Seamboth Blogs

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Seamboth Blogs Blogs2 Table of contents HOW WE DO IT Investigating underwater vegetation Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 8 Wading points Suvi Saarnio, Metsähallitus 9 Drop-videos Suvi Saarnio, Metsähallitus 10 Field excursion to the Bothnian Bay National Park, Finland Essi Keskinen, Metsähallitus 11 Arcihpelago days, Perämeren saaristopäivät Essi Keskinen, Metsähallitus 12 Intern edition Susanna Greus, Metsähallitus 13 Estimating human pressures at the Bothnian Bay Leena Laamanen, SYKE 14 Harmonizing definitions Essi Keskinen, Metsähallitus 15 Data collation Jaakko Haapamäki, Metsähallitus 16 Organization Essi Keskinen, Metsähallitus 17 Modelling biotopes Matti Sahla, Metsähallitus 18 Modeling of potential habitats for Fourleaf mare’s tail Jaakko Haapamäki, Metsähallitus 19 Use of Earth Observation for monitoring Sampsa Koponen, Kari Kallio, Jenni Attila, 20 of aquatic environment Hanna Alasalmi, Mikko Kervinen, Vesa Keto, Eeva Bruun Zonation - Planners’ little helper Elina Virtanen, SYKE 21 Practice makes a professional Essi Keskinen, Metsähallitus 22 Diving into human pressures Eveliina Lampinen, 23 Empowering the stakeholders Essi Keskinen, Metsähallitus 24 One Bothnian Bay, and a sea of laws regulating it… Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 25 What is valuable nature? Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 26 Modelling anthropogenic pressures Marco Nurmi, SYKE 28 Diving Suvi Saarnio, Metsähallitus 30 Species identification Essi Keskinen, Metsähallitus 32 Stories from the Depths Aarno Kotilainen, GTK 34 – A Brief Guide to Reading Sediment Archives Final seminar – done! Essi Keskinen, Metsähallitus 35 Mapping seafloor habitats Gustav Kågesten, SGU 36 FIELD STORIES Flashbacks to the summer and field surveys of 2017 Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 38 Oh, Monday… Suvi Saarnio, Metsähallitus 39 Springtime means eggtime Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 40 Stumbling upon the sheated pondweed Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 41 Making new friends Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 42 The sea is not always deep… Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 43 SGU finally arriving at the scene Gustav Kågesten, SGU 44 for our first week of field work! Offshore again Outi Hyttinen, GTK 46 It’s not what you know, it’s how shallow you can go Jussi-Tapio Roininen, Latvasilmu osk 47 Field season 2018 – SGU Ola Hallberg, SGU 48 Working close to human pressures Suvi Saarnio, Metsähallitus 49 Underwater in the shallow bays Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 50 Memories from summer Essi Keskinen, Metsähallitus 51 Windy June Suvi Saarnio, Metsähallitus 52 Heat wave Suvi Saarnio, Metsähallitus 53 Metsähallitus and Geological Survey Suvi Saarnio, Metsähallitus 54 of Finland mapping the clay canyon together Mud on the deck – and in my mouth Aarno Kotilainen, GTK 55 The end is near Suvi Saarnio, Metsähallitus 56 S/V Ocean Surveyor Reporting from the Bothnian Bay Ola Hallberg, SGU 57 2 Table of contents PEOPLE BEHIND THE SCENES Essi Keskinen, project coordinator Essi Keskinen, Metsähallitus 58 Linnea Bergdahl, marine biologist Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 59 Outi Hyttinen, marine geologist Outi Hyttinen, GTK 60 Waltteri Niemelä, researcher Waltteri Niemelä, SYKE 61 Tupuna Kovanen, terrestrial biologist Tupuna Kovanen, ELY 62 Elina Virtanen, marine (bio)geographer Elina Virtanen, SYKE 63 Suvi Saarnio, physical geographer Suvi Saarnio, Metsähallitus 64 Jaakko Haapamäki, environmental planner Jaakko Haapamäki, Metsähallitus 65 Peter Slagbrand, marine geologist Peter Slagbrand, SGU 66 Leena Laamanen, geographer Leena Laamanen, SYKE 67 Petra Pohjola, marine biologist Petra Pohjola, Länsstyrelsen 68 Aarno Kotilainen, marine geologist Aarno Kotilainen, GTK 69 Merja Lipponen, ecologist Merja Lipponen, ELY 70 Gustav Kågesten, marine geologist Gustav Kågesten, SGU 71 SPECIAL SPECIES Fourleaf mare’s tail (Hippuris tetraphylla) Essi Keskinen & Linnea Bergdahl 72 The Baltic water-plantain, Alisma wahlenbergii Linnea Bergdahl & Essi Keskinen 73 The peculiar moss ball Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 74 Indicators Essi Keskinen, Metsähallitus 75 Vaucheria Petra Pohjola, Länsstyrelsen 76 Nuttall’s waterweed – an invasive species Petra Pohjola, Länsstyrelsen 77 Braun’s stonewort (Chara braunii) Petra Pohjola, Länsstyrelsen 78 We have it, you don’t Essi Keskinen, Metsähallitus 79 Seabirds – a part of the sea Petra Pohjola, Länsstyrelsen 80 Water mosses Essi Keskinen, Metsähallitus 81 Fish that can be seen Essi Keskinen, Metsähallitus 82 Searching for Macroplea pubipennis Petra Pohjola, Länsstyrelsen 83 Phragmites australis Sjef Heijnen, Metsähallitus 84 Pygmy waterweed Crassula aquatica Essi Keskinen, Metsähallitus 85 Fresh water species in the Bothnian Bay Essi Keskinen, Metsähallitus 86 Water soldier Stratiotes aloides Essi Keskinen, Metsähallitus 87 Pretty flowers Essi Keskinen, Metsähallitus 88 Algae and diatoms Essi Keskinen, Metsähallitus 89 Stoneworts of the northern Bothnian Bay Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 90 Round goby Essi Keskinen, Metsähallitus 91 Duck mussel Anodonta anatina Anna Antinoja, Metsähallitus 92 Endangered speciess Essi Keskinen, Metsähallitus 93 UNIQUE HABITATS Mudflats and estuaries Suvi Saarnio, Metsähallitus 94 Reefs Essi Keskinen, Metsähallitus 95 Sea ice Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 96 Artificial Reefs Ashley Gipson, Metsähallitus 97 Sandbanks Essi Keskinen, Metsähallitus 98 Who lives at the bottom of the sea? Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 99 Under the surface: Videoblog Suvi Saarnio, Metsähallitus 100 Exposed rocky shorelines – a grayling favourite Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 101 Flads, lagoons Essi Keskinen, Metsähallitus 102 Lack of Sea ice 2019-2020 Essi Keskinen, Metsähallitus 103 Pelagic Habitat Essi Keskinen, Metsähallitus 104 Clay canyons Essi Keskinen, Metsähallitus 105 Large shallow bays Essi Keskinen, Metsähallitus 106 Canyons – fast food available Aarno Kotilainen, GTK 107 3 Table of contents SPECIAL PLACES The Archipelago of Krunnit Suvi Saarnio, Metsähallitus 108 Rånefjärden Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 109 National Parks of the Bothnian Bay Linnea Bergdahl & Suvi Saarnio 110 Simo, Finland Essi Keskinen, Metsähallitus 112 Hailuoto island Essi Keskinen, Metsähallitus 113 Flads of Salmisudden Petra Pohjola, Länsstyrelsen 114 Kuusiluoto sawmill island Essi Keskinen, Metsähallitus 115 Kemi archipelago Essi Keskinen, Metsähallitus 116 Trefjärden Andrew Holmes, Länsstyrelsen 117 Liminganlahti Bay wetland area Essi Keskinen, Metsähallitus 118 HUMAN PRESSURES Trash Talk Ashley Gipson, Metsähallitus 120 Energy from thin air Essi Keskinen, Metsähallitus 121 REPORTS AND HIGHLIGHTED ISSUES Looking back in time Outi Hyttinen, GTK 122 Filling gaps with making maps! Essi Keskinen, Metsähallitus 123 SEAmBOTH in SDBday -satellite derived bathymetry Jaakko Haapamäki, Metsähallitus 124 technology and user forum Rare aquatic beetle found for first time in Sweden Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 125 Identified as a significant marine area by UN convention Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 126 Is our most valuable nature also our most endangered? Essi Keskinen, Metsähallitus 127 Low water & no water Essi Keskinen Metsähallitus 128 “Would you be my work-Valentine?” Essi Keskinen Metsähallitus 129 The importance of a friend in the field. PUBLIC OUTREACH School kids out of class rooms Essi Keskinen, Metsähallitus 130 Pooki Flakkaa – Raahe Maritime Festival 2018 Suvi Saarnio, Metsähallitus 131 The marine life of Bothnian Bay met the people Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 132 of Bothnian Bay – Skärgårdsfesten in Piteå 2018 Teaching the teachers Essi Keskinen, Metsähallitus 133 FINAL RESULTS Nature values Elina Virtanen, SYKE 134 Human pressures Marco Nurmi, SYKE 135 Earth Observation for monitoring our aquatic environment 136 Sampsa Koponen, Jenni Attila, Kari Kallio, Hanna Alasalmi, Mikko Kervinen, Vesa Keto, Eeva Bruun, Sakari Väkevä, SYKE Petra Philipson, Brockmann Geomatics Sweden AB (BG) Susanne Kratzer, Department of Ecology, Environment and Plant Sciences, Stockholm University Marine vegetation inventories Linnea Bergdahl, Länsstyrelsen 138 The Times They Are A Changin’ – and the landscape too Aarno Kotilainen, GTK 139 4 Table of contents METSÄHALLITUS MERELLÄ Oodi vapaudelle Essi Keskinen, Metsähallitus 140 Sukeltaminen on seksikästä Essi Keskinen, Metsähallitus 141 Tietoa kansalle Essi Keskinen, Metsähallitus 142 Ihanat kaivosmiehet Essi Keskinen, Metsähallitus 143 Sukellus erilaiseen pohjaan Essi Keskinen, Metsähallitus 144 Suomen luonnon päivänä Essi Keskinen, Metsähallitus 145 Koululaiset mereen Essi Keskinen, Metsähallitus 146 Paperilta maastoon ja takaisin Essi Keskinen, Metsähallitus 147 Kuva kertoo enemmän kuin tuhat sanaa? Essi Keskinen, Metsähallitus 148 Toimistopäiviä ja toimistopäiviä Essi Keskinen, Metsähallitus 149 Vuoden lyhin päivä Essi Keskinen, Metsähallitus 150 Hylkyjä, aarteita ja kuolleita Essi Keskinen, Metsähallitus 151 Valtakunnan laajennus Essi Keskinen, Metsähallitus 152 Suunnittelun suunnittelua Essi Keskinen, Metsähallitus 153 Kaiken ykseys Essi Keskinen, Metsähallitus 154 Armaat meren mnkijäiset Essi Keskinen, Metsähallitus 155 Hyvinvointia luonnosta Noora Kantola, Metsähallitus 156 Harvinaisuuksia bongaamassa Essi Keskinen, Metsähallitus 157 Saumatonta sidosryhmäyhteistytä Essi Keskinen, Metsähallitus 158 Tonnin sukellus Essi Keskinen, Metsähallitus 159 Kuitupuu karkuteillä Nikolas Sanila, Metsähallitus 160 Silonäkinparran metsästys Susanna Greus, Metsähallitus 161 Sammalviidakossa Essi Keskinen, Metsähallitus 162 Ei nimi miestä pahenna? Essi Keskinen, Metsähallitus 163 Vapaaehtoisten kantava voima Essi Keskinen, Metsähallitus 164 Punainen kirja Essi Keskinen,
Recommended publications
  • Rapport Norrbotten
    MASSGRAVAR I FINSKA KRIGETS SPÅR En osteologisk analys av skelettmaterial från Luleå och Jävre Lisa Hartzell 2015 Innehåll Inledning 2 Material 2 Historisk bakgrund 3 Syfte och frågeställningar 4 Tack 4 Metod 5 Identifiering 5 Minsta individantal 5 Könsbedömning 5 Åldersbedömning 6 Kroppslängdsberäkning 6 Tandstatus 7 Patologiska förändringar 8 Osteologisk analys 9 Jävre 9 Magasinsgatan 16 Resultat och diskussion 28 Minsta individantal 28 Könsfördelning 29 Åldersfördelning 30 Kroppslängdsberäkning 31 Tandstatus 32 Patologiska förändringar 38 Icke-metriska särdrag 45 Isotopanalyser 47 Vilka var de? 48 Sammanfattning 49 Referenser 50 Osteologisk ordlista 52 Bilagor 53 1. Gravtabell 53 2. Isotopanalys 55 1 Inledning I museernas samlingar finns många fyndmaterial som sällan eller aldrig undersöks av forskare. Detta gäller även osteologiska material. I november 2012 blev jag tack vare ett inlägg på Norrbottens museums kulturmiljöblogg uppmärksammad på just ett sådant. Blogginlägget behandlade två gravmaterial från 1808-1809 års krig, vilka under 1970-talet undersöktes av museet. Det ena, en massgrav, låg i centrala Luleå och det andra i byn Jävre i Piteå kommun. I början av 2014 kunde jag genomföra en osteologisk analys av båda skelettmaterialen. Materialen är smått unika i Norrbotten, både genom att vara så välbevarade och från så sen historisk tid, och genom sin speciella kontext. Här har osteologin, genom att besvara specifika frågeställningar, potential att hjälpa oss att förstå vilka det var som begravdes på de här två platserna. Material Vid schaktning för vattenledningar 1972 undersöktes en massgrav på Magasinsgatan 7, kvarteret Haren, i Luleå (RAÄ 633, invnr 26 548). Delar av massgraven hade redan framkommit här 1906 och under 1960-talet.
    [Show full text]
  • Ortnamnen I Norrbottens Län Del 5 Haparanda Kommun
    OVNP NORRLANDS ORTNAMN utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umefl OVNP NORRLANDS ORTNAMN utgivna av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i [JmeA ORTNAMNtr,N I NORRBOTTtr,NS LAN DE,L 5 Haparanda kommun BE,BYGGE.LStr,NAMN Gunnar Pellij eff C Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umei 1992 issN 0348-7237 rsBN 9t-86372-23-8 @ AB c o Ekblad & co, vhstervik, t99z Innehell Forord 5 Litteratur och andra khllor 7 Forkortningar 2T Haparandakommun .:.. 23 Karl Gustavs socken 37 Namn pfl byar och bydelar 39 Nedertornefl socken 55 Namnet Tornefl 55 Namn pfl byar och bydelar 59 Namn pi gflrdar 87 Personnamn 87 Fornamn 88 Soldatnamn 95 A1dre finska sltiktnamn 95 Finska sltiktnamn pfl -nen 96 Svenska sllktnamn 97 Andra personbeteckningar 98 Naturnamn 9B Olika kulturforeteelser 102 L[gesbesthmning + -talo t04 Llgesbest[mning + gflrdsnamn 105 Andra namnpar 106 Ortnamnsregister 109 Fiirord I den av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umei utgivna serien Ovre Norrlands ortnamn, Ortnamnen i Norrbottens lan (ONON) framliiggs hiirmed Del 5 Haparanda kommun, Bebyggelsenamn. Den har utformats enligt i stort sett sam- ma modell som de tidigare utgivna delarna 3 A Bodens kommun, 7 A Kalix kom- mun, 9 A Lulei kommun, 11 A Pitei kommun och 13 A Overkalix kommun. Namn pfl byar och bydelar iir uppdelade pi de gamla socknarna Karl Gustav och Neder- tornefr, namn pi girdar behandlas dhremot i en for de bida socknarna gemensam avdelning. Framstiillningen inleds med en sammanfattning for hela Haparanda kommun. Manuskriptet har granskats av professorerna Sigurd Fries och Tryggve Skold samt arkivchefen Ake Hansson, som dessutom svarar for Forkortningar samt jbmte forfattaren for bildmaterial och litteraturlista.
    [Show full text]
  • Turistguide Haparanda
    Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Haparanda Fyra måsten när du besöker Haparanda - Tornio Kukkolaforsen Fiskemuseum Haparanda Skärgårds Nationalpark Stenåldersboplatsen i Saivaara Bottenvikens nationalpark Kommunfakta 01 Antal invånare 0 200 Yta 98 km² Centralort Haparanda Län Norrbotten Mer information 02 Internet www.haparanda.se www.haparandatornio.com Tidningar Haparandabladet www.haparandabladet.se Norrländska Socialdemokraten www.nsd.se HaparandaTornio Turistbyrå Öppet mån-fre 9-8, lör 0-5 Njut av dom härliga vidderna. Foto: Haparanda turistbyrå. Green Line, Tornio, FINLAND 0922-20 0, +358(0)6 43 27 33 [email protected] www.haparandatornio.com Välkommen till Haparanda-Tornio Notera Haparanda-Tornio är den snabbaste väx- gränsområde erbjuder med sina möjligheter 03 ande regionen i norra Sverige och Finland. och sin natur, återspeglas tydligt i sättet hur Exempel på vårt unika samarbete är etable- människorna i området tillbringar sin fritid och Nödnummer 112 ringen av bland annat IKEA och flera andra hur våra besökare njuter av sin vistelse här. Polis 4 4 stora affärskedjor. Här finns 34 000 invånare Landsnummer +46 och 1 900 företag. I regionen finns ett starkt Varmt välkommen! Riktnummer 0922 näringsliv med både handel och basindu- stri. Boende, hälso- och sjukvård, nöjen och livsmiljö är av högsta klass. Livet, som detta E.I.S. AB: Box 55172 504 04 Borås Sweden Tel +46 33-233220 Fax +46 33-233222 [email protected] Copyright © 2007 E.I.S. Protected by international law; any violation will be prosecuted. An Independent Tourist Information Company Eurotourism www.eurotourism.com Turistguide Haparanda Staden Haparandas historia Den 17 september 1809 slöts freden i Fredrikshamn och fredstraktaten ratificera- des 13 oktober.
    [Show full text]
  • Haparanda Archipelago National Park Gem of The
    just 1–2 ppm. 1–2 just the E4 at the signpost to the village of Nikkala. of village the to signpost the at E4 the embark passengers here. here. passengers embark centre, Haparanda. You get to the harbour by turning off off turning by harbour the to get You Haparanda. centre, offers temperatures for bathing. The sea has a salt content of of content salt a has sea The bathing. for temperatures offers boats sometimes disembark/ sometimes boats regional the from kilometres 18 is harbour Haparanda bound. In spring, the light and warmth return, and summer summer and return, warmth and light the spring, In bound. rounded by sea. Excursion Excursion sea. by rounded Tourist information: www.haparandatornio.com information: Tourist - ice becomes Gulf Bothnian the December, In century. per - sur Sandskär, of point most [email protected] the land has been rising, which it continues to do at 85 cm cm 85 at do to continues it which rising, been has land the - northern the to out bar sand www.nationalparksofsweden.se the one-kilometre, tapering tapering one-kilometre, the today’s coastal zone was completely under water. Since then then Since water. under completely was zone coastal today’s It is an experience to walk walk to experience an is It make the area unique in the world. Ten thousand years ago, ago, years thousand Ten world. the in unique area the make CONTACT / GETTING HERE CONTACT / GETTING NORDUDDEN 6 the extreme seasonal contrasts and the brackish seawater seawater brackish the and contrasts seasonal extreme the and recreational value.
    [Show full text]
  • Innovations in the Nordic Periphery
    Innovations in the Nordic Periphery Civil Municipal sphere sphere Business sphere Edited by Nils Aarsæther First published in 2004 by Nordregio. PO Box 1658, SE-111 86 Stockholm, Sweden Tel. +46 8 463 54 00, fax: +46 8 463 54 01 e-mail: [email protected] website: www.nordregio.se Innovations in the Nordic Periphery. Edited by Nils Aarsæther. Stockholm: Nordregio 2004 (Nordregio Report 2004:3) ISSN 1403-2503 ISBN 91-89332-42-3 Nordic co-operation takes place among the countries of Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, as well as the autonomous territories of the Faroe Islands, Greenland and Åland. The Nordic Council is a forum for co-operation between the Nordic parliaments and governments. The Council consists of 87 parliamentarians from the Nordic countries. The Nordic Council takes policy initiatives and monitors Nordic co-operation. Founded in 1952. The Nordic Council of Ministers is a forum for co-operation between the Nordic governments. The Nordic Council of Ministers implements Nordic co-operation. The prime ministers have the overall responsibility. Its activities are co-ordinated by the Nordic ministers for co-operation, the Nordic Committee for co-operation and portfolio ministers. Founded in 1971. Stockholm, Sweden 2004 Preface This report is a comparative in depth-study of the innovative processes taking place at the local community level in the northern Nordic peripheries. Professor Nils Aarsæther from the University of Tromsø has coordinated the project team ‘Institutions and Innovations’ consisting of researchers from the University of Iceland (Reykjavik), the Research Centre on Local and Regional Development (Klaksvik, Faroe Islands), the Roskilde University Centre, the Swedish Agricultural University (Uppsala), Lapland University (Finland), Bodø University College and the University of Tromsø.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Kartan Över Grundvattnet I Norrbottens
    Grundvattenkartor SGU Serie Ah nr 24 • Skala 1:250 000 och 1:500 000 Beskrivning till kartan över grundvattnet i Norrbottens län Description to the Hydrogeological map of Norrbottens county Thomas Aneblom Samordning, vattnet i jordlagren Co-ordination, hydrogeology of the Quaternary deposits Bo Thunholm Grundvattnets kvalitet och nivåvariationer Groundwater quality and variations in level Sune Rurling Källor, kartdatabaser Springs, map databases Jonas Gierup Vattnet i berggrunden Hydrogeology of the bedrock Uppsala 2005 1 I SSN 0280-0527 ISBN 91-7158-691-1 För information om jordarter och berggrund hänvisas till SGUs speciella jordarts- och berggrundskartor. Närmare upplysning erhålls genom: Kundtjänst SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING Box 670 751 28 Uppsala Telefon: 018-17 90 00 Fax: 018-17 93 70 E-post: [email protected] www.sgu.se Omslagsbild: Omslagsbild: Silverfallet, Bjökliden. Ett vattenfall där jokken rinner ner från fjället genom en canyon rakt ner i Torneträsk. Foto: T. Aneblom Cover picture: Silverfallet, Björkliden. A waterfall through a canyon into lake Torneträsk. Databearbetning även utförd av / Data processing also performed by: Jonas Gierup, Per Larsson och Magnus Åsman Layout / Graphic design: Ann-Christin Sjöberg 2 INNEHÅLL CONTENTS Abstract .......................................................................... 5 Sveriges grundvattenregimer ......................................... 24 Syfte ............................................................................... 5 Groundwater regimes in Sweden Databaser och utredningsmaterial
    [Show full text]