Mellan Hat Och Kritik

Mellan hat och kritik

- En begreppsutredning av islamofobi

Författare: Johan Lind Handledare: Stefan Arvidsson Examinator: Torsten Löfstedt Termin: VT 2016 Kurskod: 1RKÄ04

Abstrakt

Med jämna mellanrum uppstår diskussioner där islams/muslimernas närvaro uppfattas vara problematisk, vilket brukar aktualisera begreppet islamofobi. Att fastställa vad som tillhör en hatisk och tillika sinister inställning gentemot muslimer och vad som utgör en uppriktig men likväl välvillig kritik av särskilda föreställningar inom islam tycks emellertid vara ett brydsamt företag. Ett utredande av begreppets innebörd är följaktligen angeläget.

Uppsatsens syfte är att systematisera och kategorisera vad forskare menar med islamofobi när de använder begreppet. Uppsatsens frågeställning lyder: Vilka variationer finns det vid definitionen av islamofobi och hur kan dessa kategoriseras? Uppsatsen är en begreppsutredande studie och materialet består av 74 vetenskapliga artiklar med ”islamophobia” i titeln. Sammanfattningsvis har materialet indelats i fem olika kategorier; de som lämnar begreppet odefinierat, en definition av islamofobi som följer den definition som görs i the Runnymede Trusts rapport, islamofobi som känsla, islamofobi som rasism och slutligen ifall det är muslimer och/eller islam som är måltavlan för islamofobi. Att begreppet islamofobi inrymmer en mångfald av definitioner torde vara problematiskt utifrån ett forskningsperspektiv.

Nyckelord: islamofobi, begreppsutredning, begreppsanalys.

Innehållsförteckning

Inledning ...... 1

Bakgrund ...... 2

Syfte och frågeställning ...... 3

Material och metod ...... 3

Tidigare forskning ...... 5

Teori ...... 7

Analys ...... 8

Odefinierad islamofobi ...... 8

Islamofobi á la Runnymede Trust ...... 9

Islamofobi som känsla ...... 11

Islamofobi som rasism ...... 12

Islamofobi - islam eller muslimer? ...... 13

Konkluderande reflektion ...... 15

Referenser ...... 17

Material ...... 17

Elektroniska källor ...... 23

Litteratur ...... 23

Inledning

Ett medialt uppmärksammande, en kullkastad politisk karriär för en partistyrelsekandidat, en anmälan till Konstitutionsutskottet samt ett öppet brev innehållande ett förtydligande av Miljöpartiets värdegrund och en uppförandekod till partiets medlemmar och sympatisörer. En (liten) droppe kan förorsaka stora ringar på vattnet. Och här sitter en själv skrivandes på en uppsats som en konsekvens av denna droppe. Det är fascinerande vilka följder symboliska handlingar kan få. Denna droppe eller symboliska handling som föranlett ovanstående händelser är Yasri Kahns val att inte skaka hand med TV4-reportern Ann Tiberg i samband med en intervju om Mehmet Kaplans avgång.1 Istället för att välkomna med en handskakning hälsade Khan genom att lägga handen på hjärtat. Khans motivering till agerandet är att det är för intimt med fysisk beröring med det motsatta könet.

Funderingarna kring hur dessa händelser rönt uppmärksamhet av sådan magnitud infinner sig utan dröjsmål. En skulle kunna ponera att det mediala pådraget kring Khan har sin förklaring i att Miljöpartiet redan befann sig i en tuff period. Det har föreslagits att vecka 16 2016 har varit en historiskt besvärlig tid för Miljöpartiet.2 Att en miljöpartist vägrade skaka hand med en reporter på grund av hennes kön passade väl in i bilden med partikollegor som umgås med extremister och försöker utöva inflytande på medierna. Ytterligare en förklaring till att strålkastarljuset riktades mot händelsen skulle kunna tänkas vara att den aktualiserade den feministiska traditionens opposition mot särbehandling av kvinnor och män, ett tema som med lätthet hamnar i förgrunden.

Slutligen skulle en kunna mena att orsaken går att finna på annat ställe, nämligen i den förhärskande islamofobiska kunskapsregimen. Religionshistorikern Mattias Gardell prognoserade 2010 i sin bok Islamofobi en på kort sikt makaber framtid där negativa attityder gentemot muslimer kommer öka och där exempelvis symbolpolitik till disfavör för muslimer kommer vara en del.3 Utifrån denna förklaring skulle ”handskaksvägran”, som händelsen kring Khan har omnämnts av media4, kunna ses som en liten del av en större trend. Det är denna föreställning om ett närmast förborgat, på samma gång påtagligt, förakt mot muslimer som eggat mitt engagemang för detta alster. Den personliga entusiasmen är emellertid inte motivationens enda grund utan den kompletteras av insikten om det allvar som föreligger

1 Erikson & Lund 2016. 2 DN Ledare 2016-04-22. 3 Gardell 2010:257. 4 Carp & Lund 2016. 1

ämnet. Ifall de som varnar för den islamofobiska kunskapsregimens förefintlighet är av korrekt uppfattning medför det kritiska implikationer för samhällen och individer världen över.

Denna föreställning är dock kringgärdad av problem. Företaget att fastställa vad som tillhör en hatisk och tillika sinister inställning gentemot muslimer och vad som utgör en uppriktig men likväl välvillig kritik av särskilda föreställningar inom islam är inte bara brydsamt vid händelserna kring Khans tillvägagångssätt att hälsa utan det rör sig om otaliga andra situationer. Exempel på andra fall som aktualiserar samma problematik är diskussionerna kring slöjförbud, halal-slaktat kött i skolor, byggandet av moskéer och liknande fall där muslimers rätt att utöva sin religion uppfattas vara bekymmersamt. Överläggningarna kring huruvida ett ställningstagande i sådana spörsmål utgör ett uttryck för ett förakt mot muslimer eller genuin islamkritik är förgäves ifall de inblandade samtalsparterna inte är överens om innebörden i begreppen. Ett klargörande av begreppet islamofobi vore således berikande och välkommet.

Bakgrund

Även om Word 2010 markerar ordet ”islamofobi” rött så är begreppet inte något nutida påfund. Rötterna går att finna omkring förra sekelskiftet då några franskspråkiga författare identifierade en attityd mot islam och muslimer som de betecknade ”islamofobi”. 5 Somliga anför att Étienne Dinet och Slimane ben Ibrahim var de första att bruka begreppet i deras alster L’Orient vu de l’Occident från 1918. Även om detta inte tycks stämma, en redogörelse av Alan Quelliens tidigare bruk av begreppet följer nedan, är den likväl relevant att presentera eftersom Dinets och Ibrahims användning av begreppet är den som vanligtvis citeras i den moderna debatten när en vill visa på begreppets rötter. Förvisso redogör författarna ingen tydligt uttalad definition men något kan ändock sägas om deras syn på begreppet. En bristfällig beskrivning av islam och profeten lever inte upp till kriterierna för att klassificeras som islamofobi, inte ens ifall den är nedsättande. Istället ska islamofobi förstås som de drivkrafter som berättigar en missvisande beskrivning av islam. Dessa kan sägas bestå av en fientlig inställning gentemot islam och att betrakta islam som en antagonist som med nödvändighet bör bekämpas.6

Alain Quellien är den författare som kan betraktas som den första att leverera en explicit definition. I sin avhandling La politique musulmane dans l’Afrique occidentale française från 1910 är han inne på liknande tankespår som Dinet och Ibrahim. Där definierar han islamofoben

5 López 2011:568. 6 López 2011:560-562. 2 som ”all the authors who consider Islam an implacable enemy of the Europeans”7. Islamofobi innebär således en syn på islam som en oförsonlig fiende för européerna vilket i förlängningen medför en fientlig inställning gentemot islam. Då muslimer utgör förkroppsligandet av islam är en fientlig syn på islam ofrånkomligen en fientlig syn mot muslimer.8

Trots att islamofobi har sitt ursprung från förra sekelskiftet var det först på 1990-talet som termen, via engelskspråkig litteratur, blev mera allmänt känd och systematisk. Det skedde i och med att tankesmedjan the Runnymede Trust presenterade sin rapport Islamophobia – a challenge to us all från 1997, som har varit tongivande när islamofobi konfereras.9 Chris Allen konstaterar att begreppet i dagsläget används flitigt, både inom akademin och utanför exempelvis via media, och även om islamofobi kan sägas vara kringgärdat av bristande klarhet är det här för att stanna. Således är det högst angeläget att uppnå konsensus kring begreppets innebörd.10

Syfte och frågeställning

Ändamålet med uppsatsen är att systematisera och kategorisera vad forskare menar med islamofobi när de använder begreppet. Således lyder formuleringen av uppsatsens frågeställning:

. Vilka variationer finns det vid definitionen av islamofobi och hur kan dessa kategoriseras?

Material och metod

Den mängden som har skrivits om islamofobi är voluminös, åtminstone i proportion till uppsatsens omfång. Ett begränsat urval är därav oundvikligt. Således kommer urvalet reserveras för vetenskaplig litteratur. Att ta hänsyn till utomvetenskapliga uppfattningar om islamofobi, exempelvis debattinlägg, vore förvisso väldigt intressant då det troligtvis skulle ligga närmare den vardagliga uppfattningen av begreppet men dessa exkluderas med hänvisning till deras bristande analytiska användbarhet. Den vetenskapliga ambitionen att operera med precision med dess tillhörande träaktighet har mer att bidra till uppsatsens syfte än den

7 López 2011:563. 8 López 2011:563. 9 Allen 2007:144 & Otterbeck & Bevelander 2006:21. 10 Allen 2007:167. 3 lättillgängliga och medryckande diskussion som utspelar sig i den offentliga debatten. Således har jag begränsat mig till vetenskapliga verk med ordet ”islamophobia” i titeln och som är tillgängliga i fulltext vid sökning på Google Schoolar. Samtliga träffar mellan 1995 och 2016 hade redan kompilerats av Jonas Svensson, docent i religionsvetenskap med islamologisk inriktning vid Linnéuniversitet, som jag vill rikta ett innerligt tack till då jag fick ta del av sammanställningen. Under arbetets gång har det dock visat sig att tiden är utan hänsyn till ens ambition så även efter denna sammanställning var jag tvungen att begränsa mig ytterligare. Proceduren vid nedbantningen gick till så att jag har granskat den första artikeln från respektive år, sedan den andra för varje år och så vidare. På så vis har det slumpats fram vilka artiklar som blivit utvalda. Det totala antalet artiklar som har granskats är 74 stycken och sträcker sig från 1997 till 2016.

Som nämnts tidigare är diskussionerna kring islamofobi omfattande. Ämnet har belysts från en rad olika perspektiv och applicerats på mången empiriskt material. Denna uppsats kommer dock inte applicera begreppet islamofobi på något empiriskt material för att kunna uttala sig om hur verkligheten förhåller sig, utan uppsatsen kommer stanna vid själva utredningen av definitioner av begreppet islamofobi. Således utgör uppsatsen en begreppsutredande studie som ämnar att ”…bringa ordning i en redan existerande diskussion kring ett samhällsfenomen”.11 Vidare är tillvägagångssättet som brukas för att kunna besvara uppsatsens frågeställning kritisk, jämförande begreppsanalys. Vid en begreppsanalys klarläggs ett begrepps innebörd genom att ådagalägga dess karaktäristiska eller attribut. Genom att göra så tydliggörs vad begreppet inbegriper och vad som faller utanför begreppets ramar.12 Mer konkret har arbetsprocessen först inneburit ett insamlande och sammanställande av det tillgängliga materialet som skrivit om begreppet. Därefter har de olika definitionerna sorterats beroende på var tyngdpunkt ligger i definitionen och efter variationer som påträffats. Kategoriseringen har inte varit helt enkel då åtskilliga definitioner är formulerade på så vis att de täcker in flera aspekter. Vid dessa fall har det gjorts en avvägning om var tyngdpunkten i definitionen ligger och utifrån det har kategoriseringen gjorts.

11 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:35. 12 Segesten 2012:102. 4

Tidigare forskning

Fernando Bravo López undersöker i artikeln Towards a definition of Islamophobia: approximations of the early twentieth century hur begreppet islamofobi uppkom och definierades vid förra sekelskiftet.13 Där redogör han för hur Étienne Dinet och Slimane ben Ibrahim samt Alain Quellien begagnade och definierade begreppet.14 Sammanfattningsvis konstaterar López att dessa tidiga författare menade att islamofobi innefattade tron att islam och muslimer är oförsonliga och absoluta fiender mot kristendomen, kristna, Europa och européer och islamofobi bidrog till att skissera denna bild av fientlighet. Därefter konkluderar López att denna tidiga begreppsbestämning utav islamofobi även är tillämpbar i modern tid.15

Fred Halliday problematiserar en syn på islamofobi som han menar är alltför generaliserande och tagen ur sitt sammanhang.16 Han pekar på hur historiska händelser, så som korstågen eller det Osmanska rikets belägring av Wien år 1683, har använts för att förklara den nuvarande fientligheten mot muslimer. Det är ett misstag att försöka göra en sådan historisk koppling då det är att ignorera den historiska kontexten. Historiska händelser kan inte förklara nutida : ”The past provides a reserve of reference and symbol for the present, it does not explain it.”17 Liknande generaliseringar görs i modern tid genom att sociala och politiska förhållanden inte tas i konsideration. Utöver att varna för att islamfobiforskningen inte får bli kontextlös kritiserar Halliday islamofobi-begreppet då det riskerar att resultera i två missvisande tankeanknytningar. För det första riskerar begreppet att hamna i en islamsyn som påminner om den som kännetecknar islamofobi, det vill säga att betrakta islam som monolitiskt. Detta eftersom fobin måste riktas mot någonting, i detta fall islam, vilket ger ett sken av ett islam. Följaktligen förhindras ett betonande av den mångfald som präglar islam. För det andra kan etiketten islamofobi hindra en dialog mellan kulturer då det försvårar genuin islamkritik. Ytterligare kritik riktar han mot begreppet då det inte är islam som tro som är under angrepp utan mot människor som grupperas som muslimer. På dessa grunder förespråkar Halliday att det fenomen som idag benämns som islamofobi mer rättvisande borde gå under namnet anti-muslimism.18 Någon explicit definition från Halliday av vare sig islamofobi eller anti-muslimism lyser emellertid med sin frånvaro.

13 López 2011:556. 14 López 2011:560-566. Se ovan i Bakgrund för en närmare beskrivning. 15 López 2011:68-69. 16 Halliday 1999. 17 Halliday 1999:895. 18 Halliday 1999:898-899. 5

I deras rapport Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimer utsatthet har Jonas Otterbeck och Pieter Bevelander utifrån en svensk kontext studerat begreppet islamofobi. I rapporten redogör de fyra olika definitioner av islamofobi. Den första är the Runnymede Trusts definition, där islamofobi anses vara en funktionell term när en vill summera attityder som ”fruktan eller hat inför islam och därmed rädsla eller ogillande av alla eller de flesta muslimer”.19 Definitionen ställer sedan upp åtta kriterier som gör åtskillnad mellan slutna och öppna uppfattningar om islam där det förra beskriver islamofobi.20 Den andra definitionen som redovisas är Åke Sanders, som stipulerar islamofobi som ”varje handling eller händelse som uppfattas som islamofobisk (dvs. en handling som diskriminerar, kränker eller förolämpar en muslim eller ett föremål eller en artefakt som associeras till islam) av ett offer eller någon annan person”.21 Sanders definition framställer inte islamofobi som en överlagd ideologi utan betonar istället att det handlar om bristande kunskap som resulterar i fördomar. Därefter redogör Otterbeck och Bevelander för Pernilla Ouis och Anne Sofie Roalds definition som lyder: ”Termen syftar dels på rädsla eller en fobi för religionen ’islam’ och för dess anhängare, muslimer, och dels på en kampanj mot islam och muslimer som bottnar i denna rädsla.”22 De lyfter även fram olika bevekelsegrunder för islamofobi vilka benämns religiösa, kulturella, ekonomiska, politiska och rasistiska. Slutligen presenteras Wilhelm Heitmeyers begreppsbestämning som är ämnad för kvantitativa studier. Den lyder: ”en generellt ogillande inställning gentemot muslimska personer och alla islamiska trosinriktningar, symboler och religiösa praktiker.”.23 Otterbeck och Bevelander fortsätter sedan att redogöra för begrepp som ligger nära islamofobibegreppet, så som rasism, xenofobi, orientalism och antisemitism. Därefter presenterar de tre inställningar gentemot användningen av begreppet islamofobi; de som anammar, de som diskuterar skeptiskt och de som avfärdar. Slutligen diskuterar de hur islamofobibegreppet kan tillämpas innan de fortsätter till rapportens huvuddel som undersöker ungdomars attityder gentemot islam och muslimer samt unga muslimers utsatthet.24

19 Otterbeck & Bevelander 2006:22. 20 Otterbeck & Bevelander 2006:22. En mer uttömmande beskrivning ges senare i uppsatsen under rubriken ”Islamofobi á la Runnymede Trust”. 21 Otterbeck & Bevelander 2006:23. 22 Otterbeck & Bevelander 2006:23. 23 Otterbeck & Bevelander 2006:24. 24 Otterbeck & Bevelander 2006:25-37. 6

Teori

En konsekvens av uppsatsens begreppsutredande ansats är att den inte har som ambition att vare sig konsumera, pröva eller utveckla en teori.25 Uppsatsen befattar sig inte med något empiriskt material som ämnar ställas i ljuset av ett teoretiskt angreppssätt. Materialet är istället vetenskapliga definitioner av begreppet islamofobi, där begreppet ”begrepp” på sätt och vis kan sägas utgöra en beståndsdel av en teoribildning. Därav kan det vara på sin plats att kort yttra några ord om den vetenskapliga vitsen med begreppet ”begrepp”. Uppsatsens teoretiska ramverk är således det vetenskapliga språkets bruk av begreppet ”begrepp”. En väsentlig skillnad mellan vardagens tugg och den vetenskapliga jargongen är det sistnämndas komponent av precision. Meningen med att ha ett stort mått av pregnans är att undvika oklarheter, vilket skulle kunna försvåra resultatens prövbarhet. Här utgör begrepp ett hjälpmedel att uppnå tillförlitlighet: ”Begrepp är vetenskapens grundstenar och utgörs av föreställningar eller tankekonstruktioner där de gemensamma egenskaperna är preciserade.”.26 Att operera med väldefinierade begrepp är således ett angeläget åtagande inom vetenskapen.

Syftet med en begreppsdefinition är att deklarera vad begreppet innefattar och vad som faller utanför dess ramar. Detta kan ske genom två tillvägagångssätt: antingen anges, för begreppet, gemensamma egenskaper eller så sker en uppräkning av de företeelser som inryms i begreppet. Den förstnämnda, egenskapsdefinierande begreppsbestämning, är vanligast och kan exempelvis lyda ”med svenska storstäder åsyftas städer med en population som överstiger 250 000 människor”. Den sistnämnda, uppräknande definition, skulle utifrån samma exempel kunna lyda ”med svenska storstäder menas Stockholm, Göteborg och Malmö”.27

25 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:21. 26 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:40-42. 27 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud 2012:22. 7

Analys

I det följande avsnittet presenteras de olika kategorier som konstruerats för att kunna visa på de variationer som påträffats vid definitionen av islamofobi. Innebörden av varje kategori redogörs genom att presentera några exempel på definitioner som har placerats under kategorin. Övriga författare som använt liknande definitioner presenteras i fotnoterna.

Odefinierad islamofobi

En inledande anmärkning är att en uppseendeväckande stor mängd av de artiklar som har granskats saknar en explicit definition av islamofobi, ett begrepp som bör vara centralt då det är inkluderat i artikelns titel.28 Även om det i sig inte är en definition av begreppet är det nog så intressant att uppmärksamma avsaknaden av begreppsbestämning. Exempelvis torde Ottavia Schmidt di Friedbergs ansats att i artikeln Building the enemy: Islamophobia in Italy29 beskriva hur islamofobi ter sig i Italien vara ett dödfött företag utan en utredning av vad islamofobi inbegriper.

En annan grupp artiklar som placeras under denna rubrik är av sådan karaktär att de problematisera islamofobi-begreppet utan att själva definiera det.30 Som exempel kan Chris Allens artikel K.I.S.S. Islamophobia (keeping it simple and stupid) lyftas fram. Här kritiserar Allen den distinktion mellan slutna och öppna uppfattningar om islam som görs i the Runnymede Trusts definition. Han menar att uppdelningen resulterar i ett svart vitt antingen- eller-tänk som får begreppet att halta: antingen är muslimer goda eller så är de onda och antingen hatar en eller älskar en muslimer.31 Det är dock Allens konklusion, med tillhörande avsaknad av definition, som gör att han placeras in under ”odefinierad islamofobi”: ”Given this recognition, how then do we move towards a better means of defining and conceptualising Islamophobia? How do we stop keeping it simple and stupid‘?”32

28 Se Schumsky 2004, Verkhovsky 2004, Ahmed 2004, Chahuan 2005, Gingrich 2005, Dragoš 2005, Reifer 2006, Field 2007, Poynting & Mason 2007, Ho 2007, Therwath 2007, Tausch 2007, Brun & Hersh 2008, Kalmar 2009, Moreno 2010, Geisser 2010, Nadal, Griffin, Hamit, Leon, Tobio, & Rivera 2012, Soyer 2013, Ruez 2013, Osler & Lybaek 2014, Romeyn 2014, Yel & Nas 2014, Dobkowski 2015, Twist 2015, Choma, Haji, Hodson & Hoffarth 2016, Feifel 2016, Anello 2016. 29 di Friedberg 2003. 30 Allen 2001, Noor 2006 & Allen 2008.. 31 Allen 2008:30-31. Se även Allen 2001. 32 Allen 2008:33. 8

Islamofobi à la Runnymede Trust

Att the Runnymede Trusts rapport Islamophobia: A Challenge for Us All33 har varit tongivande är något som framkommit under arbetets gång, dels genom att rapportens betydelse poängteras i några artiklar34, dels då åtskilliga refererar till och nyttjar rapportens definition. Av denna anledning har en kategori av definitioner av islamofobi uppkallats ”Islamofobi à la Runnymede Trust”, det vill säga en definition av islamofobi som följer den definition som görs i the Runnymede Trusts rapport. Således följer först en redogörelse av definitionen för att sedan se hur senare författare åberopar definitionen.

The Runnymede Trust fastställer islamofobi på följande vis:

The term Islamophobia refers to unfounded hostility towards Islam. It refers also to the practical consequences of such hostility in unfair discrimination against Muslim individuals and communities, and to the exclusion of Muslims from mainstream political and social affairs.35

Islamofobi handlar sålunda om en ogrundad fientlighet riktad mot islam och de konsekvenser, som till följd av denna fientlighet, drabbar muslimer så som orättvis diskriminering och exkluderande från politiska och sociala angelägenheter. Islamofobi inbegriper därmed både föreställningar och handlingar. Att fientligheten är ogrundad kan nog indikera att islamofobi på sätt och vis handlar om ett missförstånd. Författarna till rapporten påstår att termen inte är ideal men konstaterar att den ändock ”…is a useful shorthand way of referring to dread or hatred of Islam – and therefore, to fear or dislike of all or most Muslims”.36

Författarna lyfter fram att kritik har riktats mot begreppet eftersom det anses förorsaka en begränsning av eller rädsla för att kritisera islam, vilket resultera i politisk korrekthet. För att besvara kritiken skiljer författarna på ”closed views” respektive ”open views” på islam, där det förstnämnda kan ses som uttryck för islamofobi medan det senare snarare utgör legitim kritik av islam. Åtta distinktioner skisseras för att kunna skilja mellan slutna respektive öppna

33 The Runnymede Trust 1997. 34 Se exempelvis Allen 2007 samt Otterbeck & Bevelander 2006:21. 35 The Runnymede Trust 1997:4. 36 The Runnymede Trust 1997:1 9 uppfattningar om islam.37 Nedan presenteras Otterbecks & Bevelanders svenska översättning av figuren som presenterar de åtta kriterierna.38

Islamofobi är följaktligen att betrakta islam som en enhet, utan inre åsiktsskiljaktighet och oförmögen att utvecklas; isolerat från och utan interaktion med omvärlden; underlägset västvärlden; konfliktbenägen vid kontakt med andra kulturer som tar sig uttryck i aggressivitet; manipulerande i syfte att vinna egna fördelar. Vidare ignoreras kritik som riktas mot västvärlden från islamiskt håll, diskriminering av muslimer anses legitimt och islamofobi betraktas som något naturligt. Kriterierna för att en uppfattning ska betecknas som islamofobisk är tämligen alltomspännande i rapportens definition, vilket gör att den återkommer även i andra kategorier.

En rad författare har utgått ifrån the Runnymede Trusts definition.39 I en fotnot refererar Javaid Rehman till rapporten för att sedan uttrycka samma definition med andra ord: ” "This Islamophobia is characterized not only by feelings of fear, hatred and contempt for Islamic values, but followers of Islam have increasingly faced hostility, intimidation, discrimination

37 The Runnymede Trust 1997:4-11. 38 Otterbeck & Bevelander 2006:22. 39 Weedon 2005:2-3, Sheridan 2006, Tamdgidi 2006, Bloul 2008:10, Mohideen & Mohideen 2008:73-74, Ali 2012:1034, Khan 2013:2, Alam & Husband 2013. 10 and persecution".40 Chris Weedon ger en redogörelse av rapportens distinktion av slutna uppfattningar om islam för att sedan sätta denna i relation till feminism.41 Larsson pekar på att definition kringgärdas av metodologiska trångmål, vilka är huruvida en ska beakta islamofobens motiv eller offrets upplevelse, men menar att definition ändock är funktionsduglig i förhållande till artikelns ändamål.42

Islamofobi som känsla

En variant vid definitionen av islamofobi som påträffats är att betona slutledet i begreppet, nämligen fobi. Enligt Nationalencyklopedin definieras fobi som en irrationell rädsla inför specifika fenomen. Irrationaliteten innebär att rädslans styrka inte står i proportion till situationens faktiska vådlighet. Vidare står rädslan utanför viljans makt och således är den inte möjlig att förändra genom att persvadera den drabbade.43 Juan Coles definition av islamofobi faller under denna kategori: ”I like the stress the word puts on the irrationality of the phenomenon.”44 Liknande, om än något mer subtilt, är Hilal Elver inne på när hon menar att islamfobi är ”close minded prejudice against or hatred of Islam or Muslims”.45 Att vara trångsynt eller ensidig skulle kunna sägas ligga nära att vara irrationell. James Gibbon invänder mot att begränsa begreppet till fobi-aspekten då den indikerar en snävarare innebörd än vad han vill att begreppet ska omfatta. Av detta bestämmer sig Gibbon för att använda islamofobi synonymt med ”anti-islamic sentiment”.46 Mattias Gardell poängterar också att islamofobi, precis som xenofobi och homofobi, inte ska förstås som fobi i klinisk psykologi. Det handlar snarare om socialt, kulturellt och politiskt fördomar och aversioner.47

Andra författares definitioner betonar inte den irrationella aspekten av rädslan på samma sätt som Cole gör, men likväl menar de att islamofobi är en känsla av rädsla, fruktan eller hat gentemot muslimer och/eller islam. Tahir Abbas definition är ett lysande exempel: ”Islamophobia is defined as the fear or dread of Islam or Muslims”.48 Denna aspekt finnes också i the Runnymede Trusts definition.49 Jasmine Zine tar även hon sin utgångspunkt från att

40 Rehman 2003:1-2. 41 Weedon 2004:78-79. 42 Larsson 2007:61-62. 43 Nationalencyklopedin, fobi. 44 Cole 2007:3. Se även Inayat 2007:288, Krondorfer 2015:293. 45 Elver 2012:172. Se även Choma, Hodson, & Costello 2012. 46 Gibbon 2005:4. 47 Gardell 2014:133. 48 Abbas 2004:3. Se även, Sheridan 2006, Lee, Gibbons, Thompson & Timani 2009:94, Gündüz 2010:35, Mason 2013:44, Pratt 2015:205. 49 The Runnymede Trust 1997:1. 11 islamofobi inbegriper rädsla och förakt mot islam och muslimer. Emellertid menar hon, bland andra, att definitionen bör utvidgas till att även inkludera de konsekvenser som med nödvändighet följer av sådana attityder, det vill säga individuella, ideologiska och systematiska former av förtryck som stödjer logiken bakom specifika maktrelationer.50 Således är hennes definition likartad the Runnymede Trusts eftersom de båda gör kopplingen mellan rädslan/föraktet och de konsekvenser som följer.

Utöver de som definierar islamofobi som en (irrationell) rädsla finns det författare som använder det något mer svepande begreppet känsla: ”…anti-Islamic feeling, also known as Islamophobia, in the community.”51 Likaså föreslår Erik Bleich en definition där attityden eller känslan inte preciseras mer än att den är negativ: ”indiscriminate negative attitudes or emotions directed at Islam or Muslims.”52

Islamofobi som rasism

En grupp av definitioner har jag valt att kalla islamofobi som rasism. Här menar man att islamofobi är en underkategori till eller en form av rasism.53 Barbara Perry och Scott Poynting undersöker ”anti-Muslim racism” i Kanada efter elfte september, vilket tycks vara deras definition av islamofobi.54 Likaså ansluter sig Leon Moosavi till detta fack: ”…Islamophobia should rightly be considered a form of racism that singles out a category of people as having innate attributes, stereotypes them and treats them as legitimate targets of hostility.”55 Mike Cole menar att islamofobi ingår i en uppsjö av andra former utav rasism. Likt andra gestaltningar av ”non-colour-coded racism” kan, men behöver nödvändigtvis inte, islamofobi utlösas av hudfärg utan kan också aktiveras genom en eller flera symboler som uppfattas vara uttryck för muslimsk tro.56 David Tyrer undersöker institutionaliserad islamofobi på brittiska universitet och ger islamofobi innebörden ”racialised discourse that takes as its object Muslims.” Med diskurs menar författaren en samling av uttalanden som erbjuder en specifik vokabulär genom vilka vi kan diskutera vissa spörsmål och på så vis konstruera kunskap kring dessa. 57

50 Zine 2004:113. Se även Orhun 2009:194. 51 Hopkins 2008:54. 52 Bleich 2011:1581. 53 Se Davids 2009:175, Navarro 2010:95, Housee 2012:101, Meer 2013, Alietti & Padovan 2013:586, Uludag & Molyneux 2014:1, Saeed 2015:15. 54 Perry & Poynting 2006:1. 55 Moosavi 2015:45. 56 Cole 2014:87 & 82. 57 Tyrer 2003:78. 12

Även Ramón Grosfoguel och Eric Mielants diskuterar islamofobi som en form av rasism. De lyfter relationen mellan de två begreppen utifrån tre olika perspektiv. För det första utifrån ett världshistoriskt perspektiv, där kristnocentrism och eurocentrism har lett till att utövare av icke- kristna religioner rasifieras som underordnade människor. Därefter undersöks islamofobi som kulturell rasism. Författarna menar att begreppet ligger nära biologisk rasism i den meningen att kulturell rasism essentialiserar/naturaliserar den kultur de underordnade lever i och här är religion en central roll. Slutligen diskuterar de islamofobi som epistemologisk rasism, vilket innebär att annan kunskap än den västerländska betraktas som underlägsen.58 Ytterligare en författare som placeras under kategorin islamofobi som rasism är Salman Sayyid. Han framhåller att begreppet ras aldrig uteslutande bestämts av biologiska faktorer utan det är snarare socialt och politiskt konstruerat och menar vidare att ”public racist talk has mutated into Islamophobia”.59

Yasmin Hussain och Paul Bagguley menar att islamofobi och rasism ofta är empiriskt sett sammanhängande fast de betraktar de som två analytiskt distinkta enheter. Enligt deras tänkesätt blir islamofobi ”racialized when religious belief is essentialized and seen as a result of birth”. Emellertid skiljer sig islamofobi från rasism genom att det förra konstruerar ett särskiljande baserat på tro och sedvänja snarare än biologiska beskaffenheter, vilket är fallet med det senare.60

Fernando Bravo López ställer sig mer kritisk till att definiera islamofobi som rasism eller kulturell rasism. Han menar att det är möjligt att vara rasist utan att vara islamofob, likaså är det tänkbart att vara islamofob utan att vara rasist. Det är inte så att islamofobi är en följd av rasism, utan det är snarare så att uppfattningen av att islam utgör en fara och behovet av att identifiera detta hot som möjliggör en rasifiering av den islamiska identiteten.61

Islamofobi - islam eller muslimer? En skiljaktighet som har identifierats vid definitionen av islamofobi är huruvida det är islam (som religion) eller muslimer (som individer) som är offer för islamofobi. Detta är en klassificering som skär igenom de övriga definitionerna, därför förtjänar denna komponent i definitionerna en egen rubrik. Exempelvis kan de som definierar islamofobi som rädsla mena

58 Grosfoguel & Mielants 2006:2-9. 59 Sayyid 2011:4. 60 Hussain & Bagguley 2012:718. 61 López 2011:569. 13 på att det är en rädsla för islam medan en annan kan mena att det är en rädsla för muslimer, vilket implicerar två skilda synsätt.

Vid definitionen av islamofobi finns det blott två författare som väljer att endast lyfta fram islam som måltavla för islamofobi. Liza Hopkins begränsar sig till islam som religion när hon definierar islamofobi som ”anti-Islamic feelings”.62 Afroze Zaidi-Jivraj undersöker länken mellan en negativ inställning gentemot islam som tro, och inte gruppen muslimer, och islamofobi.63

Andra definitioner inkluderar endast muslimerna som offer för islamofobi och utelämnar islam. Juan Cole är obekymrad över attityder gentemot islam eftersom den i egenskap av religion inte kan diskrimineras. Muslimerna däremot är människor med samhälleliga rättigheter som kan kränkas och därför bör islamofobibegreppet reserveras för muslimer.64 Även Scott Poynting och Victoria Mason begränsar sin definition till muslimer genom att stipulera islamofobi som “anti-Muslim racism” 65 och likså gör Choma, Hodson och Costello när islamofobi betecknas som fördomar gentemot muslimer.66 I sin definition utgår Nida Khan från the Runnymede Trusts som inkluderar både islam och muslimer som offer för islamofobi. Hon gör dock en justering på denna punkt genom att exkludera islam och endast låta muslimer ingå i definitionen av islamofobi.67

Sist, men inte minst, kommer de definitioner som inkluderar både islam och muslimer i sin definition av islamofobi. Denna infallsvinkel är den klart vanligaste. Alietti och Padovan menar att två olika vägar inrymmes i islamofobibegreppet: ”one oriented to the model of ‘internal enemy’ and strictly connected with the fear of the proximity of Muslim body; the second oriented to a more general view of Islamic civilization as an ‘external threat’ perpetrating attacks, wars and invasions”.68 The Runnymedes Trusts definition, tillsammans med alla de författare som utgått från denna, är också öppen för att räkna in både islam och muslimer.69

62 Hopkins 2008:54. 63 Zaidi-Jivraj 2005:59. 64 Cole 2007:3. Jmf. Gardell 2014:133. 65 Poynting & Mason 2007. 66 Choma, Hodson & Costello 2012:499. 67 Khan 2013:2. 68 Alietti & Padovan 2013:586. 69 The Runnymede Trust 1997:4. Se fotnot 39. 14

Konkluderande reflektion

När religion ska definieras kan en antingen förespråka en vid eller en snäv definition. Fördelen med den förstnämnda är att den kan fånga inom fenomen och aspekter som annars obemärkt skulle passerat samtidigt som risken är att den mister sin funktion genom att vara alltför alltomfattande. Den snäva definitionens styrka är att den utgör ett väldefinierat begrepp som ökar tillförligheten samtidigt som det kan gå miste om aspekter som förtjänar uppmärksamhet. Frågan är huruvida islamofobibegreppet är konstruerat så att det bäst tjänstgör som en skalpell eller en smörkniv. Enligt min mening är samtliga kategorier av definitioner av islamofobi mer lämpade att bre mackan med än att genomföra en kranskärlsoperation med. Med det menar jag att begreppet definitivt har lyckats uppmärksamma en utveckling, bestående av en fientlighet mot islam/muslimer, som bör tas på största allvar. Emellertid lider det brist på den precision som vore önskvärd i vetenskapliga sammanhang, vilket torde kunna försvåra operationaliseringen av begreppet. En följd av detta kan vara att islamofobibegreppet anknyts till andra forskningsfält. Således är en definition av islamofobi som rädsla ett försök att förstå detta komplexa begrepp utifrån psykologiska förklaringar samtidigt som en vill begagna rasismforskning kunskapsbatteri när islamofobi definieras som rasism. Det är onekligen berikande att belysa islamofobi från olika perspektiv emellertid tycks det vara så att varje synsätt sätter en egen etikett på islamofobi utifrån sina förutsättningar.

En imponerande stor mängd artiklar lämnar begreppet odefinierat. Att begreppet förekommer i flera artiklars titlar utan att ges en definition visar möjligen på att islamofobi har blivit ett etablerat begrepp. Att operera med en outtalad definition är emellertid brydsamt då begrepp inom det vetenskapliga språket ämnar öka resultatets tillförlitlighet och prövbarhet. I vissa fall förekommer begreppet islamofobi endast någon enstaka gång, i andra fall används det desto flitigare. Oavsett är det problematiskt att inkludera begreppet i titeln. Återkommer begreppet titt som tätt torde det vara centralt och således betydelsefullt att definiera. Används begreppet sparsamt genom hela artikeln kan en fråga sig varför det överhuvudtaget bör nämnas i rubriken.

Uppsatsens titel lyder ”Mellan hat och kritik” och formulerades redan innan materialet granskades och kategoriserades. Den är sprungen ur mina egna funderingar kring begreppet islamofobi. Å ena sidan tycks islamofobi indikera en tendens där ett förrädiskt hat gentemot muslimer frodas. Å andra sidan tycks begreppet utgöra en hämsko för genuin kritik mot vissa beståndsdelar inom islam. The Runnymede Trusts åtta kriterier för islamofobi är den definition som, enligt min mening, inrymmes mellan dessa två ytterligheter. Den pekar för det första på

15 en bristfällig islamkritik som torde kunna kureras genom kunskap och dialog. De kriterier jag syftar på är att islam ses som monolitiskt, statiskt och oföränderlig. För det andra pekar den på en allvarligare aspekt som inte ens skulle kunna botas med en rejäl dos av grundläggande religionsvetenskap, nämligen att islam är en manipulativ fiende. Denna del av definitionen bottnar inte i okunskap om islam utan i ett mörkare och kyligare skrymsle av människans psyke. Skiljelinjen mellan islamofobi och islamkritik torde således gå att finna hos mottagaren. Kritik riktas mot islam och hat riktas mot muslimer.

Sammanfattningsvis har alltså fem olika kategorier använts för att visa på de variationer vid definitionen av islamofobi som påträffats i artiklarna; de som inte definierar begreppet, en definition av islamofobi som följer den definition som görs i the Runnymede Trusts rapport, islamofobi som känsla, islamofobi som rasism och slutligen åtskillnaden mellan muslimer och/eller islam som måltavla för islamofobi. Fastän det har varit möjligt att placera in definitionerna i ett fåtal kategorier bör det poängteras att det råder en mångfald bland definitionerna inom en och samma kategori. Det kan handla om en sådan åtskillnad som redan redogjorts, nämligen huruvida islamofobi riktas mot islam och/eller muslimer. Två definitioner kan ha det gemensamma att de betecknar islamofobi som rädsla men samtidigt skilja sig genom att den ena säger att det är rädsla för islam och den andra menar att det är rädsla för muslimer. Det kan också handla om variationer i språket, exempelvis att känslan porträtteras som förakt istället för hat. Även om det i min mening inte påverkar uppsatsens syfte nämnvärt, de både menar ju att islamfobin är en emotion, kan det spela stor roll när definitionen ska tillämpas i anslutning till ett empiriskt material. I teori-avsnittet diskuterades begrepp som tankekonstruktioner där de gemensamma egenskaperna är preciserade. Utifrån de variationer som uppsatsens material redogjort för stjälper snarare än hjälper islamofobibegreppet att fullfölja det för vetenskapen angelägna åliggandet att uppnå väldefinierade begrepp. Ifall vetenskapens grundstenar utgörs av dess begrepp är islamofobins boning ett tillhåll jag helst undviker när stygga vargen kommer för att blåsa och frusta.

Referenser

Material

Abbas, Tahir. 2004. After 9/11: British South Asian Muslims, Islamophobia, Multiculturalism, and the State. American Journal of Islamic Social Sciences 21.3 (2004): 26-38.

Ahmed, Nazir. 2004. Islamophobia and antisemitism. European Judaism: A Journal for the New Europe 37.1 2004:24-127.

Alam, Yunis & Husband, Charles. 2013. Islamophobia, community cohesion and counter- terrorism policies in Britain. Patterns of Prejudice 47:3, 235-252.

Allen, Christopher. 2001. Islamophobia in the media since September 11th. Exploring Islamophobia: Deepening our understanding of Islam and Muslims. University of Westminster 29 (2001).

Allen, Chris. 2007. Islamophobia and its consequences.

Allen, Chris. 2008. KISS Islamophobia (keeping it simple and stupid. Thinking Thru’ Islamophobia.

Ali, Yaser. 2012. Shariah and Citizenship—How Islamophobia Is Creating a Second-Class Citizenry in America. California Law Review, Vol. 100, No. 4 (August 2012), 1027-1068.

Alietti, A., & Padovan, D. 2013. Religious Racism. Islamophobia and Antisemitism in Italian Society. Religions 4(4), 584-602.

Anello, G. 2016. Freedom of Religion vs Islamophobia: Lombardy's 'Anti-Mosque Law' is Unconstitutional.

Bleich, Erik. 2011. What is Islamophobia and how much is there? Theorizing and measuring an emerging comparative concept. American Behavioral Scientist, 55(12), 1581-1600.

Bloul, Rachel A. D. 2008. Anti-discrimination Laws, Islamophobia, and Ethnicization of Muslim Identities in Europe and Australia. Journal of Muslim Minority Affairs 28:1, 7-25.

Brun, Ellen & Hersh, Jacques. 2008. The Danish disease: A political culture of Islamophobia. Monthly Review, 60(2), 11.

Chahuan, Eugenio. 2005. An East-West Dichotomy: Islamophobia. Palestine-Israel Journal of Politics, Economics, and Culture 12.2-3 2005:47.

Choma, B. L., Hodson, G., & Costello, K. 2012. Intergroup disgust sensitivity as a predictor of islamophobia: The modulating effect of fear. Journal of Experimental Social Psychology, 48(2), 499-506.

Choma, B. L., Haji, R., Hodson, G., & Hoffarth, M. (2016). Avoiding cultural contamination: Intergroup disgust sensitivity and religious identification as predictors of interfaith threat, faith-based policies, and islamophobia. Personality and Individual Differences, 95, 50-55.

Cole, Juan. 2007. Islamophobia as a Social Problem: 2006 Presidential Address. Middle East Studies Association Bulletin, Vol. 41, No. 1 (June 2007), pp. 3-7.

Davids, M. F. 2009. The impact of Islamophobia. Psychoanalysis and history 11(2), 175-191. di Friedberg, Ottavia Schmidt. 2003. Building the enemy: Islamophobia in Italy.

Dobkowski, M. 2015. Islamophobia and Anti‐Semitism. CrossCurrents, 65(3), 321-333.

Dragoš, Srečo. 2005. Islamophobia in Slovenia: Politically Produced Intolerance. Journal of Contemporary European Studies 13:3, 299-315.

Elver, Hilal. 2012. Racializing Islamn before and After 9/11: From Melting Pot to Islamophobia. Transnat'l L. & Contemp. Probs. 21, 119.

Feifel, A. D. 2016. Islamic Veiling in Western Societies: A critical framing analysis of the role of online German newspaper comments in the (re) production or challenge of Islamophobia.

Field, Clive D. 2007. Islamophobia in Contemporary Britain: The Evidence of the Opinion Polls, 1988–2006. Islam and Christian–Muslim Relations 18:4, 447-477.

Gardell, Mattias. 2014. Crusader Dreams: Oslo 22/7, Islamophobia, and the Quest for a Monocultural Europe. Terrorism and Political Violence, 26:1, 129-155.

Geisser, V. 2010. Islamophobia: a French Specificity in Europe?. Human Architecture 8(2), 39.

Gibbon, James. 2005. Unveiling Islamophobia: American Attitudes Toward Islam. Unpublished Working Paper. Princeton University.

Gingrich, Andre. 2005. Anthropological analyses of Islamophobia and anti-Semitism in Europe. American Ethnologist Vol. 32, No. 4 Nov 2005, 513-515.

Grosfoguel, Ramón & Mielants, Eric. 2006. The Long-Durée entanglement between Islamophobia and racism in the modern/colonial capitalist/patriarchal world-system: An introduction. Human Architecture 5(1), 1.

Gündüz, Zuhal Yesilyurt. 2010. The European Union at 50—Xenophobia, Islamophobia and the Rise of the Radical Right. Journal of Muslim Minority Affairs 30:1, 35-47

Halliday, Fred. 1999. 'Islamophobia' reconsidered. Ethnic and Racial Studies, 22:5, 892-902.

Ho, Christina. 2007. Muslim women's new defenders: Women's rights, nationalism and Islamophobia in contemporary Australia. In Women's Studies International Forum (Vol. 30, No. 4, pp. 290-298). Pergamon.

Hopkins, Liza. 2008. Young Turks and new media: the construction of identity in an age of Islamophobia. Media International Australia 126.1 (2008): 54-66.

Housee, Shirin. 2012. What’s the point? Anti-racism and students’ voices against Islamophobia. Race Ethnicity and Education 15:1, 101-120.

Hussain, Y., & Bagguley, P. 2012. Securitized citizens: Islamophobia, racism and the 7/7 London bombings. The Sociological Review 60(4), 715-734.

Inayat, Qulsoom. 2007. Islamophobia and the therapeutic dialogue: Some reflections. Counselling Psychology Quarterly, 20:3, 287-293.

Kalmar, Ivan Davidson. 2009. Anti-Semitism and Islamophobia: the formation of a Secret. Human Architecture, 7(2), 135.

Khan, N. 2013. Definitional Issues of Terrorism–Rise of Islamophobia.

Krondorfer, B. 2015. Introduction: Anti‐Semitism and Islamophobia. CrossCurrents 65(3), 292-296.

Larsson, Göran. 2007. Cyber-Islamophobia? The case of WikiIslam. Contemporary Islam, 1(1), 53-67.

Lee, Sherman A., Gibbons, Jeffrey A., Thompson, John M & Timani, Hussam S. 2009. The Islamophobia Scale: Instrument Development and Initial Validation. The International Journal for the Psychology of Religion, 19:2, 92-105.

López, Fernando Bravo. 2011. Towards a definition of Islamophobia: Approximations of the early twentieth century. Ethnic and Racial Studies, Vol 34(4), Apr, 2011 pp. 556-573.

Mason, K. 2013. Islamophobia in the Post-Bush Era. Scientia Crescat, 10(2), 43.

Meer, Nasar. 2013. Racialization and religion: race, culture and difference in the study of antisemitism and Islamophobia. Ethnic and Racial Studies 36:3, 385-398

Mohideen, Haja, & Mohideen, Shamimah. 2008. The language of Islamophobia in internet articles. Intellectual Discourse 16.1 (2008).

Moosavi, Leon. 2015. The Racialization of Muslim Converts in Britain and Their Experiences of Islamophobia. Critical Sociology 2015 Vol. 41(1) 41–56.

Moreno, L. 2010. Fearing the Future: Islamophobia in Central Europe. The New Presence (4- Autumn), 73-80.

Nadal, K. L., Griffin, K. E., Hamit, S., Leon, J., Tobio, M., & Rivera, D. P. 2012. Subtle and overt forms of Islamophobia: Microaggressions toward Muslim Americans. Journal of Muslim Mental Health, 6(2).

Navarro, L. 2010. Islamophobia and sexism: Muslim women in the western mass media. Human Architecture, 8(2), 95.

Noor, F. A. (2006). How Washington's' War on Terror'Became Everyone's: Islamophobia and the Impact of September 11 on the Political Terrain of South and Southeast Asia. Human Architecture, 5(1), 29.

Orhun, Ömür. 2009. Intolerance and discrimination against Muslims (Islamophobia). Security and Human Rights, 20(3), 192-200.

Osler, Audrey & Lybaek, Lena. 2014. Educating ‘the new Norwegian we’: an examination of national and cosmopolitan education policy discourses in the context of extremism and Islamophobia. Oxford Review of Education, 40:5, 543-566.

Perry, Barbara & Poynting, Scott. 2006. Inspiring islamophobia: media and state targeting of Muslims in Canada since 9/11. In TASA Conference 2006, University of Western Australia & Murdoch University, 4-7 December 2006 ASA 2006.

Poynting, Scott & Mason, Victoria. 2007. The resistible rise of Islamophobia Anti-Muslim racism in the UK and Australia before 11 September 2001. Journal of sociology, 43(1), 61-86.

Pratt, Douglas. 2015. Islamophobia as Reactive Co-Radicalization. Islam and Christian– Muslim Relations 26:2, 205-218,

Rehman, Javaid. 2003. "Islamophobia after 9/11: International Terrorism, Sharia and Muslim Minorities in Europe―The Case of the United Kingdom." European Yearbook of Minority Issues Online 3.1 (2003): 217-235.

Reifer, Thomas Ehrlich. "Militarization, Globalization, and Islamist Social Movements: How Today's Ideology of Islamophobia Fuels Militant Islam." Human Architecture 5.1 (2006): 51.

Romeyn, Esther. 2014. Anti-Semitism and Islamophobia: Spectropolitics and Immigration. Theory, Culture & Society 2014 Vol. 31(6) 77–101.

Ruez, Derek. 2013.”Partitioning the Sensible” at Park 51: Rancière, Islamophobia, and Common Politics." Antipode 45.5 (2013): 1128-1147.

Saeed, Amir (2015) Racism and Islamophobia: A Personal Perspective. Identity papers: A journal of British and Irish studies, 1 (1). pp. 15-31.

Sayyid, S. 2011. Racism and islamophobia. International Centre for Muslim and Non-Muslim Understanding, MnM Commentary No. 4, 1-4.

Sheridan, L. P. 2006. Islamophobia pre–and post–September 11th, 2001. Journal of interpersonal violence, 21(3), 317-336.

Shumsky, Dimitry. 2004. Post‐Zionist orientalism? Orientalist discourse and Islamophobia among the Russian‐speaking intelligentsia in Israel. Social Identities 10:1, 83-99.

Soyer, François. 2013. Faith, culture and fear: comparing Islamophobia in early modern Spain and twenty-first-century Europe. Ethnic and Racial Studies 36:3, 399-416.

Tamdgidi, Mohammad H. 2006. Editor's Note: Probing Islamophobia. Human Architecture 5.1 (2006): VII.

Tausch, Arno. 2007. Quantitative world system studies contradict current Islamophobia: world political cycles, global terrorism, and world development. Global Terrorism, and World Development.

The Runnymede Trust, 1997. Islamophobia: a challenge for Us All. London: Runnymede Trust.

Therwath, Ingrid. 2007. Working for India or against Islam? Islamophobia in Indian American Lobbies. South Asia Multidisciplinary Academic Journal, (1).

Twist, J. 2015. From gastarbeiter to muslim: cosmopolitan literary responses to post-9/11 islamophobia. Doctoral dissertation, University of Manchester.

Tyrer, David. 2003. Institutionalised Islamophobia in British Universities. Diss. University of Salford, 2003.

Uludag, Memet & Molyneux, John. 2014. Racism and Islamophobia. Irish Marxist Review 3.10 (2014): 64-69.

Verkhovsky, Alexander. 2004. Who is the enemy now? Islamophobia and antisemitism among Russian Orthodox nationalists before and after September 11. Patterns of Prejudice 38:2, 127-143.

Weedon, Chris. 2004. Miss World in Nigeria: eurocentrism and the problem of Islamophobia. Revista canaria de estudios ingleses 48, 77-88.

Yel, Ali Murat & Nas, Alparslan. 2014. Insight Islamophobia: Governing the public visibility of Islamic lifestyle in Turkey. European Journal of Cultural Studies Vol. 17(5) 567–584

Zine, Jasmine. 2004. Anti-Islamophobia Education as Transformative Pedadogy: Reflections from the Educational Front Lines. American Journal of Islamic Social Sciences 21(3), 110- 119.

Elektroniska källor

Carp, Ossi & Lund, Lina. 2016. Fridolin: Förstod inte att handskaksvägran var kränkande. Dagens Nyheter. 21 april. http://www.dn.se/nyheter/politik/fridolin-forstod-inte-att- handskaksvagran-var-krankande/ (Hämtad 2016-05-20)

Dagens Nyheter Ledare. 2016-04-22. MP:s misstag och växtvärk. http://www.dn.se/ledare/huvudledare/mps-misstag-och-vaxtvark/ (Hämtad 2016-05-20)

Erikson, Karin & Lund, Lina. 2016. Yasri Khan (MP) ville inte ta kvinnor i hand – tar tillbaka kandidatur. Dagens Nyheter. 20 april. http://www.dn.se/nyheter/politik/yasri-khan-mp-ville- inte-ta-kvinnor-i-hand-tar-tillbaka-kandidatur/ (Hämtad 2016-05-19).

Nationalencyklopedin, fobi. http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fobi (Hämtad 2016-05-27)

The Runnymede Trust, 1997. Islamophobia: a challenge for Us All. http://www.runnymedetrust.org/companies/17/74/Islamophobia-A-Challenge-for-Us-All.html

Litteratur

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. 2012. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Fjärde upplagan. Stockholm: Nordstedts juridik.

Gardell, Mattias. 2010. Islamofobi. Stockholm: Leopard.

Otterbeck, Jonas & Bevelander, Pieter. 2006. Islamofobi – en studie av begreppet, ungdomars attityder och unga muslimers utsatthet. Stockholm: Forum för levande historia.

Segesten, Kerstin. 2012. ”Att göra en begreppsanalys”. I Friberg, Febe (red.). 2012. Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur.