DOCSLIB.ORG

Värdefulla Ekmiljöer Värdefulla Ekmiljöer

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Värdefulla Ekmiljöer Värdefulla Ekmiljöer Värdefulla ekmiljöer Värdefulla ekmiljöer 36 35 Teckenförklaring Riksintresset eklandskapet 1 Eklandskapet är enligt Miljöbalken 3 kap 6 § utpekat som riksintresse för naturvården och ska enligt denna lag skyddas mot åtgärder som väsentligt kan skada naturmiljön. Med sina ekhagar 34 och ekskogar är det Sveriges största samlade areal med ek. Riksintressets värdekärnor 1 Riksintresset är knutet till de ca 260 värdekärnor med ek som är dokumenterade i de två stora eklandskapsinventeringarna, länsstyrelsen 1991 och 1995. Värdetrakter för ädellövmiljöer 2 Större landskapsavsnitt med särskilt höga ekologiska bevarandevärden. Inom värdetrakterna finns en betydligt högre täthet av värdekärnor än i omgivande landskap. Prioriterade landskapsavsnitt rika på ädellöv 2 Delar av värdetrakterna där närheten mellan och kvaliteterna inom värdekärnorna gör att det finns en hög grad av ekologisk konnektivitet, det vill säga att växter och djur lätt kan sprida sig mellan värdekärnorna. Värdekärnor för ek 2 Områden som är särskilt viktiga bärare av biologisk mångfald i landskapet. Dessa områden har lika höga värden som riksintressets värdekärnor men har hittats senare och finns dokumenterade i länsstyrelsen rapport från 2007. Naturvårdsprogrammets värdekärnor för ek Områden som är särskilt viktiga bärare av biologisk mångfald i landskapet. Dessa områden har lika höga värden som riksintressets värdekärnor men har hittats under arbetet med Naturvårdsprogram- met, 2010-2011. Se naturvårdsprogrammets objektskatalog för beskrivningar av områdena. 1) Källor: Länsstyrelsen Östergötland. 1991. Eklandskapet. En naturinventering av hagar och lövskogar i eklandskapet S. om Linköping Länsstyrelsen Östergötland. 1995. Eklandskapet II. En naturinventering av hagar och lövskogar i den del av eklandskapet som ligger i västra Åtvidaberg och östra Linköping. Rapport 1995:3 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2) Källa: Länsstyrelsen Östergötland. 2007. Levande eklandskap i KM Östergötland, regional landskapsstrategi 2008-2015. Rapport 2007:22 Skyddad natur och riksintressen för naturvården och friluftslivet Grönkulla Sibborp Tokorp 1 BJÄSÄTTER Bjäsätter Bjäsätter-Perstorp Kottorp 7 Tyttorp STJÄRNORP Farsboviken Göta kanal LJUNG (Vättern-Roxen) Kungsbro Roxen LJUNGSBRO 34 Västra Roxen ÖSTRA SKRUKEBY MASPELÖSA 3 LILLKYRKA BERG 11 ÖSTRA HARG ROXTUNA FLISTAD E4 9 EKÄNGEN Svartåmynningen GISTAD BJÖRKEBERG GISTAD KYRKA KAGA TÖRNEVALLA SÄTTUNA RYSTAD Lera kalkkärr LEDBERG LINGHEM TALLBODA VÄSTERLÖSA Kärna MALMSLÄTT 6 mosse 10 ÖRTOMTA Vallaskogen ASKEBY ETolefors-4 VÅRDSBERG RINGSTORP RAPPESTAD Lagerlunda LINKÖPING Lunderna Kapellån vidJÄGARVALLEN 35 Lagerlunda Svenneby Stångån VIKINGSTAD 4 Tinnerö eklandskap BANKEKIND LANDERYD SJÖGESTAD VIKINGSTAD KYRKA SLAKA Vidingsjöskogen Svinstadsjön Torrberga rikkärr Fornborgen-Grävsten och sumpskog Ullstämmaskogen SKEDA GÄLSTAD-LUNDBY STUREFORS Sturefors 2 Ärlången 34 GAMMALKIL Stafsäter NYKIL SKEDA UDDE Bjärka-Säby Teckenförklaring Lillsjön Bjärka-Säby äng Bjärka-Säby Naturreservat Vessers Bjärka-Säby Rängen st. Storsjön udde Natura 2000 Svartmåla Säby Västerby Västerskog Riksintresse för friluftslivet Bjärsen Älgbosätter Vårdnäs BESTORP Riksintresse för naturvården 1. Bjäsätterdalgången - ängs- och betes- Brokind marker BROKIND 2. Eklandskapet - odlingslandskap (riks- Sätravallen intresset avser värdekärnorna) Brokind 3. Häradskärret - kärr 5 Viggeby 4. Kapellån - geologiskt intresse 5. Krankebo - ängs- och betesmarker 6. Kärna mosse - rikkärr Järnlunden Södra Häggebo 7. Stjärnorpsravinen - geologiskt intresse, ängs- och betesmark Packarps 8. Sörstugan - ängs- och betesmarker lövskog 9. Vreta Kloster - geologiskt intresse 10. Örtomta - geologiskt intresse 11. Västra Roxen - geologiskt intresse, ängs- och betesmark, fuktäng Sörstugan 8 Biotopskydd Ycke urskog Naturvårdsavtal ULRIKA Drögen Naturminne Djur- och växtskyddsområden Kottebo 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 KM Skala 1:125 000.
Load more

Recommended publications
  • Bilaga Till Friluftsprogram Linköpings
    Bilagor - Nulägesbeskrivning Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Bilagor 1. Enkät till skolor och föreningar 2. Sammanställning av enkätsvar 3. Skolnära natur och skolskogar i Linköpings stad, karta 4. Skolnära natur i Brokind och Bestorp, karta 5. Skolnära natur i Ekängen, karta 6. Skolnära natur i Linghem, karta 7. Skolnära natur i Ljungsbro-Berg, karta 8. Skolnära natur i Malmslätt, karta 9. Skolnära natur i Sturefors, karta 10. Skolnära natur i Vikingstad, karta 11. Tätortsnära friluftsområden – Stångån Kinda kanal genom Linköping, Kallerstad- Mörtlösa samt Åbysäcken, karta 12. Tätortsnära friluftsområden – Rydskogen, Vallaskogen-Valla fritidsområde samt Malmslätt- Kärna mosse och Hellgrenshagen, karta 13. Tätortsnära friluftsområden – Änggårdshagen-Lambohov, Tinnerö eklandskap-Smedstad- bäcken, Tinnerbäcken samt Vidingsjö, karta 14. Tätortsnära friluftsområden – Landeryd samt Sturefors , karta 15. Tätortsnära friluftsområden – Tallbodaskogen samt Linghem-Kråksångsskogen 16. Tätortsnära friluftsområden – Ljungsbro-Berg samt Sättuna-Svartåmynningens naturreservat, karta 17. Tätortsnära friluftsområden – Ekängen-Tvärskogsudde, karta 18. Tätortsnära friluftsområden – Vikingstad, karta 19. Övriga kommunala friluftsområden – Viggeby naturreservat, karta 20. Friluftsbad, karta 21. Friluftsbad, lista med skötselansvarig 22. Fritidsfiske, karta 23. Fiskevårdsområden, tabell 24. Kanoting, karta 25. Båtliv, karta 26. Båtklubbar och småbåtshamnar, tabell 27. Vandring, karta 28. Motionslöpning,
    [Show full text]
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar
    Statistik & Utredningar 2 maj 2018 Erik Nygårds Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2018-2027 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2018-2027 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2017-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2018-2027 är avstämd mot Kommunprognos 2018-2027, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2017 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
    [Show full text]
  • The (Over) Zealous Snow Remover Problem
    Department of Mathematics The (Over) Zealous Snow Remover Problem Kaj Holmberg LiTH-MAT-R--2016/04--SE Department of Mathematics Link¨oping University S-581 83 Link¨oping The (Over) Zealous Snow Remover Problem Kaj Holmberg Department of Mathematics Linköping Institute of Technology SE-581 83 Linköping, Sweden April 12, 2016 Abstract: Planning snow removal is a difficult, infrequently occurring optimization problem, concerning complicated routing of vehicles. Clearing a street includes several different activities, and the tours must be allowed to contain subtours. The streets are classified into different types, each type requiring different activities. We address the problem facing a single vehicle, including details such as precedence requirements and turning penalties. We describe a solution approach based on a reformulation to an asymmetric traveling salesman problem in an extended graph, plus a heuristic for finding feasible solutions. The method have been implemented and tested on real life examples, and the solution times are short enough to allow online usage. We compare two different principles for the number of sweeps on a normal street, encountered in discussions with snow removal contractors. A principle using a first sweep in the middle of the street around the block, in order to quickly allow usage of the streets, is found to yield interesting theoretical and practical difficulties. 1 Introduction Snow removal is an important problem in northern countries. It seems that changes in the weather are becoming more significant, and the yearly amounts of snow in Sweden changes very much. This means that last year’s plan may not be suitable for this year.
    [Show full text]
  • Friluftsprogram För Linköpings Kommun
    Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning ................................................. 5 Karta riksintresse för friluftslivet och Bakgrund .................................................6 naturvården ...........................................29 Syfte .........................................................6 Metod och framtagande .......................... 7 7. Friluftsliv för alla ..................................30 Status .......................................................8 Barn och unga .........................................31 Avgränsning.............................................8 Äldre ......................................................32 Definition och omfattning .......................8 Personer med utomnordisk bakgrund .. 33 Personer med funktionsnedsättning ....34 2. Nationella mål för friluftslivet ................ 9 Jämställdhet .......................................... 35 3. Linköpings mål och strategier för 8. Friluftsinformation ............................... 37 friluftslivet ..............................................11 9. Utomhuspedagogik ...............................40 4. Ansvarsfördelning för friluftslivet i Linköpings kommun ..............................17 10. Naturturism ..........................................42 5. Resursbehov för ett genomförande av 11. Tätortsnära friluftsområden .................44 friluftsprogrammet ................................ 21 Linköpings stad .....................................44 Ansvar och
    [Show full text]
  • Linköpings Kommuns Referensnummer
    Organisationsnummer 212000-0449 Linköpings kommuns referensnummer 100A Kommunfullmäktige Direktionen 101A Kommunrevision 102A Kommunstyrelsen 102F Bostadsenheten Kommunstyrelsens förvaltningar 103A Kommunstyrelsens förvaltning 104A Utbildningsförvaltningen 105A Socialförvaltningen 106A Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 107A Kultur- och fritidsförvaltningen 108A Omsorgs- och äldreförvaltningen 114A Statistik o utredningar 118A Förhandling 119A Valnämnd Kommunstyrelsens verksamheter / Verksamhetsstöd och Service 110A Verksamhetsstöd och service 111A Upphandling och Inköp 112A Ekonomiservice 113A HR 115A Kontakt Linköping 116A Stadsarkiv 117A E-lärandecenter Uppdragsnämnder 120A Kultur- o fritidsnämnd 121A Äldrenämnd 122A Barn- o ungdomsnämnd 123A Bildningsnämnd 124A Samhällsbyggnadsnämnd 125A Bostadsexploatering 126A Exploatering arbetsområden 128A Omsorgsnämnd Myndighetsnämnder 130A Bygg och miljönämnd 150A Socialnämnd 155A Överförmyndarnämnd Tillhörande socialförvaltning 166A Avdelningen för IFO 1 167A Avdelningen för IFO 2 170A Stab ledning mfl 173A Stab Intern service 174A Stab Ledningsstöd 175A Stab Sektorsövergripande 176A BoU Gemensamt 177A BoU Mottagning 178A BoU Utredning och uppföljning 179A BoU Familjerätt 180A BoU Rekrytering och matchning 181A BoU Kvalitet och utveckling 182A BoU Vuxna Gemensamt 183A Vuxna Mottagning 184A Vuxna Integration 185A Vuxna Utredning och uppföljning 186A Vuxna Arbetsmarknad/försörjning 187A Vuxna Team Utreda 188A Vuxna Boende 189A Vuxna Kvalitet och utveckling 190A Avdelning Äldre Finansenheter
    [Show full text]
  • Castles in Linköping – Baroque, Renaissance & Saga-Like Stories, Be Transported Back in Time
    visitlinkoping.se Brunneby 34 Råby 5 Roxenbaden Ljungssjön Ljungs Stjärnorp slott 116 Göten 215 Ljung Sörby Rågårda G öta ka nal Cloetta Flemma Musei Mo Roxen huset tala Snavudden st 1 Gö röm ta kanal Klockrike Ö Skrukeby Norsholm Ljungsbro Grimstad gården Ekbacken Lillkyrka Maspelösa Berg/Bergs slussar 115 Buss 522 3 km Kulla Ö Harg Sollstorp Vreta Idingstad kloster 210 Roxtuna Tuna 2 Pålstorp kungsgård Täljestad Markeby Östernäs Herrbeta Flistad Bostället Rökinge S Lund Svartåmynningens Tägneby 1 naturreservat Ullälva Skärkind Högby Härna Ekängen E4 B Nybrobaden Sv uss 52 2 Skäggestad Gistad 0 artå n 34 7 Björkeberg 2 9 3 Rystad Kullersbro 4 Kaga Sättuna Törnevalla Gistad Kränge Säby Gärstad Fröstad Gärstad Gillberga St Bjärby Kin Älvestad gården K Hässelby Vreta Hackeryd an Bjursholmen Ledberg d al Staby Egeby Lärke a 112 Ås Tomta 111 Beatelund Löten Stratomta Ledbergs Skäggetorp 113 Tallboda Överstad krukmakeri Tornby Malm n skogen Västerlösa å Linghem ill 1 L Vimarka Malm Ryd Örtomta Hovetorp Dömestad E4 slätt Linköping Askeby Linköping Ås Källsätter Linneberga Ringstorp Rappestad City Airport Vårdsberg Ekströmmen museum Buss 522 Valla 35 Lagerlunda Jägarvallen Ramshäll St Fålåsa museet Degeryd Stämna Gamla Hackefors Linköping Svenneby3 4 Svennebysjön Höversby Sörby Vikingstad Lerboga 23 Lambohov Ekenäs Sålla Hjulsbro Bankekind 110 34 Vidingsjö slott Viby Slaka Erikstad Skölstad Rakered Landeryd Mauritsholm Svinstadsjön Sjögestad Häradsjorden 4 Stubbetorp Bjärstad N Teden Gustad Åby Mantorp Vikingstad Åsdymlingen Harvestad Höveln
    [Show full text]
  • Acceptance Testing for Road Surface Monitoring Vehicles in Finland
    VTI rapport 622A www.vti.se/publications Published 2008 Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Leif Sjögren Thomas Lundberg Mats Wiklund Publisher: Publication: VTI rapport 622A Published: Project code: Dnr: 2008 80676 2007/0124-28 SE-581 95 Linköping Sweden Project: Kvalificering av vägytemätningar, Finland 2007 Author: Sponsor: Leif Sjögren, Thomas Lundberg and Mats Wiklund Finnish Road Administration Title: Acceptance testing for road surface monitoring vehicles in Finland Abstract (background, aim, method, result) max 200 words: VTI has carried out acceptance testing of companies that would like to do road surface monitoring in Finland. This has been done on commission of the Finnish Road Administration. This kind of acceptance testing has been done in Sweden by VTI in cooperation with the Swedish Road Administration several times (four times). With the experience of the tests in Sweden a test method adjusted for the Finnish needs have been set up. The purpose of the method is to accept or reject the participating companies for doing either object or network measurements or both. This is done by checking the validity and repeatability for the repeated condition measurements of the object part and the reproducibility, by using several equipments of the same type for the network part. The tests for the object part involve measurements at test sections including measuring with reference methods as well as repeated measurements on a route. For the reproducibility test, done at the network measuring acceptance, runs with different combinations of vehicles and drivers/operators are carried out. The tests give answers to questions like: • The technical skill to measure according to the procurement specifications.
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Bestorp Vilka Har Arbetat Med Översiktsplanen
    ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE NOVEMBER 2015 Översiktsplan för Bestorp Vilka har arbetat med översiktsplanen Översiktsplanen för Bestorp är upprättad inom miljö- och Särskilt framtagna underlag och utredningar, samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. medverkande konsulter Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Joakim Kärnborg, Arkeologisk förstudie för planområdet utförd av Östergötlands samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och översiktsplane- länsmuseum, Kjell Svarvar med bidrag av Anders Persson chef Fanny Wahlqvist. Trafikanalys, Anders Lindholm, Tyréns AB Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planerings- Skiss korsningspunkt rv 23/34, Johan Swärd, Tyréns AB utskott. Färdsättsanalys – tid, kostnader, miljö och hälsa, Occas AB, Daniel Malmqvist Arbetet har i huvudsak bedrivits av projektledare/ planförfattare Utvecklingsskisser över utvalda delområden utförda av White arkitekter, Linda Moström och Sofia Hydén Matilda Westling, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Bedömning av bärande vägkostnader, Elise Ryder Wikén, Metria AB Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner AB, Lisa Björk Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har förutom ovanstående ingått: Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Lindholm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Elinor Josefsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Tryck: Elanders Sverige AB, 2015. ÖVERSIKTSPLAN
    [Show full text]
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2017-2026 Prognosförutsättningar
    Statistik & Utredningar 13 april 2017 Sofia Papanikolaou Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2017-2026 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2017-2026 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2016-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2017-2026 är avstämd mot Kommunprognos 2017-2026, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2016 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
    [Show full text]
  • Hållbarhetsrapport 2013
    Hållbarhetsrapport 2013 linkoping.se Produktion och samordning: Utvecklingsavdelningen, Kommunledningskontoret Granskning: Klara språket AB Omslagsfoto: Göran Billeson Övriga bilder: Anders Jörneskog, Birgitta Hjelm, Göran Billeson, Petter Andersson, Gustav Markholm, Marie Knutsson, Ylva Bergström, Tekniska verken, Mostphotos, Matton och Ingram Publishing Innehåll Förord 3 Social hållbarhet 56 Sammanfattning 4 Livsvillkor i Linköping 58 Inledning 7 Delaktighet och inflytande Ekologisk hållbarhet 1 2 i samhället 58 Energi, klimat och transporter 1 4 Sociala relationer 60 Energi 1 4 Ekonomiska förutsättningar 63 Koldioxidutsläpp 1 6 Utbildning i grundskolan 67 Ekologisk livsmiljö 20 Linköpingsbornas livsmiljöer Luftkvalitet 2 1 och levnadsvanor 69 Produktion och konsumtion 24 Vardagen genom livet 69 Avfallsmängder och återvinning 24 Boendemiljön 7 0 Avloppsvatten 26 Trygghet 7 4 Avloppsslam 2 7 Brottslighet 7 5 Miljöledningssystem i näringslivet 28 Kultur och fritid 7 8 Biologisk mångfald 29 Levnadsvanor 80 Ansvarsarter 29 Linköpingsbornas hälsa 9 1 Ett rikt odlingslandskap 29 Medellivslängd 9 1 Ekologisk produktion 30 Dödlighet i skador och Skyddad natur 30 förgiftningar 92 FSC-certifierad skog 32 Allmänt hälsotillstånd Ekonomisk hållbarhet 34 – Självskattad hälsa 92 Befolkning 36 Ohälsotal 93 Befolkningsutveckling 36 Psykisk hälsa – Psykiskt Befolkningsstruktur 38 välbefinnande 94 Försörjningskvot 40 Självmord 98 Arbetsmarknad 4 1 Övervikt 98 Förvärvsfrekvens 4 1 Tandhälsa 99 Arbetslöshet 45 Bilaga Pendling 48 Utbildning 49 Utbildningsnivå 49 Högskolebehörighet 50 Näringsliv 5 1 Näringslivsstruktur 5 1 Arbetsställen 53 1 2 Förord Linköping är på rätt väg! Linköping är på rätt väg. Vi kan se framtiden an med stor optimism. Vi har passerat 150 000 invånare och nu är siktet tydligt inställt på 200 000 invånare. Vi har ett starkt och diffe­ rentierat näringsliv, ett framgångsrikt universitet (LiU) och ett universitetssjukhus (US) i nationell toppklass.
    [Show full text]
  • Anläggningsstrategi
    [Dubbelklicka här för att infoga en bild] Anläggningsstrategi Idrott Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kultur- och fritidsnämnden Status: 2017-01-13 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KOF 2017-330 Dokumentansvarig: Kultur – och fritidsnämnden Relaterade styrdokument: Aktiv hela livet 2 (52) Anläggningsstrategi Innehåll Innehåll 1 Inledning 6 2 En omvärld i förändring 6 2.1 Demografi och stadsplanering 10 3 Upphandling, finansiering, ägande och drift 16 4 Idrottshallar 18 4.1 Nuläge 18 4.2 Utvecklingsidé 22 4.3 Utveckling av Ryd Sportcenter 28 5 Anläggningar på gräs/konstgräs 29 5.1 Nuläge 29 5.2 Utvecklingsidé 32 5.3 Utveckling av Korpvallen vid exploatering av Stångebro 36 6 Anläggningar på is 37 6.1 Nuläge 37 6.2 Utvecklingsidé 38 7 Anläggningar i luft, vatten, skog och mark 39 7.1 Nuläge 39 7.2 Utvecklingsidé 42 8 Specialanläggningar 44 8.1 Nuläge 44 8.2 Utvecklingsidé 48 9 Anläggningar för spontanidrott 49 10 Samråd och uppföljning 50 11 Index 51 3 (52) Anläggningsstrategi Inledning Sammanfattning Linköping växer. Fler människor flyttar hit och fler bostäder byggs. Kommunens expandering skapar konkurrens om mark för idrott, motion och rekreation. Linköpings kommun vill få så många som möjligt att vara aktiva så länge som möjligt. Då krävs det platser att vara på, olika mötesplatser som idrottsanläggningar, motionsspår, aktivitetsparker och andra miljöer för idrott och motion. För att skapa förutsättningar för aktivitet, motion och idrott för alla så länge som möjligt föreslår denna anläggningsstrategi ett antal förslag på både nya anläggningar och utveckling av redan befintliga. Idrottshallar Det finns i dag ett stort behov av fler verksamhetsanpassade idrottshallar i Linköping.
    [Show full text]
  • Nykvarnsverket LINKÖPING Miljörapport 2015 Nykvarnsverket I Linköping
    Miljörapport 2015 Nykvarnsverket LINKÖPING Miljörapport 2015 Nykvarnsverket i Linköping Grunddel, miljörapport för år 2015 UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Nykvarnsverket Anläggningens (plats-) nummer: 0580 – 50 - 002 Fastighetsbeteckning: Kallerstad 1:51 och 1:54 Besöksadress: Brogatan 1 581 15 Linköping Kommun: Linköping Kontaktperson (namn, tele, e-post): Birgitta Strandberg, 013 – 20 81 25, [email protected] Huvudbransch och tillhörande kod1: Avloppsreningsanläggning 90.10 EPRTR-kod 5 f Ev övriga branscher och koder1: 40.10 90.160 Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: 2012-01-24 Tillståndsgivande myndighet: Mark- och miljödomstol Länsstyrelsen Annat: SNV Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljöledningssystem: EMAS ISO 14001 Annat: Nej Anläggningens koordinater angivna i rikets nät, SWEREFF 99 TM: Nord = 6 476 136 Ost = 536 843 Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer: 55 60 04 - 9727 Gatuadress: Brogatan 1 Postnummer: Ort: 581 15 Linköping Person som godkänner miljörapporten: Anna Lövsén Telefonnr: Telefaxnr: E-postadress: 013-20 81 91 -------------- [email protected] 1 enligt Miljöprövningsförordningen SFS 2013:251 Miljörapport 2015 Nykvarnsverket i Linköping Förenklad Emissionsdeklaration för år 2015 Verksamhetsutövare: Tekniska verken i Linköping AB (publ) Anläggningsnamn: Nykvarnsverket Anläggningsnummer: 0580 – 50 – 002 Totalt årsflöde: 15 90 000 m3 avloppsvatten Utsläppspunkt: Stångån, Nord=6 476 136 Ost=536 843 (koordinater i rikets nät, SWEREFF 99 TM) Parameterkod Parameternamn Enhet Utsläpp vatten Metod Kommentar Biokemisk syre- BOD7 t/år < 79 Mätning ----- förbrukning, 7 dygn P-tot Fosfor och fosfor- t/år 3,0 Mätning ----- föreningar, som P N-tot Kväve och kväve- t/år 153 Mätning ----- föreningar, som N Förutom ovanstående har det under året utförts mätningar av bl.a.
    [Show full text]