Kallelse Till Möte För Utskottet Botkyrka Som Plats

KALLELSE 1[1]

Utskottet Botkyrka som plats 2021-05-06 Kod: 1.1.1.6

Dnr: KS/2021:00020

Kallelse till möte för Utskottet Botkyrka som plats

Tid: 2021-05-18 , Kl: 09:00 Plats: Kommunalhuset, plan 4, Mälaren alternativt via Microsoft Teams Ordförande: Deniz Bulduk (MP) Sekreterare: Jesper Dahl

Ärenden: Dnr: BESLUTAS AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 6. Antagande Renhållningsordning 2021-2030 KS/2021:00063 BESLUTAS AV KOMMUNSTYRELSEN 7. Godkännande av Södertörnsgemensamt KS/2021:00176 yttrande över trafikförändringar i SL- trafiken 2021/2022 (T22) TN 2020-1386 BBESLUTAS AV UTSKOTTET BOTKYRKA SOM PLATS 8. Muntlig information - Redovisning av koldioxidbudget 9. Anmälningsärenden

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2]

Utskottet Botkyrka som plats 2021-05-06 Kod:1.1.3.1

Referens Mottagare Deniz Bulduk Utskottet Botkyrka som plats [email protected]

Antagande Renhållningsordning 2021- 2030 (KS/2021:00063) Förslag till beslut Utskottet Botkyrka som plats förslag till kommunstyrelsen:

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige antar förslag till ny renhållningsordning för Botkyrka kommun. Den ersätter tidigare renhållningsordning från och med 1 juli 2021.

Sammanfattning Ägarkommunerna till SRV återvinning AB har tillsammans med sitt bolag tagit fram ett förslag till ny renhållningsordning. Renhållningsordningen är inriktad på att minska avfallsmängderna, sortera ut och återvinna olika material och matavfall för återanvändning, återvinning eller energiproduktion, minska farligt avfall, nöjda invånare som har det lätt för att göra rätt, deponering och nedskräpning. Alla kommuner är skyldiga att ha en aktuell renhållningsordning och ta hand om avfall som kommer från hushåll och jämförligt avfall från annan verksamhet. En utställning av renhållningsordningen ägde rum hösten 2020. Under utställningstiden inkom ett fåtal synpunkter som främst bidrog till redaktionella förändringar. Efter utställningen av renhållningsordningen har regeringen beslutat om förändringar i lagstiftningen avseende returpapper, dessa förändringar ingår nu i antagandeförslag. Inget av detta bidrar till förändringar avseende krav på fastighetsägare eller förändringar i renhållningsordningens inriktning. Därför kan Botkyrkas kommunfullmäktige nu besluta om renhållningsordning 2021-2030.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

Utskottet Botkyrka som plats 2021-05-06 Kod:1.1.3.1

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2021- 04-21.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-21 Kod:3.2.0.1

Dnr: KS/2021:00063

Referens Mottagare Heidi Pintamo-Kenttälä Kommunstyrelsen [email protected]

Antagande Renhållningsordning 2021- 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige antar förslag till ny renhållningsordning för Botkyrka kommun. Den ersätter tidigare renhållningsordning från och med 1 juli 2021.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-21 Kod:3.2.0.1

Dnr: KS/2021:00063

så kallad renhållningsordning. Den består av en avfallsplan och avfallsföreskrifter och ska antas av kommunfullmäktige. Ur renhållningsordningen ska det framgå hur en kommun långsiktigt planerar för förebyggande och hantering av avfall. SRV återvinning AB (SRV) ägs av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem (SRV-kommunerna).

Renhållningsordningen Renhållningsordningen består av två huvuddokument, avfallsplan med mer strategisk inriktning och avfallsföreskrifter för myndighetsutövning. Avfallsplanen inkluderar fem dokument: ”Mål, åtgärder och uppföljning”, ”Nulägesbeskrivning”, ”Miljökonsekvensbeskrivning”, ”Nedlagda deponier” och ”Uppföljning avfallsplan 2011-2019”.

I avfallsplanen finns åtta mål. Målen är inriktade på att minska avfallsmängderna, sortera ut och återvinna olika material och matavfall för återanvändning, återvinning eller energiproduktion, minska farligt avfall, nöjda invånare som har det lätt för att göra rätt, deponering och nedskräpning. Målen har sikte på 2030 och jämförs mot 2019 års värden, där det finns underlag för jämförelser. För att uppnå målen krävs aktiviteter. Exempel på sådana finns med i avfallsplanen men utgångspunkten är att aktiviteterna ska läggas fast i en handlingsplan. Varje år ska en uppföljning av måluppfyllelse ske.

Den övergripande målsättningen i avfallsplanen är densamma som för svensk miljöpolitik; att överlämna ett samhälle till kommande generationer där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Avfallsplanens genomförande bedöms inte leda till att relevanta miljökvalitetsnormer överskrids utan att den har snarare en positiv miljöpåverkan om den förverkligas. Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå främst som en följd av ökade transporter av avfall. Dock bedöms miljövinsten av återvinningen vara mycket större än de negativa konsekvenserna av ökade transporter. De viktigaste åtgärderna för att säkerställa att de positiva effekterna uppstår till följd av avfallsplanen, är att säkerställa att de utredningar/översyner och de informationsåtgärder som föreslås i avfallsplanerna omsätts i förändrade vanor och rutiner så att mängden avfall verkligen minskar och att mängden som materialåtervinns verkligen ökar.

Vad gäller avfallsföreskrifterna innehåller de bestämmelser om hur avfallet ska sorteras, förvaras och hämtas. Avfallsföreskrifterna är i första hand ett verktyg för att juridiskt styra avfallshantering genom att lägga fast den lokala fördelningen av ansvar och skyldigheter. Där finns bland annat regler

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 3[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-21 Kod:3.2.0.1

Dnr: KS/2021:00063

för vad kommunen själv eller genom sitt bolag SRV har skyldighet att utföra och vad fastighetsägare, hushåll, företag och verksamhetsutövare i sin tur ska ta ansvar för. Här finns också en ordlista. Alla bestämmelser i avfallsföreskrifterna avseende hushållsavfall, gäller även för annat avfall, som omfattas av kommunalt ansvar enligt 15 kap. 20 § miljöbalken, det vill säga jämförligt avfall från • verksamheter, • slam från små avloppsanläggningar, • fett från fettavskiljare och • bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet.

Dispenser och undantag som meddelats med stöd av tidigare renhållningsföreskrifter ska fortsätta gälla.

Framtagande av renhållningsordningen och utställningen Arbetet med ny renhållningsordning 2020-2030 började senhösten 2016. Hösten 2018 pågick internsamråd hos SRV-kommunerna. Därefter bearbetades förslaget ytterligare av SRV i samverkan med kommunerna, för att kunna ställas ut externt.

Ägarkommunerna och SRV ställde ut renhållningsordningen under tiden 26 oktober till och med den 22 november 2020. Utställningarna kunde se olika ut för varje kommun. För Botkyrkas del fanns en fysisk utställning i kommunhuset i Tumba likväl som en digital utställning på kommunens webbsida.

De synpunkter som kom in var relativt få. De berör bland annat konkreta förslag på hur avfallsplanens målsättningar om återanvändning, återvinning och avfallsminskning kan göras, önskemål om mer detaljerad ansvarsfördelning, avfallstaxan (som är ett annat, eget ärende) och förhållandet enskild fastighet, samfällighet och SRV. I revideringen efter utställningen gjordes ett fåtal förtydliganden, bland annat i avfallsplanens måldel kring begreppen kommunalt avfall och hushållsavfall, samt ett fåtal redaktionella förändringar. Efter utställning av förslag till avfallsplan och föreskrifter har regeringen beslutat om förändringar i lagstiftningen avseende returpapper, även dessa förändringar ingår nu i antagandeförslag. Inget av detta bidrar till förändringar avseende krav på fastighetsägare eller förändringar i renhållningsordningens inriktning. En utställningsredogörelse med kommentarer är bifogad tjänsteskrivelsen

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 4[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-21 Kod:3.2.0.1

Dnr: KS/2021:00063

Renhållningsordningen föreslås ersätta den nu gällande renhållningsordning från och med den 1 juli 2021.

Kommunledningens synpunkter för fortsatt arbete SRV-kommunerna har ett ansvar för renhållningsordningen och det ansvaret går inte att delegera till ett bolag. Däremot kan kommunerna ge bolaget uppdrag att verkställa det som behöver göras. Då planen sträcker sig över en lång tidshorisont, tio år, har i planen tydliggjorts att ” Under de år som avfallsplanen gäller kan uppdraget till SRV utvecklas och förändras, vilket kan innebära att arbetsfördelningen mellan kommunen och SRV för olika åtgärder kan komma att förändras”.

I det förslag till ägardirektiv för SRV som planeras att antas på kommande bolagsstämma, ges SRV ett tydligt ansvar att bland annat uppfylla och genomföra ägarkommunernas miljöpolitik inom avfallsområdet och genomföra ägarkommunernas avfallsplaner. Mot bakgrund av förtydligandet av SRVs ansvar för genomförandet av avfallsplanen anser kommunledningsförvaltningen att SRV bör ta fram en handlingsplan för genomförandet av avfallsplanen i samråd med ägarkommunerna. Oavsett kommer Botkyrka kommun även själv att behöva agera för att avfallsplanen genomförs under de kommande tio åren, exempelvis genom bidra till minskat matsvinn inom kommunkoncernen. Framöver kan behov finnas av en egen handlingsplan och analys av kommunens ansvar för genomförandet av avfallsplanen. Det behovet kan analyseras i samband med den årliga uppföljningen av renhållningsordningen.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet Beslut av renhållningsordning medför inga direkta ekonomiska konsekvenser. Bedömning av kostnader och lämplig ambitionsnivå kan ske först i samband med att en handlingsplan tas fram. Avseende följduppdraget till kommunledningsförvaltningen visar kommunala erfarenheter att de ekonomiska konsekvenserna på sikt kan bli positiva då återanvändning/återbruk även ger besparingar.

Leif Eriksson Dennis Latifi Kommundirektör Tf Dir. för hållbar samhällsutveckling

Bilagor 1. Del 1 – Avfallsplan 2021-2030. Mål, åtgärder och uppföljning

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 5[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-21 Kod:3.2.0.1

Dnr: KS/2021:00063

2. Del 2 – Avfallsplan 2021-2030. Nulägesbeskrivning 3. Del 3 – Avfallsplan 2021-2030. Nedlagda deponier 4. Del 4 – Avfallsplan 2021-2030. Miljökonsekvensbeskrivning 5. Del 5 – Avfallsplan 2021-2030. Uppföljning av avfallsplan 2011-2019 6. Avfallsföreskrifter 7. Utställningsredogörelse

Expedieras till: SRV återvinning AB Teknik- och fastighetsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden AB Botkyrkabyggen

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Avfallsplan 2021-2030 - Del 1 Mål, åtgärder och uppföljning – Slutlig förslagshandling

Innehållsförteckning Sammanfattning ...... 3 Inledning ...... 4 Bakgrund ...... 4 Avfallsplanens omfattning och målgrupp ...... 4 Konsekvenser av avfallsplanens genomförande ...... 4 Framtagande av Avfallsplanen ...... 4 Miljöbedömning ...... 5 Avfallsplanens innehåll och läsanvisning ...... 5 Innehåll ...... 5 Läsanvisning ...... 6 Syfte ...... 6 Förutsättningar ...... 6 Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen ...... 7 Tydlig ansvarsfördelning och genomförande inom kommunerna ...... 7 Information är en viktig del i genomförandet av avfallsplanen ...... 7 Samverkan mellan kommunerna ökar effektiviteten i genomförandet ...... 8 Övergripande mål för avfallsplanen ...... 8 Avfallsmålen 2021-2030 ...... 8 Mål 1 – Människan i fokus ...... 9 Mål 2 - Förebygga avfall ...... 10 Mål 3 - Återanvända ...... 12 Mål 4 - Materialåtervinning ...... 13 Mål 5 – Energiåtervinning ...... 15 Mål 6 - Deponering ...... 16 Mål 7 - Farligt avfall ...... 17 Mål 8 - Nedskräpning...... 18 Uppföljning och redovisning av avfallsplanen ...... 19 Styrmedel för att uppnå målen i avfallsplanen ...... 21 Framtida insamlingssystem och anläggningar ...... 22 Avfallsmängder ...... 22 Behov av insamlingssystem och anläggningar ...... 23 Koppling till fysisk planering ...... 24 Klimatanpassning ...... 24 Fordon och transportvägar ...... 25

Sammanfattning Avfallsplanen 2021 2030 formulerar strategin och sätter agendan för hur avfallshanteringen i kommunen ska utvecklas och skötas under de kommande tio åren. Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn− och Salems kommuner (nedan benämnda som: kommunerna) har tagit fram avfallsplanen tillsammans med det gemensamt ägda avfallsbolaget SRV återvinning AB (SRV). Hantering av avfall behöver anpassas till en region i tillväxt och förtätning, och den behöver utformas för invånarnas och miljöns bästa. Kommunens avfallshantering ska genomsyras av klimatsmarta val och effektiv logistik. Ytor och anläggningar för avfallshantering behöver integreras och samsas med övriga intressen där nya bostäder, verksamhetslokaler, skolor och infrastruktur växer fram. Alla system för avfallshantering ska vara trygga, säkra och tillgängliga samtidigt som de uppmuntrar till återvinning och återanvändning. Avfallsplanen 2021 2030 har sin tydliga utgångspunkt i EUs avfallshierarki och jämfört med tidigare plan ligger nu än mer tyngd på att, med människan i fokus, bidra till att cirkulär ekonomi får större utrymme− genom att förebygga uppkomsten av avfall och att främja återanvändning. Det avfall som ändå uppstår ska tas tillvara på bästa sätt, vilket bland annat tar sig uttryck i att ökad materialåtervinning, vilket bland annat inkluderar matavfall, är ett av avfallsplanens centrala mål. Avfallsplanen innehåller även mål och åtgärder för att motverka nedskräpning. Avfallsplanen berör alla som bor eller verkar i kommunen. Alla kan, och behöver, bidra till att avfallshanteringen fungerar på bästa tänkbara sätt. Med satsningar på kommunikation och samverkan skapas goda förutsättningar för det engagemang och genomförande av de insatser som krävs för att avfallsplanens mål ska uppfyllas.

Inledning Bakgrund Alla svenska kommuner har en lagstadgad skyldighet att ta hand om avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet, enligt 15 kap. 20 § miljöbalken. För att beskriva hur detta ska gå till upprättar varje kommun bland annat en avfallsplan och avfallsföreskrifter. Kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem har tagit fram den här avfallsplanen tillsammans med det gemensamt ägda avfallsbolaget SRV återvinning AB (SRV). Planen beskriver hur var och en av kommunerna, och andra aktörer, ska arbeta med avfallshanteringen från år 2021 till år 2030. Avfallsplanen ska fungera som ett styrdokument och vara ett hjälpmedel för kommunerna, för SRV och för andra aktörer. Nationella och internationella mål och regler som påverkar avfallshanteringen förändras ständigt. De mål som anges för denna avfallsplan baseras på beräkningsförutsättningar för år 2019. Vid avstämningar under avfallsplaneperioden bör även förändringar i omvärlden beaktas. Avfallsplanen ska vara vägledande i alla delar av avfallshanteringskedjan. Vid planering av nya bostads- eller verksamhetsområden, vid prövning av bygglov, i tillsyn över miljöfarlig verksamhet och även för hur invånarna och verksamheterna i kommunen ska hantera sitt avfall. Kommunens föreskrifter om avfallshantering innehåller lokala bestämmelser om insamling och hantering av hushållsavfall1 och liknande avfall, ansvarsfördelning, hämtningsintervall, utrustning med mera. Det finns även bestämmelser om prövning av undantag från föreskrifterna. Publikationerna kan laddas ner eller skrivas ut från kommunens webbplatser samt från www.srvatervinning.se. Avfallsplanens omfattning och målgrupp Fokus i avfallsplanen är på hushållsavfall, men planen innehåller även mål som omfattar verksamhetsavfall och nedskräpning. Planen fastställs av kommunfullmäktige och riktar sig till de förtroendevalda och anställda som arbetar med avfallsfrågor på något sätt. Den riktar sig även till kommunala bolag samt alla som är involverade i avfallshantering, till exempel allmänheten, entreprenörer, privata företag och organisationer. Konsekvenser av avfallsplanens genomförande Avfallsplanen ska bidra till en positiv utveckling för alla boende och verksamheter samt för miljön i kommunen. I planens miljöbedömning (avfallsplanens del 4) görs en bedömning av planens miljöeffekter. Vissa av planens åtgärdsförslag kan innebära ökade kostnader för kommunen, fastighetsägare och andra aktörer jämfört med idag. Detta bör dock relateras till de samhällsekonomiska kostnader som uppkommer vid avsaknad av planering och styrning. Framtagande av avfallsplanen Framtagandet av Avfallsplanen 2021-2030 har genomförts i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2017:2) för framtagande av en kommunal avfallsplan och anpassats till NFS 2020:6. Samrådsprocesser, utställning och remittering har utförts i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter, 15 kap 42 § miljöbalken och kommunens rutiner.

1 Avser samma sak som begreppet ”kommunalt avfall” enligt 15 kap. 3 § miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I avfallsplanen används begreppet hushållsavfall därför att det begreppet bedöms vara vedertaget och tydligare än det nytillkomna begreppet ”kommunalt avfall”.

De övergripande målen med att ta fram en ny avfallsplan är: • Att ersätta Avfallsplan 2011-2020. • Att anpassa den nya avfallsplanen till Naturvårdsverkets föreskrifter för framtagande av en kommunal avfallsplan, nationella etappmål, regionala och lokala mål och annan gällande lagstiftning. • Att sätta upp gemensamma mål för avfallshanteringen till år 2030. • Att fortsätta arbeta tillsammans för att uppnå gemensamt uppsatta mål. Internt inom kommunen har samrådsprocessen av underlagen till avfallsplanen genomförts både i seminarieform och genom utskick. Ett antal målseminarier har genomförts. Därefter har förslaget till avfallsplan skickats ut på samråd till respektive kommun och förändringsförslag har arbetats in i förslaget till avfallsplan. Underlaget till avfallsplanen har arbetats fram i en beredande projektgrupp vilken varit gemensam för de fem kommunerna som arbetat tillsammans. Arbetet har sedan följts upp av en styrgrupp. Både projekt- och styrgrupp har bestått av representanter från de av kommunernas förvaltningar som ansvarar för avfallsfrågor och för tillsyn samt från SRV. För projektledning av seminarierna och sammanställning av avfallsplanen har SRV ansvarat. Projektgruppen har ansvarat för att granska och revidera föregående avfallsplan och tidigare mål. Projektgruppen har formulerat nya mätbara mål, preciserat mätetal och uppföljningsmetoder, identifierat aktörer och formulerat åtgärder som stöttar uppsatta mål. Projektgruppen har medverkat i den övergripande utformningen av avfallsplanens dokument, samt att under projektet även förankra avfallsplanen i berörda kommunala förvaltningar och verksamheter. Styrgruppen har ansvarat för att följa upp att utvecklingsarbetet av avfallsplanen 2021-2030 har genomförts på ett sådant sätt att det stämmer överens med planens syfte, Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2020:6 samt kommunernas målsättningar, förutsättningar och ambition. Miljöbedömning En strategisk miljöbedömning har genomförts för avfallsplanen och den framtagna miljökonsekvensbeskrivningen presenteras i avfallsplanens del 4. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en hållbar utveckling främjas (6 kap 1 § miljöbalken). Miljöbedömningen har undersökt vilka miljöeffekter (positiva och negativa) som avfallsplanens genomförande bedöms resultera i. Miljöbedömningen har genomförts av extern konsult. Avfallsplanens innehåll och läsanvisning Innehåll Tyngdpunkten i planen ligger på hushållsavfall, det vill säga det avfall som uppkommer hos hushållen samt liknande avfall från verksamheter. Men den innehåller även mål som omfattar övrigt avfall. Utöver detta ger avfallsplanen en samlad bild av nuvarande avfallshantering. Den anger också vilka mål och åtgärder som krävs för att minska avfallet och öka återvinningen för att bidra till en hållbar utveckling. I avfallsplanens del 2 och i kommunens avfallsföreskrifter finns förklaringar av olika begrepp.

Läsanvisning Avfallsplanen 2021-2030 är uppdelad i fem delar (dokument).

1. Mål, åtgärder och uppföljning – mål, åtgärdsområden och aktörer för att förebygga och hantera avfall för vilket kommunen ansvarar. I den första delen av avfallsplanen redovisas även hur mål och åtgärder kommer att följas upp och redovisas samt bedömning av framtida avfallsmängder och behov av förändringar i insamlingssystem.

2. Nulägesbeskrivning – beskrivning av de förhållanden i kommunen som påverkar avfallets mängd och sammansättning. Här beskrivs också översiktligt var avfallet uppkommer, insamlingssystem, insamlade avfallsmängder (ton/år) och hur avfallet hanteras. Denna del avslutas med en ordlista med förklaringar av olika begrepp.

3. Nedlagda deponier – uppgifter om nedlagda deponier per kommun, bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön samt uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön, i den utsträckning som det finns tillgängliga uppgifter.

4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)–avfallsplanen påverkar bland annat Sofielund återvinningsanläggning inklusive deponi samt har ambitioner att förändra beteende i en omfattning som bedöms medföra en betydande positiv miljöpåverkan. Därför har en miljökonsekvensbedömning för avfallsplanen genomförts i enlighet med 6 kap miljöbalken.

5. Uppföljning av avfallsplan 2011-2019.

Syfte Syftet med avfallsplanen är att ge kommunens, SRVs och andra aktörers arbete en strategisk inriktning för att minska mängden avfall och för att ta hand om det avfall som uppstår på ett bra sätt. Det berör till exempel stadsplaneprocesser, prövning av bygglov, tillsyn över miljöfarlig verksamhet och hur invånarna och verksamheterna i kommunen ska minska och hantera sitt avfall. Förutsättningar Stockholmsregionen är en av Europas snabbast växande regioner med stor befolkningstillväxt och ökat bostadsbyggande. Sammanlagt i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem kommer invånarantalet att öka med ca. 88 000 personer och antal bostäder beräknas öka med ca. 32 000 till och med år 2030. Det innebär en ökning med ca. 25 % till omkring 180 000 hushåll. En växande folkmängd innebär ökade krav på tillräcklig plats för hantering av både hushållens och verksamheternas avfall, i form av exempelvis mat- och restavfall, grovavfall, farligt avfall och förpackningar. Befolkningsökningen och förtätningen av bostäder leder samtidigt till en större konkurrens om tillgängliga ytor. Samtidigt som invånarantalet ökar förväntas avfallsmängderna öka. I början av 1900-talet slängde varje svensk 25–30 kilo avfall per år. Idag har mängden hushållsavfall2 ökat till i

2 Mat- och restavfall, grovavfall, förpackningar och returpapper, farligt avfall, elavfall och batterier. Slam från enskilda avloppsanläggningar ingår inte.

6 genomsnitt 430 kg per person i genomsnitt i SRVs ägarkommuner eller 470 kg per person i genomsnitt i Sverige. Att i större utsträckning cirkulera material, minska avfallsmängderna och erbjuda en lättillgänglig, miljöanpassad och kostnadseffektiv avfallshantering med en god arbetsmiljö är en stor utmaning. Avfallsområdet regleras och vägleds av lagar, planer och strategier på EU-nivå, nationell, regional och lokal nivå. Eventuella framtida lagförändringar på avfallsområdet kan komma att påverka avfallsplanen. Ett exempel är hur insamling av förpackningar och returpapper kommer att förändras när nu ansvaret har ändrats och förtydligats3. Regeringen har i december 2020 beslutat att avskaffa producentansvaret för returpapper och ansvaret för insamling av returpapper läggs på kommunerna från och med januari 2022. Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen Tydlig ansvarsfördelning och genomförande inom kommunen Kommunen ansvarar för avfallsplanen och har en viktig roll i genomförandet av flera delar av avfallsplanen. Kommunen behöver säkerställa att ansvar för genomförandet inom kommunförvaltningen tydliggörs, att nödvändiga processer skapas samt att resurser tillsätts. Detta kan göras genom att ta fram en handlingsplan eller på annat sätt tydliggöra hur avfallsplanens mål och åtgärder ska genomföras. Under de år som avfallsplanen gäller kan uppdraget till SRV utvecklas och förändras, vilket kan innebära att arbetsfördelningen mellan kommunen och SRV för olika åtgärder kan komma att förändras. Information är en viktig del i genomförandet av avfallsplanen Olika insatser för information och kommunikation kommer att behövas för att nå avfallsplanens mål och det anges som åtgärd för flera av målen. Det kommer dels att behövas informationsmaterial om själva avfallsplanen och vad den innehåller, dels informationsmaterial som kan användas som styrmedel för att förmå invånare och verksamma inom kommunen att ändra sitt beteende och på så sätt bidra till att målen inom avfallsplanen nås. Det handlar till exempel om informationsmaterial om hur både enskilda och organisationer kan förebygga uppkomst av avfall, minska matsvinn och om åtgärder för att öka återanvändning, öka materialåtervinning och underlätta källsortering. Informationsmaterial kan samordnas så att ett och samma material omfattar flera av de åtgärder som anges till olika mål. I och med den lagändring som beslutades i juni 2020 får information om avfallsförebyggande åtgärder och arbete för att underlätta återanvändning av produkter finansieras med avfallstaxan. Därmed får SRV i större utsträckning än tidigare bidra till arbetet med dessa frågor. För att samordna informationsåtgärder och jobba effektivt med information ger kommunen SRV uppdrag att ta fram en kommunikationsplan och informationsmaterial baserat på avfallsplanens mål och åtgärder. Kommunen medverkar löpande i referensgrupper i arbetet för ett brett perspektiv i informationsåtgärder.

3 3 kap. 2-4a §§ avfallsförordningen (2020:614), 43-45 §§ förordning (2018:1462) om producentansvar förförpackningar

Samverkan mellan kommunerna ökar effektiviteten i genomförandet Kommunen kan vinna mycket på att samverka med andra av SRVs ägarkommuner i vissa frågor, både i form av erfarenhetsutbyte och genom att genomföra vissa åtgärder tillsammans. Det är även viktigt med ett nära samarbete mellan kommunerna och SRV, både angående pågående avfallshantering och i samband med planprocesser där SRV är en av remissinstanserna.

Övergripande mål för avfallsplanen Den övergripande målsättningen för kommunens avfallsplan 2021-2030 är densamma som för svensk övergripande miljöpolitik; att överlämna ett samhälle till kommande generationer där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Avfallsmålen 2021-2030 Mål och åtgärder i avfallsplanen följer EU:s avfallshierarki. Det är en prioriteringsordning som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan. Avfallshierarkin finns beslutad i miljöbalken. Översta steget är Förebyggande, därefter följer Förberedelse för återanvändning, Återanvändning, Materialåtervinning, Annan återvinning och sist Bortskaffande. Avfallsplanens åtta mål bidrar till att uppfylla både nationella och internationella målsättningar. I avfallsplanens del 4, miljökonsekvensbeskrivning, redovisas hur genomförandet av avfallsplanen bedöms bidra till att uppnå de miljökvalitetsmål som är relevanta för genomförande av avfallsplanen.

Det första målet i avfallsplanen handlar om människan i fokus. Därefter följer ett mål för varje steg enligt EU:s avfallshierarki. Sist anges ett mål för farligt avfall och ett mål för nedskräpning. Målbeskrivningarna är tydliga med enkla och förklarande formuleringar.

Arbetet med framtagande av avfallsplanens mål har bland annat utgått från: • FN:s globala hållbarhetsmål enligt Agenda 2030 • Mål och bestämmelser enligt EU:s direktiv4 om avfallshantering och handlingsplan för cirkulär ekonomi5 • De nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen och den nationella avfallsplanen 2018- 20236 med bland annat Sveriges långsiktiga klimatmål som innebär att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären7.

4 EU 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall 5 EU december 2015 ”Att sluta kretsloppet –en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin”, https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/EUs- miljooarbete/Cirkular-ekonomi/ 6 Naturvårdsverket ”Att göra mer med mindre, Nationell Avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023”, rapport 6857. 7 http://naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/

• Lokala och regionala mål, inklusive mål enligt kommunens avfallsplan 2011-2020

Mål 1 – Människan i fokus Beskrivning: Avfallshantering ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå, erbjuda efterfrågad service och omhänderta avfall med minskade risker för människor och miljö. Den enskilda människan spelar en stor och viktig roll i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. För att nå en hållbar värld behöver beteenden förändras. Sannolikheten för att lyckas genomföra avfallsplanen 2021-2030 framgångsrikt ökar om kunderna är nöjda med kommunens avfallshantering och det finns en dialog och ett tydligt budskap. Med ”Människan i fokus” menas framför allt en strävan mot: • En väl utbyggd service till kommuninvånarna som gör det ”lätt att göra rätt”. • En trygg miljö för boende där avfallshanteringen sker på ett sätt som bidrar till detta, avseende bland annat trafiksäkerhet. • En bra arbetsmiljö för alla medarbetare som arbetar med avfallshantering. Resultatmål Övergripande mål: År 2030 ska 85 procent av hushållen vara nöjda med kommunens insamling av hushållsavfall8. Periodmål: 80% 2022, 82% 2024, 83% 2026, 84% 2028. År 2019 ligger nöjdheten i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner på 79 % för insamling vid bostad och återvinningscentraler. Åtgärder och aktörer Åtgärder som kommunen ansvarar för: • Kommunicera avfallsplanen inom kommunkoncernen samt till verksamhetsutövare med hjälp av det informationsmaterial som tas fram enligt avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen”. • Utveckla samarbeten mellan kommunen och SRV utifrån Avfallsplan 2021–2030, till exempel genom samverkan med skolor och andra utbildningsverksamheter. • Utöka samarbetet genom hela planprocessen mellan kommunen, SRV, olika byggaktörer och entreprenörer för att skapa goda möjligheter för utsortering samt följa upp att ställda krav efterlevs för att säkerställa att plats för sortering skapas och att avfallshämtning kan ske på ett trafiksäkert sätt med god boendemiljö och god arbetsmiljö.

8 Avser samma sak som begreppet ”kommunalt avfall” enligt 15 kap. 3 § miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I avfallsplanen används begreppet hushållsavfall därför att det begreppet bedöms vara vedertaget och tydligare än det nytillkomna begreppet ”kommunalt avfall”.

Åtgärder som genomförs av SRV: • Kommunicera avfallsplanen till hushåll med hjälp av det informationsmaterial som tas fram enligt avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen”. • Fortsätta det systematiska arbetet med att åtgärda hämtställen med dålig arbetsmiljö. • Fortsätta utveckla servicen till fastighetsinnehavare så det blir ”lätt att göra rätt” och möjliggöra effektiva lösningar för källsortering med så lite interaktivitet med de boende som möjligt i samband med tömning. Det innebär bland annat att medverka aktivt i samråd vid fysisk planering och aktiv omvärldsbevakning med avseende på teknikutveckling.

Uppföljning och nyckeltal: • Kundundersökning (SRV)

Mål 2 - Förebygga avfall Beskrivning: Enligt EU:s avfallsdirektiv9 har principen om förebyggande av avfall högst prioritet och alla medlemsstater ska arbeta med avfallsförebyggande åtgärder. Enligt förslag till nya föreskrifter med anledning av genomförandet av EU:s avfallsdirektiv ska kommuner informera hushåll om avfallsförebyggande åtgärder10. Förebyggande av avfall handlar både om att minska mängden avfall och att minska mängden farliga ämnen i det avfall som uppstår. Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären11. Genom att i större utsträckning cirkulera material bidrar genomförande av avfallsplanens mål till att minska klimatpåverkan. Genom att arbeta mot ett cirkulärt avfallssystem som minimerar mängden avfall bidrar avfallsplanen också till att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, vilket är ett av syftena med Sveriges nationella avfallsplans12. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen lämnat förslag till nya etappmål, dels för minskat matsvinn, dels för återanvändning av förpackningar. För minskat matsvinn föreslås följande etappmål: Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från år 2020 till år 2025 samtidigt som en ökad andel av den svenska livsmedelsproduktionen når butik och konsument till år 2025. Detta mål är också ett steg för att nå FN:s globala mål (Agenda 2030) om halverat matsvinn till 2030. För att uppnå minskad mängd avfall behöver färre nyproducerade saker och varor av alla slag införskaffas. Detta gäller allt från bilar, cyklar, maskiner, redskap, kläder och

9 EU 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall 10 Naturvårdsverket, förslag till ny föreskrift om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall, NFS 2020:xx, remisshandling. 11 http://naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Klimat/Sveriges-klimatlag-och-klimatpolitiska-ramverk/ 12 Naturvårdsverket ”Att göra mer med mindre, Nationell Avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023”, rapport 6857.

10 skor till hushållsapparater, byggmaterial och engångsartiklar. För att lyckas med det kommer alla medborgare behöva, ändra beteenden och konsumtionsmönster. Verksamheter behöver utveckla andra affärsmodeller för cirkulär ekonomi. Resultatmål Övergripande mål: 370 kg hushållsavfall13 per person och år vid 2030 års utgång. Periodmål: 410 kg/person 2022, 395 kg/person 2024, 385 kg/person 2026, 376 kg/person 2028. Under 2018 genererades, i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner, 430 kg hushållsavfall per person. Åtgärder och aktörer Åtgärder som kommunen ansvarar för: • Ta fram och fastställa en handlingsplan för arbetet med att förebygga avfall med ansvarsfördelning och åtgärder inom kommunkoncernen. Denna handlingsplan kan exempelvis omfatta arbete för minskat matsvinn samt pedagogiskt arbete i skolor och andra utbildningsverksamheter. • Medverka i arbetet med att ta fram informationsmaterial om förebyggande av avfall, inklusive matsvinn, se avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen”, och informera om detta inom kommunkoncernen. Informationsmaterialet kan utgöra en del i ett mer omfattande material som täcker flera av avfallsplanens åtgärder. • Enkät, exempelvis som tilläggsfrågor i medborgarundersökningar, om kunskap och motivation kring förebyggande av avfall för att utgöra underlag för uppföljning och eventuell komplettering av åtgärder vid översyn av avfallsplanen. • Vid inköp och upphandling av varor, material och tjänster ska kommunkoncernen vidta åtgärder för att minska uppkomsten av avfall. Detta bör även tillämpas av andra företag utanför kommunkoncernen. Det kan till exempel innebära att utbilda inköpsansvariga för att välja rätt produkter och ställa tuffa miljökrav vid upphandlingar.

Åtgärder som genomförs av SRV: • Informera om avfallsförebyggande åtgärder till hushåll med hjälp av det informationsmaterial som tas fram enligt avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen”.

Uppföljning och nyckeltal: • Statistik, total14 mängd avfall per person [kg/person] (SRV) • Indikator för mängd förebyggt hushållsavfall i kg/person och år. 15 Beräknas med hjälp av statistik från branschorganisationen Avfall Sverige och avser skillnaden

13 Mat- och restavfall, grovavfall, förpackningar och returpapper, farligt avfall, elavfall och batterier. Slam från enskilda avloppsanläggningar ingår inte. 14 I total mängd ska räknas in mat- och restavfall, grovavfall, trädgårdsavfall, förpackningar, returpapper, farligt avfall inklusive elavfall och batterier. Slam från små avloppsanläggningar räknas inte med. 15 Indikator framtagen av branschorganisationen Avfall Sverige

mellan den mängd som förväntades uppkomma baserad på vår konsumtion och den uppmätta verkliga mängden hushållsavfall (SRV) • Resultat från enkät/medborgarundersökning (Kommunen)

Mål 3 - Återanvända Beskrivning: Både inom EU och genom uppdrag från svenska regeringen har det skett flera utredningar om hur samhället ska kunna närma sig en cirkulär ekonomi i större utsträckning. I Sveriges nationella avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018- 202316 anges inriktningen. Syftet är att på olika sätt utveckla andra affärsmodeller kring delningsekonomi och andra former av cirkulär ekonomi. Återanvändningen av produkter och varor behöver öka. Enligt Sveriges nationella avfallsplan är det extra viktigt att öka återanvändning av exempelvis byggmaterial, elektriska och elektroniska produkter samt textilier. Återanvändning minskar användningen av naturens resurser, minskar energiförbrukningen och minskar utsläppen. Principen är att de varor och produkter som köpes ska användas så mycket som möjligt och så länge som möjligt. Många produkter används bara under några få procent av produktens hela livstid. En bil står största delen av tiden stilla och när den rullar är det oftast med bara en eller två personer som åker per resa. En borrmaskin kanske används några få timmar under ett helt år. Felfria kläder kastas för att modet har ändrats eller att färgen är ”fel”. Genom att använda och återanvända saker och produkter mer och under en längre tid så behöver inte nyproducerade saker köpas lika ofta. Resultatmål Övergripande mål: Mängden grovavfall per person ska minska, både det som hämtas i grovsoprum och det som lämnas på återvinningscentraler, till 113 kg per person år 2030. Periodmål: 134 kg/person 2022, 126 kg/person 2024, 121 kg/person 2026, 116 kg/person 2028. Under 2018 samlades ca 145 kg grovavfall in i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner, per invånare och år. Åtgärder och aktörer Åtgärder som kommunen ansvarar för: • Medverka i arbetet med att ta fram informationsmaterial om återanvändning, i kombination med exempelvis information om förebyggande av avfall, se avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen” och informera om inom kommunkoncernen. Informationsmaterialet kan utgöra en del i ett mer omfattande informationsmaterial som täcker flera av avfallsplanens åtgärder.

16 Naturvårdsverket ”Att göra mer med mindre, Nationell Avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023”, rapport 6857.

Åtgärder som genomförs av SRV: • Informera om återanvändning till hushåll med hjälp av det informationsmaterial som tas fram enligt avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen”. • Utveckla systemen vid befintliga återvinningscentraler för mottagande och hantering av återbruksmaterial för att underlätta insamling och sortering av återanvändningsbara produkter. • Samarbeta med aktörer som tar emot begagnade produkter från återvinningscentraler för att stimulera återbruk. • Styra kunder vid återvinningscentraler till att lämna produkter till återanvändning i första hand. • Genomföra en översyn av återvinningscentralerna i syfte att rusta verksamheten för ökade befolkningsmängder och mottagande av nya avfallsslag.

Åtgärder som genomförs av kommunen tillsammans med övriga aktörer: • Dialog mellan berörda verksamheter i kommunen kring hur arbetet med att underlätta återanvändning av produkter bedrivs och kan utvecklas, till exempel genom att undersöka möjligheten att hitta samarbeten med andra parter som kan bidra till att produkter och inventarier som inte längre används på ett ställe ska kunna återanvändas någon annanstans, se även kommunens miljö- /klimatprogram. • I planprocesser ska kommunen, byggherrar och arkitekter bidra till att planera för att det ska finnas plats för hushåll att kunna lämna grovavfall och återbruksmaterial i bostadsområden i täta stadsmiljöer.

Uppföljning och nyckeltal: • Statistik över hur mycket som lämnas till återbruk vid ÅVC (SRV) • Plockanalys av grovavfall (SRV) • Beskrivning av hur arbetet har vidareutvecklats (SRV)

Mål 4 - Materialåtervinning Beskrivning: Återvinningen ska öka. I EU:s avfallsdirektiv17 anges målet att år 2025 ska minst 55 procent av hushållsavfallet (benämns ”kommunalt avfall”) återanvändas eller återvinnas till nytt material och till år 2030 är målet 60 procent. För att nå en ökad materialåtervinning har Naturvårdsverket, via den nationella avfallsplanen18, och EU, via avfallsdirektivet, prioriterat två gemensamma områden, matavfall och byggavfall. Genom att återvinna råvaror och material ur avfall minskas belastningen på miljön. Mindre råvaror tas därmed ur jordens begränsade resurser och mindre energi används för att tillverka nya produkter. Det bidrar bland annat till att minska klimatpåverkan när utsläpp från produktionen minskar. Samtidigt minskas avfallet som slutförvaras på deponier.

17 EU 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall 18 Naturvårdsverket ”Att göra mer med mindre, Nationell Avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023”, rapport 6857.

Resultatmål Övergripande mål: Total andel hushållsavfall som materialåtervinns ska vara 60% vid 2030 års utgång. Periodmål: 37% 2022, 47% 2024, 53% 2026, 58% 2028. Under 2018 gick i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner ca 32 % av hushållens avfall till materialåtervinning, inklusive biologisk behandling och användning som konstruktionsmaterial. Åtgärder och aktörer Åtgärder som kommunen ansvarar för: • Medverka i arbetet med att ta fram informationsmaterial om materialåtervinning och källsortering, se avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen” och informera om detta inom kommunkoncernen och till verksamheter. Informationsmaterialet kan utgöra en del i ett mer omfattande material som täcker flera av avfallsplanens åtgärder. • Ta hänsyn till plats för återvinningsmaterial i avfallsutrymmen i planarbete, exempelvis detaljplaner, och bygglov, i samråd med bland annat SRV och följ upp att ställda krav följs. • Ta fram och anta riktlinje eller policy för återvinning och återbruk inom kommunkoncernen för att vidareutveckla möjligheterna att materialåtervinna avfallet. • Identifiera vilka förändringar som skulle behövas för att bygg- och rivningsavfall ska materialåtervinnas i större utsträckning och vad kommunkoncernen kan göra för att bidra till en sådan förändring.

Åtgärder som genomförs av SRV: • Informera om källsortering och materialåtervinning till fastighetsinnehavare med hjälp av det informationsmaterial som tas fram enligt avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen”. • Vidareutveckla, tillsammans med berörda aktörer, metoder och insamlingssystem för källsorterade avfallsslag. • Hitta nya avfallsslag som kan sorteras ut för materialåtervinning. • Genomföra plockanalyser av restavfall och redovisa resultatet.

Åtgärder som genomförs av kommunerna tillsammans med fastighetsägare och andra aktörer: • I planprocesser ska kommunen, i samarbete med SRV och byggherrar, planera för platser för alternativ till traditionella återvinningscentraler, se avsnittet om styrmedel och fysisk planering. • Fastighetsägare ska möjliggöra hämtningsplatser för sorterat avfall, när bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper och sortering av matavfall ska öka, samt underlätta för boende och verksamma att sortera. Det kan till exempel innebära att ordna tillräckligt utrymme för kärl för olika typer av avfall. • Återanvända schaktmassor för att undvika uttag av outnyttjade naturresurser och minska transportbehovet av schaktmassor.

• Sortera bygg- och rivningsavfall i enlighet med lagstiftning och anpassa rutiner till kommande ändringar19 i krav på sortering av bygg- och rivningsavfall.

Uppföljning och nyckeltal: • Plockanalyser (SRV). • Mängdstatistik (SRV) Mål 5 – Energiåtervinning Beskrivning: Enbart brännbart avfall som inte går att materialåtervinna ska gå till energiåtervinning. I EU:s avfallsdirektiv20 anges målet att år 2025 ska minst 55 procent av hushållsavfallet (den del som benämns ”kommunalt avfall”) återanvändas eller återvinnas till nytt material och till år 2030 är målet 60 procent. Med högst 4 % som deponeras, se Mål 6 - Deponering, innebär det att högst 36 % får gå till energiutvinning. Kraftvärmeverken använder avfallet som bränsle för att värma upp bostäder samt kontor, skolor, sjukhus och andra arbetsplatser. Förbränning av avfall är omgärdat med många skyddsåtgärder för att inte påverka miljön mer än nödvändigt. Sortering av det avfall som ska brännas är viktigt för att minska miljöpåverkan från avfallsförbränning och då är det framförallt två saker som är viktiga: • Sorteringen av brännbart avfall behöver bli bättre. Material som inte är brännbart och farliga ämnen behöver tas bort för att förbättra förbränningen • Material som kan återanvändas eller materialåtervinnas behöver sorteras ut, eftersom sådant avfall inte bör eldas utan hanteras på annat sätt. Den sista punkten ovan innebär bland annat att mer av det matavfall som uppstår behöver sorteras ut och behandlas biologiskt, se Mål 4 - Materialåtervinning. Av matavfall kan biogödsel och biogas produceras. Biogasen kan ersätta fossilt bränsle. Resultatmål Övergripande mål: År 2030 ska max 36% av mängden hushållsavfall gå till energiåtervinning21 genom förbränning. Periodmål: 59% 2022, 49% 2024, 43% 2026, 38% 2028. Under 2018 gick i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner ca 64% av hushållens insamlade mängd avfall till förbränning med energiåtervinning. Åtgärder och aktörer De åtgärder som ska genomföras finns under övriga målområden, om återanvändning, materialåtervinning och farligt avfall. Uppföljning och nyckeltal: • Statistik om mängden avfall som går till energiåtervinning/förbränning (SRV) • Mängd hushållsavfall per person och år (SRV)

19 I avfallsförordningen (2020:614) ställs krav på sortering av bygg- och rivningsavfall. 20 EU 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall 21 Avser den mängd som SRV skickar till energiåtervinning. Det omfattar inte sorteringsrester från andra parters förbehandling inför materialåtervinning.

Mål 6 - Deponering Beskrivning: I Huddinge, Haninge, Botkyrka, Nynäshamn och Salem finns många nedlagda deponier som behöver omhändertas. Det finns krav på att avfallsplanen ska innehålla uppgifter om nedlagda deponier.22 För varje nedlagd deponi ska en bedömning av risken för olägenheter för människors hälsa eller miljön redovisas. För de nedlagda deponier där kommunen har varit verksamhetsutövare ska planen även innehålla uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det finns behov av att förbättra kunskapen om de nedlagda deponierna i kommunen. I allra sista hand ska avfallet läggas på deponi, det som ibland kallas ”soptippen”. De enda produkter och varor som ska läggas på deponi är de som varken kan återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas. Generellt ska mängden avfall som går till deponi minskas. Resultatmål Övergripande mål: År 2030 ska mindre än 4 %23 av hushållsavfallet i kommunen gå till deponi. Periodmål: Kontrollera vid uppföljning av avfallsplanen att mängden avfall som deponeras inte har ökat. Övergripande mål: År 2026 ska det finnas en uppdaterad plan med uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder för att förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön för alla deponier som kommunen ansvarar för.24

Under 2018 gick i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner 4,1% av hushållens insamlade mängd avfall till deponering. Det motsvarar ca 18 kg per person och år. Åtgärder och aktörer Åtgärder som kommunen ansvarar för: • Uppdatering av förteckning över identifierade nedlagda deponier ska genomföras. • Utredning av ansvar för fortsatt arbete med att kartlägga risker och ansvar för att genomföra eventuella skyddsåtgärder. • Framtagning av plan för genomförande av utredning och kartläggning av risker (till exempel enligt MIFO-metoden), för samtliga identifierade nedlagda deponier som kommunen har ansvar för.

22 Enligt 17 § Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2020:6). 23 EU:s mål om att minska deponeringen är att till 2030 ska högst 10 % av allt avfall gå till deponering. 24 Enligt 17 § Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2020:6).

Åtgärder som genomförs av SRV: • Förbättra arbetet med att minska mängden grovavfall som måste deponeras. Uppföljning och nyckeltal: • Statistik om mängden deponerat avfall i kommunen, kg/per person och år (SRV) • Brukarundersökningar (kommunen), kundundersökning (SRV) och kampanjmätningar (SRV)

Mål 7 - Farligt avfall Beskrivning: Farligt avfall är sådant avfall som finns uppräknat med en * i bilaga 3 i avfallsförordningen (2020:614). Exempel på farligt avfall som uppkommer i hushållen, eller i bygg- och rivningsavfall, är nagellack, aceton, färg, lösningsmedel, förtunningsmedel, olja och elavfall. Det kan också vara rester av mineraloljor som spilloljor, smörjoljor och motoroljor. Farligt avfall kan vara skadligt för allt levande och ska därför ut ur kretsloppet. Det får aldrig riskera att hamna i luften, havet, sjöarna, vattendragen eller i marken. Det ska sorteras ut från allt övrigt avfall. Det är viktigt att förhindra och förebygga att farligt avfall sorteras fel eller hamnar på deponi eller ute i naturen. En del i det arbetet är att det ska vara lätt för boende i både egna hem och i flerbostadshus att kunna sortera och lämna farligt avfall på rätt sätt och gärna nära bostadsområdet. Ett viktigt medel för att lyckas är dels att informera om vad som är farligt avfall, dels att öka kunskapen om att avfallet ska tas om hand och var man kan lämna in det. Det är även viktigt att kommunen hanterar farligt avfall från kommunkoncernens verksamheter på rätt sätt. Resultatmål Övergripande mål: 2030 ska max 0,10 % farligt avfall25 blandas med övrigt avfall Periodmål: max 0,16 % 2022, max 0,14 % till 2024, max 0,12 % 2026, max 0,11 % 2028. I plockanalysen som gjordes under 2019 uppgick mängden farligt avfall i restavfallet i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner till 0,17 %. Åtgärder och aktörer Åtgärder som kommunen ansvarar för: • Medverka i arbetet med att ta fram informationsmaterial om farligt avfall, se avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen” och informera om detta inom kommunkoncernen och till verksamheter. • Ställa tydliga krav i samband med nybyggnation på att det ska finnas plats för de boende att sortera och lämna farligt avfall, se avsnittet om styrmedel och fysisk planering.

25 Exklusive elavfall

• Ställa tydliga krav på hantering av farligt avfall i bygg- och rivningslov, i enlighet med lagstiftning, och anpassa rutiner till kommande ändringar i krav på sortering av bygg- och rivningsavfall.

Åtgärder som genomförs av SRV: • Informera om farligt avfall, inklusive elavfall, till fastighetsinnehavare med hjälp av det informationsmaterial som tas fram enligt avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen”. • Vidareutveckla insamlingen av farligt avfall och elavfall från hushåll. • Genomföra plockanalyser av restavfall och redovisa resultatet till kommunen och till hushållen.

Åtgärder som genomförs av kommunen tillsammans med övriga aktörer: • Förbättra möjligheter att lämna farligt avfall för verksamheter med små mängder. • Samverkan med privata aktörer för insamling av och kommunikation om farligt avfall från verksamheter.

Uppföljning och nyckeltal: • Andelen farligt avfall och elavfall i restavfall genom plockanalyser (SRV) • Beskrivning av hur arbetet har vidareutvecklats för att nå delmålet (SRV)

Mål 8 - Nedskräpning Beskrivning: Avfallsplanen ska innehålla mål och åtgärder för att förebygga och begränsa nedskräpning, enligt Naturvårdsverkets föreskrifter26. Det är förbjudet att skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Med skräp menas både mindre föremål som glas, papper, engångsgrillar och fimpar och större föremål som exempelvis byggavfall, möbler, bilar och hemelektronik. Den som skräpar ner på en plats som allmänheten har tillträde till kan dömas för nedskräpningen.

Ett strategiskt arbete mot nedskräpning innebär många positiva effekter för kommunen och miljön. Det kan bland annat medföra kostnadsbesparingar då fokus flyttas från att reagera på problemet med städinsatser till ett förebyggande arbete. Samtidigt gör ökade kunskaper om problemet det enklare att sätta in rätt åtgärder på rätt plats.27

Arbetet med att ta fram en strategi med ansvarsfördelning och åtgärder, samt genomförandet av vissa åtgärder, kan ske i samarbete med andra kommuner, till exempel SRV:s ägarkommuner.

Om någon slänger en soppåse i ett dike efter en skogsväg, dröjer det ofta inte länge förrän det ligger mer skräp där; plastflaskor, ett bildäck, bitar av en trasig möbel. Skräp som ligger där det inte ska, kan uppfattas som en signal till invånare att ingen bryr sig om naturen, gatan, bostadsområdet, centrumanläggningen och vad som händer där. Det kan bidra till en känsla av förfall, osäkerhet och otrygghet. När en miljö är ren och

26 Enligt 6 § Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (NFS 2020:6) 27 Stiftelsen Håll Sverige Rent, www.hsr.se.

18 skräpfri ger den intryck av ordning och trygghet. Ett skräpfritt samhälle bidrar till ett hållbart och tryggare samhälle.

Därför ska det vara lätt att göra rätt. Det ska vara enkelt att lämna ifrån sig skräp på rätt sätt. Det gäller också allt ifrån att underlätta källsortering till tillgänglighet och service vid olika återvinningscentraler och återvinningsstationer för att undvika nedskräpning, inklusive dumpning av avfall. Resultatmål Övergripande mål: Nedskräpningen per kommun ska minska till år 2030, från första mätningen (så kallad nollmätning) 2022. Periodmål: Preciseras vid revidering efter genomförd nollmätning. Mätetal Antal skräpföremål/10 kvadratmeter - redovisning av resultatutveckling och total förändring i procent. Åtgärder och aktörer Åtgärder som kommunen ansvarar för: • Genomföra nollmätning av nedskräpning senast år 2022 och sätta periodmål för vartannat år under planperioden. • Ta fram och fastställa en handlingsplan för arbetet för att minska nedskräpning, inklusive marin nedskräpning, med ansvarsfördelning och åtgärder. Denna handlingsplan kan exempelvis omfatta skräpplockardagar i samarbete med SRV, uppföljning av upplevelser och attityder om nedskräpning, kartläggning/mätning av nedskräpning, hur papperskorgar ska utformas, hur städinsatser ska genomföras (exempelvis städning när människor ser det) och införande av städgaranti (exempelvis att städning, klottersanering m.m. sker inom 48 timmar efter anmälan), samverkan med berörda aktörer så som näringsidkare, bostadsbolag och centrumägare för en renare och tryggare stadsmiljö i ytterstadens små centra, kommunikation för att hålla rent och motverka nedskräpning, översyn av rutiner och rapportering i ärenden där avfall dumpats, med mera. Informationsmaterial som behövs för kommunikation om nedskräpning kan utgöra en del i ett mer omfattande informationsmaterial som täcker flera av avfallsplanens åtgärder.

Uppföljning och nyckeltal: • Skräpmätningar - antal/10 m² och total förändring i procent. (Kommunen) • Medborgarenkäter och/eller stadsmiljöenkäter – upplevd skräpsituation och/eller attityder kring nedskräpning samt möjligheter för den enskilde att ta hand om skräp på ett bra sätt. (Kommunen)

Uppföljning och redovisning av avfallsplanen Avfallsplanen 2021-2030 ska följas upp årligen i form av en rapport med statistik för uppföljning per mål samt redovisning av genomförda åtgärder och aktiviteter.

Uppföljningen redovisas både uppdelat per kommun och sammantaget för SRV:s ägarkommuner. För att bedöma hur väl avfallsplanens mål kommer att uppfyllas behövs kontinuerliga uppföljningar. På så sätt finns också möjlighet att i ett tidigt skede se om förstärkta resurser eller ett annorlunda arbetssätt krävs på något område. Under varje resultatmål finns kort beskrivet vem som ansvarar för uppföljningen och vilka nyckeltal som ska följas upp. Några nyckeltal är inte siffersatta. Det kan bero på att kommunen saknar möjlighet att styra över utfallet. Till varje sådant nyckeltal/mål krävs en beskrivning, ett resonemang för huruvida syfte och målsättning uppnåtts eller inte. SRV sammankallar och projektleder uppföljning och avstämning av avfallsplanen samt sammanställer rapporten, men den som anges som ansvarig för olika åtgärder behöver bidra med underlag. Fördjupade avstämningar Fördjupade avstämningar ska genomföras 2022, 2024, 2026 och 2028 och avfallsplanen ska revideras vid behov. Vid eventuell revidering av avfallsplanen under planperioden kan mål och åtgärder vid behov justeras. År 2028 ska även revidering och framtagande av ny avfallsplan påbörjas. Nationella och internationella mål och regler som påverkar avfallshanteringen förändras ständigt. De mål som anges för denna avfallsplan utgår från regelverk som gällde år 2020. Vid avstämningar under avfallsplaneperioden bör även förändringar i omvärlden beaktas. SRV sammankallar och projektleder de fördjupade avstämningarna av avfallsplanen. Plockanalyser Plockanalyser för att undersöka avfallets sammansättning genomförs i första hand för att ge underlag till utvärdering av kommunens insamlingssystem. Andra syften kan vara att genomföra kvalitetskontroll av avfallet inför återvinning, utvärdera producentansvaret och utvärdera insamlingen av matavfall. Resultatet av analyserna ger också underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas/genomföras. Skräpmätningar Mätningar är ett utmärkt verktyg för att studera utvecklingen av nedskräpningen över tid, ge underlag för åtgärder, se över placeringen av papperskorgar och askkoppar och följa upp nedskräpningsmål i avfallsplanen. Det statistiska mått28 som används är genomsnittligt antal skräpföremål per 10 kvadratmeter (10 m2). Brukarundersökningar Uppföljning av nyckeltal ska mätas med brukarundersökningar och kompletteras med resultat av plockanalyser. Målen ska också följas upp genom kontroll av att planerade åtgärder och aktiviteter har utförts.

28 Metod enligt SCB och stiftelsen Håll Sverige Rent.

Styrmedel för att uppnå målen i avfallsplanen Kommunen avser att använda olika styrmedel för att uppnå avfallsplanens mål och genomförda de föreslagna åtgärderna.

Avfallsföreskrifter Kommunen beslutar om avfallsföreskrifter. I föreskrifterna står vilket ansvar och vilka skyldigheter olika aktörer har och innehåller bestämmelser om hur avfallet ska sorteras, förvaras och hämtas. Föreskrifterna är en del av det juridiska stödet vid genomförande av avfallsplanens åtgärder.

Ekonomiska styrmedel Kommunen har en miljöstyrande avfallstaxa, som tas ut så att återanvändning, återvinning eller annan miljövänlig avfallshantering stimuleras samt för att främja en effektiv hämtning.

Tillsyn Vid tillsyn enligt miljöbalken finns avfallsperspektivet med vid exempelvis rutinmässiga inspektioner av många olika typer av verksamheter, bland annat hos skolor. Vid tillsyn genomförs där bland annat kontroll av hanteringen av farligt avfall och hantering av annat avfall. Oftast är det kommunen som ansvarar för tillsyn.

Information och kommunikation Alla kommuner har ett lagstadgat ansvar för information om både sådant avfall som omfattas av kommunalt renhållningsansvar och för vissa typer av avfall som omfattas av producentansvar. Kommunen ska informera både om hur avfall ska sorteras, tillgängliga insamlingssystem och om förebyggande av avfall29. I avsnittet ”Arbetssätt och genomförande av avfallsplanen” anges hur arbetet med information med avseende på planens mål och åtgärder avses genomföras. Miljökommunikation är i allmänhet komplex och syftar till både en attityd- och beteendeförändring, och det tar tid att få genomslag. Avfallsfrågorna präglas av att hushåll och verksamheter förväntas ändra attityd och därmed även sitt beteende. För att nå en beteendeförändring är det även viktigt med enkelhet och tillgänglighet i insamlingssystemet för att få invånarna att göra på rätt sätt. Exempel på informations- och kommunikationskanaler som används inom avfallshanteringen i kommunen är: • Återkommande utskick med information om avfallshanteringen - direktutskick • Kommunens, tillsynsmyndighetens och SRV:s webbplatser • Kommunens och SRV:s facebook-sidor • Annonsering i lokalpress • Informationsmöten • Särskild information till nyinflyttade

29 Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall (förslag februari 2020).

Fysisk planering En väl fungerande avfallshantering är ett allmänt intresse och finns därför med i den fysiska planeringen. Det kan gälla bostadsnära platser för källsortering, återvinningscentraler och avfallsanläggningar.

I detaljplaner regleras markens lämplighet för en viss användning mer i detalj. I arbetet med att ta fram en detaljplan ska avvägningar göras mellan allmänna och enskilda intressen, vilket innebär att bland annat möjligheterna att ordna avfallshämtning kan behöva utredas.

I byggandet av det hållbara samhället är avfallshanteringen en del av den grundläggande infrastrukturen. Fysisk planering är därför ett viktigt styrmedel för att nå avfallsplanens mål om förebyggande och återvinning av avfall. Det sker genom att säkerställa att det finns ytor och utrymmen för avfallssortering inom byggnader och på fastigheter samt för insamling, transport och behandling av det avfall som uppstår hos hushåll och verksamheter.

Då stadsdelar byggs allt tätare och färre boende förväntas ha egen bil, ökar behovet av att utveckla alternativ till de traditionella återvinningscentralerna för insamling av grovavfall och produkter som kan återanvändas. Det kan exempelvis utgöras av mobil återvinningscentral eller mini-ÅVC/kvarters-ÅVC. Även vid sådana avlämningsplatser bör det finns plats för att sortera ur och lämna saker till återbruk, i samarbete med second-hand-verksamhet. Det är viktigt att varje planprocess som berör bostäder tar hänsyn till möjligheter att lämna grovavfall och produkter som kan återanvändas, nära bostaden eller på platser som kan nås med andra färdmedel än bil. När mobil lösning ska användas behöver det planeras in platser där sådan insamling kan ställas upp tillfälligt.

I den fysiska planeringen tas avfallshantering med i de detaljplaner där det behövs, till exempel i planer för ny bebyggelse. SRV är remissinstans för exempelvis detaljplaner och bygglov i respektive kommun och bistår i övrigt med råd när behov uppstår.

Framtida insamlingssystem och anläggningar Avfallsmängder Avfallsplanen betonar ökad utsortering av återvinningsbara material liksom minskad mängd material som går till förbränning och föreslår utveckling av mottagande av nya avfallsslag för materialåtervinning. Baserat på befolkningsutveckling har en prognos över framtida avfallsmängder gjorts utifrån två scenarion, dels prognos över mängder om målen i avfallsplanen uppnås och dels prognos över mängder om nuvarande avfallsmängder, per person, ska hanteras. I diagrammet nedan visas hushållsavfallsmängd i ton uppdelat på behandlingsmetod. Mängderna avser samtliga SRV:s ägarkommuner.

120 000

100 000

80 000

60 000

40 000

20 000

0 Materialåtervinning Biologisk behandling Förbränning Deponering 2018 2030 - Inga åtgärder genomförs 2030 - Målen uppfylls

Figur 1. Nuvarande avfallsmängder och beräkning av framtida avfallsmängder baserat på mål enligt avfallsplanen, fördelat på olika behandlingsformer. Prognosen innebär att mängden hushållsavfall per person minskar, om målen i avfallsplanen uppfylls. Till följd av befolkningsökningen i kommunerna så väntas ändå den totala avfallsmängden bli i stort sett oförändrad, men lite annorlunda fördelat på olika behandlingsformer. Materialåtervinning och biologisk behandling ska öka på bekostnad av energiåtervinning, när avfall behandlas högre upp i avfallshierarkins prioriteringstrappa, se avsnittet om mål i avfallsplanen. Bedömningen är osäker utifrån bland annat hur avfallsproduktionen per person i praktiken kommer att utvecklas och hur stor effekt avfallsförebyggande åtgärder kommer att få. Av det avfall som uppstår väntas mängden till materialåtervinning öka som en följd av ökad utsortering av förpackningar och returpapper samt utvecklade sorteringsmöjligheter på återvinningscentralerna. Mängden avfall till biologisk behandling väntas öka genom att matavfall ska samlas in separat från fler bostadsfastigheter och verksamheter. Mängden avfall till energiåtervinning väntas sjunka i motsvarande grad som mängden till materialåtervinning och biologisk behandling ökar. Mängden avfall som deponeras är redan idag låg och väntas vara i stort sett oförändrad. Med undantag för avfall som omfattas av producentansvar saknas mängdstatistik för avfall som kommunerna inte ansvarar för. Sådant avfall är till exempel industriavfall, bygg- och rivningsavfall och park- och trädgårdsavfall från verksamheter. Någon prognos för dessa avfallsslag har därför inte kunnat göras. Prognosen omfattar inte heller vidare omhändertagande av rester såsom spill, siktrester och askor från behandling eller återvinning av insamlat avfall. Dessa rester behandlas i huvudsak genom energiåtervinning eller deponering. Behov av insamlingssystem och anläggningar Avfallsflödenas framtida utveckling enligt prognos i föregående avsnitt bedöms leda till att behovet av kapacitet för behandling av brännbart avfall genom energiåtervinning

23 kommer att minska medan behovet av kapacitet för biologisk behandling av matavfall kommer att öka något. Ökad utsortering av vissa avfallsslag för materialåtervinning medför också behov av ökad kapacitet för mottagning, mellanlagring och omlastning av dessa avfallsslag. Sofielunds Återvinningsanläggning, inklusive biogasanläggningen, bedöms ha kapacitet att hantera de förändrade mängderna. Detta innebär dock sannolikt förändringar i SRVs materialhanteringsprocesser på återvinningscentraler och återvinningsanläggningen Sofielund, vilket kan vara resurs- och kostnadskrävande och innebära ökat behov av investeringar. Återvinningen antas i många fall ske i anläggningar utanför SRV:s ägarkommuner. Målen om ökad återvinning baseras på att matavfall samlas in från fler hushåll och verksamheter, att sorteringsmöjligheterna på återvinningscentralerna utvecklas i enlighet med avfallsplanen samt att fastighetsnära insamlingssystem för förpackningar införs enligt producentansvarslagstiftningen. Det finns behov av att se över antal återvinningscentraler eller motsvarande platser för hantering av grovavfall och avfall för återanvändning samt lokaliseringen av dessa anläggningar, för att möta behovet i de växande kommunerna. För verksamhetsavfall, vilket inte omfattas av kommunalt ansvar för avfallshantering, finns begränsat med information om mängder som uppkommer inom kommunerna. Även information om kapaciteten i befintliga anläggningar för behandling av verksamhetsavfall är begränsad. Det finns inga uppgifter om att mängden verksamhetsavfall skulle ändras drastiskt under planperioden och därmed förändra behovet av behandlingsanläggningar. Som nämnts i avsnittet om framtida avfallsmängder har inga beräkningar gjorts på mängden verksamhetsavfall. Koppling till fysisk planering Kommunen har ett stort ansvar i sin rullande översiktsplanering att se till att mark avsätts för hantering av hushållsavfall samt återvinning och att kontinuerlig dialog sker med aktörer för att säkerställa avfallshanteringen. Detta gäller både i översikts- och mer specifikt i detaljplaneprocessen och är viktigt både vid planering för framtidens återvinningscentraler och för bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper. Det kommer att vara en utmaning när fler bostäder ska byggas i tät bebyggelse och konkurrensen hårdnar om tillgängliga ytor. Beträffande det senare har fastighetsinnehavare, producenterna och kommunen ett ansvar för att hitta ytor för källsortering, se mer i avsnittet om producentansvar i avfallsplanens del 2. Likväl är det en utmaning för avfallsbranschen att hitta nya möjligheter att verka i den allt tätare stadsmiljön. Ett sätt att göra detta är att lämna synpunkter i planprocesser. Se även avsnittet om styrmedel och fysisk planering. Klimatanpassning Även om arbetet med att minska klimatförändringarna fortsätter behöver anpassning i samhället göras för att kunna hantera de klimatförändringar som redan har skett och som kan komma att ske. I arbetet med framtagande av avfallsplanen för kommunen samt därtill tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har följande klimateffekter identifierats som på olika sätt kan komma att innebära problem för avfallshanteringen:

• Problem med förändrad infrastruktur på grund av stigande havsnivåer, skyfall och erosion. • Problem med vägar (bärighet) på grund av förändrade vattenförhållanden (exempelvis översvämningar, skred/ras, skyfall).

• Problem med nedlagda deponier på grund av förändrade vattenförhållanden (framförallt markvattenförhållanden) som kan medföra exempelvis sättningar eller förorening av grundvatten. • Problem med lukt, mögel och skadedjur på grund av högre temperaturer och även värmeböljor. • Problem med invasiva arter. Vissa invasiva arter gynnas av högre temperaturer och fuktigare klimat. I arbetet med genomförande av avfallsplanen behöver hänsyn tas till ovanstående klimateffekter. Fordon och transportvägar För att kunna hantera transporternas ändrade förutsättningar och samtidigt minska deras negativa effekter behöver arbetet med transportplanering ske utifrån nya perspektiv i tät bebyggelse. Det är viktigt att nödvändiga samhällsfunktioner som avfallshämtning säkerställs samtidigt som interaktionen mellan fordon och individ minimeras. Energianvändningen för transporter domineras idag av fossila drivmedel. För en miljömässigt hållbar utveckling är det avgörande att transporterna blir mer energieffektiva och mindre klimatbelastande samtidigt som samhället blir mer transportsnålt. Ett nationellt mål är att Sverige år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila drivmedel. Därutöver har kommunerna sina egna målsättningar kopplade till klimat och miljö. 2019 utfördes mer än 94% av SRVs avfallstransporter med förnyelsebara drivmedel. Målet från förgående avfallsplan var att samtliga transporter skulle utföras med minst 85% förnyelsebara drivmedel.

Avfallsplanen 2021-2030 – Del 2 Nulägesbeskrivning Slutlig förslagshandling

Innehåll Organisation och ansvarsfördelning ...... 3 Organisation ...... 3 Ansvarsfördelning...... 3 Förebyggande av avfall och återanvändning ...... 4 Avfallsmängder ...... 5 Hushållsavfall ...... 7 Mat- och restavfall ...... 7 Grovavfall, farligt avfall och annat som tas emot vid återvinningscentraler ...... 7 Insamlingssystem...... 8 Verksamhetsavfall ...... 9 Kommunens verksamhetsavfall ...... 9 Övrigt Verksamhetsavfall ...... 9 Avfall som omfattas av producentansvar...... 11 Avfallsslag och mängder ...... 11 Returpapper och förpackningar ...... 12 Däck ...... 13 Batterier ...... 13 Bilar ...... 13 Avfall från elutrustning ...... 13 Läkemedel ...... 14 Befolkning ...... 14 Anläggningar för hantering av avfall ...... 16 Referenser – Avfallsplanens samtliga delar ...... 21 Ordlista – Avfallsplanens samtliga delar ...... 22

Organisation och ansvarsfördelning Organisation De fem kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem (SRVs ägarkommuner) samarbetar inom avfallsområdet genom ägandet av SRV återvinning AB, i avfallsplanen kallat SRV. SRV är kommunernas huvudsakliga sakkunniga resurs och redskap vad gäller avfallsfrågor och sköter insamling och hantering av hushållsavfall. SRV samlar in och behandlar hushållsavfallet inklusive jämförligt avfall från verksamheter inom kommunerna. I varje kommun finns personella resurser för att sköta de avfallsfrågor som inte har överlämnats till SRV. Dessutom samarbetar SRV regionalt inom Stockholmsregionens avfallsråd (STAR) och nationellt inom branschorganisationen Avfall Sverige. Ansvarsfördelning Kommunens ansvar Kommunen har det övergripande ansvaret för att samla in och behandla hushållsavfall. Uppdraget utförs av bolaget, SRV. SRV ansvarar också för drift av kommunens återvinningscentraler. Kommunen kan välja att lägga ytterligare uppdrag, som är nära förknippat med hantering av hushållsavfall, hos SRV, till exempel framtagning av övergripande informationsmaterial. Kommunen har ett övergripande ansvar för att insamlingssystem med källsortering fungerar tillfredställande. Detta sker framförallt genom att avfallsfrågor finns med vid arbete med detaljplaner och bygglov men även att avfallsfrågor finns med på ett övergripande sätt i översiktsplaner. Kommuninvånarna kan kontakta sin kommun eller SRV om de har frågor om avfallsfrågor. Kommunen har ett ganska omfattande ansvar för att informera hushåll om bland annat insamlingssystem för hushållsavfall, återvinning, insamling av förpackningar och returpapper samt förebyggande av avfall. Arbetet med information kan, helt eller delvis, delegeras till SRV. Kommunen ansvarar inte för insamling och återvinning av avfall som enligt lag ska samlas in och tas om hand av producenter. Däremot medför förordningen om förpackningar några nyheter även för kommuner. Kommunen ansvarar för att medverka i samråd med producenterna för att lokalisera lämplig mark för insamlingssystem för förpackningar. Kommunen ansvarar för att informera hushåll om skyldigheten att sortera ut förpackningar, om hur insamlingen går till, om hur hushållen kan bidra till ökat materialutnyttjande och om de återvinningsresultat som sorteringen bidrar till. Kommunens tillsynsansvariga nämnd ansvarar för att bedriva tillsyn mot fastighetsinnehavare som inte har giltiga skäl att avböja borttransport från fastigheten, enligt 3 kap. 4a § avfallsförordningen (2020:614). SRV:s ansvar SRV återvinning AB, i avfallsplanen kallat SRV, har kommunens uppdrag att samla in och hantera det avfall som ingår i kommunens avfallsansvar, enligt 15 kap. 20 § miljöbalken. Producenternas ansvar Det finns för närvarande, januari år 2021, producentansvar för förpackningar, returpapper, däck, elektronik, batterier, läkemedel och radioaktiva strålkällor samt bilar. Detta innebär att alla som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ska ansvara och betala för återvinningen och hanteringen av förbrukad vara. För att uppfylla sitt ansvar har producenterna

3 bland annat bildat branschbolag som administrerar insamling och återvinning. Vilka avfallsslag som omfattas av producentansvar kan ändras genom nya förordningar. Regeringen har i december 2020 beslutat att avskaffa producentansvaret för returpapper och ansvaret för insamling av returpapper läggs på kommunerna från och med januari 2022. Fastighetsinnehavares ansvar Alla fastighetsinnehavare är ansvariga för det avfall som uppstår på fastigheten och har ansvar för att inrätta och anpassa utrymmen för källsortering. Fastighetsinnehavare har ansvar för att hushållsavfall sorteras enligt kommunens avfallsföreskrifter och att informera de som bor eller verkar inom fastigheten om hur avfall ska sorteras. Från och med år 2022 ska den som äger en bostadsfastighet underlätta för insamlingssystemen att transportera bort förpackningsavfall enligt 3 kap. 4a § avfallsförordningen (2020:614).

Avfallslämnarens ansvar Avfallslämnaren har ett grundläggande ansvar enligt 3 § i kommunens avfallsföreskrifter, att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Det innebär även ett ansvar för att avfallet sorteras och lämnas till de insamlingssystem som tillhandahålls. Enligt 15 kap. 10 och 11a §§ miljöbalken har verksamhetsutövare, genom att vara den ursprungliga avfallsproducenten, ansvar för att avfall behandlas så högt upp som möjligt enligt avfallshierarkin1. Ansvaret innefattar också till exempel att som verksamhetsutövare försäkra sig om att den som transporterar bort avfallet har erforderliga tillstånd för det, enligt 5 kap. 18 § avfallsförordningen (2020:614). Alla hushåll har en skyldighet enligt 3 kap. 2-5 §§ avfallsförordningen (2020:614) att sortera ut förpackningsavfall, returpapper och elavfall från annat avfall och att lämna det i insamlingssystem för återvinning. Förebyggande av avfall och återanvändning Inom SRV:s ägarkommuner finns många möjligheter för kommunkoncernen, för företag och för det enskilda hushållet att förebygga och återbruka avfall. I samtliga kommuner finns secondhandverksamheter som tar emot och säljer kläder, möbler och andra prylar. Oftast drivs verksamheten av någon frivilligorganisation, kommunen eller kyrklig verksamhet. Det finns även sajter på nätet där man kan köpa och sälja begagnat. Det kan också handla om att hitta nya användningsområden för saker. Det finns oändliga möjligheter till återanvändning av sådant som i annat fall kanske skulle ha hamnat i ett grovsoprum eller i en container på en återvinningscentral. SRV samarbetar med olika organisationer som har kunskap inom det området och upplåter plats på återvinningscentralerna där det finns också möjligheter att lämna avfall för återanvändning.

1 Se beskrivning i avfallsplanens del 1, Avfallsmålen 2021-2030.

Avfallsmängder I detta kapitel redovisas uppkomna mängder hushållsavfall i SRV:s ägarkommuner. Tabellen nedan visar statistik för kommunerna för år 2018. Jämfört med resten av landet har kommunerna samlat in lite mindre mängder av förpackningar, returpapper och matavfall, per person och det uppstår mer restavfall per person. Analysen kring varför SRVs ägarkommuner är sämre än rikssnittet på att sortera ut förpackningar och matavfall återstår att göra. En bidragande orsak kan eventuellt vara att antalet återvinningsstationer per 1 000 invånare är något lägre än i genomsnitt i Sverige2. Även mängden matavfall per person är mindre i SRV:s ägarkommuner jämfört med riksgenomsnittet. För att öka andelen hushållsavfall som samlas in för materialåtervinning och biologisk behandling behöver fler hushåll anslutas till den fastighetsnära insamlingen av matavfall, förpackningar och returpapper. Inom SRV:s ägarkommuner samlas det in lite mindre hushållsavfall totalt sett per person och år jämfört med riksgenomsnittet. Det kan bero på många olika saker, bland annat skillnader i mängden hushållsavfall som lämnas till återvinningscentraler från verksamheter.

Tabell 1 Insamlade mängder hushållsavfall, kg per invånare (2018)

Kommun Huddinge Botkyrka Haninge Nynäshamn Salem SRV total Riksgenom- snitt

- Matavfall 34 9 34 24 7 25 38 - Restavfall 187 189 187 186 194 188 178 Summa mat- och restavfall 220 199 222 210 201 213 216 - Trädgårdsavfall 16 16 18 29 32 18 - Byggavfall 33 54 56 89 81 52 - Övrigt grovavfall 62 79 80 93 93 75 Summa grovavfall 111 149 154 211 206 145 165 - Förpackningar och 45 54 56 78 67 54 69 returpapper

- Farligt avfall inkl. elavfall 15 15 22 31 29 19 23 och batterier Summa totalt 391 417 454 530 503 432 473 hushållsavfall

I tabell 2 visas hur mycket avfall som har behandlats på olika sätt. Avfall som går till förbränning skickas till förbränningsanläggning utanför SRVs ägarkommuner. Matavfall behandlas biologiskt i rötningsanläggningen på Sofielunds återvinningsanläggning. Ca 30 % av mängden hushållsavfall har samlats in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Ca 64 % har samlats in för energiåtervinning och ca 4 % har deponerats. Resten har använts som konstruktionsmaterial på Sofielunds Återvinningsanläggning.

2 0,53 återvinningsstationer per 1 000 invånare i genomsnitt i SRV:s ägarkommuner, jämfört med 0,7 i Sverige. Källa Avfall Sverige ” HUSHÅLLSAVFALL I SIFFROR- KOMMUN- OCH LÄNSSTATISTIK 2018”, rapport nr 2019:22.

Tabell 2 Insamlade och behandlade mängder hushållsavfall från SRV:s ägarkommuner år 2018, ton per år. Inom parantes anges kg per person.

Material- Biologisk Energi- Depo- Annan Totalt åter- behand- åter- nering behand- vinning ling vinning ling12 Matavfall1 9 110(27) 9 110 (27) Restavfall2 63 160 63 160 (186) (186) Förpackningar och 18 400 18 400 returpapper 3 (54) (54) Grovavfall4 12 920 22 210 5 950 1 820 42 900 (38) (65) (17) (5,4) (126) Trädgårdsavfall5 6 080 6 080 (18) (18) Latrinavfall6 50 (0,1) 50 (0,1) Farligt avfall totalt, varav: 2 540 (7,5) - tryckimpr. Trä7 1 920 (5,7) - asbest8 30 (0,1) - övrigt farligt avfall9 590 (1,7) Elavfall och batterier10 3 840 3 840 (11) (11) Summa, exkl slam och fett 35 160 9 160 93 960 5 980 1 820 146 080 (103) (27) (276) (17) (5,4) (430) Slam totalt11, varav: 57 970 (171) - slam från enskilda 50 850 anläggningar (150) - fettavskiljarslam 7 120 (21) 1 Avser matavfall enligt Avfall Webs positioner Å5 och Å7. 2 Avser restavfall enligt Avfall Webs positioner Å1, vilket innehåller annat avfall som inte har sorterats ut från restavfallet, t.ex. matavfall, förpackningar och returpapper. 3 Avser förpackningar och returpapper enligt Avfall Webs positioner I6. 4 Avser grovavfall enligt Avfall Webs positioner Å3, Å31, Å32 och D2. 5 Avser trädgårdsavfall enligt Avfall Webs positioner Å2. 6 Avser latrin enligt Avfall Webs position S8. 7 Avser farligt avfall enligt Avfall Webs position F4. 8 Avser farligt avfall enligt Avfall Webs position F9. 9 Avser farligt avfall enligt Avfall Webs positioner F2, F3, F10, F23 och F24. 10 Avser elavfall och batterier enligt Avfall Webs positioner F5, F6 och F8. 11 Avser slam och fett enligt Avfall Webs positioner S7 och S9. 12 Avser användning som konstruktionsmaterial.

Hushållsavfall Mat- och restavfall Matavfall och restavfall samlas in i kärl vid varje fastighet eller vid gemensamma anläggningar. För villor eller andra småhus i områden som är lämpade för att hämta avfallet vid tomtgräns erbjuds hushållen fyra alternativa abonnemang: • Sorterahemma, där hushållet har möjlighet att sortera ut tio avfallsslag i två kärl. • Källsortering av matavfall, med ett kärl för matavfall respektive ett kärl för restavfall. • Kompostering av matavfall, med ett kärl för restavfall. • Osorterat, med ett kärl för hushållsavfall. Hushåll med fritidshus har sophämtning under tolv tillfällen under maj till oktober. I områden som är bättre lämpade för en gemensam avfallsinsamling och för flerbostadshus finns flera alternativa abonnemang vilka baseras på områdets storlek, fastighetsägarens/ hyresvärdens önskemål om sorteringslösning samt infrastruktur. Dessa samfälligheter, bostadsrättsföreningar eller flerbostadshus har möjlighet att samplacera hushållens kärl alternativt använda en sorteringslösning med kärlskåp eller med bottentömmande behållare. Ett sammanhållande koncept är att erbjuda hushållen ett miljörum/-hus. SRV erbjuder även möjligheten att sortera ut matavfall. För större områden med flerbostadshus förekommer även sopsugssystem, där sådant system planerades och installerades i samband med att bostadsområdet byggdes. Dessa olika insamlingssystem beskrivs närmare i avsnitt om insamlingssystem. Grovavfall, farligt avfall och annat som tas emot vid återvinningscentraler I kommunerna finns åtta fasta återvinningscentraler där hushållen ska lämna sitt grovavfall, sitt trädgårdsavfall, sitt elavfall samt sitt farliga avfall. Separat hämtning som inte ingår i den ordinarie sophämtningstaxan kan beställas hos SRV mot en extra avgift. För boende i skärgården erbjuds under sommaren dessutom mobila återvinningscentraler. Nedan anges var återvinningscentralerna finns. I avfallsföreskrifterna står att fastighetsägare av flerbostadshus ska erbjuda hushållen möjlighet att lämna grovavfall samt farligt avfall i anslutning till bostaden. SRV forslar bort avfall från flerbostadshus till en avfallsbehandlingsanläggning. Efter medgivande från SRV (d.v.s. med passerkort till SRV:s återvinningscentraler) kan lägenhetsinnehavare även lämna sitt grovavfall och farliga avfall vid återvinningscentraler i enlighet med samma förutsättningar som för enbostadshus. I trädgårdsavfall kan det förekomma växtdelar och jordmassor från invasiva växter och sådant ska lämnas på SRV:s återvinningsanläggning i Gladö Kvarn. Växtdelar ska vara väl förpackat i tillförslutna påsar och får inte hanteras öppet eftersom det ökar risken för spridning. Invasiva växter får inte hanteras som kompost eller trädgårdsavfall på återvinningscentraler. För jordmassor kan behandlingskostnader tillkomma beroende på mängd. Kunder uppmanas kontakta återvinningsanläggningens miljöingenjörer innan intransport sker. Växtdelar skickas till förbränning och jordmassor deponeras.

Tabell 3 Återvinningscentraler, fasta, i kommunerna, år 2018. Aktuella uppgifter om centralerna och vilka avfallsslag som kan tas emot visas på www.srvatervinning.se.

Kommun Återvinningscentraler, fasta

Botkyrka • Himmelsbodavägen 19, Skyttbrinks industriområde. • Hallundaleden 4, Fittja trafikplats.

Haninge • Rörvägen 23, Jordbro företagspark.

Huddinge • Regulatorvägen 3, Flemingsbergs industriområde. • Storvretsvägen/Vretvägen, Skogås/Trångsund.

Nynäshamn • Åkervägen 11, Hammarhagens industriområde. • Sorunda, Sunnerby industriområde.

Salem • Tvärvägen 4.

I skärgården inom Haninge kommun finns mobila återvinningscentraler som lägger till varje vår och höst på följande platser: Fiversätra ö (östra sidan), Mefjärd, Ornö (Hässelmara färjeläge), Björkösunds brygga, Ornöboda, Söderviken, Kymmendö, Edesö, Fåglarö, Utö Sprängabrygga, Aspö (Västertorp), Korsholmen, Jutholmen, Utö Gruvbryggan, Ängsö, Gränö, Kalvholmen, Norrö, Aspö (Nåttarö), Muskö (Ludvigsberg) och Långgarn (Kärringhamn). I skärgården inom Nynäshamns kommun finns mobila återvinningscentraler som lägger till varje vår och höst vid Landsort och Krokskär. Insamlingssystem Att samla in avfall har tidigare inneburit en arbetsmiljö med tunga lyft men säckar har med tiden ersatts med kärl eller andra typer av behållare. Detta har skapat en bättre arbets- och kundmiljö. Även om arbetsmiljön har blivit bättre ur många aspekter arbetar avfallsbranschen kontinuerligt med att hitta nya lösningar och förbättringar. För att öka källsorteringsgraden är det viktigt att möta de förutsättningar hushåll och verksamheter har med kundanpassade lösningar. Manuell hantering har till viss del ersatts av mer automatiserade system. Olika kärllösningar kompletteras med bottentömmande behållare som töms med kranbil alternativt med ett sopsugssystem. Utvecklingen av dessa system har gått från att hantera ett avfallsslag till att nu klara av flera avfallsslag samtidigt. Systemen kan ses som komponenter i en helhetslösning som även innefattar hanteringen av grovavfall. En central del i kommunens avfallsplanering är att skapa källsorterings- och insamlingssystem som är tydliga och bekväma för användaren samtidigt som de är arbetsmiljöriktiga för den som ansvarar för tömning och transport av avfall. Det är dessutom väsentligt att trafikplaneringen medger hämtning utan onödig interaktion mellan avfallshämtaren och de boende eller verksamheterna på platsen. Exempel på lösningar som underlättar detta är:

Gemensamhetsanläggningar och kvartersnära insamling Kvartersnära insamling och gemensamhetsanläggningar är ett sätt att hantera avfall som innebär att en källsorteringsstation utplaceras i ett villa- eller radhusområde, nära bostäderna, där de boende naturligt rör sig. I stället för att åka med återvinningsbart avfall till en återvinningsstation kan allt avfall samlas in och därmed återvinnas i nära anslutning till bostaden. Insamlaren behöver inte tömma sopkärl för respektive hushåll, utan kan göra en tömning för alla bostäder inom området. Interaktionen minimeras. Kvartersnära gemensamhetsanläggningar bidrar till en bra service för boende i områden där sopbilar inte kan hämta avfall vid tomtgräns. Källsorteringen blir tillgänglig. Bottentömmande behållare De senaste åren har avfall börjat samlas upp i bottentömmande behållare, eller s.k. underjordsbehållare eller djupbehållare. Bottentömmande behållare kan stå helt ovan mark eller vara helt eller delvis nedgrävda under jord, vilket har flera fördelar. Avfallssystemet sparar utrymme i trånga miljöer och kan integreras på ett diskret sätt. Sopsug I äldre bebyggelse och i trånga områden samt vid nybyggnation är transport av avfall med vakuumteknik under jord, så kallad sopsug, ett alternativ. Fördelar med sopsug är bl.a. minskad belastning vid insamling av avfall och att risken för personskador är mycket liten. Systemet lämpar sig för insamling av olika avfallsslag och kan vara en bra lösning i tätbebyggda områden där det är svårt för sopbilar att komma fram. Vid tömning av sopsugssystem minskar exponeringen av både damm och lukt jämfört med vid konventionell tömning av kärl. Nackdelar är bland annat den stora investeringskostnaden och att erfarenheter visar att incitamenten för sortering av avfall minskar när avfallet ”försvinner” i ett inkast. Det förekommer även driftproblem när skrymmande avfall orsakar stopp i systemet. Verksamhetsavfall Kommunens verksamhetsavfall Avfall från kommunala verksamheter utgörs av avfall som omfattas av kommunalt ansvar och som uppstår i t.ex. förskolor, skolor, äldreomsorg och kommunkontor samt kommunalt verksamhetsavfall från bl.a. avloppsreningsverk, fastighetsskötsel och gatudrift. Övrigt Verksamhetsavfall Utöver hushållsavfall uppstår inom SRVs ägarkommuner även verksamhetsavfall, t.ex. bygg- och rivningsavfall, samt förpackningsavfall. Verksamhetsavfall transporteras av ett stort antal åkerier till återvinningsanläggningar och sorteras mekaniskt i olika materialslag om det inte har sorterats vid källan. SRV har under 2018 skickat ca 150 000 ton insamlat och utsorterat avfall från Sofielunds återvinningsanläggning till material- eller energiåtervinning. Ungefär en tredjedel av återvinningen utgjordes av materialåtervinning. Utöver Sofielunds återvinningsanläggning finns även andra aktörer inom kommunerna som kan ta emot verksamhetsavfall. Trots insatser av kommunala och privata aktörer för att minska avfallsmängder samt öka materialåtervinning ser man ingen fallande trend gällande mängder verksamhetsavfall som går till förbränning.

Inom SRVs ägarkommuner finns en deponi för icke-farligt avfall, SRVs deponi på Sofielunds återvinningsanläggning. SRV har under 2018 deponerat ca 40 000 ton icke-farligt avfall samt asbest. En stor del av icke-farligt avfall som bortskaffas genom deponering uppstår inom ramen för nybyggnation och rivning. Hur mängderna kommer att utvecklas i framtiden styrs inte bara av byggtakten. Även lagstiftning som styr återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall och förbränningsrester kan bidra till förändringar avseende deponimängder. Utöver det finns ett flertal anläggningar som jobbar med sortering och återvinning av rena eller mindre förorenade schaktmassor. Att inventera avfallsslag och mängder av det verksamhetsavfall som uppkommer och behandlas inom kommunen är oerhört komplext. Det är många aktörer t.ex. åkare och återvinningsentreprenörer som konkurrerar om att få samla in och behandla just verksamhetsavfall. På grund av att det är många aktörer inom marknaden för verksamhetsavfall är spårbarheten för uppkomst, insamling och var avfall lämnas och behandlas svår. Följden blir att övergripande statistik för verksamhetsavfall i kommunen blir näst intill omöjlig att samla in, administrera och följa upp.

Avfall som omfattas av producentansvar I Sverige tillämpas producentansvar, vilket innebär att den som producerar en vara har miljöansvaret för produkten. Det betyder att producenterna ska se till att varan tas omhand på ett miljöriktigt sätt efter konsumenternas slutanvändning. Producenterna ansvarar därför för insamlingssystemet för varorna. Producentansvaret omfattar idag (januari 2021) förpackningar, returpapper, elutrustning, batterier, däck, bilar, läkemedel och radioaktiva produkter. Regeringen har i december 2020 beslutat att avskaffa producentansvaret för returpapper och ansvaret för insamling av returpapper läggs på kommunerna från och med januari 2022.

Hushållen är enligt avfallsförordningen skyldiga att sortera ut förpackningsavfall och returpapper från övrigt hushållsavfall samt lämna dessa till ett godkänt insamlingssystem.

Regeringen har tagit fram ett förslag om att ta bort producentansvaret för returpapper och lägga ansvaret för detta på kommunerna, men det har inte fattats något beslut ännu3. Avfallsslag och mängder Under år 2018 samlades det in ca 18 400 ton förpackningar och returpapper samt ca 3 800 ton elavfall och batterier i SRV:s ägarkommuner. I tabell 4 presenteras insamlade mängder avfall som omfattas av producentansvar utslaget per invånare för respektive avfallsslag.

Tabell 4 Insamlade mängder avfall som omfattas av producentansvar, år 2018. Källa: Avfall Web.

SRV:s Sverige, ägarkommuner, kg/invånare kg/invånare

Förpackningar och returpapper 54,1 63,5 totalt, varav:

- Returpapper 16,5 18,7

- pappersförpackningar 13,6 13,9

- plastförpackningar 6,2 7,5

- glasförpackningar 16,5 21,8

- metallförpackningar 1,3 1,6

Elavfall totalt, varav: 10,7 14,3

- elavfall, exkl. batterier 10,5 14,0

- bärbara batterier 0,2 0,3

Bilbatterier 0,6 0,7

Däck ingen uppgift ingen uppgift

Bilar ingen uppgift ingen uppgift

Läkemedel ingen uppgift ingen uppgift

3 December 2020.

Under 2018 insamlades totalt ca 54 kg/invånare förpackningar och returpapper, vilket ligger lägre än riksgenomsnittet enligt Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB.

Under 2018 insamlades knappt 11 kg/invånare elavfall, inklusive bärbara batterier, vilket ligger lägre än riksgenomsnittet enligt El-Kretsen AB. Motsvarande nyckeltal för däck, bilar och läkemedel saknas. Returpapper och förpackningar Förpackningar och returpapper ska lämnas i insamling vid fastigheten eller vid de återvinningsstationer som bolaget FTI (Förpacknings- och Tidningsinsamling) ansvarar för. På återvinningsstationer finns containrar för sortering av förpackningarna: glas, metall, plast samt papper. Dessutom finns en container för returpapper. Insamlingssystemet för returpapper kan förändras när kommunerna ska ta över ansvaret för insamlingen år 2022.

Enligt gällande lagstiftning ska producenter samt importörer av förpackningar, efter 31 december 2022, vara anslutna till ett tillståndspliktigt insamlingssystem (TIS). Ett sådant system kräver tillstånd från Naturvårdsverket. Efter 1 april 2025 ska producenterna erbjuda hämtning av förpackningar från alla bostadsfastigheter.

Från och med år 2022 ska den som äger en bostadsfastighet underlätta för insamlingssystemen att transportera bort förpackningsavfall enligt 3 kap. 4a § avfallsförordningen (2020:614). Fastighetsägaren får avböja borttransport från fastigheten endast om en sådan transport är olämplig med hänsyn till fastighetens utformning eller belägenhet, trafiksäkerheten eller andra omständigheter.

Inom SRV:s ägarkommuner har över hälften av alla flerbostadshus fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper. Insamling sker i separata kärl vid fastigheten. Omkring 10 % av enbostadshusen i kommunerna har fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper i fyrfackskärl, genom tjänsten ”SorteraHemma”. Det förekommer även fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper hos mer än hälften av de verksamheter som har egna abonnemang hushållsavfall.

Hushåll som inte har tillgång till fastighetsnära insamling, eller som behöver lämna förpackningar som inte får plats i behållare nära bostaden, kan lämna förpackningar och returpapper på en av Förpacknings- och Tidningsinsamlingens återvinningsstationer. I tabell 5 nedan visas hur många återvinningsstationer som finns i kommunerna för närvarande. När bostadsnära insamling av förpackningar byggs ut kan antal återvinningsstationer och var de är placerade komma att ändras, när behovet av stationerna förändras. Tabell 5 Återvinningsstationer för förpackningar och returpapper i kommunerna, år 2018. Aktuella uppgifter om antal stationer och var de är placerade visas på www.ftiab.se.

Kommun Antal återvinningsstationer

Botkyrka 43

Haninge 69

Kommun Antal återvinningsstationer

Huddinge 54

Nynäshamn 23

Salem 11

Däck Svensk Däckåtervinning har producentansvaret för däck. Däck med fälg tas emot på återvinningscentralerna, men normalt ska däck lämnas till däckfirmor. Batterier El-Kretsen ansvarar för insamlingen av batterier.

Batterier från hushåll kan lämnas på en återvinningscentral. Batterier kan även lämnas i s.k. batteriholkar som finns på Förpacknings- och Tidningsinsamlingens återvinningsstationer.

Bilbatterier kan antingen lämnas i retur när ett nytt batteri köps eller på en återvinningscentral.

El-Kretsen transporterar batterierna till en behandlingsanläggning. Där sorteras först knappcellsbatterier ut med hjälp av en skaksikt, då de oftast innehåller kvicksilver. Därefter sorteras övriga batterier ut manuellt efter innehåll; bly, litium, NiMH, NiCd samt alkaliska. Respektive fraktion krossas och hanteras i ett slutet system, där så mycket som möjligt material- eller energiåtervinns, och resten tas omhand som farligt avfall. Bilar Övergivna skrotbilar på kommunal mark faller under kommunalt ansvar för avfallshantering, om skrotbilen bedöms utgöra en olägenhet för människors hälsa och miljön. Övergivna skrotbilar kan också anses vara nedskräpning, om den finns på en plats som allmänheten har tillträde till eller insyn till. På enskild mark eller tomtmark är det markägaren som ansvarar för att den förvaras säkert ur miljösynpunkt, om markägaren godkänt placeringen. På allmän vägmark, det vill säga allmänna vägar utanför tätort samt parkeringsfickor och rastplatser längs dessa, är Trafikverket ansvarig för skrotbilar. På övrig allmän mark är det kommunen som beslutar om hämtning och skrotning av uttjänta fordon. Med uttjänta fordon menas fordon som är i dåligt skick, övergivna samt har ett mycket lågt värde.

En bil som ska skrotas lämnas till ett mottagningsställe för uttjänta bilar eller till en auktoriserad bilskrotningsfirma. Efter omhändertagande återanvänds vissa delar av bilen, andra delar materialåtervinns och en liten del förbränns. Avfall från elutrustning El-Kretsen ansvarar för insamlingen av elektriska och elektroniska produkter, elavfall.

Elavfall från hushåll kan lämnas på en återvinningscentral.

Nedan finns exempel på hur några olika typer av elavfall omhändertas:

• Ljuskällor transporteras till en anläggning för krossning och sortering. Först krossas lamporna i ett slutet system för insamling av kvicksilver. Därefter sorteras återstående material i glas och metall för att sedan återvinnas.

• Kylar och frysar skickas till en anläggning där farliga komponenter avlägsnas och övriga fraktioner förbereds för återvinning. Först avlägsnas farligt avfall i form av olja och kylkretsar. Därefter töms kyl och frysar på hyllor och annat löst material som återvinns som glas och plast. Kyl och frysar krossas sedan för att isolering, metall och plast ska kunna sorteras ut och eventuella freoner samlas upp.

• Stora vitvaror såsom spisar och tvättmaskiner till en anläggning där farliga komponenter avlägsnas och övriga fraktioner förbereds för återvinning. Först avlägsnas miljöfarliga ämnen som exempel PCB. Sedan krossas vitvarorna så att glas, plast och metall kan återvinnas.

Läkemedel Överblivna läkemedel ska lämnas till apotek.

Inlämnat läkemedel behandlas genom förbränning på godkända avfallsförbränningsanläggningar med effektiv förbränning och rökgasrening. Befolkning 31 december 2018 hade de fem kommunerna sammanlagt 339 893 invånare, fördelade enligt figur 1 nedan.

Figur 1. Invånare 31 december 2018. Källa: Statistiska centralbyrån Befolkningsutvecklingen under åren 2009-2018 samt en prognos fram till 2028 har ses nedan. Befolkningen i SRVs ägarkommuner har haft en kraftig utveckling som förväntas öka även fortsättningsvis.

Befolkningsutveckling 2009-2028 160 000

140 000

120 000

100 000

80 000

Invånare 60 000

40 000

20 000

- 2009 2014 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 År Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Figur 2. Antal invånare, utveckling 2009-2018 samt prognos 2019-2028.

Tabell 6 Antal hushåll i kommunerna år 2018, fördelat på olika boendeformer samt antal fritidshus.

Hushåll Hushåll i Hushåll i Fritids- totalt villa flerbostadshus hus Botkyrka 36 217 12 229 22 863 1 125 Haninge 41 669 14 892 20 843 5 9341 Huddinge 45 788 18 948 25 448 1 392 Nynäshamn 15 578 6 106 6 453 3 019 Salem 6 552 3 684 2 755 113 Summa 145 804 55 859 78 362 11 583

1 Inklusive specialbostäder och övriga bostäder.

Anläggningar för hantering av avfall Enligt 13 § Naturvårdsverkets föreskrifter ska avfallsplanen innehålla uppgifter om de anläggningar som kommunen bedömer vara nödvändiga för att förebygga och hantera det avfall som kommunen ansvarar för. Nedanför presenteras en sammanställning för de anläggningar som hanterar avfall. Verksamheterna är sorterade per kommun.

Tabell 7 Anläggningar i Botkyrka kommun

Namn, fastighetsbeteckning Typ av avfall Metod för behandling

Fittja återvinningscentral, Fittja 17:1 Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av avfall, förpackningar farligt avfall som en del av att samla in avfall och farligt avfall Skyttbrink återvinningscentral, Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av Skyttbrink 21 avfall, förpackningar farligt avfall

Riksten-Pålamalms berg- och Schaktmassor, betong, tegel, torv Deponi, efterbehandling, jordtillverkning grustäkt, Riksten 8:2

Tullinge Jord & Maskin AB, Schaktmassor, betong/tegel Deponi Riksten 8:1

Hummeltorps torvindustri, Schaktmassor, asfalt, betong, gödsel, Mellanlagring, deponi Hummeltorp 1:4 lera, schaktmassor

Ragnsells AB, Stora Uringe 3:1 Avloppsslam, schaktmassor, gödsel, Mellanlagring, bioaska jordtillverkning

Resurs-Recycling i Stockholm AB, Rivningsavfall Sortering/mekanisk bearbetning Vårsta 1:109

Lotus Maskin & Transport AB, Jord och sten samt betong Mellanlagring, sortering och mekanisk Vårsta 1:469 bearbetning Vårsta 3:1 Kagghamra .isupplag, Ström 1:1 Flis Mellanlagring

Hans Andersson Entreprenad AB, Asfalt, betong, gödsel, ris och stubb, Mellanlagring, krossning, jordtillverkning Boda 1:3 lera, jord och fyllnadsmassor

Tabell 8 Anläggningar i Haninge kommun

Namn, fastighetsbeteckning Typ av avfall Metod för behandling

Jordbro återvinningscentral, Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av Åby 1:219 avfall, förpackningar farligt avfall

Hans Andersson Entreprenad AB, Krossning, återvinning av schaktmassor, Återvinning Rudan 1:2 (Tillstånd av MPD asfaltsproduktion 070312)

Sortera Skandinavien AB, Åby Träbaserat bränsle, annat avfall än Framställning och bearbetning, krossning 1:184, 1:185 farligt avfall, mellanlagring av farligt sortering, mellanlagring avfall

Skäggsmo mellanlagringsstation, Sopsand, gatubrunnssand, ledningssand Mellanlagring Alby 1:9 och asfalt. Kompostering av trädgårdsavfall.

JP AB/Johan Westermark, Årsta 1:82 Jord- och schaktmassor, asfalt och Sortering, krossning, återvinning betong tillverkning av jord

Stadsbyggnadsförvaltningen, Park Kompostering av park- och Kompostering och Natur, Nödesta 8:235 trädgårdsavfall

Nedersta Gård, Nödesta 8:235, Gödsel Biologisk behandling Haninge kommun (hygieniseringsanläggning)

Valsta slamlager, Valsta 4:1 Slam Mellanlagring

Returpack – Burk Svenska AB, Burkar och PET-flaskor Mellanlagring Jordbromalm 6:12

Solberga Toalettavfall ureahygieniseringsanläggning, Åbrunna 1:1

Turbinen Entreprenad, Alby 1:9 Jord- och schaktmassor Mellanlagring

Tysslinge Återvinning AB, Bygg- och rivningsavfall, park- och Mekanisk bearbetning och sortering, Jordbromalm 4:6 trädgårdsavfall mellanlagring

Såcab Åkericentral AB, Åby 1:265 Inert avfall, betong, tegel och klinkers, Deponi, sortering och mekanisk bearbetning, asfalt, betong, jord och sten, snö mellanlagring

Tabell 9 Anläggningar i Huddinge kommun

Namn, fastighetsbeteckning Typ av avfall Metod för behandling

Sofielunds återvinnings-anläggning Hushållsavfall, park- och Mellanlagring, sortering, deponering, Gladö: 1:3 m.fl. trädgårdsavfall, grovavfall, behandling av t.ex. tvätthallsslam, industriavfall, förorenade massor, aska, oljeåtervinning flytande avfall, farligt avfall, el-avfall

Scandinavian Biogas Södertörn AB Matavfall Rötning Gladö: 1:3 m.fl

Flemingsbergs Återvinningscentral, Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av Katoden 4 avfall, förpackningar farligt avfall

Återvinningscentral Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av i Skogås, avfall, förpackningar farligt avfall Västra Skogås 1:2

Länna kretsloppsanläggning Bygg, industri Sortering, behandling, krossning

Stena Recycling AB Skrot Sortering, förbehandling av fordon

Stenas recycling AB Metallavfall Fragmentering

Allbildelar i Huddinge Skrot Bildemontering AB, Gladö 76:7

Allbilskroten i Länna AB, Skrot Bildemontering Gladö 1:3

Atracco AB, Vårdkasen 1:48 Skrot Bildemontering

Lind & Ledin lastbilservice AB, Byggavfall Sortering av avfall Gladö 76:13

NMT transport AB, Gladö 76:8 Byggavfall Sortering av avfall

Tabell 10 Anläggningar i Nynäshamns kommun

Namn, fastighetsbeteckning Typ av avfall Metod för behandling

Nynäshamn ÅVC, Harven 1 Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av avfall, förpackningar farligt avfall

Sorunda ÅVC, Sunnerby 1:313 Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av avfall, förpackningar farligt avfall

Stockholms Bulkhamn, Stora Biobränslen och råvaror till biobränslen Mellanlagring Vika 6:1

Nynäshamn-Ösmo Lastbilscentral Avslutad bergtäkt, nu mobil stenkross Sortering , lagring och återvinning av berg, ek.förening, Nynäshamn 2:178 betong asfalt, tegel, schaktmassor, trädgårdsavfall, trä, byggavfall, metall, brännbart, farligt avfall

Nynäshamns kraftvärmeverk Returflis, slakteriavfall och PTP (papper, Samförbränningsanläggning som förbränner trä och plast) avfallsklassat bränsle

Stesor AB, Norr Enby 1:7 Jord och stenmassor samt betongavfall Återvinning av avfall för anläggningsändamål.

Tabell 11 Anläggningar i Salems kommun

Namn, fastighetsbeteckning Typ av avfall Metod för behandling

Salem återvinningscentral Grovavfall, skrymmande avfall, farligt Mellanlager av avfall samt viss sortering av avfall, förpackningar farligt avfall

Referenser – Avfallsplanens samtliga delar SFS 1998:808 Miljöbalken SFS 2020:614 Avfallsförordningen NFS 2017:2, Naturvårdsverkets föreskrifter om kommunala avfallsplaner om förebyggande och hantering av avfall. Naturvårdsverket: www.naturvardsverket.se Sveriges miljömål: http://miljömål.se/au Avfall Sverige: www.avfallsverige.se Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI: www.ftiab.se Håll Sverige Rent: www.hsr.se

Ordlista – Avfallsplanens samtliga delar Avfall – alla föremål eller ämnen som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.

Avfallshierarkin – prioriteringsordning som visar i vilken ordning olika behandlingsmetoder för avfall bör användas för att minimera miljöpåverkan. Översta steget är Förebyggande, därefter följer Förberedelse för återanvändning, Återanvändning, Materialåtervinning, Annan återvinning och sist Bortskaffande.

Deponi/deponering - en avfallsbehandlingsmetod som innebär att avfall läggs på ett avfallsupplag.

Farligt avfall – avfall som är farligt därför att det är explosivt, brandfarligt, frätande, smittförande eller giftigt för människa och miljön. Farligt avfall är sådant avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen (2020:614) och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Exempel på farligt avfall som uppkommer i hushållen, eller i bygg- och rivningsavfall, är nagellack, aceton, färg, färg, lösningsmedel, förtunningsmedel, olja och elavfall.

Fastighetsnära insamling (FNI) – insamling vid fastighetsgränsen eller vid överenskommen eller anvisad plats inom rimligt avstånd från fastigheten.

Förebyggande av avfall – åtgärder som vidtas för att förebygga att det överhuvudtaget uppkommer avfall till exempel genom minskad konsumtion eller delat ägande. Det kan även vara åtgärder som vidtas för att minska innehållet av farliga ämnen i material eller produkter.

Förpackningar – konstruktion av plast, metall, papper, kartong, wellpapp eller glas som används för att förvara, skydda eller leverera en vara. Se förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar.

Grovavfall –den del av hushållsavfallet som är så tungt och/eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in tillsammans med restavfall i kärl eller annan behållare. Det kan till exempel vara möbler, trädgårdsavfall, cyklar, stekpannor och skidor.

Hushållsavfall – avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Det avser samma sak som begreppet ”kommunalt avfall” enligt 15 kap. 3 § miljöbalken, det vill säga avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I avfallsplanen används begreppet hushållsavfall därför att det begreppet bedöms vara vedertaget och tydligare än det nytillkomna begreppet ”kommunalt avfall”. I begreppet hushållsavfall inryms avfall som typiskt kan uppkomma vid människors användning av mark och byggnader för bostadsändamål. Hushållsavfall uppstår i alla former av boende. Med avfall från annan verksamhet som är jämförlig med hushållsavfall menas sådant avfall som uppkommer som ett resultat av att människor använder lokaler eller anläggningar på ett sätt som ger upphov till avfall som liknar det avfall som även kan uppstå vid användning av mark eller byggnad för bostadsändamål. Till exempel avfall från personalmatsalar och restauranger, samt avfall som uppkommer genom städning och genom att saker kastas i papperskorgar.

Invasiva växter – En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt,

åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor. Invasiva arter kan ha introducerats oavsiktligt eller avsiktligt. Kommunalt avfall - avser samma som i 15 kap. 3 § miljöbalken, det vill säga avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll. I föreskrifterna används begreppet hushållsavfall därför att det begreppet bedöms vara vedertaget och tydligare än begreppet ”kommunalt avfall”.

Matavfall – biologiskt lättnedbrytbart avfall, avfall som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer, och som består av livsmedel eller som uppstår i samband med hantering av livsmedel, till exempel kaffesump och olika skal.

Matsvinn – onödigt matavfall som hade kunnat ätas upp till exempel bröd, matrester frukt och grönsaker, även avskrap från tallrikar och rester i förpackningar.

Nedlagda deponier – ett avfallsupplag som inte längre är i drift och som inte omfattas av deponeringsförordningen (SFS 2001:512).

Plockanalys – en metod för att undersöka avfallets sammansättning och resultatet kan till exempel visa hur stor andel av restavfallet som skulle ha kunnat sorteras till materialåtervinning eller av andra skäl inte borde ha lagts i restavfall, det vill säga andelen producentansvarsmaterial, matavfall, farligt avfall och el-avfall i det restavfallet.

Producentansvar – lagstadgat ansvar för producenterna för att en vara eller produkt samlas in och omhändertas genom återvinning, återanvändning eller bortskaffning på ett sådant sätt som krävs för en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering. Exempelvis omfattas förpackningar, däck, batterier, bilar och elavfall samt vissa radioaktiva produkter av producentansvar.

Restavfall – brännbart avfall som är kvar efter utsortering av matavfall, förpackningar, returpapper, grovavfall och farligt avfall. Restavfall kan innehålla matavfall och/eller annat avfall om dessa avfall inte sorterats ut.

Returpapper/tidningar – dags- och veckotidningar, tidskrifter, kataloger, reklamblad, broschyrer, skriv- och ritpapper, pocketböcker

Verksamhetsavfall – avfall från verksamhet som inte utgör med hushållsavfall jämförligt avfall, till exempel produktionsspill och bygg- och rivningsavfall som uppstår i kommersiell verksamhet.

Återbruk/återanvändning – en åtgärd som innebär att en produkt eller komponent som inte är avfall används igen för att fylla samma funktion som den ursprungligen var avsedd för. I avfallsplanen inkluderas i begreppet även åtgärd som innebär förberedelse för återanvändning.

Återvinning – en avfallshantering som innebär att avfall kommer till nytta som ersättning för annat material eller förbereds för att komma till sådan nytta eller en avfallshantering som innebär förberedelse för återanvändning.

Återvinningscentral (ÅVC) – bemannad större anläggning för insamling av grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall, el-avfall etc. Ibland även med verksamhet för återanvändning.

Återvinningsstation (ÅVS) – obemannad mindre anläggning för mottagning av förpackningar och returpapper. Drivs av Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI AB). Utformning och ansvar för återvinningsstationer kan förändras när kommunerna ska ta över ansvaret för insamlingen av returpapper år 2022.

Avfallsplanen 2021-2030 – Del 3 Nedlagda deponier Slutlig förslagshandling

Vad är deponi? Avfall som inte kan materialåtervinnas, behandlas biologiskt, förbrännas med energiutvinning eller på annat sätt nyttiggöras måste deponeras. Deponering är helt enkelt en slutförvaring av avfall. Nu deponeras endast en procent av hushållsavfallet. Deponering är den behandlingsmetod som används för avfall som inte kan behandlas på annat sätt, till exempel förorenade massor. Internationellt sett är deponering fortfarande den dominerande metoden för att ta hand om avfall. Men i Sverige har vi sedan början av 1990-talet minskat deponering till förmån för andra behandlingsmetoder. Under 2000-talet infördes en rad förbud mot att deponera vissa avfallsslag vilket medförde att en stor del av de aktiva deponierna i Sverige har avslutats. De sluttäcks då med material, ofta i flera lager, för att bland annat förhindra att regnvatten tränger ner och förorenas. Exponering för föroreningar i deponier sker i huvudsak antingen via luft, deponigas, eller via vatten, lakvatten. Deponigas kallas den gas som uppkommer vid en deponi där man tidigare har deponerat organiskt avfall. Gasen består av cirka 50 procent metan, resten är koldioxid, kväve och små mängder av andra gaser. Eftersom den innehåller metan måste den samlas in för att minska miljöpåverkan. Sedan förbudet att deponera organiskt avfall infördes har gasbildningen på deponier successivt avtagit. Lakvatten är regnvatten och annat vatten som varit i kontakt med avfall. Lakvatten kan innehålla både näringsämnen och föroreningar. I höga koncentrationer är de skadliga för miljön.

Att inventera och åtgärda nedlagda deponier Nedlagda deponier kan påverka människors hälsa och miljön negativt genom förorening av mark, grund- och ytvatten samt utsläpp av deponigas. Dessutom har äldre, nedlagda deponier ofta en sämre placering utifrån miljösynpunkt. Dessa deponier behöver därför identifieras och riskklassas. Vidare behöver de områden som innebär en risk för människors hälsa och för miljön åtgärdas. Kommunerna behöver kartlägga alla nedlagda deponier och rapportera till länsstyrelsens databas för behandling av förorenad mark om någon deponi saknas i databasen. Uppgifter och bedömning Tabellerna nedan är en sammanställning över kommunernas nedlagda deponier. De baseras på kommunernas tidigare renhållningsordningar, uppgifter från Länsstyrelsen i Stockholms län, avstämning med representanter ifrån kommunerna och Länsstyrelsens rapport 1993:14 Miljöpåverkan ifrån avfallsanläggningar. Deponierna i tabellen har i vissa fall klassats enligt Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO)1. MIFO är ett inventeringsinstrument som gör det möjligt att dela in förorenade områden i riskklasser. Några av fastigheterna har inte klassats ännu. De fyra riskklasserna är:

• riskklass 1, mycket stor risk, • riskklass 2, stor risk, • riskklass 3, måttlig risk och • riskklass 4, liten risk.

1 Naturvårdsverket.se

2 Nedlagda deponier per kommun I tabell 1 till 5 nedan presenteras utdrag, datum för uttag 2020-10-08, ur Länsstyrelsens databas för efterbehandling av förorenad mark avseende nedlagda deponier. I Länsstyrelsens databas kan även ytterligare information om deponierna finnas. Informationen från Länsstyrelsen har kompletterats med en sammanställning av kunskapsläget från den tidigare avfallsplanen (AP 2011-2019). I några fall, som har markerats med *, finns inte deponierna angivna i Länsstyrelsens databas. Bedömningen är att informationen kan vara till nytta vid arbetet med nedlagda deponier framöver. Tabell 1: Sammanställning över nedlagda deponier i Botkyrka kommun. Är nedlagd Status/ år (AP Botkyrka kommun Riskklass/ 2011- Info från AP Riskbedömning Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019 (AP 2011-2019) fd Rikstenstippen Avfallsdeponier - Förstudie (kommunal) / icke farligt, farligt avslutad - ingen TULLINGE 21:223>1; avfall åtgärd, Riskklass TUMBA 7:126>8 3, Utredning

Huddingegruvan, Industrideponier Identifiering Botkyrka/ TUMBA avslutad - 7:126>8 inventering ej påbörjad

Tullinge/Römossen, Avfallsdeponier - Förstudie Schaktmassor Ja, undersökt deponi/ TULLINGE icke farligt, farligt pågående, och 21:484 avfall Riskklass 2, kontrollprogram, Utredning Riskklass 2

Römossen, deponi/ Avfallsdeponier - Delåtgärd Schaktmassor Ja, undersökt TULLINGE 21:484 icke farligt, farligt avslutad - och avfall uppföljning ej kontrollprogram, klar, Riskklass2, Riskklass 2 MIFO 2

Golväng, deponi/ Avfallsdeponier - Delåtgärd NORSBORG 5:1 icke farligt, farligt avslutad - avfall uppföljning ej klar Tumba bruk, tipp/ Industrideponier Åtgärd Hushålls- eller Nej, ej LINDHOV 15:24 pågående industriavfall undersökt. Riskklass 4

Albysjön, deponi, Alby Industrideponier Identifiering Hushålls- eller Riskklass 3 kvarn/ ALBY KVARN 2; avslutad - industriavfall ALBY KVARN 3; ALBY inventering ej KVARN 4 påbörjad

Upplag av sprängsten/ Avfallsdeponier - Identifiering VÅRSTA 1:58; VÅRSTA icke farligt, farligt avslutad - 1:187 avfall inventering ej påbörjad

3 Är nedlagd Status/ år (AP Botkyrka kommun Riskklass/ 2011- Info från AP Riskbedömning Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019 (AP 2011-2019) Skäcklinge, deponi/ Avfallsdeponier - Identifiering TUMBA 8:129; HAREN icke farligt, farligt avslutad - 24 avfall inventering ej påbörjad

Slagstatippen/ Industrideponier Identifiering Schaktmassor Nej, ej HALLUNDA 4:34 avslutad - undersökt inventering ej påbörjad

Botkyrkabacken, Industrideponier Identifiering Schaktmassor Nej, ej schaktmassor/ avslutad - undersökt ERIKSBERG 2:1; inventering ej LINDHOV 15:24 påbörjad

Viad, deponi/ VIAD Industrideponier Identifiering Schaktmassor 1:2 avslutad – inventering ej påbörjad Kassmyra, deponi/ Industrideponier Identifiering TUMBA 8:347; avslutad - TUMBA 8:348; inventering ej TUMBA 8:349 påbörjad

Näs, deponi/ NÄS 2:1 Avfallsdeponier - Identifiering icke farligt, farligt avslutad - avfall inventering ej påbörjad

Norrbyvret, deponi/ Industrideponier Identifiering Schaktmassor ENSTA 1:65 avslutad - inventering ej påbörjad

Lilla Uringe, deponi/ Industrideponier Identifiering STORA URINGE 3:1 avslutad - inventering ej påbörjad

Fittja, avfallsdeponi/ Industrideponier Identifiering Riskklass 3 FITTJA 17:13; FITTJA avslutad - 17:23; SJÖBODA 2; inventering ej FÅGELVIK 2 påbörjad

Röda Villorna, deponi/ Industrideponier Identifiering Övrig TUMBA 7:126 avslutad - inventering ej påbörjad

Uttran, schaktmassor/ Industrideponier Identifiering TUMBA 7:241 avslutad - inventering ej påbörjad

4 Är nedlagd Status/ år (AP Botkyrka kommun Riskklass/ 2011- Info från AP Riskbedömning Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019 (AP 2011-2019) Vinterskogen/ ENSTA Industrideponier Identifiering 1:65 avslutad - inventering ej påbörjad

Sand & Grus AB Industrideponier Identifiering Jehander/ RIKSTEN avslutad - 8:17; RIKSTEN inventering ej 8:2;RÅBY 1:11>1; påbörjad RÅBY 1:64; RÅBY 1:66>3; RÅBY 1:66>4; RÅBY S:1 Tuna avfall/ TUMBA Avfallsdeponier - Förstudie Hushålls- eller Ja, undersökt. 7:6; TUNABERG 1; icke farligt, farligt avslutad - ingen industriavfall Riskklass 3 TUNABERG 2; avfall åtgärd TUNABERG 3; TUNABERG 4; TUNAHOLM 2; TUNAHOLM 4

Skäcklinge/Däldvägen, Avfallsdeponier - Förstudie deponi/ ALBY 15:14 icke farligt, farligt avslutad - ingen avfall åtgärd

Lindhov, deponi/ Avfallsdeponier - Identifiering NORSBORG 5:1 icke farligt, farligt avslutad – avfall inventering ej påbörjad Rikstenstippen/ Avfallsdeponier - Förstudie Hushålls- eller Ja, täckt, RIKSTEN 8:1 icke farligt, farligt pågående, industriavfall Riskklass 2 avfall Riskklass 2, Utredning

Alfa lavals gjuteritipp/ Industrideponier Delåtgärd Hushålls- eller Ja, undersökt TULLINGE 19:575; avslutad – industriavfall och täckt, TUMBA 7:126 uppföljning Riskklass 3 genomförd, Riskklass 3, MIFO 1 Vinterskogen Iselsta/ Schaktmassor ISELSTA 1:21

Iselsta/Iselsta 1:21 Nedlagd Slam Nej, ej innan 1969 undersökt (1965)

Lindhov/Lindhov 15:4 Hushålls- eller Riskklass 4 industriavfall, Schaktmassor

Vårsta centrum Schaktmassor

5 Är nedlagd Status/ år (AP Botkyrka kommun Riskklass/ 2011- Info från AP Riskbedömning Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019 (AP 2011-2019) Huddingegruvan/ Hushålls- eller Delvis RIKSTEN 11:1 industriavfall undersökt, inga åtgärder, Riskklass 2

Riksten fd/RIKSTEN Hushålls- eller Undersökt, ej 11:1 industriavfall åtgärder, Riskklass 2

Alby/ ALBY 15:32 mfl Hushålls- eller Ja, undersökt industriavfall och kontrollerad. Kontrollprogram av grundvatten, Klara MKM

Skäcklinge/Däldvägen, Hushålls- eller Nej, ej / TUMBA 7:206 industriavfall undersökt. Riskklass 4

Skogsudd/Eldtomta Hushålls- eller Nej, ej 2:12 industriavfall undersökt. Riskklass 4

6 Tabell 2: Sammanställning över nedlagda deponier i Haninge kommun Är nedlagd Status/ år (AP Haninge kommun Riskklass/ 2011- Material (AP Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019) 2011-2019) SÅCAB Åkericentral, Avfallsdeponier Identifiering Åbytippen/ ÅBY 1:265 - icke farligt, avslutad - farligt avfall inventering ej påbörjad

Nytorpstippen/ ÅBY 1:141 Avfallsdeponier Identifiering - icke farligt, avslutad - farligt avfall inventering ej påbörjad

Tungelstatippen/ Avfallsdeponier Förstudie 1972 Hushålls- och Ej utfört, Riskklass 2 TUNGELSTA 1:6, - icke farligt, pågående industriavfall TUNGELSTA 2:10 farligt avfall

Ekeby, Haninge/ EKEBY Industrideponier Identifiering Nedlagd Schaktmassor Ej utfört 12:7 avslutad - inventering ej påbörjad

Jordbrotippen, Jordbro/ Avfallsdeponier Förstudie JORDBROMALM 4:33; - icke farligt, avslutad - JORDBROMALM 6:2; farligt avfall huvudstudie KALVSVIK 5:1 ej påbörjad

Sandemar/ SANDEMAR Avfallsdeponier Förstudie 1967 Hushålls- Ej utfört, Riskklass 3 10:1; SANDEMAR 1:1; - icke farligt, pågående eller SANDEMAR 12:1; farligt avfall industriavfall SANDEMAR 13:1; SANDEMAR 9:1

Skrotupplag, Utö/ Avfallsdeponier Identifiering EDESNÄS 4:125 - icke farligt, avslutad - farligt avfall inventering ej påbörjad

Bobäcken, deponi/ Avfallsdeponier Identifiering HÄRINGE 5:16 - icke farligt, avslutad - farligt avfall inventering ej påbörjad

7 Är nedlagd Status/ år (AP Haninge kommun Riskklass/ 2011- Material (AP Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019) 2011-2019) Skutan, deponi/ HÖGSTA Avfallsdeponier Identifiering 2:3 - icke farligt, avslutad - farligt avfall inventering ej påbörjad

Högsta, deponi/ HÖGSTA Avfallsdeponier Identifiering Nedlagd Hushålls- Ej utfört, Riskklass 4 1:2 - icke farligt, avslutad - eller farligt avfall inventering industriavfall ej påbörjad

Kalvsvik, deponi/ Avfallsdeponier Identifiering Nedlagd Slam Ej utfört JORDBROMALM 2:7 - icke farligt, avslutad - farligt avfall inventering ej påbörjad

Muskötippen/ Avfallsdeponier Identifiering Nedlagd Hushålls- Ej utfört, Riskklass 4 LUDVIGSBERG 5:4 - icke farligt, avslutad - eller farligt avfall inventering industriavfall ej påbörjad

Trematippen/ TREMA 3:1 Avfallsdeponier Identifiering Nedlagd Hushålls- Ej utfört, Riskklass 3 - icke farligt, avslutad - eller farligt avfall inventering industriavfall ej påbörjad

Skjutfältstippen/ Avfallsdeponier Identifiering Nedlagd Hushålls- Ej utfört, Riskklass 4 EDESNÄS 4.221 - icke farligt, avslutad - eller farligt avfall inventering industriavfall ej påbörjad

Vinåker, deponi/ VINÅKER Avfallsdeponier Identifiering Nedlagd Hushålls- Ej utfört 1:1; VINÅKER 4:1; - icke farligt, avslutad - eller VINÅKER 2:1 farligt avfall inventering industriavfall, ej påbörjad slam

Sandemars gårdstipp/ Avfallsdeponier Identifiering SANDEMAR 10:1; - icke farligt, avslutad - SANDEMAR 12:1; farligt avfall inventering SANDEMAR 1:1; ej påbörjad SANDEMAR 13:1; SANDEMAR 9:1

Deponi, sofielund/ Industrideponier Identifiering SOFIELUND 1:4 avslutad - inventering ej påbörjad

8 Är nedlagd Status/ år (AP Haninge kommun Riskklass/ 2011- Material (AP Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019) 2011-2019) Deponi, Utlida/ UTLIDA Industrideponier Identifiering 1:70 avslutad - inventering ej påbörjad

Berga/Vitså/ Industrideponier Identifiering Nedlagd Schaktmassor Ej utfört VÄSTERHANINGE-BERGA avslutad - 7:2 inventering ej påbörjad

Deponi, tungelsta/ Industrideponier Identifiering Slut 60-tal Schaktmassor Ej utfört, även TUNGELSTA 1:5; avslutad - EKEBY 12:11 TUNGELSTA 1:9 inventering ej påbörjad

Jordbro, schaktmassor/ Industrideponier Identifiering KALVSVIK 5:1; DÅNTORP avslutad - 1:4 inventering ej påbörjad

Årsta Havsbad/ ALVSTA Avfallsdeponier Identifiering Nedlagd Hushålls- och Ej utfört, Riskklass 4 7:1 - icke farligt, avslutad – industriavfall farligt avfall inventering ej påbörjad

Betongtippen/ Industrideponier Identifiering JORDBROMALM 6:2 avslutad – inventering ej påbörjad Deponering av Industrideponier Identifiering dikesmassor/ avslutad - LUDVIGSBERG inventering ej påbörjad

Vendelsömalm/ Avfallsdeponier Identifiering VENDELSÖ 3:1714; - icke farligt, avslutad - RAMSDALEN 2:1 farligt avfall inventering ej påbörjad

Betongtippen/ 1970 Hushålls- Ej utfört. Riskklass 3 JORDBROMALM 4:11* eller industriavfall

Jordbrotippen/ KALVSVIK hushålls- eller Undersökt och 3:19* industriavfall återställning pågår. Riskklass 2

Nytorpstippen/ ÅBY 1:19* 1967 Hushålls- Ej utfört. Riskklass 4 eller industriavfall

9 Är nedlagd Status/ år (AP Haninge kommun Riskklass/ 2011- Material (AP Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019) 2011-2019) Vendelsömalm/ nedlagd Hushålls- Ej utfört. Riskklass 4 VENDELSÖ 16:11* eller industriavfall

Sofielund/ SOFIELUND nedlagd Schaktmassor Ej utfört 1:1*

Kalvsvik* nedlagd slam Ej utfört

Brobäckstippen/ nedlagd Hushålls- Ej utfört, Riskklass 4 HÄRINGE 5:1* eller industriavfall

10 Tabell 3: Sammanställning över nedlagda deponier i Huddinge kommun.

Huddinge kommun Status/ Riskklass/ Är nedlagd år Material (AP 2011- Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag (AP 2011-2019) 2019) 2011-2019) Gatukontorets Avfallsdeponier Förstudie I slutet av 60- Huvudsakligen Det finns tecken på upplag, - icke farligt, avslutad - talet sprängsten och föroreningsspridning Masmovägen/ farligt avfall huvudstudie (påbörjades i schaktmassor men men inga kända MASMO 1:14 ej påbörjad slutet av 1940- även sprängtråd, observationer av talet) stockar, betong etc. negativ Längst i väster även omgivningspåverkan. trädgårdsavfall samt Bör kunna gipsskivor, tegel, kontrolleras genom oljefat mm. Idag ett kontrollprogram, lägger men kräver troligtvis gatuavdelningen inga åtgärder. upp asfalt på Masmo 1:121. Masmo 1:12 Schaktmassor, materialupplag Flottsbro Industrideponi Identifiering skidbacke/ ALBY er avslutad - 15:27 inventering ej påbörjad

Vårby Industrideponi Delåtgärd Sten, betong, asfalt, skrotdeponi/ er pågående skrot DIAMETERN 2

Kungens Kurva Industrideponi Åtgärd Innan 1969 Tillstånd för bygg- Förbränning av avfall. XVII deponi, er pågående och schaktmassor Höga halter av bly, Svalborgstippen/ även hushållsavfall zink, koppar och KOLARTORP 1:1 har tippats och petroleumkolväten förbränning har skett Kommunal Industrideponi Identifiering Efter 1969 Hushållsavfall. Branschtypiska avfallsdeponi, er avslutad - Deponering av föroreningar är Katrineberg/ ingen åtgärd schaktmassor och tungmetaller, KÄSTA 2:212; betong lösningsmedel, GLÖMSTA 1:1 klorerade hydrokarboner, fenoler, olja och näringssalter

Visättra 1:6/ Avfallsdeponier Identifiering VISÄTTRA 1:6 - icke farligt, avslutad - farligt avfall ingen åtgärd

Enlidens ridstall/ Industrideponi Åtgärd Sopsand GLÖMSTA 2:60; er pågående POSTHEMMANET 7

11 Huddinge kommun Status/ Riskklass/ Är nedlagd år Material (AP 2011- Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag (AP 2011-2019) 2019) 2011-2019) Källviks gård, Avfallsdeponier Identifiering Sprängsten, deponi/ - icke farligt, avslutad - byggavfall VISTABERG 3:67; farligt avfall inventering VISTABERG 3:94 ej påbörjad

Lindesberg, Avfallsdeponier Identifiering Deponering av deponi/ GLÖMSTA - icke farligt, avslutad - bilskrot och 2:61 farligt avfall inventering byggavfall ej påbörjad

Deponi, Industrideponi Identifiering Efter 1969 Hushållsavfall. Sand hämtas för Grantorp,/GRANT er avslutad - Sopsand, jord och sandning av vägar ORP 5:1 inventering grus vintertid. Upplag för ej påbörjad sopsand, jord och grus

Deponering av Industrideponi Förstudie Efter 1969 Industriavfall. Tegel byggavfall mm, er avslutad - Vistaberg/ huvudstudie VISTABERG 3:62 ej påbörjad

Deponi, Industrideponi Identifiering Dammtorpsvägen/ er avslutad - KÄLLBRINK 1:164 inventering ej påbörjad

Jeriko, Avfallsdeponier Identifiering Drifttid 1960-tal Hushållsavfall, skrot, Avfallets mängd och deponi/GLÖMSTA - icke farligt, avslutad – till 1970-tal olja, bilar, rensslam. sammansättning ger 2:1; KÄLLBRINK farligt avfall inventering Vid provtagning en starkt negativ bild. 1:164; KÄLLBRINK ej påbörjad, påträffades asfalt, Extremt höga halter 1:168; UTSÄLJE Riskklass 2, tegel, järnband, av flera metaller 1:101 Utredning blåbetong, bildelar, (främst Fe, Cu, Pb, Zn) bildäck, kablar, aska uppmättes. Dock PID- och glas mätning låga resultat. Efterbehandling nödvändig för att hantera metallhalterna och ett kontrollprogram behöver upprättas.

Visättra Avfallsdeponier Identifiering Schaktmassor industriområde - - icke farligt, avslutad - upplag/ VISÄTTRA farligt avfall inventering 1:1 ej påbörjad

Östra Avfallsdeponier Identifiering Mellanlagring Flemingsberg, - icke farligt, avslutad - sprängsten deponi/ VISÄTTRA farligt avfall inventering 1:5 ej påbörjad

12 Huddinge kommun Status/ Riskklass/ Är nedlagd år Material (AP 2011- Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag (AP 2011-2019) 2019) 2011-2019) Skogsäng/ Avfallsdeponier Förstudie Innan 1969 Sprängsten Inga tecken på SKOGSÄNG 1:29 - icke farligt, avslutad - (1965) omgivningspåverkan. farligt avfall huvudstudie Endast ett vattenprov ej påbörjad som bekräftar detta. Viss försiktighet bör vara påkallad.

Sofielund Avfallsdeponier Förstudie återvinningsanlägg - icke farligt, pågående ning farligt avfall deponi/GLADÖ 1:3; GLADÖ 76:5; BJÖRKSÄTTRA 1:3 Reningsverket/ Avfallsdeponier Förstudie STUVSTA GÅRD - icke farligt, avslutad - 1:50 farligt avfall huvudstudie ej påbörjad

Balingsnäs/ Avfallsdeponier Förstudie Innan 1969 Byggavfall och Bedöms vara stabilt BALINGSNÄS 3:1 - icke farligt, avslutad - (aktiv 1949- schaktmassor uppbyggd och väl farligt avfall ingen åtgärd 1960) avskärmad. Genomförda undersökningar har inte påvisat några problem men de har varit av begränsad omfattning

Björksättra 1:2, Industrideponi Identifiering schaktmassor/ er avslutad – BJÖRKSÄTTRA 1:2 inventering ej påbörjad Björksättra, Industrideponi Identifiering deponi/ er avslutad - BJÖRKSÄTTRA 1:2 inventering ej påbörjad

Gullarängen/Högm Avfallsdeponier Förstudie Efter 1969 Sprängsten 1959- På basis av nuvarande ora/Myrängen/ - icke farligt, avslutad - 1960. Troligtvis även kunskaper bedöms MYRÄNGEN 1:16 farligt avfall huvudstudie ett antal oljefat. endast små eller ej påbörjad Tegel, järnskrot och obetydliga effekter annat byggavfall har kunna uppstå till följd noterats vid av avfallet. Betydelsen provgropsgrävning av metallföroreningar bör undersökas genom kontrollprogram

13 Huddinge kommun Status/ Riskklass/ Är nedlagd år Material (AP 2011- Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag (AP 2011-2019) 2019) 2011-2019) Nya Smedstorp, Industrideponi Identifiering Hushålls- eller Huddingegruvan er avslutad - industriavfall. Lissma (Gladögruvan)/ inventering 4:55 Deponering av LISSMA 4:55; ej påbörjad bygg och skogsavfall, LISSMA 4:99 jord, tidigare jordtillverkare Hammardalstippen Industrideponi Delåtgärd 1974. Enligt Schaktmassor från Svårbedömt, men / ORLÅNGSJÖ 2:7 er avslutad - MIFO pågick rivningen av gamla lokalisering och uppföljning deponering Klarakvarteren uppbyggnad är klart ej klar 1970-1974. (tegel, negativ. Även om Deponeringen rivningsmassor, nuvarande utsläpp påbörjades ca 10 värmeledningar etc). inte är höga betyder år innan Vid provborrning har deponins storlek samt Huddinge hittats bl.a. elskåp, belägenhet att kommun fick asbestplattor, konsekvenserna av vetskap om järnbalkar, keramik. eventuella utsläpp kan detta (oklart om Måttliga bli stora. vad det metallhalter samt innebär). utslag vid PID- mätningar.

Gräsvretens Industrideponi Förstudie industriområde/ er pågående GRÄSVRETEN 1:1; GRÄSVRETEN 1:11- 36 Gatukontorets Industrideponi Identifiering Schaktmassor sandupplag/ er avslutad - VÄSTRA SKOGÅS inventering 1:4 ej påbörjad

Nytorpsmosse/ Avfallsdeponier Identifiering 1960-1965 Schaktmassor. Tidigare miljöprover NYTORP 2:2 - icke farligt, avslutad - Mellan 1960- 1965 visade på föroreningar farligt avfall inventering tippades okända av alifater ej påbörjad massor (oljenämden). 1972 okontrollerat i utarbetades ett området. Även förslag till bilvrak och stabilitetsförbättrande oljetankar har åtgärder. Arbetena observerats bland avbröts 1973. massorna (uppgift Undersökningar visar 1987). på stor halt oljeföroreningar på X:6569089 Y:16288833 (2400 mg/kgTS) PAH haltninvåer överskrider KM och på ett ställe för MKM. I detta prov koppar KM.

14 Huddinge kommun Status/ Riskklass/ Är nedlagd år Material (AP 2011- Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag (AP 2011-2019) 2019) 2011-2019) Österhagstippen/ Avfallsdeponier Huvudstudie Efter 1969. Hushålls- eller Avfallet är deponerat LÄNNA 4:7; LÄNNA - icke farligt, pågående Uppgifter finns industriavfall, utan system. PID- 4:9; VÄSTRA farligt avfall om sk schakt- och mätningar indikerar SKOGÅS 1:15; "midnattsdump rivningsmassor samt flyktiga organiska VÄSTRA SKOGÅS ning" så sent sprängsten från ämnen. Länsstyrelsen 1:17 som på 1980-tal arbeten vid har skött ärendet fram Nyängsbanan, till 1989 och 1994 Globen, fanns det fortfarande Blekholmstorget och ett kontrollprogram andra områden i som följdes. Det har Stockholm samt bl a tidigare gjorts maskindelar, oljefat, bedömningen att en skrot, bilar, utredning för att batterier, trä, järn, sluttäcka området bör porslin, tyg, göras. lägenhetsinredninga r, mineralull, plaströr mm Beateberg/ Västra Övrig. Skogås 1:8* Gatuavdelningen lägger upp snö på fastigheten (2010) Fältstridklubben 1* Reningsverket 1/ Efter 1969 I huvudsak rena Inga effekter på Kallskärsklinten 2* (1940-1992) schaktmassor från omgivningen har byggandet av kunnat konstateras Henriksdals reningsverk samt diverse skrot i mindre mängd. Även slam från reningsverket kan finnas deponerat. På en inhägnad del av deponin finns kreosot-impregnerat virke deponerat under någorlunda ordnade former Lissma 4:86* Byggavfall

Kynäs 2:10* Blandade massor

Kungens kurva Blandade massor 1:1* har använts till utfyllnad. Länna* Efter 1969 Schaktmassor

Björksätra deponi/ Schaktmassor BJÖRKSÄTRA 1:11*

15 Huddinge kommun Status/ Riskklass/ Är nedlagd år Material (AP 2011- Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag (AP 2011-2019) 2019) 2011-2019) Huddingegruvan/ Hushålls- eller I början av 1900-talet STENSÄTRA 1:1* industriavfall bröts järnmalm och stenkol fram till 60- talet. Nu är den (på Huddingesidan) ett stort dagbrott i skogsterräng. Gruvan är medtagen i Riksantikvarieämbetet s fornlämningsregister. Högt naturvärde (Lekplats för vattensalamander)

16 Tabell 4: Sammanställning över nedlagda deponier i Nynäshamn kommun

Är Nynäshamn nedlagd kommun Status/ år (AP Riskklass/ 2011- Material (AP Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019) 2011-2019) Styrvik, deponi/ Industrideponier Identifiering Hushålls- Återställd med VÄGGARÖ 3:1 avslutad - eller kontrollprogram, inventering ej industriavfall Riskklass 4 påbörjad

Sittesta Industrideponier Åtgärd avslutad - Efter Hushålls- Återställd med deponi,/VIDBYNÄS uppföljning 1969 eller kontrollprogram, 1:3 genomförd, industriavfall Riskklass 2 Åtgärder utförda för en Känslig markanvändning,

Sorunda / Avfallsdeponier Identifiering Efter Hushålls- Återställd med Sunnerby, deponi/ - icke farligt, avslutad – 1969 eller kontrollprogram, SUNNERBY 1:3 farligt avfall inventering ej industriavfall Riskklass 2 påbörjad

Källberga Tippen, Avfallsdeponier Åtgärd avslutad - Schaktmassor Återställd med Källberga, Ösmo/ - icke farligt, uppföljning kontrollprogram VIDBYNÄS 1:3 farligt avfall genomförd, Åtgärder utförda för en Känslig markanvändning

Ösmo, Avfallsdeponier Identifiering slamdeponi/ - icke farligt, avslutad - MUSKÖSUND 1:1 farligt avfall inventering ej påbörjad

Solberga, deponi/ Avfallsdeponier Identifiering Hushålls- Återställd med NYNÄSGÅRD 1:5 - icke farligt, avslutad - eller kontrollprogram,Riskklass farligt avfall inventering ej industriavfall 4 påbörjad,

Torö (Herrhamra Avfallsdeponier Identifiering Huhsålls- och Delvis återställd, gård) deponi/ - icke farligt, avslutad - industriavfall Riskklass 3 HERRHAMRA 1:4 farligt avfall inventering ej påbörjad

FOI Grindsjön/ Industrideponier Identifiering SKOGSTORP 4:1 avslutad – inventering ej påbörjad Ösmo / Vansta, Industrideponier Identifiering Hushålls- och Återställd med deponi/ VANSTA avslutad - åtgärd industriavfall kontrollprogram 5:2 ej påbörjad

17 Är Nynäshamn nedlagd kommun Status/ år (AP Riskklass/ 2011- Material (AP Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019) 2011-2019) Vansta, deponi/ Industrideponier Identifiering VANSTA 5:140 avslutad - inventering ej påbörjad

Sjötäppan, Industrideponier Identifiering Övrigt fd gårdstipp, Liten risk deponi/ NEDER avslutad - SÖDERBY 4:14 inventering ej påbörjad

Karlsta, deponi/ Industrideponier Identifiering NYNÄSHAMN avslutad - 2:154 inventering ej påbörjad

Fagersjötippen/ Industrideponier Identifiering Hushålls- Återställd med GRÖDBY 1:31 avslutad - eller kontrollprogram, inventering ej industriavfall Riskklass 4 påbörjad,

Svarven, deponi/ Avfallsdeponier Identifiering Hushålls- Återställd. Riskklass 4 SVARVEN 7 - icke farligt, avslutad - eller farligt avfall inventering ej industriavfall påbörjad

Telegrafen, Industrideponier Identifiering Hushålls- P-plats med hårdgjord deponi/ avslutad - eller yta, Riskklass 4 TELEGRAFEN 4 inventering ej industriavfall påbörjad,

Stora Vika, Industrideponier Förstudie Efter Hushålls- Återställd med deponi/ STORA pågående, 1969 eller kontrollprogram, VIKA 6:1 industriavfall, Riskklass 2 Övrigt Fituna deponi/ Avfallsdeponier Identifiering FITUNA 3:1 - icke farligt, avslutad - farligt avfall inventering ej påbörjad

Deponi nära Avfallsdeponier Identifiering Hushålls- fd gårdstipp, Liten risk, Nynäsgårds kyrka/ - icke farligt, avslutad - eller Riskklass 4 NYNÄSGÅRD 1:1 farligt avfall inventering ej industriavfall påbörjad

Ösmo* Hushålls- och Återställd med industriavfall kontrollprogram, Riskklass 4

Fituna/ RITUNA Hushålls- Återställd med 2:11* eller kontrollprogram, industriavfall Riskklass 4

18 Är Nynäshamn nedlagd kommun Status/ år (AP Riskklass/ 2011- Material (AP Riskbedömning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2011-2019) 2011-2019) Karlsta/KALVÖ Hushålls- återställd med 1:51* eller kontrollprogram, industriavfall Riskklass 4

Vansta/ VANSTA Hushålls- fd gårdstipp, Liten risk, 13:11* eller Riskklass 3 industriavfall

Sandhagen Schaktmassor

19 Tabell 5: Sammanställning över nedlagda deponier i Salem kommun.

Är nedlagd Salem kommun Status/ år (AP Riskbedöm Riskklass/ 2011- Material (AP 2011- ning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2019) 2011-2019) Rönninge deponi/ Avfallsdeponier - Identifiering Nedlagd Avfallsdeponier - icke Identifierin RÖNNINGE 1:143 icke farligt, farligt avslutad - farligt, farligt avfall. g avslutad - avfall inventering ej Avfallsupplag inventering påbörjad, ej Schaktmassor mm ej klassad påbörjad. Ej utredd Lillsjön- Avfallsdeponier - Identifiering - Avfallsdeponier - icke Identifierin Fruängsvägen icke farligt, farligt avslutad - farligt, farligt avfall. g avslutad - deponi/upplag/ avfall inventering ej Upplag sedan 1967 på inventering RÖNNINGE 1:301 påbörjad, Ej fastigheten, ej klassad byggmaterial, påbörjad. Ej fordonsuppställning utredd

Vällinge deponi/ Avfallsdeponier - Identifiering Nedlagd Avfallsdeponier - icke Identifierin VÄLLINGE 1:1 icke farligt, farligt avslutad - farligt, farligt avfall. g avslutad - avfall inventering ej Deponering av inventering påbörjad, Ej hushållsavfall och ej klassad grovavfall påbörjad. Ej utredd Hallinge deponi/ Avfallsdeponier - Identifiering Nedlagd Avfallsdeponier - icke Identifierin HALLINGE 1:1 icke farligt, farligt avslutad - farligt, farligt avfall. g avslutad - avfall inventering ej Deponering av inventering påbörjad, Ej hushållsavfall och bilar ej klassad påbörjad. Ej utredd Södertälje Arbor/ Identifiering Nedlagd Anläggning för farligt Identifierin HALLINGE 1:1 avslutad - avfall. Återvinning av g avslutad - inventering ej avfall genom inventering påbörjad, Ej fragmentering ej klassad påbörjad. Ej utredd Bintebotippen/ Avfallsdeponier - Identifiering - Avfallsdeponier - icke Identifierin BERGUDDEN 26 icke farligt, farligt avslutad - farligt, farligt avfall. g avslutad - avfall inventering ej Mellanlagringsplats för inventering påbörjad, Ej rena massor. Någon ej klassad gång har man olovligt påbörjad. Ej tippat asfalt. utredd

Salems deponi/ Industrideponier Identifiering Nedlagd Industrideponier. Identifierin SALEM 26:2 avslutad - Schaktmassor och g avslutad - inventering ej byggavfall inventering påbörjad, ej ej klassad påbörjad. Ej utredd

20 Är nedlagd Salem kommun Status/ år (AP Riskbedöm Riskklass/ 2011- Material (AP 2011- ning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2019) 2011-2019) Uttringe Avfallsdeponier - Identifiering Avfallsdeponier - icke Identifierin hushållsdeponi (?)/ icke farligt, farligt avslutad - farligt, farligt avfall. g avslutad - UTTRINGE 1:301 avfall ingen åtgärd ingen åtgärd

Uttringe Industrideponier Inventering industrideponier Identifierin sprängstensdeponi, avslutad - (Plantskola) Deponering g avslutad - Läcks htrg i förstudie ej av schaktmssor förstudie ej Rönninge/ påbörjad, påbörjad. UTTRINGE 1:132; Riskklass 2 Klassad UTTRINGE 1:301 (2013-08-08), MIFO1 MIFO1

Söderby sjukhus, Industrideponier Förstudie Industrideponier Förstudie Söderby Park/ pågående, Ej (Bilvårdsanläggning, pågår SALEM 5:29 klassad bilverkstad samt åkerier; Förbränningsanläggning; Krematorium)

Uttringe Industrideponier Förstudie nedlagd Industrideponier. Förstudie asfaltsdeponi/ avslutad - Skrotupplag och avslutad. RÖNNINGE 1:251 ingen åtgärd uppställning av fordon Ingen under lång tid åtgärd

Ersboda deponi/ Avfallsdeponier - Förstudie Nedlagd Avfallsdeponier - icke Riskklassen ERSBODA 1:1 icke farligt, farligt avslutad - farligt, farligt avfall. baseras avfall huvudstudie ej Nedlagd kommunal inte på påbörjad, deponi, där hushålls-, MIFO- Riskklass 3 bygg-, gatu- och metodiken. parkavfall har Sänks från deponerats 2 till 3 eftersom lakvattenpr ovtagning visat på förhållande vis litet utläckage av föroreninga r. Förstudie och fördjupad studie utförd

21 Är nedlagd Salem kommun Status/ år (AP Riskbedöm Riskklass/ 2011- Material (AP 2011- ning (AP Namn/ fastighet Primär bransch Underlag 2019) 2019) 2011-2019) Återvinningscentral/ Ej klassad Mellanlagring och Identifierin MACKEN 4; sorteringsstation avfall. g avslutad - MACKEN 5* Mellanlagring och ingen omlastning av avfall åtgärd

Förrådstomten, ej klassad Mellanlagring och Identifierin FÖRRÅDET 1* sorteringsstation avfall. g avslutad - (Bilvårdsanläggning, ingen bilverkstad samt åtgärd åkerier) För egna fordon. Mellanlagring av skrotbilar, elavfall, kyl- och frysskåp

SRV:s komprimator ej klassad Mellanlagring och Identifierin för hushållsavfall, sorteringsstation avfall. g avslutad - FÖRRÅDET 1* ingen åtgärd

Mandamus ej klassad Mellanlagring och Identifierin Fastigheter AB, sorteringsstation avfall. g avslutad - PANNCENTRALEN (Bilvårdsanläggning, ingen 2* bilverkstad samt åtgärd åkerier) För egna fordon. Mellanlagring av hushållsavfall såsom kyl och elvaror

22 Referenser: Föregående avfallsplan (2011-2019) Länsstyrelsen i Stockholms län rapport 1993:14 Miljöpåverkan från avfallsanläggningar Länsstyrelsen i Stockholms län objektrapport_2020-10-08 Information från Huddinge kommuns Riskklassificering av åtta avfallsdeponier, J&W Bygg & Anläggning, Andy Petsonk, projektnummer 4655 044, 19941216 (reviderad 1995-07-12) Metodik för Inventering av Förorenade Områden (MIFO)-databasen Avfall Sverige

23 Avfallsplanen 2021-2030 – Del 4 Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Slutlig förslagshandling

Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är en del av en gemensam miljöbedömning av avfallsplaner för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salems kommuner. Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats Miljö & Avfallsbyrån i Mälardalen AB på uppdrag av SRV Återvinning AB.

Följande personer har medverkat i framtagandet av dokumentet:

Sara Stenberg (Ansvarig för framtagandet av dokumentet)

Marie Rytterstedt (Granskning)

2 (29)

Icke- teknisk sammanfattning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram i gemensam miljöbedömning av avfallsplaner för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salems kommuner.

Avfallsplanerna beskriver bland annat mål för avfallshanteringen, åtgärder för att uppnå dessa mål, hur uppföljning ska ske samt nuvarande avfallshantering.

Avfallsplanen utgår bland annat från EU:s mål och de nationella miljökvalitetsmålen. De nationella miljökvalitetsmål som berörs i störst utsträckning är ”God bebyggd miljö”, ”Giftfri miljö” och ”Begränsad klimatpåverkan” som alla bedöms påverkas i positiv riktning till följd av planens genomförande.

Avfallsplanens genomförande bedöms inte leda till att relevanta miljökvalitetsnormer överskrids.

Positiv miljöpåverkan bedöms uppstå främst till följd av ökad återvinning och återbruk samt förebyggande av avfall.

Negativ miljöpåverkan bedöms som liten vid genomförande av avfallsplanens åtgärder. Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå främst som en följd av ökade transporter av avfall. Miljövinsten av återvinningen bedöms vara mycket större än de negativa konsekvenserna av ökade transporter.

De viktigaste åtgärderna för att säkerställa att de beskrivna positiva effekterna uppstår, eller till och med blir större, är att säkerställa att de utredningar/översyner och de informationsåtgärder som föreslås i avfallsplanerna omsätts i förändrade vanor och rutiner så att mängden avfall verkligen minskar och att mängden som materialåtervinns verkligen ökar. Här råder kommunerna över ett flertal åtgärder inom sina egna verksamheter och kan påverka de upphandlingar som genomförs och de rutiner som tillämpas. Det är viktigt att kommunerna föregår med gott exempel. Alla kommunernas verksamheter har ett ansvar för att minska avfallet och vara förebilder för kommuninvånarna.

Sammanfattningsvis bedöms att genomförandet av avfallsplanen ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter till de nationella miljömålen samt till de globala målen.

3 (29)

Innehåll 1 INLEDNING ...... 6 1.1 Bakgrund ...... 6 1.2 Behov av och syfte med miljökonsekvensbedömning ...... 6 1.3 Beslut om betydande miljöpåverkan ...... 6 1.4 Avgränsningssamråd ...... 6 2 AVFALLSPLANER FÖR BOTKYRKA, HANINGE, HUDDINGE, NYNÄSHAMNS OCH SALEMS KOMMUNER ...... 7 2.1 Avfallsplanens syfte ...... 7 2.2 Avfallsplanernas innehåll ...... 7 2.3 Avfallsplanens förhållande till andra planer och program ...... 9 3 METOD FÖR MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLANEN ...... 9 3.1 Bedömningsgrunder och avgränsningar ...... 9 3.1.1 Miljöaspekter och huvudområde ...... 9 3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning ...... 10 3.1.3 Klimatanpassning ...... 10 3.1.4 Svårigheter i samband med MKB ...... 11 3.2 Alternativ ...... 11 3.2.1 Nollalternativet, om avfallsplanen inte genomförs ...... 11 3.3 Miljökvalitetsnormer ...... 12 3.4 Globala mål för hållbar utveckling ...... 12 3.5 Miljömål inom EU ...... 13 3.6 Miljökvalitetsmål ...... 13 3.7 Nationella etappmål ...... 13 3.8 Nationell avfallsplan ...... 14 3.9 Avfallshierarkien ...... 14 3.10 Uppfyllelse av miljökvalitetsmål ...... 15 3.10.1 Begränsad klimatpåverkan ...... 15 3.10.2 Giftfri miljö ...... 15 3.10.3 God bebyggd miljö ...... 15 3.10.4 Frisk luft och ingen övergödning ...... 15 3.10.5 Ett rikt växt och djurliv ...... 15 3.10.6 Grundvatten av god kvalitet ...... 16 4 BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ...... 16 4.1 Människors hälsa ...... 16 4.1.1 Nuläge och förutsättningar ...... 16 4.1.2 Negativ miljöpåverkan ...... 17 4.1.3 Positiv miljöpåverkan...... 17 4.1.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan ...... 17 4.2 Materiella tillgångar och resurshushållning ...... 17 4.2.1 Nuläge och förutsättningar ...... 18 4.2.2 Negativ miljöpåverkan ...... 18 4.2.3 Positiv miljöpåverkan...... 18 4.2.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan ...... 19 4.3 Bebyggelse och kulturmiljö ...... 19 4.3.1 Nuläge och förutsättningar ...... 19 4.3.2 Negativ miljöpåverkan ...... 20 4.3.3 Positiv miljöpåverkan...... 20 4.3.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan ...... 20 4.4 Luft- och klimatfaktorer ...... 20

4 (29)

4.4.1 Nuläge och förutsättningar ...... 20 4.4.2 Negativ miljöpåverkan ...... 21 4.4.3 Positiv miljöpåverkan...... 21 4.4.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan ...... 23 4.5 Förorening och exploatering av mark och vatten ...... 24 4.5.1 Nuläge och förutsättningar ...... 24 4.5.2 Negativ miljöpåverkan ...... 25 4.5.3 Positiv miljöpåverkan...... 25 4.5.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan ...... 25 4.6 Inbördes förhållande mellan ovanstående miljöaspekter ...... 26 5 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ...... 26 5.1 Betydande miljöpåverkan ...... 26 5.2 Nationella miljömål ...... 26 5.3 Åtgärder mot negativ påverkan ...... 27 5.4 Sammanfattande bedömning ...... 27 6 UPPFÖLJNING ...... 28 7 REFERENSER ...... 28

5 (29)

1 Inledning 1.1 Bakgrund Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram som en gemensam miljöbedömning av avfallsplaner för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salems kommuner.

1.2 Behov av och syfte med miljökonsekvensbedömning Behovet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utvärderas vid framtagandet av en avfallsplan enligt miljöbalken och miljöbedömningsförordningen. Syftet med MKB är att integrera miljöaspekter i framtagandet och antagandet av planen. Bedömningen om avfallsplanen innebär betydande miljöpåverkan genomförs utifrån 6 kap. miljöbalken och miljöbedömningsförordningen (SFS 2017:966).

Avfallsplanen för respektive kommun kommer att ange förutsättningar för att bedriva verksamheter och genomföra åtgärder med hänsyn till hur de kan påverka miljön. Avfallsplanerna påverkar avfallsanläggningar i kommunerna och har ambitioner att förändra beteenden i stor omfattning. I huvudsak är denna miljöpåverkan positiv.

Med ovanstående resonemang som grund görs bedömningen att avfallsplanerna kommer att ha stor betydelse för hållbar utveckling inom såväl resursanvändning som avfallshantering i kommunerna. Genomförandet av avfallsplanerna bedöms innebära betydande positiv miljöpåverkan.

1.3 Beslut om betydande miljöpåverkan Beslut om betydande miljöpåverkan (i huvudsak positiv) kommer att tas i samband med beslut om utställning eller beslut om antagande av avfallsplanerna.

1.4 Avgränsningssamråd Enligt 6 kap 10 § miljöbalken ska ett avgränsningssamråd hållas med de kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter som på grund av sitt särskilda miljöansvar kan antas bli berörda av planen.

2019-12-09 skickades ett underlag för ett avgränsningssamråd till Länsstyrelsen i Stockholms län. 2020-02-21 meddelade Länsstyrelsen att MKB:n bör innehålla koppling till miljökvalitetsmålen (och särskilt länets prioriterade mål), hur avfallsplanens mål följer avfallshierarkin samt masshantering. Dessutom bör punkten Mark och vatten utökas. Hänsyn har tagits till dessa synpunkter och arbetats in i MKB:n.

6 (29)

2 Avfallsplaner för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamns och Salems kommuner 2.1 Avfallsplanens syfte Kommunerna har formulerat ett gemensamt syfte. Syftet med avfallsplanerna är att ge kommunens, SRVs och andra aktörers arbete en strategisk inriktning för att minska mängden avfall och för att ta hand om det avfall som uppstår på ett bra sätt. Det berör till exempel stadsplaneprocesser, prövning av bygglov, tillsyn över miljöfarlig verksamhet och hur invånarna och verksamheterna i kommunen ska minska och hantera sitt avfall.

2.2 Avfallsplanernas innehåll Kommunerna har arbetat gemensamt med framtagande av avfallsplanerna. Avfallsplan 2021-2030 har en målstruktur med åtta övergripande mål som inleds med människan i fokus, följt av EU:s avfallshierarki och därefter mål för farligt avfall och nedskräpning. Varje område har en tydlig beskrivning, resultatmål, åtgärder för respektive aktör samt beskrivning av uppföljning och nyckeltal. Målstrukturen ser ut som följande:

1. Människan i fokus 2. Förebygga avfall 3. Återanvända 4. Materialåtervinning 5. Energiåtervinning 6. Deponering 7. Farligt avfall 8. Nedskräpning

Ur miljösynpunkt bedöms de enskilt viktigaste åtgärderna i avfallsplanen vara att:

• Olika åtgärder för att förebygga avfall, till exempel genom information, och rutiner vid inköp och upphandling av varor.

• Utveckling av återvinningscentraler med bland annat mottagning av återbruksmaterial och nya avfallsslag för materialåtervinning samt samarbete med begagnataktörer

• Återanvända schaktmassor för att undvika uttag av outnyttjade naturresurser och minska transportbehovet av schaktmassor

Avfallsplanen innehåller även åtgärder inom följande områden, av särskild betydelse från miljösynpunkt:

• Ta fram och fastställa en strategi för arbetet för att minska nedskräpning, inklusive marin nedskräpning, med ansvarsfördelning och åtgärder.

• Ta fram ett samlat informationsmaterial om avfallsplanen förebyggande av avfall, inklusive matsvinn, återanvändning samt

7 (29)

materialåtervinning och källsortering. Informera om detta till invånare och verksamma i kommunen. Ta fram råd till fastighetsägare hur de kan informera sina hyresgäster om sortering.

• Samverkan med privata aktörer för insamling av och kommunikation om farligt avfall från verksamheter.

• Utveckla samarbeten mellan kommunen och SRV utifrån Avfallsplan 2021–2030, till exempel genom samverkan med skolor och andra utbildningsverksamheter.

• Genomföra en översyn av ÅVC-verksamheten i syfte att rusta verksamheten för ökade befolkningsmängder och mottagande av nya avfallsslag

• Utveckla alternativ till de traditionella återvinningscentralerna för insamling av grovavfall och material i täta stadsmiljöer och där dessa avlämningsplatser kan nås med andra färdmedel än bil. • Ta med planering för återvinningsmaterial i avfallsutrymmen i planarbete, exempelvis detaljplaner och bygglov. Utöka samarbetet genom hela planprocessen mellan kommunen, SRV, olika byggaktörer och entreprenörer för att skapa goda möjligheter för utsortering samt följa upp att ställda krav efterlevs för att säkerställa att plats för sortering skapas och att avfallshämtning kan ske på ett trafiksäkert sätt med god boendemiljö och god arbetsmiljö. Parterna bör planera för att det ska finnas plats för hushåll att kunna lämna grovavfall och återbruksmaterial i bostadsområden i täta stadsmiljöer.

• Vidareutveckla, tillsammans med berörda aktörer, metoder och insamlingssystem för källsorterade avfallsslag.

• Fastighetsägare ska möjliggöra hämtningsplatser för sorterat avfall, när bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper och sortering av matavfall ska öka, samt underlätta för boende och verksamheter att sortera.

• Ta fram och anta riktlinje eller policy för återvinning och återbruk inom kommunkoncernen för att vidareutveckla möjligheterna att materialåtervinna avfallet. Dialog mellan berörda verksamheter i kommunen kring hur arbetet med återbruk bedrivs och kan utvecklas.

• Sortera bygg- och rivningsavfall i enlighet med lagstiftning. Identifiera vilka förändringar som skulle behövas för att bygg- och rivningsavfall ska materialåtervinnas i större utsträckning och vad kommunkoncernen kan göra för att bidra till en sådan förändring.

• Förbättra arbetet med att minska mängden grovavfall som måste deponeras

8 (29)

• Uppdatera förteckning över identifierade nedlagda deponier. Genomföra ansvarsutredning för gamla deponier. Ta fram plan för genomförande av utredning och kartläggning av risker (till exempel enligt MIFO-metoden), för samtliga identifierade nedlagda deponier som kommunen har ansvar för

• Ställa tydliga krav på hantering av farligt avfall inom kommunens nybyggnadsområden samt krav på hantering av farligt avfall i bygg- och rivningslov

• Förbättra möjligheter att lämna farligt avfall för verksamheter med små mängder

• Vidareutveckla insamlingen av farligt avfall och elavfall från hushåll

• Genomföra plockanalyser och enkäter om förebyggande av avfall och redovisa resultatet. Genomföra nedskräpningsmätning.

• Fortsätta det systematiska arbetet med att åtgärda hämtställen med dålig arbetsmiljö.

2.3 Avfallsplanens förhållande till andra planer och program I arbetet med att ta fram respektive avfallsplan har hänsyn tagits till kommunernas översiktsplaner, miljömål, miljö- och hållbarhetspolicies, energi- och klimatstrategier, upphandlings- och kostpolicises.

3 Metod för miljöbedömning av avfallsplanen 3.1 Bedömningsgrunder och avgränsningar Syftet med kommunala avfallsplaner är att främja hållbar utveckling. Föreliggande avfallsplaner bidrar i huvudsak till positiv miljöpåverkan. Åtgärder i planerna syftar till att främja hushållningen med naturresurser genom ökade möjligheter till materialåtervinning, återanvändning och förebyggande av avfall.

3.1.1 Miljöaspekter och huvudområde I denna MKB fokuseras redovisningen på de mest väsentliga miljöaspekterna och miljöeffekterna av dessa, se nedan. Dessa miljöaspekter är de aktiviteter eller tjänster inom avfallshanteringen omfattas av avfallsplanerna och som väsentligen kan påverka miljön. I MKB:n har även hänsyn tagits till kumulativa (samverkande) effekter där det bedömts relevant. Tyngdpunkten i MKB:n ligger på de avfallsfrågor där kommunerna har rådighet över hanteringen och behandlingen av avfallet.

I miljöbalkens 6 kap. 2 § anges de miljöaspekter som ska beaktas vid framtagande av en strategisk MKB. Av dessa bedöms följande miljöaspekter, och därmed miljöeffekterna, vara väsentliga eller eventuellt kunna vara väsentliga för genomförande av avfallsplanerna:

9 (29)

• Människors hälsa; här behandlas främst åtgärder för att säkra hanteringen av farligt avfall, insamlingens påverkan genom buller samt minskad nedskräpning

• Materiella tillgångar och resurshushållning; här behandlas främst åtgärder för att förebygga avfall samt att öka återanvändning och materialåtervinning.

• Bebyggelse och kulturmiljö; här behandlas främst eventuella om- och tillbyggnationer på grund av ändrade insamlingssystem eller liknande, på en övergripande nivå.

• Luft- och klimatfaktorer; här behandlas främst eventuell gas från deponier samt utsläpp från transporter och förebyggande av avfall.

• Mark och vatten; här behandlas främst åtgärder vid aktiva och nedlagda deponier, återvinningscentraler och återvinningsanläggningar.

Enligt 6 kap. 7 § miljöbalken är det planernas genomförande som ska miljöbedömas, alltså det som kommer genomföras för att nå avfallsplanernas mål.

Påverkan beskrivs övergripande utifrån vad som har bedömts rimligt med hänsyn till planernas innehåll och detaljeringsgrad och den kunskap som finns tillgänglig. Det görs ingen djupgående beräkning av konsekvenser, som det exempelvis görs i en livscykelanalys (LCA).

Miljöpåverkan från de anläggningar i drift som finns inom kommunerna beskrivs inte i detalj utan detta hanteras inom ramen för tillståndsprövning/anmälningsärende och tillsyn för dessa anläggningar.

3.1.2 Geografisk och tidsmässig avgränsning MKB:n fokuserar på den lokala påverkan i kommunerna. Avfallshanteringen är dock inte enbart lokal. Transporter till anläggningar utanför kommunerna förekommer i stor utsträckning. Dessa transporters miljöpåverkan bedöms dock endast generellt som en del i beskrivningen av transporterna.

Miljöpåverkan som kan antas uppstå till följd av behandling av avfall vid behandlingsanläggningar i andra kommuner eller länder hanteras i tillståndsansökan till dessa anläggningar och berörs inte här.

Bedömningen görs i huvudsak av genomförandet av planen fram till det år som ges av tidsperspektivet för de mål som formulerats i avfallsplanerna.

3.1.3 Klimatanpassning Även om arbetet med att minska klimatförändringarna fortsätter bör anpassning i samhället göras för att kunna hantera de klimatförändringar som redan har skett och som kan komma att ske. I arbetet med framtagande av avfallsplanerna för kommunerna samt därtill tillhörande MKB har följande klimateffekter identifierats som på olika sätt kan komma att innebära problem för avfallshanteringen:

10 (29)

• Problem med förändrad infrastruktur på grund av stigande havsnivåer och erosion.

• Problem med vägar (bärighet) på grund av förändrade vattenförhållanden (exempelvis översvämningar, skred/ras).

• Problem med nedlagda deponier på grund av förändrade vattenförhållanden (framförallt markvattenförhållanden) som kan medföra exempelvis sättningar eller förorening av grundvatten.

• Problem med lukt, mögel och skadedjur på grund av högre temperaturer och även värmeböljor.

• Problem med invasiva arter vid omhändertagande av trädgårdsavfall. Vissa invasiva arter gynnas av högre temperaturer och fuktigare klimat.

I arbetet med genomförande av avfallsplanerna bör hänsyn tas till ovanstående klimateffekter.

3.1.4 Svårigheter i samband med MKB En avfallsplan är ett strategiskt dokument, i jämförelse med exempelvis en detaljplan som är en fysisk plan. Utfallet av genomförande av planerna är därför svårare att kvantifiera och bedöma i jämförelse med exempelvis fysiska åtgärder i en detaljplan.

I ett längre perspektiv krävs genomgripande förändringar av samhällets produktions- och konsumtionsmönster, vilket troligtvis inte kan ske under de år som avfallsplanerna gäller. Avfallsplanerna är ett viktigt steg på vägen för att på längre sikt kunna uppfylla globala och nationella miljömål, och andra mål som har en koppling till förebyggande av avfall och avfallshantering.

3.2 Alternativ Enligt 6 kap. 11 § miljöbalken, ska uppgifter om miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen eller programmet inte genomförs, anges i MKB:n.

3.2.1 Nollalternativet, om avfallsplanen inte genomförs Nollalternativet avser en situation som kan uppstå om föreslagna planer inte beslutas och inte genomförs. Om inte förslaget till nya avfallsplaner antas skulle kommunernas tidigare avfallsplaner fortsätta att gälla. De tidigare avfallsplanerna gäller för år 2011-2020.

Målen i de tidigare avfallsplanerna var indelade i två delmål som sträckte sig fram till år 2015 alternativt år 2020, och skulle därför behöva uppdateras. Det kan konstateras att med nollalternativet skulle ett viktigt verktyg saknas för att fortsätta arbeta för minskade avfallsmängder och ökad återvinning av avfall och flera av de positiva effekter som beskrivs skulle riskera att utebli eller försenas. Enligt avfallsförordningen ska kommunala avfallsplaner ses över minst vart fjärde år och vid behov revideras. Nollalternativet innebär

11 (29)

därmed att föregående avfallsplaner inte skulle uppfylla nu gällande lagstiftning och är således ej ett relevant alternativ.

3.3 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken som används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Det finns miljökvalitetsnormer för:

• Fisk- och musselvatten (normer för gräns och riktvärden)

• Vatten (normer för statusklassificering)

• Omgivningsbuller (målsättningsnormer gällande kartläggning och rapportering av bullerkällor)

• Utomhusluft (normer för halter)

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål beaktas i avfallsplanerna genom att planerna som helhet syftar till att främja hållbar utveckling och att de åtgärder som ska göras, ska genomföras med syfte att främja en god miljö och människors hälsa.

Miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten bestäms i förordning SFS 2001:554. Genomförandet av avfallsplanerna bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormen för fisk och musselvatten överskrids.

Miljökvalitetsnormer för vatten (SFS 2004:660) bedöms ej överskridas till följd av planernas genomförande.

Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller (SFS 2004:675) omfattar kartläggning och åtgärdsprogram för större kommuner och vägar för kommuner med över 100 000 invånare. Botkyrka, Haninge, Nynäshamns och Salems kommuner har under 100 000 invånare. Huddinge kommun har strax över 100 000 invånare och omfattas därför av miljökvalitetsnormerna för buller. Genomförandet av avfallsplanerna kan i viss mån påverka buller från transporter med tunga fordon. Genomförandet av avfallsplanerna bedöms dock inte bidra till att miljökvalitetsnormen för omgivningsbuller överskrids.

Kraven på luftkvalitet i utomhusluft bestäms i ”Luftkvalitetsförordningen” SFS 2010:477. Miljökvalitetsnormerna för kväveoxid överskreds ej i kommunerna under 2018. I Botkyrka kommun har höga värden uppmätts på mätstation vid Hågelbyleden även om miljökvalitetsnormerna inte överskreds. Genomförandet av avfallsplanerna bedöms inte bidra till att miljökvalitetsnormen för luft överskrids.

3.4 Globala mål för hållbar utveckling I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål för hållbar utveckling, den så kallade Agenda 20301. Dessa globala mål ska genomföras i FN:s samtliga medlemsländer, däribland Sverige. Vid framtagande av nya

1 www.globalamalen.se

12 (29)

nationella mål kommer hänsyn tas till de globala målen men det bedöms inte innebära behov av någon drastisk förändring av inriktningen på de nationella mål som finns i Sverige och som berör avfallshanteringen. I kapitel 3.5 - 3.10 anges därför de mål på både nationell nivå och EU-nivå som berör avfallshanteringen och som bedöms vara relevanta för kommunernas avfallsplaner.

3.5 Miljömål inom EU Styrmedel och åtgärder på avfallsområdet utvecklas idag i många fall gemensamt inom EU. Målsättningar och strategier på övergripande europeisk nivå är av stor betydelse eftersom det finns direkta kopplingar till den svenska miljöpolitiken. I maj 2018 beslutades om en revidering av EU:s avfallslagstiftning. Ändringarna ska främja en mer cirkulär ekonomi genom minskade avfallsmängder, ökad återanvändning, ökad återvinning samt förbättrad avfallshantering. Bindande avfallsmål som ska uppnås till år 2025, år 2030 och år 2035 ingår också i beslutet2.

3.6 Miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljöpåverkan från avfallshanteringen berör främst miljökvalitetsmålen:

• God bebyggd miljö

• Begränsad klimatpåverkan

• Giftfri miljö

Förutom dessa är följande miljökvalitetsmål prioriterade i Stockholms län

• Frisk luft

• Ingen övergödning

• Ett rikt växt- och djurliv

Länsstyrelsen gör i avgränsningssamrådet bedömningen att även miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitet” bör belysas i MKB. Uppfyllelse av miljökvalitetsmålen som en följd av kommunernas avfallsplaner finns redovisat i kapitel 3.10

3.7 Nationella etappmål Etappmålen inom avfallsområdet är för närvarande följande3:

• Etappmålet om ökad resurshushållning i livsmedelskedjan innebär att insatser ska vidtas senast år 2020 så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar. Detta ska ske genom att minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut

2 www.naturvardsverket.se, ”Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018–2023, att göra mer med mindre”. 3 www.naturvardsverket.se, ”Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018–2023, att göra mer med mindre”

13 (29)

och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara. Dessutom ska minst 40 procent behandlas, så att även energi tas tillvara.

• Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall innebär att insatser ska vidtas senast år 2020 så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent.

Ett av de tidigare delmålen till miljökvalitetsmålen berörde återföring av näringsämnen från avlopp och bedöms fortfarande vara aktuellt i avvaktan på att ett eventuellt nytt mål som berör denna fråga beslutas. Naturvårdsverket har tidigare, i redovisning av regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor, föreslagit nya mål. Senast beslutade delmål lyder:

• År 2015 tas minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tillvara och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs till åkermark.

Under 2018 tillsatte regeringen en utredning av hur fosfor ska tas tillvara. Utredningen redovisades 17 januari 2020. Inget beslut har tagits i frågan.

Etappmålet till det nationella miljömålet ”Begränsad klimatpåverkan” lyder:

• Utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.

• Utsläppen för Sverige (för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter) bör år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

• Utsläppen för Sverige från inrikes transporter (utom inrikes luftfart som ingår i EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS) ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med år 2010.

Det här innebär bland annat att utsläppen av växthusgaser år 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre för den icke handlande sektorn i förhållande till 1990 års nivå.

3.8 Nationell avfallsplan I december 2018 antogs den senaste versionen av den nationella avfallsplanen. Det konstateras att Sverige behöver öka takten i omställningen mot cirkulär ekonomi. Den nya nationella avfallsplanen innehåller inga nya mål, men anger områden som är fortsatt prioriterade att arbeta med; bygg- och rivningsavfall, matavfall, elektronikavfall, textilier, plast samt nedskräpning.

3.9 Avfallshierarkin I miljöbalkens 15 kapitel anges den så kallade avfallshierarkin (kallas även ibland avfallstrappan). Avfallshierarkin är grundläggande för hur all avfallshantering ska genomföras i Sverige. Uppkomsten av avfall ska helst förebyggas, i andra hand ska varan återanvändas, i tredje hand

14 (29)

materialåtervinnas, i fjärde hand återvinnas på annat sätt till exempel genom energiåtervinning och i sista hand läggas på deponi.

I arbetet med avfallsplanen har avfallshierarkin varit en grundpelare. Målstrukturen är exempelvis anpassad efter avfallshierarkin och mål och åtgärder strävar efter att i möjligaste mån i första hand förebygga, i andra hand återanvända osv.

3.10 Uppfyllelse av miljökvalitetsmål Etappmålen till miljökvalitetsmålen och målen i den nationella avfallsplanen har varit vägledande i processen att formulera mål och identifiera relevanta nyckeltal i avfallsplanen. Nedan sammanfattas avfallsplanernas påverkan på de mest relevanta miljökvalitetsmålen. Målen och åtgärderna i avfallsplanerna kan bidra till flera av miljökvalitetsmålen. I sammanfattningen nedan anges de åtgärdsområden i avfallsplanerna som särskilt bidrar till uppfyllelse av de olika miljökvalitetsmålen. Sammantaget bedöms de nationella målen påverkas i positiv riktning av avfallsplanernas åtgärder om de genomförs.

3.10.1 Begränsad klimatpåverkan Miljökvalitetsmålet ”Begränsad klimatpåverkan” beaktas särskilt genom mål och åtgärder för att minska avfallsmängderna och öka återbruk/ återanvändning/återvinning och därmed främja en resurssnål livsstil.

3.10.2 Giftfri miljö Miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”, beaktas särskilt genom mål och åtgärder som syftar till att förbättra insamlingen av farligt avfall och elavfall samt minska nedskräpningen. Fortsatt arbete med nedlagda deponier kan också komma att ha stor betydelse.

3.10.3 God bebyggd miljö Miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” beaktas särskilt genom mål och åtgärder för att minska nedskräpning och planera för en god avfallshantering i exempelvis detaljplaner samt minska avfallsmängderna och öka återvinningen.

3.10.4 Frisk luft och ingen övergödning Miljökvalitetsmålen ”Frisk luft” och ”Ingen övergödning” beaktas genom mål och åtgärder för att minska transporterna bland annat för schaktmassor samt att öka återbruk/ återanvändning/återvinning.

3.10.5 Ett rikt växt och djurliv Miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växt- och djurliv” beaktas genom arbetet med att hantera återvunna schaktmassor och därmed inte behöva ta schaktmassor från jungfruliga platser

15 (29)

3.10.6 Grundvatten av god kvalitet Miljökvalitetsmålet ”Grundvatten av god kvalitets” beaktas genom arbetet med återvinning av schaktmassor samt det arbete som kommer att genomföras för att identifiera gamla deponier.

4 Betydande miljöpåverkan Här bedöms hur genomförandet av avfallsplanerna påverkar miljön (miljöeffekterna) och de nationella miljömålen utifrån de föreslagna väsentliga miljöaspekterna för avfallshanteringen. Varje enskilt mål, nyckeltal/målvärde och åtgärd kommenteras inte. Bedömningen görs utifrån hur mål, nyckeltal med målvärden samt åtgärder inom respektive område sammantaget påverkar miljön och de nationella målen.

4.1 Människors hälsa Här behandlas främst arbete för att säkra hanteringen av farligt avfall, minskad nedskräpning samt insamlingens påverkan genom buller. Konsekvenser för människors hälsa till följd av negativ påverkan på luftkvalitet anges i kapitel 4.4. Avfallshanteringen ger även upphov till utsläpp till mark och vatten, vilket kan ge effekt på människors hälsa om det sker exponering av farliga ämnen. Hur avfallsplanen påverkar utsläpp till mark och vatten behandlas i kapitel 4.5.

4.1.1 Nuläge och förutsättningar Farligt avfall innehåller ämnen som kan vara skadliga för människor och miljön. Om farligt avfall inte hanteras på ett säkert sätt finns risk för direkt eller diffus spridning av skadliga ämnen och risk för att människor påverkas negativt. Därför är en av avfallshanteringens viktigaste uppgifter att skapa förutsättningar för en säker hantering av farligt avfall.

Nedskräpning på offentliga platser upplevs idag vara ett problem i många kommuner och har därför lyfts fram i den nationella avfallsplanen och i föreskrifterna om kommunal avfallsplanering. En skräpig offentlig miljö kan bidra till upplevelse av otrygga4 miljöer. Risken för mindre brott såsom klotter och skadegörelse kan därmed också öka. Nedskräpning kan även bidra till diffus spridning av farliga ämnen bland annat genom dumpning i naturen.

Buller uppstår från avfallshantering i insamlingsledet på flera sätt, exempelvis från både insamlingsfordon och hantering av behållare. Bullret är i dessa fall dock kortvarigt. Buller kan generellt sett ge upphov till störning av människors hälsa genom stress och störd sömn, vilket i sin tur kan leda till irritation, trötthet, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Det nationella miljökvalitetsmålet ”God bebyggd miljö” innefattar att störningar från trafikbuller ska minska.

4 Stiftelsen Håll Sverige Rent, www.hsr.se

16 (29)

4.1.2 Negativ miljöpåverkan Negativ påverkan bedöms kunna uppstå på människors hälsa exempelvis genom ökade bullernivåer och luftföroreningar orsakade av avfallstransporter vid insamlingsplatser och på vägnät.

Omfattningen av den negativa miljöpåverkan vid genomförande av föreslagna avfallsplaner bedöms som liten. Inga av åtgärderna bedöms påverka bullernivåerna i någon betydande omfattning och transporterna kommer inte att öka i betydande omfattning (se även kap 4.4).

4.1.3 Positiv miljöpåverkan I avfallsplanerna finns åtgärder som handlar om farligt avfall;

• Vidareutveckla insamlingen av farligt avfall och elavfall från hushåll

• Ställa tydliga krav på hantering av farligt avfall inom nybyggnadsområden

• Ställa tydliga krav på hantering av farligt avfall i bygg- och rivningslov

• Förbättra möjligheter att lämna farligt avfall för verksamheter med små mängder • Samverkan med privata aktörer för insamling av och kommunikation om farligt avfall

Om dessa åtgärder genomförs och om de medför förändrade beteendemönster kan detta i sin tur medföra minskade mängder farligt avfall i restavfallet.

Positiv påverkan bedöms även kunna uppstå på människors hälsa genom exempelvis minskad nedskräpning i kommunerna. Minskad nedskräpning innebär positiva effekter i bebyggd miljö och bidrar även till positiv upplevelse vid vistelse i naturen samt på stränder och andra områden, som är viktiga ur rekreationssynpunkt för turister och andra besökande. Det bidrar även till upplevelse av ökad trygghet.

4.1.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan För att minska risken för negativ påverkan på människors hälsa vid genomförande av planerna bör det bland annat säkerställas att inga gifter som borde ha fasats ut ur kretsloppet återförs i produkter som återanvänds/återbrukas.

4.2 Materiella tillgångar och resurshushållning Materiella tillgångar och resurshushållning omfattar hållbar konsumtion, återanvändning och materialåtervinning. Här behandlas främst:

• återbruk och avfallsförebyggande arbete

• utveckling av insamling av matavfall, förpackningar, returpapper och grovavfall

17 (29)

• förbättrad hantering av schaktmassor

4.2.1 Nuläge och förutsättningar Matavfallet som samlas in i kommunerna körs till biogasanläggningen på Gladö i Huddinge kommun där det rötas i en biogasanläggning som producerar biogas och biogödsel. Biogasen kan användas som drivmedel till fordon och ersätter därmed fossila drivmedel, se kapitel 4.4 om påverkan på luft, där även minskad klimatpåverkan kopplat till minskat matsvinn tas upp. I rötningsprocessen bildas biogödsel som används som gödningsmedel. Biogödsel ersätter användning av en ändlig resurs i form av fosforgödselmedel.

I kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem samlades det under 2018 in i genomsnitt ca 54 kg förpackningar och returpapper5 per invånare för återvinning, vilket är lägre än genomsnittet nationellt (64 kg/invånare).

Kommunerna är viktiga aktörer när det gäller att minska miljöpåverkan genom att ställa miljökrav i upphandlingar och inköp.

4.2.2 Negativ miljöpåverkan Föreliggande avfallsplaner bedöms inte innebära någon negativ miljöpåverkan på materiella tillgångar och resurshushållning.

4.2.3 Positiv miljöpåverkan Positiv påverkan på materiella tillgångar och resurshushållning kan uppstå om mängden avfall totalt sett minskar eller om mängden avfall till återanvändning samt återvinning ökar.

Arbetet med att informera om och underlätta återanvändning och återvinning kommer, under förutsättning att det genomförs, att ha en positiv inverkan då återanvändning och återvinning förhoppningsvis kommer att öka.

Om föreslagna åtgärder rörande förbättring av kommunernas eget arbete med förebyggande, återanvändning och sortering av avfall inom de kommunala verksamheterna genomförs kan kommunerna vara en förebild och gå före i arbetet för att utveckla en mer cirkulär ekonomi. I detta arbete är det viktigt att utveckla rutiner och bygga upp kunskap om miljökrav i upphandlingar och inköp.

Om återanvändning och återvinning av material, exempelvis schaktmassor, ökar, så kan behovet av att ta ut jungfruligt material från jordens ändliga resurser minska. Det är alltid mer resurseffektivt att använda ett material flera gånger än att förbränna det och tillverka nya produkter av jungfruligt material (se även kap 4.4).

5 Källa FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen.

18 (29)

Omfattningen av de positiva miljökonsekvenserna beror på i vilken utsträckning människors beteenden förändras. Beteendeförändringar tar tid, men på lång sikt bedöms de positiva miljökonsekvenserna kunna bli stora.

4.2.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan Resurser och kunskap behöver tillföras arbetet med offentliga upphandlingar för att kunna genomföra upphandlingar med krav som leder till återanvändning, återvinning och förebyggande av avfall. Arbetet med offentliga upphandlingar är ett viktigt verktyg för att nå bättre resurshushållning och bidra till ökad cirkularitet.

Det behöver säkerställas att de insamlade och sorterade materialen uppfyller de krav som återvinningsindustrin ställer för att återvinna materialen till ny råvara. Detta bör bevakas bland annat i arbetet med att öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall från kommunala verksamheter.

4.3 Bebyggelse och kulturmiljö Här behandlas främst om- och tillbyggnationer på grund av ändrade insamlingssystem eller liknande, och hur dessa påverkar bebyggelse och kulturmiljö.

4.3.1 Nuläge och förutsättningar I Botkyrka, Haninge, Huddinge och Salems kommuner bor invånarna främst i kommunernas centralorter eller andra tätorter och endast ett fåtal bor på landsbygden6.

Även i Nynäshamns kommun bor invånarna främst i kommunens centralort eller andra tätorter men en större andel, 18 %, bor på landsbygden.

Antalet invånare i kommunerna förväntas under de kommande åren öka, vilket kommer innebära en förtätning av kommunerna. Fler invånare och verksamheter på samma yta och minskat utrymme för biltrafik bidrar till ändrade förutsättningar för transporter. Transportplanering måste ges en högre prioritet och tydligare roll i stadsplaneringen för att säkerställa nödvändiga samhällsfunktioner som avfallshämtning. Schaktmassor transporteras ofta långa sträckor.

Avfallsplanerna föreslår inga förändringar av insamlingssystemet för avfall som kommunerna ansvarar för. Matavfallsinsamling och fastighetsnära insamling för förpackningar och tidningar, genom systemet ”Sortera Hemma” erbjuds i hela kommunerna utom på öar, men det är bara knappt 10 % av en- och tvåbostadshusen som använder den tjänsten. Den relativt nya producentansvarslagstiftningen för förpackningar och tidningar, som ställer större krav på att fastighetsägare ska skapa möjligheter för fastighetsnära insamling av sådant avfall, kan komma att innebära behov av om- och tillbyggnader för att skapa plats för insamlingen.

6 Källa: SCB, Statistiska centralbyrån

19 (29)

4.3.2 Negativ miljöpåverkan Föreliggande avfallsplan bedöms inte innebära någon betydande negativ miljöpåverkan på bebyggelse och kulturmiljö.

4.3.3 Positiv miljöpåverkan Om planerade förbättringar genomförs, avseende att tidigt i planprocessen planera för avfallshantering, kan detta medföra positiv miljöpåverkan eftersom ombyggnationer i efterhand ofta blir svårare och dyrare att genomföra.

Föreliggande avfallsplaner bedöms i övrigt inte innebära någon ytterligare positiv miljöpåverkan på bebyggelse och kulturmiljö.

4.3.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan Inga ytterligare åtgärder föreslås.

4.4 Luft- och klimatfaktorer Luft- och klimatfaktorer omfattar de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen och övriga luftföroreningar som är farliga för människa och miljö. Här behandlas främst minskad mängd avfall, återvinning av avfall samt transporternas påverkan.

4.4.1 Nuläge och förutsättningar Livsmedelsproduktionen står för en stor påverkan på miljön. Cirka en tredjedel av all mat som produceras äts inte upp utan blir svinn och har därmed producerats helt i onödan. I genomsnitt beräknas varje person kasta ca 30 kg mat per år7, mat som istället hade kunnat ätas upp, och som kallas matsvinn.

De vanligaste luftföroreningarna består av kväveoxider, marknära ozon samt luftburna partiklar av olika storlek. Luftföroreningar kan ställa till problem lokalt, till exempel för människors hälsa, när höga halter uppstår nära en föroreningskälla eller inom ett tätbefolkat område. I en studie som presenterades år 20181 uppskattades antalet dödsfall till följd av 8 luftföroreningar (NO2 och partiklar) till ca 7 600 i Sverige per år .

Luftföroreningar i form av kväveoxider och partiklar i kommunerna överskred inte miljökvalitetsnormen under år 20189. I Botkyrka har höga värden av kvävedioxid uppmäts vid Hågelbyleden, men de överskrider ej miljökvalitetsnormen10.

Utsläpp från vägtrafik utgör, tillsammans med utsläpp från industrin, större delen av de totala utsläppen av klimatpåverkande gaser.

7 Naturvårdsverket rapport ”Matavfall i Sverige 2016”, Hushåll kastar totalt ca 97 kg fast matavfall per person, varav ca 30 % är onödigt matavfall, matsvinn. 8 IVL 2018, ” Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts”, C 317 9 Enl Naturvårdsverket http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Luft-och- klimat/Miljokvalitetsnormer-for-utomhusluft/Overskridanden-av-miljokvalitetsnormerna/ 10 http://www.oslvf.se/wp-content/uploads/2019/05/Mätresultat-2019.pdf

20 (29)

Avfallshanteringen är idag starkt beroende av transporter, främst med tyngre fordon för insamling av avfall och transporter till behandlingsanläggningar, men även av privatpersoners personbilstransporter för avlämning av avfall vid återvinningsstationer och återvinningscentraler. Det är dock bara en mycket liten del av utsläppen av klimatpåverkande gaser inom kommunerna som kommer direkt från avfallshanteringen.

Idag (2019) utförs mer än 94% av SRVs avfallstransporter med förnyelsebara drivmedel. Målet från förgående avfallsplan var att samtliga transporter skulle utföras med minst 85% förnyelsebara drivmedel.

I kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem finns sammanlagt 8 stycken fasta återvinningscentraler, för att göra det lätt för kommuninvånare att lämna avfall till återanvändning och till återvinning.

4.4.2 Negativ miljöpåverkan Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå på luftkvalitet och klimat. Detta bedöms kunna ske om mängden transporter ökar när avfall (exempelvis grovavfall) i högre utsträckning sorteras i olika avfallsslag som ska transporteras till olika platser för återvinning.

Miljöeffekterna av ökade transporter är ökat utsläpp av främst kväveoxider, koldioxid och partiklar till luft, vilket påverkar luftkvalitet och klimat negativt. Konsekvenser på människans hälsa kan bli exempelvis att fler får nedsättning av lungfunktion och cancer11. Konsekvenserna på miljön kan bli förhöjd temperatur och förändrat klimat. Miljökonsekvensernas omfattning av ökade transporter bedöms dock som små med hänsyn till avfallshanteringens ringa andel av transportsektorns utsläpp av föroreningar.

Från de nedlagda deponier som finns i kommunerna avgår deponigas i olika grad beroende på vad som har deponerats. Deponigas innehåller bland annat metangas, som är en klimatpåverkande gas. Metangas är en kraftigare klimatpåverkande gas än koldioxid och det är viktigt att säkerställa att det inte sker betydande läckage till luft.

4.4.3 Positiv miljöpåverkan Positiv miljöpåverkan bedöms kunna uppstå på luftkvalitet och klimatfaktorer. Detta bedöms uppstå främst på grund av arbetet med åtgärder som syftar till att:

• Minska mängden avfall som uppkommer

• Öka materialåtervinningen 4.4.3.1 Minska mängden avfall Genom att förebygga att avfall uppstår minskar miljöbelastningen, genom minskade utsläpp både vid tillverkning och vid behandling av avfall. Om den sammanlagda mängden avfall som uppstår i kommunerna Botkyrka,

11 Lunds Universitet, Medicinska fakulteten 2017, “Fine and ultrafine particle exposure: Health effects and biomarkers”, ISBN 978-91-7619-386-0. Det har visats samband mellan exponering för partiklar, särskilt mycket små partiklar till sjukdomar i luftvägarna, astma, kronisk bronkit och cancer.

21 (29)

Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem skulle minska med exempelvis 50 kg/person och år (totala mängden hushållsavfall i kommunerna år 2018 var i genomsnitt ca 432 kg/person och mängden mat- och restavfall var ca 213 kg/person), skulle den totala minskningen bli ca 17 000 ton avfall. Denna minskning skulle medföra minskade utsläpp av koldioxid från avfallshanteringen med uppskattningsvis 37 000 ton koldioxidekvivalenter eller motsvarande ungefär 29 000 000 mil bilkörning med en medelstor bensindriven personbil12.

Tabell 1 Minskning av klimatpåverkan vid förebyggande av avfall. Källa: Avfall Sverige Rapport 2019:19 Material Mängd Minskad mängd Motsvarar förebyggt CO2e, kg mil/år (person- avfall, ton bil, bensin) Förebyggande, 17 000 37 400 000 28 900 000 generellt

Livsmedelsproduktionen står för en stor påverkan på miljön. Cirka en tredjedel av all mat som produceras äts inte upp utan blir matsvinn och har därmed producerats helt i onödan. I genomsnitt beräknas varje person ge upphov till ca 30 kg matsvinn per år13, mat som istället hade kunnat ätas upp. Om matsvinnet skulle minska och mängden matavfall därmed skulle minska med 10 kg matavfall per invånare och år skulle detta kunna bidra till att CO2-utsläppet (antalet koldioxidekvivalenter) minskar med totalt ca 7 500 ton, se Tabell 2 nedan. Detta motsvarar i sin tur cirka 5 800 000 mils körning med en medelstor bensindriven personbil.

Tabell 2 Minskning av klimatpåverkan från matavfall om det istället förebyggs genom minskat matsvinn. Källa: Avfall Sverige Rapport 2019:19. Material Mängd Minskad mängd Motsvarar matavfall, CO2e, kg/år mil/år (person- ton/år bil, bensin) Matsvinn 3 400 7 500 00014 5 800 000

Bedömningen är att arbetet för ökad återanvändning och förebyggande av avfall som planeras kommer att ha stor positiv miljöpåverkan på luft och klimat när det får de effekter på människors beteenden som önskas. 4.4.3.2 Ökad materialåtervinning Resultat från livscykelanalyser15 visar att nyttan ur ett miljöperspektiv är större vid materialåtervinning än vid förbränning, trots att mängden

12 Folkmängd i kommunerna 2018: ca 339 893 personer. 50 kg x 339 893 personer = 17 000 ton. Enligt Avfall Sveriges rapport 2019:19 kan minskad mängd mat- och restavfall avfall ge minskade utsläpp av koldioxid med ca 2,2 kg koldioxidekvivalenter (motsvarar ca 17 km bilkörning) per kg avfall. 13 Naturvårdsverket rapport ”Matavfall i Sverige 2016”, Hushåll kastar totalt ca 97 kg fast matavfall per person, varav ca 30 % är onödigt matavfall, matsvinn. 14 Folkmängd i kommunerna 2018: ca 339 893 personer. 10 kg x 339 893 personer = ca 3 400 ton. Enligt Avfall Sveriges rapport 2019:19 kan minskad mängd matavfall ge minskade utsläpp av koldioxid med ca 2,2 kg koldioxidekvivalenter (motsvarar ca 17 km bilkörning) per kg avfall. 15 Nordiska ministerrådets rapport 2015:547

22 (29)

transporter bedöms öka. Det är således bättre ur miljöhänseende att återvinna material så många gånger som möjligt innan det förbränns.

Miljöeffekterna av att öka mängden produkter och material som kan återanvändas respektive återvinnas, är minskade utsläpp till luft i hela produktionskedjan - från utvinning till tillverkning och distribution av varor samt vid behandling av avfallet.

Genom att öka mängden material som samlas in för återanvändning och återvinning kan behovet av att framställa produkter från jungfruliga råvaror minska, åtminstone på lång sikt. Därmed kan utsläppen minska vid nyproduktion av produkter.

Som exempel kan nämnas att de förpackningar och tidningar som sammanlagt samlades in i kommunerna år 2018 skulle kunna bidra till att

CO2-utsläppet (antalet koldioxidekvivalenter) minskar med ca 8 750 ton om allt materialåtervinns, se Tabell 3 nedan. Detta motsvarar i sin tur cirka 7 530 000 mils bilkörning med en medelstor bensindriven personbil.

Tabell 3 Minskning av klimatpåverkan från förpackningar och returpapper som återvinns. Källa: Avfall Sverige Rapport 2019:19 Material Mängd avfall, Minskad mängd Motsvarar ton/år CO2e, kg/år mil/år (personbil, bensin) Papper 4 600 920 000 920 000 Plast 2 100 1 260 000 1 050 000 Metall 460 830 000 640 000 Glas 5 600 1 960 000 1 680 000 Returpapper 5 400 3 780 000 3 240 000 Totalt 18 100 8 750 000 7 530 000

4.4.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan De viktigaste åtgärderna för att säkerställa att de beskrivna positiva effekterna uppstår, eller till och med blir större, är att säkerställa att de utredningar och de informationsåtgärder som föreslås i avfallsplanen omsätts i förändrade vanor och rutiner så att mängden avfall verkligen minskar och att mängden som materialåtervinns verkligen ökar. Här råder kommunerna över ett flertal åtgärder inom sina egna verksamheter och kan påverka de upphandlingar som genomförs och de rutiner som tillämpas. Det är viktigt att kommunerna föregår med gott exempel. Alla kommunala

23 (29)

verksamheter har ett ansvar för att minska avfallet och vara förebilder för kommuninvånarna.

För att ytterligare minska negativ påverkan på luft och klimatfaktorer vid genomförande av planen föreslås bland annat att:

• Genomförandet av efterbehandlingsåtgärder för avslutade deponier enligt inventering bevakas, så att exempelvis miljömässigt riktig hantering av deponigas vid nedlagda deponier säkerställs.

4.5 Förorening och exploatering av mark och vatten Här behandlas främst åtgärder vid nedlagda deponier men även till viss del återvinningscentraler och andra avfallsanläggningar. För nedskräpning och dumpning se kap 4.1 Människors hälsa och för hantering av schaktmassor och bygg- och rivningsavfall se kap 4.2 Materiella tillgångar och resurshushållning.

4.5.1 Nuläge och förutsättningar 4.5.1.1 Nedlagda deponier Utsläpp till mark och vatten sker exempelvis i form av lakvatten från aktiva och nedlagda deponier. I kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem finns sammanlagt 143 stycken nedlagda deponier. (Botkyrka 35 st, Haninge 32 st, Huddinge 37 st, Nynäshamn 23 st, Salem 16 st). I förteckningen har även äldre uppgifter tagits med för att säkerställa att inga deponier ”tappas bort”. Siffran kan därför vara något hög. 4.5.1.2 Återvinningscentraler och andra avfallsanläggningar I kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem finns det idag sammanlagt åtta återvinningscentraler som drivs av SRV. På återvinningscentralerna kan hushållen lämna grovavfall, elektronik, vitvaror, farligt avfall och produkter för återbruk.

Inom kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem finns en deponi för icke-farligt avfall, SRVs deponi på Sofielunds återvinningsanläggning. På Sofielunds återvinningsanläggning tas även verksamhetsavfall emot.

I regionen finns dessutom flera andra anläggningar för återvinning och bortskaffande av avfall. 4.5.1.3 Övriga utsläpp till mark och vatten till följd av avfallshantering När avfall förbränns, vilket sker med en stor del av hushållsavfallet, uppstår olika sorters aska. För att undvika att aska måste deponeras är det extra viktigt att det hushållsavfall som skickas till förbränning inte innehåller farligt avfall. Det är också viktigt att mängden avfall som förbränns minskar genom att ta vara på

Utsläpp till mark och vatten kan även ske till följd av olyckor och spill vid hantering av farligt avfall.

24 (29)

4.5.2 Negativ miljöpåverkan Risk för utsläpp till mark och vatten föreligger främst genom nedlagda deponier, som kan behöva åtgärdas i någon omfattning. Följden av läckage av miljöfarliga ämnen kan bli störningar i ekosystemet. För flera av de nedlagda deponierna behöver någon form av åtgärd eller ytterligare bedömning genomföras. Det bedöms därför finnas en risk för utsläpp till mark, och omfattningen av konsekvenserna beror på typ och omfattning av utsläppet.

4.5.3 Positiv miljöpåverkan Genom att motverka en ökning av mängden avfall i samhället med hjälp av informationsarbete avseende förebyggande av avfall och ökad återanvändning, kan mängden material som utvinns ur jordskorpan på lång sikt minska och därmed även tillförseln av mängden giftiga ämnen till omgivande natur och miljö. Den positiva miljöpåverkan av ökad återanvändning och ökad materialåtervinning kan därför på sikt bli stor.

Genomförandet av planen bedöms inte öka risken för utsläpp till mark och vatten men inte heller minska risken. Den föreslagna uppdateringen av inventering av gamla deponier, ansvarsfördelningutredningen och framtagande av plan för kartläggning och riskbedömning kan i förlängningen innebära att åtgärder för att minska miljöpåverkan från nedlagda deponier genomförs vilket skulle vara positivt.

4.5.4 Åtgärder för att minska negativ miljöpåverkan eller öka positiv påverkan Vid åtgärder av nedlagda deponier som tidigare identifierats behöver hänsyn tas till följder av klimatförändringar som exempelvis ökad eller minskad vattenhalt i marken samt uppkomna mängder lakvatten. Några av de följder av klimatförändringar som beräknats fram av SMHI är att årsmedelnederbörden i Stockholms län beräknas öka med 20-30 % samt att samtliga vattendrag i länet kommer få högre vinterflöden och mindre distinkta vårflodstoppar16.

I rapporten ”Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden, Stockholms län 2018-2020” tar Länsstyrelsen i Stockholm upp tillsynsvägledning för kommuner i arbetet med förorenande områden. Exempelvis så planeras följande aktiviteter:

• Anordna utbildningar inom arbetsområdet, exempelvis om ansvarsutredningar, riskbedömningar, MIFO-metodik med mera

• Stödja kommunerna med verktyg för att ta fram och uppdatera kommunala handlingsplaner för arbetet med förorenade områden

16 Källa: SMHI Framtidsklimat i Stockholms län -enligt RCP scenarier

25 (29)

4.6 Inbördes förhållande mellan ovanstående miljöaspekter Miljöaspekterna ovan hänger tätt samman. En åtgärd kan påverka flera aspekter samtidigt, både positivt och negativt. Ett exempel på detta är att förbättring av insamling av elavfall kan leda till ökad insamling och bättre behandling av farligt avfall, vilket kan bidra till positiv miljöpåverkan genom minskad risk för elavfall i restavfallet. Förbättrad hantering av elavfall skulle dock även kunna bidra till negativ miljöpåverkan på ”Luft och klimatfaktorer” om transporterna vid insamling ökar. Miljövinsten med förbättrad hantering av elavfall är dock större än de negativa konsekvenserna av ökade transporter.

5 Sammanfattande bedömning 5.1 Betydande miljöpåverkan De viktigaste åtgärderna för att säkerställa att de beskrivna positiva effekterna uppstår, eller till och med blir större, är att säkerställa att de utredningar/översyner och de informationsåtgärder som föreslås i avfallsplanerna omsätts i förändrade vanor och rutiner så att mängden avfall verkligen minskar och att mängden som materialåtervinns verkligen ökar. Här råder kommunerna över ett flertal åtgärder inom sina egna verksamheter och kan påverka de upphandlingar som genomförs och de rutiner som tillämpas. Det är viktigt att kommunerna föregår med gott exempel. Alla kommunernas verksamheter har ett ansvar för att minska avfallet och vara förebilder för kommuninvånarna.

Negativ miljöpåverkan bedöms som liten vid genomförande av avfallsplanernas åtgärder. Negativ miljöpåverkan bedöms kunna uppstå främst om mängden transporter ökar, vilket ger upphov till klimatpåverkande gaser och buller.

Det tar lång tid att förändra beteenden, men på lång sikt och om informationsinsatserna får genomslag kan det få stor positiv påverkan. De positiva effekterna framgår genom bättre resurshushållning och minskade diffusa utsläpp av miljö- och hälsoskadliga ämnen.

Sammanfattningsvis bedöms den negativa påverkan av genomförandet av avfallsplanerna vara liten.

5.2 Nationella miljömål Avfallsplanernas mål och indikatorer ligger i linje med nationella miljökvalitetsmål och mål i Sveriges nationella avfallsplan med avseende på: ökad återanvändning av avfall, ökad återvinning av hushållens avfall, minskad nedskräpning, utsortering av matavfall och minskat matsvinn.

Avfallsplanernas inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter väl till globala miljömål och nationella miljökvalitetsmål. Sammantaget

26 (29)

bedöms de nationella miljökvalitetsmålen påverkas i positiv riktning av genomförandet av avfallsplanerna om målen uppnås.17

5.3 Åtgärder mot negativ påverkan Nedan beskrivs förslag att beakta vid genomförande av planerna för att motverka negativ miljöpåverkan eller optimera positiv miljöpåverkan:

• Inga gifter som borde ha fasats ut ur kretsloppet ska återföras i produkter som återanvänds/återbrukas och där behöver produkterna, som avses återanvändas, granskas så att återanvändningen inte ökar spridning av farliga ämnen till människor eller miljö.

• Resurser och kunskap behöver tillföras arbetet med offentliga upphandlingar för att kunna genomföra upphandlingar med krav som leder till återanvändning, återvinning och förebyggande av avfall.

• De insamlade och sorterade materialen måste uppfylla de krav som återvinningsindustrin ställer för att återvinna materialen till ny råvara. Detta bör bevakas bland annat i arbetet med att öka återanvändning och återvinning av bygg- och rivningsavfall i kommunala verksamheter.

• De utredningar och de informationsåtgärder som föreslås i avfallsplanerna behöver omsättas i förändrade vanor och rutiner så att mängden avfall verkligen minskar och att mängden som materialåtervinns verkligen ökar. Kommunerna råder över ett flertal åtgärder inom sina egna verksamheter och kan påverka de upphandlingar som genomförs och de rutiner som tillämpas.

• Hantering av deponigas och lakvatten vid nedlagda deponier bör säkerställas.

• Vid åtgärder av nedlagda deponier enligt tidigare genomförd inventering behöver hänsyn tas till följder av klimatförändringar som exempelvis ökad eller minskad vattenhalt i marken samt uppkomna mängder lakvatten.

5.4 Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis bedöms miljökonsekvenserna av genomförandet av föreslagna avfallsplaner vara positiva till följd av ökad återvinning och återbruk samt förebyggande av avfall. De negativa konsekvenserna av genomförandet av planerna bedöms vara små och främst vara kopplade till risk för ökad mängd transporter av olika typer av avfall även om vinsten av återvinningen är större än dessa negativa konsekvenser av ökade transporter. Avfallsplanernas inriktning ligger i linje med hållbar utveckling och ansluter till de nationella miljömålen.

17 www.naturvardsverket.se, ”Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018–2023, att göra mer med mindre”

27 (29)

6 Uppföljning Miljöpåverkan kommer att ingå i uppföljningen av genomförandet av avfallsplanerna. Uppföljning och utvärdering av avfallsplanernas mål och åtgärder kommer att ske med den frekvens som följer av tidplanen för åtgärderna enligt avfallsplanerna.

Det är viktigt att det säkerställs att det finns resurser för uppföljningen av målen och miljöpåverkan. Den uppföljning som anges i planerna bedöms vara tillräcklig.

7 Referenser Avfall Sverige Nationell sammanställning av plockanalyser, rapport 2016:28. Avfall Sverige Klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner, rapport 2019:19. Botkyrka kommun www.botkyrka.se FN:s utvecklingsprogram, UNDP De globala målen, www.globalamalen.se Förpacknings- & tidningsinsamlingen www.ftiab.se Haninge kommun www.haninge.se Huddinge kommun www.huddinge.se Huddinge kommun Åtgärdsprogram för trafikbuller 2017-2024 i Huddinge kommun Håll Sverige Rent www.hsr.se IVL 2018, Naturvårdsverket Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts, C 317 Länsstyrelsen Stockholm Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden, Stockholms län år 2018- 2020, rapport 2017:22 Miljöbalken med föreskrifter www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/ Naturvårdsverket ”Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018– 2023, att göra mer med mindre”, www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket ”Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012–2017”, www.naturvardsverket.se Naturvårdsverket ”Matavfall i Sverige 2016”, www.naturvardsverket.se

28 (29)

Nordiska ministerrådet “Climate Benefits of Material Recycling: Inventory of Average Greenhouse Gas Emissions for Denmark, Norway and Sweden”, Rapport 2015:547, http://www.norden.org Nynäshamns kommun www.nynäshamn.se Regeringen Nationella miljökvalitetsmål Salems kommun www.salem.se SMHI ”Framtidsklimat i Stockholms län - enligt RCP-scenarier, Klimatologi nr 25, 2015 Östra Sveriges luftvårdsförbund Mätresultat år 2018 Sammanfattning, www.oslvf.se

29 (29)

Avfallsplanen 2021-2030 – Del 5 avfallsplan 2011- 2019 Uppföljning av Slutlig förslagshandling

Uppföljningar av målen i avfallsplanen (2011-2019) har gjorts via statistik över avfallsmängder, antal abonnemang, plockanalyser, enkäter, nöjd-kundundersökning etc.Inledning SRV har administrerat sammanställningar och utvärdering av uppföljningen för samtliga mål i avfallsplanen. De målområden som fanns i avfallsplanen var: • Återanvända • Återvinna material – hushåll och verksamheter • Återvinna matavfall – hushåll, kommunala verksamheter • och övriga verksamheter • Farligt avfall • Nöjda kunder – hushåll och verksamheter • Transporter

Återanvända År 2020 ska 75% av hushållen återanvända minst 6 gånger per år, d.v.s. skänkt, sålt eller köpt begagnat.

(%) 100

0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 (År)

Diagrammet visar procentuell andel av de svarande hushållen som i enkät uppger att de bidrar till återanvändning minst sex gånger per år. Målet visade sig vara svårt att följa upp med hjälp av enkätfrågor. Denna fråga togs därför bort i undersökningar utförda efter år 2014 och har inte kunnat följas upp.

År 2020 ska minst 60% av enbostadshusen ha fastighetsnära Återvinnainsamling av källsorterat material avfall.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Med fastighetsnära insamling för småhus avses tjänsten ”Sorterahemma”. Diagrammet visar procentuell andel av enbostadshusen som har tjänsten ”Sorterahemma”. Uppföljning har utförts med SRVs statistik för fastighetsnära insamling. Kommunen har valt att, genom avfallstaxan, styra mot andra tjänster än tjänsten ”SorteraHemma” och därför har målet inte uppnåtts. År 2020 ska 65% av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling av källsorterat avfall.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Uppföljning har utförts med SRVs statistik för fastighetsnära insamling, för kunder som sorterar matavfall, förpackningar och returpapper.

År 2020 ska minst 80% av verksamheterna ha källsortering.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10

0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Här visas den andel av SRV:s kunder, verksamheter, som sorterar matavfall, förpackningar och returpapper.

Uppföljning avseende enbostadshus ÅtervinnaÅr 2020 ska minst matavfall 70% av alla hushåll sortera ut matavfall.

(%) 100 90 80 70 Hushåll, permanent och fritid 60 Hushåll, permanent 50 Mål 40 30 20 10 0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Följande inkluderas i matavfallet för enbostäder: hemkompostering, Sorterahemma och matavfallsinsamling i brunt kärl. Målet uppnås för enbostadshus. Uppföljning avseende flerbostadshus: År 2020 ska minst 70% av alla hushåll sortera ut matavfall.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Det återstår fortfarande mycket arbete innan målet uppnås för flerbostadshus.

Uppföljning avseende verksamheter: År 2020 ska minst 63% av alla verksamheter sortera ut matavfall.

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 (År)

Målet uppnås för verksamheter.

Målet gäller både hushåll och verksamheter men har bara mätts för hushållen. FarligtMålet mäts genomavfall plockanalyser. 2020 ska mängden felsorterat farligt avfall vara noll.

(%) 2,0

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Mängderna är små, men man kan konstatera att det förekommer felsorterat farligt avfall.

År 2020 ska minst 80% av kommuninvånarna vara nöjda eller Nöjdamycket nöjdakunder med hushållavfallshanteringen.

(%) 100

0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Kunderna är överlag nöjda med avfallshanteringen.

År 2020 ska minst 75% av alla verksamheter vara nöjda med avfallshanteringen.Nöjda kunder verksamheter

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Kunderna är överlag nöjda med avfallshanteringen.

År 2020 ska 85% av SRVs transporter använda fossilfria Klimatsmartadrivmedel. transporter

(%) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 (År) 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 SRV använder i stort sett enbart fossilfria drivmedel.

Mål uppnådda ÅrSummering 2020 ska minst 63% av alla verksamheter sortera ut matavfall. År 2020 ska minst 80% av kommuninvånarna vara nöjda eller mycket nöjda med avfallshanteringen. År 2020 ska minst 75% av alla verksamheter vara nöjda med avfallshanteringen. År 2020 ska 85% av SRVs transporter använda fossilfria drivmedel.

Mål ej uppnådda År 2020 ska 75% av hushållen återanvända minst 6 gånger per år, d.v.s. skänkt, sålt eller köpt begagnat.

År 2020 ska minst 60% av enbostadshusen ha fastighetsnära insamling av källsorterat avfall. År 2020 ska 65% av flerbostadshusen ha fastighetsnära insamling av källsorterat avfall. År 2020 ska minst 80% av verksamheterna ha källsortering.

År 2020 ska minst 70% av alla hushåll sortera ut matavfall. (Målet nås för enbostadshus, men inte för flerbostadshus.)

Avfallsföreskrifter för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salems kommuner - Slutlig förslagshandling INLEDNING

Enligt 15 kap. 41 § miljöbalken ska alla kommuner ha antagna avfallsföreskrifter och en avfallsplan.

Alla bestämmelser i dessa föreskrifter avseende hushållsavfall, gäller även för annat avfall, som omfattas av kommunalt ansvar enligt 15 kap. 20 § miljöbalken, det vill säga jämförligt avfall från verksamheter, slam från små avloppsanläggningar, fett från fettavskiljare och bygg- och rivningsavfall som inte producerats i en yrkesmässig verksamhet. Bestämmelser i dessa föreskrifter avseende hushållsavfall, gäller endast för sådant hushållsavfall som kommunen ansvarar för. I avfallsföreskrifterna kan fastighetsinnehavare och verksamhetsutövare se vilka skyldigheter och vilket ansvar som vilar på olika aktörer. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om hur avfall ska sorteras, förvaras och hämtas.

Med stöd av 15 kap. 38, 39 och 41 §§ miljöbalken (1998:808) och 9 kap. 1 och 2 §§ avfallsförordningen (2020:614) meddelar kommunfullmäktige i Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn respektive Salems kommuner dessa föreskrifter för avfallshantering. I föreskrifterna används samma definitioner som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. För de begrepp som används och där definition saknas i 15 kap. miljöbalken definieras begreppet i bilaga 1, Ordlista, se till exempel begreppet hushållsavfall.

ANSVAR OCH SKYLDIGHETER

1 § Kommunens ansvar Kommunen ansvarar för att transportera avfall som omfattas av kommunalt ansvar enligt 15 kap. 20 § miljöbalken till behandlingsanläggning samt för att informera om de insamlingssystem som finns i kommunen.

Kommunen ansvarar inte för avfall som enligt lag ska samlas in och tas om hand av producenter.

Kommunfullmäktige beslutar om kommunens avfallstaxa.

Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt dessa föreskrifter utförs av kommunens tillsynsansvariga nämnd och annan ansvarig nämnd/organisation.

SRV återvinning AB, nedan kallat SRV, har kommunens uppdrag att samla in och hantera det avfall som ingår i kommunens avfallsansvar, enligt första stycket. Fakturering av avfallsavgiften sker av SRV på uppdrag av kommunen.

2 § Fastighetsinnehavarens ansvar Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att • beställa de behållare och det hämtningsintervall som motsvarar fastighetens behov och överensstämmer med tjänster enligt kommunens avfallstaxa. • meddela SRV om ägandeförhållandena förändras. • informera de boende och de som bedriver verksamhet inom fastigheten om reglerna i dessa föreskrifter och se till att dessa efterlevs. • ge de boende och de som bedriver verksamhet inom fastigheten möjlighet att sortera ut avfall i de avfallsslag som krävs enligt denna föreskrift.

3 § Avfallslämnarens ansvar Avfallslämnaren ansvarar för att allt avfall hanteras så att det inte uppstår olägenhet för människors hälsa och för miljön.

Avfallslämnare är samtliga hushåll samt verksamheter i kommunen som ska göra sig av med hushållsavfall.

Avfallslämnaren ansvarar för att lämna hushållsavfall till SRV. Hushållsavfallet ska vara sorterat enligt 5-13 §§. Kvaliteten på avfallet kan kontrolleras vid hämtningen. Är avfallet felaktigt sorterat eller hanterat kan fastighetsinnehavaren behöva betala en extra avgift.

Hushållsavfall ska transporteras av SRV, eller av entreprenör som SRV anlitar, från fastigheten. Hushåll får själv transportera grovavfall och farligt avfall från hushållet till återvinningscentral. All övrig transport av hushållsavfall från fastighet ska utföras genom SRV:s försorg.

Den som bedriver yrkesmässig verksamhet vilken ger upphov till annat avfall än hushållsavfall ska säkerställa att transport och omhändertagande sker enligt gällande lagstiftning.

4 § Producentansvar Det finns producentansvar för förpackningar, däck, elektronik, batterier, läkemedel och radioaktiva strålkällor samt bilar. Detta innebär att alla som tillverkar, importerar eller säljer dessa produkter ska ansvara och betala för återvinningen och hanteringen av förbrukad vara. För att uppfylla sitt ansvar har producenterna bildat branschbolag, nedan kallat producentorganisation, som administrerar insamling och återvinning. Vilka avfallsslag som omfattas av producentansvar kan ändras genom nya förordningar.

Producenter samt importörer av förpackningar ansvarar för fastighetsnära insamling samt underhåll, tömning och städning på återvinningsstationer.

Kommunen ansvarar för att medverka i samråd med producentorganisation för att lokalisera lämplig mark för insamlingssystem för förpackningar. Kommunen ansvarar för att informera hushåll om skyldigheten att sortera ut förpackningar, om hur insamlingen går till, om hur hushållen kan bidra till ökat materialutnyttjande och om de återvinningsresultat som sorteringen bidrar till. Kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd ansvarar för att bedriva tillsyn mot fastighetsinnehavare som inte har giltiga skäl att avböja borttransport från fastigheten, enligt 3 kap. 4a § avfallsförordningen (2020:614).

AVFALLSSLAG, SORTERING 5 § Matavfall Storkök, restauranger och liknande som hanterar livsmedel ska sortera ut matavfall för biologisk behandling. Det kan krävas ett kylt avfallsutrymme för matavfallet när det är nödvändigt för att olägenhet inte ska uppstå.

SRV ger fastighetsinnehavare till enbostadshus och fritidshus möjlighet att sortera ut matavfall för biologisk behandling. SRV ger fastighetsinnehavare till flerbostadshus möjlighet att erbjuda sina hushåll att sortera ut matavfall för biologisk behandling.

Den fastighetsinnehavare som har valt tjänsten separat utsortering av matavfall ska aktivt erbjuda matavfallsinsamling till sina hyresgäster och matavfall ska läggas i behållaren för matavfall medan den som inte har tjänsten lägger matavfallet i behållaren för restavfall. 6A § Avfall under producentansvar Förpackningar av papper, metall, hårdplast, mjukplast, färgat och ofärgat glas ska lämnas i insamlingssystem som anvisas av producentorganisationen, till exempel vid fastighet, vid en återvinningsstation eller på annan anvisad plats.

Kyl och frys (av hushållsmodell) ska förvaras skilt från annat avfall så att det kan omhändertas separat. Hämtning av kyl och frys kan beställas av SRV eller lämnas till någon av SRV:s återvinningscentraler eller någon annan plats som producentorganisationen anvisar.

Läkemedel från hushåll ska lämnas till ett apotek. Tomma förpackningar lämnas vid producentorganisationens återvinningsstationer, någon av SRV:s återvinningscentraler eller på någon annan anvisad plats.

Bildäck utan fälg ska lämnas där däckproducenten anvisar plats. Bildäck med fälg kan lämnas på någon av SRV:s återvinningscentraler eller på av däckproducenten anvisad plats. 6B § Returpapper Returpapper ska lämnas i insamlingssystem som anvisas, eller erbjuds, av kommunen, till exempel vid en återvinningsstation, vid fastighet, eller på annan anvisad plats.

7A § Grovavfall Till grovavfall räknas bygg- och rivningsavfall, trädgårdsavfall och övrigt grovavfall. Grovavfall är hushållsavfall som är tungt och/eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in tillsammans med restavfall i kärl eller annan behållare. Exempel på andra egenskaper är att avfallet inte är brännbart och därför inte bör kastas tillsammans med restavfall. Övrigt grovavfall är till exempel möbler, cyklar, stekpannor och skidor.

Oönskade men funktionella produkter kan lämnas för återanvändning antingen till verksamheter som säljer återanvända produkter eller på SRV:s återvinningscentraler där samarbeten finns med någon verksamhet med återanvända produkter.

Övrigt återvinningsbart material som metallskrot, rent trä, jord och sten från hushållen ska lämnas vid någon av SRV:s återvinningscentraler eller på någon annan plats som SRV anvisar.

Enskilda hushåll kan lämna grovavfall på någon av SRVs återvinningscentraler eller annan plats som SRV anvisar. Grovavfall ska sorteras enligt SRVs anvisningar.

Större mängder, mer än 3 kubikmeter, ska lämnas till SRV:s återvinningsanläggning Sofielund i Huddinge kommun eller annan plats som SRV anvisar.

SRV kan även hämta grovavfall mot en extra avgift. I skärgården sker hämtning på anvisade platser.

Den som äger ett flerbostadshus ska säkerställa möjlighet till sortering samt säkerställa regelbunden hämtning av grovavfall i anslutning till fastigheten. Vid nybyggnation ska ett separat utrymme för övrigt grovavfall säkerställas, se även paragraf om bygg- och rivningsavfall nedan. Som ett komplement till den fastighetsnära grovavfallssorteringen kan hushåll boende i flerbostadshus även nyttja återvinningscentralerna.

Verksamheter lämnar sitt grovavfall primärt vid SRV:s återvinningsanläggning vid Sofielund i Huddinge kommun. Verksamheter har även möjlighet att lämna mindre mängder vid någon av SRV:s återvinningscentraler mot en kostnad.

SRV övertar äganderätten till det grovavfall som lämnas på avsedd plats i anslutning till hushållet alternativt vid någon av SRV:s återvinningscentraler.

7 B § Särskilt om bygg- och rivningsavfall

Bygg- och rivningsavfall kan lämnas vid SRV:s återvinningsanläggning vid Sofielund eller annan återvinningsanläggning. Mindre mängder bygg- och rivningsavfall kan även lämnas vid någon av SRV:s återvinningscentraler. SRV kan även hämta bygg- och rivningsavfall mot en extra avgift. I skärgården sker hämtning på anvisade platser.

Bygg- och rivningsavfall ska sorteras så att minst farligt avfall, förpackningsmaterial, plast, glas, metall, mineralfraktioner och trä hålls isär.

Vid nybyggnation ska utrymme för grovavfall i flerbostadshus, om möjligt, dimensioneras för att även bygg- och rivningsavfall från boendes egenhändiga renoveringar ska kunna sorteras. Dimensioneringen beror på hur mycket och ofta det bedöms uppstå sådant avfall. Vid behov ska tillfälliga containrar beställas när bygg- och rivningsavfall uppstår. 7 C § Särskilt om trädgårdsavfall Trädgårdsavfall kan lämnas på någon av SRVs återvinningscentraler eller på annan plats som kommunen eller SRV anvisar. Trädgårdsavfall från fastigheten får komposteras på den egna fastigheten utan särskild anmälan till kommunen. Det är inte tillåtet att tippa trädgårdsavfall utanför sin egen fastighet.

Invasiva växter, till exempel parkslide, jätteloka och gul skunkkalla, ska hanteras separat och förpackas väl vid transport för att undvika spridning. Lämning av invasiva växter ska aviseras i förväg och avlämnas på SRV:s återvinningsanläggning Sofielund. Information om aktuella invasiva växter finns på SRV:s hemsida. 8 § Farligt avfall Farligt avfall är sådant hushållsavfall som på grund av sina egenskaper riskerar att skada människor eller miljö. Vad som ska betecknas som farligt avfall framgår i bilaga 3 till avfallsförordningen (2020:614).

Farligt avfall ska separeras från annat avfall och lämnas till någon av SRVs återvinningscentraler eller till någon annan plats som SRV anvisar. Farligt avfall får inte hällas ut i avloppet. När avfallet lämnas ska det vara förpackat så att det lätt kan hanteras och lagras. Förpackningen ska vara märkt med mängd och innehåll. Olika typer av farligt avfall får inte blandas. För transport av farligt avfall från yrkesmässig verksamhet gäller särskilda bestämmelser i avfallsförordningen.

Elavfall, till exempel ljuskällor, datorer, TV-apparater, hårtorkar och mobiltelefoner som omfattas av producentansvar, ska hushållen lämna på någon av SRV:s återvinningscentraler eller på någon annan plats som producentorganisationen anvisar.

Småbatterier som väger under tre kilo lämnas i batteriholkar på någon av SRV:s återvinningscentraler, till återförsäljaren eller på någon annan plats som kommunen/SRV anvisar. Kasserade varor med inbyggda batterier ska lämnas till den som säljer varorna eller på den plats som kommunen/SRV anvisar. Bilbatterier och andra större startbatterier lämnas till återförsäljare eller på den plats som kommunen/SRV anvisar.

För explosivt avfall som ammunition, vapen och granater ska polisen kontaktas. Nödraketer och nödbloss samt fyrverkerier och smällare återlämnas till återförsäljare alternativt kontaktas polisen.

Påfyllningsbara tryckbehållare; gasflaskor, gasolflaskor, kolsyrebehållare, brandsläckare och andra typer av tryckbehållare, ska återlämnas till återförsäljare.

Förbrukade sprutor och kanyler ska läggas i speciell behållare som tillhandahålls av, och lämnas till, apoteken. 9 § Restavfall Restavfall är det brännbara avfall som är kvar efter utsortering av matavfall, förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall. Restavfall kan innehålla matavfall om matavfallet inte sorterats ut.

Restavfall sorteras i avsedda kärl, fack eller annan behållare avsedd för restavfall.

10 § Latrin Fastighets- eller nyttjanderättsinnehavaren ska förvara latrin i en av SRV godkänd behållare, vilken ska förslutas innan SRV hämtar den. Behållaren ska lämnas på angiven plats. Fastighets- eller nyttjanderättsinnehavare ska sätta av SRV tillhandahållen etikett på latrinkärlet vilken anger fastighetsbeteckning samt datum.

11 § Fosforfiltermaterial Fosforfiltermaterial från fosforfällor kopplade till små/enskilda avloppsanläggningar ska omhändertas av SRV. Fosforbehållaren ska förvaras lättillgängligt och behållaren ska vara lätt att öppna och lyfta ur. Det filtermaterial som SRV hämtar ska vara tillräckligt avvattnad.

Finns det särskilda skäl och en godkänd anläggning får filtermaterial från fosforfällan användas på den egna fastigheten.

12 § Fett Storkök, restauranger och liknande verksamheter som hanterar livsmedel ska säkerställa att fett i avloppsvattnet samlas upp i en tillräckligt dimensionerad fettavskiljare. Annat överblivet matfett och frityroljor ska samlas upp i behållare som lämnas för återvinning. Behållare som lämnas för materialåtervinning får lämnas till annan mottagare än SRV.

Fettavskiljare ska vara lätta att öppna vid tömningstillfället och anslutningspunkt för tömning ska inte vara övertäckt.

För hushåll ska matfetter och frityroljor förvaras i behållare med tätslutande lock. Mindre mängder (upp till 1 liter) får läggas i behållare för restavfall, om hantering av avfallet kan ske utan att emballaget går sönder. Större mängder matfett eller frityroljor ska lämnas in på återvinningscentral eller på annan plats som SRV anvisar.

13 § Övrigt Döda sällskapsdjur skickas till en djurkyrkogård som har tillstånd att ta emot dem, eller till en godkänd förbränningsanläggning. Små sällskapsdjur, till exempel katter, hundar, burfåglar och marsvin, kan grävas ner på den egna fastigheten om det kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön.

HÄMTSTÄLLE

14 a § Behållare och skötsel Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren är skyldig att använda avfallsbehållare och eventuella påsar som anges i gällande avfallstaxa.

Fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren ska rengöra avfallsbehållaren när det behövs.

14 b § Fyllnadsgrad, vikt och emballering

Behållaren får inte vara fylld mer än att den är lätt att tillsluta och den får inte fyllas med annat avfall än den är avsedd för.

Maxvikt för enfackade kärl för restavfall eller matavfall är 66 kg för 660-literskärl och 40 kg för 140 liter – 370 liter kärl. Maxvikt för säck är 15 kg.

Hushållsavfall ska vara väl emballerat. Föremål som riskerar att vålla skär- eller stickskada ska förpackas så att arbetsmiljöproblem eller annan olägenhet elimineras.

Överfull eller trasig avfallsbehållare eller avfallsbehållare som innehåller dåligt emballerade, stickande eller skärande föremål hämtas först när avfallet paketerats om.

14 c § Uppställningsplats

Avfallsbehållare ska vid tömningstillfället vara uppställd vid fastighetsgräns eller den plats som kommunen anvisat, på följande sätt:

• området ovanför behållaren ska vara helt fritt från exempelvis trädgrenar och låga ledningar. • kärl ska vara utställda på anvisad hämtningsplats från klockan 06.00 tömningsdagen.

För enbostadshus samt fritidshus gäller också att avfallsbehållaren vid tömningstillfället ska vara uppställd vid fastighetsgräns eller den plats som kommunen anvisat, på följande sätt:

• kärlen ska stå på gatunivå. • kärlen ska stå som längst 1,5 meter från körbar väg. • fritt utrymme runt kärlen ska vara minst 50 centimeter.

Om behållaren inte är tillgänglig eller om avfallet är felaktigt sorterat/hanterat vid planerad hämtning sker hämtning efter att felet har åtgärdats, antingen vid nästa ordinarie hämtning eller, efter beställning, genom en extra hämtning mot avgift.

14 d § Särskilt om hämtställe för slam

På den fastighet där en eller flera små/enskilda avloppsanläggningar finns ska fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren märka upp tömningsplatsen så att den är tydlig. Marken intill tömningsplatsen ska vara röjd från växtlighet. Små/enskilda avloppsanläggningar som ligger utanför den egna fastigheten ska vara märkt med fastighetsbeteckning och adress.

Små/enskilda avloppsanläggningar ska vara lätta att öppna vid tömningstillfället och lock ska inte vara övertäckta.

15 § Dragväg för kärl Platsen där kärlet eller kärlen ställs upp inför hämtning ska vara belägen så nära platsen där hämtningsfordonet stannar som möjligt. När hämtningsfordon inte kan köras fram intill den plats där kärlet normalt placeras inför tömning, eller avfallsutrymmet för kärl, gäller följande:

• Dragväg ska vara jämn, hårdgjord och utan trappsteg eller andra hinder. • Fastighetsinnehavaren ska se till att dragväg för kärl hålls i sådant skick att kärl utan svårighet kan förflyttas. • För enbostadshus med kärl vid fastigheten får kärl vara placerad högst 10 meter från den plats där hämtningsfordon normalt stannar. • För enbostadshus med gemensamhetsanläggning, flerbostadshus och verksamheter får kärlen vara placerade högst 60 meter från den plats där hämtningsfordon normalt stannar. • För fritidshus med kärl vid fastigheten får kärl vara placerad högst 1,5 meter från den plats där hämtningsfordon normalt stannar. • För fritidshus med gemensamhetsanläggning får kärl vara placerad högst 10 meter från den plats där hämtningsfordon normalt stannar. • För verksamheter får kärl för matavfall vara placerad högst 20 meter från den plats där hämtningsfordon normalt stannar.

16 § Avfallsutrymmen och farbar väg SRV ska ha tillträde till de utrymmen där avfall ska hämtas. Det sorterade avfallet ska förvaras i ett anpassat och skadedjurssäkert avfallsutrymme eller på en lämplig förvaringsplats som svarar mot det behov som finns. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att avfallsutrymmet är fritt från ohyra och skadedjur, enligt 9 kap. 9 § miljöbalken.

Fastighetsinnehavaren ska säkerställa att transportvägen till hämtnings- och tömningsplats hålls framkomlig. Transportvägen och vändplatsen ska vara så dimensionerade och hållas i sådant skick att de är farbara för hämtningsfordon.

Vid avsaknad av lämplig plats för avfallshantering har fastighetsinnehavare alternativt samfälligheten i samverkan med berörd kommun möjlighet att i enlighet med plan- och bygglagen (PBL) söka om bygglov för en gemensam anläggning.

Om farbar väg saknas, eller om det av annat skäl inte går att ordna lämplig plats för kärl, och om hämtningsplats med kärl eller annan av SRV godkänd behållare inte kan ordnas på annat sätt, exempelvis med gemensamma kärl eller gemensamhetsanläggning, kan SRV erbjuda hämtning i säck, när det inte bedöms finnas något annat sätt att hämta avfall från fastigheten.

17 § Hämtställe - Skärgård Hämtning av avfall året runt i hämtningsområde Skärgård förutsätter att det finns minst en person mantalsskriven på adressen, eller att fastigheten ligger i ett område där kommunen utför året runt hämtning.

På öar med färjeförbindelse och där det finns farbar väg till fastigheten för hämtningsfordon, som kan tömma kärl, ska varje fastighetsinnehavare teckna abonnemang med kärl vid den egna fastigheten eller med del i gemensamhetsanläggning enligt 25 §.

Där det saknas farbar väg för hämtningsfordon, som kan tömma kärl, gäller ett av följande alternativ: • Avfall från fastigheten lämnas vid gemensamhetsanläggning, eller vid plats som anvisas av kommunen eller SRV • Om hämtningsplats enligt föregående punkt inte går att ordna får avfall från fastigheten, efter godkännande från SRV, lämnas i säck.

HÄMTNINGSINTERVALL

18 § Hämtningsintervall Fastland Restavfall ska hämtas vid behov eller minst var fjärde vecka. Avfall som innehåller matavfall ska hämtas vid behov eller minst var fjortonde dag. Restavfall från fritidshus ska hämtas under tidsperioden maj till oktober. Latrin ska vid permanentbostäder hämtas minst varannan vecka och från fritidshus minst åtta gånger per år under tidsperioden maj till oktober. Grovavfall från flerbostadshus ska hämtas vid behov.

Fettavskiljare ska tömmas regelbundet, minst var fjärde vecka, vid behov varannan vecka (i enlighet med svensk standard SS-EN 1825-2). Det gäller även fettavskiljare kopplad till små/enskilda avloppsanläggningar. Matfett och frityroljor i behållare från livsmedelshantering ska hämtas vid behov eller minst en gång per år. Kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd/organisation kan komma att fastställa annat hämtningsintervall.

Slam från små/enskilda avloppsanläggningar med avlopp från enbart bad, disk och tvätt ska hämtas minst en gång vartannat år. Slam från små/enskilda avloppsanläggningar med vattentoalettanslutning och reningsverk ska hämtas vid behov, men minst två gånger per år vid enbostadshus för permanentboende och minst en gång per år vid fritidshus. Kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd kan komma att fastställa annat hämtningsintervall.

Tömning av fosforfällor ska ske efter kommunens tillstånd och enligt tillverkarens rekommendationer.

19 § Hämtningsintervall Skärgård Från öar utan fast landförbindelse, med undantag av Utö och Ornö, sker ingen hämtning under perioden vecka 41 till vecka 18. Avfall får under denna period lagras på den egna fastigheten på ett sådant sätt att det inte skapar någon olägenhet för människors hälsa och för miljön. Grovavfall samt elavfall hämtas två gånger per år vid anvisade platser i skärgården.

UNDANTAG, DISPENSER OCH EGET OMHÄNDERTAGANDE

Frågor om undantag och dispenser från dessa föreskrifter handläggs av kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd/organisation enligt 20–28 §§ nedan. Undantag och dispenser är endast möjliga om det finns särskilda skäl och inte innebär olägenhet för människors hälsa eller för miljön.

20 § Matavfall Matavfall får komposteras på den egna fastigheten i en skadedjurssäker behållare. För åretruntbruk ska behållaren vara värmeisolerad.

Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare som avser kompostera matavfall ska anmäla det skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd.

I Huddinge kommun gäller följande för installation av matavfallskvarn:

Matavfallskvarn får installeras om fastigheten är kopplad till kommunalt vatten och avlopp. Ingen anmälan behöver göras till Huddinge kommun. Om fastigheten är kopplad till enskilt avlopp ska installation av matavfallskvarn anmälas till kommunens tillsynsansvariga nämnd.

I Botkyrka, Haninge, Nynäshamn och Salems kommuner gäller följande för installation av matavfallskvarn:

Avfallskvarn godkänns endast för storkök och restauranger som ansluter avfallskvarnen till en separat tank så att matavfallet kan samlas in och återvinnas. En fastighetsinnehavare som tänker installera matavfallskvarn ska ansöka om det skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd.

21 § Trädgårdsavfall

Torrt vedartat trädgårdsavfall som inte kan utnyttjas för kompostering får eldas endast om det kan ske utan att olägenhet för människors hälsa eller för miljön uppstår och inte strider mot andra föreskrifter eller beslut.

Förbud mot eldning till skydd för människors hälsa och miljön meddelade med stöd av 40 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, utfärdade med stöd av förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor eller annan författning samt brandriskvarning måste beaktas.

22 § Avfall från små/enskilda avloppsanläggningar Finns det särskilda skäl och en godkänd anläggning får slam slutbehandlas i en komposteringsanläggning på den egna fastigheten. En fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som tänker slutbehandla slam ska ansöka om det skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd. En fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som tänker använda fosfor från fosforfällan på den egna fastigheten ska ansöka om det skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd.

23 § Latrin Latrin får slutbehandlas i en komposteringsanläggning, en förmultningsanläggning eller en förbränningstoalett på den egna fastigheten.

Fastighets- och nyttjanderättshavare som avser slutbehandla latrin ska ansöka om det skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd.

24 § Eget omhändertagande av avfall Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall kan beviljas dispens från att lämna avfall till SRV för transport, bortskaffande och återvinning, om det finns särskilda skäl och hanteringen kan göras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Ansökan om totalbefrielse ska göras skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd. Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som beviljas dispens ska trots detta betala grundavgiften enligt gällande avfallstaxa.

25 § Gemensam behållare och gemensamhetsanläggning Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare kan få rätt att använda gemensam behållare.

Hushåll i två eller tre närbelägna fastigheter får dela avfallskärl under förutsättning att samtliga kärl som ingår i abonnemanget delas. Ansökan om gemensam behållare ska göras skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd. Ansökan ska vara gemensam och en huvudansvarig för behållaren ska anges.

Hushåll i minst fyra närbelägna fastigheter får, där det är praktiskt möjligt, dela på en gemensamhetsanläggning. Uppställningsplats, sorteringsalternativ, storlek på kärl, eller annan av SRV godkänd behållare, samt tömningsfrekvens anvisas av kommunen efter samråd med SRV och med kunderna. Ansökan om gemensamhetsanläggning ska göras skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd. Ansökan ska vara gemensam och en huvudansvarig för behållaren eller anläggningen ska anges.

26 § Hämtning av avfall i säck Om farbar väg saknas, eller om det av annat skäl inte går att ordna lämplig plats för kärl vid fastigheten eller inom rimligt avstånd, och om gemensamhetsanläggning med kärl eller annan typ av behållare enligt kommunens avfallstaxa inte kan användas, kan fastighetsinnehavare, efter godkännande från SRV, få använda säck. Säck får inte fyllas mer än att den kan stängas. Det som anges i 15 § om dragväg för kärl gäller även för säck.

27 § Uppehåll i hämtningen Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare kan få göra uppehåll i hämtningen av avfall från ett permanentboende om boendet inte kommer att användas under en sammanhängande tid av minst tre månader. Ansökan om uppehåll ska göras skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd senast tre veckor före ändringen. För fritidshus ska uppehållet gälla hela hämtningssäsongen och skriftlig ansökan ska lämnas senast den 15 april till kommunen.

Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare kan få göra uppehåll i hämtningen av slam från små/enskilda avloppsanläggningar om det finns särskilda skäl. Ansökan ska göras skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd och medges för maximalt 3 år. Därefter måste ny ansökan lämnas om uppehållet ska fortsätta.

28 § Förlängt hämtningsintervall Det går att göra undantag från hämtningsintervallet om det finns särskilda skäl. Ansökan ska göras skriftligt till kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd.

Om verksamheten önskar tömning av fettavskiljare mer sällan än var fjärde vecka, eller hämtning av matfett och frityroljor i behållare mer sällan än en gång per år, ska dispens sökas hos kommunens tillsynsansvariga nämnd eller annan ansvarig nämnd/organisation.

IKRAFTTRÄDANDE

Dessa föreskrifter träder i kraft 2021-06-01 då tidigare renhållningsföreskrifter för Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salems kommuner upphör att gälla. Dispenser och undantag som meddelats med stöd av tidigare renhållningsföreskrifter ska gälla enligt tidigare beslut.

Bilaga 1 - Ordlista

Benämning Förklaring

Avfall Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med, eller avser eller är skyldig att göra sig av med (15 kap. 1 § miljöbalken). Avfallslämnare Den som ska göra sig av med avfall. Avfallslämnare har samma betydelse som ”avfallsproducent”, enligt 15 kap. 4 § miljöbalken. Avfallstaxa Är en kommunal föreskrift som innehåller beskrivning av samt avgifter för de tjänster som ingår i det kommunala avfallsansvaret vilken beslutas i fullmäktige i respektive ägarkommun. Behandling Med behandling av avfall avses återvinning eller bortskaffande av avfall. Biologisk behandling Kompostering eller rötning av till exempel matavfall för att återvinna humus, näring och energi. Brännbart avfall Avfall som brinner utan energitillskott efter det att förbränningsprocessen har startat. Bygg- och rivningsavfall Avfall som uppkommer när man bygger, bygger om, renoverar eller river byggnader. Dragväg Den väg som hämtningspersonal drar kärl från den plats där de står uppställda, till hämtningsfordonet, eller den väg som slang dras från slamsugningsfordon till anslutningspunkt på fastighetsinnehavarens anläggning. Elavfall Elavfall är avfall från apparater, produkter, komponenter, maskiner, verktyg, instrument och annan utrustning för generering, överföring eller mätning av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält, eller som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält för att fungera korrekt. Elavfall omfattas av producentansvar, se 3 kap. 5 § avfallsförordningen (2020:614), förordning (2014:1075) om producentansvar för elutrustning, förordning (2000:208) om producentansvar för glödlampor och vissa belysningsarmaturer samt förordning (2008:834) om producentansvar för batterier. Enbostadshus Bostadshus med en till två bostäder för permanentboende, till exempel villor, radhus, kedjehus, enligt Skatteverkets definition av småhus, oberoende av upplåtelseform. Farligt avfall Med farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen (2020:614) och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall redovisas med en * i bilaga 3 i avfallsförordningen (2020:614). Exempel på farligt avfall som uppkommer i hushållen, eller i bygg- och rivningsavfall, är nagellack, aceton, färg, lösningsmedel, förtunningsmedel, olja och elavfall. Fastighetsinnehavare I dessa föreskrifter jämställs fastighetsinnehavare och fastighetsägare med tomträttsinnehavare, samfällighetsförening eller arrendator med byggnad på ofri grund. Fastland Hämtningsområde som utgörs av fastland och öar med fast, avgiftsfri, vägförbindelse som är farbar för hämtningsfordon.

Flerbostadshus Bostadshus med minst tre bostadslägenheter. Flerbostadshus motsvarar Skatteverkets definition av hyreshusenhet. Här ingår olika typer av upplåtelseformer, både hyresrätt och bostadsrätt. Fritidshus Bostadshus med en till två bostäder för användning under en begränsad tid av året, enligt Skatteverkets definition av småhus. Förpackning Konstruktion av plast, metall, papper, kartong, wellpapp eller glas som används för att förvara, skydda eller leverera en vara. Se förordningen (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Gemensamhetsanläggning Minst fyra fastighetsinnehavare använder en eller flera gemensamma kärl eller storbehållare. I kommunens avfallsföreskrifter och avfallstaxa används begreppet inte enbart om anläggningar som bildats med stöd av anläggningslagen (1973:1149), utan även om andra fall där minst fyra fastighetsinnehavare använder gemensamma kärl eller andra behållare. Grovavfall Grovavfall är den del av hushållsavfallet som är så tungt och/eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in tillsammans med restavfall i kärl eller annan behållare. Det kan till exempel vara möbler, trädgårdsavfall, cyklar, stekpannor och skidor. Grundavgift En fast avgift som betalas av alla som ger upphov till hushållsavfall. Grundavgiften täcker SRV:s kostnader för hantering av grovavfall och farligt avfall på återvinningscentral, samt administration. Hushållsavfall Avser samma sak som begreppet ”kommunalt avfall”, det vill säga avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. I föreskrifterna används begreppet hushållsavfall därför att det begreppet bedöms vara vedertaget och tydligare än det nytillkomna begreppet ”kommunalt avfall”. I begreppet hushållsavfall inryms avfall som typiskt kan uppkomma vid människors användning av mark och byggnader för bostadsändamål. Hushållsavfall uppstår i alla former av boende. Med avfall från annan verksamhet som är jämförlig med hushållsavfall menas sådant avfall som uppkommer som ett resultat av att människor använder lokaler eller anläggningar på ett sätt som ger upphov till avfall som liknar det avfall som även kan uppstå vid användning av mark eller byggnad för bostadsändamål. Till exempel avfall från personalmatsalar och restauranger, samt avfall som uppkommer genom städning och genom att saker kastas i papperskorgar. Invasiva växter En invasiv art är en art som introducerats till områden utanför sitt ursprungliga utbredningsområde, som sprider sig av egen kraft, som skadar ekosystemet som de introducerats till, hotar den biologiska mångfalden, har negativa effekter på jordbruk och dylikt, åstadkommer ekonomisk skada, eller påverkar hälsan negativt hos djur och människor. Invasiva arter kan ha introducerats oavsiktligt eller avsiktligt. För att skydda miljön och samhället mot utbredningen och skadorna av invasiva främmande växter finns sedan 1 januari 2015 EU-förordning nr (1143/2014) om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande växter. Syftet med EU-förordningen är att så långt som möjligt hindra att invasiva främmande växter kommer in i EU och att bekämpa de arter som redan finns här.

Kommunalt avfall Med kommunalt avfall avses samma som 15 kap. 3 § miljöbalken, det vill säga avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll. I föreskrifterna används begreppet hushållsavfall därför att det begreppet bedöms vara vedertaget och tydligare än begreppet ”kommunalt avfall”. I kommunalt avfall ingår inte: 1. avfall från tillverkning, 2. avfall från jord- och skogsbruk, 3. avfall från fiske, 4. avfall från septiktankar, avloppsnät och avloppsrening, 5. bygg- och rivningsavfall, och 6. uttjänta bilar.

Kompostering Biologisk behandlingsmetod som innebär nedbrytning av biologiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och näringsämnen återvinns. Källsortering Avfallet sorteras redan vid källan, det vill säga där det uppstår, till exempel i hushållet eller på arbetsplatsen. Sorteringen sker utifrån vad avfallet består av. På så sätt underlättas olika former av återvinning. Latrin Avfall som består av mänsklig avföring. Matavfall Biologiskt lättnedbrytbart avfall, avfall som på kort tid kan brytas ner i biologiska processer, och som består av livsmedel eller som uppstår i samband med hantering av livsmedel. Materialåtervinning Återvinning av ett material så att det kan användas i nya produkter (till skillnad från energiåtervinning). Nyttjanderättshavare Den som har rätt att använda hela eller del av fastigheten utan att äga den, till exempel genom arrende, bostadsrätt eller hyresrätt. Producent Den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning (varuproducent).

Producentansvar Producenterna har ansvar för att en vara eller produkt samlas in och omhändertas genom återvinning, återanvändning eller bortskaffning på ett sådant sätt som krävs för en hälso- och miljömässigt godtagbar avfallshantering. Exempelvis omfattas förpackningar, tidningar, däck, batterier, bilar och elavfall samt vissa radioaktiva produkter av producentansvar. Restavfall Det brännbara avfall som är kvar efter utsortering av matavfall, förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall. Restavfall kan innehålla matavfall och/eller annat avfall om dessa avfall inte sorterats ut. Skärgård Hämtningsområde som utgörs av öar och kust som inte ingår i hämtningsområde Fastland, se definition ovan. Tillsyn Kontroll från en myndighet så att lagar och regler följs. Trädgårdsavfall Som trädgårdsavfall räknas komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel i småhus, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbete i en trädgård. Verksamheter Industrier, affärsrörelser, vård- och serviceinrättningar samt föreningar och företag. Verksamhetsutövare Den som driver och/eller ansvarar för en verksamhet. Verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen i

verksamheten och är antingen fastighetsinnehavare eller nyttjanderättsinnehavare av en fastighet eller lokal. Återvinning Användning, behandling eller omhändertagande av material, näringsämnen eller energi från avfall. Kan delas in i återanvändning, materialåtervinning och energiåtervinning. Återvinningscentral Bemannad mottagningsanläggning för till exempel grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall och producentansvarsmaterial. Återvinningsstation Obemannad uppsamlingsplats med containrar för förpackningar och returpapper. Utformning och ansvar för återvinningsstationer kan förändras när kommunerna ska ta över ansvaret för insamlingen av returpapper år 2022.

Avfallsplan och föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem Utställningsredogörelse

Bakgrund

Förslag till ny renhållningsordning, bestående av avfallsplan och avfallsföreskrifter, har hållits utställd, enligt miljöbalken 15 kap 42 §, under tiden 26 oktober till 20 november 2020 på respektive kommuns hemsida.

Avfallsplanen innehåller information om mål för att minska avfall och nedskräpning, och för att öka återbruk och materialåtervinning. Planen anger hur målen ska följas upp, och innehåller också miljökonsekvensbeskrivning samt nulägesinformation om insamlade avfallsmängder och deponier. Avfallsföreskrifterna innehåller bestämmelser om insamling och hantering av hushållsavfall, ansvar för avfallshanteringen i kommunen, sortering, avfallsutrymmen och hämtningsvägar samt om undantag från föreskrifterna. Föreskrifterna har framförallt uppdaterats med avseende på ny lagstiftning för området. Vissa förenklingar avseende språk och struktur har gjorts i föreskrifterna. Förslaget till nya förskrifter medför inga egentliga förändringar med avseende på krav på fastighetsägare.

Inkomna yttranden och kommentarer

Under utställningstiden inkom yttranden från följande parter:

Kommun Yttrande Botkyrka 1 yttrande från Samhällsbyggnadsförvaltningen 3 yttranden från privatpersoner

Haninge 2 yttranden från privatpersoner 1 yttrande från SMOF

Huddinge 8 st privatpersoner 5 st anonym 1 st representant för verksamhet.

Nynäshamn 1 yttrande från SMOF

Salem 1 yttrande från privatperson

Alla 1 yttrande från SRV styrelse 1 yttrande från länsstyrelsen

I utställningsredogörelsen har inkomna yttranden i vissa fall kortats ner för att minska textmängden. Direkta synpunkter eller förslag är dock ordagrant återgivna. Efter yttrandena ger projektgruppen sina kommentarer och förslag till eventuella ändringar. Efter utställning av förslag till avfallsplan och föreskrifter har regeringen beslutat om förändringar i lagstiftningen avseende returpapper och dessa förändringar har inarbetats i nu liggande förslag.

Inkomna synpunkter

Nedan anges inkomna synpunkter och förslag till hur hänsyn tas till synpunkterna.

Synpunkter på Avfallsplanen

Privatperson 1 Det jag tänker på är att man kan dela upp ansvaret geografiskt. En kommun ansvarar för den biten och en annan för en annan bit.

Kommentar: Det är ett bra förslag där kommunerna skulle dra ännu större nytta av den samverkan som sker idag med avseende på bland annat avfallshanteringen. I arbetet med att genomföra avfallsplanens åtgärder kommer ansvarsfördelningen att slås fast mer i detalj och då kan respektive kommun bidra med resurser till olika åtgärder. Det formella ansvaret kan dock inte fördelas mellan kommunerna eftersom kommunen är ytterst ansvarig för avfallsplanen i varje kommun. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Privatperson 2 Mycket bra att detta görs. Några förslag som jag inte vet hör hit: tyginsamling (för sånt som inte är kläder). Få hjälp att starta upp kvartersuthyrning av verktyg. Mer personlig hjälp på ÅVC så man kan fråga. Förtydliga på ÅVC var icke-förpackningar av plast (så som diskborstar och trasiga leksaker) kan kastas. Webbplatsens sorteringsguide är bra men korrelerar inte alltid med vad som finns på ÅVC.

Kommentar: Bra förslag för att öka återanvändning och återvinning. Textilinsamling kommer att utvecklas och det kommer både ökade krav på textilinsamling och teknisk utveckling inom detta område. I avfallsplanen har inte mål för återvinning av specifika material angetts, eftersom det skulle bli ganska många mål, utan enbart ett samlande mål som omfattar bland annat textilier, matavfall, förpackningar, med mera. Synpunkterna avseende återvinningscentralernas utformning och rutiner lämnas till SRV och ingår i avfallsplanens åtgärder för vidareutveckling av återvinningscentralerna, även om det inte anges detaljerat i avfallsplanen. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkter angående återvinningsstationer och nedskräpning

Yttrande nr 1: I huvudsak så måste man betrakta föreliggande avfallsplan som ett väl skrivet och väl underbyggt dokument kring hur skräp och avfall måste hanteras. De synpunkter som här redovisas handlar om hur goda intentioner blir omkullkastade av en obarmhärtig verklighet.

1. De Returstationer för papper, kartong, metall, glas och plast som finns utgör - idag på många platser - en sanitär och estetisk olägenhet. När dessa stationer introducerades fungerade dom väl. Där kastades det som där skulle kastas. Så är det inte idag. Marken runt och kring uppställda containrar är ofta belamrade med det som uppenbart ska kastas på annan plats. Oklart varför det blivit så men det kan inte få fortgå. Någonting måste göras! 2. Tätare förekomst av papperskorgar på kommunens gång- och cykelbanor skulle med all säkerhet bidra till en mindre andel nedskräpning i den offentliga miljön.

Yttrande nr 2: Bor nära återvinningsstation (8098). Där är ofta skräpigt med matsopor, kläder, elektronik, miljöfarligt avfall m m runt omkring. Detta är en sanitär olägenhet då råttor och fåglar sprider omkring detta. Jag har ringt och begärt städning ett otal gånger. Jag tycker att det är viktigt att det system man bygger upp fungerar klanderfritt. Då får det inte dröja dagar innan begärd städning sker vilket det nästan alltid gör! Dessutom har vid samtal med städpersonalen framkommit att deras uppdrag bara är att städa centralens ytor, sopor som uppenbarligen blåst eller dragits iväg av djur till omkringliggande ytor vägdiket och tomter lämnas ostädade. Avtalet med städ entreprenören måste vara skrivet så att det också omfattas. Jag tycker också att de som tömmer behållarna skall åläggas rapportera om städning eller extra tömning av någon behållare behövs oavsett vilken. Kommunen borde etablera en patrull som hela tiden åker runt och kontrollerar städning skötsel m m.

Yttrande nr 3: Om ni vill få fler att källsortera på rätt sätt tror jag att det information ni tar fram måste vara mycket enkel och tydlig. Vore bra med ännu bättre och tydligare skyltar på återvinningsstationerna.

Yttrande från Klimatklubben Huddinge: Mål 8 nedskräpning: Jag ploggar dagligen runt Vistaberg/Glömsta/Fullersta/Huddinge/Källbeink (4-5 kg/vecka) och upplever att det: 1. Är särskilt nedskräpat runt skolor; 2. Finns alldeles för få allmänna soptunnor längs gångvägar och i bostadsområden vilket leder till nedskräpning 3. Inte finns tydligt hur man rapporterar om nedskräpning (bra apptjänst via HSR rekommenderas) 4. Ofta överfulla återvinningsstationer - särskilt i Vistaberg och vid Källbrink - vilket bidrar till ytterligare nedskräpning då det blåser iväg. Många ställer även avfallet utanför containrar. När människor tar sitt ansvar att källsortera behöver det finnas möjlighet att avfallet tas omhand (tillhör även mål 4). 5. Specifika mål bör sättas på minskad nedskräpning; 6. Allmänna utskick bör göras till människor om nedskräpningens effekter. 7. Föredrag i skolor bör hållas om nedskräpning (jag hjälper gärna till!)

Kommentar:

I avfallsplanen finns mål och åtgärder om nedskräpning. Insamlingssystemet för förpackningar och returpapper kommer att förändras till följd av ny lagstiftning på området och tillståndsplikt för delar av den insamlingen. Därmed kommer tillsynsmyndigheten att få större möjligheter att följa upp att verksamheten följer rutiner om kommunikation, tömning och städning.

Åtgärder om information och åtgärder mot nedskräpning anges inte så detaljerat i avfallsplanen, men synpunkterna tas med i det fortsatta arbetet med att genomföra avfallsplanens åtgärder.

Synpunkterna medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOHF)

Förbundet saknar mål och åtgärder som syftat till kretslopp. I Haninge finns den första hygieniseringsanläggningen för humanavfall (wc-avfall från enskilda avlopp) där avfallet behandlas och förs direkt ut som näring till jordbruket. Förbundet arbetar genom myndighetsutövning för att öka mängden avfall som ingår i kretsloppet, vilket är vår del av arbetet enligt VA-planen för Haninge.

Något som är otydligt i avfallsplanen är ansvarsfördelningen i de fall en kommunal instans har ansvaret. Vilken kommunal instans ska uppdatera listan över nedlagda deponier enligt sid 18? Vilken aktör förväntas ta fram informationsmaterial om farligt avfall enligt sid 19? Enligt miljöbalkens 15 kapitel är det kommunen som ansvarar för renhållningsordningen och avfallsplanen i sin helhet men det bör ändå tydligt framgå vilken instans inom kommunen som ansvarar för vad.

I avsnittet om anläggningar för hantering av avfall finns en tabell på sidan 43 med anläggningar i Haninge och på sidan 45 med anläggningar i Nynäshamn. Dessa listor är inte uppdaterad och innehåller verksamheter som har upphört. Vi bifogar aktuella listor på anläggningar som vi har registrerade för pågående verksamhet. Men vi vill trycka på att upprättandet och uppdateringen av avfallsplanen är kommunens ansvar. I del 3 om nedlagda deponier finns motsvarande listor, vi kan se att dessa är uppdaterade. med uppgifter från det s. k. EBH-stödet hos Länsstyrelsen.

Det finns på sid 23 en uppräkning med förslag på informationskanaler för att nå ut till allmänheten Förbundet kan gärna hjälpa till genom att informera om mål och föreskrifter genom att länka från vår hemsida.

Kommentar:

Det är en bra synpunkt angående mål för kretslopp för slam från enskilda avlopp. I detta skede föreslås dock att målen i avfallsplanen I kommunens miljöprogram finns också mål som berör enskilda avlopp. Kommunen tar med frågan till nästa revidering av avfallsplanen.

Eftersom det är fem kommuner som organiserat olika ansvarsområden på olika sätt lan inte en gemensam avfallsplan ange ansvarsfördelningen i detalj, även om det generellt sett skulle ha varit önskvärt att kunna göra det. De tabeller med nedlagda deponier och anläggningar som anges i avfallsplanen har uppdaterats av arbetsgruppen, men dessa utgör endast en ögonblicksbild av nuläget och uppdateras inte löpande.

Tabellerna för Haninge och Nynäshamn uppdateras med hjälp av informationen som SMOHF har skickat tillsammans med sitt yttrande.

Sidan 23 med informationskanaler kompletteras med hänvisning till tillsynsmyndighetens hemsida, men SMOHF anges inte specifikt, eftersom samma text ska gälla för alla fem kommuner.

Huddinge, privatpersoner och föreningar Återbruk har engagerat många att lämna yttrande:

I Huddinge behöver vi ett återbrukshus som tex returpunkten i Sundbyberg.

Viktigt att vi i Huddinge snabbt får tillgång till en mötesplats för återbruk, något i stil med Retuna eller returpunkt Sundberg https://www.sorab.se/hushall/varaanlaggningar/returpunktsundbyberg.

Huddinge behöver en återbruksgalleria. Nyttan med att lämna sitt avfall för återbruk måste vara synlig och uppmuntra till kreativitet. Detta går att utveckla med verkstäder för allmänheten där man kan laga eller återskapa.

Jag tycker att det viktigaste man ska satsa på är en återbrukscontainer eller återbruksgalleria (mindre modell retuna) inspireras av Sundbyberg https://www.sorab.se/hushall/varaanlaggningar/returpunkt-sundbyberg/.

Viktigt att Huddinge tar inspiration från andra kommuner när det gäller återbruk. Se exempelvis Retuna, returpunkt Sundbyberg och Stockholm vatten och avfalls containrar.

Prioritera ett återbrukscenter i Huddinge.

Avfallsplanen ser bra ut, men Huddinge kommun behöver komma ikapp andra kommuner och visa vägen. Förslag se här för inspiration: https://vaxer.stockholm/omraden/norra-djurgardsstaden/forskning- ochutveckling/framtidens_atervinningscentral/http://webbplatsarkivet.stockholm.se/si tes/www.stockholmvatten.se/2015/12_16

Synpunkter på Huddinge kommuns avfallsplan från Klimatklubben Huddinge: Vårt förslag till tillägg i avfallsplanen är att kommunen startar en återbrukscontainer och ett återbrukshus i Huddinge centrum. En återbrukscontainer kommer göra det lättare för Huddinge kommuns innevånare att lämna in farligt avfall och saker som ska till återbruk. Det ger även Huddinge kommun och SRV en pedagogisk möjlighet att visa och förklara hur man kan sortera sitt avfall. För de i kommunen som inte har bil, och för att minska transporterna är en återbrukscontainer och ett återbrukshus ett bra alternativ, https://www.savab.se/lagenhet/lamna-avfall/returpunkten/ https://www.stockholmvattenochavfall.se/om-oss/vara-kontoroch- anlaggningar/popup-aterbruk/.

Bra plan! Vill ha detta i Huddinge också! https://returfynd.stockholmvattenochavfall.se/? page=%2FObjektGroup%2FIndex01&fbclid=IwAR1tNKjP50Gb_TjgUocB74dHOl2h9Ipi2 UbXLoRhs0lfXudykjPZ65habXU

Kommentar:

Det är jättebra att så många är engagerade för att öka återbruk av saker! Kommunen kommer att utveckla samverkan med olika aktörer för att underlätta möjligheterna att både lämna saker till återbruk och att hitta saker att återbruka. I avfallsplanen finns åtgärder för detta och kommunen har även miljö- och klimatprogram som berör dessa frågor. Inom ramen för avfallsplanen arbetar kommunen för att det ska vara lätt att lämna saker till återbruk, men frågan om hur konsumtionen i större utsträckning ska kunna omfatta begagnade varor är bredare och påverkar många olika typer av aktörer. Bland annat därför slår inte avfallsplanen fast att kommunen ska upprätta återbruksgalleria. Synpunkterna medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Övriga synpunkter:

Synpunkt: Saknar mål för att förenkla samt göra det kostnadseffektivt för BRF-er att erbjuda källsortering för sina medlemmar. En enkel åtgärd är att fritt erbjuda ett ställ med lådor för lampor, batterier osv. Dessa material får SRV bra betalt för och bör hämtas kostnadsfritt.

Kommentar: Synpunkten avser kommunens avfallstaxa. I avfallsplanen har inte mål för återvinning av specifika material angetts, eftersom det skulle bli ganska många mål, utan enbart ett samlande mål som omfattar bland annat textilier, matavfall, förpackningar, elavfall med mera. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkt: För övrigt (syftar på tidigare synpunkt om återvinningsstation red.anm.) är målet med avfallsplanen att minska sopmängden och öka återvinningen bra men att omfatta vilka konkreta åtgärder som står för dörren har jag svårare att se.

Kommentar: Åtgärder anges inte så detaljerat i avfallsplanen, eftersom planen ska fungera för fem olika kommuner med olika förutsättningar för att genomföra olika åtgärder. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkt: Vi måste sluta elda avfall för att nå miljömålen Agenda 2030 och Parisavtalet. Brännbara avfall måste minska drastiskt både från privatpersoner och företag. Väldigt mycket av det som slängs i brännbart är återvinningsbart. Höj avgiften för brännbart avfall, gör det lättare att återvinna för privatpersoner och företag genom att ta emot sorterat avfall på ett enkelt och billigt sätt för aktören. Gör det lätt att välja återbruk av prylar, möbler, byggavfall, m.m. genom att ha inlämningsställen både på ÅVC och i tätorter och kombinera detta med återbruksgallerior. Där vem som helst som vill sälja återbrukade föremål kan delta. Inför gärna även ett provisionssystem för de som lämnar in så att de kan få en procent-sats av försäljningspriser. Anställ gärna

Samhall/AMA/flyktingar i inlämning/gallerian/frakt och att utföra själva renoveringsarbetet. Erbjud även upphämtning av återbruks-föremål.

Kommentar: Bra förslag för att öka återanvändning och återvinning. Avfallsplanen innehåller mål för detta. Förslagen tas med i det fortsatta arbetet med att genomföra avfallsplanens åtgärder. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkter på Huddinge kommuns avfallsplan från Klimatklubben Huddinge: Huddinge kommun lyfter i sin avfallsplan för 2021-2030 fram en rad viktiga aspekter för att minska innevånarnas avfall. Men vi ser att kommunen kan göra mer för att göra det lätt att göra rätt. Vi ser också att man kan använda sig av nudging för att göra det lätt att göra rätt, till exempel kan man i avfallstaxan göra det billigare att sortera matavfall för de hushåll som gör det. Man kan även på ett tydligt pedagogiskt sätt visa på hur avfallet ska sorteras på de stora deponierna så att mer går till återbruk och återanvändning. Det finns en stor vinst i att satsa på det cirkulära, framför allt att kommunens kostnader för avfall minskar. Huddinge kommun kan dessutom bli en föregångare för andra kommuner att ta efter. Vi ser också att det behövs en folkbildande insats från kommunen där man inte bara ställer krav på fastighetsägare utan också utbildar i hur avfall kan samlas in.

Mål 2 1. Sätt press/belöna handelskedjor för att reducera priset på varor med kort datum. Idag är det väldigt få som gör det och butiker säger själva att de har få resurser avsatta till detta vilket leder till onödigt svinn. 2. Kravställ matkedjor att byta ut plastpåsar mot kompostpåsar till frukt & grönt.

Kommentar: Intressanta förslag för att minska matsvinn och öka återvinning. Kommunen har inte möjlighet att ställa den typen av krav på handelsverksamheter. Förslagen tas med i det fortsatta arbetet med att arbeta med information kopplat till avfallsplanens mål. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkt, Mål 4 Materialåtervinning: 1. SRV bör göra tjänsten Sortera hemma default för att öka sorteringen nära hemmet där det är enklast - och göra den prismässigt billigare än att inte sortera alls. I Vistaberg finns många medelinkomsttagare som endast har gröna avfallskärl eller med kompost - det finns mao goda möjligheter att öka mängden källsortering drastiskt och enkelt. 2. SRV:s sortera hemma-plastkärl är för litet med tanke på mängden plast idag. Kärlet hämtas inte heller frekvent varannan vecka vilket behövs. 3. Går det att samarbeta med bostadsrättsföreningar gällande sorteringstjänster? Flertalet sådana i Vistaberg har allmänna sopkärl - ingen sortering. 4. Önskvärt med längre öppettider vid stora återvinningsstationen i Flemingsberg samt öppet måndagar. Ofta är det timmeslånga köer vilket gör att tidsbrist uppstår när man vill källsortera.

Kommentar: Den första punkten avser kommunens avfallstaxa och inte avfallsplanen eller föreskrifterna. Angående den andra punkten kommer det att ta lång tid att ersätta fyrfackskärlen med behållare med annan utformning. SRV arbetar med information kopplat till sortera-hemma-tjänsten där en av åtgärderna är att komprimera plast så mycket som möjligt, exempelvis med hjälp av så kallad minimizer. Det skulle bli väldigt dyrt

om båda fyrfackskärlen skulle tömmas varannan vecka. Angående den tredje punkten finns det mål i avfallsplanen för att öka materialåtervinning och SRV arbetar med information kopplat till detta och arbetet kommer att vidareutvecklas i genomförandet av avfallsplanen. Angående de fjärde punkten finns det åtgärd i avfallsplanen om vidareutveckling av återvinningscentralerna och synpunkten tas med i det fortsatta arbetet med att genomföra avfallsplanen. Synpunkterna medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkt: Jättebra att arbeta mot cirkulärt! Och väldigt progressiv och bra avfallsplan. Jag har ploggat i 6 år, är volontär inom organisationen Plogga och miljöstudent utöver min HR-erfarenhet. Jag söker nya utmaningar - om möjlighet finns att delta på något sätt i detta fantastiska arbete får ni gärna höra av er. Allt gott!

Borde även finnas med ett mål där det skall stimuleras att våra invånare skall välja produkter där livscykelperspektivet beaktas (tillverkning, användning samt återvinning) ligger till grund för beslut av inköp. Detta medför att det vi köper in måste få ett klimatbelastningsvärde. Jag önskar att det skall gå att lämna träd och stockar på tex Flemingsbergs ÅVC. Idag är det max 25 cm i diameter varför tex ekstockar riskerar att slängas i naturen. (Stockholms Sätra station tar emot utan någon diameter begränsning). Önskar även mer informationsmaterial gällande livscykelperspektivet.

Bra att ni ger möjlighet till att medborgare kan tycka till och komma med inspel till nya planer.

Kommentar: Bra initiativ med att plogga! Om kommunen kommer att behöva förstärkning genom rekrytering för att genomföra åtgärder i avfallsplanen så kommer det att annonseras. Kommunen har även miljö- /klimatplan där klimatbelastning beaktas. I avfallsplanen har fokuserats på att öka återanvändning, vilket i sig ställer krav på att produkter håller god kvalitet för att hålla för återanvändning. Synpunkterna avseende återvinningscentralernas utformning och rutiner lämnas till SRV och ingår i avfallsplanens åtgärder för vidareutveckling av återvinningscentralerna, även om det inte anges detaljerat i avfallsplanen. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Styrelsen för SRV Övergripande synpunkter Avfallsplanens struktur och uppbyggnad är överskådlig och kopplingen mellan planens mål och åtgärder och EU:s avfallshierarki har gjorts tydlig. Frågan kring klimatförändringars tänkbara påverkan lyfts, men skulle kunna utvecklas.

De olika aktörernas ansvar för olika insatser pekas ut, men det återstår arbete med att konkretisera insatsernas genomförande.

Ett uppdrag med informations- och kommunikationsinsatser som det som föreslås i planen, liksom för samordning av uppföljning, rapportering och revidering av planen, kan komma att bli resurskrävande för SRV.

Avfallsplanen betonar också ökad utsortering av återvinningsbara material, minskad mängd material som går till förbränning och föreslår utveckling av mottagande av nya avfallsslag för materialåtervinning. Detta innebär sannolikt förändringar i SRVs materialhanteringsprocesser på återvinningsanläggningen, även det tänkbart resurs- och kostnadskrävande.

En insikt behöver finnas i kommunerna för att en hög ambitionsnivå i givna uppdrag och insatser sannolikt återspeglas i behov av ett högre taxeuttag för att ge kostnadstäckning för nya uppdrag.

Information och kommunikation Avfallsplanen understryker vid ett flertal tillfällen betydelsen av information och kommunikation för att nå engagemang hos medborgarna och bidra till att planens insatser genomförs och uppsatta mål nås.

Olika insatser för information och kommunikation behövs för att nå avfallsplanens mål, och olika informationsmaterial kommer att behöva tas fram. Det gäller både informationsmaterial om själva avfallsplanen och vad den innehåller, men även informationsmaterial som kan användas som styrmedel för att förmå invånare och verksamma inom kommunerna att ändra beteende och därigenom bidra till att målen nås.

I planen föreslås att informationsmaterial samordnas så att ett och samma material omfattar flera av de åtgärder som anges till olika mål, som att förbygga avfall, minska matsvinn och om åtgärder för att öka återanvändning, öka materialåtervinning och underlätta källsortering.

En lagändring i juni 2020 innebär att information om avfallsförebyggande åtgärder och arbete för att underlätta återanvändning av produkter får finansieras med avfallstaxan. Därmed får SRV i större utsträckning än tidigare bidra till arbetet med dessa frågor.

I planen har man försökt att tydliggöra arbetssätt och ansvar för genomförande. Kommunerna ger SRV i uppdrag att ta fram en kommunikationsplan och informationsmaterial baserat på avfallsplanens mål och åtgärder, för att arbeta effektivt med information och samordna informationsåtgärderna. Kommunen åtar sig att medverka löpande i referensgrupper i arbetet för ett brett perspektiv i informationsåtgärder.

Styrelsen ser ändå att det finns ett kvarstående behov av avgränsningar av uppdrag och målgrupp för de information- och kommunikationsinsatser som förväntas genomföras av SRV, liksom en beredskap för att uppdraget kan bli kostnadskrävande. Utveckling av återvinningscentraler Avfallsplanen betonar också behov att översyn och utveckling av återvinningscentralerna i kommunerna, och föreslår bland annat att se över möjliga alternativ till traditionella återvinningscentraler för insamling av grovavfall och material i täta stadsmiljöer, som kan nås med andra färdmedel än bil.

Planen föreslår även vidareutveckling av mottagning av nya avfallsslag för materialåtervinning och av återbruksmaterial samt samarbete med secondhand-aktörer.

SRV arbetar redan idag med mottagning av återbruksmaterial i olika omfattning på de olika återvinningscentralerna, liksom med samverkan med secondhand-aktörer. Styrelsen ser att återbruk och återanvändning är en viktig del i cirkulär ekonomi, men vill betona att den verksamhet som redan idag bedrivs av kommersiella aktörer och civilsamhällets organisationer bör vara utgångspunkt för arbetet med frågan. Även kommunala verksamheter inom arbetsmarknad/socialtjänst kan ha mervärde av att skapa möjligheter till arbetsträning och arbetserfarenhet för personer med svag anknytning till arbetsmarknaden genom att driva återbruksverksamhet.

Styrelsen ser inte några rimliga möjligheter eller incitament för bolaget att i egen regi driva praktisk återbruksverksamhet.

Återvinningsanläggningen Sofielund I avfallsplanen bedöms behovet av kapacitet för biologisk behandling av matavfall komma att öka, liksom behov av ökad kapacitet för mottagning, mellanlagring och omlastning av vissa, kanske nya, avfallsslag för materialåtervinning.

Sofielunds Återvinningsanläggning, inklusive biogasanläggningen, bedöms ha kapacitet att hantera de förändrade mängderna. Ökade kostnader, exempelvis för eventuella nyinvesteringar i samband med tänkbara omställningar av bearbetningsprocesser och materialhantering, är dock sannolikt.

Samarbete och samverkan mellan SRV och ägarkommunerna Styrelsen instämmer i avfallsplanens betonande av att det är viktigt med ett nära samarbete och samverkan mellan kommunerna och SRV för att öka effektiviteten i genomförandet.

Nära samarbete är betydelsefullt både angående pågående avfallshantering och i samband med kommunens planprocesser, från översiktsplaner till detaljplaner där SRV är en av remissinstanserna. Tillgång till ytor för avfallshantering och återvinningscentraler kommer att bli en växande utmaning i SRVs expansiva ägarkommuner, där fler bostäder ska byggas i redan tät stadsmiljö.

Samverkan kring uppföljning, rapportering och kommande revidering av avfallsplanen ger förbättrade möjligheter att följa utvecklingen genom relevanta mätetal och fokusområden.

Kommentar: Genomförandet av avfallsplanen kommer att medföra behov av att konkretisera vad som ska göras och fördela ansvar för olika åtgärder, i enlighet med yttrandet. Eftersom planen gäller för fem kommuner med olika förutsättningar att genomföra åtgärder kan inte åtgärder och ansvar anges mer detaljerat i avfallsplanen. Det kommer att ske efter planens antagande och gäller både arbete med information och andra åtgärder. Angående synpunkten om utveckling av klimatförändringars tänkbara påverkan tas det med till framtida revidering av avfallsplanen. Synpunkterna medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen anser att avfallsplanen i huvudsak är väl utförd med relevant innehåll. Tabell 7–9 i del 2 angående anläggningar som hanterar avfall bör kontrolleras och vid behov uppdateras.

Det framgår inte i avfallsplanen hur tillsynsansvaret är för de nedlagda deponierna. Tillsynen av nedlagda deponier kan ske enligt 9 och 10 kap. MB och att ansvaret kan i vissa fall vara delat. Det finns flera bra vägledningar om detta på EBH-portalen, www.ebhportalen.se

Avfallsplanen bör även innehålla ytterligare information om;

Bedömning av framtida avfallsflöden samt de insamlingssystem och anläggningar som behövs för att genomföra planen. Vilka investeringar som behövs och hur de ska finansieras enligt 10 § NFS 2020:6.

Kommentar:

Tabell 7-9 i del 2 om anläggningar har uppdaterats efter den samrådsversion som skickades tidigare. Angående tillsynsansvar för nedlagda deponier finns det idag inget krav på att den uppgiften ska redovisas i avfallsplanen. I det fortsatta arbetet, med att genomföra åtgärder för att fastställa behov av åtgärder kommer samråd att ske med tillsynsmyndigheten, vilket då bör klarläggas för aktuellt objekt.

Avfallsplanen kompletteras något angående vilka typer av investeringar som behövs.

Synpunkter på avfallsföreskrifterna

Privatperson 3

Det oreglerade förhållandet mellan enskild fastighet, samfällighet och SRV.

Som radhusägare är jag tvingad att ha enskilt avtal med SRV. SRV tvingar oss i samfälligheten att ha gemensam avfallsanläggning. Samfälligheten har av praktiska skäl fått ordna detta. Men samfälligheten är inte ansvarig. Samfälligheten äger inte rådighet över gemensamhetsanläggningen eller hur den används. Samfälligheten är inte fastighetsägare som ex bostadsrättsförening. Enligt avfallsplanen verkar det väldigt svårt om man är fler än fyra fastighetsägare som vill ha gemensam anläggning. Men här tvingar SRV oss att ha gemensamhetsanläggning!

Finns inget om det här i avfallsplanen. Hur tänker kommunen om detta? Vi är många som bara tvingats in i något vi inte är ansvariga för.

Kommentar:

Det finns arbetsmiljökrav som SRV måste ta hänsyn till i samband med hämtning av avfall. I avfallsplanen finns också åtgärd om att fortsätta förbättra arbetsmiljön för hämtningspersonalen. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Privatperson 5

I yttrandet lämnas följande synpunkter på otydligheter gällande föreskrifterna:

Synpunkt på sid 4 …Hushåll får själv transportera grovavfall och farligt avfall från hushållet till återvinningscentral

Denna mening borde skrivas om eftersom fastighetsägare på öar inte kan transportera grovavfall utan att både äga båt och bil.

Kommentar: SRV erbjuder hämtning av grovavfall för den fastighetsägare som inte själv kan transportera bort avfallet. Syftet med bestämmelsen är att göra det tillåtet för den som har möjlighet att själv transportera avfallet till återvinningscentral. Det betyder inte att alla måste transportera det själv. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkt på sid 6 …Övrigt återvinningsbart material som metallskrot, rent trä, jord och sten från hushållen ska lämnas vid någon av SRV:s återvinningscentraler eller på någon annan plats som SRV anvisar. Enskilda hushåll kan lämna grovavfall på någon av SRVs återvinningscentraler eller annan plats som SRV anvisar.

Denna mening borde skrivas om eftersom fastighetsägare på öar inte kan transportera grovavfall utan att både äga båt och bil.

Kommentar: Se föregående kommentar.

Synpunkt på sid 6… I skärgården sker hämtning på anvisade platser. Detta är inte tydligt nog eftersom fastighetsägare på öar inte kan transportera grovavfall utan att både äga båt och bil. Anvisade platser kan alltså vara en plats där man inte enbart behöver forsla grovavfall med båt utan som tillägg även bil om de mobila skärgårdsstationerna skulle försvinna och anvisad plats riskerar att vara på plats där enskilda fastighetsägares båtar inte kan lägga till.

Denna paragraf kan förtydligas genom att paragraf 19 ändras till Mobila skärgårdsstationer dit fastighetsägare kan ta sig utan att behöva använda bil.

Kommentar: Det finns åtgärder i avfallsplanen för att planera för alternativ till traditionella återvinningscentraler, men på samma sätt som för boende på fastlandet så föreslås inte att det skrivs fast i föreskrifterna att grovavfall ska kunna lämnas till uppsamlingsplats utan extra kostnad och utan tillgång till bil. Normalt kan fastighetsägare beställa hämtning av grovavfall mot extra avgift när boende inte själva har möjlighet att transportera sitt grovavfall till återvinningscentral, till exempel för att man saknar bil. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkt på sid 9, 14C samt 15 … För enbostadshus samt fritidshus ska avfallsbehållaren dessutom vid tömningstillfället vara uppställd vid fastighetsgräns eller den plats som kommunen anvisat, på följande sätt: • kärlen ska stå på gatunivå. • kärlen ska stå som längst 1,5 meter från körbar väg. • fritt utrymme runt kärlen ska vara minst 50 centimeter. OBS för skärgården för fastighetsägare utan bilväg med endast båttilläggning behöver avståndet till tilläggsplats för den som hämtar kärlet och upphämtningen vara ”som längst 20 meter från tilläggningsplats”. Står kärl på brygga riskerar dessa att blåsa av/sköljas av vid dåligt väder.

Denna paragraf kan förtydligas genom att paragraf 19 ändras till Mobila skärgårdsstationer dit fastighetsägare kan ta sig utan att behöva använda bil.

Kommentar: Normalt anordnas plats för mat- och restavfall för boende i skärgården kan lämna avfall i anslutning till plats som fastighetsägaren tar sig till med båt. Men eftersom det kan finnas platser där man måste lösa hämtningen på annat sätt föreslås inte den ändring som anges i yttrandet. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Synpunkt på sid 10, paragraf 17 … Där det saknas farbar väg för hämtningsfordon, som kan tömma kärl, gäller ett av följande alternativ: • Avfall från fastigheten lämnas vid gemensamhetsanläggning, eller vid plats som anvisas av kommunen eller SRV eller • Om hämtningsplats enligt föregående punkt inte går att ordna får avfall från fastigheten, efter godkännande från SRV, lämnas i säck. Detta riskerar att bli väldigt godtyckligt och det bör tydliggöras att generell regel är att för skärgården för fastighetsägare utan bilväg med endast båttilläggning behöver avståndet till tilläggsplats för den som hämtar kärlet och upphämtningen vara ”som längst 20 meter från tilläggningsplats”.

(info: Står kärl på brygga riskerar dessa att blåsa av/sköljas av vid dåligt väder.)

Denna paragraf kan förtydligas genom att paragraf 19 ändras till Mobila skärgårdsstationer dit fastighetsägare kan ta sig utan att behöva använda bil.

Kommentar: Se föregående kommentar.

Synpunkt på sid 11 paragraf 19:

Grovavfall samt elavfall hämtas två gånger per år vid anvisade platser i skärgården.

OBS även här ”anvisade platser” riskerar att innebära att de mobila skärgårdsstationerna där SRV hämtar vid tidigare års platser försvinner.

Antingen kan de hämta vid fastighetsägarens brygga lika längre bak i tiden (ca 2007 och bakåt) alternativt vid mobila skärgårdsstationer som år 2019.

Denna paragraf kan förtydligas genom att paragraf 19 ändras till Mobila skärgårdsstationer dit fastighetsägare kan ta sig utan att behöva använda bil.

Kommentar: Se föregående kommentar.

Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund (SMOF) Något som är otydligt i avfallsplanen är ansvarsfördelningen i de fall en kommunal instans har ansvaret. Samma sak gäller renhållningsföreskrifterna. Det finns idag en uppdelning mellan olika aktörer i kommunen och förbundet som tillsynsmyndighet när det gäller att hantera dispenser. Det framgår inte av föreskriften trots att det i inledningen av kapitlet om undantag står att det ska framgå av paragraferna. Om det inte regleras här behövs ytterligare ett dokument som reglerar ansvarsfördelningen mellan olika kommunala nämnder respektive förbundet. Förbundet anser att det vore bra med samma uppdelning som tidigare.

Kommentar: Eftersom det är fem kommuner som organiserat olika ansvarsområden på olika sätt lan inte en gemensam avfallsplan ange ansvarsfördelningen i detalj, även om det generellt sett skulle ha varit önskvärt att kunna göra det. Synpunkten medför ingen åtgärd i föreslagna handlingar.

Botkyrka kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Begreppet kommunalt avfall har nyligen införts i avfallsdirektivet. Begreppet har stora likheter med den svenska definitionen av hushållsavfall. I dokumentet används båda begreppen. Förslagsvis bör begreppen definieras i inledningen och därefter bör begreppet kommunalt avfall användas konsekvent genom hela dokumentet.

Bilaga 1 ordlista:

• Ordlistan bör bara förklara orden, se till exempel hushållsavfall. Om det är av vikt bör de skrivas in i dokumentet. • Kommunalt avfall finns inte med i ordlistan. Avfallsföreskrifterna innehåller även en del mindre redaktionella fel som behöver rättas till.

Kommentar:

Förklaring av begreppet hushållsavfall har ändrats för att bli tydligare och definition av ”kommunalt avfall” har lagts till. Ändringen medför ingen ändring av betydelsen av begreppen.

Redaktionella fel, enligt inlämnade synpunkter, har rättats till.

Styrelsen för SRV

De till avfallsplanen tillhörande avfallsföreskrifterna samlar och renodlar avfallshanteringens regleringar, som i nuvarande renhållningsordning finns utspridda mellan föreskrifter och taxa.

Styrelsen ser att ytterligare förenkling, genom ökad enhetlighet i texterna, skulle kunna uppnås.

Kommentar:

Några ytterligare ändringar har gjorts efter synpunkter från arbetsgruppen och från andra medarbetare, i syfte att föreskrifterna ska bli ännu tydligare.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen avstår från att yttra sig över Botkyrka kommuns, Haninge kommuns, Huddinge kommuns, Nynäshamn kommuns och Salems kommuns förslag till avfallsföreskrifter.

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2]

Utskottet Botkyrka som plats 2021-05-06 Kod:1.1.3.1

Referens Mottagare Deniz Bulduk Utskottet Botkyrka som plats [email protected]

Godkännande av Södertörnsgemensamt yttrande över trafikförändringar i SL- trafiken 2021/2022 (KS/2021:00043) Förslag till beslut Utskottet Botkyrka som plats förslag till kommunstyrelsen:

Kommunstyrelsen ställer sig bakom det Södertörnsgemensamma yttrandet.

Sammanfattning Trafikförvaltningen har översänt en bruttolista med förslag på trafikförändringar avseende bland annat linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid inför tidtabellsskiftet i december 2021 (T22).

Södertörnskommunerna har i en gemensam skrivelse yttrat sig över remissen. Vi anser att fem infrastruktursatningar är viktiga för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Dessa är: Tvärförbindelse Södertörn, ny passage Södertälje kanal, ny bytespunkt Flemingsberg, stopp i Södertälje Syd för ny regionaljärnväg och spår till Tyresö. Utöver infrastruktursatsningarna lyfter Södertörnskommunerna upp följande behov för framtidens kollektivtrafik på Södertörn: Tvärkopplingar för resor på tvären, bytespunkter, kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydöstra och Sydvästra sektorn.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2]

Utskottet Botkyrka som plats 2021-05-06 Kod:1.1.3.1

• Vi är gärna med och bidrar i arbetet med att utveckla trygghetsaspekten inom kollektivtrafiken. • Olyckligt med neddragningar i kvälls- och nattrafiken. • Vi ställer oss positiva till att Trafikförvaltningen ska arbeta med att identifiera åtgärder som ska möta resenärernas förändrade resandebehov och -beteende efter pandemin.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2021- 04-28.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 1[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-28 Kod:1.1.6.7

Dnr: KS/2021:00043

Referens Mottagare Mohammed Al Kamil Kommunstyrelsen [email protected]

Godkännande av Södertörnsgemensamt yttrande över trafikförändringar i SL- trafiken 2021/2022 (T22) TN 2020-1386 Förslag till beslut Kommunstyrelsen ställer sig bakom det Södertörnsgemensamma yttrandet. Sammanfattning Trafikförvaltningen har översänt en bruttolista med förslag på trafikförändringar avseende bland annat linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid inför tidtabellsskiftet i december 2021 (T22). Södertörnskommunerna har i en gemensam skrivelse yttrat sig över remissen. Vi anser att fem infrastruktursatningar är viktiga för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Dessa är: Tvärförbindelse Södertörn, ny passage Södertälje kanal, ny bytespunkt Flemingsberg, stopp i Södertälje Syd för ny regionaljärnväg och spår till Tyresö. Utöver infrastruktursatsningarna lyfter Södertörnskommunerna upp följande behov för framtidens kollektivtrafik på Södertörn: Tvärkopplingar för resor på tvären, bytespunkter, kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydöstra och Sydvästra sektorn.

Övriga synpunkter: • Södertörnskommunerna vill att Region Stockholm utarbetar finansieringslösningar för objekt med stor regional nytta. • Vi står vidare fast vid ståndpunkten att det behöver finnas valmöjligheter, så kallad parallelltrafik, mellan spår och buss i vissa reserelationer. • Vi är gärna med och bidrar i arbetet med att utveckla trygghetsaspekten inom kollektivtrafiken. • Olyckligt med neddragningar i kvälls- och nattrafiken. • Vi ställer oss positiva till att Trafikförvaltningen ska arbeta med att identifiera åtgärder som ska möta resenärernas förändrade resandebehov och -beteende efter pandemin.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 2[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-28 Kod:1.1.6.7

Dnr: KS/2021:00043

Bakgrund Trafikförvaltningen inom Region Stockholm har översänt en bruttolista med förslag på trafikförändringar avseende bland annat linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid inför tidtabellsskiftet i december 2021 (T22). Årets trafikförändringsremiss är präglad av Covid-19 och pandemin och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin. Trafikförvaltningen önskar särskilt detta år att få ta del remissinstansernas prioriteringar av förslagen. Förslagen kommer att utredas ytterligare innan beslut om eventuellt genomförande tas. Södertörnskommunerna tagit fram detta gemensamma remissvar. Södertörns remissyttrande behandlar övergripande och långsiktiga frågor om kollektivtrafiken och dess utveckling. Botkyrka kommer att lämna ett eget kommunspecifikt yttrande på förslagen i T22. Södertörnskommunernas fem prioriterade åtgärder i transportsystemet Södertörnskommunerna är eniga om nedanstående fem prioriterade infrastruktursatsningar: • Tvärförbindelse Södertörn - binder samman regionen • Ny passage Södertälje kanal – för att viktiga samhällsfunktioner i Stockholmsregionen inte ska riskera att slås ut. • Ny bytespunkt i Flemingsberg – förbättrar den storregionala tillgängligheten • Stopp i Södertälje Syd för ny regionaljärnväg – ger nytta för den regionala arbetspendlingen • Spår till Tyresö – utredning behövs för att framtidssäkra kapacitet för kollektivtrafiken på Östra Södertörn Åtgärderna är alla nödvändiga och avgörande för att uppnå en god tillgänglighet, binda ihop regionen, bryta segregation, förbättra matchningen på arbetsmarknaden samt för att Södertörn ska kunna fortsätta växa och bidra till den regionala utvecklingen och sammanhållningen. Framtidens kollektivtrafik på Södertörn Södertörnskommunerna lyfter fram fyra behov för framtidens kollektivtrafik på Södertörn:

1. Tvärkopplingar

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 3[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-28 Kod:1.1.6.7

Dnr: KS/2021:00043

Förutsättningarna för resor på tvären med kollektivtrafik är idag bristfälliga på Södertörn. I de analyser som Trafikförvaltningen tagit fram i arbetet med Kollektivtrafikplan 2050 är det tydligt att tvärresandet med kollektivtrafiken har mycket stor potential att öka på Södertörn. Södertörnskommunerna anser att den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna Flemingsberg, Haninge, Skärholmen/Kungens kurva och Södertälje knyts samman med attraktiv kapacitetsstark kollektivtrafik. Södertörnskommunerna välkomna fler kreativa idéer på nya busslinjer på tvären och hade gärna sett förslag på detta i T22. 2. Bytespunkter På Södertörn finns flera stora och viktiga hållplatser, terminaler, bytespunkter som många resenärer passerar dagligen (exempelvis Flemingsberg, Huddinge, Södertälje C, Tumba, Fittja, Skärholmen, Handen, Västerhaninge, Hallunda med flera). Många av Södertörns invånare passerar också bytespunkterna Liljeholmen och Gullmarsplan dagligen och båda dessa är viktiga knutpunkter för Södertörnsbor. 3. Kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydöstra sektorn Tyresö kommun är en av få kommuner i länet som idag helt saknar spårburen kollektivtrafik. Planering och utredningar behöver snarast starta för att säkra kapacitet i kollektivtrafiksystemet på längre sikt. I ett första steg handlar det om utredning för spårburen trafik till Tyresö mot Stockholm och i ett andra steg vidare från Tyresö mot övriga regionala stadskärnor såsom Haninge och Flemingsberg. 4. Kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydvästra sektorn De långa restiderna mellan Södertälje C och Stockholm är en välkänd brist. I väntan på färdigställande av spårburen kollektivtrafik finns behov av att stärka upp busstrafiken i flera stråk. Det gäller motorvägsbussar längs E4/E20-stråket - Nykvarn/Södertälje-Kungens kurva/Skärholmen- Stockholm samt längs delar av väg 226/Huddingevägen mot Stockholm och mellan olika målpunkter som Tumba/Södra porten/Hallunda. Södertörnskommunerna anser att ett stopp vid Södertälje Syd för de nya höghastighetstågen i enlighet med avtalet inom Sverigeförhandlingen är nödvändigt för att optimera nyttan för både den regionala arbetspendlingen som ändpunktsresandet på de nya stambanorna. Övriga synpunkter Södertörnskommunerna vill att Region Stockholm utarbetar finansieringslösningar för objekt med stor regional nytta, där medel avsätts i länsplan genom exempelvis särskilda potter. På så sätt kan man åstadkomma kostnadseffektiva satsningar med stor samhällsnytta, utan att väghållaransvaret eller kommungränser utgör begränsningar. Komplicerade finansierings- och

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 4[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-28 Kod:1.1.6.7

Dnr: KS/2021:00043

förhandlingsprocesser riskerar att samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder helt uteblir. Dit hör exempelvis investeringar i framkomlighetsåtgärder för busstrafiken. Södertörnskommunerna står fast vid vår ståndpunkt att det behöver finnas valmöjligheter, så kallad parallelltrafik, mellan spår och buss i vissa reserelationer exempelvis mellan bostadsområden och skolor där det är uppenbart att bussen fyller ett komplement till spårtrafiken och där man riskerar att tappa resenärer om man bara erbjuder det ena alternativet. Bussen når ett finmaskigare nät och fler målpunkter: Parallelltrafik skapar också en robusthet i kollektivtrafiksystemet vid störningar. Vi anser därför att Regionen ska ompröva sin nuvarande inställning till parallelltrafik. För de stråk där spårtrafik saknas är direktbussarna avgörande för att kollektivtrafiken fortsatt ska vara konkurrenskraftig. Södertörnskommunerna är därför positiva till den utökning av busstrafiken under dagtid som föreslås i T22 för bussarna mellan exempelvis Tyresö och Stockholm C. Trafikförvaltningen beskriver i T22 hur man på grund av minskat resande nu arbetar med att identifiera åtgärder som ska möta resenärernas förändrade resandebehov och -beteende efter pandemin. Detta arbete är Södertörnskommunerna mycket nyfikna på och har förhoppningar om att en översyn av exempelvis biljettsortiment och utökade service och mobilitetstjänster kan leda till bättre service och att fler som kan nyttja kollektivtrafiken i framtiden. Södertörnskommunerna anser att Trafikförvaltningen i samband med denna översyn gärna ser över möjligheten att ta med cykel i kollektivtrafiken. I T22-remissen uppmärksammas att begreppet trygghet i kollektivtrafiken har fått en delvis ny innebörd och ökat fokus under pandemin och att Trafikförvaltningen därför arbetar med att utveckla trygghetserbjudandet till resenär. Södertörnskommunerna är gärna med och bidrar i detta viktiga arbete för att uppnå en god trygghet och samverkar med Trafikförvaltningen och andra aktörer i dessa frågor. Trafikförvaltningen föreslår neddragningar av kvälls- och nattrafik på ett antal busslinjer. Södertörnskommunerna anser att det är olyckligt. Turerna det gäller är främst natt mot lördag och söndag, men resenärer som arbetar obekväma arbetstider, och är beroende av kollektivtrafik, kan drabbas starkt negativt av detta. Det är i många fall också det enda realistiska sättet att ta sig hem från restaurang- och nöjesetablissemang. Avslutningsvis vill Södertörnskommunerna framföra att vi tycker att trafikförändringsremisserna de senaste åren har blivit tydligare och lättare att förstå exempelvis genom de kartskisser som tydliggör de förändringar som föreslås. Men förståelsen och acceptansen för de prioriteringar som

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

TJÄNSTESKRIVELSE 5[5]

Kommunledningsförvaltningen 2021-04-28 Kod:1.1.6.7

Dnr: KS/2021:00043

behöver göras ökar hos både medborgare och politik om motiven gjordes mer transparenta och redovisades tydligare. Det skulle också underlätta dialogen mellan kommunerna och regionen.

Ekonomiska konsekvenser av beslutet • Personella resurser inom ram för att medverka och påverka den regionala transportutvecklingen. Bilagor • Södertörnsgemensamma yttrandet. • Själv remissen. Expedieras till: Helene Olofsson, koordinator Södertörnskommunerna Trafikförvaltningen Samhällsbyggnadsförvaltningen

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Avsändare 2021-04-13 1 (5) Södertörnskommunerna

[email protected]. Diarienummer TN 2020-1386

Remissyttrande från Södertörnskommunerna över trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 (T22) Trafikförvaltningen inom Region Stockholm har översänt en bruttolista med förslag på trafikförändringar avseende bland annat linjesträckningar, turtäthet och trafikeringstid inför tidtabellsskiftet i december 2021 (T22). Årets trafikförändringsremiss är präglad av Covid-19 och pandemin och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin. Trafikförvaltningen önskar särskilt detta år att få ta del remissinstansernas prioriteringar av förslagen. Förslagen kommer att utredas ytterligare innan beslut om eventuellt genomförande tas. Södertörnskommunerna (Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö) har, utifrån Södertörns utvecklingsprogram och sitt mångåriga samarbete, tagit fram det här gemensamma remissvaret. Södertörns remissyttrande behandlar övergripande och långsiktiga frågor om kollektivtrafiken och dess utveckling. Kommunerna kommer lämna egna kommunspecifika synpunkter på förslagen i T22. Trafikförvaltningen önskar svar senast den 4 juni 2021. Södertörnskommunerna har fått förlängd svarstid till 8 juni.

Södertörn bidrar till Stockholmsregionens utveckling och tillväxt Idag bor över 500 000 människor på Södertörn och fram till 2030 planeras för ytterligare cirka 100 000 nya invånare. Tillgängligheten är avgörande för att binda ihop regionen och förkorta restiderna mellan de regionala stadskärnorna och kommunerna på Södertörn. Förutsättningarna är goda för såväl ett ökat bostadsbyggande som utveckling av arbetstillfällen på Södertörn både på kort och lång sikt, men det kräver fullföljda insatser i infrastrukturen för förbättrad tillgänglighet inte minst för kollektivtrafiken.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 2 (5)

Södertörnskommunernas fem prioriterade åtgärder i transportsystemet Södertörnskommunerna är eniga om nedanstående fem prioriterade infrastruktursatsningar:

• Tvärförbindelse Södertörn - binder samman regionen • Ny passage Södertälje kanal – för att viktiga samhällsfunktioner i Stockholmsregionen inte ska riskera att slås ut. • Ny bytespunkt i Flemingsberg – förbättrar den storregionala tillgängligheten • Stopp i Södertälje Syd för ny regionaljärnväg – ger nytta för den regionala arbetspendlingen • Spår till Tyresö – utredning behövs för att framtidssäkra kapacitet för kollektivtrafiken på Östra Södertörn Åtgärderna är alla nödvändiga och avgörande för att uppnå en god tillgänglighet, binda ihop regionen, bryta segregation, förbättra matchningen på arbetsmarknaden samt för att Södertörn ska kunna fortsätta växa och bidra till den regionala utvecklingen och sammanhållningen.

Framtidens kollektivtrafik på Södertörn Nedan sammanfattas de viktigaste behoven för framtidens kollektivtrafik på Södertörn 1. Tvärkopplingar Förutsättningarna för resor på tvären med kollektivtrafik är idag bristfälliga på Södertörn. I de analyser som Trafikförvaltningen tagit fram i arbetet med Kollektivtrafikplan 2050 är det tydligt att tvärresandet med kollektivtrafiken har mycket stor potential att öka på Södertörn. Södertörnskommunerna anser att den långsiktiga inriktningen ska vara att de regionala stadskärnorna Flemingsberg, Haninge, Skärholmen/Kungens kurva och Södertälje knyts samman med attraktiv kapacitetsstark kollektivtrafik. På kortare sikt behövs attraktiv stombusstrafik för tvärresor mellan Södertörnskommunerna. Kollektivtrafiksystemets mest ansträngda knutpunkter i mer centrala delar av Stockholm avlastas också om effektiva kollektivtrafikresor på tvären kan tillskapas. Idag genomförs nästan alla resor med kollektivtrafiken mellan olika delar på Södertörn genom ett byte centralt i Stockholm vilket leder till långa restider. Södertörnskommunerna välkomna fler kreativa idéer på nya busslinjer på tvären och hade gärna sett förslag på detta i T22. Tvärförbindelse Södertörn skapar förutsättningar för effektiv stombusstrafik och är avgörande för att binda samman regionen med möjligheter till en mer hållbar arbetspendling mellan kommunerna.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 3 (5)

2. Bytespunkter På Södertörn finns flera stora och viktiga hållplatser, terminaler, bytespunkter som många resenärer passerar dagligen (exempelvis Flemingsberg, Huddinge, Södertälje C, Tumba, Fittja, Skärholmen, Handen, Västerhaninge, Hallunda med flera). Många av Södertörns invånare passerar också bytespunkterna Liljeholmen och Gullmarsplan dagligen och båda dessa är viktiga knutpunkter för Södertörnsbor. Flemingsberg är ett av Stockholmsregionen viktigaste utvecklingsområden och med en utbyggd bytespunkt stärks den storregionala och nationella tillgängligheten och avlastar andra delar av trafiksystemet. Här möts många olika trafiklösningar som behöver samspela med övrig stadsutveckling. 3. Kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydöstra sektorn Tyresö kommun är en av få kommuner i länet som idag helt saknar spårburen kollektivtrafik. Planering och utredningar behöver snarast starta för att säkra kapacitet i kollektivtrafiksystemet på längre sikt. I ett första steg handlar det om utredning för spårburen trafik till Tyresö mot Stockholm och i ett andra steg vidare från Tyresö mot övriga regionala stadskärnor såsom Haninge och Flemingsberg. För sydostsektorn är även färdigställandet av dubbelspåret längs hela Nynäsbanan en viktig investering på längre sikt för att säkerställa framkomligheten på järnvägen för både person- och godstrafik. 4. Kapacitetsstark kollektivtrafik i Sydvästra sektorn De långa restiderna mellan Södertälje C och Stockholm är en välkänd brist. I väntan på färdigställande av spårburen kollektivtrafik finns behov av att stärka upp busstrafiken i flera stråk. Det gäller motorvägsbussar längs E4/E20-stråket - Nykvarn/Södertälje-Kungens kurva/Skärholmen-Stockholm samt längs delar av väg 226/Huddingevägen mot Stockholm och mellan olika målpunkter som Tumba/Södra porten/Hallunda. Södertörnskommunerna anser att ett stopp vid Södertälje Syd för de nya höghastighetstågen i enlighet med avtalet inom Sverigeförhandlingen är nödvändigt för att optimera nyttan för både den regionala arbetspendlingen som ändpunktsresandet på de nya stambanorna.

Övriga synpunkter Södertörnskommunerna vill att Region Stockholm utarbetar finansieringslösningar för objekt med stor regional nytta, där medel avsätts i länsplan genom exempelvis särskilda potter. På så sätt kan man åstadkomma kostnadseffektiva satsningar med stor samhällsnytta, utan att väghållaransvaret eller kommungränser utgör begränsningar. Komplicerade finansierings- och förhandlingsprocesser riskerar att samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder helt uteblir. Dit hör exempelvis investeringar i framkomlighetsåtgärder för busstrafiken.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 4 (5)

Södertörnskommunerna står fast vid vår ståndpunkt att det behöver finnas valmöjligheter, så kallad parallelltrafik, mellan spår och buss i vissa reserelationer exempelvis mellan bostadsområden och skolor där det är uppenbart att bussen fyller ett komplement till spårtrafiken och där man riskerar att tappa resenärer om man bara erbjuder det ena alternativet. Bussen når ett finmaskigare nät och fler målpunkter: Parallelltrafik skapar också en robusthet i kollektivtrafiksystemet vid störningar. Vi anser därför att Regionen ska ompröva sin nuvarande inställning till parallelltrafik. För de stråk där spårtrafik saknas är direktbussarna avgörande för att kollektivtrafiken fortsatt ska vara konkurrenskraftig. Södertörnskommunerna är därför positiva till den utökning av busstrafiken under dagtid som föreslås i T22 för bussarna mellan exempelvis Tyresö och Stockholm C. Trafikförvaltningen beskriver i T22 hur man pga minskat resande nu arbetar med att identifiera åtgärder som ska möta resenärernas förändrade resandebehov och - beteende efter pandemin. Detta arbete är Södertörnskommunerna mycket nyfikna på och har förhoppningar om att en översyn av exempelvis biljettsortiment och utökade service och mobilitetstjänster kan leda till bättre service och att fler som kan nyttja kollektivtrafiken i framtiden. Södertörnskommunerna anser att Trafikförvaltningen i samband med denna översyn gärna ser över möjligheten att ta med cykel i kollektivtrafiken. I T22-remissen uppmärksammas att begreppet trygghet i kollektivtrafiken har fått en delvis ny innebörd och ökat fokus under pandemin och att Trafikförvaltningen därför arbetar med att utveckla trygghetserbjudandet till resenär. Södertörnskommunerna är gärna med och bidrar i detta viktiga arbete för att uppnå en god trygghet och samverkar med Trafikförvaltningen och andra aktörer i dessa frågor.

Trafikförvaltningen föreslår neddragningar av kvälls- och nattrafik på ett antal busslinjer. Södertörnskommunerna anser att det är olyckligt. Turerna det gäller är främst natt mot lördag och söndag, men resenärer som arbetar obekväma arbetstider, och är beroende av kollektivtrafik, kan drabbas starkt negativt av detta. Det är i många fall också det enda realistiska sättet att ta sig hem från restaurang- och nöjesetablissemang. Avslutningsvis vill Södertörnskommunerna framföra att vi tycker att trafikförändringsremisserna de senaste åren har blivit tydligare och lättare att förstå exempelvis genom de kartskisser som tydliggör de förändringar som föreslås. Men förståelsen och acceptansen för de prioriteringar som behöver göras ökar hos både medborgare och politik om motiven gjordes mer transparenta och redovisades tydligare. Det skulle också underlätta dialogen mellan kommunerna och regionen.

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

Södertörnskommunerna 2021-04-13 5 (5)

För Södertörnskommunerna:

Ebba Östlin Ordförande i kommunstyrelsen i Botkyrka

Meeri Wasberg Ordförande i kommunstyrelsen i Haninge

Daniel Dronjak Ordförande i kommunstyrelsen i Huddinge

Gunilla Lindstedt Ordförande i kommunstyrelsen i Nykvarn

Harry Bouveng Ordförande i kommunstyrelsen i Nynäshamn

Lennart Kalderén Ordförande i kommunstyrelsen i Salem

Boel Godner Ordförande i kommunstyrelsen i Södertälje

Anita Mattsson Ordförande i kommunstyrelsen i Tyresö

SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR www.sodertornskommunerna.se

1(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass K1 (Öppen) Handläggare Fredrik Cavalli-Björkman

Remiss inför trafikförändringar i SL-trafiken 2021/2022 (T22)

Härmed översänds en bruttolista med förslag på trafikförändringar inför tidtabellsskiftet i december 2021 (T22). Årets trafikförändringsremiss är präglad av Covid-19 pandemin och de förändrade resandenivåer som förväntas med anledning av pandemin.

Regeringen, Folkhälsomyndigheten och trafikförvaltningen har uppmanat resenärerna att inte åka kollektivtrafik annat än om man verkligen behöver. Under 2020 sjönk trafikförvalt- ningens resandeunderlag med nära 50 procent jämfört med 2019, och resandet bedöms vara fortsatt begränsat även under 2021.

Under 2020 har trafikförvaltningen upprätthållit full trafik under pandemin, och även för- stärkt busstrafiken med ca 50 000 extra avgångar samt kört fler långa tåg än vanligt. Även för 2021 har trafikförvaltningen som målsättning att upprätthålla full trafik och planerar för att på sikt, när restriktionerna hävts, få tillbaka resenärerna till kollektivtrafiken. På än längre sikt väntas Stockholms befolkning fortfarande att växa med omkring 50 procent de kommande 30 åren och för att klara ett robust transportsystem behöver trafikförvaltningen fortsatt arbeta med att öka kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna.

Det färre antalet resenärer har kraftigt påverkat trafikförvaltningens ekonomi. Under 2020 har trafikförvaltningen haft uteblivna intäkter om 4 miljarder kronor. Även 2021 förväntas innebära betydligt lägre intäkter jämfört med prognos före pandemin. Till viss del kompenseras de förlorade intäkterna åren 2020-21 för, genom statligt stöd. I dagsläget finns inga statliga medel avsatta för kollektivtrafik för 2022.

Trafikförvaltningen arbetar nu med att identifiera åtgärder som ska möta resenärernas för- ändrade resandebehov och -beteende efter pandemin. Detta arbete berör flera dimensioner av produkten kollektivtrafik, såsom biljettsortiment, trygghet och service samt trafikutbud.

Nya behov och beteenden kan innebära behov av andra biljettformat än vad som erbjuds idag och trafikförvaltningen utreder detta. Vidare arbetar trafikförvaltningen med att un- dersöka möjligheterna till utökade service-och mobilitetstjänster i anslutning till kollektiv-

Region Stockholm Leveransadress: Telefon: 08–686 16 00 Säte: Stockholm Trafikförvaltningen Lindhagensgatan 100 Fax: 08-686 16 06 Org.nr: 232100-0016 105 73 Stockholm Godsmottagningen E-post: [email protected] www.sll.se 112 51 Stockholm

Besök oss: Lindhagensgatan 100. Kommunikationer: Stadshagen/Thorildsplan

2(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

trafiken, vilket även förväntas ge förbättrade resenärsmiljöer. Begreppet trygghet i kollektivtrafiken har fått en delvis ny innebörd och ökat fokus och trafikförvaltningen arbetar där- för med att utveckla trygghetserbjudandet till resenär.

Pandemin påverkar också efterfrågan på kollektivtrafikresor. Trafikförvaltningen arbetar löpande med att ta fram resandeprognoser för de närmaste åren. Prognoserna är baserade på ett antal olika scenarios utifrån antaganden om smittspridning och vaccinering, sam- hällsekonomi, samt kultur och beteende. Trafikförvaltningens bedömning är att Covid-19 pandemin kommer att skapa ett förändrat resandebeteende även efter att restriktioner hävts. För 2022 prognosticerar trafikförvaltningen att resandet når omkring 80% av 2019 års nivåer. Den lägre nivån för 2022 baseras på antaganden om ett ökat distansarbete och en kvarvarande effekt av oro för trängsel och smitta samt ökad arbetslöshet.

Planering av kollektivtrafik har relativt långa ledtider. Trafikförvaltningen har som vanligt vid denna årstid påbörjat planering för nästkommande normaltidtabellsskifte. Det äger rum i december 2021 och berör trafiken för ett år framåt. I detta arbete har trafikförvaltningen utöver de ordinarie grunderna för trafikplanering1 behövt ta hänsyn till den prognosticerade lägre resandenivån, i syfte att fortsätt säkerställa att regionens ekonomiska medel används så effektivt som möjligt.

Vissa förslag på trafikförändringar är motstridiga andra förslag inom eller mellan trafikslag och en del förslag är en del av en paketlösning, där en förändring förutsätter en annan för- ändring. Förslagen kommer att utredas ytterligare innan beslut om eventuellt genomfö- rande tas.

Trafikförvaltningen tar tacksamt emot synpunkter på och prioriteringar av förslagen utifrån den kunskap, erfarenhet och lokalkännedom som finns i kommunerna samt i funktionshindersorganisationerna.

Det är viktigt varje år, men särskilt detta år är det av vikt att få ta del av remissinstansernas prioriteringar av förslagen.

I dokumentet finns även Trafikförvaltningens inriktning för pendel- och regionaltågstrafi- ken för T23 och framåt. Planeringshorisonten för spårtrafiken är längre än för övrig trafik och remissinstanserna uppmanas därför redan nu inkomma med synpunkter även för kommande tågplaner.

I slutet av april kommer Trafikförvaltningen att informera regionens pendeltågskommuner om den tåglägesansökan inför T22 som Trafikförvaltningen lämnar till Trafikverket.

1 Bland annat kommunala bebyggelseplaner, resandestatistik, driftsättning av egna infrastrukturin- vesteringar, strategiska planer och synpunkter från kommunerna.

3(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Trafikförvaltningen ser fram emot era synpunkter på bruttolistan som ni skickar senast den 4 juni 2021 till [email protected]. Uppge diarienummer TN 2020-1386 samt namn på remissinstans i ärendemeningen.

Med vänliga hälsningar

Fredrik Cavalli-Björkman Trafikdirektör Trafikavdelningen

4(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

INNEHÅLL

1 Trafikförsörjningsprogrammet ...... 5 1.1 Övergripande mål ...... 5 1.2 Hållbar utveckling...... 5 1.3 Trafikförändringsprocessen...... 6 1.4 Planera för kollektivtrafiken – Trafikförvaltningens riktlinjer ...... 7 1.5 Trafikförvaltningens löpande dialog med kommunerna ...... 7 1.6 Avtalstyper ...... 8 1.7 Tidtabellskiften ...... 11 2 Förslag på trafikförändringar uppdelat per trafikslag ...... 12 2.1 Tunnelbana ...... 12 2.2 Pendeltåg ...... 12 2.3 Sjötrafik...... 17 2.4 Lokalbanor ...... 25 2.5 Buss ...... 25

5(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

1 Trafikförsörjningsprogrammet

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är regionens viktigaste styrdokument för kollektivtrafikens utveckling. Under 2017 beslutade (dåvarande) landstingsfullmäktige om ett reviderat trafikförsörjningsprogram där långsiktig hållbarhet är ledordet. Programmet pekar ut de långsiktiga målen för kollektivtrafiken som alla aktörer i regionen behöver arbeta mot tillsammans. Det omfattar både upphandlad och kommersiell trafik och rör alla trafikslag, såväl buss- och spårtrafik som färdtjänst och kollektivtrafik på vatten.

1.1 Övergripande mål Trafikförsörjningsprogrammet har tre övergripande mål:

Ökat kollektivt resande Länets befolkning väntas öka från dagens 2,2 miljoner till knappt 2,9 miljoner 2030. Det ställer krav på att kollektivtrafiken kan utvecklas i samma takt och att hela transportsystemet planeras så att kollektivt resande kan främjas framför privatbilism.

Smart kollektivtrafiksystem Kollektivtrafiken ska utvecklas på ett sätt som hushåller med samhällets resurser. Den ska vara miljöanpassad, säker och resurseffektiv.

Attraktiv region Kollektivtrafiken ska bidra till ökad jämlikhet och jämställdhet genom att skapa tillgänglig- het till arbete, service och fritidsaktiviteter utifrån olika behov och förutsättningar.

1.2 Hållbar utveckling Framtidens kollektivtrafik måste planeras utifrån fokus på hållbar utveckling. Därför ge- nomsyrar hållbarhet alla mål i det reviderade trafikförsörjningsprogrammet. Hållbar utveckling består av tre delar:

 Ekologisk hållbarhet  Social hållbarhet  Ekonomisk hållbarhet

6(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

1.3 Trafikförändringsprocessen Trafikförvaltningen planerar och genomför trafikförändringar inom ramen för den så kallade trafikförändringsprocessen. Det är en flerårig process. Under det första året samlas bakgrundsinformation in och analyseras. Under det andra året används den bakgrundsin- formationen till att utreda och forma förslag på trafikförändringar. Processen beskrivs nedan. Den skiljer sig något åt beroende på avtalstyp och trafikslag.

Trafikförändringsprocessen börjar under våren år 1 genom att trafikförvaltningen i samarbete med Statistiska Centralbyrån och Tillväxt- och regionplaneförvaltningen genomför insamling av kommunala bebyggelseplaner. Under hösten år 1 arbetar trafikförvaltningen och trafikutövarna med att ta fram förslag på trafikförändringar. Förslagen baseras bland annat på kommunernas bebyggelseplaner, resenärsönskemål, resandestatistik och genomförandet av strategiska planer. Förslag till förändringar ställs samman av trafikförvaltningens trafi- kavdelning och remitteras i februari år 2 till kommunerna i regionen och funktionshindersorganisationer. Regionens trafiknämnd får information om förslagen genom ett in- formationsärende.

Under våren år 2 arbetar trafikförvaltningen vidare med förslagen i produktionsavtal. Det arbetet innebär bland annat kategoriseringar av förslag, analyser, prioriteringar samt kon- sekvensbeskrivningar. På komplexa förslag utförs samhällsekonomiska analyser. För incita- mentsavtalen inkommer trafikutövarna med skriftliga redogörelser som innehåller konse- kvensbeskrivningar och beskrivning av samrådsprocess. För pendeltåg ansöker trafikför- valtningen om tåglägen hos Trafikverket i april år 2.

I maj år 2 inkommer remissyttranden från remissinstanserna.

En slutlig sammanvägning av förslag och synpunkter görs och under sommar och tidig höst år 2 skickas offertförfrågningar ut och trafikförvaltningen beställer trafiken (avser produktionsavtal). För incitamentsavtal inkommer trafikutövaren med förfrågan om att genomföra trafikförändring. Trafikförvaltningen godkänner eller avslår dessa förfrågningar. Under tidig höst år 2, efter en period av samordning mellan de järnvägsföretag som vill trafikera Trafikverkets järnvägsnät, fastställer Trafikverket tågplanen för Sverige. Trafikförvalt- ningen informeras om vilka tåglägen man har blivit tilldelade.

Trafiknämnden informeras om beslutade förändringar genom ett informationsärende under hösten år 2. Nämnden får information om samtliga beställda respektive godkända tra- fikförändringar samt trafikförvaltningens kommentarer på remissyttranden. Dokumenten skickas även ut till remissinstanserna.

Det ordinarie tidtabellskiftet sker i mitten av december år 2.

7(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

1.4 Planera för kollektivtrafiken – Trafikförvaltningens riktlinjer Det ska vara en självklarhet för alla att kunna välja att resa kollektivt. Trafikförvaltningens riktlinjer syftar till att skapa samsyn hos alla som arbetar med infrastruktur och utför eller planerar SL:s trafik. I huvudsak är trafikförvaltningens riktlinjer uppbyggda utifrån ska- krav som bygger på trafikförvaltningens uppdrag att skapa en fungerande kollektivtrafik. Trafikförvaltningen har inte rådighet eller möjlighet att ställa ska- krav på all infrastruktur. Dock ser trafikförvaltningen starka skäl att driva ett visst förhållningssätt för att säkerställa trafikens framkomlighet och villkor på alla vägar och körytor, där trafiken delar utrymme med övrig trafik, ffa buss- och viss spårvagnstrafik. Om kraven inte tillgodoses finns risk att en sträcka eller område inte kan trafikförsörjas . Avsteg från trafikförvaltningens riktlinjer vid om- och nybyggnation av fysisk infrastruktur försämrar väsentlig förutsättningarna att bedriva god kollektivtrafik. Det är därför viktigt att Trafikförvaltningen är med mycket tidigt i den fysiska planeringen och utformning av infrastruktur. Trafikförvaltningens riktlinjer RiBuss, RiPlan, RiTerm, RiTill m.fl. finns att hämta på Region Stockholms hemsida: https://www.sll.se/verksamhet/kollektivtrafik/kollektivtrafik-for-alla/

1.5 Trafikförvaltningens löpande dialog med kommunerna Denna remiss är en del av den dialog som trafikförvaltningen har med kommunerna. Nedan beskrivs kommundialogstrukturen som helhet.

Trafikförvaltningens dialog med kommunerna sker i löpande mötesserier, kommunernas plansamråd samt årlig remiss om trafikförändringar. Det förekommer även möten på andra nivåer och forum, kring enskilda sakfrågor. Varje kommun har en utsedd samhällsplanerare på avdelningen Strategisk Utveckling på Trafikförvaltningen som ansvarar för Trafikför- valtningens kontakt med kommunerna.

Under 2020 började Trafikförvaltningen att implementera ett nytt arbetssätt inom busstra- fikplanering; sk trafikutvecklingsplaner. De är uppdelade per busstrafikavtal och syftar till att ta fram planer för busstrafik med en tidshorisont på 10 år. Berörda kommuner, trafikut- övare och Trafikförvaltningen deltar. Implementering av arbetssätt sker i takt med att nya trafikavtal ingås.

Grenvisa möten inom pendeltågssystemet Utöver nedan beskrivna löpande möten anordnar Trafikförvaltningen grenvisa möten med pendeltågskommunerna, fyra stycken, för att tala om pendeltågstrafiken och pendeltågssy- stemet. Dessa fyra möten hålls en gång per år under våren och innehåller information om hur pendeltågstrafiken planeras, vår ansökan till Trafikverket om pendeltågstrafiken för 2022 och tankar kring vidare trafikutveckling. Här lyfts frågor berör pendeltågstrafiken, både kommande tågplaner och långsiktiga frågor.

Löpande mötesserie

8(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Planeringsmöten Kommunvisa möten som hålls två ggr/år. Här lyfts långsiktiga strategiska frågor som berör kollektivtrafiken, exempelvis bebyggelseplaner och större förändringar i gatunät/vägnät. Förutom trafikförvaltningen och kommunen bjuds trafikutövare för buss och Trafikverket in.

Uppföljningsmöten Kommunvisa möten som hålls två ggr/år. Här görs uppföljning av frågor som rör kollektivtrafiken i kommunen på kort sikt, exempelvis mindre trafikförändringar, hållplats- och framkomlighetsfrågor som avses ske i närtid, inom två år. Förutom trafikförvaltningen och kommunen deltar relevanta trafikutövare.

Sektorsamråd Sektorsamråd hålls en gång per år eller vid behov. Alla kommuner i en sektor deltar. Mö- tena kan rikta sig både till politiker och/eller tjänstemän och är ett forum för att diskutera övergripande strategiska frågor.

Politiska samråd Trafiknämnden har som målsättning att en gång om året besöka länets kommuner för diskussion. På mötena deltar både styrande politiker och opposition från kommun respektive Trafiknämnden. Tjänstemän från båda parter deltar som föredragande.

Plansamråd Trafikförvaltningen har dialog med kommunen inom ramen för kommunens planarbete och andra specifika projekt och utredningar.

Årlig remiss med trafikförändringar Trafikförvaltningen sammanfattar bruttolista med förslag på trafikförändringar som remitteras till kommuner samt funktionshindersorganisationer.

1.6 Avtalstyper Trafikförvaltningen har olika typer av trafikavtal för olika trafikområden. Det finns två huvudtyper av avtal, samt blandningar av dessa. Det är så kallade produktionsavtal samt incitamentsavtal. Trafikförvaltningen och trafikutövaren har olika roller i de olika avtalstyperna. I produktionsavtal styr trafikförvaltningen trafiken och trafikföränd- ringar i större utsträckning, och trafikförändringar sker vid tidtabellskifte i december. För incitamentsavtal styr trafikutövaren över utbudsförändringar inom ram för en enligt avtal fastställd grundtrafik, med hänsyn till avtalsbestämda gränser för trängsel.

9(114)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Driftstart av de trafikavtal som reglerar trafiken på Roslagsbanan samt busstrafiken i ett flertal kommuner är försenade pga. överprövningar och uppskjutna upphandlingar beroende av pandemin. Följande kommuners busstrafik är berörd: Danderyd, Täby, Österåker, Vaxholm, Norrtälje, Vallentuna, Nacka, Värmdö, Botkyrka, Huddinge och Stockholms södra förorter.

10(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Tabell 1 Huvudsakligt busstrafikavtal per kommun samt namn på trafikutövare (2020)

11(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Tabell 2 Trafikavtal per spårslag samt trafikutövare (2020)

1.7 Tidtabellskiften

Följande datum gäller för ordinarie tidtabellskiften för alla trafikslag (inklusive pendelbå- tar) utom skärgårdstrafiken för T22, 2021/2022:

 Normaltidtabellen börjar den 12 december 2021  Sommartidtabellen gäller den 24 juni till 21 augusti 2022

För skärgårdstrafiken gäller följande:

 Vintertidtabell 13/12 2021 – 10/4 2022  Vårtidtabell 11/4 20212 - 24/6 2022  Sommartidtabell 24/6 2022 – 21/8 2022  Hösttidtabell 22/8 2022 – 11/12 2022

Trafikförvaltningen reserverar sig för eventuella felskrivningar.

12(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

2 Förslag på trafikförändringar uppdelat per trafikslag

2.1 Tunnelbana Trafikförändringar T22 Inom ramen för den årliga genomlysningen av tunnelbanetrafiken ser vi över eventuella behov av justeringar med utgångspunkt i resenärsunderlaget. Inför T22 fortsätter arbetet med att anpassa kvällstrafiken till nya fordon på röd linje.

Reducera trafikering med insatståg mellan stomtrafiken (Grön och röd linje) Vi ser över att korta linjesträckningen eller dra in insatstågen i mellan-, kvälls- och helgtrafiken. Förslaget ger en något reducerad turtäthet på sträckan Odenplan-Alvik och Liljehol- men- Mörby Centrum.

Trafikstörande arbeten FUT planerar för arbete på linje 18 inför kommande koppling mellan Farstagrenen och Högdalsdepån under 2022. Arbetet inleds under sommartidtabellen (8 veckor) med en to- talavstängning på sträckan Hökarängen- Farsta strand vilket innebär att resenärer kommer att hänvisas till ersättningstrafik. Efter sommaren fortsätter arbetena som då bedrivs under enkelspårsdrift under ca 1-1,5 års tid. Enkelspårstrafiken kan komma att ge viss resenärs- påverkan då trafikeringen är mer störningskänslig, men förväntningen är att nuvarande turtäthet bör kunna upprätthållas.

Stockholms stad planerar för att anlägga en gång- och cykeltunnel under tunnelbanespåret mellan Fruängen och Västertorp. Arbetet innebär totalavstängning på den nämnda sträckan under ca 2-3 veckor sommartid med hänvisning till ersättningstrafik.

2.2 Pendeltåg Trafikförändringar T22

Höst- vår och vintertidtabell I stort sätt innebär tågplan T22 motsvarande trafik som gällande tågplan (T21). Gnestatrafi- ken kommer att få några förändringar, se nedan. Osäkerheten kring vilka resandemängder som trafikåret kommer möta kan komma att hanteras genom att anpassa tåglängder till det behov som visar sig råda under tågplanen. Justeringar kopplade till sådan anpassning kan ge smärre påverkan på vissa tider i tidtabellen. Trafikförvaltningen skickar tåglägesansökan till Trafikverket i april.

13(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Mälarbanan Inga förändringar planeras för Mälarbanan. Ostkustbanan Inga förändringar planeras för Ostkustbanan. Södertäljelinjen Inga förändringar planeras för Södertäljelinjen. Nynäsbanan Inga förändringar planeras för Nynäsbanan. Gnestalinjen Pendeltågstrafiken mellan Järna och Gnesta utförs av SL, men finansieras och beställs av Region Sörmland. Det blir vissa ändringar i helgtrafiken mellan Järna och Gnesta, vilket till del kompenseras av förändringar i regionaltågstrafiken. Pendeltågstrafiken Södertälje – Järna – Gnesta reduceras till 2-timmarstrafik, istället för 1-timmestrafik. På sträckan (Hallsberg – Katrineholm) – Gnesta – Södertälje (–Stockholm) utökas dock regionaltågs- trafiken till 2-timmarstrafik under helger. Det innebär att sträckan Gnesta – Södertälje, med undantag för Mölnbo, fortsatt får entimmestrafik med pendel- och regionaltågstrafiken kombinerad. Regionaltågstrafiken stannar dock inte vid Mölnbo, så den stationen får reducerad trafik i enlighet med ovanstående, alltså 2-timmarstrafik på helger istället för en-timmestrafik. Kortturerna med pendeltåg Södertälje – Järna finns kvar i T22, vilket innebär att den sträckan får 1-timmestrafik, i likhet med T21.

2.2.1.1 Trafikstörande arbeten

I likhet med tidigare år kommer spårarbeten att påverka trafiken.

Mälarbanan Trafikverkets arbeten med utbyggnaden av fyrspår på Mälarbanan fortsätter under 2021, vilket medför ett flertal avstängningar av trafiken. Angivna tider och sträckor kan justeras i det vidare arbetet. Trafiken ersätts vid avstängningarna av buss och tunnelbana.

 Påskhelgen torsdag 14 april 2022 – måndag 18 april 2022 Ingen pendeltågstrafik Stockholm City – Barkarby  Lördag 2 juli 2022 – söndag 31 juli 2022 Ingen pendeltågstrafik Stockholm City – Barkarby  Alla helgonshelgen torsdag 3 november 2022 – söndag 6 november 2022 Ingen pendeltågstrafik Stockholm City – Barkarby

14(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Ostkustbanan Underhållsarbeten i Solnatunnlarna måndag 4 juli 2022 – söndag 7 augusti 2022 medför enkelspår genom Solna, vilket i sin tur medför att vissa tåg inte stannar i Solna. Tågens tider justeras också för att enkelspårstrafiken ska fungera. Nytt mittspår som byggs i Sollentuna lördag 4 juni 2022 – måndag 6 juni. Ingen pendeltåg- strafik Solna – Häggvik. Ny gång och cykelbro ska byggas i Knivsta vilket medför trafikavbrott i Knivsta fyra helger.

 Lördag 12 mars 2022 – söndag 13 mars 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala  Lördag 11 juni 2022 – söndag 12 juni 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala  Lördag 13 augusti 2022 – söndag 14 augusti 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala  Lördag 12 november 2022 – söndag 13 november 2022 Ingen pendeltågstrafik mellan Arlanda C - Uppsala

Södertäljelinjen Inga kända större trafikpåverkande arbeten. Nynäsbanan Inga kända större trafikpåverkande arbeten. Gnestalinjen Inga kända större trafikpåverkande arbeten.

Sommartidtabell anpassad till banarbeten Mälarbanan, Ostkustbanan, Södertäljelinjen och Nynäsbanan Sommartrafiken anpassas till bandarbeten och för att likna motsvarande vintertrafik. Beho- vet av att ersätta fjärr- och regionaltåg p.g.a. renovering av getingmidjan finns inte längre, vilket möjliggör en omfördelning av trafiken. Under högsommaren kommer totalavstäng- ningen på Mälarbanan och reparationsarbeten på Solnatunnlarna vara styrande för trafiken. Högsommartrafiken har utformats för att minska behovet av vändningar i Stockholm City och Älvsjö vilket är önskvärt ur punktlighetssynpunkt.

För- och eftersommar veckor 25, 26 (vardagar) 32 och 33

 Högtrafik, lika som vintertrafiken T21, fast utan linje 44 Kallhäll – Tumba  Mellantrafik vardagar, lika som vintertrafiken T21  Lågtrafik vardag och helg, lika som sommartidtabellen T21  Mellantrafik helger, lika som sommartidtabellen T21

15(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Högsommar vecka 27-30 Under högsommar körs en specialtrafik som är anpassad till begränsningarna i Solnatunn- larna och att Mälarbanan är stängd för trafik mellan Odenplan och Jakobsberg Vardagar Hög- och mellantrafik Linje 40/41 4 tåg/h Södertälje – Upplands Väsby varav 2 tåg/h fortsätter till Arlanda - Uppsala I högtrafik tillkommer 2 insatståg/h Tumba – Stockholm City. Linje 42 4 tåg/h Märsta – Västerhaninge, varav 2 tåg/h fortsätter till Nynäshamn. P.g.a. banarbetet i Solnatunnlarna kommer de tågen inte kunna göra uppehåll i Solna och Ulriksdal. De tågen stanna på samtliga stationer förutom Solna och Ulriksdal Linje 43 2 tåg/h Bålsta – Jakobsberg Ersättningstrafik med buss ordnas längs den avstängda delen av Mälarbanan

Lågtrafik Helger Linje 40/41 4 tåg/h Södertälje – Upplands Väsby varav 2 tåg/h fortsätter till Märsta och 2 tåg/h fortsät- ter till Arlanda – Uppsala Linje 42 4 tåg/h Stockholm City – Västerhaninge varav 2 tåg/h fortsätter till Nynäshamn

Vecka 31 Under vecka 31 finns begränsningarna i Solnatunneln men Mälarbanan är öppen för trafik. Då körs en utökad variant av högsommartrafikupplägget med tågtrafik på Mälarbanan.

2.2.2 Trafikutveckling T23 och framåt Trafikverket har tillsammans med Trafikförvaltningen och övriga berörda parter genomfört en åtgärdsvalsstudie för pendeltågssystemet. Utgångspunkten har varit en prognos om ökat resande som inte kunnat ta hänsyn till eventuella långtidseffekter av pandemin. Eftersom trafikutvecklingen drivs av resandet finns det relativt stora osäkerheter i hur den framtida trafikutvecklingen ter sig. Den osäkerheten gäller inte minst för utvecklingen i närtid. Inför varje tågplan görs en översyn av tåglängderna vilket är ett viktigt verktyg för att anpassa utbudet till efterfrågan.

Åtgärdsvalsstudien har identifierat en utvecklingstrappa med ett antal möjliga trafikut- vecklingssteg för att kunna möta ett ökat resande. Till de föreslagna trafikutvecklingsstegen finns föreslagna åtgärder i infrastruktur, trafikledning och fordon. På så sätt kan genomför- barheten av trafikutvecklingsstegen säkras.

16(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Studien föreslår ett par steg/följdutredningar att arbeta vidare med;

 Tätare pendeltågstrafik till Bro/Bålsta, vilket ger en bättre fördelning av resenärerna mellan pendeltågen på Mälarbanan. Åtgärden avses studeras i särskild ÅVS med berörda parter.  Övergång till 18 tåg/h genom Citybanan. En förtätning av trafiken förändrar inbördes av- stånd mellan tågen vilket får påverkan på hela trafiksystemet. Förutom själva trafiken i Citybanan behöver fördelningen av de tillkommande tågen och deras vändstationer studeras.  Närmare samverkan mellan pendel- och regionaltågssystemet. Regionaltågssystemet erbjuder kortare restider än pendeltågen och kan på så sätt vara intressant att utveckla för att öka tillgängligheten till de yttre delarna av regionen. Åtgärden behöver studeras i särskild ordning där bl.a. taxefrågan behandlas.  Utvecklad tillgänglighet till Södertälje. En särskild utredning föreslås för att korta restiderna till Södertäljes bostads- och arbetsområden från såväl centrala Stockholm som Söder- manland. På kortare sikt finns potential för en bättre samverkan mellan buss, regional- och pendeltågstrafik kan bidra till att korta restiderna. På längre sikt kan ytterligare infrastruktur behöva tillkomma.

Tågplan T23 Trafikförändringar Tågplan T23 kan komma att medföra smärre utbudsändringar jämfört med gällande tåg- plan (T21). En anledning är att den erbjudna kapaciteten ses över för att anpassa den mot mängden resande genom att justera tåglängden, dvs. om avgången skall gå med kort eller långt tåg. Justeringar kopplade till denna översyn kan komma att påverka vissa tider i tidtabellen.

2.2.3 Regionaltågstrafiken Regionaltågstrafiken i Mälardalen organiseras av Mälardalstrafik. Det är ett dotterbolag till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Mälardalen, däribland Region Stockholm. Reg- ionaltågstrafiken utförs dels som kommersiell trafik med samarbetsavtal. Dels utförs trafiken med upphandlat trafikavtal under varumärket Mälartåg. För periodbiljetter gäller mo- vingotaxan som förutom obegränsat resande på regionaltågen under respektive period och sträcka medger obegränsat resande på anslutande lokal kollektivtrafik och parallellgående kollektivtrafik. För enkelbiljetter gäller särskild taxa.

Till T22 träder ett nytt trafikavtal i kraft vilket innebär att trafiken på Mälartågslinjerna utö- kas  Svealandsbanan (Örebro – Arboga – Eskilstuna – Nykvarn – Södertälje – Flemingsberg - Stockholm C – Arlanda/Märsta – Uppsala) Genomgående timmestrafik etableras Arboga – Eskilstuna – Södertälje – Stockholm – Arlanda – Uppsala under dagtrafiken vardagar. Under högtrafik förlängs tågen

17(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

till/från Örebro och utbudet kompletteras till halvtimmestrafik Stockholm – Eskilstuna. Utöver halvtimmestrafiken tillförs några Regionexpressavgångar Stock- holm – Eskilstuna som körs direkt utan mellanliggande uppehåll. För delsträckan Stockholm – Uppsala avses trafiken samordnas med kommersiell trafik för att under dagtid erbjuda 2 tåg/h. Under högtrafik tillkommer insatståg. De lokala tågen Stock- holm – Uppsala avses gå över Märsta medan genomgående tåg leds över Arlanda. Under helger glesas trafiken ut till tvåtimmarstakt Stockholm – Arboga, som för- stärks till timmestakt Stockholm – Eskilstuna under mellantrafiken helger.

 Sörmlandspilen (Hallsberg – Katrineholm – Gnesta – Södertälje – Fle- mingsberg – Stockholm C) Timmestrafik utförs vardagar Hallsberg – Stockholm som under dagtid glesas ut till tvåtimmarstakt. Helger går trafiken med tvåtimmarstakt. Ambitionen är att samordna trafiken med Gnestapendeltågen som går i tvåtimmarstakt Gnesta – Järna så att under helger erbjuds 1 tågförbindelse/timme Gnesta – Södertälje dagtid

 Nyköpingsbanan (Norrköping – Nyköping – Södertälje – Flemingsberg – Stockholm C) Timmestrafik utförs vardagar Norrköping – Stockholm . Under högtrafik förstärks trafiken till halvtimmestakt Nyköping – Stockholm. Helger går trafiken med tvåtim- marstakt, med viss förtätning Nyköping – Stockholm.

 Mälarbanan (Örebro – Arboga – Västerås – Bålsta – Sundbyberg – Stockholm C) Trafiken utförs kommersiellt med samarbetsavtal. Ambitionen är att trafiken ska ut- föras med timmestrafik vardagar. Under högtrafik förväntas trafiken förtätas till halvtimmestrafik Stockholm - Västerås kompletterat med några regionexpressav- gångar med färre uppehåll.

2.3 Sjötrafik Ekerö Linje 89 Under isfria perioder under vintertidtabellen övervägs samma trafikutbud som under hös- tens och vårens normaltidtabell, dvs. trafik med två fartyg istället för ett under perioden mitten december till vårtidtabellens start i mitten av april.

Trafikförvaltningen undersöker möjligheten att anlöpa Gamla stan med linje 89 för att ge resenärer närmare koppling till tunnelbanenätet i Stockholm.

Kvällstrafiken efter kl. 19:30 på linjen övervägs att dras in, resenärer hänvisas till alternativa resvägar.

18(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Haninge Linje 19 och 20 Dalarö - Ornö Analys av genomförd utökning år 2021 samt övervägande av ytterligare justering och om- fördelning av trafiken kring Ornö från områden med bilfärja och befintligt vägnät på södra Ornö till områden på norra Ornö samt Kymmendö, vilka är i stort behov av trafikutökning och som ej försörjs av annan trafik. Överväger därför utökat antal turer under vår och höst samt fler trafikdagar vardagar under vintertidtabellen i området Kymmendö, Fiversätraö och Mefjärd.

Trafikförvaltningen följer utvecklingen avseende eventuella förändringar i ägandeskap och linjesträckning för Ornö bilfärja som skulle kunna resultera i omfördelningar av resurser och förbättringar av trafiken i området.

Uppföljning av den år 2021 indragna sensommartrafiken lördagar och söndagar mellan Stockholm-Saltsjöbaden-Utö.

Linje 22 Nynäshamn – Nåttarö - Ålö Analys av resandebehov och antalet turer, då det idag finns kapacitetsbrist under vissa dagar och tider av året, främst sommartid och helger under tidig höst. Överväger ny avgång i båda riktningar söndagar under hösttidtabellen. Överväger att under höst-, vinter- och vårtrafiken använda ett godsbärande fartyg vardagar för att erbjuda fler möjligheter till godstransporter i området.

Linje 40 Nord/Syd-linjen I syfte att öka linjens attraktivitet utreds linjen att läggas om till att utgå från Norrtälje hamn. Detta kan göras med båt genom Norrtäljeviken eller med buss över Rådmansölandet. Beroende på buss/båtlösning kan anslutning till Arholma ske.

Lidingö Linje 80 Ropsten – Tranholmen - Storholmen Sticklinge brygga trafikeras inte vintertid av tillgänglighets- och säkerhetsskäl i avvaktan på ombyggnation. Överväger indragen trafik till Frösviks brygga på grund av säkerhetsskäl med hänvisning till bryggans aktuella skick. Linjen övervägs att få sista kvällsturen i båda riktningar indragen på grund av lågt resande.

19(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

linje 83 gå till mellanliggande bryggor på sträckan Stockholm-Vaxholm för att ersätta och därigenom minska restiden för de parallellt långväga WÅAB-linjerna till mellanskärgården.

Linjen övervägs att lägga till Kastellet som ny brygga på linjen för att möjliggöra direkt ar- betsresa Stockholm-Kastellet, då Linfärjan upphör att trafikera Kastellet från 2022.

Nacka Strand föreslås trafikeras även vintertid under förutsättning att bryggans ombyggnation genomförs.

Nacka Linje 17-18-19 Stockholm – Saltsjöbaden – södra skärgården Avser att lägga till stoppställe Tollare brygga för skärgårdslinjerna 17-19 mot Nämdö/Ornö/Utö när bryggan och vattenområdet kring denna är färdigställda.

Linje 83 Stockholm – Vaxholm - Ramsösund Avgångarna övervägs att på gemensam sträcka tidsmässigt integreras eller harmoniseras i större utsträckning med Waxholmsbolagets ordinarie skärgårdstrafik för att uppnå en bättre samordning. Under icke rusningstid och motrusningsriktning föreslås fler turer på linje 83 gå till mellanliggande bryggor på sträckan Stockholm-Vaxholm för att ersätta och därigenom minska restiden för de parallellt långväga WÅAB-linjerna till mellanskärgården. Det övervägs att lägga till Kastellet som ny brygga på linjen för att möjliggöra direkt arbets- resa Stockholm-Kastellet, då Linfärjan upphör att trafikera Kastellet från 2022. Nacka Strand föreslås trafikeras även vintertid under förutsättning att bryggans ombyggnation genomförs.

Linje 84 Stockholm – Norra Lagnö – Ålstäket (Värmdö) Ny pendelbåtlinje 84 på sträckan Strömkajen-Slussen-Riset-Koviksudde-Norra Lagnö- Ålstäket. Beslut om eventuellt genomförande kommer att fattas senare under 2021.

Norrtälje Linje 24 Blidösundet Östanå brygga som stängdes av 2020, kan komma att åter trafikeras om bryggan färdig- ställts och renoveringen avslutats.

Stämmarsunds brygga som stängdes av 2020, kommer åter trafikeras när bryggan färdig- ställts och renoveringen avslutats.

Överväger indragning av Duvnäs brygga då bryggans skick innebär risker. Bryggan behöver upprustas för skärgårdstrafikens behov.

Linje 28 Furusund – Gräskö – Söderöra

20(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Överväger justering av trafiken på vardagseftermiddagar i syfte att anpassa trafiken till nya skol- och arbetstider. Avgången 15:35 föreslås tidigareläggas till 15:05 och kvällsbåten till 17:35 från Furusund. Förändringen förutsätter justering av anslutande busstrafik Norrtälje- Furusund med en buss 632/634 som ankommer Furusund omkring 14:58.

Analys av möjligheterna till trafikering av Marö med enstaka turer som komplement till sommartrafiken på linje 27. Marö föreslås anlöpas med linje 28 i ordningen Furusund-Ös- ternäs-Marö-Gräskö på enstaka veckodagar samt på helger under isfria perioder.

Översyn av vintertrafiken med utgångspunkt från Bromskär. Bryggan kan idag ej kan trafikeras med djupgående vinterfartyg vilket försvårar möjligheterna till en likartad trafik under årets alla säsonger.

Linje 27 och 31 Fejans brygga Överväger indragning av brygga då bryggans skick innebär risker. Bryggan behöver upprustas för skärgårdstrafikens behov.

Linje 30 Simpnäs - Arholma Fortsatt översyn av avgångar med låg beläggning och analys av indragen kvällstrafik initie- rad under T21.

Linje 31 Räfsnäs – Tjockö - Fejan Fortsatt översyn av avgångar med låg beläggning och analys av justeringar av trafiken initie- rat under T21.

Nynäshamn Linje 22 Nynäshamn – Nåttarö - Ålö Analys av resandebehov och antalet turer, då det idag finns kapacitetsbrist under vissa dagar och tider av året, främst sommartid och helger under tidig höst. Överväger ny avgång i båda riktningar söndagar under hösttidtabellen.

Överväger att under höst-, vinter- och vårtrafiken använda ett godsbärande fartyg vardagar för att erbjuda fler möjligheter till godstransporter i området.

Linje 29 Ankarudden – Landsort

21(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Överväger utökning av trafiken under vintertidtabell med ytterligare en tur Landsort-Anka- rudden-Landsort dagtid på lördagar för att uppnå en jämn åretsruntstandard jämfört med vår och hösttidtabellen.

Linje 40 Nord-/Sydlinjen I syfte att öka linjens attraktivitet utreds linjen att läggas om till att utgå från Norrtälje hamn. Detta kan göras med båt genom Norrtäljeviken eller med buss över Rådmansölandet. Beroende på buss/båtlösning kan anslutning till Arholma ske.

Stockholm Linje 80 Ropsten – Tranholmen - Storholmen Sticklinge brygga trafikeras inte vintertid av tillgänglighets och säkerhetsskäl i avvaktan på ombyggnation.

Överväger indragen trafik till Frösviks brygga på grund av säkerhetsskäl med hänvisning till bryggans aktuella skick.

Linjen övervägs att få sista kvällsturen i båda riktningar indragen på grund av lågt resande.

Linje 82 Linjen är under upphandling, nytt trafikavtal från våren 2022.

Linje 89 Under isfria perioder på vintertidtabellen övervägs samma trafikutbud som under höstens och vårens Normaltidtabell, d.v.s. trafik med två fartyg istället för ett under perioden mitten december till vårtidtabellens start i mitten av april.

Undersöker möjligheten att anlöpa Gamla Stan med linje 89 för att ge resenärer närmare koppling till tunnelbanenätet i Stockholm.

Kvällstrafiken efter kl. 19:30 på linjen övervägs att dras in, resenärer hänvisas till alternativa resvägar.

Vaxholm Linje 4 Vaxholm - Ramsösund Norra Tynningö brygga stängs av för ombyggnation hösten 2022. Trafiken avses ersättas av förstärkt trafik till Höganäs brygga (Tynningö) där anslutning till SL-689 finns.

Ökad samordning mellan linje 4 och Pendelbåt linje 83 på sträckan Vaxholm- Ramsösund-Rindö föreslås. Båda varumärkenas taxa föreslås gälla på alla turer alternativt bör övervägas att årskortet för fastboende (Ö-kortet) gälla på linje 83 för att effektivisera

22(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

och samordna trafiken på sträckan. 3 avgångar vardagar och 1 avgång på helger föreslås dras in.

Överväger fler anlöp av Kastellet med befintliga turer då linfärjan Vaxholm-Kastellet upp- hör med trafiken efter 2021.

Linje 5 Vaxholm – Stegesund - Vikingsborg Överväger indragning av en avgång kl. 19 vardagar Vaxholm-Ytterby-Vaxholm på grund av ett lågt resande. Avgångarna infördes under 2020 som matarlinje till/från försökslinje 83 i Vaxholm, men antalet resenärer som nyttjar avgångarna är få eller inga.

Värmdö Linje 12 A/B Lillsved – Norra Ingmarsö Avgången på onsdag eftermiddag under hösttidtabellen Norra Svartsö – Lillsved - Norra Svartsö föreslås dras in på grund av mycket lågt resandeunderlag.

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 13 Boda – Södra Ingmarsö Utökning av beställningsturer för påstigande på enstaka avgångar och bryggor med få resande i syfte att undvika onödiga omvägar, förkorta restiden och minskad miljöpåverkan.

Trafikförvaltningen avser att börja trafikera Lilla Rävsön i det fall en ny brygga färdigställts och godkänts och att denna bryggas läge inte utgör en större avvikelse från dagens led norr om ön.

Översyn av eftermiddagstrafiken från Boda under vår och höstperioden i syfte att anpassa trafiken till resandebehovet enligt önskemål från resenärer. Under vardagar föreslås därför att avgången kl. 18:45 från Boda under enstaka dagar ersätts av en ny avgång kl. 16:10 från Boda.

23(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 14 Stockholm - Möja Avgången 16:05 från Sollenkroka föreslås att förlängas från Löka till Långvik (Möja) och sedan försätta via Möja Västerfjärd till Sollenkroka för att ge området en senare eftermiddags- förbindelse till fastlandet.

Överväger mindre tidsjustering av turer i syfte att göra de olika tidtabellperioderna mera lika.

Vid reducering av trafik som utförs av kommersiell aktör i området, föreslås utökad trafik eftermiddagar och kvällar under sommartidtabellen.

Linje 15 Strömkajen – Vaxholm - Grinda - Sandhamn Linjen som utförs endast helger sommartid föreslås att dras in på delsträckan Grinda-Sand- hamn och ersättas med motsvarande trafik på linje 11 mellan Strömkajen – Vaxholm – Grinda.

Linje 16 Stavsnäs - Sandhamn Linjen föreslås under vår- och hösttidtabell få en ny avgång fredagar 11:10 från Stavsnäs till Sandhamn, med retur från Sandhamn till Stavsnäs 12:05.

Linje 17 Stavsnäs – Nämdö – Mörtö - Stavsnäs Linjen föreslås under vår- och hösttidtabell få en ny avgång fredagar 13:10 från Stavsnäs till Mörtö med retur till Stavsnäs via Nämdöfjärden. Avgången körs idag endast mån-tor.

Linje 23 Stavsnäs - Runmarö Linjen kompletterar linjerna 16 och 17 på sträckan, där spridningen mellan avgångarna brister. Översyn av trafikutbudet i syfte av att effektivisera, sprida ut avgångarna och dra in turer med låg beläggningsgrad.

Österåker Linje 8/9 Vaxholm – Saxaröarna – Mjölkö – Fåglarö - Vaxholm

24(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Inleder analys av behov och möjligheter till nya anslutningsturer mot Vaxholm för att möj- liggöra daglig arbetspendling under senare delen av vårtidtabellen och tidiga delen av höst- tidtabellen, detta inom ramen för försöksprojekt för Pendelbåtlinje 83. Medelst ett båtbyte i Vaxholm skulle en direktresa till Linanäs möjliggöra tidseffektiv och attraktiv arbetspendling med båt från Stockholm till Ljusterö (anslutning till busslinje 626) och kunna ta över resande från buss/bil.

Linje 12 A/B Lillsved – Norra Ingmarsö Avgången på onsdag eftermiddag under hösttidtabellen Norra Svartsö – Lillsved - Norra Svartsö föreslås dras in på grund av mycket lågt resandeunderlag.

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 12 C/D Åsättra – Husarö Sommartid föreslås en tidsjustering av kvällsbåten torsdagar efter önskemål från resenärer, i syfte att förbättra bussanslutningen i Åsättra i riktning mot Husarö.

Mindre tidtabellsjusteringar på enstaka avgångar föreslås.

Linje 13 Boda – Södra Ingmarsö Utökning av beställning för påstigande på enstaka avgångar och bryggor med få resande i syfte att undvika onödiga omvägar, förkorta restiden och minskad miljöpåverkan.

Mindre minutjusteringar på enstaka avgångar för att förebygga förseningar.

Linje 24 Blidösundet Östanå brygga som stängdes av 2020, kan komma att åter trafikeras om bryggan färdig- ställts och renoveringen avslutats.

Linje 40 Nord/Syd-linjen

25(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

I syfte att öka linjens attraktivitet utreds linjen att läggas om till att utgå från Norrtälje hamn. Detta kan göras med båt genom Norrtäljeviken eller med buss över Rådmansölandet. Beroende på buss/båtlösning kan anslutning till Arholma ske.

2.4 Lokalbanor Tvärbanan Partiell förlängning av Kistagrenen till Bromma flygplats planeras till våren 2021. Vi verkar för att förtäta trafiken till rak 6-minutertrafik men det är för närvarande inte tillåtet pga. nuvarande säkerhetsrestriktioner.

Saltsjöbanan Banan kommer att vara avstängd mars – december för byggnation av två nya mötesstat- ioner. Inga övriga trafikförändringar planerade för 2022.

Roslagsbanan Arninge station planeras att öppna december 2021. Planskildheter ska byggas vid Frescati och Portvägen (Enebyberg) under juli 2022. Trafikavstängning föranlett av dessa arbeten är ännu ej analyserad. I övrigt inga övriga trafikförändringar planerade för 2022.

Nockebybanan Inga trafikförändringar planerade för 2022.

Spårväg City Inga förändringar är planerade för 2022.

Lidingöbanan Med hjälp av två nya fordon som levererades hösten 2020 har en utökning av trafikuppläg- get genomförts till 2021. Inga ytterligare förändringar är planerade för 2022.

2.5 Buss

Botkyrka Paketlösning Linje 716 Tumba stn – Bremora Linje 717 Tumba stn – Bremora Linje 719 Tumba stn – Skäcklinge Idag under morgonrusningen körs varannan avgång från Tumba station som 716 och varannan avgång med 717 samt 719 vilket ger ett onödigt komplicerat trafikupplägg samtidigt som utbudet är i överkant jämfört med resandet. Därför föreslås att avgångarna med linje 717 och 719 dras in samtidigt som åtta nya avgångar införs på linje 716. Därmed körs alla avgångarna med 716.

26(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 715 Tumba stn – Solbo Eftersom avståndet mellan de två ändhållplatserna, Tumba stn och Solbo, är relativt kort på linje 715 övervägs att linjen görs om till en ringlinje. Linjen föreslås alltid utgå från Tumba stn och köra högervarv (andra hpl blir då Solbo) morgon och förmiddag. Vid ca kl 12:00 byts riktningen så linjen körs i vänstervarv, andra hpl blir då Gröndalsvägen. Genom detta förfarande kan resurserna utnyttjas mer effektivt genom att antalet avgångar halveras men mängden förbindelser förblir desamma.

Linje 713 föreslås få en ny snabbare linjesträckning genom Tullinge och trafikerar Tullinge- berg i omvänd riktning mot idag (se karta nedan). Utbud föreslås vara likt dagens, dock 20- minuterstrafik i båda riktningarna i högtrafik då pendlingsresandet kommer ske i båda riktningar.

27(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Restiden Kästa - Tullinge minskar från 19 till 15 minuter i högtrafik. Hållplatserna Flagg- plan och Alfred nobels allé utgår för linje 713, men trafikeras av linje 711/726. Hållplats Tul- lingebergsvägen och Önnemovägen utgår också för linje 713, men föreslås trafikeras av linje 723 enligt nedan. Byte till/från pendeltåg sker vid hållplats Tullinge C i stället för Tull- inge stn.

Linje 723 föreslås få ny snabbare linjesträckning och trafikerar inte längre hållplats Tull- ingeberg. I stället körs Nibblevägen direkt upp till Nibblebacken och Tullinge parkhem. Ut- budet föreslås ökas till 15-minuterstrafik i högtrafik (30 på sommaren), 30-minuterstrafik övrig tid utom före kl 09:00 på helger då 60-minuterstrafik körs. Restiden Tullinge kyrka - Tullinge stn minskar från 18 till 11 minuter i högtrafik. Resande till Tullingeberg hänvisas till linje 713.

28(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 722 föreslås i och med ovan föreslagna linjeändringar läggas ned. Resande till Tull- inge Parkhem hänvisas till linje 723, vilken snabbas upp. Hållplats Adler Salvius väg blir utan busstrafik enligt förslaget, men linje 723 trafikerar hållplats Önnemovägen 200 meter därifrån. Hållplats Resedavägen förlorar också busstrafik enligt förslaget men linje 713 trafikerar Riddarvägen 300 meter därifrån.

29(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Danderyd Linje 624 Danderyds sjukhus – Åkersberga station (NO2204) Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 606 Danderyds sjukhus – Djursholms torg (NO2211) Linjen föreslås få minskad turtäthet i rusningen, från nuvarande 15- till 30-minuterstrafik.

Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl (NO2201) Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus (NO2202) För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan

30(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

Linje 612 Kista – Danderyds sjukhus (NO2233) Linjen föreslås utökas till att få heldags- och helgtrafik i syfte att erbjuda tvärförbindelser för nordostsektorn mellan nya bytespunkten Arninge station och Kista. Linjen föreslås i detta förslag att trafikeras med 15-minuterstrafik i rusningstrafik, övrig tid vardagar samt helger med 30-minuterstrafik. I och med att Arninge station planeras öppnas i december

31(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

bedöms att sträckan Arninge – Danderyds sjukhus på linje 612 inte längre behövs då den i princip går parallellt med Roslagsbanan. Området har Roslagsbanan, motorvägsbussar, linje 629 och linje 608 för resor mot innerstaden.

Linje 625 Danderyds sjukhus-Söderhall (NT2204). Linjen föreslås kortas när den nya Arninge station öppnas. Linjen föreslås få ny sträckning Arninge station-Angarn-Söderhall. Vid den nya stationen i Arninge finns det goda möjlighet att byta till Roslagsbanan till och från Täby/Stockholm och bussar mot bland annat Vallen- tuna, Vaxholm och Kista.

32(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 601 Sätra äng – Djursholm (Svalnäs) Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 03:27 och 04:27 samt från Svalnäs 03:47 föreslås dras in.

Linje 610 Danderyds sjukhus – Rosengården Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 02:27 och 03:27 föreslås dras in.

Ekerö Linje 314 Svanhagen – Norrudden Pga. lågt resande linjen föreslås linjen läggas ned.

33(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 309 Brommaplan – Sandudden Linjens kortturer Brommaplan – Sandudden föreslås dras in.

Linje 309 Brommaplan – Kaggeholm I syfte att förtydliga linjens trafikering och skapa ett mer helhetligt utbud föreslås avgången kl. 16:43 från Brommaplan trafikera hållplats Sandudden, vilket innebär att samtliga av- gångar Brommaplan – Kaggeholm trafikerar Sandudden.

Linje 315 Svanhagen – Jäsängen En nattur fredag respektive lördag föreslås dras in.

Linje 317 Brommaplan – Björkvik En nattur fredag respektive lördag föreslås dras in.

Haninge Linje 808 Gullmarsplan-Djurgårdsvägen

34(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Föreslås stanna för av och påstigning på hållplatsen Hanviken på Vendelsövägen i riktning mot Gullmarsplan, för att jämna ut belastningen på busslinjer som trafikerar stråket på Gudöbroleden. Linjesträckningen påverkas ej utan det är endast ett stopp som tillkommer längs befintlig körväg.

Linje 824 Handen station-Tyresö strand Föreslås att avgångarna kl. 00:27 från Tyresö strand, avgångarna kl. 01:30 och 02:30 från Tyresö C samt turen kl. 01:31 från Handens station natt mot lördag-söndag dras in. Av- gången 01:30 ersätts med en ny avgång på linje 819 kl. 01.10 från Tyresö C till Trollbäckens C.

Linje 826 Handen station-Albyberg Linjen föreslås få utglesad trafik och endast köras i rusningstrafik pga. lågt antal resande.

Linje 827 Jordbro station-Jordbro företagspark Linjen föreslås få utglesad trafik och endast köras i rusningstrafik samt en avgång kring lunchtid pga. lågt antal resande

Linje 829 Vega station-Vardövägen Linjen föreslås få utglesad trafik och endast trafikeras måndag till fredag och endast under rusningstrafik pga. lågtantal antal resande.

Linje 832 Vega station-Vikingaskolan Föreslås få ny körväg i närheten av Vega station mellan hållplatserna Nakterhusvägen och Smultronvägen i båda riktningar. Linjen föreslås köras via Torfastleden och börja trafikera hållplatserna Torfastleden och Kvarntorps industriområde.

35(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 832 Vega station-Vikingaskolan Avgången kl. 01:52 från Vega station natt mot lördag och söndag föreslås kortas av till Mår- tensberg.

Linje 836 Vega station-Norrby Föreslås få ny körväg i närheten av Vega station mellan hållplatserna Nakterhusvägen och Smultronvägen i båda riktningar. Linjen föreslås köras via Torfastleden och börja trafikera hållplatserna Torfastleden och Kvarntorps industriområde.

36(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 836 Vega station-Norrby Avgången kl. 01:53 från Vega station natt mot lördag och söndags föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 837 Vega station-Jordbro station Avgången kl. 22:43 från Handens närsjukhus måndag-söndag föreslås dras in pga. lågt resande.

Linje 837 Vega station-Jordbro station Föreslås få utglesad trafik dagtid lördag och söndag från 15 till 30 minuters trafik pga. lågt antal resande.

Linje 839 Handen station-Dalarö Avgången ca: kl. 00:46 från Dalarö natt mot lördag och söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 839 Handen station-Dalarö Avgången kl. 23:59 från Handens station alla veckodagar föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 844 Västerhaninge-Åbylund Föreslås att turtätheten måndag-fredag under eftermiddagens högtrafik minskas från var 15:e minut till var 30:e minut pga. lågt antal resande. Utöver det så föreslås de 3 sista av- gångarna dras in natt mot lördag-söndag.

Linje 847 Västerhaninge station-Ösmo centrum Föreslås att turen kl. 00:32 från Västerhaninge station fredag och lördag tas bort på del- sträckan Ribby – Ösmo C. På delsträckan Västerhaninge station – Ribby ersätts den med ny tur på linje 843, likt m-to och söndag.

Linje 848 Västerhaninge-Nynäshamn Avgången kl. 00:13 från Nynäshamn samt turen kl. 01:35 från Västerhaninge station natt mot lördag och söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Paketlösning Linje 848 Västerhaninge-Nynäshamn Linje 858 Grödby-Nynäshamn Avgångarna via FOI på linje 848 föreslås dras in i på delsträckan FOI-FOI samt att turerna på linje 858 föreslås dras in sträckan FOI-Trollsta och omvänt pga. mycket lågt resande. Resenärer hänvisas till ordinarie avgångar på linje 729 mot Tumba.

37(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Huddinge Paketlösning Linje 709 Huddinge station – Länna handelsplats Linje 744 Högdalen – Balingsnäs Då Gladö kvarn har vuxit i invånarantal och resandet överstiger vad utbudet på linje 709 kan hantera föreslås att linje 709 slutar trafikera Gladö kvarn och att i stället linje 744 för- längs från Balingsnäs till att trafikera Gladö kvarn. Gladö kvarn får därigenom avsevärt högre turtäthet.

Gladö kvarn får med linje 744 30-minuterstrafik utom sena kvällar och helgmorgnar då det blir 60-minuterstrafik. På sträckan Högdalen - Balingsnäs fortsatt samma trafikutbud, med mindre justeringar.

Linje 709 som slutar trafikera Gladö kvarn får ett reducerat utbud, anpassat efter resande- mängden på den kvarvarande linjesträckningen. Linjen föreslås få fem avgångar per vardag i vardera riktning och 3 avgångar i vardera riktning på helger.

Paketlösning Linje 704 Fruängen – Björnkulla Linje 711 Flemmingsbergs stn – Tullinge gymnasium Linje 712 (ny linje) Huddinge stn – Björnkulla Linje 713 Tumba stn – Visättra sportcenter Linje 726 Fridhemsplan – Tullinge stn Syftet med paketlösningen är att ge en bättre trafikförsörjning av Visättra och Björnkulla, samt att möjliggöra bättre anslutningar mellan buss och tunnelbana i Fruängen.

38(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 704 styrs idag av passning med främst pendeltåg, på två platser (Huddinge och Fle- mingsberg). Därutöver har linjen i tredje hand passningskrav till tunnelbanan vid Fruängen. Detta är en ekvation som ibland blir omöjlig då det är svårt att tillgodose alla anslutningar. Särskilt i Fruängen är detta tydligt. Därför föreslås linjen delas upp i två delar vilket bidrar till att bättre passning till spårtrafik kan upprätthållas samtidigt som det med- för större möjlighet att styra utbudet efter efterfrågan bättre. Linjen föreslås kortas av så den trafikerar sträckan Fruängen – Huddinge station. Linjen föreslås få 10-minuterstrafik i morgonens maxtimme i stället för dagens 15-minuterstrafik med enstaka förstärkningstu- rer, vilket ger en jämnare belastning på avgångarna.

Linjens södra del, Huddinge station – Björnkulla föreslås trafikeras med en ny linje 712. Linjen får ett något lägre utbud jämfört med dagens linje 704, vilket går i takt med efterfrå- gan på sträckan Huddinge stn - Huddinge sjukhus. På sträckan Huddinge sjukhus - Visättra - Björnkulla är efterfrågan större och där kompletteras med linje 713 som enligt förslaget förlängs till Björnkulla.

39(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

För att få till en bra trafikförsörjning av Björnkulla föreslås att linje 713 förlängs och går till Björnkulla istället för Visättra sportcenter. Linjen har idag 15- till 30-minuterstrafik men får i förslaget 20-minuterstrafik i högtrafik. Genom att linje 712 och 713 får samma turtäthet och körväg söder om Flemingsberg kommer belastningen bli jämnare (mindre trängsel och färre glest utnyttjade bussar) samtidigt som Björnkulla får ett bättre trafikutbud.

40(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

För att Visättra sportcenter inte ska bli helt utan trafik föreslås att linje 711 förlängs i båda ändarna så att linjen trafikerar Tullinge station-Visättra sportcenter. Visättra sportcenter kommer därigenom fortfarande ha busstrafik under de tider 711 trafikerar, dvs måndag - fredag. Utanför dessa tider blir närmsta hållplats Visättra som trafikeras av linje 713 och 712. Linjen föreslås få ett ökat utbud på vardagar vintertid så det blir 20-minuterstrafik. Tänkt trafikeringstid är ca 06:30-09:00 och 14:30-18:00. På sommaren samma trafikeringstider men med ca 30-minuterstrafik. Under helger och högsommar trafikeras inte linjen.

41(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Eftersom resandet på linje 726 är lågt söder om Huddinge sjukhus och då linje 711 föreslås förlängas söder ut till Tullinge station samt få ett ökat utbud övervägs att linje 726 kortas av så den trafikerar Huddinge sjukhus – Fridhemsplan. Körvägen föreslås då också ändras så att man når Flemingsbergs station.

Linjen får ett något ökat och omfördelat utbud så det blir 20-minuters trafik hela morgonen och eftermiddagen.

Vidare överväger Trafikförvaltningen att linjen även börja trafikera hållplatserna Söder- törns högskola, Flemingsbergs station, Vårdkasen, Huddinge gymnasium, Dalkarlsvägen, Bäckdalsvägen och Ormkärr. Genom att stanna längs Huddingevägen kan resande vid dessa hållplatser få kopplingar till Älvsjö, Västberga, Hornstull och Kungsholmen. Ormkärr får också en koppling till Huddinge, vilket de saknar idag.

42(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Så här ser de nya linjesträckningarna ut tillsammans i paketförslaget.

Linje 710 Skärholmen – Sörskogen Då resandet på de kortturer som finns på helger med linje 710 på sträckan Kungens Kurva – Skärholmen ryms inom ordinarie trafik föreslås dessa avgångar dras in.

43(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 713 Tumba stn – Visättra sportcenter Linje 722 Tullinge stn – Huddinge sjh Linje 723 Tullinge stn – Tullinge kyrka För att utnyttja befintliga resurser bättre och skapa tydligare trafikering av Tullinge med färre linjer och snabbare resvägar föreslås att linjerna 713, 722 och 723 görs om. Linje 713 föreslås få en ny snabbare linjesträckning genom Tullinge och trafikerar Tullinge- berg i omvänd riktning mot idag (se karta nedan). Utbud föreslås vara likt dagens, dock 20- minuterstrafik i båda riktningarna i högtrafik då pendlingsresandet kommer ske i båda riktningar. Restiden Kästa - Tullinge minskar från 19 till 15 minuter i högtrafik. Hållplatserna Flagg- plan och Alfred nobels allé utgår för linje 713, men trafikeras av linje 711/726. Hållplats Tul- lingebergsvägen och Önnemovägen utgår också för linje 713, men föreslås trafikeras av linje 723 enl nedan. Byte till/från pendeltåg sker vid hpl Tullinge C i stället för Tullinge stn.

Linje 723 föreslås få ny snabbare linjesträckning och trafikerar inte längre hpl Tullingeberg. I stället körs Nibblevägen direkt upp till Nibblebacken och Tullinge parkhem. Utbudet före- slås ökas till 15-minuterstrafik i högtrafik (30 på sommaren), 30-minuterstrafik övrig tid utom före kl 09:00 på helger då 60-minuterstrafik körs. Restiden Tullinge kyrka - Tullinge stn minskar från 18 till 11 minuter i högtrafik. Resande till Tullingeberg hänvisas till linje 713.

44(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 722 föreslås i och med ovan föreslagna linjeändringar läggas ned. Resande till Tull- inge Parkhem hänvisas till linje 723, vilken snabbas upp. Hållplats Adler Salvius väg blir utan busstrafik enligt förslaget, men linje 723 trafikerar hålplars Önnemovägen 200 meter därifrån. Hållplats Resedavägen förlorar också busstrafik enligt förslaget men linje 713 trafikerar Riddarvägen 300 meter därifrån.

Linje 740 Kungens kurva – Huddinge stn Eftersom resandet på de kortturer som finns på helger med linje 740 på Skärholmen - Kungens ryms inom ordinarie trafik föreslås dessa avgångar dras in.

Linje 742 Farsta – Huddinge sjh De två förstärkningsavgångarna från Skogås C kl 07:06 resp från Vallstigen kl 07:22 före- slås dras in då resandet ryms inom den ordinarie trafiken.

45(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 828 Farsta C-Dreviksstrand Föreslås att de nattavgångar som trafikeras natt mot lördag - söndag och helgdag på linje 828 läggs ned i sin helhet pga. lågt antal resande.

Järfälla Linje 175 Barkarbystaden-Akalla Utbudet anpassas till bättre anslutningar från och till tunnelbanan i Akalla under lågtrafik.

Paketlösning Linje 524 Arninge (Kundvägen)-Upplands Väsby station Linje 529 Rotebro station-Bollstanäs Linje 531 Upplands Väsby station-Brunnby Vik Linje 533 Upplands Väsby station-Rotebro Linje 534 Upplands Väsby station-Breddenskolan Linje 535 Upplands Väsby station västra-Runby- Upplands Väsby station västra Linje 539 Upplands Väsby station-Fresta Linje 545 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 545X ny snabbuss variant av 545 Linje 560 Upplands Väsby station-Jakobsberg Linje 560X ny snabbuss variant av 560 Linje 565 Sergels Torg-Brunnby Vik Linje 565X Cityterminalen-Johanneslund Linje 566 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 568 Upplands Väsby station-Löwenströmska sjukhuset Förslaget syftar till att göra linjenätet i Upplands Väsby mer tydligt och snabba upp linjer med regional karaktär samt omfördela trafik som är parallellgående med pendeltåget till/från Stockholm. Pendeltåget till Stockholm kör idag större delen av dygnet i 7,5-minuters trafik och levererar med en hög punktlighet. Genom att omfördela parallellgående busstrafik och köra den lokalt i Upplands Väsby, samt införa en föreslagen ny snabbgå- ende tvärförbindelse är förhoppningen att få en mer tillförlitlig trafik med högt turutbud.

Linje 524 föreslås få en ny linjesträckning lokalt i Upplands Väsby, längs Stockholmsvä- gen och Väsbyvägen direkt till stationen istället för att trafikera centrala Upplands Väsby. En ny hållplats på Väsbyvägen ungefär i höjd med Tetorpsvägen föreslås.

46(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 529 För att förbättra tillgängligheten till Rotsunda torg Föreslås linjen få en ny lin- jesträckning genom att trafikera via Rotsunda torg istället för Bollstanäsvägen.

Linje 531 föreslås få ökad trafikering till 4-8 avgångar i timmen i rusningsriktningen. Till- kommande avgångar ersätter linje 565 och ger passning till fler pendeltåg, vilket möjliggör snabbare resor Brunnby-Vik och centrala Stockholm.

Linje 533 och 534 föreslås få anpassat turutbud så att de saxas, vilket ger 15 minuters trafik dagtid och 30 minuters trafik kvällstid på gemensamma sträckor.

47(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 534 föreslås ta över linje 560:s lokala funktion genom att förlängas och trafikera sträckan Bredden - Rotebro station.

Linje 535 föreslås endast trafikeras i rusningstrafik med anpassning till skoltider. Linje 536 och 560X tar över trafikeringen i området Eds Allé och Njursta.

Linje 536 föreslås få en ny linjesträckning längs Bredden västra istället för Bredden norra. Efter Upplands Väsby station förlängs linjen till Njursta industriområde och Eds Allé. På delsträckan Bollstanäs - Bredden - Upplands Väsby station ökas turtätheten till upp till 7,5 minuters trafik i rusningsriktningen mellan Bredden och Upplands Väsby station.

48(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 539 föreslås läggs ned utbudet föreslås föras över till linje 545 som får samma lin- jesträckning och turutbud som befintliga linje 539.

Linje 545 föreslås få en ny linjesträckning längs trafikplats Glädjen och Vilundaparken. Linjen föreslås få en ökad turtäthet. Linjen ersätter linje 539.

49(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

En ny snabbusslinje föreslås linje 545X som trafikeras i rusningstrafik. Detta ger snabbare förbindelser mellan Fresta och Upplands Väsby station. Följande hållplatser planeras att trafikeras: Upplands Väsby station - Lindhemsvägen - Tolanvägen - Carlslund - Hästhagen - Frestada- len - Pepparbodavägen - Älvhagsvägen - Fresta kyrka - Fresta gård - Cedernäsvägen - Läns- mansvägen - Harby - Fresta prästgård - Bollstanäs skola.

Linje 560 som är en linje där många resenärer åker långa resor föreslås få en snabbare lin- jesträckning mellan Upplands Väsby station - Bredden och Rotebro station. Linjen föreslås ta över linje 566 trafikuppgift på sträckan Upplands Väsby station-Bredden norra.

50(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 560X föreslås blir en ny snabbtvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Kallhäll. Planeras att trafikeras i rusningstrafik. Följande hållplatser föreslås trafikeras med denna nya linje: Upplands Väsby station, Optimusvägen, Edsvägen, Edsparken, Söderby, Katrine- dal, Gokartvägen, McDonalds, Rättaren, Kolarängsvägen, Turbingränd, Metallvägen, Kärn- makargränd och Kallhälls station.

Linje 562 Linjen föreslås få ett utökat turutbud, så att linjen kommer att trafikeras större delen av dygnet. Ett önskemål har framförts till Upplands Väsby kommun om att få till en ny håll- plats norr om Upplands Väsby station västra (Åvägen). Dessutom kommer antalet avgångar att öka i morgon- och eftermiddagsrusningen, som en del av överflyttningen av produktion från linje 565.

Linje 565 och 565X.. Då linje 565s uppgift har flyttats över till pendeltåget och linjen har stora regularitetsproblem på E4:an föreslås resurserna flyttas om till andra linjer i Upp- lands Väsby kommun. Detta ger bättre tidshållning och fler avgångar för kommunens invå- nare. Linjerna 531, 536, 562 och 568 får utökad trafik för att kompensera trafiken på linje 565, 565X. Utöver detta föreslås en ny snabb tvärförbindelse, linje 560X Kallhäll-Upplands Väsby.

51(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 566 föreslås läggs ner, produktionen flyttas till linje 536 och 560. Linje 560 tar över hela sträckan mellan Upplands Väsby station och Bredden Norra. Mellan Bredden Norra och Bredden Västra kommer linje 536 att ta över trafikuppgiften.

Linje 568 föreslås få utökad trafik under eftermiddagsrusningen.

Paketlösning Linje 552H/552V Jakobsbergs station-Viksjö-Barkarby-Jakobsbergs station

52(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linjen föreslås få ändrad linjesträcka till att trafikeras via Veddestavägen och nya Ved- destabron från augusti 2022 för att trafikförsörja nya BAS Barkarby med kontor, gymnasie- skola och mötesplatser.

Linje 591 Nattlinje Bro-Stockholm C Avgången lördag och söndag från Stockholms central ca 04:20 föreslås dras in på grund av lågt resande.

Lidingö Inga förslag på förändringar

Nacka Paketlösning Linje 71 Slussen – Jarlaberg Linje 403 Slussen – Hästhagen Linje 465 Nacka strand – Fisksätra stn – Nacka strand Syftet med förslaget är att minska trafiken på sträckor och i områden som kommer drabbas av många vägarbeten och därmed får sämre framkomlighet. Förslaget frigör även utrymme i Slussen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit, något som inte är möjligt idag pga. kapacitetsproblem i terminalen.

53(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 71 är ofta drabbad av förseningar och omläggningar och under kommande år behöver trafiken underlättas i området vid Nacka Forum och på Järlaleden. Linje 71 har ett lågt resande i relation till linjens höga turtäthet. Därför föreslås att linje 71 och linje 403 slås samman till en ny linje. Den nya linjen föreslås fortsatt heta linje 71 och avgå från Slussen övre med linjesträckning Glasbruksgatan - Östervägen. På så sätt bibehålls trafikeringen på sträckan Glasbruksgatan - Sickla allé samt till Hästhagen. Dessutom frigör detta utrymme i Slussens nedre terminal genom att linje 403 tas bort därifrån vilket medför att annan trafik till/från Slussens nedre terminal kan utökas. På sträckan Slussen - Sickla udde föreslås 10- till 15-minuterstrafik i högtrafik, övrig tid 30- minuterstrafik. Trafikeringstiden på veckodagar föreslås bli ca kl 06:00-23:00, helger ca kl 07:00-23:00. Till Hästhagen föreslås 30-minuterstrafik på veckodagar ca kl 06:00-21:00 och på helger ca kl. 10:00-18:00. Sträckan Sickla allé - Nacka Forum får med förslaget lägre turtäthet. Sträckan försörjs dock även fortsättningsvis av linje 821 och 840 samt annan kollektivtrafik inom gångavstånd. Sträckan Nacka Forum- Jarlaberg får högre turtäthet men något kortare trafikeringstider då linjen på denna sträcka föreslås ersättas av linje 465 genom en förlängning av denna från Nacka strand till Jarlaberg.

Linje 405 Hornsberg – Ektorps C Linjen 405 föreslås förlängas till Nacka sjukhus i östra änden på linjen. I den västra änden föreslås linjen kortas av till Fridhemsplan istället för som idag Moa Martinssons torg. Lin- jen föreslås även få ett justerat utbud i morgonens högtrafik från dagens 7-minuterstrafik till 9-10-minuterstrafik samt från 10 till 12-minuterstrafik i högtrafik på eftermiddagen. Öv- rig tid körs linjen med 30-minuterstrafik.

54(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 420 Slussen – Gustavsbergs C Linje 410 Slussen – Saltängen Linje 413 Slussen – Talludden Linje 414 Slussen – Tollare – Orminge C Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet För att skapa bättre förbindelser mellan Gustavsberg och centrala Nacka och Sickla med köpcentrum och koppling till Tvär- och Saltsjöbanorna samt då linje 425 föreslås trafikeras i högtrafikens rusningsriktning föreslår Trafikförvaltningen att linje 420 trafikeras dubbelriktat var 30:e minut under vardagar ca kl 06:00-20:00 i stället för som idag i rusningsriktningen under rusningen.

Om trafiken på linje 420 utökas, utökas även det totala utbudet på sträckan Slussen - Ek- torp C. Denna sträcka är inte i behov av utökad trafik varför vissa avgångar på linjerna 410, 413, 414 och 422 omvandlas till linje 420 för att inte köra mer trafik än idag längs Värmdö- vägen på sträckan Slussen - Ektorp C.

Linje 442 Slussen–Boo backe (–Orminge centrum) Linjen övervägs få dubbelriktad 30-minuterstrafik under dagtid på vardagar under sommaren.

55(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 452 Västra Orminge – Nacka gymnasium Linje 453 Orminge – Nacka gymnasium Linje 454 Boo backe – Nacka gymnasium Då resandet är lågt på dessa linjer till gymnasiet och då det är gångavstånd från både Värm- dövägen och från Nacka trafikplats till gymnasiet från annan trafik föreslås linjerna läggas ned. För linje 452 och 453 handlar det om två avgångar per linje och för linje 454 en avgång.

56(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 484 Sickla udde – Mölnvik Linje 484 övervägs läggas ned då linjen inte haft den positiva utveckling som Trafikförvalt- ningen hoppades på vid införandet.

Norrtälje Paketlösning Linje 620 Åkersberga-Norrtälje Linje 644 Söderhalls trafikplats-Mora vägskäl Linje 655 Söderhalls trafikplats-Norrtälje Huvudanledningen till förslaget är att minska trafiken på en sträcka där få åker och utöka där det finns efterfrågan. Linje 620 föreslås få en ny avgång från Mora vägskäl ca 07:10 till Åkersberga för att er- sätta delar av linje 644 som föreslås dras in. Linje 644 hela linjen föreslås dras in pga. lågt resande. Linje 655 föreslås få en ny avgång cirka kl 07:00 från Norrtälje Söderhalls trafikplats för att ersätta delar av linje 644 som föreslås dras in.

Linje 637 Norrtälje-Grisslehamn Avgången 01:07 från Älmsta och turen 01:50 från Norrtälje fredagar föreslås dras in på grund av lågt antal resande.

Linje 639 Stockholm-Hallstavik Föreslås börja trafikera via nya Arninge station. Vid Arninge station finns det möjlighet att byta till Roslagsbanan och bussar mot bland annat Vallentuna, Vaxholm och Kista.

Linje 639 Stockholm-Hallstavik Avgången 01:20 från Söderhall till Rimbo natt mot måndag-fredag föreslås dras in då den har mycket få resande.

Linje 656 Campus Roslagen-Solbacka Avgångarna kl. 01:04 från Solbackavägen och turen kl. 01:48 från Norrtälje busstation natt mot lördag-söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

57(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 657 Campus Roslagen-Lommarskolan Avgångarna kl. 00:35 från Vigelsjö och turen kl. 01:20 från Norrtälje busstation fredag-lör- dag natt mot lördag-söndag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Linje 676 Stockholm-Norrtälje Linjen föreslås börja trafikera via nya Arninge station. Vid Arninge station finns det möjlig- het att byta till Roslagsbanan och bussar mot bland annat Vallentuna, Vaxholm och Kista. Den föreslagna förändringen gäller ej snabbuss 676X.

Linje 686 Kista centrum-Norrtälje Föreslås läggas ned i sin helhet då den nya Arninge station tas i bruk. Resande från Norr- tälje och Rimbo får då goda omstigningsmöjligheter i Arninge station till och från Kista större delen av dygnet.

Linje 696 Stockholm-Norrtälje Föreslås börja trafikera via nya Arninge station.

Nynäshamn Linje 847 Västerhaninge station-Ösmo centrum Föreslås att turen kl. 00:32 från Västerhaninge station fredag och lördag tas bort på del- sträckan Ribby – Ösmo C. På delsträckan Västerhaninge station – Ribby ersätts den med ny tur på linje 843, likt m-to och söndag.

Linje 848 Västerhaninge-Nynäshamn Avgången kl. 00:13 från Nynäshamn samt turen kl. 01:35 från Västerhaninge station natt mot lördag och söndag föreslås dras in pga. lågt resande.

58(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 849 Ösmo C-Muskö Avgången kl. 01.07 från Ösmo C fredag och lördag föreslås dras in pga. lågt resande.

Linje 852 Nynäshamn-Torö Avgångar som endast trafikeras fredag och lördag 22:15 från Nynäshamn samt returen kl. 22:53 från Torö föreslås dras in pga. lågt antal resande

Linje 854 Nynäshamns stadstrafik Linjen föreslås sluta trafikeras efter kl 22:00 alla veckodagar.

Linje 858 Sandhamn-Grödby Avgången kl. 23:15 från Grödby (Trollsta vsk) fredag och lördag föreslås dras in pga. lågt antal resande.

Nykvarn Linje 780 och 780X Nykvarn-Södertälje centrum Trafiken föreslås reduceras med följande avgångar pga. lågt resande. Måndag till fredag: 780 Avgången 4.59 från Bärvägen. 780X Avgången 19.44 från Södertälje C. 780 Avgången 01.12 från Södertälje C körs enbart natt mot lördag. Lördag: 780 Avgången 05.45 från Bärvägen. 780X Avgångarna 08.18 och 13.29 från Bärvägen. Söndag: 780: Avgången 05.45 från Bärvägen.

Linje 782 Nykvarn-Nygård Avgången från Turingeskolan ca 14:55 anpassas till skolans tider och körs via Rimsjöhöj- den.

59(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Salem Inga förslag på förändringar

Sigtuna Linje 571 Märsta station-Arlanda stad Turtätheten föreslås minskas från 15 minuters trafik till 30 minuters trafik i eftermiddagsrusningen, dagtid föreslås 60 minuters trafik istället 30 minuters trafik. Linjen slutar trafikeras efter kl. 21 måndag-fredag och efter kl. 17 lördag och söndag.

Linje 573A Pinnbackshallen-Ekilla-Pinbackshallen Linjen föreslås få en annan linjesträckning på Stationsgatan och på Atletvägen för att trafik- försörja Midgårdsbadet .

60(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 579 Bålsta-Arlanda Föreslås få en ny linjesträckning, där hållplatsen Cargo City tas bort och linjen trafikerar genom Sigtuna Stadsängar istället.

61(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 583 Märsta-Arlanda-Märsta Två avgångar måndag-torsdag och fem avgångar fredag föreslags att dras in på grund av lågt resande. Resenärer hänvisas till linje 579).

Linje 583 Märsta-Arlanda-Märsta Turtätheten på linje 583 föreslås minskas från kvartstrafik till halvtimmestrafik. Samtrafik med linje 579 ger ändå kvartstrafik på sträckan Märsta station - Arlanda terminalerna.

Linje 589 Östra Steninge-Flygskolan Direktbuss till Arlanda med få resande, därför föreslås linjen dras in i sin helhet.

Sollentuna Paketlösning Linje 524 Arninge (Kundvägen)-Upplands Väsby station Linje 529 Rotebro station-Bollstanäs Linje 531 Upplands Väsby station-Brunnby Vik Linje 533 Upplands Väsby station-Rotebro Linje 534 Upplands Väsby station-Breddenskolan Linje 535 Upplands Väsby station västra-Runby- Upplands Väsby station västra Linje 536 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 539 Upplands Väsby station-Fresta Linje 545 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 545X ny snabbuss variant av 545 Linje 560 Upplands Väsby station-Jakobsberg Linje 560X ny snabbuss variant av 560 Linje 565 Sergels Torg-Brunnby Vik Linje 565X Cityterminalen-Johanneslund Linje 566 Upplands Väsby station-Bollstanäs Linje 568 Upplands Väsby station-Löwenströmska sjukhuset Huvudanledningen till förslaget är att göra linjenätet i Upplands Väsby mer tydligt och snabba upp linjer med regional karaktär samt omfördela trafik som är parallellgående med pendeltåget till/från Stockholm. Pendeltåget till Stockholm kör idag större delen av dygnet i 7,5-minuterstrafik och levererar med en hög punktlighet. Genom att omfördela parallellgå- ende busstrafik och köra den lokalt i Upplands Väsby, samt införa en föreslagen ny snabbgående tvärförbindelse är förhoppningen att få en mer tillförlitlig trafik med högt turutbud.

Linje 524 föreslås få en ny linjesträckning lokalt i Upplands Väsby, längs Stockholmsvägen och Väsbyvägen direkt till stationen istället för att trafikera centrala Upplands Väsby. En ny hållplats på Väsbyvägen ungefär i höjd med Tetorpsvägen föreslås.

62(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 529 För att förbättra tillgängligheten till Rotsunda torg Föreslås linjen få en ny lin- jesträckning genom att trafikera via Rotsunda torg istället för Bollstanäsvägen.

Linje 531 turtätheten på linjen föreslås ökas till 4-8 avgångar i timmen i rusningsriktningen. Tillkommande avgångar ersätter linje 565 och ger passning till fler pendeltåg, vilket möjliggör snabbare resor Brunnby-Vik- centrala Stockholm.

63(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 533 och 534 föreslås få anpassat turutbud så att de saxas, vilket ger 15 minuters trafik dagtid och 30 minuters trafik kvällstid på gemensamma sträckor.

Linje 534 föreslås ta över linje 560s lokala funktion genom att förlängas och trafikera sträckan Bredden - Rotebro station.

Linje 535 föreslås endast trafikeras i rusningstrafik med anpassning till skoltider. Linje 536 och 560X tar över trafikförsörjninguppgiften i området Eds Allé och Njursta.

64(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 539 föreslås läggs ned utbudet föreslås föras över till linje 545 som får samma lin- jesträckning och turutbud som befintliga linje 539.

Linje 545 föreslås få en ny linjesträckning längs trafikplats Glädjen och Vilundaparken. Linjen föreslås få en ökad turtäthet. Linjen ersätter linje 539.

65(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

En ny snabbusslinje föreslås linje 545X som trafikeras i rusningstrafik. Ger snabbare för- bindelser mellan Fresta och Upplands Väsby station. Följande hållplatser föreslås trafikeras: Upplands Väsby station - Lindhemsvägen - Tolanvägen - Carlslund - Hästhagen - Frestada- len - Pepparbodavägen - Älvhagsvägen - Fresta kyrka - Fresta gård - Cedernäsvägen - Läns- mansvägen - Harby - Fresta prästgård - Bollstanäs skola

66(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

67(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 562 Linjen får ett utökat turutbud, så att linjen kommer att trafikeras större delen av dygnet. Ett önskemål har framförts till Upplands Väsby kommun om att få till en ny hållplats norr om Upplands Väsby station västra (Åvägen). Dessutom kommer antalet avgångar att öka i morgon- och eftermiddagsrusningen, som en del av överflyttningen av produktion från linje 565.

Linje 565 och 565X. Dagens utbud på linje 565 och 565X är anpassad till trängselskatten som infördes 2005 för att avlasta pendeltåget. Idag körs pendeltåget med en hög punktlighet i 7 ½ minuters trafik. Då linje 565s uppgift har flyttats över till pendeltåget och linjen har stora regularitets problem på E4:an föreslås resurserna flyttas om till andra linjer i

68(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Upplands Väsby kommun. Som gör att det blir bättre tidshållning och fler avgångar för kommunens invånare. Linjerna 531, 536, 562 och 568 får utökad trafik för att kompensera trafiken på linje 565, 565X. Samt en ny snabb tvärförbindelse linje 560X Kallhäll-Upplands Väsby föreslås.

69(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 568 föreslås få utökad trafik under eftermiddagsrusning pga. positiv resandeutveckl- ing och ökad efterfrågan i samband med omfördelningen av 565/565X produktion.

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

Linje 612 Kista – Danderyds sjukhus Linjen föreslås utökas till att få heldags- och helgtrafik i syfte att erbjuda tvärförbindelser för nordostsektorn mellan nya bytespunkten Arninge station och Kista. Linjen föreslås i detta förslag att trafikeras med 15-minuterstrafik i rusningstrafik, övrig tid vardagar samt helger med 30-minuterstrafik. I och med att Arninge station planeras öppnas i december bedöms att sträckan Arninge – Danderyds sjukhus på linje 612 inte längre behövs då den i princip går parallellt med Roslagsbanan. Området har Roslagsbanan, motorvägsbussar, linje 629 och linje 608 för resor mot innerstaden.

70(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 527 Sollentuna station – Smedstorp Med anledning av att boende i Södersätra har långt avstånd till närmaste hållplats och att resandet vid Smedstorp och Norrsätra vändplan är lågt, föreslås linjen dras om genom Sö- dersätra bostadsområde med Norrsätra som ny ändhållplats. Förslaget kan genomföras om kommun anlägger en vändplan.

71(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 520 Sollentuna station – Holmboda Linjens avgångar 01:09 och 02:09 från Sollentuna till Holmboda samt 01:54 från Rotebro till Holmboda föreslås dras in.

Linje 525 Sollentuna station – Viby Linjens avgångar 01:23 och 02:23 från Norrviken till Viby samt 01:11 från Viby till Norrvi- ken föreslås dras in.

Linje 514 Spånga station – Sollentuna station Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Solna Linje 505 Solna centrum – Bagartorp Linje 505 föreslås få ändrad linjesträckning genom Järvastaden via Brotorpsvägen/Gunnar- bovägen istället för Friedenborgsvägen. Boende i området får närmare till kollektivtrafiken samt att den planerade idrottsplatsen trafikförsörjs. Nuvarande körväg via Friedensborgs- vägen kommer fortsatt att trafikeras av linje 540. Förslaget kan bara genomföras om infrastrukturen i området lever upp till Trafikförvaltningens riktlinjer.

72(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 513 Solna C – Solna station – Hagalund – Solna C Linjen föreslås trafikeras med 15-minuterstrafik 07:00 – 07:30 istället för dagens 06:00 – 09:30. Linjen föreslås trafikeras med 60-minuterstrafik efter kl. 21:00 samt före 10:00 lör- dagar och söndagar.

Linje 129 Solna C – Brommaplan Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås kortas av på sträckan Ulriksdals station – Universitetet. Ny linjesträckning för nattavgångarna föreslås bli Tensta C – Ulriksdals station.

Stockholm Innerstad Paketlösning Linje 71 Slussen – Jarlaberg Linje 403 Slussen – Hästhagen Linje 465 Nacka strand – Fisksätra stn – Nacka strand Syftet med förslaget är att minska trafiken på sträckor och i områden som kommer drabbas av många vägarbeten och därmed får sämre framkomlighet. Förslaget frigör även utrymme i Slussen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit, något som inte är möjligt idag pga kapacitetsproblem i terminalen.

På sträckan Slussen - Sickla udde föreslås 10- till 15-minuterstrafik i högtrafik, övrig tid 30- minuterstrafik. Trafikeringstiden på veckodagar föreslås bli ca kl 06:00-23:00, helger ca kl 07:00-23:00. Till Hästhagen föreslås 30-minuterstrafik på veckodagar ca kl 06:00-21:00 och på helger ca kl 10:00-18:00.

Sträckan Sickla allé - Nacka Forum får med förslaget lägre turtäthet. Sträckan trafikförsörjs dock även fortsättningsvis av linje 821 och 840 samt att det finns annan kollektivtrafik inom gångavstånd. Sträckan Forum Nacka - Jarlaberg får högre turtäthet men något kortare trafikeringstider då linjen på denna sträcka föreslås ersättas av linje 465 genom en för- längning av denna från Nacka strand till Jarlaberg.

73(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

74(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 423 Medborgarplatsen – Gustavsbergs Lugnet Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Linje 425 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Detta paket förutsätter föreslagna paket avseende linjerna 71, 403 och 465.

För att bättre trafikförsörja Farsta slott, Gustavsbergs hamn, Munkmora och Lugnet med en bytesfri motorvägsförbindelse till och från Stockholm föreslås en omfördelning av resurser från linje 422 och 425 till linje 423 så att linje 423 kan trafikeras dubbelriktat vardagar ca kl 06:00-21:00 och helger 10:00-18:00, istället för som idag i rusningsriktningen under rusningen på vardagar. Linjen föreslås även trafikera Slussenterminalen i stället för som idag till Medborgarplatsen. Detta eftersom infrastrukturen kring Medborgarplatsen inte medger dubbelriktad trafik.

Då linje 423 enligt förslaget får ett ökat utbud kan linje 422 kortas av till Gustavsberg C istället för att gå till Lugnet under de tider linje 423 trafikeras.

Även linje 425 kan då få ett minskat utbud så den bara trafikeras i högtrafikens rusningsriktning. På morgonen oförändrad turtäthet, på eftermiddagen körs 20-minuterstrafik sam- ordnat med linje 423, så att det blir 10-minuterstrafik Slussen - Gustavsberg Lugnet. Att föra över heldagstrafikeringen från linje 425 till 423 ger en bättre yttäckning och en bättre trafiklösning i Gustavsbergsområdet i stort.

Linje 484 Sickla udde – Mölnvik Linje 484 övervägs läggas ned då linjen inte haft den positiva utveckling som Trafikförvalt- ningen hoppades på vid införandet.

75(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås dras in på sträckan Ulriksdals station – Universitetet.

Paketlösning Linje 802 Gullmarsplan-Tyresö C Linje 873 Gullmarsplan-Nyfors Linje 875 Gullmarsplan-Tyresö kyrka Linje 812C Stockholm C-Tyresö C Linje 813C Stockholm C -Nyfors Linje 815C Stockholm C -Tyresö kyrka Förslaget ger fler direktresor från och till centrala Stockholm och frigör utrymme i Gull- marsplansterminalen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit.

Linjerna 812C, 813C samt 815C övervägs att börja trafikeras även mellan morgon- och eftermiddagsrusningen. Linjerna föreslås trafikera med 30 minuters turtäthet i båda riktningar. I samband med detta föreslås linjerna 802, 873 samt 875 glesas ut något under dessa tider. Dessa tre linjer övervägs att trafikeras med 20 minuters trafik mot dagens 15 minuters trafik.

Stockholm Söderort Paketlösning Linje 143 Älvsjö stn – Hökarängen Linje 182 Hökarängen – Sköndalsbro Paketlösningen syftar till att skapa ett bättre anpassat utbud som matchar efterfrågan, by- tesfria resor Sköndal - Högdalen samt bättre plats för övriga linjer vid Hökarängen.

Vändningarna för både linje 143 och 182 i Hökarängen är tidskrävande och tar upp yta som bättre behövs för linjerna 172, 173, 803 som går genomgående på Örbyleden. Vidare har linje 143 hög belastning på sträckan Högdalen - Älvsjö och låg beläggning på sträckan Hög- dalen - Hökarängen.

Linje 143 övervägs därför att förlängas från Hökarängen till Sköndalsbro och ersätta linje 182 som därmed föreslås läggas ned. En omfördelning av resurser medför att det går att köra tätare på den hårt belastade sträckan Älvsjö - Högdalen och glesare på sträckan Hög- dalen - Hökarängen - Sköndalsbro.

Öster om Högdalen föreslås 20-minuterstrafik i högtrafik, övrig tid var 30-minuterstrafik. Efter kl 22:00 vänder alla turer i Högdalen. Sköndalsbro föreslås även fortsättningsvis trafikeras endast måndag - fredag 06:00-19:00. På sträckan Älvsjö - Högdalen föreslås 10-minuterstrafik i högtrafik och var 7:e minut från Högdalen i maxtimmen.

76(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

77(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 144 Gullmarsplan - Fruängen Utbudet på sträckan Fruängen – Älvsjö föreslås justeras på vardagar från 10- till 12/15-minuterstrafik i högtrafik, samt från 20- till 30-minuterstrafik kl 19:00-21:00.

78(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

79(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Tänkt trafikeringstid är ca 06:30-09:00 och 14:30-18:00. På sommaren samma trafikeringstider men med ca 30-minuterstrafik. Under helger och högsommar trafikeras inte linjen.

Linjen får ett något ökat och omfördelat utbud så det blir 20-minuters trafik hela morgonen och eftermiddagen.

Så här ser de nya linjesträckningarna ut tillsammans i paketförslaget.

80(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Paketlösning Linje 709 Huddinge station – Länna handelsplats Linje 744 Högdalen – Balingsnäs Då Gladö kvarn har vuxit i invånarantal och resandet överstiger vad utbudet på linje 709 kan hantera föreslås att linje 709 slutar trafikera Gladö kvarn och att i stället linje 744 för- längs från Balingsnäs till att trafikera Gladö kvarn. Gladö kvarn får därigenom avsevärt högre turtäthet.

81(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 740 Kungens kurva – Huddinge stn Eftersom resandet på de kortturer som finns på helger med linje 740 på Skärholmen - Kungens ryms inom ordinarie trafik föreslås dessa avgångar dras in.

Linje 742 Farsta – Huddinge sjh De två förstärkningsavgångarna från Skogås C kl 07:06 resp från Vallstigen kl 07:22 före- slås dras in då resandet ryms inom den ordinarie trafiken.

Linje 808 Gullmarsplan-Djurgårdsvägen Föreslås stanna för av och påstigning på hållplatsen Hanviken på Vendelsövägen i riktning mot Gullmarsplan, för att jämna ut belastningen på busslinjer som trafikerar stråket på Gudöbroleden. Linjesträckningen påverkas ej utan det är endast ett stopp som tillkommer längs befintlig körväg.

82(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 828 Farsta C-Dreviksstrand Föreslås att de nattavgångar som trafikeras natt mot lördag - söndag och helgdag på linje 828 läggs ned i sin helhet pga. lågt resande.

Stockholm Västerort Linje 591 Nattlinje Bro-Stockholm C Avgången lördag och söndag från Stockholms central ca 04:20 föreslås dras in på grund av lågt resande.

Linje 127 Brommaplan – Nockebyhov Trafikeringen på linjen föreslås dras in efter kl. 21:00 alla dagar samt före kl. 10:00 på lör- dagar och söndagar.

Linje 114 Alvik - Minneberg - Traneberg – Alvik Trafikdygnets sista avgång på vardagar och trafikdygnets två sista avgångar natt mot lördag och söndag föreslås dras in.

Linje 118 Hallonbergen – Vällingby Linjens sista avgång fredag- och lördagsnätter föreslås dras in.

Linje 119 Backlura – spånga station Nattrafiken föreslås dras ned med varannan avgång i vardera riktningen fredag- och lör- dagsnätter.

83(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

Linje 129 Solna C – Brommaplan Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås dras in på sträckan Ulriksdals station – Universitetet.

Linje 514 Spånga station – Sollentuna station Linjens nattavgångar föreslås dras in.

84(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Sundbyberg Linje 118 Hallonbergen – Vällingby Linjens sista avgång fredag- och lördagsnätter föreslås dras in.

Linje 515 Odenplan – Sundbybergs station Linjens trafikering på helger föreslås ändras. På lördagar föreslås linjen trafikeras med 15- minuterstrafik från kl. 11:00 istället för 08:00 samt så föreslås trafikeringen avslutas 21:00 istället för 22:00. På söndagar föreslås linjen trafikeras med 15-minuterstrafik från kl. 11:00 istället för 09:30 samt så föreslås trafikeringen avslutas 18:00 istället för 22:00.

Linje 129 Solna C – Brommaplan Linjens nattavgångar föreslås dras in.

Linje 540 Tensta C – Universitetet Linjens nattavgångar föreslås dras in på sträckan Ulriksdals station – Universitetet.

Linje 591 Nattlinje Bro-Stockholm C Avgången lördag och söndag från Stockholms central ca 04:20 föreslås dras in på grund av lågt resande.

Södertälje

Paketlösning Linje 751 Hovtorp-Ritorp Linje 754 Geneta-Pershagen Linje 787 Södertälje C-Överenhörna Hållplatsen Linnegatan föreslås dras in i båda riktningar då den har få på/avstigande per dag. På så viss snabbas linje 751 upp detta berör även en avgång vardera på linjerna 754 och 787.

85(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 758 Geneta-Östertälje station Föreslås snabbas upp genom att inte längre stanna på hållplatsen Fritidsvägen mot Söder- täljecentrum, närmsta hållplats är Gymnastikvägen som ligger på ett avstånd av 150 meter från Fritidsvägen.

Linje 758 Geneta-Östertälje station Natt mot lördag-söndag: Avgången ca 01:18 från Scania rinken till Södertälje C föreslås dras in pga. låg belastning.

Linje 759 Glasberga-Astra backen Natt mot lördag-söndag: Avgången ca 01:53 från Astrabacken-Glasberga föreslås dras in dras in pga. låg belastning.

Linje 780 och 780X Nykvarn-Södertälje centrum Trafiken föreslås reduceras med följande avgångar pga. lågt resande. M-F: 780: Avgången 4.59 från Bärvägen. 780X: Avgången 19.44 från Södertälje C. 780: Avgången 01.12 från Södertälje C körs enbart natt mot lördag och söndag.

Lördagar: 780: Avgången 05.45 från Bärvägen. 780X: Avgångarna 08.18 och 13.29 från Bärvägen.

86(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Söndagar: 780: Avgången 05.45 från Bärvägen.

Linje 784 Södertälje C-Norrvrå Natt mot lör-sön: Avgången ca 02:12 och 02:40 från Järna föreslås dras in dras in pga. låg belastning.

Tyresö Linje 808 Gullmarsplan-Djurgårdsvägen Föreslås stanna för av och påstigning på hållplatsen Hanviken på Vendelsövägen i riktning mot Gullmarsplan, för att jämna ut belastningen på busslinjer som trafikerar stråket på Gudöbroleden. Linjesträckningen påverkas ej utan det är endast ett stopp som tillkommer längs befintlig körväg.

Paketlösning Linje 802 Gullmarsplan-Tyresö C (HANTYÖ2208). Linje 873 Gullmarsplan-Nyfors (HANTYÖ2208). Linje 875 Gullmarsplan-Tyresö kyrka (HANTYÖ2208). Linje 812C Stockholm C-Tyresö C Linje 813C Stockholm C -Nyfors

Linje 815C Stockholm C -Tyresö kyrka Förslaget ger fler direktresor från och till centrala Stockholm och frigör utrymme i Gull- marsplansterminalen vilket innebär att det går att köra annan trafik dit.

Linje 820 Trollbäcken-Skällsättra-Trollbäcken Linjen föreslås läggas ned i sin helhet då den har lågt resande och en otydlig uppgift.

87(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Täby Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

88(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

89(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 624 Danderyds sjukhus – Åkersberga station Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 624C Stockholm (Humlegården) – Åkersberga Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 625 Danderyds sjukhus-Söderhall Linjen föreslås kortas när den nya Arninge station öppnas. Linjen föreslås få ny sträckning Arninge station-Angarn-Söderhall. Vid den nya stationen i Arninge finns det goda möjlighet att byta till Roslagsbanan till och från Täby/Stockholm och bussar mot bland annat Vallen- tuna, Vaxholm och Kista.

Linje 626 Danderyds sjukhus – Ljusterö Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 628 Danderyds sjukhus – Margretelund Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

90(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 628 C Danderyds sjukhus – Margretelunds centrum Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Paketlösning Linje 670 Stockholm (Tekniska högskolan) - Vaxholm (Söderhamnsplan) Linje 670X Stockholm (Tekniska högskolan) - Vaxholm (Söderhamnsplan) Linje 670 föreslås trafikera nya Arninge station för bytesmöjligheter till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen, exempelvis mot Kista och Norrtälje. Avgångarna 00.14 från Vaxholm samt 01.10 från Tekniska högskolan föreslås dras in natt mot måndag- fredag. Stoppet vid Arninge station innebär något längre resandetid för genomgående resor till/från Stockholm vilket avses kompenseras med ny linje, 670X, som endast trafikeras i rusningen och inte trafikerar Arninge station.

91(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 680 Stockholm (Humlegården) – Resarö Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 699 Tekniska högskolan – Vaxholm (Söderhamnsplan) Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Linje 694 Danderyds sjukhus – Margretelund – Danderyds sjukhus Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

Linje 696 Stockholm-Norrtälje Föreslås börja trafikera via nya Arninge station.

92(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 698 (Odenplan -) Danderyds sjukhus – Österskärs station I syfte att möjliggöra byten vid Arninge station samt att linjen ej behöver skaftköra från Vaxholmsvägen via Rydbo och åter till Vaxholmsvägen föreslås linjen från Danderyd gå via E18 fram till Arninge stations motorvägshållplats för att därmed svänga av vid Arninge norra mot Rydbo. Från Rydbo är sträckan oförändrad. Avgången 01.48 natt mot måndag - fredag från Danderyds sjukhus föreslås dras in.

Linje 627 Kista C – Åkerby industriområde Linjen föreslås sluta trafikera sträckan Täby C – Åkerby industriområde och få ny ändhåll- plats Täby C. Resenärer från/till Åkerby industriområde hänvisas till Galoppfältet eller Ke- mistvägen.

93(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 617 Täby C – Hägernäs – Täby C Linjen föreslås få färre avgångar vardagkvällar, övergång till 60-minuterstrafik föreslås ske vid 20:00.

Linje 619 Täby C – Näsbypark – Täby C Linje 619 föreslås få utökad turtäthet kvällstid.

Linje 610 Danderyds sjukhus – Rosengården Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 02:27 och 03:27 föreslås dras in.

Upplands- Bro Paketlösning Linje 556 Bro centrum – Smidö - Ådö Föreslås utökas med tre extra avgångar i rusningstrafik för att skapa bättre trafik från/till nybyggnationsområdet Tegelhagen.

Linje 558 Kungsängens station – Brunna ind. – Livgardet – Håtuna Föreslås få förlängd linjesträckning i Brunna industriområde för att bättre täcka upp den expanderande delen av industriområdet samt en extra avgång tidig fm. Linjen föreslås också få en extra tur till Håtuna på kvällstid.

94(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Upplands Väsby Linje 524 Arninge (Kundvägen)-Upplands Väsby station Föreslås förlängas till nya Arninge station från Kundvägen. Vid Arninge station finns det möjlighet att byta till Roslagsbanan och bussar mot bland annat Norrtälje och Vaxholm.

95(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Huvudanledningen till förslaget är att göra linjenätet i Upplands Väsby mer tydligt och snabba upp linjer med regional karaktär samt omfördela trafik som är parallellgående med pendeltåget till/från Stockholm. Pendeltåget till Stockholm kör idag större delen av dygnet i 7,5-minuterstrafik och levererar med en hög punktlighet. Genom att omfördela parallellgående busstrafik och köra den lokalt i Upplands Väsby, samt införa en föresla- gen ny snabbgående tvärförbindelse är förhoppningen att få en mer tillförlitlig trafik med högt turutbud.

Linje 529 För att förbättra tillgängligheten till Rotsunda torg Föreslås linjen få en ny lin- jesträckning genom att trafikera via Rotsunda torg istället för Bollstanäsvägen.

96(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 531 turtätheten på linjen föreslås ökas till 4-8 avgångar i timmen i rusningsriktningen. Tillkommande avgångar ersätter linje 565 och ger passning till fler pendeltåg, vilket möjliggör snabbare resor Brunnby-Vik- centrala Stockholm.

Linje 533 och 534 föreslås få anpassat turutbud så att de saxas, vilket ger 15 minuters trafik dagtid och 30 minuters trafik kvällstid på gemensamma sträckor.

Linje 534 föreslås ta över linje 560s lokala funktion genom att förlängas och trafikera sträckan Bredden - Rotebro station.

Linje 535 föreslås endast trafikeras i rusningstrafik med anpassning till skoltider. Linje 536 och 560X tar över trafikförsörjninguppgiften i området Eds Allé och Njursta.

97(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 539 föreslås läggs ned utbudet föreslås föras över till linje 545 som får samma lin- jesträckning och turutbud som befintliga linje 539.

Linje 545 föreslås få en ny linjesträckning längs trafikplats Glädjen och Vilundaparken. Linjen föreslås få en ökad turtäthet. Linjen ersätter linje 539.

98(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

En ny snabbusslinje föreslås linje 545X som trafikeras i rusningstrafik. Ger snabbare för- bindelser mellan Fresta och Upplands Väsby station. Följande hållplatser planeras att trafikeras: Upplands Väsby station - Lindhemsvägen - Tolanvägen - Carlslund - Hästhagen - Fresta- dalen - Pepparbodavägen - Älvhagsvägen - Fresta kyrka - Fresta gård - Cedernäsvägen - Länsmansvägen - Harby - Fresta prästgård - Bollstanäs skola.

99(114 )

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 560 som är en linje där många resenärer åker långa resor föreslås få en snabbare linjesträckning mellan Upplands Väsby station - Bredden och Rotebro station. Linjen fö- reslås ta över linje 566 trafikuppgift på sträckan Upplands Väsby station-Bredden norra.

100(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 560X föreslås blir en ny snabbtvärförbindelse mellan Upplands Väsby och Kall- häll. Planeras att trafikeras i rusningstrafik. Följande hållplatser föreslås trafikeras med denna nya linje: Upplands Väsby station, Optimusvägen, Edsvägen, Edsparken, Söderby, Katrinedal, Gokartvägen, McDona lds, Rättaren, Kolarängsvägen, Turbingränd,Metallvägen, Kärnmakargränd och Kallhälls station.

101(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 562 Linjen får ett utökat turutbud, så att linjen kommer att trafikeras större delen av dygnet. Ett önskemål har framförts till Upplands Väsby kommun om att få till en ny hållplats norr om Upplands Väsby station västra (Åvägen). Dessutom kommer antalet avgångar att öka i morgon- och eftermiddagsrusningen, som en del av överflyttningen av produktion från linje 565.

Linje 565 och 565X. Dagens utbud på linje 565 och 565X är anpassad till trängselskat- ten som infördes 2005 för att avlasta pendeltåget. Idag körs pendeltåget med en hög punktlighet i 7 ½ minuters trafik. Då linje 565s uppgift har flyttats över till pendeltåget och linjen har stora regularitets problem på E4:an föreslås resurserna flyttas om till andra linjer i Upplands Väsby kommun. Som gör att det blir bättre tidshållning och fler avgångar för kommunens invånare. Linjerna 531, 536, 562 och 568 får utökad trafik för att kompensera trafiken på linje 565, 565X. Samt en ny snabb tvärförbindelse linje 560X Kallhäll-Upplands Väsby föreslås.

102(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

103(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 568 föreslås få utökad trafik under eftermiddagsrusning pga. positiv resandeutveckl- ing och ökad efterfrågan i samband med omfördelningen av 565/565X produktion.

Vallentuna Linje 625 Danderyds sjukhus-Söderhall Linjen föreslås kortas när den nya Arninge station öppnas. Linjen föreslås få ny sträck- ning Arninge station-Angarn-Söderhall. Vid den nya stationen i Arninge finns det goda möjlighet att byta till Roslagsbanan till och från Täby/Stockholm och bussar mot bland annat Vallentuna, Vaxholm och Kista.

104(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 639 Stockholm-Hallstavik Avgången 01:20 från Söderhall till Rimbo natt mot måndag-fredag föreslås dras in då den har mycket få resande.

105(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 660 Vallentuna-Ormsta-Vallentuna Ny linjesträckning föreslås som ersätter ringlinjerna 660H och 660V. Linjen startar i Gustavslund som tidigare inte har haft någon linjetrafik och körs via Hagaskolan- Vallen- tuna centrum- västra delarna av Vallentuna till Östra Ormsta. Linjen föreslås köras med samma regularitet och öppettider som 660H och 660V.

Linje 664 Vallentuna station-Uthamra Linjen föreslås glesas ut till 60 minuterstrafik i rusningen istället för 30 minuterstrafik. Lin- jen slutar trafikera efter ca kl 19:00 måndag-fredag. Samt nya öppetider lördag och söndag ca 10:00-18:00

Linje 696 Stockholm-Norrtälje Föreslås börja trafikera via nya Arninge station.

Linje 610 Danderyds sjukhus – Rosengården

106(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linjen föreslås få färre avgångar natt mot fredag och lördag, avgångarna från Danderyd 02:27 och 03:27 föreslås dras in.

Vaxholm Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

107(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 699 Tekniska högskolan – Vaxholm (Söderhamnsplan) Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Linje 681 Kulla vägskäl – Vaxholm (Söderhamnsplan) Linjen föreslås kortas av och enbart trafikera sträckan Bogesunds gård – Vaxholm (Söder- hamnsplan). Under sommartidtabell förlängs linjen till Golfbanan. Linjen föreslås även snabbas upp inom Vaxholm, hållplatserna Norrbergsskolan, Församlingsgården samt vink- hållplatser dras in.

108(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Värmdö Paketlösning Linje 420 Slussen – Gustavsbergs C Linje 410 Slussen – Saltängen Linje 413 Slussen – Talludden Linje 414 Slussen – Tollare – Orminge C Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet För att skapa bättre förbindelser mellan Gustavsberg och centrala Nacka och Sickla med köpcentrum och koppling till Tvär- och Saltsjöbanorna samt då linje 425 föreslås trafikeras i högtrafikens rusningsriktning föreslår Trafikförvaltningen att linje 420 trafikeras dubbelriktat var 30:e minut under vardagar ca kl 06:00-20:00 i stället för som idag i rusningsriktningen under rusningen.

Paketlösning Linje 423 Medborgarplatsen – Gustavsbergs Lugnet Linje 422 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Linje 425 Slussen – Gustavsbergs Lugnet Detta paket förutsätter även att paketet avseende linjerna 71, 403 och 465 genomförs.

109(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

06:00-21:00 och helger 10:00-18:00, istället för som idag i rusningsriktningen under rusningen på vardagar. Linjen föreslås även trafikera Slussenterminalen i stället för som idag till Medborgarplatsen. Detta eftersom infrastrukturen kring Medborgarplatsen inte medger dubbelriktad trafik.

Då linje 423 enligt förslaget får ett ökat utbud kan linje 422 kortas av till Gustavsberg C istället för att gå till Lugnet under de tider linje 423 trafikeras.

Linje 428 Gustavsbergs C – Björkviks brygga Linje 429 Gustavsbergs C – Idalen Linje 430 Gustavsbergs C – Eknäs brygga Linje 467 Gustavsbergs C – Hålludden Om förslaget att utöka trafiken på linje 423 genomförs föreslås att linje 428, 429, 430 och 467 får genare linjesträckning Gustavsberg C – Värmdö marknad. Linjerna föreslås ej längre köras via Chamottevägen, Båtvägen, Rättarvägen och Idrottsvägen utan bara gå via Gustavsbergs allé.

110(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 484 Sickla udde – Mölnvik Linjen övervägs läggas ned då linjen inte haft den positiva utveckling som trafikförvalt- ningen hoppades på vid införandet.

Österåker Linje 624 Danderyds sjukhus – Åkersberga station Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

Linje 626 Danderyds sjukhus – Ljusterö Linjen föreslås trafikera den nya hållplatsen Arninge station för bytesmöjligheter till Ro- slagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen.

111(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 694 Danderyds sjukhus – Margretelund – Danderyds sjukhus Linjen föreslås trafikera Arninge station.

Paketlösning Linje 615 Täby C – Kulla vägskäl Linje 683 Åkersberga stn – Danderyds sjukhus För att anpassa busstrafiken till nya Arninge station föreslås linje 615 trafikera Arninge station vilket möjliggör byten till Roslagsbanan och övriga busslinjer som trafikerar stationen. Linje 615 föreslås samtidigt förkortas med sträckan Arninge – Kulla vägskäl, ny linjesträck- ning blir Täby C – Arninge station. Linjen föreslås få högre turtäthet. En avgång på sträckan Arninge - Ullna strand (Norrtorpsvägen) föreslås tillkomma för anslutning från Stock- holmståget ca. 01:00. Trafikeringen på sträckan Arninge – Kulla vägskäl övertas av linje 683, som förlängs från Kulla vägskäl via Rydbo till Arninge station. Alla turer planeras gå till Arninge station vilket innebär att dagens turer till/från Danderyds sjukhus ersätts med turer till/från Arninge. Trafikeringen på linje 683 föreslås prioritera passning med tåg i rusningsriktningen vid Arninge och Rydbo samt så föreslås utökade avgångar kvällstid alla dagar.

112(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 685 Åkersberga station – Kista C Linjens trafikering dagtid samt sista kvällsavgången föreslås dras in. Linjen föreslås endast trafikeras morgon- och eftermiddagsrusning.

113(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 633 Åkersberga station – Margretelunds C – Åkersberga station Linjen föreslås få färre avgångar kvällstid, från ca kl. 19 föreslås 60-minuterstrafik istället för dagens 30-minuterstrafik.

114(11 4)

Trafikförvaltningen PM Diarienummer Trafikavdelningen 2021-03-12 TN 2020-1386

Infosäk. klass

K1 (Öppen)

Linje 622 Åkersberga station – Skärgårdsstad Linjen föreslås få färre avgångar kvällstid, från ca kl. 19 föreslås 60-minuterstrafik istället för dagens 30-minuterstrafik.

Linje 622X Åkersberga station – Skärgårdsstad Linjens avgång 01.09 natt mot fredag och lördag föreslås dras in. ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1]

Utskottet Botkyrka som plats 2021-05-06 Kod:1.1.3.1

Referens Mottagare Deniz Bulduk Utskottet Botkyrka som plats [email protected]

Muntlig information – Redovisning av koldioxidbudget Förslag till beslut Utskottet Botkyrka som plats noterar informationen till protokollet.

Sammanfattning Gunilla Isgren, miljöutredare, redogör för ärendet.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

KOLDIOXIDBUDGET 2020–2040 BOTKYRKA KOMMUN

DEL 1 AV BOTKYRKA KOMMUNS SLUTRAPPORT I PROJEKTET KOLDIOXIDBUDGETAR 2020-2040 (BERÄKNAT ÅR 2019)

OM KLIMATLEDARSKAPSNODEN RÄTTIGHETER Klimatledarskapsnoden, CCL, vid Naturresurser och håll- Innehållet i denna rapport uppmuntras att användas bar utveckling, Uppsala Universitet är sätet för den gäst- och bearbetas i enlighet med CC BY 2.5 SE under för- professur i klimatledarskap som möjliggjorts genom do- utsättning av metoden för att beräkna koldioxdbudget- nation från Zennström Philantrophies. Noden angriper arna är densamma som i denna rapport. Referens ska några av de mest utmanande frågorna som mänsklig- lämnas enligt nedan. heten ställs inför kopplat till klimatförändringarna och bidrar med att utveckla nya lösningar och till transfor- REFERERAS SOM mativ omställning i skärningspunkten mellan vetenskap, Kevin Anderson, Jesse Schrage, Isak Stoddard, Aaron politik och innovation. Tuckey, Martin Wetterstedt & Jakob Willerström. 2020. Koldioxidbudget för Botkyrka kommun 2020-2040: OM RAMBOLL Del I (2020). Klimatledarskapsnoden, Uppsala Univer- Teknik för teknikens skull är meningslös. Men rätt använd sitet/Tyndall Centre, Sverige/UK. kan den förbättra både vardagen och världen. Vi kallar det Engineering for life. Ramboll är en samhällsrådgivare KONTAKT som designar framtidens städer och samhällen. Vi drivs För frågor om projektet och rapporten, kontakta av nytänkande lösningar och tror på att ge till samhället. projektledaren Martin Wetterstedt Som stiftelseägt bolag har vi möjlighet att leva efter våra [email protected] värderingar och arbeta långsiktigt med att skapa hållba- eller Åsa Soutukorva Swanberg, ra samhällen där människor och miljö blomstrar. [email protected].

OM RAPPORTEN TILLGÄNGLIG PÅ WEBBEN Detta är 4:e versionen rapporter med beräknade koldi- Rapporten finns för nerladdning på: http://clima- oxidbudgetar från CCL. Huvudsakliga förändringar är i techangeleadership.blog.uu.se/koldioxidbudgetar/ denna version att den globala budgeten anpassats till SR1.5 (tidigare AR5), utrikes flygresor är exklusive hög- höjdseffekten, utsläpp från personbilar bokförts i kommunen där ägaren är skriven istället för enligt RUS, och utsläpp från stora industriella anläggningar har plockats bort från lokala budgetar. Vår förhoppning är att framö- ver sammanställa hur mycket avfall som går till förbrän- ning i respektive kommun och bokföra utsläppen däref- ter. Idag bokförs utsläppen där förbränningen sker. Omslagsfoto: Lucas Blervaque 2018 © 3. KOLDIOXIDBUDGETAR 2020-2040

KOLDIOXIDBUDGETAR 2020-2040

Vid Uppsala Universitet finns sedan 2015 en roterande gästprofessur i klimatledarskap inrättad. Kevin Ander- son, professor vid Tyndall Centre for Climate Change Research i Manchester, var den andra i ordningen att inneha professuren. Kevin Anderson är pionjär inom arbetet med att omvandla den globala koldioxidbudgeten till nationell och lokal nivå och har bland annat tagit fram en budget för Manchester (Kuriakose et al., 2018), Skottland samt för England via deras Climate Change Act. År 2017 tog Järfälla kommun kontakt med klimatledarskapsnoden (CCL) och undrade om Järfälla kunde få en koldioxidbudget beräknad (Anderson et al., 2017). När projektet var klart tog fler kommuner samt län kontakt med CCL och bad att få budgetar beräknade.

Det stora intresset resulterade i att det under 2018 startades ett projekt, Koldioxidbudgetar 2020-2040, i samarbete med Ramboll, för att beräkna budgetar åt fler kommuner, regioner och län. Aktuell rapport är en del av upplaga fyra av arbetet med lokala koldioxidbudgetar.

Framförallt under upplaga två, men även under de senaste omgångarna, har en dialog förts med deltagande organisationer via mail och möten. Mötena har syftat till att behovsanpassa innehållet i rapporterna samt att budgeten är utmaningens storlek och svårhet. Att anta författarna får ta del av kommunala och regionala per- mål i enlighet med denna rapport handlar inte om att spektiv, kunskaper och erfarenheter. sätta mål som bedöms möjliga att uppnå utan om mål utifrån en annan innebörd av ordet. Det handlar om att ansluta sig till en vetenskaplig beskrivning av klimat- Vad är en koldioxidbudget? utmaningen och i ord och handling bekräfta dess re- levans och dignitet. Det handlar om att visa ledarskap. Men kommunen, regionen eller länet har själva inte rå- Den globala koldioxidbudgeten är den begränsade dighet att kontrollera om målet nås eller inte. Faktum är totala mängd koldioxid – det utsläppsutrymme – som att rådigheten är spridd över många aktörer och nivåer kan släppas ut till atmosfären för att klara ett visst tem- i samhället. Ingen enskild aktör kommer vara ansvarig peraturmål. Den kan brytas ner och fördelas i tid och för att vi klarar eller inte klarar målet, alla behövs. Att rum och därigenom uttryckas som lokala årliga koldi- fler av samhällets aktörer sätter vetenskapligt baserade oxidbudgetar. mål för att begränsa klimatpåverkan tror författarna är enda vägen fram. I det ingår att öppet erkänna att vi En koldioxidbudget är en siffra – mängd koldioxid – – samhället, framförallt vi i västvärlden – hittills fatalt med tillhörande förslag på minskningstakt för att inte misslyckats. Vi har redan förändrat klimatet med ca 1°C, släppa ut mer än denna. Men budgeten består också av vilket redan lett till stor skada för människor, djur och de tolkningar av vad Parisavtalet innebär och möjlig- natur, ekosystem, samhället och ekonomin. Nu är det heten till så kallade negativa utsläpp. Budgeten hjälper en kamp mot klockan om att begränsa klimatföränd- till att konkretisera vad det innebär att koldioxid acku- ringarna. Ju mindre de blir desto bättre för alla. muleras i atmosfären, och att CO2-utsläpp därför måste betraktas ur ett kumulativt perspektiv.

Det är detta arbete som gjorts i detta projekt för svens- Koldioxidbudgetmetodens status ka kommuner, regioner och län för åren 2020-2040. Efter 2040, då utsläppen redan måste vara på ca 4 % Den globala koldioxidbudgetens storlek i denna rap- av idag, måste utsläppen fortsätta att sjunka mot noll. port baserar sig på IPCC:s (Intergovernmental Panel on Climate Change) Special Report, SR1.5. I denna har IPCC angett att den globala koldioxidbudgeten för att Från ord till handling klara 1,5 gradersmålet är större än tidigare beräknat, dock med en stor osäkerhet. Sannolikt kommer en mer grundläggande analys av detta komma i IPCC:s Assess- Det kanske mest slående, svårsmälta och eventuellt ment Report 6 som förväntas publiceras 2022. provocerande innehållet i den underliggande koldioxid- 4. KOLDIOXIDBUDGETAR 2020-2040

Metoden för att räkna fram koldioxidbudgetar bygger Syftet med en lokal koldioxidbudget är att stärka den på vetenskapligt granskad forskning och uppfyller på lokala nivån i att bidra till att hålla Parisavtalet genom så sätt vissa kvalitetskrav. Men att gå från forskning att: 1) beräkna relevanta målnivåer, 2) hitta statistik- till tillämpning skapar oftast utmaningar, så även i det- mått som i så stor utsträckning som möjligt stärker den ta fall. Ju mindre enheter utsläppen delas upp i, de- lokala nivån både i att förstå sin klimatpåverkan och sto svårare kan det bli att bestämma var ett utsläpp kommunicera detta med olika aktörer, samt 3) bidra till ska bokföras. I rapporten har vi varit pragmatiska och att identifiera och prioritera bland potentiella åtgärder. använt tillgänglig statistik, även i de fall då vi egentli- Den tredje punkten är kanske den viktigaste men också gen skulle velat ha andra mått. Ett exempel på detta den mest komplicerade. är utsläpp från elanvändning där RUS/SMED:s statistik har använts rakt av. Denna statistik redovisar utsläp- Den höga utsläppsminskningstakten kan skapa behov pen där elen produceras istället för där den används. av nya statistikprodukter med t.ex. kvartalsvisa prog- Utsläpp från avfallsförbränning är bokförd där avfal- noser för att visa om vi är på våg åt rätt håll. let eldas istället för, som kanske vore rimligare ur ett budgetperspektiv, där det uppstår. Vi hoppas kunna I det fortsatta forskningsarbetet kommer vi ta hänsyn utveckla dessa mått i kommande versioner med stöd till uppdaterade globala budgetar från IPCC när de från forskningsfinansiärer eller offentliga aktörer. Ob- kommer samt även se över på vilket sätt vi bäst inklu- servera dock att den metod för tilldelning av budget derar utsläpp från utrikes transporter, och på vilket sätt vi använder på ett pragmatiskt sätt anpassar sig efter vi ska ta med höghöjdseffekten från flygtrafik. vilka statistiska mått som används. Kevin Anderson, Jesse Schrage, Isak Stoddard, Aaron En princip för att välja var utsläpp ska bokföras är Tuckey, Martin Wetterstedt & Jakob Willerström utifrån graden av rådighet. Att bokföra utsläppen i det land utsläpp sker är därför rimligt, eftersom natio- Uppsala, 17 januari 2020 nell lagstiftning, åtminstone i teorin, kan ta ansvar för att få ner dessa. Ett annat sätt att se på saken är att den som köper en vara eller tjänst borde belastas ut- släppen vilket representeras av det så kallade konsum- tionsperspektivet.

Om koldioxidbudgetramverket får ytterligare spridning och genomslag förväntar vi oss att en diskussion kommer uppstå kring hur man inom Sverige ska förde- la utsläpp mellan kommuner på bästa sätt. Det kan då uppstå ett behov av nya statistikprodukter för att både fastställa och följa upp utvecklingen av de kommunala budgetarna. Ett exempel är stora industriella utsläpp från cement och stålproduktion som kanske borde bokföras på nationell nivå. Sedan skulle samhällets ak- törer kunna förhandla om hur stor budgeten för dessa utsläpp bör vara och vem som skall få använda dem, för att på så sätt undvika att någon eller några sektorer genererar allt för stora utsläpp vilket leder till krav på orimliga utsläppsminskningar i övriga sektorer. 5. INNEHÅLL

INNEHÅLL

Koldioxidbudgetar 2020-2040 3 Sammanfattning 6 Läsanvisning 7 Inledning 8 Varför behöver vi minska koldioxidutsläppen? 8 Om koldioxidbudgetar 7 Botkyrka kommuns koldioxidbudget 10 Inledning 10 Genomgång av budgeten 10 Diskussion om koldioxidbudget 13 Känslighetsanalys av budget och utsläppsminskningstakt 13 Rättvis fördelning av åtaganden 14 Inkludering av utsläpp från utrikes sjöfart och flygresor ToR destinationen 14 Utsläpp från sopförbränning 14 Analys av industriella utsläpp, utsläpp från så kallade anläggningar 14 Kommunens roll 15 Metod 16 Inledning 16 Utsläppsstatistik 16 Arbetsgång 16 Bokföring av utsläpp 16 Fördelning av utsläppsutrymme 16 Uppdatering av budgeten efter 2020 17 Referenser 18 6. SAMMANFATTNING

SAMMANFATTNING

Enligt Parisavtalet ska nationerna som skrivit under sä- Behovet av att kraftigt minska utsläppen i snabb takt kerställa att den globala temperaturökningen hålls un- tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik der 2 grader, och eftersträva att den begränsas till 1,5 och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid grader. Enligt avtalet ska detta göras på ett rättvist sätt måste en snabb omställning ske genom att prioritera och på vetenskaplig grund. och effektivisera energianvändning samt uppmuntra till beteendeförändring. Detta uppnås genom att utveckla Inom Botkyrka kommun kan det enligt vår beräkning processer, organisationer och affärsmodeller. Sådana släppas ut 1428 kiloton CO2 från 2020 och framåt för att kan antingen vara idag tillgängliga lösningar eller så kommunen ska uppfylla sin rättvisa del av Parisavtalet. kan nya tas fram. Sektorer som inte klarar takten måste

I Botkyrka kommun släpptes år 2017 239 kiloton CO2 ut. i närtid kompenseras av ännu snabbare utsläppsminsk- Om utsläppen fortsätter att ligga på samma nivå som ningar i andra sektorer. idag kommer budgeten att överskridas inom 6 år. Det är viktigt med en kontinuerlig dialog mellan regio- Detta innebär ett åtagande för Botkyrka kommuns nens aktörer, inklusive invånare, kring de lokala förut- geografiska område, att energirelaterade koldioxidut- sättningarna för utsläppsminskningar och för framta- släpp ska minskas med ca 15 % per år från januari 2020. gande av en åtgärds- och uppföljningsplan. Ett exempel Det innebär att utsläppen år 2040 bör ha minskat med är Klimatpakten: ett samarbete mellan Stockholm Stad 96 % jämfört med dagens nivå. och över 200 företag. Dessutom har Länsstyrelsen Stockholm föreslagit Klimatsamverkan Stockholm för Botkyrka kommuns fyra största energirelaterade kol- ett närmare samarbete mellan kommuner och andra dioxidutsläpp kommer från personbilar (ägarutsläpp) aktörer inom offentliga sektorn. Länsstyrelsen anser

81,7 kiloton CO2, utrikes sjöfart 66,4 kiloton CO2, utrikes att samverkan ytterligare behöver utökas med närings- flyg 45,9 kiloton CO2 och övriga inrikes transporter 24,4 liv och civilsamhället, se Klimat- och energistrategi för 2 kiloton CO2, se tabell 1 på sidan 12. Stockholms län 2020–2045.

I Botkyrka kommun finns inga industriella anläggning- Åtgärdsplanen bör innehålla åtgärder på kort sikt, ar med stora utsläpp1. Utsläpp som sker som effekt av samt på längre sikt, och utvärderas till en början års- kommuninnevånarnas och verksamheters köp av varor vis. Det är viktigt att även kvantifiera och beskriva vil- och tjänster finns inte med om utsläppet sker utanför ka besparingar och nya jobb- och affärsmöjligheter kommunens gräns, förutom för utrikes sjöfart och utri- en snabb omställning leder till, men även lyfta fram kes flyg, vars utsläpp fördelas jämt på alla Sveriges invå- risker för så kallade ”stranded assets”, det vill säga nare. I Botkyrkas fall är dess bidrag till utrikes transpor- tillgångar som blir värdelösa i en fossilfri framtid ter överskattat på grund av en lägre inkomstnivå än det (t.ex. bilar och maskiner som drivs av bensin och nationella genomsnittliga värdet. diesel), och diskutera hur dessa ska minimeras. Positiva effekter av minskad användning av fossila bränslen är att det kan leda till minskad sårbarhet från störningar i energiförsörjning. Huvudsakliga resultat De konsumtionsbaserade utsläppen bör minska i sam- Botkyrka kommuns koldioxidbudget ma utsträckning som de territoriella. Osäkerhet i sta- 2020 och framåt för att klara Paris- tistiken för dessa är dock mycket större, varför vi föreslår att dessa hålls utanför budgeten men att avtalet: 1428 kiloton CO2 samma minskningstakt följs där tillgänglig statistik finns eller kan uppskattas. Utsläppsnivå 2017: 239 kiloton CO2 Om åtagandet med koldioxidminskningar inte antas Antal år kvar innan koldioxid- och Sverige totalt sett inte levererar dessa utsläpps- budgeten överskrids: 6 år minskningar är det svårt att påstå att Parisavtalet följs, vilket också innebär att vi kollektivt väljer en framtid Föreslagen minskningstakt för med mycket kraftiga klimatförändringar som ett resul- att klara Parisavtalet: 15% per år tat av minst 2 graders temperaturökning på jorden.

1 Se avsnitt ”Analys av industriella utsläpp, utsläpp från så kallade anläggningar”

2 Se https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/tjanster/publikationer/2019/klimat--och-energistrategi-for-stockholms-lan-2020-2045-remissversion.html 7. LÄSANVISNING

LÄSANVISNING

Denna rapport består av två delar, del I och del II. I del Del II av rapporten är skriven på engelska med syfte att I, denna del, redovisas resultatet från beräkningen av läsaren ska kunna följa hur beräkningarna av en budget kommunens budget och utsläppsminskningstakt. Del går till i detalj men innehåller inga resultat på lokal nivå. I innehåller även en kortfattad redogörelse för veten- skapen kring koldioxidbudgetar, metoden som använts, samt en diskussion kring olika aspekter av arbetet. Del I är tänkt att nå en bredare publik utan specifika förkun- skaper i ämnet. 8. INLEDNING

INLEDNING

Varför behöver vi minska Det är viktigt att poängtera att vi redan idag misslyckats genom att vi redan stört jordens klimat. Nu gäller koldioxidutsläppen? det att minimera ytterligare misslyckanden där varje 100-dels grads klimatpåverkan räknas. Det står utom allt tvivel att människan påverkat och fortsätter att påverka klimatet genom att släppa ut En annan aspekt av minskade koldioxidutsläpp är möj- växthusgaser. Detta sker globalt framförallt genom ligheten att få ett samhälle som är mer robust och min- uppvärmning 31%, transport 15%, tillverkning 12%, dre känsligt för geopolitiska störningar som till exem- jordbruk 11% och förändrad markanvändning och pel avbrott i oljeleveranser. En omställning från fossila skogsbruk 6%. I skogsbrukets fall varierar detta myck- bränslen som innehåller energieffektivisering kan också et år från år på grund av osäkerhet vid beräkning. Till- leda till effektivare utnyttjande av ekonomiska resurser sammans står energirelaterade utsläpp för 72% av det i samhället, jfr. EU:s energimärkningsarbete. globala växthusgasutsläppet.3

I dagsläget har människans aktiviteter sedan förindu- striell tid ökat den globala medeltemperaturen med Om koldioxidbudgetar mer än en grad (IPCC, 2018). Enligt Parisavtalet har länderna förbundit sig att tillsammans säkerställa att En koldioxidbudget är ett begränsat globalt utsläpps- temperaturökningen håller sig väl under 2 graders upp- utrymme för att hålla oss inom en viss global medel- värmning och siktar mot 1,5 grader. temperatur. Detta begrepp är grunden i till exempel IPCC:s arbete och rapporter. På senare år har metoder Både en 1,5 och en 2 grader varmare planet är på många utvecklats för att på ett rättvist sätt fördela den globala sätt en mycket annorlunda plats än jorden som vi kän- koldioxidbudgeten till olika geografiska nivåer, till ex- ner idag och medför katastrofala följder för många empel länder och kommuner, i form av årliga budgetar människor, djur och för ekosystemet i stort.4 (se Anderson & Bows, 2011, Anderson et al. 2017, Kuria- kose et al. 2018). Det finns forskning som visar att det redan vid 1 men framförallt vid 2 graders temperaturökning riskerar att Koldioxid tillsammans med metan, lustgas och halokar- sätta igång självförstärkande effekter som gör att tem- boner, exempelvis CFC och HCFC, är de antropogena peraturen fortsätter att öka bortom människans kon- gaser som som står för störst klimatpåverkan. En del av troll (Steffen et al., 2018). våra koloxidutsläpp tas upp i hav och växtlighet relativt snabbt, medan resterande del ackumuleras och blir kvar tusentals år eller mer.

Vad är en Koldioxidbudget? ännu strängare åtgärder måste vidtas senare i seklet för att kompensera detta (området B). Detta resulte- Koldioxidbudgeten (Carbon budget eng.) motsvarar rar i en brantare reduktionskurva. den mängd (område under kurvan i figuren) koldioxid Det är därför mycket viktigt att stora utsläppsminsk- som kan släppas ut i atmosfären för att hålla oss till ningar sker omedelbart genom effektivisering av en viss temperaturhöjning. energianvändning och beteendeförändring, annars Om utsläppsminskningen skjuts upp (fördröjd ut- behöver framtida utsläppsrestriktioner bli ännu släppstopp i figuren nedanför, A) leder det till att kraftfullare.

3 Sifforna för utsläpp år 2015, se https://www.c2es.org/content/international-emissions/

4 Se https://www.carbonbrief.org/scientists-compare-climate-change-impacts-at-1-5c-and-2c 9. INLEDNING

Metan och lustgas bryts ner i atmosfären ganska rikes sjöfart som tankar i Sverige, militär verksamhet, snabbt, vilket komplicerar beräkningar. Särskilt kortli- samt svenskarnas utsläpp från utrikes flygresor ToR vade växthusgaser som metan beter sig därför helt an- destinationen enligt Kamb & Larsson (2019), exklusive norlunda från koldioxid när det gäller hur de bidrar till höghöjdseffekt. Budgeten är på så sätt en territoriell klimatpåverkan, där är det snarare den årliga utsläpps- budget där även vissa konsumtionsrelaterade utsläpp mängden än de ackumulerade utsläppen som räknas.5 lagts till, dvs. utrikes sjöfart och utrikes flyg.

Ovanstående är några av anledningarna till att avgräns- Konsumtionsbaserade utsläpp är ett annat perspektiv – ningen är just koldioxid, och inte övriga växthusgaser. utsläppsavgränsning – vilket inte används i rapporten. Att minska utsläppen av andra växthusgaser behöver Dessa utsläpp beräknas istället genom att summera ut- förstås också göras. När klimatpåverkan från t.ex. oli- släpp kopplade till varor och tjänster en person eller ka lösningar, produkter och tjänster ska göras används organisation konsumerat, oavsett var de fysiskt släppts

CO2-ekvivalenter, där det nyligen utvecklats mer avan- ut. Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp, det vill säga cerade metoder, se t.ex. Balcombe et al. (2018). utsläpp som sker som en effekt av konsumtion av varor och tjänster var år 2015 enligt Naturvårdsverket 105 8 Koldioxidutsläpp är relativt lätta att mäta och beräkna megaton CO2-ekvivalent , att jämföra med Sveriges 9 på olika nivåer i samhället vilket gör att de fungerar bra territoriella utsläpp på 57 megaton CO2-ekvivalent . i en budget. Med IPCC:s (2014) ord kan det sammanfat- Utsläpp beräknade enligt territoriell avgränsning och tas att det är den totala mängden koldioxid som i stor med konsumtionsperspektiv kan inte summeras för att utsträckning bestämmer den globala genomsnittliga beskriva en kommuns totala klimatpåverkan eftersom uppvärmningen.6 dubbelräkning av vissa utsläpp då kommer ske. Även om de konsumtionsbaserade utsläpp som uppstår i Drastiskt minskade utsläpp av långlivade växthusga- andra länder inte fångas upp i en lokal budget är det ser, av vilken koldioxid är den största, är centrala för viktigt att verka för att minska även dessa. Koldioxid- att klara Parisavtalet. Minskade utsläpp av metan bidrar utsläppen känner ju inga gränser, så vid val av klimat- omgående till minskad global uppvärmning och bidrar åtgärder bör utgångspunkten alltid vara att minska de därför redan på kort sikt med att stabilisera klimatet. som ger störst klimatnytta om det inte finns andra vär- den som är relevanta att ta hänsyn till. På global nivå har utsläppsutrymme reserverats för prognostiserade utsläpp från cementproduktion fram till 2100. Det reserverade utrymmet för cementrelate- rade utsläpp fördelas sedan ut till respektive land, där hänsyn tas till att utvecklande länder har ett större behov än utvecklade.

Upptag och utsläpp från förändrad mark och skogsan- vändning globalt från nu och fram till 2100 tas också hänsyn till och antas fram till år 2100 inte påverka den globala koldioxidbudgeten. Det skulle kunna innebära att till exempel ökad kolinbindning i det boreala om- rådet förväntas kompensera avskogning i tropikerna. Feedbackmekaniskmer så som avsmältning av tundran med tillhörande klimatpåverkan har inte tagits hänsyn till utöver det som IPCC tagit hänsyn till i sina beräkning- ar av den globala koldioxidbudgeten. Andra växthusga- sers klimatpåverkan behöver bokföras separat från koldioxidbudgeten och ska självklart också minskas.

De utsläpp som tas upp här är alltså energirelaterade koldioxidutsläpp, till exempel från industri och transporter, som sker inom Botkyrka kommun, så kallade territoriella utsläpp.7 Dessutom inkluderas kommunens del av utsläpp från utrikes transporter bestående av ut-

5 Se https://www.carbonbrief.org/guest-post-a-new-way-to-assess-global-warming-potential-of-short-lived-pollutants

6 ”Cumulative emissions of CO2 largely determine global mean surface warming by the late 21st century and beyond”.

7 Se https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp/

8 https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-Sverige-och-andra-lander/ anger konsumtionsbaserade utsläpp i Sverige år 2015 till 36,56 och i utlandet till 68,47 MtCO2-ekv

9 http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-nationella-utslapp-och-upptag/?visuallyDisabledSeries=bb- b9999096e20671 anger år 2015 Sveriges utsläpp till 56,755 MtCO2-ekv 10. BOTKYRKA KOMMUNS KOLDIOXIDBUDGET

BOTKYRKA KOMMUNS KOLDIOXIDBUDGET

Inledning

Botkyrka kommuns budget är en territoriell koldioxid- Utsläppskällor, intensitet budget med tillägg för utsläpp från utrikes transporter bestående av utrikes sjöfart som tankar i Sverige och ekonomiska aspekter (SCB) samt utsläpp från svenskarnas utrikes flygresor ToR destinationen (Kamb & Larsson 2019). Vi har i fö- Botkyrka kommuns fyra största regående rapporter inkluderat höghöjdseffekten men i energirelaterade utsläpp i kiloton CO2: denna version av koldioxidbudgetarna har höghöjdsef- personbilar (ägarutsläpp): 81,7, utrikes fekten (HHE) uteslutits i själva budgeten. Det starkas- sjöfart: 66,4, utrikes flyg: 45,9 och te argumentet för det är att den största delen av HHE övriga inrikes transporter: 24,4. är mycket kortvarig och inte ackumuleras på samma sätt som effekten av CO2 och därför behöver hanteras Uppskattade per capita-utsläpp i separat. De lokala utsläppen baseras på statistik från kommunen (territoriellt) 2019: nationella emissionsdatabasen (RUS). Budgeten base- 2,7 ton/person rar sig därför på en territoriell beräkning av utsläppen i kommunen med utrikes sjöfart och utrikes flyg tillagda. Medelinkomst (netto) i kommun år Konsumtionsbaserade utsläpp ingår inte i budgeten. 2017: 240 535 kr För beskrivning av hur den lokala budgetens storlek beräknats, se metodavsnittet i denna text samt del II. Procentuell skillnad från rikets genomsnittliga medelinkomst: – 14 % Genomgång av budgeten Prognos för invånarnas bidrag till utrikestransportrelaterade utsläpp Året 2017 uppgick Botkyrka kommuns utsläpp till 239 i relation till rapportens beräkning: kiloton CO2. Utslaget per person i kommunen blir det Överskattad, Botkyrka kommun har 2,7 ton/person (uppskattning för år 2019). Detta ligger lägre medelinkomst än riket under det nationella genomsnittliga värdet på 5,3 ton/ person, vilket dock påverkas stort av hur kommunens

HISTORISKA OCH FRAMTIDA UTSLÄPP I BOTKYRKA FÖR ATT KLARA PARIS-AVTALET

300

250 100% å i v n s p

200 80% p l ä s t 2 u 0

s C

r n

o 150 60% t

19 å n 0 e 2

s v u t a l

100 40% e d

50 20%

0 0% 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040

Historiska utsläpp Uppskattade utsläpp Budgeterade utsläpp

Figur 1. Historiska utsläpp 2010–2017, uppskattade utsläpp 2018–2019, samt budgeterade utsläpp 2020–2040. Utsläppen föreslås minska med en konstant del av föregående års utsläpp. Den högra Y-axeln visar utsläpp som procent av basåret 2019. 11. BOTKYRKA KOMMUNS KOLDIOXIDBUDGET

näringsliv ser ut. Denna utsläppssiffra ska dock inte för markant sedan 1990-talet, delvis beroende på ökad växlas med konsumtionsbaserade utsläpp per person. konsumtion som till allt större del sker i utlandet. Ut- släppen från utrikes flyg och sjöfart, kopplat till ökad in- I Botkyrka kommun har det sedan 1990 skett väldigt ternationell handel, har ökat markant. Viktigt att notera kraftiga minskningar av utsläpp i kategorin ”egen upp- är att denna analys är baserad på siffror för hela riket. värmning av bostäder och lokaler” samt ”el och fjärr- värme”. Den kraftiga minskningen beror på att Botkyr- Vad gäller koldioxidutsläppen från kommuninvånarnas kas fjärrvärmeverk slutade elda med kol och gick över flygresor utomlands visar studier från Storbritannien allt mer på biobränsle. Sedan år 2000 har Botkyrka att inkomst påverkar invånarnas antal flygresor i hög kommuns utsläpp hållit sig på omkring 245 kiloton CO2 grad (Brand and Preston, 2010), relativt mer än anta- (± 15 kiloton). let bil-, tåg- eller bussresor (Dargay and Clark, 2012). Botkyrka kommun har lägre medelinkomst än rikets Utsläppen för åren 2018-2019 (figur 1) består av prog- genomsnitt. Därför anser vi att Botkyrka kommuns nostiserade utsläpp. Utsläpp år 2020 och framåt följer beräknade flygutsläpp överskattas i denna rapport. en årlig utsläppsminskningstakt på 15 % för att Botkyrka Notera ytterligare att vi i tidigare rapporter, dock inte kommun ska hålla sig inom sin totala koldioxidbudget. denna, efter muntligt samråd med delar av Länsstyrel- Om utsläppen studeras per sektor under åren 2010- sernas energi- och klimatstrateger, även inkluderat en 2017 (figur 2, 3 samt tabellen) har övriga inrikes trans- klimateffekt (höghöjdseffekten) för att ta hänsyn till att porter10, industri och el och fjärrvärme minskat medan de utsläpp som sker på hög höjd långsiktigt påverkar både utrikes flyg och sjöfart har ökat. Eftersom utrikes klimatet mer (Kamb & Larsson, 2019) med en faktor 2,0 sjöfart och flyg fördelas per person leder Botkyrkas ök- (Jungbluth and Meili, 2018). ande invånarantal också till att en större andel Sveriges utsläpp fördelas till Botkyrka. Alla andra sektorer har I utvecklingen av metoden har vi plockat bort denna hållit sig ganska konstanta. Vad som är bekymmersamt faktor framförallt för att den är mycket kortvarig och är att andra utsläpp från varor och tjänster, vilka inte att dessa effekter bäst hanteras separat från en koldi- beräknas och redovisas specifikt i denna rapport, ökat oxidbudget (se Kamb & Larsson, 2019).

UTSLÄPP FRÅN SEKTORER I BOTKYRKA 1990-2017

450

400

350

300 195 2 O

C 250 6 2 n 1 2 0 o 1 0 1 t 43 0

42 1 n 40 44 46 e 44 44 44 43 s 200 43 u

t 25 40 60 19 56 51 50 47 51 53 58 150 66 28 32 38 39 38 35 32 34 32 29 24 100

75 74 50 7 12 80 82 82 81 80 41 5 82 83 82 82 28 9 7 6 13 6 4 4 3 5 3 5 3 4 3 4 2 5 0 10 11 11 11 12 12 12 11 11 10 10 1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Arbetsmaskiner Egen uppvärmning av bostäder och lokaler Industri (energi och processer) Personbilar (ägarutsläpp) Övriga inrikes transporter Utrikes sjöfart Utrikes ﬂyg El och fjärrvärme

Figur 2. De största historiska utsläppskällorna uppdelade på respektive sektor i enlighet med RUS/SMED. I utrikes transporter ingår utrikes sjöfart som tankar i Sverige (SCB) samt utsläpp som kommer från svenskarnas utrikes flygresor, ToR destinationen Kamb & Larsson (2019).

10 Består av lastbilar, bussar, inrikes civil sjöfart, inrikes flygtrafik, mopeder, motorcyklar, järnväg, slitage, avdunstning, militär transport. 12. BOTKYRKA KOMMUNS KOLDIOXIDBUDGET

UTSLÄPP FRÅN ALLA SEKTORER ÅRET 2017 SOM PROCENT AV TOTALT UTSLÄPP I KOMMUNEN

4% 1% 2% 1% 19% Arbetsmaskiner 0% Egen uppvärmning av bostäder och lokaler Industri (energi och processer) 239 Produktanvändning (inkl. lösningsmedel) 34% Personbilar (ägarutsläpp) kiloton CO2 Övriga inrikes transporter 28% Utrikes sjöfart Utrikes ﬂyg

10%

Figur 3. Alla utsläppskällor år 2017 uppdelade på respektive sektor i procent och i enlighet med RUS/SMED. Inrikes transporter har omräknats som utsläpp från personbilar (ägarutsläpp) och övriga inrikes transporter. Utrikes flyg baseras på Kamb & Larsson (2019) och utrikes sjöfart på SCB.

Tabell 1. Utsläpp (i kiloton CO2) inom RUS/SMEDs kategorier samt utsläpp från utrikes transporter inklusive svenskarnas hela flygresor beräknat av Kamb Larsson (2019).

1990 2000 2005 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Arbetsmaskiner 9,7 10,7 10,8 11,0 11,8 11,8 11,9 11,2 11,4 10,4 10,1 Avfall (inkl. avlopp) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Egen uppvärmning av 40,8 27,8 13,3 5,7 4,2 3,9 3,3 3,0 2,8 2,5 2,5 bostäder och lokaler El och fjärrvärme 195 1,2 1,9 5,6 1,6 1,3 1,1 0,4 0 0,5 0 Industri (energi och processer) 7,0 12,4 5,0 9,5 6,7 6,0 4,5 4,5 4,2 4,3 4,5 Jordbruk 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 Produktanvändning 2,2 2,6 3,1 3,1 2,9 3,8 4,0 3,9 3,4 3,5 3,5 (inkl. lösningsmedel) Personbilar (ägarutsläpp) 74,7 74,2 79,9 82,3 82,4 80,6 80,2 81,6 83,2 82,4 81,7 Övriga inrikes transporter 28,0 32,0 37,6 38,8 38,3 35,3 33,7 32,2 31,6 28,9 24,4 Utrikes sjöfart 18,7 39,8 56,2 60,0 51,3 49,7 46,9 51,1 52,6 57,6 66,4 Utrikes flyg 25,5 40,0 41,6 43,0 44,0 43,7 43,3 44,5 44,2 43,2 45,9

Summa 402 241 250 259 243 236 229 232 234 233 239 13. DISKUSSION OM KOLDIOXIDBUDGET

DISKUSSION OM KOLDIOXIDBUDGET

Känslighetsanalys av budget och som finns i Parisavtalet kring att utsläppsminskning- arna ska ske på ett så rättvist sätt som fortfarande är utsläppsminskningstakt möjligt mellan industrialiserade och industrialiserande länder.13 Detta tillvägagångssätt är i linje med den inter- Två parametrar har stor påverkan på budgetens stor- nationellt etablerade principen om ett gemensamt men lek och utsläppsminskningstakt i rapporten. Den första differentierat ansvar (”Common But Differentiated Re- är hur stor den framtida potentialen till negativa ut- sponsibilities”, CBDR) som Parisavtalet och klimatkon- släppstekniker antas vara, vilket påverkar den globa- ventionen bygger på. Denna princip erkänner de rika la koldioxidbudgetens storlek, och den andra hur ut- ländernas större ansvar utifrån såväl deras större bi- släppsutrymmet ska fördelas på världens länder. drag till klimatförändringar över tid (historiskt ansvar) som deras större kapacitet att göra något åt det (hö- Flertalet av IPCC:s scenarier från arbetsgrupp 3 gre inkomster, existerande infrastruktur, institutioner innehåller antaganden om mycket stora framtida ne- m.m.). Principen erkänner även de fattigare ländernas gativa utsläpp, ju större antagen potential till negativa rätt till utveckling och de rikare ländernas ansvar att utsläpp, desto större global utsläppsbudget. När det möjliggöra för dessa att både undvika utsläpp genom gäller dessa negativa utsläppstekniker, så kallade Ne- finansiellt och tekniskt stöd, och till att anpassa sig till gative Emissions Technologies (NETs), är vi i vår be- effekterna av klimatförändringarna. dömning mycket restriktiva till att inkludera dessa och utgå från motsvarande globala budgetar, av flera an- I denna beräkning utgår vi i stort sätt från United Na- ledningar. Det är idag (natur)vetenskapligt och tekniskt tions Framework Convention on Climate Change indel- oklart i hur stor omfattning det går att sjösätta dessa ning i Annex 1 (utvecklade) och icke Annex 1 (utveck- lösningar. Det finns flera anledningar till att vara myck- lande länder). Där Human Development Index och BNP et försiktigt med att lita på dessa. En är att alla lösning- per capita liknar Annex 1 har vi flyttat ett fåtal länder ar kommer på ett eller annat sätt kräva energi, direkt till utvecklade länder (Israel, Sydkorea, San Marino, eller indirekt, för att bortföra och lagra koldioxid, och Andorra). Däremot finns det sju rika oljeproduceran- där ligger kanske den största utmaningen. Vi ska inte de nationer med hög BNP/capita och högt utsläpp/ bara ställa om hela energisystemet utan dessutom hitta capita vilka finns kvar i utvecklande-länder-kategorin. extra förnybar energi för att ta upp den koldioxid som Om dessa flyttas till utvecklade-länder-kategorin en- först släppts ut. Skalan på detta gör problemet mycket ligt Anderson et al, (2020) skulle det minska Sveriges osannolikt att lösa (Anderson and Peters, 2016). An- utsläppsförminskningstakt med ca tre procentenheter, dra sätt att öka upptaget av koldioxid som föreslagits vilket skulle vara fördelaktigt för Sverige om skedde, innebär storskaligt skogsbruk, eller plantering av an- men måste i så fall regleras i kommande klimatavtal. dra växter, vilket har kritiserats för att inte vara fören- ligt med hur människor idag lever och försörjer sig på På nationell nivå har vi undersökt olika fördelningsprin- 11 12 dessa platser. ciper som tar hänsyn till kommunernas, regionernas och länens olika förutsättningar t.ex. en kommuns, regi- Vid beräkning av koldioxidbudgetarna har vi dock sett ons eller läns förmåga-att-betala. Vi har valt att använ- att det finns en negativ utsläppsteknik som är mer lo- da suveränitets-principen, grandfathering (eng.). Den vande, lättare och mer rimlig att tillämpa än andra – principen utgår utgår ifrån den aktuella utsläppsnivån koldioxidavskiljning vid cementframställning. Vid den i delregionen så att regioner med en högre nuvarande sammanvägda bedömningen av utsläpp från cement- utsläppsnivå får en större budget. Det gör att alla Sve- industrin har därför möjlig utveckling av denna teknik riges kommner, regioner och län får samma förminsk- inkluderats på global nivå och inte specifikt för Sveri- ningstakt. Se avsnitt ”Fördelning av utsläppsutrymme”. ges nationella eller lokala budgetar, se del II. För att få full genomslagskraft måste fördelningen Vi ser det som önskvärt att forskning fortsätter bedri- fastställas genom att i förlängningen sluta bindande vas på olika tekniker för negativa utsläpp. Men, i enlig- avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper het med försiktighetsprincipen, kan vi i dagsläget inte av nationer. anta att det kommer att finnas tillgänglig teknik som i stor skala ger mer än ett marginellt tillskott till koldiox- Märk väl att den akademiska enigheten kring sambandet idbudgeten. mellan utsläpp av växthusgaser och den temperaturök- ning det leder till är mycket stor. Det är alltså inte detta När det gäller fördelning av det utsläppsutrymme som som skiljer publicerade alternativa publicerade beräk- finns kvar har vi försökt att kvantifiera den formulering ningar av global budget och utsläppsminskningstakt åt.

11 Se https://workforrain.wordpress.com/2017/04/02/ bioenergy-with-carbon-capture-and-storage-climate-savior-or-goat/ som en introduktion med länkar för fortsatt läsning kring Bioenergy with Carbon Capture and Storage, BECCS, en av de mest kritiserade NETs.

12 Se https://www.project-syndicate.org/commentary/ agricultural-investment-or-third-world-land-grab-by-peter-singer angående problemet med land-grab, som uppstår vid BECCS.

13 Även med metoden vi använt står industrialiserade länder i stor skuld till de industrialiserande pga. stora ojämlikheter i historiska utsläpp – så fördelnin- gen som använts är en pragmatisk hållning till rättvisa som inte är rättvis. Se del II för fördjupning. 14. DISKUSSION OM KOLDIOXIDBUDGET

Rättvis fördelning av åtaganden (Kamb & Larsson, 2019). Vi har inte inkluderat höghöjd- seffekten14 eftersom vi anser att den bättre hanteras se- För fördelning av åtaganden inom Sveriges gränser har parat, framförallt stött av forskningen och beskrivning i denna rapport endast metoden suveränitetsprincipen kring kortlivade klimatgaser, jfr. diskussionen om metan (grandfathering), använts (se metodavsnittet i denna (se Balcombe et al., 2018, Kamb & Larsson 2019). Vi vill text samt del II). Från deltagande kommuner, regioner dock understryka att höghöjdseffekten är reell och bör och län har det både framförts argument för att det är inkluderas vid i beslutsunderlag. bra att använda denna metod och att mer sofistikerade metoder borde användas för att fördela utrymmet. Utsläppen från både utrikes sjöfart och flyg är stora. Vilka aktiviteter som genererar utsläpp via utrikes sjö- Det finns flera parametrar som i praktiken påverkar fart har inte analyserats, men det antas att dessa kan hur möjligheten till utsläppsminskningar uppfattas hos ses som ett resultat av köp av utländska varor, alltså en kommunerna och länen, bland annat: del av våra konsumtionsutsläpp. Ett skäl till att utsläpp från utrikes flygresor överhuvudtaget inkluderas är att • Från vilka aktiviteter utsläppen kommer idag? Vis- potentialen till snabba utsläppsminskningar från flygre- sa aktiviteter ses som lättare att minska än andra sor är mycket stor om vi i Sverige accepterade att flyga kopplat till tillgänglig teknik m.m. mindre. Både utrikes sjöfart och utrikesflygets utsläpp har ökat mycket kraftigt sedan 1980-talet. • Hur ser geografin ut? Det är till exempel skillnad mellan stad och land. • Är regionen en tillväxtregion eller avfolkningsregion? Utsläpp vid värme- och elproduktion • Hur stor ekonomisk aktivitet sker i regionen och hur i förbränningsanläggningar ser inkomstfördelningen ut? I denna rapport bokförs utsläpp i den kommun där an- • Användning av territoriella utsläpp alternativt kon- läggningen ligger där förbränningen sker. I en del fall sumtionsperspektivet ger olika bild av utsläppssitu- förser en anläggning flera kommuner med fjärrvärme. ationen, bägge är dock väldigt utmanande. I dagsläget tas det inte hänsyn till detta vid beräkning • Graden och närvaron av utsläppsintensiva industri- och uppföljning av budgeten. Kraftvärmeanläggning- er i kommunen, regionen eller länet, inklusive hur ar försörjer även nätet med el. Det finns en etablerad nyetableringar och avveckling bör behandlas. standard för hur utsläpp fördelas mellan värme och el. Elproduktion och elanvändningen är dock ett snårigt Från kommun, region och län som politiskt styrda organi- område som behöver ses över i förhållande till bud- sationer är kanske ändå deras rådighet den fråga som of- getperspektivet, och det är i dagsläget oklart hur ut- tast tas upp och som dessa aktörer ständigt brottas med. släpp och undvikna utsläpp ska allokeras och påverka en budget på bästa sätt. Fördelen med grandfathering är ändå att utsläppsut- rymmet baseras på hur stora utsläpp som sker idag, Drygt 40 procent av det avfall som används i svenska och att alla får samma utsläppsminskningstakt. Nack- avfallsförbränningsanläggningar är hushållsavfall. Det delen är att den inte alls tar hänsyn till olika förutsätt- resterande är avfall från industrier och annan verksam- ningar för att göra omställningar. I någon mening kom- het som ofta utgörs av utsorterade fraktioner med mer 15 mer varje sätt att fördela åtaganden vara orättvist och homogen sammansättning. missgynna någon kommun, region eller län i jämförelse med någon annan metod. Därför tror vi att koldioxid- Enligt naturvårdsverket importeras omkring 2 700 000 budgeten behöver tillämpas i dialog mellan samhällets ton avfall (år 2017) varav 89 % gick till energiåtervin- 16 parter och målen nås genom samarbete. ning, dvs. omkring 2 400 000 ton. Enligt Avfall Sveri- ge samlades ca 2 400 000 ton hushållsavfall (år 2018) 17 för energiåtervinning in. Om statistiken tolkats rätt betyder det att fördelningen av avfall som förbränns Inkludering av utsläpp från i svenska avfallsförbränningsanläggningar är omkring utrikes sjöfart och flygresor 20 % svenskt hushållsavfall, 20 % importerat avfall och resterande 60 % kommer från industrier och annan ToR destinationen verksamhet. Det betyder att rådigheten för att minska behovet av avfallsförbränning ligger utspritt både på Vi har i denna rapport kompletterat de territoriella ut- kommuninnevånare, lokala företag, men även på ut- släppen med utsläpp från Botkyrkas beräknade andel ländska aktörer som också behöver minska mängden av svenskarnas utrikes sjöfart och flyg. Denna baseras hushållsavfall som behöver gå till energiåtervinning. på statistik från SCB för internationell sjöfart som tankar i Sverige, samt svenskarnas internationella flygresor

14 Att vi inkluderat höghöjdseffekten ger som konsekvens att vi blandar rena koldioxideffekter med andra klimateffekter.

15 https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/avfallsbehandling/energiatervinning/branslet/

16 https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/avfall/avfall-gransoverskridande-transporter/

17 https://www.avfallsverige.se/fileadmin/user_upload/Publikationer/SAH_2019.pdf 15. DISKUSSION OM KOLDIOXIDBUDGET

Analys av industriella utsläpp, Det är viktigt att lyfta fram att om samhället inte väljer att följa det åtagande som här föreslås innebär det att utsläpp från så kallade anläggningar man istället väljer en värld där temperaturen ökar med mer än 2 grader, med alla dess konsekvenser, och att Pa- För att skaffa oss en uppfattning av industriella utsläpp i risavtalet inte kommer kunna efterlevas, varken på lokal, kommunerna vilka har en betydande påverkan på Sveri- regional eller nationell nivå. ges totala utsläpp från anläggningar har vi använt oss av 18 Naturvårdsverkets data (statistik från år 2017). Genom Eftersom den beräknade utsläppsminskningstaktens att sortera anläggningarna efter stigande utsläpp och storlek skiljer sig så markant från den nationella agendan beräkna de ackumulerade utsläppen från delar av data- är det inte troligt att det nationella politiska ramverket setet framkommer det att 11 st anläggningar tillsammans kommer anpassas i tid för att på nationell nivå säker- står för 60% av alla utsläpp från stora anläggningar i Sve- ställa utsläppsminskningstakten. Därför är det troligt att rige och att 45 st (23%) står för 90% där anläggningen ledarskapet från de kommuner som anammar målet, i med lägst utsläpp släpper ut 65 625 ton CO2/år. Denna synergi med befintliga konkreta satsningar, strategier anläggnings utsläpp motsvarar 3% av utsläppet från den och deltagande i nätverk, är nödvändigt för att skapa största anläggningen. Detta urval, vilket vi kallat ”stora den omställningstakt som behövs och kan bidra till öka- anläggningar” (45 st) skulle kunna utgöra en grund i en de målsättningar även på nationell nivå. kommande diskussion kring vilka utsläpp som ska bok- föras lokalt i kommunen, regionen eller länet, och vilka Kommunen är sannolikt den organisation i samhället som bör lyftas till nationell nivå. I denna rapport har vi som bäst skulle kunna samordna den snabba omställ- bokfört utsläpp från stora industriella anläggningar på ning som behövs för att klara Parisavtalet.20 nationell nivå.

Det skulle vara intressant att följa en diskussion mellan landets kommuner och regioner om andra möj- liga sätt att bokföra utsläppen från anläggningar. T ex. borde utsläpp i närliggande kommuner där fjärrvärme- produktionen försörjer flera kommuner omfördelas. Oavsett var dessa bokförs blir dock utsläppsminsk- ningstakten densamma.

Kommunens roll

De minskningstakter som vi räknat fram i denna text är mycket högre än de mål som är satta på nationell nivå via fossiloberoende fordonsflotta 2030, netto-noll- utsläpp 2045 och 100 procent förnybar elproduktion år 2040. Dessa ställer krav på omkring 7% minskning per år beroende på hur man räknar.19 Det innebär att kommunerna, regionerna och länen, i samarbete med näringsliv och civilsamhälle, kommer följa rekommen- dationen i denna rapport på frivillig basis. En möjlig utveckling av projektet vore att initiera en process för att skapa nationell konsensus om att använda koldioxidbudgetar som utgångspunkt i att skapa åtaganden på frivillig basis mellan kommuner, regioner och län, alternativt att arbeta med att ta fram underlag för ett bindande nationellt regelverk. Detta är helt avhängigt av hur olika kommunpolitiker, politiker på regional och nationell nivå samt övriga opinionsbildare väljer att för- hålla sig till dessa resultat.

18 Se https://utslappisiffror.naturvardsverket.se/Sok/

19 Fossiloberoende fordonsflotta 2030, netto-nollutsläpp 2045, 100 procent förnybar elproduktion år 2040 ger omkring 7% beroende på hur man räknar.

20 En mer teoretisk genomgång av vilken nivå i samhället som erbjuder störst potential diskuteras här: https://doi.org/10.31223/osf.io/feaq5 16. METOD

METOD

Inledning 4. Dra av utsläpp från icke industrialiserade (icke- OECD) länder, med hänsyn tagen till att dessa först Rubrikerna nedan innehåller en svensk översättning får öka sina utsläpp under några år, för att sedan och i vissa fall nedkortad beskrivning av metodavsnit- minska. tet i del II. 5. Det kvarvarande utsläppsutrymmet fördelas mellan OECD-länder utifrån någon princip om rättvis fördelning – här används suveränitetsprincipen Utsläppsstatistik (grandfathering). En rättvis andel av globala ce- mentutsläpp läggs till Sverige. I rapporten används utsläppsstatistik från framförallt 21 Nationell emissionsdatabas (RUS) som kompletteras 6. Fördela Sveriges utsläppsutrymme till kommun- med utsläpp för utrikes transporter bestående av in- eller länsnivå baserat på en rättvis fördelningsnyck- ternationell sjöfart från SCB samt Svenskarnas interna- el – denna budget är baserad på principen grand- tionella flygresor vilket beräknats vid Chalmers (Kamb fathering. & Larsson 2019). Utsläppen i RUS och SCB innehåller 22 endast energirelaterade koldioxidutsläpp. Som för- 7. Omsätt budgeten till årliga budgetar som tillsam- tydligande kan nämnas att kategorin Jordbruk inte mans håller sig inom den totala budgeten.23 innehåller utsläpp från till exempel traktorer, vilka redovisas under arbetsmaskiner. Andra växthusgaser som metan eller lustgas har inte tagits med som underlag i denna rapport. Utsläpp från personbilar har beräknats Bokföring av utsläpp enligt Willerström (2019) och ersatt RUS-statistikens motsvarande utsläpp. (Se även Box 1. Territorial vs Consumption Emissions, i del II) RUS använder ett produktionsperspektiv, det vill säga, utsläppen bokförs där de produceras (man kan även Det finns två sätt att mäta utsläpp – territoriellt och 24 tänka genereras). Produktionsperspektivet stämmer väl konsumtionsbaserat. Vid beräkning av territoriella överens med de territoriella utsläpp som rapporten an- utsläpp räknar man i vilket land eller område utsläp- vänder sig av. Värt att förtydliga är att transporter i RUS pet sker fysiskt. Vid beräkning av konsumtionsbasera- syftar på alla inrikes transportrelaterade utsläpp, inklusi- de utsläpp utgår man istället från var den person eller ve inrikes flyg. Se del II för kompletterande information. organisation verkar som indirekt orsakar utsläppet. De senaste trettio åren har Sveriges territoriella utsläpp minskat, samtidigt som det konsumtionsbaserade ut- släppet ökat markant, det vill säga, utsläppen har till Arbetsgång större del flyttat utomlands. Metodmässigt är det lätt- are att använda territoriella eftersom dessa utsläpp är I korthet har metoden för beräkning av regionens bud- lättare att följa upp och beräkna. Fördelen är också att get i rapporten innehållit stegen nedan. Observera att när man befinner sig på landsnivå, så är den politiska till och med punkt 6 är budgeten den totala mängd kol- rådigheten över utsläppen oftast stor. Men, det är vik- dioxid som får släppas globalt eller uppdelat på land el- tigt att säkerställa att minskningar i territoriella utsläpp ler länder. I punkt 7 omvandlas denna till ett förslag på inte beror på att utsläppen flyttar någon annanstans, utsläppsminskningskurva, det vill säga, en årlig budget därför bör man använda sig av båda perspektiven för till skillnad från en total budget (1-6): en fullständig bild.

1. Bestäm vilken typ av bokföring (se nedan) som ska användas – denna budget är baserad på territoriella utsläpp samt utsläpp från utrikes flyg och sjöfart. Fördelning av utsläppsutrymme

2. Beräkna hur stor global budget som finns tillgänglig (Se även Allocation Principles Considered for this Re- från och med det år (2020) budgeten ska gälla. port, i del II)

3. Dra bort utsläpp från cementproduktion från icke- Det finns ett antal olika sätt att resonera kring vad som OECD-länder samt mark- och skogsanvändning är ett rättvist sätt att dela på utsläppsutrymmet som från den globala budgeten. finns kvar för att klara Parisavtalet. Nedan följer fyra

21 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/statistik-och-data/nationell-emissionsdatabas/Pages/default.aspx

22 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/SiteCollectionDocuments /Statistik%20och%20data/Nationell%20emissionsdatabas/ Metod-och-kvalitetsbeskrivning- SMED-Rapport-Nr-10-2018.pdf

23 För åren 2017-2019 har vi uppskattat mängden koldioxidutsläpp utifrån tidigare år.

24 Vissa inkluderar även produktionsbaserade utsläpp vilket motsvarar utsläpp från alla landets aktörer. I Sveriges fall skulle det motsvara utsläpp från svenska företag och personer både utanför och innanför Sveriges gränser. Se http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/ Tre-satt-att-berakna-klimatpaverkande-utslapp 17. METOD

principer som föreslagits (Rose et al., 1998), egalitära Uppdatering av budgeten principen, suveränitetsprincipen, utsläpparen-betalar samt förmåga-att-betala. efter 2020

1. Den egalitära principen utgår från att alla personer Både i arbetet i Storbritannien och i vårt arbete i Sveri- har samma rätt att släppa ut. Utsläppsutrymmet i ge har vi satt startdatum för budgetarna till 2020 (i de ett delområde blir då direkt proportionellt med an- flesta fall). 2020 är det år då Parisavtalet träder i kraft. delen personer som bor i delområdet jämfört med I denna version av budgetrapport / budgetmetod har hela området. vi utgått från en ny global budget (SR1.5) jämfört med tidigare rapporter (AR5), och också ändrat metod för 2. Suveränitetsprincipen, grandfathering (eng.), säger beräkning av vissa utsläpp. Ju mer och fler som jobbar istället att det är hur mycket som släpps ut i delre- med denna metoden, desto bättre kommer vi kunna gionen som utgör grunden för hur mycket som får mäta de ingående utsläppen i budgeten. Betraktar vi släppas ut i framtiden. Om det skiljer sig mycket mel- endast RUS-statistiken så ändras den ibland retroaktivt, lan regioner, till exempel beroende på olika typer av och den släpar dessutom två år. I vår metod har vi använt industri, blir detta ett pragmatiskt sätt att beräkna. år 2019 som basår vid grandfathering, det innebär att det kommer dröja till 2021 innan vi har RUS-statistik för 3. Alternativet utsläpparen betalar innebär istället att året, och statistiken kommer kanske uppdateras under ju mer man släpper ut, desto snabbare ska utsläpps- några år därefter. I samband med att IPCC släpper nästa minskningen gå. Till exempel kan man använda in- stora rapport, AR6, kommer de nya globala budgetarna versen av utsläpp per capita som parameter för att ändras, lite eller mycket. Författarnas förslag är att det- fördela utsläppsutrymmet. ta hanteras genom att retroaktivt räkna om budgetarna från 2020. 4. Förmåga-att-betala innebär istället att regioner med hög ekonomisk aktivitet anses ha högre för- måga att minska sina utsläpp, och får därför ta en större andel av utsläppsminskningarna.

För fördelning inom Sverige har vi i rapporten använt metod 2. Vi har också kort undersökt möjligheten att inkludera 4, förmåga-att-betala, men valt att inte göra det i denna rapport. Detta medför att alla Sveriges län, regioner och kommuner får samma förminskningstakt. 18. REFERENSER

REFERENSER

Anderson, K. and Bows, A. (2011) ‘Beyond “dangerous” climate change: emission scenarios for a new world’, Philosophical Transactions: Mathematical, Physical and Engineering Sciences, 369(1934), pp. 20–44. doi: 10.1098/ rsta.2010.0290.

Anderson, K. and Peters, G. (2016) ‘The trouble with negative emissions’, Science, 354(6309), pp. 182–184.

Anderson, K., Stoddard, I. and Schrage, J. (2017) ‘Koldioxidbudget och vägar till en fossilfri framtid för Järfälla kommun’.

Anderson, K., Broderick, J. & Stoddard, I. 2020. A factor of two: how the mitigation plans of “climate progressive” nations fall far short of Paris-compliant pathways. Climate Policy, (in press).

Balcombe, P. et al. (2018) ‘Methane emissions: choosing the right climate metric and time horizon’, Environmental Sci- ence: Processes and Impacts. Royal Society of Chemistry, 20(10), pp. 1323–1339. doi: 10.1039/c8em00414e.

Brand, C. and Preston, J. M. (2010) ‘’60-20 emission’-The unequal distribution of greenhouse gas emissions from personal, non-business travel in the UK’, Transport Policy. Elsevier, 17(1), pp. 9–19. doi: 10.1016/j.tranpol.2009.09.001.

Dargay, J. M. and Clark, S. (2012) ‘The determinants of long distance travel in Great Britain’, Transportation Research Part A: Policy and Practice. Elsevier Ltd, 46(3), pp. 576–587. doi: 10.1016/j.tra.2011.11.016.

IPCC (2014) Summary for Policymakers, Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. doi: 10.1017/ CBO9781107415324.

IPCC (2018) ‘IPCC special report on the impacts of global warming of 1.5 °C - Summary for policy makers’, (October 2018). Available at: http://www.ipcc.ch/report/sr15/.

Jungbluth, N. and Meili, C. (2018) Aviation and Climate Change: Best practice for calculation of the global warming potential. Schaffhausen, Switzerland.

Kamb, A. and Larsson, J. (2019) ‘Climate footprint from Swedish residents ’ air travel’.

Kuriakose, J. et al. (2018) ‘Quantifying the implications of the Paris Agreement for Greater Manchester’, (March), p. 35. Available at: http://www.mace.manchester.ac.uk/media/eps/schoolofmechanicalaerospaceandcivilengineering/research/centres/tyndall/pdf/Tyndall-Quantifying-Paris-for-Manchester-Report-FINAL-PUBLISHED.pdf.

Rose, A. et al. (1998) ‘International Equity and Differentiation in Global Warming Policy: An Application to Tradable Emissions Permits’, Environmental and Resource Economics, 12, p. 25.

Steffen, W. et al. (2018) ‘Trajectories of the Earth System in the Anthropocene’, Proceedings of the National Academy of Sciences. Available at: http://www.pnas.org/content/early/2018/07/31/1810141115.abstract.

Willerström, J. (2019) Modelling CO2 emissions from passenger cars for Swedish municipalities Swedish municipalities. Uppsala University. ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1]

Utskottet Botkyrka som plats 2021-05-06 Kod:1.1.3.1

Referens Mottagare Deniz Bulduk Utskottet Botkyrka som plats [email protected]

Anmälningsärenden Förslag till beslut Utskottet Botkyrka som plats har tagit del av informationen.

Sammanfattning Följande anmäls till Utskottet Botkyrka som plats:

Mötesanteckningar för civilsamhällesrådet 2021-02-23, KS/2021:00015.

Mötesanteckningar för funktionsrättsrådet 2021-02-15, KS/2021:00016.

Mötesanteckningar för brottsförebyggande rådet 2021-02-04, KS/2021:00017.

Mötesanteckningar för dialogkommissionen 2021-03-23, KS/2021:00019.

Mötesanteckningar för näringslivsrådet 2021-03-05, KS/2021:00330

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

MÖTESANTECK- 1[2] NINGAR 2021-02-23 Kod: 1.1.2.1 Rådet för civilsamhällesfrågor Dnr: KS/2021:000

Mötesanteckningar - Rådet för civilsamhällesfrågor 2021-02-23

Tid: 2021-02-23 Kl.: 16:00-17.20 Plats: Digitalt via Microsoft Teams Ordförande: Ing-Marie Viklund (L) Sekreterare: Håkan Hultgren

Utsedd att justera: Therese Lind (TUP) onsdagen den 3 mars 2021.

Närvarande: Ing-Marie Viklund (L) Yngve RK Jönson (M) Therese Lind (TUP) Eber Vikström (KD)

Mats Wåhleman, Plattformen Michele Di Dato, Plattformen Natassia Fry, Plattformen

1. Status översyn Lumnije Mehmeti föredrar ärendet angående samordning av civilsamhällesfrågor. Bildspel bifogas, bilaga.

Mötet för diskussion om att gå i takt med kommunens behov och vad civilsamhället behöver. Samarbetet ska syfta till att kommun och samhälle blir bättre i alla avseenden med en god intention. Vidare diskuterar mötet om att eventuellt att idéburen välfärd kan utföra tjänster för kommunen.

2. Plattformens årsmöte Michele De Dato redogör för Plattformens årsmöteshandlingar. Hans Wåhleman redogör för tankar om det framtida arbetet med Plattformen.

3. Rådets funktion framåt. Hans Wåhleman och Michele Di Dato redogör för plattformens syn på arbetet med rådet.

MÖTESANTECK- 2[2] NINGAR 2021-02-23 Kod: 1.1.2.1 Rådet för civilsamhällesfrågor Dnr: KS/2021:000

Diskussioner förs vidare om att rådet ska vara proaktiva, politikens roll, kultur- och fritidsförvaltningens arbete samt om bostäder för bostadslösa. Ordföranden framför att rådet inte är ett beslutsfattande forum.

4. Plattformens arbete med att öka representationen Michele Di Dato redogör för arbetet i Plattformen

5. Uppdrag i mål och budget Lumnije Mehmeti, utvecklingsledare, föredrar ärendet över vilka uppdrag som berör rådets verksamhet avseende budget 2022.

Samordning av civilsamhällesfrågorna

Återstarta den interna samordningen kring samverkan med civilsamhället. - Avd. hållbar samhällsutveckling sammankallar en ny sammansatt samordningsgrupp bestående av representanter från samtliga förvaltningar samt funktioner från Trygghet och säkerhet, Demokrati och kansli, områdesstrategerna, Botkyrkabyggen och Mångkulturellt centrum.

Utveckla Rådet för civilsamhällesfrågor och Plattformen för idéburna organisationer i Botkyrka - Rådet för civilsamhällesfrågor ska vara forumet där det förs dialog mellan civilsamhället och politiker om framtidens civilsamhälle och förutsättningarna för god samverkan.

Utveckla infrastrukturer för utomhus -och inomhusaktiviteter i det lokala området. - Etablera platser som samlar de lokala krafterna och skapar en infrastruktur för stärkt samverkan, dialog och aktiviteter som efterfrågas i stadsdelarna, t.ex. föreningscentren där flera föreningar delar lokal, utomhusplatser samt hubbar (tillsammans med Boby).

Inrätta en gemensam finansieringslösning för utvecklingsprojekt. - Efterlikna Digitaliseringsfonden. Gemensamma finansieringen innebär inte att utvecklingsprojekt hanteras centralt, tvärtom bör samverkan vara så nära verksamheten som möjligt. Gemensam finansiering innebär endast att vi har en ekonomisk ”back-up” för arbete som förvaltningar/verksamheter vill göra i samverkan med civilsamhället. T.ex.: projekt som involverar flera förvaltningar och organisationer.

Inrätta en funktion som hjälper civilsamhället att söka extern finansiering och som stärker organisationers föreningsutveckling. MÖTESANTECKNINGAR 1[6]

Funktionsrättsrådet 2021-02-15 Kod: 1.1.1.6

Dnr KS/2021:00016

Mötesanteckningar för Funktionsrättsrådet 2021-02-15

Datum och tid: 2021-02-15 kl. 17:00 Plats Digitalt – Microsoft Teams

Utses att justera Taina Virta (S) Datum och tid för Justering: Digitalt Plats för Justering Digitalt

Sekreterare: § 1 - 3 Håkan Hultgren

Ordförande: Aram El Khoury (KD)

Justerare: Taina Virta (S)

Se protokollets sista sida för digitala signaturer.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA ꞏ Org.nr: 212000-2882 ꞏ Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 ꞏ E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1037637 MÖTESANTECKNINGAR 2[6]

Funktionsrättsrådet 2021-02-15 Kod: 1.1.1.6

Dnr KS/2021:00016

Närvarolista Ledamöter El Khoury Aram, ordf KD Virta Taina, v. ordf S Andersson Jesper, led M Ahlinder Fredrik, led TUP Holmberg Johan, led SD Lisa Hellsing, led MP Nilsson Anita, led L Holmberg Mikael, led DHR Wennberg Kerstin, led FEB Johansson-Kristiansen Åse, led FUB Lorenz Eva, led Hjärt/lung Asplund Dag, led HRF Sverker Maria, led Neuro Eriksson Urban, led

Ej närvarande; Hedvall Erik, led Attention Jansson Gunilla, led FEB Sundevall Sylvia, led FHDBF

Övriga deltagare Ann Bjellert, funktionshinderstrateg, Helena Rojas, utvecklingschef, Ewa Hollén, barnombudsman.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA ꞏ Org.nr: 212000-2882 ꞏ Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 ꞏ E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1037637 MÖTESANTECKNINGAR 3[6]

Funktionsrättsrådet 2021-02-15 Kod: 1.1.1.6

Dnr KS/2021:00016

§ 1 Introduktion till Agenda 2030 och universell utformning

Funktionshinderstrateg Ann Bjellert föredrar ärendet. Agenda 2030 utgör en plan för hållbar utveckling med 17 globala hållbarhetsmål. En workshop har genomförts i kommunen med koppling till funktionshinderkonventionen. I arbetet är det viktigt att inkludera föreningar och att ingen lämnas utanför. Särlösningar ska vara ett undantag. Om utgångspunkten är personer med störst behov blir det ett bra resultat för alla.

Universell utformning på material och funktioner är viktigt. Där behövs ökad kunskap. Under året kan rådets tema förslagsvis vara Ett Hållbart Botkyrka och Universell utformning.

Myndigheten för delaktighet har en bra översikt över målen i Agenda 2030 ur ett funktionsperspektiv. Se länkar:

https://www.mfd.se/kunskap/manskliga-rattigheter/agenda- 2030/?utm_source=nyhetsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=Nyhe tsbrev%201#mainContent

https://www.mfd.se/inspiration/larande-exempel/inspirerande- filmer/universell-utformning---sa-fungerar-det/

§ 2 Ett Hållbart Botkyrka Utvecklingschef Helena Rojas föredrar ärendet. Arbetet med Ett Hållbart Botkyrka avslutades för ett år sedan med beslut i kommunfullmäktige. Det tidigare dokumentet var från 2007 så det fanns behov av att uppdatera dokumentet. En tvärpolitisk grupp har arbetat fram dokumentet. Nu återstår att arbeta in dokumentet i kommunens övriga styrdokument och i mål och budget. Varje hållbarhetsmål förhåller sig till FN:s hållbarhetsmål. Dokumentet ger riktningen för politiska bedömningar och prioriteringar i mål och budget.

Demografisk sammansättning, tillväxt och mänskliga rättigheter är pelare i Ett hållbart Botkyrka.

Botkyrkas hållbarhetsutmaningar:

Botkyrkaborna har egenmakt Botkyrka, vår plats

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA ꞏ Org.nr: 212000-2882 ꞏ Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 ꞏ E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1037637 MÖTESANTECKNINGAR 4[6]

Funktionsrättsrådet 2021-02-15 Kod: 1.1.1.6

Dnr KS/2021:00016

Utbildning är grunden i Botkyrka Klimat- och miljösmart Botkyrka Botkyrkaborna är friska och mår bra. Tillsammans för sammanhållning och demokrati i Botkyrka.

Alla utmaningar är inte lika mycket relevanta i de olika kommundelarna.

Indikatorerna som följs upp årligen och som är könsredovisade: Arbete Plats Utbildning Miljö & klimat Hälsa Sammanhållning & demokrati

Generationsmål finns under varje av ovanstående punkter. Två tidsaspekter – Den långa och här och nu.

Uppföljning sker en gång om året nu, men tankar finns att utveckla uppföljningen med avsikt att sätta en process för en mer pågående och intresseväckande uppföljning. Könsuppdelad statistik och ett jämställdhetsraster kommer ingå i uppföljningen.

Diskussion - Ett hållbart Botkyrka ur ett funktionsrättsperspektiv

Mötet diskuterar: - Hur många funktionshindrade finns i Botkyrka i jämförelse med andra kommuner? Botkyrka har jämförbart fler än andra kommuner p.g.a befolkningssammansättningen med t ex inflyttade från krigshärdar. - Växande skara av äldre och som får funktionshinder och att åtgärder måste åtgärder göras. - Trygghet borde förtydligas i indikatorerna. - Coronasituation som kan komma att pågå i många år. Dokumentet togs fram innan corona, men det är absolut ett raster att förhålla sig till. - Psykiska hälsan för barnen i o m coronan. - Digitalisering och teknik. 17% är idag inte uppkopplade. En ekonomisk fråga för många. Andra lösningar än digitala måste finnas. - Miljö- och hälsa. Kommunen borde ha en strategi över vad som ska vara i privat regi och i kommunal regi. - Ordet ”jämställdhet” bör omnämnas i dokumentet - Zoom i stället för Teams, t ex texttolkning finns direkt in i Zoom. - Boende för äldre är en viktig fråga för framtiden.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA ꞏ Org.nr: 212000-2882 ꞏ Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 ꞏ E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1037637 MÖTESANTECKNINGAR 5[6]

Funktionsrättsrådet 2021-02-15 Kod: 1.1.1.6

Dnr KS/2021:00016

- Corona och funktionsnedsattas situation. Universell utformning. - Ensamhet, besöksförbud och andra begränsningar väcker frågor om hur man hanterat pandemin inom hemtjänst, personlig assistans m.m. - Funktionshindrade i alla åldrar har drabbats hårt av pandemin. Oacceptabel personalomsättning. Utrustning saknas. Andra blir rädda när personal har skyddsutrustning på sig. - Coronan synliggör sprickorna i jämlikheten. Förslagsvis följa någon grupp lite extra. Att rådet gör ett nedslag i några frågor – Vi vill vet mer om detta. - Olika föreningar sitter inne med olika kunskaper om funktionshinder. Föreningar kunde utnyttjas mer i arbetet. Rådets uppgift borde ju vara att påverka. Förändringar och påverkan borde vara mera tydligt. - Kommunen borde ha en syn- och hörselinstruktör som kan fånga upp dessa personer som har eller förvärvar syn- och hörselnedsättning. - Rådet är ett organ för information och samråd mellan rådets företrädare och kommunstyrelsen - inte en nämnd med egen budget och har därför ingen egen beslutanderätt enligt kommunallagen. Rådet ska fånga upp och har möjlighet att lämna synpunkter på ärenden under beredningen det gäller kommunala frågor av specifikt intresse för rådet. - Problem för elöverkänsliga att ta emot hemtjänstpersonal med mobiltelefon t ex. personalen borde kunna lämna telefonen i tjänstebilen. - Sprida information om att synsvaga kan komma för nära andra personer så att man har förståelse för det.

Funktionsrättsrådets fokus under året: - Boende för äldre - Corona – synliggöra sprickor i jämställdhet. Följa upp en viss grupp för att få kunskapsunderlag - Arbeta med universell utformning

§ 3. Uppdatering från Vård- och omsorgsnämnden

Jesper Andersson (M) informerar i sin egenskap av ledamot i samhällsbyggnadsnämnden om branden i Kagghamra.

Ordföranden informerar om covidsituationen på kommunens boenden. Alla brukare som velat få vaccin har fått dos ett och två. Vissa medarbetare har tackat nej, men övervägande delen har tackat ja till vaccinering. Vidare har 20% av brukarna har överlämnats till privata utförare. Överlämningen har gått bra.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA ꞏ Org.nr: 212000-2882 ꞏ Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 ꞏ E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1037637 MÖTESANTECKNINGAR 6[6]

Funktionsrättsrådet 2021-02-15 Kod: 1.1.1.6

Dnr KS/2021:00016

Kommunen kommer inte att ansöka om att förlänga besöksförbudet på boenden efter att nuvarande besöksförbud upphör 23 februari.

I regionen kommer vaccineringen bli försenade p.g.a av brister i leverans av vaccin. Bedömningen är nu att alla vuxna är vaccinerade vid juli månads slut.

Sammanträdet avslutas kl. 18:53.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA ꞏ Org.nr: 212000-2882 ꞏ Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 ꞏ E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1037637 SIGNATURSIDA

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

NAMN: ARAM EL KHOURY TITEL, ORGANISATION: Ordförande, Funktionsrättsrådet DATUM & TID: 2021-02-19 15:51:21 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _069c0d802c535d984d189ad387986fd183

NAMN: HÅKAN HULTGREN TITEL, ORGANISATION: Sekreterare, Funktionsrättsrådet DATUM & TID: 2021-02-19 16:15:42 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _068763c55651698c112162f289b8bdbbea

NAMN: TAINA VIRTA TITEL, ORGANISATION: Vice ordförande, Funktionsrättsrådet DATUM & TID: 2021-02-20 11:59:17 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _05283b531274e7429424f2a779dda7dbe1

Certiﬁerad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2021-02-20 11:59:23 +01:00 Ref: 1037637 www.comfact.se

Validera dokumentet | Användarvillkor

Comfact Signature Referensnummer: 1037637 Sida 1/1 MÖTESANTECKNINGAR 1[5]

Brottsförebyggande rådet 2021-02-04 Kod: 1.1.1.6

Sammanträdesprotokoll för Brottsförebyggande rådet 2021-02-04

Datum och tid: 2021-02-04 kl. 17:30-18.52 Plats Digitalt – Microsoft Teams

Utses att justera Asta Holm (M) Datum och tid för Justering: Digitalt Plats för Justering Digitalt

Sekreterare: § 1 - 3 Corinne Johnson

Ordförande: Ebba Östlin (S)

Justerare: Asta Holm (M)

Se protokollets sista sida för digitala signaturer.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1042947 MÖTESANTECKNINGAR 2[5]

Brottsförebyggande rådet 2021-02-04 Kod: 1.1.1.6

Närvarolista Ledamöter Ebba Östlin Göran Melander 17.58- Asta Holm Klas Nilsson Eber Vikström Joakim Ribb

Ej närvarande; Mihajlo Mrdjen Göran Melander 17.30-17.58

Övriga deltagare Stina Lundgren adjungerad ledamot, Nadina Rosengren, stabschef, Natasha Engberg, trygghets- och säkerhetssamordnare, Chris Österlund, VD Botkyrkabyggen, Erik Engström, Lokalpolisområdeschef Botkyrka, Michael Åkerholm, trygghets- och säkerhetssamordnare, Max Ekberg, SBFF, Alejandra Andersson, trygghets- och säkerhetssamordnare, Pernilla Vera Jr, trygghets- och säkerhetsdirektör, Corinne Johnson, kommunsekreterare

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1042947 MÖTESANTECKNINGAR 3[5]

Brottsförebyggande rådet 2021-02-04 Kod: 1.1.1.6

Presentationsrunda, val av justerare samt en omjustering i dagordningen. 1. Information om Kagghamra Pernilla Vera Jr, trygghets- och säkerhetsdirektör informerar kort om att vi har en brand som pågått i Kagghamra sedan 18 december där släckningsarbete varit svårt sedan start. Det sker en brottsutredning parallellt, vilket påverkat möjligheter att lämna ut material med hänsyn till förundersökningssekretessen. Kommunens krisledning har jobbat från start med att ompröva vilket material som kan lämnas ut. Planeringen pågår för arbete efter att räddningsinsatsen är klar. Hålla rätt på ansvarstrappan viktigt i detta även om vi ser det som en utmaning. Vidare utförs rök- och vattenmätningar informerar Alejandra Andersson, trygghets- och säkerhetssamordnare, analyserna på föroreningarna redovisas per timme och per dygn. Grundvattenmätningarna pågår.

Max Ekberg från Södertörns Brandförsvarsförbund fyller på med att man tidigt såg en risk för skred och miljöföroreningsaspekter kopplade till branden varpå brandförsvarsförbundet tagit ansvaret för släckningsarbetet. Det framkom också tidigt att branden inte går att släcka genom normal metod på grund av tidigare nämnda faktorer, också då det inte är känt vad allt som finns i sopberget. Det finns ingen akut toxicitet som framkommit i mätningarna därav har evakuering inte varit aktuellt. Evakuering normalt sett kopplat till explosioner och akut risk. Vi följer situationen och omvärderar vid behov. Oerhört obehagligt att befinna sig i röklukten men situationen är inte akut i nuläget. Beredskap och evakueringsplan är gjord från kommunens sida inför den eventualiteten.

Brandförsvarsförbundet använder enorma mängder sand för att släcka elden. Vatten skulle kunna föra med sig gifter och kemikalier. Man lägger nu även sand ovanpå massorna men detta i sin tur orsakar också mer rökutveckling varpå arbetet stundtals behöver pausas. Arbetet fortgår måndag till söndag men dock dagtid. Att jobba nattetid skulle öka risker för de som arbetar och medför därav ingen ytterligare effektivitet.

Positiva rapporten från insatschefen om utvecklingen. Även samarbete med SMHI för att prognosticera kommande dagars arbete. Själva ytan där soporna förvaras är 100x100 meter, mätningar görs kontinuerligt och material försvinner i branden.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1042947 MÖTESANTECKNINGAR 4[5]

Brottsförebyggande rådet 2021-02-04 Kod: 1.1.1.6

Man har under arbetets gång utrett många metoder och expertis från flera delar i världen har kopplats in. Denna typ av bränder är ovanliga. Sandbombing har uteslutits eftersom fyllningsprocessen är svår och manuell, precisionen blir svår för en helikopter kan inte flyga så nära inpå röken. Inget alternativ, därmed är det kontrollerade alternativet vägen framåt.

Hur har kommuninvånarna informerats och var finns informationen? Dagsuppdateringar görs på kommunens hemsida och det finns även en specifik sida för branden. Ikväll sänds en informationssändning via kommunens Youtube kanal, den andra i sitt slag. SBFF har också informerat i sina kanaler, hemsida och sociala medier. En film från brandförsvaret visar hur stort området är och hur mycket sand som brukats, väldigt informativ.

Finns det risk för liknande bränder på andra ställen? Vi har en uppsamling vid Kassmyra, dialog pågår för åtgärder.

Hur ser framtidsscenariot ut? Platsen ska saneras, och vi följer ansvarstrappan för ärendets gång.

Rådet har tagit emot och tackar för informationen.

2. Miljöenhetens tillsynsarbete och pandemilagen Miljöenheten skulle varit med och föredragit denna punkt, men har mycket att stå i, i och med branden i Kagghamra, så vi kan säkert återkomma senare i frågan också. Natasha Engberg, trygghets- och säkerhetssamordnare informerar om att Botkyrka jobbar med tillsyn, som avser både tillsyn av serveringsställen, och med den tillfälliga pandemilagen även tillsyn på arbetsplatser. Tillfälliga pandemilagen trädde i kraft 10 januari och Länsstyrelsen har ansvar för tillsyn. Kommuner kan också göra tillsyn på eget initiativ, vilket gjorts vid fest- /föreningslokaler i kommunen. En del avvikelser förekommit men mindre trängsel än man förväntat sig, man har vidare haft en god dialog med föreningar genom det upparbetade samarbetet som kommunen har. Ett fåtal tillställningar har avbrutits. God lägesbild i Botkyrka för närvarande. Rådet har tagit emot informationen och lägger den till handlingarna.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1042947 MÖTESANTECKNINGAR 5[5]

Brottsförebyggande rådet 2021-02-04 Kod: 1.1.1.6

3. EST-bild för 2020 En bild kring arbetet inom EST (effektiv samordning för trygghet), ett samarbete med flera aktörer som startades 2017 för att mer effektivt fördela resurser, presenteras av Natasha Engberg. En kort sammanfattning för 2020: - Flera inrapportörer i arbetet. - Skadegörelse, otrygg samling av personer (upplevd), annat otrygghetsskapande, otrygg plats, incidenter mot anställda är sådant som inrapporteras. - Flest avvikelser i Alby, ökning med 154%. Avvikelser centrerade kring centrum och relaterade till öppen narkotikaförsäljning som oroar. - I kommunen som helhet 3000 avvikelser 2020, ökning med 108% från året innan. - Ökning av avvikelser behöver även sättas i relation till fler inrapportörer. En ökning av avvikelser har skett i alla kommundelar. - I Fittja har man uppmärksammat en positiv förändring, relationsskapande arbete med församlingar som upplevts otrygghetsskapande har gett resultat. - Situationella och sociala åtgärder genomförda i alla områden.

Chris Österlund, VD för Botkyrkabyggen understryker att man jobbat intensivt med att uppmana till att rapportera incidenter inom organisationen.

Detta är en del av allt trygghetsarbete som görs, lägesbilden handlar om att effektivt kunna styra de operativa resurserna i den offentliga miljön. Utöver finns många andra insatser i förebyggande syfte inom trygghetsarbetet.

Rådet har tagit emot informationen och lägger den till handlingarna.

Botkyrka Kommun Adress: Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Org.nr: 212000-2882 · Bankgiro: 624-1061 Medborgarcenter: 08-530 610 00 · E-post: [email protected] Hemsida: www.botkyrka.se

Comfact Signature Referensnummer: 1042947 SIGNATURSIDA

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

NAMN: EBBA ÖSTLIN DATUM & TID: 2021-03-01 10:11:09 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _07609b124459a573d7a37611348603bfef

NAMN: Asta Elisabeth Holm DATUM & TID: 2021-03-01 12:52:58 +01:00 IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _09c87bb69640e994e48b3dc8b773c634c1

Certiﬁerad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2021-03-01 12:53:03 +01:00 Ref: 1042947 www.comfact.se

Validera dokumentet | Användarvillkor

Comfact Signature Referensnummer: 1042947 Sida 1/1

PROTOKOLL

/Dialogkommissionen/ Dnr: / KS/2021:00019/

/2021-03-23/ Kod: /1.1.1.6/

Sammanträdesprotokoll för Dialogkommissionen 2021-03- 23

Datum och tid: 2021-03-23 kl. 17:00 Plats Digitalt – Microsoft Teams

Utses att justera Anders Thorén (TUP) Datum och tid för Justering: Digitalt Plats för Justering Digitalt

Sekreterare: § 1 - 7 Ana Ekelund

Ordförande: Emanuel Ksiazkiewicz (S)

Justerare: Anders Thorén (TUP)

Se protokollets sista sida för digitala signaturer.

1. Upprop och val av justerare

Närvarolista Ledamöter Emanuel Ksiazkiewicz (S), ordförande Per Jardetun (L), vice ordförande Anders Thorén (TUP), andre vice ordförande Selda Elcim (S) Robert Nuse (S) Rita Ilomäki (TUP) Sven-Eric Holm 17:24-

1/5 Comfact Signature Referensnummer: 1063281

Ej närvarande; Stefan Dayne Sven-Eric Holm 17:00-17:24 Marie Spennare Rebecka Brandin Yrsa Rasmussen Liaquat Ali Khan Malek Zbadi

Övriga deltagare

Ahmad Azizi, demokratiutvecklare, Ana Ekelund, projektsamordnare, Marianne Wladis, kommunikatör, Charlotte Rydberg, områdesstrateg, Paola Vaerlien Masdeu, områdesstrateg, Peter Vesterholm, kanslidirektör, Melissa Besara, politisk sekreterare, Itaí Cabrera Fernandez, utvecklingsledare medskaparprocessen, Susanne Norman, biträdande rektor Storvretenskolan

Sammanträdet väljer Anders Thorén från Tullingepartiet som justerare av protokoll.

2. Återrapportering för arbetet med Botkyrkadialogen 2020

Ahmad redovisar kring Botkyrkadialogen under 2020. Han berättar om övergången till digitala dialoger som skett på grund av Covid-19-pandemin. Han berättar också att omställningen försenat turordningen av kommundelar i Botkyrkadialogen, då man under 2020 inte hann genomföra tre dialoger som planerat, utan istället genomfört två dialoger. Dialogen har därför hamnat en kommundel ”efter”. Kommuninvånarna har lämnat många synpunkter både i de digitala och fysiska dialogerna. Ahmad meddelar vidare att tjänstemännen även framöver vill arbeta med digitala dialoger som komplement till de fysiska dialogerna. Framöver kommer tjänstemännen också att arbeta med att tillgängliggöra plattformen, och förtydliga vilka synpunkter som är genomförbara av dialogkommissionen.

Förslaget om kombinerad fysisk och digital dialog får positiv respons från Dialogkommissionen, som påpekade vikten av att synpunkter som ligger utanför dialogkommissionens ramar vidarebefordras till lämplig instans. Vidare önskade flera i Dialogkommissionen fortsatt utvärdering och utveckling av de digitala arbetsmetoderna, och målet att nå mindre ”röststarka” grupper lyftes fram som en viktig del av det fortsatta arbetet.

Dnr: /Ärendebeskrivning 2/5 Comfact Signature Referensnummer: 1063281

3. Återrapportering för Storvreten 2019

Ana återrapporterar åtgärderna som genomförts i Storvreten: förbättrad belysning, ny lekutrustning på Storvretenskolans skolgård, och skolresa för Storvretenskolans elever. På grund av Covid-19-pandemin planerades skolresan om till flera, mindre aktiviteter för de olika årskurserna. Vidare har inte alla medel som beviljades till förbättringen av belysningen nyttjats, eftersom en del av de planerade åtgärderna redan ingick i de planer för upprustning av Storvretensparken som Samhällsbyggnadsnämndens redan hade. Susanne Norman från Storvretenskolan berättar om åtgärderna på skolan, och lyfter de positiva effekter som de har haft för skolan och eleverna.

4. Parkteater i Tumba – uppdatering

Dialogkommissionen har tidigare fattat ett inriktningsbeslut som beviljar Kultur- och fritidsnämnden 100 000 kronor för genomförande av parkteater i Tumba.

Ana uppdaterar Dialogkommissionen kring vad som sedan dess sagts i diskussionen med Kultur- och fritidsförvaltningen och områdesstarteg i frågan. Planen är att parkteatern ska genomföras i senare delen av augusti och tidigare delen av september, då smittläget för Covid-19 och restriktionerna förhoppningsvis är mildare så sent på året. Vidare är planen att genomföra några mindre föreställningar istället för en större, blandat innehåll snarare än bara teater, och med blandade åldrar som målgrupp istället för renodlad barnunderhållning eller vuxenunderhållning. Dessutom är planen att om möjligt växla plats mellan gångerna. Tjänstemännen fortsätter diskussionen med Botkyrka riksteaterförening.

Paola meddelar att diskussion ska ske i nätverksgruppen gällande genomförande av parkteater i andra kommundelar, men att genomförandet i andra kommundelar kommer att finansieras utanför dialogen.

5. Pågående dialog i Alby – uppdatering

Ana presenterar den pågående dialogen i Alby, som avslutades den 22 mars. På grund av få inkomna synpunkter i början av Albydialogen beslutade tjänstemännen att använda sig av informatörer som varit på olika platser i Alby med iPad och samlat in synpunkter från personer på plats. Informatörernas arbete har gett bra resultat, och det har totalt kommit in 73

Dnr: /Ärendebeskrivning 3/5 Comfact Signature Referensnummer: 1063281

synpunkter. Ana kommer att utreda synpunkterna gentemot förvaltningarna och återkomma med förslag på beslut på nästkommande sammanträde den 26 maj.

6. Planer inför kommande dialog i Hallunda-Norsborg

Charlotte presenterar planerna för kommande dialog i Hallunda- Norsborg. Även i Hallunda-Norsborg kommer dialogen att hållas digitalt. De preliminära datumen för dialogen är 19 april till 31 maj. Dock planeras också planprogrammets samråd att hållas i området under senare delen av våren. Det finns därför viss risk att dialogperioden överlappar med samrådsperioden en kortare tid. Tjänstemännen kommer att bevaka detta och om nödvändigt anpassa dialogens datum därefter. Med bakgrund av erfarenheten från Alby kommer inga separata dialogteman användas, utan de slås ihop till en enda, öppen dialog. De tidigare teman som diskuterats kommer istället att kommuniceras som inspiration till synpunkter. Precis som i Albydialogen kommer Hallunda-Norsborgdialogen att använda sig av informatörer som kan samla in synpunkter på plats.

Den kommande dialog utgör den första ”återvändande dialog”, med andra ord en dialog som genomförs i en kommundel där en dialog har genomförts tidigare. Emanuel föreslår att de åtgärder som tidigare genomförts i kommundelen via Botkyrkadialogen bör lyftas upp i kommunikationen utåt.

Det beslutas att kommunikationen ska innehålla förtydligande om skillnaden mellan planprocessen och Botkyrkadialogen. Informatörerna ska delges detta, för att kunna meddela de invånare de träffar.

7. Kommande skyltning av dialogkommissionens åtgärder

Marianne berättar om det pågående arbetet med att ta fram skyltar för att belysa de åtgärder som utförts inom ramen för Botkyrkadialogen. Det finns behov av tre olika typer av skyltar: Större skyltar som kan markera större områden, skyltar som kan markera ett fast föremål, och skyltar som kan markera sammankomster eller evenemang. För det senare är tanken att använda flaggor. Marianne presenterar de utkast för de olika typerna av skyltar som tagits fram hittills.

Dialogkommissionen ger förslag om att skyltarna kan innehålla synpunktsinlämnarens namn, om synpunktsinlämnaren godkänner. Dialogkommissionen påpekar också risken för

Dnr: /Ärendebeskrivning 4/5 Comfact Signature Referensnummer: 1063281

vandalisering, och det lyfts att en skylt i mässing riskerar att bli svårläst med tiden, till skillnad från en skylt i rostfritt stål.

Marianne föreslår att man låter tillverka flera skyltar på samma gång, för att kunna ersätta i händelse av vandalism eller om de förstörs på annat sätt.

8. Övrigt

Peter Vesterholm introducerar sig själv som tillförordnad kanslidirektör sedan 20 februari. Han berättar att han sedan tidigare arbetar på Botkyrka kommun som administrativ chef, och att han kommer att delta i dialogkommissionens sammanträden utifrån tillgänglighet och förmåga.

Dnr: /Ärendebeskrivning 5/5 Comfact Signature Referensnummer: 1063281 SIGNATURSIDA

Detta dokument har elektroniskt undertecknats av följande undertecknare:

NAMN: Ana Ekelund IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _06fff96b61a8597ecff7a95bf03be1fc55 DATUM & TID: 2021-03-30 11:11:46 +02:00

NAMN: ANDERS THORÉN IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _0866c1ba3c7697f39265304f05c97d6e47 DATUM & TID: 2021-03-30 11:46:02 +02:00

NAMN: EMANUEL KSIAZKIEWICZ PETTERSSON IDENTIFIKATIONSTYP: Svensk e-legitimation IDENTIFIKATIONS-ID: _0885db5dc83f74a2afa433341b9a161492 DATUM & TID: 2021-03-30 14:05:48 +02:00

Certifierad av Comfact Signature Accepterad av alla undertecknare 2021-03-30 14:05:53 +02:00 Ref: 1063281 www.comfact.se

Validera dokumentet | Användarvillkor

Comfact Signature Referensnummer: 1063281 Sida 1/1 MÖTESANTECKNINGAR 1[3] Näringslivsråd 2021-03-05

Plats och tid Distans via MS Teams kl. 09:00 – 10:20

Beslutande Ebba Östlin (S), ordförande Bo Claesson (KD)

Övriga deltagande Gustav Fridlund, Nadina Rosengren, Anneli Markgren, Bengt Waldemarsson, Lars Johansson, Amanias Abraha, Martin Bucht

Utses att kontrasignera Bo Claesson (KD)

Plats och tid för signe- Digital signering fredagen den 12 mars. ring

Sekreterare Paragrafer 1 – 8 Håkan Hultgren

Ordförande Ebba Östlin (S)

Kontrasignerare Bo Claesson (KD)

MÖTESANTECKNINGAR 2[3] Näringslivsråd 2021-03-05

1 Välkommen

Ebba Östlin hälsar alla välkomna till sammanträdet.

2 Föregående mötes minnesanteckningar

Läggs till handlingarna.

3 Aktuellt runt bordet

DeLaval: 2020 blev ett bra år trots pandemin. Även en bra början på 2021 kan ses. Tjänstemän jobbar fortsatt hemma. Fabriken är i full drift. Arbetet med Hamra gård med ny ladugård fortgår. Hamra grustag återställs under året. Uppgradering av kontorsmiljön sker under året. Ny kon- cernchef fr o m 1 april.

Tillväxt Botkyrka: En tilltagande trötthet kan märkas av bland entreprenörer över alla omställ- ningar. Även en större rörlighet på arbetsmarknaden kan märkas. En del entreprenörer/företagare har varit tvungna att sälja av egendom i avvaktan på stöd från staten. Kommunstyrelsens ordfö- rande vill gärna få konkreta exempel på sådana händelser inför samtal med representanter för regeringen.

Changershub: Verksamheten expanderar. Liknande verksamhet skapas i Göteborg, Hjällbo och i Kista Sciencepark. Typ av förflyttning av vilka idéer som kommer in i Alby.

Bo Claesson (KD): Coronaläget har gjort läget kärvt för småföretag. Det är besvärligt att söka medel från staten. Många ingångar.

Ett arbete är på gång för att synliggöra var och hur man kan söka medel.

Näringslivsdirektören Gustav Fridlund meddelar att han går vidare till nya uppdrag. Näringslivs- rådet tackar Gustav för hans arbete i Botkyrka.

4 Information – Kagghamra

Kommunstyrelsens ordförande informerar: Första brand i november som släcktes och överlämnades till markägarens fortsatta ansvar.

Dagarna innan julafton uppstod åter brand i deponin.

Föreläggande och åtalsanmälningar har gjorts.

Central krisledning har aktiverats MÖTESANTECKNINGAR 3[3] Näringslivsråd 2021-03-05

Stora mängder tungmetaller upptäcktes i släckvatten från november. Oklart om tidigare verksamhet kan ha bidragit till de höga halterna.

Rasrisk fanns i området varför en tryckbank byggdes med nödvändiga angörningsvägar.

Röken spreds över stora områden i regionen. Experter från miljömedicin engagerades för att be- döma rökgaser m.m. Luftrenare köptes in av kommunen och delas ut till boende inom 3 kilome- ters radie.

Krisledningsnämnden aktiverades. Diskussion fördes om vilka handlingar som kunde lämnas ut med hänsyn till förundersökningssekretess. Besluta togs om att lämna ut alla handlingar. Behov fanns av transparens mot Botkyrkaborna.

Täckningsarbetet har genomförts snabbare än väntat. Fortfarande oklart om hur länge deponin kommer att glöda under täckningen.

Möjligen måste kommunen initialt ta kostnader av efterarbetet men för att sedan eftersöka dessa hos markägaren och/eller staten. Det finns stort behov av att ändra miljölagstiftningen.

5 Nuläge näringslivsarbetet (inkl. covidsituationen) Uppstart process prioriteringar 2022 – 2023, ”Kraftpaket näringsliv” och Södra Porten – nuläge, diskussion och inspel till framtida inriktning

Se bildspel, bilaga, VD Södra Porten AB Martin Bucht redogör för Södra portens kommersiella planer men efterfrågar kommunens vilja med området.

6. Övriga frågor

Inga övriga frågor anmäls. ETT VÄXANDE NÄRINGSLIV MED FLER ARBETSTILLFÄLLEN FÖR BOTKYRKABOR – NULÄGE

210205 Botkyrka näringslivsråd Problem • Problem 1: Skolsegregation, alla barn lyckas inte • Problem 2: Att Botkyrkaborna inte är nöjda med sin omsorg • Problem 3: Att alla inte kan och vill bo i Botkyrka • Problem 4: Trygghet och trivsel i Botkyrka • Problem 5: Kriminella organisationer • Problem 6: Botkyrkas påverkan på klimat och miljö • Problem 7: Att alla Botkyrkabor inte känner sig delaktiga i Botkyrkas utveckling • Problem 8: Få till mer näringsliv och jobb

Jämförelseanalys

ALL KATEGORIER PÅVISAR EN REATIVT JÄMN TILLVÄXT AV ANSTÄLLDA OCH OMSÄTTNING DÄR BOLAG 50+ ANSTÄLLDA HAR STÖRST OMSÄTTNING Utveckling av anställda och omsättning för bolag mellan 2016-2019 i kategorierna 0-4, 5-50 och 50+ anställda

3 000 13 000 Notera att bolag som gått från 4 till 5 anställda ingår i denna mängd, 12 000 vilket bidrar till att denna bolagskategori påvisar stark tillväxt 2 500 11 000

10 000

9 000 2 000 8 000

7 000 1 500 2211 2519 1770 1753 1987 1757 1828 1910 6 000 Anställda Omsättning MSEK 5 000

1 000 4 000

1191 1138 1185 1297 3 000

500 2 000

1 000

0 0 2016 2017 2018 2019 Antal anställda 0‐4 Antal anställda 5‐50 Antal anställda 50+ Omsättning bolag 0‐4 Omsättning bolag 50+ Omsättning bolag 50+ Samtidigt ett tufft läge för många företag

• Snart ett år med corona – de ekonomiska konsekvenserna för företagen kommer märkas av under lång tid framöver. • Företag i riskbranscher och vissa i medelriskbranscher har det fortsatt tufft. • Pågående sociala restriktioner och distansarbete ger fortsatt svagare efterfrågan för riskbranscher – butikshandel, restaurang, hotell och besöksnäring. • Delar av bygg, industri och transport ser minskad omsättning som följd av minskad och osäker orderingång. • Konkurser väntas öka. • Varsel ännu inte så illa som befarat – men fortsatt risk med bolag som kan passa på att effektivisera och riskbranscher som inte håller ut. • Fortsatta förfrågningar om mark och etablering – stark potential att marknadsföra, planera och förtäta. • Satsningarna på näringslivet utgår från ett här-och-nu-perspektiv och tar fasta på behov för framtidens tillväxt, inklusive den strukturomvandling som väntar delar av näringslivet.

Särskilda riskbranscher: Medelkritiska branscher: • Handel • Bygg: delar av lokala branschen har drabbats. • Transport • Lager/transport: ojämnt, vissa i kris, andra har orderrekord. • Hotell- och restaurang • Industri: drabbad (i vissa fall kritiskt drabbad) • Kultur, nöje och fritid Åtgärdspaket IIII – gäller till 30 juni 2021

• Tillväxt Botkyrka har ett förstärkt uppdrag att ge affärsrådgivning till företag med 5 till 50 anställda, www.tillvaxtbotkyrka.se

• Småföretag med 0 – 4 anställda får råd och stöd via Småföretagarhjälpen, kontakta: https://www.nyforetagarcentrum.se/botkyrka/ eller [email protected]

• Utökad service kring stöd och rådgivning om de statliga programmen och de lokala insatserna genom vår lotsfunktion som nås via e-post: [email protected]

• Förlängd betalningstid för fakturor om tillsyn inom miljö, hälsa och livsmedel med ett betaldatum på 90 dagar. Tillsyn som inte är kritiska skjuts upp.

• Kommunen betalar fakturor snabbare. Från 1 april gäller att alla fakturor till företag betalas inom 20 dagar.

• Företag får möjlighet att upprätta en återbetalningsplan för mark- och tillsynsavgifter.

• Företag som har kommunen eller de kommunala bolagen som hyresvärd kan ändra hyresinbetalningen från kvartalsvis till månadsvis. Det är också möjligt att få hyran på avbetalning upp till motsvarande 6 månader.

• Kostnadsfri kompetensutveckling till företag och entreprenörer. Alla som jobbar (inklusive permitterade) i högriskbranscher kan ta del av anpassade kompetensutvecklingsinsatser via socialfondsprojektet Växtkraft Södertörn. Vid intresse kontakta [email protected].

• Fördjupad rådgivning och affärsutveckling till småföretag med 0 – 4 anställda som är redo att utvecklas och ställa om för hållbar tillväxt. Näringslivsstrategi – tom 2023

1. Ge tillgänglig, snabb & korrekt näringslivsservice

2. Främja idéer, innovation och entreprenörskap

3. Skapa attraktiva etableringsmöjligheter

Kontinuerligt övergripande arbete – Botkyrkabor som vill starta företag Politik, media, omvärldsbevakning Företag som vill växa Företag som vill etablera sig i kommunen Strategiska utvecklingsområden – t o m 2023 oGe tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice o Främja idéer, innovationer och entreprenörskap o Skapa attraktiva etableringsmöjligheter 1. Ge tillgänglig, snabb & korrekt näringslivsservice

Kultur- & fritidsförvaltningen Företagslots Näringslivscenter/ - Kreativa Fonden & Mötesplatser rådgivning Drömdeg

Arbetsmarknad- & Information/kommu- Tekniska Samhällsbyggnads Årligt nikation förvaltningen -förvaltningen vuxenutbildningsf (t.ex.hemsida för örvaltningen återkommande -VA - Gata/Park Relationer,event serviceföretagare/ och kommunikation för att stärka bilden av nyhetsbrev) - Lokalförsörjnin - Bygglov g & fastighet Botkyrka som tillväxtkommun - Miljö -Plan Socialförvaltningen • 50 företagsbesök på 50 dagarSödertörns -Mark & - Serveringstillstånd Frukostmöten Företagsbesök Exploatering • Boostevent hösten 2021 brandförsvar - Tillstånd - Geografisk info brandfarliga • Digitala möten upphandling, bygglov,varor plan • Företagsevent Tillväxt Botkyrka, Klump, NyföretagarCentrumUtbildningsförvalt mfl Kommunledningsförvaltningen ningen • Nyhetsbrev, sociala medier, månadsvis- Upphandling print Mitt i - Fristående skola - APL/Praktik • Dialog centrumägare - Besöksnäring - Områdesutvecklare Näringslivsservice – Nöjdkundindex

• Totalt sett har NKI för kommunen ökat från 70 till 73 mellan 2018 och 2019. Bra jobbat! • Workshops vår och höst med myndighetschefer och - medarbetare för erfarenhetsutbyte och handlingsplaner inom berörda verksamheter • Se över förbättringsmöjligheter för ständigt förbättrad service o Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice o Främja idéer, innovationer och entreprenörskap o Skapa attraktiva etableringsmöjligheter TILLVÄXT BOTKYRKA - 1000 nya arbetstillfällen på fem år - Affärsutveckling - Förmedling av investerare - Rekrytering och utbildning

• Stark profilsatsning med väl bearbetad förankring och förtroende hos tillväxtbolag 5-50 anställda • Coronaanpassning • Kommunen som katalysator för att bygga vidare på TBs affärsutveckling Översikt 0-4 anställda Vi undersöker nischad småföretagarsatsning +106 fler anställda år 2019 jämfört 84 med år 2016 företag listade som har stor tillväxtpotential! Antal aktiebolag per 1297 omsättningskategori totalt anställda år 2019 år 2019 2 676 562 000 Antal bolag och i omsättning under 2019 104 dess tillväxt mellan 2016-2019* 494

1139 28 322

36 916 435 +13% årlig ökning av 0-999 1000-4999 >5000 30 omsättning mellan 1737 Nystartade eller nedlagda företag konkurser 2016-2019 Antal aktiebolag år <0% under 2019 2019 1-5%

6-10%

>10% * Endast bolag som varit verksamma mellan 2016-19 KONCEPT VISION

Affärsutveckling som möter framtidens marknadsbehov Digital plattform & Hållbar fysisk plats tillväxt

Småföretagarsatsning

Proaktiva relationsbyggande Nischad rådgivning Marknadsföring lokala, regionala, goda exempel Verksamhetsnära nationella stöd affärsutveckling Matchning Kompetens- Nätverk & kontakter försörjning

Verksamhetsnära stöd, samverkan, rätt kontaktvägar, affärsutveckling, rådgivning, rätt kompetens, finansiering Entreprenörskap – ÅTERVÄXTEN ENTREPRENÖRSSKAP – BOTKYRKABOR

Inkubatorverksamhet Affärskvinnans Nätverk för ungdomar för kreativa att förverkliga sina KLUMP näringar nätverk Changers drömmar. Seminarier Hub & coachning

UF (Ung Företagsamhet)

Samarbete näringsliv Ledarskapsprogram för Nyföretagar- skola med aktiviteter ungdomar (16-23 år), centrum Kostnadsfria Starta– för att stötta UF-elever och The Good Talentsmed fokus på socialt Eget kurser & uppmuntra entreprenörskap entreprenörskap. Lösa rådgivning. Erbjuder Lokala hållbarhets- även för nyanlända utmaningar.

Kundvalsmodellen Stockholm

• Nyföretagandet minskar 2020 men förväntas öka under året • Synliggöra kommunens erbjudande genom att lyfta förebilder • Skolornas roll Strategiska utvecklingsområden – t o m 2023

o Ge tillgänglig, snabb och korrekt näringslivsservice o Främja idéer, innovationer och entreprenörskap o Skapa attraktiva etableringsmöjligheter

Vi ska planera och agera för att skapa fler möjligheter för nya företag och aktörer att etablera sig i kommunen. Vi ska också ge företagen i Botkyrka utrymme att växa. Det handlar om mark, lokaler, bostäder, infrastruktur och andra faktorer som möjliggör etablering samt en aktiv omvärldsbevakning och uppvaktning av nya möjliga intressenter.

Vi vill blanda bostäder och företag där det passar, och ha specifika områden i kommunen för företag som behöver det Etableringar med fler arbetstillfällen pipeline

• Södra porten, näringslivsarbete Stråk 1, 2 & 3 inom exploateringsprojektet: • Byggföretag fastighetsrelationer Eriksberg, • Handel marknadsbearbetning Botkyrka • Kommersiell service Södra Porten AB •Kontor • Riksten etapp 1, försäljning och • Vård, omsorg urval att intressenter pågår, Stråk 1 och 4 bedömning är cirka 500 nya • Transport och Logistik arbetsplatser Stråk 4 • Loviseberg, ny etablering 2020 och • Byggföretag ytterligare 1-2 etableringar i • Skog och jordbruk pipeline, totalt ca 250 arbetsplatser • Hoteltomten, intressent för optionsavtal. Indikativa intressen • Aktivera privat mark/fastigheter idrottskluster • Dra in rätt aktörer till kommunal mark • Alfred nobels allé, löpande kontakter fastighetsutvecklare • Utveckla kommunal mark Kraftpaket näringsliv 2022–2023 • Handlingsprogram med åtgärder mot näringsliv för ett mer effektfullt arbete. • Dämpa långsiktiga konsekvenser av covid-19 och fortsätta säkra framgångar som årets tillväxtkommun • Bygga vidare på allt det som fungerar bra • ”Hela-kommunen-approach” • Tvärsektoriell styrgrupp • Inspel till budgetberedning inför 2022