Teolog bryter patriarkal mark

Lunds universitets magasin | Nr 3 | 2015 Nytt blod till lärarutbildningen

Dålig koll på luften inomhus

Till sista droppen hög tid att värna världens vatten 2 LUM nr 3 | 2015 Tio år med medicinska övningsdockor Patienten Rolf har kommit in på medicinakuten med illamående och smärtor i magen. Pulsen blir allt hö- gre och ögonen börjar falla ihop. – Ajajaj, jag har så ont. Det känns som om jag blivit överkörd av en last- bil, stönar han.

Plötsligt dyker en rödfärgad underläggsduk upp under Rolfs haka: han har drabbats av blo­ diga kräkningar. Den blivande läkaren, sjukskö­ terskan och sjukgymnasten som står runt säng­ en försöker övertala Rolf att låta dem lägga ner en slang i magsäcken. Men det vill han absolut inte vara med om. – Det har jag fått gjort en gång tidigare, och det var hemskt. Det vägrar jag att gå med på! säger han bestämt.

En stunds förvirring inträder, medan man väntar på att bakjouren ska komma och före­ slå någon annan handlingsväg. Men som väl är hinner Rolf inte bli sämre under tiden – för han är ju inte en människa. Rolf är en patientsimu­ lator, en avancerad så kallad fullskalesimulator som kan blinka och andas, och på vilken man kan ta tempen, blodtrycket och pulsen. Patientens klagande röst är dock levande. I den här övningen är det Matilda Magnusson, en av utbildarna på Practicum, som spelar Rolf. Practicum ger både studenter ur alla katego­ rier och sjukvårdspersonal en chans att i rea­ listiska scenarier träna på behandlingsval­ och samarbete mellan yrkesgrupperna. Just idag är det studenter från KUA, Klinisk utbildnings­

avdelning, som ­tränar. t

Det är livlig aktivitet kring den medicinska öv- ningsdockan, som just i den här övningen kallas för Rolf och kommit in till sjukhuset på grund av magsmärtor. Studerande ur olika kategorier bildar ett team kring ”Rolf” och utför de uppgifter som hör till deras respektive yrkesroll.

LUM nr 3 | 2015 3 t – Om det inte går så snabbt för dem att lösa problemen så gör det inget. Då blir övningen bara mer lärorik. Efteråt har man ett samtal om vad som gjorts bra och vad som kunde gjorts bättre, säger Matilda Magnusson. Hon och hennes kollega Per Olofsson för­ söker hela tiden att få studenterna att själva nå fram till de bästa lösningarna. Det kan kräva en del uppfinningsrikt lirkande. – Om någon sätter på en syrgasmask upp­ ochner brukar vi kursledare aldrig kritisera ho­ nom eller henne för att ha gjort fel. I stället kan vi låta ”Rolf” säga något om att detta inte var så bekvämt, och att det känts annorlunda vid tidi­ gare tillfällen, säger Matilda Magnusson.

Practicum är ett av Europas största medicin­ ska träningscentra, som erbjuder bl.a. teamträ­ ning på simulerade patienter. Här finns också simulatorer som kan användas för att träna fär­ digheter som laparoskopi (titthålskirurgi) och gastroskopiundersökningar av magsäck, mat­ strupe och tarm. Förutom den manliga ”Rolf- dockan” finns en kvinnlig docka som kan föda barn, och en babydocka på vilken personalen kan träna hjärt-lungräddning och andra ingrepp på svaga spädbarn. Practicum är regionövergripande, med enhe­ ter både i Lund, Malmö, Kristianstad och Hel­ singborg. I Lund finns Practicums största enhet, med bland annat en komplett operationsavdel­ ning. Verksamheten har just fyllt tio år och har vuxit kraftigt ända sedan starten. – För att vara säker på att få plats med sin utbildning måste man boka ett helt år i förväg. Och träningen är verkligen till nytta. När det gäller titthålskirurgi är det t.ex. dokumenterat att kirurgerna gör färre misstag vid sin första operation om de tidigare tränat i en simulator, säger chefen för Practicum professor Anders Bergenfelz. Text: Ingela Björck Foto: Gunnar Menander

Studenterna turas om att vara observatörer och att behandla ”Rolf”, fullskalesimulatorn. Efter övningen diskuterar man tillsammans med ut- bildningsledarna vad som gått bra och vad som kunde gjorts bättre. Förutom studenter an- vänds Practicum också av sjukvårdspersonal, som här från neonatalavdelningen på SUS, som undersöker en spädbarnsdocka.

4 LUM LUM nr xnr | 2015 3 | 2015 Redaktion Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Det når i dag samtliga anställda Maria Lindh och nästan lika många utanför universitetet. redaktör och ansvarig utgivare 046-222 95 24, LUM har en upplaga på 14.000 exemplar och [email protected] Lunds universitets magasin utkommer med 9 nummer per år.

Jonas Andersson journalist 046-222 70 17 [email protected]

Lena Björk Blixt journalist naturvetenskap 046-222 71 86, [email protected]

Ingela Björck forskningsjournalist 046-222 76 46, [email protected]

Britta Collberg journalist, biträdande redaktör 046-222 31 58, [email protected]

Petra Francke smakprov. journalist och layout 046-222 03 16, [email protected]

Kristina Lindgärde 6 Domkyrkohistoria tillgänglig i nytt arkiv journalist teknik Nu ska det bli enklare att hitta historiskt material om Lunds domkyrka. 046-222 07 69, [email protected] ­Historiska museet och Lunds domkyrkoråd håller nämligen på att bygga ett kyrko­ historiskt arkiv som ska bli tillgängligt för både forskare och allmänhet. Jenny Loftrup journalist 046-222 41 34 [email protected] 10 Kvinnlig professorspionjär Jayne Svenungsson har handplockats av rektor att bli professor i syste­ Ulrika Oredsson journalist matisk teologi, och är den första kvinnan på en sådan professur i Sverige. Nu vill 046-222 70 28, hon bygga upp en stark forskningsmiljö inom tros- och livsåskådningsvetenskap. [email protected]

Adress: LUM, Lunds universitet, Box 117, 12 Vårt viktiga vatten 22100 Lund Internpost: Hs 31 Fri tillgång på rent vatten – en självklarhet i vissa delar av världen, en källa E-post: [email protected] till konflikter på liv och död i andra. Vid Lunds universitet finns mer än 200 fors­ LUM på nätet: www.lum.lu.se kare som är specialiserade på olika typer av forskning som berör vatten. LUM har Annonser: tomat annonsbyrå, www.tomat. se tel 046-13 74 00/02, e-post PC: info@ träffat några av dem. tomat.se e-post Mac: [email protected] Prenumerationer: Anställda vid LU får LUM gratis. Enskilda abonnenter – 190 kr/9 nr. För 26 Ny väg till läraryrket prenumeration kontakta Eva Andersson: 046- Lunds universitet har börjat ett samarbete med två folkhögskolor för att 222 70 10, [email protected] rekrytera fler studenter till lärarutbildningen. Om eleverna blir godkända är de Adressändring: Anställda anmäler ändringar till katalogansvariga vid institutionen (motsv). ­garanterade plats. Men de får inte vänta – de måste börja hösten 2015. Övriga skickar ändringsuppgifter till LUM, gamla adressrutan bifogas. Tryck: Lenanders Grafiska i Kalmar 28 De söker den sunda inomhusmiljön Nästa LUM: Manusstopp 17 april. Utkommer Vi tillbringar allt mer tid inomhus. Men hur hälsosamt är det egentligen att 8 maj vara inne mest hela tiden, och hur skapar man sunda inomhusmiljöer? Det under­ ISSN: 1653-2295 söks nu i ett tvärvetenskapligt tema på Pufendorfinstitutet. Omslag: Vatten. Foto: Gunnar Menander LUM nr 3 | 2015 5 aktuellt.

Det nya kyrkohistoriska centrumet ska ligga i an- slutning till domkyrko- museet, där Sofia Cintho visar en ståtlig modell av domkyrkan.

personal med särskild kompetens inom om­ rådet. Det kyrkohistoriska centrumet och ar­ Kyrkohistoriskt arkiv kivet som är inrymt i domkapitelhuset från 1931 får en ljus, luftig, modern inredning. Sofia Cinthio ser detta initiativ som ett görs mer tillgängligt lovande samarbete mellan kyrka, universitet och allmänhet, och hon hoppas att arkivet tillsammans med ett expanderande Domkyr­ Kyrkohistoria. Ett skånskt kyrko- har skapat många ritningar, skisser och fo­ komuseum, blir en början till en omvandling historiskt centrum är under till­ tografier som ska sorteras in i arkivskåpen. av hela Krafts torg till ett aktivt kulturarv­ blivelse. Det är Historiska museet i I övrigt handlar det om bevarat arkivmate­ centrum. samarbete med Lunds domkyrkoråd rial som rör Domkyrkan och stiftets övriga – Detta är en fantastisk miljö med Histo­ som satsar på ett nytt gemen- kyrkor. riska museet, Domkyrkan och Domkyrko­ samt arkiv med samlat material forum, säger hon. från Domkyrkan och de skånska Sofia Cinthio berättar att museet får ­kyrkorna. Centrumet vänder sig till många förfrågningar som rör Domkyrkans Något öppningsdatum för det nya kyr­ forskare och allmänheten. historia och att man med det nya arkivet kohistoriska centrumet är inte klart, men till kommer att kunna ge mycket bättre service hösten hoppas man att lokalerna ska vara Biträdande museichef Sofia Cinthio har brå­ till både forskare och den kyrkohistoriskt in­ färdiga och arkivmaterialet och böckerna i da dagar för att tillsammans med antikvarier tresserade allmänheten. biblioteket på plats. Samtidigt passar man på och arkivarier ordna med de tusentals hand­ – Materialet blir tillgängligt på ett helt att digitalisera delar av arkivsamlingen och lingar som ska rymmas i det nya arkivet. Det annat vis. Och vi räknar också med att göra scannar dokument som läggs in i en databas. ligger i anslutning till museet i domkapitelhu­ nyupptäckter när vi går igenom dokumen­ – Tillsammans med kyrkan vill vi bygga set vid Krafts torg. tationen vilket kan resultera i nya forsk­ upp kompetensen kring vårt kyrkliga kultur­ ningsprojekt och utställningar. arv och satsa på olika former av förmedling Själva arkivet består av ett nyrenoverat I lokalerna alldeles i anslutning till det nya till både allmänhet och forskare, förklarar rum på cirka 50 kvadratmeter med arkiv­ arkivet finns ett kyrkohistoriskt bibliotek och Sofia Cinthio. skåp för alla typer av dokument. Domkyrko­ plats för forskare och andra besökare. I an­ Text: Maria Lindh arkitekterna, Brunius, Zettervall och Wåhlin, slutning till biblioteket finns tjänsterum för Foto: Gunnar Menander

6 LUM nr 3 | 2015 Lund förlorar pengar på nytt kvalitetssäkringssystem foto Utbildningskvalitet. Inte bara :

resultatkontroll utan också stöd till johan lärosätenas eget utvecklingsarbete.

Det är den stora förändringen i persson förslaget till nytt kvalitetssäkrings- system av högre utbildning. Förslaget innebär också att de extra kvalitetspengarna för utbildningar med höga utvärde- ringsresultat försvinner. Lunds universitet kammade förra året hem Om det nya förslaget till kvalitetssäkringssystem går igenom förlorar LU kvalitetspengar. drygt femtio extra miljoner, dvs. cirka en sjättedel av den nationella anses ha goda kvalitetssäkringssystem ska sitetskanslersämbetet i samråd med uni­ kvalitetspotten.­ få större eget ansvar. versitet och högskolor och företrädare för Förslaget är ett ramverk, som ska vida­ studenter och arbetsliv. Universitetskansler Harriet Wallbergs un­ reutvecklas och implementeras av Univer­ BRITTA COLLBERG derlag till nytt system för att mäta kvalite­ ten i högre utbildning presenterades redan i höstas. Det har nu resulterat i ett förslag från Utbildningsdepartementet och skickats ut Kommentarer: på remiss. Senast fredagen den 24 april ska fakulteter, studentkårer och övriga remiss­ Alexander Maurits, prefekt Centrum för teologi och religionsvetenskap: instanser vid Lunds universitet ha lämnat in – Jag är kritisk av tre inte någon kollegial granskning av sina synpunkter. skäl. För det första ämnen över lärosätesgränser. Man innebär mer tonvikt kommer därför inte att kunna jäm- Förslaget är ett mer sammanhållet na­ på lärosätenas egna föra kvaliteten i utbildningen mellan tionellt kvalitetssäkringssystem där uni­ kvalitetssäkrings- olika lärosäten. För det tredje saknar versitets och högskolors eget kvalitetssäk­ system en adminis- förslaget incitament till förbättring. ringsarbete beaktas i högre grad än i dag. trativ överbyggnad Kvalitet kommer inte att belönas Universitetskanslersämbetets granskningar som stjäl tid och som idag. Lunds universitet har blivit har de senaste åren varit inriktade på kon­ pengar från det som verkligen ger belönat för att flera utbildningar håller mycket hög kvalitet och för oss troll av resultat. De utbildningar som fått bra utbildning: fokus på lärarna och undervisningen. För det andra blir det innebär förslaget mindre resurser. högst omdömen har genererat extra pengar till sina lärosäten, vilket alltså gynnat Lunds universitet. Nu avskaffas denna bonus lik­ Åsa Lindberg-Sand, avdelningschef för Centre for Educational Development: som den flergradiga bedömningsskalan, – Det är bra att man Det jag saknar är hur detta nya goda och utbildningar som granskas får anting­ vill bygga ihop de system ska genomföras. Ska jag vara en godkänt eller underkänt. nationella och lokala lite skarp, ser jag en risk med att det kvalitetssäkringssys- nya kvalitetssäkringssystem som Lunds UKÄ ska framöver även bedöma förut­ temen och bedöma universitet håller på att ta fram för sättningar och kvalitetssäkringsprocesser och utveckla proces- egen del, inte tillräckligt stimulerar på lärosätena och mer uttalat stödja läro­ ser mer, inte bara ha utvecklingsprocesser utan har för stort sätenas eget arbete för att utveckla kvalite­ fokus på resultat. fokus på kvantitativ uppföljning. ten på sina utbildningar. De lärosäten som

LUM nr 3 | 2015 7 aktuellt.

LTH:s vicerektor Annica Olsson byter gärna Gunilla Westergren-Thorsson tror att gång- Olof Sterner anser att kommersialisering ska telefonnummer med fler från näringslivet! järnen på dörrarna till näringslivet behöver vara en naturlig del av forskningen. foto: anders frick smörjas. foto: charlotte carlberg bärg foto: maria lindh Kick off med Lunds universitets innovationssystem Tätare näringslivskontakter ökar innovationskraften Innovation. Hur når man till ”Gräns- Gränslandet ligger i de flesta fall mellan aka­ Den bilden var de flesta på kick-offen i landet” och hur kommer man demin och marknaden och det är där fors­ Biskopshuset eniga om. Så hur kan universi­ därifrån utan att halka ner i ”Death karidéerna får chansen att utvecklas till nya tetet och näringslivet stötta varandra bättre Valley”? innovationer och så småningom produkter för att öka innovationskraften? Det var centrala frågor vid en som blir till nya företag och nya arbetstillfäl­ Bert Nordberg som är grundare och sty­ kick off som Lunds universitets len. Men så ligger Death Valley där i närhe­ relseordförande för Sigma Connectivity samt innovationssystem, LUIS, höll med ten och lurar. Där stupar många goda idéer ordförande för det danska vindkraftverket forskare och företagare, dekaner – ofta på grund av brist på långsiktigt risk­ Vestas, sa sig ha respekt för att forskarna och rektor. kapital och dålig kontakt med marknaden. själva ska styra över sin forskning även om

”Kommersialisering borde vara meriterande” Innovation. – Ju längre man är att berätta om kritiska framgångsfaktorer. frånvaron i sig chanserna till nya anslag. borta från akademin desto svårare Idag tycker hon att hela hennes Kommersialisering tar tid och affärs- kan det bli att komma tillbaka, sä- universitetsroll har påverkats positivt av änglar är inte glada i att finansiera löner. ger Malin Sjöö som driver företaget företagandet. Hon är en bättre lärare och Om då dörrarna till akademien sakta Speximo på 70 procent och är kvar handledare genom att hon kan ge sina glider igen så främjar det inte innova- på sin institution, livsmedelstekno- studenter och doktorander andra vinklar tionskraften vid universitetet. I många fall och sammanhang. Hon har också blivit en är det också oklart hur länge institutio- logi, på 30. Länge jobbade hon halv- effektivare administratör – tiden är mer ner är beredda att ge tjänstledighet för tid på bägge ställena och tyckte att dyrbar. Men det faktum att hon genom företagande. det större steget till företagsvärl- sin frånvaro publicerar sig mindre och – Kommersialisering är inte meriteran- den kändes osäkert. kommer allt längre från anslagsgivarna de, säger Malin Sjöö, som dock menar att – Jag tänkte mycket på vad det kvarstår. hennes institution tillhör de förstående, skulle innebära akademiskt. – Eftersom vi forskare till största delen men att så är det inte överallt. är beroende av externa medel finns det Hon tycker att det vore bra om det Malin Sjöö på Speximo var en av sju fors­ ju inga pengar att komma tillbaka till om fanns gemensamma riktlinjer inom uni- kare som startat företag som bjudits in för man varit borta länge. Dessutom minskar versitetet för vad som gäller – vad som kan

8 LUM nr 3 | 2015 foto pengarna kommer från privata donatorer. det roliga händer. Hon tycker att det finns : – Men lite återkoppling vill förstås den ha många dörrar som är öppna till näringsli­ kennet som kanske ger mellan 250 och 300 miljo­

vet – men att gångjärnen nog kan behöva ruona ner. Vi inom näringslivet har ett bra och tätt smörjas. Hon pratade också om mötesplat­ nätverk och hade gärna haft några fler uni­ ser inom akademien och menade att Pufen­ versitetsnamn i våra telefonlistor, sa han och dorfinstitutet var ett bra sådant exempel för efterlyste ett något mer frekvent och gärna forskare från olika discipliner. Biomedicinsk otvunget umgänge med universitetet. – Det har hänt mycket på tjugo år och Bert Nordberg sa också att bästa sättet nu har vi ju också virtuella möjligheter för infrastruktur att skapa fler arbetstillfällen är att utveckla möten, sa hon. samlad på webben de befintliga företagen, snarare än att star­ ta nya. Och han uppmanade forskarna som Olov Sterner, dekanus på Naturveten­ infrastruktur. Från MR-kame- var intresserade av att kommersialisera sina skapliga fakulteten, med egna erfarenheter ror som kan avbilda vad som idéer att ”tänka mindre på att bli rik och mer av innovationsresan, betonade att man inom händer i hjärnan, till utrustning på att ha kul”. akademin måste jobba med attityderna. för proteinproduktion, avance- – Och glöm inte att undersöka behovet – Kommersialisering ska vara en naturlig rade mikroskop och databaser av den tilltänkta produkten. Man kan aldrig del av forskningen. med uppgifter om hundratusen­ uppfinna ett behov! Rektor Torbjörn von Schantz sa sig fort­ tals deltagare i olika hälso­ farande vara i en reaktiv fas utan att ännu studier…. Nu finns informatio- Annica Olsson, vicerektor på LTH, ville ha så många egna synpunkter när det gäller nen om den mest avancerade gärna byta telefonnummer med Bert Nord­ universitetets innovationssystem. Men han biomedicinska forskningsinfra- berg och flera inom näringslivet. Hon hade menade ändå att det bästa universitetet kan strukturen samlad på en och för övrigt ett förslag som hon menade kunde ge näringslivet är studenter med toppkva­ samma webbsida. bana vägen till innovationer värda nobelpris. litet. Han berättade också att på hans för­ – Koppla ihop våra ledare för de stora ra arbetsplats Sveriges lantbruksuniversitet, Det som webbsidan kallar för ”Excel- forskningsprojekten med cheferna för ut­ SLU, finns särskilda samverkanslektorat och lent Research Infrastructure at the vecklingsavdelningarna på de stora företa­ att det fungerar bra. Faculty of Medicine” är i regel baserat vid Medicinska fakulteten, men är gen, sa hon. – Jag vet inte om det passar här på Lunds tillgängligt även för forskare från Medicinska fakultetens dekanus Gunilla universitet – men man skulle kanske kunna andra fakulteter. Masspektrometri- Westergren-Thorsson uppehöll sig en del i utveckla adjungeringen, föreslog han. utrustningen på CEBMMS till exempel ”Gränslandet” och menade att det är där Maria Lindh (Center of Excellence in Biological and Medical Mass Spectrometry) är vis- serligen placerad på BMC, men själva kraften skulle öka genom generellt för- centret är tvärvetenskapligt och finan- ändrade riktlinjer om meritering genom sieras av både medicinare, tekniker kommersialisering, möjlighet till frånvaro och biologer. Kommersialise- i olika grad och därmed en mer välkom- LP3, Lund Protein Production ring är inte me- nande attityd tillbaka till akademien för riterande, säger Platform, är en anläggning för pro- de forskare som varit borta några år. Och Malin Sjöö och teintillverkning som startades med hoppas på en med den välkomnande attityden bör stöd av universitetet centralt, Lund förändring. också följa ett visst finansiellt stöd för University Diabetes Centre och Biolo- foto: kennt ruona att inledningsvis kompensera uteblivna giska institutionen, och är placerad i externa anslag. Biologihuset. Och databasen The Sca- ses ingå i en forskares arbetsuppgifter. Maria Lindh nia Metadatabase for Epidemiology – Jag tycker att kommersialisering FOTNOT. Speximo utvecklar en ingrediens innehåller uppgifter från epidemiolo- borde vara en tydligare del av tredje som är lämplig i exempelvis kosmetika. Det giska studier som Malmö Kost Cancer, marknadsförs som ett hudvänligt, naturligt uppgiften. Nog kan väl en produkt som är Lundbystudien och Diabetesregistret och mer funktionellt alternativ. En hudkräm resultatet av forskning vid Lunds universi- Skåne, men dessa uppgifter skulle baserad på quinoa är nu nära marknaden. tet ha lika stor betydelse som en forskare Övriga företag som berättade som redogjor- kunna återanvändas av forskare även som kommenterar samhällsfrågor i media, de för sina kritiska framgångsfaktorer var från andra områden. säger hon. var A1M, Neurovive, Optifreeze, Sensode- Webbsidans adress är www.med. Malin Sjöö tror alltså att innovations- tect, Swiftfoot Graphics och Thylabisco. lu.se/infrastructure. ingela björck

LUM nr 3 | 2015 9 aktuellt.

Nu kan äntligen ett por- trätt av en kvinna läggas till raden av idel manliga professorer i systematisk teologi. Jayne Svenungs- son handplockades till pro- fessuren i Lund. Kvinnlig professorspionjär synar kristen idéhistoria teologi. Jayne Svenungsson är tar att när hon var doktorand var hon den Hon kommer till professorstjänsten i den första kvinnliga professorn i tredje kvinnan som disputerade i ämnet ef­ Lund direkt från Oxford, där hon har forskat systematisk teologi i Sverige, kal�- ter ärkebiskop Antje Jackelén och den nu­ en termin. Oxford är en priviligierad plats att lad av rektor till Lund. Hon drivs av mera i Tanzania verksamma teologen Anet­ vara på som forskare, där det fortfarande en ständig nyfikenhet att ta reda te Munga. finns en tradition av en kärlek till bildning­ på hur vi kritiskt kan förstå oss – Det är mycket subtila patriarkala struk­ en för bildningens egen skull, menar Jayne själva och vår samtid i ljuset av den turer som gör att det fortfarande inte är Svenungsson. västerländska idéhistorien och den jämställt. Osynliggörande av kvinnor är Utlandsperioderna är A och O i en fors­ kristna traditionen. ett sätt att vidmakthålla den maktstruktur karkarriär, tycker hon, som bland annat ock­ som råder och det sker både medvetet och så varit i Heidelberg, Paris och Glasgow. Jayne Svenungsson tycker det känns fantas­ omedvetet och av både män och kvinnor. – Samtliga samarbeten jag har med insti­ tiskt och inspirerande att vara kallad till pro­ Jag måste vara på min vakt själv i profes­ fessuren i Lund. Hon berättar att hon älskar sorsrollen att jag inte tar över någon kon­ att undervisa och ser det som ett kall att en­ serverad gammal struktur. Jayne Svenungsson tusiasmera för ämnet. – Jag märker i kontakten med dagens Född 1973 i Trollhättan – Just nu finns få doktorander i ämnet, studenter att mycket har hänt i genusfrå­ Grundutbildning från Göteborgs men mitt långsiktiga mål är att bygga upp gan. Det som tidigare kunde förnekas är universitet idag självklart. Men samtidigt kan en manlig en dynamisk forskningsmiljö ihop med äm­ Disputerade i Lund 2002 ”Guds nena etik och religionsfilosofi, som tillsam­ student säga med en självklarhet som kvinn­ återkomst. En studie av gudsbe- mans med systematisk teologi utgör tros- liga studenter sällan gör att ”sedan ska jag greppet i postmodern filosofi” och livsåskådningsvetenskap. doktorera”. De har ett inbyggt bättre själv­ Anställd som lektor i systematisk Endast var femte professor i Sverige är förtroende. Det är bara att konstatera att vi teologi vid Teologiska högskolan i kvinna och Jayne Svenungsson är den första kommit långt i jämställdhetsfrågan, men vi Stockholm 2003–2014 kvinnliga professorn i sitt ämne. Hon berät­ har en bra bit kvar att gå.

10 LUM nr 3 | 2015 tutioner i andra länder är en följd av vis­ telser utomlands. Forskning utomlands vidgar en som forskare, ger tillbaka till Ekonomihögskolan heminstitutionen och synliggör svensk forskning utanför Sverige. siktar på åtråvärd krona

Jayne Svenungssons forskning har Ackreditering. Konkurrensen högskolan har nyligen klarat det första ett tydligt fokus på det kristna europeis­ bland världens bästa handelshög- hindret mot den åtråvärda trippelackre­ ka arvet, både historiskt och i nutid. Driv­ skolor är tuff. Ackrediteringar, diteringen: att överhuvudtaget bli valbar kraften bakom hennes intresse är tanken som EQUIS, AACSB och AMBA, för AACSB. att vi måste kritiskt kunna förstå oss själ­ blir ett sätt att stå ut i mängden – AACSB slussar nu in oss i en ackre­ va – våra värderingar och vårt agerande – och är hårdvaluta i att skapa nya diteringsprocess som kommer ta ett par för att kunna förstå de andra från andra internationella samarbeten. Förra år. Nästa steg är att vi i samarbete med kulturer. Det kristna arvet, hur sekularise­ året återackrediterades Ekonomi- en utsedd mentor, som har internationell rade vi än är, ligger som en central kultur­ högskolan vid Lunds universitet erfarenhet av ackreditering som rektor, vi­ bärande berättelse för en majoritet som av EQUIS för ytterligare fem år. cerektor etc. kommer att lotsa oss vidare är födda här. Hon tar exemplet yttrande­ i att författa en självutvärderingsrapport. frihet. Hur kommer det sig att det är en – Ackrediteringar attraherar nya partners, I rapporten sätts skarpa utvecklings- och sådan oerhört viktig princip för så många vilket gör det möjligt för oss att erbjuda kvalitetsmål för verksamheten och sedan svenskar? Varför har vi en tendens att vär­ studenter utbytesterminer vid prestige­ gäller det att leverera, säger Kristina Ene­ dera individen högre än kollektivet? Vad fyllda universitet världen över. Samtidigt roth. är det för mönster som ligger bakom att är de en piska och morot för att höja kva­ Ekonomihögskolan är också igång det blir de här kollisionerna i mötet med liteten inom vår forskning, utbildning och med förberedelser för att ackreditera sitt andra kulturer? samverkan med näringslivet, säger Kris­ program i Managment (MiM) för AMBA- – Våra värderingar kommer inte ur ett tina Eneroth, prorektor på Ekonomihög­ ackreditering. AMBA skiljer sig från de öv­ vakuum. Vi är mycket präglade av det skolan. riga ackrediteringarna, som granskar hela lutherska arvet. Men vi ser det egna age­ EQUIS, AACSB och AMBA utgör en verksamheten, genom att enbart foku­ randet som neutralt och rationellt och kunglig familj av ackrediteringar. Tillsam­ serar på masterprogram i Management. då blir det ett ojämnt maktförhållande i mans bildar de en åtråvärd trippelackre­ Så om några år, om allt går vägen, kan­ bemötandet av någon från t.ex. en mus­ ditering, även kallad ”the triple crown”, ske Lunds universitet har Sveriges första limsk tradition. En djupare insikt om en som innehas av endast 0,4 procent av ”kungliga” Ekonomihögskola. själv skulle ge ett värdigare möte, menar världens handelshögskolor. Ekonomi­ Henrik Killander Jayne Svenungsson.

Förra året kom hon ut med boken ”Den gudomliga historien: profetism, messianism och andens utveckling”. Hon T he triple crown menar att det är viktigt att humanister 67 handelshögskolor i världen har fått den åtråvärda trippelackrediteringen skriver monografier på de skandinaviska kallad ”the triple crown”, något som Ekonomihögskolan också eftersträvar. De språken och att de sedan helst också över­ tre organisationer som delar ut ackrediteringarna är: sätts till engelska. • AACSB – The Association to Advance Collegiate Schools of Business (baserad – Vi har ett ansvar att värna bildnings­ i Tampa, Florida, med ett Asienwkontor i Singapore) traditionen i Norden och det finns vissa • EQUIS – European Quality Improvement System (baserad i Bryssel) komplexa frågeställningar som kräver • AMBA – The Association of MBAs (baserad i London) monografiformen då svaren inte ryms i ett kapitel eller artikel, säger Jayne Svenungs­ son. Men monografiskrivandet är absolut inte något som sker istället för att publi­ cera artiklar utan båda formerna behövs lika mycket. Text: Gisela Lindberg Foto: Gunnar Menander

LUM nr 3 | 2015 11 Vatten. Ännu självklart på våra breddgrader. Vi dricker, badar, fiskar och njuter av ännu så länge rik tillgång på friskt vatten. På andra håll i världen pågår en kamp på liv och död om vatten. Söder om ­Sahara är jordarna på väg att torka ut. I Sydafrikas och Indiens slumområden har vattenmaffior etablerat sig. Och i Mellanöstern är tillgången på vatten sedan flera tusen år en maktfaktor och en viktig orsak till konflikter. Vad kan vi göra för att ta hand om det dyrbara vattnet och förebygga konflikter kring denna råvara som vi alla är beroende av? Vid Lunds universitet finns tvåhundra forskare som specialiserar sig på vatten – de är samlade i en ”Vattenportal”. LUM har träffat några av dem.

Vikten av vatten shutterstock / nrt : foto

12 LUM nr 3 | 2015 Skyfall eller extremtorka. I Indien hittar man exempel på båda problemen. foto: shutterstock Jorden svämmar över och torkar bort Jorden både svämmar över och som dött av vattenbrist påverkas givetvis på – Det går att bygga städer som klarar torkar bort. Vattenförsörjningen är många plan. Särskilt utsatta är människor­ översvämningar. Det är tekniskt görligt, me­ en komplex historia som nog aldrig na i Sahel, länderna söder om Sahara, säger nar Kenneth M. Persson. varit krångligare – och viktigare – än Kenneth M. Persson. Torkan förvärras också av att stora delar nu. Kenneth M. Persson är profes- Torkan är en följd av en härva miljöpro­ av vår planet i rask takt avskogas för att ge sor i teknisk vattenresurslära och blem vilka var och en är en utmaning i sig. plats för odlings- och betesmark. Det som initiativtagare till Lunds universitets Den mest givna är de ökade koldioxidut­ då händer är att det markvatten som nor­ vattenportal som samlar drygt 200 släppen, eftersom varmare klimat ökar av­ malt cirkulerar i ett område, som dagg på (!) vattenforskare. dunstningen av vatten från mark. Växthus­ morgonen och under trädkronorna på da­ effekten har på sina håll också förvandlat gen, dunstar bort för gott. Vattnet försvin­ – Det absolut största hotet mot en välfunge­ torrperioderna från säsongsmässiga till års­ ner med vegetationen. rande vattenhantering är torkan, säger han. långa. – Återskogningen i åkerlandskapet har Det är de flesta experter överens om. Må­ därför stor betydelse för vattenhushållning­ hända är problemet inte akut i Sverige, men Stora delar av jordens odlingsytor som ti­ en. I länder som Indien och Niger där man i Kalifornien dör mandelträden och apelsin­ digare kunde klassas som ”torra men trots infört stödåtgärder för markförbättring och lundarna. Om man i USA ändå klarar matför­ allt brukbara” är numera ”knastertorra och utbildar lantbrukare blir skördarna bättre. sörjningen tvingas befolkningen i Östafrika i stort sätt obrukbara”. Och någon tröst är äta upp nästa års utsäde för att inte sväl­ det knappast att om och när regnet väl kom­ En annan växande jordbruksföreteelse ta ihjäl. I Sahel-området norr om ekvatorn mer blir det allt oftare i form av intensiva som enligt Kenneth M. Persson ställer till skickas djuren till för tidig slakt när gräset regnperioder som sveper bort hela odlingar, det är monokulturer. Alltså att lantbrukare gulnar. Och i Asien torkar hirs- och durra­ detta till följd av det mer nyckfulla extremvä­ runt om i världen satsar på en enda lönsam skördarna bort. der som växthuseffekten leder till. gröda i landskapsstora områden. Sockerrör, Långvarig torka leder inte bara till hunger Att växthuseffekten paradoxalt också le­ majs och bomull är exempel på efterfråga­ och död. Den kan också påverka livsmedels­ der till att vissa områden tvärtom konstant de, och därför välbetalda, växter.

shutterstock säkerheten och skapa konflikter. blir blötare och drabbas av översvämningar – Avkastningen och inkomsterna blir må­ / är också en utmaning, men dock hanterbar hända större på kort sikt, men på längre sikt nrt – Hungriga människor orkar inte tän­ :

ka långsiktigt. Och föräldrar som har barn på ett sätt som torkan inte är. är detta ensidiga användande av jordbruks­ t foto

LUM nr 3 | 2015 13 vikten av vatten

Men beslutsfattare kanske inte vet till­ räckligt? – Jodå, ända sedan Rachel Carson skrev ”Tyst vår” år 1962 har vi vetat om det här, anser Kenneth M. Persson som berättar att han själv hade boken som bredvidläsning på grundskolan i Skivarp 1976.

Utöver torkan och nedsmutsningen pe­ kar han på en tredje faktor som inte kan beskrivas som ett hot, men som ändå för­ hindrar utveckling och förnyelse av vatten­ Vatten är värl- dens bästa­ lös- sektorn. I brist på bättre benämningar kallar ningsmedel, Kenneth M. Persson problemet för ”admi­ säger Kenneth nistrativt trassel”, men det handlar om nå­ M. Persson. got betydligt mer mångfacetterat än så. foto: gunnar – Man kan säga att dricks- och avlopps­ menander vatten bygger på en affärsmodell som gör det svårt för leverantören att ta ordentligt ytan inte annat än suboptimering. Den en­ nedbrytbara ämnen i vatten. Plaster, kemi­ betalt. Redan Adam Smith konstaterade t sidiga odlingen utarmar jorden, samma ska­ kalier, läkemedelssubstanser – allt rinner ut 1776 i ”The Wealth of Nations” att vatten dedjur kommer tillbaka vilket oftast gör att i vattendrag, sipprar ut i grundvattnet eller är det mest användbara som finns på jorden odlarna tar till bekämpningsmedel. dumpas i havet. medan diamanter är i stort sett oanvändba­ Nedsmutsningen är ett annat stort och – Det beror på att vatten är världens bäs­ ra. Likväl har vatten lågt värde medan dia­ accelererande vattenhot. Förvisso görs det ta lösningsmedel. Det finns inget känt ämne manter har högt. Vi tar vatten för givet och mycket för att ta hand om och rena vårt som vatten inte kan lösa upp i någon mån, värderar det därefter. avfall. Men eftersom mycket av det mate­ säger Kenneth M. Persson som tror att våra Det här fenomenet gäller enligt Ken­ rial vi människor tillverkar är persistent, det barnbarn kommer tycka att vi är idioter som neth M. Persson fortfarande och överallt, vill säga innehåller organiska ämnen som är trots bättre vetande nu inte gör mer för att inte bara i Sverige, där ju tillgången till friskt motståndskraftiga mot nedbrytning, är det stoppa den accelererande föroreningen av sötvatten är god. ändå mycket som slinker igenom. vårt kretslopp. Prylhögarna och soptipparna – Också i länder där man köper sitt dricks­ Förr eller senare hamnar alla dessa svår­ krymper ju knappast. vatten på flaska skulle man snabbt tjäna in

Megatorka hotar sydöstra USA och södra Europa

En ny vetenskaplig rapport från NASA, och starkt minskad nederbörd leder USA:s federala myndighet för rymd- till nedlagd livsmedelsproduktion och fart, skakar i första hand Kalifornien allvarliga skogsbränder och ökad död- där det råder torka som är inne på sitt lighet som en följd av det. Forskarna fjärde år och där det just nu är torrast bakom NASA-rapporten säger sig vara på 150 år. Enligt NASA-rapporten är förvånade över sina resultat, och me- detta ingenting mot hur det kan bli nar att det enda som kan stoppa me- efter år 2050 då megatorkan väntas gatorkan är radikalt minskade utsläpp infalla. av fossila bränslen. Vi kan fortfarande Megatorkan handlar om 35-åriga välja, menar de, men valmöjligheterna torkperioder och dessa beror inte minskar. bara på att det blir varmare utan Rapporten utgår från den klimat- också på att nederbörden förväntas zon som gäller för sydöstra USA som minska. En ihållande torka på 35 år även är jämförbar med södra Europa. Torka i Kalifornien. foto: shutterstock

14 LUM nr 3 | 2015 kostnaden att bygga upp egen dricksvat­ tenförsörjning. Ändå gör man det inte. Skälen är flera. Det finns affärsintressen som vill skydda flaskvattenmarknaden, det finns ineffektiva system där vatten­ avgiften används till andra ändamål och det finns ledningsnät där läckorna är fler än leveranspunkterna.

Vattenförsörjningen är ofrånkomli­ gen ett så kallat naturligt monopol som i stort sätt är omöjligt att privatisera. Man kan inte bygga flera rör eller tanka in olika vatten i samma rör (det skulle slita på rö­ ren bland annat) och än mindre ha koll på Torkan, regnet och havet hur mycket lort olika hushåll spolar bort för att sedan fakturera rätt hushåll för rätt lortmängd. – Guds styrmedel Monopol brukar ju innebära en dyr affär för slutbetalarna, men med vatten Vatten har alltid varit skillnaden blir effekten det motsatta om monopo­ mellan liv och död. I Gamla Testa- let, eller vattentjänsten, som den kallas mentet beskrivs dåliga relationer i svensk lag sedan 2006, administreras med Gud inte sällan av torka. Ola rätt. Och det är ju bra. Den lilla nackde­ Wikander tar oss tillbaka och berät- len i ett svenskt sammanhang är dock att tar om synen på vatten i urminnes det finns också en stor försiktighet mot tider. att höja taxorna då de sätts politiskt. – Torkan är tecknet på att något inte står Framtiden då? Situationen ser ju onek­ rätt till mellan människorna och Gud i Ola Wikander. foto: gunnar menander ligen ganska dyster ut…? Gamla testamentet. Den är den stora ka- tastrofen som uppstår när människan har – Vatten är ett exempel på att sådant mest levande tiden, men i Gamla testa- gjort fel, säger Ola Wikander, teologie som ägs och förvaltas av alla följaktligen mentet och även i grannkulturernas tex- doktor som 2012 lade fram sin avhandling inte ägs och förvaltas av någon. ”Allmän­ ter, de ugaritiska texterna, är det tvärtom. ”Drought, Death and the Sun in Ugarit Sommarens torka förbränner landskapet ningens dilemma”, som nationalekono­ and Ancient Israel”. och skapar hungersnöd merna kallar fenomenet. På flera håll väx­ Torkan är en vanlig bild i Gamla tes- – De ugaritiska lertavlorna hittades i er ändå insikten om värdet av att vårda tamentet som står för allt som är fel, för dagens Syrien. De texterna är ett ovär- och förvalta vatten på ett klokt sätt. Det ångest och problem. Det goda vattnet är derligt jämförelsematerial med Gamla som sker på Lunds universitet och andra regnet. Havet är det farliga vattnet, som Testamentet. Här har man löst problemet forskningsorganisationer inom vattenut­ sväljer skepp och dränker människor. Det med hur en allsmäktig Gud kan härska bildning och -forskning kan vägleda be­ finns många ställen i Gamla testamentet över allt vatten genom att istället skapa där havsbränningarna slukar människor. slutsfattarna. Vi måste dock bli bättre på tre gudar: den gode Baal som styr över Nere i djupet lurar dessutom fasansfulla att kommunicera resultaten och sprida regn och åska, dödsguden som styr över havsmonster. I Gamla testamentet kom- idéerna till fler intressenter, säger Ken­ torkan och havsguden som styr över de mer den allsmäktige guden efter hand att neth M. Persson och tillägger: otämjda havet. kontrollera allt vatten i makttriangeln; – Bara den energi som forskarmötena Ola Wikander jobbar även som över- torkan, regnet och havet. inom ramen för vattenportalen genere­ sättare från äldre språk och behärskar – Det har varit ett problem att lösa i rar, räcker nästan till att koka allt kaffe tolv antika, utdöda språk. Han ser det som Gamla testamentet, hur kan Jahve (Gud) sin uppgift att sprida kunskap om gamla och tevatten som går åt när vi träffas. Så vara både god och allsmäktig och ändå kulturer som påverkar oss än idag, främst vi kommer att lösa det här. vara den som skickar torka istället för kulturerna i Mesopotamien och Kanaans Kristina Lindgärde regn? land. Regnet, det goda sötvattnet ger grön- FOTNOT. Lunds universitets vattenportal Jenny Loftrup www.water.lu.se ska och liv. I Sverige är sommaren den

LUM nr 3 | 2015 15 Det som be- kymrar forskar- na mest är inte torkan i Sahel­ området utan den starkt väx- ande befolk- ningen och att produktivite- ten inom jord- bruket inte ökar alls. Bilden vi- sar en marknad i Mali. foto: attila jandi/ shutterstock Familjeplanering nytt vapen mot hotade Sahel

Regnet styr det mesta i Sahel – Sahel breder ut sig strax söder om Sa­ närvaron av det men framförallt hara, från Atlanten i väst till Röda havet i frånvaron. Och trots att landbältet öst. Regnmängderna här varierar kraftigt söder om Sahara blivit grönare från 100–200 millimeter om året i områdets ser det dystert ut vad gäller att få norra del till 600-700 millimeter i dess södra. resurserna att räcka till med tanke Dessutom är nederbörden ojämn med reg­ på klimatförändringar och befolk- Natur­ niga somrar och torra vintrar. Vissa år ute­ ningsökning. Nu vill forskarna satsa geograf blir regnet helt. på jordbruket, utbildning och famil- Jonas Ardö. – Evolutionen har gjort att naturen an­ jeplanering för att få resurserna att foto: gunnar passat sig till dessa förhållanden och den menander räcka åt alla. återhämtar sig snabbt efter en torkperiod, säger Jonas Ardö. På Institutionen för naturgeografi och eko­ nat mäta kolet i marken och vattnets krets­ systemvetenskap har man lång tradition av lopp och jämföra dessa data med satellit- Däremot påverkas resursfördelningen markforskning i Sudan och Senegal, två och kartbilder. starkt av de stora nederbördsskillnaderna. länder i Sahelområdet. Vid mätstationerna – Sahelområdet är tre miljoner kvadrat­ Området befolkas av nomader som kan flyt­ på plats kan man t.ex. se hur mycket kol kilometer stort. Dessutom innebär klimatet ta i jakt på frodiga betesmarker men där bor som lagras i marken i stället för i atmosfä­ att det kan regna i en by men vara torrt i en också många småbönder – varav majorite­ ren. Växter binder kol och ju mer växtlig­ annan bara några kilometer bort. Med sa­ ten lever på marginalen. När torkan håller i het desto fuktigare och mullhaltig mark blir tellit kan vi få en bild i veckan över området, sig får det katastrofala följder för bönderna det. Sedan 2000 har man dessutom kun­ säger naturgeograf Jonas Ardö. och genom åren har världen kunnat bevitt­

16 LUM nr 3 | 2015 vikten av vatten na flera svältkatastrofer, till exempel i Biafra, Sudan, och på Afrikas horn. – I dessa länder har bönderna stora pro­ blem att säkra livsmedelsproduktionen, säger Jonas Ardö och ger några exempel: Infra­strukturen är dålig vilket försvårar el­ ler till och med tidvis omöjliggör livsmed­ elstransporter och det finns få möjligheter att lagra spannmål längre perioder. Av allt att döma har dock Sahel blivit grö­ nare de senaste tjugo åren. Särskilt tydligt är det om man jämför med regnets miniår 1984–1985. – Vi vet att det har blivit grönare men har inget entydigt svar som kan förklara de rumsliga mönster som upptäcks, men ne­ Sahelområdet breder ut sig söder om Saharaöknen. karta: rainer lesniewski/ shutterstock derbörden spelar en avgörande roll, säger Jonas Ardö. komma med lösningar utifrån den forskning gång och efterfrågan och lösa energifrågan. Växthuseffekten kan vara en förklaring. som redan är framtagen. En hel del biobränsle går åt till att laga mat. Att områden växer igen när människor i kon­ Det kan till exempel handla om utbild­ Här skulle man kunna stimulera användan­ fliktdrabbade områden överger sina marker ningsinsatser för kvinnor samt familjeplane­ det av solpaneler och alternativ till biomas­ en annan. Klart är dock att den ökade för­ ring. Om kvinnor föder barn senare blir det sa. Det skulle minska pressen på skogarna. gröningen inte kommer att avhjälpa fram­ färre barn och sannolikheten är större att de – Det är inget enkelt problem som går tida torkperioder. får gå i skolan. att lösa på ett enkelt sätt. Men demokrati­ – Ökad medeltemperatur ökar även vat­ För att förhindra en ny jättekatastrof be­ sering, utbildning och kvinnors rättigheter tenavdunstningen, alltså blir det ett noll­ höver man också se över nya grödor, nya är nyckeln, säger Jonas Ardö. summespel, säger Jonas Ardö. jordbruksmetoder, säkra vattenresurser, till­ Anna Johansson Det som bekymrar forskarna allra mest är heller inte torkan, naturen är som sagt duktig på att anpassa sig efter den, utan den starkt växande befolkningen i området och att produktiviteten inom jordbruket inte ökar alls. – Ju fler som ska dela på kakan desto svårare blir det att få resurserna att räcka, säger Jonas Ardö.

Det går att simulera hur det kommer att se ut i Salehområdet år 2030. Man räk­ nar med att befolkningen fram till dess har ökat kraftigt men att produktiviteten (till­ gången på biomassa per person) har mins­ kat med 15 procent. Risken finns att en hu­ manitär katastrof är att vänta. Hur kan man då få de begränsade resurserna att räcka till? Jonas Ardö och hans forskargrupp ingår sedan nyligen i ett tvärvetenskapligt projekt ”Less is more and more for less” tillsam­ mans med Lucsus och forskare i USA, Niger Traditionell by i Mali. foto: scott s. brown/shutterstock och Sudan. Gruppen ska se hur man kan

LUM nr 3 | 2015 17 En förbindelse från Röda havet skulle inte bara rädda Döda havet (bilden) från uttorkning. Den skulle också ge dricksvatten genom avsaltning, vattenkraft samt mindre låsta positioner i fredssamtalen. foto: victor1212/shutterstock Stor fredspotential i samarbeten kring vatten I början av 90-talet trodde freds- de. De senaste åren har dock fredsmäklande tenkraft. Vinsterna skulle vara stora på flera mäklare, politiker och forskare att organisationer och andra aktörer försökt av­ plan: Döda havet skulle räddas från att torka den ökande vattenbristen skulle dramatisera och omdefiniera vattenfrågan. ut och israeler, palestinier och jordanier skul­ leda till allt fler konflikter och krig Man har försökt tona ner betydelsen av po­ le få vattenkraft och dricksvatten. Sist men runt om i världen. Motsättningarna litik, och i fredsfrågor som har med vatten inte minst skulle detta megaprojekt bli en i Mellanöstern skulle bli svårare att göra har man gett större inflytande åt symbol för fred och samarbete i regionen. att lösa i takt med att tillgången experter med teknisk kompetens. Men projektet har inte utvecklats enligt till vatten minskade. Men sedan Men nu ser Karin Aggestam, som följt planerna. Det anses ha dålig förankring hos svängde synen på vattnets roll i fredsprocessen i Mellanöstern under hela lokalbefolkningen och miljörörelsen pekar konflikter. Istället för att vara källa sin forskarkarriär, att det kan finnas risker på stora risker med att överföra vatten från till krig ser man nu att samarbeten med att avpolitisera vattenfrågorna. Röda havet till Döda havet. Många anser att kring vatten – hanterade på rätt – Det finns en väldig potential i att sam­ man istället bör satsa på att rehabilitera Jor­ sätt – kan bli källa till fred. arbeta kring vatten, säger hon. Men det danfloden som är nedsmutsad och torrlagd har visat sig vara svårt att genomföra flera flera månader per år. Andra menar att det Att samarbete kring en knapp resurs som av vattenprojekten om man samtidigt för­ vore mer kostnadseffektivt att rädda Döda vatten skulle kunna leda till förbättrade rela­ söker undvika de grundläggande politiska havet genom en förbindelse med Medelha­ tioner är egentligen ganska elementär psy­ problemen. vet. Men eftersom man undvikit att lösa de kologi – genom att låta parter som ligger i stora frågorna kring fredspolitik, som till ex­ konflikt med varandra samverka kring något Hon ger som exempel den planerade för­ empel att få ett slut på den israeliska ocku­ konkret och tekniskt kan man hjälpa dem bindelsen mellan Röda och Döda havet. Den pationen, så har man heller inte angripit en att lämna sina låsta positioner och skapa var tänkt som ett konkret fredssamarbete av kärnfrågorna i vattensamarbetet, näm­ förutsättningar för fredsbyggande. men riskerar nu haverera eftersom man inte ligen palestiniernas vattenrättigheter. Idag – Man går från så kallad low politics till tillräckligt beaktat de politiska, sociala och är palestinierna helt utlämnade åt att Israel high politics, säger freds- och konfliktfors­ miljömässiga konsekvenserna. Enligt de ur­ förser dem med vatten. karen Karin Aggestam. Samarbetet börjar sprungliga planerna skulle Jordanien, Isra­ – Detta är nackdelen när fredsprocessen inom tekniska områden, sedan hoppas man el och Palestina, med omfattande stöd från i allt för stor utsträckning tas över av tekno­ att det sprider sig till utrikes- och säkerhets­ Världsbanken och biståndsgivare, gemen­ krater, säger Karin Aggestam som menar politik och till den övergripande fredspro­ samt bygga en vattenledning från Röda ha­ att de stora planerna kring förbindelselän­ cessen. vet till Döda havet. Entusiasmen och för­ ken mellan Röda och Döda havet i slutän­ Vattenfrågan i Mellanöstern har alltid be­ väntningarna var stora. Genom samarbetet dan inte lett till några större framsteg i freds­ handlats som en fråga med särskild betydel­ skulle man producera mer vatten genom av­ processen. se för säkerhetspolitik och nationsbyggan­ saltning och samtidigt få energi genom vat­ Ulrika Oredsson . 18 LUM nr 3 | 2015 vikten av vatten

Nilen – livsnerv och konflikthärd

Ett dammbygge i Etiopien skulle – Ur ett naturvetenskapligt perspektiv går i Mellanöstern” och några år senare ett lösa många problem för den väx- alla vattenproblem att lösa, säger Ronny ännu mer tvärvetenskapligt projekt på ande befolkningen längs Nilen. Berndtsson från Teknisk vattenresurslära. Pufendorf­institutet, om hydrosolidaritet Men när bygget av den stora Renäs- Men det krävs samarbete och tillit. längs Nilen. Det senare tillsammans med sansdammen drog igång möttes När freds- och konfliktforskaren Karin människorättsforskaren Dan-Erik Anders­ det av vapenskrammel från länder Aggestam och Ronny Berndtsson hamna­ son samt sex andra lundaforskare från fyra nedströms. Framför allt Egypten de bredvid varandra i flyget på väg ner till olika fakulteter. känner sig hotat av dammen som Mellanöstern insåg båda att de hade stor – Nilen blir särskilt intressant eftersom skulle reglera Nilen, landets kropps- nytta av varandras kunskaper. flera tättbefolkade länder måste samarbeta pulsåder. Resultatet av deras möte blev först pro­ kring den, säger Dan-Erik Andersson. Re­ jektet ”Hydropolitik och fredsbyggande dan idag används en stor del av floden och t

Etiopien fortsätter att bygga den stora ­Renässansdammen, trots Egyptens starka protester. Med bättre tillit länderna emellan skulle dammen kunna lösa både ländernas problem. foto: ips inter press service LUM nr 3 | 2015 19 Ronny Berndtsson, Dan-Erik Andersson och Karin Aggestam har ingått i ett tvär­ Nilen rinner till största delen genom Egypten, men har vetenskapligt projekt om hydro­solidaritet längs Nilen. foto: gunnar menander sin upprinnelse i Etiopien (den blå Nilen) där den stora Renässansdammen byggs.

­endast en liten del av det ursprungliga flö­ svarar 20 procent av hela flodens årsflöde. en tid sedan gjorde den tvärvetenskapliga t det når ända ut i Medelhavet. – Sett ur ett tekniskt perspektiv har dam­ gruppen med vattenforskare ett gemen­ Eftersom man räknar med en explo­ men bara fördelar, slår Ronny Berndtsson samt fältarbete längs Nilen. sionsartad befolkningsökning längs Nilen fast. – Det var ett stort privilegium att kunna är det nödvändigt att bevattningskapacite­ På pappret skulle alltså ett dammbygge i göra den här resan tillsammans. Vi komplet­ ten byggs ut, annars kommer inte vattnet övre Nilen vara ett bra sätt att hushålla med terar varandra och fick igång den dialog som att räcka till. Exempelvis bör man övergå till Nilens resurser. Men egyptierna känner sig behövs för att kunna jobba tvärvetenskap­ droppbevattning istället för att översväm­ hotade, och det kanske inte är så konstigt. ligt, säger Karin Aggestam. ma åkrarna som man gör idag. Man måste Dammen är så stor att det skulle ta hela Medan hon som statsvetare studerade också börja rena avloppvatten och använda Nilens flöde under ett år för att fylla den. maktförhållanden så intresserade sig ex­ det till bevattning. Fyllningen måste därför ske långsamt och empelvis Dan-Erik Andersson för religiösa – I många länder vill man av kulturella endast under de år som det finns ett stort förhållanden och hur man skulle kunna an­ skäl inte ha avloppvatten på åkrarna, vilket överflöd av vatten. vända religiösa ledare för att påverka i rikt­ är frustrerande eftersom det är en viktig bit i ning mot en mer solidarisk användning av att lösa vattenbristen, säger Ronny Berndts­ Men egyptierna litar inte på att Etio­ Nilens vatten. son och berättar att Tunisien är det enda pien ska fylla dammen tillräckligt långsamt. land i Mellanöstern som systematiskt använ­ Dessutom är egyptierna redan nöjda med Vid slutrapporteringen av deras pro­ der sig av avloppsvattnet. en gammal och för dem mycket fördelak­ jekt bjöds såväl egyptiska som etiopiska tig överenskommelse som de har med Su­ forskare in. Det hela slutade med att de in­ En annat mycket centralt projekt för den dan och Storbritannien. I den slår man fast bjudna forskarna råkade i luven på varan­ framtida vattenförsörjningen för Nilens be­ att Egypten får 75 procent av Nilens vatten dra. folkning är den sk. Renässansdammen som och Sudan resterande 25 procent. Att större – Det blev så tydligt att det inte räcker byggs på det etiopiska höglandet. Den skulle delen av floden genereras från etiopiskt ter­ med teknik för att lösa problemen kring för­ ge Etiopien den vattenkraft som landet så väl ritorium tog man inte hänsyn till när avtalet delningen av Nilens vatten, säger Dan-Erik behöver för att kunna locka till sig utländska slöts. Så trots att dammen skulle vara det Andersson. investerare, men även de andra Nilländerna mest gynnsamma och solidariska sättet att Nu har man ansökt om mer forsknings­ skulle tjäna på dammen. Eftersom det är sva­ hushålla med vattenresurserna är den ett så anslag och hoppas få fortsätta att arbeta lare på etiopiska höglandet skulle man kunna känsligt kapitel att Egypten till och med har tvärvetenskapligt och bygga upp en forsk­ spara tio kubikkilometer vatten per år som hotat Etiopien med militär intervention om ningsmiljö kring en mer solidarisk använd­ annars bara skulle avdunsta om man hade de börjar fylla dammen. ning av Nilens vatten. haft en damm längre ner på Nilen. Det mot­ Men likväl fortsätter dammbygget. För Ulrika Oredsson

20 LUM nr 3 | 2015 Vattenmaffia profiterar på fattiga människor

Trots lagar och regler om vatten till med bland annat centrum för IT och läke­ alla för en rimlig kostnad så drab- medelsindustri. Även Johannesburg är en bar vattenbristen de fattigaste miljonstad och Sydafrikas främsta handels- hårt. I slumområden i stora städer och finanscentrum. Båda städerna har tyd­ har olagliga vattenmaffior dykt ligt deklarerat att deras vision är att skapa en upp som profiterar på människors jämlik stad för alla. Samtidigt har städerna desperata behov av vatten. ett historiskt bagage av ojämlikhet – dels ge­ Maryam Nastar har studerat nom den tidigare rasdiskrimineringen i Syd­ vattenpolitiken i två snabbt väx- afrika, dels kastsystemet i Indien. ande städer, Hyderabad i Indien och Slumområdena i städerna är också stora Johannesburg i Sydafrika. – så många som en tredjedel av invånarna i Hyderabad bor i hus utan fungerande vat­ – Dessa städer har båda visioner om att alla ten, avlopp och elektricitet. ska ha tillgång till rent vatten. Men i de slum­ – När det gäller vattenförsörjningen i områden i Indien som jag har studerat vi­ dessa områden kan den vara ordnad på lite sade det sig att det bara fanns tillgång till olika sätt, säger Maryam Nastar. Ibland de­ vatten några enstaka gånger i veckan. I om­ lar till exempel flera familjer på en vatten­ råden utan vattenledningsnät är de fattiga kran. Ibland kommer tankbilar med vatten hushållen beroende av vatten från tankbilar. några gånger i veckan till kvarteret, vilka i Och de får betala mer per liter vatten jäm­ vissa fall misstänks ägas av en olaglig ”vat­ fört med hushåll som är anslutna till ett vat­ tenmaffia” som profiterar på människors Många slumområden i Indien saknar fungerande tenledningsnät, säger Maryam Nastar. desperata behov av vatten. vattenförsörjning. foto: gary yim/shutterstock

Hyderabad är en av Indiens största stä­ Det var en chockerande upptäckt, be­ der, med en befolkning på nära sju miljoner rättar Maryam Nastar, att trots lagar och löf­ med en ojämlik historisk utveckling i dessa människor. Det är en snabbt växande stad ten om vatten till alla för en rimlig kostnad, länder, säger hon, och pekar på att det finns har så många problem med att få tag på saker att göra för att förbättra läget. rent vatten. Hon tycker också att det verkar – Om missgynnade grupper höjer sina som om Världsbankens krav på städerna för röster kan det få effekter. Det finns exem­ att de ska få lån, innebär att vattnet måste pel på hur det har lett till att städer lyckats ”kommersialiseras” av staten. stå emot bolagisering av vattenförsörjning­ – I praktiken tycks detta system fungera en eller att resurserna fördelats mer rättvist. lika illa som den privatisering av vatten som – Det är viktigt att förstå de verkliga or­ Världsbanken efter mycket kritik för tio år sakerna bakom vattenbristen, säger Mary­ sedan beslöt sig för att inte längre arbeta am Nastar. Först då kan man hitta lösning­ för. arna. Maryam Nastar menar att vattenbristen Nina Nordh i de växande storstäderna i utvecklingslän­ derna inte bara är en följd av klimatföränd­ FOTNOT. Maryam Nastars avhandling kom ringarna, utan även av en orättvis fördelning 2014 och heter ”Navigating Troubled Waters – An analysis of how urban water regimes in och distribution av vatten. the global South reproduce inequality”. Maryam Nastar har studerat vattenpolitiken – Därför handlar frågan om städernas Maryam Nastar är doktor i Sustainability Sci- i Hyderabad i Indien och Johannesburg i Syd- vattenbrist ytterst om de beslutsprocesser ence och forskar vid det tvärvetenskapliga afrika. foto: gunnar menander som påverkas av marknaden i kombination centret LUCSUS och Linnécentrumet LUCID.

LUM nr 3 | 2015 21 vikten av vatten Lösningar finns för att stoppa giftalgerna

Målet är att se in i framtiden. Att eller senare kommer att påverka bland an­ vill ha, särskilt inte de så kallade blågröna al­ använda modeller, experiment och nat framtidens dricksvatten. gerna – cyanobakterier, som dessutom ofta data och tyda de trender som finns Vattentemperaturen stiger. 2009 trod­ är giftiga. I de småsjöar som finns i 400-li­ för att bygga upp en trolig bild av de man att det skulle stiga med tre grader, terskärlen simuleras framtiden och det visar vad vi har att vänta oss när det gäl- men den senaste IPCC-rapporten pekar på att en förhöjd vattentemperatur är särskilt ler framtidens vattenresurser. en höjning på fyra–fem grader de komman­ gynnsamt för cyanobakterierna. Det säger Lars-Anders Hansson, de 50–100 åren. – De mår bättre och blir mer domine­ professor i limnologi vid Biologiska – Det är mycket och det är något som rande. Tyvärr visar det sig att de allra mest institutionen. händer i vårt närområde, konstaterar Lars- giftiga algerna ökar mest. För varje grad Anders Hansson. som vattentemperaturen höjs ökar cyano­ Vid Genetikhuset på Sölvegatan står ett an­ bakterierna med tio, tjugo procent. Det är tal vattenfyllda tunnor. Det är där arbetet I sin forskning studerar han ett antal olika en väldigt kraftig ökning. Vi kommer att få med att försöka förutspå framtidens vatten områden som kommer att påverkas i framti­ ett giftigare vatten, berättar Lars-Anders pågår. Genom att reglera olika faktorer, som den. Övergödningen har länge varit ett pro­ Hansson. exempelvis stigande temperaturer, kan man blem, och när det rinner ut mer näringsäm­ Fördelen är att scenariot ligger 75 år fram utläsa vilka effekter det får på vattenkvali­ nen i vattnet så ökar också mängden växter, i tiden. Det gör att det finns en viss möjlig­ tet, ekosystem och andra faktorer som förr framför allt alger. Detta är något man inte het att i tid vidta åtgärder och planera för

Huan Zhang, Lars-Anders Hansson, Valentina Zülsdorff och Hong Geng vid de vattenfyllda tunnorna där de försöker förutspå framtidens vattenresurser.

22 LUM nr 3 | 2015 olika lösningar. Redan i dag pågår ett sam­ arbete med Sydvatten och andra vattenfö­ retag, för det krävs nytänk. De sandfilter som används i dag kommer inte att klara av en sådan ökad koncentration av giftalger. Arbetet att hitta olika metoder för att minska näringstillförseln i vattnet pågår re­ Brunt vatten – oftast ofarligt men oaptitligt att dricka. foto: gunnar menander dan. – Det är ett relativt framgångsrikt arbe­ te som utförs av många vardagshjältar. Vi måste minska det vi släpper ut och återan­ Räkna med brunare vända den fosfor som används. På så sätt tar vi bort maten för de här algerna, säger och dyrare vatten Lars-Anders Hansson. I framtiden kan vi räkna med material i vattenledningarna och fung- Ökade mängder alger har också flera brunare vatten. Orsaken är att erar som näring åt bakterier och para- negativa konsekvenser. Normalt äter olika mängden humus i vattnet ökar siter. Redan i dag har det lett till fler så djurplankton alger. Problemet är att när vilket är ett fenomen som san- kallade incidenter, där vattenbolagen det blir många djurplankton så innebär nolikt orsakats av något positivt, får använda klor för att rena vattnet. det mer mat till många fiskar, som mört, nämligen att försurningen har Detta är troligen något som åtmins- tone delvis orsakas av brunifieringen braxen och andra karpfiskar. Då ökar an­ minskat. Men dricksvatten­ och är något vi ser i skogsområden över talet fiskar, som äter upp djurplanktonen, bolagen tvingas investera i dyra hela norra halvklotet, berättar Lars- som inte längre kan hålla algerna i schack. reningsfilter eftersom konsu- Samtidigt blir sikten så dålig av alla alger att Anders Hansson och säger att vi nog får menterna inte accepterar brunt vänja oss vid dyrare vatten framöver. rovfiskarna – som till stor del jagar genom vatten hemma i kranarna. Även när det gäller detta under- att de ser sina byten – inte blir lika effektiva. söker man olika lösningar. Humus är – Kvar blir alger och så kallad skräpfisk, – Försurningen är ett av de få miljöpro- egentligen långa kolkedjor som har vi- konstaterar Lars-Anders Hansson. blem som vi har löst genom politiska sat sig vara väldigt känsliga för UV-ljus. En lösning på detta som det redan be­ beslut, genom att se till att svavelut- Än så länge är det bara på idéstadiet, drivs försöksverksamhet med är så kallat släppen har minskat. Hade vi inte gjort men en tänkbar metod skulle kunna adaptiv restaurering. Det innebär att man det hade det på sikt fått betydande var att skapa fler grunda våtmarker trålar efter just den fisk som det blivit för konsekvenser för vår civilisation, men där solen med sin UV-strålning kan mycket av, för att på så sätt skapa förut­ nu har åtgärderna gett en väldigt kraf- minska mängden brunt material i sättningar för fler djurplankton. tig effekt på bara en generation, säger vattnet. – Vi har data som visar att sådan bioma­ Lars-Anders Hansson. – På så sätt skulle man kunna minska nipulering minskar de giftiga algerna med En effekt som försurningen med- mängden brunt vatten innan det ham- förde var att den band humusämnen i sextio, sjuttio procent, så det är väldigt ef­ nar i vattenreservoarerna. Dessutom marken. När nu försurningen minskat fektivt. Det löser inte problemen på lång skulle fler våtmarker bidra till att öka så ”lossnar” dessa ämnen och rinner den biologiska mångfalden och få bort sikt, med det ger oss tid att hitta andra åt­ ut i vattendrag och ”färgar” vattnet en del av den överflödiga näringen, gärder, säger Lars-Anders Hansson. brunt. Detta är inte skadligt, men säger Lars-Anders Hansson. – Det som är bra med allt detta är att påverkar rekreationsvärdet i många Ett problem med våtmarker – inte det inte är olösliga problem. Vi kommer sjöar. Dessutom skapar det problem för minst de som redan finns i dag – är att att få en ökning av temperaturen, men dricksvattenbolagen som tar sitt vatten en ökad temperatur kommer att öka det finns faktiskt saker som beslutsfattare från ytvattentäkter, exempelvis Bolmen avdunstningen. Tre grader fördubblar på lokal och regional nivå kan göra. Om vi och Ringsjön som försörjer stora delar avdunstningen. De våtmarker som samverkar har vi möjlighet att buffra inför av Skåne med vatten. Brunifieringen konstrueras i dag är grunda och om kommande vattenresursproblem och göra kräver stora investeringar i dyra och inte tillflödet ökar är risken stor att de dem mindre problematiska, om än inte lösa avancerade reningsfilter, eftersom vi torkar ut under somrarna, vilket gör dem, säger Lars-Anders Hansson. konsumenter skulle reagera kraftigt om att den nytta de gör för ekosystemet det kom brunt vatten hemma i kranen. minskar. Text och foto: – Dessutom sätter sig mer organiskt Jonas Andersson Jonas Andersson

LUM nr 3 | 2015 23 vattnet fördröjs och leds bort från husen, säger hon. Lite längre västerut, satsar Köpenhamn nu flera miljarder på ett ”blå-grönt” system för att avlasta det traditionella avloppsnätet. Ungefär som i Augustenborg så investerar man i ytlig avrinning. – Bland annat kommer de att bygga ett dike i mitten av tvåfiliga körbanor. De kom­ mer också återskapa en numera nergrävd å genom staden och till och med utnytt­ ja fotbollsbanor när det regnar som värst. Samtidigt försöker Köpenhamn att förbätt­ ra vattnets kvalitet för att skydda sjöar och åar, berättar Johanna Sörensen. De städer som ligger inåt landet kan inte Nersänkta grönytor i Augustenborg dit vattnet kan ledas när det regnar som mest. andas ut. Johanna Sörensens handledare, seniorprofessor Lars Bengtsson har nyligen genomfört flera studier som visar att risken för skyfall är lika stor överallt, åtminstone i Fler skyfall ökar kraven Danmark och Sverige. Årsnederbörden varierar däremot mel­ lan svenska städer. Medan det i Göteborg fal­ på bortledning av vatten ler 750 mm per år och i Borås hela 1000 mm, faller det endast 500 mm per år i Kalmar. Att översvämningarna i Malmö-Köpen­ Skyfallen kommer att bli fler fram­ hamn förra sommaren och i Köpenhamn år över. Och våra städer är inte byggda 2011 blev så allvarliga beror på att regnet för att klara dem. Det varnar bland föll över städer. Översvämningen på Orust andra Johanna Sörensen för. Hon är Johanna år 2006 orsakade också stora skador, men doktorand i teknisk vattenresurs- Sörensen hade regnet fallit några mil längre sydost lära. är dokto- istället, i Göteborg, hade skadorna blivit rand i teknisk värre. I augusti förra året drabbades Köpenhamn vattenresurs­ lära och vill – Alla svenska städer behöver därför och Skåne av ett kraftigt skyfall som orsa­ se ”mer grönt skydda sig mot översvämningar och de ska­ kade trafikkaos, översvämningar samt elav­ och blått i dor som kraftigt regn kan orsaka. Jag tvivlar brott. staden”. på att alla kommuner undersökt vart vatt­ – Skadorna hade inte alls blivit så krafti­ net tar vägen om ett skyfall kommer eller ga om städerna byggts lite annorlunda. Det mindre vid de korta högintensiva regnen, om de grundligt analyserat om viktiga sam­ traditionella sättet att leda bort dagvatten säger hon. hällsfunktioner riskeras att slås ut, säger Jo­ via dagvattenbrunnar och underjordiska rör, hanna Sörensen. kommer inte att räcka framöver, säger Jo­ Ett annat tips är nersänkta grönytor dit Kristina Lindgärde hanna Sörensen. vattnet kan ledas när det regnar som mest. FOTNOT. Johanna Sörensen arbetar ihop med Hennes förslag till åtgärder kan samman­ Stadsdelen Augustenborg i Malmö är ett Salar Haghighatafshar, doktorand i kemi- fattas med ”mer grönt och blått i staden”. exempel på ett bostadsområde som lyckats teknik, som även han studerar hur så kallade – Det handlar om att bromsa vattnets väl, anser Johanna Sörensen. Till hösten ska blå-gröna lösningar för dagvattenhantering framfart, till exempel genom att anlägga hon försöka ta reda på om Malmös avlopps­ kan minska översvämningsrisker i städerna. kopplade dammar eller låta vattnet rinna system skulle vinna på om fler stadsdelar såg På samma institution finns även arkitekten genom snirkliga kanaler istället för i raka ut som Augustenborg. Misagh Mottaghi som arbetar med ”vatten- resilienta städer”, det vill säga hur stadspla- rör. Med långsammare avrinning blir flö­ – Området är trevligt med sina dammar nering och vattenplanering kan samordnas destopparna, och därmed också skadorna, och fina vattenplanteringar, samtidigt som bättre.

24 LUM nr 3 | 2015 shutterstock : Det kryllar foto av ”goda bakterier” i vattenledningarna

Tror du att vårt dricksvatten är sterilt? Det är det inte. Ett glas rent dricksvatten innehåller en miljon bakterier. Men det är som det ska vara, rent kranvatten innehåller alltid ofarliga bakterier. Däremot är kunskapen om dem Catherine Paul nästan obefintlig. Men nu kan läget forskar om vara på väg att förändras. bakterier i våra vattenledning- tiden snart ska bytas ut för miljardbelopp. ar. foto: kristina Bakterier och mikrober växer i huvudsak till lindgärde – Den allra största förtjänsten med det­ sig på insidan av våra vattenledningar vilket ta nyöppnade kunskapsfält är att vi så små­ syns i form av en tunn, kladdig beläggning, bes and Environments. Resultaten har lett ningom kanske kan styra sammansätt­ en så kallad biofilm. Alla ytor från råvatten­ till att biofilmsbeläggningarna diskuteras liv­ ningen av råvattnet i våra vattenverk så att intag till kran är täckta av biofilmen. ligt i branschen. tillväxten av de ”goda” bakterierna gynnas Nya resultat av forskare i teknisk mikro­ Inte mindre än ett par tusen olika arter på bekostnad av de oönskade mikroorganis­ biologi och teknisk vattenresurslära visar att lever i vattenledningarna. Enligt forskarna merna. Ungefär som att rätt mat ger bättre artrikedomen av bakterier i vattenrören är finns ett samband mellan bakteriersam­ tarmflora, säger Catherine Paul. enorm samt att bakterierna tycks spela en mansättning och vattenkvalitet. Kristina Lindgärde större roll än vad man tidigare trott. För det – Vi misstänker att det finns ”goda” bak­ mesta positiv. Bland annat anar forskarna terier som hjälper till att rena vattnet. Man att en stor del av vattenreningen sker i led­ kan likna det med våra kroppar. Tarmarna Dricksvatten ningsrören och inte enbart i vattenverken! myllrar ju av bakterier varav merparten ser I Sverige finns cirka 7.200 mil ned- Till följd av den här kunskapen kan man till att hålla magen i schack. grävda dricksvattenledningar, vilket i framtiden kanske styra råvattnets kvalité Exempelvis har de konstaterat att en bak­ motsvarar åtta meter vattenledning så att de gynnsamma bakterierna kan rena terie, Sphingomonas, förekommer när vat­ per svensk (privata rör i fastigheter ännu effektivare än idag. Rubbningar i bio­ tenkvaliteten är god. ej inräknade). Varje år producerar filmen kan också varna om något inte står – Den här bakterien är känd för att äta Sverige tusen miljoner kubikmeter dricksvatten. Klimatförändringarna rätt till. icke önskvärt organiskt material och till och kommer troligen att öka risken – Ett tidigare helt okänt ekosystem har med giftiga kemikalier och plaster. Den tål för vattenburna sjukdomsutbrott, uppenbarat sig för oss. Tidigare gick det också klor. orsakade av parasiter och bakterier. knappt att se några bakterier alls och nu De gynnsamma bakterierna gillar inte Tekniken för att undersöka biofil- kan vi plötsligt se åttiotusen bakterier per bara smuts. De frisätter också ämnen som merna i vattenrören med storskalig milliliter dricksvatten! Från att ha gått i mör­ ger god smak och lukt åt vattnet. sekvensering har bland annat ut- ker med en ficklampa befinner vi oss i ett Omvänt finns bakterier som visserligen vecklats tillsammans med Nationellt upplyst rum, säger forskarassistent Cathe­ inte förorsakar sjukdomsutbrott, men som forensiskt centrum samt lundafors- rine Paul entusiastiskt. kan vara en signal om att något inte riktigt karna Anders Tunlid, Björn Canbäck Tillsammans med professorerna Peter står rätt till. Kanske att metallen börjar ros­ och Tomas Johansson som använt Rådström (projektledare), Kenneth M. Pers­ ta eller att klorhalten inte är tillräckligt hög. en snarlik teknik för att undersöka son och doktoranden Katharina Lührig har Den här kunskapen kommer väl till pass, mikrofloran i jordprover. hon nyligen publicerat resultaten i Micro­ nu när Sveriges ledningsnät från efterkrigs­

LUM nr 3 | 2015 25 Gräddfil från folkhögskolan ska ge fler och bättre lärarstudenter

Hon vet att hon kommer in. Till hösten börjar Martina Stanley på lärarut- bildningen. Lunds universitet har genom ett samarbete med folkhögskolor skapat en gräddfil in – för att få fler och bättre lärarstudenter.

Jaqueline Sandgren går i gymnasieklassen med lä- rarförberedande profil på Östra Grevie folkhög- skola.

26 LUM nr 3 | 2015 – Jag trivdes aldrig i skolan, att jag skulle bli lärare var verkligen inte med på kartan. Men nu är det min dröm att få jobba som lärare i Malmö, helst i en problemklass med tjugo 15-åringar som tycker att livet suger, säger Martina Stanley, 28 år. Hon vill bli en stark och trygg lärare, som lyssnar utan att döma eleverna. Hon beskri­ ver sin egen skolgång i Malmö som trasslig. Hon var inte en av de duktiga flickorna och pojkarna som trivdes som fisken i vattnet i skolan, inte en av dem som knäckte koden och lyckades. Men på allmän linje med lä­ rarprofil på Östra Grevie folkhögskola har Att bli lärare och jobba i en hon hittat motivationen och studietekniken. tuff klass i Mal- Kanske kommer hon att vara bättre på att mö är Martina få strulpellarna att älska skolan? Stanleys mål. – Jag vill åtminstone vara en av de lärare som är med och förändrar skolan. Vi måste prata mer om saker som är intressanta för Helsingborg under året, sammanlagt sex da­ sänka lärarutbildningens status. Men Sinik­ eleverna här och nu. I Malmö finns det en gar med föreläsningar och workshops. ka Neuhaus, chef för lärarutbildningen och väldig massa vapen i omlopp till exempel. – Eleverna har blivit av med rädslan för Bo-Anders Jönsson, rektorsråd för utbild­ Det pratar man inte om, men amerikanska akademiska miljöer. De har sett att lärande ningsfrågor tycker inte att det finns fog för revolutionen går man igenom lika noga var­ på en mer avancerad teoretisk nivå inte be­ farhågorna. je år. Det läggs för mycket energi på samma höver kännas tungt, säger Kalle Bjelkefelt, – Jag tror tvärtom, att folkhögskole­ gamla saker och aktuella problem tas inte lärare på Östra Grevie folkhögskola. eleverna kommer höja kvalitén. Folkhög­ upp tillräckligt. Om eleverna klarar sin gymnasieexamen skolorna har skaffat sig en stor pedagogisk med lägst omdömet 3 på en femgradig ska­ kompetens för att möta elever från hela I två år har Lunds universitet försökt stär­ la, så är de garanterade plats på LU:s lärar­ samhället. Det går ofta bra för dem, vi ser ka samarbetet med folkhögskolorna i Skåne. utbildning. De kommer in via ett alternativt till exempel att vissa kommer in på läkarpro­ Ett av målen är att rekrytera fler studenter till urval. Men de får inte vänta – de måste börja grammet. Vi har länge underskattat folk­ lärarutbildningen, som har svårt att fylla sina hösten 2015. högskolornas kompetens, säger Bo-Anders platser. Samarbetet har resulterat i två gym­ När LU beslutade sig för att öppna för Jönsson. nasieklasser med lärarförberedande profil på ett särskilt urval, var studentrepresentanter­ Östra Grevie och Munka Ljungby folkhög­ na i NÄLU, Nämnden för ämneslärarutbild­ Bo-Anders Jönsson vill också sätta skolor. Eleverna har åkt till lärarutbildningen i ningen, oroliga för att en gräddfil in skulle igång liknande samarbeten med folkhög­ skolor som ger behörighet till högskolestu­ dier motsvarande naturvetenskapligt gym­ nasieprogram, med målet att locka fler studenter att söka lärarutbildningen för just ma-no-lärare. Samarbetet med folkhögsko­ lorna är också ett sätt att bredda rekrytering­ Östra ­Grevie en av lärarstudenter, så att fler från studie­ folkhögsko- ovana hem vågar söka sig till universitetet. la är en av två – Det finns ett stort värde i att vi får lära­ folkhögsko- re som har olika erfarenheter av skolan och lor som har gymnasieklas- som kan göra möjligt för fler elever att lyck­ ser med lärar- as. Skolan bör spegla samhället, inte bara förberedan- reproducera medelklassamhället, säger Si­ de profil. foto: nikka Neuhaus. supers5705/wiki- Text: Jenny Loftrup media commons Foto: Gunnar Menander

LUM nr 3 | 2015 27 forskning. Hur får vi hälsosamma inomhusmiljöer? inomhusklimat. Vi tillbringar nittio procent av vår tid inomhus. Vi både gympar och shoppar utan att sticka ut näsan. Dessutom sprider sig in- omhustrenden, trots att vi har dålig koll på luften vi andas in. – Hälsoeffekterna kanske upp- täcks först efter flera år, säger THL - forskaren Aneta Wierzbicka, som koordinerar ett tvärvetenskapligt tema på Pufendorfinstitutet.

Mycket forskning har gjorts för att det ska byggas sunda, välventilerade hus. Ändå upphör inte larmen. Vanligast är kanske att barn och personal blir sjuka av mögel i för­ skolor och skolor, men det finns också an­ dra faktorer som påverkar hälsan och som vi har dålig koll på, menar Aneta Wierz­ bicka. Hon koordinerar Pufendorf-temat Aneta Wierz- ”Hälsosamma inomhusmiljöer” som star­ bicka koordine- tade i höstas. rar ett tvärveten- – Jag insåg att det krävs ett helhetsgrepp skapligt projekt på ­Pufendorfinstitutet för att komma vidare och kunna förbättra om hur vi ska få inomhusmiljön, så jag tog initiativ till temat hälsosammare och hittade entusiastiska och engagerade inom­husmiljöer. I kolleger att samarbeta med, berättar Ane­ Lund kan det till ex- ta Wierzbicka. empel vara en god idé att vädra, med- an det i hårt föro- Nu leder hon tillsammans med Birgitta renade megastäder Nordquist och Yujing Li från LTH och Emi­ inte är att rekom- lie Stroh från Medicinska fakulteten olika mendera. projekt inom temat. De fyra är relativt unga forskare och har kommit ungefär lika långt i karriären. fascinerande! – men mätresultaten ger inte – Varje individ har en unik känslighet och Totalt inom temat jobbar tretton fors­ hela bilden om man vill förstå vad som är en unika behov. Inte bara luftkvalitet utan även kare från ett tiotal ämnen, berättar Aneta god inomhusmiljö. sådant som ljus, ljud och förväntningar spe­ Wierzbicka. Hennes möte med forskare från exem­ lar in. – Vi tekniker är duktiga på att mäta saker pelvis psykologi, miljöpsykologi, beteen­ Hon har inspirerats av sina kolleger och och själv mäter jag partiklar i olika miljöer devetenskap, interaktionsdesign, ljus- och deras kunskaper om t.ex. placebo och noce­ samt i aerosolkammaren på Designcentrum ljuddesign och hållbart byggande har varit bo-effekten, dvs. just hur förväntningar på­ på LTH. Det är inget fel på det – partiklar är en ögonöppnare, säger hon. verkar upplevelser och reaktioner. Samma

28 LUM nr 3 | 2015 sak gäller så kallat systemiskt tänkande och sen mellan god ventilation och hur männ­ de inte är reglerad, och dess påverkan på ”universal design” som handlar om att byg­ iskor hanterar den. barns hälsa är ett annat projekt som man ga hus som fungerar för alla och över lång tid – Många människor tycker att det drar skissar på. Och en grupp vill på en psykolo­ och att förstå vilka faktorer som spelar roll. från ventilationssystemet eller att t.ex. fläk­ gisk nivå undersöka hur man kan gå tillväga – God inomhusmiljö handlar om männ­ tarna väsnas. Kan vi med ny digital teknik för att renovera miljonprogramsområdena iskor, om hur de mår och vilka behov de har. ge enkel feedback som ökar brukarens ac­ från 60-talet. Det gäller att möta männis­ Lundaforskarna har lämnat sina ”comfort ceptans för fläktarna – till exempel tillfälligt kors behov och förväntningar och få en ven­ zones” dvs. de egna ämnena och lärt känna högre ljud när luften är sämre och en enkel tilation så att de boende mår bra och samti­ varandra över disciplingränserna. De tävlar ”smiley” som signalerar att nu är luftkvalite­ digt spar energi. inte utan uppskattar varandras olika kompe­ ten ok? Det är också viktigt att uppmuntra – Hur ska vi göra? Att öppna fönster för tens och har lärt sig massor. Det är en fördel tillverkarna att få fram tystare fläktar. att vädra är inte bra från energisynpunkt, att flera tidigare arbetat tvärvetenskapligt, men människor vill ju gärna kunna göra det fortsätter Aneta Wierzbicka. Ett annat projekt vill förbättra samarbe­ och ha kontroll över det. På de flesta platser tet mellan forskare, byggare och brukare. i Sverige är det bra för hälsan att vädra, men Sedan temat drog igång i höstas har de Här finns en stor klyfta att överbrygga. Fort­ definitivt inte i hårt förorenade megastäder ordnat workshops och deltagit i nationella farande är det ekonomin som styr vid byg­ som exempelvis Peking. Dessutom kom­ konferenser. De har byggt nätverk med kol­ gena, inte forskningsrön om vilka material mer föroreningar inte alltid utifrån – venti­ leger i hela landet men även med kommu­ som är riskfria eller vilket sätt att bygga som lationssystemet renar också luften inomhus ner, byggindustri och brukare. Nästa steg fungerar bäst. genom att föra bort gaser och partiklar från blir att söka fleråriga forskningsanslag till de – Och det flyter runt en massa tjocka ma­ matlagning, brinnande ljus eller från mate­ projektidéer som utkristalliserat sig. nualer som ingen läser och följer ordent­ rial som vi för med oss in i hemmen, t.ex. En grupp vill hitta konkreta sätt som upp­ ligt, både när det gäller hur man bygger och via möbler, städprodukter och kläder, säger muntrar människor att använda ventilations­ hur man kontinuerligt sköter byggnader och Aneta Wierzbicka. systemen i bostäder och på arbetsplatser, ventilationssystem. Text: BRITTA COLLBERG genom att undersöka samspelet och balan­ Luftkvaliteten i förskolan, som fortfaran­ Foto: Gunnar Menander

välkommen till Crafoord Days 2015 5–6 maj i stockholm PHOTO: HARVARD UNIVERSITY PHOTO: HIROSHI AKASHI Prissymposium och prisceremoni

KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN, STOCKHOLM ANMÄLAN PÅ WWW.CRAFOORDPRIZE.SE ELLER HTTP://KVA.SE

SE HELA PRISSYMPOSIET LIVE PÅ HTTP://KVA.SE 7 maj i lund Öppna prisföreläsningar av TOMOKO OHTA och RICHARD LEWONTIN, Harvard University, Cambridge, MA, USA, Bengt Olle Bengtsson, Biologiska institutionen, och TOMOKO OHTA, National Institute of Genetics, Mishima, Lunds universitet Japan, tilldelas Crafoordpriset i BIOVETENSKAPER 2015

15.30–17.30 ”för deras banbrytande analyser och fundamentala BLÅ HALLEN, EKOLOGIHUSET, LUNDS UNIVERSITET bidrag till förståelsen av genetisk variation.”

Mer information och anmälan: CRAFOORDPRISET UTDELAS AV www.crafoordprize.se och http://kva.se/kalendarium KUNGL. VETENSKAPSAKADEMIEN

LUM nr 3 | 2015 29 forskning.

Chris Holmlund är professor i film, Women´s Studies och franska vid Uni- versity of Ten- nessee i Knox- ville när hon inte är gästpro- fessor vid Lunds universitet. Här står hon utan- för Filmstaden i Lund. Gästprofessor i filmvetenskap frontfigur bland filmforskare

Filmvetenskap. – Jag är en politiskt grafen Kino, säger Chris Holmlund på sjung­ filmmediet, lyfta blicken från det snävt väs­ engagerad aktivist och vill bredda ande dalmål, när LUM träffar henne på SOL- terländska, ofta amerikanska, perspektivet. och fördjupa filmvetenskapen, centrum och avdelningen för filmvetenskap. Hon har uträttat en del i den vägen som säger Chris Holmlund, som under Hon är visserligen uppvuxen i en liten by ut­ ordförande för SCMS, Society for Cinema våren är gästprofessor vid Lunds anför New York City men hennes mamma & Media Studies. Det är världens största universitet. Hon är en frontfigur var från Dalarna och Chris tillbringade barn­ sammanslutning av forskare inom film, vi­ inom världens största organisation domens somrar där. Lund är en ny erfaren­ deospel, radio och ljud och en viktig mö­ för filmforskare och kommer i den het även om hon träffat flera av LU:s film­ tesplats och katalysator för nya forsknings­ egenskapen att representera Lunds forskare på konferenser runt om i världen, inriktningar. universitet på konferenser världen berättar hon. över. SCMS har 3.000 medlemmar från mer än Internationella konferenser är Chris femtio länder. Chris Holmlund lämnade ny­ Det är kul att vara i Lund och en extra bonus Holmlunds hemmaplan. Hon är en entusi­ ligen ordförandeposten, men sitter fortfa­ är att bo bara tio minuter från kvalitetsbio­ astisk nätverkare och vill bredda synen på rande i styrelsen för denna organisation som

30 LUM nr 3 | 2015 började som en mindre herrklubb i USA på filmvetenskapen att ha bred koll på utveck­ hade jag haft en lista – och då hade Berg­ 60-talet, berättar hon. lingen i hela världen – inte minst i dag när mans ”Persona” funnits med, en oerhört Chris Holmlund är professor i film, det blivit billigare att göra och även sprida vacker film. Men i dag? Nej, vad jag tycker är Women´s Studies och franska vid University film via digitala medier. bäst och intressantast ändrar sig hela tiden. of Tennessee i Knoxville. Hennes forskning Generellt är hennes erfarenhet att det spänner över allt från lågbudget indepen­ Många filmvetare har också väldigt bre­ ofta är mindre påkostade filmer och inte säl­ dent film till kioskvältande action. Hon har da intressen, konstaterar Chris Holmlund. lan de som görs utanför den västerländska ofta feministiska, postkoloniala och queer­ Själv doktorerade hon på Marguerite Duras sfären som är mest intressanta. Två som im­ teoretiska perspektiv. Genus och kroppside­ filmer – smala experimentella verk som det ponerat på senare tid är Laura Poitras Os­ al – t.ex. Arnold Schwarzeneggers och Dolly kanske är roligare att fundera över efteråt carsbelönade dokumentär ”Citizenfour” Partons - har bland annat engagerat henne. än att sitta igenom, säger hon med ett leen­ om Edward Snowdens avslöjanden, samt de. Arbetet med experimentell film skärpte ”Gloria”, en film av Sebastian Lelio om en Hon har forskat om film från USA, Euro­ hennes blick och gav verktyg i analysen även medelålders kvinnas sökande efter kärleken pa, franskspråkiga Afrika och Latinamerika. av spelfilm, dokumentärer och tevenyheter. i dagens Santiago. Hennes språkkunskaper har gjort det möj­ – Nyheter och dokumentärer kan lätt ligt för henne att granska den amerikanska uppfattas som ”sanna”, men allt filmberät­ Utöver uppdraget som ambassadör för stjärnkulten med internationella, mångkul­ tande är ju vinklat. Val av genre, bilder, be­ Lunds universitet i internationella samman­ turella glasögon. Resultatet förtar glansen rättarröst etc. påverkar hur man uppfattar hang under våren kommer Chris Holmlund en hel del, konstaterar hon, för allt hand­ det, säger hon. även att hålla forskarseminarier. lar inte om västvärlden och Hollywood, om Vilka är hennes favoritfilmer? text: Britta Collberg man tittar efter noga. Och det är viktigt för – Hade du frågat mig för tio år sedan, så Foto: Gunnar Menander

Kursutbud på Media-Tryck VT 2015

Nyhet! Kursdatum Avhandlingskurs Frågor och anmälan

GRAFISK FORTBILDNING MARS ANMÄLAN Vänder sig till dig som producerar trycksaker 11/3 Att skriva, formatera och leverera en Du anmäler dig enkelt genom att inom LU. Kontakta [email protected] för tryckfärdig avhandling som PDF fylla i ett anmälningsformulär på vår anmälan och ytterligare information. 25/3 To write, format and deliver a print hemsida. Läs mer på: www.mediatryck.lu.se/ ready thesis as a PDF (in English) www.mediatryck.lu.se APRIL AVHANDLINGSKURS: SKRIVA, FORMATERA 15/4 Att skriva, formatera och leverera en OCH LEVERERA EN AVHANDLING SOM PDF tryckfärdig avhandling som PDF FRÅGOR 22/4 To write, format and deliver a print Vi tar oss igenom hela processen från att skriva Har du frågor kring kurserna, ring eller i avhandlingsmallen till att avhandlingen blir ready thesis as a PDF (in English) maila till: MAJ levererad till beställaren. Jonas Palm 6/5 Att skriva, formatera och leverera en tel. 046-222 32 71 tryckfärdig avhandling som PDF 20/5 To write, format and deliver a print e-post. [email protected] ready thesis as a PDF (in English) MEDIA-TRYCK Kursen tar cirka en och en halv timme och är gratis! Sölvegatan 14, hus I Tel: 046-222 91 76 www.mediatryck.lu.se VÄLKOMNA!

LUM nr 3 | 2015 31 folk.

Han fick universitetet med mo- dersmjölken men har inte många egna högskolepoäng. Däremot har universitetets centrala sökredaktör ett förflutet som rockstjärna. Idag har han tjugo gitarrer i sin studio och två band igång – men slipper

numera pressen att skriva hits. Michael Sellers är sökredaktör och gitarrist i bandet Torsson. foto: festivalphoto.net / mikael hedman Gitarrhjälte fixar sökfunktionen När man slutar på gymnasiet undrar de flesta spelar Michael med kultbandet Torsson, där Sellers liv sen barnsben. Trots det, eller kan­ vad de ska göra med sina liv. Michael Sellers medicinprofessor Bo Åkerström sjunger. ske på grund av det har han valt bort hög­ hann inte undra, han gick från gymnasie­ Han har också sitt eget band Langhorns som skoleutbildning. Mamma Pia Sellers var chef elev till rockstjärna. Lundabandet The Sin­ spelar instrumental surfmusik och bland an­ inom förvaltningen och pappa Peter Sellers ners som han spelade i slog stort och snabbt. nat haft musik med i tv-programmen Sex var docent i fysikalisk kemi. – Det var jättehäftigt. Att plötsligt kun­ and the city och Svampbob. – Jag har barndomsminnen från ”vita hu­ na leva på att spela, det var världens dröm. – 350 avsnitt Sex and the city har jag plå­ set”, att sitta i mammas rum och vänta. När Samtidigt gick det för snabbt. Jag blev jätte­ gat mig igenom i väntan på att låten skulle jag själv började jobba på LU var mamma nervös bara jag såg en liten annons om att dyka upp där. kvar och vi hamnade på en del gemensam­ vi skulle spela någonstans. ma möten. Det kändes sådär... Det blev också en press på gitarristen Mi­ Parallellt med musiken intresserade sig Snart är det dags att vårfixa med segel­ chael Sellers och sångaren Sven Köhler som Michael Sellers för programmering och lärde båten i Lomma. skrev låtarna. Plötsligt försörjde sig alla kom­ sig mer och mer, på egen hand och via kur­ – Det känns stressigt på våren när den pisarna i bandet på musiken. Det gällde att ser. När The Sinners tog paus så gick han från ska göras i ordning, men det går inte att skriva låtar som slog. att vara rockstjärna till att göra utbildnings­ vara utan. Jag kan inte tänka mig en som­ – Det var tunga förväntningar. Vi ville program på cd för ett litet IT-företag. 2003 mar utan båten och havet. så mycket och var överambitiösa. Vi kunde började han på universitetet som webmaster. jenny loftrup repa i det oändliga. – Jag saknar inte att vara rockstjärna, det The Sinners började som förband till Wil­ har jag varit. Nu slipper jag den ekonomiska Michael Sellers mer X och är ett av de mest kända lunda­ berg- och dalbanan och pressen. Idag känns banden. De har turnerat Europa runt, spelat det kul och avslappnat med musiken. GÖR: Sköter LU:s sökmotor, skriver på Roskilde och Hultsfred, och varit hus­ Som sökredaktör är det Michael Sellers låtar. Spelar i kultbandet Torsson och band i Aschbergs tv-show Uppesittarkväll. jobb att göra universitetets hemsida lättare sitt eget band Langhorns. Seglar. att hitta på. Sökmotorn för LU:s hemsida ska KÄND FÖR: Gitarrist i lundabandet The Sinners som hade sin storhetstid i I Sju år var det bara musik som gällde och bytas ut till den mest kända open source- slutet på 80-talet. det sammanföll med den gyllene popstads­ sökmotorn, Apache Solr. FAMILJ: Sambon Malin, barnen tiden i Lund, där Mejeriet var nav. Michael – Men om det är ”skit in” så blir det också Malva och Melvin. jobbade, spelade och i princip levde på Me­ ”skit ut”, alltså de sidor som inte använder sig PÅ GÅNG MED: Ny skiva med både jeriet.Efter en tid då jätte­musikbolaget War­ av populära sökord i texten och sällan upp­ Torsson och Langhorns. Torsson spe- ner tagit över som bestämde sig bandet för dateras, de kommer aldrig bli lätta att hitta. lar på Sweden Rock i sommar. att ta en paus, som pågår fortfarande. Idag Universitetet har funnits med i Michael

32 LUM nr 3 | 2015 listan.

Innovationsprofessor Charles Edquist är ny le- damot av regeringens innovationsråd. Han var en av grundarna och under flera år även chef för CIRCLE som blivit ett av Europas största centra för innovationsforskning. Här listar han fem viktiga framgångsfaktorer för innovations- politiken. Fem framgångsfaktorer för innovationspolitiken

Utveckla innovation som självständigt 1 politikområde! Vi är på god väg: statsministern leder ett nationellt innovationsråd, vi har för första gången en närings- och inno­vationsminister och dessutom en minister ansvarig för offentlig upphandling.

Skilj på forskningspolitik och innova- 2 tionspolitik – men låt dem samverka! Det leder sannolikt till bättre politik i båda fallen - och mer resurser för båda områdena. Innovationer uppstår i komplexa system, där många faktorer påverkar. Forskning är inte alltid utgångspunkten.

Använd offentlig upphandling för att 3 driva fram innovationer! Offentliga sektorn upphandlar årligen för 700 mil- jarder, med syfte att tillfredsställa behov och lösa problem för samhälle och miljö. Om tio procent användes för att dri- va fram innovationer - 70 miljarder - så skulle vi få en innova- tionssatsning dubbelt så stor som hela den offentliga forsk- ningsbudgeten!

Upphandla funktioner – inte produkter! 4 Beställ en decibelnivå i stället för att köpa ett bul- lerplank eller tystare asfalt! Det frigör kreativitet och innovativitet hos leverantörer!

Skilj på rollerna! Charles Edquist listar fem vik- 5 Staten ska endast vara ett stöd och göra det som tiga framgångsfaktorer för privata aktörer inte gör. Innovationspolitiken ska innovationspolitiken. komplettera marknadens aktörer, inte ersätta dem! foto: gunnar menander

LUM nr 3 | 2015 33 boken. redaktör: ulrika oredsson

ANN HEBERLEIN Gud, om vi ska talas vid du och jag måste jag vara helt ärlig (Bonnier) Ann Heberlein ställer Gud till svars för att världen är som den är och för att hen inte hjälper henne när hon som bäst behöver det. Hon känner sig övergiven men kan inte överge sin tro på Gud. Boken är personligt skriven men hänvisar till filosofer, teologer och författare. Annika Björkdahl, professor i Den innehåller också ett svar från Gud. Det är ett svar som tar fram statsvetenskap den Gud som finns i den kristna tron, men det är också en Gud som säger sig inte vara allsmäktig utan vanmäktig. Vad är det för normer LARS GUSTAF ANDERSSON och John Sundholm EU vill exportera? Hellre fri än filmare – Det handlar om allt från frihandel (Nordic Academic Press) till mänskliga rättigheter och jäm- ställdhet. Filmverkstan i Stockholm, finansierad av Svenska Filminstitutet och – Det fungerar olika bra. Det finns SR/SVT, var under åren 1973–2000 ett utvecklingscenter för filmare. länder och regioner som helt och Filmvetarna Lars Gustaf Andersson och John Sundholm har gjort hållet anpassar sig till EU:s normer. en granskning av epoken Filmverkstan, som de menar blivit styv­ De fogligaste finns förstås inom EU moderligt behandlad i den svenska filmhistorien. Här gjordes över även om ett EU-medlemskap inte är 400 filmer, med tonvikt på dokumentärer och animation. Grupper en garanti. Tjeckien och Öresunds- som tidigare varit utestängda från filmbranschen som exempelvis in­ regionen är exempel som trots vissa vandrare, kvinnor och konstnärer gavs här möjlighet att uttrycka sig. tveksamheter har valt att anpassa sig efter Schengenavtalets normer ROLAND PAULSEN om mobilitet och fri rörlighet. Vi bara lyder – Sedan finns det länder som för- kastar eller sätter sig på tvären mot – en berättelse om Arbetsförmedlingen EU:s spelregler, t.ex. det östafrikan- (Atlas) ska frihandelsområdet som har svårt Sociologen Roland Paulsen har ägnat ett år åt att sitta med på Ar­ att uppfylla EU:s nya handelsvillkor betsförmedlingens internmöten och intervjua arbetsförmedlare och när det gäller matsäkerhetsstan- arbetslösa. I boken beskriver han hur Arbetsförmedlingen gått från dard, arbetsförhållanden en annonsbyrå för lediga jobb till att alltmer syssla med kontroll av och tekniska regelverk. arbetslösa. Studien är en undersökning av byråkratiska ekorrhjul, De efterlyser handels- och vad som får tjänstemän att nitiskt följa absurda regelverk de avtal där det även ingår själva inte tror på. Resultatet är en uppgörelse med hela idén om bistånd och teknisk as- sistans. lönearbetets nödvändighet. – Även en del asia- tiska länder motsätter WILHELM AGRELL sig EU:s försök att expor- Mannen från Suez tera sina normer genom (Atlantis) handelsrelationer, t.ex. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, tar steget fullt ut jämställdhet som har visat sig vara och skriver en underrättelseroman. Huvudpersonen Jakob är offi­ en svårexporterad norm. ciellt i Tel Aviv för att knyta kontakter på en konferens om interna­ Annika Björkdahl (medredaktör) tionell terroristbekämpning. Men hans verkliga uppdrag är att så Importing EU norms diskret som möjligt avveckla ett politiskt alltmer belastande samar­ (Springer) bete mellan Sverige och Israel. Bit för bit dras Jakob in i en familje­ tragedi och ett skuggspel med en okänd motpart.

34 LUM nr 3 | 2015 gästtyckaren.

Det är ett problem att mycket ny kunskap från forskning om barns villkor och perspektiv fortfarande inte tas tillvara, menar Bodil Rasmusson, lektor och barnforskare på Socialhögskolan. Barnforskning borde nyttjas bättre

arns villkor i Sverige är i internationell jämförelse kisk sjukdom och alkoholmissbruk. Verksamheter och meto­ mycket goda. Vårt land framhålls ofta som före­ der för det praktiska arbetet med barn har utvecklats med gångare vad gäller barns välfärd och förverkligandet barns delaktighet i fokus liksom barns rätt till skydd mot våld av FN:s barnkonvention. Men det finns också en an­ och övergrepp. Ett exempel är barnahus där polis, åklagare, Bnan bild. Vi får nästan dagligen upprörande nyheter om sto­ socialtjänst och sjukvård samverkar under ett tak för att ta ra brister i socialtjänstens arbete med barn som far illa, våld i hand om misshandlade barn utifrån ett barnperspektiv. skolan och missförhållanden i samhällets institutioner. Erkän­ nandet av barnkonventionen har inte självklart lett till bättre Nya lagar har stiftats med syftet att stärka barns ställning villkor för utsatta barn. Men har den då alls någon betydelse? och för närvarande pågår arbete med att göra barnkonventio­ Svar kan bl.a. sökas i utvecklingen de senaste decennierna, en nen till svensk lag. Sverige bidrar genom internationellt utveck­ tid då jag själv varit verksam som lingssamarbete till att sprida kunskap socialarbetare, som barnombud i om barnkonventionen i utvecklings­ Lunds kommun, som barnforskare ”Barnkonventionen bidrar till länder, Lunds universitet deltar bl.a. och lärare i barns rättigheter såväl att problemen uppmärksammas, genom uppdragsutbildningen Child i Sverige som internationellt. rights, Classroom and School Mana­ När jag intervjuade barn om de­ men barn behöver därtill starka gement. ras vardagsliv i mitt avhandlings­ talespersoner som driver deras Barnfrågor har en tydlig plats på arbete i mitten av 1990-talet, var den politiska agendan. Så borde vi det mycket sällsynt att forskare ta­ intressen. Universiteten har här då inte ha kommit längre? lade med barn. Ett syfte med min Ett grundproblem är att den kun­ forskning blev därför att pröva ve­ en viktig uppgift.” skap som finns inte tas tillvara till­ tenskapliga metoder för att fånga räckligt. Nya och tidigare okända barns perspektiv. Vid denna tid hade barn heller inte något ut­ problem t.ex. nätmobbning och flyktingbarnens situation, rymme för att komma till tals i t.ex. samhällsplanering och so­ ställer därtill ständigt nya krav på myndigheter och professio­ cialtjänstens utredningar. Barn betraktades som inkompetenta nella. Trots många lagändringar är barns ställning ofta svag och omogna och deras åsikter tillmättes inget värde. Barn som i sammanhang där barns rätt och föräldrars rätt är i konflikt. kategori var osynliga i statistik och välfärdsforskning. Barnkonventionen bidrar till att problemen uppmärksammas, men barn behöver därtill starka talespersoner som driver de­ Med åren har kunskaperna ökat väsentligt. Forsk­ ras intressen. Universiteten har här en viktig uppgift. ningen om och med barn inom olika discipliner bidrar i dag Bodil Rasmusson med omfattande kunskaper om barns villkor, behov och ut­ universitetslektor Socialhögskolan veckling. Att forska med barn som informanter är numera Fotnot: Nyligen bildades Child Rights Institute @ Lund Universi- erkänt. Indikatorer har definierats för att följa förändringar i ty, en nätverksbaserad organisation som ska samla LU-forskare barns villkor över tid. Vi har lärt oss att se och förstå barnfat­ för att stödja forskning och utbildning med utgångspunkt i barn- tigdom, villkoren för barn med föräldrar i fängelse, med psy­ konventionen.

LUM nr 3 | 2015 35 insändare. Skriv till LUM! [email protected] | LUM, Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund | Hämtställe 31

ma och hjärtligen gratulera LU:s administra­ tiva förmåga att utföra komplicerade eko­ Ska det behöva ta 49 dagar nomiska transaktioner genom användandet av effektiva rutiner och funktionella digita­ la ekonomihanteringssystem, och allt detta att betala en faktura? på endast drygt hälften av den tid Phileas Fogg behövde för att åka runt jorden (på fakturahantering. Väl åter på jobbet min åldriga hjärnbark dyker 90-talsfrasen 1800-talet)! Vem vet vad framtiden har i sitt efter nyårshelgen lämnar jag en faktura till ”Stark jobbat PG!” upp samtidigt som jag sköte? Snart kan vi kanske åka till månen institutionens administration den 7:e januari erinrar mig att det tog ca drygt tre dagar för på bara 2 dagar medan fakturahanteringen 2015 med uppmaningen ”betala snarast”. Apollo 11 att nå månen samt att det tog 80 kanske sträcker sig ända till mars…, bara ”vi Summan är på 3000:- och utgör månadshy­ dagar (eller var det 79?) för Phileas Fogg att kan få lite fart på det hela”…. ra för ett rum som en vänlig äldre dam upp­ åka runt jorden i den fördigitala tidseran. Jonas Ardö låtit till en av mig inbjuden gästforskare. Den I detta perspektiv vill jag uppmärksam­ lektor, Lunds universitet 13 februari dimper ytterligare en faktura ner tillsammans med ett brev från damen, ur vil­ ket jag citerar: ”… än så länge har det inte kommit mig Svar: ”Vi beklagar” några pengar tillhanda. Jag har kanske gått fakturahantering. Nej det ska na­ skatter och arbetsgivaravgifter utgår. på en flopp? Hur som helst vore det bra ifall turligtvis inte ta 49 dagar att betala en Denna faktura har hanterats helt manu­ jag hade fått betalt innan hyresgästen flyt­ faktura och det beklagar Lunds universi­ ellt i motsats till en vanlig leverantörs­ tar ut igen. Om du har en möjlighet att få lite tet självfallet. Jag har också i samtal med faktura som antingen scannas eller kom­ fart på det hela vore jag tacksam.” dig Jonas försökt förklara varför det tog mer elektroniskt direkt in i Lupin. Ibland Jag påpekar det hela för vår institutions lång tid i just detta ärende. händer det att denna hantering inte går administration och efter ett tag framgår det Fakturor från privatpersoner där helt spikrakt genom de olika kontrollmo­ att summan kommer att betalas i samband F-skatte­nummer saknas hanteras över menten och utbetalningen försenas, vil­ med löneutbetalningen den 25 februari, lönerutinen för att säkerställa att faktu­ ket tyvärr hänt i detta fall. d.v.s. endast 49 dagar efter mitt ursprung­ ran inte avser ersättning för arbete då Lise Bröndum liga önskemål framfördes. Någonstans ur Ekonomidirektör

Kallelse till föreningsstämma Pensionärsföreningen mel- lan yngre lärare och tjäns- temän vid Lunds universitet Nu kan vi hälsa nya patienter (understödsförening) kallas välkomna till tandläkare Mats Larsson till ordinarie föreningsstäm- ma tisdagen den 5 maj 2015 och medarbetare i Lund! kl 17.00 på Kemicentrum, Avdelning Livsmedelstek- www.tandlakare-larsson.se nologis bibliotek, plan 0, ingång A. Leg. tandläkare Mats Larsson • Leg. Tandläkare Heléne Frid Stora Södergatan 3 • 046-14 10 92 • [email protected]

36 LUM nr 3 | 2015 Skriv till LUM! [email protected] | LUM, Lunds universitet, Box 117, 221 00 Lund | Hämtställe 31 på gång.

10 april Alumnfrukost – Att skriva ut plasmids”. Dr. Linus Sandegren, Uppsala uni­ 25–26 april Ljudshow i Vattenhallen. framtiden. Lär dig om 3D-skrivartekniken, lyss­ versitet. Kl 15.15–16.15, Biologihuset, Sölve­ Kl 12.00–17.00. Vattenhallen Science Center, na på musik, ät frukost och mingla med alum­ gatan 35, Lund. John Ericssons väg 1, Lund. ner! Kl 8.00–10.00 Kårhusets hörsal, LTH, Lund. 18–19 april Åskföreställning i Vatten- 28 APRIL. Konferens: ”Kvinnligt–man- Anmälan krävs. Info: [email protected] hallen. Kl 12.00–17.00 båda dagarna. Vatten­ ligt – finns det skillnader?”. Biologi eller so­ 11–12 april Makerspace i Vattenhal- hallen, John Ericssons väg 1, Lund. cial konstruktion? Utbildning–familjebildning? len. I Vattenhallen får alla experimentera med 19 april Familjesöndag: Visning och Arbetsliv–karriär; myter och fakta med bl.a. naturvetenskap och teknik. Kl 11.00–17.00 verkstad på Skissernas museum, Lund, kl Lina Thomsgård. Feminism. Paneldebatt med båda dagarna, Vattenhallen, Science Center, 12.30–15.00. bl.a. Gudrun Schyman och Roland Paulsen. John Ericssons väg 1, Lund. 19 april Föreläsning. Göran von Rosen Arr: Kungl Fysiografiska Sällskapet, Hjärntrus­ 12 april Öppet hus vid Lunds univer- berättar om Fanny Låstbom. Kl 15.00–16.00 ten och Medicinska fakulteten. Kl 9-17.30, Au­ sitet. Alla som är nyfikna på studier vid Lunds på Skissernas museum, Lund. lan, Skånes universitetssjukhus, Lund. universitet är välkomna! Kl 10.00–15.00 i uni­ 21 april Föreläsning vid Lunds seni- 26 april Offentlig visning på svens- versitetshuset, Lund. oruniversitet. Eva Björn: ”Anders Sparr- ka på Skissernas museum, Kl 14.00–15.00, 12 april Offentlig visning på Skisser- man – världsresenär, slaverimotståndare Finngatan 2, Lund. nas museum. Kl 14.00–15.00, Skissernas mu­ och entreprenör”. Kl 14.00–15.00 i Pingst­ 28 april Lunds filosoficirkel. Göran seum, Finngatan 2, Lund. kyrkans stora sal, Stora Södergatan 25, Lund. Therborn: ”Globaliseringen”, historien, na- 14–15 april Symposium. Focus Asia: 21 april Föredrag. Mötesplats Rydberg: tionalstaterna och framtiden”. Kl 18.30– ”Shopping Asia – the world consumes Klas Sjöberg: ”Ljusstimulans för hjärnan 21.00 Palaestra, Lund. Asia, Asia consumes the world”. Grand såväl som själen”. Kl 15.30–16.30 Rydberg­ 29 april Utställning. Lars-Göran Oreds­ Hotel dag 1 och AF Borgen dag 2 kl 9.30– salen, Fysicum, Professorsgatan 1, Lund. son visar Lunds universitets konstsamling på 17.30. Info: http://ace.lu.se/focus-asia/focus- 21 april Lunds filosoficirkel. Mats Al­ Skissernas museum. Kl 19.00–20.00, Finnga­ asia-2015/shopping-asia veson: ”Felfinnarsamhället: bättre att tan 2, Lund. 14 april Seminarium ”The good eco- undvika fel än att göra något bra”. Kl 2–3 maj SKROTorkester och Quantum- nomy: life sciences and the litte tools of 19.30–21.00 Edens hörsal, Lund. show i Vattenhallen. Info: www.lu.se/event/ valuation”. Info: http://www.pi.lu.se/verk­ 22 april Föredrag på Historiska mu- skrotorkester-och-quantumshow-i-vattenhal­ samhet/exploring-challenges-for-new-big- seet. Sören Andersson ”Seder och bruk vid len Kl 12.00–17.00. Vattenhallen Science Cen­ science. Kl 13.00–15.00 Pufendorfinstitutet, död och begravning. Begravningskultur i ter, Johan Ericssons väg 1, Lund. Biskopsgatan 3, Lund. förändring under 1800-, 1900- och2000- 3 maj Offentlig visning på Skissernas 14 april Föredrag. Mötesplats Rydberg: talet”. Kl 18.00–19.30 på Historiska museet, museum. Kl 14–15, Finngatan 2, Lund. Freddy Ståhlberg ”The Swedish national 7T Krafts torg 1, Lund. 5 maj Lunds filosoficirkel. Lars Träd­ facility”. Kl 15.30–16.30 Rydbergssalen, Fy­ 22 april Samtal. Koreografen Rasmus gårdh: ”Står vi inför en tillitskris i Sveri- sicum, Lund. Info: [email protected] Ölme och scenografen Ralph Richardt Strøbech. ge?”. Kl 19.30–21.00 Palaestra, Lund. 14 april Lunds filosoficirkel. Victoria Kl 19.00–20.00, Skissernas museum, Lund. 7 maj Vetenskapsteater: Snillen speku- Höög: ”Att stabilisera världen eller skapa 24 april Utställning. Vernissage på Skis­ lerar. Föreställning kl 19.00 på Magle stora kyr­ mening. Om analytisk filosofi och huma- sernas museum – Lunds universitets konstsam­ kogata 4, Lund. Info: http://kunskapskabaren. niora”. Kl 19.30–21.00 Palaestra, Lund. ling. Kl 17.00–19.00. se/lund-i-fokus/ och [email protected] 15 april Föreläsning. Crafoords veten­ skapsluncher: ”Varför ökar typ-2 diabe- tes risken för demens?”. Kl 12.15–13.15 på Martas Café, Stadsbiblioteket i Lund. disputationer. 15 april Föreläsning. Janne Ahlin, pro­ fessor em i formlära vid LTH, berättar om arki­ tekten Sigurd Lewerentz. Kl 19.00–20.00 på 10 april 15 april Skissernas museum. 15 april Teknik- och naturvetarcir- Marta Kolankiewicz i sociologi: ”Anti-mus­ Simon Siggelsten i byggande och arki- keln. ”Ljuset i kamp mot cancer – om hur lim violence and the possibility of justice”. Kl 10, tektur: ”Induvidual metering and charging of strålterapi räddar liv”, Sofie Ceberg, Medi­ Kulturens auditorium, Tegnérsplatsen, Lund. heat and hot water in multi-apartment buil­ cinsk strålningsfysik. Kl 19.30–21.00 Edens Peter Henning i litteraturvetenkskap: dings”. Kl 9.15 i hörsal B, A-huset, Sölvegatan hörsal, Paradisgatan 5, Lund. ”Minne, jag, 1800. Litterär självframställning 24, Lund. 16 april Symposium. Cancer colla- hos Atterbom, Geijer, Widerberg och Heiden­ boration. Info: www.mediconvillage.se/sv/ stam”. Kl 13.15 i hörsalen, Språk- och littera­ 18 april events/focus-cancer-collaboration. Kl 11.00– turcentrum, Helgonabacken 12, Lund. 19.00, Medicon Village, Lund. Philip Pärnamets i kognitionsvetenskap: 16 april Forskarlunch: Ät dig till blod- 13 april ”Observing and influencing preerences in real sockerbalans! Kl 12.15 på Café Ester, Kemi­ time. Gaze, morality and dynamic decision- centrum, Lund. Nils Johansson: ”Fire dynamics in multi-room making”. Kl 13.15 i sal C121, LUX, Helgona­ 16 april Föreläsning. ”Antibiotic re- compartment fires”. Kl 10 Hus A, Sölvegatan vägen 3, Lund. sistance and dynamics of ESBL-producing 24, LTH, Lund.

LUM nr 3 | 2015 37 20 april

2015 års stipendier och konferensbidrag från Vladislava Stoyanova i juridik: ”Hu­ man Trafficking and Slavery Reconside­ red. Conceptual Limits and States’ Positive Obligations”. Kl 10.15 Pufendorfsalen, Lund. Anvisningar för ansökan nns på vår hemsida: 24 april www.sol.lu.se/forskning/stipendier Ester Lörinc i patologi: ”The columnar Beslut om tilldelning sker i juni 2015. lined esophagus: aspetcs on the assess­ ment of dysplasia and on the relationship with the esophageal submucosal glands”. Kl 10 aulan, Kvinnokliniken, Skånes uni­ versitetssjukhus, Malmö. Frida Ojala: ”Modeling antibody ag­ gregation in downstream processing”. Kl Intensiv dansk for svenskere! 10.30 Kemicentrum, hall B, Getingevägen 22 – 26 juni 2015 60, Lund.

Kursen är kostnadsfri och hålls i Köpenhamn veckan efter midsommar. 8 maj Varmt välkommen med din ansökan! Olof Garpinger i reglerteknik: ”Ana­ Läs mer på cors.lu.se/intensiv-dansk-for-svenskere lysis and design of software-based opti­ mal PID controllers”. Kl 10.15 i sal M:B, M- Centrum för Öresundsstudier huset, Ole Römers väg 1, Lund. Följande disputationer har ägt rum:

Matthias Lehner i industriell miljö- Upptäck Backagården! ekonomi: ”Sustainability in store – how retailers bring sustainability to their custo­ mers”. – det kompletta kurs- och konferens- Sebastian Haner i matematik: centret mitt i natursköna Skåne. ”View planning and refractive modeling Vi har nio moderna konferenssalar, for structure and motion”. med senaste teknik. Nyrenoverat bo- Karin Fjordén i klinisk medicin med ende och en restaurang med menyer inriktning onkologi: ”Prognostic mar­ kers and mechanisms of chemotherapy enligt god skånsk tradition. resistance in diffuse large b-cell lymp­ Stenskogen 735, 243 91 Höör, tel 0413-746 00, [email protected] homa”. Jonathan Sjögren i biomedicin med inriktning experimentell infek- tionsmedicin: ”Bacterial modulation of host glycosylation – in infection, biotech­ Konferenspris! nology, and therapy”. fr. 598 sek /person Mötesplats! Camilla Thuring i biomedicin med Hos oss är det lätt att mötas, samla tankarna och inriktning immunologi: ”Tapasin – the fatta kloka beslut. Till din hjälp har du goda luncher star of the show in HLA-maturation”. och middagar, vacker miljö och behagligt boende. Erik Anesäter i klinisk medicin med Varmt välkommen! inriktning thoraxkirurgi: ”Negative pressure wound therapy. Mechanisms of actiono and protecting exposed blood vessels in the wound bed”. Linnea Wegerstad i straffrätt: ”Skyddsvärda intressen & straffvär­ Åkersbergsgatan 3, · Höör tfn 0413–55 91 00 · www.akersberg.se da kränkningar. Om sexualbrotten i det

38 LUM nr 3 | 2015 hänt. straffrättsliga systemet med utgångs­ punkt i brottet sexuellt ofredande”. Maria Karlsson i historia: ”Cultures YNGST. Nyligen besluta­ MILJONREGN. Knut och Alice Wallenbergs of denial. Comparing holocaust and ar­ des att 34-åriga Kimberly Stiftelse satsar närmare 600 miljoner kronor menian genocide denial”. Dick Thelander befordras under en tioårsperiod inom programmet Wal­ Sten Strömberg i bioteknik: ”Deve­ till professor i materialve­ lenberg Clinical Scholars. Två av de fyra första lopments in feedstock analysis and pro­ tenskap med inriktning forskarna som får anslag är David Erlinge, cess control for biogas production”. mot kristalltillväxt. Hon är överläkare och professor i kardiologi och Mar- Oksana Zaushitsyna i bioteknik: därmed den just nu yngsta tin L. Olsson, överläkare och professor i trans­ ”Cryogels based on crosslinked cells as professorn vid Lund uni­ fusionsmedicin. Varje forskare erhåller 15 miljo­ Kimberly Dick green biocatalysts for biotechnology”. versitet. ner kronor för en femårsperiod, med möjlighet Thelander. Sanjib Saha i folkhälsovetenskap till förlängning i fem år. med inriktning hälsoekonomi: ”Lifest­ PEDAGOGISKa PRISer. Lunds universitets yle intervention from a health economics studentkårer, LUS, utdelar pedagogiska priser SAMHÄLLSUTVECKLARE. LTH-studenten perspective”. får framstående insatser i utbildningen. I år går Maria Lindqvist har tilldelats den nyinstiftade Christian Buttazzoni i klinisk medi- priset till Bjöm Badersten, universitetslektor utmärkelsen ”Årets samhällsutvecklare”. Priset cin med inriktning ortopedi: ”Bone vid Statsvetenskapliga institutionen och Jonas delades ut av Sweco och Skanska på Universum mass from childhood to adulthood”. Månsson, universitetslektor i matematik vid Awards, där även Sveriges mest attraktiva ar­ Anna Trulsson i vårdvetenskap Matematikcentrum. De får studenterna spris betsgivare bland studenter utsågs. Priset består med inriktning sjukgymnatik: ”Altered för utmärkta lärarinsatser inom undervisningen av 10.000 kronor samt praktikperioder på både movement patterns and deviating muscu­ och 25.000 kronor var. Skanska och Sweco. lar activity in individuals with anterior cru­ ciate ligament injury”. ADJUNGERAD. Professor Peter M. Nilsson, HEDERSDOKTORER VID MEDICINSKA FA- Holger Hövel i klinisk medicin med Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, KULTETEN. Sir Michel Marmot, USA, och inriktning pediatrik: ”Auditory event- har nyligen utnämnts till adjungerad professor Magnus Dahlbom, USA, har utsetts till Medi­ related potentials and cognitive outcome inom kardiovaskulär och metabolisk forskning cinska fakultetens hedersdoktorer 2015. after very preterm birth”. vid Syddansk Universitet i Odense. Sir Michael Marmot är den mest framträ­ Karol Borowiecki i ekonomisk his- dande forskaren inom socialepidemiologisk toria: ”Mournful and yet grand is the de­ INVALDA. Peter Schur- forskning i världen,ett vetenskapligt område stiny of the artist: Some economic history tenberger, professor vid där man studerar hur sociala förhållanden i of music composers and their creativity”. Kemiska institutionen är samhället påverkar hälsa och sjukdom i befolk­ Taye Tolera Balcha i klinisk medicin ny ledamot i IVA, Kung­ ningen. med inriktning infektionssjukdomar: liga Ingenjörsvetenskaps­ Magnus Dahlbom är en internationellt fram­ ”Tuberculosis case finding in HIV-postitiv akademien. Jan Nilsson, stående forskare inom nukleärmedicin. Inom adults receiving care at health centres in professor i experimentell nukleärmedicin använder man radioaktiva äm­ Ethiopia”. kardiovaskulär forskning nen som samlas i olika organ eller tumörer i Christian Buttazzoni i klinisk medi- vid Institutionen för klinis­ Peter Schurten- kroppen för att avbilda dessa organs funktion. cin med inriktning ortopedi: ”Bone ka vetenskaper, Malmö, berger. mass from childhood to adulthood”. har valts in som ledamot NY REKTOR. Regeringen har utsett Håkan Ewa Kazimiera Andersson i vård- i Kungliga Vetenskapsa­ Pihl, som i dag är docent i företagsekonomi vid vetenskap med inriktning om- kademien. EHL, till ny rektor vid Högskolan Kristianstad. vårdnad: The experience of younger adults and their next of kin following a myocardial infarction and registered nurses´conceptions of caring in a coronary care context”. Gymnasistinvasion när samhällsvetare jubilerade Ramasri Sathonoori i klinisk medi- cin med inriktning experimentell kar- Närmare 200 gymnasister diologi: ”A matter of nutrient excess. från hela Skåne gästade Eden Regulatory roles for cocaine and amphe­ när samhällsvetare bjöd på tamine regulated transcript in the rodent kortföreläsningar i samband pancreatic beta cells and receptors in the med fakultetens 50-årsjubi­ human vascular endothelial cells”. leum. Mest folk drog före­ Lotta Johansson i pedagogik: ”Till­ läsningarna på temat rik och blivelsens pedagogik: Om att utmana det fattig. De hade rubrikerna Rik förgivettagna. En postkvalitativ studie av är bättre, Lyxtrash och Social det ännu-icke-seddas pedagogiska möj­ Policy and economic perfor­ ligheter”. mance och hölls av Marcus Katsuya Fuchino: ”Coiled coil cytos­ Knutagård, Hanna Wittrock keleton in cell architecture and osmotic och Moira Nelson. stress response in streptomyces”.

LUM nr 3 | 2015 39 POSTTIDNING B

Lunds universitet Box 117 221 00 Lund www.lu.se

Hallå David Heith-Stade…

…forskare i kyrklig rättshistoria på Teologen som hänvisar till 1600-tals­ professorn Samuel von Pufendorf när han ger sig in i mediedebatten om yttrandefrihet och kränkningar. Vad kan Pufendorf bidra med till dagens debatt om yttrandefrihet?

– Pufendorf och Hugo Grotius arbetade diga religiösa och ideologiska övertygel­ dast att medla mellan medborgare med med att sekularisera naturrätten som tidi­ ser. Mångfaldssamhällets utmaningar är olika världsåskådningar, moraler och ide­ gare varit nära sammankopplad med reli­ alltså inget nytt i vår historia. ologier. Den ersätter inte etiken. gionen och teologin. De utvecklade den moderna folkrätten för att juridiskt och Så vad skulle Pufendorf ha sagt om Finns det inte risk för självcensur politiskt kunna hantera den nya situation dagens debatt? om man börjar tala om etik? Att som uppstått i Europa på 1600-talet ef­ – Det vet jag inte. Men Pufendorfs sam­ man lägger munkavle på en karika- ter reformationen och trettioåriga kriget. tid visar att det inte går att hantera en tyrtecknare eller en konstnär? Det stod då klart att den gamla naturrät­ pluralistisk verklighet endast genom att – Att kalla etisk reflektion för självcensur ten inte fungerade längre när reformatio­ trosvisst förkunna den egna övertygel­ eller munkavle är endast en manipulativ, nen gjort slut på den religiösa enheten. sen medan man försöker tabubelägga retorisk strategi för att få människor att Pufendorf menade att naturrätten består de andras uppfattningar. Man måste ge­ okritiskt avfärda etiken. Det är skillnad av det förnuftet visar är nödvändigt för nom dialog försöka hitta en gemensam mellan att avstå från att göra något på mänsklig samexistens. grund för samexistens, trots motstridiga grund av rädsla eller på grund av fri, etisk övertygelser. övertygelse. Lagen och staten måste ga­ Och vad menade han att vårt för- rantera att vi inte ska behöva vara rädda, nuft visar oss om mänsklig samex- Och du tycker att en sådan dialog men vi måste också få vara fria att hand­ istens? saknas? la etiskt. I ett fritt, demokratiskt samhälle – Efter reformationen hade man först – Ja. Man tycks vara mer intresserad av måste vi också kunna diskutera den etis­ med krig och våld försökt utplåna de an­ populistiska utspel än av konstruktiv dia­ ka grunden till vår ofrånkomliga samex­ dras övertygelser. Det fungerade inte. log kring förutsättningarna för vår sam­ istens – diskutera vad som är nödvändigt Alltså fick man försöka hitta en gemen­ existens i ett mångkulturellt samhälle. för samexistens enligt vad vårt förnuft sä­ sam grund för att politiskt och juridiskt Man måste också tala om etik och inte ger oss, för att återknyta till Pufendorf. kunna hantera den ofrånkomliga samex­ bara om vad som är lagligt eller olagligt. istensen mellan människor med motstri­ Lagens roll i det moderna samhället är en­ Ulrika Oredsson