DOCSLIB.ORG

Bilaga I Riksintressen För Naturvård

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Bilaga I Riksintressen För Naturvård Riksintresse naturvård och natura 2000 -}�� 84324 84026 ""get 0 5 10 ...MOl,nJnN ... IJil•Jl'J,,,,.,.t 8421 1 Å.,gbsr"'1t·Björqb.!J-,.g�t' HllllwlJ,..,,,,,,,,, , -, Sör-La,,.,,yran � � ra 2000 I� 62 2 Bilaga I Riksintressen för naturvård Riksintressen för naturvård Nedan redovisas riksintressen för naturvård i Örnsköldsviks kommun, enligt Naturvårdsverkets förslag. På kar­ tan "Grunddragen i mark- och vattenanvändningen" framgår områdenas avgränsning översiktligt. På kommunens webbplats www.ornskoldsvik.se/planerochprojekt finns mer detaljerade kartor över områdena, samt länkar till mer information om resp. riksintresse. Riksintresse, Värdeomdöme objektnr, Förutsättningarför bevarande namn Säkerställande Kålhuvudet Värdeomdöme: Intressant mosaik av naturskogsartad höghöjdsskog och soligena kärr delvis av backkärrtyp samt vär­ 8409 1 (Y30) defull sumpskog och nordlig mosse. Skogs-myrmosaiken hyser flera rödlistade arter.Området har en lång beståndskon­ tinuitet endast enstaka spår av dimentionsawerkade träd syns. Förutsättningar för bevarande: Befintliga ekosystem ska utvecklas fritt av naturligt förekommande processer. Inga skogbruksåtgärder får vidtas. Ingen förändringav omådets hydrologi får ske. Säkerställande: Naturreservat (?kap 4 § MB) 1993. lillsjöslåttern Värdeomdöme: 84 080 (Y26) Representativt och idag mycket sällsynt silängssystem i hävdad våtmark. Förutsättningar för bevarande: Fortsatttraditionellt ängsbruk med översilning och underhåll av hässjor och ängslador. Restaurering av igenvuxen äng. Områdets värden kan påverkas negativt av skogsawerkning och dikning i omgivande skogsmark. Säkerställande: Naturreservat sedan 1980 (MB 7 kap 4 §). Myrkomplex vid Värdeomdöme: Pengsjöån Myrkomplexet runt Pengsjöån utgör ett av länets största myrkomplex. Området innehåller nästan alla i länet förekom­ 84 241 (Y18) mande hydrotopografiska myrtyperna. Flera av dessa är tydligt och väl utvecklade. I trofihänseende finns allt från öppna mossar till rikkärr. Vegetationen är mångformig vilket ger en värdefull och varierad flora.Området saknar i det närmaste helt dikningsingrepp. Ornitologisktvärdefullt område med bl a trana, grönbena och gluttsnäppa. Förutsättningar förbevarande: Bevarandet av våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot tex dränering, dämning och torvtäkt. Av­ verkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Sjutjämsmyran Värdeomdöme: 84232 (Y36) En liten men mycket variationsrik myr som innehåller fleraolika hydrotopografiska myrtyper, bl a välstrukturerad svagt välvd mosse. Här finns även flera olika typer av strängade mossar, kärr och gölar. Förutsättningarför att bevarande: Bevarandetav våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot tex dränering, dämning och torvtäkt.Av­ verkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Flärke Värdeomdöme: (Byviken) Gård med representativa ängs- och hagmarker som utgörs av hackslått, öppen hagmark. björkhage och sötvattenstrand­ 84326 äng. Delvis art- och individrika växtsamhällen med t ex kattfot, stagg, fjälltimotej, ormrot och ängsskallra. Förutsättningarför bevarande: Fortsatt och utökad skötselmed slåtter och bete av ängsmark. hagmark och lägdor . Förutom upphörd hävdkan områ­ dets värden påverkas negativt av t ex skogsplantering på jordbruksmark, bebyggelse, täkter, lednings- och vägdragning­ ar. Källoms­ Värdeomdöme: ravinen För regionen ovanligt stor och representativ naturbetesmark i en bäckravin. Vålhävdad och med många hävdindikerande 84298 växtarter. Förutsättningarför bevarande: Fortsatt jordbruk med naturvårdsinriktad betesdrift. Områdetsvärden kan främst påverkas negativt av minskad eller upphörd betesdrift men även av t ex skogsplantering på jordbruksmark, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, täkt, lednings- och vägdragningar. Bilaga I Riksintressen för naturvård Saluån Värdeomdöme: Saluåns naturvärde består i första hand av havsöringsbeståndet (hänsynskrävande) och dess reproduk­ 84 269(Y32) tionsområden nedströms Nyland. Förutsättningar för bevarande: Saluån bevaras i och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt. -Vattenkvaliten uppfyller fastställda miljökvalitetsmål för naturvatten. - Ingen vattenreglering och inga dikningar. - Inga torvtäkter inom tillrinningsområdet - En tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längsstranden. - Inga inplantering av främmande arter eller fiskstammar. - Inga fiskutsättningarmed undantag för genetiskt material från ursprungsbestånd. -Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt övre Nätraån Värdeomdome: med Bännsjön Övre Nätraån med Bärmsjön är vattensystem med delvis liten mänsklig påverkan, vilket innebär att stora delar kan be­ 84 122 (Y20) tecknassom ett naturvatten.Vattensystemet ingår i ett av utterns (sårbar)kärnområden och i Nätraån förekommer dessutom .flodkräfta (hänsynskrävande). Bärmsjön är en medelstor opåverkadoligotrof skogssjö med ett naturligt be­ ståndav röding utanförden egentliga rödingregionen. Rödingsbeståndetär av stortfiskeribiologiskt värde som genbank för en rödingtyp av mera värmetåligt slag. I sjön finnsockså ett nedströmslekande öringsbestånd. Förutsättningar för bevarande: Övre Nätraån med Bärmsjön bevaras i och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt - Vattenkvaliten uppfyller fastställdamiljökvalitetsmål förnaturvatten. - Ingen ytterligare vattenreglering och inga dikningar. -Inga torvtäkter inom tillrinningsområdet. - En tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längs stranden. - Inga inplantering av främmandearter eller f1Skstammar. -Inga fiskutsättningar med undantag förgenetiskt material från ursprungsbestånd. -Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt. - Onaturliga vandringshinder för fisk och andra organismer elimineras. Vägövergångar är utförda så att utter kan passera obehindrat och att den naturliga bottnen i vattendraget bibehålls eUer återställs. Säkerställande: Klarlägg hur vattenekosystemet kan skyddas. Gideälven ned­ Värdeomdöme: Gideälvens nedersta del från Gideåbacka kraftverksdamm är oreglerad.Sträckans dominerande natur­ ströms värde utgörs av dess funktion som reproduktionsområdeför kustharr och uppvandringsområde för havsöring. Naturty­ Gideåbacka pen inom området har även geologiska värdeinslagi formav en jättegryta. 84 243 (Y37) Förutsättningarför bevarande: - Vattenkvaliten uppfyllerfastställda miljökvalitetsmålför naturvatten. - Älvsträckanundantas från vattenföretag. - Inga inplantering av främmande arter eller f!Skstammar. - Inga f1Skutsättningar med undantag för genetiskt material från ursprungsbestånd. - Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt ldbyfjärden och Värdeomdöme: ldbyfjärden och Öljärdenuppvisar var för sig storaornitologiska kvaliteter. De inre delarnaav ldbyf­ Öfjärden järden, som är rastplats för havets simfåglar och nordliga vadare, är från ekologisk synpunkt ett viktigt komplement till 84 048(Y40) den närbelägna Öljärden, som mera är uppehållsplats för slättsjöns fåglar. Tillsammans får områdena anses tillhöra regi­ onens mest skyddsvärda objekt .!Nornitol ogisk karaktär. Förutsättningar för bevarande: - Områdenas karaktär av oexploaterad miljö för fågellivetbibehålles. - Vissa åtgärder mot total igenväxning av ÖfJärdensöppna vattenytor kan behöva vidtagas. Säkerställande: - Öljärden förklarades av länsstyrelsen 1970 enl 14 § NVL som fågelskyddsområde.Qet fredade områdetomfattar sjön och åkrarna.närmast stränderna. där det är förbudatt uppehålla sig under tiden 15 april-I augusti.Tillträde till stranden är tiHåtet på .tre ställen, bl a tiU det fågeltornsom finnsvid Måsåns utlopp. - Reservatsbildning pågår för del av ldbyfjärden (MB 7 kap 4 §). Bilaga I Riksintressen för naturvård ldbyån Värdeomdöme: ldbyåns naturvärde är främst knutet till dess havsöringstam och de goda reproduktionsförhållandena 84 234 (Y39) Beståndet har stort fiskeribiologiskt värde som genbank för en öringtyp som visar god anpassning till mindre kuståar och har använts vid återindroduktion i samband med den biologisk återställningen av den närliggande Moälven. Förutsätt­ ningar för bevarande: ldbyån bevaras i och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt. -Vattenkvaliten uppfyller fastställda miljökvalitetsmål för naturvatten. - Ingen vattenreglering och inga dikningar. - Inga torvtäkter inom tillrinningsområdet. - En tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längs stranden. - Inga inplantering av främmande arter eller fiskstammar. - Inga fiskutsättningar med undantag för genetiskt material från ursprungsbestånd. -Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt. - Onaturliga vandringshinder för fisk och andra organismer elimineras. Vägövergångar är utförda så att utter kan passera obehindrat och att den naturliga bottnen i vattendraget bibehålls eller återställs. Säkerställande: Klarlägg hur vattenekosystemet kan skyddas. Höga Kusten Värdeomdöme: Höga kusten är ett världsunikt referensområde för framtida studier av geologiska processer i sam­ 84 267 (Y 42) band med landhöjning, marin ekologi, sjöfågelpopulationers variationer, klimat- och bergartsrelateradväxtekologi, kul­ turmarkens historia och vegetationsförändringar. Ett storslaget landskap med en mångfald landbiotoper och havsmiljöer,
Load more

Recommended publications
  • 2. Chemical Precipitation in Fellingsdams
    2008:104 PB MASTER’S THESIS Fellingsdams An investigation of wastewater treatment by chemical precipitation in ponds in northern Sweden Wen Zhang M.Sc. in Environmental Engineering CONTINUATION COURSES Department of Civil and Environmental Engineering Division of Sanitary Engineering Universitetstryckeriet, Luleå 2008:104 PB • ISSN: 1653 - 0187 • ISRN: LTU - PB - EX - - 08/104 - - SE Luleå University of Technology MASTER THESIS Fellingsdams - An investigation of wastewater treatment by chemical precipitation in ponds in northern Sweden WEN ZHANG Master of environmental engineering Department of Civil, Mining and Environmental Engineering Luleå University of Technology Abstract Fellingsdams are widely used in northern Sweden as an economical and easy operating method to treat the wastewater. They are divided into in-pond and pre-pond systems by different locations of dosage. Aluminium salts, iron salts and slaked lime are the most common coagulants that have been used, since they are cheap and easy to react with water. Turbidity and detention time are two important factors in fellingsdams. Turbidity is mainly influenced by precipitation and algae. From the perspective of actual detention time, the pond geometry should be long and narrow. When using slaked lime as coagulant, there is usually a large amount of sludge accumulated around the influent pipe because of fast precipitation. In the fellingsdam at Nyliden, 90% of the total sludge was found accumulated in about 20 meters. Aluminium salts and iron salts react slower with water, so the formed sludge curves are modest. To remove the sludge, excavation and pumping are the choices but differs due to different conditions. Dewatering is the main way to treat the sludge.
    [Show full text]
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • 43 Buss Tidsschema & Linje Rutt Karta
    43 buss tidsschema & linje karta 43 Bredbyn Busstn Visa I Websida Läge 43 buss linjen (Bredbyn Busstn) har 5 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Bredbyn Busstn: 06:40 - 18:25 (2) Kubbe: 15:40 (3) Sör≈ärke (Anundsjö): 15:40 (4) Örnsköldsvik Centralstation: 05:30 - 15:30 (5) Österalnö: 15:40 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 43 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 43 buss ankommer. Riktning: Bredbyn Busstn 43 buss Tidsschema 32 stopp Bredbyn Busstn Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 06:40 - 18:25 tisdag 06:40 - 18:25 Örnsköldsvik Centralstation onsdag 06:40 - 18:25 Örnsköldsvik Örnparken torsdag 06:40 - 18:25 Paradiset fredag 06:40 - 18:25 Ås Kamgatan lördag 12:05 - 15:45 Ås Kurvgränd söndag Inte i drift Ås Västerås Ås Västeråsvägen 43 buss Info Själevad Måndagsvägen Riktning: Bredbyn Busstn Stopps: 32 Reslängd: 60 min Själevad Översjäla Linje summering: Örnsköldsvik Centralstation, Örnsköldsvik Örnparken, Paradiset, Ås Kamgatan, Själevad Själevadskolan Ås Kurvgränd, Ås Västerås, Ås Västeråsvägen, Hampnäsvägen, Sweden Själevad Måndagsvägen, Själevad Översjäla, Själevad Själevadskolan, Själevad Idrottsplats, Själevad Idrottsplats Själevad Boställsvägen, Grönnäs Hörnäsvägen, Grönnäs Lindströms Rök, Överhörnäs Hörnäsvägen, Själevad Boställsvägen Överhörnäs Granitvägen, Överbilla, Billsta, Happsta Väg 348, Moliden Mo Kyrka, Västerbacke Grönnäs Hörnäsvägen Länsvägen, Gottne Vägskäl, Yttersel, Mellansel Station, Mellansel Okq8, Sörmesunda Östra Länsväg Grönnäs Lindströms Rök 348, Sörmesunda
    [Show full text]
  • Allmänna Valen 1991
    INLEDNING TILL VALSTATISTIKEN 1872-2001 Bidrag till Sveriges officiella statistik. R. Valstatistik. – Stockholm, 1873-1911. - Täckningsår: 1872-1910. Innnehåll: Statistiska centralbyråns underdåniga berättelser rörande Riksdagsmannavalen, Riksdagens andra kammare, Landstingsvalen och Kommunala rösträtten. Efterföljare: Riksdagsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm , 1912-1970. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1909/11-1965/1968. Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagsvalet. – Stockholm, 1971-1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 1, Riksdagen. – (Sveriges officiella statistik). – Stockholm, 1999-. – Täckningsår: 1998- Kommunala valen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm, 1920-1967. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1919-1966. Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. – Stockholm, 1972-1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1970-1994 Efterföljare: Allmänna valen. Del 3, Kommunalfullmäktige. – Stockholm, 1999-. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1998- Landstingsmannavalen / Kungl. Statistiska centralbyrån. – Stockholm , 1913-1919. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1912-1918. Efterföljare: Kommunala valen. – Stockholm, 1920-1967. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1920-1966 Efterföljare: Allmänna valen. Del 2, Kommunala valen. – Stockholm, 1972-1995. – (Sveriges officiella statistik). – Täckningsår: 1972-1995 Efterföljare: Allmänna valen.
    [Show full text]
  • Örnsköldsvik MO ÄLVDAL
    BO BRA SE & GÖRA – UPPLEVA SOMMAR/SUMMER 2016 BAD ] SPORT ] FRILUFTSAKTIVITETER ] FISKE Boende\Accomodation Kulturmiljöer\Cultural points of interest 2. Anundsjö Hembygdsgård sommarcafé och utställning om MO ÄLVDAL HOTELL \ HOTELS Anundsjösömmen 9-17/7 i Grundtjärnsladan. Öppet alla dagar, 25/6–7/8, Hampnäs Boende & Konferens Själevad, tel 0660-27 38 17, Bad\Bathing Kanoting\Canoeing kl 12–16, ons 12–20, tel 0661-106 19, www.hembygd.se/ 070-398 38 63, www.facebook.com/HampnasBoendeOchKonferens 28. Flärkenbadet mellan byarna Kubbe och Norrflärke. Kubbeåns kanotled · Moälvens kanotled · Utteråns kanotled. anundsjo-hembygdsforening Bredbyns Gästgiveri Bredbyn, tel 0661-107 10, www.bredbyns-gastgiveri.se Sagolika 10. Gafselebadet Solberg, i Gafselsjön, strax väster om Solberg. 3. Själevads Hembygdsgård Hotell Veckefjärden vid E4, 2 km S Örnsköldsvik, tel 0660-29 63 00, sommarcafé, öppet mån–fre, 27/6–5/8, 22. Gottnebadet vid Utterån, Gottne, 20 tältplatser, stuga för uthyrning Kanotuthyrning\Canoe rental www.veckefjarden.com kl 11-16, tel 0660-700 19, www.hembygd.se/sjalevad samt grillkåta. tel 0660-921 77. Friluftscentralen Själevad tel 0660-29 33 20. 4. Forså kvarn Västerhus 1700-tals kvarn Gamla sågen, www.hembygd.se upplevelser 31. Gullviks Havsbad sandstränder med grillplatser och lekutrustning. Kubbe Norrflärke Bgf tel 070-241 26 32. CAMPING & STUGBY \ CAMPING & CABINS 5. Gammelgården Myckelgensjö välbevarad gårdsanläggning från 1600- 33. Justernäset Billsta, väg 348 mot Bredbyn, ca 15 km från Mellansels Bad & Fritid tel 0661-407 01. Arnes Stugby Solberg, tel 0661-502 46. talet. Öppen med guide 26/6-14/8 alla dagar 12–17. Fri entré, café. Örnsköldsvik. UPPLEVELSER Gullviks Havsbad Domsjö, stugby, camping, tel 0660-745 82, Visningar kan förbokas maj–sept (900 kr).
    [Show full text]
  • Sammanställning Över Vägar Och Gator I Västernorrland 2016-2017
    Länsstyrelsen Västernorrland Sammanställning över vägar och gator i Västernorrlands län 2016/2017 Omslagsbild, fotograf: Anna Bengtsson, Trafikverket Länsstyrelsen Västernorrlands sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Västernorrlands län Dnr: 258-525-16 Denna rapport går att få i alternativt format. Sida 3 av 56 22FS 2016:2 Utkom från trycket den 13 april 2016 Länsstyrelsens i Västernorrlands län sammanställning över vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Västernorrlands län; upprättad den 31 mars 2016 (Dnr 258-525-16) Länsstyrelsen i Västernorrlands län upprättar enligt 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276) följande sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar samt vissa lokala trafikföreskrifter inom Västernorrlands län. I denna sammanställning redovisas: I. Allmänna föreskrifter och upplysningar med bruttoviktstabeller II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för dessa gällande lokala trafikföreskrifter III. Förteckning över kommunala gator och vägar som är upplåtna för och/eller undantagna från bärighetsklass 1 (BK1) IV. Bestämmelser under vinterperioden V. Detaljskisser över trafikplatser Länsstyrelsen Utgivare Gusten Windelhed, Länsstyrelsen i Västernorrlands län Sida 4 av 56 Sida 5 av 56 I. Allmänna föreskrifter och upplysningar Trafikförordningens (1998:1276) bestämmelser om bärighetsklasser, axel/boggitryck och bruttovikt 4 kapitlet. Bestämmelser för trafik med motordrivna fordon. 11 § Vägar som inte är enskilda delas in i tre bärighetsklasser. Om inte annat föreskrivs tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK1) och övriga vägar som inte är enskild bärighetsklass 2 (BK2). Föreskrifter om att en allmän väg eller del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 2 eller 3 meddelas av Trafikverket eller, om kommunen är väghållare av kommunen. Föreskrifter om att någon annan väg som inte är enskild eller en del av en sådan väg skall tillhöra bärighetsklass 1 eller 3 meddelas av kommunen.
    [Show full text]
  • MIS 2007:1 Regionala Indelningar I Sverige Den 1 Januari 2007
    Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik MIS 2007•1 mismis 2007•1 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2007 Regional divisions in Sweden on 1 January 2007 ISSN 1654-3718 (online) ISSN 1402-0807 (print) ISBN 978-91-618-1377-3 (print) Publikationstjänsten: E-post: [email protected], tfn: 019-17 68 00, fax: 019-17 64 44. Postadress: 701 89 Örebro. Information och bibliotek: E-post: [email protected], tfn: 08-506 948 01, fax: 08-506 948 99. Försäljning över disk, besöksadress: Biblioteket, Karlavägen 100, Stockholm. Publication services: E-mail: [email protected], phone: +46 19 17 68 00, fax: +46 19 17 64 44. Address: SE-701 89 Örebro. Information and Library: E-mail: [email protected], phone: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99. Over-the-counter sales: Statistics Sweden, Library, Karlavägen 100, Stockholm, Sweden. www.scb.se Urval av MIS utgivna före 1998: 1986 1991 5 Sveriges kommuner åren 1952-1986. Förändringar i 4 Statistiska standarder. En katalog. kommunindelning och kommunkoder. Supplement 1992:3 och 1995:1. 1992 4 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1987 1992. 3 Svensk ändamålsindelning av den offentliga sektorns utgifter. 5 SE-SIC 92. Swedish Standard Industrial Classification, 1992. (Engelsk version av SNI 92, MIS 1992:4). 1988 2 Historisk återblick på indelningen i skördeområden 6 SNI 92. Standard för svensk näringsgrensindelning, 1961-1988. 1992: Innehållsbeskrivningar. 5 Svenska riktlinjer för åldersgruppering av individer 1993 (SÅI). 3 Statistikförfattningar under EES-avtalet. 1989 1995 4 Svensk standard för indelning av arbetskraftskostnader 1 Supplement 1995 till Sveriges kommuner åren 1952- m.m., 1989 (SIAK 89) och Svensk standard för indel- 1986 (MIS 1986:5).
    [Show full text]
  • The Baltic Sea Geology and Geotourism Highlights
    THE BALTIC SEA GEOLOGY AND GEOTOURISM HIGHLIGHTS NGO GEOGUIDE BALTOSCANDIA THE BALTIC SEA GEOLOGY AND GEOTOURISM HIGHLIGHTS Tallinn, 2011 The Baltic Sea – geology and geotourism highlights NGO GEOGuide Baltoscandia. Tallinn, 2011 ISBN 978-9985-9973-8-3 Compiled by: Igor Tuuling Heikki Bauert Sebastian Willman Graham E. Budd Photos: H. Bauert, T. Bauert, E. Lepik, I. Tuuling, M. Veisson Illustrations & layout: Heikki Bauert © NGO GEOGuide Baltoscandia E-mail: [email protected] Acknowledgements: Department of Geology at University of Tartu, Institute of Geology at Tallinn University of Technology, Leibniz Institute for Baltic Sea Research in Warnemünde, Stockholm Marine Research Centre Thomas Andrén, Michael G. Bassett, Tarmo Bauert, Lars Holmer, Eva Lepik, Jaak Nõlvak, Ain Põldvere, Anne Põldvere, Anto Raukas, C. R. Scotese, T. Seifert, Alvar Soesoo, F. Tauber, Kaidi Tilk, Arkady Tsyrulnikov EUROPEAN UNION EUROPEAN REGIONAL DEVELOPMENT FUND INVESTING IN YOUR FUTURE Release of this book was co-financed by European Regional Development Fund, Environmental Investment Centre, and NGO GEOGUIDE BALTOSCANDIA. It was accomplished within the framework of the CENTRAL BALTIC INTERREG IVA Programme 2007-2013. Disclaimer: The publication reflects the authors views and the Managing Authority cannot be held liable for the information published by the project partners. CONTENTS INTRODUCTION ........................................................................................................................................ 5 THE Baltic SEA .........................................................................................................................................
    [Show full text]
  • Landsbygdsstrategi För Örnsköldsviks Kommun 2014-2018
    Landsbygdsstrategi för Örnsköldsviks kommun 2014-2018 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014-06-16, § 113/2014 Landsbygdsstrategi för Örnsköldsviks kommun 2014-2018 Innehållsförteckning 1 Inledning ............................................................................................................................................................ 7 1.1 Bakgrund och syfte ................................................................................................................................................................................. 7 1.2 Arbetet med landsbygdsstrategin ......................................................................................................................................................... 7 1.3 SWOT – styrkor, svagheter, hot och möjligheter ................................................................................................................................8 2 Beskrivning av landsbygden i Örnsköldsviks kommun ...............................................................................................10 2.1 Definition av landsbygd .........................................................................................................................................................................10 2.2 Statistikområden i Örnsköldsviks kommun .......................................................................................................................................10 Befolkningsfördelning i kommunen .........................................................................................................................................................10
    [Show full text]
  • 42 Buss Tidsschema & Linje Rutt Karta
    42 buss tidsschema & linje karta 42 Bredbyn Busstn Visa I Websida Läge 42 buss linjen (Bredbyn Busstn) har 6 rutter. Under vanliga veckodagar är deras driftstimmar: (1) Bredbyn Busstn: 07:20 - 16:20 (2) Moliden Mo Kyrka: 08:50 (3) Myckelgensjö: 11:15 (4) Solberg Ica: 11:10 - 17:30 (5) Örnsköldsvik Centralstation: 07:00 - 14:35 (6) Österalnö: 14:10 Använd Moovit appen för att hitta den närmsta 42 buss stationen nära dig och få reda på när nästa 42 buss ankommer. Riktning: Bredbyn Busstn 42 buss Tidsschema 20 stopp Bredbyn Busstn Rutt Tidtabell: VISA LINJE SCHEMA måndag 07:20 - 16:20 tisdag 07:20 - 16:20 Örnsköldsvik Örnparken onsdag 07:20 - 16:20 Örnsköldsvik Centralstation torsdag 07:20 - 16:20 Ås Kamgatan fredag 07:20 - 16:20 Ås Kurvgränd lördag Inte i drift Ås Västerås söndag Inte i drift Ås Västeråsvägen Själevad Måndagsvägen 42 buss Info Själevad Översjäla Riktning: Bredbyn Busstn Stopps: 20 Reslängd: 50 min Själevad Tallgårdsvägen Linje summering: Örnsköldsvik Örnparken, Örnsköldsvik Centralstation, Ås Kamgatan, Ås Själevad Österalnäs Kurvgränd, Ås Västerås, Ås Västeråsvägen, Själevad Måndagsvägen, Själevad Översjäla, Själevad Västerhus Tallgårdsvägen, Själevad Österalnäs, Västerhus, Österalnö, Västerbacke Länsvägen, Gottne Vägskäl, Österalnö Yttersel, Mellansel Station, Norrmesunda, Österfannbyn, Bredbyn Ica, Bredbyn Busstn Västerbacke Länsvägen Gottne Vägskäl Yttersel Mellansel Station Norrmesunda Österfannbyn Bredbyn Ica Bredbyn Busstn Riktning: Moliden Mo Kyrka 42 buss Tidsschema 3 stopp Moliden Mo Kyrka Rutt Tidtabell: VISA
    [Show full text]
  • Instruktioner – Uppföljning Av Riktlinjer Och Åtgärder (Utgör Del Av Kommunens Renhållningsordning Enligt 15 Kap 11 § MB)
    Datum 2015-09-07 2016-05-11 Instruktioner – uppföljning av riktlinjer och åtgärder (utgör del av kommunens renhållningsordning enligt 15 kap 11 § MB) Antagen av kommunfullmäktige 2016 Antagen av: Dokumentnamn: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige § 268 Instruktioner – uppföljning av Kst/2012:572 Revidering av 2016-12-19 riktlinjer och åtgärder avfallsplan för Örnsköldsviks kommun Dokumentägare: Dokumentansvarig: Publiceras: Förvaltningschef Avdelningschef www.ornskoldsvik.se Kommunledningsförvaltningen Tillväxtavdelningen Ersätter dokument: Revideras: Utvärderas: Del av Avfallsplan 2010- 2015 Avfallsplan senast 4 år efter Inför revidering antagande Relaterade dokument: Policy för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Strategi för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Riktlinjer för avfallshantering i Örnsköldsviks kommun Målgrupp: Kommunkoncernen Datum 1(5) 2016-05-11 Instruktion uppföljning av mål och åtgärder Den nya avfallsplanen föreslås träda i kraft 2017-01-01 och gälla till 2020-12-31. I avfallsplanens kapitel 6 redovisas mera övergripande drag i uppföljningscykeln för planens period. Kommunen har inlett ett arbete att med hjälp att organisationsstyrningssystem effektivisera uppföljning av verksamheternas arbete. Avfallsplanen kommer att vara ett styrande dokument och uppföljning av avfallsplanens implementering kommer att ske med hjälp av detta system. Nedan anges för respektive mål och åtgärd vilken aktör som ansvarar för mål eller åtgärd samt vilken periodicitet som dessa ska följas upp. Genom att ett antal mål kommer att följas regelbundet krävs en medvetenhet bland verksamhetsansvariga att dessa mål ska införlivas i verksamhetsplaneringen samt redovisas årligen. Åtgärderna är angivna med bokstäver under respektive numrerat mål. Nr Mål och åtgärder Ansvarig Frekvens Uppföljning Avfallsminimera 1 Mängden hushållsavfall Miva Årlig Nyckeltal från avfall (exkl. slam) per person och år ska web; kärl-/säckavfall, minska med 23 kg (5 %) till 2020 grovavfall, (jmf 2015).
    [Show full text]
  • Tätorter 1995
    Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 1 Beställningsnummer Be 16 SM 9601 Tätorter 1995 Localities 1995 Sammanfattning Antalet tätorter enligt 1995 års avgränsning uppgår till 1 938. omklassificering skulle glesbygdens folkmängd ha ökat med Sedan den förra avgränsningen år 1990 har 145 tätorter tillkom- 12 000 personer. mit, medan 50 har upphört. Större delen av förändringarna be- De största tätorterna är Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- ror på omklassificeringar och utbrytningar av tätorter. sala och Västerås. De flesta av de 50 största tätorterna har ökat Tätortsbefolkningen uppgår 1995 till 7,4 miljoner invånare, sin folkmängd. vilket är 83,9 procent av Sveriges totala folkmängd. Sedan 1990 Den sammanlagda tätortsarealen har ökat med 170 km2 se- har andelen ökat med 0,5 procentenheter. Glesbygds- dan 1990. Tätortsarealens andel av den totala landarealen ut- befolkningen har minskat med 8 000 under börjat av 1990-talet, gör 1,3 procent. I Stockholms län är numera över 10 procent av vilket beror på en omklassificering av ett stort antal orter som landarealen tätortsareal, medan andelen i Jämtland är endast tidigare förts till glesbygd men som nu är tätorter. Utan denna 0,2 procent. _______________________________ S V E R I G E S O F F I C I E L L A S T A T I S T I K _______________________________ Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Programmet för regional planering och naturresurser Box 24300, 104 51 STOCKHOLM fax 08-783 50 24 Förfrågningar: Torbiörn Carlquist, tfn 08-783 50 24 Från trycket den 5 december 1996 • Serie Be – Befolkning och levnadsförhållanden ISSN 0082-0245 Ansvarig utgivare för Statistiska meddelanden är Jan Carling, SCB.
    [Show full text]