Flickblickar
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Maria Eriksson I den här studien undersöks några tjejers interaktion med bilder i relation till flickskapande normer i en tid då bildundervisningen vid Flickblickar studiens två gymnasieskolor uppmuntrar feministisk attityd hos de unga, samtidigt som vissa mediala och politiska röster börjat föra en Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar retorik om att feminismen ”gått för långt”. Utgångpunkt för studien är relationer mellan blickar, bilder och kroppar. Det handlar om en Flickblickar seendepraktik – en kommunikativ och estetisk aktivitet – ett sätt att se Maria Eriksson sig själv och världen omkring för den som ser sig som ung och feminint konnoterad. Blickar i den här texten ser visionärt framåt eller nostalgiskt, kanske skamfyllt, tillbaka. De förlänger nuet genom att surfa på lajks och de formar vita rum. Via humor både uppför, och gör de narr av, femininitetsnorm. Blickar har i många tidigare vetenskapliga bidrag undersökts ur maktperspektiv: I feministisk teori som könade blickar, med en queerteoretisk utgångspunkt som transblickar, genom kritiska vithetsstudier som vita blickar och genom black feminism som oppositionella blickar. Dessa blickar tillsammans med en annan sorts blickande, konstruerat av generation, genus och andra kategorier bildar ett begrepp som hittills främst undersökts genom ett medialt raster, men som förtjänar vetenskaplig uppmärksamhet: Flickblickar. Maria Eriksson Maria Eriksson har en master i fri konst från Kungliga Konsthögskolan i Stockholm och bildlärarutbildning från Umeå Universitet. ISBN 978-91-7797-777-3 Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Doktorsavhandling i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner vid Stockholms universitet 2019 Flickblickar Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar Maria Eriksson Akademisk avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i utbildningsvetenskap med inriktning mot praktiska kunskapstraditioner vid Stockholms universitet som offentligen kommer att försvaras fredagen den 20 september 2019 kl. 13.00 i Vivi Täckholmsalen (Q-salen), NPQ-huset, Svante Arrhenius väg 20. Abstract Girl gazes. Visual narratives on, of and through upper-secondary-school students’ bodies This thesis investigates enactments of femininities, bodies and images among young women in two art and design classes at urban Swedish upper-secondary schools. The theoretical framework combines visual culture, performativity and new materialism, contributing to art education research and girlhood studies. Based on a nine-month ethnographic field study, including the collection of a) ethnographic field notes, b) photo documentation of the participants’ images created in classrooms and during spare time, and c) photo-elicitation-based interviews, the study explores students’ everyday engagement with images, referred to as visual narratives. These were investigated in relation to norms surrounding the becoming of girls, at a time when the schools in the study were both strongly promoting gender equality and some public debates suggested a postfeminist condition, i.e. that feminism has moved beyond the balance of equality. The thesis suggests that the relationships between visual narratives and bodies revolve around a particular type of gaze: the girl gaze, i.e. practices of looking, a communicative and aesthetic activity, in which the participants see themselves, their bodies and the world around them. Girl gazes consist of other gazes, such as the female gaze, the oppositional gaze, the transgender gaze or the white gaze. Each of these is investigated in three analytical chapters. In the chapter ‘White gazes’, theories of visual culture theory are combined with critical whiteness studies to analyse how certain bodies will not pass as white in a white school space in art teaching. Whilst talk about race in the Swedish antiracist classroom is taboo and silenced, race is indeed visible. For example, a subordinated non-white femininity is a theme in one actual school assignment. Colour-blindness, in a Swedish school context, should thus be understood not as a problem of seeing colour but as a taboo-laden silence when faced with stereotypes. The chapter ‘Screen gazes’ investigates how emotions circulate when visual narratives are produced on screens. Social media is often talked about as a female arena, and the making of selfies as narcissistic. However, allowing images that explore femininity and emotions to flow on social media might be a way to give femininity a place in the limelight. The study also discusses the humorous side of girl gazes, which may work as feminist counter-narratives by ridiculing gender norms. Finally, the chapter ‘Future gazes’ deals with aspirational identities – the embodiment of aesthetic ideals and future gazes. Tattoo culture, fitness culture and feminist statements in the form of art bricolage are studied as examples of work on bodies in relation to aesthetic ideals. These examples also came together in a common desire among the participants to become someone – to become known and recognised. In sum, in this thesis, the media-oriented term girl gaze – hitherto found with a hashtag in front of it, revealing its connection not with a scientific sphere but with social media – is a gaze constructed by gender and generation and other intersectional nexus points of social categories. Despite the commitment to gender equality in the classroom, the results show that equality is rather contested and continuously negotiated. The concept of the girl gaze can help to direct the analytical focus towards what is not yet visible, and to bring paradoxes surrounding girlhood and femininity to the surface. Keywords: gaze, femininity, girls, the body, visual narratives, visual culture, art education, images, reflexive ethnography, enactment, aesthetics, leisure time. Stockholm 2019 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-171279 ISBN 978-91-7797-777-3 ISBN 978-91-7797-778-0 Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Stockholms universitet, 106 91 Stockholm FLICKBLICKAR Maria Eriksson Flickblickar Visuella berättelser om, av och genom gymnasieelevers kroppar Maria Eriksson ©Maria Eriksson, Stockholms universitet 2019 ISBN tryckt 978-91-7797-777-3 ISBN PDF 978-91-7797-778-0 Omslagsbild: Collage av en av studiens deltagare "Ella". Inspirationsbild till konstfilmsuppgiften: Fotografi Kristian Krän och Marco Grizelj, Aorta (publicerat med tillstånd från upphovsmakarna). Författarporträtt: Frank Jonsson. Bilder i studien som fotografiskt återger studiens deltagare är digitalt bearbetade av Kajsa Isenberg. Tryckeri: Universitetsservice US-AB, Stockholm 2019 ur Svenska akademiens Svensk ordbok (2009) Innehåll Förord .............................................................................................................. 1 Kapitel ett: Tillbakablickar ............................................................................... 5 Bakgrund och syfte ....................................................................................................... 9 Studiens disposition .................................................................................................... 13 Inplacering i ett forskningsfält ...................................................................................... 15 Från utvecklingspsykologi till sociokulturella teorier ...................................... 16 Genus och visuell kultur i skolan ....................................................................... 17 Maktteman i bildpedagogisk och bilddidaktisk forskning ................................ 19 Skoletnografier med sociala kategorier i fokus................................................. 19 Forskning om flickor och visuell kultur ............................................................. 20 Visuell kultur – historiska instamoments ...................................................................... 23 Representation: att göra ”Sassy Girl” ............................................................... 26 Intervisualitet ....................................................................................................... 28 Seendepraktiker: med blicken riktad mot kroppar ............................................ 28 Bilder blickar tillbaka ........................................................................................... 32 Visuella händelser och visuella berättelser ....................................................... 34 Platsers sociala estetik ....................................................................................... 35 Kropp och femininitet .................................................................................................. 40 Kroppar ................................................................................................................ 41 Tjejkroppar ........................................................................................................... 44 Konstituerande kategorier .................................................................................. 48 Kapitel två: Fältstudie i två bildklasser .......................................................... 49 Presentation av empirin .............................................................................................. 49 Etnografins möjligheter ............................................................................................... 50 Förutsättningar för fältstudierna .................................................................................