District 101GD.Pdf
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Load more
Recommended publications
-
Käll- Och Litteraturförteckning
Leksands kulturmiljöprogram Käll- och litteraturförteckning Följande skrifter, kartor och handlingar har nyttjats för att framställa de kul- turhistoriska sammanhang, analyser och värderingar som presenteras i rap- porten. Otryckta källor Förslag till föreskrifter enligt §12, kapitel 41 i Kyrkolagen (1992:300) rörande vård och an- vändning av Leksands kyrkoherdeboställe (Prosten 1), Leksands kommun, Kopparbergs län och Västerås stift. Leksands hembygdsgårdar, beskrivningar av Margareta Andersson Storskifteskartan: Alla byar som ingår i kulturmiljöprogrammet Arkiv och samlingar Dalarnas museums samlingar Dalamodernismen – inventeringsprojekt 2014–2019. Adam Moll, Kristoffer Ärnbäck, Lars Jönses, Lovisa Smedberg, Malena Andersson, Sofia Erlandsson. Klipparkivet Dalarnas museums bildarkiv Stora Ensos bildarkiv. AB-flygtrafiks bildsamling. Leksands lokalhistoriska arkiv Bildarkivet Gustaf Ankarcronas arkiv Klipparkivet, tidningsklipp ur Dala-Demokraten, Falu-Kuriren och Mora Tidning m.fl, spridda år Knis Karl Aronssons arkiv, Handlingar rörande timring och timringskurserna Nils Larssons samling, uppteckningar om Noret Norsbro sågverks arkiv Leksands kommunarkiv Leksands socken och kommun Byggnadsnämndens i Leksands socken, handlingar och protokoll Centrala byggnadskommittén Fritidsnämndens handlingar, Protokoll 1957–1969, resp Handlingar 1967- 70, F 1:1 2764 Käll- och litteraturförteckning Kommunalnämndens handlingar, Ämnesordnade handlingar, F 2:4 1965, Kä- ringbergs-området Handlingar rörande Kommunalhuset i Leksand Handlingar rörande Leksands -
Plan För Ökad Återvinning Och Resurshushållning
Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Underlag SMEDJEBACKENS kommun 2013-2017 FÖRORD För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Avfallsplanen ska harmoniera med kommunens översiktsplan och ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen är framtagen i en process där alla kommuner i Dalarna medverkat tillsammans med Länsstyrelsen Dalarna. Avfallsplanen gäller för perioden 2013 – 2017. Planen omfattar ett måldokument, ett åtgärdsdokument samt ett underlagsdokument. Måldokumentet beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden. Åtgärdsdokumentet förankras i kommunstyrelsen och kan revideras löpande. Underlagsdokumentet bifogas handlingarna. Dokumentstrukturen framgår nedan. Avfallsplan Avfallsplan Avfallsplan Underlag Strategier och mål Åtgärdsprogram Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också -
VINNOVA and Its Role in the Swedish Innovation System - Accomplishments Since the Start in 2001 and Ambitions Forward
VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System - Accomplishments since the start in 2001 and ambitions forward Per Eriksson, Director General VINNOVA (Swedish Governmental Agency for Innovation Systems) September 2006 VINNOVA and its role in the Swedish Innovation System • Some basic facts about VINNOVA • Critical steps in the Evolution of VINNOVA’s portfolio of programs • Some challenges ahead For reference: Some additional facts about the Swedish Research and Innovation System R&D expenditure in relation to GDP 2003 Israel Sweden Finland Japan Korea United States Universities & colleges Germany Government organisations Denmark Business sector Belgium France Canada Netherlands United Kingdom Norway Czech Republic 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 5,0 Per cent of GDP Source: OECD MSTI, 2005 Governmental financing of R&D in 2005 and 2006 in percent of GDP Per cent of GDP 1,2 Defence R&D Research foundations 1 Civil R&D 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sweden 2005 Finland 2005 Sweden 2006 Finland 2006 Källa: SCB 2005; OECD MSTI 2005 Swedish National Innovation System Characteristics: • The economy strongly internationally linked • The big international companies dominates the R&D-system • SME invest very little in R&D • Universities dominates the public R&D-system and they have a third task, to cooperate with companies and society • Small sector of Research-institutes • Government invests very little R&D-money in companies outside the military sector Major public R&D-funding organizations in Sweden and their budgets 2006 Ministry of Ministry -
Networks for Development in Restrim Case Studies
Networks for Local Development: Aiming for Visibility, Products and Success Draft Thematic Report - Finland Restructuring in Marginal Rural Areas (RESTRIM) Esko Lehto and Jukka Oksa University of Oulu University of Joensuu February 2004 CONTENTS 1. INTRODUCTION...............................................................................................................................2 1.1. FRAMEWORK FOR COMPARISON...............................................................................................2 2. NETWORKING FOR VISIBILITY.......................................................................................................5 2.1. TRYING TO BECOME VISIBLE ....................................................................................................5 2.2. WORKING WITH VISIBILITY ......................................................................................................8 2.3. EMERGING TENSIONS IN THE USE OF VISIBILITY......................................................................9 3. MAKING PRODUCTS OUT OF PLACE .............................................................................................10 3.1. LOST BRAND OF MILK PRODUCTS ...........................................................................................10 3.2. OPERA IN A DESERTED QUARRY..............................................................................................13 3.3. STRUGGLING AGAINST AND FOR THE WINDMILLS..................................................................15 4. RE-ORGANISING AROUND THE SUCCESS -
PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2012-05-03 Ljusdalssalen
PROTOKOLL Datum Kommunstyrelsen 2012-05-03 Plats och tid Ljusdalssalen, Förvaltningshuset, Ljusdal, kl 08:30: - 17:00 Beslutande: Roland Bäckman (S) ordf Annelie Wallberg (S) Markus Evensson (S) tjg ers istf Kristina Michelsson (S) Leif Persson (S) Kenneth Forssell (V) Stig Andersson (V) tjg ers istf Yvonne Oscarsson (V) Leif Hansen (SRD) Jonny Mill (SRD) Torsten Hellström (M) tjg ers istf Lars Molin (M) Marie –Louise Hellström (M) Helena Brink (C) Ulf Nyman (C) tjg ers istf Maj-Britt Tönners (C) Harald Noréus (FP) tjg ers istf Bodil Eriksson (FP) Ingalill Fahlström (MP) Lars Björkbom (KD), § 147-167 Karin Jansson (MP), tjg ers § 167-179 istf Lars Björkbom Övriga deltagande Karin Jansson (MP) ej tjg ers § 147-166 Ekonom Kia Pehrsdotter – Wikman , § 148-150 Örjan Hultman och Michael Wallin, LBK, § 155 Utvecklare Rolf Berg, § 156 Sigrid Pettersén, Robert Carlsson och Anette Jonsäll, § 159 Förvaltningschef Stig Olson, § 161-164, § 166 Kommunchef Nicklas Bremefors Administrativ chef Karin Höglund Utses att justera Stig Andersson (V) Justeringens plats och tid Kommunkansliet, plan 5, Förvaltningshuset, Ljusdal 2012-05-09 Underskrifter Sekreterare ........................................................................... Paragrafer 147-179 Karin Höglund Ordförande ........................................................................... Roland Bäckman Justerande ........................................................................... Stig Andersson PROTOKOLL Datum Kommunstyrelsen 2012-05-03 ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen -
The Environmental and Rural Development Plan for Sweden
0LQLVWU\RI$JULFXOWXUH)RRGDQG )LVKHULHV 7KH(QYLURQPHQWDODQG5XUDO 'HYHORSPHQW3ODQIRU6ZHGHQ ¤ -XO\ ,QQHKnOOVI|UWHFNQLQJ 7,7/(2)7+(585$/'(9(/230(173/$1 0(0%(567$7($1'$'0,1,675$7,9(5(*,21 *(2*5$3+,&$/',0(16,2162)7+(3/$1 GEOGRAPHICAL AREA COVERED BY THE PLAN...............................................................................7 REGIONS CLASSIFIED AS OBJECTIVES 1 AND 2 UNDER SWEDEN’S REVISED PROPOSAL ...................7 3/$11,1*$77+(5(/(9$17*(2*5$3+,&$//(9(/ 48$17,),(''(6&5,37,212)7+(&855(176,78$7,21 DESCRIPTION OF THE CURRENT SITUATION...................................................................................10 (FRQRPLFDQGVRFLDOGHYHORSPHQWRIWKHFRXQWU\VLGH The Swedish countryside.................................................................................................................... 10 The agricultural sector........................................................................................................................ 18 The processing industry...................................................................................................................... 37 7KHHQYLURQPHQWDOVLWXDWLRQLQWKHFRXQWU\VLGH Agriculture ......................................................................................................................................... 41 Forestry............................................................................................................................................... 57 6XPPDU\RIVWUHQJWKVDQGZHDNQHVVHVWKHGHYHORSPHQWSRWHQWLDORIDQG WKUHDWVWRWKHFRXQWU\VLGH EFFECTS OF CURRENT -
145 159 166 168 172 173 183 190 195 196 197 215 Vol. VII December
(ISSN 0275-9314) CONTENTS Sven Mattisson Trägårdh, Swedish Labor Leader and Emigrant 145 On the Ruhlin Ancestry 159 A Bibliographical Note on The Swedes in Illinois 166 Genealogical Queries from the Swedish House of Nobles 168 Rambo Birthplace Found 172 St. Ansgarius (Chicago) Marriages 1867-1879 (Continued) 173 Genealogical Queries 183 Literature 190 Roval Coin Cabinet to Honor New Sweden 1988 195 A Presidential Proclamation 196 Index of Personal Names 197 Index of Place Names 215 Vol. VII December 1987 No. 4 Copyright* 1987 Swedish American Genealogin! P.O. Box 2186 Winter Park. FL 32790 (ISSN 0275-9.114) Edilorand Publisher Nils William Olsson. Ph.D.. F.A.S.G. ( ontrihuling Editors Glen U. Brolandcr, Augustana College, Rock Island. 1L Sten Carlsson. Ph.D.. Uppsala University. Uppsala, Sweden Col. Erik Thorell, Stockholm. Sweden Erik Wikén, Ph.D.. Uppsala. Sweden Contributions are welcome but the quarterly and its editors assume no responsibility for errors of fact or views expressed, nor for the accuracy ol material presented in books reviewed. Queries arc printed free of charge to subscribers only. Subscriptions arc Slo.OO pel annum and run lor the calendar year. Single copies arc $5.00 each. In Sweden the subscript ion price is 125.00 Swedish */-<//»<.>/• per year for surface dcli\ery. I75.00/Uo/I«r lor air delivery. In Scandinavia the subscription fee maj be deposited in postgiro account No. 260 10-9. Swedish American GeneaiogUt, Box 2029. 103 II Stockholm. Argosy Tours Announces A HERITAGE TOUR OF SWEDEN 12-26 June 1988 Sponsored by Kalmar Nyckel Commemorative Committee of Wilmington. -
Biogas As a Transport Fuel—A System Analysis of Value Chain Development in a Swedish Context
sustainability Article Biogas as a Transport Fuel—A System Analysis of Value Chain Development in a Swedish Context Muhammad Arfan *, Zhao Wang, Shveta Soam and Ola Eriksson Department of Building Engineering, Energy Systems and Sustainability Science, University of Gävle, SE-801 76 Gävle, Sweden; [email protected] (Z.W.); [email protected] (S.S.); [email protected] (O.E.) * Correspondence: [email protected]; Tel.: +46-704-400-593 Abstract: Biofuels policy instruments are important in the development and diffusion of biogas as a transport fuel in Sweden. Their effectiveness with links to geodemographic conditions has not been analysed systematically in studying biogas development in a less urbanised regions, with high po- tential and primitive gas infrastructure. One such region identified is Gävleborg in Sweden. By using value chain statistics, interviews with related actors, and studying biofuels policy instruments and implications for biogas development, it is found that the policy measures have not been as effective in the region as in the rest of Sweden due to different geodemographic characteristics of the region, which has resulted in impeded biogas development. In addition to factors found in previous studies, the less-developed biogas value chain in this region can be attributed particularly to undefined rules of the game, which is lack of consensus on trade-off of resources and services, unnecessary competition among several fuel alternatives, as well as the ambiguity of municipalities’ prioritization, and regional cultural differences. To strengthen the regional biogas sector, system actors need a strategy to eliminate blocking effects of identified local factors, and national policy instruments should provide mechanisms to process geographical conditions in regulatory, economic support, Citation: Arfan, M.; Wang, Z.; Soam, and market formation. -
Regeltillämpning På Kommunal Nivå Undersökning Av Sveriges Kommuner 2020
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2020 Dalarnas län Handläggningstid i veckor (Serveringstillstånd) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Serveringstillstånd Vansbro 4 4 Orsa 6 8 Rättvik 6 4 Falun 8 6 Gagnef 8 6 Medelvärde Ludvika 8 6 handläggningstid 2020 Smedjebacken 8 6 Sverige: 5,7 veckor Säter 8 6 Gruppen: 7,9 veckor Malung-Sälen 9 3 Medelvärde Avesta 10 8 handläggningstid 2016 Älvdalen 12 8 Sverige: 6,0 veckor Gruppen: 5,9 veckor Borlänge 6 Hedemora 6 Leksand 8 Mora 3 Handläggningstid i veckor (Bygglov) Kommun Handläggningstid 2020 Handläggningstid 2016 Bygglov Ludvika 2 2 Avesta 3 3 Falun 3 5 Vansbro 3 6 Borlänge 4 2 Medelvärde Smedjebacken 4 2 handläggningstid 2020 Hedemora 5 6 Sverige: 4,0 veckor Älvdalen 7 5 Gruppen: 4,3 veckor Säter 8 5 Medelvärde Gagnef 4 handläggningstid 2016 Leksand 3 Sverige: 4,0 veckor Gruppen: 4,0 veckor Malung-Sälen Mora 5 Orsa 5 Rättvik 7 Servicegaranti (Bygglov) Servicegaranti Dagar Digitaliserings- Servicegaranti Dagar Kommun Bygglov 2020 2020 grad 2020 2016 2016 Avesta Ja 28 1 Ja 49 Borlänge Nej 1 Nej 70 Falun Nej 1 Nej Gagnef Ja 28 Servicegaranti 2020 Sverige: 19 % Ja Hedemora Ja 70 1 Nej Gruppen: 22 % Ja Leksand Nej Ludvika Nej 1 Nej Digitaliseringsgrad 2020 Sverige: 0,52 Malung-Sälen Gruppen: 0,78 Mora Nej Orsa Nej Servicegaranti 2016 Sverige: 30 % Ja Rättvik Nej Gruppen: 21 % Ja Smedjebacken Nej 1 Ja Säter Nej 0 Nej Vansbro Vet ej 1 Nej Älvdalen Nej 0 Nej Tillståndsavgifter (Serveringstillstånd) Kommun Tillståndsavgift 2020 Tillståndsavgift 2016 -
RINMANITE, Zn2sb2mg2fe4o14(OH)2, a NEW MINERAL SPECIES with a NOLANITE-TYPE STRUCTURE from the GARPENBERG NORRA MINE, DALARNA, SWEDEN
1675 The Canadian Mineralogist Vol. 39, pp. 1675-1683 (2001) RINMANITE, Zn2Sb2Mg2Fe4O14(OH)2, A NEW MINERAL SPECIES WITH A NOLANITE-TYPE STRUCTURE FROM THE GARPENBERG NORRA MINE, DALARNA, SWEDEN DAN HOLTSTAM§ Department of Mineralogy, Research Division, Swedish Museum of Natural History, Box 50007, SE-104 05 Stockholm, Sweden KJELL GATEDAL School of Mines and Metallurgy, Box 173, SE-682 24 Filipstad, Sweden KARIN SÖDERBERG AND ROLF NORRESTAM Department of Structural Chemistry, Arrhenius Laboratory, Stockholm University, SE-106 91 Stockholm, Sweden ABSTRACT Rinmanite, ideally Zn2Sb2Mg2Fe4O14(OH)2, is a new mineral species from the Garpenberg Norra Zn–Pb mine, Hedemora, Dalarna, in south-central Sweden, where it occurs in a skarn assemblage associated with tremolite, manganocummingtonite, talc, franklinite, barite and svabite. Rinmanite crystals are prismatic, up to 0.5 mm in length, with good {100} cleavage. The VHN100 –3 is in the range 841–907. Dcalc = 5.13(1) g•cm . The mineral is black (translucent dark red in thin splinters) with a submetallic luster. The mineral is moderately anisotropic and optically uniaxial (–). Reflectance values measured in air are 13.5–12.1% ( = 470 nm), 12.9–11.8% (546 nm), 12.6–11.7 (589 nm) and 12.2–11.3% (650 nm). Electron-microprobe analyses of rinmanite (wt.%) gave MgO 8.97, Al2O3 0.82, MnO 2.47, Fe2O3 34.33, ZnO 14.24, Sb2O5 36.31, H2O 1.99 (calculated), sum 99.13, yielding the empirical formula (Zn1.58Mn0.31Mg0.06)⌺1.95Sb2.03[Mg1.95Fe3.88Al0.15]⌺5.98O14.01(OH)1.99. Rinmanite is hexagonal, space group 3 P63mc, with a 5.9889(4), c 9.353(1) Å, V 290.53(5) Å and Z = 1. -
Tätorter 2010 Localities 2010
MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden. -
Kommunal Avfallsplan Och Länsstyrelsens Sammanställning”, Bestå Av
Avfallsplan Söderhamns kommun 2015 - 2030 Framtagen i samarbete mellan samtliga kommuner i Hälsingland. Del 3 Underlag Underlag till avfallsplan Kommunstyrelseförvaltningen 2015 Förord För varje kommun ska det enligt 15 kap 11 § Miljöbalken finnas en renhållningsordning som ska innehålla de föreskrifter om hantering av avfall som gäller för kommunen och en avfallsplan. Syftet med en avfallsplan är att tydliggöra kommunens ambitioner på avfallsområdet utifrån de nationella miljökvalitetsmålen. Det är också viktigt att ge en helhetsbild över avfallshanteringen för politiker, invånare och verksamheter så att utvecklingen strävar åt samma håll. Kommunala avfallsplanen är framtagen i en process där Bollnäs, Hudiksvall, Ljusdal, Ovanåker, Nordanstig och Söderhamns kommun medverkat. En projektgrupp med representanter från de sex kommunerna har tillsammans med extern resurs (Sweco) drivit arbetet. Avfallsplanen gäller för perioden 2015-2030. Planen omfattar ett måldokument som beslutas i kommunfullmäktige för hela planperioden samt ett åtgärdsdokument och ett underlagsdokument som beslutas i kommunstyrelse eller motsvarande och som revideras årligen. Dokumentstrukturen framgår nedan där denna del är skuggad: Avfallsplan Avfallsplan Avfallsplan Underlag Strategier och Åtgärdsprogram mål Underlaget behandlar de ramverk som är styrande för avfallsplaneringen; EU:s ramdirektiv för avfall, de nationella miljömålen, den nationella avfallsplanen samt övrigt nationellt regelverk. Underlaget behandlar också framtidstrender, en utvärdering av föregående avfallsplaneperiod och det som framkommit vid olika samråd under planprocessen. Underlaget fastställs ej i kommunfullmäktige då det kan ändras årligen. Utifrån behoven har en prioritering gjorts för den kommande perioden, vilket har resulterat i avfallsplanens mål, strategier och åtgärder. Strategier och mål redogör för vad kommunen prioriterar och avser att arbeta med under planperioden. Strategier och mål fastställs i kommunfullmäktige att gälla under vald planperiod.