E Län 1997-08-18 15 B
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
Bilaga 1 Riksintressen för kulturmiljövården i Östergötlands län NUMMERORDNING - KOMMUNVIS Vadstena kommun 1-7 Omberg - Tåkernområdet (delen i Väversunda, Rogslösa, Herrestad, Källstad, Örberga, Nässja, Strå och Hov snr) 8 Vadstena Motala kommun 9 Göta kanal (delen i Motala och Brunneby sn) 10 Ulfåsa (Ask, Ekebyborna och Lönsås snr) 11 Medevi brunn (Västra Ny sn) 12 Godegård (Godegård sn) 13 Tjällmo (Tjällmo sn) Mjölby kommun 1-7 Omberg - Tåkernområdet (delen i Kumla och Appuna snr) 14 Lundsbacke (Vallerstad sn) 15 Bjälbo (Bjälbo sn) 16 Skänninge 17 Öjebro (Herrberga sn) 18 Solberga (Veta och Mjölby snr) 89 Kårarp - Galgbacken (delen i Viby sn) 92 Särstad - Jordfällle (delen i Hogstad sn) Ödeshög kommun 1-7 Omberg - Tåkernområdet (delen i Ödeshög, Västra Tollstad, Svanshals, Rök, Heda och Stora Åby snr) Boxholm kommun 19 Ekeby - Ryckelsby (Ekeby sn) 83 Åsbosänkan (Åsbo sn) 92 Särstad - Jordfälle (delen i Rinna sn) Ydre kommun 20 Sunds kyrkby - Broby (Sund sn) 21 Graby - Norrby (Sund och Asby snr) 22 Smedstorps by (Svinhult sn). 95 Grindsbo - Sprängsbo (Svinhult sn) Bilaga 1 Kinda kommun 23 Tidersrum (Tidersrum sn) 24 Föllingsö - Tommestorp (Kisa sn) 25 Västra Eneby (Västra Eneby sn) 26 Gumhem (Horn sn) 87 Ennesbo (Kisa sn) 97 Tjärstad (Tjärstad sn) 98 Hornsberg - Ekeby (Horn sn) Linköping kommun 9 Göta kanal (delen i Ljung och Vreta-Kloster snr) 27 Bjärka - Säby (Vist sn) 28 Kinda kanal (Vist, Landeryd och S:t Lars snr) 29 Sturefors slott (Vist sn) 30 Sörby (Landeryd sn) 31 Slakaåsen - Lambohovs herrgård (Slaka sn) 32 Linköping 33 Tift (Kärna sn) 34 Kaga (Kaga sn) 35 Ledberg (Ledberg sn) 36 Vreta kloster - Knivinge (Vreta-Kloster sn) 38 Ljungs slott (Ljung sn) 39 Vårdsberg - Landeryd (Vårdsberg och Landeryd snr) 40 Grävsten (Bankekind sn) 41 Fläret - Ekenäs (Askeby och Örtomta snr) 42 Askeby (Askeby sn) 88 Brokind (Vårdsnäs sn) 89 Kårarp - Galgbacken (delen i Sjögestad sn) 90 Bjäsätter (Stjärnorp sn) 91 Törnevalla (Törnevalla sn) Finspångs kommun 43 Risinge (Risinge sn) 44 Finspång (Risinge sn) 45 Häfla övre bruk (Skedevi sn) 85 Skedevi (Skedevi sn) 86 Sonstorp (Hällestad sn) Norrköping kommun 9 Göta kanal (delen i Kimstad, Skärkind och Tåby snr).E län 1997-08-18 3 46 Halleby (Skärkind sn) 47 Grensholms herrgård (Vånga sn) 48 Norsholm - Tångestad (Kimstad sn) Bilaga 1 49 Lövstad (Kimstad sn) 50-51 Leonardsberg - Himmelstalund - Skälv (Borg och Östra Eneby snr) 52 Norrköping 53 Ringstad - Grimstad (Östra Eneby sn) 54 Krokek (Krokek sn) 55 Fagervik - Marmorbruket (Krokek sn) 56 Aborreberg (Styrstad sn) 57 Ållonö (Östra Stenby sn) 59 Dagsberg (Dagsberg sn) 60 Tingstad (Furingstad, Tingstad och Tåby snr) 61 Jämjöborg - Onsten (Östra Husby och Östra Stenby snr) 62 Skamby - Linneberga - Bjärstad (Kuddby och Å snr) 63 Korpetorp - Lönshuvud (Rönö sn) 68 Skällvik - Stegeborg (delen i Östra Ny sn) 93 Viggeby - Kvästad - Augustenhill (Skärkind sn) 94 Östra Husby - Häradshammar (Östra Husby och Häradshammar snr) Söderköping kommun 9 Göta kanal (delen i S:t Laurenti och Västra Husby sn) 64 Björkviks herrgård (Östra Rysd sn) 65 Västra Husby (Västra Husby sn) 66 Söderköping 67 Skönberga (Skönberga sn) 68 Stegeborg - Skällvik (delen i Skällvik sn) 69 Thorönsborgs herrgård (S:t Anna sn) 70 Väsnö (S:t Anna sn) 71 Engelholm (S:t Anna sn) 99 Gårdeby (Gårdeby sn) Åtvidaberg kommun 72 Åtvidaberg - Adelsnäs (Åtvid sn) 73 Uknadalen (Gärdserum sn) 74 Långserums by (Yxnerum sn) 96 Mormorsgruvan (Åtvid sn) Valdemarsviks kommun 75 Fågelvik (Tryserum sn) 76 Björkskär (Tryserum sn) 77-82 Gryts skärgård (Gryt sn).E län 1997-08-18 4 Bilaga 1 MILJÖBESKRIVNINGAR - KOMMUNVIS VADSTENA KOMMUN Omberg - Tåkernområdet [E1-7] (Väversunda, Rogslösa, Herrestads, Källstads, Örberga, Nässja, Strå och Hovs sn:r) Motivering: Centralbygd och slättbygd med goda odlingsbetingelser, brukad sedan yngre stenålder och hemvist för kunga- och stormannaätter och till dem relaterade andliga institutioner. Området hade konstituerande betydelse i Sveriges statsbildningsprocess under yngre järnålder och tidig medeltid. En utpräglad agrar stordriftsbygd sedan laga skiftet, där de stora gårdarna, som bildats genom arronderings- och sammanläggningsföretag samt sänkningen av Tåkern, tydligare än någon annanstans i landet speglar jordbruksföretagens roll i det framväxande industrisamhällets kapital- och företagsbildning. (Fornlämningsmi-ljö, Bymiljö, Kyrkomiljö, Stenbrott). Uttryck för riksintresse: Slättbygden söder om Vadstena mellan Tåkern och Vättern. Järnålderslämningar, främst den mäktiga ovala domarringen i Nässja, fornborgen Ommaborgen på Omberg och större järnåldrersgravfält vid Skäljen och Bondorlunda. I området finns ett antal särskilt intressanta och välbevarade medeltida kalkstenskyrkor. Herrestad, Örberga och Roglösa tillhör landets äldsta kyrkor och är uppförda under tidigt 1100-tal.Kyrkorna Väversunda, Nässja och Strå är också från 1100-talet. Källstad 1800-talskyrka med medeltida torn. Hovs kyrka med många märkliga runristade gravhällar från 1000-talet. Lämningar under mark efter Broby rivna kyrka. Herrestads kyrkby med biskop Kols källare från 1200-talet, Bondorlunda by och Skedet med småskalig utmarksbebyggelse. De större gårdarna Naddö, Arneberga, Åbylund, Kalvestad, Broby och Palsgård. Hovgården, fd kungsgård och centrum i Hovs län under senmedeltiden. Östnässja Västergård, Bondorlunda Mellangård och Hovs Skräddaregård med välbevarade äldre manbyggnader på mindre gårdar. Borghamns kalkstensbrott har stenbrytningstraditioner sedan tidig medeltid. Där finns också Borghamnsskolan med byggnader från 1800-talet och hamnen med stenpirar från 1870-talet samt Bockakyrkogården som var begravningsplats för kronoarbetskåren. (Området berör även Ödeshög och Mjölby kn). Vadstena [E8] Motivering: Småstadsmiljö och andligt centrum, framvuxet kring birgittinerordens moderkloster, som visar en betydelsefull senmedeltida stad och vallfartsort samt dess förändringar med Nya tidens starka kungamakt efter reformationen. Klostrets äldsta delar speglar dessutom den svenska kungamaktens ställning under 1200- och 1300-talen. (Klostermiljö). Uttryck för riksintresset: Birgittaklostret, uppfört med början på 1360-talet, med den till klostret donerade kungsgården från 1200-talet. Den i stadsbilden dominerande slottsmiljön på platsen för den medeltida stadsdelen Sanden, med det 1545 påbörjande slottet samt omgivande parkmark. Bilaga 1 Stadsplanen, som i allt väsentligt är medeltida, med Stora Torget som enda påtagligaresultat av ett regleringsförslag vid mitten av 1600-talet. Gatornas och torgens karaktär, med sluten bebyggelse i de centrala delarna och mer öppet byggnadssätt och grönskande tomter mot ytterkanterna. Den ålderdomliga tomtstrukturen. De ovanligt många medeltida profanbyggnaderna, bla senmedeltida rådhus samt den äldre, småskaliga stadsbebyggelsen i huvudsakligen trä och puts. Hospitalsanläggning med byggnader från 1500-, 1700- och 1800-talen. Den för den förindustriella staden kännetecknande direkta övergången i obebyggd, öppen mark norr om staden. Siluetten och anblicken från det omgivande slättlandskapet samt kontakten med vattnet. MOTALA KOMMUN Göta kanal [E9] (delen i Motala och Brunneby snr) Motivering: Kommunikationsmiljö med landets främsta kanalmiljö (utförd 1810-32), av stor teknikhistorisk betydelse och med dominerande läge i omgivande landskap. (Industrimiljö). Uttryck för riksintresset: Kanalmiljön genom Motala kommun med omgivande landskap och bebyggelse. Motala hamn med hamnmagasin och stenkajer. Göta Kanalbolagets huvudkontor och slussvaktar-boställen. Storbron från 1783 över Strömmen. I parkanläggningen utmed kanalen finns Baltzar von Platens grav. Motala verkstad, som anlades för kanalens behov, är ett minnesmärke över industrialismens införande i Sverige. Industribyggnader från 1800- och 1900-talen- Äldre arbetarbostäder, bla ”Långa raden”. Bolagshuset, Föreningshuset, Värdshuset och Folkets hus. Torrdockan med omgivande byggnader. Borenshults slusstrappa med fem sammanbyggda slussar. I Borensberg Kanalinspektorsbostaden, slussvaktarboställe, ”Göta hotell”, Gästgivaregården, Västanå herrgård och stenvalvbron från 1787. Näs kraftverk från 1903. Magasin, pollare, dragstigar och bevattningsanlägg- ningar.(Området berör även Linköpings, Norrköpings och Söderköpings kommuner samt Skaraborgs län.) I området ingår även: Brunneby gård med medeltida gårdskyrka. Ulfåsa [E10] (Ask, Ekebyborna och Lönsås snr) Motivering: Herrgårdsmiljö och lämningar efter tidigare storgård med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet i dominerande läge i öppen slättbygd. (Fornlämningsmiljö, Kognitiv miljö). Uttryck för riksintresset: Ulfåsa herrgård med huvudbyggnad i nyklassicistisk stil från tidigt 1800-tal, uppförd på källaren av en 1500-talsbyggnad, fruktträdgård, engelsk park, ekonomibyggnader och arbetarbostäder, skola, magasinbrygghus m.m. ”Birgittas udde”, lämning efter Ulf Gudmarssons och den heliga Birgittas sätesgård bestående av en ruin av ett rektangulärt Bilaga 1 stenhus. Ekebyborna medeltida kyrka, gamla prästgården från 1700-talet och gravfält från äldre och yngre järnålder. Stora Fossala säteri med 1800-talsbebyggelse. Rester av allésystem. Medevi brunn [E11] (Västra Ny sn) Motivering: En av landets mest kända brunnsmiljöer och centrum för aristokratiskt sällskapsliv från 1600- till 1800-tal med ännu välbevarad och småskalig bebyggelse enligt ursprunglig byggnadsplan från 1700-talet. Uttryck för riksintresset: Bland byggnaderna kan nämnas ”Stora matsalen”, ”Biljarden” och kyrkan från 1700-talet samt den nuvarande högbrunnen från 1800-talets början. Därtill ett