Riksintresse naturvård och natura 2000 -}�� 84324 84026 ""get 0 5 10 ...MOl,nJnN ... IJil•Jl'J,,,,.,.t 8421 1 Å.,gbsr"'1t·Björqb.!J-,.g�t' HllllwlJ,..,,,,,,,,, , -, Sör-La,,.,,yran � � ra 2000 I� 62 2 Bilaga I Riksintressen för naturvård Riksintressen för naturvård Nedan redovisas riksintressen för naturvård i Örnsköldsviks kommun, enligt Naturvårdsverkets förslag. På kar­ tan "Grunddragen i mark- och vattenanvändningen" framgår områdenas avgränsning översiktligt. På kommunens webbplats www.ornskoldsvik.se/planerochprojekt finns mer detaljerade kartor över områdena, samt länkar till mer information om resp. riksintresse. Riksintresse, Värdeomdöme objektnr, Förutsättningarför bevarande namn Säkerställande Kålhuvudet Värdeomdöme: Intressant mosaik av naturskogsartad höghöjdsskog och soligena kärr delvis av backkärrtyp samt vär­ 8409 1 (Y30) defull sumpskog och nordlig mosse. Skogs-myrmosaiken hyser flera rödlistade arter.Området har en lång beståndskon­ tinuitet endast enstaka spår av dimentionsawerkade träd syns. Förutsättningar för bevarande: Befintliga ekosystem ska utvecklas fritt av naturligt förekommande processer. Inga skogbruksåtgärder får vidtas. Ingen förändringav omådets hydrologi får ske. Säkerställande: Naturreservat (?kap 4 § MB) 1993. lillsjöslåttern Värdeomdöme: 84 080 (Y26) Representativt och idag mycket sällsynt silängssystem i hävdad våtmark. Förutsättningar för bevarande: Fortsatttraditionellt ängsbruk med översilning och underhåll av hässjor och ängslador. Restaurering av igenvuxen äng. Områdets värden kan påverkas negativt av skogsawerkning och dikning i omgivande skogsmark. Säkerställande: Naturreservat sedan 1980 (MB 7 kap 4 §). Myrkomplex vid Värdeomdöme: Pengsjöån Myrkomplexet runt Pengsjöån utgör ett av länets största myrkomplex. Området innehåller nästan alla i länet förekom­ 84 241 (Y18) mande hydrotopografiska myrtyperna. Flera av dessa är tydligt och väl utvecklade. I trofihänseende finns allt från öppna mossar till rikkärr. Vegetationen är mångformig vilket ger en värdefull och varierad flora.Området saknar i det närmaste helt dikningsingrepp. Ornitologisktvärdefullt område med bl a trana, grönbena och gluttsnäppa. Förutsättningar förbevarande: Bevarandet av våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot tex dränering, dämning och torvtäkt. Av­ verkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Sjutjämsmyran Värdeomdöme: 84232 (Y36) En liten men mycket variationsrik myr som innehåller fleraolika hydrotopografiska myrtyper, bl a välstrukturerad svagt välvd mosse. Här finns även flera olika typer av strängade mossar, kärr och gölar. Förutsättningarför att bevarande: Bevarandetav våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot tex dränering, dämning och torvtäkt.Av­ verkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Flärke Värdeomdöme: (Byviken) Gård med representativa ängs- och hagmarker som utgörs av hackslått, öppen hagmark. björkhage och sötvattenstrand­ 84326 äng. Delvis art- och individrika växtsamhällen med t ex kattfot, stagg, fjälltimotej, ormrot och ängsskallra. Förutsättningarför bevarande: Fortsatt och utökad skötselmed slåtter och bete av ängsmark. hagmark och lägdor . Förutom upphörd hävdkan områ­ dets värden påverkas negativt av t ex skogsplantering på jordbruksmark, bebyggelse, täkter, lednings- och vägdragning­ ar. Källoms­ Värdeomdöme: ravinen För regionen ovanligt stor och representativ naturbetesmark i en bäckravin. Vålhävdad och med många hävdindikerande 84298 växtarter. Förutsättningarför bevarande: Fortsatt jordbruk med naturvårdsinriktad betesdrift. Områdetsvärden kan främst påverkas negativt av minskad eller upphörd betesdrift men även av t ex skogsplantering på jordbruksmark, spridning av gifter eller gödselmedel, bebyggelse, täkt, lednings- och vägdragningar. Bilaga I Riksintressen för naturvård Saluån Värdeomdöme: Saluåns naturvärde består i första hand av havsöringsbeståndet (hänsynskrävande) och dess reproduk­ 84 269(Y32) tionsområden nedströms Nyland. Förutsättningar för bevarande: Saluån bevaras i och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt. -Vattenkvaliten uppfyller fastställda miljökvalitetsmål för naturvatten. - Ingen vattenreglering och inga dikningar. - Inga torvtäkter inom tillrinningsområdet - En tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längsstranden. - Inga inplantering av främmande arter eller fiskstammar. - Inga fiskutsättningarmed undantag för genetiskt material från ursprungsbestånd. -Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt övre Nätraån Värdeomdome: med Bännsjön Övre Nätraån med Bärmsjön är vattensystem med delvis liten mänsklig påverkan, vilket innebär att stora delar kan be­ 84 122 (Y20) tecknassom ett naturvatten.Vattensystemet ingår i ett av utterns (sårbar)kärnområden och i Nätraån förekommer dessutom .flodkräfta (hänsynskrävande). Bärmsjön är en medelstor opåverkadoligotrof skogssjö med ett naturligt be­ ståndav röding utanförden egentliga rödingregionen. Rödingsbeståndetär av stortfiskeribiologiskt värde som genbank för en rödingtyp av mera värmetåligt slag. I sjön finnsockså ett nedströmslekande öringsbestånd. Förutsättningar för bevarande: Övre Nätraån med Bärmsjön bevaras i och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt - Vattenkvaliten uppfyller fastställdamiljökvalitetsmål förnaturvatten. - Ingen ytterligare vattenreglering och inga dikningar. -Inga torvtäkter inom tillrinningsområdet. - En tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längs stranden. - Inga inplantering av främmandearter eller f1Skstammar. -Inga fiskutsättningar med undantag förgenetiskt material från ursprungsbestånd. -Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt. - Onaturliga vandringshinder för fisk och andra organismer elimineras. Vägövergångar är utförda så att utter kan passera obehindrat och att den naturliga bottnen i vattendraget bibehålls eUer återställs. Säkerställande: Klarlägg hur vattenekosystemet kan skyddas. Gideälven ned­ Värdeomdöme: Gideälvens nedersta del från Gideåbacka kraftverksdamm är oreglerad.Sträckans dominerande natur­ ströms värde utgörs av dess funktion som reproduktionsområdeför kustharr och uppvandringsområde för havsöring. Naturty­ Gideåbacka pen inom området har även geologiska värdeinslagi formav en jättegryta. 84 243 (Y37) Förutsättningarför bevarande: - Vattenkvaliten uppfyllerfastställda miljökvalitetsmålför naturvatten. - Älvsträckanundantas från vattenföretag. - Inga inplantering av främmande arter eller f!Skstammar. - Inga f1Skutsättningar med undantag för genetiskt material från ursprungsbestånd. - Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt ldbyfjärden och Värdeomdöme: ldbyfjärden och Öljärdenuppvisar var för sig storaornitologiska kvaliteter. De inre delarnaav ldbyf­ Öfjärden järden, som är rastplats för havets simfåglar och nordliga vadare, är från ekologisk synpunkt ett viktigt komplement till 84 048(Y40) den närbelägna Öljärden, som mera är uppehållsplats för slättsjöns fåglar. Tillsammans får områdena anses tillhöra regi­ onens mest skyddsvärda objekt .!Nornitol ogisk karaktär. Förutsättningar för bevarande: - Områdenas karaktär av oexploaterad miljö för fågellivetbibehålles. - Vissa åtgärder mot total igenväxning av ÖfJärdensöppna vattenytor kan behöva vidtagas. Säkerställande: - Öljärden förklarades av länsstyrelsen 1970 enl 14 § NVL som fågelskyddsområde.Qet fredade områdetomfattar sjön och åkrarna.närmast stränderna. där det är förbudatt uppehålla sig under tiden 15 april-I augusti.Tillträde till stranden är tiHåtet på .tre ställen, bl a tiU det fågeltornsom finnsvid Måsåns utlopp. - Reservatsbildning pågår för del av ldbyfjärden (MB 7 kap 4 §). Bilaga I Riksintressen för naturvård ldbyån Värdeomdöme: ldbyåns naturvärde är främst knutet till dess havsöringstam och de goda reproduktionsförhållandena 84 234 (Y39) Beståndet har stort fiskeribiologiskt värde som genbank för en öringtyp som visar god anpassning till mindre kuståar och har använts vid återindroduktion i samband med den biologisk återställningen av den närliggande Moälven. Förutsätt­ ningar för bevarande: ldbyån bevaras i och återställs till ett så naturligt miljötillstånd som möjligt. -Vattenkvaliten uppfyller fastställda miljökvalitetsmål för naturvatten. - Ingen vattenreglering och inga dikningar. - Inga torvtäkter inom tillrinningsområdet. - En tillräckligt bred skyddszon av träd och annan vegetation sparas längs stranden. - Inga inplantering av främmande arter eller fiskstammar. - Inga fiskutsättningar med undantag för genetiskt material från ursprungsbestånd. -Biotopvård utförs på ett sådant sätt att vattenbiotopen återställs till så naturliga förhållanden som möjligt. - Onaturliga vandringshinder för fisk och andra organismer elimineras. Vägövergångar är utförda så att utter kan passera obehindrat och att den naturliga bottnen i vattendraget bibehålls eller återställs. Säkerställande: Klarlägg hur vattenekosystemet kan skyddas. Höga Kusten Värdeomdöme: Höga kusten är ett världsunikt referensområde för framtida studier av geologiska processer i sam­ 84 267 (Y 42) band med landhöjning, marin ekologi, sjöfågelpopulationers variationer, klimat- och bergartsrelateradväxtekologi, kul­ turmarkens historia och vegetationsförändringar. Ett storslaget landskap med en mångfald landbiotoper och havsmiljöer,