DOCSLIB.ORG

Zacharias Topelius Skrifter XVII

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text

Load more

Zacharias Topelius Skrifter XVII Zacharias Topelius Skrifter XVII Zacharias Topelius NATURENS BOK OCH BOKEN OM VÅRT LAND Utgivna av Magnus Nylund under medverkan av Håkan Andersson, Pia Forssell och Henrik Knif Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2017 REDAKTIONSRÅD Henrik Meinander (ordförande) Pia Forssell (huvudredaktör) Lars-Folke Landgrén Päivi Lappalainen Barbro Ståhle Sjönell Kerstin Thelander Anna-Maria Åström Patricia Berg (föredragande) Zacharias Topelius Skrifter stöds av Undervisnings- och kulturministeriet, Finska Kulturfonden, Finska Vetenskaps-Societeten, Museiverket och Finlands nationalmuseum, Nationalbiblioteket, Statens konstmuseum, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden Denna bok är nr 816 i serien Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland © Magnus Nylund, Håkan Andersson, Pia Forssell, Henrik Knif och Svenska litteratursällskapet i Finland 2017 www.sls.fi topelius.sls.fi Licens: CC-BY-NC-ND 4.0 Omslag och grafisk form: Antti Pokela Ombrytning: Madeleine Forsén Boken är satt med Arno Pro och Abril Titling Semicondensed Omslagsbild: Skiss till staty av Topelius (detalj) av Carl Eneas Sjöstrand, 1895 (Finlands Nationalgalleri / Konstmuseet Ateneum. Foto: Antti Karvinen) Texterna i detta verk är licensierade enligt Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-IngaBearbetningar 4.0 Internationell licens. För att se en kopia av licensen, besök http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/ ISBN 978-951-583-414-0 (tryckt utgåva) ISBN 978-951-583-415-7 (pdf ) ISSN 0039-6842 Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland Innehåll Förord vii INLEDNING ix Naturens Bok och Boken om Vårt Land i historiskt och pedagogiskt perspektiv av Håkan Andersson xii En skolvärld i förändring xiv Uppdraget xvi Läseböckernas uppgift och pedagogiska grundtankar xvii Läseböcker i nationens och medborgerlighetens tjänst xxi Läseböckerna i idéhistorisk belysning av Henrik Knif xxii Läseböckernas samtidshorisont xxii Naturens Bok i förhållande till samtiden och till idéhistorien xxv Boken om Vårt Land och den nationella självförståelsen xxviii Utgivningshistorien av Pia Forssell och Magnus Nylund xxxi Naturens Bok xxxi Boken om Vårt Land . xxxiii Materiella aspekter på läseböckerna xxxv Gemensamma drag, typografi och disposition xxxvii Läseböckerna som antologier xxxix Användning i skolorna xli Planer på motsvarigheter i Sverige xlii Boken om Vårt Land och Svenska Folkskolans Vänner xliii Reviderade upplagor xliv Samtida kritik och forskningsöversikt av Magnus Nylund xlv Naturens Bok xlvi Boken om Vårt Land xlviii Det finska mottagandet av Boken om Vårt Land och Maamme kirja liv Reception utomlands lv Topelius i andra läseböcker lvi Forskningsöversikt lvii Noter lxv NATURENS BOK OCH BOKEN OM VÅRT LAND Naturens Bok 1 Förord till lärare och äldre läsare 3 Första Läsningen. Om Menniskan 7 Andra Läsningen. Om däggande djur 16 Tredje Läsningen. Om fåglarna 33 Fjerde Läsningen. Om kräldjuren 42 Femte Läsningen. Om fiskarna 47 Sjette Läsningen. Om led-djur och blötdjur 52 Sjunde Läsningen. Om vexterna 61 Åttonde Läsningen. Om stenriket 79 Nionde Läsningen. Om jorden 90 Tionde Läsningen. Om wattnet 96 Elfte Läsningen. Om luften 108 Tolfte Läsningen. Om elden 117 Trettonde Läsningen. Om ljuset och värmen 124 Fjortonde Läsningen. Om tyngd och rörelse 133 Femtonde Läsningen. Om den stora vida verlden 138 Boken om Vårt Land 153 Förord till Lärare och Lärarinnor 155 Första Läsningen. Landet 157 Andra Läsningen. Folket 234 Tredje Läsningen. Hednagudar och Hjeltesagor 304 Fjerde Läsningen. Berättelser från Finlands katolska tid 340 Femte Läsningen. Berättelser från Finlands krigiska tid 376 Sjette Läsningen. Berättelser från Finlands nyare tid 425 KOMMENTARER 495 Textkritisk redogörelse 497 Grundtexter 497 Textetablering 497 Typografisk normalisering 497 Topelius redigering 498 Variansen i läseböckerna 498 Rättelser i Boken om Vårt Land enligt originalupplagans förteckning över tryckfel 504 Utgivarens ändringar gentemot grundtexten 504 Förkortningar 506 Källor till punktkommentarerna 507 Kommentarer till Naturens Bok och Boken om Vårt Land 508 Naturens Bok 508 Boken om Vårt Land 525 Källor och litteratur 560 Personregister 572 Geografiskt register 586 Inledning Förord äsebok för de lägsta läroverken i Finland är den ursprungliga gemen- samma huvudtiteln för Topelius två verk för skolan: Naturens Bok (1856) och Boken om Vårt Land (1875). I Naturens Bok rör Topelius Lsig inom bland annat botaniken, zoologin, fysiken och astronomin vilket gör verket speciellt i hans författarskap.Boken om Vårt Land hade en lång tillkomsttid. Här kunde Topelius använda material i sina universitetsföreläs- ningar i geografi och historia och i bildverkenFinland framställdt i teckningar och En resa i Finland, som han författade under slutskedet av arbetet med Boken om Vårt Land. Avsikten var redan från början att läseböckerna skulle användas i både svensk- och finskspråkiga skolor. Läseböckerna utges här för första gången i samma volym och med ori- ginalupplagornas illustrationer. Utgåvan är fritt tillgänglig på topelius.sls.fi. Utöver inledning, lästext och kommentarer finns i den digitala utgåvan fem upplagor av Naturens Bok och sex av Boken om Vårt Land som går att läsa parallellt och där det går att jämföra skillnaderna mellan de olika upplagorna. Det är fråga om upplagor som utkom under Topelius livstid. I inledningen berörs i korthet senare bearbetningar, men inom ramen för den textkritiska utgåvan är det inte möjligt att granska dem i detalj. Utgåvan av läseböckerna påbörjades 2013. Det är första gången under arbe- tet med Zacharias Topelius Skrifter som så många olika upplagor har jämförts och första gången som utgåvan dels har gjort första kollationeringen med programvara, dels lokaliserat och kategoriserat varianter med programvara. Det var en utmaning att hitta goda exemplar av flera specifika upplagor av dessa skolböcker från 1800-talet. Ett stort tack till de bibliotek som välvilligt ställde exemplar till förfogande för inskanning: Helsingfors universitets bib- liotek (Lärocentret Minerva), Åbo Akademis bibliotek, Tritonia, Uleåborgs universitets bibliotek och Svenska litteratursällskapets bibliotek. Tack också till Olli Kinnunen som har ocr-behandlat sju exemplar av Naturens Bok och åtta avBoken om Vårt Land. Utgivaren har etablerat lästexten, författat delar av inledningen och gjort merparten av kommentarerna. Professor emeritus Håkan Anderssons bidrag till inledningen sätter in läseböckerna i ett pedagogiskt och skolhistoriskt sammanhang och docent Henrik Knifs avsnitt belyser deras idéhistoriska VII kontext. Huvudredaktören Pia Forssell har författat introduktionen till inledningen, delar av avsnittet om utgivningshistorien, kommentarer och redigerat inledningen. Flera redaktörer inom Topeliusredaktionen har i olika skeden gjort insatser. Anna Movall har utfört den andra kollationeringen av båda läseböckerna och granskat variantkodningen i upplagorna av Boken om Vårt Land och Elisa Veit har utfört motsvarande granskning i upplagorna av Naturens Bok. Carola Herberts har medverkat dels i kommentarerna till dikterna i läseböckerna, dels i korrekturläsningen. Ina Krokfors och Katarina Pihlflyckt har sammanställt register, Ina Krokfors har därtill läst korrektur. Antti Pokela står för den grafiska formgivningen och Madeleine Forsén har gjort ombrytning och läst korrektur. Redaktionsrådet för Zacharias Topelius Skrifter har bidragit generöst med synpunkter på inledning och kommentarer. Manuskriptet till utgåvan har lästs också av två utomstående granskare utsedda av Svenska litteratursäll- skapets förlagsnämnd. Både redaktionsrådets och granskarnas kommentarer och konstruktiva förslag har avsevärt bidragit till inledningen. Mitt varma tack till alla som har medverkat och på olika sätt bidragit till utgåvan. Helsingfors, den 31 augusti 2017 Magnus Nylund Inledning 1 5 10 INLEDNING 15 20 25 30 35 IX Inledning 1 5 INLEDNING xi 10 Naturens Bok och Boken om Vårt Land i historiskt och pedagogiskt perspektiv av Håkan Andersson xii En skolvärld i förändring xiv Uppdraget xvi Läseböckernas uppgift och pedagogiska grundtankar xvii 15 Läseböcker i nationens och medborgerlighetens tjänst xxi Läseböckerna i idéhistorisk belysning av Henrik Knif xxii Läseböckernas samtidshorisont xxii Naturens Bok i förhållande till samtiden och till idéhistorien xxv Boken om Vårt Land och den nationella självförståelsen xxviii 20 Utgivningshistorien av Pia Forssell och Magnus Nylund xxxi Naturens Bok xxxi Boken om Vårt Land . xxxiii Materiella aspekter på läseböckerna xxxv Gemensamma drag, typografi och disposition xxxvii 25 Läseböckerna som antologier xxxix Användning i skolorna xli Planer på motsvarigheter i Sverige xlii Boken om Vårt Land och Svenska Folkskolans Vänner xliii Reviderade upplagor xliv 30 Samtida kritik och forskningsöversikt av Magnus Nylund xlv Naturens Bok xlvi Boken om Vårt Land xlviii Det finska mottagandet av Boken om Vårt Land och Maamme kirja liv Reception utomlands lv Topelius i andra läseböcker lvi 35 Forskningsöversikt lvii Noter lxv X Inledning 1 5 Sagornas kung, som i fiktiv form skildrar den unge Zacharias Topelius liv för barn, säger författaren Maijaliisa Dieckmann att Naturens Bok 10 och Boken om Vårt Land i över hundra år var »finländarnas viktigaste Iskolböcker». 1 Fullt så länge lästes de inte i skolorna, varken på svenska eller på finska, men de användes i mer än 70 år vilket är en lång tid för läseböcker.2 Böckerna har mycket gemensamt med samtida läseböcker i de skandinaviska länderna, men
Recommended publications
  • The Dispersal and Acclimatization of the Muskrat, Ondatra Zibethicus (L.), in Finland

    The Dispersal and Acclimatization of the Muskrat, Ondatra Zibethicus (L.), in Finland

    University of Nebraska - Lincoln DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln Wildlife Damage Management, Internet Center Other Publications in Wildlife Management for 1960 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland Atso Artimo Suomen Riistanhoito-Saatio (Finnish Game Foundation) Follow this and additional works at: https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother Part of the Environmental Sciences Commons Artimo, Atso, "The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland" (1960). Other Publications in Wildlife Management. 65. https://digitalcommons.unl.edu/icwdmother/65 This Article is brought to you for free and open access by the Wildlife Damage Management, Internet Center for at DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. It has been accepted for inclusion in Other Publications in Wildlife Management by an authorized administrator of DigitalCommons@University of Nebraska - Lincoln. R I 1ST A TIE T L .~1 U ( K A I S U J A ,>""'liSt I " e'e 'I >~ ~··21' \. • ; I .. '. .' . .,~., . <)/ ." , ., Thedi$perscdQnd.a~C:li"'dti~otlin. of ,the , , :n~skret, Ond~trq ~ib.t~i~',{(.h in. Firtland , 8y: ATSO ARTIMO . RllSTATIETEELLISljX JULKAISUJA PAPERS ON GAME RESEARCH 21 The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (l.), in Finland By ATSO ARTIMO Helsinki 1960 SUOMEN FIN LANDS R I 1ST A N HOI T O-S A A T I b ] AK TV ARDSSTI FTELSE Riistantutkimuslaitos Viltforskningsinstitutet Helsinki, Unionink. 45 B Helsingfors, Unionsg. 45 B FINNISH GAME FOUNDATION Game Research Institute Helsinki, Unionink. 45 B Helsinki 1960 . K. F. Puromichen Kirjapaino O.-Y. The dispersal and acclimatization of the muskrat, Ondatra zibethicus (L.), in Finland By Atso Artimo CONTENTS I.
  • The Finnish Environment Brought to You by CORE Provided by Helsingin Yliopiston445 Digitaalinen Arkisto the Finnish Eurowaternet

    The Finnish Environment Brought to You by CORE Provided by Helsingin Yliopiston445 Digitaalinen Arkisto the Finnish Eurowaternet

    445 View metadata, citation and similar papersThe at core.ac.uk Finnish Environment The Finnish Environment brought to you by CORE provided by Helsingin yliopiston445 digitaalinen arkisto The Finnish Eurowaternet ENVIRONMENTAL ENVIRONMENTAL PROTECTION PROTECTION Jorma Niemi, Pertti Heinonen, Sari Mitikka, Heidi Vuoristo, The Finnish Eurowaternet Olli-Pekka Pietiläinen, Markku Puupponen and Esa Rönkä (Eds.) with information about Finnish water resources and monitoring strategies The Finnish Eurowaternet The European Environment Agency (EEA) has a political mandate from with information about Finnish water resources the EU Council of Ministers to deliver objective, reliable and comparable and monitoring strategies information on the environment at a European level. In 1998 EEA published Guidelines for the implementation of the EUROWATERNET monitoring network for inland waters. In every Member Country a monitoring network should be designed according to these Guidelines and put into operation. Together these national networks will form the EUROWATERNET monitoring network that will provide information on the quantity and quality of European inland waters. In the future they will be developed to meet the requirements of the EU Water Framework Directive. This publication presents the Finnish EUROWATERNET monitoring network put into operation from the first of January, 2000. It includes a total of 195 river sites, 253 lake sites and 74 hydrological baseline sites. Groundwater monitoring network will be developed later. In addition, information about Finnish water resources and current monitoring strategies is given. The publication is available in the internet: http://www.vyh.fi/eng/orginfo/publica/electro/fe445/fe445.htm ISBN 952-11-0827-4 ISSN 1238-7312 EDITA Ltd. PL 800, 00043 EDITA Tel.
  • Aquatic Microbial Ecology 62:241

    Aquatic Microbial Ecology 62:241

    The following supplement accompanies the article Bacterioplankton community composition in 67 Finnish lakes differs according to trophic status Eija Kolmonen1, Kaisa Haukka1,3, Anne Rantala-Ylinen1, Pirjo Rajaniemi-Wacklin1,4, Liisa Lepistö2, Kaarina Sivonen1,* 1University of Helsinki, Department of Food and Environmental Sciences, Division of Microbiology, Viikki Biocenter, PO Box 56, 00014 Helsinki University, Finland 2Finnish Environment Institute, PO Box 140, 00251 Helsinki, Finland 3Present address: National Institute for Health and Welfare, PO Box 30, 00271 Helsinki, Finland 4Present address: Finnish Red Cross Blood Service, Research and Development, Kivihaantie 7, 00310 Helsinki, Finland *Corresponding author. Email: [email protected] Aquatic Microbial Ecology 62: 241–250 (2011) Table S1. Characteristics of the 67 lakes included in the DGGE analysis of the BCC of the lakes. Lakes (55) indicated with bold font were included in CCA PCA. nd. = not determined Lake name Lake TP TN TN:TP Nitrate DIN: Chl a pH Secchi Water T (°C) Latitude Longitude Biomass (mg l–1) of number (_g l–1) (_g l–1) -nitrite DIP (mg l–1) depth colour (north) (east) –1 (μg l–1) (m) (mg Pt l ) Cyanobac Anab Micro P. Oscillat Aphaniz Chroo teria aena cystis agardhii oriales omenon cale Simijärvi 1 3 310 103.3 143 146.0 1.6 7.4 5.50 10 18.8 60.10 23.34 0.001 0 0.001 0 0 0 0 Kuolimo 42 4 320 80.0 64 67.0 1.9 7.2 6.00 20 19.9 61.16 27.30 0.0176 0 0 0 0 0 0 Iso-Löytäne 16 5 370 74.0 2 7.0 4.4 7.3 3.70 15 18.7 60.18 24.37 0.1479 0.003 0 0 0 0 0.00 Kattilajärvi
  • Maamme Unser Land

    Maamme Unser Land

    Maamme Unser Land Finnische Nationalhymne seit 1848 Text: Johan Ludwig Runeberg (1804 – 1877) Melodie: Fredrik Pacius (1809 – 1891) Finnlands Nationalhymne (Maamme, nebenan Titelseite) wurde ursprünglich als Prolog zu Runebergs Dichtung Erzählungen des Fähnrich Stahl verfasst. Die erste Aufführung fand am 13. Mai 1848 statt. Die finnische Nachdichtung des Textes wurde 1889 von Paavo Cajander (1846 – 1913) erstellt. Der aktuelle Text der Hymne geht aber zurück auf eine aus dem Jahr 1867 stammende Übersetzung von Julius Krohn (1835 – 1888). Bei offiziellen Anlässen werden gewöhnlicherweise nur die erste und die letzte (11.) Strophe gesungen. Die autonome Inselgruppe Åland besitzt eine eigene Nationalhymne, Ålänningens sång („Lied des Åländers“). Dieselbe Melodie dient auch in Estland als Nationalhymne (wieder seit der Unabhängigkeit 1990) gesungen mit dem Text Mu isamaa („Mein Vaterland“). Auch die Liven verwenden die Melodie für ihre Hymne Min iz āmō. Seit 1923 ist die Religionsfreiheit in der finnischen Verfassung garantiert. Die Evangelisch- Lutherische Kirche und die Orthodoxe Kirche sind per Gesetz als Volkskirchen festgeschrieben und genießen besondere Vorrechte. Ihre Mitglieder zahlen eine Kirchensteuer in Höhe von 1 bis 2,25 % ihres Einkommens, zudem erhalten die Volkskirchen staatliche Zuwendungen für soziale und karitative Zwecke und Instandsetzungsaufgaben. Obwohl die finnische Gesellschaft weitgehend säkularisiert ist, sind rund 80 % der Bevölkerung konfessionell gebunden. Hymnentext 1. und 11. von 11 Strophen (von Benny Benz ) (1.) O Heimat, Finnland unser Land Kling laut, du teures Wort! Kein Land, so weit der Himmelsrand. Kein Land mit Berg und Tal und Strand Wird mehr geliebt als unser Nord, Hier unsrer Väter Hort. (2.) Einst ringt sich deine Blüte los Reif aus der Knospe Zwang.
  • Mini-Europe. in These Times of Crisis and These Years of Remembrance Of

    Mini-Europe. in These Times of Crisis and These Years of Remembrance Of

    "Mini-Europe offers a unique opportunity to experience and see first hand the beauty and diversity of our continent. Europe is a political endeavour which we in the European Parliament fight to defend, but it is also a cultural treasure whose value must be learnt and seen by Europeans and foreigners alike." Martin SCHULZ Martin SCHULZ, Donald TUSK, President of the President of the * * "I said that Europe needs to be big on big things and small on small things. European Parliament. European Council. Well, Mini-Europe is now the only place in the EU where it is allowed to be small on big things !" Jean-Claude JUNCKER "This concept, Europe, will make the common founda- tion of our civilisation clear to all of us and create little by little a link similar to the one with which the nations were forged in the past." Robert Schuman Jean-Claude JUNCKER, Federica MOGHERINI, President of the Commission High Representative of the European Union.* for the Common Foreign and Security Policy.* Thierry MEEÙS Director Mini-Europe Welcome to Mini-Europe. Éducation ASBL In these times of crisis and these years of remembrance of the 1914-18 war, we must not forget that the European Union and the Euro have maintained solidarity between Europeans. A hundred years ago, nationalism and competition between nations led us to war. This guide is an essential help on your trip through The European Union. As Robert Schuman said, you will find out what these people, regions and countries have in common … and what makes each one special.
  • Finnish Studies Volume 18 Number 2 July 2015 ISSN 1206-6516 ISBN 978-1-937875-95-4

    Finnish Studies Volume 18 Number 2 July 2015 ISSN 1206-6516 ISBN 978-1-937875-95-4

    JOURNAL OF INNISH TUDIES F S International Influences in Finnish Working-Class Literature and Its Research Guest Editors Kirsti Salmi-Niklander and Kati Launis Theme Issue of the Journal of Finnish Studies Volume 18 Number 2 July 2015 ISSN 1206-6516 ISBN 978-1-937875-95-4 JOURNAL OF FINNISH STUDIES EDITORIAL AND BUSINESS OFFICE Journal of Finnish Studies, Department of English, 1901 University Avenue, Evans 458 (P.O. Box 2146), Sam Houston State University, Huntsville, TX 77341-2146, USA Tel. 1.936.294.1420; Fax 1.936.294.1408 SUBSCRIPTIONS, ADVERTISING, AND INQUIRIES Contact Business Office (see above & below). EDITORIAL STAFF Helena Halmari, Editor-in-Chief, Sam Houston State University; [email protected] Hanna Snellman, Co-Editor, University of Helsinki; [email protected] Scott Kaukonen, Assoc. Editor, Sam Houston State University; [email protected] Hilary Joy Virtanen, Asst. Editor, Finlandia University; hilary.virtanen@finlandia. edu Sheila Embleton, Book Review Editor, York University; [email protected] EDITORIAL BOARD Börje Vähämäki, Founding Editor, JoFS, Professor Emeritus, University of Toronto Raimo Anttila, Professor Emeritus, University of California, Los Angeles Michael Branch, Professor Emeritus, University of London Thomas DuBois, Professor, University of Wisconsin Sheila Embleton, Distinguished Research Professor, York University Aili Flint, Emerita Senior Lecturer, Associate Research Scholar, Columbia University Titus Hjelm, Lecturer, University College London Richard Impola, Professor Emeritus, New Paltz, New York Daniel Karvonen, Senior Lecturer, University of Minnesota, Minneapolis Andrew Nestingen, Associate Professor, University of Washington, Seattle Jyrki Nummi, Professor, Department of Finnish Literature, University of Helsinki Juha Pentikäinen, Professor, Institute for Northern Culture, University of Lapland Oiva Saarinen, Professor Emeritus, Laurentian University, Sudbury George Schoolfield, Professor Emeritus, Yale University Beth L.
  • Kangasalan Luonto Vuosilehti 2009

    Kangasalan Luonto Vuosilehti 2009

    Saarikylät siintävät Roineen takana. Alla Tampereen kaupungin sorakuoppa Vehoniemessä. 2 Kangasalan Luonto Kangasalan Luonnon 30 vuotta oukko valveutuneita luontoakti- lisesti merkittävä järveä: Längelmävesi, Jvisteja huomasi 1970-luvulla, että Vesijärvi sekä Roine. Kunta laski yli 20 Kangasalan kuuluisille soraharjuille vuotta jätevetensä Kirkkojärveen, joka oli käymässä huonosti. Elettiin Tam- laskee edelleen Roineeseen. Saastutta- pereen voimakkaan kasvun ja lähiöra- minen oli pakko lopettaa, kun Tampe- kentamisen aikaa. Hervannan ja uusien re alkoi ottaa raakavetensä Roineesta. kaupunginosien rakentamiseen tarvit- Luonnonsuojeluyhdistys järjesti semi- tiin tuhansia ja tuhansia kuutiometrejä naareja Kirkkojärvestä sekä vaati järven betonia ja sen raaka-aineeksi soraa. Se Natura-alueiden ottamista huomioon otettiin sumeilematta Kangasalan jää- kaavoitus- ja liikenneratkaisuissa. Osan kauden aikaisista soraharjuista. Soran- kamppailuista se voitti. otto oli villiä ja säätelemätöntä. Vuonna 2004 luonnonsuojeluyhdistys Suomen Luonnonsuojeluliiton järjes- vaihtoi nimekseen Kangasalan Luonto törakenteen vahvistuminen ja halu suo- ry. Samalla 2000-luvulla on tavallaan jella jäljellä olevia Kangasalan harjuja palattu alkulähteille eli harjujensuoje- kohtasivat 1978, kun Rauno Jokinen luun. Kuntien omistama Tavase Oy on oli perustamassa Kangasalan Luon- kauan suunnitellut Vehoniemenharjun nonsuojeluyhdistystä. Mukaan tulivat jäljellä olevien osien muuttamista teko- opettajat Eero Nieminen ja Ritva Lei- pohjavesilaitoksen imeytysalueeksi. Yh-
  • Musikk Og Nasjonalisme Versjon5

    Musikk Og Nasjonalisme Versjon5

    HiT skrift nr 3/2008 Musikk og nasjonalisme i Norden Anne Svånaug Haugan, Niels Kayser Nielsen og Peter Stadius (red.) Avdeling for allmennvitenskapelige fag (Bø) Høgskolen i Telemark Porsgrunn 2008 HiT skrift nr 3/2008 ISBN 978- 82-7206-287-2 (trykt) ISBN 978- 82-7206-288-9 (elektronisk) ISSN 1501-8539 (trykt) ISSN 1503-3767 (elektronisk) Serietittel: HiT skrift eller HiT Publication Høgskolen i Telemark Postboks 203 3901 Porsgrunn Telefon 35 57 50 00 Telefaks 35 57 50 01 http://www.hit.no/ Trykk: Kopisenteret. HiT-Bø Forfatterne/Høgskolen i Telemark Det må ikke kopieres fra rapporten i strid med åndsverkloven og fotografiloven, eller i strid med avtaler om kopiering inngått med KOPINOR, interesseorganisasjon for rettighetshavere til åndsverk ii iii Forord Ideen om en konferanse viet temaet musikk og nasjonalisme i Norden ble unnfanget høsten 2005 på et planleggingsmøte i Nordplus-regi på Renvall-institutet i Helsingfors. Denne skulle være en oppfølger av konferansen Språk og nasjonalisme i Norden, i regi av Nordplusnettverket Nordiska erfarenheter arrangert i Helsingfors i august samme år. Ideen var å samles om et hittil lite belyst fellesnordisk prosjekt, som både hadde en historisk og en kulturanalytisk dimmensjon. Ut fra disse kriteriene falt valget på musikk i Norden sett i et historisk og nasjonalt perspektiv, men med den viktige tilføyelse at det ikke skulle fokuseres snevert på den finkulturelle, klassiske musikken. Populærmusikken og folke- og spillemannsmusikken skulle også være representert, primært ut fra en betraktning om at også hverdagslivets "banale" nasjonalisme, som den kommer til uttrykk utenfor kunstmusikken, måtte tas med. Professor Nils Ivar Agøy foreslo at konferansen skulle arrangeres ved Høgskolen i Telemark (HiT), og slik ble det.
  • Titel, Text Nr

    Titel, Text Nr

    Land Titel, Text Nr. Kategorie Aba heidschi bumbeidschi 165 WEIHNACHTEN Abend wird es wieder über Wald und Feld 388 ZEIT Abendlied 323 ZEIT Ach bittrer Winter, wie bist du kalt 17 ZEIT Ach, wie ist's möglich dann 249 LIEBE Ade zur guten Nacht 322 ZEIT Ännchen von Tharau 310 LIEBE All mein Gedanken 31 LIEBE Alle Jahre wieder 347 WEIHNACHTEN Alle Vögel sind schon da 257 ZEIT Alle, die mit uns auf Kaperfahrt fahren 262 SCHIFF Allein Gott in der Höh sei Ehr 339 CHORAL Alleweil ein wenig lustig 306 LUSTIG Als ich bei meinen Schafen wacht 187 WEIHNACHTEN Als ich ein jung Geselle war 56 LEBEN Als ich einmal reiste 127 WANDERN Als unser Mops ein Möpschen war 377 LUSTIG Als wir jüngst in Regensburg waren 53 SCHIFF Am Brunnen vor dem Tore 295 WANDERN Am Weihnachtsbaum die Lichter brennen 11 WEIHNACHTEN An der Saale hellem Strande 212 LAND As Burlala geboren war 98 JUX Auf der Lüneburger Heide 101 LAND Auf der Rudelsburg 213 STUDENT Auf der schwäb'sche Eisebahne 385 LUSTIG Auf, auf zum fröhlichen Jagen 287 JAGD Auf, auf, ihr Wandersleut 18 WANDERN Auf, du junger Wandersmann 368 WANDERN Auf, Glückauf! Auf, Glückauf! 153 BERGBAU, HARZ Auferstanden aus Ruinen und der Zukunft 393 HYMNE zugewandt Bald gras ich am Neckar 29 LIEBE Bayernhymne 97 HYMNE Beim Kronenwirt, da ist heut' Jubel und Tanz 129 TANZ Beim Rosenwirt am Grabentor 45 STUDENT Bierlein, rinn! 45 STUDENT Bigben 4 Uhr 281 JUX Bolle reiste jüngst zu Pfingsten 148 JUX Bruder Jakob 238 ZEIT Brüder, reicht die Hand zum Bunde 104 HYMNE Bundeslied 223 STUDENT Bunt sind schon die Wälder 318 ZEIT
  • AVRUPA BİRLİĞİ ÜYE Ve ADAY ÜLKELERİ ULUSAL MARŞLARININ SOSYO-KÜLTÜREL VE MÜZİKAL YAPI BAKIMINDAN İNCELENMESİ

    AVRUPA BİRLİĞİ ÜYE Ve ADAY ÜLKELERİ ULUSAL MARŞLARININ SOSYO-KÜLTÜREL VE MÜZİKAL YAPI BAKIMINDAN İNCELENMESİ

    AVRUPA BİRLİĞİ ÜYE ve ADAY ÜLKELERİ ULUSAL MARŞLARININ SOSYO-KÜLTÜREL VE MÜZİKAL YAPI BAKIMINDAN İNCELENMESİ Hakan DURAN Yüksek Lisans Tezi Müzik Bilimleri Ana Bilim Dalı Yrd.Doç.Dr.Serhat YENER 2010 Her Hakkı Saklıdır T.C. ATATÜRK ÜNİVERSİTESİ SOSYAL BİLİMLER ENSTİTÜSÜ MÜZİK BİLİMLERİ ANABİLİM DALI Hakan DURAN AVRUPA BİRLİĞİ ÜYE ve ADAY ÜLKELERİ ULUSAL MARŞLARININ SOSYO-KÜLTÜREL VE MÜZİKAL YAPI BAKIMINDAN İNCELENMESİ YÜKSEK LİSANS TEZİ TEZ YÖNETİCİSİ Yrd. Doç. Dr. Serhat YENER ERZURUM-2010 i ii I İÇİNDEKİLER ÖZET........................................................................................................................ IV ABSTRACT............................................................................................................. V SİMGELER VE KISALTMALAR DİZİNİ …………………..……………..... VI ŞEKİLLER DİZİNİ ………................................................................................. VII TABLOLAR DİZİNİ ............................................................................................ VIII GRAFİKLER DİZİNİ ……………………………..……………………..……… IX ÖNSÖZ ………………….…………...…………….............................................. X GİRİŞ ................................................................................................................... 1 BİRİNCİ BÖLÜM ARAŞTIRMA RAPORU 1.1. PROBLEM DURUMU …...................................................................……….. 18 1.2. AMAÇ …………................................................................................................ 18 1.3. ÖNEM …...........................................................................................................
  • Die EU-Mitgliedstaaten Und Ihre Nationalhymnen

    Die EU-Mitgliedstaaten Und Ihre Nationalhymnen

    Geschichte – Kultur – Politik und 28 Länderporträts Die EU-Mitgliedstaaten und ihre Nationalhymnen plus Audio-CD mit allen Hymnen Geschichte – Kultur – Politik und 28 Länderporträts Die EU-Mitgliedstaaten und ihre Nationalhymnen ZUM AUTOR Harry D. Schurdel Geboren 1946 im nordfriesischen Husum, arbeitet als freier Journalist und Publizist vornehmlich für Tages- und Wochenzeitungen sowie für populär wissen- schaftliche Magazine mit Schwerpunkt auf politischen, historischen und landes- kundlichen Themen. Sein besonderes Interesse gilt der Staatssymbolik, wozu er zahlreiche Arbeiten veröffentlicht hat. — Impressum — Zeichenerklärung — Herausgeberin: Bundeszentrale für politische Bildung / bpb, 1985 = fett gedruckte Zahl: Adenauerallee 86, 53113 Bonn, www.bpb.de Jahr der amtlichen Einführung Redaktion: Iris Möckel, bpb (verantwortlich), Simone Albrecht, bpb M = Musik Redaktionelle Mitarbeit: Dr. Gernot Dallinger, Köln T = Text Autor Teil 1: Harry D. Schurdel, Glücksburg (Ostsee) ( ) = in Klammern stehen die Lebens- Zusammenstellung der Daten für Teil 2: Simone Albrecht, bpb daten des jeweiligen Dichters# oder Komponisten#. — Gestaltung: Leitwerk. Büro für Kommunikation, # = steht für die weibliche Form Köln, www.leitwerk.com des vorangegangenen Begriffs Illustrationen: Anika Takagi, Jana-Lina Berkenbusch, Anke Brodersen, Stefanie Großerichter, Ann-Kathrin Hochmuth, Cornelia Pistorius, Katharina Plass (alle Leitwerk) — Druck: Werbedruck GmbH Horst Schreckhase, Spangenberg — Audio-CD: Musik: Stabsmusikkorps der Bundeswehr unter der Leitung von Oberstleutnant Walter Ratzek Aufnahmeleiter: Georges Moreau, Zutendaal / Belgien Toningenieur: Roland Stuppin, wind records, Cloppenburg Vervielfältigung: interdisc media, Alsdorf 1. Auflage April 2014 ISBN: 978-3-8389-7105-6 Bestell-Nr. 1.943 — Bestellung und weitere Infos unter: www.bpb.de/falter 4 VORWORT Die Europäische Staatengemeinschaft wuchs, baute die Schlagbäume zwischen ihren Mitgliedern ab, schuf eine übernationale Währung, und im Zuge der Osterweiterungen ab 2004 traten ihr elf ost- europäische Länder bei.
  • Sport Et Chant Choral

    Sport Et Chant Choral

    Sport et chant choral Après les tournois de tennis de Roland-Garros et Wimbledon puis l'Euro 2012 de football, le Tour de France et les Jeux Olympiques de Londres en août prochain, événements sportifs fédérateurs, vont rythmer l’été. Pour rester en forme estivale… l’équipe du Centre de Documentation pour l’Art Choral vous propose du répertoire choral en relation avec le sport ! Mais… Nous ne sommes pas de grands sportifs et nos résultats s’avèrent un peu maigres, les compositeurs semblent très peu inspirés par ce thème… Néanmoins, nous vous présentons quelques œuvres sportives. Préparez vos baskets et vos cordes vocales ! DUBOIS, Antoine (né en 1972) France Trinosaure (Le) Œuvre pour 1 voix unisson d'enfants ou égale d'enfants (S) + 1 partie instrumentale [piano(1)] Editeur : A Coeur Joie, sous référence : 9246 (4 pages sur 11) Cote CDAC : AD12Ag18 Animal fantastique, le trinosaure est le roi du sport ! FAYOLLE, Coralie (20ème siècle;21ème siècle) France Ballon d'or Œuvre pour 3 voix égales d'enfants (SMA) + ensemble instrumental [flûtes, clarinettes, saxophones, trompettes, trombones, tuba(1), percussion, percussions manuelles] ou 1 partie instrumentale [piano(1)] Editeur : Combre, sous référence : C 05993 (14 pages) Cote CDAC : ACV01162 Pour les amateurs de football, cette œuvre, écrite dans le cadre de la coupe du Monde en 1998, a été créée à Montpellier par l’Opéra Junior le 28 juin 1998. FOSTER, Stephen Collins (1826 - 1864) Etats-Unis Camptown races Œuvre pour 4 voix mixtes (SATB) Harmonisateur : BUHLER, Philippe Editeur : Philippe Caillard, sous référence : PC 63 (2 pages sur 4) Cote CDAC : AD17Ba31 Rendez-vous sur le champ de courses ! GROSJEAN, Stéphane (20ème siècle;21ème siècle) / RAVEL Maurice - "Boléro" Beau vélo Œuvre pour 4 groupes vocaux + 3 parties instrumentales [timbres de vélo(3)] Editeur : Alfonce Production, sous référence : A.