OVNP NORRLANDS ORTNAMN utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umefl

OVNP NORRLANDS ORTNAMN

utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i [JmeA

ORTNAMNtr,N I NORRBOTTtr,NS LAN

DE,L 5 Haparanda kommun

BE,BYGGE.LStr,NAMN

Gunnar Pellij eff C Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umei 1992

issN 0348-7237 rsBN 9t-86372-23-8 @ AB c o Ekblad & co, vhstervik, t99z Innehell

Forord 5 Litteratur och andra khllor 7 Forkortningar 2T Haparandakommun .:.. 23 Karl Gustavs socken 37 Namn pfl byar och bydelar 39 Nedertornefl socken 55 Namnet Tornefl 55 Namn pfl byar och bydelar 59 Namn pi gflrdar 87 Personnamn 87 Fornamn 88 Soldatnamn 95 A1dre finska sltiktnamn 95 Finska sltiktnamn pfl -nen 96 Svenska sllktnamn 97 Andra personbeteckningar 98 Naturnamn 9B Olika kulturforeteelser 102 L[gesbesthmning + -talo t04 Llgesbest[mning + gflrdsnamn 105 Andra namnpar 106 Ortnamnsregister 109

Fiirord

I den av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umei utgivna serien Ovre Norrlands ortnamn, Ortnamnen i Norrbottens lan (ONON) framliiggs hiirmed Del 5 Haparanda kommun, Bebyggelsenamn. Den har utformats enligt i stort sett sam- ma modell som de tidigare utgivna delarna 3 A Bodens kommun, 7 A Kalix kom- mun, 9 A Lulei kommun, 11 A Pitei kommun och 13 A Overkalix kommun. Namn pfl byar och bydelar iir uppdelade pi de gamla socknarna Karl Gustav och Neder- tornefr, namn pi girdar behandlas dhremot i en for de bida socknarna gemensam avdelning. Framstiillningen inleds med en sammanfattning for hela Haparanda kommun. Manuskriptet har granskats av professorerna Sigurd Fries och Tryggve Skold samt arkivchefen Ake Hansson, som dessutom svarar for Forkortningar samt jbmte forfattaren for bildmaterial och litteraturlista. Det kamerala materialet fram till Sr 1606 5r sammanstiillt av Barbro Holmgren, frin niimnda flr av forfattaren, som dven sammanstdllt de medeltida bel2iggen. Namnformerna pi den nya ekonomiska kartan har granskats av Elsa Ohman, som ocksi utarbetat ortnamnsregistret. Den inledande kartan over Haparanda kommun har ritats av Maj Torn. Uppteckningarna i fiiltet har forutom av forfattarenir 1937 utforts av Bjorn Col- lindei ir 1935,Yngve Haapaniemi ilr 1955 och Inkeri Tuovinen (mest naturnamn) flr 1938. Till detta verk har Haparanda kommun ldmnat ett ekonomiskt bidrag.

Uppsala i juni l99l Gunnar Pelliieff

Lttteratur och andra kallor

Aasen 1.873 = Aasen, Ivar, Norsk Ordbog, 2. uppl. Christiania 1873' Ahlbiick 1946 : Ahlbiick, OIav, Studier Norrbotten 1954, s 81-96.) Anderssqn 1973a: Andersson, Thorsten, Bebyggelsenamn, Territoriella namn' (NoB 1973, s 7-19.) Andersson 1973b = Andersson, Thorsten, Om ortnamn och ortnamnsforskning. (NoB L973, s 148-170.) Andersson tgig : Andersson, Thorsten, Eigennamen als erstes Glied nordischer Orts- namen. (NoB 1979, s 123-1'46') ANF : Arkiv for nordisk fiolologi. 1-. 1883-. ANH : Arkiv f6r norrliindsk hembygdsforskning 1-. 1918-. AS : Anthroponymica suecana. AS 4. Se Thors 1959. AS 5 : Mod6er, Ivar, Svenska per- sonnhmn. iJppiata 1964. AS 6 : Personnamnsstudier 1964. Lund 1965. AS 10 : Sliikt- namn i rJmehL622-1820. Ume61984. AS 11. Se Sandstrom 1985. Aud6n 1980 : Aud6n, Bengt, Bottniska personnamn. Umei 1980. (Kungl Skytteanska sam- tundets handlingar m 22.) Baudou t959 : Baudou, Evert, Till friLgan om de norrlaindska kustrdsenas datering. (Fornviinnen fug54,1959, s 161 f.) bek : Beskritning titt ekonomiska kartan dfuer "Neder-Torne och Carl Gustafs hiirad". Lileh 1874. 8

Bergfors 192L, 1922 : Bergfors, Georg, "Huutonimiii" och oknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. (ANH 1921, s 53-66, t922, s33-45.) Bergfors 7928 : Bergfors, Georg, Medeltidens Norrbotten. (Norrbotten. Hembygdsbok av Georg Bergfors och Albin Neander. I-IIt928, Del 2. Stockholm 1928, s 67-95.) Bergling 1964 : Bergling, Ragnar, Kyrkstaden i Sweden. (Geogr Annaler 1960: 4.) Cannelin : Knut ja Aulis Cannelin - Lauri Hirvensalo - Nits Hedtund, Suomalaisruotsalai- nen suursanakirja. Porvoo 1968 (Finsk-svensk storordbok). Carlsson 1953 : Carlsson, G,1473 6rs skattebok. (Historisk tidskrift L953, s 43-48.) Carlstrdm t921.: Carlstrdm, C Fr, Torne iilvdals nedre del. (Norrbotten Il92I, s 156-166.) Christensen, Vibeke. Se Stednavneforskning L. Collinder 1932 : Collinder, Bjdrn, Die urgermanischen Lehnworter im Finnischen. Upp- sala 1932. (Skrifter utgivna av Kungl Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala 28 I.) Collinder 1939 : Collinder, Bjorn, Finska och lapska spriken i Sverige. (Saga och sed 1939, s 3-18.) Collinder 1962: Collinder, Bjdrn, De lapska och finska ortnamnen pi vAra kartor. (Torne- dalica 1. Uppsala 1962, s 15-22.) Collinder 1967 : Collinder, Bjdrn, Om nordiska topografiska termer i lapskan. (NoB 1967, s 1ss- 168.) Collinder Ordb : Collinder, Bjcirn, Ordbok till Sveriges lapska ortnamn. Uppsala 1964. Dahlstedt t956 : Dahlstedt, Karl-Hampus, Norrliindska och rikssvenska. (Norrliindsk Tid- skrift nr 2,1956, s 1-4.) Dahlstedt 1970 : Dahlstedt, Karl-Hampus, Ortnamn, sprikkontakt och fornhistoria med siirskild hiinsyn til Asele lappmark. (Norrbotten 1970, s L4g-I7t.) Dahlstedt 1983 : Dahlstedt, Karl-Hampus, Overkalix - en sprikets spriingmina i norr. (Thule. Norrliindsk kulturtidskrift, Nr 3-4, 1983, s 28-32.) Dalberg, Vibeke, Se Stednavneforskning 2. DAUM : Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Ume6. De ecklesiastika bostiillena. Se Hedin- Skoglund. DN : Diplomatarium Norvegicum. Oldbreve til kundskab om Norges indre og ydre forhold ... i middelalderen. L-. Kristianial84T-. Dovring L953 : Dovring, Folke, Ur storsocknarnas historia. (Lulei stift i ord och bild. Stockholm 1953, s 81-100.) DS : Diplomatarium suecanum I-. Utg av Joh Gust Liljegren m fl. Stockholm t829- . 9

Eichler 1980 : Eichler, Ernst, Grundfragen der toponymischen Integration. (NORNA-rap- porter 17, s 128-142.) eyiyq: ekonomiska kaitan ofver Neder-Torne och Carl Gustafs hiirad af 2r L874. ek 25N 5f etc : Nya ekonomiska kartan. Ekholm 194L: Eliholm, Gunnar, Norrland. En studie i landsdelens iildre bebyggelsehisto- ria och kulturgeografi. I. (Svensk geografisk irsbok 17') Ekman 1910 : Efman, Sven, Norrlands jakt och fiske. Uppsala 1910. (Norrliindskt handbib- liotek IV.) Enequist 1934: Enequist, Gerd, Tilt tolkningen av begreppet tkerland. Studie i Viisterbot- tens iildre jordebdcker. (Rig. B-d l7 , !934, s 2l-29 ') Enequist 193i : Enequist, deid, Ovre Norrlands storbyar i iitdre tid. (Ymer 55: 2,1935, s 143-184.) Enequist Lg37 : Enequist, Gerd, Nedre Luledalens byar. En kulturgeografisk studie' Upp- sala 1937. (GeograPhica 4.) Etunimikirja : Hannes Teppo - Kustaa Vilkuna, Etunimikirja. Helsinki 1947. Faravid 6 : Faravid, Pohjoii-suomen historiallisen yhdistyksen vuosikirja. (Nord-Finlands historiska fcirenings irsbok 6. Oulu 1982.) Fellman 1910-15 : Fellman, Isak, Handlingar och uppsatser angiende finska lappmarken och lapparne I-IV. Helsingfors 1910-15 Sverige. 1-..Uppsala 1978-. Fenno-ugpi-ca svecana. Tidskift fdr finsk-ugrisk forskning i . Finnish Jnomastics = Finnish Onomasticsl Namenkunde in Finnland (Studia fennica 34). Edited by Heikki Leskinen and Eero Kivimiiki. Helsinki 1990' Finnisch-ugiische Forschungen. Zeitschrift fiir finnisch-ugrische Sprach- und Volkskunde' 1-. Helsinki 1910-. Finska skdren = Finska skhren. Studier i iboliindsk kulturhistoria utgivna av Konstsamfun- det ti[ dess 5o-flrsjubileum. Helsingfors 1990. Finska sprflket i Sverige. Foreningen Norden, Kulturfonden for Sverige och Finland. Se Klockare L982, Wande 1982. Flodstrom 1915 : Flodstrorl, I, Till frflgan om rasskillnader inom Sveriges befolkning. (Ymer 1915,s213-266.) FMU - Finlands medeltidsurkunder. Samlade i tryck utg af Finlands statsarkiv genom Rein[hold] Hausen. 1-. Helsingfors 1910- :.n Folkmfllsstudier L-. Helsingfors 1933- . Fornvlnnen. Meddelanden frfln Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1- . Stockholm 1908-. Forsman 1,894 : Forsman, A V, Pakanuudenaikainen nimisto. Johdanto. Tutkimuksia Suo- men Kansan Persoonallisen Nimistcin alalla. I. Helsinki 1894' Forsslund 1969 : Forsslund, Axel, Frin stenkyrka till kopparkyrka. Nigra drag ur Nedertor- nei-Haparanda forsamlings historia under halvtannat sekel. Haparanda 1969. (Torne- dalica nr 8.) Fries 1983 : Fries, Sigurd, Ortnamn och bebyggetsehistoria i norra Sverige. (Kungl Vitter- hets Historie och Antikvitetsakademiens Arsbok 1983, s t32-139') Fries 1984 : Fries, Sigurd, Sphnnvidden mellan namnets och bebyggelsens ilder belyst av ortnamnsskicket i 6vre Norrland. (NORNA-rappofier 26, s 247'259') Fritzner : Fritzner, Johan, Ordbog over det gamle norske sprog L-3. Kristiania 1886-96. Fromm 1956 : Fromm, E, Drag ur Viisterbottens och Norrbottens geologiska utveckling. (Natur i Viisterbotten och Norrbotten. Uppsala 1956, s 20-41') Frodin t926 : Frridin, John, Fiibodbebyggelsen i Norrbottens liin. Lund L926. (Meddelan- den frin Lunds universitets geografiska institution. Ser. C. N:o 14') G I: sreg : Konung Gustaf denforstes registratur. Red af vG Granlund, G O Berg ochJ A Almquist I-XXiX. Stockholm 1861-1916. (Handlingar rcirande Sveriges historia . . . utg af kongl riksarchivet, Ser 1.) 10 gjb : Geometrisk jordebok 1643. A L, Lantmiiteriverkets arkiv. Ar 1645 signum 47, L647, 1648 signum A 2. Glossarium sveogothicum : Spegel, Haq., Glossarium sveogothicum Lund 171,2. Gn : Generalstabens karta dfuer Sverige, norra delen. Utg af Rikets allmhnna kartverk. Stockholm 1886-1931. Granlund t956 : Granlund, Ake, Studier civer ostnyliindska ortnamn. (SNF 44.) Borgi 1956.2:a uppl Borgf, L979. Granlund t972 : Granlund, Ake, Uudenmaan asuttaminen paikannimien valossa, Nimi- kirja. (Kalevalaseuran vuosikirja 1972, Helsinki 1972, s 313-327.) Grapengiesser : Grapengiesser, Sten, Viisterbottniska ortnamn, deras ursprung och bety- delse. (Viisterbotten 1924-25, s L29 138.) Grundstr6m Ordb : Grundstrdm, Harald, Lulelapsk ordbok 1-4. Uppsala 1946-1954. (Skrifter utg genom Landsmflls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser C: L.) Gunnarsson-Roubetz : Gunnarsson, Gunnar - Roubetz, Alexander de, Rysk-svenskt lexi- kon. Uppsala L961. Hakulinen 1968 : Hakulinen, Lauri, Suomen kielen rakenne ja kehitus. Kolmas, korjattu ja lisiitty painos. Keuruu 1968. Hallstrdm 1930 : Hallstrdm, Gustaf, Svenskt landnam vid Bottenhavet. (ANH 1930-31, s 4e-e8.) Hallstrcim 1942: Hallstrom, Gustaf, Norrlands bebyggelsehistoria och fcirhistoriska utveck- ling. (Norrland, Natur, befolkning och niiringar. Stockholm 1942, s 191,-232.) Hansegird 1988 : Hansegflrd, Nils-Erik, Spriken i det Norrbottensfinska omridet. Arbets- rapport 3: 1988, Hogskolan i Lule5. Harling-Kranck. Se Onoma XXI. Hederyd 1980 : Hederyd, Olof, Var hiilsingarna fcirst i Haparanda skiirgird? Om landhcij- ning och medeltida invandring i Tornedalens mynningsomrflde. (Norrbotten 1980, s 33-s0.) Hederyd 1982 = Hederyd, Olof, Overkalix. Del L. Frin stenhacka till jiirntacka. Kalix 1982. Hederyd 1988 : Hederyd, Olof, Vuono - en by vid Bottenviken. Lulei 1988. Hedin-Skoglund : Hedin, Gustaf - Skoglund, Harald, Redogcirelse fdr de ecklesiastika bostiillena. IV. Viisterbottens och Norrbottens liin (Lulei stift). Stockholm 1915. Heggstad 1930 : Heggstad, Leiv, Gamalnorsk ordbok. Oslo 1930. Hellberg 1967 : Hellberg, Lars, Kumlabygdens ortnamn och iildre historia. Kumla 1967. Hellberg 1980 : Hellberg, Lars, Ortnamnen och den svenska bosiittningen pi Aland. Upp- sala 1980. (Ortnamn och samhiille 2. Ortnamnen och den forntida sveastaten 1..) HEO : Hellquist, Elof, Svensk etymologisk ordbok I-II. Lund 1939. Herncisagds stifts herdaminne. Se Bygd6n. Hesselman Huvudlinjer : Hesselman, Bengt, Huvudlinjer i nordisk sprAkhistoria l.-3. Nor- disk kultur III-IV. Stockholm 1948-1953. HH : Historiska handlingar. Utg af Kungl samfundet for utgifning af handskrifter rrirande Skandinaviens historia. 1-. Stockholm 1861-. Holm 1964 : Holm, Gcista, Personnamn i nordnorrliindska ortnamn. Personnamnsstudier 1964. (Anthroponymica Svecana 6. Stockholm 1965, s 145-757.) Holm 1988 : Holm, Gcista Norrbottens bebyggelsehistoria i ortnamns- och dialektgeogra- fisk belysning. (Tre kulturer 4. Medlemsbok for Johan Nordlander-siillskapet, s 84-112.) Hoppe 1945 : Hoppe, Gunnar, Viigarna inom Norrbottens liin. Stockholm 1945. (Geogra- phica 16.) Huld6n 1952: Huld6n, Lars, Ortnamnen i Munsala. Helsingfors 1952 (SNF 40-41: 4, Skrif- ter utgivna av Svenska litteratursiillskapet i Finland 336.) Huld6n 1962 : Huld6n, Lars, Finsk-svenska blandnamn i Osterbotten. (NoB 1962, s tr3-134.) 11

Huld6n 1980 : Huld6n, Lars, Namnen i fjiirden. (Festskrift till Carl-Eric Thors 8.6 1980, Helsingfors 1.980, s 108-116.) Huld6n 6AZ: Huld6n; Lars, Finska inslag i Alandsomrfldets ortnamnsskick. (SNF 63, Hel- singfors 1982, s 93 - 103 . ) Huld6n 1983 _ Huld6n, Lars, Svenska sprflkminnen i Satakunta. (Saga och sed. Uppsala 1983, s 63-78.) Huld6n 1989 - Hulddn,Lats, Finskt och svenskt i kustosterbottniskt ortnamnsskick. (OUA 1989, s 5-15.) Huld6n 1990 : Huld6n, Lars, Place-names and onomastics in the Swedish-speaking areas of Finland. (Finnish onomastics, s 109-121.) Huss 1902 : Huss, E G, Undersdkning av Folkmhngd, Akerareal och Boskapsskcitsel i land- skapet Visterbotten iren 1540-1571. Uppsala 1902. Hiilphirs 1789 : Hiilphers, Abrah. Abr:son, Samlingar til en Beskrifning 6fuer Norrland. Femte Samlingen om Westerbotten. 1. Bandet. Westeris 1789. Hogbom 1906 : Hogbom, A G, Norrland. Naturbeskrifning. Uppsala 1906. (Norrliindskt Handbibliotek I.) Isacsson 1962 : Isacsson, Bert-Erik, Torne. (Tidskriften Malm nr 21962, s 26.) Isaksson 1967 : Isaksson, Olov, Bystdmma och bystadga. Organisationsformer i

Jutikkala 1958 : Jutikkala, Eino, Suomen talonpojan historia. Toinen, uudistettu ja lisiitty laitos. Helsinki 1958. (Suomalaisen Kirjallisuuden Seuran Toimituksia 257.) Jutikkala 1967 : Jutikkala, Eino, Hemmansnamnen och jordebcickerna. (Historisk tidskrift fcir Finland. Helsingfors 1967, s t-7. KA : Kammararkivet i Riksarkivet. Stockholm. Karsten 1913 : Karsten, T E, Ett par svenska ortnamnsgrupper i Finland. (NoB 1913, s tll-125.) Karsten t923 : Karsten, T E, Svensk bygd i Osterbotten II. Helsingfors L923. Karsten 1943 : Karsten, T E, Finnar och germaner. (Folkmilsstudier 9-10. Helsingfors t943-44.) KB : Kungliga biblioteket, Stockholm. Kepsu 1972 : Kepsu, Saulo, Hikiphiistii Ayriipiiiihiin. Huomioita-piiii-loppuisista henkilcin- nimistii. Nimikirja. (Kalevalaseuran vuosikirja 52. Helsinki 1972, s I16-L34.) Kepsu L982 : Kepsu, Saulo, Labilt namnbruk. (SNF 63, s lL4-120. Helsingfors 1982.) Kepsu 1990a : Kepsu, Saulo, Toponymie des Dorfes Kepsu. (Finnish Onomastics, Helsinki 1990, s 61-83.) Kepsu 1990b : Kepsu, Saulo, Valkealan asuttaminen. (Valkealan historia I, Lahti 1990, s 87 -4s9.) Kerkkonen 1945 : Kerkkonen, Gunvor, Viistnyliindsk bebyggelse under medeltiden. Hel- singfors 1945. (Skrifter utgivna av Svenska litteratursiillskapet i Finland nr 301.) Kiviniemi 1971,a: Kiviniemi, Eero, Suomen partisiippinimistoa. Helsinki 1971. Kiviniemi 1971b : Kiviniemi, Eero, Vastakohta- ja varioinitinimistii Virittiijii l91l (h 2) s 123-134. Kiviniemi 1973 : Kiviniemi, Eero, Ortnamnens uppkomst i typologiskt perspektiv. (Syn- vinklar pe ortnamn, Helsingfors 1973, s 25-47.) Kiviniemi 1975 : Kiviniemi, Eero, Paikannimien rakennetyypeistli. Hetsinki 1975. (Suomi tL8:2.) Kiviniemi L977 : Kiviniemi, Eero, Viiiiriit vedet. Tutkimus mallien osuudesta nimien muo- dostuksessa. Helsinki L977. (Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 337.) Kiviniemi 1982: Kiviniemi, Eero, Rakkaan lapsen monet nimet. Suomalaisten etunimet ja nimenvalinta. Espoo L982. Kiviniemi 1986 : Kiviniemi, Eero, De vanligaste f

Kulturhistoriskt lexikon for nordisk medeltid. 1-. 1956-. Kuusi L972 - Kuusi, Matti, Savolaissuvuista. (Nimikirja. Kalevalaseuran vuosikirj a 52. Hel- sinki 7972, s 99 - 115 . ) Kiillskog 1988 _ Ktillskog, Margareta, Interferenser i det flersprikiga Overkalix. (Studia historica septentrionalia nr 14. Jyvriskylii 1987 -88.) Lagercrantz 1938 : Lageruantz, Eliel, Lappischer Wortschatz. Helsinki 1939. Laigenfelt 1931 : Lingenfelt, Gosta, bi svenska stationsnamnens tillkomst. ISOA 1930-31, s 1-14.) Laur 1980 : Laur, Wolfgang, Tyske former for stednavne i de nordiske lande. (NORNA- rapporter t7 , s 247 -263.) Lehikoinen 1990 : Lehikoinen, Laila, The Apellations of Inhabitants and their Usage as Farmstead and Village Names. Helsinki L990. (Finnish Onomastics, s 84-90.) Lindahl-Ohrling : I-in6uh1, Ericus - 6hrtng, Johannes. Lexicon Lapponicum. Holmiae 1780. Lindberg t94l : Lindberg, Carl, Terrdngordet Kdl (Kiil, Kielas). Uppsala L941. Frigor om ellips i ortnamn och inbyggarnamn m m belysta med Lindfn 1969 = Lind6n Bror, dsterdalskt namnmaterial. (NoB 1969, s 5-38.) Lind6n 1990 : Lind6n Bror, Ortnamnen i Kopparbergs liin. Del L0, Mora kommun, Bebyg- gelsenamn. Uppsala 1990. LMS : Lantmdteristyrelsen. Sedermera LMV. LMV : Lantmiiteriverket i Ghvle. Lskh Vb : Landskapshandlingar Vdsterbotten. I Kammararkivet pi Riksarkivet. Jfr under bt, jb. Lulei stift i ord och bild. Se Dovring 1953. Lundgren-Brate : Magnus Lundgren, Erik Brate, E H Lind, Svenska personnamn fr6n medeltiden. Uppsala 1892-7934. (SL X.) Lundholm 1973 : Lundholm, Kjell, Fran stentid till jiirntid. Om Norrbottens fcirhistoria. Ltileh 1973. Lundholm 1983 : Lundholm, Kjell, Vars di - bilder ur Norrbottens kulturhistoria. Lule6 1983. Lundholm 1981 : Lundholm, Kjell, Fram till Kukkola gick floden. Bosiittning, fisk och fiske vid Torne iilv. Lulei 1987. Lundholm 1989 - Lundholm, Kjell, Norrbotten 6 000 flr. Om arkeologi och zildsta historia eller frin istid till Gustav Vasa. Lulei 1989. Lundholm 1997a - Lundholm, Kjell, Ur svenska Tornedalens forhistoria (Tornedalens hi- storia I. Haparanda 7991', s 45 -96). Lundholm l99tb : Lundholm, Kjell, Forutsiittningar for fast bebyggelse (Tornedalens hi- storia I. Haparanda L991, s 157-175). Lundholm t99tc: Lundholm, Kjell, Niiringarnas utveckling (Tornedalens historia I. Hapa- randa 1991, s262-314). Lundholm 1991 d : Lundholm, Kjell, Tornedalen i storpolitiken (Tornedalens historia I. Haparanda 1.991, s 322-335). Luukko t954 : Luukko, Armas, Pohjois-Pohjanmaan ja Lapin historia II. Oulu 1954. Luukko L978 : Luukko, Armas, Pohjanmaan ruotsalaisrannikon historiaa. Historiallinen aikakauskirja 1978. Lcinnrot : Ldnnrot, Elias, Finskt-Svenskt Lexikon I-II. Helsingfors 1.874, 1880. Ldnnroth 1940 : Lonnroth, Erik, Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige. (G

Mattisson 1987 : Mattisson, Ann-Christin. Ortsnamen sprachlicher Minderheiten in der Kartographie. Uppsala 1987. (Ortnamn och samhiille 9, s 2l-27 .) Meri 1943 : Meri, Arvo, Vanhan Vehmaan kihlakunnan pitiijien ja kylien nimet I. Helsinki t943. Mikkola 1932 : Mikkola, J J, Paikannimien alalta. Virittaja 1932, s 109-110, 223-226, 399-400. Mod6er, Se AS 5. Miigiste 1970 : Miigiste, Julius, Vitrmlandsfinska ortnamn I-III. Helsinki 1970. (Societas scientiarum fennica. Commentationes Humanarum litterarum Tomus XXXV nr L-3.) Naert 1.975 : Naert, Aino, Ortnamnen i Nagu. Turku/Abo 1975. (Meddelanden frfln institu- tionen fcir nordisk filologi vid Turun yliopisto 4.) Naert 1978 : Naert, Aino, Zwischensprachliche Homonymie. Ein Problem der Ortsnamen- forschung. Leuven L978. (Onoma XXII, s 139-152.) Naert 1980 : Naert, Aino, Klassifikationen av ortnamn inom ett finskt-svenskt sprikkon- taktomride. (NORNA-rapporter 17, s 277-301.) Naert L982 : Naert, Aino, LAn av ortnamnsefterleder frin frlimmande sprik. Helsingfors 1982. (SNF 63, s 104-113.) Nielsen : Nielsen, Konrad, Lappisk ordbok 1-3. Oslo 1932-38. Nimikirja. Kalevalaseuran vuosikirja 52. Porvoo-Helsinki 1972. Se Itkonen, Kepsu, Nissilii, Niirhi, Oja, RaikkaH, Vilkuna. Nimistontutkimuksen terminologia. Terminologin inom namnforskningen. Av Eero Kivinie- mi-Ritva Liisa Pitkdnen-Kurt Zilliacus. Helsinki 1974. Nissilii t948 : Nissilii, Viljo, Pohjois-Pohjanmaan karjalaista nimistoii. (Virittiij?i 1948, s 215-243.) Nissilii 1962a: Nissilii, Viljo, Suomalaista nimistontutkimusta. Helsinki L962. (Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 272.) Nissilii 1962b : Nissilii, Viljo, En etymologisk gruppering av det skandinaviska inslaget i det finska namnfcirridet. (NoB 1962, s 98-105.) Nissilii t964: Nissilii, Viljo, Pohjois-Ruotsin suomalaisnimiston tutkimusta. (Virittiija 1964, s 377 -381.) Nissilii 1965 : Nissild, Viljo, Paikannimistcirnme huolto ja suojelu. Tietolipas 38. Porvo L965. (Sanakirjasiiiition nimistcijaoksen julkaisia 4. ) Nissilii l97I : Nissilii, Viljo, Om yrkesbeteckningar av svenskt ursprung i Karelens sliikt- namn och ortnamn. (Festskrift till Olav Ahlbiick 28.3 L97t, SNF 58, 1.971, s t85-299.) Nissilii 1972: Nissilii, Viljo, Karjalan kannaksen paikannimistci 1.600-luvun tuomiokirjoista. (Nimikirja, s 222-230.) Nissilii t9l3 : Nissilii, Viljo, Ortodoksia henkilcinnimiii Aunuksen kyliinnimistossii. (Suo- malais-ugrilaisen seuran Aikakauskirja 72, 1973, s 239-275.) Nissilii 1975 : Nissil[, Viljo, Karjalan nimistci. Joensuu 1975. (Karjalan kulttuurin edistii- misseuran julkaisuja.) Nissilzi 1976 - Nissila, Viljo, Suomen Karjalan ortodoksinen nimisto. Viipurin Kirjallisuu- den toimitteita I. Lappeenranta 1976. NoB _ Namn och Bygd. Tidskrift for nordisk ortnamnsforskning. 1- . Uppsala och Lund t9L3-. Nordlander 1905 : Nordlander, Johan, Jordha boocken wthaaff Westhrabotnen 1543. Med anmiirkningarutgaf JohanNordlander. (Norrliindskasamlingar. Ser. I. H 6,s272-303.) - Till Viisterbottens aldre kulturhistoria, ib, s 301-303. - Priisterna i Viisterbotten pi 1500-talet, ib, s 303-313. - Marknaden i Tornei, ib, s 313-317. - Till Viisterbottens personalhistoria, ib, s 320-328. - Viisterbotten i Stockholms stads tiinkebdcker, ib, s 345-353. - Ur sakdresliingderna, ib, s 353-362. Nordlander t907 : Nordlander, Johan, Om Norrlands urgdmla kulturbygd. (Ymer 1907 s 49-72.) L5

Nordskandinaviens historia i tviirvetenskaplig belysning. Forhandlingar vid symposium an- ordnat av Humanistiska fakulteten vid Umei universitet den 7-9 juni 1978. (Red av E Baudou & K-H Dahlstedt. Acta Universitatis Umensis/Umei Studies in the Humanities Z.) Umei 1980. NORNA : Nordiska samarbetskommitt6n fcir namnforskning. NORNA-rapporter 1-. t973-. NORNA-rapport 17 : Ortnamn och sprikkontakt. Handlingar frin NORNA:s sjiitte sym- posium i Uppsala 5-7 maj 1978. Uppsala 1980. Norrbotten : Norrbottens liins hembygdsfdrenings irsskrift. Norrbotten I-II. 1921 : Norrbotten, av skilda fcirfattare. G

Pellijeff L987 : Pellijeff, Gunnar; Tvi skiirgirdar. En jiimfcirelse. Helsingfors 1987. (SNF 67,s77-82.) Pellijeff se dven ONON. Petrovskij 1980 : Petrovskij, N A, Slovarj russkich litjnich imen. 2:a uppl. Moskva 1980. (Ordbok civer ryska personnamn.) Petrovskij 1984 : Petrovskij, N A, D:o. 3:e uppl. Moskva 1.984. Plhl 1924 : Pihl, Carin, Overkalixm5let I. Uppsala 1924. (Uppsala universitets irsskrift t924.) Pihl 1970 : Pihl, Carin, Prepositioner och adverb i Overkalixmilet. Uppsala 1970. (Skrifter utg genom Landsmils- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser A: 14.) Pipping 1918 : Pipping, Hugo, Finliindska ortnamn. Helsingfors 1918. (Skrifter utgivna av Abo Akade*i Kommitt6 7.) Pitkiinen 1980 : Pitkiinen, Ritva Liisa, Systematisk rekonstruktion av linenamn. (NORNA- rapporter 17, s 305-313.) Pitkiinen 1985 : Pitkiinen, Ritva Liisa, Turunmaan saariston suomalainen lainanimisto. Rauma 1985. (Suomalaisen kirjallisuuden seuran toimituksia 418.) Pitkiinen 1990a : Pitkiinen, Ritva Liisa, Uplift as a method of dating the names of natural places. (Finnish Onomastics, Helsinki 1990, s 47-60. Pitkiinen 1990b : Pitkiinen, Ritva Liisa, Ortnamn av finskt ursprung. (Finska skiiren. Hel- singfors 1990, s 135-195.) Pitkiinen. Se dven Nimistcintutkimuksen terminologia och Onoma XXI. Prawitz 1950 : Prawitz, G, Awittringarna av skattebyarna i Norrbottens llin. Stockholm 1950. (Svensk lantmiiteritidskrift, H 4.) Privilegier VI : Privilegier resolutioner och forordningar for Sveriges stiider, Yll62l-t632. Utg av Carl Fredrik Corin och Folke Sleman. Stockholm 1985. Qvigstad 1893 : Qvigstad, Just Knud, Nordische Lehnwrirter im Lappischen. Christiania 1893. (Christiania Videnskabs-Selskabs Forhandlingar for 1893 No 1.) Qvigstad 1944 : Qvigstad, Just Knud, De lappiske appellative stedsnavn. Oslo 1944. (Insti- tuttet for sammenlignende kulturforskning B XLII.) RA : Riksarkivet i Stockholm. RAp _ Riksarkivets pergamentsbrev. Rapola 1969 - Rapola, Martti, Johdatus Suomen murteisiin. Tietolipas 4. Helsinki 1969. RApp _ Riksarkivets pappersbrev. Reg eccl Ab : Registrum ecclesie Aboensis. Abo domkyrkas svartbok. Utg genom Reinh. Hausen. Helsingfors 1890. Rietz : Rietz, Johan Ernst, Ordbok cifuer svenska allmogesprflket L-2. Lund 1867. Rig = Rig. Tidskrift utgiven av Fdreningen fcir svensk kulturhistoria i samarbete med Nor- diska museet och Folklivsarkivet i Lund. L-. 1918-. Ross : Ross, Hans, Norsk Ordbog. Nytryck, Oslo 1971. Rostvik 1980 : Rostvik, Allan, Material frfln sprAkkontaktomriden i ortnamnsarkivet i Uppsala. (NORNA-rapporter 77, s 63-72.) Rutberg 1944 : Rutberg, Hulda, Dlir svenskt, finskt och lapskt mcitas bland ortnamnen. (Norrbotten 1944, s 59-90.) Raikkiila 1972 : Rllikkela, Anneli, Nimistcitietoa. Nimikirja Porvoo-Helsinki 1972. (Ka- levalaseuran vuosikirja 72, s 7 - 40.) Riiisiinen 1990 = Riiisiinen, Alpo, Zur Entstehung des Namengutes in der Einride Kainuus. (Finnish Onomastics, s 91-108.) Saga och sed : Saga och sed. Kungl Gustav Adolfs Akademiens irsbok. Uppsala L932 -. Saarnisto 1991: Saarnisto, Matti, Tornedalens geologiska utvecklingsskeden. (Tornedalens historia I. Haparanda 199L, s 77-44.) Sandstrdm 1985 : Sandstrcim, Raija, Finska och icke-finska tillnamn i Nedertorneis kyrk- bcicker pi L800-talet. AS 11. Umefl 1985. t7

Sandstrom 1988 : Sandstrom, Raija, Tillnamn och spriktillhorighet i Nedertornei och Ha- paranda. (Fenno-ugrica suecana nr 9, 1988, s 105-114.) SAbB : Ordbok over svenska sprflket utgiven av Svenska Akademien. Lund 1898-. Sax6n 1895 : Sax6n, Ralf, Finska linord i ostsvenska dialekter. Stockholm 1895-98. (SL XI: 3.) SD : Svenskt Diplomatarium (Diplomatarium Suecanum). Stockholm 1829-. SDns : Svenskt Diplomatarium fr6n och med t401. l-. Stockholm 1'875- ' Simu-wahlberg : simu, Birger-wahlberg, Sven. Staden som kom bort. (Norrbotten 1911, s t35-I42.) SKES : Suomen kielen etymologinen sanakirja. 1-4' Helsinki 1955-81' Skold 1960 : Skoid, Tryggve, Einige germanische Lehnworter im Lappischen und Finni- schen. Uppsala 1960. (Uppsala universitets irsskrift 1960:. 2.) Skold 1961 : Skold, Tryggve, Die Kriterien der urnordischen Lehnworter im Lappischen.

Uppsal a 1961 . Skold 1964: Skold, Trvggve, Anmhlan av Erik Wahlberg, Finska ortnamn i norra Sverige. (SL Arshzif te 1964, s 20J -231.) Skold 1980 : Skold, T.yggve , Ortnarnn och kodvhxling. (NORNA-rapport nr 77, s 266-277.) SL : Svenska 1andsm6l och svenskt folkliv' 1878-. Slotte 1972 : Slotte, Peter, Eriiiin kielirajan jzirvennimid. Nimikirja Porvoo-Helstnki 1972. (Kalevalaseuran vuosikirja 72, s 322-332.) Sioite tgZg : Slotte, Peter, Sjonamnen i Karlebynejden. AUo fgZS. (Acta Academia Abo- ensis ser A, Vol 55 nr 5.) Slotte. Se dven Onoma XXL Slunga 1965 : Slunga, Nils, Staten och den finsksprAkiga befolkningen i Norrbotten. Lulefl 1965. (Tornedalica nr 3.) SMP : Sveriges medeltida personnamn 1-. Uppsala 1967- SNF : Studier i nordisk filologi. 1-. 1910-. Helsingfors. SOKp : Ortnamnen i Kopparbergs ltin. SOVn : Sveriges ortnamn, Ortnamnen i Vdsternorrlands ldn L-4. SOA : Sydsvenska ortnamnssdllskapets flrsskrift. Lund 1925-. Stednavneforskning. 1. Christensen, Vibeke-Kousgird S6rensen, John, K0benhavnl9T2. 2. Dalberg, Vibeke-Kousgird SOrensen, John. Kobenhavn 1979. Sth jb : Stockholms stads jordebok 1414-1498. Stockholm 1914. Sth skb : Stockholms stads skattebok 1460-68. Stockholm 1926. Sth tb : Stockholms stads tdnkebocker 1474-t567. Utg genom E Hildebrand, G Carlsson och J A Almquist. Stockholm l9l7 - . Stille 1965 : Stille, Ake, Ovre Norrlands administrativa historia. FrAn upprdttandet av Vtis- terbottens ldn till freden i Nystad. (ONH II, UmeA 1965, s32l-413.) Stahl 1976 : Stihl, Harry, Ortnamn och ortnamnsforskning. Uppsala 1976. Sundstrom 1974 : Sundstrom, Hans, Bebyggelseutvecklingen i civre Norrland under sen- medeltiden. (Scandia 1974. Llnd 1914, s 192-205.) Sundstrom 1983 : Sundstrom, Hans, Ogr6s i odlingshistoriens tjtinst. (Faravid 6. Oulu 1982, s 5-104.) Bothnica 4. Oulu 1983, s 3-104. Sundstrom 7984 : Sundstrom, Hans, Bonder bryter bygd. Studier i Ovre Norrlands dldre bebyggelsehistoria. Lulefl 1984. (Bothnica nr 4. Norrbottens museum.) Suomenmaa. Maantiteellis-taloudellinen ja historiallinen tietokirja. I-IX: 2. Helsinki l9r9-193t. Svenska ortnamn i Finland. Med finska motsvarigheter. Utg av Svenska folkpartiets ort- namnskommitte genom Ake Granlund och Kurt Zilliacus, 3: e uppl. Helsingfors 1963. Sveriges vattenfatl : Forteckning over Sveriges vattenfall. Utgiven av Statens metorologisk- hydrografiska anstalt och Kung. vattenfallsstyrelsen. 1-3. Stockholm 1930-1945.

2-Ortnamnen 18

Synvinklar pi ortnamn. Skrifter utgivna av Svenska litteratursiillskapet i Finland nr 454. Hel- singfors 1973. Sdderstrdm 1988 : Sciderstrdm, Sven, Ord ur tornedalsfinskan. [Anmdlan av Johansson 1987.] (Fenno-ugrica suecana nr 9, 1988, s 159-174.) Sdderwall : Sdderwall, K F, Ordbok ofuer svenska medeltidsspriket. Lund 1884-1918. SOndergaard 1986 : SOndergaard, Bent, Code-switching-ilmid suomenkielisissii olosuhteis- sa. (Fenno-ugrica suecana nr 8, 1986, s 123-134.) Tenerz 1960 : ^fenerz, Hugo, Namnen i Tornedalen under 1500-, 1600-, och 1700-talen. (Norrbotten 1960, s 33-81.) Tenerz 1962 : Tenerz, Hugo, Ur Norrbottens finnbygds och dess befolknings tidigare histo- ria samt den svenska infiltrationen i 6vre finnbygden under 1600- och 1700-talen. Uppsala 1962. Teppo. Se Etunimikirja. Terminologin inom ortnamnsforskningen. Se Nimistontutkimuksen terminologia. Thomsen 1869 : Thomsen, Vilhelm, Den gotiske sprogklasses inflydelse pfr den finske. En sproghistorisk unders@gelse. Kobenhavn 1869. Thors 1953 : Thors, Carl-Eric, Studier river finlandssvenska ortnamnstyper. Helsingfors 1953. (SNF 42, s L-L50.) Thors 1957 : Thors, Carl-Eric, Finns det lKarunki. (Haparandabladet 39/1953.) Wahlberg 1957 : Wahlberg, Erik, Nigra bebyggelsenamn i Nedertorne6 socken. (NoB 1957, s 100-105.) Wahlberg 1960 : Wahlberg, Erik, Studier

Vahtola 1980a = Vahtola, Jouko, Tofnionjoki- ja Kemijokilaakson asutuksen synty. Rova- niemi 1980. (Studia historica septentrionalia 3.) Vahtola 1980b = Vahtola, Jouko, De finska ortnamnen i Nord-Skandinavien och deras ut- nyttjande som historisk kiilla. Nord-Skandinaviens historia i tvtirvetenskaplig belysning, s 115-136. UmeS 1980. Vahtola l99la : Vahtola, Jouko, Folkens mAngfald (Tornedalens historia I. Haparanda 199L, s t76-26I.) VahtolaL99Ib - Vahtola, Jouko, "Torno" socken (Tornedalens historia I. Haparanda 1991, s 314- 321). Wallerstrom 1983 - Wallerstrom, Thomas, Kulturkontakter i Norrbottens kustland under medeltiden. (Norrbotten 1982-83, s 16-65.) Wallerstrom tgdl = Wallerstrom, Thomas, Nya rcin om gamla tornedalingar. (Norrbotten 1.987, s t37-166.) Valtavuo-Pfeifer 1978: Valtavuo-Pfeifer, Ritva, Svenska skiirgirdsnamn i norra Satakunta. Helsingfors 1975. (Folkmilsstudier 25.) Valtavuoifeifer 1975: Valtavuo-Pfeifer, Ritva, Namenhnderungen in einem schwedisch- finnischen Kontaktgebiet. (Onoma XXII, Leuven t978, s 450-456') Walther 1980 : Walther, Hans, Zur Problematik und Terminologie der sogenannten "Mischnamen" (onymischen Hybride). (NORNA-rapporter nr 17, s 143-161') Wande L982: Wande, Erling, Tornedalsfinskan och dess siirdrag. (Finska spriket i Sverige. F6reningen Norden.) - I samma volym: Ruotsin Tornionlaakson suomi ja sen ominaisu- udet. Stockholm 1982. Wande 1988 : Wande, Erling, Tornedalsfinskans ljudsystem kring sekelskiftet 1900. (Fenno-ugrica suecana nr 9, 1988, s 115-128.) Wanhainen lg7tu = Wanhainen W L, Liv och arbete i Norrbottens finnbygder. Oversatt och bearbetat av William Snell. Lulei 1971. (Tornedalica nr 10.) Jfr fciljande. Wanhainen L97lb : Wanhainen W L, Kansaneliimiiii Norrbottenin suomalaisseuduilla' LaatinutjatiiydentiinytWilliamSnetl.LuleilgTl'(:originalversiontillfcireg.Tornedali- ca nr 11). Vasmer : Vasmer, Max, Russisches etymologisches Worterbuch. 1-3, Heidelberg 1953- 1958. Werming : Werming, N G, Kartor

Wikstrcim 1982 : Wikstrcim, Sten, Fornminnesvirdsobjekt i Norrbottens kustland. (Norr- botten 1982-83, s 87-126.) Vilkuna 1965 : Vilkuna, Kustaa, Paikannimien paikallissijojen kiiytcistii. (Virittiijii 1965, s 106-t20.) Vilkuna 1969 : Vilkuna, Kustaa, Kainuu - Kviinland, ett finsk-norsk-svenskt problem. Uppsala 1969. Vilkuna l9l2 : Vilkuna, Kustaa, Hangas, Vanhan pyyntikulttuurin jiilkiii paikannimissii. Nimikirja. Porvoo-Helsinki 7972. (Kalevalaseuran vuosikirja 1972, s 231-255.) Vilkuna. Se hven Etunimikirja. Virittiijii : Virittiija. Kotikielen Seuran Aikakauslehti. Helsinki. Virtaranta L97t : Virtaranta, Pertti, En namngrupp vid den finsk-svenska sprikgriinsen. (Festskrift till Olav Ahlbitck 28.3.1971,. Helsingfors t97t, s 3t6-322.) Virtaranta 1973 : Virtaranta, Pertti, Havaintoja tverinkarjalaisesta nimistostii. (Suomalais- ugrilaisen Seuran Aikakauskirj a 72, 1973, s 467 -495.) Virtaranta 1976 : Virtaranta, Pertti, Ett outforskat arbetsfiilt i norr. Nordiska studier i filo- logi och.lingvistik. (Festskrift tilliignad Gcista Holm pi 60-irsdagen den 8 juli 1977, s 464-470.) Virtaranta 1980 : Virtaranta, Pertti, De finska dialekterna i norra Skandinavien och deras historiska bakgrund. Nord-Skandinaviens historia i tviirvetenskaplig belysning, s L75-191,. Umei 1980. Virtaranta 1982 : Virtaranta, Pertti, Havaintoja Kurravaaran murteesta. Sprikhistoria och sprikkontakt. Studier tilliignade Tryggve Sk6ld den 2 november 1982, s 287-306. Umei 1982. (Kungl Skytteanska samfundets handlingar m 26.) Vlisterbotten : Viisterbottens ldns hembygdsforenings Arsskrift. Ymer: Ymer, Tidskrift utgiven av Svenska siillskapet fdr antropologi och geografi. 1-. 1881 -. Zilliacus t966 : Zilliacus, Kurt, Ortnamnen i Houtsktir. Helsingfors 1968. (SNF 55.) Zilliacus 1968 : Zilliacus, Kurt, Sydfinliindska skiirgirdsnamn. Helsingfors 1968. (SNF 56.) Zilliacus 1976 : Zilliacus, Kurt, Onomastik. Helsingfors 1976. Zilliacus 1980 : Zilliacus, Kurt, Ortnamnsforriden vid sprikgriinsen i Finland. Presentation av ett forskningsprojekt. (NORNA-rapporter 17, s 317 -347 .) Zilliacus 1989 : Zilliacus, Kurt, Skiirgirdsnamn. Svenska litteratursiillskapet i Finland. Hel- singfors L989. Zilliacus 1990 : Zilliacus, Kurt, De svenska ortnamnen. (Finska skhren. Helsingfors 1990, s t83-372.) Zilliacus. Se iiven Nimistcintutkimuksen terminologia. 6NH : 6vre Norrlands historia I-IV. Umei 1962-1974. Se i dvrigt Olofsson 1962, Stille 1965, Westin 1962. 6NON : Ovre Norrlands ortnamn. Ortnamnen i Norrbottens liin: Del 3 A Bodens kom- mun, Bebyggelsenamn, Del 7 A Kalix kommun, Bebyggelsenamn, Del 7 B Kalix kom- mun, Naturnamn, Del 9 A Lulei kommun, Bebyggelsenamn, Del 11 A PiteA kommun, Bebyggelsenamn, Del 13 A Overkalix kommun. Bebyggelsenamn. Samtliga av Gunnar .. Pellijeff. Utg av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umei. ONOV : Owe Norrlands ortnamn. Ortnamnen i Viisterbottens liin: Del 14 A Viinniis kom- mun, bebyggelsenamn. Av Claes Borje Hagervall. Utg av Dialekt-, ortnamns- och folk- minnesarkivet i Umei. Forkortningar

aa - anfortarbete tht liigenhet adj : adjektiv LMS Lantmdteristyrelsen art - artikel(n) LMV Lantmdteriverket avd : avdelning m meter avv : avvittring(s) mask maskulinum avskr : avskrift mfl med flera bek - beskrivn till ekonomiska kartan ml mantalsliingd best : besthmd (form) mm med mera bl - bflgaskatteldngd mtl mantal bla : blandannat neutr neutrum brd : brukningsdel(ar) no norska ca : cirka nom nominativ dat : dativ nr nummer dial : dialekt nyb nybygge(n) dvs : det vill sdga obest obestdmd (form) el - eller o dyl och dylikt enl : enligt or original etc - etcetera pl pluralis ev : eventuell t rad f - foljande (sida) reg regest; register f d : fore detta res resolution tT : flera foljande (sidor) resp respektive fem : femininum rspr rikssprflk fr : frhlse rubr rubrik(en) frhmn : frhlsehemman S sida frlht _- frdlsekigenhet sk sfr kallad(") frnyb : frdlsenybygge sg singularis from : frfinochmed sk skatte fty : forntysk(u) skl skiilsland fun - fornvf,stnordiska SN socken f o : forovrigt spl spannland gen : gentttv St Stora ggr : gflnger st stycken hmn _ hemman tab tabell inkl - inklusive tex till exempel jb - jordebok tna tunna jfr - jtimfor tnl tunnland jr - jordregister tnr tunnor kb - kyrkobok tom till och med km - kilometer ud utan datum kr - krono urspr ursprunglig(en) krhmn : kronohemman utsl utslag 22 krlht kronoldgenhet uo _ utan ort krnyb krononybygge irl - Arlig Kungl Kunglig 6rl - oresland L Lilla Se 6ven Litteratur och andra kzillor. Haparanda kommun

Haparanda kommun bildades Lt 1967 genom en sammanslagning av de forutvaran- de socknarna Karl Gustav och Nedertornei. De hade dven tidigare, fram till 6r 1782, varit en enhet, beniimnd Nedertornei socken' Denna var i sin tur en sydlig del av den gamla Tornei socken, vars existens fcirsta gingen antyds i ett i en avskrift frin ir l344bevarutbrev av ilr 1316 (SD 3 s 239), med notisen "De thorna presbiter" 'av prasten i Tornei'. Urkunden ifriga for- tecknar avgiften frin olika forsamlingar till losen av s k pallium it arkebiskop Olof i Uppsala. Och diir fortecknas avgiften frin Tornei med "De thorna presbiter III *ai", XII or". Prbsten i Tornei skulle alltsi for ndmnda syfte giilda 3 mark, kyrkan"""le.ia (forsamlingen?) 12 ore. Detta kan stiillas vid sidan av utdebiteringen for Umei och Lulei, som var for sig erlade samma belopp. Som jbmforelse kan ndmnas att frin Pitei skulle erliiggas 12*6 ore,frin Skelleftefl 2 mark+ 1 mark, frin Bygdei 12 ore-fll} mark och frin Lovinger slutligen (endast kyrkan) blygsamma 4 ore' Omriiknat till orestal ger det for Ume6, Lulei och Tornefl 36, for Skelleftei 24, av pitei 18, Bygdei 1.6 och Lovflnger som sagt 4.Detta innebiir att Tornei vid sidan Umefl och Lulei framstir som Ovre Norrlands storsocknar under tidigt 1300-tal' Mot denna bakgrund tycks det viil nigot egendomligt att det i 1314 6rs forteck- ning over den sk sexirsghrden (SD 3 s 146f) i en ONON LLA s 18 efter Bygd6n anford rekonstruktion talas om "De Lulo cum capellis Pito et Toorn", 'frin Lulei med kapellen Pitei och Tornei'. Man bor viil hiir tolka kapell 'underordnad forsam- ling, med egen kyrkobyggnad'. Av en skrivelse daterad 1374 efter 1711'0 (Reg eccl Ab s $a) framgir att biskop Hemming i Abo, enligt Bygd6n II s 240, kring mitten av 1340-talet invigt en kyrkogird i Tornei, nigot som enligt Bygd6n a st bor ha inneburit att kapellet di var jiimforelsevis nytt. I en i FMU L s 403 anford regest av en i Tornefl den29161386 daterad skrivelse ndmns "Torne socken". I den s k Erik av Pommerns skattebok av Fr 1.413 (SL Bih 1: 2 s 16) framtrdder Tornei som egen socken, men dess viirdering till30 rokar jiimfort med Lulei 120 rokar, Skelleftei 60 rokar och Bygdei 40 rokar forefaller nflgot miirklig mot bakgrund av de ovan for ir 1316 anforda relationerna, d6r Tornefl och Lulei iir jiimstiillda och Tornei 2ir klart hogre skattat iin siviil BygdeA som Skelleftei. Det iir svflrbedomt vad som kan ligga bakom denna markanta skillnad. I ett pergamentsbrev i riksarkivet, daterat 1482 2018 Kalmar, framskymtar for forsta gingen en uppdelning av den gamla Tornei socken. Brevet avhandlar en forliining till iirkebiskop Jacob i Uppsala av "Norrebothen medh the soknar . . .l4f- fangher bygda skellofta vma lula pita kalis ok Torn6 oc serklax"' Sbrkilax, fore- gingare til Overtornei, har hiir betecknats som egen socken' 24

Enligt kungl brev 1,530 201L1, (G I: s reg 7 s 19B) bekriiftas denna uppdelning. Diir kan man ldsa: "Jtem fik her Peder Petri Collationem vppi Serkelax oc skal sama Serkelax her epter wara skilt j fri Torne." Siirkilax (Overtornei) blev alltsi di eget giill skilt frin "Torne" (Nedertornei). Enligt Bygd6n II s 240 fKarungi, Kukkola, Vojakkala, Mattila, Suensaari, Pudas och till den fjiirde R.aumo, Laivaniemi, Kaakamo, Pirkkiti, Vuono och Srilvls. Forsta och andra fjlirdingarna motsvarar de senare socknarna Overtornefl respektive Hietanie- mi medan tredje och fj?irde inte helt motsvarar de senare Karl Gustav (Karunki) och Nedertornei (Alatornio). Inte heller denna fjiirdingsindelning iterfinns i nigon senare skattehandling. Definitivt klovs den gamla Tornei socken genom en kunglig resolution den20110 1606 diir det foreskrevs att efter pibjuden avsondring av Torne lappmark till eget pastorat (Enontekis): "hwadh som af the Ofuer Torne sochn igen blifuer, sampt medh them under Torne sochn, deles i twi deler. Och skall Her Hendrich som H. K. M:tt till Ofuer Torne sochn till Kyrckeherde hafwer fcirordnadt, behille then rifwerdelen, och then underdelen then som hiir till Kyrckeherde ther warit ofuer bfrdhe sochnerne" (HSkH s 222f). Under 1600-talet stadgade sig bendmningen Nedertorned pi den sodra delen av den gamla Tornei socken, pi finska Alatornio. En iakttagelse i samband med denna administrativa grdns ir att den sammanfal- ler med en gammal sedvanegrdns, nimligen den som reglerar utnyttjandet av de s k triiskfiskena, insjofiskena. Framstiillningen hos Nylund Torstensson 1977 ger be- sked om att av 77 brukare av dessa insjofisken pndast tre hor hemma i Nedertornei, ovriga i Overtornei. Ytterst pitaglig hr ocksfl den skarpa grdnsen mellan byarna pi var sin sida om sockengrdnsen. I Vitsaniemi finns tvi och i Kainuunkylii (Helsinge- byn) 10 sfldana brukare, i grannbyn Korpikylii soder om grdnsen och pi bida sidor om 6lven ingen enda. Det ror sig om en skarp niiringsinriktad griins mellan en ori- entering init landet och en annan mot kusten. Inom ovre delen av Nedertornei socken hade enligt Hdrncisands domkapitels 25

./ Overtornedr ( kommun \ \\ )\ \\ --- --

\ Karunoi"t 7' )(\ ( X\ \x 7 7- o Kukkolar \ \ \ \ \\

Vojakkala \ I \ \ \ \ \\ \ Mattila

Kalix kommun l*'-T _t TORNEA X Sd vts HAPARAN + trr Vuono I \Jd +) \-J +\ r&\ )}=- il -f.t(.lr/ + r'\ k ^( \ +\^ I -Y\t ++\l 1t-J b )- + + + il + + + + + ^+ + Dq + + + )r + + + + + + + + I I +

Karta l-. Haparanda kommun med grannkommunernas liigen antydda. Streckad linje beteck- nar kommungrdns, prickad linje grdns mellan Karl Gustav och Nedertornei. Riksgriinsen iir markernad med + + + + + +. Fylld kvadrat betecknar medeltida by. Endast de svenska byar- nas liigen angivna. Stiiderna Haparanda och Torno6 markerade med stor kvadrat. 26 protokoll den 20121745 bildats ett kapellag Karungi med byar pi bAda sidor om ?ilven. I utslag den 781121782 forklarades det for eget g?ill med namnet Karl Gustaf efter Gustaf III:s i spiid 6lder avlidne andre son. Innan vi gir vidare kan det vara liimpligt att nigot berora Tornei gamla socken i dess helhet. En sjiilvklar utgflngspunkt i diskussionen av Tornedalens bebyggelse- historia ar 1.543 irs jordebok. I nedanstiende tabell presenteras den tornedalska bebyggelsen ir 1.543 med angivande av antal hemman samt skattat viirde for inne- hav av Sker och iing (lass ho) for de olika byarna jiimte summeringar.

Jordeboken 1543 fiir Tornefl socken

Byarna frin norr till soder. Siffrorna : skilsland (skl). Ovre och nedre socknen summeras var for sig.

By Hmn Ake. : lng Summa Skl/hmn Jb:s form

Pello 10 100 66 766 1.6,6 Pello Turtola 9 74 36 110 12,2 Twrthula Juoksengi 15 76 80,5 156,5 70,4 Iwxenge Kuivakangas 20 155 93,5 249,5 72,4 Kwiuikangiis ,) Vanhakylii -) 22 tl 39 13 Wanahakyla Haapakylii I4 l4 62 134 9,6 Happakyla Matarengi 13 118 1 19,5 236,5 79,2 Matherenghee Ruskola B 50 45 95 71,9 Rwskula Alkkula tl 136 120 256 15 ,1 Alkula Niemis 1 48 68 116 29 Nymesiill Armass aart 4 l4 105 719 44,8 Armasaar KoivukylI l 42 5/ 79 71,3 Kwiuikyla Hietaniemi 6 22 )/1- 59 9,9 Heythanimj Pakkila 8 76 138:6 220 27 ,5 Peckela 1 Vitsaniemi J 13 77 30 10 Wissanimj Kainuunkylii 20 101 140 241 12,1 Helsingebynn Summa 161 1 185 1 180,5 2 361,5 71,J

Korpikylii 6 64 82 116 24,3 Korpekyla Karungi 5 40 32 72 74,4 Karwnghee Kukkola 11 r02 74 t76 72,6 Kwckula Vojakkala 28 214 307 581 20,9 Woykala Mattila 4 52 17 93 )7) Nerem Suensaari 6 96 67 t51 26,2 Swensara Pudas 4 64 60 t24 31 Pwtthan Raumo 27 30s 220 525 79,4 Raume Laivaniemi 10 740 83 223 ))7 Laffwenees Pirkkio 5 46 3T 77 75.,4 Byrkoonn -F, S[jvis 4 66 _)/ 103 25,8 Seyffwiis Kaakamo 5 64 43 101 21,1 Kacam Vuono 7 88 56 141 20,6 Wonum Summa t25 1 401 7 121 2 528 20,22

Anm: Tredje siffran under Pakkila anger fiske. 27

Det kan vara pi sin plats att hiir nigot berora det begrepp sktilsland (s/cl) som ovanstiende tabell redovisar. Skiilsland 6r ursprungligen ett arealmitt,l'225 kva- dratalnar eller 432 m'och 1/8 av det gamla tunnlandet, som var nigot mindre (ca 415) Andet senare. Men di ska man komma ihig att skblsland hiir inte 5r att se som ett arealbegrepp utan som ett uppskattat vbrde, en taxering ur skattesynpunkt av jordens biirighet stiilld i relation till den skattekraft som ivilar en normalgod 6ker med respektive omfing. Beroende pfl jordens mer eller mindre goda beskaffenhet kan alltsi hogst olikstora jordar isiittas samma skiilslandstal. Det ?ir ett taxerings- viirde. Ndmnas kan att en ing som avkastar 4 lass ho taxeras till ett skiilsland. Det senare oresland (ort) ar en liknande beriikningsgrund efter jiimforbara riktlinjer' Vad man hiir kan liigga miirke till iir att den ovre socknen visserligen har fler byar och avsevdrt fler hemman, men att girdarna i nedre socknen genomsnittligt 2ir hogre skattade ifriga om jord, nflgot l?igre for iing (lass ho), vad ikern betriiffar avsevhrt hogre. Aven ifriga om den totala vdrderingen overvdger den nedre socknen. Detta bor vtil tolkas som att den kontinuerliga jordbruksbebyggelsen frin tidig medeltid iir av nigot iildre datum i socknens nedre del 2in i dess ovre. Den emellanit framforda och dven hos Vahtola L980 s 46 hiivdade uppfattningen att bebyggelsens tyngdpunkt legat i ovre Tornedalen fir nog med dessa siffror som bakgrund ifrigasiittas. Antal giidar iir viil en n6got briickligare viirderingsmall dn den odlade jordens omfflng. Ett annat forhillande som redan en flyktig blick pi siffrorna ger vid handen 6r den roll som dngen (antal holass) spelar i Tornedalen vid jlimforelse med de svensk- sprikiga iilvdalarna. Det kan vara skiil att hiir jiimfora siffrorna for Tornedalen med dem for ndrmaste granne Kalixdalen. Si hiir fordelar de sig.

I,{ederkalix sn Ir{edertorned sn Aker: hng Aker: ing I 925: 658,5; relation 2,923 1 795 :939; relation / ,276

Tore sn Karl Gustavs sn Aker: ang Aker: [ng 980 :282; relation 3,121 206: 188; relation -2,096

Overkalix sn Overtorned sn Aker: hng Aker: 6ng 730 : 306; relation 2,386 I LB1 : 1 180,5; relation 7,0004

pfltaglig ir den i Tornedalen klart mer betonade foderfingsten. Skillnaderna kan viil till en del vara att tillskriva olikheter i terrdngen med de minga oversilningshol- marna och dngarna i Tornedalen, men sidana saknas inte heller i Kalixdalen' Man kan peka ph Strandiingena i Nederkalix och den omfattande oppna odlingsjorden kring sammanflodet mellan Kalixiilven och Angesfln (miirk namnet) i Overkalix. Si stora dr inte olikheterna att de motiverar den markanta skillnaden i uppskattad fordelning. Den bor nog i stiillet viisentligen vara att tillskriva skillnader i odlings- tradition, diir boskapsskotseln bor ha varit av avsevhrt stcirre betydelse i Torneda- 28 len, di ju foderfflngsten iir i det niirmaste lika hNikkala. Under det fortsatta 1500-talet tillkommer inga nya bebyggelser. I jordeboken 1609 niimns Laivajdrvi och Liedakkala pi finsk sida. Ar 1636 niimns Haparanda och"Seitenkare" (Seskaro) pi svensk sida och "Kiffwistranda" (Kivi- ranta) i Finland. Dessutom har siviil Vojakkala som Raumo i Finland delats upp pi en nedre och en ovre by. Jordeboken 1667 registrerar inget nytillskott, liksom inte heller jordeboken 1699. Ar 1783 har inom svenskt omr6de tillkommit Kerdsjoki, Naartijdrvi, Sangijdrvi och Vuononoja, pit finsk sida Aapajoki, Ahvenjiirvi, Arpela, Kaisajoki och Ktjnrild.1801 irs jordebok redovisar ingen ny by. I anslutning till den nyss ovan diskuterade relationen flker: iing tor Tornedals- socknarna under jiimforelse med Kalixsocknarna kan det viil vara av intresse att se om Nedertornei sockens byar sinsemellan uppvisar nigra skillnader i ndmnda av- seende. For de i 1543 irs jordebok upptagna byarna g?iller foljande relationer 6ker: iing enligt nedanstAende tabell. Som synes riitt pfitagliga skillnader inom denna som man tycker rdtt homogena bebyggelse. Siijvis har ju relativt sett dubbelt si mycket 6ker som Vojakkala. Vad

Siijvis r,78 Laivaniemi 7,69 Suensaari 1,57 4 Vuono 1 ,571 Kaakamo 7,49 Pirkkio 1,48 Raumo 1,39 Kukkola 1,,38 Mattila 1,37 Karungi r,25 Pudas l,0l Vojakkala 0,99 Korpikylzi 0,78 29 skillnaden beror pi iir svirbedomt. Det kan inte rora sig om bebyggelsens ilder. Medan den ena av de dominant stora byarna, Vojakkala, har det liigsta ikertalet av alla, har den andra byn i samma overldgsna storleksklass, Raumo, en ratt hog andel iker. Orsaken miste sokas pi annat hill. Man tycker sig dock mirka en viss 6ker- dominans for kustbyarna. Mihiinda 2ir det iiven hiir snarare tillgingen till slitter ?in ett utvecklai &kerbruk som reglerar skillnaden? En annan belysning av bebyggelseutvecklingen fir man om man utgir fr6n antal hemman eller girdsbruk. I nedanstiende tabell anfors dessa tal frin 1543 6rs jorde- bok t o m 1801 irs. Dels anfors det tot4la antalet, dels genomfors en uppdelning pi senare finska och svenska byar samt sidana som efter 1809 kom att ligga pi bida sidor men var gemensamma ir 1801. Fram to m jordeboken 1699, den forsta num- rerade, iir det friga om mantalssatta hemman, i siffrorna for 1783 och 1801 ingir ett stort antal nybyggen. Man bor alltsi hellre tala om brukningsdelar 6n om hemman. 1700-talet, i synnerhet dess senare del, kdnnetecknas ju av en livlig nybyggesverk- samhet, i stor utstrbckning inom ramen for tidigare etablerade byar. Si hiir ter sig siffrorna enligt nedanstiende tabell. Fordelningen visar genomgiende pi att av de byar som under 1700-talet lig helt pfl den ena sidan av dlven, de pi den svenska sidan uppvisar ndrmast exakt halva antalet girdar mot byarna pi finska sidan. Fram till 61 1609 har girdarna i Suensaari inriiknats i finskt omrAde men sedan dr Tornefr stad svirbedomd och har inte med- rhknats. Diirefter fiterstir att gora en bedomning av vad som skett med de byar som 6r 1801 var fordelade pfl bida sidor av Tornehlven dv s Korpikylii, Karungi, Kukkola, )vre och Nedre Vojakkala. En grov uppskattning fir man vid en jZimforelse mellan de utforliga specialjordebockerna ir 1801 och 1825 pi var sin sida av fredsslutet 1809. Stailer man antal hemmansnummer i den samlade byn 61 1801 vid sidan av antalet pi den svenska sidan enligt 1825 6rs jordebok fir man foljande siffror: Kor- pikylii 50:26, Karungi 36:19, Kukkola 65:49, Ovre Voiakkala 46: L1 och Nedre Vojakkala 5'1.:1.4, tillsammantaget 248:1L9. Knappt hiilften av antal gArdar i de ursprungliga samlade byarna var alltsi kvar pi svensk sida 61 1825. JZimforelsen torde ocksi ge en ganska rhttvisande bild av bebyggelseutvecklingen under anford tid. Nfrgon ndmnvbrd okning bor man knappast rikna med under denna oroliga tid. Den enda stcirre helt pi svensk sida av iilven beliigna byn, Mattila, har sfllunda oforiindrat antal hemman och dven samma mantalssumma. Detsamma giiller i stort

Totalt Sv Fi Sv+Fi

7543 t25 15 5l 53 1580 t4l 20 14 53 1609 212 41 736 95 1667 338 64 t37 137 7699 351 64 142 151 1783 600 121 249 221 1801 678 747 289 218 30 sett for Haparanda; en obetydlig mantalsokning torde hora ihop med tillkomsten av en priistgird. Antal girdar dr emellertid en osdker mall vid bedomning av bebyggelsers storlek. Man far diir rdkna med stora variationer beroende pi olika arvsmcinster, kop etc. Av- gorande vid bedomningen av bebyggelsestorlek iir snarare den odlade jordens omf6ng och vdrdering ?in det antal gfrrdar som en sidan formogenhet iir uppdelad p5. Och en sidan jordviirdering finns ju uttryckt i mantalet. I en omfattande utred- ning av Huss 1902 ingir en utforlig beriikning av hur stor del av hela den gamla Tornei socken som efter 1809 6rs fred blev kvar inom Sverige. Diir jiimfors bl a (s 9) arealerna pi svenska och finska sidan och Huss konstaterar (s 1L) att "den nuvaran- de svenska delen, ehuru till arealen den storre, ifrAga om den odlade jordens vidd och vbrde antagligen varit mindre betydande", nigot som enligt hans mening bor framgi av de bida delarnas mantalssatta vdrde. Pi s 12 gors, pi basis av lands- och verifikationsbockerna for Viisterbotten 1808 och 1809, en sammanstiillning av man- talet for Tornedalssocknarna. Vad som i virt fall dr av intresse iir jiimforelsen be- triiffande den samlade nedre socknen, svenska Nedertornefl * Karl Gustav samt finska Alatornio * Karunki. Av Huss' sammanstdllnings22 framgir att mantalet i Nedertornei for den svenska delen uppgir till 27'"1"u, for den finska delen 69u'lru, i Karl Gustavs (Karunki) socken for den svenska delen 18'l, och for den finska delen Ll'l.. Omriiknat till liitthanterligare 96-dels mtl ger det for den samlade svenska delen 4 403, for den samlade finska 7 805, totalt12 208 96-dels mtl. Av dessa belo- per pfl den kvarvarande svenska delen 4 403 dvs 36,1,Vo; Sverige fick behAlla en dryg tredjedel av den sammanlagda odlade jorden inom omridet ifriga. Utgiende frin andra kiillor, de av mig i ovrigt utnyttjade specialjordebcickerna 180L och 1825,har jag forsokt att pi liknande siitt gora en bedrimning av denna utveckling. I framstiillningen redovisas dessutom vissa kamerala upplysningar hiim- tade ur 1.699,1783 och 1801 irs jordebocker i syfte att pivisa bebyggelsens utveck- ling under 1,700-talet, for vilket man kan konstatera ett betydande tillskott i antal bebyggda enheter. Det har skett dels sisom tidigare ndmnts genom utbrytningar inom de forutvarande byarna, dels genom tillkomst av nyetablering utanfor de gamla byarna. Uppgifterna 6r sammanstiillda i nedanstiende tabell. Diir upptas alla i 1801 irs jordebok redovisade bebyggelser inom divarande Nedertornei socken, inklusive Karl Gustavs socken. Namnformer och hemmansnumrering foljer denna jordebok. I irtalskolumnerna redovisas byarnas mantal uttryckt i 96-delar. Detta for att underldtta procentuella berdkningar. I kolumnerna 1699 och 1783 anfors dessutom, med kursiv, antal brukningsenheter (hemman + nybyggen) inom varje by, att jiim- fcira med numreringen ir 1801. Kolumnen LB25 redovisar enbart mantal och endast for de nu, helt eller delvis inom svenskt omride beliigna byarna. En nolla i ko- lumnen anger bebyggelsen som registrerad men 6nnu inte mantalssatt. Nigra forkortningar: AI : Alatornio socken, KG : Karl Gustavs socken, NT : Nedertornei socken, nyb : nybygge(n), mtl anger att det tidigare nybygget med detta nummer blivit mantalssatt. 31

Notapparaten upptar huvudsakligen en redogorelse for nybyggenas tillkomstflr samt i vilken jordebok de forst registreras som mantalssatta.

1699 1783 1801 7825

7 - 4 Afvenjerf AT 01 02 1- 18 Apajocki AT 03 564 7-34 Arpela AT 05 756 l- 16 Biorckon AT 360 12 381? 16 408 1- 8 Haparanda NT 192 6 192 9 782? 198 1 Kaisajoki AT 08 0e 1-61. Kakama AT 920 30 92210 56 1 07011 7-36 Karungi KG 380 17 342 29 33212 165 (213)13 7-71 Kerdsjoki KG 3614 44 t6 Kerasjoki NT 01s 9 146 1- 11 Kifviranda AT 241 7 244 1t 267 I-74 Kidrsbzick (Nikkala) NT 492 18 500 34 582n 411 1 - 50 Korpikylei KG 630 20 686 45 7 72t8 473 l-65 Kuckola KG | 201 42 7 214 59 I 225\e 937 1- 10 Konold AT 0r0 1521 1-9 Laifvajerf AI t34 5 13427 9 148 1 - 30 Laifvaniemi AT 670 2s 616 27 664 1- 18 Lappijerf KG 128 4 72923 11 15924 170 l- 17 Liedakala AT 118 B 204 13 21.325 l-27 Mattila NT 400 13 436 19 43626 436 1-3 Nartijerf NT 2221 2 2028 24 1-36 Neder Raumo AT 816 22 834 32 816 1- 51 Nedervojakala NT 1 711 38 7 744 15 I 7562e 384 Nikkala : Kidrsbhck 1- 11 Pfltan AT 244 6 246 10 246 1 1 Sanginjerf NT 030 031 J 7- 4 Seitzenkari NT 728 3 128 4 t28 128 Svhnsaron AT 288 288 288 1- 10 Sdifvits NT 168 7 168 10 16932 186 1-22 Wflnum NT 380 13 38633 21 40431 1t2 -) 1 - 3 Wflnunoja NT 03s J 936 13 1 - 31 Ofver Raumo AT 702 25 114 29 114 7- 46 Ofvervo jakala NT 796 34 848 4T 8903? 180 Summa 10 598 10 837 11 418 4 373 (1 367)1j

Anm: I siffran 182 for Haparanda 1 801 itr inriiknat ett osakert mantal 1/rr.

Noter: 1) 7-2 nyb 1752,2) nr 2 mtl, 1-4 nyb 1762,1767,3) 1-2 nyb 7757,3-41763 4) 1-3,5-7 mtl, nr 4nyb1763,8-18 nyb 1777-82,5)1-2 nyb 1758,6) 1-10 mtl, 11-34 nyb 1767-1800,7) nr 16nyb 1764, 8) 1-2 nyb 1767,9) nr 2 utgatt,10) 1-45 mtl,46-56 nyb 1756-83,11) 1-54 mtl,55-61 nyb 1769-1802,12) l-21,27 mtl,22-26,28-36 nyb 7769-82,13) diir iir inriknad en (nybildad?) priist- gArd, 14) 1-3, 5, 8 mtl,4,6-7,9-77 nyb 7777-99, 15) l-Z nyb 1760, 3-4 1765, nr 5, 7-8 7777, nr 6 1766, nr 91783, 16) 6r uppenbarligen inriiknad i "Kiiirsbiick", 17) diir iir tydligen Keriisjoki inriiknat, 18) 1-41 mtl, 42-50 nyb 7767 -94, 19) 1-61 mtl,62-65 nyb 1763- 88, 20) nyb 1758-77 ,21) l-2 mtl,3-10 nyb 1767-1800,22) 8-9 nyb 1776,1765,23) 1-6 mtl, nr 7 nyb 1757,nr 8 1759, 9-10 1765,nr 17 1779, 24) 1-13 mtl, 14-18 nyb 1765-84, 25) l-10 mtl, 11-17 nyb 1767-1801 ,26) l-10 mtl, nr 21 nyb 1785, 27)nr1nyb7737,nr21759,nr31767,28)nr2siigsdiirvaranyb1757,nr31759,29)nr7-44mt1,45-51 nyb 1756-1802, 30) nyb 1778, 3l) d:o,32) 1-8 mtl, 9-10 nyb 1767,33) nr 18 nyb 1758, nr 19 1760, 20-21,1772,34) 1-21mtl,m22nyb 1773,35) nr 1 nyb 1758,rrr21767,w 31769,36) nr 1 mtl, 37) 1-43 mtl, 44-46 nyb 1781-99. 32

Sisom redan tidigare antytts ger ovanstflende sammanstlillning vid handen att 1700-talet, eller rdttare sagt dess senare del, kinnetecknas av en livlig nybyggestill- komst. Inte ens 1800-talet tycks uppvisa nigot liknande tillskott, framforallt inte betrliffande utvecklingen inom de medeltida byarna, viisentligen iilv- eller kustbyar. Diir rider i stort sett stillestflnd. Det giiller i varje fall for svenskt omr6de. Nybebyg- gelsen bestir dlr huvudsakligen i tillkomsten av ett 10-tal smirre utbyar. Denna svaga utveckling ?ir vil i varje fall till en del att tillskriva 1808- 1809 6rs krig och dess foljdverkningar. En for Tornedalen genomgripande ftiljd av kriget var att iilvdalens samman- hiingande bebyggelse genom 1809 lrs fred kom att delas upp pe tvi riken. Som ett komplement till Huss' underscikning skall hiir goras ett forsok att med utgings- punkt frAn uppgifterna i ovanstiende tabell bedoma de foriindringar i den odlade jordens virde som detta innebar for det omride som 6r nuvarande Haparanda kom- mun. Beriikningen grundas pi en jiimforelse mellan mantalssiffrorna for den samlade socknen enligt 1801 irs jordebok och ett uppskattat viirde fcir den kvarblivande svenska delen enligt samma jordebok. De allra flesta byar pi svenska sidan forblev ju oberorda av avtrddelserna 61 1809 och for dem iir alltsi viirdena 61 1801 konstanta. Endast fem byar berors av den klyvning som fredsslutet innebar niimligen Karungi, Korpikylii, Kukkola, Nedre sch Ovre Vojakkala. Det giiller alltsfl att reducera man- talet for dessa byar enligt 1825 irs jordebok till ett uppskattat viirde for de svenska bydelarna ir 1801. Och di bor man med hjiilp av ovanstiende tabell jiimte tillho- rande noter kunna fi fram en ratt noggrann bestdmning av de reduceringar i manta- let som nbmnda fem byar varit utsatta for. Forst giiller det att utrona hur mflnga nybyggen som under tiden 1801-1825 har llmnat frihetsiren, som hdr beriiknas till 40, en siffra som finns vbl belagd, iven i detta material. Man fir vidare fdrsoka gora en bedomning av till vilket mantal dessa nybyggen v6rderats efter frihetsflrens ut- ging. En genomging av de sist mantalssatta hemmanen i byarna bdr kunna ge en antydan om detta. Det iir ju diir frigan om bebyggelser som till helt nyligen fortfa- rande legat under frihetsflr. En genomging av de tre hcigsta gArdsnumren i byarna ifriga visar att de genomsnittligt uppvisar ett mantal av nigot under en tolftedel. Hir kommer att rdknas rned'1,,, med andra siffror B 96-dels mantal. Till slut giiller det att bedoma hur nybyggena fordelar sig pi svenska eller finska sidan. Det ?ir rimligt att anta att fordelningen varit i stort sett proportionell mot antalet girdar i byarna. Det ror sig ju om utklyvningar frin g6rdar inom en sammanhillen homogen

KartaZ. Socknarna Karl Gustav (Karunki) och Nedertornei (Alatornio) fcire 1809 irs fred. Fciljande hiir behandlade byar upptas: Haparanda, Karungi, Kerhsjoki, Korpikylii, Kukkola, Lapinjiirvi (Lapptriisk), Mattila, Nikkala, SAjvis, Nedre och Ovre Vojakkala samt Vuono. Vidare helt pi finska sidan: Aapajoki, Arpela, Bjdrkd (Pirkki6), Kaakamo, Kiviranta, Kci- ndlii, Laivajiirvi, Laivaniemi, Nedre och Ovre Liakka, Pudas, Nedre och Ovre Raumo, Ruo- tala samt Tornei stad. Kartan iir ritad av C P Hillstrom och publicerad i London den t7 november 1817. 33

t'J' . ^{ L-rl 1il' ,r'

t.

1 't'

t;) ?)" ; \ \/ >.

: la

:t

\ _t \ t s { I {, l) h' \ s nt

nr t'L#

I$;. ;Wo,d#{l-ffl,, fQzz'"'"'O \ * '- ;"t';' ,Q * t:' s \t'""' t"' l'' ' "'" ry,1,,6 !, ,/''t,' l, ,\ rt (, r s s l.: s \, $ tr r, '\ //utt,,,,.fir .,r, ,(, 4rt :t j['r.t e$"''""x """ .u ''L ,r(irr('rt5'1[]'*"/ otcl^ ) uv to. t0 '/:riK r\-/tr'^.{,r,t 6 ',1,,1,, .?,{ 1!w,tr ''' ,)rr, ,rr, trr, tin', //r,,rlr,l'hrrr.. /,,,---l V

r'.r t i t tl' tt kt t h\"L l n lL/ /'t'l'/ I ) /i, t''t,- Il ll ll 4 "')'

3-Ortnamnen 34 bebyggelse. DA bor man rdkna med de ovan s 29 angivna relationerna mellan det antal girdar som blev kvar i de svenska byarna och det antal som de ursprungliga sammanhillna byarna rdknade. Karungi och Korpikyld fick alltsi behilla ndstan exakt halva antalet girdar, Kukkola'lo. Ovre Vojakkala nigot under och Nedre Vojakkala nAgot over 'lo, oeh det antal nybyggen som under tiden 1801-1825 stett i tur att efter frihetsirens utging mantalssbttas kan antas fordela sig i samma rela- tion. Det finns dock anledning att anta att i detta oroliga tidsskede ett eller annat nybygge aldrig fullfoljts, varfor det i fortsiittningen anforda antalet mantalssatta nybyggen fram till 2r 1825 sannolikt iir tilltaget en aning i overkant. Utifrin dessa forutshttningar kan antalet mantalssatta nybyggen fram till hr 1825 berdknas fordela sig pi foljande s[tt. Fdr Karungl redovisar jb 1801 14 nybyggen tillkomna under tiden 1169-82. De bor samtliga normalt ha hunnit mantalssdttas till ir 1825, och for den halva svenska delen bdr man rdkna med (hogst) 7 .I Korpi- kyliihar under tiden I776-94 tillkommit 9 nyb. Det yngsta har vdl inte hunnit man- talssdttas och det gziller nog ytterligare nigot. Man kan rdkna med 3 mantalssatta nybyggen (50%). Kukkola uppvisar 4 nyb tillkomna 1763-88, ddr det yngsta kan rdknas bort och 2 nyb alltsi kan berdknas ha blivit mantalssatta .I Nedre Vojakkala har 7 nybyggen upptagits under tiden 1756-1802, och d6r torde man kunna rd:kna bort de tvi senaste. Av de iterstiende 5 kan inom den frterstflende svenska fjiirde- delen ett nybygge berdknas ha hunnit bli mantalssatt. Ovre Vojakkala slutligen upp- visar 3 nybyggen under tiden 77Bl-99, varav det yngsta siikerligen och sannolikt ytterligare ett inte hunnit ldmna frihetsiren. Inom den resterande svenska fjiirdede- len har nog inget nybygge hunnit As;ittas mantal. Detta innebdr att under tiden 1801-1825 inom ifrigavarande fem byar pfr sin hojd 13 nybyggen hunnit bli mantalssatta, sannolikt ett eller annat fdrre. Hdr rdknas med 12 om tillsammans ett mantal eller 96 96-delar. Drar man dessa fr6n de 2079 96-delar som dessa byar holl ilr 1825 f6r man ett uppskattat mantal av 1 983 sidana delar ir 1801. Ovriga byar inom svenskt omride hdll da 2723 96-delar och det svenska omridet (Karl Gustav * NedertorneA) sammanlagt 4106 96-delar. Den finsk-svenska socknens samlade mantal var di 11418, och den svenska delen var alltsi ir 1801 4 1.06111418 : 0.3 596 dv s 367o av den odlade jorden. Den hbr framrdknade relationen for 61 1801 visar en i det ndrmaste identisk over- ensstd:mmelse med den av Huss framrhknade relationen for ir 1808, som ju var 36,1%. Si en kort sammanfattning av utvecklingen i den svenska delen frAn ir 1825 fram till 1r 1876, Sret for den sista jordeboken. Den redovisas i foljande tabell, diir dock siffrorna hzimtats frin bek 1874. Talrika stickprov har dock visat att dessa akters siffror stdmmer overens, och sannolikt iir jordebokens siffror overforda just frin bek 1874. Tabellen iir uppdelad pi de bAda socknarna. Fdrsta siffran avser mantalet, ut- tryckt i 96-delar, andra siffran antal brukningsdelar. Av tabellen framgAr att mantalsokningen varit rdtt mittlig medan antal bruk- ningsdelar okat en hel del. Andringarna 6r ocksA riitt ojiimnt fordelade. Bland de 35

1825 1,87 4

Karl Gustavs SN

1 Aavajd:rvi 7,5 3

1 Haukijdrvi 19,5 2 7-6 Karhuv aara 06 498 1- 19 Karungi 16s 16 237 21 (213) 1- 10 Kerisjoki 44 1 722 18 2-1 Ker[sjzinkkzi 124 5ss I t-2 Korpijdrvi 62 102 1-27 Korpikylzi 428 26 152,5 30 t- 49 Kukkola 937 49 927 62 Kyrkoherdebost. 18 1 12 1 1-22 Lapptrdsk 170 79 210,5 34 1 Leipijarvi 182 61 1-2 Pitkajdrvi t] 2 763 l-3 Tossa 353 355 Summa 1 880 138 2 fll ,5 199 (le28)

I''ledertorned SN

1 Akusjdrvi 10 1 10 1 1- 10 Haparanda by 198 8 234 10 Haparanda stads donationsjord 96 1-2 Karsikko jdrvi 82 14 2 7-9 Kerasjoki 146 9 r46 26 1 Kerdsjzinkka 81 21 2 1 Leipijdrvi t1 74 2 1- 18 Mattila 436 20 400 22 7-2 Naartijdrvi 21 2 21 1 7-74 Nedre Vo jakkala 384 74 381 74 7-26 Nikkala (+ 1-7 Kerzisj.) 414 26 st9 32 7-2 PitkAjhrvi 202 20 5 l-1 Seskaro l2B 4 728 5 1-11 Sajvis 718 11 195 22 1 Sangijzirvi 31 24 2 1-22 Vuono 472 27 400 25 7-2 Vuononoja 132 9 2 1-11 Ovre Vojakkala t64 11 156 15 Summa 2 673 t36 2 851 191

gamla storbyarna uppvisar Karungi och Korpikylb en smdrre okning, medan Kuk- kola, Mattila, Vuono och Ovre Vojakkala redovisar en liten minskning. Okningen i Haparanda har viil sina speciella orsaker. Man konstaterar ocksiL att Nedre Vojak- kala har oforiindrat mantal. Tillsammans uppvisar storbyarna endast en obetydlig okning, viisentligen att tillskriva det under Nikkala inordnade 1-7 Kerbsjoki, ett nyodlingsomride? Pitagliga tillskott konstaterar man for nigra relativt unga bebyg- gelser som Aavajhrvi, Haukijiirvi, Karhuvaara, Keriisjoki och Keriisjiinkk?i i Karl Gustavs sn, Kerdsjdnkkii och Sangijiirvi i Nedertornei socken. Aven Korpijiirvi 36 och Lapptriisk i Karl Gustav har okat. Att mantalet for Leipij?irvi minskat i Karl Gustav men okat i Nedertornei beror synbarligen pi att byn delats upp olika i de bida jordebcickerna. Sammantaget kan man konstatera att det iir bebyggelsen liings Keriisjoki idal som viisentligen stir for socknarnas mantalsokning; Tornedalen 6r riitt oforiindrad. Aven for antal nytillkomna brukningsdelar (girdar) giiller samma tendens. Det iir Keriisjokidalen som okar avgjort mest. Fcir Tornedalen 6r denna okning rtitt mittlig, synbarligen helt beroende pi hemmansklyvningar, som tycks ha varit shr- skilt minga i Kukkola. Hiirmed skulle den allmiinna bebyggelsehistoriska oversikten vara avslutad. I fortsiittningen behandlas byarna var for sig med en genomging av byars, bydelars och girdars namn. I skilda sammanhang har materialet behandlats av olika forfattare, men en me.r samlad framstiillning finner man frdmst i tv6 verk, Erik Wahlbergs avhandling frin ir L963 och Jouko Vahtolas frin flr 1980. Verken iir dock helt olik- artat upplagda. Medan Wahlberg pi basis av en synnerligen utforlig redovisning av ett arkivmaterial ur jordebocker, andra skattehandlingar, dombocker och liknande akter liigger stor vikt bla vid ett diir ingiende personnamnsmaterial, inte siillan illustrerat med sliiktredogorelser, foreter Vahtolas avhandling nhrmast karaktiren av en namngeografisk undersokning som sciker hiirleda ortnamnen till olika finska dialektala omriden. Hans framstiillning illustreras ocksi med talrika utbrednings- kartor. Det finns for mig anledning att ofta iterkomma till dessa liksom andra verk av dem bida. I fortsiittningen komrner en uppdelning att ske pA de gamla socknarna Karl Gus- tav och Nedertorned. I avdelningen Namn pd gdrdar sammanftirs dock de bida kommundelarna. De foreter ju i stort sett likartade namntyper, och vissa namn finns ocksfl pi bida hill. Kommunens namn, Haparanda; 6r overtaget frin namnet pi den stad som efter 1809 6rs fred anlades pi platsen. Och stadsnamnet dr i sin tur civertaget frin namnet pi den by inom vars omride staden anlades. Se hiirom under Haparanda by i Ne- dertornei socken. Karl Gustavs socken

Som redan ntmnts var socknen en ir 1782 verkstZilld utbrytning ur NedertorneA. Frin ir 1745 hade den under namn av Karungi (Karunki) varit kapellag under Ne- dertornei. I den nybildade socknens svenska del fanns di foljande byar: Karungi, Korpikylii, Kukkola och Lapptrdsk, av vilka de tre forstnbmnda, dlvbyarna, hade betydande delar inom sedermera finskt omride. Det i 1783 6rs jb upptagna Keriisio- ki torde di ha h

Namn pf, byar och bydelar

1 Aavajiirvi ilvalhrvt'lea sk - Awajiirvi 1825, Avajiirvi 1876 jb - Avajiirvi jr, Aavajiirvi bek, ek 1874, Gn38 NV, ek 25N 8b, Tk 25N NV. - Upptas i jb 1825 som krnyb enligt res den 1615 1803 och har hr 1874 3 brd. Aw-karta ir 1830. Enligt Wahlberg 1963 s 105 innehiller namnet i forleden ett adj aava'vid, oppen, flack'. Det kan lika giiriia, rentav troligare, vara frAga om det likalydande substan- tivet med betydelsen, 'vidd, flackt omride'. Sjon iir inte slirskilt vidstriickt men dbremot beliigen pi ett synnerligen flackt terrdngavsnitt. Efterleden ar idrvi'si6'. Den forra sjon Aavaidrvi in nu. forsumpad. 1 Haukijiirvi hdqh.lhrvt"lr,rkr - Haukijiirvi 1876 jb - Haukijiirvi bek, ek 1874, jr, Gn 30 SO, ek 25M 9j, Tk 25M NO. - Jb 1876 upptar sisom ovan framgir endast r3l,amedanbek upptar ett krhmn om"lrr"och ett krnyb med samma mtl. Eftersom diir upptas ett oformedlat mtl om"lun btir man viil utgA frin att nybygget 6r att se som skattepliktigt? - Namnet betyder 'giiddsjcin'. 1-{ KarhuvaarakdLhuvitrao'l"u (o'/ru sk * '/ru kr) - Karrhuvaara1825,1S76 jb - Karrhuvaara jr, Karhuvaara bek, ek1874, Gn 31 NV, ek 25N 9d, Tk 25N NV. - I jb 1825 upptas byn som krnyb och lhter, nr L enligt res24121816, nr 3-4 d:o 8/3 1815; nr 5 anges vara torpstdlle. - Ar 1874 dr nr L krhmn, 2-4 och 6 skhmn; nr 5 "Pajala torp" 6r oskattat och obebyggt. Sammanlagt finns di i byn 8 brd. Karhu- vaara och Tossa erholl vid awittringen gemensamt omride, som sedan laga skifta- des mellan hemmanen. Aw-kartan frin 1856-59. - Namnet betyder'bjornberget' och har frin borjan avsett en mindre hojd i sodra delen av byn. Diir finns ocksi pi nr 6 en gird med samma namn, troligen att se som den ?ildsta bebyggelsen och numera utvecklad till en siirskild bydel, ofta benimnd Ala-Karhuvaara dlgkkr- huvbra 'neder-K.', omfattande,dven nr 5, varom se nedan. Norrut finner man byde- len Ylivaara 'frhvbra'overberget' Tk 26N SV, huvudsakligen bestfrende av hem- manen nr 1-3, d2ir dock nr 3 ligger nigot avskilt. Byns mellersta del beniimns Raus- tinpiiii rdqstmpd 'Raustis-dnden' efter girden Raustiphnr 4, varom se avdelningen Namn pd gdrdar. Av girdar mlrks i ovrigt Angeria el Ankeria pi nr 1 , Mursu pil nr 2 och Sammuli pi nr 3. Det nyss ndmnda Rausti har vanligen bendmnts Paiala men dven Hak' kanen. Det enligt bek 1874 obebyggda nr 5 Paiala torp anstrgs hora till bydelen Karhuvaaraoch benhmndes ofta s6, ibland dock Miiki-Karhuvaara 'back-K.'. Hem- manet ifrAga blev vid awittringen avskrivet ur jordeboken, och dess 69or skattlades under andra hemman. Om ovan ej behandlade girdsnamn se avdelningen Namn pd gdrdar. 40 1-19 Karungi kdrwg (sv), kiLrqgkt (fi) ZBls, sk - Karwnghee 1543, Karunge L546, Karwnge1547, Karffwnge 1580, Karunge1.609,L660,1667,1.699,1783,1801, Karungi 1825,1876 jb - Karuunnghe 1539, Karwnnge 1546, Karunge 1556, 1606bI - Karungi bek, ek 1874, jr, Gn 31 SV, ek 26N 0d, Tk 26N SV. Ar 1543 upptas 5 hmn,61 1580 6,5r 1609 L1 och ir 1.66715. Jb 1699 redovisar 17 nr (: hmn), jb 1783 29 nr med 31 brd. Av dem betecknas nr 21-29 som nybyggen, nr 21 1755, nr 22 1764, nr 23-241769,nr 25177L, m26-27 178I, nr 281777 och nr 291783.I jb 1801 upptas 36 nr, varav m22-26 och 28-36 anges som nybyggen tillkomna under tiden 1769-95. Efter byns klyvning redovisar 1825 irs jordebok L9 nr med 20brd, och av dem iir nr 2 och 16 krhmn, nr 4-8 krnyb upptagna, det iildsta 9/11 1795, detyngsta 91121813. Ovriga iir skhmn. Agoinnehavet uppgir Lr 1543 till72 skl med fordelningen 40 :32pifrker: iing. Ar 1547redovisas116orlochir1580 l38tirl.Mantalet ir3'1uir1667,3"1,.+ir1,699, 3nlruhr 1783 och 3"lro hr L801. Efter delningen holl den svenska delen av byn 61 1825 lelrcmtl, dvs knappt 51,Vo av mtl61 1801. Betriiffande namnets utgingsform, det finska Karunki, bor pflpekas att det enligt Wahlberg 1963s17 igenitivlyder Karunkin,alltshutanstadieviixling. Hansergeni- tiwarianterna med eller utan stadieviixling i ortnamn pi -nki som en typiskt torne- dalsk foreteelse: Juoksenki - Juol

Ursprungligen avsig namnet en jiirnviigshillplats, och ett exempel bland [tskilliga pi officiella namnskapelser utan forankring i bygdens gamla genuina namnskick. En nigot vid sidan liggande del av byn har benbmnts Navettakangas ndvalakkgas 'ladugirdsheden', tidigare smistugor och enligt uppgift hos Tuovinen 1938 "Karun- kilaisten kesdnavettapaikka"'Karungibornas sommarlagflrdsplats'. Den bebyggelse som grupperar sig kring det gamla hemmanet nr 8 Perttu har benimnts Pertunpdii pd"rtumpd'Perttus-6nden'. Sjiilva stamhemmanet har 6ven al- ternativt bendmnts Syltti. Bebyggelsen pi nr 16 Kangas k,6gas'heden' bildar ocksi liksom en egen grupp. Si iir forhillandet dven med girdar pfl nr 13-35 Kitti, ddr m 13 kallats Yli-Kitti'over-K.', m L4 Ranta-Kitti'strand-K. och nr 1.5 Miiki-Kitti'back- K.',. De flesta hiir anforda bydelsnamn flterfinns pi Tk 26N SV. Ovriga hemmansnamn dr: Lehtikangas nr 4, alternativt Kinnunen, d:o nr 5 Nak- kula, nr 6 Bucht el Puhti, och nr 7 Purra. Vidare Sakari nr 9- 10, Hyny(ld) nt I1', Seittu(la) nr 12, Pesu(la) nr 17-18, varav nr 17 : Yli-Pesula, nr 1.8 : Ala-Pesula samt nr 19 Hammas. Se hiirom vidare under avdelningen Namn pd gdrdar. 1-10 Keriisjokikd,rgslbktLltlu,vzrav "/o, krhmn (nr 3-4, 9) - Kiirasjochi1760, Kiirasjocki 1783, Keriisjoki 1801, 1825,1876 jb - Keriisjoki bek, ek1874,jr, Gn 31 SV, 38 NV, ek 25N 9a, Tk 25N MV', 26N SV. - Jb 1760 upptar m 1.-2, bflda nyb upptagna itr 17 60. Redan fu 17 83 redovisas 9 nr, nr 3 - 4 som nyb upptagn a 17 65, nr 51777 , nr 61766,nr7 -81777 ochnr 91783. Jb 1801 upptar 17 m, av vilka nr 10-17 ?ir nybyggen upptagna under tiden 1777 -99. I jb 1825 upptas fdr Kerdsioki i Karl Gustavs sn endast 8 nr, men det hbnger sannolikt samman med att en by med sam- ma namn redovisas med 9 nr inom NedertorneA socken. Fordelningen pi de b6da socknarna iir nigot oklar. Att den i Karl Gustavs sn beliigna (delen av) byn nflgon- sin haft 17 hmnsnr kan dock pi det hogsta betvivlas. Den fir ocksi med all sannolik- het anses hiirrora ur utflyttningar frin by(dele)n i Nedertornei. Jfr vidare d2ir. Ar 1825 ir nr l-2,6-7 mantalssatta, 3-5 och 8 nyb. Det sammanlagda mantalet dr dh "lro. Byn befinner sig i rask utveckling. Byn har fett sitt namn efter den il Qoki) vid vilken den 5r beliigen. Om namnets forled se Kerdsjoki i Nedertornei socken. Namnet Kdrrbiick var frin borjan ett pi officiell viig tillkommet namn pi en jiirnviigshillplats inom omridet och att se som en mindre lyckad oversiittning av det finska namnet, varom se bl a Wiklund 1928 s 339. Det har dock brukats som namn pi bebyggelsen kring hillplatsen och 6r fortfa- rande i bruk. Det gamla genuina namnet pi denna del av byn iir dock Vdlikoski vdhkbsh'mellanforsen' efter en si bendmnd fors i in Keriisjoki. Liingst osterut finner man bydelen Haara h@ra'grenen', namngiven efter sitt liige i kilen mellan de sammanflytande Vuomajoki och Keriisjoki. Det iir mojligt att det i stiillet dr Vuo- majoki 'myrbhcken' som fitt sti modell for namnet Kdrrbiick, i si fall en godtagbar transkription. Om namn pi Haara- se Kiviniemi 1977 s 100f. Vdsterut frhn Haara och vdster om in ligger Kangas kdgas'heden' och strax vhs- ter dhrom Kalliostenmaa kdbbstarUro ddr namnets forled ir gen plur av ett sliikt- namn Kallioinen och diir efterleden maa'jord, land, mark' hbr snarast syftat pi 44

'brukad mark, 6kermark'. Namnet har allts6 avsett 'familjen Kallioinens odling, Frker' . Kallioinen dr enligt Wahlberg 1963 s 146 belagt som namn pi en gird i byn Soukolojiirvi i svenska Overtorne6. Wahlberg 1960 s 16 f

Helt avskilt ligger Haavistomaa nr 6, hdvtstomd, dir namnets forled 6r ett med kollektivsuffix et -isto till haapa 'asp' bildat ord med inneborden 'samling aspar, asp- dunge'. Efterleden -rnaa avser h?ir den liga forhojning diir bebyggelsen Zir beliigen. I namnet Parrasmaa pdrasmd ingir som forled ett ord som i riksfinskan har bety- delsen 'rand, kant, brlidd'. Ordet anfors dock inte hos vare sig Wahlberg 1963 eller Vahtola 1980 och tycks vara okiint pfr orten. Tuovinen 1938limnar dock foljande upplysning om platsens karaktdr: "kangas, on siinii semmonen (suon-)laita fasta- maassa" 'hed, dbr finns en s6n diir kiirrkant vid fasta landet'. LZingst i norr, pi ett betydande avstind fr6n huvudbyn, finner man Rovasaari r0qsiln nr 7 med en ur samiskt roavve 'stlille diir skogen brunnit, brdnna' lSnad forled och efterled en saari'holme' . Det iir dock inte friga om nfrgon holme i 6n utan om nigot hogre och torrare mark omgiven av sankare marker. En av girdarna dir har kallats Kalankenttd'fiskeplatsen'. I soder ligger Kattilavaara kdttlavbra'kittelberget' : nr 2 vid det si benbmnda berget. Ett namnsamband torde foreligga med Kattilasaari,foru hemman nr 1 i byn, numera overfort till Nedertornei socken. Vidare kan ndmnas att nr 3 Parrasmaa har kallats Keskitalo'mellangirden' och nr 4 d:o Snabb, pi finska Snapi eller Napi ndpl, ett gammalt soldatnamn. Se hiirom vidare under avdelningen Namn pd gdr- dar. 1-2 Korpijiirvik6rpqhrvt'lor,varav'lro kr (nr 2) - Korpijdrvi1825,1376 jb - Korpijiirvi bek, ek L874, jr, Gn 31 SV, ek 25N 9a, Tk 25N NV. - Enligt jb 1825 har nr 1 fitt frihetsbrev 1015 7782, och nr 2 ir anlagt efter res den 31/5 1819. Hemmanet nr 2, bendmnt Korpivaara, finns inte liingre. Namnet Korpijdrvi iir givet efter liiget vid sjon med samma namn. Fiirleden korpi betyder 'oliindig skog(smark), odemark' etc. Byn ligger inte i anknytning till den medeltida betydligt storre byn Korpikylii, och dess namn dr alltsi en fristiende bild- ning. Korpivaara har alternativt kallats Alakangas 'nederheden' efter det sydligare liiget. 1-27 Korpikylil k1rptkillq 4"'lrn ,varav 'lru kr (nr 1) - Korpekyla 1543, Korpeky- le,1.546,L547,1.580, Korpe Kyle 1609, Korpkylla 1.660, Korpikyld1.667, Kirpekyla 1699, Korpekylii 1783, Korpikyla By 1801, Korpikylii 1825,1876 jb - Corpykyla L539, Korpekyla 1.546,1556 bl - Korpikylii bek, ek 1.874, jr, Gn 31 SV, ek 26N 1d, TK 26N SV. Ar 1543 upptas 6 hmn, 61 1580 8, 61 1609 13 samt ir 1667 18. Jb 1699 har 20 nr (: hmn), jb 1783 45 nr med 47 brd och jb 1801 50 nr (: 6t6;, varav nr 42-50 uppges varanybyggenLT6T-92. Efterklyvningenredovisar 1825 6rs jb26nr, ochbek 1874 upptar 30 brd. Agoinnehavet uppgir ir 1543 till 146 skl med fordelningen 64:82 pi iker: Iing. Ar 1.547 redovisas 115 orl och 61 1580 156 orl. Mantaletvar 6'l,hr 1667,63lqir 1699, 7'loe!783 ochT'lrrir 1801. Efter klyvningen var mtl i den svenska delen av byn4"lrn dvs 60Vo av den samlade byns jordatal flr 1801. Forled i namnet dr samma korpi'odemark, obygd' etc som i namnet Korpijdrvi ovan, och efterleden kyld dr 'by'. Byn har alltsi fitt namn av att den anlades i 46 cidemarken, obygden mellan de iildre bebyggelsekoncentrationerna Vojakkala- Kukkola i soder och Kainuunkylii (Hiilsingebyn) mfl i norr. I byn urskiljer man olika bydelar eller girdsgrupper. En central del, omfattande hemmanen 8-11liksom nr 1-3, har kallats Tormd tdyma enligt Wahlberg 1963 s202 ett appellativ med betydelsen 'backe, brant, brink osv'. Hos Vahtola 1980a s 447 anfors familjenamnet Tormdinen, som av honom knyts till uppkomsten av en savolaxisk bebyggelse i Kemi [lvdal i tidigt 1600-tal, och namnet Tormd kan mfr- h?inda ursprungligen ha haft personlig syftning. Bydelen ifriga har dven bendmnts Is onky liintormii is qg ky lantbyma' storbys-backen'. En annan del har efter hemmansnamnet Tuohea benhmnts med detta namn eller kallats Tuoheanlahti trybhaalkhn'Tuoheas-viken', ibland endast Lahti ldhfi'viken' efter liiget vid en vik av iilven. Om namnet Tuohea skriver Wahlberg 1963 s 77 att till detta bildats ett soldatnamn "Ndfwerbeck" och menar att namnet 6r en utveck- ling ur ett*Tuohi-oja 'nhver-bdcken'. Sammanstiillningen forefaller sannollk; tuohi 'ndver' brir ju antas ingi i namnet. Nr 14 hette ursprungligen Ylitalo eller Tuohean Ylilalo'Tuoheas Overgflrd'men pA det hr 1874 delade hemmanet har 6ven funnits Barsk el Parski, ett gammalt soldatnamn och Sipola, som med all sannolikhet inne- hiller ett personnamn. Nr 15 har dven kallats Iso-Tuohea isqtq,fihaa'Stor-2.'. Den var 61 1874 odelad och storst av Tuohea-gflrdarna. Hemmanet nr 23 har bendmnts Perttu, den finska formen for Bertil, bla Kivi- niemi 1988 s 98. Den bebyggelse som hdrror ddrur har kallats Pertunpdd pdytumpit 'Perttusanden', och pi samma siitt har till hemmansnamnet Niva niva pi nr 26 bil- dats bydelsbendmningen Nivanpiid nivgmpa'Nivasdnden:' niva'stromdrag mindre kraftigt in fors, strika'. En liigesbestiimning ingir i det till hemmansnamnet Harju 'is'pi nr 20 bildade Harjunpiiiilystd hdgumpblysta 'isciverinden'. Efterleden -piidlystii har alltsi inte samma innebord som det riksfinska prldllystd'overdrag, bekl2idnad, holje' etc utan avser i stZillet 'ovanfor befintlig, civre del' etc. Jfr hiirmed det med motsvarande -alusta'nedanfor, nedre' i namnet Muonionalusta. Jfr Kepsu, 1990b s 147 f alusta, s l95f piidllys. Fcirutom de som ingir i bydelsnamn finner man dven foljande hemmansnamn: Ala-Rovapinr6, Anttipitnr9,Effraiphnr2T,dvenbenhmntHarjunkangas,Hirsi- kangas ph nr 2, Hulkof el Hylkofi p[ nr 18, 6ven bendmnd Niva, Juuso ph, nr 8, Karkiainen el Karkeinen nr 4, Lasu pA nr 6, samma som Ala-Rova, Lauri pinr 12, Mettiivainio pilnr 22, Niku el Ollinen pi nr 10, Niku ixenphnr 17, en av Pipping- girdarna, som dven omfattar nr 16, pA finska Pipinki eller Vanhatalo och nr 18 nyss anfcirda Hulkof , Ranta-Niva el Niva ph nr 26, Rova nr 5-6, av vilka nr 5 ar Yli- Rova, nr 6 nyss ndmnda Ala-Rova el Lasu, Sniill(i) el Niilli pi nr 3, Suo nr 13, Taivalsaari pi nr L , 2iven kallat Taipale , Pirrilii och Taavo , Vaara pL nr 25 , Vuolikai- nen ph nr 2L, Vuopio ph m 20 och Afla pe nr 11 samt det svenska Enqvist pi nr 24, som dock vanligtvis kallats Kuisti. Se hiirom avdelningen Namn pd gdrdar. 1-49 Kukkoh krtkola 91elzz, varav '/u kr (nr 13,23) - Kwckula 1543, Kuckula 'J.546, 1547, Kwckulla 1580, Kuckula 1609, 1660, 1699, Kuckola 1667, Kuckula 47 1783, Kuckola 180L, 1825,1876jb - Kuckula1539,1546, Kwchula 1556, Kuckulla 1606 bl - Kukkola bek, ek 1874, jr, Gn 31 SV, ek 25N 8-9e, Tk 25N NV, 26N SV. Pe Tk 25N NV, som upptar storre delen av byn, anfors dven delnamnen Ala-Kuk- kola'neder-K.' och Yli-Kukkola'over-K.' for byns bida huvuddelar. Jb upptar ir 1543 14 hmn, ir 1580 13, ir 1.609 27 och ir 1.667 36 hmn. I jb 1699 redovisas 42 m (: hmn), i jb 1783 59 nr med 60 brd och i jb 1801 65 nr, av vilka nr 62-65 betecknas som nyb tillkomna under tiden 1763-88. Efter klyvningen re- dovisar 1825 irs jb 49 hmnsnr, av vilka nr 73,23 och 48 iir krhmn. Ar 1874 redovisas 60 brd. Agoinnehavet uppgir ir L543 till176 skl med fordelningen I02:74 pi 6ker: iing. Ar 1547 redovisas 182 orl och Ar 1,580 261, orl. Mantalet dr !2rlz hr 1667 , !2"1,n hr L699,12"10s itr 1783 ochl2"lx ir 1801. Efter delningen riiknade den svenska delen av byn ir.1825 9'3lee mtl, alltshT6Vo av 1801 irs jordatal. Av de tidigare pi bida sidor av iilVen belZigna byarna i nedre Tornedalen iir Kukkola den som forlorat minst jord vid delningen. Bynamnets forled 5r ett mansnamn Kukko'tupp'. Det diskuteras hos Vahtola 1980a s 2L3, som hiinfor det till en ursprungligen allfinsk eller mihiinda karelsk djurmotivkrets. Niirhi 1972s47 sbger hhrom: "Suotta ei ole sanottu, ettd suomalais- ten sukunimissii esiintyy elbimiii Kirpusta Karhuun", 'Inte utan sk2il har man sagt att i finska sliiktnamn upptriider djur alltifrin loppa till bjorn'. Enligt L500-talshandlingar men dven iildre dokument fcireter namnen en huvud- sakligen viistlig utbredning till bl a egentliga Finland och Satakunta. Av en dombok frin 1400-talet for Tavastland framgir dock enligt Vahtola att namnens kiirn- omride 6r Tavastland. D?irifrin kan det med den kiinda tavastiska flyttningen i osterled ha foljt med till Karelen. H?ir beror Vahtola ett huvudtema i sin avhandling nlimligen att den sprikliga analysen av ortnamnen, framfor allt bebyggelsenamnen, ger en fingervisning om frin vilket dialektomride som lokalen ifriga fitt sin bebyg- gelse. Personnamnet ifriga dr snarast att se som ett tillnamn och Vahtola a st anfor silunda en "Anders Kucko" frin Karungi ilr 1822. Och i bek 1874 beniimns hem- manen m 1,-2 i Neder-Vojakkala Kukko. Till personnamnet har bynamnet bildats med tilliigg av lokalsuffixet -la'Kukko-stdllet, -girden', varom se Wahlberg 1963 s 138. I byn urskiljer man de tidigare n6mnda tvi huvuddelarna Ala-Kukkola'neder- K.' och YliKukkola'over-K.'. Men dven vissa mindre delar har egna namn. I byns norra del finner man silunda Frankkilantdrmii frdgkilantbrma, dZir forleden dr gen sg av ett familjenamn-girdsnamn Frankkila med nyss ndmnda lokalsuffix -/a. N6- gon gird med detta namn finns dock inte i byn, ddremot gflrdar Frankki pA nr 6-8. I detta Frankki vill Vahtola 1980a s 416f se folkslagsnamnet frank(er). Si iir knap- past fallet. I stiillet bor man med all sannolikhet rdkna med det i svenskan inlinade som adj fungerande frank'frimodig' etc i funktion av soldatnamn. I AS 10 s 123 anfors frfin Umeitrakten 3 soldater med detta namn, som 6r att se som ett typiskt soldatnamn. Det kan f o nbmnas att AS 10 s 125f redovisar synonymen Frimodig 48 som namn pi ett 10-tal soldater i Umeitrakten. Allt talar for att vi har att gora med ett adjektiviskt soldatnamn av en v?ilkiind typ. Namnets efterled iir ett bl a hos Wahlberg 1963 s 202 anfort tormd'backe, brant, brink' etc. Formen khnnetecknar nedre Tornedalen, medan man pi andra hill finner varianten termii. Ett annat namn med mihiinda liknande ursprung ir Frdkinsaari frdktnsbru med syftning pfl en forutvarande nu upplandad holme (saari) i Tornehlven i byns nedre del. Namnets forled dr gen av Friiki, namn pfi hemmanen nr 16-17 i byn. Miirk hiir 6ven frflnvaron av stadieviixling pi samma sitt som i det ovan s 40 behandlade namnet Karunki mfl namn ph -nki. F6r Frdki tdnker sig Vahtola 1980a en folklig variant av namnet Fredrik och anfor bl a en skrivning "Friderick larss" frin ir 1,557 . Han pipekar dock samtidigt att namnet iir unikt hiir uppe. Aven Wahlberg 1963 s 125 anfo"r skrivningar Fredrik Larsson frin 1551-62 och menar tydligen att de skall jiimstiillas med Friiki. Det finns nog anledning att stiilla sig tvekande till denna sammankoppling bl a dlirfor att Kiviniemi 1982 s 91 i sin rika samling folkliga vari- anter av namnet inte anfor Frdki. Namnet behover inte heller ha nigot samband med den ndmnde Fredrik Larsson. En mojlighet iir att det rcirr sig om adj friick i funktion av soldatnamn och med en innebcird 'vighalsig, djiirv' el liknande. Det skulle passa viil in i en bildningstyp for soldatnamn som finns foretriidd i det tidigare ndmnda Frankki till adj frank En liknande bildning foreligger ocks6 i girdsnamnet Snabb,fi Sryapi el Napi, i byn Keriisjiinkkii. Nigot beliigg for ett soldatnamn Frrick har jag inte lyckats finna, men namnet skulle passa bra m r systemet. En annan bydel med namn pfr -saari ar Toivolansaari (ej uppt.), fortfarande en holme i iilven. Forled i namnet iir ett i byn inte liingre belagt girdsnamn *Toivola av den vanliga typen personnamn * lokalsuffixet -la. Det i olika sammanhang hos Kiviniemi 1982 anfrirda mansnamnet Toivo'hopp, onskan' (s 16) kan flterspegla namngivarens forhoppningi r, men dven den hos Kiviniemi a a s 40 anforda iildre betydelsen 'tro, lofte' kan tdnkas ha legat bakom namngivningen. Enligt Vahtola 1,980a s 213 dr Toivo(la)-namnen belagda siviil i vhster som oster inom ett sydligt omride men med en klar koncentration till ett centralt och sydost- ligt tavastliindskt omride, nigot som han ju iiven konstaterat betriiffande det i by- namnet ingiende Kukko. Ytterligare en belysning av hans ndmnda huvudtes, som onekligen dr av stort intresse for diskussionen av nybyggarnas hiirkomst. En grupp for sig bildar girdarna Hiirkdniemi hdrkanrbmt'oxtdden', mih6nda en gammal beteshiignad. Enligt Wahlberg 1963 s 104 kan dock hdrkd dven avse 'renoxe', en betydelse som hdr inte 6r helt utesluten. Efterledenniemi motiveras av liiget pi en mindre hojd Hdrkdvaara'oxberget', som sticker ut som en udde i om- givande liigre mark. Namnet har frin borjan avsett hemmanen nr 22 Ylitalo'6ver- girden' och nr 23 Keskitalo'mittghrden' och Alatalo'nederg6"rden'. Ett gammalt girdsnamn ligger ocksi bakom bydelsnamnet HarilanmAki h6- nlatyrhkt nr 34 och 3T,bildattill Harila, en avledning phJatlll personnamnet Hari. Man har skilt pi hemmanen Ranta-Harila'strand-.F1.' (nr 34) och Miiki-Harila 'back-I/.' (nr 37). Betriiffande det bakomliggande personnamnet talar Wahlberg 49

1963 s 52 om "Slsktnamnet Harri, sv. Kukkola, varav hemmansnamnet Harila" och menar s 93 att "I vissa fall synes ett lingt r-ljud mellan L. och2. stavelsen i trestaviga ord ha blivit forkortat. Jfr Harri och Harila." Han menar ocksi a st att "Det lAnga r-ljudet torde vara en svagstadieform av rt". Det m6 vara tillitet att stiilla sig fr6- gande till siviil detta antagande som sammankopplingen av Hari och Harri. Sir lunda anfcir Kiviniemi 1982inte nflgon variant Haritilldet av honom pfl flera stlillen anforda Harri, nigot som bor tolkas som att han inte ser nigot samband. Uppen- barligen bor man nog hilla Hari och Harri isifi. Vahtola 1980a s 347 ritknar endast med formen Hari och anfcir vid sidan av Harilanmiiki aven ett Harilanloukko frhn svenska Overtornei. De fAtaliga finska namnen ph Hari- 2ir foretriidesvis ostliga med bl a girds- och bydelsnamnet Harila i Koivisto (Bjorko) pA det till Sovjetunio- nen avtrbdda omridet. Han hhnvisar ocksi till Nissiliis uppfattning att formerna Hari och Harittu dr att se som karelska ur det ryska Hariton utbildade hypokoris- mer. Hari hiir ocksi hemma i den samiska namnskatten och har enligt Itkonen 1948 I s 501 karel3kt pibri, en uppfattning som framfdrts dven av Forsman 1894 liksom hos Nissil2i 1976 s 18. Det av Vahtola 1980 s 347 anforda ryska mansnamnet Hariton har enligt Petrovskij 1980 s 228 uddljudande dorsomediopalatal frikativa, ndrmast ett ach-laut, och 6r upptaget ur ett motsvarande grekiskt med inneborden 'givmild' etc. Aven i Kukkola finner man ett namn med den frin Korpikylii ovan anforda efter- leden -pdiilysld, namtgenVaaranpiidlystd'bergsirnden' i 6nden pi ett mindre berg, vaara. Det kan f o forhilla sig sfl att namngivningen snarast hiinfort sig till de bida girdarna Vaara ph nr 18- 19 i byn, i sin tur namngivna efter liiget vid hojden ifrAga. Efter dessa girdar har en del av byn kallats Vaaraniemi'Vaara-tdden'. I nedersta delen av byn finner man si Koskenpdd kilskampb 'forsdnden'vid slutet av Kukkolaforsen. Och gruppen Korvenpdii kbrvampd'Korpisanden, Kukkola nr 27-28, har fitt namn efter hemmanet Korpi. Hiir anforda bydelsnamn iterfinns pi Tk 25N NV. Till slut skall v?il ndmnas det Lomkdrr, som avsig byns forutvarande jiirnv?igs- hillplats och enligt Wiklund 1928 s 339 var att se som en oversdttning av Kaakku- rijdnkkii, som dock betyder'lommyren'. Namnet kan dock bero pi en missuppfatt- ning av ett * Lomtjiirn) som vore en korrekt oversiittning av det niirliggande Kaak- kurilammi. Jiirnviigsanhalten Lomkdrr har f o av Langenfelt 1931 s 12 placerats i byn Korpikyld, medan han i ovrigt shger att "Kukkola som 5r bekant for sitt sikfiske fAr heta Bdverbdck". Den forra anhalten Bdverbiick lig ju i byn Vojakkala. Utover de girdsnamn som kommit att bilda ovan redovisade bydelsnamn finner man i byn friljande sidana: Alamaa pi nr 9, vanligen benhmnt Heikka, Anunti nr 38, Erkkinr 40, Hemphdtiltinr 42,Juuso nr 8, en av Frankkila-girdarna, Kauppinr 29-30, av vilka nr 29 kallats Iso-Kauppi,m30 Pikku-Kauppi, Kerttu nr 14-15, diir man skilt ph Ala-Kertlu eller Saari-Kerttu nr 75, Yli-Kerttu nr 1,4, Knuuti nr 10, dven benamnt Alamaa jfr ovan, Korvi nr 28, Sven kallat Porhdlii, Koskipinr 49 med det officiellt alternativa namnet Strom, Kummu m 12-13, av vilka nr 12 kallats Yli- KummuelTuomas,rc 13 Ala-Kummu, Lahtinr 1I, Laitinr 4-5, av vilka nr 4 dven

4-Ortnanmen 50 kallats Viuhko el Kinnunen, Liisa nr 39 dven luwo el Vittikko, Ldhdet m 1,-3, M aui nr 24 -26, av dem Y li- M atti nr 24, Kes ki - M aui nr 25 och Al a- M atti nr 26, N ikki nr 41, Niska nr 48, Paavo m 20-21., diir nr 20 dr Mdki-Paavo, nr 21. Ranta-Paavo, Pieti nr 47 , Puotu m 44, Rautio m 3L, Tapani m 46, Vaara nr 18-19, diir nr 18 iir Yli-Vaara, 19 Ala-Vaara, Viinikka nr 32 Ranta-Viinikka och 35 Miiki-Viinikka, iiven kallat Kankaan-Viinikka samtVuoti(la) nr 45. Se om dessa under avdelningen Namn pd gdrdar. 1-22Lapptrisk ldptrbsk el_ '- , lilpqarvt 2"lr-, varav'lr- kr (nr 3-4, 1.6, \8, 20-22) - I apptriisk 1645 gjb (LMV Ai), I-app Jerff 1660, Lapp Jiirfwi 1.667,Lap- pi Jerff L699, Lappi jerf 1783,180L, Lappijdw 1825, Lappijiirvi 1876 jb Lapptriisk eller Lappijiirvi bek, Lapptriisk ek 1874, Lappijiirvi jr, Lapptriisk Gn 30 SO, 37 NO, ek 25M9i, Tk 25M NO. Bebyggelsen borde ha tillkommit under tidigt 1600-tal; den upptas ju inte i jb 1606 men har enligt gib 1645 4 hemman. I jb 1,667 redovisas 5 men i jb 1699 iter 4 hmn. Jb 1783 upptar 11 nr, av vilka nr 7 dr nyb fran er \737, nr 8 d:o 1759, nr 9-10 1765 och nr 11 nybygge L779.I 1801 6rs jordebok redovisas 18 nr och av dem anges nr 14-18 vara nybyggen upptagna under tiden 1765-82. I jb 1825 upptas 21 nr, av dem nr 19 som nyb upptaget ir 7757, nr 20 d:o den20l10 1759 och nr 21 enligt res den 17110 1784. Mantalet dr L'1.. under tiden 1,645-1783, f'loa ir 1825. Forled i det svenska namnet iir folkslagsnamnet lapp, i den finska enligt det genu- ina uttalet genitiv av motsvarande lappi. Namnet biir vittne om samisk nhrvaro i omridet. Vahtola 1980 a s 64ff iignar denna enligt honom rdtt sena samiska bebyg- gelse en utforlig utredning. Han behandlar dels namn pi Lapin-, av finska nybygga- re givna pi samernas boplatser liksom av svenskar givna namn ph Lapp-, dels iiven en rad samiska namn i finsk sprikdr2ikt. Nigra sAdana finns det anledning att trter- komma till i den fortsatta framstiillningen. I ovrigt hiinvisas den intresserade till Vahtolas framstiillning. Namnets efterled er ffAsk resp jdrvi'sjo'. Byn Lapptrdsk ligger i grlinsomridet mellan svenskt och finskt sprik och har lingt fram i tiden varit tvisprikig. I den ursprungliga byn har finskan haft en star- kare stiillning iin i stationssamhiillet med samma namn, dbr svenskan overviigt. Nu- mera fir viil byn betecknas som svensksprikig. Av de olika bydelarna har de flesta finska namn, men dven svenskan finns repre- senterad, ja rentav Kalixmilet. De flesta lir fr6n borjan gamla girdsnamn. Sfr Zir fallet med O ja 6,19'(mindre) biick, dike' omfattande hemmanen nr L-2 och namngivet efter en liten blick till Lapptrtisket. Namnet Isokoski isqkbsh'storfor- sen' avser hemmanen nr 3-4 och kallas pi svenska Storfors stdrfop , en direkt over- siittning av det finska namnet. Gruppen Kauppila kdqpilk, hemmanen nr 5-6, 'Kauppi-stdilet, -girden' har ett namn som iir bildat med lokalsuffixet -latill Kaup- pl, en finsk form av Jakob, varom bl a Wahlberg 1963 s 41 och Kiviniemi 1982 s 64. Av de gamla hemmanen har nr 5 beniimnts Iso-Kauppila isqkkWpllk'stor-K.', nr 6 Pikku-Kauppila pikukkqpilk'l7ll-K.' , senare dock vanligen kallat Koski kdsh'for- sen', efter liiget vid en sidan. 51

Ett namn av samma typ ir Anttila dnttlh, avseende hemmanen nr 7-10 men ofta brukat endast om nr 8-9, varvid man skilt mellan m 8 Ranta-Anttila rdrytahnltld 'strand-A.' och nr 9 Miiki-Anttila mdk4knttlk'back-A.' efter deras inbordes liige. Namnet Anttila innehflller personnamnet Antti, den finska formen av Anders, och lokalsuffixet -/a. Nr 7, som vanligen rdknats till samma bydel har oftakallats Lehto lahto 'hnden' och nr 10 har haft namnet Haasiomdki hdsrcmhh'hdssjebacken'. Den bydel som omfattar hemmanen nr 11-15, dvs nr 11-12 Saukkola, nr 13-14 Perttu och nr 75 Risto har pi finska bendmnts Alapiiii ,ilapb 'nederinden'. Pi svenska har den kallats Sockiindan sdkendan (rspr) eller Sockiinden sdqkltry (Kalix- mil), som bor ses som en hybridform (partialoversiittning) av ett icke belagt finskt *Saukkolanprjzi 'Saukkolainden'. Bland de diir ingiende hemmanen Saukkolahar man skilt pi nr 11- Ranta-Saukkola'strand-S.' och nr 12 Miiki-Saukkola'back-S.', for Perttu 'Bertil' (Kiviniemi 1982s 98) mellan Miiki-Perttu nr 13 och Ranta-Perttu nr 14. Hemmanet nr 1.5 Risto'Krister, Kristoffer' (Kiviniemi 1982 s 93) har iiven efter en iigare kallats Kulluvaara. Ett par girdar ur nr lL har namn pi alla de tre hiir nyttjade spriken. De har bendmnts Ldngbacken ldgbkkan (rspr), ldkbkken (Kalixmil och pi finska Pitkii- mdki pitkamhkt. med samma betydelse. Vid en liten vik av Lapptriisket ligger bydelen Lahti ldhn'viken' : nr 19 och i nordostra delen av byn finner man Linkka ligka vid ett litet vattenfall i den biick som rinner forbi; linkka'tvarstup, vattenfall' (Wahlberg 1963 s 188). Bydelen har iiven kallats Linkanmdki ligkan-thk1'Linkka(s)-backen'. Den ligger vid en mindre hojd. Ett stycke soder om sjon Lapptriisket ligger Kangas kdgas : nr 161' kangas '(tall)hed'. Liingst soderut i byn finner man bydelen Hammaskoski hdrnaskbsh : nr 18. Forleden hammas har som appellativ betydelsen 'tand', men en sidan inne- bord i namnet pfl den fors (ftoskl) som namnet ursprungligen avser forefaller nigot underlig. Det ror sig inte heller om nigot appellativ. Pi nr 19 i Karungi finns n?imli- gen en gtrd Hammas, ett namn som tydligen har sitt ursprung i binamn pi en per- son, vars tiinder pi nigot shtt varit karakteristiska. Formodligen har Hammaskoski nigot samband med denna gird Hammas. Lapptriisk 2ir mcijligen en kolonisation frin Karungi, som haft 2igor inte lingt borta. Pi svenska har bydelen bendmnts Tandfors tdrlfoS, ett namn som ur rent svensksprflkig synpunkt iir helt omotiverat och att se som en mekanisk oversiittning av det finska namnet. Hiir foreligger silun- da ett fall d6r man shkert kan avgcira vilken vdg oversd,ttningen gitt, nigot som ofta(st) inte dr fallet med totala namnciversd.ttningar. Hiir anforda namn iterfinns pi Gn 30 SO, 37 NV och Tk 25M NO. Av namn pi girdar mdrks i ovrigt nr 20 Hakkanen eller Hakkas, nr 1.6 Jyrkkd, m 22 Suovaniemi och m 21. Vittikkohuhta. Se avdelningen Namn pd gdrdar. 1 Leipijiirvi ld,ptjhrvr '/,u kr - Leipijiirvi 1825.1876jb - Leipijervi bek, ekIB74, jr Gn 38 NV, ek 25N 8d, Tk 25N NV. - Ar i jb 1825 upptaget som nr l-2 krhmn, nr L enligt res 416 1793, m 2 som upptaget ilr 1766 men med frihetsbrev enligt res 27181783. Enligt ndmnda jb iir mantalet'le * 1/ro, men sedan har tydligen nr 1 ('/' mtl) fallit bort och kvarvarande nr 2 betecknats som nr 1. Siigs i bek 1874 vara 52 awittrat och laga skiftat inom Kukkola by och med aw-karta 6ren 1853-58. Har 6r 1874 1 brd. Namnet bor viil hillas samman med de hos Vahtola 1980a s 78 anforda namnen pi Leipid- frin svenska Overtornei. Forleden hos dessa har av Vahtola forts till det i Collinder Ordb upptagna samiska leipe'al, gri,al' , och namnet skulle alltsi betyda 'alsjcin, altrdsket'. Omgivningarna ir sanka. I bek 1874 benimns girden Margihuhta, att tolka som Markinhuhta med en for- led som 1r gen av Markki, av Vahtola L980 s 325 under hdnvisning till Nissilii be- tecknat som ett karelskt dopnamn i sin tur ur ryskans Mark till grekiskt Markos. Namnet betyder alltsi 'Markkis sved'. En bebyggelse Leipijdrvi finns dven i Nedertornei socken, och bida ?ir bel?igna vid olika delar av samma sjo. 1-2 Pitkfljirvi pttkajhrvt'le sk - Pitknjiirvi 1825,1876 jb - PitkAjervi bek, ek 1874, jr, Gn 38 NV, ek 25N 8d, Tk 25N NV. - I jb i825 redovisas 1-2 Pitkiijiirvi som krhmn, upptagna som nyb enligt res den2L181777. Liksom Leipiiiirvi ovan 6r Pitkiijiirvi awittrat och laga skiftat inom Kukkola by. Ar 1825 dr byn skattad till "1"u. Den har 2 brd ir 1874. Namnet iir givet efter byns liige vid Pitkdjdrvi 'lingsjdn', numera till stor del upp- grundad. Av kartbilden framgir dock att den tidigare varit riitt lingsmal. Det finns enby Pitkdjiirvi ixeni Nedertornei socken, den benimns dock numera Ldngtrdsk. Byarna har inget liigesmiissigt samband. 1-3 Tossa t6sa rrlsesk - Tossa 1825,1876 jb - Tossa bek, ek 1874, jr, Gn 31 SV, ek 25N 8d, Tk 25N NV. - I jb 1825 redovisas det enligt res den 1613 176l upptagna nyb nr 2 som skhmn, de bida ovriga som krhmn, nr l- som nyb enligt res den 2014 1765,nr 3 som ett ir 1784 upptaget nybruk med frihetsbrev enligt res den 3/11 1788. Ar 1874 har byn 5 brd. Den iir awittrad och laga skiftad i sammanhangmed Kar- huvaara och skifteskartan 6r frfln Sren 1856-59. Blnamnet iir unikt h?ir uppe. Men Wahlbery1963 s 54 anfor sliktnamnet Tossa- (inen) ir 1.602frin Karungi, en skrivning som hos Vahtola 1980a s 445 kompletteras till Lasse Tossain. Han anfor ytterligare skrivningarna lassu tossain 1604 och Lass tossain 1612. Enligt honom 5r namnet i ovrigt icke belagt i dessa trakter vid niimnd tid, bortsett frin en frin Kemi iilvdal samma 6r niimnd Pekka Tossavainen, anford dven s 451. Enligt Vahtola iir det fr6ga om bosbttare frfln egentliga Savolaks. Man kan rentav misstiinka att det kan vara friga om tvi broder som samtidigt liimnat sin avlSgsna hemtrakt; sldktnamnet iir ju unikt hiir uppe. Det fcirefaller ocksi sannolikt att 17O0-talsnybyggena Tossa kan vara upptagna av en iittling till den i borjan av 1.600-talet ndmnde Lasse Tossainen. Karungi 2ir den stora grannbyn till Tossa och diirifrin bor nybyggarna ha kommit. Den ovan efter Vahtola anforda Lasse Tossain hor f o hemma i Karungi. Det forefaller diirfor helt sannolikt att den av Vahtola gjorda sammankopplingen av bynamnet Tossa med sliiktnamnet Tossa(va)inen ir riktig. Vad grundordet (mansnamnet?) Tossa i sl5ktnamnet kan vara for nigot har Vahtola inte tagit stiitlning till. Eftersom det handlar om ett ostfinskt, savolaksiskt namn, har man vhl anledning att viinda sig till ryskan. Och di kan man inte utesluta 53 ett samband med en hypokoristisk rysk namnform, som kan iterges Tosia och stit for siviil/natolijsomAntonmed avledningar Antonin mfl, dven feminina sidana. Se hiirom Petrovskij 1980 s 49, 52,367 . En sidan hypokoristisk form kan i finskan mycket viil ha fitt formen Tossa och med avledningen -nen ha bildat sldktnamn av typen Tossainen etc. Det iir i varje fall en tiinkbar forklaring till ett annars oklart namn. Av de gamla hemmanen har nr 1 kallats Alatalo'nergirden', nr 2 Keskitalo'mel- langirden' och nr 3 Ylitalo'overgirden' allt efter det inbordes liiget.

Nedertornei socken

Betriiffande socknens tidigare oden se inledningskapitlet Haparanda kommun. Dbr har anforts vissa beliigg for den gamla socknen for att belysa den historiska utveck- lingen. Hdr nedan foljer nu en fullstbndigare beliiggssamling. De Lulo cum capellis Pito et Toorn 1314 (SD 3 s 150, med efter Bygd6n anford komplettering ONON 1L A s 18), de thorna presbiter 131.6 u d (SD 3 s 239 not, avskr1344),versusTornainNorrabotn...interecclesias...etTorna...cimiteri- um in T6rna ... in Torna ... in Torna ... infra capellam ipsam Torni 1374 efter 17110 (Reg eccl Ab s 154), Torne 1413 (den s k Erik av Pommerns skattebok SL 1.2 s 163, jfr ONON 11A s L9), i Torno 1.4202516 (FMU II s 255), i Torno 1,45427112 (HSkH XXIX s 30), in Torno 1470715 Sth skb 1460-68 s 427,iTorn66 sockn 1475 25110 (Sth tb 1.474-83 s 35), i Torndo 1.477 1.1L2 och3l12 (ib s 137, 138), i Torno 1478 8i6 (ib s174), i Torne 1480919 (ib s 261), Torno 1.4822018 Kalmar RAp or, i Tornoo 1482 419 (Sth tb 147 4-83 s 372) , i Torn66 1488 18/8 (Sth jb I47 4-98 s 122) , j Tor- noo 1488 18/8 (Sth tb 1,483-92 s 291) , j Thorne 1.51.1. 1.110 (Sth tb 1504-1.4 s 215), Tornnei sochn wtij Norrebothen 1526 10/5 (G I:s reg 3 s 136), Toorno sochner j Norrebothn 15281,14 (G I:s reg 5 s 71), Aff Torne sogn . . . Torne sogn (irl riintan) 1530 HH L1 s 20. Aff Torno Sokn 1539 bl, Aff Torno Sockn 1543 jb, wtaff offwer Socknenn j Torno, wtaff then nedra Socknen i Torno ib, Her Anders i Torno ndm- nes 1564 (Nordlander 1905 s 304), Kyrkorna i prosteriet voro 1584: 2 i Tornoo (ib s 304), Torne lappekyrckio . . . under Torne sochn (: undre . . .) 1606 20110 (HSkH 39 s222), til Her Knutt i Nedre Torne 1607 juli (HSkH 39 s251), Tornfl Hampn L609 19/7 (Nordlander 1905 s 304), Ofwer Torni och Neder Torni sokner 1,649 1,614 Stockholm (HSkH 35 s 229) osv.

Namnet Tornefl For namnet Torned har ett flertal tolkningsforslag framforts med utgingspunkt i siviil finskt som samiskt och svenskt sprflk. I anslutning till Vahtola 1976 och 1980 ger jag hiir vissa hillpunkter. Redan Olaus Magnus framliigger silunda i sin Histo- ria de gentibus septentrionalibus ett forslag till tolkning. Han ansdtter det svenska torn och menar att namnet Tornio iir att tolka som 'tornon, on med tornet'. Grund- felet i denna tolkning iir ju att namnet primiirt icke avser den befiista kopstaden utan dlven. Inte desto mindre har tolkningen ldmnat efter sig spir i Tornei stads vapen, som betir av ett rdtt torn pi silverfiirgad botten. Mot denna tolkning vdnder sig Brunnius s 31, som menar att namnet "hdrror frin 56 det i Sverige fordom anvbnda ordet torna eller torna som betyder dtervdnda, avslu- /a, eftersom Bottenviken slutar dir, si att den inte kan skjuta sitt vatten liingre mot norr". Till denna tolkning, som baserar sig pi en uppgift, i Glossarium sveogothi- cum, har man nog anledning att stiilla sig tvivlande. De anforda verben iterfinns inte heller hos Soderwall. Aven Olaus Rudbeck har i sin storvulna Atland dragit ett stre till stacken med en tolkning ur guden Tors namn, en tolkning som formellt knappast kan sdgas vara tillfredsstiillande. I nyare tid har namnet uppmhrksammats av Wiklund 1910 s 37, 69. Han n

amn pA byar och bydelar

1 Akusjiirvi ilkqslhrvt, Akisldrvi 5/48 sk - Ackusjiirvi1825, Akusjiirvi 1876 jb - Akusjiirvi bek, ek 1874, jr, Gn 38 NV, ek 25N 7d, Tk 25N NV. Upptas i jb 1825 som krhmn ur ett nyb enligt res den 10/3 tlgZ. Lr 1874 finns diir L brd. Hemmanet awittrades och laga skiftades gemensamt med Nedre Vojakkala, Karsikkojiirvi och Pitkiijiirvi byar samt hemmanen nr 8-9 i Keriisjoki. PL ek 1874 2ir byn ocksi inlagd under Nedre Vojakkala. Namnet behandlas kortfattat av Vahtola 1980a s 71..Det sammanstdlls dir, under hiinvisning till Collinder Ordb, med ett samiskt attr adj dhkkdLs'rikt bevuxen med grds' och jlimfors 6ven med de frin det finska Inari (Enare) belagda Akujiirvi, -joki. Det kan finnas anledning att ndrmare se pi dessa sammanstSllningar. Man frigar sig bl a om det iir si siirskilt troligt att en samisk form med halvlingt h i andra stavelsen i finskan skulle ha itergivits med kort u. Det 5r inte heller givet att den samiska konsonantgruppen -hftk- skulle ha resulterat i kort /c-ljud i finskan dven om den stir i sluten stavelse. Det samiska Tjohkkeras- har i den finska namnformen JukkasQiirvi) lingt k-ljud just i sluten stavelse. Och jiimforelsen med Aku- drhogst osannolik. Den forutsiitter ju en samisk utgingsform Ahkk(l, och nigon motivering till ett kort k-ljud i den finska itergivningen foreligger inte i den oppna stavelsen. Helst vill man som en utgingsform for det finska Akus- tiinka sig en samisk form med kort u i andra stavelsen samt en svagare intervokafisk konsonantgrupp. En sidan tycks ocksi erbjuda sig. I Collinder Ordb anfors niimligen ett hhkttkutj, dimi- nutiv av Ahkkit'farmor, mormor', i sin tur en avledning til AhkkA'gumma, kiiring, iiven gift kvinna'. Collinder anfor dven ortnamn dhr detta hhkitkutjingtr. Formellt passar ocksi en sidan form v6l in som utgingsform for ett finskt Aftus-. Slutljudan- de -s 6r en mycket vanlig finsk itergivning av samiskt tje-ljttd. Och bortfall av den ena leden i en grupp av typ -kuku- med tvi identiska stavelser d'r en normal spriklig foreteelse, en sk haplologisk synkope. Men dven en form hhkhkutjtlll hhkkhkan mycket vdl komma ifriga. Ett bortfall av antytt slag borde diir drabba mellanstavel- sen -kh-, eftersom det foljande -kutj har starkare tryck; i en trestavig sekvens av detta slag har i samiskan, likaviil som i finskan, den mellersta stavelsen det svagaste trycket. Namnet skulle i si fall betyda 'farmor-, mormor- eller kiiringsjon'. Och namn pi tex Kiiring- finns ju belagda iiven pfl svenskt hfrll, bla |ust Kdringsjon, dven som bebyggelsenamn. Med hiinsyn till mellanvokaleniAkas- syns denna tolk- ning, den w Ahkrtkutj-)vara att foredra. I sammanhanget vdrt att notera 6r att ordet dhkkA enhgt Collinder Ordb i namn pi berg pi sina hill synes ha kultisk bakgrund, och en sidan kan vhl dven ha till- 60 kommit avledningen Ahkkit. En civernaturlig innebord kan av samerna ha tillskrivits de m?irkliga fasta fornllimningar av stenfllderstyp som finns pi berget och foranlett namngivning. Att namnet skulle ha kommit till under stenildern 5r givetvis ute- slutet. Haparanda haparhnila (sv), hdparhryta (ti). Staden med detta namn dr som s6- dan en ung foreteelse. Den tillkom som en ersiittning for det genom freden i Fred- rikshamn 61 1809 fcirlorade Torned. Till att borja med var avsikten inte att den nya staden skulle fi det liige den nu har. Genom ett stadgande av den 2015 1812 skulle en "ersittningsstad" anliiggas pi en halvo vid byn Nikkala, en plats som ur sjofarts- synpunkt hade ett fortriiffligt liige. Den skulle efter den dflvarande tronfoljaren, sedermera konung Karl XIV Johan, fA namnet Karl Johans stad, ett namn som i sin finska form Kaaljuhaani ldnge levt kvar som bendmning pi Haparandahamn, det som sedan blev Haparanda stads uthamn. Se hiirom dven karta 3 nedan. Si sminingom visade sig dock byn Haparandasldge mer attraktivt och erholl6r 1827 kopingsriittigheter samt [r 1842 stapelstadsriittigheter. Staden Haparanda an- lades frin borjan pi hemmanet nr 2 Krook i Haparanda by. Dessutom donerades det forra kompanichefsbostiillet nr 1. Haapaniemi till staden. Sedan har ytterligare mark under Haparanda by lagts under stadens domviirjo. Om iildre frirhAllanden se Haparanda by nedan. 1-10 Haparanda by hapardnda bj pi finska Haaparannan kylii hQ.parhnan k|lS tl+var) Tlrc,yztzy'/, kr (nr 1 och 5, - Happarandal64T gjb, Haparanda 1636,L64L, 1660, Haaparanda166T, Haparanda 1699,1783,1801, 1825, 1876 jb - Haparanda bek, ek 1874, jr, Gn 38 NV, ek 25N 6f, Tk 25N NO. i*en L647 och 1667 hade byn 6 hmn. Jb 1699 upptar 6 nr (: 6 hmn) medan jb 1783 har numreringen 1-9, av vilka nr 9 upptas som 61 1753 upptaget nyb. Jordebo- ken L801 upptar 8 nr men endast 7 mantalsuppgifter redovisas, den sista dessutom

Mantalet dr 2!lo hr 1.647,2 hela iren 1.667,1699 och 1783 samt frin ir 1825 2'l,e . Forutom i ovan anfcirda handlingar fcirekommer namnet Haparanda dven pi en med all sannolikhet frin 1600-talet hdrrorande karta, itergiven hos Vahtola 1976 s 53. Den tillhor svenska riksarkivet och finns Sven i mikrofilm pi Historiska institu- tionen vid Uleflborgs universitet. Kartan redovisar laxfingststlillen utanfdr Suen- saari i Tornehlven och markerar platsen for sivlil "gambla varpet" som "Nya var- pet" med respektive utkast- och upptagsplatser. Enligt Vahtola a st dr kartan san- nolikt en kopia av en tidigare sidan, och nAgot tillkomstir dr inte kiint. En liten kronologisk fingervisning ger dock kartan sjlilv. Ddr upptas niimligen "Tirne6 Stad", och eftersom stadsriittigheterna 5r fr6n flr 162l,varom se Privilegier VI s 26 f, vhgar man nog pisti att kartan kommit till efter den tidpunkten. Eftersom "Haparanda" markeras med ett hustecken pi kartan, ungefiir mitt emot den pi 6t

a n) {r a ()XtrCa; () hD L, # i-r r- -\v:" L/ a- lJ _ .\J l_. ) !,/ t4 f- o r-\J < J-,1 l-r o0;tc-) Fli l\] F\ H H{,F !v lJ .A tr ;l '\, Li ci-t =!-,, t< A \ # !./ tJ ba!- - 9b 'Fd9il i 30:5, \IrH .rJOq) e A l-.) '-r Cs croc$ YLU '- Z 5 d,H -JZ':=2 : tr LU rl !v )-< +r J-r t"a !J Ut-rFCg P- Cd . r-< \,=\,/ rl '- Cg r\J /r) li \,/'C I d

}4dtrc{J li I-r (- t-l :dcd;C)ri R l l-< oo= tE=f -{' d,5> :- r^\ (1 F! gHEo?: R ! \r()=\-/ l-iA;A lJ tv \.L' L H \ Li l,/ a\ !r - v )-r 'v A. \tJ t r \ !u (1 JJ ri /1-) ) L\.) ; t a o- .A d .\J tu .C,76p-tr€=u: -= bIJ l- G, G!,.Yl-O s z.'Efifr: 4x s E .ez-n (_ F = -F. qJ 6-..l :"=; -, 5r ?9 \: :t) i )t '=I-, t\J a ) ,-u)! \-/ - i--- l_vi)!, -u' ^- o53o'-"x'5 '= tr c.l.3tr; i .!9 -a - '--] \-/ : :cQ (J C)

\v "-Il,-l

,Von, Karta 4. En karta over laxfi- sket vid "Tflrnefl Stad" (Suen- saari). Troligen en kopia av en tidigare forlaga men utan krint tillkomstir. Synbarligen ror det sig om 1600-talet, mflheinda rentav frfln tidigt skede. Fisket ifriga betecknas som "Stoora och vhrminnes Lax fiskie" och dhr finns utritade tvfl varpstzil- len, "gambla varpet" och "Nya varpet" med sivril utkast som upptag markerade. Suensaari 6r fortfarande en o som av "Nhra Elfven" ar skild frin den vdstra (svenska) tilvstranden. Kartan finns pi svenska riksarkivet med beteckningen "Utan kzind proveniens m 435". Den ir hdr frtergiven med nflgon forminsk- ning efter Vahtola 1976 s 53.

,4ry't'*)n

liknande sbtt markerade "Prdstegirden" pi ostra sidan av 6lven och pi ett betydan- de avstind frin Tornei stad, bor viil detta ses som ett tecken pfl att Haparanda vid kartans tillkomst uppfattades som en sj?ilvstiindig bebyggelse. Ett annat aktstycke som kan vara av betydelse i bedomningen av kartans ilder iir ett av konungen den 12 maj 1.624 fiftudat arrendekontrakt glillande bl a Torne lax- fiske. Det Sterges i Privilegier VI s 29 som foljer: "Birgerskapet i Tirno skole sigh icke fordriste att gore nigett hinder pi Matala laxegirdh ofver deris pravilegia vthan almogen den bruke nw sisom tilfdrenne." Det iir inte uteslutet att ndmnda karta utgjort underlag vid bedomningen av Srendet ifriga. I si fall dr dess tillkomst- tid riitt vdl avgrinsad till tidigt 1600ta1. 63

Vad som avses med "Matala laxegirdh" iir f o oklart. Det kan ses som en felskriv- ning for Mattila laxegdrdh'byn Mattilas laxgird', men det kan ocksi rora sig om det finska matala'grund'. Mattila iir ju grannby till Tornei stad, si den tolkningen iir fuflt tenkbar. Vare diirmed hur som helst, det 2ir iindi ett obestridligt faktum att Haparanda forst sent registreras som sjiilvstiindig enhet. Men en bebyggelse som enligt siviil gjb 1.647 som jb 1.667 har 6 hmn iir inte nigot 1600-talsnybygge, utan har anor itminstone ett gott stycke bakit pi 1500-talet. Wahlberg L957 s 102 skriver silunda: "Man har klara bevis pi att Kiviranta (nuvarande finska sidan), vars Sldsta hemman (nuvarande nr 5 och 6) jag har spirat iinda till hr 1553, och Haaparanta, vars bldsta hemman Haapaniemi kan foljas tillbaka till Ar 1571., bro utbrutna ur Suensaari. Det var just anliiggningen av Torne6. stad som var orsaken till att Kivi ranta och Haaparanta blev sjiilvstiindiga byar i kameralt hhnseende. I penning- skatteliingden av 61 1596 f

Forhillandet Suensaari/Niirii iir 61 1580 1.,34, ilr 1.667 0,72. Men om man till vhr- det frir Suensaari hr 1667 liigger viirdet for det Haparanda som kan antas vara utbru- tet ddrur f6r man i stiillet relationen 1,2, vilket stammer mycket biittre med den utveckling man bor forutsitta. Suensaari kan nog antas ha genomgitt den gynnsam- maste utvecklingen. Allt talar for att den strax ovan efter Wahlberg anforda tesen om Haparanda liksom dven Kiviranta pi finska sidan som utbrutna ur Suensaari dr troviirdig. Rdknar man med att dven Kiviranta hort under Suensaari och i skattevbr- dena for ir 1,667 l?igger till dess vhrden, fortfarande med Niirii som en konstant jiimforelsebas, fir man fram siffran 1,69. Den kan mihiinda anses vara dn sannoli- kare och ange att det iir Suensaari som haft den gynnsammaste utvecklingen. Niir skymtar di byn Haparanda forsta gflngen i akterna? Ja i tiondeliingden 161.9 upptas en bebyggelse Haapaniemimed 5 skattskyldiga dvs 5 hemman, och den kan inte avse nigot annat iin det som senare blev byn - staden Haparanda. Haapaniemi 6r ju namn pA det nordligaste hemmanet i byn, med all sannolikhet dven det iildsta, varom bla hojdforhflllandena talar. Denna norra del av byn har ju forst blivit od- lingsbar ndr vattnet drog sig undan. Det nuvarande namnet Haparanda har ju den finska formen Haaparanta med betydelsen 'aspstranden'. Men hur kommer det sig att byn - staden heter s6? Det iildsta namnet var ju som av ovanstiende framg6r Haapaniemi. Varfor har namnet inte kommit att lyda s6? Ja i sammanhanget spelar en hos Wahlberg 1957 s 102 ur hjonelagsliingden ir 1610 anford form "Haapaniem strandh" en viss roll. Den utgir )(hemmanet) ju frin en namnform *Haapaniemen ranta Haapaniemis strand'. Ur- sprungligen har namnet viil avsett ett strandparti vid en udde *Haapanieml'aspud- den'. *Haapaniemenranta har sedan forkortats och givit en reduktform Haaparan- ta, en vanlig foreteelse i ortnamn. Haparanda by iir viil numera att se som enbart ett kameralt begrepp innefattande en krans av 69or kring den centrala staden och snarast att se som ingiende i denna. DZir urskiljer man bl a ett parti Tjdrhovet, pi finska Tervahovi, som fitt namn av att ha varit en gammal lastplats och utskeppningshamn for tjiirtunnor. Vilken av de bida namnformerna, den finska eller den svenska, som dr ursprunglig kan inte sii- kert avgoras. Med hlinsyn till att Haparanda kom att bli den svenska statsmaktens administrativa centrum i denna landshnda, med en troligen till overviigande del svensktalande tjdnstemannakflr, talar snarast for att den svenska namnformen skall ges foretriide. Man kan peka pi att de flesta hemmansnamnen i Haparanda dr svenska, nigot som iir ytterst ovanligt i socknen for ovrigt. Ndmnas kan ocksA att Tjtirhovet har en ur denna utvecklad finsk uttalsform Siiiirhoovi. Ett omride har fitt namnet Grankullen, ett annat Sundholmen efter hemmanet nr 9 Sundholm, ett gammal sliiktnamn. Ett relativt nybebyggt omrS.de har bendmnts Niirsta, ett hamn som man stiller sig undrande infor. Diir har tidigare funnits ett namn Nausa, som tydligen inte funnit nfld infor namngivande myndighet. Forutom det tidigare nimnda Haapaniemi (nr 1) har dven hemmanet nr 6 Kopuk- ka ett gentint finskt namn. Det si lydande ordet har skiftande betydelser. Se vidare under avdelningen Namn pd gdrdar, diir iiven namnet Saks(l) pi nr 7 behandlas. 65

1-2 Karsikkoidrvi kdrs*o1brvt, karsikko!)rviTlt,vztzy'/,, sk (nr 1),'l'ukr (m 2) - Karsikoj:iwi1825,1876 jb - Karsikojiirvi jr, Karsikkojiirvi bek, jr, Gn 38 NV, Iso Karsikkojzirvi + Viihii Karsikkojiirvi ek7874,Iso Karsikkojiirvi + Vlhii-Kar- sikkojiirvi ek 25N 7e,Tk 25N NV. Enligt jb 1825 har kronohemmanet Karsikojiirvi nr 1 utg6tt ur ett nyb enligt res dgnl4lllT6T,medankrlhtKarsikojiirvinr2fettfrihetsbrevden 1.8177192. Lr1814 har byn 2 brd. Enligt bek iir byn awittrad och laga skiftad gemensamt med Nedre Vojakkala, Akusjiirvi och Pitkiijiirvi samt hemmanen nr 8-9 i Kerrisjoki. Med all sannolikhet har bebyggelsen i Karsikkojiirvi utgett fren vojakkala. Pa ek 1874 iir byn inlagd under Nedre Vojakkala. Namnet iir givet efter bebyggelsens ld:ge vid de bida sjoarna Iso och Vdhd-Karsik- kojdrvi'Stora och Lill-Karsikkoidrvi'. Bebyggelsen vid nr I Iso K. dr den dldre. Forleden karsikko betecknar enligt Wahlb erg 7963 s 102 " elt trd:d, som dr avkvistat si att det iterstflr en ruska i toppen, platsen for ett gammalt bygge o. s. v.". Vahtola 1980 a s 333 f dgnar namnleden en grundligare utredning. Han pipekar sllunda att namnen ptt Karsikko- representerar ett karelskt inslag i Tornedalens bebyggelse med en intressant koncentration till omridet kring dlvmynningen, bl a i Voiakkala i namnet pi ett berg och pi en under 16- och 1700-talen flera ginger omndmnd lax- pata, Karsikko-pata. Ordet lever ocksi kvar i namnet pi en gArd i Ovre Vojakkaia. Namn pil Karsikko- finns dven i ovre Tornedalen och dr rikligt belagda i Kerni iilv- dal. Namnen pil Karsikko- redovisas ocksi pi en utbredningskarta s 334 och Vahto- la pApekar samtidigt att deras utbredning mycket piminner om namnen pA Kariala-, som pi s 317 finns inlagda pfl en utbredningskarta. Pi s 335 anfor Vahtola dven en sdgen om en karelsk begravningsplats pA en plats benhmnd Karsikonmaa. Kar,sikko hor tydligen hemma i en ostfinsk sf;ir. Och gravplatser hr nflgot som det rituella karsikko bla markerar. IMen det har dven andra funktioner sisom att markera firandet av ett gynnsamt fiskafzinge, for att utmArka platsen for god jaktlycka, till piminnelse om en nyupptagen slitterdrg, for att hedra en brud eller en kdrkommen gdst eller som vd:gvisare for den som fiirdas i markerna. I vattendragsnamn sisom bl a i Vojakkala, har det nog som regei knutits till fiskeplatser, och en sldan funktion kan det mojligen ha haft dven i nam- net Karsikkojtirvi. Den pi topografiska kartan utmdrkta fasta fornldmningen pi berget Lehonmaa mellan de bida sjoarna skulle dock kunna foranleda en misstan- ke om nAgon annan namngivningsorsak. Diir iir det dock friga om stenildersfynd och ett tidsmiissigt samband med namngivningen 6r uteslutet. Vi har att viilja mel- lan en fiskeplatsmarkering och en vd:gvisarfunktion. Men den enklaste forklaringen 5r kanske den att det iir frflga om en utflyttning frin hemmanet nr 1 Karsikko i Ovre Vojakkala och att hernmansnamnet foljt med. Girden iir ju avvittrad tillsammans med denna by. Byn bestir av tvi klart skilda bydelar, Iso Karsikkojiirvi 'stora K.' och vilhii- Karsikkoji)rvi'lill-K.', den senare ofta bendmnd endast Vdhdjiirvi 'lillsjon', alterna- tivt Viihiij drv entalo'lillsjogArden'. 1 Kattilasaari khttlasbn '/n ('/, sk, '/, kr) - Kattilasaari 1876 jb - Kattilasaari bek,

5-Ortnamnen 66 ek 1874, Gn 38 NV, ek 25N 7c. Tk 25N NV. - Har fdrr tillhort byn Kerdsjdnkkii i Karl Gustavs socken som nr 1, den sydligaste gArden ddr, men dr senare overflyttad till Nedertornei socken. | 1825 irs jordebok upptas det som krhmn om '/s mtl och anlagt enligt frihetsbrev den 'l' 1'787 . Liksom ovriga hmn i Kerbsjinkkii 6r det av- vittrat och laga skiftat gemensamt med Ovre Vojakkala och Leipijiirvi. Avv-kartan iir frfln ir 1829. Lr 7874 finns diir 2 brd. Namnet Kattilasaari betyder 'kittelholmen', men nigon si beniimnd holme tycks inte finnas. Stamhemmanet sdgs forr ha hetat Pohjanen mer, bytt namn tlll Kauila- saari efter en dgare med detta namn. Ett samband med hemmanet nr 2 Pohjanen i Ovre Vojakkala rir sannolikt, en utflyttning ddrifrin? Kattilasaari iir ocksi pA ek 1874 inlagt under Ovre Vojakkala. Kelspeske etc 1539 mfl. Se under Nikkala. l-9 Kerisjokikd,rgqbh lzslu, yztzy o'l,,, kr (nr 8, del av nr 9) - Keriisjoki 1825, 1876 jb - Kerrisjoki bek, ek 1874, jr, Gn 38 NV, ek 25N 6d, Tk 25N NV. Att byn upptrrider i jordeboken forst ir 1825 medan den ocentrala bebyggelsen med samma namn i Karl Gustavs socken finns med siviil 1760 som 1783 och 1801 beror piL att Keriisjoki i Nedertornei socken i dessa jordebocker ir inriiknat i det "Ki6rsbhck" som avser den by som sedan kom att heta Nikkala, nigot som framgir av en jiimforelse mellan hemmanstal och mantalssiffror. Att bebyggelsen Kerzisjoki i Nedertornei existerat lflngt tidigare torde ocksi kunna utldsas ur 1.760 irs jb, ddr nr 25-31 i Kidrsbiick uppges vara nybyggen 17 40 - 17 60, bl a ir 17 42 och 11 52 samt att detta kan jiimforas med att nr 5 i Neder- tornei enligt 1825 irs jb upptagits ir 7J42,nr 6 ?r 1152, de enda ginger flrtalen ifriga ndmns i sidana sammanhang. Ar 1825 hade byn t hmn, varav nr 1-6 var skhmn om tillsammans ett mtl av 1'l,n,, nr 7 -9 krhmn med ett rntl av "/,,'. Nr 7 var utkluvet ur nr 6 och nr 8-9 hade fitt res 1416 7753. Ar 1874 hade byn 26 brd. Pe 1,874 6rs ekonomiska karta har byn inga egna grdnser utan iir inlagd under Nikkala. Wahlberg 1963s743 ansatterfcirnamnetenutveckling*Kerdisenjoki - *Keriiise- joki - * Keriiisjoki - * Kerdsjokl och jiimfor med Kerdnen, aldre Keriiinen, namn pi en gird i Aapajoki i finska Karunki socken. Han vill alltsi i bynamnets forled se genitiv av ett familjenamn Keriinen. En sAdan forled hade viil varit tdnkbar om efterleden varit ett bebyggelsebetecknande ord, talo 'gi.rd' eller kylii 'by' . Men i namnet pi en 6 td:nker man sig knappast en sidan forled. Aven Vahtola 1980a anfor beliigg pfl personnamnet ifriga bl a s 446 frin Vojakkala, men han kopplar det inte till virt bynamn. I stiillet foreslir han a a s 70 en samisk hiirledning av namnet, bl a med hiinsyn till att ins kiillsjo Koutojdrvi har ett namn med en otvetydig samisk forled, kobto, kouto'bted'. Och tolkningen ur personnamnet Kerdnen avfdrdas av det skdlet att ett sidant savolaksiskt familjenamn inte kan komma ifriga 61 1420 (eff belligg Kiirespecke dA), eftersom den savolaksiska bebyggelsevigen inte nidde Tornedalen forrdn i senare delen av 1500-talet. En siikerligen helt riktig slutledning. Vahtola ansdtter i stiillet ett samiskt kieris, keres'(oppen) lappsld:de'. Rent ljud- 67 massigt dr forslaget knappast siirskilt tilltalande. Ett samiskt Kieris- passar mycket viil in i finsk fonologi, och det finns ingen anledning att ershttta det med ett kortsta- vigt Keriis-. Aven ur saklig synpunkt kan forslaget ifrigasiittas. Forleden i ortnamn har ju till uppgift att avge en individuell karakteristik av det namngivna objektet, att avgrd:nsa det frAn andra objekt av samma art. Och Kieris- skulle dA beteckna Keriisjoki som den i d6r man nyttjade sliidar till skillnad frin andra Aar i omgivning- en. Men sliidar anvd:nds ju vintertid just framforallt liings sjoar och vattendrag, ddr ju terriingformationer och vegetation inte liigger nigra hinder i vdgen for framkom- ligheten. Att kora sliide iir ingalunda nflgonting typiskt just liings Keriisjoki, ntryot som kunde ge upphov till namngivning. Vad som mojligen ur saklig synpunkt kunde foranleda en sfldan namngivning d:r, att den varit fdrknippad med en alldeles szirskild, remarkabel hiindelse. Men nigon sldan dr inte kdnd, och att knyta en namngivning till ett helt kisligt antagande, en gissning, dr knappast tilltalande. Nigon nojaktig forklaring av forleden Kerds- tycks inte osokt erbjuda sig, ingalunda ovanligt ndr det gdller ortnamn av samiskt ur- sprung. Byn har ibland bendmnts,4lanen Keriisjoki dlqnan k6"rqslbkt till skillnad frin den etskilligt hogre upp efter in beliigna byn Kerdsioki i Karl Gustavs socken. Byn iir lingstrzickt och har flera klart etskilda bydelar, ofta pi betydande avstind frin var- andra. Liingst i soder ligger Joki ftkt'in,6lven', ursprungligen namn pi hemmanet nr 2 men innefattande dven nr 1 Alatalo illathlo'nedergirden' . Ioki torde vara att se som byns iildsta bebyggelse, nigot som aven framgir av att den betecknats som dn. Hemmanet nr 2 har 6ven bendmnts Vanhatal.o 'gammelgirden'. Niista grupp norrut ar Parviainen pkywhpan, omfattande hemmanen nr 3 och 4. Namnet uppfors hos Vahtola 1980a s 439 ff bland de talrika familjenamn pi typiskt savolaksiskt -nen, som i slutskedet av 1500-talet dyker upp hiir och vittnar om en riitt betydande savolaksisk bebyggelseexpansion dnda mot Tornedalen. Det Parvi- som ingir i namnet har bl a betydelser som 'flock, hop, grupp' etc men dven 'skulle, loft, lhktare' o dyl. Ndra forbundet med Parviainen iir dels hemmanet m 5 Mursu mfuysu, dels Vittikko vi1kb m 6-7, av vilka nr 6 bendmnts Ranta-Vittikko 'strand- V.',117 Miiki-Vittikko'back-V.'. Ordet mursu betyder'valross'och namnet kan ha syftat pi en person som av nigon anledning liknats vid en sidan, mihiinda med en karakteristisk mustasch? Det kan dock lika gdrna vara friga om det i finskan vanli- ga namnbildningsmdnstret med djurnamn av de mest skilda slag i funktion av sldkt- namn. Ltingst norrut i byn, pi ett avsevdrt avstind frin ovriga bydelar, ligger nr 8-9 Haapasaari h@pasAru 'aspholmen', vid en liten holme med detta namn i An. Se vida- re om hdr anforda namn under avdelningen Namn pd gdrdar. 1 Keriisjinkkd kd"rqslhgka'lr (varav hiilften sk). Ar den kamerala registreringen i lordeboken for det hemman som vanligtvis bendmns Kattilasaari och behandlats ovan s 65f. Hemmanet 6r ju utbrutet ur byn Kerhsjiinkkh i Karl Gustavs sn och overfdrt till Nedertornei socken. Om iildre beliigg etc se detta s 44. Om forleden Kerds- se Kerhsjoki ovan. 68

Kiersbeck, -bdck, Kiiirsbiick 7661-1783. Se under Nikkala. Kd"respecke 1420, Kdressbdck 1609. Se under Nikkala. l-2 Leipijiirvi ld"ltrryhyvr 'L' - Leipijiirvi7825,1876 jb - Leipijiirvi bek, ek 1874, jr, Gn 38 NV, ek 25N 8d, Tk 25N NV. - Leipijiirvi 5r, tillsammans med den sfl bendmnda bebyggelsen i Karl Gustavs socken, att se som en by, och sfl betecknas den ocksipi siviil generalstabskartan som topografiska kartan. Den har (ir 1182?) kluvits av en "linjalgrd:ns". Bebyggelsen dr inte namngiven i 1783 flrs jordebok. Om den dfl fanns till, vilket inte ir helt uteslutet, sorterade den sannolikt under Ovre Vojakkala. Visserligen uppger jb 1825 att nybygget ffltt resolution den20172 7796, men med tanke pA att girden di iir ett krhmn om'l,o kan den mycket viil ha fort en undanskymd tillvaro redan ir 1783; frihetsiren dr hiir uppe som regel 40 till antalet, och nybyggen har inte alltid omedelbart uppmdrksammats. Byn dr ocks6 awittrad och laga skiftad i sammanhdng med Ovre Vojakkala. Ar 1874har den 2 brd. Namnets forled iir det utder Leipijdrvi i Karl Gustavs socken anforda samiska leipe'al, grAal' och efterledenirirvl'sjo'. Byn har tvi stamhemman, nr 7 Nutikumpu och nr 2 Vanhatalo och de har utvecklats till var sin bydel pi ett avsevdrt avstAnd frin varandra. Det hr den norra som ar Vanhatalo'gammelgirden' och ligger nrira Leipijiirvi i Karl Gustavs socken. Om Nutikumpu och Mursu : Vanhatalo se avdel- ningen Namn pd gdrdar. l-2 Lingtriisk ldgtrd,ska (rspr), litktrb.ska (Kalixmil), pitkafuyvt (fi) 7,, sk - Pit- kiijiirvi 1825, 1876 jb - Pitkajarvi bek, ek 7874, Pitkiijiirvi (eller Lingtriisk jr), LAngtriisk Gn 3l NO, ek 25N 7a, Tk 25N NV. Om bebyggelsen, som inte upptas i jb 1783, siigs i jb 1825 att nr 1 dr ett skhmn om '/,, rrtl, upptaget som nyb efter res den20170 1752 och att krhmn nr 2 ph '/. mtl d:r upptaget den "'/. 1767. I bek 1874 redovisar byn -5 brd. I jordebockerna, sivdl 1825 som 1876 redovisas byn endast med sitt finska namn, nflgot som bor tolkas som att den dr upptagen av nybyggare med finskt sprik. Forst ett gott stycke in pi 1900-talet upptriider det svenska namnet, som f d dr en direkt overslttning av det finska med betydelsen'lingsjon, lS,ngtrdsket'. Enligt LMS skrivelse den 2615 1950 faststrilldes definitivt den svenska namnfor- men som officiell. Man kan liigga miirke till att forutom det rikssprflkliga uttalet aven noterats ett uttal pi KalixmAl, ett tecken pi sprikgriinsens sena och sakta framryckning 6sterut. Det samiska inslaget i byn yttrar sig diiri att diir finns rengbrde ch renstdngsel. Byn tir riitt vdl samlad kring norra Snden av sjon Ldngtriisket Som namnet antyder 5r den lingsmal. 1-18 Mattila mh\la 4)lo, ya;tay'/,u kr (nr 12) - Nerem 7543,1546, 1547,1556, Ndrenn 1580, Niiren och Matilla 1609, Mattilla7647 (gjb), 1699, Mattila 7667 ,7783, 1801, 1825, 1876 jb - Nerem 7539,1546,1556, Niiren och Mattilla 1606 bl - Matti- la bek, ek 7874, jr, Gn 38 NV, ek 2-5N 6f, Tk 25N NO. Jb upptar tr 1543 4 hmn, liksom ir 1546, ir 1580 5, ir 1609 7 samt hr 164'7 och 1667 12 hmn. I jb 1699 redovisas 13 nr (: hmn), i jb 1783 19 nr och i jb 1801 21 nr, 69 det sista som nyb ir 1785. Efter klyvningen redovisar 1825 irs jb 20 nr med 21. brd. Ar 1874 har byn 22brd. Agoinnehavet uppgir ir 1.543 till93 skl med fordelningen 52 :4tphiker : iing. Ar 1547 redovis as 120 orl och flr 1580 144 orl. Ar 1647 har mtl 3"1,n, hr 1.667 4'lu,liksom 6ven 5r 1699 mot 4"1,n Lr 1783 och 1801 samt 4"10" Lr 1825. Byns iildsta namn dr Niird, som 6nnu lever kvar som beniimning pi hemmanen nr 17 -18 i byn. Namnet innehiller enligt Vahtola 1980a s 48 ett appellativ niird med betydelsen "pieni koski" 'liten fors'. Aven i uppteckningar anges betydelser som 'mindre fors, stromt stdlle', sannolikt i denna nordliga dialekt ett lAn ur samiskt njdrre, enligt Collinder Ordb med betydelsen "en grunnnjavve", vilket ord i samma verk oversbtts med 'strika, strcirm strdcka av dlv diir det rinner fort men inte forsar'. Det rider knappast nigon tvekan om att denna tolkning av namnet iir riktig. Och skrivningar som Ndren(n) dr att se som forsedda med svensk slutartikel, en helt naturlig itergivning. De forsta skrivningarna Nerem 5r troligen felskrivningar for just ett Niiren, diir den iildsta skrivningen automatiskt hiingt med i niistfoljande skattebocker. Inte desto mindre har denna sannolikt felskrivna form tagits till ut- gingspunkt fcir en tolkning av namnet hos Nordlander 1905 s 298 som skriver att namnet "6r enligt virt formenande ett *Nidrheimr, neder-hem". Trots att Nordlan- der a st 6r vdl medveten om att sAdana namn "otvifuelaktigt hora till de allra iildsta i Norden" vill han iindi ansiitta ett sfldant hiir. Skrivningen Nerem har f o avsatt spir i Vahtolas resonemang a st, ddr han ansdtter en alternativ utgflngsform *Niirii(md). Aven Wahlbergl957 s 102 antar en sidan form med -md-suffrx. Nigon s6dan beho- ver vi med all sannolikhet inte rdkna med. Att det ror sig om Niird och ingenting annat framgir med all onskviird tydlighet av Karta 4 ovan, ddr "Ndresarj" 'Ndr6- holmen' 5r utsatt liksom "Nbre Elfuen", det senare beniimning pi iilvgrenen vdster om Suensaari. Sjiilva Niird, den strida strommen, fanns i de smala passagerna pi omse sidor om Ndriisaari. Och den vdstra stranden tillhor ddr Mattila by, varfor Ndrd-namnet iir viil motiverat for denna. Det ursprungliga vattenstriket Niird ir numera i det nirmaste uppgrundat. Enligt Vahtola 1976 s 46 och 1980a s 48 dyker den nuvarande namnformen Maui- la forsta gingen upp frr 1565, och Wahlberg 1963 s 55 uppger att den sedan frAn 6r 1601 iir allenaridande i tiondeliingderna men att Ndrd senare nigon enstaka ging upptriider i jordebockerna sisom bl a i jb 1621, dar man finner skrivningen "Ndrle och Mattile". Namnet Mattila tillhrir en vanlig typ av girdsnamn, bestiende av ett personnamn, som regel fornamn, * lokalsuffixet Ja. Enligt Kiviniemi 1982 s73har namnet Matti tvh forebilder i helgonkalendern, evangelisten Matteus (21.9) och aposteln Manias (24.2), och dokumentens vanliga Mats avslojar inte heller vem det ror sig om. I sin diskussion av namnet Mattila har Vahtola, sivdl 1976s 46 som 1980a s 48 pekat pi att det Lr 1543 i byn fanns 4 hemman, av vilka pi ett (det storsta) satt en Mats Hindersson, medan de ovriga tre hade innehavare med farsnamnet Matsson. Ur detta faktum drar han den helt sdkert riktiga slutsatsen att det rorde sig om en fader och hans 3 soner. Han menar ocksi att det var den gird dd.r "matzs hinder- 70 son" satt som benamndes Mattila, en bendmning som forst senare overgitt till att beteckna hela byn. Ur detta drar han ocksi slutsatsen att Mats Hindersson var byns grundare och forliigger grundandet (1976 s 48) till tidigt 1500ta1. Men i 1980a s 48 har han nflgot modifierat denna datering och ansdtter som tinkbar tillkomsttid tidi- gast slutet av 1400-talet. Det iir dock tiinkbart, for att inte siiga hogst troligt, att bebyggelsen kommit till atskilligt tidigare. Byn skattades [r ].543 till 93 sk2ilsland, att jiimfora med Karungi, som pfr 5 hmn hiiler 72 skl och storbyn Kukkola med 14 hmn 176 skl vid samma tidpunkt. En bebyggelse om 93 skl har kravt etskillig tid att uppnA den storleken, och Ndrii mflste ha existerat lflngt fore Mats Hindersson, mihdnda riitt tidigt pi 1400-talet. Sannolikt iir det dock friga om en l40O-talsbebyggelse, eftersom hojd- forhillandena knappast tilletit nigot tidigare bebyggande. Forutom att ha varit det dldsta namnet pi byn dn Ndrd bven namn pfl de tvi sydligaste g6rdarna, nr 17 -18, av vilka nr 17 d"ven hetat Curtelius. I ovrigt m[rks pi nr 1, Yli(nen)-Jatko, ph nr 2 Ala-Jatko, m 3 Rutja el Ruijantalo, nr 4 Ojala, nr 5 SiinkeliielYli-Sdnkelii,nr6Kantomaa,varavendelkallats Oja,nrT Hovslagarepit finska Huuvslaakari,nrSluusola,nr9Hemmola,nrl0Taavola,nrll.Ala-Siinkeld, nr 12 Ranta-Pietilii el Curtelius, nr 13 Mdki-Pietild, nr 1.4 Tano, varav en del kallats Ala-Tano el Hannu, en annan delYli-Tano, nr 15 Purra samtnr 16 Lugnet el Lug- netin talo men aven Mooses; en tidigare beniimning Margretelund har uppgetts vara obruklig. Se vidare avdelningen Namn pd gdrdar. 1-2 Naartijiirvindrryhryt - n@tlhyvt '/n sk - Nartijerf 7760,1783, Nartijiirv 1825, Nartijiirvi f876 jb - Nartijiirvi ek1874, jr, Naartijiirvi bek, Gn 38 NV, ek 25N 7b, Naarttijiirvi Tk 25N NV. Jordeboken 1760 upptar m l-2 som nyb upptagna iren1757 och 1759. Jb 1783 upptar 3 nr, och dZir uppges nr L vara upptaget ir 1737, nr 2 1759 och nr 3 1767. Forhillandena dr dock nigot oklara eftersom jb 1801 upptar 3 nr av vilka nr 1-2 dr mantalssatta och nr 2 siigs vara upptaget ir 1757 medan det icke skattlagda nr 3 beskrivs som nyb frin ir 1759. Hur som helst har nr 3 tydligen upphort, antingen det iir upptaget hr t759 eller 7767 . Mantalssiffran hr flr 1783 "10e, \801'1,n. Jb 1825 upptar nr I-2 som krhmn om tillsammans 1/+ och nybyggesir uppges vara 1757 resp 1759. Ar 1874har byn 4 brd. De iildre skrivningarna har genomgiende -rl- i mellankonsonantismen, och enligt skrivelse LMS den 2615 1950 skall namnet offentligen skrivas Naarttijdrvi. Collinder hardockienuppteckningsagt att-rt- iirfelochharuttalet Naattijdrvi. Sjiilvhar jag upptecknat ovan anfort variantuttal Naatjdrvi.Intill ligger ocks6 en is Naatselkii ndtshlka. Nigot *naarti som skulle kunna ingi i namnet tycks inte heller finnas, ddremot ett naatti. Lonnrot anger for ordet betydelsen "blaster, blad och stiingel pi rotvditer", och NSK skriver "juurikasvin maanpbiillinen osa, vars. lehdet" dvs 'del ovan jord hos rotvdxt, siirskilt bladen'. SKES ansiitter slaviskt ursprung for ordet och av dess beliiggssamling framgir att det foretriidesvis tycks ha avsett bladverket hos vditer ddr man utnyttjade rotdelen, rovor, rodbetor etc. Forleden i by- och sjonamnet 7l torde ha avsett vdxtlighet av nflgot slag. Det 6r fo friga om 3 sjoar i rad som burit namn pfl Na atti- , men de har senare genom dikning torrlagts och endast den mitters- ta, Keski-Naattijiirvi 'mitt-N.', foreter numera, i varje fall tidvis, bilden av en sj6. Huvuddelen av byn iir beliigen vid den nedersta sjon. I bek 1874 bendmns de bida hemmanen Routu, ett sedermera obrukligt namn med oviss hiirledning. Mojligen kan ett samband foreligga med samiskt ruoute 'jdrn', i si fall snarast med syftning pA rostfiirgat vatten. Det tycks ju inte finnas nigot personnamn som passar in. Ett samband med finskans routa'tjiile' iir inte heller silrskilt troligt. 1-14 Nedre Vojakkala nQdre vQakala pilfinska Ala-Vo jakkala illqvblakalh 4 sk. Sisom den officiella namnformen ovan antyder iir byn en del av en tidigare sammanhillenby Vojakkala. Den registreras i de iildsta jordebockerna och andra dokument som en enhet Atminstone fram till ir 1609. From ir 1660 dr delningen genomford. Hdr nedan redovisas namnformer och kamerala v6rden for den samla- de byn t o m ir 1609, fr o m ir 1660 fdr Nedre Vojakkala. For att underldtta overblic- ken over den samlade byns fortsatta utveckling anfors i ett foljande avsnitt de sammanlagda siffrorna for Nedre Vojakkala I Ovre Voiakkala. Woykala 1543, Voykala1546,1547,Walkalla 1580, Waikala 1609 - N. Wiikala 1660, Nederw6iackala 1667, Nederwoikala 1699, Nedervijikala 1783, Neder Woja- kala 1825, Neder Vojakala f876 jb - Woykala 1539, Voykala1546, Voijakala 1556, Wiikalla 1606 bl - Neder-Wojakala bek, Neder-Vojakala ek 1874, Neder Voja- kala jr, Ned. Vojakkala Gn 38 NV, Tk 25 N NO, Nedre Vojakkala ek 25N 7 f. Jb upptar ir 1543 28 hmn, liksom dven 1r 7546, tr 758026 hmn och ir 1609 44. Lr 1660 och 1667 har Nedre V. 37 hmn och i jb 1.699 38 nr (: 1l*n;. Jb 1783 upptar 48 brd och jb 1801 har numreringen 1-51, varav nr 45-51 anges som nyb tillkomna 1156-7802. Efter den av 1809 irs fred foranledda klyvningen upptar jb 1825 74 nr : antal brd Ar 1874. Den samlad e byn (Nedre * Ovre V. ) hade hr 7660 och 7667 68 hmn samt ir 1699 12nr : antal hmn. Ar 1783 fanns ddr 89 brd och 61 1801 97. Efter klyvningen upptas ilr 7825 25 nr : antal brd ir 1.874. Agoinnehavet uppgir tr 7543 till 581 skl med fordelningen 214:301pi iker: iing. Ar 1547 redovisas 540 cirl och ir 1580 657 6rl. Mantalet ar 77"1,.ir 1660-1783men72'l.hr 1801. Efter klyvningen upptar 1825 irs jb 4 mtl, knappt en fjiirdedel av mtl 61 1801. Fcir den samlade byn Vojakkala (Nedre * Ovre) giiller foljande: 2r 1660-1669 20'nlo', ilr 1783 2\oulo" och 61 1,80L 27"10o. Efter klyvningen iterstod pi den svenska delen 5'olo', dven det i runt tal en fjiirdedel av den odelade byn. Namnet Vojakkala dr ett av minga bebyggelsenamn avledda med lokalsuffixet -la betecknande platsen diir nflgon (ev nigot) finns. I dldre namn ir huvudordet som regel ett personnamn eller en personbeteckning, och si bcir vara fallet d:ven hhr. Wahlberg 1980 s 80 riiknar med en eventuell primdrform Voidakkala, men av hans framstiillning framgir inte var han hiimtat denna form. Den diskuteras inte heller, och allt talar fcir att den 1r en enstaka felskrivning, hos Vahtola 1980a s 321 anford frin ir 1603. 72

I fortsiittningen diskuteras namnet Vojakkala hos Vahtola tillsammans med 6t- skilliga andra namn som belyser det karelska inslaget i nedre Tornedalens bebyg- gelsenamn. Han awisar bl a ett av Vilkuna framfort forslag att tolka namnet som ett Ojakkala till ordet oja'bdck', en tolkning som dock inte iterfinns pi det av Vahtola anforda textstiillet men jag utgir frin att den finns nigonstans. Vahtola awisar en sidan tolkning framfcirallt darfor att, sisom ovan ndmnts, de gamla bebyggelse- namnen pil -la genomgAende iir bildade till personnamn. Han awisar iiven ett lost forslag frin Voionmaa att i namnet se ett minne av handelsresor foretagna av got- l?indska sk "vuojolaiset". Ett sfldant forslag stimmer ju inte heller siirskilt bra av rent ljudmiissiga skiil. Vahtola anfor ocksA frin kommunen Loppi(s) i Tavastehus l5n ett byn4mn Vojakkala och frin Kemi ett snarlikt Vojakkaanniityt,namnpi slflt- terdngar. Namnet erbjuder enligt honom en sprikligt entydig etymologi, som pekar pi ost- ligt ursprung. I vistra delen av Karelska niset finns ett ord vojakka med betydelsen 'sviger, hustruns systers man', och ordet har motsvarigheter i den ostersjofinska lydiskan liksom i skoltsamiskan. Bakom ligger ryskans svojak med samma betydel- se och en avledning till det reflexiva possessivpronominet svoT 'sin' och med inne- borden 'en (av) de sina' dvs en av de mina eller de vira. Ett motsvarande polskt ord betyder 'landsman'. Det iir knappast nigon tvekan om att Vahtola med sin rysk-karelska tolkning iir inne pi riitt spAr. Han har dock sjiilv vissa reservationer och antyder 6ven en tiinkbar alternativ tolkning. En svaghet i tolkningen iir enligt honom dels att ordet vojakka, i varje fall iin si ldnge, inte kommit till synes i det karelska namnforridet, dels att ordet 6r ett mycket ungt lin i finskan. De mycket fitaliga Vojakka-namnen kan diirfor knappast antas vara pitagligt gamla. Namnens fitalighet skulle ocks6 enligt honom mojligen kunna tyda pA frdmmande ursprung, och suffixet -kka riktar di snarast tankarna 6t ligtyskt hill, namn pi -ke etc. Vahtola hiller iindi tolkning- en ur karelskt ursprung for sannolikare. I detta iir jag bojd att hfllla med honom. Och inga inviindningar av formell art kan heller riktas mot antagandet av det karelska vojakka hiir. De inviindningar som kan komma ifriga iir av annan art. Ur namnbildningssynpunkt dr den ansatta betydel- sen hos forleden knappast trolig. Ett namn med inneborden 'svigerbyn, -girden' miste ju forutsiitta en tidigare bebyggare som stir i angivet sliiktskapsforhillande till personen ifriga. Och di borde ju namnet helst ha syftat pi den iildre bebygga- ren. Som senare tillkommet girdsnamn inom en redan utbyggd by 5r Vojakkala fullt tiinkbart, men knappast som primdrt namn pfl en by. Over huvud taget tycks sidana h?ir sliiktskapsbeteckningar inte upptriida i bebyggelsenamn. Undantagna dr endast beteckningar for sidana n?ira sliiktskapsforhillanden som bror, syster och ixen fader, och di tycks de fungera som personnamn. Till de av Vahtola anforda restriktionerna kan allts6 iiven lZiggas den att det an- forda karelska ordet, betecknande ett sliiktskapsforhillande av en alldeles speciell art, knappast iir sannolikt som forled i ett bynamn. Finns det dfl nAgon mojlighet att knytaVojakka- till nigot annat ord? Ja jag tror det. I Gunnarsson-Roubetz upptas 73 niimligen ett vojdka'krigare', men med en ironisk biton. Ordet bor ses som en *voidk, feminin movering av ett i ryskan som det verkar icke belagt maskulinum genitiv vojakd'krigare' etc, som miste antas som utgingsform. Vidare anfor Vas- mer under artikeln v6in, eti niirbesliiktat ord, frin tjeckiskan och slovakiskan ett vojdk'kigare'. Detta, liksom den sekundiira moveringen voidka'kdringkrigare', pekar klart ph att *vojak funnits i ryskan. Och en inflyttare frin Ryssland, ev en karelare, kan ha betecknat sig sjiilv som 'krigare, stridsman' nbr han slog sig ner i det nya landet. Och si har hans gird kommit att kallas s6, en gammal gird i Vojak- kala. En sidan tolkning har i varje fall den fordelen att man inte behover grubbla civer hur det kommer sig att ett enligt Vahtola mycket ungt linord svoiak ingAr i namnet pi en gammal by. Det ror sig hiir om en personbeteckning, vars innebord inte ens behover vara klar for de kringboende. Detta f6r ses som ett tlinkbart alter- nativ till Vahtolas med tvekan framlagda forslag till tolkning. Att vi har att gora med ett ristligt, ryskt eller karelskt inslag i tornedalsk namngivning iir jag dock helt overens med honom om. Liingst soderut i byn ligger liksom for sig bebyggelsen pi Solkdsaari sdlkasdnTk 25 N NO, Selkiisaari Gn 38 NV'fjiirdholmen, holmen i fjdrden', numera forbunden med fasta land men tidigare holme i en forr betydligt bredare fjard i Tornedlven. I rivrigt kan man inte urskilja nigra pitagligt koncentrerade bydelar, utan girdarna ligger riitt jiimnt fordelade i en lflng rad, diir varje hemmansnummer som regel omfattar flera enheter, brukningsdelar. I byn noterar man foljande gamla hemman: nr l-2 Kukko kitko, ddr nr 1 enligt uppgift alternativt benimnts Leppinen och nr 2 Forslund, m 3-4 Sammuli shrttuli nr 5-6 Kittilii kifilh,m7 Benjamin(s) p[ finska Penjaami pd,nl@mt, nr B-9 Lomak- ka l6makk, tidigare kallade Leskelti l6"skalh och diir man skilt ph Kylmd-Leskelii 'Kall-L.' och Liimmin-Leskeld'Yarm-L.', nr 10-11 Selvd(ld) si,lvalh, dtir nr 9 iir Yti-Selviilii 'Over-S.', nr l0 Ala-Selvdlii'Neder-S.'och en avsondring frin gruppen dessutom benimnts Lahti l6hn. Vidare mdrks nr 12 Palo pdlq, m 13 Karhakka kkyhaka och nr L4 Nuoliniemi ru46hn1d,mt Se om dessa vdsentligen finska namn avdelningen Namn pd. gdrdar. 1-26Nikkalanikalk4all*,yztzy '/ukr(nr 17-lB delvis) - Kirespecke1.4202516 Tornei i vid 1489 12119 jrli FMU 2 s 255 - Kelspesk 1-546, 1547 ,1556, Kielsbiich 1580, Kliressbiick 1609, Kiersbeck 1660, Kiiirsback 1647 (gjb),'J.667, Kiersbeck 1699, Kiersbiick 1783, Kiiirssbiick 1801, Nickala 1825,1876 jb - Kelspeske 1539, Kelspesk "1546,"1556, Kiiiersbiick 1606 bl - Nikkala bek, ek 1874, ir, Gn 38 NV, ek 25N 4d-e, Tk 25N SV. Under byn inriiknades i sista jb det som betecknades som 1-7 Kerdsioki, varom bek 1874 sSger: "Hemmanen N:ris 1-7 i Keriisjoki, om tillhopa l17lse mantal, erhol- lo vid afuittringen gemensamt omride med Nikkala." "Hemmanen" fir hhr inte ses som sjiilvstiindiga enheter utan dr snarast att se som skiften.I bek 1874 upptas niimligen inte nflgot vare sig skatte- eller kronohemman eller krononybygge under dessa nr 1.-7 och inte heller nigra brukningsdelar, dvs egna gflrdar. Det iir mojligen friga om nyodlingar. De registreras inte heller i de '74

tidigare jordebockerna och Sgorna iir dA synbarligen helt inrdknade i Nikkala, det som tidigare, 6nnu i jb 1801 bendmns Kidrssbiick etc. Diiri iir di fortfarande inrd,k- nat det som enligt 1825 irs jb iir utbrutet till nr l-9 Keriisjoki i Nedertornei socken, nigot som klart framgAr av sivdl hemmansnumrering som mantal. Kerzisjoki i Karl Gustavs socken 6r ddremot hela tiden fristiende. Den kamerala benhmningen Ke- rdsjoki har alltsi skiftande innebord och man fir hela tiden ha detta faktum i Atanke ndr man handskas ddrmed. Och den by som nu heter Nikkala har under tidens lopp haft skiftande bendmningar, ofta med en viss knytning till inamnet Keriisjoki, nb- got som framgir av beldggsamlingen ovan. Byn namnges inte i 1543 6rs jordebok, ddremot ("Kelspeske") i 1539 irs b6ga- skatteliingd. Diir upptas en husbonde, liksom dven ir 1546. Lr 1556 redovisas 4 husbcinder och Ar 1580 5 hmn. I jb 1609 upptas 17 hmn liksom i gjb 7647 . Drir kan man ocksi konstatera att bebyggelsen borjat strdcka sig uppAt An Keriisjoki. S6viil 1667 som 1699har byn 18 hmn, och i jb 1760 upptas 31 nr, av vilka nr 25-37 beteck- nas som nyb tillkomna under tiden 1740-1760. Ar 1783 liksom 1801 registreras 34 nr, varav det sista som nyb 1760, men hr 7825 endast 26; nr 1-9 Keriisjoki har di brutits ut till sjiilvstiindig enhet. Lr 1814 har Nikkala 32brd,. Antal bebyggda enhe- ter har genomgAtt en rask utveckling, framforallt under senare hiilften av 1500-talet frin ett enda hmn fu 1546 t1ll17 ir 1609 Som tidigare ndmnts upptas byn inte i 1543 irs jb. En jiimforelse mellan uppgif- terna dhr och de i 1546 6rs jb ger dock klart besked om att bebyggelsen "Kelspesk" existerat dven ir 1543. Diir anfors foljande personer med sitt jordatal: Jons Persson 29 skl, Lars Nilsson 20 skl, Jons Larsson 30 skl och Per Ostensson 24 skl under byn Sdivis.I jb 1546 upptas de 3 forstn:imnda 6ven under Sdivis och med samma jorda- tal medan Per Ostensson stir under rubriken "Kelspesk" med samma jordatal som 1543. "Kelspesk" 6r alltsi utbrutet ur Sd:rvrs. Siv:il ir 1543 som 1546 uppgAr siledes dgoinnehavet i "Kelspesk" (Nikkala) til 24 skl med fordelningen 72 12 piiker: iing. Lr t54l redovisas 31 drl, ir 1556 54 orl och ir 1580 144 drl, en rask utveckling. Mantalet uppgir ir 1647 till 5,,/,0, hr 1667 och 1699 till5'/s, ir I7B3 tiil 5'l.0, Ar 1801 till6'/,u samt ir 1825 till 6,l,o.lvardena fram tom 61 1801 iir nog inrdknade (delar av) de jordar som sedan kom att betecknas som Kerdsjokl i Nedertornei sn. Till belysning av Nikkalas utomordentligt snabba tillviixt skall hzir anforas n6gra siffror som stdller den i relation till vad som gbller for Siivis. F6r den beskattade jorden dr relationen Nikkala/Siiivis foljande: ilr 1543 0,3, ir 1547 0,39,61 1556 0,68, 61 1580 1,5 och ir 7667 3. En miirklig utveckling. Miirkligt 5r ocksA det faktum att "Kelspesk", sedermera Nikkala, ir 1543 iir in- rdknat under Siijvis. Avstindet mellan dessa bebyggelser dr ju en mil figelviigen, 6nnu mycket ld:ngre for den som fdrdas till lands eller sjoss. Det iir alltsi inte friga om en sammanhillen by, och redovisningen fir vdl ses som en bokforingsmiissig konstruktion. "Kelspesk" miste ju iindi f5. anses vara en utflyttning frin Srijvis. Kustbyn Nikkala iir ju att se som moderbyn for bebyggelsen ldngs Keriisjoki 6dal. Den fortskridande koloniseringen uppAt idalen tar sig fcirsta gingen uttryck i att 75 enligt 1647 6rs geometriska jordebok tvi av byns 17 hemman ligger utefter 5n, de ovriga vid kusten. De i 1760 6rs jb under "Kidrsbd:ck" (Nikkala) som nybyggen upptagna m 25-37 fir viil till en del ses som ett begynnelsestadium pfl det som sedan kom att betecknas som Kerdsjoki i Nedertornei sn. Ett visst stod fir detta antagande av att jb 1760 anger ett par av dessa nybyggen sasom upptagna ilret1142 och1-752, att jiimfora med att ett par hemman i Kereisjoki enligt 1825 irs jb uppges vara nybruklT42tesp 7152, hrtal som jag i ovrigt i sAdant sammanhang inte triiffat pi i Keriisjoki idal. De i ndmnd jb som nr 7-2 Kiirasjochi upptagna nybyggena frin flr 1760 ar sanno- likt forsta borjan pi bebyggelsen Kerdsjoki i Karl Gustavs sn. Ddrmed har bebyg- gelsen liings Kerrisjoki idal nitt sin slutliga utstrd:ckning. Den har sedan komplette- rats med Keriisjtinkk:i, vars aldsta hemman, nr 1 Kattilasaari, anlades som nyhem- man enligt frihetsbrev den 314 1787. Ovriga hemman i denna by hiirror frAn tidigt 1800-ta1. Det nigot vid sidan av idalen liggande Akusjiirvi var nybygge enligt res den I0l3 7182. Vi har kunnat bevittna har ett riitt obetydligt kusthemm an, 1543 det nd:st minsta i byn Sijvis, under loppet av drygt tvi arhundraden givit upphov till en bebyggelse ldngs en hel mindre fldal, en sentida repris i mindre skala av den utveckling som nigra sekler tidigare 6gt rum i de stora dlvdalarna i ovre Norrland. Och utveckling- en ifriga kan hela tiden foljas i jordebockerna. Man skonjer ett bebyggelsemdns- ter. Namnet ltlikkala upptriider forsta gingen i 1825 Ars jordebok. Det tillhor for ov- rigt en mycket vanlig bebyggelsenamnstyp, avledningar pi lokalsuffixet -la, platsen for nflgon eller nflgot. Det tilkiggs ett huvudord som oftast hr ett personnamn eller en personbeteckning, i iildre namn genomgAende si, men i yngre namn emellanit ett terrdngbetecknande ord. Hiir d:r det otvivelaktigt friga om ett personnamn. For- men Nikka, ur Nikolaus, M/s, tycks dock vara rdtt ovanlig och upptas t ex inte hos Kiviniemi 1982. Det anfors likviil av Wahlberg 1963 s 142 som en tornedalsk vari- ant, och man fir vdl anta att han har faktiska bel2igg diirfor. I sfr fall dr namnvarian- ten snarast att se som l6n ur samiskf Nihkka i den finska tornedalsdialekten, nigot som mycket vzil kan tdnkas hrir uppe. Namnet skulle alltsi vara att tolka som 'Nik- kas (Ni/s') stdlle, gird'. Om det stdmmer som sdgs i Wahlberg 1957 s 101 att bild- ningar pi -latlllpersonnamn ndstan helt upphor efter 1600-talet sA miste ju Nikkala ha funnits (som girdsnamn?) lingt tidigare, fast det inte zir belagt forrdn 1825. Det kan ursprungligen ha avsett hemmanet nr 9, sedermera Nikkalanvainio. Om namnet Nikkala inte bjuder pi nAgra problem si iir i stiillet de tidigare skriv- former som avser bebyggelsen flertydiga, och det giiller sflv2il forled som efterled i de sammansatta former det ror sig om. Om vi borjar med den bldsta skrivningen Kiirespecke frin ir 7420 (rdtleligen 1489) si forefaller ju forleden klart iterge den i ins finska namn Keriisjoki. Mren om den svenske skrivaren, for det zir otvivelaktigt friga om en sfidan, hade associerat till flnamnet si borde han ju ha skrivit -bdck, inte -pecke, rentav med ett slut-e och ur svensk synpunkt helt meningslost. Skriv- ningen bor diirfor ses som en svensk fonetisk itergivning av ett finskt (eller samiskt) 76 namn som i varje fall inte varit Keriisjoki, inte heller ftirstieligt. Det finns nog an- ledning att sttilla sig skeptisk till skrivningen Kdrespecke, somju foreligger endast i avskrift. Wahlberg 1957 s 103 diskuterar efterleden -pecke och ser den som en fel- skrivning for -peske. Han anfor efter birkarlasonen Andreas Nicolai, kyrkoherde i Tornei 1560-1565, skrivningar Kiirespeskii, Kiirespeska etc och pipekar att skriv- ningar ph -peck, bortsett frin det tvivelaktiga Kdrespecke, upptriider forst under den frin Nyland stammande Eskillus Andreae Ruuths kyrkoherdetid 1565-1596. Wahlberg ser i det ansatta -peske under hiinvisning till Itkonen 1948 I s 22 ett w samiskan i den nordliga finskan inlinat pieska med betydelsen "kannas tai muu alava maa, joka keviiiilld on veden alla, myohemmin kesiillh kuivana", 'nbs eller annan liigre mark som pfl viren stir under vatten men senare pi sommaren 5r torr'. Hos Itkonen 1972 s 304 anfors for peski betydelsen 'alava kannas' dvs 'lAgt nbs'. Enligt Wahlberg dr -pecke en felaktig avskrift av -peske, ett antagande som forefal- ler hogst troligt. Betriiffande det samiska ordet jfr Collinder Ordb pieske'smalt nds som forbinder en bred halvo med fastlandet'. Aven Vahtola 1980a s 70 ansiitter ndmnda -pieska. Siviil han som Wahlberg riknar med att namnets forled ir Keriis-, samma som i 6namnet, ett antagande som kanske til en ndrmare granskning. Vi riiknar inte di med avskriftsformen Kiirespec- fte, som bor ses som ett oshkerhetsmoment. Diirtill kommer att ursprungsskrivelsen iir tillkommen i hogofficiellt sammanhang, ndmligen pi ett ting, sannolikt lagmans- ting, i Tornei, diir Olof Ingevallsson pi riddaren Nils Gostafssons vhgnar forbjuder allt intrflng i lappfararnas privilegier, ett dokument utan anknytning till lokala for- hillanden. Niira forbundna med den lokala verkligheten dr ddremot skatteliingder- na, jordeboken och bigaskatteliingden. Och de bldsta av dem uppvisar foljande skrivningar: Kelspeske bl 1539, Kelspesk bl1543,jb och bL1.546, jb 1547 samt bl och jb 1556. Det iir framforallt pi dessa skrivningar en tolkning av namnet skall bygga. Och de pekar pi att namnets efterled 2ir det nZimnda samiskapieske.Det kan niimli- gen betvivlas att det hos Itkonen 1948 anforda ur samiskan i den nordligaste finskan inlinade appellativet pieska nigonsin funnits i tornedalsfinskan, i all synnerhet i det nedersta milets allra viistligaste utlopare. Itkonens ord 6r ju hiimtat frin norra delen av det finska Lappland, och det hos Itkonen 1972 ndmnda peski hor hemma i detta landskaps allra nordligaste del, Enontekio, Inari och Utsjoki pi grbnsen mot Nordnorge, ett omrflde med pitaglig samisk influens. Av ordets forekomst diir uppe foljer inte att det funnits dven vid Norrbottenskus- ten, ddr det for ovrigt inte har kunnat pivisas. Allt talar i stiillet for att vi hiir har att gora med ett samiskt namnlin, vars forled bor gfl tillbaka pi det samiska kielas med betydelser som 'hed, flack forhojning' men iiven 'hogliinta terrdnger, 6sar o d' (Lindberg 1941 s 164) eller 'jdmn, kupig hed med fast mark, lang, smal og hOi is- rygg' (Collinder Ordb). Utgingsformen har di varit ett *Kielaspieske, ett namn som avsett det markanta nds dhr den gamla och centrala bebyggelsen i Nikkala iir beliigen. Hur detta ter sig torde framgi av nedanstiende karta 5 och karta 3 s 61 ovan, Det finns synnerligen goda skiil for ett antagande att Nikkala fitt namn efter sitt 77

,E-

-f _4, I

'+ ::i- Ji

B ;

@4

o

.:: :: ;..:, i. . -:.

Karta 5. Kartbilden visar byn Nikkalas karakteristiska ldge pi ett markerat nds. Den visar ocksi den centrala bebyggelsens koncentration till den smala hojdstrlckning som i oster av- grdnsar nisets inre, tigl:inta marker. Ur generalstabsbladet 38 Haparanda NV. Godkdnd ur sekretessynpunkt fdr spridning. Lantmiteristyrelsen 1991-06-24.

*Kielaspieske liige pi det karakteristiska Nikkala-niiset. Vad det ansatta betrdffar sfl illustreras efterledens pieske klart av kartans lAglzinta marker med de inritade b6ckrinnlarna, av allt att doma i varje fall till stora delar dikningar. Vidare framgir av karta 3 s 61 ovan att en del av detta omrflde dnnu si sent som i borjan av 1800- talet fortfarande var oppet vatten, tjrirnen Nikkalan lampi. Och den allsatta for- leden Kielas- representeras ju av den framtridande hojdstriickning pA vilken hu- 78

vuddelen av byn tir beliigen. En tolkning av * Kielaspieske som 'det tidvis till en del vattenfyllda ndset med hojdstriickningen' passar fortriiffligt in pi det niis diir byn Nikkala ligger. Vad betriiffar den tidigare gjorda sammankopplingen av namnets forled med Ke- rrjs- i inamnet Keriisjoki si framgir ju av nyss ndmnda karta 3, att den centrala bebyggelsen i Nikkala dnnu si sent som i borjan av 1800-talet inte hade nigon an- knytning till 6n ifriga. Amynningen lng dn ett gott stycke ldngre upp iin nu och Nikkala var en kustby, ett forhillande som miste ha varit dn mer utprdglat 300 Ar tidigare. Det kan for ovrigt vara befogat att dn en gAng piminna om de mAnga gamla skrivningarna ph Kels-, som sthmmer illa med Kerds-. Byn iir riitt spridd. Liingst vdsterut ligger den bydel som numera officiellt be- ndmns Vdstra Nikkala, V. Nikkala Tk 25N SV. Det gamla namnet var Aavanperr) @vamparg 'Aava-dnden' efter hemmansnamnel Aava pil nr 24. Enligt Wahlberg 1957 s 100 betyder aava'oppen, vidoppen, flack'och namnetAava torde ursprung- ligen ha betecknat den oppna fjiird som numera bendmns Aavaviken men sedan civergitt till att beteckna gArdarna inne i fjiirden. Till denna bydel riiknas ocksfl hemmanen Pent-Heikki nr 25 och Koski m 23. Ddr ligger iiven gruppen Vuopio vt7,6prc efter det si beniimnda hemmanet nr 21. Ordet vuopio betyder 'liten vik, ofta mer eller mindre avskild sfldan', det som i de svenska granndralekterna brukar kallas ava. Lringst sdder ut i byn och nflgot skilt frin centrum ligger Lahti lahfi'vlken', det ursprungliga hemmanet nr 20. Namnet antyder att de strax ovan diskuteraCe mar- kerna strhckt sig rinda hit och frin allra forsta borjan vdl varit en havsvik. Oster om Nikkalanlahti ligger si det som ibland har bendmnts ltd-Nikkala itgnikalh'6ster-Nikkala', med hemmanen m 4-5 Kurkinen och nr 6-1 Pellikkr;. Av ovriga girdsnamn md:rks: Innala nr 11-13, liirvi nr 7A, Kouri (Kohre) nr 8, Marja-Lassi m 22, Mustaparta rr 14-15, Nikkalanvainio m 9, Pekula nr 3, senare oftast kallat Korva, Puotiniemi m 2, Purra nr 1, sdllan anvdnt och ersatt av Heikka, Korva och Ronnqvist, Ranta nr 16, Tuomaa nr 19 och Oysti(lti) nr 17-18. Se om dessa avdelningen Namn pd gdrdar. Pitkdjdrvi se Lingtrisk. 1 Sangijirvi shgrybrvt'l+ sk - Sanginjerf 1783, 1801, Sangijiirv 1825, Sangijiirvi f876 jb - Sangijrirvi bek, ek 7874, jr, Gn 38 NV, ek 25N 6a, Tk 25N NV. - Anges i jb 1783 som nyb upptaget ilr 7178 och 6r ir 1801icke mantalssatt. Ar enligt jb 1825 krhmn om '/,, mtl och har ir 1874 2 brd. I bek upplyses om att det vid avvittringen erholl gemensamt omrflde med SrlTuls. Avv-kartan iir frin iren 1829-1831. Namnet iir givet efter liiget vid sjon med samma namn. Den har av Kalixborna (Sangisborna) kallats Stortriisket och den namnformen har d:ven topografiska kart- bladet 25N NV. Sangijdrvi d:r att tolka som Sanginjdrvi'(byn) Sangis'sjo', eftersom den ligger inom denna bys omrAde. Den heter pA finska Sanki, och Sangin dr geni- tivformen. Och namnet har ursprungligen varit knutet till de s k Sangisdlven. Nam- net har parallellt behandlats av Vahtola 1980a s 71 och av mig i ONON 7 A s 41., dven det utkommet 61 1980. Bida ansluter sig till Collinder Ordb artikeln sdtnja, 79 gen. sdnja med en frin Kautokeino anford betydelse 'garn el. not utan resjme (overteln av hamptig)' och med ortnamnsexemplet sdnja-johko, sdnji-johko, ph finska Saanginjoki, Saangijoki frin Karesuando. Till dessa har jag ytterligare anfcirt Sdnjasuolo och Sdnjavuoppe, fi Saangisaari, Saangivuopio. Sambandet Sdnja- Sangi- iir tydligen helt klart. Det bcir framhillas att andra stavelsens korta-ai Sdnja- gir tillbaka pi kort l. Med all sannolikhet dr det vattendragets namn, Sanginjoki el Sangisdlven, som dr det ursprungliga och till detta har bildats bynamnet Sangis, pi finska enligt Wahl- berg 1963 s 763 Sanginkylii eller Sangi. Att vatten och vattendrag ffltt namn efter en typ av fiske som bedrivits ddr dr viil kiint. Och att sidana namn kunnat Overge till att beteckna iiven bebyggelser dr inte ovanligt. Frin Norrbotten kan bl a ndmnas Nol- triiskiOverlulei (ONON 3 A s 79 f), Nottriisket i Overkalix (ONON 13 A s 49) och det kinda Notviken i Lulefl stad (ONON 9 A s 49). Bynamnet Sangijiirvi, som snarast bor tolkas som Sanginjiirvi, ar i sin tur bildat till bynamnet Sangi(s), att se som '(byn) Sangis sjo', sjon som ligger pfl dess omride. Ryn Sangijiirvl upptas i siviil sista jordeboken som bek 1874 under byn Siijvis. Hdr har den placerats separat, eftersom den ligger helt for sig, flera kilometer frin Sdjvis, och allmint uppfattas som en siirskild by. Sattaoja. Se under Siijvis. Seittenkaari. Se Seskarii. 1-4 Seskarii si"skaro fi s4,1tagk@ru 1'l, sk - Seitzenkarocjn 1641 gjb, Seitzenkar 1660, Seitzenkari 1.667, Seitseb Karij 1699, Seitzenkari 1783, 1801, Seittenkari 1825, Seitenkari 1876 jb - Seittenkari eller Seskaron bek, (Seskaron) ek 1874, Sei- tenkari jr, Seskarcin (Seittenkaari) Gn 38 SV, Seskaro ek 25N 3e, Tk 25N SV. Pn gjb 1647 dr tre girdar inritade, tvfl pfl norra sidan av on, en pi scidra. Jb 1660, L667 och 1699 upptar 3 hmn men ir 1783 upptas 4, och byn har ir 7874 5 brd. Mantalet iir hela tiden 1'l.. Namnet dr utan tvekan ursprungligen finskt. Nigon svensk hiirledning erbjuder sig inte. Pitaglig 5r den klara skillnaden i mellankonsonantismen, ddr svenskt -s- svarar mot finskt -tt- . Det i varje fall tidigare vanliga svenska uttalet var for civrigt Seskar sA,skar utan epexegetiskt -o. Det svenska -s- pekar mot ett frikativt element i den ursprungliga finska formen. At samma hill pekar dven de anforda rildsta skriv- ningarna Seitzen- etc. FrAgan dr om detta -/s- ar ursprungligt. Det borde kanske inte ha givit svenskt -s-; gruppen rs ar ju inte frhmmande for svenskt sprik. Inte heller en finsk utveckling rs till /l forefaller siirskilt trolig. I SNF 67 (1987) s 56 har jag antytt en utveckling /s ur -rftl-. Pitkiinen 1985 s 78 har plpekat att det finska rs bor hdrledas ur dd. Hon anfor ocksi ett par namnexempel frfln Aboland dd:r svenskt s gir till-

*ruoO$'insalo. Hitis sn ur en form Pfl s 150 anfdrs ;iven bl a Missnit ur *me$$iiniittu 'skogsd:ngen'. Fdr Seittenkaari- Seskar bor man alltsfl kunna anta en utgfingstbrm * Sei$Oenka- ari. Och forleden bor knytas till rlkneordet seitsemtin, tornedalskt seittemdn,'s|u' . Namnet skulle alltsi vara att tolka som '7-sk[ret'; kari : 'skd:r, klippa' o dyl. Vahto- 80 la 1980a s 342f anfor frin inre delen av Finska viken namn pil Seitsen- bla Seitskari och menar att dessa namn kan ha stitt modell for vArt namn. Vi skulle ha att gora med ett vandringsnamn. Det kan ju inte fornekas att si kunde vara fallet, men det norrbottniska namnet kan vara en helt sjiilvstAndig bildning. Av topografiska kar- tans nivikurvor framgir att Seskaro i ett tidigt skede bestitt av ett antal mindre holmar och skdr och att namnets bakgrund torde vara just detta forhillande. Det behciver inte nddvdndigtvis rora sig orn 7 skhr, utan s7a kan vara att tolka som 'fle- ra'. SA har namnet setts dven av Vahtola a st, medan Wahlberg overhuvud inte kom- menterat Seitten-. Han har tydligen betraktat betydelsen 'sju' som sjiilvklar. Wahl- berg 1963 s 73 har ddremot kommenterat det uttal som foruts[tter en efterled kaari 'bAge, bukt' etc och menar att det linga c-ljudet dr sekundirt. Hans anslttande av nAgon form av "ljudbalans" iir dock inte overtygande. Kanske 6r det i stiillet sA att denna stora o i ett senare skede folkligt inte forknippats med begreppet kari'skar' utan i stdllet med den norra kustens bigformationer, kaari'bAge'. Se nedanstiende karta. Omtolkningen tlll kaari kan vara en sen foreteelse.

I tr-4t11 4J 1 4, 13

19 '.., i" .eE (e; i.4,

Karta 6. Seskardn. Av kartbilden framgir klart de bigformationer som kdnnetecknar clns norra kustlinje. Bilden iir Atergiven efter generalstabsbladet 38 Haparanda SV. Godkiind ur sekretessynpunkt for spridning. Lantmdteriverket l99l-07 -25. 81

Pltagligt iir att byn inte finns registrerad forriin hr 1.647, fastiin den di hade tre hemman. Kanske har den tidigare endast nyttjats som sdsongvis fiskehamn, som forst sent fett fast bebyggelse. Ons norra sida erbjuder ju goda hamnforh6llanden. Byn har 4 stamhemman: nr 1 Tikka, fcirr beniimnt Susi, m 2 Miiki, nr 3 Sortti och nr 4 Matin-Lassi. Av dem kan i varje fall namnen pi hemmanen nr 1-3 vara rdtt gamla. Se vidare under avdelningen Namn pd gdrdar. 1-11 Siijvis sthlvts Ztlsz, yaLtzy'/o k1 (nr 2) - Seyffwiis 1543, Szeywis 1546, Seyffuis- by 1.547, Seyffuis 1556, Siiffuijs 1580, Seuitz 1609, Siiiffwis 1660, Seifwittz 1667, Siiituits 1699, Seituits 1783, 1801, Siiivits 1825, Siiivis 1876 jb - Seyffwiis 1539, Szeyfwis 1556, Seuitz 1606 bl - Siiivits bek, ek 1874, jr, Siiivis Gn 38 NV, ek 25N 5b, TK 25N NV, SV. Jordeboken upptar ir 1543 4 hmn men 61 1546 3 ("kelspesk" har di utgitt), liksom dven ir 1580. Ar 1609 redovisas 5 hmn men i gjb 1645 ifier 4. Ar 1660 har byn 6 hmn, ir 1667 och 1699 7, ir 17 83 och 1801 10, nr 9 - 10 som nyb 17 67, samt ir 1825 L1hmn. I bek 1874 redovisas 22brd.I denna siffra iir Sangijdrvi inte medrhknat. Agoinnehavet uppgir hr 1.543 till 103 skl med fordelningen 66:37 pit 6ker:iing. Fcir frr 1,546 gdller siffrorna 79 skl med fordelningen 54:25; "kelspesk" har ju utgfltt. irr L547 redovisas B0 orl och flr 1580 96 orl. Gjb 1645 upptar ett mantal av L'l,, jb 3ls 1667 d:o |% liksom iiven jb 1.699,1783 och 1801. Ar 1825 redovisas Lall+e,yzrzy kr. Jordeboken detta 6r upplyser ocksom om att bida kronohemmanen, nr 2 och 17, f.efi resolution in 1767. Siviil Wahlberg som Vahtola har berort namnet Sdjvis, pi finska Sdivi sin^vt, som givetvis skall tas till utgingspunkt vid en tolkning. Wahlberg 1957 s 104 menar att namnet Sdivi dr hiirlett ur personnamnet Sdivinen, nitgot man knappast vill skriva under p6. Nigot oklar iir hans formulering 1963 s 119. Under hiinvisning till Itkonen 1948II s 500, diir det pipekas att det finns lapska personnamn Sdivdinen etc, sbger han: "Sannolikt iir det samma namn som iiven ingir i byanamnet Siiivi." Det bor enligt min uppfattning tolkas som att han fortfarande menar att personnamnet ifr6- ga ligger till grund for bynamnet. Riitta forhflllandet torde snarast vara det omvdn- da, att personnamnet (sliiktnamnet) iir bildat till ett appellativ, troligast ett terriing- betecknande sidant, vilket resulterat i ett sl2iktnamn av den vanliga typenldrvinen, Nieminen etc. Vahtola 1980a s 70 f menar till att borja med att den svenska formen Siijvis gir tillbaka pi en finsk inessivform (Sdivissii). Det iir visserligen ur formell synpunkt tlinkbart men ur namnbildningssynpunkt knappast sannolikt. En fristten- de oblik kasusform i funktion av ortnamn forefaller nog riitt miirklig. Den nyss ovan efter Wahlberg anforda tolkningen ur ett personnamn Siiivinen fdrutsiitter vbl, 6ven om Wahlberg inte direkt sdger det, en genitiv Sdivisen som utgingsform. Men en fristiende genitiv av ett personnamn i ortnamnsfunktion iir inte heller vad man vdntar sig. For namnet Sdjvis dr en sidan tolkning helt utesluten. Denna by med fyra girdar hr !543, di skriven Seyffwiis, iir ju klart medeltida och kan inte ha fitt namn efter en savolaksisk inflyttare. Sidana dyker ju inte upp i Tornedalen forriin alldeles i slutet av 1500-talet och di har Sdjvis for liinge sedan fitt sitt namn. Om denna inflyttning se f o Vahtola 1980a s 438 f.

6-Ortnamnen 82

Helst vill man bakom bynamnet se nigon naturformation, och det man i forsta hand tiinker sig iir den stora s k Sdjvisviken, vid vilken byn iir beliigen. Si har ocksi Vahtola a st tankt sig det nir han ansitter ett i Collinder Ordb anfort siivva, sjiivva 'hav, mycket stor sjo'. Alternativt tiinker han sig ett i niimnda ordbok upptaget sdiva'innsi0 som det ikke faller nogen (st0rre) elv ut i'. Med hlinsyn till forsta stavelsens vokalism stdmmer varken siivva-sjdvva eller sdiva med SrlTvrs. Och ifriga om betydelsen sthmmer sdiva inte alls. ,Srilvisulken dr ingalunda nigon obetydlig insjo. Diiremot faller det ut ett inte helt obetydligt vattendrag dlir. Det forefaller diirfor som om vi hlir skulle ha att gora med en overgingsform * siiiw- av det gamla ord for sio som foreligger i bl a de talrika bebyggelsenamnen Sriby 'sjobyn'. Namnet Sriivls skulle alltsi betyda'sjon', dvs 'havet'. Det slutljudande -s forekommer rikligt i svensk itergivning av finska namn pi -1, sisom tex Lahtis for finskans Lahti. Det kommer att behandlas pi annat hill. Det mesta talar for att detta iir den sannoli- kaste forklaringen av namnet. Och namnet har di ursprungligen avsett den havsvik som numera kallas Srjivnviken. En bydel som 6r klart skild frin huvuddelen av byn iir Sattaoja shtablq, bven sdtolit. Den ligger vid en biick med samma namn och betraktas snarast som en sdr- skild by. Bebyggelsen har utvecklats ur det gamla hemmanet nr 11 med detta namn. Vahtola 1980a s 71 sammanstdller namnets forled med Collinder Ordb satte, eller snarare aa sadje 'stdlle, boplats' etc. Pi s 68 gors samma antagande for namnet Saxajdrvi i finska Alatornio, men pi s 70 ansiitter han for tre namn pil Satta- i Rova- niemi endast satte'sand'. Han har di uteslutit sadje ur diskussionen, och dlir 2ir jag overens med honom. Ett sadje passar ju ganska illa som utgingsform for Satta-. Namnet Sattaoja bor nog tolkas som 'sandbdcken'. Niistan en by for sig iir iiven Harrioja htttde ur det si bendmnda hemmanet nr 2. Bebyggelsen har fitt namn efter liiget vid en b?ick som i varje fall tidigare bendmnts Harrioja : 'harrbicken'. Pi Tk 25N NV beniimns derr Prtintijiirvenoja, eftersom den kommer frin sjon Prdntijiirvi. Namnet Staffans sthfans pA en annan del av byn 2ir en oversdttning av det iildre namnet Tapani tdpgru, den finska formen av mansnamnet ifrflga. Det ror sig om stamhemmanet nr 10, som dven bendmnts Niemi ruQrnt'udden' efter liiget vid en framtriidande sidan. Av betydligt blygsammare format iir den udde som kallas P/assinnokka plilstrybka,6ven den bebyggd och liksom en siirskild bydel. Efterleden nokkahar som appellativ betydelsen 'ndbb', och i ortnamn tycks det avse smfl, smala och spet- siga uddar. Det iir just en sidan det h?ir iir friga om. Fcirleden p/assl finns som appellativ i bygdens lokala mfll och tir givetvis ett (sent?) l6n ur svenskans plats. I ortens finska dialekt kan det beteckna 'avl2iggsplats (for timmer), bitplats, lasta- geplats, sig(verks)plats' etc, dvs platsen fcir vissa speciella verksamheter. En upp- teckning meddelar att "dir har forr varit bitbyggnadsplats". En plassi iir alltid pi nigot siitt beredd. J2imfor hlir Kepsu 1990 b s 186 f Latsi. Forutom tidigare Harrioja och Sattaoja finner man i byn foljande hemmansnamn: nr'J. Tdrmiinen) nr 3 Pyyny, nr 4 Kyosti, nr 5 Leski, m 6 Juntti, dven bendmnt 83 Juhon-luntti ochforr Frankki,nrT LeppiiniemielLappiniemi,nrBUtter,nr9 Miiki och nr l0 Niemi. Se vidare under avdelningen Namn pd gdrdar. 1-22 Vuono vq6no 4'lo sk - Wonum 1543, Vonum L546, Wonwm 1.547 , Vonem L556, Winom 1580, Vonom 1609, Wonom 1660, Winum 1.667,1699,1783, 1.80L, Wuono 1825,1876 jb - Wonum 1.539, 1.546, Vonem 1556, Wonom 1606 bl - Wuo- no bek ek L874, Vuono jr, Gn 38 NO, ek 25N 5f, Tk 25N NO. Byn har sju girdar under tiden 1543-1580. Aren 1609, 1.660 och 1.667 redovisas 13 hmn mot21. ir 1783. Av dessa anges nr 18-19 som nyb frdn 61 1758, nr 20-21, d:o frin 1772. Jordeboken L80L tpptar22 hemmansnr, av vilka nr 22 anges vara nyb frin ir 17T. Ar 7874har byn 25 brd. Ar 1543 uppgir iigoinnehavettilll.44 skl, med fordelningen 88:56 pi iker:iing. Aren 1.547 och 1556 redovisas 162 orlmot2}B orl [r 1580. Mantalet dr 3ul,n 61 1660, 1.667 och 1699. Ar 1783 riiknar byn4'lo, mtl, ir 780L 4'l,n samt 61 1825 4'1,n. Byn iir eri av kommunens tv6 stora kustbyar. Den andra 6r Nikkala. Medan sist- nimnda by har ett namn av en mycket vanlig finsk namntyp, en avledning med lokalsuffixet -la, vanligtvis till ett personnamn, foretrdder Vuono en awikande namntyp. Det foreter ju bilden av ett simplexnamn, som utgir frfln ett appellativ, helst ett terrdngbetecknande sAdant. Wiklund l92lls 210 diskuterar visserligen inte namnet Vuono, men vid behandlingen av namnet Vdnafjdrden i Nederkalix socken anfor han det finskavuono'stor havsvik, fjord', i sin tur ett lin ur lapskan. Wahlberg 1957 s 1.02 menar uttryckligen att detta ord dr identiskt med virt bynamn, och till en sidan slutsats har jag dven \967 s 34 liksom ONON 7 A s 46 anslutit mig. Aven Vahtola 1980a, ddr namnet diskuteras s 69 f, framfor samma isikt, liksom Hederyd 1988 s 9. Det torde knappast rida nigon tvekan om att det iir detta samiska vuodna som i sin finska form bildar bynamnet Vuono. Vad detta Vuono frin borjan betecknat gir ju inte att siikert sl6 fast, men det mesta talar for att det avsett den tidigare dn mer markerade havsfjiird som nu be- ndmns Vuonoviken och varifrin mindre vikar strhckt sig liingre init land. Om detta se Hederyd 1988 s 11.-1.4 med kartskisser. Aldre skrivningar av typWonom etc har foranlett Wahlberg 7957 slO2till foljan- de uttalande: "I finskan liigges ofta till en enkel tvistavig ordstam i ett ortnamn ett strffix -ma, -md. Det iir tydligen detta suffix, som 6r sammandraget till ett m i Wonom och Nerem. En svensksprikig skrivare har tydligen associerat nimnda suffix med dativiindelsen m tex i Husum, Hogom etc." Aven Vahtola 1980a s 69 f har varit inne pi detta suffix och skriver: "Lisdksi rna-suffiksi liittynee jiilleen nimen lappalaisliihteisyyteen", 'ma-s:uffixet torde ytterligare knyta namnet till lapskt ur- sprung', dock utan nbrmare precisering av orsakssammanhanget. Man hade nog giirna sett en sidan. Annars vill man viil i forsta hand tiinka sig att vi har att gora med ett finskt suffix. Och ett sidant har ju verbal karaktiir och bor knappast knytas till ett terrdngbetecknande appellativ. Sjiilv vill jag knyta an till Wahlbergs strax ovan anforda yttrande om att en svensksprikig skrivare kunnat knyta detta slut-nz till dativiindelsen, nigot som han

6x-Ortnamnen 84 dock avvisar. For mig forefaller iindi detta hogst sannolikt. En formVuono forefal- ler med sitt slut-o frhmmande for en svensk skrivare och inbjuder till korrigeringar. Och dA ligger det niira till hands att tiinka sig en dativform, som pA den tiden bor ha slutat pi -o, eventuellt med slutvokalen nasalerad. Skrivarkorrigeringar 6r ingalun- da ovanliga i 1500-talets skattehandlingar, allra minst ndr de rdr sig i en frd.mmande sprikmiljo. Det forefaller att vara den enklaste forklaringen till slut-m I namnets dldre skrivningar. Byn iir uppdelad pi flera skilda bebyggelsegrupper. Den mest betydande 5r Sal- mis sdlmts pfl finska Salmi s,h!mt, pfl ett betydande avstAnd frin den gamla huvud- byn och ofta betraktad som en sdrskild by. Ordet salmibetyder'sund', och enligt Hederyd 19BB s 23 med skiss over omridet dr det troligen sundet mellan den i borjan av 1500-talet fortfarande on Salmi och fastlandet som gett bydelen dess namn. Enligt aa s 11 hor gArden Salmi (nr22) tlll de iildsta i denna trakt. Pi s 29 antyds att den i bl 1539 anforde innehavaren Jons Kyro kan vara den som grundade girden, en trolig tidpunkt for bebyggelsens tillkomst. Aven ovriga bydelar eller gArdsgrupper har i regel namn efter en gArd som dr att se som stamhemman fdr den ddr utkluvna bebyggelsen. Dit hor Laiva l6pa ur det si bend:mnda hemmanet nr 20. Ordet laivabetyder'skepp, fartyg', men vissa dldre skrivningar antyder att det inte dr helt siikert att namnet skall tydas ur detta. Nam- net diskuteras vidare i avdelningen Namn pd gdrdar. Vidare mdrks Viiki vih m 18, en forfinskad form av ordet vik, namngiven efter liiget vid en sAdan. Om liigen berhttar ocksi namnen Fjddli fl6h w 5, till svenskans fjdrd,liksom Ranta rilryta 'strarrd' nr 3. I ndra anslutning drirtill ligger nr 7 Skonvik. Enligt Hederyd 1988 s 70 fick girden detta under storbonden Gustaf Holmstroms husbondetid, mAhtinda i tidigt 1900-tal. Stamhemmanet nr t hette tidigare Mikkonen mikonan, till mans- namnet Mikko 'Mikael'. Llngt norrut finner man gruppen Viinala vinalk nr 1L-72, till personnamnet Viina; enligt Hederyd 1988 s 35 ndmns ir ll70 en Nils Nilsson Wijna. NAgot for sig ligger Anunti ilnunti m 2l en finsk form av narnnet Anund, ursprungligen bendmnt Ruosteoja rqbstabla'rostbdcken'. Om namnen se Hederyd 1988 bl a s 21 och med liigesskiss s 11. Namnen Salmis och Anunti iterfinner man pfi Tk 25N NY , Fjiidli, Laiva, Skonvik, Viiki och Viinala pi T'k 25N NO. Ovriga hemmansnamn dr: Daneli (Taneli) nr 13-14, dd:r nr 13 kallats Mdki- Taneli, nr 14 Ranta-Taneli, Heisksla nr L5-16, den sistndmnda enligt Hederyd 1988 s 99 dven bendmnd "Irzuso, Hooka m 6-7 , Huhtasaari nr 8, med delarna Nissi-Saari och Pekka-Saari (Hederyd s 82), Juho(n)-Iuntti w 9-1.0, dhr nr 9 kallats Mdki- Juho, nr 7A Ranta-Juho, Junkkala u 4, Lass-Heikki m 2, Ruona m 17 , Viiki w 18, dven kallat Iso -V iiki (Hederyd a a s 107) samt Vdhd-V iiki nr 19. Se om dessa Hede- ryd aa s 68__115 med utforliga girdshistoriker samt nedan under avdelningen Namn pd gdrdar. I Vuononoja vqbnonfua "/,, kr - Win6niija L760, Winunoja 1783, 1801, 1825, 1876 jb - Wuononoja bek, Vuonon oja ek 1874, jr, Gn 38 NV (obebott). I jb 1760 anges nr 1 sorn nyb upptaget Ar 1151 medan jb 1783 uppger ir 1758 for nr l,ll67 for m 2 och 7169 for nr 3, samtliga dtir upptagna som obeskattade nybyggen. 85

Jb L80L uppger for det di skattade nr 1'1,, mtl och anger tillkomstir for nyb nr 2-3 till1767 resp 1769. I jb 1825 upptas tvi krhmn om'1., resp'1,n. Numera ej brukat. Namnet Vuononoja'Vuono-bdcken' 6r givet efter lliget vid den si bendmnda bhcken, som i sin tur ffltt namn av att den faller ut vid byn Vuono. 1-11 Ovre Vojakkala 6vrav,fuakald pi finska Yli-Vojakkala yhvfuakalkl'lr,va:. av '/n sk (nr 10-11). Byn iir en del av en ursprungligen sammanhillenby Voiakkala,varc andra del Nedre Vojakkala tidigare redovisats hiir. Nedan redovisas skriftliga beliigg liksom kamerala uppgifter for den samlade byn t o m ir 1609, frin 61 1660, de uppdelning- en 6r genomford, endast for Ovre Vojakkala.I siirskilda avsnitt anfors antal bruk- ningsdelar samt mantal for den samlade byn. Hiir foljer nu redovisningen. Woykala 1543, Voyka1a1.546,1547, Waikalla 1580, Waikala 1609 - Of. Wiikala 1660, Ofwerwoikala 1699, Ofuervijakala 1783, Ofuervojakala 1801, 6fwer Woja- kalaL825, Ofuer VojakalalST6 jb - Woykala 1539, Voykala L546, Voijakala 1556, Wiikalla 1606 bl - Otuer-Wojakala bek, Ofver-Vojakala ek 1874, Over Vojakala jr, Ov. Vojakkala Gn 38 NV, Tk 25N NO, 6vre Vojakkala ek 25N 7 f. Jb upptar Lr 1543 och 1546 28 hmn, 61 1580 26 och flr 1609 44 hmn. Ar 1660 och 1,667 har Ovre V. 31 hmn. I jb 1699 redovisas 34 nr , av vilka om de icke mantalssatta nr 26-27 siigs: "Nyligen pitagit nya Boostiillen pi Cronones allminning" och nr 34 uppges vara nybygge. Jb 1783 upptar 41 nr mot 46nr i jb 1801, ddr nr 44-46 anges som nybyggen1781.-99. Efter klyvningen i anledning av 1809 irs fred redovisar jb 1825 for Ovre V. 11 nr. A.r 1874 har byn (Nedre + Ovre V.) 15 brd. Den samlade byn hade hr 1660 och 1667 68 hmn, itr 1699 72. Ar 1783 fanns diir 89 brd och ir 1801 97. Efter klyvningen upptar 1825 6rs jb 25 nr : antal brd 5r 1874. Agoinnehavet uppgflr ilr 1543 till 581 skl med fcirdelningen 274:307 pi iker: bng. ,A.r 1547 redovisas 540 orl och Ar 1580 657 orl. Ar 1660 och1667 ar mtlf6r Ovre V. 8'l,n,liksom f,ven 61 1.699, de 11/z uppges vara krono. Jb 1783 upptar 8'/u och jb 1801 9"/*. Efter klyvningen redovisar LB25 hrs jb l"l,o,varav'lo" kr. Mantalet ir 1825 var alltsi knappt en femtedel av 1801 flrs. Fordensamladebyn(Nedre* OvreV.) giillerfoljande:1660-169920'oln",ir1783 20*lo" och 61 1801 27"10,. Efter klyvningen flterstod pi den svenska delen 5'nloa, dvs i runt tal en fjiirdedel. Namnet Vojakkala har behandlats ovan under Nedre Vojakkala. En grupp girdar, nr 7 -9, har bendmnts Revonniemi rd,vqnlbmt 'rbvudden' efter liiget pi Revonsaari'rdvholmen', varfor namnet nog bor ses som en redukt ur ett * Revonsaarenniemi'rixholmsudden', udden pfl Revonsaari. En del av nr 8 har kallats Pikkuniemipikunlbmt'lilludden', en del av nr 9 Pappi'prdsten' eller Papintalo pdptn tdlq (obs betoningen) 'prdstens gird'. Pi Revonsaari ligger ocksi hemmanet nr 2 Pohjanen,efterendgareoftabeniimnt Kattilasaarii.AvgflrdarmiirksiovrigtKarsikko nr'L,Mai-Hannum3, Pellikkiinr6,Piuvanr4, Rovanr5, efteren 6gare oftabenimnt Nrsfta samt den forutvarande fiinriksbostaden Pettersberg nr 10; "siellii on niinku semmonen yaara" 'ddr dr liksom ett slags berg'. Girden har ofta kallats Sumperi sfumpari dvs'Sundberg' efter en dgare. Se om dessa avdelningen Namn pd gdrdar.

Namn pfl gflrdar

/

Att de olika girdarna i byn har sina egna namn 5r en foreteelse som synbarligen har gammal hiivd i Tornedalen. Att girdar har egna namn [r vanligt dven i de svensk- sprAkiga Norrbottenssocknarna. Men det foreligger Zindi en skillnad mellan de skilda sprikomridena, trots vissa likheter i det material varpi namnen baserar sig. Silunda dr namngivning efter person, vanligtvis gflrdens husbonde, mycket vanlig i bida fallen. Men medan sfldana namn inom svensksprikiga omriden huvudsakli- gen hiinfor sig till aktuella hemmanstgare kan namnen i Tornedalen ofta syfta pi iigare l6ngt tillbaka i tiden, nigot som bl a framgir av den utforliga redogorelsen for namnskicket i Vuono by hos Hederyd 1988 s 68-123. Man konstaterar ocksi att de gamla hemmansnamnen i Tornedalen iir tidigt dokumenterade, nigot som inte 6r fallet med de svensksprflkiga omridena. I den beskrivning till ekonomiska kartan av ilr 1874 som ligger till grund for uppgifterna i senaste jordeboken, den frin ir 1876, upptas niimligen for varje hemmansnummer dven ett hemmansnamn. Undan- tagna 6r endast ett par-tre unga och smi byar, dlir ett sidant namnskick inte hunnit utveckla sig. I nyss nhmnda beskrivning till ekonomiska kartan upptas for ovrigt for dessa byar endast ett hemman, med undantag for Pitkdjtirvi eller Ldngtrdsk som har tv6. Det har inte forelegat nigot behov av slirskiljande namn. Men for alla stora och medelstora Tornedalsbyar upptas samtliga hemmansnamn. Dessa hemmansnamn var under 1930-40-talen, di uppteckningarna i Torneda- len gjordes, i fullt bruk i vardagligt tal och Zir viil Zin i stor utstrickning gingbara, sisom framgir av Stskilliga pipekanden hos Hederyd 1988. Oftast dr de endast halvt officiella beteckningar, men ibland finns en knytning mellan girdens namn och innehavarens; gflrdsnamnet har blivit sldktnamn, bl a etskilliga namn pA -la, -ld. Men dven det motsatta 6r vanligt, att sliiktnamn blir girdsnamn sisom t ex namnen pL -nen med klart personlig syftning. Om sidana frirhillanden se bla Lehikonen 1988. Med utgingspunkt i dessa gamla stamhemmans namn med tilliigg av frin dem avledda jlimte ovriga yngre namn skall hiir gciras ett frirsok till en systematisk grup- pering av de olika typerna av girdsnamn inom Haparanda kommun. Kommunens bida gamla sockendelar behandlas hhr gemensamt. Namnen hiinfors till by och hemmansnummer.

Personnamn Personnamnen spelar en utomordentligt viktig roll i namngivningen av girdar i by. I de allra flesta girdsnamn ingir pi olika sZitt ett personnamn, en benimning pi en 88 husbonde, ofta lingt tillbaka i tiden. Det iir inte heller si underligt med tanke pi den viktiga roll som husbonden spelade i det gamla agrara samhiillet. De person- namn som i sidant syfte togs i bruk var av skilda slag sisom fornamn, sldktnamn, soldatnamn men 6ven andra namnbildningar av mer tillfiillig art. Hiir foljer nu en rlitt utfrirlig sammanstlllning av sidana, gruppvis fordelade. For fullstiindighetens skull upptas 6ven de som tidigare behandlats som namn pi bydelar.

Fiirnamn Fornamnen spelar en dominerande roll i denna namngivning. De upptriider prak- tiskt taget uteslutande i finsk form. Undantagen utgors av ett par namn i svensk form som fir anses vara sekundiira till iildre finska former. Enkla f ornamn foreligger iAntti 'Anders' (Andreas) Korpikyl?i nr 9, Anunti Kukkola nr 38 och Vuono nr 2'1,, Penjaami med den svenska formen Benjamin(s) Nedre Vojakkala m7, Taneli (ofta skrivet Daneli):paniel'Vuono nr 13-14, Effrai 'Efraim' Korpikylii m27 , Erkki 'Erik' Kukkola nr 40, Eero en annan finsk form for Erik, Kukkola nr L1, Hannu'Johan(nes)' del av Mattila nr 14, Heikka'Henrik' Kukkola nr 9 , Hooka'Hikan' Vuono m 6-7 , Israeeli (ixen Isareefi) Haparanda by nr 4, Juntti snarast till 'Jonatan' S2ijvis nr 6, Juuso'Josef' Korpikylii nr 8 samt Kuk- kola nr 8 och 39, Kauppi'Jakob' Kukkola nr 29-30, Kerttu'Gertrud' Kukkola nr 14-1.5, Knuuti Keriisjoki nr 6 i Karl Gustav och Kukkola nr 10, Kyosti'Gosta' (Gustav) Siijvis nr 4, Lauri'Lars' (Laurentius) Korpikylii nr 1.2 samt Kukkola nr 33 och 36, Liisa (Elisabet) Kukkola nr 39, Matti 'Mattias' eller 'Matteus' Kukkola nr 24-26, Mooses Mattila m 1,6, Nikki'Nils' (Nikolaus) Kukkola nr 4L samt med samma ursprung Nlkz Korpikylii nr 10, Paavo'Paul(us), Pavel' Kukkola nr 20-21,, Perttu'Bertil (Bartolomeus)' Karungi nr 8, Korpikylii nr 25 och Lapptriisk nr 13-74, Pieti'Peter (Petrus)' Kukkola nr 47, Risto 'Krist(off)er' Lapptriisk nr 1.5, Sakari'Zakarias'Karungi nr 9-10, Sammuli 'Samuel'Karhuvaara nr 3 och Nedre Vojakkala nr 3-4, Simuna Kukkola nr 1.4, Staffans S?ijvis nr 10, Taavo 'David' Korpikyl?i nr l, Tano'Daniel' Mattila m 14, Tapanl 'Staffan' Kukkola nr 46 och Siijvis nr 10, Tuomas 'Tomas' pi nr 12 i Kukkola och diir ph nr 32, 35 Viinikka. Ovan anforda namn har en i stort sett klar spriklig bakgrund. Det rcir sig om bibliska namn, namn i den kristna helgonkalendern, nordiska namn, antingen rent nordiska eller ur tyskan inlinade till nordiskt sprik anpassade sidana och slutligen dven ett och annat direkt ur tyskan till finskan inlinat namn. Vi har att gora med ett till stora delar internationellt namnfcirrid. Men namnen upptriider praktiskt taget genomgiende i genuint finska former. Foljande sAdana former representerar alltsi bibliska personligheter: Antti, Effrai, Hannu, Israeeli, Juntti, Kauppi, Matti, Moo- ses, Paavo, Penjaami, Pieti, Sakari, Sammuli, Simuna, Taavo, Tano och Tuomas. Ur den katolska helgonkalendern har h[mtats Knuuti, Lauri, Nikki och Niku, Risto, Tapani. Nordiskt ursprung har Anunti, Erkki, Hooka, Kyosti samt som ndrmaste fciregingare ixen Liisa. Frin tyska namnformer utgir Heikka, Kerttu, Perttu och Viinikka. 89

Ur iildre tyska namnformer kommer vdl dven LaitiKukkola nr 4-5. Jiimfor hiir- om Kiviniemi 1982 s 45 Laitila, s 97 Laitikka. Lomakkq Nedre Vojakkala nr 8-9 torde snarast ha finskt ursprung liksom Pellikkii Ovre Vojakkala nr 6. Det d?ir ing6- ende Pelli,som dven 2ir namn pi Nikkala m 6-7 , bor viil ses som ett finskt fornamn; jiimfor hiir det vanliga sliiktnamnet Pellinen. Ett finskt fornamn ingir sbkerligen dven i namnetNikulas pi Korpikylii nr L6-18. Namnet iir dock formellt oklart. Det iir knappast sannolikt att ett g[rdsnamn Nikula skulle ha fatt sig tillagt ett svenskt genitiv-s. Sidana former finns i ovrigt inte belagda och stbmmer inte heller med finsk formbildning. Att det skulle rora sig om en utveckling direkt w ett Nikolaus dt mindre sannolikt. En utgingsform Niklas med en inskottsvokal i forbindelsen -kl- 6r vdl teoretiskt tiinkbar, men knappast trolig. Niklas iir inte heller nigot gingbart namn hhr. GArden nt L7 har iiven kallats Niku och kan mycket alternativt ha be- nimnts Nikula. Det forefaller diirfor som om Nikulas inte iir att se som dkta namn utan att det ?ir en tillfiillig enligt svenskt monster meddelad upplysning om att det ror sig om Nikulas gird, girden Nikula. Namnet Nikolaus har dessutom rent finska former, forutom Mkz och det tidigare nhmnda Nikki med all sannolikhet dven Lasu, namnpi hemmanet nr 6 i Korpikyl2i. Det nhrmast identiska Laso har av Kiviniemi 1982 s 35 forts tlll Nikolaus. Nordiskt ursprung har sannolikt KummuKukkola nr 12-13 och Ovre Vojakkala nr L. En uppteckning anger betydelsen 'kullen' och ser alltsi namnet som en fri- gjord svagstadieform av ordet kumpu, for vilket Wahlberg 1963 s 163 anfor betydel- sen "lig rund hcijd med jiimna sidor och sluttningar". Bortsett frin att en sfldan tolkning reellt inte iir siirskilt tilltalande, nigra pfrtagligt markerade kullar finns inte vid girdarna ifriga, talar dven ett annat faktum emot denna. GArden i Ovre Vojak- kala, som forr hette Karsikko, borjade niimligen kallas Kummtz ndr en husbonde med detta sliiktnamn flyttade in; namnet ?ir ett viilklint sliiktnamn hiir. Och det iir nog detta vi bor rdkna med. I detta sammanhang skulle 6ven beroras ett annat namn som uppenbarligen har ett samband niimligen det vanliga namnet pi gflrden Leipijiirvi nr 1. Vid uppteckningen fick jag for detta forst uttalet Nutikummu med ett senare tilliigg aven -kumpu, vi.J att se som ett forsok till forklaring av namnet. Med all sannolikhet ingir i gflrdens namn sldktnamnet Kummu, ursprungligen viil fornamn. Och eftersom forsta namnleden Nuti- bor ses som en finsk form for Knut kan vi hiir alltsi ha att gora med ett av tvi fornamn bestflende girdsnamn av typen Marja-Lassi, Pent-Heikki, ett Nuti-Kummu. Ett Nutikumpu'Knutkullen' foreter hdr en helt friimmande typ vid namngivning av girdar. Vad iir di nam net Kummu for nigot ? Ja det kan gi tillbaka p fl G umme, en kortform snarasttill Gudmund. EnligtThors 1959 s42f drdet belagt i iliindskamedeltidsk2illor och iir vanligt i sydfinliindska ortnamn. Han hiinvisar ocksi till Sax6n enligt vilken Kummila i Tovsala socken innehiller samma namn. Nimnas kan att namnet finns belagt Sven i medeltida kallor frin Uppland och Norrland, liksom pi en uppliindsk runsten, U 598. Jiimfor ilen Kummela-Gumbtile i Esbo kommun i Nyland liksom de viisterbottniska Gumboda i Norsjo och Nysiitra socknar. For Gummark i Skellefte socken anfors i AS 6 s 146 skrivningar Gwdmunsmarc vdxlande med Gummark etc. 90

Men Kumma kan eventuellt ha utvecklats ur en yngre assimilerad form Gum- mun(d), varom se bl a AS 1 s 25, AS 6 s 185. E,tt Gummun kan av de finsktalande ha uppfattats som en genitiv och givit en finsk form Kummu. En "Gummun Jonsson,, fr6n borjan av 1400-talet anfors i SMP spalt 360. Nigon av de bida hiir diskuterade formerna bcir antas ha resulterat i det finska Kummu. Namnet Laiva ph Vuono nr 20 ter sig ju vid en forsta anblick helt entydigt. Det borde, tycker man, rcira sig om ordet laiva 'skepp, fafiyg', och si har namnet ocksi tolkats av Hederyd 1988 s 112. En sidan tolkning vdcker dock vissa betiinkligheter. Att en enstaka gfrrd i en by skulle ha kallats * Skeppet fdrefaller hogst osannolikt och strider mot all normal namngivning av gfrrdar. Det kan ocksi ifrAgashttas att den sakliga bakgrund vartill hiinvisats verkligen varit knuten till stora fartyg. Sna- rare torde det rora sig om en uppdragsplats for mindre bitar, sAdana som pA finska bendmns vene. Att doma av Hederyds framstiillning finns ingen anledning att be- tvivla att eri sidan bdtliinning funnits pi platsen ifriga. Stora fartyg och en regelriitt hamnplats kan det knappast ha varit frflga om. I si fall bor nog samma antagande goras fcir de en knapp mil diirifrin, tidigare i samma socken, nu p6 finska sidan belZigna byarna Laivajiirvi och Laivaniemi.DetfAr nog anses vara uteslutet att man haft tvi varandra si niirliggande hamnplatser, samtidigt som en s6dan bor ha fun- nits vid iilven i anslutning till TorneA stad. Pi den som omslag till Hederyd a a publi- cerade kartan frAn ir 1720-27 iir segelled intill Tornei stad inritad. D?iremot gir den inte in till vare sig Vuono eller Laivaniemi, dven det framgAr av kartan. och hemmanet vuono nr 20 Laiva ?ir enligt jb 1783 ett nybygge frin 61 1772. Betydelsen 'skepp' miste nog avskrivas. Finns det si nflgot samband mellan Laiva och de pi finska sidan beliign a Laiva- iiirvi och Laivaniemi? Ja det iir mycket mojligt. Det kan helt enkelt vara s6. att detta sena nybygge tagits upp av nflgon frAn en av dessa byar och sedan uppkallats diirav. Modellen iir ingalunda okiind. I s6viil Siivast som Unbyn i Bodens kommun finns girdar vid namn Kalix, namngivna av att de innehafts av Kalixbor (ONON 3 A s 98). och en gird i Borjelsbyn i Kalix kommun fick heta Lule sed,anden inkopts av en Lulebo (ONON 7 A s 94). Hiir framlagda forklaring av namner syns vara att foredra framfor en spr6kligt otillfredsstiillande och sakligt av allt att doma omotive- rad tolkning ur en innebord 'skeppet'. Det 2ir inte heller siikert att bynamnen Laivajiirvi och LaivaniemiifinskaAlator- nio socken iir att tolka ur det ndmnda laiva. Yahtola 1980 s 208 skriver hdrom: "Rannikon kyliinnimi Laivaniemi kuuluu laajaan Laiva-rypditseen, jonka kanta- nimi on ehka Laivajiirvi; sen tarkoittama paikka on todenndkoisesti ollut n. 1000 vuotta sitten suojaisa merenlahti ja satamapaikka", 'kustbynamnet Laivaniemihiir till en utbredd Laiva-grupp, vars basnamn val ar Laivaji)rvi. Den isyftade platsen var fdr 1000 ir sedan sannolikt en skyddad havsvik och hamnplats'. Hdr hdnvisar han till vilkuna 1969 s 79f, som forsoker motivera forekomsten av en hamn p6 platsen pi 1000-talet, mcijligen nagot senare. Antagandet iir dock svagt underbyggt, och Vilkuna har sjiilv pipekat att Pirkkio (BjArkd) redan di blivit en mer fcirdelak- tig plats. Det finns all anledning att stiilla sig skeptisk till ett antagande av en gam- 9t mal hamnplatsvid Laivaniemi eller Laivajiirvi, en tes som rent sakligt iir lost under- bvggd. Enligt registren till de olika delarna av Suomenmaa dr dessutom Laivajiirvi och Laivaniemi de enda bebyggelserna med namn pA Laiva-, ett anmhrkningsviirt fak- tum. Om en sidan namngivning hade legat n6ra till hands borde man ha triiffat pfl den pi andra stiillen liings Finlands kust. Laiva- har tydligen inte varit en bruklig frirled vid namngivning av hamnplatser. Det iir inte ens siikert att det ir laiva som ursprungligen ingir i namnen. Det iildst belagda namnet med denna nuvarande forled dr bynamnet Laivanierni. Det skrivs i bl 1539 Laffwenes , i jb 1543 Laffwenees ,liksom Ziven i bl 1543 , ibl1,546 Laffwenes , i jb 1546 Lafwenes. Formen Layffwines i jb 1.547 iir den forsta med ansatt diftong i fcirleden, dlir dock slut-l i Layffwi- knappast pekar pi Laiva-. Sivel jb som bl Ar 1556 niimner Laffuenes . Den kombinerade jb och bl 1580 skriver Laffuands , tl frfln samma hr Laffnes . Forst i jb 1609 upptriider den skrivnin g Laiffwa- som blir mons- ter for fortsiittningen. Men skrivningarna frin hela 1500-talet pekar snarast pi en utgingsform Lavi- eller Lave-. Och dfr kan det vara friga om mansnamn Lavi : Olav, anfort hos Lonnrot och med exempel frin tidigt 1600-tal belagt hos Wahlberg 1963 s 130. Men redan i 1500-talets skattehandlingar finns namnet belagt. I grann- byn Raumo upptar 1543 6rs jb en "hindrlch laffuen" och bl detta 5r har samma form med en oklar tillskrift ovanfor; nigon avledning? I jb 1546 skrivs hans namn "Hindrich Laffwe" med tillagt forkortningstecken med osdker liisning; ocksfl avled- ning? Samma irs bl skriver "Hindrich laffwen" och tl 1580 bendmner honom "Hen- rich laffue". Mansnamnet Lavi iir alltsi viil belagt just frin den storre och Zildre grannbyn Raumo till Laivaniemi. Det 2ir ingalunda otiinkbart att namnet Laivanie- mi ursprungligen innehiller detta mansnamn i forleden. Ordet lavi'klave' kan viil knappast komma ifrirya. Och personnamn, i synnerhet fornamn, 6r ingalunda ovan- liga i finska bebyggelsenamn av denna typ: Herttoniemi, Kerttujoki, Impilahti, Lem- pisaari etc. Namnet Lavi dr ju att se som en rent finsk utformning av ett helgonnamn, liksom dven det tidigare anforda Lasu. Till samma kategori hor viil namnet Pesu, dven Pesula, pi Karungi nr L7-18, att jiimfora med det i sliiktnamnet Pesonen ingiende Peso, som av Kiviniemi 1982 s 76 hiinforts till det ryska PeSa 'Petrus'. Jfr Petrovskij 1980 s 342. Nigot mtirkligt 6r namnet Tuomaa pi Nikkala nr 19. Att det skulle vara friga om en sammansmliltning av ordfogningen tuo maa'det ddr landet' fir vlil anses vara uteslutet. Snarast tiinker man sig en felaktig upplosning av en genitiv Tuomaan i ett *Tuomaan talo 'Tomas gird'. Hur namnet Rausti pi Karhuvaara nr 4 skall tolkas iir oklart. Det upptas inte av Kiviniemi 1982 och har troligen inte finskt ursprung. Det kan alltsi ha svensk hlr- ledning och gir mojligen tillbaka phArwast, Eruast, som enligt Thors 1959 finns belagt frin Finland bla frin Osterbotten, i Lundgren-Brate frin Uppland och Aland. Utvecklingen skulle kunna forklaras ur att namnet haft huvudtryck pi efter- leden -wast. Att detta iir fullt mojligt framgir av ett par skrivningar av bynamnet 92

Sdvast i Overlulei socken, som innehflller samma efterled. Det skrivs ix L486 "i sefastaby" men ir 1.491. "i Fasstabynom" (ONON 3 A s 84). Bortfallet iir hiir doku- menterat. Viixlingen -fast, -vast ?ir viil belagd se bla AS 5 s 26. Aven kortformen Vastetill namn pi -vastpekar i samma riktning, as. Och ett Eruast med bortfall av den inledande tryckl

1800 anlagda ocentrala by skulle ha funnits en paia'smedja' fir nog anses vara uteslutet. I stiillet har namnet med all sannolikhet burits som familjenamn av nigon nybyggare, sivida det inte rtirt sig om en inflyttare frhn Paiala by eller socken. Namnet Viinala pi hemmanen nr I'J.-12 i Vuono innehflller tydligen ett familje- namn. Hederyd 1988 s 21. anfor ur 171.0 6rs jordebok en "Nils Nilsson Wijna" och menar att girdens namn torde vara att hiirleda till niimnde person. Det iir viil riitt troligt. Si till det oklara Hemphddlii pi Kukkola m 42.Det bor viil tolkas som ett namn pil-Ii), och dfl vill man helst se ett personnamn i forleden. Formellt ser det ut att rora *hemmds sig om en oblik stam till en konsonantstam, men nigot som kunde tiinkas som basord tycks inte finnas. En mojlighet att riikna med vore mih?inda det r?itt ovanliga hemme'ljuv, vbn'. Namnets utgingsform skulle di ha varit *Hempheeli) med en overgflng till Hemphddld som fullt tlinkbar. Tiinkbar vore vdl en liknande utveckling u ett *Hempeiild till hemped'ljuv'. Jimfrir snarlika varianter Lempidli) - Lempddlii Kepsu 1990b s L04. Ett adjektiv som bas i ett girdsnamn pi -lti ar fullt t2inkbart och ftireligger ocksi i det tidigare ndmnda Selviilii, ddr snarast i funktion av personnamn. Vad som i n6- gon min talar emot en sidan tolkning for Hemphiitilii ix att inneborden i det ansatta hemme'ljuv, vhn' borde syfta pi en kvinnlig namnbirare. Och kvinnonamn i ett g6rdsnamn ph -lii ar knappast vad man vdntar sig, dven om det inte iir helt uteslutet. Forslaget framliiggs alltsi med en viss reservation.

Soldatnamn En grupp for sig utgor soldatnamnen. De foreligger i ett dussintal girdsnamn, som samtliga utgir frin typiskt svenska sidana men i folkmun upptriider i finsk form, n6gon enstaka ging med ofinsk anpassning till svenska ursprungsnamn. Sidana iir Frankki S?ijvis nr 6 till frank'frimodig, obesvlrad' , FrdkiKtkkola nr L6-17 'frdck' i betydelsen 'djiirv tilltagsen', Ilaakeli 6vre Vojakkala nr L1 'hagel' (ammunition), NapiKerdsjiinkkii nr 4 'snabb', dven uttalat Snapi, Ndlli, ixen SndlliKorpikylii nr 3 'sndll', viil i den iildre betydelsen 'rask' etc, jfr sn?illtig, Parski Korpikylii nr L4 'barsk', Tyyvii Leipijarvi'styv' och Ytteri, Slijvis nr 8 'utter'. Om namnet Tyyvikan tilliiggas att Hederyd 1988 s 68 nbmner att en Mickel Mickelsson som pi 1700talet innehade hemmanet nr 1 i Vuono tidigare tjiinat soldat under namnet Mickel Styf . Ett par narnn anger direkt en tidigare innehavares militiira funktion. Dit hor Foordri pi Mattila nr 8 'forare'ungefiir : 'furir', HuuvslaakariMattila nr 7 'hovslagare' och det sjomilitiiru Tyyrmanni eller Styyrmanni pi Kukkola nr 43 'styrman'. Huruvida Hammas'tand'pi Karungi nr L9 hor hit iir osiikert. Det kan vara ett civilt binamn pi en tidigare innehavare, givet pi grund av nigot ovanligt med hans tlinder.

Aldre finska sliktnamn Ovan s 47 har under artikeln Kukkola bercirts det forhillandet att en rad bendm- ningar pA djur av de mest skiftande slag fungerar som slhktnamn i Finland. Av allt 96 att doma rrir det sig om ett mycket gammalt namngivningsskick som av Vahtola alternativt hiinforts till en karelsk djurmotivkrets. Hit htir det kukko'tupp' som ingir i bynamnet Kukkola men 6ven i girdsnamnet Kukko Nedre Vojakkala nr 1-2. Sannolikt iir iiven namnet Kourl pA Nikkala nr 8 att tolka pi samma sdtt; kouri 'ruda' (fisknamn). Wahlberg L963 s 83 uppger det som sliiktnamn i Vojakkala. Gir- dar Mursu (mursu: 'valross') finns pi Karhuvaara nr 2, Kerisjoki nr 2 i Nedertor- nei och enligt en uppgift Sven i Leipijiirvi. Hiir kan ju inte ett individuellt binamn pi flera olika personer i skilda byar komma ifriga. Det miste nog ses som ett sliikt- namn; som ett sidant finns det ocksi hiir. Och namnet Saukkola pi girdarna Lapptriisk nr 1L-12 innehiller ocksi ett sidant gammalt sldktnamn Saukko'utter'. Ett siirskilt intresse tilldrar sig de tre namnen av denna typ pi Seskaro: Sortti'svir- ta' (figeln) pi nr 3, ,Susl 'varg' pL nr 2 och Tikka'hackspett' pi nr 1. Av intresse i sammanhanget iir att bebyggelsen pi Seskaro inte ger sig tillklinna fcirrdn i gjb 1647 med just tie hemman. Det forefaller som om vi hade att gora med en samtidig kolonisation i tidigt 1600-tal av tre nybyggare, alla med sliiktnamn av denna av allt att doma mycket gamla namntyp. Skall man mflnne tolka detta som att Seskaro koloniserades samtidigt av hemmahorande i samma bygd, diir namn av denna typ varit i bruk? Det 5r inte utan att det samtidiga och plotsliga upptr?idandet av tre hemman pi on kan tyda diirpi.

Finska sliiktnamn p& -nen Atst

1980 a s 159 anfor ett ord karkea med betydelser som 'uppodlad hngsmark, ikerteg, ouppodlad mark' och hos Kepsu 1990 b s 155 f finner man karkia med vdxelformerna karkea, karkee med inneborden 'grhsvall, oodlad mark (i ikerkant)', viil fciretriitt i ortnamn. Wahlberg 1983 s 182 uppger betydelsen "hflrdvallsdng, slittervall i mot- sats till naturdngarn a" . Det dr inte nigon tvekan om att det dr dessa ord som ingir i sliktnamnet Karkiainen-Karkeinen, med ursprunglig syftning pA en person som hort hemma pA en plats som kdnnetecknats av si beskaffad mark. Grundbetydelsen i det sliiktnamn Tormdnen som dr namn pA hemmanet Siijvis nr 1 6r'den som bor vid, hcir hemma frin en tormiibacke, (strand)brink, sluttning' etc. Frin 1500-talet anfor Vahtola 1980 s 447 flera beliigg pi namnet Tormdinen. Det pohja'botten'som ingir i namnet Pohianen pi Ovre Vojakkala nr 2 har i namn snarast innebdrden'inre del'tex av sjo. En terrdngmdssig syftning kan eventuellt 6ven ordetparviinamnel Parviainen pi Keriisjoki nr 3-4 i Nedertornei ha. Ordet kan niimligen ha betydelsen 'skulle, loft, vind' etc och kan i ortnamn ha syftat pi hOgre beliigna avsatser. Men det kan ocksA ha betydelsen 'grupp, hop, skara' och parviainen kan antyda hemhorighet i viss grupp av folk.

Svenska sliktnamn Aven svenska sldktnamn frireligger hdr som namn pi hemman. De har alla en mer eller mindre officiell priigel i skrift och har knappast nigon bakgrund i bondesam- hiillet. Sannolikt hhrror de viisentligen ur tillkomsten av Haparanda stad med en inflyttning av tjf,nstemdn, affdrsmdn, hantverkare etc med svensktalande ursprung. For den gamla byn Haparanda bor man nd:mligen anta att hemmanen haft finska namn, liksom i Tornedalen i ovrigt med undantag for nigra ffl namn i niirliggande byar, ddr man ocksi bor kunna rdkna med en piverkan frin den nytillkomna staden Haparanda. Sista jordeboken upptar for Haparanda by 10 hemman, och av dem har endast Haapuniemi, Kopukka, Saks(i) samt vhl aven lsraeli namn av finskt ur- sprung. I ovrigt bendmns de: Krook nr 2, Asplund nr 3, Sundholm m 8, Granvik nr 9 och Krdklund m l0, vanliga svenska sldktnamn som i stadens uppbyggnadsskede fitt ersiitta gamla finska girdsnamn. Hur detta kan ha gatt till m6 belysas av uppgif- ter som ldmnas i Hederyd 1988 s 71,J2,79 och 80. Pa s 71 ndmns att ghstgivaren Johan Asplund tr 1826 forvbrvade fastigheten Vuono nr 2, som han sedan ilr 1829 silde. Pi s72 ges upplysningen att Abraham Asplund ilr 1823 sAlde hemmanet Vuo- no nr 3 och sedan flyttade till Haparanda. Pi s 79 omtalas att Giistgivaren i Hapa- randa inkopt Vuono nr 6 och vid samma tid iiven Vuono nr 7 (s 80) och di innehade d:ven Asplunds hemman i Haparanda. Bida dessa Vuonohemman sildes vid Abra- ham Asplunds frinfiille till brodern, den rike Erik Asplund, smitt legendarisk i Haparandas 1800-talshistoria. Det rider v51 ingen tvekan om att hemmanet nr 3 Asplund, p[ finska Asplunti, fiLtt namn efter nigon av dessa medlemmar ur familjen Asplund. Och pfl liknande siitt bor vdl 6ven namnen Krook pil nr 2, Sundholm pi nr 8, Granvik pi nr 9 och Krdklund ph nr 10 forklaras. Sundholm kan dock vara taget 98

efter Sundholmen, enf dholme liingst sciderut i byn. Vilket som 6r det ursprungliga, slZiktnamnet eller naturnamnet, kan inte med siikerhet avgoras. Aven i vissa andra byar finner man svenska sliiktnamn i funktion av girdsnamn. Hemmanet nr 8 i Karungi heter Bucht, pi finska :uttalatpuhti, som varit det avgjort vanligaste uttalet. Curtelius, pi finska kyrteeliys, heter tvi hemman i Mattila, dels nr t2, vars gamla namn var Ranta-Pietild, dels nr 1'7, en av Niirii-ghrdarna. Det officiella namnet pi Korpikyl d nr 24 var Enqvist. Pi finska hette girden Kuisti med finsk fonetisk anpassning till det svenska namnets senare led. Lugnet, pi finska lyngnetin talo, var namn pi Mattila nr 16 med det iildre namnet Mooses. Lugnet hette en domare som fcirr iigde girden och efter hans hustru Margareta har girden ibland i officiella akter fitt heta Margretelund. Mortberg, finskt uttal morppiiri,har Ovre Vojakkala nr 3 kallats, Pipping, finska Pipinki, har avsett hemmanen nr 16-18 i Korpikylii, och av dem har nr 16 beniimnts Vanhatalo 'gammelg6rden'', nr 17 Niku och nr 18 Hulkoff. Hemmanet nr 2 i Nikkala med det gamla namnet Puoti- nitmihar 6ven bendmnts Solberg(s) efter en "patron Sohlberg" som en ging inne- hade det. Aven friimmande sliiktnamn finns med i bilden. Hemmanet Korpikyli nr 18 har silunda kallats Hulkof , p[ finska Fly lkofi , ett ursprungligen ryskt namn, viil en bild- ning pi -ov (-ol) till ett hos Petrovskij 1984 s 275 anfort guljka, en kortform av Georgijmfl. Om den initiala viixlingen jfr Kepsu 1990b s 101 Hatsina - Gatsina. Och en gird i Haparanda har kallats Pipooni eller Pipuuni; franskt?

Andra personbeteckningar Girden Kukkola nr 26har kallats Hena. Den siigs ha fitt namn av att diir bodde en ging en "mettdherra" 'skogsherre'dvs en skogstjiinsteman. G6rdens gamla namn dr Ala-Matti. Siijvis nr 5 har kallats Leski'dnkan'; jfr det tidigare berorda Leskelii. Nr 9 i Ovre Vojakkala har kallats Pappi'pristen' eller Papin talo'prbstens gflrd'. Det [r inte liktydigtmed pappila'prdstgLrd'. Formodligen har en priist nigon ging iigt eller arrenderat hemmanet ifriga. Saksl slutligen pA Haparanda by nr 7 dr vhl en variant till sal

Naturnamn Ett stort antal girdar bdr namn som syftar pi terriingformationer av skilda slag. Det iir dock ingalunda si att dessa namn alltid beskriver en naturforeteelse som dr knu- ten till den si namngivna girden. Namn av denna typ fungerar nlimligen ofta som sliktnamn, och namnet kan ha givits efter en innehavare som kan ha kommit frin helt annat hill. Det 6r i minga, kanske de flesta fall, omojligt att avgora om gArds- namnet 2ir givet utifrin ett terriingliige eller efter en innehavare. Till denna grupp har diirfor forts de girdsnamn vilkas sprikliga form innebiir en beskrivning av en naturforeteelse, oavsett vilken funktion den haft vid namngivningstillfiillet. 99

Namnet Aava: ordet aava, som hos Wahlberg 1963 s L05 siigs betyda'vid, op- pen' men som nog dven kan fungera som substantiv med betydelsen 'oppen, flack mark'etc. Fjtiiiliheter hemmanet nr 5 i Vuono. Det 5r givetvis detsvenskafidrdi forfinskad form som bildar namnet. Hederyd 1988 s22 visar med en illustration hur den fjiird som givit upphov till namnet i ett tidigt skede kan ha sett ut. Pi s 75 anfor han ocksi frin ir 1750 en husbonde Olof Isaksson Fiiil pi girden. Eftersom vi inte vet nbr hemmanet namngivits gflr det inte att avgora om det skett utifrin liiget i fjiirden eller efter husbondens namn, dven om det i detta fall snarast lutar et lages- teorin. Namnet Haapaniemipi Haparanda by nr t har tidigare berorts s 64. Dlir har vi att gora med ett ursprungligt naturnamn, som sedan iiven blivit sliktnamn. Det- samma iir forhillandet med Haapasaari 'aspholmen' nr 8-9 i Keriisjoki i Nedertor- nei, vid en s5 bendmnd holme i in, liksom Haara 'grenen' nr l-2 i samma by pfl en udde mellan tvi sammanflytande vattendrag, mojligen dock efter liiget intill ett tienhaara 'vbgskdl'. Aven Haasiomtiki 'hiissjebacken' Lapptrhsk nr 19 och Haavis- tomaa'aspdungelandet' Kerdsjankkii nr 8 2ir nog rena naturnamn. Hur man skall tolka namnet Hammaskoski pit hemmanet Lapptriisk nr 18 iir inte helt entydigt. Det fungerar visserligen som namn pi en fors i Sangisiilven, men det iir oklart vad forleden hammas'tand' ursprungligen avsett. Man kan nippeligen rdkna med att nigon terrdngformation vid forsen betecknats med detta ord. Men kanske kan vi hiir riikna med ett personnamn? Ovan s 43 har pipekats att det i Karungi finns ett hemman vid namn Hammas, ursprungligen att se som ett binamn pA en person med nigot karakteristiskt i tiinderna. Det har sedan blivit sldktnamn; som sfldant finns det fortfarande i Haparanda. Nigon med detta sliiktnamn kan ha varit knuten till girden som di bendmnts efter honom. Och di kan den intilliggande, inte siirskilt kraftiga forsen ha fitt namn efter l2iget vid girden; Hammasforsen, forsen vid gir- den Hammas. Det Zir i varje fall en tiinkbar forklaring till ett nigot udda namn. Sprikligt entydiga namn ar Hariu 'ixen' Korpikyl?i nt t9 , Hariukangas 'isheden' Korpikyl2i nr27 , Harrioia'harrbdcken' Siijvis nr2, Hirsikangas 'stockheden'Korpi- kylii nr 2, Huhtasaarl'svedjehomen'Vuono nt B, Hiirkiiniemi'oxttdden' Kukkola nr 22-23 och Isokoski 'storforsen' Lapptriisk nr 3-4. Joki'hn' heter tvfl girdar pi nr 2 Kankaanranta, i Karungi. Hiir kan det starkt ifrigasiittas om det verkligen ror sig om ett namn pi 5n, iilven. S[ brukar vattendrag inte namnges. De har genomgS- ende (?) en bestdmningsled + -joki. Man kan naturligtvis tlinka sig att joki h6r vore appellativ och att namnet markerade att girden lig vid 6n, 6lven' Men det br ju ingen karakteriserande namngivning; sA ligger ju praktiskt taget alla g6rdar, och ett sidant namn har ingen som helst individualiserande karakthr. Med all sannolik- het bor man hdr rdkna loki som ett sldktnamn. Namnet Jdrvi'sjon' for Nikkala nr 10 kan vara att se pi samma siitt. Det iir dock pfl intet shtt uteslutet att namnet dr *liirventalo att se som ett appellativiskt jdrvi'sj{i', en ellips av ett tiinkt 'sjogirden, girden vid sjon'. Diir har tidigare niimligen funnits en liten sjo, en ovanlig forete- else i denna by. Ett klart naturnamn dr Kallionieml 'klippudden' for hemmanet nr 2 i Keriisjoki i Nedertornei. Att det sedan blivit sldktnamn foljer en vanlig namngivningsmodell. 100

Kangas'heden' heter nr 16 i siviil Karungi som Lapptr2isk. I Karungi finns dess- utom Kankaanranta 'hedstranden'. Mattila nr 6 har kallats Kantomaa 'stubblandet'. Forutom att vara namn pi en by iir Karhuvaara'bjornberget' dven namn pi hem- manet nr 6 i byn, formodligen byns iildsta. Namnet har frfln borjan avsett en mindre hojd diir intill. Namnet KorpipitKukkola nr27 innehirller ett ord som betecknar'(siimre) skogs- mark, odemark' etc. I detta sammanhang bcir man kanske fora in namnet Korvi pir Kukkola nr 28, som inte ger nigra klara sprikliga associationer. Men den del av byn Kukkola som bestir av hemmanen nr 27 -28 har kallats Korvenpdd dv s 'Korpis- dnden, g6rden Korpis del av byn. Man kan ocksi mirka att siviil nr 27 Korpi som nr 28 Korvi alternativt kallats Porhtild, och det forefaller som om vi har att gora med ett ursprungshemman Korpi eller Pdrhdld for bida. Namnet Korvi tycks alltsi vara att se som.en felaktig upplosning av genitiven Korven- i Korvenpiid. Klara naturnamn dr bla Kotalahfi 'kitaviken'i Haparandaby, LappiniemiSdjvis nr 7-B 'lappudden', lapp : same, ddr nr 7 alternativt bentimnts Leppdniemi'alud- den', Lehtikangas'lovheden' Karungi nr 4-7, Lehtipalo'lovbrlnnan' i Haparanda by, Nuolinieni'piludden' (vapnet pil) Nedre Vojakkala m 1.4, ett likhetsnamn?, Parrasmaa 'kantlandet'? Keriisjiinkkii nr 3-4, varom se ovan s 00, Peuravaara 'vildrensberget' Keriisjoki nr B i Karl Gustavs socken, Pikkuniemi'lilludden' Ovre Vojakkala nr 8 och Puotiniemi'boudden' Nikkala nr 2. Det for Lapptriisk nr 15 anfcirda Kulluvaara ser ju ut som ett naturnamn, men hbr gliller dock att det diir fungerat som sldktnamn, som iindi kan ha sina rcitter i ett naturnamn pi annat hill. En oklar grupp niir det giiller st2illningstagandet slZiktnamn eller naturnamn 6r de girdsnamn som bestAr av ett enkelt appellativ med terrhngsyftande innebord. Och for Koski'forsen' Kukkola nr 49 bor sidan betydelse ansdttas. Gflrden ligger just vid Kukkolaforsen. For Korva, namn pi Nikkala nr 3, ligger saken annorlunda till. Ordet korva'dra' avser enligt Wahlberg 1963 s 184 "sidan eller kanten av nigot; fors eller stromdrag pi ena sidan av ett vattendrag". Och det iir viil just med denna innebord som ordet foreligger i ortnamn: koskenkorva'forscira' iir ett v?ilkiint be- grepp. Men nigot sidant finns inte vid girden i Nikkala och namnet Korva iir hiir sliiktnamn. Girdar Lahti finns pA nr 11 i Kukkola, nr 19 i Lapptriisk, nr 20 iNikkala och nr 10 eller 1L i Nedre Vojakkala. Aven om de i vissa fall kan forklaras ur liigen vid vikar iir det faktum att de finns i flera olika byar snarast ett indicium pi att vi har att gora med ett sliiktnamn. Diirtill kommer att det enkla Lahti iir mycket ovanligt som naturnamn, det 6r som regel friga om sammansiittningar ph Jahti. Lehto'hn- den, lovdungen' Lapptriisk nr 7 kan ddremot eventuellt vara ett naturnamn. Ldhdet for Kukkola nr L-3 iir dock sannolikt att se som ett sliiktnamn. Det uttalas ocksi efter skrivformen medan ordet for 'kdlla', som namnet isyftar, i det genuina milet heter ldhe. Sliiktnamn iir sannolikt ocksi Niemi'udden' pi Siijvis nr L0, och detsam- ma giiller med all sannolikhet det Niska'nacken' som 6r namn pi Korpikylii nr 7, Kukkola nr 48 och Ovre Vojakkala nr 5. Ordet niska kan enligt Wahlberg 1963 s 192 iiven betyda 'kant' av niLgot, men foreligger veterligen inte som simplex i funktion av terringbeteckning. Dd.remot finns det som efterled i tex koskenniska 101

'forsnacke', stiille diir forsen bryter, enligt Wahlberg a st Sven i tormdnniska'den ovre kanten av backsluttningen'. Girdsnamnen har dock med all sannolikhet utgitt frin sfl lydande sliiktnamn. Detsamma torde g2illa Mya 'stromdrag, mindre fors, strika' som narnn pi Korpikylii nr 18 och26 samt Kukkola nr 5, Sven om namnen i Korpikylii kan ha avsett ett mindre stromdrag. Mattila nr 17-18 Niiriihar rcdan behandlats rnder Mattila ovan. Oia 'bdcken' avser girdarnanr 1.-2 i LapptrZisk och en del av hemmanet nr 6 i Mattila. GiLrdarna i Lapptriisk kan mojligen ha fitt namn efter liiget vid en obetydlig bhck, men namnet i Mattila 6r av allt att doma ett sliikt- namn. Diir finns pi nr 4 dven en gilrd Oiala. Palo'brand' kan mcijligen piminna om en gammal brandplats, eventuellt en sved. For Ranta'stranden' pi Nikkala nr 16 och Vuono nr 3 6r det med all sannolikhet strandliiget som foranlett namngivning- en. En kartskiss hos Hederyd 1988 s 22 visar silunda hur girden lig i tidigt 1500ta1. Rova rdg iir det gamla namnet pi hemmanen nr 5-6 i Korpikylii och nr 5 i Ovre Vojakkala, sistndmnda efter en senare dgare ofta bendmnt Niska. Wahlberg 1963 s 199 har for rova angivit betydelsen "mindre berg, blockrik moriinis o. s. v.". Or- det iir ett lin ur samiskt roavve, enligt Collinder Ordb 'stiille diir skogseld har gitt fram, brinna', och 2ir knappast ett levande appellativ i nedre Tornedalen. Namnet flterger sannolikt slSktnamnet Rova. Ruonaheter hemmanet Vuono nr 17. Enligt Lonnrot betyder ordetruona'gyttjighavsvik'odyl, en betydelse som enligt Hede- ryd 1988 s L03 synes vara adekvat for hemmanet ifrflga. Hemmanet nr 21i Vuono har kallats Ruostetoja 'rostbdcken' efter en si beniimnd blck som viil haft rostfdrgat vatten. Girden har dveir kallats Anunti.I hemmansnamnet Suo 'myr, moras' Kor- pikyla nr L3 och Kukkola nr L6 ingflr nog ett si lydande sldktnamn. Ordet suo arhar mycket ovanligt i ortnamn, och nigot simplexnamn *Suo torde knappast finnas. Tormti 'backe, brant'etc for girdarna nr 8-11 och 13 i Korpikylii utgflr troligen ocksi frin ett sliiktnamn, liksom Vaara'berg' pi nr 25 i Korpikylii. Det g2iller iiven VaaraKukkola nr 18-19, diir dock namnet frin allra forsta borjan har avsett den mindre hojd vid vilken gArdarna ligger. Vittikko'busksnir' etc pi Kukkola nr 39 har uttryckligen sagts vara givet efter en 6gare med detta sldktnamn, och forhillandet torde vara detsamma for de sA ndmnda girdarna nr 6-7 i Keriisjoki i Nedertornei socken. For Vuopio Korpikylii nr 20 ligger saken annorlunda till. Ordet vuopio avser en i det ndrmaste avsnord vik av ett vattendrag eller en sjo, ett slags bihang. Och namnet syftar frin borjan pfl en sidan, intill vilken bebyggelsen iir bel5gen. AvenVuopio 6r dock samtidigt sldktnamn, nflgot som f d generellt gliller alla ter- rdngbetecknande simplexord som dven fungerar som girdsnamn. Det 6r utifrin re- ella forhillanden man fir forsoka avgora vilken den ursprungliga syftningen varit. Ett namn for sig ir Viiki Vuono nr 18. Det iir givetvis friga om det svenska vlft i finsk sprflkdriikt. Av en kartskiss hos Hederyd 1988 s22, som iterger strandkontu- rer omkring ir 1500 framgir att en vik di gick invid girden ifriga. Den 6r sedan uppgrundad, men eftersom hemmanet nr 18 grundades som nybygge flr 1758 bor viken di fortfarande ha funnits kvar och givit namn it nybygget. Detta namn dr j?imte det tidigare anforda Fiddli'fjdrden' de enda diir en svensk toponym term bildar gArdsnamn inom Haparanda kommun.

7-Ortnamnen 102

Revonniemi Ovre Vojakkala nr 7-9 dr vil som ovan under Ovre Vojakkkala anforts att se som en redukt ur ett *Reyonsaarenniemi'rixholmsudden'; det iir ju friga om den norra udden pi den forutvarande holmen Revonsaari 'rdvholmen'. Men en sidan tolkning ir nog att se som en rent mekanisk overshttning av den fins- ka namnformen utan att klargrira den egentliga inneborden, dvs namnets djup- struktur. Forleden Revon- 2ir ju gen singularis ay repo'rdv' och namnet borde di overslttas 'rdvens udde', med syftning pi en bestZimd rdv som foretriitt holmen. Och nigot sidant har man nog ytterst svirt att tiinka sig. Vill man d6remot med namnet ange att holmen khnnetecknas av att diir finns rdv i stcirsta allm2inhet skall detta uttryckas med namnformen Reposaari med forleden i grundform pi samma sitt som Haukijtirvi'gdddsjrin', Karhuvaara'bjornberget' etc. Den individualise- rande singulara genitivformen Revon- tyder p6 att vi hiir har att gora med ett per- sonnamn Repo, snarast ett sliiktnamn ur den i finskan rikligt utnyttjade djurmotiv- kretsen. Namnet Rovasaari pi Keriisjiinkk?i nr 7 bor viil overshttas 'brdnnholmen, holmen diir det brunnit', snarast med syftning pi att man svedjat diir. En annan gird i sam- ma by har kallats Rytivaara efter ett si ben?imnt berg. Forleden ryti betyder 'vass(vdxter)', men 'vassberget' passar ju inte siirskilt viil for berget i sig; vass hiin- frir sig nog till omgivningarna. Sattaoja Siijvis nr 11 har diskuterats ovan under SZijvis, diir forleden antas utgi ur samiskt satte'sand' och efterleden dr oja 'bick'. Suovaniemi '(ho)stackudden' for Lapptriisk nr 22 ar ett klart naturnamn, och detsamma giiller Taivalsaari pi Korpi- kylii nr 1.. Taival-, taipale avser enligt Wahlberg 1963 s 202"langre landstriicka vid sidan om en fors, mellan tvi sjoar eller vattendrag, obebodd striicka mellan tvi byar, skogsstricka mellan tvi odlade omrfrden", en innebord parallell med den hos svenskans ed(e) . Mest omtalad var Kukkolan taipale, den forna odemarken mellan Ovre Vojakkala och Kukkola, enligt uppgift de tilhall for diverse lost folk. Och Taivalsaari fick sitt namn av liiget vid den obebodda trakten mellan Korpikylii och Vitsaniemi byar. For de likasi i Korpikylii beliigna girdarna Tuohea nr 14-15 har hiir tidigare anforts ett forslag till tolkning ur ett*Tuohioja'baverbircken'. Ett rent naturnamn 5r dven Vtihiijiirvi'lillsjon', namn pi hemmanet Karsikkojiirvi m 2.

Olika kulturftireteelser De spir som minsklig odling avsatt i markerna har givetvis iiven haft ett inflytande pi floran av girdsnamn. I de flesta fall dr en sidan syftning helt klar. En viss tvekan rider dock betriiffande namnen pil -maa. Ordet maa'jord, land, mark' tycks som efterled i naturnamn hiir flsyfta l?igre hojdstrdckning, ofta utlopare frin hogre belii- gen mark. Men det kan ocksi avse odlad jord, vanligtvis iker. Ett osiikert fall iir Alamaa'nederlandet' Kukkola nr 9. Det kan lika girna vara friga om nedre delen av h

Liigesbestiimning * -talo Hit hor ett mindre antal gflrdsnamn, ddr bestdmningsleden (forleden) utgors av Ala-'neder-' , Yli-'over-' och nigon ging Keski-'mellan-'. I varje fall niir det giiller byar som strf,cker sig liings de storre vattendragen dr inneborden i dessa forleder fullt klar. Ala- betecknar ldge nerstroms, Yli- lage uppstroms, beteckningar med samma distinktion. Aven hemmansnumreringen ftiljer ett liknande schema sitill- vida som numreringen gir frin norr till soder, en gruppering som finns redan i 1500- talets jordebocker och andra skattehandlingar diir byarna uppriiknas med borjan frin Pello liingst i norr till kustbyarna som de sista. En komplett sidan ldgesserie finner man endast i tvi byar, i Karungi diir nr 1 iir Ylitalo, nr 2 Keskitalo och m 3 Alatalo samt i Kukkola dlr nr 22 ar Ylitalo, m 23 delad pi Keskitalo och Alatalo. Hiir har vi synbarligen att gora med en hemmans- klyvning efter sista jordeboken 1876. For girdarna i Karungi kan inget sdkert sdgas eftersom nr 1-3 i sista jb registreras var for sig. Om dbr funnits nflgot inbordes 105 samband ligger det bortom ndmnda tidpunkt. For ett sidant samband talar dock namnen pi Keski-. De stir ju i relation till tidigare forefintliga Ala- och Yli-, en mittposition fcirutsdtter ju ytterpoler. Diirfor kan man ocksi anta att Keskitalo dr yngre girdar i byn dn Alatalo och Ylitalo. Alatalo, Keskitalo och Ylitalo finns dven pfl nr 1-3 i Tossa. Keskitalo finner man pi m 3 i Keriisjiinkkii, vars rivriga girdar kallats Parrasmaa (den oversta) och Alanenpdii'nederdnden'. En enstaka Ylitalo finns slutligen pi nr 1.4 i Korpikylii. Den har dven bendmnts Tuohean Ylitalo ifor- hillande till den nedanfor beliigna gArden Tuohea w 15. Namn som Alatalo och Ylitalo siiger i sig ingenting om nigot samband mellan sA beniimnda girdar, 6ven om man ibland kunde missthnka nigot sfldant. Fcir Kes- kitalo ligger sfldana samband ndrmare till hands. Man kan peka pi att det nyss nbmnda Keskitalo bildar Kukkolanr23 tillsammans medAlatalo och med all sanno- likhet iir utbruten ur denna.

Liigesbestiimning * gflrdsnamn Om det for namnen inom foregiende grupp 6r oklart huruvida de har nigot inbor- des samband eller inte iir ett sidant samband helt klart for namnen inom denna grupp. Det ror sig om utkluvna delar ur iildre hemman, dlr den senare naninleden, girdsnamnet, ir att se som ursprungshemmanets namn. Man urskiljer hiir tvi huvudgrupper som ur olika utgfrngspunkter beskriver girdarnas inbordes l2igen. Den forsta har som bestiimningsleder Ala- och Yli- med exakt samma siirskiljande funktion som den for Alatalo och Ylitalo ovan anforda, d v s liingre upp eller liingre ner efter vattendraget. Foljande namnpar finns: Ala-Jatko Mattila nr 2, Yli-Iatko d:o nr 1,, Ala-Kangas Keriisjoki i Karl Gustav nr 8, Yli-Kangas tr 9, Ala-Kauppi Kukkola m 30, Yli-Kauppi nr 29 , Ala-Kerf/rz Kukkola nr 1.5, Yli-Kerttu nr L4, Ala- Kummu Kukkola m 13, Yli- Kummu nt 12, Ala- P esula Karungi nr 1,8, Yli- P esula nr

17 , Ala-Selvrilri Nedre Vojakkala nr lL,Yli-Selviiliinr 10, Ala-SiinkeldMattilam l.l., yli-SAnkelA nr 5 samt Ala-Vaara Kukkola nr 19 och Yli-Vaara nr 18. En tredelning fcireligger iAla-Matti Kukkola m26, Keski-Matti nr25 och Yli-Matti nr 24. Samtliga dessa anger hemmansklyvningar, och det senare namnelementet stir fcir ursprungs- hemmanets namn. Eftersom alla utkluvna hemman har eget nummer i bek 1874 har klyvningarna alltsA dgt rum fore detta irtal. For delhemmanenAla-Nikulas ochYli- Nikulas pi Korpikyldnr lT liksom fdr Ala-Tano ochYli-Tano pi Mattila nr 14 kan klyvningen dbremot forliiggas till efter ndmnda irtal. De har ju dfl inte fitt eget hemmansnummer. En andra namngrupp som berSttar om hemmansklyvningar 5r den diir ett gam- malt hemmansnamn fitt de kontrastiva bestiimningarna Mdki- och Ranta-. Hit hor Mdki-Anttila Lapptrhsk nr 9 och Ranta-Anttila m 8, Mdki-Harila Kukkola nr 35, Ranta-Harila nr 34, Miiki-luhoYuono nr 9, Ranta-luho m 10, Mdki-KittiKarungi nr 1.5, Ranta-Kittim 1.4, Mtiki-Lauri Kukkola nr 36, Ranta-Laurinr 33, Mdki-Paavo Kukkola nr 20, Ranta-Paavo nr 21, Miiki-Perttu Lapptriisk m 13, Ranta-Perltu m 12, Mdki-PietildMattilanr 13, Ranta-Pietiliinr 12, Mdki-Saukkola Lapptriisk nr L2, 106

Ranta-Saukkolanr 11, Miiki-Taneli Vuono m 13, Ranta-Tanelim 14, Mdki-Viinala Vuono nr 11, Ranta-Viinala nr 12, Mdki-Viinikfta Kukkola nr 35, Ranta-Viinikka nr 32 och Mdki-Vittikko Keriisjoki i Nedertornel nr 7 och Ranta-Vittikko nr 6. Samtliga dessa hemman har egna hemmansnummer, och klyvningarna miste alltsA, liksom for det overv2igande antalet hemman med namn ph Ala- och Yli- forltiggas bortom in 1874. Ett enstaka Miiki-Juntti utan nigot motsvarande namn pi Ranta- finns pi Siijvis nr 6. Den har enligt en uppgift dven ben5mnts Mtikitalo och forhil- landet till det Juntti eller Juhon-luntti som likasi betecknat nr 6 iir oklart. Hemma- net nr 26 i Korpikylii har kallats Ranta-Niva for att undvika forv2ixling med nr 18 Niva, som dock aldrig kallats MZiki-Niva.

Andra namnpar Det finns ocksi andra namnpar som kan tSnkas antyda en dldre samhorighet. En sidan foreligger sannolikt i Kukkola mellan Iso-Kauppiphm29 och Pikku-Kauppi pi nr 30. Att Kauppi hiir iir att se som ett g6.rdsnamn, inte ett personnamn torde sti helt klart. Att det pi var och en av tvi granngardar skulle ha rikat finnas husbonder med samma fornamn och att en av dem betecknats som pitagligt stor, den andre som pitagligt liten, 6r nog nigot som knappast har en pitaglig sannolikhetspriigel. Dessutom tillkommer att girden nr 29 Iso-Kauppi hiller 1/+ mtl och iir dubbelt si stor som Pikku-Kauppi med '/e mtl. En liknande relation foreligger mellan Vdhd- Viiki'lill-Y.'Vuono nr L9 om'l,,mtlochViiki nr 18, enligt Hederyd 19BB s 107 alternativt benhmnt Iso-Viiki 'stor-V.' med'/o mtl. Hemmanen Iso-KauppilaLapp- trdsk nr 5 och Pikku-Kauppila nr 6 6r diremot mantalsmissigt lika stora, och den i namngivningen markerade skillnaden mflste hiinfora sig till nigon annan faktor. Har minne Iso-Kauppila haft en storre mangirdsbyggnad? Nigot liknande giiller kanske 6ven Mattila nr 1\ Pikku-Srinkeld, avenkallat Ala- Sdnkelii, diir bida bendmningarna givits i kontrast till Yli-Siinkelii pir nr 5. Bida hemmanen har samma mtl, men de ligger inte intill varandra. Man vill dock giirna tiinka sig nigot samband, men hur detta kan ligga till iir oklart. Klar samhtirighet foreligger mellan Ky lmd- Leskelii'kall-L.' och Liimmin- Les keli) 'varm-L.' Nedre Vojakkala nr 8-9 liksom Kylmd-Hemphiiiilii och Liimmin-Hemp- hddld Kukkola nr 42. De bida sistniimnda ligger visserligen pi samma hemmans- nummer men ir tST4hadenr 42 Hemphiiiild2 brd, och klyvningen var di i realite- ten genomford. Nigra uppgifter om vari skillnaden Kylmii-, Liimmin- bestir fore- ligger inte. Man kan gissa att girdarna med namn ph Kylmii- haft ett for frost mer utsatt liige. Uwi-Kenttd'ny-K.' ochVanha-Kenttii'gammel-K.' talar ocksi om ett kluvet ur- sprungshemman. For hemmanet ifriga upptas &r 1874 1 brd, och klyvningen for- skriver sig alltsi till efter detta ir. Namnen Uusitalo 'nygirden' och Vanhatalo 'gammelgirden' forekommer pi nflgra stiillen. Aven om namnen i sig inte talar om nigon parvis iildre samhorighet dr en s6dan iindi i vissa fall t?inkbar. Det giiller dock inte Vanhatalo phnr 2 i Leipi- 107 jiirvi. Av jb 1825 framgir niimligen att m 2 var ett ir 1766 upptaget nyb med fri- hetsbrev enligt res den27181783 medan res for nr L iir daterad den4161793. Nr 2 [r siledes byns iildsta gLrd. Uusitalo ochVanhatalo pi Tossa nr 2 in dbremot utbrutna ur den Keskitalo som ir 1874 redovisas pi numret ifriga. Oklart 5r hur det forhiller sig med Vanhatqlo ph m L7 i Korpikylii, en av Pipping-girdarna.

OrtnAmnsregister

Namn pi orter utanl'or Haparanda kommun hr kursiverade. Kursiverat sidnummer anger huvudstzille. ,Asterisk betecknar konstruerad namnform.

Aapajoki 28, 32, 66 Anurrti 49, 81, 88, 101 Granvik 97 Aava 78,99 Apajocki 31 Gumboda 89 Aavajhr',ri 35 , 37 , 39 Armassaari 26 Gummark 89 Aavanperd 78 Arpela 28, 3l , 32 Aavaviken 78 Asplund 97 Haakeli 93, 95 Afvenjerf 31 Asplunti'97 Haapakyla 21, 26 *Haapaniemen Ahvenjdrvi 28 ranta 64 *Haapaniernenr Akujarvi 59 Barsk 46 ania 61 *Haapaniemi Akusjiirvi 35 , 59, 65, 75 Benjamin(s) 73, 88 64 Ala-Jatko 70, 105 Biorkott 3l Haapaniemi 60, 63, 61,97 ,99 Alakangas 45 R jorko 32, 11, 90 Haaparannankvla 60 Ala-Kzrngas 105 Bodens kommun 90 F{aaparanta 63, 64 Ala-Kankaanranta 42 Brasilie n 42 Haapas aan 6J ,, 99 Ala-Karhuvaara 39 Bucht 43, 98 Haara 43, 99 Ala-Kauppi 105 Baverbdck 49 Haasiomaki 5I, 99 Ala-Kerttu 49, 105 Borjelsbyn 90 Haavistomaa 45, 99 Ala-Kukkola zt7 I{akkanen 39, 51, 96 Ala-Kummu 49, 105 Curtelius 70., 98 Flakkas 57,96 Alam aa 49, 102 I[arnmas 43, 51, 95, 99 Ala-Matti 50, 98, 105 Daneli 84, 88 Hammasforsen 99 Alanen Kerasjoki 67 Hammaskoski 51" 99 Alanenpdrl 105 E,ero 88 Hannu 70, 88 Ala-Nikulas 105 f,ffrai 46. BB Hapaniem strandh 63 Ala-Pesula,13, 105 E,nqvist 16, 98 Hapanierni 63

Alapaa 51 Erkki 49. 88 Haparanda by 35, 36 , 60 , 63 , Ala-Rov a 46 64, gB, 91, 97, 98, 9(). 100, Ala-Selvali 73. 105 Fia.ili 101 103 Ala-Shnkela 70, 105, 106 Fjaali 84 , 99 Flaparanda kommun 25, 32, Alatalo 42, ,r+8,, 53, 67, 104, Forslun d 73 53,81, 101 105 Franki 47 Haparanda stad 97 Ala-Tano 70, 105 Frankki 83, 95 Haparanda 23 , 24., 25 , 28, 30, ALatornio 24, 30, 32, 9t) Frankki(la) 103 37 , 36, 60 , 67 , 63 , 64 . 98 Ala-Vaara 50. 105 Frankkilantor ma 4l Haparandahamn 60 Ala-Vojakkala 71 Frankkila 49 Hapnemi 63 Alkkukt 21, 2t) Fraki 48, 95, 10:J Harila 49 Angeria 39, 9.3 Friikinsaari 48 Harila 48,49,93 Ankeria 39 Foorari 95 Harilunloukko 19 Antti 46, 88 Harilanmdki 18, 49 , 93 Anttila 51 , 93 Grankullen 6zl Harju 16, 99 110 Ortnamnsregister

Harjukangas 99 Juntti 82, 88, 106 88, 91 , 92, 93, 94, 95, 96, Harjunkangas 46 Juoksengi 26 98, 99, 100, 104, 105

Harjunpzizilystzi 46 Juoksenki 24, 40 Karunki 24 , 30 , 32, 37 , 40 ., 47 , Harrioj a 82, 99 Juuso 46, 50,84, 88 42, 48 Haukijhrvi 35 , 3J , 39, 702 Juusola 70, 94 Karunki socken 66 Heikka 49, 78, 88 Jyrkkii 51, 92 *Karvunge 40, 42 Heiskala 84,93 *Jdrventalo 99 *Karvunki 40, 42 Helsingebyn 24 J6rvi 78,99 Kattilasaari 37 , 44, 45 , 65 , 66, Hemmola 10, 93 67,75 *Hempeela 95 Kaakamo 24,26,28,, 32 Kattilasaarii 85 *Hempheeld 95 Kaakkurijiinkkii 49 Kattilavaara 45 Hemphaala 49, 95, 106 Kaakkurilammi 49 Kauppi 49, 88, 106 Herra 98 Kaaljuhaani 60 Kauppil a 50, 94 Herttoniemi 9l Kainuunjoki 57 "Kelspesk" 28,74 Hietaniemi 24,26 Kainuunkylii 24,26, 46 Kelspeske 66 Hirsikan gas 46, 99 Kaisajoki 28, 3l Kenttd 44, 703 Hooka 84, 88 Kakama 3l Kerttu 49, 88 Hovslag are 70 Kalankenttei 45, 703 Kerttujoki 97 Huhtasaari 84, 99 Kaliosto 44 Keriiinen 66 Hulkof 46, 98 Kalix kommun 90 *Keriisejoki 66 Hulkoff 98 Kalix 90 *Kerf,isenjoki 66 Huuvslaakari 70, 95 Kalixdalen 27,28 *Keriisjoki 66 Hylkofi 16, 98 Kalixiilven 27, 57 Keriinen 66 Hyny 92 Kallioinen 44 *Ker[sjoki 66 Hyny(lei) 43 Kallioniemi 44,99 Kerdsjoki 28, 31, 32, 35, 37, Hynylei 93 Kalliostenmaa 43, 44 43, 44., 59,65, 66, 67,73, Halsingebyn 46 Kamlunge(n) 42 74,75, 76,78, 88, 96,97, Hdrkhniemi 18, 99 Kamlunge 42 99, 100, 101, 102,103, 105, Hhrkdvaara 48 *Kampelunki 42 106 Kangas 43, 5t, 100 Ker[sjokidalen 36 Impilahti 9l Kankaanranta 42, 99, 100 Keriisjflnkkei 35, 37, 44, 48, Innala 18,93 Kankaan-Viinikka 50 66, 67, 75, 95,, 96, 99, 100, Isareeli 88 Kantomaa 70., 700 102, 103, 105 Iso-Karsikkojzirvi 65 Karhakka 73 Keski-Kankaanranta 42 Iso-Kauppi 49, 106 Karhuvaara 35, 37, 39, 52, Keski-Matti 50, 105 Iso-Kauppila 50, 106 88, 91 ,93,94,96, 700,702 Keski-N aattijarvi 71 Iso-Kenttd 44 Karkeinen 46, 96, 97 Keskitalo 42, 45, 48, 53., L04, Isokoski 50, 99 Karkiainen 46, 96, 97 705, 1.07 *Kielaspieske Isonkyldntormd 46 Karl Gustafs socken 27 76, 77 , 78 Iso-Ttrohea 46 Karl Gustav 23, 24, 25, 26, " Kiffwistranda" 28 Iso-Viiki 84, 106 30, 32, 34, 36, 88, 105 Kifviranda 37

Israeeli 88 Karl Gustavs socken 28, 35 , Kinnun en 43 , 50, 96 Israeli 97 37 , 43, 66, 67 , 68, 74, 75, Kirkkokangas 42 Ita-Nikk ala 78 100 Kirkonkangas 40, 41 Karl Johans stad 60, 67 Kitti 43, 92 J atko 92 Karsikko 65, 85, 89, 103 Kittile 73, 94 Joki 12, 6l , 99 Karsikkojzirvi 35 , 59 , 65 , 1,02, Kiviniemi 89 Juho(n)-Juntti 84, 93 103 Kiviranta 28, 32, 63, 64 J uhon-J untti 83 , 106 Karsikonmaa 65 "Kihrsback" 75 lukkas (jiirvi) 59 Karungi 24 , 28,29 , 31, , 32, 34 , Kiiirsbiick 31 , 66,73 Junkkala 84. 193 35, 37, 40, 42, 51., 52, 70, "Kidrssbdck" 37 Ortnamnsregister 17I

Kizirssbzi ck 71 Korva 78 Lungnet 98 Knuuti 44, 19 , 88 Lingbacken 5L Kohre 78 Lahtt 16,49,51, J3, J8,82, Lingtriisk 52, 68, 87 Koivukylii 24, 26, 93 100 Lflngtriisket 68 Kommes 92 Lahtis 82 Liihdet 50, 100 Kopukk a 64, 9J , 703 Laifvajerf 31 L[mmin-Hemphaala 106 Korpi 49, 100 Laifvaniemi 3l Lzimmin-Leskele T, 106 Korpijdrvi 35 , 37 , 45 Laiti 19, 89 Lovheden 42 Korpikyld 24, 26, 28, 29 , 31, Laitikka 89 32, 31, 35, 3l , 45, 49, 88, Laitila 89 Mai-Hannu 85, 93 89, 93, 94, 95, 96, 98, 99,, Laiva 84, 90 Margihuhta 52 100, 101 , 702, 103, 105, Laivajarvi 28, 32, 90, 91 Margretelund 70,98 106, 107 Laivaniemi 21, 26, 28. 32, 90 , Marja-Lassi 78, 89,93 Korpis 100 97 Markinhuhta 103 Korpivaara 45 Lammasvaara 41 Matarengi 26 Korva 78, 100 Lapinjarvi 32 Matarenki 24 KorvenpdA 19, 100 Lapiom aa 41, 102 Matarinki 40 Korvi 49, 100 Lappijerf 31 Matin-Lassi 81, 93 Koskenpaa 49 Lappiniemi 83, 100 Matti 50, 88 Koski 49, 50,, 78, 100 Lapptrlsk 32 , 35, 36, 3] , 50, Mattila 24, 26, 28,29, 37, 32, Kotalahti 100 51, 88, 92, 94, 96, 99, 100, 35, 42, 61, 63, 68, 69, 70, Kouri 78, 96 101,, 1,02, 103, 105, 106 88, 92, 93, 94, 95, 98, 100, Koutoj arvt 66 Lapptrzisket 50, 51 101, 105, 106 Krook 60, 9l Lass-Heikki 84, 93 Metthvainio 46, 1.03 Kriklun d 97 Lasu 46, 88, 91 Michelsaar 24 Kuckoia 31 Lauri 46, 88 Mikko 84 Kuis rr 46, 98 Lehonm aa 65 Mikkonen 84, 96 Kuivakangas 24, 26 Lehtikangas 12, 43, 100 Missnit 79 Kukko 11 , 48, J3,93,96 Lehtipalo 100 Mooses 70, 88, 98 Kukkola 24, 26, 28, 29, 32, Lehto 51, 100 Morjiirv 42 34, 35, 36, 3J, 46, 49,, 52, Leipijdrvi 35 , 36, 3l ., 51, 52, Mulju 93 70, 88, 92, 94, 95, 96, 98, 66, 68.,89, 93,95,96, 106 Muonionalusta 46 99, 100, 101 , 102, 103 ., 104, Lempisaari 9l Mursu 39, 67, 68,96 105,106 Leppine n 73 Mustaparta 78, 93 Kukkolaforsen 100 Leppdniemi 83, 10t) Maki 81, 83 Kukkolan taipale 702 Leske[6 73,94,98 Maki-Antilla 51, 105 Kulluvaara 51, 100 Leski 82, 98 Maki-Harila 48, 105 Kummela-Gumbole 89 Liedakala 37 Miiki-Juho 84, 105 Kummila 89 Liedakkala 28 Miiki-Juntti 106 Kummu 49, 89, 90 Liikamaa 44, 103 Maki-Karhuvaara 39 Kurkinen 78, 96 Liisa 50, 88 Maki-Kitti 42, 43, 105 Kylma-H[mphtidla 106 Lill-Karsikkojdrvi 65 MAki-Lauri 105 Kylmzi-Leskeld 13, 706 Linkanmaki 51 Miiki-Paavo 50, 105 Kyrkholmen 10, 47, 12 Linkka 51 Miiki-Perttu 51, 105 Kyosti 82, 88 Lomakk a 73, 89, 103 Maki-Pietilii 70, 94, 105 Kdrespecke 75,l6 Lomkhrr 49 Miiki-Saukkola 51, 105 *Lomtj Kdrespeska 76 arn 49 Miikitalo 44,106 Kdrespeske 76 Loppi(s) 72 Maki-Taneli 84, 106 Karingsjon 59 Lugnet 70 Maki-Viinala 106 Khrrback 43 Lugnetin talo 70 Maki-Viinikka 50, 106 Konolii 28, 31, 32 Lule 90 Meki-Vittikko 67, 706 Il2 Ortnamnsregister

Mokszi 103 Nivanpdd 46 Pesu(la) 43 Mortberg 98 Nottriisk 79 Pesula 91, 94 Nottrdsket l9 Pettersberg 85 Naartijarvi 28 , 35, 70 Notviken l9 Peurava ara 14, 100 Naarttijdrvi 70 Nuoliniemi 73, 100 Pieti 50, 88 Naatjdrvi 70 Nutikummu 89 Pietill 94 Naatselka 70 Nuti-Kurnmu 89, 93 Pikku-Kauppi 49, 706 Naattijhrvi 70 Nutikumpu 68 Pikku-Kauppila 50, 106 Nakkula 43 Nalti 46, 95 Pikkuniemi 85, 100 Napi 45 , 48, 95 "Ndre E,lfven" 69 Pikku-Sankelei 106 Nartijerf 31 Neirehohnen 69 Pipinki 46, 98 Nasua 104 Ndren 68, 69 Pipooni 98 Nausa 64 Nhren(n) 69 Pipping 98, 107 Navettakangas 43 "Nziresarj" 69 Pipuuni 98 lVeder Raumo 37 Nzirsta 64, 104 Pirkkio 24 , 26, 28, 32, 47, 56, Neder-Vojakkal a 4l Niira 42, 63, 64, 69, J0, 98, 63,90 Nederkalix sctcken 27 101 Pirrill 16, 94 l'{ederluled socken 28 Nzirei(ma) 69 Pitkajlrvi 35, 3J, 52, 59, 65, Nedertornei 23 , 24, 25 , 30, Nzirzisaari 69 68, 78, B] 32, 34., 36, 3J , 57, 66, 96, Pitkamdki 51 91,99, 106 Oja 50 , 70,94, 101 Piuva 85, 92

Nede rtorneA socken 23, 2J , Ojakkala 12 Plassinrrokka 82

28, 35,36, 43, 44, 45, 53, O jala l0 , 94, 10 1 Pohjanen 66. 85, 9l 55, 66, 6J,71,15., 101 Olkamanki zl0 Prasilia 42 Nedervojakala 31 Ollila 94 Pr:intijdrvenoj a 82 Nedre Liakka 32 Ollincn -16. 96 Preintijhn,i 82 ll/edre Raumo 32 Pudas 24., 26, 28, 32 Nedre Vo jakk ala 29 , 32, 31, Paavo 50. 88 Puhti 43 35, 59, 65, 71 , 85,, 88, 89, Pajala 96 Puotiniemi 78. 98, 100 91,96, 100. 103, 105 Pajala 39,, 94 Puotu 50 Nedre-Vojakkala 106 Pajala by 95 Purra 43,70, JB Nerem 69, 83 "Pajala torp" 39 Pyyny 82 *Nidrheimr 69 Pajala torp 39 Pdtan 3l Niemi 82, 83, 100 Palo 73, l0l, 103 Pt)kkilti 24, 26 Niemis(el) 24, 26 Papin talo 85, 98 Porhola 49, 91, 100 Nikkala 28, 37 ,32, 35, 37 , 50, Pappi 85, 98 66, 68, 73, 74. 15, 76, JJ, Pappila 94 Ranta 78,84, 10i 78, 83, 89, 97, 93, 94, 96, Parrasrnaa 45. 100, 105 Ranta-Anttila 51, 105 98, 99, 100, tr01, 103 Parski 46, 95 Ranta-Harila 48. 105 Nikkalahalvon 61 Parviainen 6J , 9J Ranta-Juho 8r1, 105 Nikkalanlahti 78 Pekka-Saari 84 Ranta-Kitti 43, 105 Nikkalan lampi 77 Pekula 18. 91 Ranta-Lauri 105 Nikkalanvainio 15., 18, 103 Pelli 89 Ranta-Nwa 16. 106 Nikki 50, 88 Pellikkzi 78, 85, 89 Ranta-Paavo 50, 105 Nikku 89 PeLlo 24, 26, 96 Ranta-Ferttu 5l . 105 Niku 46, 88, 89, 98 Penjaami 73, 88 Ranta-Pietilii 10, 94, 98, 105 +Nikula 89 Pent-Heikki 78, 89, 93 Ranta-Saukkola 51, 106 Nikulas 89 Perttu 13, 16, 51 , 88 Ranta-Taneli 84, 106 Niska 50, 85, 100, i01 Pertunp aa 13 , 16 Ranta-Viinala 106 Nissi-Saari 84 Pesonen 96 Ranta-Viinikka 50, 106 Niva 46 , 101 , 106 Pesu 91. 104 Ranta-Vittikko 67, 106 Ortnamnsregister 773 *Saukkolanpa[ Raumo 21., 26, 28, 29 , 91 51 Sddrhoovi 64 Rausti 39. 91 "Seitenkare" 28 Solkzisaart J3 Raustinpziii 39 Seitskari 80 Rautio 50 Seittenk aarr 79 Taavo 46. 88 * Reposa ari 702 Seittu 92 Taavola lO, 94 Revonnierni 85, 102 Seittu(la) 42, 43 Taipale 46 *Revonsaarenniemi 85, 102 Seitzenkari 31 Taivalsa ari 46, ).02 'fandfors Revonsaari 85 . 102 Selvzi(lzi) 73 51 Risto 51, 88 SelvdlA 9-1, 95 Taneli 84, 88 Rosala 19 Serkelax 24 Tano 70, 88 Roslax 19 Seskar 79 Tapani 50, 82, 88 Routu 71 Seskaro 28, 35, J9, 80, 96 Tervahovi 64 Rova 46, 85, 101 Simuna 88 Tikka 81, 96 Rovasaari 15, 702 Sipo 104 Tjohkkeras 59 Ruijantalo 70 Sipola 46, 94 Tjzirhov et 64 *Skeppet Ruona 84, 101 90 Tjorn 56 *Toivo(la) Ruosteo ja 84 Skonvik 84 48 Ruosteto ja 101 Snabb 45, 18 Toivolansaari 48 *'[-orn Ruotala 32 Snapi 45, 48,95 56 Ruskola 24, 26 Snall(i) 16" 95 Torna 55 Rutja 70 Sockdndan 5 I Torna 57 Rytivaara 14. 102 Sockf,nden 5 I Torne 56, 5l Ronnqvist 78 Solberg(s) 98 Torne lappmark 24 Sortti 81 , 96 Torne socken 23 'fornedalen Saangijoki 19 Soukolojiirvi 41 2l , 32, 36, 42, 5J , Saanginjoki 19 Staffans 82, 88 61,87,93 Saangisaari 79 Stora- Karsikko j iirvi 65 TorneA socken 23, 24, 26, 28, Saangivuctpio 79 Storfors 50 30, 5l

Saari-Kerttu 49 Stortrdsket 7B Torned stad 29 , 32, 6l , 62., 63 , Sakari 43, 88 Strom 49 90 Saksi 98 Styyrmanni 95 Torrrei 25, 53, 55, 60 Saks(i) 64, 9l Suensaari 24, 26, 28, 29, 56, Tornezilven 28 ,29, 56., 51, 60,, Salrni 84 64, 62, 53, 61, 69 --IJ Salmis 84 Sumperi 85 Tornio 53, 57 Sammuli 39, 73, 88 Sundholm 64. 9l Torno 57 Sangi 79 Sundholmen 64, 98 Tossa 35, 3l , 39 , 52 , 705, 107 Sangijhrvi 28, 35, 78, 19, 81 Suo 46, 101 Tuohea 46, 102. 105 Sangin 78 Suovaniemi 51,702 Tuohean Ylitalo 46, 105 Sanginjerf 31 Susi 81 ., 96 Tuoheanlahti 46 Sanginjoki l9 Sviinsaron 37 ''Tuohi-oja -16 *f'uohio Sanginj arvr 78, J9 Syltti 13, 92 ja 102 Sanginkyld 79 Sdifvits 31 Tuomaa 78, 9l *Tuomaan Sangis 79 Seiivi 81 talo 91 Sangisfln 92 Saivis 24, l1 f'uomas 49, 88 Sangisdlven J8, 19, 99 S[jvis 26, 28, 32, 35, 75, 78, Turtola 21, 26 SdnjasuoLo 19 19, 8l ., 82, 88, 95, 9J , 98, Tyyrrnanni 95 Sdnjavuoppe 79 99, 100, 102, 106 Tyyvi 95 Sanki 78 Szijvisviken 82 " Tdrneft stad" 60 Sattajiirvi 82 Sankela 70. 94 " Tdrned Stad" 62 Sattaoj a 79, 82, 102 Siirkilax 23, 21 Tore 56 Saukkola 51. 96 Siiva.st 90,92 Tore socken 2J ll4 Ortnamnsregister

Torma 46, 101 Vuomajoki 43 Yli-Kummu 49, 105

Tormdnen 82,9J Vuono 24 , 26, 28, 32, 35, 61 , Yli-Matti 50, 105 Torne 24 83, 94, 85, 8J, 88, 90, 93, Yli-Nikulas 105 91,95,96,97 ,99, 101, 105, Yli-Pesula 43, 105 Unbyn 90 106 Yli-Rov a 46 *Uolikainen 96 Vuonon oja 28, 35, Bl, 85 Yli-SelvAla 73 Utter 83 Vuonoviken 83 Yli-Seinkeld 70, 105,, 106 Uusi-Kentta 44, 106 Vuopio 46,18,, 101 Ylitalo 42, 46, 53, 104, 105 Uusitalo 706, I07 Vuoti 92 Yli-Tano 70, 105 Vuoti(la) 50 Ylivaar a 39 Vaara 46, 19, 50, 101 Vuotila 94 Yli-Vaara 50, 105 Vaaraniemi 49 Vdnafjtirden 83 Yli-Vojakkala 85 Vaaranpadlystd 49 Vahajdrventalo 65 Ytteri 95 Vanha-Kenttd 44, 706 Vahajdrvi 65 ,, 102 Vanhakyla 24, 26 Vaha-Karsikko jdrvi 65 Aija 46, 93 Vanhatalo 46,6J,68, 69, 106, vaha-viiki 84, 106 Angesdn 27 rcl Vzilikoski 13, 44 * Vatsan t ji 1 l Vdstra Nikkala 78 Ofver Raumo 3l viiki 94, 101, 106 Wonorn 83 Ofvervo jakala 31 Viinala 84,95 Wflnum 31 Overkalix socken 2l Viinikka 50, 88 WAnunoja 31 Overtorned 23, 24, 44 Vitsaniemi 24,26, rc2 Overtorned socken 2J * Vitsanki 4\ Yle-Selvala 105 Ovre Liakka 32 Vittangi 4l Yli-Jatko 105 Ovre Raumo 32 V ittanki 40 , 41 Yli(nen)-Jatko 70 Ovre Vojakala 68 Vittikko 50. 61, 101 Ylikang as 44 Ovre Vojakkala 29 , 32, 31, Vittikkohuhta 51, 103 Yli-Kangas 105 35, 65 , 66, 85, 89, 92, 93, Viuhko 50, 92 Yli-Kankaanranta 42 95,91, 98, 100, r07,102 Vojakkaanniityt 72 Yli-Kauppi 105 Ovre-Vojakkala ll Vojakk ala 24 , 26, 28, 29 , 16, Yli-Kerttu 49. 105 Oysti(la) 78, 94 19, 65, J|, 72, 85 ., 93 Yli-Kitti 43 Vuolikainen 46. 96 Yli-Kukkola 4l

OCH F'OLKMINNESARKTVET I UMEA

Serie A. Dialekter 1. Evert Larsson.--Sven Sciderstrom, Hossjtimilet. Ordbok over en sydviisterbott- nisk dialekt. L979. Pris 100 kr. 2. Algot Hellbom, Aldre kiillor till Medelpads bygdemil. 1981. Pris 50 kr. 3. Olavi I(orhonen, Samisk-finska bittermer och ortnamnselement och deras sla- viska bakgrund. 1982. Pris 50 kr. 4. Magdalena Hellquist, Abraham Abrahamsson Hiilphers och folkmilen i Wes- terbotten. Ett bidrag till dialektstudiets historia. 1984. Pris 35 kr. 5. Harald Fors, Ordbok over Ore-Lingselemf,let - en svensk dialekt i sodra Lapp- land. 1984. Pris 100 kr. 6. Harald Fors, Register till Ordbok over Ore-Lingselemilet - en svensk dialekt i Sodra Lappland. 1985. Pris 50 kr. 7. Folkmiisberdttelser frin Viisterbottens inland - inspelningar frAn OrtrZisk soc- ken - utskrivna och kommenterade av Harald Fors. 1986. Pris 50 kr. 8. Margareta Svahn, Finnskiigg, tdtel och sia. Om folkliga namn p& griis. 1991. Pris 150 kr.

Serie B. Namn L. Nordsvenska ortsbooknamn sammanstiillda av Lars-Erik F.dlund. L984. Pris 125 kr. 2. Lars-Erik Edlund, Studier river nordsvenska ortsbooknamn, 1985. Pris I25 kr. 3. Else Britt Lindblom, Studier

Serie C.,Folkminnen och folkliv 1. Phebe Fjellstreirn, Viickelseh, fol usiken och folkrcirelserna. 1981. Pris 35 kr. 2. Visor i viisterbottnisk tradition. I urval av Alf Arvidsson. 1981. Slutsild. 3. Vitra och biiran. Tvi studier i norrliindsk folktro. Av Alf Arvidsson och Tone Dahlstedt. 1983. Pris 50 kr. 4. Alf Arvidsson, Arbetslivets folktro. En sammanst?illning av traditionsmaterial frin ovre Norrland. 1986. Pris 50 kr. 5. Carl Johansson, Mujto. Minnen frin jiigar- och fiskartiden och den gamla ren- kgnstens dagar. 1989. Slutseld. 6. Slatta fra lVtisterbottn. 4L5 spelmanslitar frin Viisterbotten samlade och kom- menterade av Siw Burman och Gunnar Karlsson. 1987. Pris h2iftad 275 kr.In- bunden slutsild. 7. Magdalena Hellquist, BAttre gri kaka iin ingen srnaka. Ordsprflk och talesatt i Ovre Norrland, samlade och kommenterade. it986. Slutseld. 8. Albin Edlund. Virleden. Minnesbilder frin Holm