DOCSLIB.ORG

Sommaren 2010 Ormsö I Blickpunkten 2 Estlandssvensk

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Sommaren 2010 Ormsö I Blickpunkten 2 Estlandssvensk Eestirootslane 1 Estlandssvensk Eestirootslane Nummer 1 - 2010 Sommaren 2010 Ormsö i blickpunkten 2 Estlandssvensk Estlandssvensk/Eestirootslane E-post: [email protected] Utgiven av Kulturrådet för den svenska minoriteten Ansvarig utgivare: Uile Kärk Remes Pikk 36 Redaktör: Ingegerd Lindström 10130 Tallinn Tryck: PRINTON PRINTING HOUSE, Tallinn. Telefon: Tel: 56457841 Framsida: Saxby fyr fotograferat av Margareta Hammer- Styrelsen i Kulturrådet man Nimi: Uile Kärk-Remes Kultuurinõukogus: Asejuhataja Sündinud: Rootsis Namn: Lars Rönnberg Juured: minu kirju suguvõsa eesti- Sündinud: Stockholmis rootslastega seotud juured pärinevad Juured: isa poolt Vormsilt. isa kaudu Hiiumaalt Minu isa on sündinud Rälby külas Minu ema/isa on sündinud Eestis Vormsil. Töökoht: Rootsi vähemusrahvuse Töökoht: Ettevõttekontsernide ma- Kultuurinõukogu esimees jandusrapordi süsteemi konsultant Teised ülesanded eestirootslusega Teised ülesanded eestirootslusega seoses: SOV Eesti juhatuse liige. seoses: Eestirootslaste kultuuriüh- ingu Svenska odlingens vänner esimees, VKÜ revident Kulturrådet: Vice ordförande. Namn: Lars Rönnberg. Kulturrådet: Ordförande. Född i : Stockholm, Sverige. Namn: Uile Kärk-Remes. Rötter från: Ormsö genom pappa. Född i: Sverige Min pappa är född i Rälby, Ormsö. Rötter från: Den svenska grenen av mina mångskiftande rötter stam- Arbetar med: som konsult med system för ekonomisk rapportering inom mar från Dagö, via min far. Min mamma/pappa är födda i Estland företagskoncerner. Arbetar med: Anställd ordförande i Kulturrådet. Andra uppdrag inom estlandssvenskheten: Ordförande i Estlands- Andra uppdrag inom estlandssvenskheten: Ledamot i styrelsen för Sov svenskarnas kulturförening Svenska odlingens vänner, revisor i VKÜ. Estland. Kultuurinõukogu: Saadik Kultuurinõukogu: Saadik Nimi: Holger Haljand Nimi: . Kalev Kukk Sündinud: Tallinn, Eesti Sündinud: . Tallinn Juured: ema poolt Vihterpalu/ Juured: Emapoolsed juured on Keibu/Moosi Naissaarelt. Minu ema on sündinud Minu ema on sündinud: Moosi Tallinnas. külas (praegu Keibu) Töökoht: Peaministri majandus- Töökoht: Telekommunikatsioo- nõunik, dotsent Tallinna Ülikoolis niettevõttes AS EMT R&D (majandusgeograaia). Managerina Teised ülesanded eestirootslusega Teised ülesanded eestirootsluse- seoses: Puuduvad ga seoses: Tallinna Rootsi-Mihkli koguduse liige. Kulturrådet: Ledamot. Kulturrådet: Ledamot. Namn: Kalev Kukk. Namn: Holger Haljand. Född i:Tallinn. Född i: Tallinn, Estonia. Rötter från: Nargö på min mors sida. Min mor är född i Tallinn. Rötter från Vihterpalu/Keibu/Moosi på min mors sida. Arbetar med: Ekonomisk rådgivare till premiärministern, docent vid Min mor är född i: Moosi küla (idag Keibu). Tallinn Universitet (economic geography). Arbetar med: Telekommunikation i AS EMT som R&D Manager. Andra uppdrag inom estlandssvenskheten: Inga Andra uppdrag inom estlandssvenskheten: Medlem i S:t Mikaels församling, Tallinn. Kulturrådet: Ledamot. Kultuurinõukogus: Saadik. Namn: Ingegerd Lindström. Nimi: Ingegerd Lindström. Född i: Örebro, Sverige Sündinud: Örebro, Rootsis. Rötter från: Örebro. Anknytning till estlandssvenskarna Juured: Örebro. Eestirootslastega seob mind abikaasa genom min man Bengt från Höbring. Bengt, kes on pärit Höbringist. Arbetar med: Pensionär med många uppdrag. Töökoht: Pensionär, kellel on palju ülesandeid. Andra uppdrag inom estlandssvenskheten: Ordförande Teised ülesanded eestirootslusega seoses: Riguldi/ för Rickul/Nuckö hembygdsförening. Noarootsi kodukandiühingu esimees. Eestirootslane 3 Ordföranden har ordet ÅR 2010, valår Svenskdagen i Nuckö 2008 lyfte fram grundandet av SESK 20 år, en händelse Efter en tid av förberedelser har nu ett som här i Estland innebar en ny hoppfull Program för Estlandssvensk kul- oiciellt beslut om genomförande av början för alla kvarvarande estlands- tur omval av Kulturrådet fastställts i sam- svenskar i olika åldrar och samtidigt verkan med Kulturministeriet. Valet öppnade vägen till kontakter mellan alla Under förra året kunde vi lämna in nöd- kommer att genomföras under november dem som hamnat och kommit att leva vändiga underlag till Kulturministeriet månad i år. på olika sidor av gränsen. för vår anhållan att skapa ett enhetligt, Vårt kulturella självstyre har etable- officiellt program för Estlandssvensk Förra året högtidlighöll vi SOV 100 rat sig och vi har idag en formell struktur kultur i samverkan med ministeriet. år, med talko vid Bysholms herrgård, där som plattform och grundval för vår SOV grundades år 1909, samt sedan i verksamhet. Det har skapat möjligheter Svensk ortnamn juli, vid Svenskdagen i Nuckö. att stå för en helhetssyn kring estlands- Arbetet för parallella, svenska ortnamn i svenska värden och intressen samtidigt I år är Ormsö centrum för många svenskbygderna har kommit in i ett nytt som det också har gett oss möjligheter av dessa manifestationer för estlands- skede när vi nu under våren kunde gå ut att föra fram våra angelägenheter och svenskheten: 20 år sedan återinvigning- med hemställan om detta till samtliga sakfrågor på ett efektivare och kon- en av Ormsö kyrka, 10 år sedan Vormsi kommuner i svenskbygderna. kretare sätt. Det har på alla sätt varit Kodukandi Ühing (VKÛ) grundades , mångskiftande och lärorika år. 5 år sedan Hembygdsgården invigdes. Kulturrådets inlagor till Ortnamns- rådet vid Inrikesministeriet samt deras Estlandssvenskarnas Kulturråd står Svenskdagen i år kommer därför att positiva ställningstagande innebär nu inför sitt första omval. Det är oerhört hållas på Ormsö, i anslutning till övriga riktlinjer som gör att frågan nu har fått viktigt för oss att ha representanter som högtidligheter. reella förutsättningar att gå framåt. står för och för vidare både grundläg- Den 31 juli hälsar vi alla välkomnar Skyltar med ortnamnen på två språk gande sakfrågor och alla våra kulturella till Svenskdagen. i Nuckö kommun som på ett int sätt verksamheter, värden som är centrala visar fram bygdernas estlandssvenska för att bevara och föra språk, kultur och bakgrund är på väg att få efterföljare i identitet vidare. Mångfald kan stärkas genom övriga svenskbygder enhet Under sommaren genomförs många evenemang och träfar runt om i svensk- Vår kulturella självstyrelse har gett oss Kulturlandskap och byggnads- bygderna. Det ger möjligheter till att möjligheten att centralt och samlat föra planering i de estlandssvenska diskutera frågor som är viktiga för oss, fram frågor och teman som är väsent- områdena tänka igenom nuvarande och kom- liga för oss. Vi har i allt högre grad fått mande målsättningar. Kandidat- och respons och gehör för dessa. Traditionella estlandssvenska byggnads- personfrågor är viktiga, vilka personer Temaområdena blir att fler. Ai- traditioner är angelägna och aktuella vill vi ska föra våra intressen framåt, i bolands museum har varit en turbulent frågor för många parter i dessa områden. Estland och från Sverige. Vi borde även och prioriterad fråga under dessa år. Vi I början av juni hölls ett seminarium i tänka på att, i möjligaste mån, ha en välkomnar den utveckling som nu har Hapsal, initierat av länsstyrelsen i Lääne- spridning och förankring som omfattar börjat vid Aibolands museum med Ülo maa, Kulturrådet och Ormsö kommun, alla våra bygder och organisationer. Kalm ”vid rodret” sedan april månad. kring denna fråga. Ett brett stöd från estlandssvenska in- Under seminariedagens betonades Sommaren vi har framför oss blir stitutioner behövs och har även utfästs. hur starkt estlandssvenska livsmönster händelserik. Den estlandssvenska verk- Förhoppningsvis kan vi gemensamt och genom tiderna har format omgivande samhet i Estland som på nytt började på olika sätt bidra till att bygga upp ett kulturlandskap och byggnadstraditioner komma fram i slutet av 1980-talet har mångsidigt museum/kulturcentrum. samt präglat västra Estlands kustområ- redan hunnit fram till en punkt där den och öar. traditioner har växt fram, återkom- Samverkan mellan träbåtsföreningen mande händelser och evenemang samlar Vikan och museet öppnar nya möjlighe- Seminariet resulterade i ett be- och knyter ihop människor inom olika ter och en spännande utveckling. Båtar, slut att arbeta fram och fastställa ett bygder och kring olika verksamheter farleder och hav har alltid varit centrala handlingsprogram utgående från dessa och teman. delar av estlandssvenskarnas tillvaro. Fortsättning på sidan 8 4 Estlandssvensk Sõna on esimehel AASTA 2010, VALIMISED poolele piiri. Pärast ettevalmistusaega on Kul- Eelmisel aastal tähistasime suurejoo- tuurinõukogu koostöös Kultuurimi- neliselt SOV 100. aastapäeva talgutega nisteeriumiga nüüd ametlikult otsus- Vööla mõisas, kus 1909. aastal SOV Rootsi kohanimed. tanud läbi viia Kultuurinõukogu uued asutati, ning seejärel juulis Noarootsis Rootsi päeva. valimised. Valimised toimuvad tänavu Töö paralleelsete, rootsi piirkondade novembris. Tänavu on Vormsi paljude selliste tä- rootsikeelsete kohanimedega, on jõud- Meie kultuuriline omavalitsus on nase eestirootsluse sündmuste keskus: 20 nud uuele tasemele kui me nüüd kevadel endale koha leidnud ja tänaseks on meil aastat Vormsi kiriku taasõnnistamisest, võisime ettepanekutega pöörduda rootsi ametlik struktuur, mis on meie tegevuse 10 aastat Vormsi Kodukandi Ühingu piirkondades asuvatesse valdadesse. (VKÛ) asutamisest, 5 aastat kodukan- alustala. See on loonud võimalused Kultuurinõukogu esitas ametlikud ditalu avamisest. seista eestirootsluse ja eestirootslaste ettepanekud Siseministeeriumi juures huvide eest tervikuna, samal ajal on see Tänavune Rootsi päev peetakse seet- tegutsevale Kohanimenõukogule ning andnud meile ka võimaluse
Load more

Recommended publications
  • LISA 2. Kultuurimälestised, Kaitstavad Looduse Üksikobjektid Ja Alad Ning Pärandkultuuri Objektid
    LISA 2. Kultuurimälestised, kaitstavad looduse üksikobjektid ja alad ning pärandkultuuri objektid Alljärgnevalt on toodud tabelivormis Vormsi vallas kultuurimälestised, kaitstavad looduse üksikobjektid ja alad ning pärandkultuuri objektid. Vormsi vallas asuvad kultuurimälestised (ainult kinnismälestised). Alljärgnev on kajastatud Kultuurimälestiste riikliku registri andmetel (11.11.2019). Kultuurimälestistest on toodud ainult kinnismälestised, kuna need omavad ruumilist mõju. Jrk Reg.nr Nimi Aadress Liik Seisund nr 1. 15620 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, Veski ehitismälestis avariiline tuuleveski varemed 2. 15619 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis rahuldav abihoone Mõisakuuri 3. 15618 Suuremõisa mõisa härjatall Suuremõisa küla, ehitismälestis rahuldav Suuremõisa küla, Viinaköögi (2) 4. 15617 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline viinavabriku varemed Suuremõisa küla, Viinaköögi (2) 5. 15616 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, Allase, ehitismälestis hea karjalaut Suuremõisa küla, Müürivahe (2) 6. 15615 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis rahuldav jääkelder Magnushovi 7. 15614 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline valitsejamaja varemed Magnushovi 8. 15613 Suuremõisa mõisa aida Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline varemed Magnushovi 9. 15612 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, Talli ehitismälestis avariiline tall-tõllakuuri varemed 10. 15611 Suuremõisa mõisa Suuremõisa küla, ehitismälestis avariiline teenijatemaja varemed Mõisapargi 11. 15610 Suuremõisa mõisa Suuremõisa
    [Show full text]
  • Vormsi Liinibuss NR. 37 Väljumisajad Alates 01.10.2019
    PRAAMIGRAAFIK SVIBY-ROHUKÜLA liinil alates 01.10.2019 (v.a. riiklikel pühadel) Väljumine NädalapäevSviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Esmaspäev 6.35 7.45* 13.05 14.15 17.05 18.15* Teisipäev 6.35 7.45* 8.35 12.15* 13.05 18.15* Kolmapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15 17.05 18.15* Neljapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15** 17.05 18.15* Reede 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 16:15** 17.05 18.15* 19.05 20.15 Laupäev 9.05 10.15* 11.05 12.15 17.05 18.15 Pühapäev 11.05 12.15 15.05 16.15 17.05 18.15* 19.05 20.15 * märgitud praamireisidel on Sviby sadamas buss vastas ja viib reisijad soovi korral küladesse. ** märgitud reisidel on buss vastas ja toob reisijad otse Hullosse. Laupäeval 9.05 ja Pühapäeval 17.05 väljuvale praamile minekuks saab bussi tellida helistades eelmisel päeval bussiinfo telefonil 58 10 14 19. Praamil vastasolev buss väljub peale praami saabumist (kui praam hilineb, siis võib ka buss hilineda). Vormsi liinibussi infotelefon: 58 10 14 19 ja Vormsi praamiinfo Kihnu Veeteede AS infotelefon: 527 2974 Vormsi liinibuss NR. 37 väljumisajad alates 01.10.2019 E Hullo 6:20 Hullo 12:45 Hullo 16:00 Hullo 18:45 Sadam 6:35 Sadam 13:05 Fällarna 16:05 Sadam 19:05 Hullo 7:30 Hullo S Kersleti 16:09 Hullo S Fällarna 7:35 Saxby 16:11 Kersleti 7:39 Förby 16:13 Saxby 7:41 Suuremõisa 16:16 Förby 7:43 Rumpo 16:22 Suuremõisa 7:46 Hullo 16:30 Rumpo 7:52 Rälby 16:35 Hullo 8:00 Diby 16:37 Rälby 8:05 Norrby 16:39 Diby 8:07 Söderby 16:42 Norrby 8:09 Sviby 16:48 Söderby 8:12 Sadam 17:05 Sviby 8:18 Hullo S Sadam 8:35
    [Show full text]
  • Vormsi Valla Arengukava 2011-2025
    VORMSI VALLAVALITSUS VORMSI VALLA ARENGUKAVA 2011-2025 Tellija: Vormsi Vallavalitsus 91301 Hullo küla, Läänemaa Täitja: Konsultatsiooni- ja koolituskeskus Geomedia 51007 Tartu, Rüütli 4 www.geomedia.ee Hullo-Tartu 2011 Vormsi valla arengukava Contents SISSEJUHATUS.........................................................................................................3 1. VORMSI VALLA OLUKORRA ANALÜÜS JA ARENGUSUUNDUMUSED 5 1.1. Territoorium ja rahvastik..............................................................................5 1.2. Maakasutus, ruumiplaneerimine ja ehitustegevus.....................................11 1.3. Ettevõtlus ja töökohad...............................................................................14 1.4. Puhkemajandus ja turism...........................................................................19 1.5. Sadamad, teedevõrk ja lennuväli...............................................................21 1.6. Jäätmemajandus, ühisveevärk- ja –kanalisatsioon, kaugküte....................26 1.7. Haridus, kultuur ja sport............................................................................27 1.8. Avalikud teenused......................................................................................29 1.9. Sotsiaalne kaitse ja tervishoid....................................................................29 1.10. Turvalisus...............................................................................................31 1.11. Kohalik omavalitsemine.........................................................................32
    [Show full text]
  • Sailing Directions for Estonian Waters
    Sailing Directions for Estonian Waters part 2 Väinameri 2.2 N part of Väinameri Updated 01.05.2021 © Estonian Transport Administration Maritime and Waterways Division Fourth release April 2020 (first release May 2013) Copies of aerial photographs Estonian Land Board are used in this publication Links to aerial panoramas www.estonia360.ee/sadamad/ of Joel Tammet are used in this publication Sailing Directions for Estonian Waters is updated in compliance with navigational information, once a month homepage: https://veeteedeamet.ee/en/sailing-directions HEIGH SYSTEM the depths in the Sailing Directions are given with reference to the 1977 Baltic Height System BHS-77, i.e. the Kronstadt Gauge Peil, unless otherwise indicated (BSCD2000EH2000) from January 2018, the transition to the Baltic Sea Chart Datum 2000EH2000 (EVRS), i.e. the Normal Amsterdam Peil, began https://veeteedeamet.ee/en/height-system-eh2000-now-used-estonia NAVIGATIONAL INFORMATION Web application Nutimeri https://gis.vta.ee/nutimeri/ Fairway route points: https://veeteedeamet.ee/sites/default/files/content-editors/Route_points.pdf Tallinn Radio, VHF 1, 3, 5, 7, 20, 26, 27 and MF 3310 kHz at 02.33, 06.33, 10.33, 14.33, 18.33, 22.33 UTC Local navigational warnings: https://gis.vta.ee/navhoiatused/en.html NAVTEX station: Tallinn symbol: F frequency: 518 kHz transmission times 00:50, 04:50, 08:50, 12:50, 16:50, 20:50 UTC www-o.sjofartsverket.se/en/Maritime-services/Maritime-Traffic-Information/Navigational-Warnings/NAVTEX/ Notices to Mariners: http://adam.vta.ee/teenused/tm/index.html
    [Show full text]
  • Haapsaluand - O N LÄÄNE COUNTY M O I M T O a C D C a G N I R E T a C S M U E S U M S E I T I V I T C a E D a R T S P a ENGLISH M HAAPSALU and LÄÄNE COUNTY 2 SIGNS
    HA LÄÄNE COUNTY APSAL ENGLISH U and ACCOMMO- MAPS TRADE ACTIVITIES MUSEUMS INFO CATERING DATION ENG HAAPSALU and LÄÄNE COUNTY 2 SIGNS 155 Lodging WIFI WIFI WC 160 Catering WC for disabled Bar Sports activities WC Water Closet VISA Credit cards accepted SAUNA Sauna Skiing Shower Billiards Telephone 2 Rooms for disabled TV TV Campfire Silence Boat 50 m Bus stop Fireplace 300 m Beach 40 Caravans P Parking Tent places 7 Bicycles Tennis Gym Yacht harbour Golf Hot drink Hunting Luggage room Domestic ENG animals FIN languages RUS Fishing SWE GER G N HAAPSALU and LÄÄNE COUNTY 3 CONTENTS E O DEAR GUEST, CONTENTS F N I Welcome to the most romantic and mythical spot in Signs 2 Estonia - Haapsalu and Läänemaa. Contents 3 Travel Agencies 4 INFO It is easy to fall in love with Haapsalu: once here, 5 Transport 5 the winding streets ending up at the sea, the old Taxi 5 town with houses adorned with wooden lace and Ports 6 the mysterious White Lady appearing in a chapel Petrol-stations 6 window on moonlit nights will keep the visitor Internet 7 spellbound. WIFI 8 ACCOMMODATION The pebble beaches, squealing seabirds, grassy Rehabilitation centres 9 meadows and peaceful groves will appeal to Hotels in Haapsalu 10 Guesthouses & hostels visitors fond of nature and serenity. Matsalu's in Haapsalu 11-12 abundant bird sanctuary draws visitors from all Accommodation in Lääne County: over the world - it is Europe's biggest and most Ridala Parish 13 diverse nesting area for migratory birds. Taebla Parish 14 Nõva Parish 14 History lovers should make time to look into Lihula Parish 14 medieval churches and castle ruins so typical to Oru Parish 14 Läänemaa.
    [Show full text]
  • Praami Ja Bussigraafik Alates 18.05.2020 Kuni 30.09
    PRAAMIGRAAFIK SVIBY-ROHUKÜLA liinil alates 18.05.2020 - 30.09.2020 Väljumine Nädalapäev Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Sviby Rohuküla Esmaspäev 6.35 7.45* 13.05 14.15 17.05 18.15* Teisipäev 6.35 7.45* 8.35 12.15* 13.05 18.15* Kolmapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15 17.05 18.15* Neljapäev 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 14.15** 17.05 18.15* Reede 6.35 7.45* 8.35 10.15 13.05 16:15** 17.05 18.15* 19.05 20.15 Laupäev 9.05 10.15* 11.05 12.15 17.05 18.15 Pühapäev 11.05 12.15 15.05 16.15 17.05 18.15*19.05 20.15 * märgitud praamireisidel on Sviby sadamas buss vastas ja viib reisijad soovi korral küladesse. ** märgitud reisidel on buss vastas ja toob reisijad otse Hullosse. Laupäeval 9.05 ja Pühapäeval 17.05 väljuvale praamile minekuks saab bussi tellida helistades eelmisel päeval bussiinfo telefonil (+372) 59 81 43 21. Praamil vastasolev buss väljub peale praami saabumist (kui praam hilineb, siis võib ka buss hilineda). Vormsi liinibussi infotelefon: 59 81 43 21 ja Vormsi praamiinfo Kihnu Veeteede AS infotelefon: tööpäeviti 527 2974 Vormsi liinibuss NR. 37 väljumisajad alates 01.01.2018 E Hullo 6:20 Hullo 12:45 Hullo 16:00 Hullo 18:45 Sadam 6:35 Sadam 13:05 Fällarna 16:05 Sadam 19:05 Hullo 7:30 Hullo S Kersleti 16:09 Hullo S Fällarna 7:35 Saxby 16:11 Kersleti 7:39 Förby 16:13 Saxby 7:41 Suuremõisa 16:16 Förby 7:43 Rumpo 16:22 Suuremõisa 7:46 Hullo 16:30 Rumpo 7:52 Rälby 16:35 Hullo 8:00 Diby 16:37 Rälby 8:05 Norrby 16:39 Diby 8:07 Söderby 16:42 Norrby 8:09 Sviby 16:48 Söderby 8:12 Sadam 17:05 Sviby 8:18 Hullo S Sadam
    [Show full text]
  • VORMSI VALLA ÜLDPLANEERING 2003 Loodud: 02.05.02 AL Toimetatud: 22.04.03 14:02 Trükk: 22.04.03 14:00 Lk 1
    VVOORRMMSSII VVAALLLLAA ÜÜLLDDPPLLAANNEEEERRIINNGG Vormsi 2004 SISUKORD SISUKORD .............................................................................................................................................1 ÜLDOSA .................................................................................................................................................4 Töö eesmärk.........................................................................................................................................4 Töö meetod ..........................................................................................................................................4 Töö koostajad.......................................................................................................................................5 1. PLANEERINGUALA KIRJELDUS...........................................................................................6 1.1. Asend ja asustuse kujunemine...............................................................................................6 1.1.1. Asend ja suurus.................................................................................................................6 1.1.2. Ühendusteed .....................................................................................................................6 1.1.3. Ajaloost.............................................................................................................................6 1.1.4. Planeeringuline kujunemine .............................................................................................8
    [Show full text]
  • Den Sträcker Sig Från Saxby 'Gribba' Till 'Gyusgronne I Söderby, Från Borrby Holm Till Rumpo 'Snäckja', Dess Centrum Står Väl Kyrkan I
    "Den sträcker sig från Saxby 'Gribba' till 'Gyusgronne i Söderby, från Borrby holm till Rumpo 'Snäckja', dess centrum står väl kyrkan i.. " Så sjöng man i en sång, som var populär för c:a två decennier sedan på den lilla ö; som ligger i Östersjön mellan Dagö och det estländska fastlan­ det och som på svenska heter Ormsö, på tyska Worms(ö) och på estniska Vormsi. Av ortsbefolkningen kallas den Ormse. Kartan ansluter sig till artikeln "Ur Ormsös geologiska utvecklingshistoria" i detta nummer och vill ge en allmän orientering. Ort- och naturnamnen äro på denna karta återgivna i högspråklig form. De dialektala formerna, som användas av öborna, skilja sig i regel något från dessa. Sålunda heter t. ex. Västerviken på ormsömål Västorvike, Östergrundet — Åustorgronne, Vitberget — Hoitberge, Kyrkstenen — Kärkstain och Rumpo näs — Romp näse. I stället för Diby, Niby, Kärrslätt och Kärrbacken vore Dyby, Nyby, Kyrkslätt och Kyrkbacken etymologiskt riktigare men brukas inte. Karttecknen avse förhållandena på ön i slutet av 1930-talet. 2 KUSTBON September Den viktigaste anledningen till att estlands­ svenskarna acklimatiserat sig så väl är utan tve­ kan av nationell karaktär. Trots den långvariga isoleringen från moderlandet har man alltid varit medveten om det svenska ursprunget. Språk, se­ der och bruk har utgjort de förenande band, som tiden ej mäktat lösa. Detta har medfört, att est­ landssvenskarna inte känt eller känner sig som ESTLANDSSVENSKARNA I SVERIGE främlingar i Sverige som så många andra flyk­ tingar. Utgiven av Svenska Odlingens Vänner. Medborgarskapsfrågans snabba lösning har ock­ Ansvarig utgivare: Manfred Nyman så starkt bidragit till att skänka estlandssvenskar­ Redaktör: Anders Stenhohn.
    [Show full text]
  • Vormsi Valla Arengukava 2011-2025
    Kinnitatud Vormsi Vallavolikogu 2011. aasta 26. septembri määrusega nr 10 VORMSI VALLAVOLIKOGU VORMSI VALLAVALITSUS VORMSI VALLA ARENGUKAVA 2011-2025 Tellija: Vormsi Vallavalitsus 91301 Hullo küla, Läänemaa Täitja: Konsultatsiooni- ja koolituskeskus Geomedia 51007 Tartu, Rüütli 4 www.geomedia.ee Hullo-Tartu 2011 Vormsi valla arengukava Sisukord SISSEJUHATUS ........................................................................................... 4 1. VORMSI VALLA OLUKORRA ANALÜÜS JA ARENGUSUUNDUMUSED .............. 6 1.1. Territoorium ja rahvastik ............................................................. 6 1.2. Maakasutus, ruumiplaneerimine ja ehitustegevus ......................... 11 1.3. Ettevõtlus ja töökohad .............................................................. 15 1.4. Puhkemajandus ja turism .......................................................... 19 1.5. Sadamad, teedevõrk ja lennuväli ................................................ 22 1.6. Jäätmemajandus, ühisveevärk- ja -kanalisatsioon ........................ 26 1.7. Haridus, kultuur ja sport ............................................................ 27 1.8. Avalikud teenused .................................................................... 29 1.9. Sotsiaalne kaitse ja tervishoid .................................................... 29 1.10. Turvalisus ............................................................................ 32 1.11. Kohalik omavalitsemine ......................................................... 32 1.12. Vallaeelarve.........................................................................
    [Show full text]
  • Highlights Itineraries Current Events
    © Lonely Planet Publications 43 www.lonelyplanet.com ESTONIA •• Highlights 44 HIGHLIGHTS ESTONIA HOW MUCH? Tallinn ( p64 ) Wander the medieval streets, and drink in lovely cafés, eclectic restau- Coffee 30Kr ESTONIA rants and steamy nightclubs. Estonia Taxi fare (10 minutes) 50Kr Pärnu ( p155 ) Join this party town, home to sandy beaches, spa resorts and plenty Bus ticket (Tallinn to Tartu) 80Kr of night-time distractions. Bicycle hire (daily) 150Kr Saaremaa ( p142 ) Escape to Estonia’s larg- Although the smallest of the Baltic countries, Estonia (Eesti) makes its presence felt in the est island, with lovely, long stretches Sauna 65Kr region. of empty coastline and medieval ruins, and abundant opportunities for outdoor LONELY PLANET INDEX Lovely seaside towns, quaint country villages and verdant forests and marshlands set adventure. Litre of petrol 14Kr the scene for discovering many cultural and natural gems. Yet Estonia is also known for Tartu ( p106 ) Discover the magic of this magnificent castles, pristine islands and a cosmopolitan capital amid medieval splendour. splendid town, gateway to the beautiful Litre of bottled water 15Kr land of the mystical Setu community, It’s no wonder Estonia is no longer Europe’s best-kept secret. Half-litre of Saku beer in a store/bar with myriad lakes and forests. 15/28Kr Tallinn, Estonia’s crown jewel, boasts cobbled streets and rejuvenated 14th-century dwell- Lahemaa National Park ( p95 ) Relish the nat- ural beauty of this area’s lush landscape Souvenir T-shirt 150Kr ings. Dozens of cafés and restaurants make for an atmospheric retreat after exploring historic and immaculate coastline. packet of roasted nuts 25Kr churches and scenic ruins, as well as its galleries and boutiques.
    [Show full text]
  • Case Study of Vormsi Island
    NordPlus Course Effects of the presence of the temporary residents on permanent residents lives – case study of Vormsi island Carina Ausdal Barun Khanal Janika Raun Grete Ruberg Pärnu 2014 Table of contents 1. Introduction ......................................................................................................................................... 3 2. Towards a theory of grounding ......................................................................................................... 4 2.1 A place as a meaningful area ........................................................................................... 4 2.2 Sense of place ................................................................................................................ 5 2.3 "Us" and "Them" ............................................................................................................ 5 2.4 Visual method ................................................................................................................ 6 3. Case study area ................................................................................................................................... 8 4. Methodology ...................................................................................................................................... 11 4.1 Counting village population .................................................................................................11 4.2 Interviews ..........................................................................................................................12
    [Show full text]
  • Syysretki 4.-7.10.2012
    VIRON LINTUSEURAN SYYSRETKI 4. - 7.10.2012 HAV LAJIT 04.10.2012 05.10.2012 06.10.2012 07.10.2012 1 X CYGOLO Kyhmyjoutsen kühmnokk-luik x 60 Rumpo, 20 Sviby, 10 Norrby, yht 100 x 70 Rumpo, yht 150 x 2 Dirhami, 2 Rocca al Mare, 4 Tallinna 250 CYG SP Joutsenlaji luik 15 15 2 X ANSFAB Metsähanhi rabahani x 17 Rällby, 27 Norrby x 25 Haapsalu, 7 Haversi, 50 Põõsaspea 126 3 X ANSALB Tundrahanhi suur-laukhani x 40 Rällby 40 4 X ANSANS Merihanhi hallhani x 15 Borrby x 23 Rumpo, 105 Norrby, 30 x 290 (3a) Põõsaspea, 90 Dirhami 550 ANS SP Harmaahanhilaji hani 40 Rumpo 120 Saxby, 10 Borrby 2 Haapsalu, 21 Dirhami 190 78 Haapsalu, 85 Põõsaspea, 250 ?, 2000 5 X BRALEU Valkoposkihanhi valgepõsk-lagle x 90 Haapsalu, 165 Rälby, 30 Borrby, yht 300 x 13 Rumpo, 135 Norrby x 2750 Munalaitse 6 X BRABER Sepelhanhi mustlagle x 100p 13m Saxby, 7 Borrby, yht 120m x 30p 28m Põõsaspea, 5p 50m Dirhami 330 ANS/BRA hanhilaji hani/lagle 30, 150 300 Rohuküla-Sviby, 500 Norrby, 300 600 Haapsalu, 800 Haversi, 900 Põõsaspea, 200 3750 7 X ANAPEN Haapana viupart x 500+ Rumpo x 500+ Rumpo, 1000p Norrby, 220 Saxby x 40 Põõsaspea, 50 Dirhami 2300 8 X ANASTR Harmaasorsa rääkspart x 5 Rumpo x 5 Haapsalu, 10 Rumpo x 4 Põõsaspea, 10 Rocca, 5 Tallinna 39 9 X ANACRE Tavi piilpart x 5, 4, 1 x 10 Rumpo, 5 Norrby x 4 Põõsaspea 28 10 X ANAPLA Sinisorsa sinikael-part x 500+ x 500 Rumpo, yht 600 x 6 Keila-joa, 10 Rocca, 50 Tallinna 1150 11 X ANAACU Jouhisorsa soopart x 1 Rumbo, 3 Borrby x 1 Põõsaspea, 2 Dirhami 7 12 X ANACLY Lapasorsa luitsnokk-part x 3 Norrby, 1 Rumpo x 20 Norrby x 3 Põõsaspea 27 13 X AYTFUL Tukkasotka tuttvart x 300 x 500 Rumpo, 500 Norrby x 15 Põõsaspea 1300 14 X AYTMAR Lapasotka merivart x 20, 70, yht.
    [Show full text]