DOCSLIB.ORG

Prepared Test Instances Extracted from Openstreetmap Data Using Different Network Reductions

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Prepared Test Instances Extracted from Openstreetmap Data Using Different Network Reductions Department of Mathematics Prepared Test Instances Extracted from OpenStreetMap Data Using Different Network Reductions Kaj Holmberg LiTH-MAT-R--2018/04--SE Department of Mathematics Link¨opingUniversity S-581 83 Link¨oping Prepared Test Instances Extracted from OpenStreetMap Data Using Different Network Reductions Kaj Holmberg [email protected] Department of Mathematics Linköping Institute of Technology SE-581 83 Linköping, Sweden April 5, 2018 Abstract: We investigate the effect of different reductions when importing networks from OpenStreetMap data. We describe the network reductions and report computa- tional tests for doing the network extraction and reduction. We also show the effect of the reductions by solving a few standard optimization problems in the resulting net- works. Computational tests show that the reductions have a dramatic effect on the network size and the time needed for solving the optimization problems. In many cases, the reductions are necessary in order to be able to solve the optimization problem in reasonable time. A practical result of this work is a set of networks that will be used as benchmarks in future research, and are publically available for other researchers. 1 Introduction OpenStreetMap (OSM) data gives a possibilty of obtaining indata for many optimiza- tion problems in city networks. However, the data might not be in the proper form for optimization. Often one has to treat the data in different ways, before using it. In the paper [5], we describe how to extract useful data from OpenStreetMap data. In general, we wish to extract network data suitable for optimization. Examples are find- ing shortest paths, minimal spanning trees, shortest postman tours etc. More advanced usage is multi-vehicle arc routing, for example for snow removal, [2], [3], [6]. All of these optimization problems require the network to be given as nodes and links (arcs/edges), not the paths or “ways” used in OpenStreetMap. For details, see [5]. Similar work is probably being done in many places around the world, and as a single example, we mention [7], where some algorithms for network extraction are given, and an implementation in C++ is presented. However, we have not seen a discussion and comparison of reductions as in our paper. Some kind of standardization may be useful. 1 Here we describe some of groups of test instances, which will be used in forthcoming work. One goal is to make the instances available to other researchers. We describe dif- ferent reductions of the networks, and motivate the reductions by solving some standard optimization problems in the resulting networks. 2 Data extraction and reduction Let us give a brief description of the method used in this paper. The main task is to read the data in the available format, modify it according to certain rules, and write it in a format suitable for further optimization. We use OpenStreetMap data in xml- format. Such files contain very much information, much of which is not useful for our optimization problems. The rules of making the network depends on which link types to include, and also on how elimination of nodes with degree two or one is done. The OSM data is first read and parsed. This results in a number of nodes, and a number of paths using these nodes. Nodes not used by any path are removed. The paths are then divided into links as described below. When reading the nodes from the OSM data, each node has a name, longitude and latitude. Nodes outside of a predetermined window are dismissed. Then each path is treated. First its type is checked against a list of types to include. The path is dismissed if its type is not in the list. Our first selection keep all paths with label “highway”. We have also done tests with only streets usable by car, i.e. keeping the following secondary labels: “motorway”, “trunk”, “primary”, “secondary”, “tertiary”, “road”, “residental”, “living_streets” (including the same with a trailing “_link”), but leaving out “pedestrian”, “footway”, “path” and “cycleway”. The set of nodes associated with the path is put in a list. At this stage, uninformative tags are sorted out. The nodes in each path are associated with the nodes given in the initial node list, and each node is labeled with the associated path number. Nodes not in the list are dismissed, as this concerns parts that are outside of our area of interest. Here paths are dismissed if all the nodes are dismissed. Then the paths are divided into links. Basically each adjacent pair of nodes in a list is made into a link. The cost of the link is set to the Euclidean distance between the two nodes. However, if the node is not the first or the last in the path, it may be eliminated, depending on the settings. Since each node is labeled with associated paths, we can easily count the number of paths using the node. If this number is one, we have a node which will get degree two, and for some settings such a node is eliminated. Then the distance is added to an accumulated distance, which will be put on the aggregated link. Each link is given the same type as the path had. (After this, we will not use the paths anymore.) In the process, the degree of each node is calculated. The procedure above will eliminate all isolated nodes. This is often not enough to make 2 R1 Splitting paths into links, removing isolated nodes. R2 R1 plus elimination of nodes with degree 2. R3 R1 plus selective elimination of nodes with degree 2. R4 R2 plus elimination of trees. R2c R2, keeping only links for cars. R4c R4, keeping only links for cars. Table 1: Reductions the problem solvable. The network needs to be reduced further in a suitable way. We have used the reductions in table 1, namely full or selective elimination of nodes with degree two and recursive elimination of nodes with degree one. Reduction R2 is the most relevant one if the nodes with degree 2 are only introduced to signify the curvature of the street, as we often are not interested in the curvature. The method in [7] seems to give the result of R2. There could however be a contradiction between simplification of the network and the issue of map matching for the GPS traces, see [4], in the sense that the simplifications made to make the route optimization easier will make the map matching harder. Map matching is in principle the task of associating coordinates from a GPS-track to streets in a city map. Then the coordinates are compared to the positions of the streets, and then the curvature of the streets obviously matters. If we plan to do map matching, selective reduction, R3, is probably better. Selective elimination of nodes with degree two is done the following way. Consider a node i connected only to nodes j1 and j2. As parameter, we use the direct distance between nodes j1 and j2 divided by the distance between j1 and i plus the distance between i and j2. If this values is greater than 0.98, we consider the curvature in the node to be unimportant, and node i is eliminated. This corresponds approximately to an angle between the two links close to 180 degrees (within plus minus 20 degrees). Details of this is described in section 6.1 in the paper [4]. Reduction R4 can be used when the treatment of turning places and the single street leading there can only be done in one way. This is true for snow removal, and probably for many other applications. In such a case one can plan the treatment of that part separately, note how long it will take, remove that part from the network, and afterwards just add that time to the time in the adjacent node left in the network. This is repeated recursively, so that no nodes with degree one remain. The elimination of nodes with degree 2 is only done when reading the OSM data, not applied recursively to the resulting network. In other words, it is only done when splitting a path into links. The reason for this is that if a node belonging to two paths get degree 2, the links from the two paths may have different properties that should not be eliminated. Paths in OSM rarely form cycles, so a cycle is usually made up by more than one path. If a cycle is made up by two paths, the nodes with degree two in each path is eliminated by reduction R2, but not the nodes where the paths meet. The cycle might then be 3 reduced to two nodes with two seemingly parallel links between them. This structure will not be eliminated by R4. (In a picture like in figure 2, the two parallel links appear as one, so it may look like a node has degree one, even if is has not.) 3 Computational tests 3.1 Computational details The code is implemented in Python, using Numpy and Scipy. We especially use the codes in Scipy for finding the connected components of a graph, and for finding a min- imal spanning tree. We also use imposm.parser, a Python library that parses Open- StreetMap data in XML and PBF format. (The parts of the code we made ourselves in Python could obviously be made faster by implementing them in C.) The tests were run on an Acer Aspire X3 X3995 3.4GHz, running Linux, Fedora Core 25. The machine has four CPUs, but only one was used in the test runs, except for imposm.parser, which can take advantage of several CPUs.
Load more

Recommended publications
  • Bilaga Till Friluftsprogram Linköpings
    Bilagor - Nulägesbeskrivning Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Bilagor 1. Enkät till skolor och föreningar 2. Sammanställning av enkätsvar 3. Skolnära natur och skolskogar i Linköpings stad, karta 4. Skolnära natur i Brokind och Bestorp, karta 5. Skolnära natur i Ekängen, karta 6. Skolnära natur i Linghem, karta 7. Skolnära natur i Ljungsbro-Berg, karta 8. Skolnära natur i Malmslätt, karta 9. Skolnära natur i Sturefors, karta 10. Skolnära natur i Vikingstad, karta 11. Tätortsnära friluftsområden – Stångån Kinda kanal genom Linköping, Kallerstad- Mörtlösa samt Åbysäcken, karta 12. Tätortsnära friluftsområden – Rydskogen, Vallaskogen-Valla fritidsområde samt Malmslätt- Kärna mosse och Hellgrenshagen, karta 13. Tätortsnära friluftsområden – Änggårdshagen-Lambohov, Tinnerö eklandskap-Smedstad- bäcken, Tinnerbäcken samt Vidingsjö, karta 14. Tätortsnära friluftsområden – Landeryd samt Sturefors , karta 15. Tätortsnära friluftsområden – Tallbodaskogen samt Linghem-Kråksångsskogen 16. Tätortsnära friluftsområden – Ljungsbro-Berg samt Sättuna-Svartåmynningens naturreservat, karta 17. Tätortsnära friluftsområden – Ekängen-Tvärskogsudde, karta 18. Tätortsnära friluftsområden – Vikingstad, karta 19. Övriga kommunala friluftsområden – Viggeby naturreservat, karta 20. Friluftsbad, karta 21. Friluftsbad, lista med skötselansvarig 22. Fritidsfiske, karta 23. Fiskevårdsområden, tabell 24. Kanoting, karta 25. Båtliv, karta 26. Båtklubbar och småbåtshamnar, tabell 27. Vandring, karta 28. Motionslöpning,
    [Show full text]
  • Friluftsprogram För Linköpings Kommun
    Friluftsprogram för Linköpings kommun Samrådshandling Linköpings kommun linkoping.se Innehåll 1. Inledning ................................................. 5 Karta riksintresse för friluftslivet och Bakgrund .................................................6 naturvården ...........................................29 Syfte .........................................................6 Metod och framtagande .......................... 7 7. Friluftsliv för alla ..................................30 Status .......................................................8 Barn och unga .........................................31 Avgränsning.............................................8 Äldre ......................................................32 Definition och omfattning .......................8 Personer med utomnordisk bakgrund .. 33 Personer med funktionsnedsättning ....34 2. Nationella mål för friluftslivet ................ 9 Jämställdhet .......................................... 35 3. Linköpings mål och strategier för 8. Friluftsinformation ............................... 37 friluftslivet ..............................................11 9. Utomhuspedagogik ...............................40 4. Ansvarsfördelning för friluftslivet i Linköpings kommun ..............................17 10. Naturturism ..........................................42 5. Resursbehov för ett genomförande av 11. Tätortsnära friluftsområden .................44 friluftsprogrammet ................................ 21 Linköpings stad .....................................44 Ansvar och
    [Show full text]
  • Castles in Linköping – Baroque, Renaissance & Saga-Like Stories, Be Transported Back in Time
    visitlinkoping.se Brunneby 34 Råby 5 Roxenbaden Ljungssjön Ljungs Stjärnorp slott 116 Göten 215 Ljung Sörby Rågårda G öta ka nal Cloetta Flemma Musei Mo Roxen huset tala Snavudden st 1 Gö röm ta kanal Klockrike Ö Skrukeby Norsholm Ljungsbro Grimstad gården Ekbacken Lillkyrka Maspelösa Berg/Bergs slussar 115 Buss 522 3 km Kulla Ö Harg Sollstorp Vreta Idingstad kloster 210 Roxtuna Tuna 2 Pålstorp kungsgård Täljestad Markeby Östernäs Herrbeta Flistad Bostället Rökinge S Lund Svartåmynningens Tägneby 1 naturreservat Ullälva Skärkind Högby Härna Ekängen E4 B Nybrobaden Sv uss 52 2 Skäggestad Gistad 0 artå n 34 7 Björkeberg 2 9 3 Rystad Kullersbro 4 Kaga Sättuna Törnevalla Gistad Kränge Säby Gärstad Fröstad Gärstad Gillberga St Bjärby Kin Älvestad gården K Hässelby Vreta Hackeryd an Bjursholmen Ledberg d al Staby Egeby Lärke a 112 Ås Tomta 111 Beatelund Löten Stratomta Ledbergs Skäggetorp 113 Tallboda Överstad krukmakeri Tornby Malm n skogen Västerlösa å Linghem ill 1 L Vimarka Malm Ryd Örtomta Hovetorp Dömestad E4 slätt Linköping Askeby Linköping Ås Källsätter Linneberga Ringstorp Rappestad City Airport Vårdsberg Ekströmmen museum Buss 522 Valla 35 Lagerlunda Jägarvallen Ramshäll St Fålåsa museet Degeryd Stämna Gamla Hackefors Linköping Svenneby3 4 Svennebysjön Höversby Sörby Vikingstad Lerboga 23 Lambohov Ekenäs Sålla Hjulsbro Bankekind 110 34 Vidingsjö slott Viby Slaka Erikstad Skölstad Rakered Landeryd Mauritsholm Svinstadsjön Sjögestad Häradsjorden 4 Stubbetorp Bjärstad N Teden Gustad Åby Mantorp Vikingstad Åsdymlingen Harvestad Höveln
    [Show full text]
  • 2. Förutsättningarna För Cykling I Östergötland 4
    Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Sida Arbetsutskott 2017-01-09 1 (2) § 11 KS/2017:9 Regional cykelstrategi - remissvar Bakgrund Mjölby kommun har från Region Östergötland mottagit en remiss avseende regional cykelstrategi för Östergötland. Den regionala cykelstrategin har tagits fram under 2016 där länets samtliga kommuner deltagit tillsammans med företrädare för bland annat Trafikverket. Syftena med strategin är kartlägga nulägessituationen gällande länets cykelnät, att peka ut och prioritera viktiga cykelvägar som behöver byggas och att stödja kommunernas arbete för ökad cykling. Att cykelåtgärder ska få större del av de ekonomiska medel som regionen fördelar för infrastrukturåtgärder är också en viktig del. Bedömning Mjölby kommun genomför årligen åtgärder för att stimulera till ökat cyklande och ser glädjande på att Region Östergötland tagit initiativ till en regional cykelstrategi för hela Östergötland. Det kommer att vara en av flera viktiga bitar för en omställning till ett hållbarare samhälle. De längre cykelvägar som har byggts för att koppla ihop kommunens tätorter, mellan Mjölby och Skänninge respektive den nyligen färdigbyggda mellan Mjölby och Mantorp, pekas i strategin ut som sträckor där restiden för cykel är konkurrenskraftig mot bilen. Mjölby kommun ser det som ett kvitto på att kommunen genomfört rätt typ av åtgärder. För framtiden pekas två prioriterade sträckor ut som bör byggas som berör Mjölby kommun, dels mellan Mjölby och Väderstad, dels mellan Mjölby och Boxholm. Restiden på båda sträckorna är konkurrenskraftig mot bilen, speciellt med tanke på elcykelns allt större andel av cykelparken. Sträckorna har av Mjölby kommun pekats ut som viktiga och önskvärda för framtiden, och det är glädjande att Region Östergötland delar denna bild.
    [Show full text]
  • 96-Skeda.Pdf
    Makulerade försäkringsbrev - Östgöta Brandstodsbolag 96-Skeda Objektsnamn Volym Sida Försäkringsnr Nyteckning Förnyelse/Överlåtelse Makulering Anmärkning Försäkringstagare Adolfsborg, Kolbyttemon 96-2 511 111 1892 1907 1921 Fredrika Liljegren Adolfstorp 96-5 372 112 1921 1954 J.H. Nilsson Alorp 96-2 455 40 b 1911 1923 A.E. Ringqvists barn Alorp 96-3 209 40 1917 1920, 1928 1942 J.W. Andersson Alorp 96-7 139 96:2091 1956 1966 Karl Andersson Alorp 96-7 379 96:105315 1965 1967 Börje Gustafsson Alorp 96-4 553 40 1923 1945 A.E. Ringqvists barn Alorp 1:3 96-4 237 96:940 1945 1949 Sven Johansson Alorp 1:3-4 96-5 395 96:1874 1954 1954 John Gustafsson Alorp 1:3-4 96-5 425 96:1299 1949 1954 Sven Johansson Alorp 1:3-4 96-6 545 96:1912 1954 1960 Även tilläggsförs. John Gustafsson Alorp 1:3, 1:4 96-7 310 96:14605 1960 1967 John Gustavsson Alorp, 1/6 mtl 96-1 447 40 b 1897 1911 A. Eriksson, Albertina Andersson Alorp, 1/6 mtl 96-1 641 40 b 1894 1897 N. Eriksson, Albertina Andersson Alorp, Rosenkälla 96-6 92 96:2118 1956 1964 Folke E. Johansson Alphagen, Sollarbo 1:1 96-6 506 96:1904 1954 1961 Ingvar Andersson Alsund 96-1 245 40 1907 1917 J.V. Andersson Alsund 96-6 198 96:846 1944 1963 Erik Karlsson Alsund 96-7 66 96:854 1944 1965 Arr.: Erik Karlsson Kungl. Maj:t & Kronan Alsund och Sundstorp 96-5 127 96:1036 1946 1958 Hjalmar Johansson Alsund och Sundstorp 96-6 46 96:2291 1958 1964 Hjalmar Johansson Alsund och Sundstorp, Alarp 96-4 464 96:522 1942 1946 Hjalmar Johansson Alsund, 8 har 96-6 48 96:54450 1963 1964 Erik Karlsson Alsäter 96-3 98 126 1925 1943 K.O.
    [Show full text]
  • Enhetsnamn Årskurs Totalt Arenaskolan 7 183 Arenaskolan 8 133 Arenaskolan 9 130 Arenaskolan Total 446 Askeby Skola F 20 Askeby
    Enhetsnamn Årskurs Totalt Arenaskolan 7 183 Arenaskolan 8 133 Arenaskolan 9 130 Arenaskolan Total 446 Askeby skola F 20 Askeby skola 1 20 Askeby skola 2 24 Askeby skola 3 19 Askeby skola 4 34 Askeby skola 5 42 Askeby skola 6 27 Askeby skola Total 186 Atlasskolan F 47 Atlasskolan 1 40 Atlasskolan 2 57 Atlasskolan 3 41 Atlasskolan 4 46 Atlasskolan 5 51 Atlasskolan 6 23 Atlasskolan Total 305 Bankekinds skola F 14 Bankekinds skola 1 24 Bankekinds skola 2 8 Bankekinds skola 3 21 Bankekinds skola Total 67 Berzeliusskolan 7 225 Berzeliusskolan 8 230 Berzeliusskolan 9 217 Berzeliusskolan Total 672 Björkö Friskola F 24 Björkö Friskola 1 25 Björkö Friskola 2 24 Björkö Friskola 3 26 Björkö Friskola 4 21 Björkö Friskola 5 25 Björkö Friskola 6 17 Björkö Friskola 7 16 Björkö Friskola 8 20 Björkö Friskola 9 22 Björkö Friskola Total 220 Björnkärrsskolan F 25 Björnkärrsskolan 1 26 Björnkärrsskolan 2 30 Björnkärrsskolan 3 23 Björnkärrsskolan 4 24 Björnkärrsskolan 5 33 Björnkärrsskolan 6 21 Björnkärrsskolan Total 182 Blästadsskolan F 45 Blästadsskolan 1 39 Blästadsskolan 2 53 Blästadsskolan 3 40 Blästadsskolan 4 48 Blästadsskolan 5 39 Blästadsskolan 6 59 Blästadsskolan Total 323 Brokinds skola F 19 Brokinds skola 1 17 Brokinds skola 2 18 Brokinds skola 3 13 Brokinds skola 4 21 Brokinds skola 5 21 Brokinds skola 6 19 Brokinds skola Total 128 Brunnbyskolan F 32 Brunnbyskolan 1 37 Brunnbyskolan 2 41 Brunnbyskolan 3 40 Brunnbyskolan 4 26 Brunnbyskolan 5 25 Brunnbyskolan 6 50 Brunnbyskolan Total 251 Bäckskolan F 29 Bäckskolan 1 25 Bäckskolan 2 17 Bäckskolan 3
    [Show full text]
  • Översiktsplan För Bestorp Vilka Har Arbetat Med Översiktsplanen
    ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE NOVEMBER 2015 Översiktsplan för Bestorp Vilka har arbetat med översiktsplanen Översiktsplanen för Bestorp är upprättad inom miljö- och Särskilt framtagna underlag och utredningar, samhällsbyggnadsförvaltningens översiktsplaneavdelning. medverkande konsulter Ansvariga tjänstemän är kommundirektör Joakim Kärnborg, Arkeologisk förstudie för planområdet utförd av Östergötlands samhällsbyggnadsdirektör Anna Bertilson och översiktsplane- länsmuseum, Kjell Svarvar med bidrag av Anders Persson chef Fanny Wahlqvist. Trafikanalys, Anders Lindholm, Tyréns AB Politiskt har arbetet letts av kommunstyrelsens planerings- Skiss korsningspunkt rv 23/34, Johan Swärd, Tyréns AB utskott. Färdsättsanalys – tid, kostnader, miljö och hälsa, Occas AB, Daniel Malmqvist Arbetet har i huvudsak bedrivits av projektledare/ planförfattare Utvecklingsskisser över utvalda delområden utförda av White arkitekter, Linda Moström och Sofia Hydén Matilda Westling, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Bedömning av bärande vägkostnader, Elise Ryder Wikén, Metria AB Jonathan Turner, översiktsplanerare (projektledare och plan- författare) Översiktlig geoteknisk utredning utförd av Stadspartner AB, Lisa Björk Arbetet har bedrivits i projektform och i projektgruppen har förutom ovanstående ingått: Layout, kartor och illustrationer: Birgitta Hjelm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Anders Lindholm, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Elinor Josefsson, teknik- och samhällsbyggnadskontoret Tryck: Elanders Sverige AB, 2015. ÖVERSIKTSPLAN
    [Show full text]
  • Befolkningsprognos För Delområden I Linköpings Kommun 2017-2026 Prognosförutsättningar
    Statistik & Utredningar 13 april 2017 Sofia Papanikolaou Befolkningsprognos för delområden i Linköpings kommun 2017-2026 Prognosförutsättningar Allmänt Delområdesprognos 2017-2026 bygger på den faktiska befolkningen i Linköpings kommun 2016-12-31, fördelad på delområden, ettårsklasser och kön. Prognosområdena utgörs i grunden av kommunens statistikområden (nyckelkodområden) på fyrsiffernivå, vilket t ex kan innebära en del av en stadsdel, en mindre tätort eller glesbygden kring en tätort. I många fall har vi dock avgränsat ännu mindre prognosområden. Detta gäller dels studentbostadsområden och äldreboenden, dels statistikområden som är delade mellan två skolors upptagnings- områden eller som består av delområden med markant olika typ av bostäder. Prognosområdena klassificeras bl a med en så kallad områdestyp, som bygger på vilka typer av bostäder som dominerar inom respektive område. Dessutom klassas områdena efter bebyggelsens genomsnittliga ålder. Delområdesprognos 2017-2026 är avstämd mot Kommunprognos 2017-2026, vilket innebär att summan av delområdesprognosens alla områden för varje år under prognosperioden överensstämmer med kommunprognosen, inte bara när det gäller totalbefolkningen utan även på ettårsklasser och kön. För flertalet delområden använder vi en framskrivningsmetod som bygger på separata antaganden om inflyttning och utflyttning, födda och döda. För vissa mindre och blandade områden tillämpas en förenklad metod som bygger på så kallade utglesningstal eller kvarboendetal (se vidare sid. 3). Vi kan på begäran redovisa prognossiffrorna på valfria åldersklasser, delområden och år. Även uppdelning på kön är möjlig. Födelsetal Födelsetalen i Linköping steg successivt från 1 302 år 1998 till 1 887 år 2012. Under år 2013- 2016 var födelsetalen något lägre men under kommande år väntas födelsetalen återigen stiga. Antalet födda barn per kvinna Det summerade fruktsamhetstalet, antalet födda barn per kvinna, i Linköping steg från 1,38 år 1998 till 1,89 år 2012.
    [Show full text]
  • Lokalförsörjningsplan 2014-2022
    Lokalförsörjningsplan 2014-2022 FRAMTIDENS FÖRSKOLA OCH SKOLA I LINKÖPINGS KOMMUN Strategisk planering av lokaler utifrån barn- och elevutveckling och verksamhetens behov Barn- och ungdomsnämnden Linköpings kommun Dnr BOU 2013-457 Lokalförsörjningsplan 2014-2022 Utbildningskontoret, Linköpings kommun Oktober 2013 Framtagande, revidering och redigering: Nämndsekreterare Andreas Eiderhed Sakkunnig Christer Gunnarsson 2 Lokalförsörjningsplan 2014-2022 Innehållsförteckning Övergripande – Målsättning och Syfte .................................................................................... 4 Barn- och elevprognos ............................................................................................................. 8 Lokalförsörjningsplanens struktur ........................................................................................... 9 Fyra skolområden i Linköpings kommun .............................................................................. 11 NORRA skolområdet ............................................................................................................. 13 Sammanfattning – Planering NORRA skolområdet 2014-2016 ............................................ 14 NORRA skolområdet – LJUNGSBRO .................................................................................. 15 NORRA skolområdet - SKÄGGETORP ............................................................................... 19 NORRA skolområdet – MALMSLÄTT/TOKARP ............................................................... 21 NORRA skolområdet
    [Show full text]
  • Sammanställning Över Allmänna Vägar Och Andra Viktigare Vägar Östergötlands Län • 2017
    Sammanställning över allmänna vägar och andra viktigare vägar Östergötlands län • 2017 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. I. Allmänna föreskrifter och upplysningar 4 II. Förteckning över riksvägar och länsvägar med bärighetsklasser samt vissa för vägarna gällande lokala trafikföreskrifter 6 III. Förteckning över gator och vägar där kommun är väghållare. Lämpliga leder och gällande inskränkningar för tunga lastbilar och andra större fordon inom vissa tätorter. NORRKÖPINGS KOMMUN 23 LINKÖPINGS KOMMUN 31 MOTALA KOMMUN 42 MJÖLBY KOMMUN 48 FINSPÅNGS KOMMUN 53 ÅTVIDABERGS KOMMUN 54 VADSTENA KOMMUN 57 I V. Förteckning över ej numrerade kommunala gator och vägar som är upplåtna för bärighetsklass 1. BOXHOLMS KOMMUN 58 KINDA KOMMUN 59 SÖDERKÖPINGS KOMMUN 59 VALDEMARSVIKS KOMMUN 60 ÖDESHÖGS KOMMUN 60 Bilageförteckning A. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 1 (BK1) 61 B. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 2 (BK2) 63 C. Tabell: Högsta tillåtna bruttovikter vid bärighetsklass 3 (BK3) 64 D. Turlista: Färjleder och turlista 65 E. Kartor: NORRKÖPING och LINKÖPING, lämpliga leder för tunga lastbilar och andra större fordon SKÄNNINGE, Område med begränsad fordonslängd 66 F. Kartor: Trafikplatser 69 G. Telefonförteckning 77 2 ISSN 0347-1721 Östergötlands läns författningssamling Länsstyrelsen Serie B 05FS 2017:1 Utkom från trycket den 31 mars 2017 Sammanställning om vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Östergötlands län; I enlighet med 13 kap 1 § trafikförordningen (1998:1276, TrF) har länsstyrelsen upprättat följande sammanställning om vägar och vissa lokala trafikföreskrifter inom Östergötlands län. Kungörelsen avser gällande förhållanden per den 31 mars 2017. 3 I. Allmänna föreskrifter och upplysningar Axel/boggitryck och bruttovikt Enligt 4 kap 12–14 § TrF får på väg som inte är enskild axel/boggitrycket samt bruttovikten uppgå till högst de värden som anges nedan.
    [Show full text]
  • Maps -- by Region Or Country -- Eastern Hemisphere -- Europe
    G5702 EUROPE. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5702 Alps see G6035+ .B3 Baltic Sea .B4 Baltic Shield .C3 Carpathian Mountains .C6 Coasts/Continental shelf .G4 Genoa, Gulf of .G7 Great Alföld .P9 Pyrenees .R5 Rhine River .S3 Scheldt River .T5 Tisza River 1971 G5722 WESTERN EUROPE. REGIONS, NATURAL G5722 FEATURES, ETC. .A7 Ardennes .A9 Autoroute E10 .F5 Flanders .G3 Gaul .M3 Meuse River 1972 G5741.S BRITISH ISLES. HISTORY G5741.S .S1 General .S2 To 1066 .S3 Medieval period, 1066-1485 .S33 Norman period, 1066-1154 .S35 Plantagenets, 1154-1399 .S37 15th century .S4 Modern period, 1485- .S45 16th century: Tudors, 1485-1603 .S5 17th century: Stuarts, 1603-1714 .S53 Commonwealth and protectorate, 1660-1688 .S54 18th century .S55 19th century .S6 20th century .S65 World War I .S7 World War II 1973 G5742 BRITISH ISLES. GREAT BRITAIN. REGIONS, G5742 NATURAL FEATURES, ETC. .C6 Continental shelf .I6 Irish Sea .N3 National Cycle Network 1974 G5752 ENGLAND. REGIONS, NATURAL FEATURES, ETC. G5752 .A3 Aire River .A42 Akeman Street .A43 Alde River .A7 Arun River .A75 Ashby Canal .A77 Ashdown Forest .A83 Avon, River [Gloucestershire-Avon] .A85 Avon, River [Leicestershire-Gloucestershire] .A87 Axholme, Isle of .A9 Aylesbury, Vale of .B3 Barnstaple Bay .B35 Basingstoke Canal .B36 Bassenthwaite Lake .B38 Baugh Fell .B385 Beachy Head .B386 Belvoir, Vale of .B387 Bere, Forest of .B39 Berkeley, Vale of .B4 Berkshire Downs .B42 Beult, River .B43 Bignor Hill .B44 Birmingham and Fazeley Canal .B45 Black Country .B48 Black Hill .B49 Blackdown Hills .B493 Blackmoor [Moor] .B495 Blackmoor Vale .B5 Bleaklow Hill .B54 Blenheim Park .B6 Bodmin Moor .B64 Border Forest Park .B66 Bourne Valley .B68 Bowland, Forest of .B7 Breckland .B715 Bredon Hill .B717 Brendon Hills .B72 Bridgewater Canal .B723 Bridgwater Bay .B724 Bridlington Bay .B725 Bristol Channel .B73 Broads, The .B76 Brown Clee Hill .B8 Burnham Beeches .B84 Burntwick Island .C34 Cam, River .C37 Cannock Chase .C38 Canvey Island [Island] 1975 G5752 ENGLAND.
    [Show full text]
  • Anläggningsstrategi
    [Dubbelklicka här för att infoga en bild] Anläggningsstrategi Idrott Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kultur- och fritidsnämnden Status: 2017-01-13 Giltighetstid: Tillsvidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KOF 2017-330 Dokumentansvarig: Kultur – och fritidsnämnden Relaterade styrdokument: Aktiv hela livet 2 (52) Anläggningsstrategi Innehåll Innehåll 1 Inledning 6 2 En omvärld i förändring 6 2.1 Demografi och stadsplanering 10 3 Upphandling, finansiering, ägande och drift 16 4 Idrottshallar 18 4.1 Nuläge 18 4.2 Utvecklingsidé 22 4.3 Utveckling av Ryd Sportcenter 28 5 Anläggningar på gräs/konstgräs 29 5.1 Nuläge 29 5.2 Utvecklingsidé 32 5.3 Utveckling av Korpvallen vid exploatering av Stångebro 36 6 Anläggningar på is 37 6.1 Nuläge 37 6.2 Utvecklingsidé 38 7 Anläggningar i luft, vatten, skog och mark 39 7.1 Nuläge 39 7.2 Utvecklingsidé 42 8 Specialanläggningar 44 8.1 Nuläge 44 8.2 Utvecklingsidé 48 9 Anläggningar för spontanidrott 49 10 Samråd och uppföljning 50 11 Index 51 3 (52) Anläggningsstrategi Inledning Sammanfattning Linköping växer. Fler människor flyttar hit och fler bostäder byggs. Kommunens expandering skapar konkurrens om mark för idrott, motion och rekreation. Linköpings kommun vill få så många som möjligt att vara aktiva så länge som möjligt. Då krävs det platser att vara på, olika mötesplatser som idrottsanläggningar, motionsspår, aktivitetsparker och andra miljöer för idrott och motion. För att skapa förutsättningar för aktivitet, motion och idrott för alla så länge som möjligt föreslår denna anläggningsstrategi ett antal förslag på både nya anläggningar och utveckling av redan befintliga. Idrottshallar Det finns i dag ett stort behov av fler verksamhetsanpassade idrottshallar i Linköping.
    [Show full text]