DOCSLIB.ORG

Landsbygdsutveckling I Strandnära Lägen - Tillämpningen Av Lagstiftningen I Västra Götalands Län

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Landsbygdsutveckling I Strandnära Lägen - Tillämpningen Av Lagstiftningen I Västra Götalands Län Landsbygdsutveckling i strandnära lägen - Tillämpningen av lagstiftningen i Västra Götalands län Beatrice Hjärn Eva Lilliehöök Institutionen för ingenjörsvetenskap 2014-05-26 Sammanfattning Studien behandlar den nya strandskyddslagstiftningens tillämpning gällande landsbygdsutveckling i strandnära lägen som infördes 2009/2010. Lagstiftningen infördes för att stimulera den lokala och regionala utvecklingen genom att skapa arbetstillfällen eller attraktiva bomiljöer i områden med god tillgång till strandområden med låg exploateringsgrad. Enligt en tidigare rapport över kartläggningen av hur strandskyddslagstiftningen tillämpas i Sverige, påvisades skillnader i tillämpningen av strandskyddslagstiftningen både regionalt och lokalt. Syftet med studien är att undersöka hur lagstiftningen tillämpas i Västra Götalands län. Utifrån en jämförelse av Länsstyrelsens och kommunernas argument och beslut undersöktes vad som ansetts förenligt med strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken samt vad som ansetts strida mot dem. Syftet med studien är även att undersöka om syftet med lagstiftningen tillgodoses samt om det påvisats några skillnader i tillämpningen. Studien gjordes huvudsakligen med hjälp av en kvalitativ metod men även en kvantitativ metod användes för att göra en sammanställning med olika kategorier av alla LIS-områdena i Västra Götaland. Slutsatsen visar på att både Länsstyrelsen och kommunerna brister i sina motiveringar angående LIS både vad gäller översiktsplan och beslut i senare skede. Slutsatsen visar dessutom på att syftet med LIS inte uppfylls fullt ut i dagens tillämpning i Västra Götalands län. Ett bättre kunskapsunderlag för kommunerna och Länsstyrelsen behöver tas fram för att ge en bättre vägledning om hur de ska tillämpa LIS. Datum: 2014-05-26 Författare: Beatrice Hjärn Eva Lilliehöök Examinator: Ulf Jensen Handledare: Håkan Jensen Marianne Carlbring Huvudområde: Lantmäteriteknik Fördjupningsnivå: G2F Poäng: 15 högskolepoäng Nyckelord: Landsbygdsutveckling i strandnära lägen, LIS, miljöbalken, strandskydd Utgivare: Högskolan Väst, Institutionen för ingenjörsvetenskap, 461 86 Trollhättan Tel: 0520-22 30 00 Fax: 0520-22 32 99 Web: www.hv.se i Abstract This study is about the new legislation that deals with countryside development in areas that are close to shores (LIS) that introduced in 2009 /2010. The legislation was introduced to stimulate the local and regional development by creating jobs or attractive living environments in areas with good access to beach purview with low development rate. According to earlier reports on the mapping of the shoreline protection laws applicable in Sweden, where there are differences in the application of shore protection legislation both regionally and locally. The purpose of the study is to examine how the law is applied in the county of Västra Götaland. Based on a comparison of the county administrative board and municipalities ‘s arguments and decisions examined, what was found compatible with shoreline protection provisions of the Environmental Code and what is considered to be against them. The purpose of this study is to investigate if the purpose of the legislation is met and if it detected any discrepancies in the application. The study was done mainly using a qualitative method, but also a quantitative method was used to make a compilation of various categories of all LIS areas in Västra Götaland. The conclusion shows that both the County Board and the municipalities flaws in their reasoning regarding LIS both in plan and decision at a later stage. The conclusion also shows that the purpose of LIS in full compliance in today's application in the county of Västra Götaland. A better base of knowledge for the municipalities and the County Board needs to be developed to provide better guidance on how to apply the LIS. ii Förord Under studien har vi varit i kontakt med en mängd personer som har hjälpt oss med att dela med sig material som vi vill tacka. Speciellt vill vi tacka Johan Larsson på Länsstyrelsen i Vänersborg som tog sig tid att träffa oss och dela med sig av sitt material på kontoret i Vänersborg. Vi vill även tacka Lars Linden som är ordförande i Fyrbodals kommunalförbund och ordförande i arbetsgruppen ”tillväxt” i strandskyddsdelegationen för inspiration till examensarbetet. Handledarna Håkan Jensen och Marianne Carlbring vill vi tacka för vägledningen i det vetenskapliga skrivandet och kunskapen inom studieämnet. Vill även tacka Ulf Ernstson för råd angående tillvägagångssättet med metodteorin. iii Innehållsförteckning 1 Inledning ...................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund ........................................................................................................................... 2 1.2 Problembeskrivning ......................................................................................................... 3 1.3 Syfte .................................................................................................................................... 4 1.4 Frågeställningar................................................................................................................. 4 1.5 Avgränsningar ................................................................................................................... 4 2 Metod ........................................................................................................................................... 5 2.1 Metodteori ......................................................................................................................... 5 2.2 Metodval ............................................................................................................................ 6 2.3 Urval ................................................................................................................................... 6 2.4 Tillvägagångsätt ................................................................................................................ 7 3 Teori ............................................................................................................................................. 9 3.1 Strandskydd och dess syfte ............................................................................................. 9 3.2 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen ................................................................... 11 3.3 Begreppet landsbygd ...................................................................................................... 13 3.4 Roller ................................................................................................................................ 14 3.5 Översiktsplan .................................................................................................................. 16 3.6 Kommunens möjlighet att upphäva strandskyddet i detaljplan .............................. 17 3.7 Kommunens medgivande av dispens från strandskyddet ........................................ 18 3.8 Särskilda skäl för att upphäva eller medge dispens för strandskyddet ................... 19 3.9 Bedömning av åtgärdens påverkan på strandskyddets syfte .................................... 21 3.10 Rättspraxis ....................................................................................................................... 24 3.11 Hållbar utveckling .......................................................................................................... 26 4 Resultat och resultatanalys ...................................................................................................... 27 4.1 Översiktsplaner............................................................................................................... 27 4.2 Detaljplaner med upphävt strandskydd inom LIS-områden ................................... 36 4.3 Analys av strandskyddsdispenser inom LIS-områdena ............................................ 41 4.4 Länsstyrelsens promemoria .......................................................................................... 46 5 Diskussion ................................................................................................................................. 49 6 Slutsats ....................................................................................................................................... 58 6.1 Framtida studier ............................................................................................................. 58 Bilagor A. Upphävda strandskydd med hänvisning till LIS B. Strandskyddsdispenser med hänvisning till LIS C. Sammanställning av LIS-områden i Västra Götaland iv 1 Inledning Landsbygdsutveckling i strandnära lägen infördes med den nya strandskyddslagstiftningen i miljöbalken och plan- och bygglagen 2009/2010. Skälet till lagstiftningen var att områden med många tillgängliga stränder och lågt bebyggelsetryck skulle ha möjlighet att erhålla lättnader i strandskyddet. Eftersom det är attraktivt att bygga och bo i strandnära lägen ska det locka människor och verksamheter till dessa områden med låg exploateringsgrad. Strandskyddet är ett generellt skydd som är till för att bevara stränderna för allmänhetens tillträde och de goda livsvillkoren som finns för både djur och växter vid stränderna. Den första bestämmelsen om strandskydd infördes i Sverige för första gången 1940 i byggnadslagen. Anledningen var att den allt mer expansiva bebyggelsen nära stränder hade uppmärksammats och det befarades
Load more

Recommended publications
  • Tätorter 2010 Localities 2010
    MI 38 SM 1101 Tätorter 2010 Localities 2010 I korta drag Korrigering 2011-06-20: Tabell I, J och K, kolumnen Procent korrigerad Korrigering 2012-01-18: Tabell 3 har utökats med två tätorter Korrigering 2012-11-14: Tabell 3 har uppdaterats mha förbättrat underlagsdata Korrigering 2013-08-27: Karta 3 har korrigerats 1956 tätorter i Sverige 2010 Under perioden 2005 till 2010 har 59 nya tätorter tillkommit. Det finns nu 1 956 tätorter i Sverige. År 2010 upphörde 29 områden som tätorter på grund av minskad befolkning. 12 tätorter slogs samman med annan tätort och i en tätort är andelen fritidshus för hög för att den skall klassificeras som tätort. Flest nya tätorter har tillkommit i Stockholms län (16 st) och Skåne län (10 st). En tätort definieras kortfattat som ett område med sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Ingen hänsyn tas till kommun- eller länsgränser. 85 procent av landets befolkning bor i tätort År 2010 bodde 8 016 000 personer i tätorter, vilket motsvarar 85 procent av Sveriges hela befolkning. Tätortsbefolkningen ökade med 383 000 personer mellan 2005 och 2010. Störst har ökningen varit i Stockholms län, följt av Skå- ne och Västra Götaland län. Sju tätorter har fler än 100 000 invånare – Stockholm, Göteborg, Malmö, Upp- sala, Västerås, Örebro och Linköping. Där bor sammanlagt 28 procent av Sveri- ges befolkning. Av samtliga tätorter har 118 stycken fler än 10 000 invånare och 795 stycken färre än 500 invånare. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolkningstätheten mätt som invånare per km2 har ökat från 1 446 till 1 491 under perioden.
    [Show full text]
  • Närtrafik Tranemo
    Så här reser du med Närtrafik Närtrafik är kollektivtrafik för alla som vill åka från landsbygd till tätort eller tvärtom. Vi kör dig mellan en valfri adress och någon av din kommuns Närtrafikhållplatser. Du ringer och beställer resan. Resorna körs inom givna tidsintervaller. Så här fungerar Närtrafiken. till ett annat fordon. Om du köper biljetten av Bestäm vilket tidsintervall du vill resa inom. På föraren kan du inte resa vidare med samma nästa sida ser du vilka tider Närtrafiken körs i biljett om du byter till ett annat fordon. Biljett din kommun. Beställ din resa minst en timme köpt av förare betalas kontant eller med bank- innan tidsintervallet börjar. Då ger vi dig en kort. Seniorbiljett (erbjuds avgångstid. i vissa kommuner) gäller tillsammans med När vi hämtar dig är det viktigt att du står giltighetsbevis i Närtrafiken. Västtrafiks övriga ute och är klar att åka med. Ibland får du samå- periodbiljetter gäller inte. Barn under 7 år ka med andra resenärer, vilket gör att restiden reser gratis i vuxens sällskap. kan bli lite längre. Checklista när du beställer. Priser och biljetter. • Säg att du vill beställa Närtrafik. Att resa med Närtrafiken kostar som en vanlig • Vilket tidsintervall vill du resa inom? enkelbiljett i den zon resan går igenom, se • Var ska vi hämta dig? vasttrafik.se för aktuella priser. Du köper en • Vart ska du resa? enkelbiljett i appen Västtrafik To Go eller av • Betalar du kontant, med bankkort, To Go eller föraren. Om du köper enkelbiljetten i appen får har du Seniorbiljett? du resa vidare med samma biljett om du byter • Har du något större bagage? • Vill du beställa återresa? ÖPPETTIDER FÖR BESTÄLLNING BESTÄLLNING AV NÄRTRAFIK Vardagar 06.00 – 22.00 Telefon 0771 - 91 90 90 Lör-, sön- och helgdagar 08.00 – 22.00 vasttrafik.se, kundservice 0771-41 43 00 Närtrafik Tranemo.
    [Show full text]
  • A N N U a L R E P O R T 2 0
    ANNUAL REPORT 2016 CONTENTS This is Lammhults Design Group 2 The market for public environments 4 A word from the president 6 Acquisitions 8 Our business areas 11 Ofce & Home Interiors 14 Public Interiors 26 Sustainability a cornerstone for the Group 30 Sustainability report 32 Corporate governance report 37 Board of Directors 40 Senior executives 42 The share 44 Five-year review 47 Financial statements and notes 48 Report of the Board of Directors 49 Consolidated financial statements 53 Parent Company financial statements 57 Notes 60 Auditors’ report 89 THIS ANNUAL REPORT IS ALSO AVAILABLE IN SWEDISH LAMMHULTS DESIGN GROUP IS LISTED ON NASDAQ OMX STOCKHOLM. OFFICE & HOME INTERIORS RESULT FOR THE YEAR What the business area does and how it is organised: Ofce & Home Interiors develops, manufactures and markets products Net sales for interiors in public and domestic environments. The business area has three brands with high design values, focusing on public environ- SEK 572.4 million (489.2) ments: Lammhults and Fora Form with visually strong, timeless furniture, and Abstracta, with acoustics products, products for visual communi- Operating profit cation and storage. The business area has two brands focusing on home interiors, namely Voice, which ofers innovative storage SEK 38.1 million (34.0) solutions, and Ire, producing upholstered furniture featuring timeless design, clean lines and durable quality. Both the Voice and Ire product LARGEST MARKETS ranges are in the process of being extended to include public interiors. The business area consists of the companies Lammhults Möbel AB Sweden, Norway, Denmark in Lammhult, Ire Möbel AB in Tibro, Fora Form AS in Norway, and Germany and the UK.
    [Show full text]
  • Tätorter 2005 Localities 2005
    MI 38 SM 0601 Tätorter 2005 Localities 2005 I korta drag 1940 tätorter i Sverige år 2005 I Sverige fanns det 1 940 tätorter år 2005. I korthet definieras en tätort som sammanhängande bebyggelse med högst 200 meter mellan husen och minst 200 invånare. Under perioden 2000 till 2005 har 50 nya tätorter tillkommit. Samti- digt har 46 orter upphört som tätorter, därav har 4 tätorter har vuxit samman med annan tätort och 3 tätorter har numera alltför hög andel fritidshusbebyggel- se för att räknas som tätort. 84 procent av Sveriges befolkning bor på 1,3 procent av landarealen År 2005 bodde 7 632 000 personer i tätort vilket motsvarar 84 procent av hela befolkningen. Tätorterna upptar 1,3 procent av Sveriges landareal. Befolknings- tätheten, mätt som antal invånare per km2 uppgick för tätorter år 2005 i genom- snitt till 1 444 invånare per km. Tätortsbefolkningen bor tätast i Stockholms län med 2 554 invånare per km2 och i Skåne med 1 764 invånare per km2. Befolkningen i tätorter har ökat med 167 000 perso- ner mellan 2000-2005 Mellan 2000 och 2005 har antalet personer som bor i tätorter ökat med 167 000. Det är framför allt tätorter i Storstadskommuner, Förortskommuner, Större stä- der och Pendlingskommuner som ökat i befolkning. Tätorter som ligger i Gles- bygdskommuner och Varuproducerande kommuner har haft minskad befolk- ning. 16 procent av befolkningen bor utanför tätort År 2005 bodde totalt 1 416 000 personer eller 16 procent utanför tätort vilket är en minskning med 2 400 personer jämfört med 2000. De regionala skillnaderna är stora.
    [Show full text]
  • Ordförandens Sida
    Naturen i Tranemo 2010 Jorstorpagranen Utges av Tranemo Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen i Tranemo Naturen i Tranemo ges ut av Naturskyddsförening i Tranemo och erhålls utan kostnad av medlemmarna i föreningen. Övriga kan beställa den av Bruno Dahlqvist, eller genom att sätta in 20 kr på Plusgiro 83332-7 (ange vad betalningen gäller) Också äldre nummer av Naturen i Tranemo kan beställas hos Bruno (20kr/st.) Besök gärna vår hemsida www.tranemo.snf.se Adresser till föreningen Björn-Åke Andersson Plommongatan 1 0325-76759 ordförande 514 35 Tranemo E-post: [email protected] Jan Lundberg Åsarp 0325-78062 korrespondens 514 50 Limmared E-post: [email protected] Bruno Dahlqvist Lilla Hestra, Ekekullen 0325-76787 kassör 514 91 Tranemo E-post: [email protected] Sigvard Lundgren Älvshult, Smeagården 0325-60305 vice ordförande 514 93 Ambjörnarp E-post: [email protected] Thomas Tranefors Mjällbo 0325-627244 redaktör NiT 514 92 Uddebo E-post: [email protected] Anders Svensson Glasblåsargatan 6 0325-71243 sekreterare, hemsida 514 40 Limmared E-post: [email protected] 2 Ordförandens sida Årets vinter kan benämnas som en riktig ”vargavinter”, temperaturen har inte orkat upp över nollan på termometern på en och en halv månad, när detta skrivs. En så lång period med minusgrader var det längesedan vi upplevde och Kung Bore har också klätt Tranemo kommun i en vacker vinterskrud med snötyngda granar och ett snötäcke på ungefär en halvmeter. Jag tycker det är underbart att leva i ett land med olika årstider som gör att man får uppleva vår fina natur i olika skepnader.
    [Show full text]
  • KINDS PASTORAT 2014-2017 Inledning Och Beslut
    Brobyggare genom mötesplatser FÖRSAMLINGSINSTRUKTION FÖR KINDS PASTORAT 2014-2017 Inledning och beslut Församlingsinstruktion för Mjöbäck-Holsljungas, Svenljungabygdens, Sexdregas, Länghems, Dalstorps, Tranemos och Kindaholms församlingar som ingår i Kinds pastorat. I pastoratet finns elva prästbefattningar, varav en kyrkoherde och tio komministrar, och sju diakonbefattningar. Stiftsstyrelsen har beslutat att minst sju komministerbefattningar skall finnas i pastoratet. I pastoratet finns en organistbefattning och nio kantorsbefattningar. I församlingen/pastoratet finns följande kyrkor/kapell/gudstjänst- lokaler: Ambjörnarp, Dannike, Dalstorp, Grimsås, Hillared, Holsjunga, Hulared, Håcksvik, Kalv, Limmared, Ljungsarp, Ljushult, Länghem, Mjöbäck, Mossebo, Månsstad, Mårdaklev, Nittorp, Redslared, Revesjö, Roasjö, Sexdrega, Sjötofta, Svenljunga, Svenljunga kapell, Strömsfors kapell, ,Södra Åsarp, Tranemo, Tranemo kapell, Ölsremma, Örsås, Östra Frölunda och Överlida Kyrkofullmäktiges godkännande, datum och paragraf: 2015-05-19 §15/15 Kyrkoherdens godkännande, datum: 2015-05-19 Församlingsinstruktionen utfärdad av domkapitlet i Göteborgs stift; datum och paragraf : 2015-10-13 §136 Dnr: 32/15/404 Regler som domkapitlet beslutar om I Kinds pastorat skall det normalt firas en huvudgudstjänst per söndag/ helgdag och församling. I genomsnitt firas högmässa minst två tredjedelar av söndagarna och helgdagarna men i flera församlingar firas högmässa varje söndag. Det betyder att antalet huvudgudstjänster med nattvard kommer att uppgå till minst 300 per år. I genomsnitt har vi drygt 13 gudstjänster per söndag och helgdag i pastoratet. Kinds pastorat följer svenska kyrkans riktlinjer för konfirmandarbetet. Domkapitlet har beslutat att en kyrkomusiker i pastoratet ska vara organist. Beskrivning av pastoratet 1 jan 2014 gick alla församlingar i Kinds kontrakt samman i ett nytt pastorat kallat Kinds pastorat. Det nya Kinds pastorat omfattar hela Svenljunga och Tranemo kommuner, men också en liten del av Borås kommun.
    [Show full text]
  • Hållbarhet Och Ekonomi 2020 Innehåll
    Hållbarhet och ekonomi 2020 Innehåll VD-ordet 03 Korta fakta om Tranemobostäder 05 Hållbara fastigheter 06 Hållbar förvaltning 1 1 Ekonomisk överblick 1 6 • Flerårsöversikt 17 • Resultaträkning 18 • Balansräkning 20 Styrelse, VD samt revisorer 22 2 Tranemobostäder • Hållbarhet och ekonomi 2020 VD har ordet Ett annorlunda år präglat av stora projekt och av pandemin 2020 är ett år som vi aldrig kommer att glömma. Coronapandemin har präglat allas tillvaro och allas liv i hela världen. Precis som andra bolag har vi snabbt fått lära oss nya arbetssätt. Vår digitala kompetens har utvecklats i rekordfart och digitala möten är idag en självklarhet. Den begränsade kontakten med kollegor har inne- burit nya utmaningar för både chefer och medarbetare. Servicen till våra hyresgäster är inget som vi kan sköta på distans. För att stärka upp bolaget anställde vi under 2020 en ekonomias- Med skyddsutrustning och nya inslag i rutinerna har vi kunnat sistent i samband med en pensionsavgång och justerade två av upprätthålla servicen på ett rimligt sätt även om det saktat ner rollerna, för att kunna utse en Chef för bygg- och fastighet och en arbetstakten. Men vi gör allt vi kan för att hålla ner smittspridningen. Om- och nybyggnadssamordnare. Men det coronapräglade 2020 har också haft positiva inslag. En affärsplan har tagits fram under året. Än så länge är det ett Tranemobostäder är i en expansiv fas. Våren 2020 startade byggna- arbetsmaterial. Styrelsen ska fatta beslut under 2021. tionen av Rådde Gärde i Länghem, ett fullt tillgängligt punkthus med 17 moderna lägenheter i fyra plan med hiss. Inflyttning blir våren 2021.
    [Show full text]
  • Turistguide Tranemo
    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Tranemo Fyra måsten när du besöker Tranemo Liandersgården Hitta en egen badvik Torpa Stenhus Uddebo väveri Kommunfakta 01 Antal invånare 11 800 Yta 744 km² Centralort Tranemo Län Västra Götaland Mer information 02 Internet www.tranemo.se Glassamlingen i Glasmuseet i Limmared är känd över hela Sverige. Foto, Shutterstock www.vastsverige.com/tranemo Tidningar Borås Tidning Välkommen till Tranemo www.bt.se Tranemo kommun är en liten kommun i Om det ska vara rofyllt eller spännande, det Ulricehamns Tidning södra delen av Västergötland. Här är det bestämmer du! www.ut.se nära till natur och utomhusaktiviteter - många sevärdheter lockar till utflykt. Avståndet till Det finns många historiska fornlämningar Tranemo turistbyrå/ InfoPoint städerna Göteborg och Borås och Jönköping från människor som verkade och levde här är korta och förbindelserna dit snabba. för 4 000 år sedan. Det finns också spår Lågsäsong mån-fre 13-17 från svenskarnas strider mot danskarna. En Högsäsong mån-fre 10-17, lör 10-14, Det vackra namnet Tranemo har kommunen guidning på Torpa stenhus, ett av Sveriges sön 10-13 och dess huvudort fått av det stora antalet mest bevarade medeltidshus, kan ge dig kalla Storgatan 19, Tranemo tranor som varje vår kommer till oss från kårar då flera själar fortfarande lever kvar... 0325-57 60 30 Spanien för att häcka. www.vastsverige.com/tranemo Glasmuseet i Limmared ger dig inblick i Vårt område inbjuder till en vistelse rik på historian av Sveriges äldsta glasbruk som upplevelser. Här finns något för alla! Det är fortfarande är i drift. Samlingen av mycket Notera 03 lätt att hitta sitt eget smultronställe, en egen betydande glaskonst är känd över hela badvik eller en fin fiskeplats.
    [Show full text]
  • Från Trångbodd Skrubb Till Modernt Kulturcenter Biblioteksutvecklingen I Södra Tranemo Kommun 1905-1974, Med Särskilt Fokus På Kommunreformerna 1952-1974
    KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID INSTITUTIONEN BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2010:32 Från trångbodd skrubb till modernt kulturcenter Biblioteksutvecklingen i södra Tranemo kommun 1905-1974, med särskilt fokus på kommunreformerna 1952-1974 JOHAN HELLSTRÖM © Författaren Mångfaldigande och spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande. Svensk titel: Från trångbodd skrubb till modernt kulturcenter Engelsk titel: From cramped cubby-hole to modern centre of culture Författare: Johan Hellström Färdigställt: 2010 Handledare: Magnus Torstensson och Torgil Persson Abstract: The aim of this Bachelor thesis is to analyse how the libraries in the district of Tranemo was affected by the fusion of municipalities between 1952 and 1974, when 13 municipalities was merged into one. My major findings are that one of the libraries became the main library and libraries of the other villages became branch libraries. The main library could increase its quality by employ an educated librarian and move to a place that was more adapted to its purpose. The library loans increased. This course of events seems to be common for what happened to Swedish libraries when there were a lot of fusions of municipalities these years. Nyckelord: folkbibliotek, bibliotekshistoria, Tranemo, kommunreformer, kulturpolitik, autonomi, beroende 2 Innehållsförteckning 1. Inledning ................................................................................ 5 1.1 Bakgrund och nuläge
    [Show full text]
  • Hållbarhet Och Ekonomi 2019 Innehåll
    Hållbarhet och ekonomi 2019 Innehåll VD-ordet 03 Korta fakta om Tranemobostäder 05 Hållbara fastigheter 06 Hållbar förvaltning 1 1 Ekonomisk överblick 1 6 • Flerårsöversikt 17 • Resultaträkning 18 • Balansräkning 20 Styrelse, VD samt revisorer 22 2 Tranemobostäder • Hållbarhet och ekonomi 2019 VD-ordet Ett intensivt år på Tranemobostäder Det händer mycket på Tranemobostäder och 2019 har inte varit något undantag. 2018 påbörjade vi ett långsiktigt förändrings- och kvalitetsarbete som fortsatt under 2019 och som kommer att fort- sätta åtminstone ett par år till. En del i arbetet är gemensamma värdeord och en gemensam vision för bolaget. Visionen och värdeorden antogs av styrelsen under året och blir • Bolaget har under året fortsatt det långsiktiga samarbetet i viktiga styrinstrument när vi ska skapa gemensamma struktu- trygghetsskapande åtgärder med kommun och polis, Trygg rer i det dagliga arbetet. Syftet är att förenkla för våra medarbe- och Säker Kommun. tare och öka tydligheten för våra hyresgäster. En viktig para- • För att minska energianvändningen, anställde vi under 2019 meter i detta arbete är den hyresgästundersökning som vi en VVS- och driftansvarig. Hans primära uppdrag blir att genomförde 2018. driva energibesparingsprojekt runt om i våra fastigheter, Ett annat centralt styrinstrument är kommunens befolknings- både när det gäller vattenbesparing och energi. mål på 14000 invånare 2035. Som kommunens eget bostadsfö- retag ser vi mycket positivt på det framåtriktade målet. Vi arbetar redan idag intensivt för att hitta byggbar mark och bidrar aktivt i kommunens detaljplanearbete. Vårt kommande projekt i Solgård, ett av kommunens största bostadsområden, ser vi som en viktig pusselbit i arbetet att ta fram attraktiva bostäder för kommunens invånare.
    [Show full text]
  • Naturen I Tranemo 2015
    Naturen i Tranemo 2015 Ängens dag Utges av Tranemo Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen i Tranemo Naturen i Tranemo ges ut av Naturskyddsföreningen i Tranemo och erhålls utan kostnad av medlemmarna i föreningen. Naturen i Tranemo 2015 går att ladda ner från vår hemsida. Äldre nummer av Naturen i Tranemo kan beställas hos Jan Lundberg (telnr se nedan) 20kr/st. Besök gärna vår hemsida www.tranemonatur.se Adresser till föreningen Björn-Åke Andersson Plommongatan 1 0325-76759 ordförande 514 35 Tranemo E-post: [email protected] Jan Lundberg Åsarp 0325-78062 korrespondens 514 50 Limmared E-post: [email protected] Bruno Dahlqvist Lilla Hestra, Ekekullen 0325-76787 kassör 514 91 Tranemo E-post: [email protected] Sigvard Lundgren Älvshult, Smeagården 0325-60305 vice ordförande 514 93 Ambjörnarp E-post: [email protected] Thomas Tranefors Mjällbo 0702-635602 redaktör NiT 514 92 Uddebo E-post: [email protected] Anders Svensson Glasblåsargatan 6 0325-71243 sekreterare, hemsida 514 40 Limmared E-post: [email protected] 2 Välj rätt - genom en knuff i miljöriktning. Gröna fotspår fram till soptunnor på stan, en mindre tallrik på buffén eller en karaff vatten intill läskautomaten. Nu lanseras nudging i Sverige. Engelskans nudge betyder just knuff och nudging kan beskrivas som en vänlig knuff i rätt riktning när du håller på att välja korkat. En puff som inte hindrar fel val men som ändå gör det lätt att göra rätt. Genom att använda kunskap från beteendevetenskapen i knuffarna kan man hitta sätt att påverka människors val så att de blir mer hållbara. Vi vet ganska mycket om klimatpåverkan och vilka val som är bra för miljön och inte.
    [Show full text]
  • Miljöutredning För Tranemo Kommun
    Miljöutredning för Tranemo kommun Maria Wahlgren Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen i Miljövetenskap 15 hp Institutionen för växt- och miljövetenskaper Göteborgs universitet Januari 201 2 Sammanfattning Tranemo är en liten kommun i Västra Götalands län med 12 000 invånare. Kommunen har en negativ befolkningstillväxt men arbetar för att göra kommunen mer attraktiv att bo i. Syftet med denna studie var att göra en miljöutredning av kommunen för att identifiera vilka miljöaspekter som var betydande. De betydande miljöaspekterna identifierades genom att värdera omfattning, betydenhet och påverkbarhet på en 5-gradig skala. De betydande miljöaspekterna var vatten och avlopp, energi, upphandling och inköp samt kemikalier. Ca 70 % av hushållen i Tranemo kommun är anslutna till det kommunala VA-systemet. VA- systemet är i behov av renovering och ett visst renoveringsarbete har påbörjats. Kvalitén på de enskilda avloppsanläggningarna är okänd. De flesta kommunala fastigheterna har anslutits till det kommunala fjärrvärmenätverket. Målet, att alla fastigheter helt ska gå över till fjärrvärme, är på god väg att uppnås. All upphandling av inköp till kommunerna i Sjuhärad sköts av Borås stad. Inköp sker utifrån Miljöstyrningsrådets rekommendationer för hållbar upphandling. Det saknas även kunskap om kemikalieanvändningen i kommunen. I Tranemo bedrivs ett flertal naturvårdsprojekt, bl.a. finns Sjuhärads enda kända lokal för sandödla (Lacerta agilis ) i kommunen. I skolorna är miljöarbetet en del av den dagliga undervisningen och på Tranemo gymnasium kan elever välja att läsa en miljöinriktad utbildning. Summary Tranemo is a small municipality in Västra Götaland County with 12,000 residents. The municipality has a negative population growth, but it is working on making the municipality more attractive to live in.
    [Show full text]