Kyrkomusikernas Tidning nr 8 2011
Höstterminen närmar sig – med kanske ny musik för verksamheten. Introitus: Nicola Sala och nyutkomna publikationer Kyrkomusikernas Tidning, kmt, årgång 77, Henrik Tobin organ för Kyrk om usikernas Riksförbund, kmr www.kmr.se etta nummer av KMT publiceras i över- kyrkliga delen. För de italienska tonsättarna inne- Redaktion gången mellan den årstid som ofta kallas bar det heller ingen motsättning i att, som ofta var Kyrkomusikernas Tidning semesterperioden och höstterminens start fallet, å ena sidan komponera musik för liturgin Henrik Tobin D inom kort. Vad kan då passa bättre än att se framåt och å andra sidan för operascenen. Sala är i den Giggvägen 6 443 42 Gråbo genom att studera en del av de alster i ord, noter meningen bara en bland många italienare utan Tel och fax 0302-412 37 och klanger som kan vara relevanta framåt höst- vilka även vårt eget lands musikliv skulle ha sett Mobil 070 35 38 996 kanten. Därför präglas detta augustinummer fram- och fortfarande se helt annorlunda ut. E-post [email protected] för allt av en utvidgad recensionsavdelning . Augustinumret utkommer i sedvanlig ordning Huvudredaktör Vi bjuder också på en artikel om Nicola Sala , ungefärligen mitt i månaden. Det innebär att Henrik Tobin Tel 0302-412 37 en på våra breddgrader gissningsvis närmast totalt septemberutgåvan när du läser dessa rader är i okänd tonsättare från den neapolitanska skolan, stort sett färdigplanerad. I september handlar det Ansvarig utgivare Ingela Sjögren som på sin tid var vida ryktbar för sin musikaliska återigen om kyrkomusikerns yrkessituation, ut - förbundsordförande lärdom. Den italienska konsten utövade ju under hållighet och framtid, ett tema som man inte ut - många århundraden som bekant ett enormt in - tömmer i första taget. Webmaster Jonas Tobin flytande på europeisk musikkultur, också den Men först: god fortsättning på augusti! [email protected] Annonspriser 2011 Grundpris 18,00 kr/spaltmm (ej moms på annons i KMT), minst 30% rabatt från 398 mm, d.v.s. halvsi da 4 950 kr, helsida 9 100 kr (delvis beroende på storlek). Vid upprepad annons 20% rabatt fr.o.m. andra publiceringen. Vid minst 6 annonseringstillfällen under 12 månader 30% från första publiceringen. Stående annons enligt särskild offert. Tjänsteannons i KMT + hemsida, tillägg 900 kr + moms, enbart hemsida 2 600 + moms. Annonsstopp 2011 Se utgivningsplan i KMT Nästa nummer 2010/12 eller på www.kmr.se För insänt ej beställ t m aterial Nästa nummer utkommer 2 september med manusstopp 18 augusti ansvaras ej. Förbundsordförande Förbundssekreterare Förbundskassör Prenumerationspriser Ingela Sjögren Henrik Tobin Ulf Bernhardsson Inom Sverige 300 kr, utanför Byvägen 7, 433 76 Jonsered Giggvägen 6 Snårarpsvägen 1, 291 65 Kristianstad Sverige 550 kr, Ring eller Tel 031-795 62 05, fax 795 62 36 443 42 Gråbo Tel 044-24 64 33 skriv (adress nedan) eller Mobil 0707-80 77 95 Mobil 070-35 38 996 Mobil 0730-60 38 27, Fax 044-24 64 39 betala via postgiro eller bank- E-post [email protected] E-post [email protected] E-post [email protected] giro. Vid prenumerationsstart vid annat tillfälle än årsskifte Kyrkomusikernas Riksförbund , Byvägen 7, 433 76 Jonsered, tel 031-795 62 05, fax 795 62 36, e-post: [email protected] reduceras avgiften i för- Stiftsombud hållande till under året kvar- varande antal nummer. uppsala stift Lennart Ericsson, [email protected], Box 10, 826 21 Söderhamn, tel 0270-42 65 11, 070-566 51 17 Årsboken kostar 350 kr Linköpings stift Gunnel Ekblom, [email protected], Blåbärsstigen 8, 572 41 Oskarshamn, tel 0703-76 20 08, 0491-312 21 inom Sverige, utanför Linköpings stift SV Nils-Gunnar Karlson, [email protected], Ydrevägen 2, 575 35 Eksjö, tel 0381-66 23 19 Sverige 420 kr. skara stift Annika Argus, [email protected], , Ny brokvarn 13, 566 91 Habo, tel. 0392-100 40, 0708-42 10 61 strängnäs stift Vakant Prenumeration, adressändring strängnäs stift Sörmland, ej Nyköpings kontrakt, ej Eskilstuna , Marianne Viper, [email protected], Sagostigen 21, 611 45 Nyköping, tel 070-53 68 198, 0155-22 27 04 Erik Wadman västerås stift Västmanland/Närke, Leif Hesselgren, [email protected], Köpingsbygdens församling, St. Kyrkogatan 3, 731 32 Köping, 070-343 7 9 12, 0221-377 21 0722-33 06 63 västerås stift Dalarna, Agneta Sonnebo Ögren, [email protected], Sonnbo 105, 733 99 Möklinta, tel 0224-67 70 56, 073-773 28 56, 0224-830 65 E- post: [email protected] växjö stift kontr 113-116, 124, 125, 127, 128 Olle Heverius, [email protected], Kiselvägen 3, 341 34 Ljungby, tel. 0372-812 96, 076-85 69 146 växjö stift kontr 117-123, 126 Magnus Engblom, [email protected], Kyrkvägen 8, 561 95 Lekeryd, t el 036-858 87, fax 036-808 80, 070-586 05 72 Plusgiro 13 74 36-2 lunds stift kontr 139 –147, 149 Britta Johansson, [email protected], Doppingvägen 8B, 227 35 Lund, tel 0418-574 31, 070-600 78 17 Bankgiro 525-0311 lunds stift kontr 148, 150–157 Ulf Bernhardsson, [email protected], Snårarpsvägen 1, 291 65 Kristianstad, tel 044-24 64 33 (säkr. ons 10–12), 0730-60 38 27 issn 0281-286x göteborgs stift kontr 169, 171, 172-176 Peder La rsson , [email protected], Paradisgatan 27Q, 413 16 Göteborg , tel 031-731 97 04 göteborgs stift kontr 179–184 Kerstin Odeberg , [email protected], Rossaredsvägen 641, 439 72 Fjärås, tel. 0300-43 11 09, 070-508 60 97 göteborgs stift kontr 168, 170, 178, 186 Ingela Sjögren, [email protected], Byvägen 7, 433 76 Jonsered, tel 031-795 62 05, 0707-80 77 95 karlstads stift Birgitta Wallin , [email protected], Västra Glänne Vik, 665 92 Kil, tel 0554-240 06 härnösands stift y Jeanette Segerbrant, [email protected], Kyrkvägen 9, 893 30 Bjästa, 0660-29 97 45, 0702-79 11 09 härnösands stift z Lena Severin, [email protected], Näs-Ålsta 336, 830 22 Fåker, 063-14 03 76, 063-77 90 86 luleå stift ac Mikael Hellgren, [email protected], Ventilgatan 14, 933 34 Arvidsjaur, 070 626 79 49 Omslaget: luleå stift bd Stig Lundmark, [email protected], Björkebyvägen 20, 957 95 Hedenäset, tel 0927-303 26, 0730-31 60 94 Ett axplock av de många alster visby stift Ragnar Håkanson, [email protected], N:a Kyrkogatan 3A, Box 1334, 621 55 Visby, 0498-404907 eller 0733-910441 som recenseras på kommande stockholms stift kontr 262,264,265,267,271,272,273 ( ej Nacka ), 274,276. Per Rönnblom, [email protected], Kyrkvägen 16, 196 30 Kungsängen, 0708-617 543 sidor i detta tidningsnummer. stockholms stift kontr 263,266,268,269,270( ej Ed, Fresta, Hammarby ), Nacka församling och 275. Jani Kenttälä, [email protected], Frejgatan 13, 114 79 Stockholm, 070 28 17 555 Foto: Henrik Tobin. Lärarförbundets kansli: Segelbåtsvägen 15, Box 122 29, 102 26 Stockholm, tel 08-737 65 00
2 kmt augusti 2011 Kyrkomusikernas Tidning: augusti 2011
Nicola Sala – en neapolitanare i tiden 4 Antonio Caporaso
& Nicola Sala i Sverige 8 & Staccato 10 & KMT recenserar 14 & Insänt 22 &
Ledare: Teologi för kyrkomusiker
detta tidningsnummer, som med tanke på det som förenar den odelade Kyrkans och den lokala kommande nya verksamhetsåret har en mer församlingens perspektiv. Iomfattande recensionsavdelning än vanligt, För den tidiga reformationens kyrkomusiker anmäls bland annat en nyutkommen bok i grund- stod den kyrkomusikaliska uppgiften primärt i ett läggande teologi, med kyrkomusiker som särskild teologiskt-universellt sammanhang som på lokalplanet Teologens och målgrupp. också fick funktionella uppgifter. Hos Martin Luther musikerns Teologi för kyrkomusiker, d et är en ansats som kommer den sammanställningen till uttryck i hans yrkesroller är inte är ny men som är ett tidens tecken och ett betoning av musikens såväl väsen som verkan . ’’ identifierat behov. inte desamma Om vi utgår ifrån den lutherska reformationen n sådan hållning innebar att musik primärt men de ut- (de flesta, dock inte alla, av denna tidnings läsare är gestaltade tillvaron sådan den i grund och i första hand verksamma inom Svenska kyrkan) var Ebotten kom till uttryck i den osynliga världen. spelas på djupgående teologiskt kunnande bland kyrkans Den jordiska musiken hade som målsättning att i samma arena, musiker länge en självklarhet. Också Bach hade ett bästa stunder vara en avglans av den himmelska. som förenar icke föraktligt teologiskt privatbibliotek som bland Eller som Strassburgteologen Dannhauer skriver annat omfattade stora delar av Luthers t eologiska 1642: ”vår jordiska musik är inget annat än eko och den odelade produktion. återljud av den himmelska musiken”. Kyrkans och Det är mot den bakgrunden som man sedan orskning har också visat att det var många måste förstå den senare p rotestantiska kyrko - den lokala kantorer under reformationstidens första musikens oerhörda självförtroende när det gällde församlingens Fårhundrade (grovt räknat 1550-1650) som så musikens funktion , en hållning som förstås gick att perspektiv. småningom växlade över till prästyrket. Dieter härleda till Luther själv. Musiken hade inte bara en Krickeberg skriver i sin bok ”Das protestantische pedagogisk kraft av stora mått – det hade ju Witten - Kantorat im 17. Jahrhundert” (Merseburger Verlag bergreformatorn tydligt påpekat. Valet av guds - 1965): tjänstmusik kunde hos senare lutherska teologer ”Vidare, om kantoratet under 1500- och början (och här ser vi ett tydligt teologiskt paradigmskifte, av 1600-talet ofta bara var ett slags förs tadium till mer dramatiskt än det of ta brukar beskrivas) även prästämbetet – utbildningen för bägge yrkena motiveras av andra funktionella argument som var i stor utsträckning densamma – så växlade andlig nytta (Spener), socialt sammanhållande för - kantorerna efter 1650 bara sällan till ickemusika - måga (Großgebauer), psykiskt välmående (Grafunder) liska yrken.” eller konstnärlig perfektion (Mithobius). I denna förändringsprocess utspelas sig hela det tt kyrkomusiker måste ha ett i samman- drama där kyrkans musik, som från början setts hanget anständigt teologiskt kunnande som en väsensbetingad nödvändighet alltmer kom Ainnebär därför inte något nytt. Inte heller är att uppfattas som en funktionell gudstjänstlig en sådan strävan uttryck för konkurrens med teo- dek ora tion för att slutligen hamna i den funktiona- logerna. Teologens och musikerns yrkesroller är listiska underhållningsavdelningen . Henrik Tobin inte desamma men de utspelas på samma arena, Men det är en annan teologisk historia. Redaktör kmt augusti 2011 3 Nicola Sala – en neapolitanare i tiden Under upplysningstiden var Neapel vid sidan av Milano ett av den tidens mest sjudande centra, ett område där 1700-talets huvudströmningar frodades. Vid denna tid fick en särskild tanke gradvis fot - fäste: människan måste upplysas, det vill säga bli ledd av förnuftet, under det att hon sökte lyckan genom de verktyg som framstegen erbjöd. Antonio Caporaso
Här följer nu ett par vittnesbörd som ger höra skomakaren, smeden, snickaren och utvecklat en tydlig smak för musik; alla oss en uppfattning om den epokgörande andra hantverkare sjunga sina arior med brukade spela violin, till och med guds - betydelsen av italiensk konst vid denna en känsla för smak som naturen gett dem tjänsterna i de små bykyrkorna förvand- tid, inte minst när det handlar om musik […] Ju mer man reser utefter Italien desto lades till konserter där rösterna blandades och Neapel. mer tycks musiken utvecklas mot perfektion. […] med orgeln” (Olyckligtvis har denna ”Så snart du korsar Alperna […] är Och Neapel är höjdpunkten.” (Gabriel tradition i Italien gradvis försvunnit, och musiken där. Violiner, harpor, sånger får dig François Coyer ) nuförtiden har bara mycket få kyrkor – att stanna upp på din färd. På torgen kan du ”[…] i Lombardiet hade man redan bara de viktigaste och, om man får uttrycka sig så, bara de som har en musikentusi- astisk församling engagerar organister för att levandegöra gudstjänsten.) ”Neapel är centrum för Italiens bästa musik, till och med vad gäller själva framförandet av den. När det det handlar om såväl vokal som instrumental musik står Neapel för det bästa […]” (Pierre Jean Grosley )
Utbildningen av unga adelsmän , både i den här staden och i andra, anförtroddes åt privatlärare, vanligtvis präster, som besökte hemmen, där de behandlades som husets tjänstefolk. Det fanns emellertid också en del internatskolor (de som drevs av jesuiterna förmedlade en bildning byggd på solida grunder och strikt disci- plin) som var till för medelklassens barn. Slutligen fanns det neapolitanska konser- vatorier där unga och ofta mycket fattiga talanger började sin musikutbildning. Dessa inte bara skapade en stil som utan av - brott kom att vara i mer än ett århundrade, Autografen till den i artikeln nämnda kompositionen A chi muore per Dio av Nicola Sala. konservatorietraditionen erbjöd dess -
4 kmt augusti 2011 samlingen finns bland annat det enda än så länge kända autentiska brev av Nicola Sala i vilket han 29 juni 1759 skrev till Padre Martini för att få dennes professionella omdöme om två bifogade korta komposi- tioner, un piccolo canto fermo ed un canonetto . Utöver Nicola Salas operaverksamhet var han också en produktiv tonsättare av sakral musik: Messa in Fa (fyra stämmor och orkester) Messa in Mi (olika röstkom binationer) Introduzione alla Messa in Si b (fyra stämmor och instrument) Justus ut palma florebit (fyra stämmor i gregoriansk ton i C) O quam pulchra Quem pulchi sunt In memoriam aeterna (fyra stämmor och violiner) Te decet (fyra stämmor och violiner) Stabat mater (två solostämmor, violiner Nicola Sala’s brev i autograf finns i det internationella museet och biblioteket i Bologna. och b. c.) A chi muore per Dio, (fyrstämmig fuga) utom förstklassiga skolor där ofta de mest demier, där han undervisades av sådana Litania in sol, (fyra stämmor, violiner kända tonsättarna var stränga och ansedda berömda mästare som Nicola Fago och och b. c.) lärare. Leonardo Leo ; Sala blev också en av de Litania della Beata Ver gi ne Maria in la Det första av de fyra konservatorierna mest lärda efterföljarna till den senare. Som (STB och b. c.) som grundades [i Neapel] var Santa Maria elev på högre stadium kallades Nicola Sala Responsorii pel mercoledì, giovedì e venerdì di Loreto (1537). Det följdes av Sant’ - maestrino (”den lille mästaren”, ö.a.). Denna santo, (fyra stämmor och b. c.) Onofrio (1578). Därefter etablerades Pietà utnämning berättigade honom till att Dixit Dominus (5 stämmor och orkester dei Turchini (ca 1583) och slutligen Poveri undervisa elever på lägre nivåer genom att i B-dur) di Gesù Cristo (1589). Som vi kan se växte assistera eller då och då ersätta de ordinarie Fyra stycken Dixit Dominus (fyra stämmor dessa konservatorier i Neapel fram från lärarna. Inom samma skola forsatte han att och orkester) första halvan av 1500-talet och bidrog till undervisa som secondo maestro i och med Tolv stycken Miserere (dubbelkör) att skapa en musikalisk konst som upp- att han efterträdde Fago från 1787. Några Fyra stycken Cantate (trestämmiga) skattades över hela Europa och på goda år senare, 1793, blev han ordinarie och Fugatema för prov till posten som maestrino vid grunder etablerades i musikhistorien. officiell lärare, primo maestro ; han stannade konservatoriet Pietà dei Turchini , 1798 i denna sin tjänst ända tills två år före sin Men redan tidigare hade Neapel en död 31 augusti 1801. Från en modern utgåva känner vi till den ledande roll tack vare exempelvis Gesualdo Alla Nicola Salas verk (de finns fort- fyrstämmiga f ugan för blandade röster A da Venosa och Alessandro Scarlatti. De farande som manuskript i konservatoriet chi muore per Dio [Till den som dör för följande 20 åren av 1700-talet var inte bara S. Pietro a Majella i Neapel) kommer från Gud]. På dess titelillustration läser vi: de mest fruktbärande i musikdrama tikens biblioteket i Real Collegio di Musica of San ”Fuga av herr Don Nicola Sala komponerad förnyelseprocess utan visade också upp Sebastiano i samma stad. Denna senare den 12 mars 1794 med anledning av hans tidiga triumfer som hade denna sin gro- institution grundades 1860 när de två sista andliga övningar, såsom var hans sed, i grund för talangfulla musiker i 1700-talets neapolitanska konservatorierna (Santa kyrkan som tillhörde det kungliga konser- Neapel. Maria di Loreto a Capuana och Pietà dei vatoriet Pietà de’ Turchini i Neapel” (tran- Nicola Sala blomstrade just i denna bör - Turchini där biblioteket grundades redan skription och revision av A. Caporaso, diga jord. Enligt Villarosa, Fétis and Florimo, 1791) gick samman. År 1826 överfördes Edizione Auxiliatrix, Benevento 2007). föddes Sala i en liten by nära Benevento; Real Collegio tillsammans med biblioteket Om man tänker på hans sakrala produk- men då Villarosa anger 1732 som Salas till det nuvarande sätet S. Pietro a Majella tion som tyvärr inte är så omfattande födelseår föreslår Fétis och Florimo 1701. och behöll samma namn ända till 1889 när kunde man kanske tvivla på Nicola Salas Om det inte hade varit för prästen Don institutionen återtog beteckningen ”kon- kvalitet som musiker. Men ett sådant ställ- Giuseppe Marcarelli, som i sin Storia del- servatorium”. ningstagande skulle sakna grund, det räcker l’antica città di Tocco (Benevento, 1915) fast- att referera till ett dokument som idag slog att Nicola Sala föddes i Tocco Caudio Som tillägg till den handskrivna musiken finns i det offentliga registerkontoret I den 7 april 1713 hade frågan fortfarande känner vi till ett av Salas brev som finns på Neapel, ett dokument som nämns av varit olöst. det internationella museet och biblioteket Ulisse Prota-Giurleo, opublicerat intill i Bologna. Museet har digitaliserat och lagt nyligen. Dokumentet säger: ”Efter det att Vi vet inte var och från vem Sala fick sin ut det omfattande korrespondensen som posten som kapellmästare vid katedralen i första undervisning, men han blev med ägdes av Padre Giovan Battista Martini (1706- säkerhet antagen till Pietà dei Turchini, som 1784), teoretiker, lärare och tonsättare, en sagt en av Neapels fyra musikaliska aka - av 1700-talets ledande gestalter i Europa. I Fortsättning på nästa sida kmt augusti 2011 5 Forts.
Messina blivit ledig efter D. Gaetano Il modo di disporre a tre sopra la scala diatonica tryckeriet, som framställde en kopparupp - Signoriles frånfälle, ville Senaten ge posten Disposizioni a tre per introduzione alle fughe di laga 1794. Några kopparplattor, 174 för att till den berömde mästaren av denna tre parti vara exakt, förlorades efter den franska huvud stad, D. Nicola Sala, därför anhöll Principi di contrappunto … per uso di Ercole ockupationen, men de återstående 169 den hos Hans Majestät att för denna gångs Paganini undgick förstörelsen, återfanns 1860 och skull medge ett undantag från tävlings - Elementi per ben suonare il cembalo bevaras nu vid Neapels arkeologiska reglerna, men Hans Majestät ville inte 75 canoni (tvåstämmiga) akademi. En kopia av verkets andra och acceptera Senatens begäran, utan svarade tredje volym, som tidigare ägdes av den Canone sopra canone med att man skulle gå vidare med tävlings - kände franske historikern Alexandre- Disposizioni imitate a soggetto e controsoggetto utväljandet, så som sed var.” Étienne Choron (1771-1834), trycktes i Fughe con soggetto e controsoggetto a suono Frankrike 1809 under titeln ”De italienska Men tonsättaren Nicola Sala ägnade större plagale skolornas kompositionsprinciper utformade delen av sin gärning åt undervisning. I Två stycken Fughe (fyrstämmiga 1794) genom sammanställning av modeller av själva verket var denne musiker från Tocco Fuga (trestämmig) Sala, Martini och andra ryktbara mästare.” Caudio samstämmigt proklamerad som en Fem stycken Fu ghe (tvåstämmiga) Vad beträffar detta verk säger Choron: av de mest ryktbara och lärda pedagogerna ”Detta är den enda existerande kompletta inom den neapolitanska skolan, den som Bland dessa finns också det verk som kan kompositionsläran.” uppehöll en hög nivå inom det gamla och anses vara en sammanfattning och summa ärorika konservatoriet Pietà dei Turchini. av genren, ”Regler för praktisk kontra- Den franska utgåvan innehöll några få Under sin karriär inom detta lärosäte, där punkt. Av Nicola Sala, neapolitanare, tillägg och förbättringar, huvudsakligen han också blev dess ledare mot slutet av förste Mästare inom konservatoriet Pietà syftande till att förklara några avsnitt i 1700-talet, formade han åtskilliga elever, de’ Turchini, tillägnad H. M. Ferdinando verket men utan några förändringar i den bland dem G. Tritto, G. Farinelli, V. Fiora - IV, konung av de bägge Sicilien.” I detta ursprungliga strukturen. Ett sådant verk är vanti, F. Orlandi, S. Pavesi, G. Spuntini verk ställs en teoretisk del som formulerar särskilt betydelsefullt just för den tradi- med flera. Hans pedagogiska skrifter, som de grundläggande principerna för kontra- tionella dubbla kontrapunkten och får sin anges nedan, tillkom just för att dessa hans punkt vid sidan av en annan med prak- särskilda tyngd genom informationen elever skulle få praktiska modeller att utgå tiska exempel. Nicola Sala hämtar sitt från de gamla mästarna. ifrån: rykte som musiker just från denna samling Eftersom han var en maestrino fortsatte av kontrapunkt och fugamönster som Sala med att undervisa nya generationer Solfeggi (för sopran och basröst) publicerades på Paisiellos inrådan. musiker. Och eftersom vi har att göra med Partimenti (första delen) Den senare, som var mycket infly- både en skicklig lärare och en noggrann Regole del contrappunto pratico, 1794 telserik vid hovet, försäkrade sig om att väktare av Lenoardo Leos undervisning så Il modo di far la fuga a due voci per li studiosi verket, på kung Ferdinands order, trycktes kan man få hoppas att hans musik skall få scolari på statens bekostnad av det kungliga en plats på förläggarnas boklistor.
Kyrkan Pietà dei Turchini där Sala också var verksam. Foto: Wikimedia
6 kmt augusti 2011 Fotnot 1 prinsen av Turenne, arvtagare till hertigdömet av Antonio Caporasi, Benevento, Italien, är organ- Bouillon. I sällskap med hertigens syskonbarn ist, cembalist, tonsättare och körledare. Han reste han till Italien och skrev så småningom en undervisar i musikteori och solfeggio vid kon- reseskildring, Voyage d'Italie par M. l'Abbé Coyer des servatoriet "Nicola Sala", Benevento. Académies de Nancy, de Rome & de Londres . (Paris, Översättning: Henrik Tobin. Duchesne 1776). Här uppehåller han sig bland Ett särskilt tack går till Francesco Melisi , annat, vid sidan av reflektioner över landets bibliotekarie vid konservatoriet S. Pietro a skönhet, vid italienska vanor och traditioner. Majella, Neapel, för ett ovärderligt bidrag till den 2 Pierre Jean Grosley (1718-1785 ) studerade i historiska bakgrunden samt läraren Mariagrazia Paris och verkade i Troyes. Han älskade att resa, Rom ano för framställandet av det engelska något som framgår av verket Nouveaux mémoires manuskriptet. ou observations sur l'Italie et sur les Italiens ..., Fotnot 2 Bibliografi och och övriga noter (Londres, Nourse 1764). Grosley reste till Italien G. Leo: Nicola Sala , in Rivista Storica del Sannio , tillsammans med sin svenske vän Belly 1758. Mer 1918 n.5. information om landet finns i brev som publi - cerades efter hans död: Lettres inédites de Grosley, Musicisti sanniti, in Samnium U. Prota-Giurleo: , écrites de l'armée d'Italie en 174 5 et 1746, Lettres 1928 n.1. inédites de Grosley, écrites pendant son voyage d'Italie e C. Ramaglia: Napoli ai tempi di Carlo di Borbone , de France en 1758 et 1759 . Benevento 2010, Il Chiostro. 3 Carlo Antonio De Rosa (Marchese di Villarosa), S. di Giacomo: I quattro antichi conservatorii Memorie dei compositori di musica nel Regno di Napoli , musicali di Napoli , Palermo 1924, Sandron. Neapel 1840. F. Florimo: La Scuola musicale d i Napoli e i suoi conservatorii , Napoli 1880-1882, Morano. 4 Notariatarkivet i Neapel, Prot. Di N. Giovanni Tufarelli , år 1732, s. 65. 1 Abbot Gabriel François Coyer (1707-1782), genom - Artikelförfattaren Antonio Caporaso är gick utbildning hos jesuiterna i Porrentruy och 5 Som förste mästare ledde han samma institut. italiensk kyrkomusiker, pedagog och specialiserade sig på filosofiska och humanis- Efter hans död gick uppgiften till en av hans forskare. tiska ämnen. Omkring 1736 blev han lärare åt elever, Giacomo Tritto.
ALLT INOM MUSIKINREDNING NOTSTÄLL - STOLAR - SCEN & PODIESYSTEM
Nyhet från Bison
Stolsvagnen för alla stapelbara stolar - EnTre
Lång erfarenhet - Svensk tillverkning - Högsta kvalitet
• Scen- och podiesystem Estrad - flexibelt, mobilt och enkelt • Stolar – för kör, orkester och dirigent • Notställ – stabila och funktionella • Vagnar – praktiska för transport och förvaring
BISON AB Högelian, 672 91 Årjäng www.bison.se Tel. 0573-510 10 [email protected] OF SWEDEN kmt augusti 2011 7 Nicola Sala i Sverige Nicola Sala som presenteras i denna tidning är också förmål för en pågående svensk forsk- ningsinsats: Musikforskaren Peter van Tour har fördjupat sig i Salas ”Partimenti” – ett viktigt musikpedagogiskt verk som hjälper eleven att förstå och praktisera kontrapunkten.
är en övningsform man använde i Neapel Akademins protokollsamling att man köpte för att lära sig detta. Salas Regole. Jag såg av inköpen att det bara – Det går ut på att läraren skriver var det allra bästa man köpte. Det var Martinis övningar i form av en liten besiffrad bas - kontrapunktlära, Marpurgs böcker, Weber stämma som studenten själv skall föreställa och Albrechtsberger. Bara höjdargrejor ... sig hur den låter när melodi och mellan - Men Salas Regole kände jag inte till och stämmor kommer till. Metoden eggar i hög det väckte mitt intresse. När jag fick se grad spelfärdighet och fantasi och man verket var jag i gång. Det här var mycket brukar betrakta partimentospel som en fint material. kvarlevnad från äldre tiders praxis där man lärde sig improviserad kontrapunkt. Vad jag förstår är utgåvan snart klar för publi - Sala är lite unik bland dessa mästare efter- cering - när och var? som han inte enbart skrev partimenti utan – Sala fyller 300 år 2013 och då skall båda också publicerade en magnifik kontra- volymerna, sammanlagt runt 380 sidor, vara punktlära i tre stora volymer. på plats. Men jag tror att den redan under 2012 kommer att bli helt färdig. Om vi nu tänker oss en svensk kyrkomusiker på drygt 200 års avstånd från Sala - vilken glädje Planerar du för någon form av kursverksamhet kan hon eller han ha av en sådan utgåva? kring verket, eller kanske någon introduktion av – Det roliga med det här materialet är att i det? form av dessa övningar får en integrativ – Jag skulle vilja göra en del improvisa- metodik. Man lär sig spela, man lär sig sats - tionsworkshops med organister för att få En entusiastisk musikforskare, Peter van lära och man lär sig kontrapunkt. Musik - dem att arbeta med partimenti och impro- Tour, med Salas ”Regole”, en klenod i teoriämnena sitter med andra ord ihop visera partimento-fugor. Och så har jag Statens musiksamlingars raritetssamling. här. Den svenska musikteorin har också planerat att föreläsa om det med musik- denna egenart att man försöker integrera teoretikerna, bland annat i Stockholm. delämnena, så materialet går utmärkt att Peter van Tour, du har arbetat med en ny kritisk an vända på musikhögskolor. Jag har provat Utfrågare: Henrik Tobin utgåva av Nicola Salas samtliga 174 “Partimenti”, materialet själv på Musikhögskolan i övningar i att improvisera fugor. Kan du säga Stock holm där kör- och orkesterdirigenter Fotnot något om det här verket och dess betydelse. har fått arbeta med Sala. Det har fungerat Peter van Tour är musikforskare från Neder - – Nicola Sala arbetade på ett av Neapels mycket bra. länderna och har även studerat musikteori - konservatorier under 1700-talet. Han var pedagogik i Stockholm. Han har från starten av lärare där i mer än 50 år och studenter från Vad var det som fick dig att börja arbeta med Gotlands Tonsättarskola varit engagerad i hela Europa åkte till honom för att studera utgåvan? skolans arbete och arbetar där fortfarande, bland kontrapunkt och komposition. Partimenti – Jag stötte på en kort notis i Musikaliska annat med gehörsundervisning.
Orgelbyggare KÖRDRÄKTER N Sven-Anders Torstensson AB Nybyggnation, Stämning, W M Renovering, Ombyggnader 1966 – 2011 45 = 45% Besöksadress: årF n 1 ju ni ti ll 31 jul g r vei i 45% r baa Boxgatan 3 på la legorl musik v hai r rr,reagli , co h det 531 42 Lidköping r mä t. Fekcy tuör om a vll a eråa gna uågt - Verkstadsadress: Tel: 0510-287 35 vor ha r v i hu tilatarnd r i lalts ag reag . Bryggerigatan 5 Mobil: 070-39 67 538 llA a ti alt r hi a+ r du ppå:p 531 31 Lidköping Fax: 0510-287 35 w www..we oc.snamss m/o/ ggr ellll ag er Tel 0470-39 170 [email protected] Missa inte CD-fynden hos www.aktivita.se www.privag.se
8 kmt augusti 2011