DOCSLIB.ORG

Utropstecknet! Inför Byvandringen, Onsdagen Den 28 Juli 2010 En

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Utropstecknet! Inför Byvandringen, Onsdagen Den 28 Juli 2010 En Saxby Utropstecknet! Inför byvandringen, onsdagen den 28 juli 2010 En sammanställning om hur Saxby var befolkad från 1920-talet fram till den 31 juli 1944 Och några år till ! Alla uppgifter och dokumentationer har hämtats från SOVs arkiv på Roslagsgatan 57 i Stockholm, med stor hjälp av Bo Nyman. Sammanställningen utfördes av Arne Johansson Vintern och våren 2010 Saxby Kartorna är utformade och färglagda av Rolf Gillwik. Husbonde på Bentas 4. Saxby Antal personer boende i Saxby på 1930-40-talet, innan färden med MS/ Juhan på sista resan den 31 augusti 1944 till Stockholm. Gårdsnamn Familjenamn Vuxna Barn, under 15 år 1 Santas-Jakes Öman 4 2 Erjas Asplund 3 3 Greis-A Holm 5 3 Greis-B Holm 4 3 4 Bentas Gren 3 5 Ny-pears Åkerman 3 6 Ambors Liljeros 5 2 7 Sjorsa Andersin 4 1 8 Härtmans Lindström 4 (1) (I magen!) 9 Smes Vesterblom 3 2 10 Hannas-Erjas Lindros-Holm 11 Simas Kyrkslätt 6 2 12 Andors Andersin 3 2 13 Påls Sahlin 4 1 14 Pears Öman 5 15 Ärkors Grönman 7 63 st. 13 st. Koppling till Torp Familjenamn gård i Saxby. Simas 11 Norrenda Kyrkslätt 2 ----------- Norrjasa Lundre 6 1 Pears 14 Pears Laggesa Ahlblom 2 2 Sjorsa 7 Back-Erjasa Holm 1 Santas-J 1 Nikors-Nygårds Lindros 4 Andors 12 Nimasa-Andors. Andersin 2 Sjorsa 7 Jobesa Holm 3 Greis-A 3 Hanasa Holm 4 24 st. 3 st. Totalt bodde 103 personer i Saxby, strax innan flytten till friheten. Många fler torp har funnits under tidigare århundraden i Saxby. Gemensamma byggnader och annat; Bönehuset . Maskinhuset. Väderkvarnar, 5 st. Gårdarna hade även marker i Hosby och Fällarna, se nummer på kartorna. Vid Bentas infart fanns/finns en brunn som aldrig lär ha sinat! Enligt vad som har berättats! Arne J. den 15 april 2010. Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only. 1, Saxby fram till den 31 juli 1944 Sid.4. Santas-Jakes 1 Erjas 2 Greis 3-A Greis 3-B Anders Öman Husbonden, Husbonden Lars Husbonden Johan Född 1901 Birgitta Öman Asplund Johan, född Holm, född 1887, Holm, född 1883, Född 1897, 1872, Hustrun, Katarina, Hustrun, Gertrud, I Sviby-Vävars Hustrun, Agneta född Ahlblom i född Stenholm, i Och Asplund, född Saxby-Erjas (Pears), Sviby-Vävars, 1887, Hans Öman Rosenblad i 1895, Sonen Anders, född Född 1898 Maria Öman , Saxby-Simas 1872 Sönerna, 1906, hustrun, Maria, Född 1905 Dottern Axel, född född Benholm, i I Saxby-Nibjas. Maria Asplund, född 1920, Förby Erjas, 1915, 1904. Ivar, född Med barnen, Hans och Maria Öman 1925 Elvira Inga, född Kom till Sverige den 17/12 1943. Maria kommer till och 1936, Sverige den 22/5 Algot, född Ingvar, född Anders Öman kom till 1943, 1929. 1937, Sverige den 5/5 1944. Johan och Agneta Ellen Dagmar, född Birgitta Öman kom till kommer till Sverige Ivar Holm kom till 1938 Sverige den 31/8 1944. den 27/11 1943. Sverige den och 8/9 1943, Ingrid Elisabeth, I början av 1900-talet bodde Föddes i Sverige, det 3 systrar på gården. En syster gifte sig på ”Kället- Johan och Marias son Övriga familjen, 1946. Petorsa”i Kärrslätt. En syster Johannes Asplund, Lars, Katarina, blev ”löst folk” i Saxby- född den 8/3 1900, Axel och Algot, Laggesa, en syster gifte sig med en Öman. med hustrun Kom till Sverige den Anders, Maria, Katarina, född 13/10 1943. Elvira Inga, 5 söner föddes på gården, en Liljeros, i Ingvar dog, en flyttade till Rumpo och gifte sig där, en flyttade Saxby-Ambors, den och till Saxby-Pears 14 och gifte 24/8 1904, med Ellen Dagmar Holm, sig med Pears-Anet. döttrarna, kom till Sverige den Sönerna Anders och Hans blir kvar och delar på Alida Maria född den 27/11 1943. gården. 5/6 1924 och Elvira Hans Öman åkte till Sverige Katarina, född den och arbetade på 1930-talet och kom tillbaka för att 22/10 1926, Johan och Gertrud kommer till Sverige Holm kom till bygga sig ett nytt hus på gården. redan den Sverige den 31/8 Hans hade möbler med sig från Sverige som Saxby- 11/10 1931! 1944 Andors-Anet hjälpte till att hämta och köra från bryggan i Sviby till gården i Saxby. Dessa uppgifter har ”Saxby-Andors-Anet”, den 28 mars 1993, berättat för Arne Johansson, gift med ”Saxby-Andors-Inger” Efter det har ingen Efter det har ingen Efter det har ingen Svensk bott på gården Efter det har ingen Svensk bott på gården Svensk bott på gården Svensk bott på gården Santas-Jakes 1. Erjas 2. Greis 3 B. Greis 3 A. Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only. 2, Saxby fram till den 31 juli 1944 och 1947-67! Sid.5. Bentas 4 Ny-Pears 5 Amburs 6 Sjorsa 7 Agneta Gren, född Husbonden Husbonden Hans Liljeros, Husbonden Johan Gärdström i Johan Åkerman, född född 1869. Andersin, född den 13/8 Rälby-Gärdesa, 1878. Hustrun Katarina, född 1889, omkommer 1868. Sahlin i tillsammans med tre (3) Katarina Åkerman, född, Saxby-Påls, andra bybor, totalt fyra Sonen Hans Gren, född Wahlberg i Diby-Martesa, 1875. (4) personer i en 1898. 1879. båtolycka någon gång i Med hustrun Katarina, Sonhustrun, Elfrida, född juni 1928, 39 år född Nyman i Sviby- Maria Åkerman, Grundström i gammal, vid en färd till Massa, 1898 Född 1889. Norrby-Bäntas, Stockholm för att Med sonen 1913, leverera potatis, med Henrik Gottfrid, född Johan Åkerman, född Dottern Ingrid Elvira, Galeasen M/S Emla. 1931 1910. 1936. Sonen, Ingvar Emil, född Se urklipp på sidan 10. Agnetas dotter Johan och Katarina 1940. Katarina Gren Åkerman kom Hustrun Katarina, född född 1905 tillsammans med Maria Hans Liljeros syster, Andersin, Saxby-Andors, Gifter sig med Åkerman till Sverige Gertrud Liljeros, född 1893 Henry Latvanen född 1944, 1866, och dottern, Maria 1905 Gertruds son, Andersin, född 1919, Anders Liljeros, född med sonen, Henry L. kom till Ormsö 1911. Anders Andersin, född på 1930-talet som 1922 och Anders fru finlandssvensk missionär. Anders Liljeros Elfrida (Ella), född mobiliserades till den Sjöman, i Magnushov- Katarina och Henry L. ryska armen i juli 1941. Bäntasa1923 och dottern Evi Ingegärd, flyttar till Finland 1937, Anders kom tillbaka där de får 2 barn, 1947 till gården. född 1943. Linnea och Joel. Gertrud Liljeros Anders Andersin kommer Agneta Gren flyttar till Född den 19/7 1893, till Sverige den 16/2 Sverige den 27/11 1943. Johan Åkerman, född flyttade först till Norrby 1944, 1910, mobiliserades till och senare till Hullo, där Maria Andersin kommer Hans Gren, hustrun den ryska armen, den dottern Agneta föds 1918. till Sverige den 5/5 1944, Katarina och sonen 21 juli 1941! Gertrud och Agneta kom Henrik Gottfrid kom till till Sverige-Gotland den Katarina Andersin, Sverige den 17/12 1943. Johan återkom aldrig 27/11 1943 Elfrida Andersin Och efter kriget! Efter detta har ingen Hans, Katarina, Elfrida, Evi Gunvor Andersin svensk bott på Se notis på sidan 10. Ingrid Elvira, Ingvar Emil Kommer till Sverige den fastigheten kom till Sverige den 22 /7 1944. Saxby Bentas. 27/11 1943. Tills! Gertrud Liljeros född den Linnea och Rolf Gillwik 15/7 1866 kom till bygger sitt hus år 2000 Sverige den 18/7 1944. på Saxby-Bentas 4 Anders Liljeros kom till Sverige 1967. Linnea hittade dörrnyckeln till huset upphängt i ett äppelträd Efter detta har ingen Efter detta har ingen när hon beskar trädet!! svensk bott på svensk bott på En trevlig hälsning till Efter detta har ingen fastigheten fastigheten barn-barnet Linnea från svensk bott på Saxby Amburs 6!. Saxby Sjorsa 7!. Mormor Agneta Gren. fastigheten Tyvärr och tråkigt! Saxby Ny-Pears 5!. Huset fanns inte kvar. Generated by Foxit PDF Creator © Foxit Software http://www.foxitsoftware.com For evaluation only. 3, Saxby fram till den 31 juli 1944 Sid. 6. Härtmans 8 Smes 9 Hannas-Erjas 10 Simas 11 Katarina Lindström, född Husbonden och Läraren Katarina Holm Maria Rosenblad, Ahlberg i Anders Westerblom, Född 1913, född 1865. Diby-Jakas, 1880, född 1896, flyttade till Norrby 1938. Gift med Jakob Kyrkslätt och Född 1861 Sonen Alide Westerblom, Efter detta har ingen Johan Lindström, född Född Pickner, svensk bott på Se urklipp på sidan 10. 1907, Söderby-Pickners, Hannas-Erjas 10! om Sonhustrun, Juliette, född 1895, ”Saxby hemsökes av i Estland, 1919, tjuvar”. Med dottern Christa, född med barnen, 1943, i Sverige! Greta Herta, född 1925, Sonen Sten Gottfrid, född Hans Kyrkslätt, Gertrud Stor, född 1929, född, gifter sig med Maria Lindström, 1867. Alvar Anders, född Rosenblad, 1934. född 1912 Johan och Juliette och Katarina Holm gifte sig i Lindström kom till Birgitta Westerblom, Norrby med Med döttrarna Sverige 1943, född Andersin Anders Grundsten Ellen, född 1941 Inga dottern Christa föddes i Saxby-Andors, född 1907. född 1943. en vecka efter 1870, ankomsten till Sverige, I Norrby föddes sonen På gården bor även den 23/9 1943! Agneta Westerblom Ingvar 1939. Maria Rosenblad, född 1901. född 1886, Katarina Lindström och Lars Westerblom, född Familjen flydde från Katarina Rosenblad, Gertrud Stor kom till 1906, Norrby på Ormsö, född 1907. Sverige den 12/7 1944. den 8 juni1943 med egen Agneta Rosenblad, Maria Westerblom, båt! född 1882. född 1870. Familjen kom först till Anders Westerblom Hangö i Finland den 9 juni, Maria Rosenblad, född arresterades den 16 där blev man kvar i 1865, kommer till Sverige juli 1941 och dömdes cirka 10-12dagar, den 27/11 1943. vid en tribunal den för att sedan ta sig till Hans Kyrkslätt kommer 21/4 1942 och kom till Sverige, dit man kom den till Sverige lägret Irkutski Oblat i 23 juni 1943.
Load more

Recommended publications
  • LISA 2. Kultuurimälestised, Kaitstavad Looduse Üksikobjektid Ja Alad Ning Pärandkultuuri Objektid
    LISA 2. Kultuurimälestised, kaitstavad looduse üksikobjektid ja alad ning pärandkultuuri objektid Alljärgnevalt on toodud tabelivormis Vormsi vallas kultuurimälestised, kaitstavad looduse üksikobjektid ja alad ning pärandkultuuri objektid. Vormsi vallas asuvad kultuurimälestised (ainult kinnismälestised). Alljärgnev on kajastatud Kultuurimälestiste riikliku registri andmetel (11.11.2019). Kultuurimälestistest on toodud ainult kinnismälestised, kuna need omavad ruumilist mõju. Jrk Reg.nr Nimi Aadress Liik Seisund nr 1. 15620 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, Veski ehitismälestis avariiline tuuleveski varemed 2. 15619 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis rahuldav abihoone Mõisakuuri 3. 15618 Suuremõisa mõisa härjatall Suuremõisa küla, ehitismälestis rahuldav Suuremõisa küla, Viinaköögi (2) 4. 15617 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline viinavabriku varemed Suuremõisa küla, Viinaköögi (2) 5. 15616 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, Allase, ehitismälestis hea karjalaut Suuremõisa küla, Müürivahe (2) 6. 15615 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis rahuldav jääkelder Magnushovi 7. 15614 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline valitsejamaja varemed Magnushovi 8. 15613 Suuremõisa mõisa aida Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline varemed Magnushovi 9. 15612 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, Talli ehitismälestis avariiline tall-tõllakuuri varemed 10. 15611 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline teenijatemaja varemed Mõisapargi 11. 15610 Suuremõisa mõisa Suuremõisa
    [Show full text]
  • Vormsi Liinibuss NR. 37 Väljumisajad Alates 01.10.2019
    PRAAMIGRAAFIK SVIBY-ROHUKÜLA liinil alates 01.10.2019 (v.a. riiklikel pühadel) Väljumine NädalapäevSviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Esmaspäev 6.35 7.45* 13.05 14.15 17.05 18.15* Teisipäev 6.35 7.45* 8.35 12.15* 13.05 18.15* Kolmapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15 17.05 18.15* Neljapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15** 17.05 18.15* Reede 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 16:15** 17.05 18.15* 19.05 20.15 Laupäev 9.05 10.15* 11.05 12.15 17.05 18.15 Pühapäev 11.05 12.15 15.05 16.15 17.05 18.15* 19.05 20.15 * märgitud praamireisidel on Sviby sadamas buss vastas ja viib reisijad soovi korral küladesse. ** märgitud reisidel on buss vastas ja toob reisijad otse Hullosse. Laupäeval 9.05 ja Pühapäeval 17.05 väljuvale praamile minekuks saab bussi tellida helistades eelmisel päeval bussiinfo telefonil 58 10 14 19. Praamil vastasolev buss väljub peale praami saabumist (kui praam hilineb, siis võib ka buss hilineda). Vormsi liinibussi infotelefon: 58 10 14 19 ja Vormsi praamiinfo Kihnu Veeteede AS infotelefon: 527 2974 Vormsi liinibuss NR. 37 väljumisajad alates 01.10.2019 E Hullo 6:20 Hullo 12:45 Hullo 16:00 Hullo 18:45 Sadam 6:35 Sadam 13:05 Fällarna 16:05 Sadam 19:05 Hullo 7:30 Hullo S Kersleti 16:09 Hullo S Fällarna 7:35 Saxby 16:11 Kersleti 7:39 Förby 16:13 Saxby 7:41 Suuremõisa 16:16 Förby 7:43 Rumpo 16:22 Suuremõisa 7:46 Hullo 16:30 Rumpo 7:52 Rälby 16:35 Hullo 8:00 Diby 16:37 Rälby 8:05 Norrby 16:39 Diby 8:07 Söderby 16:42 Norrby 8:09 Sviby 16:48 Söderby 8:12 Sadam 17:05 Sviby 8:18 Hullo S Sadam 8:35
    [Show full text]
  • Vormsi Valla Arengukava 2011-2025
    VORMSI VALLAVALITSUS VORMSI VALLA ARENGUKAVA 2011-2025 Tellija: Vormsi Vallavalitsus 91301 Hullo küla, Läänemaa Täitja: Konsultatsiooni- ja koolituskeskus Geomedia 51007 Tartu, Rüütli 4 www.geomedia.ee Hullo-Tartu 2011 Vormsi valla arengukava Contents SISSEJUHATUS.........................................................................................................3 1. VORMSI VALLA OLUKORRA ANALÜÜS JA ARENGUSUUNDUMUSED 5 1.1. Territoorium ja rahvastik..............................................................................5 1.2. Maakasutus, ruumiplaneerimine ja ehitustegevus.....................................11 1.3. Ettevõtlus ja töökohad...............................................................................14 1.4. Puhkemajandus ja turism...........................................................................19 1.5. Sadamad, teedevõrk ja lennuväli...............................................................21 1.6. Jäätmemajandus, ühisveevärk- ja –kanalisatsioon, kaugküte....................26 1.7. Haridus, kultuur ja sport............................................................................27 1.8. Avalikud teenused......................................................................................29 1.9. Sotsiaalne kaitse ja tervishoid....................................................................29 1.10. Turvalisus...............................................................................................31 1.11. Kohalik omavalitsemine.........................................................................32
    [Show full text]
  • Sailing Directions for Estonian Waters
    Sailing Directions for Estonian Waters part 2 Väinameri 2.2 N part of Väinameri Updated 01.05.2021 © Estonian Transport Administration Maritime and Waterways Division Fourth release April 2020 (first release May 2013) Copies of aerial photographs Estonian Land Board are used in this publication Links to aerial panoramas www.estonia360.ee/sadamad/ of Joel Tammet are used in this publication Sailing Directions for Estonian Waters is updated in compliance with navigational information, once a month homepage: https://veeteedeamet.ee/en/sailing-directions HEIGH SYSTEM the depths in the Sailing Directions are given with reference to the 1977 Baltic Height System BHS-77, i.e. the Kronstadt Gauge Peil, unless otherwise indicated (BSCD2000EH2000) from January 2018, the transition to the Baltic Sea Chart Datum 2000EH2000 (EVRS), i.e. the Normal Amsterdam Peil, began https://veeteedeamet.ee/en/height-system-eh2000-now-used-estonia NAVIGATIONAL INFORMATION Web application Nutimeri https://gis.vta.ee/nutimeri/ Fairway route points: https://veeteedeamet.ee/sites/default/files/content-editors/Route_points.pdf Tallinn Radio, VHF 1, 3, 5, 7, 20, 26, 27 and MF 3310 kHz at 02.33, 06.33, 10.33, 14.33, 18.33, 22.33 UTC Local navigational warnings: https://gis.vta.ee/navhoiatused/en.html NAVTEX station: Tallinn symbol: F frequency: 518 kHz transmission times 00:50, 04:50, 08:50, 12:50, 16:50, 20:50 UTC www-o.sjofartsverket.se/en/Maritime-services/Maritime-Traffic-Information/Navigational-Warnings/NAVTEX/ Notices to Mariners: http://adam.vta.ee/teenused/tm/index.html
    [Show full text]
  • Haapsaluand - O N LÄÄNE COUNTY M O I M T O a C D C a G N I R E T a C S M U E S U M S E I T I V I T C a E D a R T S P a ENGLISH M HAAPSALU and LÄÄNE COUNTY 2 SIGNS
    HA LÄÄNE COUNTY APSAL ENGLISH U and ACCOMMO- MAPS TRADE ACTIVITIES MUSEUMS INFO CATERING DATION ENG HAAPSALU and LÄÄNE COUNTY 2 SIGNS 155 Lodging WIFI WIFI WC 160 Catering WC for disabled Bar Sports activities WC Water Closet VISA Credit cards accepted SAUNA Sauna Skiing Shower Billiards Telephone 2 Rooms for disabled TV TV Campfire Silence Boat 50 m Bus stop Fireplace 300 m Beach 40 Caravans P Parking Tent places 7 Bicycles Tennis Gym Yacht harbour Golf Hot drink Hunting Luggage room Domestic ENG animals FIN languages RUS Fishing SWE GER G N HAAPSALU and LÄÄNE COUNTY 3 CONTENTS E O DEAR GUEST, CONTENTS F N I Welcome to the most romantic and mythical spot in Signs 2 Estonia - Haapsalu and Läänemaa. Contents 3 Travel Agencies 4 INFO It is easy to fall in love with Haapsalu: once here, 5 Transport 5 the winding streets ending up at the sea, the old Taxi 5 town with houses adorned with wooden lace and Ports 6 the mysterious White Lady appearing in a chapel Petrol-stations 6 window on moonlit nights will keep the visitor Internet 7 spellbound. WIFI 8 ACCOMMODATION The pebble beaches, squealing seabirds, grassy Rehabilitation centres 9 meadows and peaceful groves will appeal to Hotels in Haapsalu 10 Guesthouses & hostels visitors fond of nature and serenity. Matsalu's in Haapsalu 11-12 abundant bird sanctuary draws visitors from all Accommodation in Lääne County: over the world - it is Europe's biggest and most Ridala Parish 13 diverse nesting area for migratory birds. Taebla Parish 14 Nõva Parish 14 History lovers should make time to look into Lihula Parish 14 medieval churches and castle ruins so typical to Oru Parish 14 Läänemaa.
    [Show full text]
  • Praami Ja Bussigraafik Alates 18.05.2020 Kuni 30.09
    PRAAMIGRAAFIK SVIBY-ROHUKÜLA liinil alates 18.05.2020 - 30.09.2020 Väljumine Nädalapäev Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Esmaspäev 6.35 7.45* 13.05 14.15 17.05 18.15* Teisipäev 6.35 7.45* 8.35 12.15* 13.05 18.15* Kolmapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15 17.05 18.15* Neljapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15** 17.05 18.15* Reede 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 16:15** 17.05 18.15* 19.05 20.15 Laupäev 9.05 10.15* 11.05 12.15 17.05 18.15 Pühapäev 11.05 12.15 15.05 16.15 17.05 18.15*19.05 20.15 * märgitud praamireisidel on Sviby sadamas buss vastas ja viib reisijad soovi korral küladesse. ** märgitud reisidel on buss vastas ja toob reisijad otse Hullosse. Laupäeval 9.05 ja Pühapäeval 17.05 väljuvale praamile minekuks saab bussi tellida helistades eelmisel päeval bussiinfo telefonil (+372) 59 81 43 21. Praamil vastasolev buss väljub peale praami saabumist (kui praam hilineb, siis võib ka buss hilineda). Vormsi liinibussi infotelefon: 59 81 43 21 ja Vormsi praamiinfo Kihnu Veeteede AS infotelefon: tööpäeviti 527 2974 Vormsi liinibuss NR. 37 väljumisajad alates 01.01.2018 E Hullo 6:20 Hullo 12:45 Hullo 16:00 Hullo 18:45 Sadam 6:35 Sadam 13:05 Fällarna 16:05 Sadam 19:05 Hullo 7:30 Hullo S Kersleti 16:09 Hullo S Fällarna 7:35 Saxby 16:11 Kersleti 7:39 Förby 16:13 Saxby 7:41 Suuremõisa 16:16 Förby 7:43 Rumpo 16:22 Suuremõisa 7:46 Hullo 16:30 Rumpo 7:52 Rälby 16:35 Hullo 8:00 Diby 16:37 Rälby 8:05 Norrby 16:39 Diby 8:07 Söderby 16:42 Norrby 8:09 Sviby 16:48 Söderby 8:12 Sadam 17:05 Sviby 8:18 Hullo S Sadam
    [Show full text]
  • VORMSI VALLA ÜLDPLANEERING 2003 Loodud: 02.05.02 AL Toimetatud: 22.04.03 14:02 Trükk: 22.04.03 14:00 Lk 1
    VVOORRMMSSII VVAALLLLAA ÜÜLLDDPPLLAANNEEEERRIINNGG Vormsi 2004 SISUKORD SISUKORD .............................................................................................................................................1 ÜLDOSA .................................................................................................................................................4 Töö eesmärk.........................................................................................................................................4 Töö meetod ..........................................................................................................................................4 Töö koostajad.......................................................................................................................................5 1. PLANEERINGUALA KIRJELDUS...........................................................................................6 1.1. Asend ja asustuse kujunemine...............................................................................................6 1.1.1. Asend ja suurus.................................................................................................................6 1.1.2. Ühendusteed .....................................................................................................................6 1.1.3. Ajaloost.............................................................................................................................6 1.1.4. Planeeringuline kujunemine .............................................................................................8
    [Show full text]
  • Den Sträcker Sig Från Saxby 'Gribba' Till 'Gyusgronne I Söderby, Från Borrby Holm Till Rumpo 'Snäckja', Dess Centrum Står Väl Kyrkan I
    "Den sträcker sig från Saxby 'Gribba' till 'Gyusgronne i Söderby, från Borrby holm till Rumpo 'Snäckja', dess centrum står väl kyrkan i.. " Så sjöng man i en sång, som var populär för c:a två decennier sedan på den lilla ö; som ligger i Östersjön mellan Dagö och det estländska fastlan­ det och som på svenska heter Ormsö, på tyska Worms(ö) och på estniska Vormsi. Av ortsbefolkningen kallas den Ormse. Kartan ansluter sig till artikeln "Ur Ormsös geologiska utvecklingshistoria" i detta nummer och vill ge en allmän orientering. Ort- och naturnamnen äro på denna karta återgivna i högspråklig form. De dialektala formerna, som användas av öborna, skilja sig i regel något från dessa. Sålunda heter t. ex. Västerviken på ormsömål Västorvike, Östergrundet — Åustorgronne, Vitberget — Hoitberge, Kyrkstenen — Kärkstain och Rumpo näs — Romp näse. I stället för Diby, Niby, Kärrslätt och Kärrbacken vore Dyby, Nyby, Kyrkslätt och Kyrkbacken etymologiskt riktigare men brukas inte. Karttecknen avse förhållandena på ön i slutet av 1930-talet. 2 KUSTBON September Den viktigaste anledningen till att estlands­ svenskarna acklimatiserat sig så väl är utan tve­ kan av nationell karaktär. Trots den långvariga isoleringen från moderlandet har man alltid varit medveten om det svenska ursprunget. Språk, se­ der och bruk har utgjort de förenande band, som tiden ej mäktat lösa. Detta har medfört, att est­ landssvenskarna inte känt eller känner sig som ESTLANDSSVENSKARNA I SVERIGE främlingar i Sverige som så många andra flyk­ tingar. Utgiven av Svenska Odlingens Vänner. Medborgarskapsfrågans snabba lösning har ock­ Ansvarig utgivare: Manfred Nyman så starkt bidragit till att skänka estlandssvenskar­ Redaktör: Anders Stenhohn.
    [Show full text]
  • Vormsi Valla Arengukava 2011-2025
    Kinnitatud Vormsi Vallavolikogu 2011. aasta 26. septembri määrusega nr 10 VORMSI VALLAVOLIKOGU VORMSI VALLAVALITSUS VORMSI VALLA ARENGUKAVA 2011-2025 Tellija: Vormsi Vallavalitsus 91301 Hullo küla, Läänemaa Täitja: Konsultatsiooni- ja koolituskeskus Geomedia 51007 Tartu, Rüütli 4 www.geomedia.ee Hullo-Tartu 2011 Vormsi valla arengukava Sisukord SISSEJUHATUS ........................................................................................... 4 1. VORMSI VALLA OLUKORRA ANALÜÜS JA ARENGUSUUNDUMUSED .............. 6 1.1. Territoorium ja rahvastik ............................................................. 6 1.2. Maakasutus, ruumiplaneerimine ja ehitustegevus ......................... 11 1.3. Ettevõtlus ja töökohad .............................................................. 15 1.4. Puhkemajandus ja turism .......................................................... 19 1.5. Sadamad, teedevõrk ja lennuväli ................................................ 22 1.6. Jäätmemajandus, ühisveevärk- ja -kanalisatsioon ........................ 26 1.7. Haridus, kultuur ja sport ............................................................ 27 1.8. Avalikud teenused .................................................................... 29 1.9. Sotsiaalne kaitse ja tervishoid .................................................... 29 1.10. Turvalisus ............................................................................ 32 1.11. Kohalik omavalitsemine ......................................................... 32 1.12. Vallaeelarve.........................................................................
    [Show full text]
  • Highlights Itineraries Current Events
    © Lonely Planet Publications 43 www.lonelyplanet.com ESTONIA •• Highlights 44 HIGHLIGHTS ESTONIA HOW MUCH? Tallinn ( p64 ) Wander the medieval streets, and drink in lovely cafés, eclectic restau- Coffee 30Kr ESTONIA rants and steamy nightclubs. Estonia Taxi fare (10 minutes) 50Kr Pärnu ( p155 ) Join this party town, home to sandy beaches, spa resorts and plenty Bus ticket (Tallinn to Tartu) 80Kr of night-time distractions. Bicycle hire (daily) 150Kr Saaremaa ( p142 ) Escape to Estonia’s larg- Although the smallest of the Baltic countries, Estonia (Eesti) makes its presence felt in the est island, with lovely, long stretches Sauna 65Kr region. of empty coastline and medieval ruins, and abundant opportunities for outdoor LONELY PLANET INDEX Lovely seaside towns, quaint country villages and verdant forests and marshlands set adventure. Litre of petrol 14Kr the scene for discovering many cultural and natural gems. Yet Estonia is also known for Tartu ( p106 ) Discover the magic of this magnificent castles, pristine islands and a cosmopolitan capital amid medieval splendour. splendid town, gateway to the beautiful Litre of bottled water 15Kr land of the mystical Setu community, It’s no wonder Estonia is no longer Europe’s best-kept secret. Half-litre of Saku beer in a store/bar with myriad lakes and forests. 15/28Kr Tallinn, Estonia’s crown jewel, boasts cobbled streets and rejuvenated 14th-century dwell- Lahemaa National Park ( p95 ) Relish the nat- ural beauty of this area’s lush landscape Souvenir T-shirt 150Kr ings. Dozens of cafés and restaurants make for an atmospheric retreat after exploring historic and immaculate coastline. packet of roasted nuts 25Kr churches and scenic ruins, as well as its galleries and boutiques.
    [Show full text]
  • Case Study of Vormsi Island
    NordPlus Course Effects of the presence of the temporary residents on permanent residents lives – case study of Vormsi island Carina Ausdal Barun Khanal Janika Raun Grete Ruberg Pärnu 2014 Table of contents 1. Introduction ......................................................................................................................................... 3 2. Towards a theory of grounding ......................................................................................................... 4 2.1 A place as a meaningful area ........................................................................................... 4 2.2 Sense of place ................................................................................................................ 5 2.3 "Us" and "Them" ............................................................................................................ 5 2.4 Visual method ................................................................................................................ 6 3. Case study area ................................................................................................................................... 8 4. Methodology ...................................................................................................................................... 11 4.1 Counting village population .................................................................................................11 4.2 Interviews ..........................................................................................................................12
    [Show full text]
  • Syysretki 4.-7.10.2012
    VIRON LINTUSEURAN SYYSRETKI 4. - 7.10.2012 HAV LAJIT 04.10.2012 05.10.2012 06.10.2012 07.10.2012 1 X CYGOLO Kyhmyjoutsen kühmnokk-luik x 60 Rumpo, 20 Sviby, 10 Norrby, yht 100 x 70 Rumpo, yht 150 x 2 Dirhami, 2 Rocca al Mare, 4 Tallinna 250 CYG SP Joutsenlaji luik 15 15 2 X ANSFAB Metsähanhi rabahani x 17 Rällby, 27 Norrby x 25 Haapsalu, 7 Haversi, 50 Põõsaspea 126 3 X ANSALB Tundrahanhi suur-laukhani x 40 Rällby 40 4 X ANSANS Merihanhi hallhani x 15 Borrby x 23 Rumpo, 105 Norrby, 30 x 290 (3a) Põõsaspea, 90 Dirhami 550 ANS SP Harmaahanhilaji hani 40 Rumpo 120 Saxby, 10 Borrby 2 Haapsalu, 21 Dirhami 190 78 Haapsalu, 85 Põõsaspea, 250 ?, 2000 5 X BRALEU Valkoposkihanhi valgepõsk-lagle x 90 Haapsalu, 165 Rälby, 30 Borrby, yht 300 x 13 Rumpo, 135 Norrby x 2750 Munalaitse 6 X BRABER Sepelhanhi mustlagle x 100p 13m Saxby, 7 Borrby, yht 120m x 30p 28m Põõsaspea, 5p 50m Dirhami 330 ANS/BRA hanhilaji hani/lagle 30, 150 300 Rohuküla-Sviby, 500 Norrby, 300 600 Haapsalu, 800 Haversi, 900 Põõsaspea, 200 3750 7 X ANAPEN Haapana viupart x 500+ Rumpo x 500+ Rumpo, 1000p Norrby, 220 Saxby x 40 Põõsaspea, 50 Dirhami 2300 8 X ANASTR Harmaasorsa rääkspart x 5 Rumpo x 5 Haapsalu, 10 Rumpo x 4 Põõsaspea, 10 Rocca, 5 Tallinna 39 9 X ANACRE Tavi piilpart x 5, 4, 1 x 10 Rumpo, 5 Norrby x 4 Põõsaspea 28 10 X ANAPLA Sinisorsa sinikael-part x 500+ x 500 Rumpo, yht 600 x 6 Keila-joa, 10 Rocca, 50 Tallinna 1150 11 X ANAACU Jouhisorsa soopart x 1 Rumbo, 3 Borrby x 1 Põõsaspea, 2 Dirhami 7 12 X ANACLY Lapasorsa luitsnokk-part x 3 Norrby, 1 Rumpo x 20 Norrby x 3 Põõsaspea 27 13 X AYTFUL Tukkasotka tuttvart x 300 x 500 Rumpo, 500 Norrby x 15 Põõsaspea 1300 14 X AYTMAR Lapasotka merivart x 20, 70, yht.
    [Show full text]