-89 27 42 [email protected] 621 56 Visby +46 (0)498-29 27 00 vx Besöksadress Fax Webbplats Plusgiro Strandgatan 14, Visby +46 (0)498-29 27 29 www. gotlandsmuseum.se 18 88 00-7 2 • Inledning sid. 3 • Världsarvskonventionen sid. 3 • Definition av ett världsarv och kriterier sid. 4 • Den globala strategin sid. 5 • Operational guidelines – hur man går till väga sid. 6 • Tillägg och ändringar av redan existerande världsarv sid. 7 Del 2 Medeltidskyrkorna och nominering till Världsarvslistan sid. 8 • Kyrkornas kulturhistoriska värde sid. 9 • Lagskydd och skötsel sid. 13 • Lokal förankring sid. 14 • Andra erfarenheter av att bilda världsarv sid. 16 • Slutord sid. 18 • Litteratur om de gotländska kyrkorna i urval sid. 22 • Länkar sid. 23 • Tack till alla… sid. 24 Gotlands medeltida kyrkor – en del av världsarvet? Gotlands Museum 2009 3 Del 1 Allmänt om världsarv Inledning Detta är en förstudie av de gotländska medeltidskyrkornas möjlighet att bli del av vårt gemensammas världsarv. Förstudien görs på uppdrag av Visby Stift. Stiftstyrelsen i Visby Stift aktualiserade frågan våren 2008. Frågan om de medeltida kyrkorna på Gotlands landsbygd kan bli världsarv har väckts tidigare av politiker i Gotlands kommun, t.ex. som interpellation 1994 och som motion 1996 i samband med att Visby nominerades som världsarv. Anledningen till att man inte gick vidare med frågan då var att man inte hade tillräckligt med kunskap och resurser. -
Emigrants from Gotland to America 1819-1890 Nils William Olsson
Swedish American Genealogist Volume 2 | Number 3 Article 3 9-1-1982 Emigrants from Gotland to America 1819-1890 Nils William Olsson Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation Olsson, Nils William (1982) "Emigrants from Gotland to America 1819-1890," Swedish American Genealogist: Vol. 2 : No. 3 , Article 3. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol2/iss3/3 This Article is brought to you for free and open access by Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. Emigrants from Gotland to America 1819-1890 Nils William Olsson The Provincial Archives (Landsarkivet) of the city of Vis by on the Swedish island of Gotland is the repository for the archival holdings of the island, includ ing not only the ecclesiastical records from the various parishes on the island, but also all of the records of the various official bodies, who for years have been administering the affairs of this, "the pearl of the Baltic." Among the many records housed in the Archives are those of the central administrative offices for the island, Got/ands Landskansli. In this vast body of material there is also a section dealing with the issuance of official passports for foreign travel - one of the duties of the central adminis tration. Until the early 1850's it was incumbent upon every Swedish citizen as well as aliens, to procure a passport before departing for foreign parts. -
A New Landscape a Study of the Late Neolithic - Early Bronze Age Land Use on the Island of Gotland
Institution for Archaeology and Ancient History A New Landscape A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Alexander Sjöstrand Master's thesis, 15 ECTS Spring 2015 Supervisors: Kim von Hackwitz & Kjel Knutsson Sjöstrand A 2015: A New Landscape - A study of the late Neolithic - early Bronze Age land use on the island of Gotland Sjöstrand A 2015: Ett Nytt Landskap - En studie av landskapsanvändning under Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland Abstract Denna studie är en fortsättning på min föregående uppsats som utförde en sammanställning och tolkning av hällkistor från Senneolitikum - äldre Bronsålder på Gotland. Denna uppsats utvecklar detta genom en analys av landskapsanvändningen under samma period. Materialet kommer analyseras genom ArcGIS där fem huvudsakliga analyser kommer användas för att studera detta, watershed, viewshed, hillshade, buffer/density samt nearest neighbor. Dessa har som mål att skapa en bättre bild av landskapet och tillsammans med det arkeologiska materialet skapa en förståelse för landskapsanvändningen under Senneolitikum - äldre Bronsålder. Det arkeologiska materialet som kommer användas består av hällkistor som identifierats i föregående uppsats samt lösfynd i form av flintdolkar och enkla skafthålsyxor. Hällkistorna och deras position i landskapet kommer studeras i närmare då dessa är de ända fasta monumenten från denna period. Dessa kommer sedan jämföras med lösfynden och förhållas till ArcGIS analyserna som utförts med målet att identifiera landskapsanvändning. Utifrån dessa analyser kan eventuella viktiga områden i landskapet identifieras, exempelvis potentiella bosättningar, något som sällan hittas under denna period. This study is a continuation of my previous essay, which performed a catalogue and interpretation of stone cists from the late Neolithic - early Bronze Age. -
Gotland's Picture Stones
GOTLAND Gotland’s Picture Stones Bearers of an Enigmatic Legacy otland’s picture stones have long evoked people’s fascination, whether this ’ Ghas been prompted by an interest in life in Scandinavia in the first millennium S PICTURE STONES or an appreciation of the beauty of the stones. The Gotlandic picture stones offer glimpses into an enigmatic world, plentifully endowed with imagery, but they also arouse our curiosity. What was the purpose and significance of the picture stones in the world of their creators, and what underlying messages nestle beneath their ima- gery and broader context? As a step towards elucidating some of the points at issue and gaining an insight into current research, the Runic Research Group at the Swe- dish National Heritage Board, in cooperation with Gotland Museum, arranged an inter national interdisciplinary symposium in 2011, the first symposium ever to focus exclu sively on Gotland’s picture stones. The articles presented in this publication are based on the lectures delivered at that symposium. of an Enigmatic Legacy Bearers ISBN 978-91-88036-86-5 9 789188 036865 GOTLAND’S PICTURE STONES Bearers of an Enigmatic Legacy gotländskt arkiv 2012 Reports from the Friends of the Historical Museum Association Volume 84 publishing costs have been defrayed by Kungl. Vitterhetsakademien, Wilhelmina von Hallwyls Gotlandsfond, Stiftelsen Mårten Stenbergers stipendiefond and Sällskapet DBW:s stiftelse editor Maria Herlin Karnell editorial board Maria Herlin Karnell, Laila Kitzler Åhfeldt, Magnus Källström, Lars Sjösvärd, -
Alfabetiskt Register Över Gotländska Gårdar Företal
ALFABETISKT REGISTER ÖVER GOTLÄNDSKA GÅRDAR Simmunde i Vamlingbo. Foto: okänd. ã LANDS ARKIVE T I VISBY 2002 Alfabetiskt register över gotländska gårdar Företal Föreliggande register uppräknar alfabetiskt, de 1 635 gårdar som finns upptagna i 1871 års jordebok för Gotlands län. Det var den sista jordeboken som upprättades för Gotland. Denna liksom tidigare jordeböcker fungerade bl.a. som fastighetsregister, innan man 1911 lade upp det jordregister för Gotlands landsbygd som är grunden för dagens datoriserade fastighetsregister. Begreppet gård kan ha olika betydelser. Här avses den kamerala betydelsen: fastighetsnamn med i jordebok eller fastighetsregister åsatt mantalssiffra. Större delen av Gotlands markyta omfattas av de ovannämnda 1 635 gårdarna. Återstoden utgörs dels av s.k. samfälligheter, som ägs gemensamt av ett antal gårdar (ofta strandområden), och dels av andra fastigheter, i äldre tid vanligen benämnda jordlägenheter. Flertalet boplatser på Gotland förr och nu har varit belägna på någon av de 1 635 gårdarna. Var och en av dessa gårdar består i normalfallet av ett par lantbruksföretag (i talspråket benämnda gårdar eller gårdsparter, som alltså har samma gårdsnamn) och några boplatser utan mantalssatt jord, d.v.s. sådana mindre boplatser som man på Gotland förr brukade kalla "ett ställe". Flertalet av de 1 635 gårdarna har namn som härstammar från senmedeltiden. De flesta av dem återfinns i Revisionsboken år 1653, men några tiotal har försvunnit sedan dess respektive tillkommit sedan dess. Närmare upplysningar kan inhämtas i nedan nämnda litteratur, samt i en sammanställning som finns i manus i Landsarkivet (Avskriftssam lingen 136:1, samt en kopia i Forskarsalsexpeditionen): "Lantmäteristyrelsens lista 1972 över fastighetsnamn på Gotland med kommentar 1986 av T. -
Gotlands Län 2018
Gotlands läns författningssamling om allmänna vägar och vissa lokala trafikföreskrifter Gotlands län 2018 Gotlands läns författningssamling Länsstyrelsen ISSN 0347-1500 09FS 2018:01 Utkom från trycket Länsstyrelsen i Gotlands läns samman- den 27 februari 2018 ställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län Upprättad den 27 februari 2018 (dnr 258-152-18). Länsstyrelsen i Gotlands län upprättar jämlikt 13 kap. 1 § trafikförord- ningen (1998:1276) följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt vissa lokala trafikföreskrifter inom Gotlands län. I denna sammanställning redovisas I. Allmänna föreskrifter och upplysningar. II. Förteckning över länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter. III. Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1. Bilagor: A Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 1 (BK 1) B Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 2 (BK 2) C Tabell över högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 3 (BK 3) D Karta över Gotlands län, länsvägar med detaljskisser över vissa tätorter PETER MOLIN Britt Silfvergren Utgivare Petter Rimfors, länsstyrelsen I. Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklasser, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kap. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat har föreskrivits tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda bärighetsklass 2 (BK 2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare, av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller del av en sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen.