KORT

SOMALISK‐SVENSK

ORDLISTA

Morgan Nilsson

Version 0.19 8 april 2019

Detta är ett pågående arbete. Därför kan vissa uppgifter vara ofullständiga eller felaktiga. Läs alltså kritiskt! Kontakta mig gärna med ev. synpunkter. [email protected]

8.800 upplsagsord En deskriptiv ordbok Ordboken har till syfte att vara deskriptiv, dvs. spegla somaliskan så som den faktiskt används, alltså inte nödvändigtvis så som den traditionellt har beskrivits i tidigare ordböcker. Att den är deskriptiv skall dock inte tolkas som att den listar alla ord i alla former som förekommer i faktiskt bruk, utan i stället att den tar upp orden i de former som är mest frekventa i det faktiska bruket. Alternativa former av samma ord med lägre frekvens än 1% tas inte upp. Alternativa former som förekommer mellan 1% och 15% finns som uppslagsord med hänvisning till den mest frekventa formen. Alternativa former som förekommer mellan 15% och 35% finns som uppslagsord med hänvisning till den mest frekventa formen där den mindre frekventa formen även anges inom parentes. Former med en frekvens mellan 35% och 65% betraktas som lika vanliga och listas båda som uppslagsord.

Stavning Eftersom ingen officiellt sanktionerad ortografi existerar för somaliskan har ordboken så långt möjligt tagit hänsyn till det bruk som vuxit fram av egen kraft. Endast på vissa punkter har fonologiska principer fått gå före det rådande bruket då detta är påtagligt osystematiskt. Detta gäller i synnerhet dubbelteckning av vokaler och konsonanter. Här har principen varit att dubbelteckna i de fall då dubbelteckning är relativt vanlig, även om dubbelteckning inte nödvändigtvis är vanligast. T.ex. listas i ordboken kubbad boll som enda form, trots att kubad i praktiken är vanligare. Här har större hänsyn tagits till frekvensen i de somaliska skolböckerna och mindre till det allmänna bruket. När det å andra sidan gäller vissa specifika ord har hänsyn tagit till ett klart övervägande bruk av enkelstavning, även i skolböckerna. Ett sådant exemepl är namnet Jabuuti. Här har dock den alternativa formen Jabbuuti även angivits som en andra möjlig stavning eftersom den bättre motsvarar uttalet. Avseende sär‐ eller sammanskrivning har ordboken inte tagit ställning. I stället har en liten punkt använts som markering för att både särskrivning, sammanskrivning och användning av bindestreck förekommer.

 1 I huvudsak skrivs mb, inte nb, t.ex. dambe nästa, cambe mango. Endast i ett litet fåtal ord där stavning med nb är betydligt vanligare än med mb har stavning med nb inkluderats, t.ex. balanbaalis fjäril, baranbaro kackerlacka. I sådana fall finns alltid en hänvisning från samma ord stavat med mb. I huvudsak skrivs ay, inte ey, t.ex. samayn göra, samaysaa gör (inte sameyn, sameysaa). Endast i ett litet fåtal ord där stavning med ey är betydligt vanligare än med ay har stavning med ey inkluderats, t.ex. weyn stor, ey hund, weydiin fråga. I sådana fall finns alltid en hänvisning från samma ord stavat med ay. Dubbel vokal skrivs inte i diftong, t.ex. ey hund (inte eey). Dubbel konsonant skrivs inte efter diftong, t.ex. aynu vi, weydiin fråga (inte aynnu, weyddiin).

Verb För helt regelbundna verb anges bara presens 1 p.sg./3 p.sg.m. (jag/han).

Som helt regelbundna räknas 

För verb med mindre förutsägbara ljudväxlingar, flyktig vokal eller flyktigt ‐t‐ anges även presens 2 p.sg./3 p.sg.f. (du/hon).

Hit räknas 

För verb med vokalväxling i infinitiv anges även infinitiven.

Adjektiv För adjektiv anges pluralformen endast om den är oregelbunden.

Som regelbunden plural räknas  reduplikation av inledande konsonant + vokal + konsonat;  reduplikation av inledande vokal + konsonat följt av ’.

 2 För adjektiv med konsonantväxling eller flyktig vokal anges även en form med det suffigerade kopulaverbet ‐aa jag, han var.

Substantiv Genus anges i ordlistan vid varje substantiv. Basformens bestämda artikel har följande former:

Efter maskulina substantiv lägger man i bestämd form singular till  ‐ka efter b, d, f, j, l, n, r, s;  ‐ga efter g; i, a; y, w;  ‐ha efter e, o (som båda byts mot a);  ‐a efter ’, c, h, q, x.

Efter feminina substantiv lägger man i bestämd form singular till  ‐ta efter b, f, g, j, n, r, s;  ‐da efter o (som byts mot a), samt efter d; i, a; y, w; ’, c, h, q, x;  ‐sha efter l (som försvinner).

Obestämd form plural anges i ordlistan endast om den bildas på oregelbundet sätt. Som regelbunden obestämd form plural räknas  maskulina substantiv på ‐e som i plural ersätts med ‐ayaal;  feminina substantiv på ‐o som i plural lägger till ‐oyin;  maskulina substantiv på ‐b, ‐d, ‐dh, ‐g, ‐l, ‐m, ‐n, ‐r som i plural lägger till ‐o föregånget av konsonantförlängning (dhdh endast i uttalet);  maskulina substantiv på ‐y som i plural lägger till ‐o;  feminina substantiv på konsonant som i plural lägger till ‐o;  övriga substantiv som i plural lägger till ‐yo;

Såväl för de regelbundna som för de oregelbundna pluralformerna anges bestämd form plural i ordlistan endast om den bildas på oregelbundet sätt. Som regelbunden ändelse i bestämd form plural räknas  för maskulina substantiv med reduplikation ‐ka/‐ga/‐ha/‐a;

 3  för maskulina substantiv med bortfall av flyktig vokal ‐ka/‐ga/‐ha/‐ a;  för övriga maskulina substantiv ‐ta/‐da/‐sha;  för feminina substantiv ‐ka/‐ga/‐ha/‐a.

Andra markörer Koll. (kollektiva substantiv) avser substantiv som endast förekommer i singular och betecknar en grupp bestående av flera unika föremål eller personer. I princip är de synonyma med pluralformen av motsvarande icke‐kollektiva substantiv, t.ex. dibida oxarna (koll.) ≈ dibiyada oxarna (pl.) av dibiga oxen (sg.). Mass. (massord) avser substantiv som vanligtvis bara används i singular och betecknar en obestämd mängd av ett ämne eller små föremål. Oftast kan man inte urskilja de ingående enskilda föremålen, men ibland är de tillräckligt stora för att kunna urskiljas.

Förkortningar och symboler ≈ synonym eller uttalsmässig variant * oregelbunden böjning, grammatik bör konsulteras ar. lånord från arabiskan en. lånord från engelskan it. lånord från italienskan pe. lånord från persiskan sw. lånord från swahili

Translitterering av arabiska ord ث = t ج = j ح = x خ = kh ذ = d ش = sh ص = ṣ ض = ḍ ط = ṭ

 4 ظ = ẓ ع = c غ = ğ ق = q ء = ’ aa, ii, uu återger de långa vokalerna, medan a, i, u återger de korta.

Transkribering av persiska ord ث = s [ʤ] ج = j ح = h خ = kh [ʧ] چ = ch ذ = z ش = sh ص = s ض = z ط = t ظ = z ع = ’ ء = ’ i, ā, u återger s.k. långa vokaler, medan e, a, o återger s.k. korta vokaler.

 5 aabbannimo f faderskap aakhiro 2 f domedagen qiyaame aabbe m [L] 1. far, pappa; 2. [pl.] aakhirutahan m slut aakhir förfäder aabbo aakib m nödvändighet aabbayaal [pl.] förfäder aalaa vanligtvis, ofta aabbur m lock, kork, plugg, propp aalad f [T] instrument qalab, hub dabool, guf, fur aalad 2 f [T] ar. (Zorc) vapen aabburan part aabburnaa täckt daboolan, aallaa intr → yaal gufaysan, furaysan Aamina / Aamino f namn aabi m provokation gardarro, maag, aammin m [T] pålitlig person daandaansi aammin ah pålitlig aabiyaa provocerar aamminaa tr [T] ar. litar på ngn, har aabuteey m drake förtroende för ngn aad pron du; ni aamminnimo f ärlighet, hederlighet, aad ... u mycket, väldigt uppriktighet aad iyo aad väldigt mycket aammus m tystnad, stillhet, lugn aadaa [T] går, ger sig av aammus! interj tyst! ku aadaa [T] 1. är lik, är jämlik, aammusaa intr 1. är tyst, tiger; 2. hör ihop med; 2. åker med ngt tystnar aadaab f ar. (Zorc) hövlighet, gott aammusan adj tyst uppförande akhlaaq aan 1 pron jag; vi (≈ jag + han/hon/de) aadaan m ar. (Zorc) böneutrop addin aan 2 partikel inte Aadan m namn Adam aanad kontr inte + du/ni ← aan aad aadan kontr du/ni + inte ← aad aan aanan kontr inte + jag/vi ← aan aan aaddiyaa ordnar, arrangerar aanay kontr inte + hon/de ← aan ay Aaden m namn → Aadan aannan kontr vi + inte ← aannu aan aag 1 m territorium, område, region aannu pron vi exkl. aag 2 m omgivning, grannskap, aanu kontr inte + han ← aan uu trakt hareero, wareeg, agagaar, aar 1 m lejonhane aar libaax nawaaxi aar 2 f lejonhona aakhir m ar. (Zorc) slut dhammaad aar 3 m modig man nin geesi ah aakhirkii till sist, till slut, aar 4 m hämnd slutligen aakhiritaankii aar ah orädd, stridslysten, aakhiritaan m slut aakhir hämndlysten, modig aakhiritaankii till sist, till slut, aaraa f idé, åsikt fikrad, talo, ra'yi slutligen aargalaan m plåtmugg med handtag aakhiro 1 f ar. (Zorc) livet efter döden, kalax livet efter detta, himmelriket aargutaa aargudataa hämnas qiyaame aarsi m hämnd aargudasho, aarsad

6 aas m 1. begravning; 2. solnedgång, abaabule m organisatör isuku skymning duug, xabaal dubaride aasaa tr begraver, fyller igen abaal m 1. tjänst; 2. belöning [som duugaa, xabaalaa någon gjort sig förtjänt av] aasaas m asaas 19% ar. asaas 1. grund, bas; asxaan 2. [adj.] grundläggande, abaalꞏgud m belöning, gentjänst fundamental sal, bilow abaalmarin aasaas u ah i grund och botten abaalꞏgudaa belönar, permierar, aasaasaa tr grundar, grundlägger kompenserar aasaasi m ngt grundläggande, ngt abaalꞏkaꞏdhac m otacksamhet fundamentalt abaal.darro aasan part begravd, nedgrävd abaalꞏmarin f belöning, pris, bonus aasantaa pr 3 sg f → aasmaa abaalgud, jaa'isad, jiso, mutaysi aashito 1. syra; 2. [adj.] sur abaalꞏmariyaa belönar, tilldelar ett aashuun m vattenkrus [av pris, ger en bonus terracotta] abaar f 1. [långvarig] torka, aashuun → ashuun missväxt; 2. matbrist, aasid f begravning hungersnöd, svält Aasiya f geo Asien abaaraad adj torr aasmaa intr aasantaa begravs, blir xilli abaaraad torrperiod begravd abbaanduule befälhavare aaway ? var är ... ? [vid maskulint abbaaraa tr närmar sig ngt, går mot subjekt] ngt aayad 1 f barnflicka, jungfru abbaayo f 1. syster; 2. kär väninna aayad 2 f ar. koranvers walaal, gacaliso aayar f 1. (oproportionerligt) låg abboowe m 1. bror, storebror; 2. hastighet; 2. försiktighet älskling 1. boowe, walaal; 2. gacaliye aadyar, tartiib, qunyar abeeso f [L] en stor giftorm si aayar ah långsamt, sakta si abeesoꞏlugaley en typ av ödla maso‐ qunyar ah, si tartiib ah cagaley, maso‐lugaley, riyannuug aayatiin m framtid, öde aboor m termit aayo 1 1. styvmor; 2. faster faderns abooto 1 f mormor, farmor ayeeyo, syster eller en farbrors hustru eeddo macooyo aayo 2 f framtid, öde Abriil f april ab m förfader Abshir m namn abaabul m organisering, abti m abtiyaal, abtiyaasha (abtiyo, abtiyada) koordinering morbror abaabulan part organiserad abur m 1. skum, bubblor; 2. fradga

7 [hos kamel] xumbo träldom addoonsi Abuukar m namn addoonsadaa tr addoonsataa förslavar abuur m 1. frö, säd; 2. växt, addoonsi m slaveri, förtryck, skapelse; 3. form, standrad; 4. kolonialism blankett adduun 1 m adduunyo värld, jord, abuuraa tr 1. planterar, sår; 2. universum skapar beeraa, uumaa adduun 2 m adduunyo välstånd, abuuran part abuurnaa 1. planterad, rikedom, boskap, förmögenhet, sådd; 2. skapad, uppfunnen kapital xoolo, maal abuurantaa pr 3 sg f → abuurmaa adduunꞏweyne m världssamfundet, abuuris f skapelse världen abuurmaa intr abuurantaa skapas, adduunyo m pl t ar. värld, jord, uppstår universum duunyo abwaan 1 m poet, diktare aqoon‐ dagaalka adduunyada världskrig yahan adeeg m 1. service, hjälp; 2. inköp, abwaannimo f vishet, lärdom, shopping; 3. meddelande 1. expertis khidmad, khadaamad; 3. farriin abxad f 1. låda, skrin; 2. väska, adeege m 1. tjänare, betjänt; 2. resväska, handväska, plånbok; tjänsteman 3. skåp sanduuq adeegsadaa tr adeegsataa 1. använder abyoone m heltal sig av ngt, drar nytta av ngt, adab 1 s 1. disciplin, tillämpar ngt; 2. blir betjänad vetenskapsområde; 2. litteratur av ngn, låter ngn annan arbeta, adab 2 f liten väska, behållare utnyttjar ngn adag adj adkaa 1. hård, stel; 2. stark, adeegtaa adeegataa uträttar ärenden, kraftig, tjock; 3. svår, handlar, gör inköp komplicerad 1. kakan; 3. qallafsan, adeegto f 1. servitris; 2. hembiträde, dhib badan hushållerska xoojiso, booyaaso dhibaato adag ett svårt problem, adeer m [adeér] [L] 1. farbror; 2. lilla ett stort problem vän [sagt till ett barn av en lacag adag hårdvaluta farbror] addeecaa v ar. lyder fuliyaa, maqlaa adhax / arax f ryggrad, rygg dhabar, addin 2 m böneutrop lafꞏdhabar addoomiyaa tr förslavar, gör ngn till adhaxꞏdaaco / araxꞏdaaco f lordos, slav svankrygg addoon m addoommo slav bidde adhi / ari m koll getter och får addoon f addoomo kvinnlig slav adhiꞏjir / ariꞏjir m/f 1. vallflicka, addoonnimo f slaveri, slavdom, herde; 2. vallpojke, herde

8 adiga pron du språket, arabiska adkaadaa 2 intr adkaataa blir hård, afꞏceliye m tolk, översättare svår, besvärlig turjubaan, afnaqe adkaadaa 1 tr adkaataa 1. besegrar, afduub m bortförande, kidnappning övervinner; 2. gör hård qafaal, boojis adkaysasho f uthållighet, afduubaa tr bortför, kidnappar, motståndskraft rövar bort; 2. kapar [flygplan] adkaysi m uthållighet, tålamod afeef f 1. ursäkt; 2. hypotes adkaystaa v adkaysataa är tålmodig, afꞏFaransiis / Affaransiis franska uthärdar, motstår, gör språket, franska motstånd dulqaataa afgarad 1 m 1. förståelse; 2. ku adkaystaa insisterar på ngt, samförstånd, står fast vid ngt överenskommelse adke m materia i fast form afgarad 2 m kod af 1 m afaf mun iskuꞏafgarasho ömsesidig af ah muntlig överenskommelse af iyo dhego la' dövstum afgartaa afgarataa förstår, begriper, afka ka akhriyaa läser högt fattar af 2 m afaf språk luqad / luuqad is afꞏgartaa enas, kommer af 3 m afaf mynning, öppning dalool överens af 4 m afaf egg, skarp kant på kniv afꞏgembiyaa tr vänder ngt upp och afꞏbadan skarp, vass ner af la' trubbig, slö afꞏhaye m 1. tolk, översättare; 2. af leh skarp, vass talesperson 1. turjubaan, afceliye; 2. afaaf m entré, dörr albaab, irrid, illin, af‐hayeen kadin afꞏhayeen m talesman af‐haye afaf pl → af afꞏIngiriis / Afingiriis engelska afꞏAmxaari / Afamxaari m amhariska språket, engelska språket, amhariska afꞏla'aan f stumhet afꞏaqoon m språkvetare, lingvist afꞏlaawe m stum (person) af‐garooc afar f räkn [áfar] fyra aflax m framgång afar iyo toban / toban iyo afar aflaxaa v lyckas, ha framgång, vara fjorton framgångsrik afarꞏgees m fyrkant isku wareeg afꞏmaal m talare, retoriker af.tahan afaraad / afraad adj fjärde afꞏmaay / Afmaay m may‐språket, afartan m räkn fyrtio may afaysan part slipad, skarp, vass afꞏmiinshaar afꞏmiishaar m 1. afꞏCarbeed / Afcarbeed m arabiska talare, retoriker; 2. lobbyist

9 af.tahan, af.maal agagaar m 1. omgivning, afo f fru, maka, hustru grannskap; 2. miljö wareeg, afraad / afaraad adj fjärde nawaaxiga, aag Afrika f geo Afrika agaggaar → agagaar Koonfur Afrika Sydafrika agool m 1. mjäll; 2. märke, fläck Afrikada Bari Östafrika agoomeed adj för föräldralösa Afrikada Dhexe Centralafrika guri agoomeed barnhem Afrikada Galbeed Västafrika agoomeeyaa tr gör ngn föräldralös afꞏSoomaali / Afsoomaali m agoon ah föräldralös somaliska språket, somaliska agoon 1 m föräldralös pojke, afꞏtahan m 1. vältalig person, talare, faderlös pojke rajay retoriker; 2. diktare, skald agoon 2 f föräldralös flicka, faderlös af.maal flicka rajay afꞏtahan ah vältalig agoon 3 f koll föräldralösa barn, afꞏtahannimo f vältalighet faderlösa barn rajay afꞏtahannimo f retorik, vältalighet agoonnimo f föräldralöshet yatiinnimo afuuf m vind Agoosto f augusti afuufaa v 1. blåser upp; 2. blåser; 3. ah pt (som) är, varande drar ahaan inf. vara → yahay ag f 1. närhet; 2. [adv, prep] nära, hase ahaatee trots att, fastän vid, brevid, intill hase yeeshee, inkastoo agtiisa, agteeda, agtooda nära, ahay pres 1sg är → yahay bredvid, intill honom, henne, ahayd pret 3sg mask var → yahay den, det, dem ahmiyad f 1. vikt, betydelse; 2. ku ag hos, vid syfte, ändamål muhimad, ujeeddo agaasiman part ordnad, organiserad ajaanib m utlänning nidaamsan ajnabi m ajnebi ar. utlänning, främling agaasime m chef ajnabi ah utländsk, främmande agaasime gobol regionchef, akhdar m akhtar 1. grön färg; 2. grön landshövding sak cagaar agaasime guud generaldirektör akhlaaq f uppförande, moral, agaasime qaybeed disciplin avdelningschef akhlaaqꞏdarro dåligt uppförande, agaasime waaxeed bristande etikett, omoral avdelningschef akhris m läsning agaasin m ledning, administration akhristaa tr akhrisataa, imo. akhriso läser agab 1 m användbarhet waxtar för sig själv agab 2 m/f saker, husgeråd akhriyaa akhridaa/akhrisaa, inf. akhrin/akhriyi,

10 prog. akhrinayaa/akhriyayaa ar. 1) läser; amaah f lån, kredit, skuld deyn 2) studerar amaahdaa tr amaahataa lånar, tar lån afka ka akhriyaa läser högt amaahde m låntagare amaah qaate hoos u akhriyaa läser tyst amaahiyaa tr lånar ut daymiyaa kor u akhriyaa läser högt amaahiye m långivare akhriye m läsare akhriste amar m order, befallning akhtar m akhdar amarꞏbixiyaa ger order, befaller akhtiyaar m ikhtiyaar amar siiyaa ger order, befaller alaab f koll 1. saker, föremål, amar 2 imperativ produkter, varor, utrustning, amar 3 problem, dilemma, svår material; 2. bagage qalab, sheyaal situation alaabo ceerin råvaror amar 4 imp → amraa alaabta guriga möbler amartaa pr 3 sg f → amraa alaabta wax lagu cuno bestick amba 1 eller, antingen ... eller ← ama alawaad f kök jiko, madbakh, kushiin ‐ba albaab m pl. albaabbo ar. al‐baab ʹdörrenʹ amba 2 jag också, mig också ← ani dörr irrid, illin, kadin, afaaf ‐ba albeerko f albeergo 24% hotell, motell ambadaa intr ambataa, imp. ambo går alif 1 m bokstaven a vilse, tappar bort den rätta alif 2 m alfabet vägen alif 3 m streck gradbeteckning inom t.ex. ambalaas m/f ambalaaska 60%, ambalaasta militären 40% ambulans bukaanqaad alif 4 m Amiin m namn alifba' f alfabet amma → ama alifle A/le m officerare [med ett ammaan 1 m [T] säkerhet amni, nabad streck] ammaan ah säker, trygg labaꞏalifle L/A/le sergeant ammaan 4 f [L] beröm, lovord saddexꞏalifle S/A/le Ammaan 5 Amman huvudstad i Aljeeriya f geo Algeriet Jordanien alla varje alliyo ammaanaa tr berömmer, lovordar alla interj oj, herregud uttrycker förvåning ammaanꞏgeliyaa tr mar allaale alltid, jämt och ammin m 1. period, tid; 2. [gram.] ständigt tempus wakhti / waqti wax allaale allt (möjligt), vad amminkadaa la joogo just nu som helst amminka [adv] nu, för Alle m Allah, Gud närvarande imminka, eegga, hadda alwaax m/f mass trä qori ammin meeleed lokal tid ama konj eller mise amni m säkerhet nabad, ammaan

11 Gudiga Amniga Säkerhetsrådet darro, saqajaan, anshaxdaran amraa v {ku} amartaa befaller, beordrar anshi m uppförande {ngn} ansixi inf → ansaxaa anaani m koll. anaaniyiin självisk person, ansixiyaa tr godkänner, fastställer, egocentrisk person danayste lagstadgar, ratifierar anba kontr jag också ← ani ba antibiyootiko f antibiotika andacoodaa v andacootaa, imp. andacow aqal m 1. hem, bostad; 2. hus, hävdar, påstår utan bevis byggnad, stuga, hydda guri, anfac m 1. användbarhet, nytta; 2. hooy, min näring, föda 1. dheef, nafaqo, Aqalka Cad Vita huset waxtar; 2. anfaco aqbalaa tr accepterar, godtar, anfac leh nyttig godkänner, bekräftar, anfacaa anfacdaa, inf. anfici hjälper, är fastställer [beslut] till nytta aqbalaad f samtycke,godkännande, anfaco s näring, näringskälla, föda tillstånd ansaxin cunto aqlabiyad f majoritet ani pron jag aqoon f 1. kunskap, lärdom, aniga pron jag intellekt; 2. kultur cilmi, oqoon anna jag också ← aniga ‐na aqoondarro f okunnighet annaga pron vi utesluter den eller de tilltalade aqoonꞏisꞏweydaarsi m från gruppen 'vi' erfarenhetsutbyte, symposium, anqaw → canqaw konferens ansalaato sallad salar, saladh aqoonsi m 1. kunskap; 2. identitet, ansax m giltighet identifiering, igenkännande 3. ansaxaa intr inf. ansixi är giltig, gäller legitimation, ID‐kort 2. ansaxiyaa → ansixiyaa aqoonsasho; 3. teesare anshax m gott uppförande, etik, aqso → asqo moral, etikett akhlaaq, dhaqan, arabbikhi f majs galley, masaggo edeb arag 1 m 1. syn, seende; 2. uppsyn, anshaxꞏdaran adj 1. ouppfostrad, utseende ohövlig; 2. oetisk, omoralisk arag 2 imp arkaa anshaxꞏdarnaan f 1. att vara aragtaa pr 3 sg f arkaa ouppfostrad, ohövlig; 2. att aragti f 1. syn [sinne]; 2. synpunkt, vara omoralisk, oetisk synsätt, åsikt, perspektiv; 3. anshaxꞏxumo f dåligt uppförande, hypotes, teori omoral dhaqan‐xumo aranjaato f läskedryck (ofta med anshaxꞏxun adj ouppfostrad, apelsinsmak) odisciplinerad, omoralisk edeb arar f introduktion horudhac

12 arax f → adhax brudgum Arbaca / Arbaco f ar. onsdag aroosaa tr gifter sig med ngn arbe m 1. elefanthane; 2. guursiyaa skådespelare; 3. stark man aroosad / caruusad f brud ardaa m -yo gårdsplan Arrafo det somaliska namnet på det arday 1 m elev, student muslimska årets tolfte månad arday 2 f koll elever, studenter arrin f arrimo 1. angelägenhet, ardayad f elev, student händelse, sak; 2. argument, Ardo f namn villkor argagaxsan adj förskräckt, u arxamaa imp. arxan hjälper, skräckslagen, panikslsgen bistår argaggax m upphetsning, panik, asaas → aasaas skräck asaasid f att lägga grunden argaggaxaa intr blir upphetsad, asal ah original‐, autentisk paralyserad, förskräckt, asal 1 m 1. ursprung; 2. original panikslagen aasaas, sal argaggixiso f 1. terrorism; 2. asal 2 f färg, pigment; 2. nyans terrorister asal 3 imp aslaa argaggixiye m terrorist asbaab f koll sg. sabab orsaker, skäl ari / adhi m koll getter och får asbuuc m usbuuc ariꞏjir m herde [för får och getter] ashkateeyaa anklagar, beskyller arji m ansökan araaji askateeyaa arkaa tr aragtaa 1) ser; 2) träffar ashqaraar häpnad, förundran, eegaa, fiiriyaa (stor) förvåning arkoodaa tr arkootaa hittar ngt åt sig ashqaraaraa intr blir förundrad, blir själv häpen, häpnar, blir (mycket) arlo f mark, territorium, land, värld förvånad dul, adduun ashqaraariyaa tr gör ngn häpen, gör armaajo f it. armadio skåp ngn förundrad, gör ngn armaajada buugta bokhylla (mycket) förvånad aroor 1 m rygg(rad) ashtakeeyaa tr anklagar aroor 2 f gryning, morgon arooryo ashuun aashuun m tillbringare, arooraa v för ett djur för att dricka (ler)krus, kanna används för vatten vatten jalxad N, malbo arooryo f tidig morgon, gryning asiidh m syra aroor askar f koll ar. 1. militär, armé, arooryo wanaagsan god morgon soldater; 2. polis aroos m ar. 1. bröllop, giftermål; 2. askari m ar. 1. militär, soldat; 2. polis

13 askari ah 1. militär‐, militärisk; anledningen, alltså, 2. polis‐ följdaktligen, därmed, askariyad f kvinnlig polis naag därigenom sidaas darteed, sidaas boolis ah, caskariyad daraaddeed Asli f namn aw 2 m syfte; orsak, anledning asluub f uppförande awaaji m tillkännagivande asna kontr isna han också, den också awaajiyaa tillkännager, kungör asaga na awal först, i början, tidigare, redan asqo aqso f vätskebrist, extrem awlaad f koll sg. waled -ka barn, törst avkomma asqoobaa intr lider av vätskebrist, är awliyo → weli extremt törstig awood f 1. förmåga, kapacitet, assalaamu calaykum! interj hej!, god skicklighet, kompetens; 2. dag!, frid vare med er! islamisk styrka, kraft; 3. makt, hälsningsfras på arabiska auktoritet; 4. energi; 5. råd astaameeyaa 1. märker, markerar; [tillräckligt med pengar] 1. 2. förser med skiljetecken tabar, karaan; 2. xukun, xoog, quwad, astaameyn f 1. markering; 2. tabar interpunktion awood leh mäktig astaan f astaamo 1. kännetecken, awoodaa 1. klarar av ngt, är i stånd märke, symbol, tecken; 2. att göra ngt, är kapabel att göra symptom; 3. skiljetecken ngt, är färmögen att göra ngt, calaamad kan; 2. har råd med ngt astaanta hadalka citationstecken awoowe awowe m 1. morfar, astaanta laꞏyaabka utropstecken farfar; 2. förfader abkow astaanta weydiinta frågetecken awow m farfar, morfor awoowe, astaamaha hadalka abkow citationstecken, skiljetecken awr 1 m 1. hankamel; 2. lastkamel, astaysan part märkt, stämplad packkamel rati asteeyaa tr märker, stämplar awr 2 f koll kameler astaameeyaa Axad f söndag astiro 0 f siffra axadeed söndags‐ asturaa tr täcker över, bevarar, Axmed m namn förvarar, gömmer axsaab f koll sg. xisbi 1. partier; 2. asxaab f koll sing. saaxiib vänner (parti)kamrater, kolleger Badweynta Atlaantik Atlanten, ay 1 pron f sg hon, den, det Atlantiska oceanen ay 2 pron pl de sidaas awgeed därför, av den ayaa 1 partikel fokusmarkör som anger att

14 betoningen i satsen ligger på den närmast kharribaad weyn, baabbi'id föregående satsdelen som måste vara ett baabbaco f handflata calaacal, sacab subjekt eller ett komplement (objekt, baabbah noll, ingenting eber adverbial, predikativ) som finns före baabbi'iyaa tr förstör tirtiraa predikatsverbet i satsen baa baabuurka dabꞏdemiska ayaa 2 kontr ← ayo baa brandbil ayaad ← ayaa aad baabuurka rarka lastbil ayaan 1 ← ayo baa aan baabuur 1 m baabuurro ar. baabuur ayaan 2 m öde, lycka nasiib ʹångmaskin, ånglok, ångbåtʹ < fr. vapeur ayaan 3 f dag, dygn ʹångaʹ fordon, bil, lastbil ayaanle m lyckosam man gaadhi/gaari, fatuurad ayaannu ← ayaa aannu baabuur 2 f koll bilar, fordon ayax m vandringsgräshoppa baac m [mått] famn ayay ayey ← ayaa ay baacug m 1. ost 1. farmaajo ayaydin ← ayaa aydin daaska baadka livsmedelsaffär ayaynu kontr ← ayaa aynu baad 1 kontr ← baa aad ayddin f eyddin baad 2 m [T] 1. mat, föda, näring; 2. aydin pron ni bete, betesmark daaq ayeeyo f mormor, farmor abooto, baad 3 m [T] baadad vinge baal macooyo, muceeyo baad 4 f [L] utpressning handadaad ayey f mormor, farmor baadaa 1 tr utpressar, pressar ngn aynaan kontr ← aynu aan på ngt aynu pron vi (≈ jag + du/ni) baadan kontr baanad ← baa aad aan ayo ? pron vem ? baaddil m orättvisa, orätt dulmi ayuu ← ayaa uu baade m utpressare ‐ba också baaderi m kung [i kortspel] ba'aa blir förstörd baaba'aa baadhaa tr 1. undersöker, baa partikel fokusmarkör som anger att genomsöker, eftersöker; 2. betoningen i satsen ligger på den närmast forskar om ngt baaraa, raadiyaa föregående satsdelen som måste vara ett baadhecilmi m forskare subjekt eller ett komplement (objekt, baadhitaan m undersökning adverbial, predikativ) som finns före baadiꞏgoobaa tr letar efter, söker predikatsverbet i satsen ayaa baadiye m ar. landsbygd miyi baab m baabab 1. del [av bok, text], baafiliyoon m paviljong, monter, kapitel; 2. typ, slag, ämne, stånd åsikt, argument 1. qayb baah m spridning, ökning, Baaba m Påve utveckling baabba' förstörelse, ödeläggelse baahaa tr sprider, utvecklar

15 baahan baahnaa 1. hungrig; 2. i växel(pengar) behov av ngt gaajaysan, baaquli m skål, bunke maddiibad, gaajoonaya xeero u baahan yahay behöver, är i baar 1 m bar makhaayad behov av ngt, är sugen på ngt baar 4 m palm u baahdaa behöver, har behov av baaraa / baadhaa 1 tr undersöker, baahi f 1. hunger; 2. nöd; 3. behov kontrollerar, söker raadiyaa 1. gaajo baaraa 2 intr förblir osåld, blir dålig, baaho imp → baahdaa skämd baahsan part omfattande, spridd baarashuud m fallskärm dallaayad baajis m förhindrande, baari m tryck förebyggande, prevention Baariis Paris baajiyaa tr skjuter upp, ställer in, baarista afafka språkforskning, förhindrar lingvistik baakad / baako f paket, ask baaritaan / baadhitaan m baal 1 m [L] baalal, baalasha 1. fjäder; 2. undersökning, utredning vinge; 3. (pappers)ark, baaris, kala dhig‐dhigid (bok)sida 2. garab baariyaa -daa trycker baal 2 f sida dhinac baarlammaan / barlammaan m baalꞏbiyood fena parlament golaha xildhibaannada baaldi m [baaldí] hindi/urdu hink, spann baaro f sekret dooro baalfallaar f svala baarri m koll lydiga barn baarriyad baallaybaro f fjäril baarriyad f lydig dotter baalle m lyktstolpe baaruud f krut baaluq m pubertet baasaa v 1. kör om, passerar; 2. baan kontr ← baa aan klarar (ett prov); 3. (sport) baan m bank baanan bangi passar baanad f skiftnyckel, skruvnyckel, baasaboor m pass dalkumar skruvmejsel kiyaawe baasaboorto f → baasaboor baane m bög baashkiil → baaskiil baangad f machete Badweynta Baasifigga Stilla baannu ← baa aannu oceanen baansiin m mass bensin bansiin baaskeelad cykel → baaskiil baaq m 1. hälsning; 2. gest, tecken, baaskiil m cykel bushkuleeti signal baasto f mass pasta baaqaa tillkännager dhawaaqaa baasuuke m bazooka, raketgevär, baaqbaaqaa tr plöjer pansarskott baaqi m 1. rest, återstod; 2. baaxad f 1. storlek, bredd, vidd; 2.

16 omfattning ballac, toox nabadgeliyaa baaxad leh stor, omfattande badbaado f räddning, säkerhet baayacaa handlar, köper, säljer badbaadin babbaay m papaya mafafaay badbaadiye s 1. frälsare, räddare; 2. babbis m fläkt säkring, propp babbiyaa tr fläktar Badda Madow Svarta havet bac f baco -ha en. bag kasse, påse baddal → beddel bacaad m sanddyn, sand bacad, baddalaa → beddelaa cammuud badeecad / badeeco f mass varor, bacad / bacaad m sanddyn produkter baciid m oryx typ av antilop maroodiꞏbadeed m valross bacrimin f 1. fruksamhet, fertilitet; badeel / badiil m spade, skyffel 2. bördighet; 3. befruktning majarafad, manjarafad bacrin badh / bar m halva, hälft bacrimis m befruktning kala badhaa tr delar på mitten, i bacrimiyaa tr 1. befruktar; 2. gör två halvor bördig badhaadhaa v trivs bacrimiye 1 m gödning badhan m en. button knapp guluus bad f hav maanyo, badweyn badhaxdaa pr 3 sg f → badhxaa Badda Cawlan Gula havet badhe m ekvator Badda Cad Medelhavet badhi / bari f rumpa, bak, stjärt Badda Cas Röda havet dool badad fält badhi f rot, rotfrukt badadꞏbirlabeed -yo magnetfält badhtame m mitt(punkt), mitten, fara badan faro badan faraha badan centrum väldigt mycket, för mycket badhtan m mitten, centrum bartan, tiro badan bartame inta badan till stor del, badhxaa tr badhaxdaa förtunnar, huvudsakligen, ofta tunnar ut ka badan mer(a) (än) badi f majoritet, flertal badan 2 adj många, mycket badiyaa v 1. vinner; 2. ökar, utökar, badanaa mest, för det mesta höjer, kopierar badar m mass spannmål, säd, gryn badiye m kopiator, badataa pr 3 sg f → bataa kopieringsmaskin badbaadaa är välbehållen, klarar badꞏmaax 1 m sjöman bad.mar, sig, överlever samatabbaxaa bad.mareen, baxaar badbaade m överlevande badꞏmar m sjöfarare, sjöman badbaadiyaa tr räddar, skyddar bad.maax, bad.mareen, baxaar

17 bado imp → bataa adag, bakhiil, qurur badow m lantis, beduin ku bakhaylaa snålar (med ngt) badsadaa tr badsataa förökar, bakhaylnimo f snålhet dhabcaalnimo förstorar, tar i överdiven bakhiil → bakhayl mängd, ökar åt sig själv, får bakhshiish / baqshiish m pe. dricks mer, drar egen vinning bakhti / baqti m 1. kadaver; 2. [adj] badweyn f ocean livlös meyd Badweynta Atlaantik Atlanten, bakhtiiyaa tr 1. dödar, stryper; 2. Atlantiska oceanen släcker; 3. låter svälta, svälter Badweynta Baasifigga Stilla 1. dilaa; 2. damiyaa, demiyaa oceanen bakhtiyaa / baqtiyaa dör om djur och Badweynta Xasilloon Stilla icke-troende havet, Stilla oceanen bakhtiyaaꞏnasiib / baqtiyaaꞏnasiib m Badweynta Hindiya Indiska lotteri oceanen bakoorad f (promenad)käpp badyaro f (in)sjö, vik matoobbo Badyarada Cadmeed Adenviken bakteeriya / bakteeriyo bagteeriya, bagteeriya / bagteeriyo → bakteeriya bagteeriyo f pl. -ooyin bakterie bah f koll 1. en fru och hennes barn; bal 1 m halm även blad och stjälkar från t.ex. 2. syskonskara [där alla har majs samma mor] sett i ett perspektiv av en bal 2 konj men, då familj där mannen har mer än en fru bal 3 adv bara, helt enkelt bahal m 1. vilt djur, vilddjur; 2. bal 4 interj oj! ondskefull, grym person balag f förhud dugaag balanbaalis balanbaallis, bahal m grej, ʺvad heter det nu balambaalis balambaallis f igenʺ fjäril babbisjinni bajaaj m koll. bajaaj -ta tuktuk balanbal 1 m kastanj bajiyaa tr skrämmer, hotar ballaadh / ballaar m 1. bredd, vidd; bakayle m kanin, hare 2. utrymme, rum bakeeri m it. bicchiere 1. glas, ballaadhan / ballaaran adj bred, vid dricksglas; 2. glasburk ballaar m bredd, utrymme ballaadh, bakhaar / baqaar m lager, förråd, ballaarad, ballac, toox magasin, skafferi; 2. grossist ballaaran / ballaadhan adj bred, stor, maqaasiin/makhaasiin/makhsin rymlig, vidsträckt bakhayl m snåljåp, snål person ballaariyaa breddar, vidgar muudal, dhabcaal ballaarnaan f bredd, omfattning, bakhayl ah snål dhabcaal, gacan spännvidd

18 ballaartaa intr ballaarataa expanderar, ban 2 f diarré shuban blir bred, blir stor ban! 3 interj skit! ballac m 1. bredd, vidd; 2. tjocklek banban bamban m kulspruta, ballaar / ballaadh maskingevär ballamaa ballantaa 1. lovar; 2. avtalar banꞏdhig m förevisning, utställning, tid ballanqaadaa föreställning Ballan badan been badan. idiom banꞏdhigaa tr visar, ställer ut, Lovar runt, men håller tunt. förevisar ballan u qaadaa lovar ngn ngt sooꞏbandhige m utställare ballan 1 m/f 1. löfte, åtagande; 2. bangi m bank baan möte, träff, avtalad tid 1. bannaambax → bannaan.bax ballanqaad, candi, wacad bannaan m 1. öppen plats; 2. [adv] ballan 2 imp → ballamaa ute, utomhus 2. dibad/dibed ballanꞏfur m löftesbrott ballanꞏbaajis bannaan adj banbannaan 1. tom, ledig, ballanꞏfuraa bryter sitt löfte, sviker fri; 2. tillåten, laglig 1. maran; 2. sitt löfte ballanꞏbaajiyaa mubaax ballanꞏqaad m löfte bannaankiisa, bannaankeeda, ballanꞏqaadaa tr lovar ngt bannaankooda [prep] utanför ballay m → balli den, det, dem balli m ballay damm, pöl godob yar, bannaanꞏbax m demonstration, dhasheeg yar, jidhaan, war protestaktion, manifestation baluug → buluug banbax, mudaharaad balwad f belwad 1. dålig vana; 2. hobby bannaanꞏbaxaa inf. bannaanbixi hiwaayad demonstrerar, samlas till bam 1 m bomb, granat bambo, protestmöte bambaano banneeyaa tr 1. tömmer, frigör, gör bambaano f handgranat, bomb i ordning; 2. tillåter banaano, bam, bambo, bombo, bumbo, banooni m boll kubbad miino bansiin / baansiin m bensin baansiin bamban → banban ka baqaa blir rädd, är rädd för ngt bambeelmo it. pompelmo grejpfrukt baqal f baqlo mulåsna bambiiro f banbiiro mjuk plast, gummi baqataa pr 3 sg f → baqdaa ambiiro baqbaqaa f papegoja yabqama Banꞏdambe det somaliska namnet på det Baqdaad Bagdad muslimska årets femte månad baqdin f rädsla cabsi, cabsasho, ban 1 m 1. åker, fält, slätt, land; 2. fulaynimo öppen plats, torg öppen plats utan baqdin badan adj rädd träd baqshad f kuvert, paket

19 baqshiish / bakhshiish dricks, gåva bararsanaan f svullnad laaluush barasho f utbildning, studier, baqtiyaaꞏnasiib / bakhtiyaaꞏnasiib m lärande lotteri barashada macdanta geologi barta karka kokpunkten barasho wanaagsan trevligt att bar / badh 1 m halva, hälft nus träffas bar 2 f 1. prick, fläck, droppe; 2. baratamaa intr springer födelsemärke gaashi, dhibic kapplöpning, tävlar, springer baraa 1 delar, halverar på kapp tartamaa, bedertamaa baraa 2 tr 1. undervisar, tränar, lär baratame m kapplöpare, tävlare, ut; 2. presenterar, introducerar, tävlande tartame låter lära känna dhigaa, waxbaraa baratan imp → baratamaa baraako f hus trähus med plåttak baratan m kapplöpning, tävling baraarugaa intr vaknar plötsligt, blir tartan, looltan skrämd, inser plötsligt, blir barbaar m yngling, ung man vaksam barbaaraa v växer upp, blir vuxen baraarujiyaa tr 1. väcker; 2. gör barbaarin f fostran, bildning, medveten utbildning baradho f koll potatis bataato, bataati barbaariyaa tr uppfostrar, fostrar, baradho shiilan pommes frites, bildar stekt potatis barbar m 1. sida, del; 2. parallell; 3. baraf m pe. barf (snö) is, snö [prep.] längs dhinac, daf, gees barafuun m parfym is barbar dhigaa jämför barakayn f välsignelse barbardhac m oavgjord match barakaysan helig, välsignad barbardhigaa 1. placera bredvid karaamaysan, muqaddas ngt; 2. jämför barakeeyaa tr 1. välsignar; 2. bare m lärare macallin smakar 2. dhadhamiyaa bareeg 1 m bireeg, biriig en. brake broms barako f välsignelse bareeg 2 m en. break paus, rast biririf barambaro → baranbaro bareegꞏgacmeed m handbroms baranbaro f barambaro 1% kackerlacka koonfurꞏbari sydost, sydöst barar m svullnad kabrar, xalxal bari 1 m öster sicirꞏbarar m inflation Afrikada Bari Östafrika bararaa intr svullnar, sväller Bariga Dhexe Mellanöstern, bararan adj bararnaa svullen hurgunsan Mellersta östern barariyaa tr får ngt att svälla Bariga Dhow Mellanöstern bararo f välstånd, välmående Bariga Fog Fjärran östern bararsan adj svullen, uppblåst Bari 2 m geo kustområdet i nordöstra Somalia

20 bari /badhi 3 f bak, rumpa, stjärt tuugaa bariid → bariis baryo f 1. bönfallande, tiggande; 2. bariidiyaa säger god morgon, snälla, var snäll och ..., tack 1. hälsar tuugmo, codsasho; 2. fadlan bariis m mass bariid \textless1% ris bas m basas (mini)buss barkimo / barkin f kudde basaa slocknar barkin barkimo f barkimo kudde basaas 1 m 1. spion, informatör; 2. barlammaan / baarlammaan m scout jaajuus, tiftif parlament basaasaa v spionerar barmiil m birmiil fat, tunna foosto basaasnimo f 1. spionage, spioneri; barnaamij m program ajande, 2. underrättelsetjänst borogaraam basal f ar. baṣal lök Barni f namn basali m rosa baroor f sorg, gråt basbaas m bisbaas peppar, paprika, barooro imp → baroortaa chili filfil, barbari baroortaa baroorataa gråter över ngt, basbaas leh stark sörjer Bashiir m namn barqin m förmiddag, sen morgon basho f katt bisad barqo f förmiddag barqin basilas bacill Barre baskiil → baaskiil barroosi m ankare bataa badataa, imp. bado ökar, stiger barroosin m ankare bataati potatis bataato, baradho Barrow bataato f potatis bataati, baradho bartaa tr barataa lär sig, studerar bataax batuux m fin sand u bartaa vänjer sig batrool m en. petrol bensin baansiin bartame m 1. centrum, mitt; 2. Batuula f namn kärna, mittpunkt 1. dhex, bartan; batuux → bataax 2. bu' bawdo f lår, höft bartan m mitten bartame baxaa inf. bixi 1. går ut, går sin väg, baruur f fett (på kött), späck ger sig i väg; 2. dör; 3. växer caddiin, buuran, shilis, xayr barwaaqo f 1. välstånd, överflöd; 2. kala baxaa tr 1. separerar, skiljer; egendom, tillgångar nimco, 2. väljer bashbash soo baxaa 1. tar ut, tar upp; 2. barwaaqoꞏsooran m välstånd kommer ut, kommer upp, baryaa v baridaa 1. (tr.) ber om ngt, växer bönar om ngt; 2. (intr.) u soo baxaa dyker upp i ngns tillbringa natten i lugn och ro tankar, kommer att tänka på

21 baxaalli m uppförande, beteende, ku beddelaa byter ut ngt mot natur, karaktär dhaqan, dabeecan ngt, ersätter ngt med ngt baxaar m sjöman, sjövan person beddelan adj beddelnaa förändrad bad.maax, bad.mar, bad.mareen beddelataa pr 3 sg f → beddeshaa baxaari f koll sg. baxaar sjömän beddelmaa intr beddelantaa växlar, baxar m problem, såvrighet varierar baxnaaniyaa tr 1. ser till, sköter om, beddelmaa intr förändras vårdar; 2. kontrollerar, vaktar, beddelo imp → beddeshaa övervakar beddeshaa tr beddelataa, imp. beddelo, inf. baxsad m rymling fakad beddelan 1. växlar (pengar), byter baxsadaa intr baxsataa 1. fly, (kläder etc.); 2. klär upp sig undkomma; 2. rymma beeb 1 m en. pipe pipa bayb, biibbo baxsade m rymling beeb 2 m en. pipe rör, rörledning tuubo bay ← baa ay beec m 1. pris; 2. handel, bayaan m klarhet, tydlighet, försäljning, salu synlighet; 2. deklaration, beecꞏmushtar m affärsman, uttalande, manifest handlare baayacmushtar, ganacsade baydhaa svänger, vänder, byter beed m koll ägg ukun, ugax riktning ku beegaa passar samman, får Baydhabo att stämma överens baydin ← baa aydin beejo f förhud balag, buuryo bayliyaa tr koka karkariyaa beel f 1. litet samhälle; 2. baynu ← baa aynu gemenskap duddo, qeyro bayoolaji m bayooloji, bayoloji biologi beelaa tr beeshaa förlorar, mister nolol.aqoon been f lögn, osanning bed 1 m yta, areal Ballan badan been badan. idiom bed 2 f bad Lovar runt, men håller tunt. beddel 1 m 1. förändring; 2. växling; been ah osann, falsk 3. rättning, lagning; 4. flyttning been sheegaa talar osanning, isbeddel ljuger, luras beddel 2 m person som förflyttas beenaa v ljuger beddelaa tr 1. byter, ersätter; 2. beenaale m lögnare beenlow, ändrar, förändrar, reformerar, beenawaas transformerar; 3. flyttar, beeneeyaa tr motsäger, förnekar förflyttar baddalaa beeniyaa is beddelaa ändrar sig, beeniyaa tr förnekar, motsäger, förändras motbevisar beeneeyaa isu beddelaa förändras till ngt beenlow m pl. beenlowyaal lögnare,

22 lögnhals beenaale senare, några dagar därefter beensheeg m lögnare beenaale, beryahan nu för tiden, nyligen, beenlow de senaste dagarna beerta carruurta förskola, beri hore förut, tidigare, för daghem länge sedan beerta xayawaanka djurpark, berri / birri / barri 1 m land, zoo fastland beer 1 m 1. lever; 2. typ av bönor berri 2 f 1. morgondag; 2. [adv.] i beer 2 f trädgård, åker; [särskilt i morgon berrito pl.] gård, jordbruk, odling, berriꞏbiyood m groddjur plantering berrito i morgon berri beeraa tr 1. planterar, sår; 2. odlar bersad / berso f vardagsrum koriyaa bes interj det räcker, sluta beerale m bonde beynaad f bajonett beeraley f koll bönder bi'iyaa förstör beerꞏaqoon 1 m agronom biciid m oryx afrikansk typ av antilop beerꞏaqoon 2 f agronomi bidaal m gissning, aning, antagande beerataa pr 3 sg f → beertaa bidaaqad f kort, lapp kaadh beerꞏfalasho f odling, jordbruk bidaar f flintskalle beeris f (bakterie)odling bidaar 1 f flint, flintskalle, beerꞏkutaal f gallblåsa xammeeti flintskallighet beertaa tr beerataa odlar, planterar, bidaar leh flintskallig sår [åt sig själv] bidaar 2 m flintskallig person beerꞏyaqaan m agronom biddad f (kvinnlig) slav beesad f mynt bidde m slav addoon Beesha Yurub Europeiska biddood m koll slavar gemenskapen bidix 1 f [bídix] vänster sida beeso f mass sw. pesa; it. peso pengar bidix 2 adj t1m vänster lacag bigays m te utan mjölk beeyo f rökelse cuud, foox, khumkhum, biibiile ballong luubaan, mayddi, uunsi biic → beec begel m kål biil m biilal, -sha försörjning, pengar belbelaa v flammar, brinner till dagliga utgifter Beledweyne somalisk stad biilaa tr försörjer, ger ngn pengar beri m beryo -ha 1. gång, tid, epok, en till dagliga utgifter masaruufaa gång [i det förflutna]; 2. dag 1. biin m biinan en. pin säkerhetsnål, waa, jeer, seben knappnål, klämma berya ka dib några dagar biinka timaha hårnål,

23 hårspänne bilowga webiga flodens källa biinso f pincett, tång kelbad bilowdaa 1 intr bilaabataa, imp. bilaabo biir 1 m öl, alkoläsk börjar biir m en. beer öl khamri bilyan m miljard biir 2 f fermenterat vatten,otjänligt bilyaneer m miljardär vatten biqi inf → baqaa biir 3 f jäsning biqlaa biqishaa sticker, skjuter skott, biir 4 f metan, metangas sticker upp ku biiraa blir medlem i ngt, går bir f 1. metall, järn, stål; 2. med i ngt, ansluter sig till ngt stekpanna, bakplåt; 3. egg; 4. biiriyaa tr ökar pupill; 5. [pl.] kryckor biiro f ackumulering, ökning bir 2 metall bil 1 f måne dayax birta calanka flaggstång Bisha Cas Röda halvmånen en bireeyaa 1 slaktar, sticker ihjäl, motsvarighet till Röda korset skär halsen av bilo geliyaa sätter inom gawracaa/gowracaa parentes biriij m en. bridge bro bilaa utan, som saknar biririf f paus bareeg, nasiino gaaban bilaabaa tr bilowdaa, imp. bilow börjar, birjiko f burjiko spis girgire påbörjar birlab f -yo 1. stål; 2. magnet bilaaban påbörjad birdanab, birmac, birsan, birsulub, bilaabmaa intr bilaabantaa börjar magniit ku bilaabmaa börjar med ngt badadꞏbirlabeed -yo magnetfält Bilaal m namn birlabnimo f magnetism birlabow bilaash adj 1. gratis; 2. dålig birlabow m magnetism birlabnimo bilaydh en. plate tallrik birmac f stål bilays m polis ! DK boolis birmiil → barmiil bilcaan / bilcan f gift kvinna biro pl → bir bilcamaa gifter sig om en kvinna birꞏqabto bilcan / bilcaan f gift kvinna birri / berri m fastland bilcantaa pr 3 sg f → bilcamaa birtaawo / birdaawo f stekpanna, bilic f skönhet, charm qurux, bilicsami grill birlaxooxeed, daawe, maqle bilicsami f skönhet bilic, qurux bisad f ar. (Zorc) katt mukulaal, dinnad, bilicsan vacker, elegant, charmig yaanyuur, basho, durmad xiisa leh, qurxoon, quruxbadan bisad yar kattunge billad f medalj Bisha Cas Röda halvmånen en billadle m medaljör motsvarighet till Röda korset bilow m början bisil adj bislaa 1. mogen; 2. färdig,

24 genomkokt [attraktiv kvinna] bislaadaa bislaataa, imp. bislow 1. bog m bogag sida mognar; 2. blir färdigkokt, blir bogga kale (på) andra sidan färdiglagat u bogaa gillar, tycker om, bisleeyaa v kokar, steker, lagar mat beundrar ka helaa Bismillaah! interj ar. I Guds namn! bogo imp → bogtaa sägs innan man äter eller dricker bogsadaa intr blir frisk, tillfrisknar, bitijor m ficklampa karbuuno, toosh blir återställd bixiyaa tr 1. ger, lämnar ut; 2. ka bogsadaa bogsataa blir frisk, betalar; 3. får ngn att ge sig av tillfrisknar \{från ngt} siiyaa bogꞏsiiyaa tr gör ngn frisk, botar, soo bixiyaa får att komma ut, behandlar, kurerar drar upp bogso imp → bogsadaa biya. → biyo‐ bogtaa bogataa biyaano f piano ka bogtaa tar sig god tid med ngt biyaanoꞏtume bohol f 1. ravin, klyfta, kanjon; 2. biyoꞏbaxaa intr får utlösning, spricka; 3. dike, grop qaxaab, ejakulerar, får orgasm booraan biyatooni m vaktmästare biyantooni. boliis → boolis biyatooniyad f vaktmästare bololaa ruttnar, murknar biyantooniyad boob m rån, plundring hoosh biyo f pl tant 1. vatten; 2. vätska; 3. boob m påve sperma 3. shahwo, mino boobaa v 1. tar, snattar, roffar åt sig, meertada biyaha vattnets snor; 2. rånar, plundrar kretslopp boodaa [T] hoppar biyo macaan sötvatten, boodboodaa hoppar upp och ner, dricksvatten skuttar biyoꞏbax / biyaꞏbax m utlösning, booddo 1 f hopp boodis, bootin orgasm booddo 2 f loppa dhuudhi, tagfi, biyoꞏdhac / biyaꞏdhac 1. qandhiso vattenfall; 2. träsk, kärr, boodeeyaa tr bleker [tyg] booreeyaa sumpmark; 3. blask [svagt te] boodh / boor m damm bus biyo.bax / biya.bax boodh m boodhadh en. board skylt biyoꞏdhuleed m grundvatten tabeelo biyoꞏmareen m kanal boodhe adj brun biyoꞏxidh / biyoꞏxidheen / biyoꞏxir / boodis f hoppning biyoꞏxireen m damm boojaal f unghöns bocor f 1. pumpa; 2. pudding bool m boolal -ka / boolasha skruv

25 Booland s Polen boqlaad / boqolaad adj hundrade booliis → boolis boqlaad / boqolaad m boqlaadyo boolis booliis, boliis m koll polis /boqolaadyo [mat.] hundratal bilays boqol m räkn hundra booloboolo f boolonboolo, boolonboollo anka boqolkiiba boqol kasta booqasho f besök boqolkiiba boqol hundra booqdaa tr booqataa besöker procent booqo imp → booqdaa boqolkiiba shan iyo toban boor / boodh m damm, jord bus, femton procent uuro boqolaad → boqlaad boorash m [boorásh] en. porridge gröt boqoley f procentuell andel shurbad, mushaalli boqor 1 m kung boore m grå färg, askfärg [avseende boqoraad adj kunglig tyg] boodhe boqorad f drottning boorso f 1. väska, handväska; [pl.] boqortinnimo → boqornimo bagage; 2. plånbok; 3. boqortooyo f kungarike, stipendium 1. shandad kungadöme, monarki Boortaqiiska / Burtuqaal m Portugal Boqoshoon s det somaliska namnet på det boos 1 m 1. gammal person; 2. muslimska årets sjätte månad gammal sak boqraa tr kröner boos 2 m plats, position, mark, jord, borobagaando f propaganda tomt borotiin m borootiin 3%, birootiin protein Boosaaso Bosaso somalisk stad I norra borotoon m proton Puntland bu' f kärna, nukleus boosteejo f station, busstation bud 1 m påk, klubba, batong bur, astaan garruun boosto f 1. postkontor; 2. post bud 2 f grav xabaal, qabri, iil boosta budhcad s bov, bandit xafiiska boostada postkontor budhcad badeed sjörövare bootin f hopp booddo, boodsiin, budo f 1. pulver; 2. mjöl bur, boodsiis, bootis boodhar, daqiiq bootin dheer längdhopp bugtaa pr 3 sg f → bukaa bootinta dhulka längdhopp bukaa intr bugtaa är sjuk bootinta sare höjdhopp bukaan m sjukling, patient booto f hopp bukaan ah sjuk bootadii labaad andra försöket bukaanꞏeegto f klinik booyaa gråter ooyaa bukaanꞏjiif m inlagd patient booyad f 1. tank, cistern; 2. tankbil bukaanꞏqaad m ambulans ambalas

26 buko imp → bukadaa feex, burobahalaad bukoodaa intr blir sjuk, insjuknar buro 2 f bonus, något extra bulac m koll bulacyo typ av liten ödla mulac buro ah dheeri, siyaado ah bulikeeti m tegelsten bulukeeti, jaajuur buro 3 f [T] liten behållare för vatten eller bulsho f samhälle mustamac, jaaliyad mjölk cilmiga bulshada burris m burrus hammare dubbe samhällskunskap burrus → burris bulukeeti m tegelsten, cementblock burush m / buraash borste buraash, jaajuur / laban baraash buluug m blå färg burushka ilkaha tandborste buluug ah blå burushka rinjiga (målar)pensel bumbeelmo f it. pumpelmo ≈ grapefrukt 1. burushaa tr borstar buraashaa grapefrukt; 2. pompelmus, bus m/f damm siigo, habaas, uuro, boor pomelo busaarad / busaaro f elände, bumbo bomb, granat bombo, bambo fattigdom faqri bun m mass ar. bunn ≈ kaffeböna kaffe busbus m vatt(en)koppor qaxwo / qaxwe, kafee bushi m sjukdom, bristande hälsa bunduq / buntukh buntuq m gevär bushimo pl → bushin qori bushin f bushimo läpp dibin, faruur bunni m brun färg bushkuleeti bushkaleeti m → baaskiil bunni ah brun buskud m (små)kaka, kex buntukh / bunduq buntuq m gevär macmacaan qori, dab buskut → buskud ,park (ﺑﻮﺳﺘﺎن) m/f pe. bustān f kuvert bustaan buqshad bur m 1. mjöl; 2. kaka daqiiq trädgård buraash m / burush borste, pensel buste m filt kubbeerto burush buu ← baa uu burburaa går sönder, går i bitar, buud m känga, stövel buudh smulas sönder buudh en. boot känga buud burburiyaa förstör, krossar buufimo f bälg, blåsbälg används främst burcad 1 m budhcad smör subag, farmaajo för att syresätta en eld Burco stad buufin m buufimo 1. ballong; 2. buriyaa 1 tr 1. avskedar, jagar bort; sprayflaska 2. annullerar, ogiltigförklarar, buufiyaa v 1. besprutar, sprayar; 2. motbevisar pumpar, blåser upp, fyller med buriyaa 2 intr kokar över, pöser luft burjiko f birjiko spis girgire la buufin karo uppblåsbar buro 1 f 1. vårta; 2. tumör, cancer buufiye m pump

27 buufiyaha biyaha vattenpump buuxiyaa 2 fyller i [t.ex. blankett, buug m buugaag-ta (buugag-ga), koll. buug-ta luckor] en. book bok kitaab buuxsadaa tr buuxsataa fyller (åt sig buugga layliga 1. övningsbok; 2. själv) skrivhäfte buuxsamaa intr blir full, fylls buul m buulal 1. [liten] hydda; 2. bo, caabaq m → caabuq näste, rede, gryt, bikupa waab caabud ah troende buul shimbireed fågelbo cush caabudaa v tillber, vördar shimbireed cibaadaysadaa buulo f by, ort caabudaad f vördnad, tro, tillbedjan buun m tuta, megafon, högtalare caabuq 1 m caabaq 1. infektion; 2. buunbuunis m överdrift inflammation, svullnad buundo 1 f it. ponte bro caabuqaa intr blir inflammerad, buundo 2 f it. punto 1. prick; 2. poäng; svullnar 3. betyg, resultat dhibco, buunto; caad 1 m [L] caadad moln, dimma 3. darajada imtixaan caad 2 f [T] lava, lavasten buuq m oväsen caadaystaa tr caadaysataa, imp. caadayso buuqaa v för oväsen vänjer sig vid ngt la qabsadaa buur f berg, kulle caadi m ngt vanligt, ngt normalt, buur yar kulle ngt som saknar större värde buuraley f bergskedja, bergigt maalin caadi ah vardag område caadi ah vanlig, normal buuran adj tjock, fet baruur, cayilan, caado qabaa har menstruation, naaxsan menstruerar buuri m tobak, cigarett tubaako caado 1 f ar. vana, sed, tradition buurni f fetma dhaqan, xeer buuro s smör subag caado 2 f menstruation, mens buuryo f förhud balag, beejo, yuub dhibaad, xiso, xayl, xaylka dumarka, buux m 1. fullhet; 2. [pred.] full dhiigga haweenka buux ah full caadyaal m något synligt, tydligt buuxaa {ka b.} är full {av ngt} caafimaad m 1. hälsa, välmående; 2. buuxa, buuxda (som är) full sjukvård; 3. läkarvetenskap, sannad buuxiyaa fyller år medicin saxo/sixo, fayoobi buuxiyaa 1 tr fyller caafimaadka qofka personlig buuxiyaa 5 drar upp [t.ex. klocka] hygien buuxiyaa 3 laddar [t.ex. batteri, wasiirka caafimaadka mobil] (folk)hälsominister, buuxiyaa 4 tankar [t.ex. bil, mobil] sjukvårdsminister,

28 socialminister warshadda caanaha mejeri caafimaad leh hälsosam, nyttig caanoꞏmaal m dygn caafimaadꞏqabaa är frisk, mår bra, Diillinꞏcaanood f Vintergatan har hälsan caaqil m klok man, manligt caafiyaa tr gör ngn frisk, botar överhuvud, ledare, ålderman, buskeeyaa, daaweeyaa byäldste nabadꞏdoon caag 1 m caagag 1. plast; 2. caaqilad f (äldre) klok kvinna, plastföremål bac kvinnligt överhuvud caag 0 plast caar 1 m gråfläckig färg caag 2 m dalsänka utan växtlighet där det kan caar 3 m [T] penis främst hos kamel caad samlas lite vatten caarad 1 m front, framdel, början caajis m cajis lättja, tröghet, håglöshet caarad 2 f topp, spets, udd fiiq caajis ah lat, slö caari m/f ebb, lågvatten caajisaa latar sig, slöar caariyaa / caaryaa intr caaridaa / caarisaa, caajisad f lat kvinna, latmask inf. caaryi [tidvattnet] drar sig caajisan adj lat, slö, passiv, uttråkad tillbaka caajisiyaa tröttar ut ngn, gör ngn soo caariyaa flyter i land, driver uttråkad i land caajisnimo f lathet caaro 1 f spindel caalam m värld, universum, kosmos caaro 2 f klåda, utslag cadanyo, xajiin caalami m ngt internationellt, caaryid f ebb det att vattnet drar sig tillbaka universellt Caasha / Caasho f namn caalami ah internationell caashaq m kärlek cishqi caalin caalim m 1. lärd man; 2. caasimad f ar. storstad, metropol, vetenskapsman aqoon.yahan, huvudstad caasumad, magaalo saynis.yahan, abwaan madax caallir m inflammation barar, caabuq, caasumad f storstad, huvudstad fasas, hurgun caasimad caan m berömmelse, popularitet caataysan adj mager, smal ku caan ah känd för ngt, caato f mager berömd för ngt caatoobaa caatowdaa, inf. caatoobi, imp. caan ah berömd, populär, caatow magrar, blir smal välkänd caawa f 1. den här kvällen; 2. [adv] caanad f tio cent kumi i kväll caanaqub f piggsvin dhiddo, kashiito, ku caawimaa caawintaa hjälper ngn yaadaddo med ngt caanimo f berömmelse caawimo f hjälp caano f pl t mjölk ku caawiyaa caawisaa (caawidaa) hjälper

29 ngn med ngt cabsasho f rädsla, fruktan cabsi caawiyaa tr hjälper gargaaraa, cabsi f 1. fruktan, rädsla; 2. taageeraa, saacidaa paranoja; 3. fara baqdin, argaggax, caayaa sårar, förolämpar bixid, welwel caayan adj sårad, förolämpad cabsi leh farlig, hemsk caayib m lat person cabsiꞏgal m panik caayibnimo f lättja, lathet cabso imp → cabsadaa cabaad m skrik, skri, ylande Badda Cad Medelhavet cabaadaa skriker, skriar, ylar biyo cad klart vatten cabar f torrhet, torka cag cad 1. fotsula; 2. [attr] cabar ah torr barfota cabasho f klagomål, klagan ka cad i dålig form, desperat cabbaa tr cabtaa dricker cad 2 m vit färg, vit sak sigaar cabbaa tr röker cad 4 adj caddaa, pl. cadcad vit, ljus, klar, cabbaar 1 m en stund xoogaa tydlig Cabban f namn cad iyo caano kött och mjölk, föda, cabbeeyaa tr 1. fyller, stoppar full; livsmedel 2. laddar [vapen, el‐apparat] cadaadis m 1. tryck; 2. förtryck, cabbir 1 m mått, dimension, trakasseri, förföljelse längdmått khaasatan cadaadis m tryck cabbiraa v 1. mäter, väger; 2. testar cadaadis hawo lufttryck isku cabbiraa prövar på sig själv cadaadisꞏbeeg s barometer cabbiraad f mått cadaadiyaa tr 1. trycker, pressar; 2. Cabdi m namn förtrycker, plågar, besvärar Cabdinuur m namn saxariiriyaa Cabdirashiid m namn cadaawo f fientlighet cadaawenimo, Cabdiraxmaan m namn nacayb, cadaawennimo, dakano, colaad Cabdirisaaq m namn cadar ah mulen, molnig Cabdullaahi m namn cadar 2 m ar. ciṭr parfym, doft Cabdulqaadir m namn barafuun; catar cabiidsad s förslavning cadar 1 m molnigt väder, molnig cabiidsadaa tr förslavar sky cabow m kyla Cadar 3 f namn cabsadaa v cabsataa är rädd, blir cadaw m fiende rädd, fruktar caday m 1. tandsticka; 2. tandborste ka cabsadaa blir, är rädd för ngt rummay cabsan adj 1. otörstig; 2. berusad, caday f koll tandstickor full sarkhaansan cadceed f 1. sol; 2. solljus, solsken

30 qorrax, qundhac, barfota libdho, gabbal cagaar m 1. grön färg; 2. gräs, caddaalad f rättvisa grönska, vegetation, växtlighet; caddaalad ah rättvis 3. grönsaker 2. doog; 3. khudrad wasiirka caddaaladda cagaaran adj cagaarnaa grön justitieminister cagaariyaa tr 1. målar grön caddaaladꞏdarro f orättvisa duudsi cagaariye 0 m klorofyll caddaan 1 f 1. vit färg, vithet; 2. cagaaryahan m vegetarian äggvita cagacad adj barfota caddad m 1. mängd, antal, cagafꞏcagaf m traktor, bulldozer, kvantitet, volym; 2. upplaga caterpillar cagaf caddayn f 1. bevis, bekräftelse, caqli m sinne, intelligens, förstånd klargörande, förklaring; 2. cagsi caksi m motsats bilcagsi, liddi, framkallning (av foto, film) 1. lid daliil, carrabka ku adkayn cajalad f kasett(band), skiva, CD caddeeyaa 1. förklarar, klargör, cajal tillkännager, bevisar, intygar, cajiimaa knådar vittnar; 2. gör klar, gör ljus, gör cajiin m/f deg, smet, kräm, pasta vit, bleker; 3. målar; 4. borstar qamiir [tänderna] 5. framkallar [film] cajis caajis 1. daliil u keenaa, xaqiijiyaa; 3. cajuus m pl. cajuusyo, koll. cajuusiin gubbe rinjiyeeyaa pejorativt caddeyn f bevis, intyg caksi → cagsi caddo f månsken, fullmåne calaacal m klagan cabasho cadhaadaa intr cadhaataa, imp cadhow blir calaacal f handflata sacab, baabbaco arg calaaliyaa tr tuggar calajiyaa, calaalaa, u cadhaadaa blir arg på ngn ruugaa cadho / caro 1 f ilska, vrede xanaaq calaamad / calaamo f 1. tecken, cadho 2 f [dhdh] skabb symbol, märke; 2. signal; 3. cadhoodaa v cadhootaa blir arg betyg; 4. symptom astaan, caroodaa, xanaaqaa summad, tilmaan cadhosan adj arg calaamadda xigashada cadow m ar. caduww fiende citationstecken, citattecken cadownimo f fientlighet, fiendskap calaamadeeyaa markerar cadaawo sumadeeyaa, calaameeyaa, calaamadiyaa cag f fot calaamadꞏyaab m utropstecken kubbadda cagta fotboll calaamatu.yaab

31 calaf 1 m 1. öde, tur, lycka; 2. mat, cambuur hurdo nattlinne föda, uppehälle 1. nasiib cammuud f mass sand calaf 2 f calfo gammal, sliten sko can m caman kind calal m trasa maro duug ah canab 1 m mass vindruvor cinab calaleeyaa tr sliter ut Canab 2 f namn calalin f tuggande cananaas m cananis ananas calaliyaa tr tuggar canbaar cambaar calan m calammo ar. calam flagga canbuulo → cambuulo bandiirad candhuuf f spott, saliv calyo birta calanka flaggstång canjeelo / canjeero f pannkaka, calaykum assalaam! interj svar på tunnbröd canjeero, loxoox "assalaamu calaykum!" canjeero / canjeelo f pannkaka caleen f caleemo blad, löv; 2. ört canjeelo Cali m namn Ali canqaw m ankel aanqaw, odaykaboohis calool f mage ubuc canshuur f skatt, tull → cashuur caloolꞏbax m diarré shuban, dababbax canshuurta dakhliga caloolꞏfadhi m förstoppning, hård inkomstskatt mage cantalyaa m antalyaa, candallaa, cantallaa, cantallay caloolꞏxanuun m magont, ont i stork magen calool.qabad, calool.qabasho, cantoobo f handfull xundhur.xanuun cantuugaa v tar en munfull av ngt, caloolꞏxumo f sorg, lidande, tar en tugga av ngt, tar en bedrövelse, obehag klunk av ngt cambaar 2 f canbaar 24% eksem, skabb cantuugo f 1. tugga, bit; 2. klunk cadho caqabad f hinder, svårighet cambaar 1 m canbaar 24% regnoväder dhibaato cambaarayn f fördömande, kritik caqabadaha ganacsiga dhaleecayn handelshinder cambar m bärnsten caqli badan intelligent,klock, Cambaro f namn smart maskax badan, xariif, caqlilow cambarshe m 1. billig rökelse, car interj 1. våga bara; 2. kom an parfym; 2. silverhalsband uttrycker varning eller utmaning cambaruud m päron Carab 1 m arab cambe 1 m canbe sw. mango Carab 2 f koll araber cambe 2 canbe, cambo mangoträd Carab ah arabisk cambo → cambe caraboobaa intr carabowdaa blir cambuulo f kokt durra eller majs arabiserad, blir arab cambuur m klänning, tunika kurdad caraftaa pr 3 sg f → carfaa

32 carar m 1. flykt, rymning; 2. carrabꞏjalqin f tungvrickare, färgämne [utvunnet från tungvrickningsramsa grönsaker] carro f 1. sand, jord, mark; 2. land cararaa intr flyr, springer, rymmer 1. ciid, camuud; 2. carri, dhul, dal, wadan baxsadaa, ordaa, rooraa carroꞏbataax f sandjord ka cararaa överger, undviker carroꞏdhooobo f lerjord caraysan part caraysnaa arg xanaaqsan, carroꞏguur jordflykt, jorderosion careysan, xayraansan, ciishaysan nabaad.guur Carbeed adj arabisk carroꞏmadow f jord, svartjord carbis träning, dressyr carruur f koll barn carbisan part tam carruurnimo f barndom ciyaalnimo carbiyaa tr uppfostrar, dresserar, carsaanyo f 1. krabba; 2. skaldjur övar, tränar, skolar, tämjer, suulogoys, suulalgoys, carcarsaanyo, kuvar inom djurhållning, idrott och armé qabaanqab tababaraa carsaanyow m cancer buro‐bahalaad, carbiye m tränare, instruktör feex xun fiix xun, kankaaro, kansar, carbuun f deposition tulux carfaa intr luktar gott, doftar Cartan m namn Carfi f namn caruus m brudgum aroos carfi m parfym, doft caruusad / aroosad 1. brud; 2. carfiyaa tr parfymerar, gör så att docka boomballo ngt luktar gott udgiyaa carwo 1 f 1. utställning, mässa; 2. carfoon adj väldoftande tivoli, cirkus bandhig alaabeed cariish m coll. carshaan -ta lerhydda med cas adj pl. cascas 1. röd, rödaktig, rosa; rektangulär form 2. ljus, vitaktig [om t.ex. carjaw f carjow brosk hudfärg] carmo f växt med breda blad och ätbar frukt casaan rodnad, röd färg guduud caro / cadho f ilska, irritation dhirif, casaan ah röd xanaaq casar m ar. casr sen eftermiddag caro/cadho vara arg casar dheer tidig eftermiddag caroodaa carootaa blir arg cadhoodaa, casar gaaban sen eftermiddag xanaaqaa caseeyaa tr 1. gör ngt rött; 2. putsar caroonayaa är/blir arg, upprörd [skor]; 3. övertrasserar carraabaa carrawdaa åker hem före [bankkonto] dagens slut, återvänder hem caseeye m 1. skoputsare; 2. skokräm före dagens slut, reser före baalashle dagens slut cashar 1 m cashir lektion darsi, dersi, carrab m tunga khudbad

33 cashar 2 m vigvatten tahaliil cawo 2 f lycka, tur nasiib casheeyaa v äter middag, kvällsmat Cawrala’ f namn qadeeyaa Carwo 2 f namn casho f 1. middag, kvällsmat; 2. caws m gräs, grässtrå dygn cayaar f → ciyaar cashqaan m förälskad person cayayaan m koll insekter xasharaad cashuuraa beskattar caydi nyfödd cashuurꞏdhaaf / canshuurꞏdhaaf cayilaa blir tjock, lägger på sig taxfree, skattelättnad, cayiliyaa tr föder, göder, gör fet, gör skatterabatt tjock, gör att ngn lägger på is casilaa avgår hullet casri m 1. tidsålder, epok, period; 2. cayimaa tr cayintaa specificerar nutid, modern tid cayiman part cayinnaa specificerad casri ah modern, nutida, caymis m försäkring samtida caymiska gaariga bilförsäkring casumaa casuntaa; {ku} bjuda ngn {till caymiska guriga hemförsäkring ngt} martiqaadaa shirkadda caymiska casumaad / casuumad f 1. inbjudan, försäkringsbolag invitation; 2. bjudning, cayn 1 m 1. typ, slag, sort; 2. middag, fest martiqaad kvalitet; 3. sätt casuman part casunnaa bjuden, cayn 2 f buskage, skogsdunge, skog inbjuden, inviterad martiqaadan cayn 3 m den somaliska bokstaven ع bjuder, inviterar C; den arabiska bokstaven casuumaa caw 1 m sida, närhet caaw, ag cayr 1 m fattig person caw 2 f palmblad cawbaar cayr 2 f koll cawaan s hedning, barbar, okunnig cayr 3 f socialkontor, [vard.] person Socialen cawaaqib m 1. konsekvens, effekt, cayriin adj rå, omogen ceeriin inverkan, resultat; 2. öde cayriyaa 1. jagar, förföljer; 2. caways m 1. kvällsnöje; 2. nattklubb fördriver, kastar ut, avskedar, caweeyaa intr tillbringar kvällen utvisar buriyaa, eryaa cawl 2 f 1. gasell, antilop (hona); 2. cedhib / cirib f häl andra månaden under ceeb f skam ceebaal, fuxshi perioden Guʹ ceeb ah skamlig cawlan adj cawlnaa gul, gulaktig, ceebeeyaa tr skämmer ut ngn, får beige, brun, solbränd ngn att skämmas cambaareeyaa Badda Cawlan Gula havet ceejiyaa tr stryper cawo 1 f kväll, natt habeen ceel m ceelal, ceelasha brunn, källa,

34 vattenhål cidi någon → cid ceemad f säck, påse kiish, joonyad, cidlo f ensamhet, ödsligt område jawaan cidla ah enslig, ödslig ceeriin / ceedhin m rå, okokt cayriin cidloodaa intr cidlootaa känner sig ceeryaan f dimma ciiro ensam ceesaan 1 m ceesaanno ung get cidna ingen, inte någon ceesaan 2 f ceesaamo ung gethona cigaal 1 m turban ceeshaa intr lever, överlever cigaal 2 f skott på långt avstånd celcelis 1 m monsunvind tangambili Cigaal 3 m namn celcelis 2 s genomsnitt cigaalaa 1 tr sätter på ngn en turban celcelis 3 upprepning, repetition, cigaalaa 2 v skjuter på långt redundans avstånd celceliyaa ciid 1 f sand, jord bacaad, carro, ku celceliyaa 1. upprepar ngt; 2. camuud lämnar tillbaka ngt ciid 2 f ar. ciid eid, id, helg, (religiös) celiyaa tr 1. bär tillbaka, tar med sig högtid iid tillbaka; 2. lämnar tillbaka, Ciid mubaarak! interj God helg! returnerar; 3. stoppar, hindrar, Ciid wanaagsan! interj God helg! förhindrar, avslår; 4.upprepar \u\ ciidamiyaa tjänar, assisterar, ku celiyaa upprepar mar kale hjälper {ngn} sameeyaa, mar kale dhahaa ciidammo pl → ciidan u mahadꞏceliyaa tackar ngn, ciidan m ciidammo militär, armé; 2. framför ett tack till ngn [pl] styrkor mahad.naqaa ciidanka waddooyinka trafikpolis ceshadaa tr ceshataa 1. behåller, håller ciidamada badda flotta, marin, koll på ngt; 2. tar tillbaka, sjöförsvar återtar ciidamada cirka flygvapen, cibaado bön, andakt, tillbedjan luftförsvar cid f 1. person; 2. folk, personer; 3. ciidamada lugta infanteri familj, klan; 4. [pron.] någon ciil m ilska, vrede, sorg, indignation dad xanaaq cid uun någon, vem som helst ciir f skummjölk cid kasta Ciise m namn Jesus ciddi f nagel, klo, hov ciji, cinji cillan dold, hemlig, mystisk cidhib / cirib f cidhbo häl cillanaad m 1. ngt dolt, ngt hemligt, cidhif / cirif m 1. kant, gräns, hörn; hemlighet, mysterium; 2. ngt 2. pol 1. daraf abstrakt cidhif / cirif T pol cilmi m koll. culuun -ta vetenskap aqoon

35 cilmiga bulshada cirif m → cidhif samhällskunskap Cirifka Koonfureed / Cirifka dhakhtarka cilmiꞏnafsiga 1. Koonfur Sydpolen psykiater, psykiatriker; 2. Cirifka Waqooyi Nordpolen psykolog cirro f grått hår, grånad cilmiꞏbaare m forskare cirroole m äldre grånad man cimaamad f huvudduk, sjal för män cirroobaa cirrowdaa blir gråhårig cumaamad cirweyn matglad, som har stor cimilo f väder, klimat jawi, hawo aptit cimri m 1. liv; 2. ålder cumri cisbitaal m → isbitaal cimri yar ung cishqi kärlek caashaq cinjir m gummi ramal ciwaan → cinwaan cinwaan ciwaan m ar. 1. adress; 2. ciyaa intr vrålar, skriker, tjuter, rubrik, titel [tupp] gal, [hund] skäller, ciqaab f 1. straff; 2. tortyr [lejon] ryter ciqaab leh straffbar ciyaal m koll 1. barn, ungar; 2. skrik, ciqaabaa tr 1. straffar; 2. torterar gråt carruur eedsiiyaa, ka gooyaa, kajeebaa, yakeeyaa, ciyaalnimo f barndom carruurnimo ganaaxaa, khasiraa, karbaashaa, ka ciyaar cayaar f 1. lek, spel, [pl.] jaaseeyaa sport, idrott; 2. dans, [pl.] bal; cir 1 m 1. himmel; 2. regn 3. kultur cayaar cir 2 m/f 1. aptit; 2. mage ciyaar badan lekfull dheel badan, Ciraaq Irak ciyaar miiran cirbad f nål irbad gegida ciyaaraha idrottsplats cirꞏbaxeen m astronaut, kosmonaut ciyaaraa cayaaraa tr leker, spelar, cir.bixiyeen dansar, skämtar dheelaa cirꞏbixiyeen m astronaut, u ciyaaraa intr leker, spelar, kosmonaut, rymdfarare dansar, skämtar cir.baxeen ciyaareed adj lek‐, spel‐, dans‐ cirfiid m demon, ond ande, spöke cayaareed cirib / cidhib f pl. cirbo -ha 1. häl; 2. öde ciyaartoy 1 m -[tóy] spelare, idrottare, ciribꞏdambeed m öde, konsekvens, dansare ciyaaryahan cayaaryahan effekt, resultat khaatimo dambe. ciyaartoy 2 f koll spelare, idrottare, ciribꞏtir m eliminering, utrotning, dansare likvidering baabi'in ciyaarꞏyahan cayaarꞏyahan m/f ciribꞏtiraa tr utrotar, utplånar, idrottare, akrobat ciyaartoy tillintetgör, eliminerar cayaartoy baabi'iyaa cod m 1. ljud, röst; 2. röst [i val]

36 dhawaaq, jabaq cukur m handled curcur, jalaqley cod dheer hög röst, högt ljud culaab f 1. vikt, tyngd, massa; 2. cod siiyaa röstar, lägger en röst börda, last culays codꞏbaahiye m högtalare culaacul f blodigel kudkude codeeyaa v ackompanjerar, culays m vikt, tyngd culaab tonsätter culays badan tung culus u codeeyaa röstar för ngt culaysꞏla'aan f tyngdlöshet codsadaa {ka} codsataa, imp. codso ber culus adj cuslaa 1. tung; 2. viktig, ngn om ngt, ansöker om ngt, allvarlig; 3. allvarlig, seriös begär ngt av ngn culays badan codsade m (an)sökande khamri culus starksprit codsasho f ansökan, begäran cumaacun f 1. handled, vrist; 2. codsi m begäran, ansökan hand, fot codso imp → codsadaa cumaamad f huvudduk, sjal för män col m koll 1. fiender, ovänner, cimaamad motståndare; 2. krigare; 3. Cumar m namn fiendskap, krig Cumar m namn colaad f ovänskap, fientlighet, cunaa tr äter aggression, krig nacayb, cunaqabatayn f blockad, bojkott, cadaawennimo, cadaawanimo, cadaawo sanktion colaadiyaa tr är fientlig mot ngn cunaqabatays m kvävning, colguri f familjegräl strypning cunaqabad coloobaa blir ovänner cuncun m klåda, kliande coof m tovigt hår cune m 1. hals, strupe; 2. (stor)ätare coon m/f en person som ser ung ut 1. boot, dhuun; 2. cunaa cudbi m bomull suuf cunno f → cunto Cuddaar m geo Merkurius Dusaa cunꞏsiiyaa tr matar, får ngn att äta cudur m sjukdom bugto, jirro cuntaꞏ → cunto. cudur faafa smittosam sjukdom, cunto f mass 1. mat; 2. rätt raashin, epidemi cudur dillaaca hunguri, dhuuni, gesiin cudurꞏdaar m ursäkt, förklaring cuntoꞏkarin f matlagning cudurꞏdaartaa v ursäktar sig, cuntoꞏsumow matförgiftning urskuldar sig cunug m barn, spädbarn, bebis cudurꞏsheeg m diagnos magaccudur cunwaan → cinwaan cuf m cufaf massa curad 1 m äldste sonen, den cufnaan T densitet förstfödde cufnaanta tirada dadka curad 2 f 1. äldsta dottern, den befolkningstäthet förstfödda; 2. djur som har fött

37 ungar redlighet, uppriktighet curcur 1 m underarm, handled mukhlisnimo cukur, cumaacun, jalaglay daaco f rapning curcur 2 f kulle daacuun m kolera daacuun‐caloolo, curis s uppsats daacuun‐caloolaad, daacuun‐calooleed curiye m grundämne daad m daadad 1. översvämning; 2. curyaan m handikappad, invalid högvatten cusbataal m sjukhus → isbitaal daadiyaa tr häller ut, spiller, läcker, cusbataal m → isbitaal sprider, dumpar; 2. vattnar, cusbeeyaa tr saltar bevattnar, besprutar qubaa cusbitaal m → isbitaal daado imp → daataa cusbo f mass salt milix daadsan part utspridd, utspilld cuskadaa cuskataa, imp. cusko stödjer daaf 1 m [T] ögoninflammation, sig (på armbågarna), tar stöd bindhinnekatarr, konjunktivit mot ngt bakooro cuskan adj stödd, baserad, grundad daaf 2 f [L] område, region cusko imp → cuskadaa daafac / difaac m försvar Cusmaan m namn daafacaa v försvarar difaacaa Cusmaan m namn daah m 1. gardin, draperi; 2. slöja cusub adj cusbaa, pl. cusucsub ny bac ah 2. xijaab cutub m kapitel, avdelning daahaa 1 {ka} kommer för sent {till cuud 1 m rökelse beeyo, foox, ngt} khumkhum, luubaan, mayddi, uunsi daahaa 2 döljer, täcker över cuudiyaa bränner rökelse daahid f försening da' f ålder Daahir m namn da' weyn gammal daahir m 1. försening; 2. renhet 2. da' yar ung nadiif da'aa v inf. di'i det regnar, [regn] faller daahiyaa försenar, hindrar baraf ayaa da'aya det snöar daahsan part försenad daa'uus m påfågel daajiyaa tr vallar, låter beta daab 1 m skaft, handtag daakhil m insida, det inre daabacaa 1. broderar; 2. publicerar, daal 1 m [T] trötthet, utmattning trycker, ger ut 2. madbacadee dhacsaal, noog daabacaad f tryckning, upplaga daalaa intr [T] daashaa blir trött, daacaa intr rapar tröttnar noogaa daacad f ar. uppriktighet, ärlighet, ku daalaa blir trött på ngt, god karaktär, lojalitet tröttnar på ngt daacadnimo f lojalitet, ärlighet, daalan adj trött dhacsaal ah, tabcaan

38 daaliyaa tr tröttar ut, gör ngn trött daawadaa tr daawataa, imp. daawo tittar daallan adj trött på, ser på, betraktar fiirsadaa, daaman pl → daan fiiriyaa daamir m asfalt laami daawade m åskådare, [pl.] publik daamo pl → daan fiirsade daan 1 m daaman 1. käkben, käke; 2. daawayn f madicinering, underkäke; 3. kind dhaban behandling, vård daan hoose underkäke daaweeyaa tr behandlar, botar, ger daan sare överkäke vård daaweysiiyaa, daweysiiyaa. daan 2 f daamo flodbank, klippa daawo 1 f ar. medicin, läkemedel gow, qar, af daawo 2 imp → daawadaa daandaamaa v daandaantaa känner sig daayaa tr daysaa, inf. dayn lämnar i fred yr dhaafaa, iska daayaa daandaansadaa provocerar iska daayaa låter bli, tillåter, daandaansasho f provokation förlåter daandaantaa pr 3 sg f → daandaamaa layska dayn karo daango f mass popcorn salool, qaloon sii daayaa släpper, släpper ut, daanyeer → daayeer försätter på fri fot daaq m bete, vall daayeer m daanyeer 35% apa daaqaa intr 1. betar; 2. är dum, daayeerad daanyeerad aphona okultiverad daayeerad aphona daanyeerad daaqad 1 f 1. fönster dariishad, khalfad dab 1 m eld, brand, förbränning daaqad / daaqo 3 f styrka dab 3 el koronto, laydh daar f [T] (sten)hus, byggnad (av dab 2 dabab bål, fyr, eld sten) sar ka daba efter irriterar shidaa dabaal f dabbaal simning daarad f 1. staket; 2. (inner)gård; 3. dabaalꞏdeg ceremoni, firande, fest terrass, öppen veranda; 4. hall; dabaalo imp → dabaashaa 5. vardagsrum 1./2. dayr; 3. daash, dabaashaa intr dabaalataa, imp. dabaalo bangalo simmar daas m daasas affär, butik, kiosk dabaashaa dabaalataa simmar dukaan dabaashiir f tabaashiir daaska baadka livsmedelsaffär dabaꞏcase m koll morötter karooto, daasad f (konserv)burk koombo, kaaroot karooto qasac/gasac dabacsan adj mjuk, lätt jilicsan daataa intr daadataa, imp. daado rinner dabadeed därefter, sedan ka dib → ut, flyter i väg dabo

39 ka dabaꞏdhahaa säger efter ngn xus dabagaab m kortbyxor, shorts dabbaalꞏdegaa firar, högtidlighåller dabaggaalle m ekorre soongur, dabbaalꞏdegid f firande, tukulush, uunrays högtidlighållande dabakaayo f it. tabaccaio kiosk, liten dabcan naturligtvis affär xarunta dabꞏdamiska dabaq m 1. våning; 2. klass brandstation dabaqa hoose bottenvåning dabꞏdamiye m brandman dabaqad f 1. klass; 2. nivå, rang; 3. baabuurka dabꞏdemiska våning fasal brandbil dabaqad bulsho samhällsklass dabeec m karaktär, natur abuur, dabaqallooc m skorpion baxaalli, dabeecad, dabci, dhalan, sansaan dabar 1 m [L] bojor seeto dabeecad f dabeeco, dabiicad uppförande, dabar T [L] bindning attityd, karaktär, natur, dabar 3 imp dabraa beskaffenhet akhlaaq, dabeec, dabarꞏgo' m utdöende dabci, dhalan dabarꞏgo'aa intr dör ut dabeeco → dabeecad dabarꞏgo'an dabar.go'naa utdöd, dabeeto sedan, därefter dabadeed utrotad, eliminerad, förstörd dabiicad → dabeecad dabarꞏgooyaa tr utrotar, bekämpar, dabiici m ar. 1. natur; 2. något utplånar naturligt dabashada kalluunka fiske dabiici ah natur‐, naturlig dabaꞏsocdaa tr daba.socota, imp. daba.soco dabiico → dabeecad följer efter ngn raacaa dabin m fälla siriq, qool dabataag f typ av gasell dabjoog f husdjur dabayaaqo f slut, avslutning dabo 1 f svans sayn dabayl badan blåsig dabo 5 imp → dabtaa dabayl 1 f vind, blåst, storm xanfar dabo 3 f baksida gadaal dabayl 2 f polio, förlamning shallal dabool m lock dabbaabad f stridsvagn, daboolka isha ögonlock pansarvagn taangi daboolaa tr dabooshaa 1. täcker, dabbaakh m kock kariye stänger, lägger lock på ngt; 2. dabbaakhad f kokerska kariso maskerar; 3. skyddar, dabbaal 1 m dumbom, dåre, idiot beskyddar, täcker nacas, doqon daboolan part täckt aabburan dabbaal 2 f → dabaal dabꞏqaad m rökelsebrännare dabbaalꞏdeg m firande, festival, dabtaa tr dabataa fångar genom jakt eller ceremoni iid, damaashaad, xaflad, fiske

40 dabuub f diskussion dagaal m pl. dagaallo krig, strid, kamp dacal 1 m 1. hörn; 2. sida, kant, xarbi, dirir, dagaalamid ände; 3. fåll; 4. pol (fys.) 1. gees; dagaalka adduunyada världskrig 2. dhinac, hareer, daraf dagaalka koowaad ee dunida dacal 2 f örsnibb första världskriget dacar 2 f bitter aloe sibir dagaalka labaad ee dunida andra dacarꞏbax m laxermedel världskriget dacas m badtofflor, flipflops dagaal sokeeye inbördeskrig dacawo f räv(hona) dawaco dagaallaa anfaller, strider, slåss, daciif ah svag förklarar krig dacwad / dawco 1 f ar. anklagelse, dagaallamaa dagaallantaa strider, stämning ashkato slåss, bråkar, krigar dacwad / dacwo 2 f mål, dagaallantaa pr 3 sg f → dagaallamaa rättsprocess, rättegång dahaaraa tr smyckar, dekorerar, dacweeyaa tr anklagar, anmäler, täcker stämmer, åtalar dahaaran part dahaarnaa 1. täckt, dacwoodaa dacwootaa 1. protesterar, innesluten; 2. dekorerad klagar på ngn/ngt, stämmer, dahab m ar. đahab guld ber om rättvisa; 2. retar, pekar dahab T guld (Au) finger dacweeyaa dahay pr 3 sg f → yahay dad m koll folk dahsoon adj dold, hemlig qarsoon dad badan mycket folk dakad → deked dadaal m ansträngning, strävan, dakhli m inkomst, intäkt kamp isku‐taxalujin canshuurta dakhliga dadaalaa v anstränger sig, strävar inkomstskatt efter ngt isku taxalujiyaa dakhliga sannadka årsinkomst dadcun m kannibal, människoätare dal m dalal land, rike waddan dadqal dalka hooyo fosterland, dadcunnimo f kannibalism fädernesland, hemland dadweyne m 1. samhälle, dalab 1 m begäran, beställning, befolkning, allmänhet, ansökan codsi offentlighet; 2. åskådare, dalab 2 f dalbo kobenthet publik dalable kobent person dadꞏyaraan underbefolkning dalad s paraply Dalaayad dafaa tr rycker åt sig ngt, snappar dalag m gröda dhirta beeraha, sarac upp, norpar, knycker dhifsadaa dalal pl → dal dafo f hök, falk dafto, dhifato, dhuuryo, dalal pl → dal dhufato, faraggoys, huf, huunfey, so'laduul dalbaa tr dalabtaa begär, beställer,

41 kräver dalbadaa placerat sist, något slutgiltigt dalbadaa tr dalbataa 1. beställer; 2. kamaꞏdambays ah sista, ansöker slutgiltig dalbade m 1. kund, beställare; 2. dambe danbe adj 1. bakom, bakre, sökande 2. codsade efter; 2. nästa gadaal dalbo pl → dalab mar dambe 1. en gång till, igen; dalboole m kobent person 2. sedan, lite senare; 3. daldalaa tr [T] hänger dessutom daldalaad f hängning goor dambe sent daliil m/f bevis, symtom caddayn, maalintii dambe nästa dag, markhaati, qiil dagen därefter daljir m soldat askari waqti dambe sent goor dambe dalkugal m visum fiise xagga dambe baktill, där bak, i dallaayad → dallad bakgrunden Dallaayad 2 f namn ugu dambeeyaa 1. är sist, kommer dallacaa lyfter, höjer, blir befordrad sist; 2. [attr.] sista, senaste kor u qaadaa ka dambeeyaa 1. följer efter ngn, dallacaad f befordran kommer efter ngn; 2. lyder dallacan adj högt belägen ngn, lyssnar på ngn, är lojal dallad f dallaayad 2% paraply, parasoll, mot ngn ku xigaa fallskärm dallaayad dambeeyaa kommer efter, följer dalliciyaa höjer dacallsiiyaa efter dalool m hål duleel, hog dambiil f danbiil 8% korg, väska mjuk, gjord daloolka cirbadda nålsöga av palmblad sallad daloolaa v har hål dambiile m dembiile 27% 1. brottsling, dalooliyaa gör hål duleeliyaa, qodaa förbrytare; 2. syndare dalqo f dalaqo 1. svalg; 2. tungspene damcaa v damacdaa önskar, vill dalqe, hilib‐dalqo, hilib‐dalqe dameerꞏfarow m zebra dalꞏxiis m 1. turism; 2. tur, dameer 1 m pl. dameero, -ha åsna, rundresa, nöjesresa tamashle åsnehane dalꞏxiisaa reser, turistar dameer 2 f åsna, åsnehona dalꞏxiise m turist, resenär, besökare dameer 3 f koll åsnor dalꞏxiisnimo f turism dameerꞏdibadeed m dameerꞏdebedeed 1. damacdaa pr 3 sg f → damcaa zebra; 2. vildåsna dambas danbas m aska bambas damin f släckning saxanka dambaska soptunna damiyaa 1. släcker; 2. stänger av ugu dambayntii (allra) sist bakhtiiyaa kamaꞏdambays något som är dammaanad / dammaano f

42 försäkring, försäkran, garanti, dar 1 m 1. vattenbehållare, damm; borgen dammiin, kafaalo, laabaan 2. ursprung, förfäder qabaal damme → dambe dar 2 f orsak, skäl, anledning; 2. damqadaa v damqataa, imp. damqo, inf. [prep.] på grund av damqan smärtar, gör ont daraa 1. slevar, gräver; 2. tillsätter damrad f harpun dhexgaliyaa dan f 1. syfte, mål; 2. avsikt, ka daraa förvärrar intention; 3. intresse ujeedo isku daraa tr 1. blandar, förenar, dan imp → damaa sätter samman, sätter ihop, för danab 1 m åska, blixt onkad, hugac samman; 2. adderar, qulqul danab T elektrisk ström summerar, räknar samman danab 2 m elektricitet, el, ström isu geeyaa koronto, laydh ku daraa tr inkluderar, tillsätter, danabꞏdhaliye m generator koronto‐ lägger till dhaliye sidaas daraaddeed därför danabꞏneg statisk elektricitet sidaas darteed, sidaas awgeed danab T elektricitet daraf m/f ar. ṭaraf 1. sida; 2. hörn danbe → dambe dacal, hareer, doc danee intresse darajo f grad, klass, rang, ställning daneeyaa tr väcker intresse, 1. garaado; 2. xurmo; 3. heer kul intresserar, intresserar sig för darawal dareewal m förare, ngt chaufför shufeer, wade dangiigsadaa v lägger sig till rätta, darawalad f [kvinnlig] förare, lägger sig bekvämt, sträcker ut chaufför sig, tar en tupplur darbi → derbi danjire m ambassadör safiir, dardaaran m testamente ambaashatoor dardaarantaa pr 3 sg f → dardaarmaa danqadaa v danqataa ömmar, är öm, dardaarmaa v testamenterar, gör ont uttrycker sin [sista] vilja, daqameed -yo tradition önskan daqanxumo dåligt uppförande dardaarweris m varning daqiiq m/f mass 1. mjöl; 2. pulver; 3. dareemaa tr dareentaa 1. känner, kakor [N] bur upplever, märker, lägger daqiiqad / daqiiqo f minut märke till; 2. misstänker daqsi m → duqsi dareeme 1. sinne, organ, nerv; 2. sidaas darteed därför, på känselspröt grund av det sidaas awgeed, sidaas dareentaa pr 3 sg f → dareemaa daraaddeed dareere m vätska shubme

43 dareeriyaa tr 1. hälla ut; 2. få ngn att dawaarley 2 f koll skräddare och lämna en plats sömmerskor dareewal → darawal dawaarsato f koll skräddare och dariiq m dariiqyo väg jid, waddo sömmerskor dariiqo f metod, procedur, dawac m räv, rävhane tillvägagångssätt dawaco f dacawo räv(hona) dariiqo sayniseed vetenskaplig dawan m klocka, bjällra, ringklocka metod gamballeel, jalas, koor dariishad f fönster daaqad, khalfad, dawarsi m tiggeri, tiggande dawar shibaako dawdarro f orättvisa, orätt darin / derin f matta gjord av palmblad daweeyaa / daaweeyaa tr behandlar, darmaan m/f föl botar, ger vård Darmaan 2 m namn dawlad f 1. regering, regim; 2. stat darri f brist, avsaknad xukuumad, talis ‐darro f avsaknad, brist, utan, o‐, dawo 1 f medecin, läekmedel miss‐, ‐löshet daawo darsan m dussin darsin dawo 2 f schakal, räv darsi m lektion, föreläsning cashar daxal f rost maar, mirir darsin 1 m dussin daxalaystaa daxalaysataa rostar darso imp → darsadaa miriraa dartiisa, darteeda, dartooda för dayaa tr daydaa, imp. day tittar på ngt ngns/ngts skull, på grund av eegaa, fiiriyaa ngn/ngt isku dayaa försöker, testar daruur f moln caad tijaabiyaa, isku jimeeyaa daryeel m omsorg, vård, hjälp 1. dayaan m eko, oljud jabaq‐celis xannaano; 2. dhawris dayaarad → diyaarad daryeelka carruurta dayacaa tr försummar, överger, barnomsorg missköter layacaa, isku ladaa daryeelaa tr daryeeshaa sköter, tar dayacan part försummad, övergiven, hand om xannaaneeyaa misskött dastuur m 1. konstitution; 2. order dayacꞏtiraa underhåller, servar axdi, distuur, qaanuun, sharci dayax m måne bil dawaaf m att gå sju varv runt den heliga ilayska dayaxa månsken stenen i Mecka dayax buuxa T fullmåne dawaar m symaskin harqaan dayaxꞏmadoobaad m dawaarle m dawaarre skräddare månförmörkelse dawaarwale, harqaanle dayaxꞏgacmeed m satellit Saaruukh dawaarley 1 f sömmerska daymasho f lån daymo

44 daymiyaa lånar ut amaahiyaa deeqsinimo f generositet daymiye m långivare qaansheegte deeqsiyad f generös kvinna dayn 1 s → deyn deero f gasell eelo dayn 1 m skuld, lån, kredit amaah degaa intr 1. kommer ner, sjunker dayn 2 inf → daayaa ner, stiger ner; 2. slår sig ner, dayn 3 inf → daayaa flyttar in, bor; 3. lugnar sig daynꞏqabaa lånar, tar lån, soo degaa 1. sitter av [från en skuldsätter sig häst]; 2. stiger av [från t.ex. en daynꞏqabe m låntagare buss]; 3. landar dayntaa daymataa lånar, tar lån, degaan → deegaan skuldsätter sig daynsadaa, degdeg m 1. brådska; 2. [adv] dhugtaa, jalleecaa snabbt, skyndsamt, genast dayr 1 m 1. gård, gårdsplan; 2. degdegsiinyo, dhaqsi staket, inhägnad 1. daarad; 2. gargaar degdeg ah första dayd, xero hjälpen, akutmottagning, Dayr 2 f 1. höst; 2. [i Etiopien] vår ambulans något torrare årstid september till november degdeg ah snabb, skyndsam 2. amh. Belg dhakhso ah dayriyaa tr förskjuter degdegaa 1. skyndar sig; 2. skyndar dayuurad → diyaarad på, påskyndar garoonka dayuuradaha flygplats wuu degdegsan yahay han har dayuuradꞏcarruureed f drake bråttom debed f → dibad deggan adj 1. lugn, stillsam, stabil, debin → dibin fast, stadig; 2. bosatt, boende deddeg → degdeg ku nool deddejiyaa tr skydnar på, Deggan f namn påskyndar, hetsar degmo f område, stadsdel, deddo f kyla samhälle, bosättning deegaan 1 m 1. bosättning, boplats; dejiyaa tr 1. sänker ner i vatten, 2. miljö, omgivning; 3. dränker; 2. lastar av, släpper situation bey'ad, hooy, degmo av, får ngn att stiga av (från deegaan 2 f skog, vegetation, jungel fordon); 3. placerar ut; 4. får deeq f generositet, gåva, ngn att slå sig ner, bosätta sig; stipendium, bidrag sadaqo 5. lugnar, tröstar Deeqa f namn soo dejiyaa 1. importerar; 2. deeqaa intr räcker, är lagom lastar av, sätter ner deeqꞏbixye donator, sponsor dekad / deked dakad f hamn deeqsi ah generös, givmild deked / dekad dakad f hamn

45 dakad, furdo sig, lämnar i fred, låter bli, låter dembi m 1. synd; 2. brott; 3. vara, rör inte ka gudbaa anklagelse dembiꞏdhaafaa 1. förlåter; 2. ger dembi → dambi amnesti dembi leh straffbar gacanꞏdhaafaa ingriper, lägger dembiꞏdhaaf m 1. förlåtelse; 2. sig i amnesti samaxaad iska dhaafaa lämnar i fred, dembile m brottsling, förövare hoppar över derbi m darbi 34% 1. vägg, mur, staket; soo dhaafaa går förbi, passerar 2. barriär gidaar, deyr dhaafiye m pass, resedokument derbiꞏjiif m darbi.jiif 1. hemlös, dhaafsadaa tr byter ut, växlar uteliggare, gatubarn; 2. dhaan m att hämta vatten med hjälp av kamel dagdrivare, vagabond dibjir, dhaansad m att hämta vatten jamal‐jaan dhaansadaa tr dhaansataa hämtar derejo → darajo (vatten), fyller (ett kärl med derin / darin f matta gjord av palmblad vatten) deris / daris m/f 1. granne; 2. [koll.] dhaansan adj full, fylld [med någon grannar, grannskap jiiraan, jaar vätska] dermo / darmo f rismatta dhaansi m att hämta vatten dersaa deristaa studerar, undersöker dhaansad dersi m koll. duruus -ta lektion, dhaantaa pr 3 sg f → dhaamaa föreläsning cashar dhaar f ed dersid f föreläsning dhaartaa dhaarataa svär en ed, dersin m dussin avlägger en ed deyd m 1. gårdsplan; 2. staket dhaawac m skada, sår jareexo deynle m långivare qaansheegte dhaawacaa tr skadar waxyeelleeyaa deynsadaa tr deynsataa lånar, tar lån dhaawacan adj dhaawacnaa skadad deynsade m låntagare dhaawacmaa intr dhaawacantaa blir deynsane m låntagare skadad, skadas, blir sårad, deynsasho att ta lån, skuldsättning såras dhaadheer pl → dheer dhab 1 f sanning, verklighet xaqiiq ka dhaadhiciyaa övertygar ngn dhab ah verklig, sann, äkta, om ngt, får ngn att förstå ngt, säker, viss får ngn att tro på ngt, övertalar dhab ahaan i själva verket ngn om ngt dhab 2 f knä, famn maalin dhaaf varannan dag lafta dhabanka kindben dhaafaa 1. passerar, går förbi, åker dhaban 1 m kind, kindben can, daan, förbi, kör om; 2. lämnar bakom dhaman

46 dhabannaaneeyaa tr örfilar av ngt, skaffar sig ett intryck av dhabannaano f örfil ngt dhabar m rygg, ryggrad adhax/arax, dhadhanꞏsiiyaa tr bjuder ngn att dul smaka, bjuder ngn på en dhabarꞏadag smakbit dhabarꞏxanuun m ryggont, ont i dhafar 1 m vaka, sömnlöshet ryggen dhafar 2 m rep starkt rep som används för dhabbeꞏbireed m järnväg att packa last på kameler dhabxanag m gom dhanxarag dhafartaa pr 3 sg f → dhafraa dhacaa inf. dhici 1. ramlar, faller; 2. dhafoor m tinning [solen] går ner; 3. händer, dhafraa intr vakar, håller sig vaken inträffar; 4. rånar; 5. får dhagartaa pr 3 sg f → dhagraa missfall; 6. [telefonen] ringer dhagax m dhagaxyo, koll. dhagxaan -ta sten isku dhacaa kolliderar dhagax badan stenig ka dhacaa 1. äger rum, inträffar, dhagax leh stenig händer; 2. fäller, ömsar [skinn, dhagax wax ifiya batteri skal] Dhagaxꞏbuur somalisk stad i Etiopien ku dhacaa 1. ngt händer med dhagaxꞏdixeed småstenar, småsten ngn, ngt inträffar med ngn 2. dhagaxꞏmadow m flinta, kisel kolliderar ned ngt, stöter ihop dhagraa lurar, bedrar med ngt dhagrid f bedrägeri, otrohet la dhacaa 1. gillar; 2. slår med dhagxaan f koll sg. dhagax stenar ngt 2. ku garaacaa dhahaa dhehaa imp. dheh/dhah, inf. dhihi soo dhacaa ramlar ner 1. säger; 2. gör yiraahdaa dhacan 3 part dhacnaa rånad ka dabaꞏdhahaa säger efter ngn dhacsaal ah trött daalan, noogan dhajiyaa tr sätter fast nabaa dhaddig → dheddig dhakhaatiir takhaatir f koll sg. dhakhtar dhadhaab m klippa, sten dandaan, läkare dhagax weyn dhakhsadaa dhakhsataa, imp. dhakhso dhadhab m dröm skyndar sig, har bråttom dhadhamaa intr dhadhantaa smakar dhaqsadaa (bra), har en smak dhakhso snabbt, fort dhadhamiyaa tr smakar på ngt, dhakhtar dhaqtar / takhtar m prövar smaken på ngt [dhakhtár] koll. dhakhaatiir 1. doktor, dhandhemiyaa läkare; 2. sjukhus, vårdcentral dhadhan m smak dhakhtarka cilmiꞏnafsiga 1. ruqur dhadhan smaklök psykiater, psykiatriker; 2. dhadhansadaa tr tar sig en smakbit psykolog

47 dhakhtarka cudurrada haweenka cunug, carruur, ilmo, ubad gynekolog dhallaan ah ung dhakhtarka haweenka dhallin f ungdom gynekolog, kvinnoläkare dhallin yar ung cimri yar, da' yar dhakhtarka ilkaha tandläkare dhallinyaro f koll ungdom, dhakhtarka indhaha ögonläkare ungdomar dhakhtarka lafaha ortoped dhalmo f födsel, förlossning, dhakhtarka carruurta födande ummulin, dhalin barnläkare dhalo f glas [material] dhakhtarka xoolaha veterinär, dhalo 2 f flaska, burk [av glas] djurläkare qarsho, quraarad dhakhtarad dhaqtarad / takhtarad dhalo 3 1. skalp; 2. hjässa 1. baso; 2. f doktor, läkare dhako dhakhtarnimo f 1. läkarvetenskap, dhamaa tr dhantaa dricker särskilt mjölk medicin; 2. läkaryrket dhambaal m dhanbaal 14% telegram, takhtamimo, dhaqtamimo meddelande, skrivelse boosto, dhako 1. topp; 2. huvud 2. madax farriin dhal 2 f koll barn, ungar, avkomma dhammaad 1 m 1. slut, slutpunkt, fir, waraso, durriyad mål; 2. fullbordande; 3. slutsats dhal 1 m födande, nedkomst xiritaan, geba‐gabo dhalaa 1. föder, uppfostrar; 2. bär dhammaadka toddobaadka helg, frukt, producerar, lägger (ägg) veckoslut, weekend dhalaal m glans, sken Birbiriq dhammaad 2 ändelse, suffix dhalaalaa intr 1. smälter, löses upp; dibkabe, dibgale 2. glänser, blänker, lyser, dhammaadaa dhammaataa, imp. dhammow skiner, strålar birbirqaa slutar, tar slut dhalaalid s glans ku dhammaadaa slutar dhalasho f födelse, födsel (på/med), är slut, tar slut dhaliilaa v ogillar, kritiserar dhammaan f 1. helhet, totatlitet; 2. dhalin s 1. orsak, orsakande; 2. slut; 3. [sv. pron.] all, hel; födsel, förlossning; 3. mål, att dhammaan 4 f [sv. adv.] totalt, göra ett mål sammanlagt dhaliyaa tr 1. skapar, förorsakar, dhammaystaa tr dhammaysataa utlöser; 2. förlöser förbrukar, gör slut på ngt, gool dhaliyaa gör mål konsumerar, äter upp dhaliye m 1. barnmorska; 2. dhammaystiraa avslutar, fullbordar målgörare dhamme m kapten saddex xiddigle, dhallaan m koll barn (och ungdomar) kabtan

48 dhammeeyaa v 1. avslutar, 2. inför fuliyaa, sameeyaa genomför, fullbordar, gör dhaqdaa dhaqataa, imp. dhaqo!, dhaqda!, inf. färdig; 2. gör slut på ngt, dhaqan 1. lyfter; 2. föder upp; 3. eliminerar, tillintetgör tvättar dhanka kale (på) andra sidan dhaqdhaqaaq m rörelse, förflyttning dhan 1 m dhanan sida, riktning dhaqid s tvätt dhinac dhaqmaa dhaqantaa 1. blir tvättad; 2. dhan walba överallt blir väl omhändertagen, blir dhan 2 adj dhammaa hel, all, väl behandlad; 2. uppför sig fullbordad, färdig, fullständig (väl) 1. mayraa dhammaan dhaqsad m brådska dhakhsad dhanaan m sur smak, salt smak dhaqsadaa -ataa skyndar, är snabb mayac dhakhsadaa dhantaa pr 3 sg f → dhamaa dhaqso s snabbhet, omedelbarhet; dhaqaa tr 1. tvättar, diskar; 2. städer 2. [adv.] snabbt, snart, genast, mayraa/maydhaa direkt, skyndsamt, hastigt dhaqaale m ekonomi, finanser dhaqso leh snabb, rask, dhaqaaleed adj finansiell, skyndsam, hastig ekonomisk dhaqso adiga! skynda dig! dhaqaaleeyaa tr sparar, sköter om, dhaqso ah brådskande, plötslig tar hand om degdeg ah dhaqaaleynta xoolaha si dhaqso leh plötsligt, genast, boskapsskötsel snabbt dhaqaaleystaa -sataa sparar åt sig dhar m dharar 1. tyg; 2. kläder själv dharaar f dag, dagtid den ljusa delen av dhaqaaq m rörelse dygnet maalin dhaqaaqaa intr 1. rör på sig, flyttar dharaar cad ljusan dag på sig; 2. ger sig av dharaareed adj dags‐ ku dhaqaaqaa utför, genomför, dharaarin 2 f dagtid handlar dharbaaxaa tr slår, ger stryk dhaqameed adj traditionell dharbaaxo f slag, smäll, stryk, örfil dhaqan m 1. uppförande, livsstil, dhargaa → dhergaa rykte; 2. kultur, tradition, sed, dhasaa v lägger ägg (under vana; 3. system, sätt, ordning marken) hidde, caado ku dhashaa föds dhaqanꞏdhaqaale m socioekonomi dhaw nära, nästan dhow dhaqanꞏgalaa intr träder i kraft dhawaan f 1. närhet; 2. [adv.] dhaqanꞏgeliyaa 1. utför, genomför; nyligen, snart

49 dhawaaq m -yo 1. skrik, rop; 2. eko; dhacaan 3. uttal, röst, ljud; 4. stavelse dheecaantaa pr 3 sg f → dheecaamaa 1. qaylo; 4. allane dheefꞏshiid m matspjälkning, dhawaaqaa v ropar, skriker matsmältning shiidista cuntada ku dhawaaqaa annonserar, dheefꞏshiidꞏxumo f utropar, uttalar matsmältningsproblem xarbi ku dhawaaqaa förklarar dheeg m 1. däck; 2. upphöjd plats krig bilaabaa dagaal dheehan dheehnaa emaljerad ku dhawaaqid f uttal dheel s lek, spel, skämt, dans, soo dhaweeyaa välkomnar musik dheeldheel, ciyaar diyaafadiyaa, qaabilaa dheelaa tr leker, spelar, dansar sooꞏdhaweeye m receptionist ku dheelaa deltar dhawraa tr tar hand om, aktar, dheeldheel s skämt ciyaar, likaaco värnar om, försvarar ka celiyaa, dheeldheelaa skämtar, skojar ka difaacaa, ka ilaaliyaa dheelis m/f lek, spel, dans dhax / dhax. genom, mitten → dhex / dheelitir m balans, jämvikt dhex‐ dheelitir la'aan obalans dhaxal m arv dhaxaltooyo dheelitiraa v balanserar dhaxal imp → dhaxlaa dheelitiran adj dheelitirnaa balanserad dhaxaltooyo f arv dheelitirid s jämvikt, balans dhaxamoodaa intr dhaxamootaa, prog. dheelli m obalans, lutning, ojämnt dhaxamoonayaa fryser fördelad last dhaxan f kyla, köld 1. qabow; 3. dheelliꞏtir m balansering, jämvikt, duumo ekvilibrium dhaxashaa pr 3 sg f → dhaxlaa dheelliꞏtiraa balanserar, håller dhaxlaa dhaxashaa, imp. dhaxal ärver balansen isku dheelli‐tiraa, isku‐ dhaxlan adj ärvd miisaamaa dhaxle m arvinge dheelliꞏtiran part balanserad dhaygag m stirrande blick dheelliꞏtirꞏla'aan f obalans dhaygagaa stirrar dheelliyaa intr dheellidaa/dheellisaa, inf. ku dhaygagaa stirrar på ngt dheelliyi lutar, tippar över dheddig m femininum dheeman m/f 1. diamanter; 2. ruter [i dheddignimo f kvinnlighet, kortlek] macdan femininitet dheemman 1 en. diamond diamant dheecaamaa utsöndrar sekret, dheemman 2 m ruter almaas savar dheer adj [dhéer] pl. dhaadheer lång, hög, dheecaan / dhacaan m 1. sekret, djup, avlägsen; 2. hög [ton, lymfa; 2. sav, saft; 3. vätska ljud]

50 ceel dheer en djup brunn dhejis m 1. det onda ögat; 2. cod dheer ett högt ljud magont, ont i magen ilꞏdheer 1. uppmärksam; 2. trött dhejiyaa tr 1. sätter fast, sätter upp; intaas u dheer dessutom 2. anklagar ngn utan grund kursi dheer soffa, bänk dhelaa säger, berättar magacꞏdheer berömd, välkänd dhereg f mättnad caan dheregsan adj mätt dhergan nin dheer en lång man dherer m höjd, längd, djup dheerar orod dheer [om löpare] snabb dherer T m längd dheeraad ah extra dhergaa intr dhargaa dheregtaa, imp. dhereg 1. dheereeyaa v 1. förlänger, sträcker blir mätt, äter sig mätt; 2. blir ut; 2. springer snabbt, löper; 3. förmögen skyndar sig dheri m pl. dheryo -ha gryta, tareenka dheereeya expresståg matlagnignskärl, kokkärl digsi, dheeri 1 m krus, kruka, skål [av disti karamik] dhex f 1. mitten; 2. midja; 2. [adv] i dheeri 2 f/m 1. längd, avstånd; 2. mitten, mitt i, inuti, mellan 1. tillägg, ngt extra dhexe, bartanka, bartamaha; 2. moxog, dheerꞏtaxaniinyo f dhiirtaxaniinyo, dhuurtaxaniinyo sabar tusenfoting fara‐badani, fara‐badan, dhex maraa tr försiggår , skildrar, handlar dheg f 1. öra; 2. örhänge; 3. handtag om 2. dhego dhexda ukunta äggula dhegayare s dhagayare (krydd)nejlika dhexdhexaad m 1. mitt, mittpunkt; qaranfuul, qoronfol, qoronful 2. opartiskhet, neutralitet dhegaystaa dhagaystaa dhegaysataa dhexꞏdhexaadin f medling heshiisiin, lyssnar (uppmärksamt) maqlaa dhexgal dheggan adj {ku dh.} fastsatt {i ngt} dhexꞏdhexaadiyaa v medlar isku dheggan som sitter ihop, heshiisiiyaa, dhexgalaa som sitter fast i varandra, dhexdhexaadiye m medlare u gar klibbig qaade, kala saare, heshiisiiye dhegoole m döv person dhexdhexaadnimo f neutralitet luqadda dhegoolaha dhexdiisa / dhexdeeda / teckenspråk dhexdooda mitt i den, mellan dhegooleeyaa v ignorerar, slår dem, bland dem dövörat till dhexe adj mellersta, mellan‐ dhegooley f döv kvinna Afrikada Dhexe Centralafrika dheh imp → dhahaa Bariga Dhexe Mellanöstern,

51 Mellersta östern stolpe, axel dugsi dhexe ≈ högstadiet, dhidib T axel grundskolans senare år dhidid m svett dugsi hoose/dhexe grundskola dhididaa svettas u dhexeeyaa förbinder, går mellan dhididꞏdhawr m 1. deodorant; 2. dhexeeyaa intr finns mellan näsduk ka dhexeeyaa finns bland, dhididiyaa intr svettas dhididsiiya förekommer bland dhididsan adj svettig dhexꞏgalaa 1. ingriper; 2. medlar dhig 2 f slana som utgör en del av den dhexdhexaadiyaa bärande konstruktionen i en hydda dhexroor T m diameter dhigꞏdhexo T nollmeridianen, dhib m/f dhibab 1. problem, svårighet, Greenwich‐meridianen ansträngning, lidande, kris; 2. dhigaa tr 1. placerar, ställer; 2. knappt mushkilo, lur, dhibaato, skriver; 3. lär ut, undervisar 1. rabash, shiddo saaraa; 2. qoraa; 3. baraa dhibaa besvärar, stör rabsheeyaa u dhigaa 1. lägger undan ngt åt dhibaad f 1. hemgift; 2. ngn; 2. lär ut ngt till ngn menstruation dib u dhigaa 1. skjuter upp, dhibaaji m menstruation senarelägger; 2. lägger tillbaka dhibaato f svårighet, problem, u kaadiyaa hinder mashaakil, lur, saxariir, isbitaalka dhigaa lägger in ngn mashaqo, qaxar på sjukhus dhibaato adag ett svårt problem, iska dhigaa låtsas, föreställer ett stort problem sig, imiterar dhibbaan f skada, sår isu dhigaa jämför dhibbane m skadad [person], ka dhigaa 1. gör, åstadkommer, drabbad [person], offer bildar, skapar, resulterar i; 2. dhibcaa dhibicdaa droppar lastar av; 3. utnämner, utser, dhibco pl → dhibic gör ngn till ngt dhibic f dhibco 1. droppe; 2. fläck; 3. dhar ka dhigaa klär av sig prick, punkt; 4. poäng, betyg dabin u dhigaa lurar ngn i en 2. bar fälla dhiblow m bråkmakare, besvärlig bangiga lacag dhigaa sätter in person rabshoole, fidmawale pengar på banken dhici inf → dhacaa dhigaal m 1. handstil, skrift, dhiddo f piggsvin caanaqub, kashiito, dokument qoritaan, qoraal yaadaddo dhigad m studier dhidib m dhidbo / dhidibbo (bärande) u dhigmaa motsvarar ngt

52 dhigo imp → dhigtaa dhiil 1 m pl. dhiilal 1. mjölkkannelock; dhigtaa dhigataa 1. studerar; 2. lägger 2. mjölkkanna undan; 3. parkerar dhiil 2 f mjölkkanna ka dhigtaa betraktar som, dhiinto f vin anammar dhiiqo f gyttja dhooqo is dhiibaa ger upp, ger sig, dhiirradaa intr dhiirrataa är modig, kapitulerar, överlämnar sig visar mod själv ku dhiirradaa tar en risk, gör u dhiibaa ger ngt till ngn, ngt modigt överlämnar ngt till ngn dhiirran adj modig indha‐adayg, aan dhiibo imp → dhiibtaa cabsan dhiibtaa tr dhiibataa anförtror dhiirranaan f mod, oräddhet dhiig m 1. blod; 2. menstruation; 3. geesinnimo mord dhiirrasho f mod, att vara modig dhiigꞏbaxaa blöder, dhiirri f mod, oräddhet, kurage förlorarblod, förblöder dhiirranaan, geesinnimo dhiig leh 1. blodig; 2. modig 2. dhiirriꞏgelin f uppmuntran, geesi stimulans, motivation, dhiigꞏmiirtaa 1. suger ut blod; 2. inspiration dhiirrin, boorin, utnyttjar, drar nytta bogaadin, niyad gelin dhiigꞏqabaa 1. har, får dhiirriꞏgeliyaa uppmuntrar, menstruation; 2. mördar, utför stimulerar, motiverar, mord; 3. ser frisk och kry ut inspirerar dhiirriyaa, ku booriyaa, dhiigꞏcaddaad m anemi, blodbrist xoogeeyaa dhiigaa blöder dhiirrin f uppmuntran, inspiration dhiigꞏbax m blödning dhiirri‐gelin, boorin, bogaadin dhiigꞏkar T m förhöjt blodtryck, dhilmaanyo 1 f dhalmaanyo mygga hypertoni kaneeco dhiigꞏkuꞏshub m blodtransfusion dhilmaanyo 2 f malarua duumo, dhaxan dhiigꞏmiirad m 1. utnyttjande, dhilqe / dhiqle m vägglus kutaan parasitering, förtryck; 2. att dhimaa tr dhintaa 1) förminskar, suga ngns blod förkortar, tar bort, begränsar; dhiigꞏmiiradnimo f utnyttjande 2) sårar ngn, gör ngn illa, dhiigꞏmiirtaa tr dhiigmiirataa suger skadar ngn blodet ur ngn, utnyttjar ngn, dhimaal m skada, sår parasiterar på ngn dhiman inf → dhintaa dhiigꞏyaraan blodbrist, anemi dhimasho f död, dödsfall geeri dhiigyari, dhiigyaro dhimataa pr 3 sg f → dhintaa

53 dhimbil dhinbil f gnista porslin dhooqo, dhiiqo sicirꞏdhimis f rabatt dhoof m dhoofaf resa [långt bort, dhinac m 1. sida, ände; 2. riktning, utomlands] håll; 3. [prep/adv] intill, dhoofaa intr 1. reser [långt bort, bredvid, vid sidan om; 4. utomlands], emigrerar, [prep] rörande, avseende, med utvandrar; 2. avgår baxaa, tagaa avseende på, när det gäller dhoofid f avresa, avfärd, avgång hareer, daraf, doc dhoofin f export dhoofis dhinac dhinac på tvären, på dhoofis m export, utförsel, bredden deportation dhoofin dhinac 0 sida dhoofitaan m avresa, avfärd dhoofid, dhintaa intr dhimataa dör, avlider bixitaan, dhoofniin dhiqle / dhilqe vägglus kataan / kutaan dhoofiyaa tr 1. exporterar; 2. utvisar dhir f koll 1. växt, växter, vegetation, 2. masaafiriyaa växtlighet, träd, skog; 2. dhoofiye m exportör kryddor 2. geedo dhoofniin avresa, avfärd, avgång dhiraysan part dhiraysnaa 1. planterad; bixitaan, dhoofitaan 2. kryddad geedaysan dhoofsadaa dhoofsataa exporterar dhireeyaa tr 1. planterar; 2. kryddar soo dhoofsadaa importerar 1. dhir ku beeraa; 2. geedeeyaa dhoofsan part exporterad dhirif m ilska, vrede, vredesutbrott dhool m dhoollo framtand dhiidhi, xanaaq, cadho / caro, umal dhool ka qoslaa ler, drar på dhirif 2 imp dhirfaa munnen dhisaa tr 1. bygger, konstruerar; 2. dhoolꞏkaꞏqosol m leende bildar, etablerar, utformar, dhoolꞏbir m leende grundlägger dhoolꞏbiraa intr ler dhisaa m byggare dhise dhoollaꞏcaddeeyaa v ler dhisme m konstruktion, byggnad dhoollaꞏtus styrkeuppvisning, dhismo m/f dhismooyin -ka 1) militärparad konstruktion, uppbyggnad, dhoor 1 m traditionell frisyr för unga pojkar struktur; 2) byggnad dhow / dhaw adj 1. nära, nästan; 2. dhistaa dhisataa bygger åt sig själv nyligen 2. dhowaan dhogor 0 f 1. päls; 2. självkänsla u dhow i närheten av ... dhoob m keramikföremål, Bariga Dhow Mellanöstern porslinsföremål goor dhow snart dhoobaa tr samlar (ihop), för had dhow snart samman in ku dhow 70% omkring 70%, dhoobo f 1. lera, gyttja; 2. keramik, nästan 70%, nära 70%

54 mar dhow snart, strax, om en dhul 1 m dhulal 1. jord, mark, land; 2. stund land, stat, territorium; 3. jord, dhowaadaa intr dhowaataa, imp dhowow värld 1. ciid, berri; 2. dal, wadan kommer närmare Dhul 2 m namn Jorden dhowaan f 1. närhet; 2. [adv] dhulꞏbadhe / dhulꞏbare m dhul.badh / dhul.bar nyligen, nyss ekvator xarriiqda dhulbaraha soo dhoweeyaa välkomnar, dhulꞏbare → dhul.badhe hälsar välkommen dhulꞏbeereed m åkermark, soo dhowow! kom in! jordbruksmark, odlingsbar jord dhowr flera, få, några xoogaa dhulꞏcawseed m savann dhowraa tr 1. väntar, förväntar; 2. dhulꞏdurugsi m (territoriell) betraktar, tittar noga, nära; 3. expansion är rädd om, tar hand om, dhulꞏgariir jordbävning, jordskalv försvarar dhawraa, sugaa dhululubo f dhuluulubo 32% cylinder dhudhun m dhudhummo 1. underarm; Koombo 2. [ung.] aln tagoog dhululubo 0 cylinder dhufaan m 1. kastrerat djur; 2. dhuluulubo f dhululubo kastrering ka dhumaa 1. ngt försvinner för dhufaanaa tr kastrerar, steriliserar ngn, ngn tappar (bort) ngt; 2. dhufaanan part kastrerad ngt går till spillo för ngn, ngn dhufaanid f kastrering slösar bort ngt iskuꞏdhufasho f 1. [mat.] dhumaa intr dhuntaa går vilse, multiplikation; 2. kollission försvinner lumaa dhuftaa dhufataa, imp. dhufo rycker dhumuc f tjocklek jurmi, jismi, xajmi, dhiftaa qiro isku dhufo saddex iyo afar wax dhumuc weyn en tjock sak multiplicera 3 med 4 dhunkad m kyss, kyssande ku dhuftaa tr dhufataa 1. slår ngt dhunkasho f kyss, kyssande shumin med ngt; 2. multipicerar [ngt dhuntul m vas med ngt] dhuraa tr skopar upp dhulka ku dhuftaa slår ner ngn dhurdarro f vanära, olycka, otur irbad ku dhuftaa ger en spruta dhurde m bi dhugasho f 1. blick, betraktande; 2. dhure m skopa, slev klarsynthet fiirin, eegid, jaleecid dhurow m framgång, lycka dhugtaa dhugataa tittar på ngt, dhururuq m 1. cent, penny, öre; 2. betraktar ngt, stirrar på ngt småväxel fiiriyaa dhurwaa m [T] hyena waraabe dhulka ku dhuftaa slår ner ngn dhutiyaa intr haltar

55 dhuuban adj dhuubnaa, pl. dhuudhuuban dib u dhigaa 1. skjuter upp, smal, smärt senarelägger; 2. lägger tillbaka dhuubane m en typ av fisk u kaadiyaa dhuudhi 1 m loppa booddo, tagfi, wayaale dib 2 f baksida dhuug m koll tsetsefluga gandi / gendi, dibad dibed, debed f 1. utsida, ute, riibi utomhus; 2. utland, utomlands dhuumaa intr gömmer sig 1. bannaan, dul, guud; 2. dal shisheeye dhuumaalaysi m kurragömma dibaddiisa, dibaddeeda, dibaddooda dhuumashow m kurragömma utanför dhuumaalaysi dibadeed adj yttre, extern dhuumo pl → dhuun dibed f → dibad dhuun 2 f dhuumo strå, slang, pipa, dibi 1 m [T] tjur, oxe rör, rörledning tuubbo dibi 2 f koll tjurar, oxar dhuun 3 f hals hunguri, jidiin, buuc, cune dibin f dibno läpp bishin, bushin, faruur dhuunꞏhubsasho provrör dibindaabeeyaa tr plågar, dhuuntaa dhuumataa gömmer sig trakasserar, förföljer dhuusaa intr släpper sig, fiser, dibkabe m suffix, ändelse fjärtar, pruttar dhammaad, dibgale dhuuso / dhuus f fis, fjärt dibꞏqallooc m daba.qallooc skorpion dhuux m 1. märg; 2. betydelse, hangaralle essens dibtaag → dabataag dhuuxaa tr 1. tar ut märgen ur ett dibꞏuꞏisticmaal m återanvändning, ben; 2. förstår, fattar; 3. går till återvinning botten [med ngt], tömmer [ngt] dibꞏuꞏsocod m rajci till sista droppen fahmaa dibutaati m parlamentsledamot dhuuxdheere m ryggmärg xildhibaan, mudane dhuxul f 1. kol; 2. mörkhyad person didaa 1. flyr i panik; 2. blir rädd dhuxulꞏdhagax f stenkol dudaa di'i inf → da'aa didiyaa skrämmer på flykt, dib m dibab svans, stjärt, bak skrämmer bort, skingrar inta ka dib därefter, efter ett tag bajiyaa, baqdin geliyaa ka dib 1. [adv] sedan, därefter, didsan 1. uppskrämd, skärrad, efteråt; 2. [prep, förfluten tid] förskräckt; 2. misstänksam, efter; 3. [prep, framtid] om ka paranoid gadaal difaac m ar. försvar taa ka dib därefter, sedan dig f 1. pulsåder; 2. puls dib ... u 1. till ett senare tillfälle; 2. digaa varnar på nytt, igen, åter ka digaa varnar för ngt

56 u digaa v varnar ngn digniin diir 4 f koll [T] bönor, äter digir siiyaa diirad f 1. kompass; 2. kikare 1. digaag 1 m kyckling jiheeye; 2. xoqad, doorbin digaag 2 m koll höns, fjäderfä dooro diiran adj diirnaa 1. skalad, avbarkad; digaagad f höna dooro 2. varm digiiran m digirin fasan diirriyaa tr värmer digir f koll [T] bönor, ärter diir diiriyaa tr värmer kululeeyaa digniin f varning Diiriye m namn digo f avföring, dynga, gödsel diirran adj varm, uppvärmd qandac xaarka xoolaha, faanto, hiil, saalo, saxaro ah digrii m en. degree grad diirrimaad / diirsimaad m värme digsi m gryta, kastrull dheri, disti ku diirsadaa oroar sig över ngt digtoon adj uppmärksam, vaksam, diirsimaad / diirrimaad m värme försiktig, förvarnad Diisambar f → Diseembar digtoonow imp akta! se upp! diisnaan f kompression dihin / dahan adj 1. orörd, oanvänd, diiwaan m 1. poem, dikt; 2. liggare, outnyttjad; 2. aldrig mjölkad register rajiistar diidaa 1. vägrar, avböjer, avvisar, diiwaanꞏgeliyaa tr registrerar avslår; 2. svimmar, förlorar dil m mord, dödande medvetandet dil toogasho ah arkebusering diiddan ovillig xukun toogasho ah diidmo f 1. vägran, motstånd; 2. isꞏdil självmord negation, negerad form dilaa tr 1. dödar; 2. slår diillin 1 f diilimo streck, linje daliig, dildil, dilaa m mördare, ngn som dödar jiitin, xariiqin dilaa ah dödlig diillimo leh randig, linjerad is dilaa begår självmord Diillinꞏcaanood f Vintergatan dilan 1 m missfall dhicis Diillinꞏcaanood f Vintergatan dilan 2 part dödad, svårt skadad diimo pl → diin dile m mördare diin 1 m [T] diinan sköldpadda diindiin dillaac m spricka dhambalmid diin 2 f (m) diimo religion, tro dillaacaa intr spricker, [ägg] kläcks diinꞏdiin 1 m [T] sköldpadda diin dillaacdaa dillaacataa bryter, spräcker, diinta Yuhuudiga judendom sliter sönder diiq tupp diig dillaaciyaa tr får något att spricka, diir 1 m [T] skal, skinn på frukter, sliter sönder jeex‐jeexaa grönsaker och växter dub, qolof, qob, dilmaa v dilantaa får missfall qub dimis skruvmejsel kashawiito diir 3 f larv diirdiir dinnad f katt bisad, mukulaal

57 diqsi → duqsi diyaarad f dayuurad, dayaarad ar. ṭayyaara dir 1 m klass, slag, typ, art, ras, flygplan ursprung, klan, släkt jaad, dhur, garoonka diyaaradaha taran dayuuradaha flygplats diraa tr skickar diyaarꞏgaroobaa diyaargarowdaa, imp u diraa 1. skickar ngt till ngn; 2. diyaargarow gör i ordning, skickar ngn efter ngt, skickar förbereder ngn för att hämta ngt diyaariyaa tr gör i ordning, diraa m avsändare förbereder, fixar, planerar, diraac f torrperiod, torr årstid organiserar, tillreder, tillagar (december och januari) xilli abareed diyaar‐gareeyaa, meel‐dhigaa diraasad / diraaso f studie, studier diyaarsadaa tr gör i ordning ngt åt daraasad, baaris, baaritaan sig, förbereder ngt åt sig dirac s en löst sittande klänning doob 1 m ungkarl, ogift ung man dirays m uniform dood f [L] diskussion, debatt muran dire m 1. avsändare; 2. sändare doodaa tr diskutera, debattera direewal → darawal murmaa diric m klänning doodaa m debattör dirir 1 f strid, kamp, slagsmål, bråk, ka doodaa diskuterar ngt, gräl xarbi, dagaal colaad samtalar om ngt diriraa v 1. bråkar, grälar; 2. slåss doode m debattör doodaa dirqi 1 m påtryckning, tvång doofaar m doonfaar 1. gris, svin; 2. dirqi 2 adv nästan, det var nära att fläsk(kött); 3. [om person] svin dirqiyaa tr tvingar karkarre, khaansiir ku dirqiyaa tvingar ngn till ngt hilib doofaar fläskkött, griskött dirꞏtiris m genetik isir doofaarad doonfaarad f 1. [om dirxi m dixiri 33%, dixri 4%, tixiri 3%, tirxi 1%, tixri 0% person] svin, subba; 2. [ovanl.] mask dukhsi, gooryaan sugga Diseembar f Diisambar, Disembar december doog 1 m [T] 1. grön färg; 2. grönska, Disembar f → Diseembar grönt gräs, bete cagaar, naq, laac, disti m koll. dusuud gryta, kastrull digsi caws cusub dixiri → dirxi doog 2 f kacdoon, daab dixiriꞏraheed m koll grodyngel dool m främling, utlänning dixri → dirxi dool ah utländsk diyaad m koll kycklingar digaag, dooro, doollar m dollar luki doolli m mus, råtta jiidh/jiir diyaar m färdig, redo doolshe / doolsho m it. dolce kaka, diyaar u ah färdig, redo för ngt bakelse, tårta keeg, macmacaan

58 doon 2 f [T] doonni doomo/doonyo liten dowladeed adj statlig segelbåt dowr m dowrar / adwaar ar. dawr roll, doonaa v 1. vill, önskar, behöver; 2. funktion dawr, door söker, letar (upp), hämtar; 3. dubaa [T] steker, rostar, gräddar, tänker, avser, skall, kommer att bakar foorneeyaa, solaa 1. rabaa; 2. raadiyaa bur dubaa bakar doondoonaa tr letar efter ngt dubaalad f 1. veke; 2. slang 1. liifad; doonfaar → doofaar 2. dublad doonfaarad → doofaarad dubbe 1 m hammare, klubba, slägga doontaa tr doonataa söker, letar upp burris/burrus ngt [åt sig själv] dublad diblad, dublo, diblo 1 tratt door m roll, funktion kaalin dubaalad, masaf dooraa väljer dubtaa [T] dubataa, imp. dubo bakar, doorad m val gräddar doorasho f val food, ka xulasho ducaysi m bön doorbidaa tr föredrar, prioriterar, ducaystaa ducaysataa ber favoriserar duceeyaa intr ber, läser en bön doorbin m pe. durbin kikare xoqad duco f bön dooriyaa tr [T] 1. ändrar, byter; 2. duddumo → dundumo växlar [pengar] duddun → dundun dooro 1 f höna, kyckling [S] digaag, dugaag m vilt djur, vilddjur bahal diigaagad dugaagad f armband jinjimmo dooro 3 imp → doortaa dugsi 1 m duqsi skola iskuul doorshe → doolshe dugsi dhexe ≈ högstadiet, doorsoome m variabel grundskolans senare år doortaa tr doorataa, imp. dooro, inf. dooran dugsi hoose ≈ lågstadiet, väljer, utser, röstar grundskolans tidigare år doorte m väljare dugsi hoose/dhexe grundskola doox m 1. flodbädd, flodfåra; 2. dugsi sare gymnasium diarré 2. shuban dugsiley f koll elever [ofta i koranskola] dooxo f dal(gång), lågland, slätt dugsiyeed adj skol‐ (mellan höga berg) dugsoon adj skyddande, skyddad, doqon m/f dum person, idiot, varm dumbom nacas, dabaal duhur m ar. ẓuhr middag, klockan doqonnimo f dumhet nacasnimo tolv dowlad f 1. stat, land; 2. regering duhurꞏseexad m siesta, dowladda hoose middagsvila kommunstyrelse, kommun dukaan m tukaan 7% dukaammo ar. dukkaan

59 affär, butik daas dumin f förstörelse, ödeläggning, dukaanle m 1. affärsinnehavare, demolering butiksägare, handlare; 2. dumiyaa tr förstör, river (ner) expedit dun f 1. tråd; 2. textil, väv, duk, tyg dukhsi → duqsi dundumo duddumo f myrstack DulꞏQacdah s det arabiska namnet på det dundun muslimska årets elfte månad dundun duddun f dundumo DulꞏXajah s det arabiska namnet på det myrstack, termitstack dundumo muslimska årets tolfte månad duni f värld adduun, koon dul 1 m [T] näsborre mirdhis duq 1 m 1. äldre man; 2. dul 2 f ovansida, yta, överdel; 2. överhuvud, gammal klok man [prep/adv] ovanpå dhabar 1. cutush; 2. oday, madax ka dul över duq 2 f äldre kvinna islaan ku dul ovanpå, på duqoobaa intr duqowdaa blir gammal, dul 3 f tålamod dul‐qaad åldras duleel m hål dalool, hog duqsi / diqsi 1 m fluga duleelaa intr är ihålig, har hål duqsi 2 dugsi daloolaa duray m förkylning, influensa duleeliyaa v gör hål, tar hål hargab, ifilo dulin f parasit duraysan part förkyld hargabsan dulmar m 1. sammanfattning; 2. durbaan m [T] gurbaan trumma reeme antydning, insinuation durdur m ström, bäck il biyo dulmarid 1. överflygning; 2. durduraa rinner, strömmar sammanfattning durey m förkylning, influensa dulmi m orättvisa, oförrätt, hargab ojämlikhet, förtryck dulun, dureysan part förkyld cadaadis durkaa intr durugtaa flyttar sig dulꞏqaad m tålamod adkaysi, durugsan durjisan, duruqsan avlägsen fog, dulyeelad, dul, samir dheer, aan dhoweyn dulꞏqaataa tr dulqaadataa tolererar, står durugtaa pr 3 sg f → durkaa ut med ngt duruuf f 1. villkor, omständigheter; dulsaar 2 f ränta ribo 2.; 3. marxalad, wadci, wacyi duluc m syfte, avsikt, poäng Dusaa m geo Merkurius Cuddaar dululaati m → dulalaati dushiisa dusheeda, dushooda ovanpå dumaa rasar, faller samman, den, det, dem kollapsar dusuud 1 f spis dumar m koll kvinnor haween, naago, dusuud 2 f koll sg. disti grytor, dhaddig, bilis, xaawalay kastruller

60 duub m duubab 1. rulle; 2. turban; 3. ebyan adj ebyoon färdig, fullständig, bandage 2. cimaamad komplett dhammaystiran, dhan, idil duubaa tr 1. sveper, viker; 2. spelar ebyoon adj → ebyan in [film, musik] edeb f (m) gott uppförande, disciplin duuban duubnaa inlindad, inrullad, akhlaaq försedd med bandage ee 1. [attributmarkör]; 2. utan duubo imp → duubtaa [efter neg. sats]; 3. så [före imp. duubtaa v duubataa rullar ihop, sätter sats] på sig en turban Eebbe m Allah, Gud, Skaparen duuf m snor diif Ilaah, Rabbi, Guulle, Madhinte, Weyne, duufaan m/f storm, orkan Baahilaawe, Waaq, Madhinte duul m duulal folk, grupp av eebo f litet spjut waran yar, hooto, människor sallaaddi duulaa [L] flyger eed f skuld, anklagelse, beskyllning duule m pilot, flygare eedaa tr anklagar duulimaad m flygning eedaysan part åtalad, anklagad duuliye m pilot, flygare eedaysi m anklagelse, beskyllning diyaaradkiciye eeddo 1 f 1. faster; 2. tant duullaan m [T] attack, anfall, offensiv eeddo 2 f styvmor aayo duumo f malaria qandho dhilmaanyo, ku eedeeyaa beskyller, anklagar kaneeco, malaariya, dhaxan ngn (för ngt) duunyo f koll 1. boskap; 2. eedeysane m eedaysane 40%, eedeeysane 4% förmögenhet xoolo svarande, tilltalad, åtalad, duur m duurar skog, vildmark, anklagad, misstänkt ödemark kayn, baaddiye eedid f förtryck duurꞏjoog f vilt djur, skogsdjur eegaa tittar (på), ser fiiriyaa, arkaa cid.la'.joog iyada oo aan loo eegin meesha ay duwaa svänger undan, avviker, joogaan utan hänsyn till var de manövrerar undan befinner sig ka duwan annorlunda, eegasho f fusk avvikande eegtaa intr eegataa fuskar kala duwan olika kale duwan eelo f gasell deero dux f fett, kroppsfett, animaliskt eeraan m lång promenad, lång fett löpning dheerayn, duulid, booddo eber 2 m tomhet maran; baabbah; sufur; eersad m orsak, anledning cidla'; waxba eersadaa tr eersataa skyller på eber 1 m noll, nolla ngn/ngt ebi f ibi eersasho f 1. beskyllning; 2. orsak,

61 anledning eersi av ngt eersi m orsak, anledning faa'iido f nytta, fördel, vinning eexasho f partiskhet, jäv macaash, dheef eexdaa eexataa favoriserar, tar parti, faacil m [gram.] subjekt → yeele är partisk, är jävig Faadumo 2 f namn Faaduma u eexdaa tar farti för ngn, faadumo 1 f ringfinger favoriserar ngn faafaa intr sprider sig eey → ey cudur faafa smittosam sjukdom, eg adj ekaa epidemi cudur dillaaca ku eg 1. färdig, avslutad; 2. faafiye m distributör, spridare passande faagaa v gräver qodaa, qufaa u eg yahay 1. är lik, ser ut (som); 2. faahfaah förklaring är lämplig, passande faahfaahin f förklaring, detaljer, ehel m koll ahal släkt, släktingar, information fududayn, tafaasiil anhöriga xigto, sokeeye, qaraabo faahfaahiyaa tr förklarar, ehelo f koll ahalo släktingar, anhöriga specificerar, rapporterar i qaraabo detalj, beskriver detaljerat ekaansho s likhet macneeyaa, tafsiiraa engeg m torrhet faahfaahsan adj detaljerad, noggrant engegaa intr torkar förklarad sharxan, tafatiran engegan adj engegnaa torr, torkad faalallow m spåman faalshow, faashow, engejiyaa tr torkar qalajiyaa sixirrow eray m 1. ord; 2. gräl 1. kalmad, xaraf; faaliso f spåkvinna 2. murana faaliye m spåman faalallow eray su'aaleed frågeord faalle s kommentar, förklaring, erayꞏbixin f terminologi anmärkning faallo ergo f koll delegation, representanter faalleeyaa tr kommenterar, wafdi förklarar eryaa tr eridaa, inf. eryi 1. jagar; 2. jagar faalleeye m kommentator bort; 3. avskedar, sparkar faallo f kommentar tacliiq, faaqidaad eryadaa tr eryataa jagar faan 1 m skryt faanfaan ey 1 m eey eeyo -ha hund eey faan badan skrytsam ey 2 f hundhona, honhund, tik faanaa v skryter ey 3 f koll eey hundar ku faanaa är stolt över ngt eydhis m aids u faanaa skryter för ngn ka faa'iidaystaa intr faa'iidaysataa har faanijar m mass möbler nytta av ngt, drar nytta av ngt, faaniyaa tr berömmer, lovordar drar fördel av ngt, drar lärdom is faaniyaa skryter

62 faar m surmjölk, koagulerad mjölk fahmo f förstånd, intelligens Faarax m namn fahmo leh förståndig, intelligent faaruq ah tom fajac m förvåning, överraskelse, faaruqiyaa / faarujiyaa tr tömmer överraskning faas / faash m faasas yxa gudin, godin, fajici inf → fajacaa masaar fakad m 1. rymling; 2. rymning 1. faash / faas m faashash yxa baxsad faashaa tr klyver med en yxa fakadaa {ka} fakataa, imp. fako frigör sig, faashad f gaarso flyr, rymmer, undkommer faayaa intr mår bra {från ngt} fac m generation, mansålder fakar fikir fadeexad / fadeexo m skandal fal m falal 1. handling; 2. verb; 3. facshar förbannelse, magi; 4. plöjning fadeexeeyaa tr skämmer ut, vanärar falaa tr 1. utför, gör; 2. plöjer, facsharaa, dacaayadeeyaa hackar, planterar, odlar; 3. fadhi 1 m [dhdh] möte, sammanträde, förhäxar sittning, session, konferens, falaadaa v falaaddaa, inf. falaadid kongress shir, urur fördriver tiden fadhiga musqusha toalettstol falaadh f 1. pil; 2. stråle fadhiisiyaa / fariisiyaa tr 1. får ngn falanqayn f 1. analys, förklaring; 2. att sätta sig, hjälper ngn att åsikt, synpunkt sätta sig; 2. får {ett flygplan} att falanqeeyaa tr analyserar, landa, tvingar ner; 3. avskedar, undersöker, diskuterar, pensionerar ngn förklarar, tolkar soo fadhiiso ! var så god och sitt falanqo f analys, förklaring, fadhiistaa intr fadhiisataa sätter sig, slår tolkning, kommentar falanqayn, sig ner caddays, faallo, gorfays fadhiyaa intr [dhdh] fadhidaa (fadhisaa), inf. falasho f plöjning, odling fadhiyid (fadhin) sitter fadhiistaa / Falastiin s Palestina fariistaa fale m 1. aktör, agerande person; 2. fadlan intr var snäll och, tack [gram.] subjekt sameeye hövlighetsord vid uppmaning baryo, laꞏfale m objekt bilisxaanag falꞏgal m reaktion fahan / faham m förståelse garasho falꞏgalaa intr reagerar isꞏfahan m ömsesidig förståelse, falkaab m -yo -da adverb samförstånd fallaadh / fallaar f 1. pil; 2. fahantaa pr 3 sg f → fahmaa (ljus)stråle fahmaa tr fahantaa / fahamtaa förstår fallaar / fallaadh 2 f 1. pil; 2.

63 (ljus)stråle gamuun faraasiilad / faraasiilo s viktenhet som fallaar 1 m åttondel motsvarar 16 kilo fallaaraha qorraxda solstrålar faraꞏbadane m tusenfoting hanqaraarac fallar m åttondedel tummun faraꞏdhaqdaa faradhaqataa, imp. faradhaqo falsafad f filosofi tvättar händerna fan 1 m konst, teater, musik, kultur faraꞏgeliyaa v ingriper fandhaal m sked faraꞏjirjir m fingrarnas eller handens fannaan m artist ovansida eller baksida fara‐girgir fannaanad f artist faral ah obligatorisk fannaaniin f koll arister, faraley f kratta farooley skåderspelare, sångare faraꞏmaran part tomhänt fanto f koppor, smittkoppor furuq faranji m europé, vit person, icke‐ faq m hemligt möte, samtal mellan muslim fyra ögon Faransiis m Frankrike faqaa talar i hemlighet, talar faraq m 1. skillnad; 2. sprickor [i mellan fyra ögon träds bark]; 3. spets, frans, faqiir s fattig person broderi 1. kaladuwnaan; 3. taf faqiir ah fattig faraq 0 differens, skillnad (vard. även faqrad 0 f stycke 'rest') faqri / fakhri m 1. fattigdom; 2. faras m fardo -ha / farso ar. häst fattig person farax m glädje, lycka, behag arwaax, faqri ah fattig riyaaq, farxad faquuq s isolering, avskildhet faraꞏxal m vatten för handtvätt far‐ far f 1. finger; 2. tå; 3. [pl. faro] xal, fara‐dhaq, fara‐mayr fingeravtryck faraꞏxashaa -xalataa tvättar händerna fara badan faro badan faraha badan faraxdaa pr 3 sg f → farxaa väldigt mycket, för mycket faraxsan adj glad, förtjust, lycklig tiro badan riyaaqsan farta ku fiiqaa pekar farbarasho skrivkunnighet, fara badan faro badan faraha badan väldigt skrivträning mycket, för mycket tiro badan farbartaa intr -barataa lär sig att skriva faraa tr 1. sänder ett budskap, farcamaa fortplantar sig, förökar meddelande; 2. förmedlar sig, skaffar många barn information; 3. ger ett råd [till farꞏdhexo / farꞏdhaxo f långfinger någon som skall resa] far.dhexaad faraanti m ring faraati fareeyaa tr petar på ngt, stoppar faraantiga meherka fingrarna i ngt förlovningsring fargashi m 1. ring; 2. [typ av

64 dekoration på legods] fargal, farxad leh glad faraati, faraanti Farxiya f namn fariid m bra pojke, duktig pojke; 2. farxiyaa tr glädjer ngn, gör ngn [interj] okej!, bra!, toppen! lycklig xariif farꞏyaro f lillfinger fariisiyaa tr får att sätta sig fasal m klass, årskurs fariistaa fadhiistaa fariisataa sätter sig, fasaleeti / safaleeti m näsduk masar sitter fasax m 1. helg, ledighet, lov, farmaajo f ost semester; 2. rast; 3. tillstånd farmashiye m apotek farmasi fasax jirro sjukledighet farmasi m apotek farmashiye fasax lacag la'aan ah obetald faro badan fara badan tjänstledighet farooley f kratta faraley fasax uur föräldraledighet, Farraarre s Mars mammaledighet farriin fartiin f meddelande, fasax qaataa tar ledigt, tar rapport semester farsamad / farsamo f färdighet, fasaxaa 1. ger ledigt, ger semester, kunnighet, teknik, teknologi ger permission; 2. tillåter, ger farsamada gacanta hantverk tillstånd farsamayaqaan m farsamo‐yaqaan u fasaxaa ger ngn tillåtelse, ger farsameeyaha korantada ngn tillstånd elektriker fataal m 1. oansvarig man, hycklare; farsameyn tillverkning 2. hallick 2. ruufyaan farshaxan m 1. skicklighet, fataalad f 1. oansvarig kvinna, händighet, teknik; 2. skicklig hycklare; 2. hallick person xarrago, mardaaddi fatah översvämning, högvatten, farshaxanꞏyaqaan m flod konsthantverkare fatahaa v flödar över, översvämmar fartiin f → farriin fatahaad f översvämning faruur f -yo läpp bushin, dacay, dibin fatahantaa → fatahmaa faruuran adj harmynt fatahmaa v svämmar över farxaa v faraxdaa glädjer sig, är glad, fatash m kontroll, undersökning blir glad fatashaad f inspektion, ku farxaa faraxdaa gläder sig åt undersökning ngt fatoorad / fatooro → fatuurad / fatuuro farxad f lycka, glädje arwaax, riyaaq, fatuurad / fatuuro f fr. voiture farax, raaxo personbil baabuur, gaari farxad la' ledsen faxal 0 pollen

65 faxalꞏgudbin 0 f korspollinering 2. firtaa, booraa faxalꞏsid / faxalꞏside 0 m knapp fidin f utökning, ökning, spridning faxlid 0 f pollinering balaarin faynuus m/f lykta, lampa, fidiyaa tr sprider, sträcker ut, drar fotogenlampa ut, spänner, tänjer, töjer fayoobi f god hälsa caafimaad, balaariyaa saxo/sixo fidro f allmosa som ges som välgörenhet till fayoobiyeed adj hälso‐ fattiga i slutet av Ramadan fayow adj fayaw fayoobaa sund, frisk, fiic m specialist, expert hälsosam roonaan, fiicnaan fiican adj fiicnaa, pl. fiicfiican bra fayruus fiiruus m virus wanaagsan Febraayo f februari ka fiican bättre (än) feedh / feer 2 f revben feer ku fiican yahay är bra på ngt feejigan feejignaa alert, uppmärksam, fiicfiican pl → iican på sin vakt foojigan fiidmeer f fladdermus kibilli feejignaan f foojignaan 12%, feeyignaan \textless1%, fiin 1 f topp baar, caarad, dul feeyigaan \textless1% vakenhet, fiiqaa 1. slipar, vässar; 2. städar, uppmärksamhet, försiktighet sopar; 3. skalar; 4. opererar grå feer / feedh 1 m [T] 1. knytnäve; 2. starr 2. xaaqaa, xaaraa; 3. diiraa, (knytnäv)slag, knytnävskamp, dhilaa, finjilaa, murxiyaa boxning farta ku fiiqaa pekar feer / feedh 2 f 1. revben; 2. sida; 3. fiiqan part fiiqnaa, pl. fiiqfiiqan 1. slipad, feereeyaa stryker, pressar vässad, skarp; 2. städad, sopad; kaawiyadeeyaa 3. skalad feero f strykjärn fiiqsadaa v fiiqsataa sörplar feertaa / feedhaa dh: v feerataa / fiiraa tr ogillar, motsätter sig, visar feedhataa, imp. feero / feedho kammar sitt ogillande, avvisar sig shanlaysadaa, firtaa fiiriyaa tr tittar [på ngt], betraktar feertame m boxare [ngt] arkaa, eegaa, dayaa, dhugtaa, feertamid s boxning jeedaaliyaa, fekeraa, baaraa feeyigaan f → feejignaan ku fiiriyaa testar, prövar [ngt] feeyignaan → feejignaan fiiro f 1. syn, seende; 2. feker fikir betraktande, observeration; 3. FG / Fꞏg. → iiro gaar ah synpunkt, åsikt, idé, teori, fidaa intr 1. sprider sig; 2. förstoras, föreställning aragti utvidgas, expanderar, töjs fiiro gaar ah / Fꞏg. observera / fidhaa v fidhataa 1. kammar; 2. obs! dammar 1. firtaa, feertaa, shanlaystaa; fiirsad m betraktande

66 fiirsadaa tr fiirsataa observerar, da film betraktar, undersöker, visar filinꞏqaade m kameraman, filmare uppmärksamhet, intresse ku fillaadaa intr räcker u fiirsadaa reflektera, överväga, filsan 1 adj filsamaa vacker, fager, skön fundera Filsan 2 f namn fiiruus / fayruus virus fin m finan finne, [pl.] acne kasoobax fiise m visum dalkugal finaal m final fiise gudub ah transitvisum firaaqo f 1. utrymme, ledig plats; 2. fiish m 1. var från ögat; 2. fritid, tid över 1. bannaan, maran ögoninflammation baqbaq firaash s fiitamiin m vitamin firaash / furaash m 1. madrass; 2. fiitamiindarro f vitaminbrist matta; 3. bädd, sängkläder fiito f veto joodari fikir m feker 21%, fakar 8% tänkande, firaashaa tr bäddar, gör i ordning fundering(ar), grubbleri(er), en sovplats goglaa oroliga tankar islahadal, male fircoon m farao fikiraa v fekeraa, fakaraa tänker, tror firfircoon adj aktiv wax qabad leh ka fikiraa tänker på ngt firfircooni f aktivitet, verksamhet fikrad f tanke, idé, begrepp, åsikt firiiric m furuuruc ra'yi firimbi firinbi m vissla, visselpipa, fikrad guud begrepp siren seefi fil m ålder da' fishaa v filataa, imp. filo hoppas rajeeyaa isku fil jämnårig person, person fog adj avlägsen dheer, durugsan i samma ålder ka fog långt från isku fil ah jämnårig, i samma Bariga Fog Fjärran östern ålder fogaan arag långsynt filaa tror, hoppas, anser, antar, fogaansho s avstånd förväntar fogeeyaa för bort, för långt bort, filan adj tillräcklig kastar bort ku filan filnaa / fillaa tillräcklig för food 2 f pl. foodo panna ngn, passande för ngn kaafi ah, food 2 f lugg deeqa foodhi / foori f vissling filfil f mass svartpeppar foodhiyaa v visslar filfileed adj peppar‐ foof m 1. betesdjur; 2. betesmark filim m filmo film foofaa går till betesmark soofaa filim / filin m filimmo -da, filmo -da, koll. foofiyaa soofiyaa leder ut {djur} aflaam -ta film till betesmark soofiyaa filin / filim m filimmo -da, aflaam -ta, filmo - igu soo fool leh som väntar mig,

67 nära förestående [för mig] fulaynimo f feghet fool 1 m foolal 1. ansikte, panna; 2. fulin f genomförande, utförande framtand, bete; 3. [idr.] foul fuliyaa tr genomför, uträttar, fool 2 f (födslo)värkar, implementerar, utför, uppfyller sammandragningar xannuunka (löfte) dhaqangaliyaa dhalmada fullay fegis foolataa pr 3 sg f → fooshaa fullaynimo feghet foolo imp → fooshaa funaanad f (tjock) tröja, kofta, (lätt) foolt m volt jacka foolꞏxun adj fool.xumaa ful arag.xun fur m kork, kapsyl foom m foomam 1. blankett, formulär; furaa tr 1. öppnar; 2. knyter upp; 3. 2. form 2. qaab skiljer sig foorarsadaa intr foorarsataa böjer sig is furaa skiljer sig ner foororsadaa furaash / firaash m madrass joodari foorin / foodhin vissla, flöjt, pipa furan part öppen foorno f 1. ugn; 2. bageri fure m nyckel muftaax, miftaax fooror m → foorar furaha korontada strömbrytare fooshaa tr foolataa, imp. foolo föder daare.damiye foosto f fuusto 20% tunna, fat barmiil fureeyaa v stoppar, stänger, täpper footoosintasis fotosyntes till foox m rökelse beeyo, cuud, khumkhum, furfur m couscous luubaan, mayddi, uunsi furfuraa 1. ta loss, packa upp; 2. Fowsiya f namn blotta, blottlägga Fransiiska Frankrike furfuris s lösning fud m klump fudul furmaa intr furantaa öppnas fudayd m lätthet sahalnimo furniin / furriin m skilsmässa fudud adj pl. fudfudud lätt sahal furriin / furniin m skilsmässa fududaan f 1. lätthet, enkelhet; 2. fursad f möjlighet, tillfälle, chans otålighet furtaa tr furataa, imp. furo 1. öppnar åt fududeeyaa tr 1. underlättar, gör sig sjäv; 2. plundrar, rånar 2. lätt; 2. lindrar dhacaa fujiyaa tr drar upp med roten furꞏubbo 0 f (pistillens) märke u fulaa intr fushaa uppfylls, furun 1 m ugn, bageri furin genomförs, tilfredsställs furun 2 m bröd rooti, roodhi fulay m feg, blyg, försiktig man, furuq m koppor, smittkoppor fanto fegis furuqꞏbiyoole m vattenkoppor, fulayad f feg, blyg, försiktig kvinna, vattkoppor fegis furuuruc / firiiric m utslag finiinic

68 fuud m soppa, buljong gaajaysan adj gaajaysnaa hungrig fuulaa 1. kättrar (upp); 2. rider baahan geed fuulaa klättra upp i ett gaajaysnaan f hunger träd gaajo f hunger, svält, hungersnöd fuushan ombord, på, ovanpå baahi saaran gaajoodaa intr gaajootaa är hungrig, fuusto → foosto hungrar, svälter fuutis undantag gaar ah särskild, speciell khaas gaab m kort föremål gaar ahaan särskilt, i synnerhet, gaaban adj gaabnaa; pl. gaagaaban 1. kort; närmare bestämt 2. låg [ton, ljud] go'aan gaaraa fattar ett beslut gaabin f 1. förkorting, minskning, go’aan qaataa sänkning; 2. fördröjning garaaca wadnaha hjärtslag, puls gaabis ah långsam gaariga xamuulka lastbil gaabiyaa tr 1. förkortar; 2. sänker gaari / gaadhi 1 m [gaarí / gaadhí] -yo, koll. [hastighet, volym]; 3. utför ngn gawaari / gawaadhi 1) bil; 2) vagn, handling sakta, är långsam lastbil; 3) kärra, skottkärra gaadaa tr anfaller, lurpassar gaari yar personbil baabuur yar, gaadhaa / gaaraa 1 {u g.} 1. når, rör, fatuurad vidrör; 2. kommer fram, gaari 2 f duktig hemmafru anländer, når fram {till ngn gaariꞏdameer / gaadhiꞏdameer m plats}; 3. når, uppnår; 4. åsnevagn, åsnekärra inträffar {för ngn} gaariꞏfaras / gaadhiꞏfaras m gaadhaa / gaaraa 2 hj v + inf; 3. nästan hästvagn, vagn (som dras av gör ngt, är nära att, är på väg en häst) att [göra ngt] gaariꞏgacan / gaadhiꞏgacan m gaadhi / gaari m -yo, koll. gawaadhi / skottkärra gawaari 1. bil, lastbil; 2. vagn, gaariꞏgacmeed m skottkärra skottkärra baabuur gaaroodi m skog gaadhiꞏdameer / gaariꞏdameer m gaarꞏsiiyaa tr framför åsnekärra gaas 1 m gaasas 1. gas; 2. fotogen gaadiid m fordon, transport(medel), gaas 2 m division (av soldater) fortskaffningsmedel, gaashaan 1 m sköld qalab transportdjur gaashaandhig m försvar gaadiid badan trafik gaashaanle sare m överste gaadiidka hawada rymdskepp, gaashaantaa pr 3 sg f → gaashaamaa rymdfarkost gaashaantaa intr [ka] gaashaamataa tar gaagur f bikupa skydd, skyddar sig, vidtar

69 försiktighetsåtgärder [mot ngt] gacaliye m älskling, älskad person, gaatir f förhårdnader särskilt på händer kär vän gacal, gacalle och fötter gacalnimo f släktskap, släktband, gabaahiir m obebodd plats, öken blodsband qaraabanimo, gacaltooyo gabadh / gabar f gabdho flicka, dotter gacan 0 m radie inan Gacanka Cadmeed Adenviken gabagabo f slut, avslutning, gacanta u haatiyaa vinkar till slutsats, konklusion xiritaan, ngn dhammaad kubbadda gacanta volleyboll, gabal 1 m gobol stycke, bit, del cad, in, handboll jab, jeex, qaar, qayb gacanꞏdhaafaa ingriper, lägger gabalꞏgabal bit för bit qayb qayb, sig i cad cad gacan 1 m (havs)vik gabal 2 → gobol gacan 6 f gacmo 1. hand; 2. handtag gabalꞏdaye s solros gacan 2 m gacanno kanal gabalꞏdhac m solnedgång gacan ku siiyaa ger någon ett gaban 1 m kille, grabb handtag, hjälper någon gabar / gabadh f gabdho flicka, dotter gacan 3 m halvö gabadh gacan 5 m (elefant)snabel gabareyꞏmaanyo f sjöjungfru gacanꞏkuꞏdhiigle m mashiidiye, dilaa gabar.maanyo gacanꞏqaad m handslag, hälsning gabay m dikt, poesi maanso, shicir gacanꞏqaadaa v 1. skakar hand, gabayaa m diktare, poet gabyaa hälsar; 2. tar till knytnävarna, gabayaa v reciterar en dikt börjar slåss; 3. kommer överens gabbaad m skydd, skyddande plats om ersättning för skada gabbal 1 m dagsljus gacanꞏqabsi m 1. faraqabsi; 2. gabbalday m → gabbaldaye tilmaan◦bixiye gabbaldaye m solros gacanꞏtir m handduk shukumaan, gabbalꞏdhac m solnedgång casarliiq, tuwaal gabbalgaab gacanꞏyare m assistent, medhjälpare gabbalꞏgaab m solnedgång casarliiq, kaaliye, hoosjooge gabbaldhac gadaa tr 1. köper och säljer, handlar gaboobaa intr gabowdaa, inf. gaboobi blir med ngt; 2. gömmer; 3. förstör gammal, åldras sii gadaa säljer gabow m ålderdom gabownimo, soo gadaa köper duqnimo, waayeelnimo gadaal f 1. baksida; 2. [prep] gacaliso f älskling, älskad person, bakom; 3. [adv] bakom, efteråt, kär vän senare; 4. ändelse, suffix 1.

70 dabo; 3. dambe koonfurꞏgalbeed sydväst gadaashiis, gadaasheed, galbeed ah västlig gadaashood bakom honom, galley 1 f majs gellay, sabuul, arab‐bikhi henne, den, det, dem galmo f samlag, sexuellt umgänge, gaddisan → geddisan sex galmood, dhawmo, wasmo, gade m försäljare iskutag, isutag gadh / gar 1 m 1. skägg; 2. kind galoof m ett hondjur som inte gadhfeedh f garfeer 0%, garfeedh 0% kam shanlo längre ger mjölk Gadiid m namn galool m akacia qudhac/qurac gado imp → gataa galti 1 m gadood m 1. ilska, vrede, raseri, galti 2 f koll badow, reer‐baadiye ursinne; 2. indignation; 3. gam'aa intr somnar uppror gama'daa → gam'aa gaduudan adj gaduudnaa röd, rödbrun, gamaa gantaa skjuter, kastar [ett brun casaan, guduudan spjut] gaf → gef gambaleel m ringklocka jaras gafaa 1. tar fel, gör fel, har fel; 2. gambar gamber / gambadh m -ro missar, kommer för sent til ngt pall galꞏwaraaqeed m kuvert gambi gembi gal 1 m galal damm, pöl gambo 2 f tiocentsmynt kumi gal 2 m 1. säck; 2. påslakan, örngott; gammaan 1 m koll hovdjur, hästdjur 3. etui; 4. kuvert; 5. pärm, ganaax m böter xaal, yake, xumayn, mapp eedsiis, ciqaab, takhsiir galaa intr inf. geli 1. går in, kommer in; ganaaxan adj bötfälld 2. begår ganac 1 m 1. bukspottkörtel; 2. sida galaas 1 m pe. gilaas (tidigt lån, därför är en. ganac 2 f 1. pris; 2. handel, glass, mindre sannolikt) 1. försäljning; 3. varor beec, ganacsi (dricks)glas; 2. (plåt)mugg 1. ganacsade m koll. ganacsato handlare, quraarad; 2. aargalaan köpman galaas 2 m en. glass glasögon ookiyaale ganacsi m handel, affärer tijaaro galaas 3 m en. class (?) 1. (skol)klass; 2. ganacsiga addoonta slavhandel årskurs; 3. klassrum fasal ganacsiꞏdhac m ekonomisk galab f galbo eftermiddag, tidig kväll nedgång, lågkonjunktur, kris, galabsadaa v -sataa förtjänar depression galbeed m väst, väster qorraxdhac ganbi gembi Galbeedka Soomaaliyeed den gantaa pr 3 sg f → gamaa västra delen av det somaliska orådet på gantaal 1 m 1. raket, missil, torped, AFrikas Horn, i praktiken Ogaden projektil; 2. satellit sayruukh

71 gantaalaa slungar, kastar garac m oäkting, utomäktenskapligt gar / gadh 1 m 1. skägg; 2. kind barn gar 2 f rättvisa garafaati slips garaabaa {u g.} tycker synd om ngn, garan m linne, undertröja, t‐shirt känner medkänsla med ngn, garas m en typ av träd med ätbara frukter visar medkänsla med ngn garasho f förståelse, förstånd, garaac m knackning, bankning, visdom, medvetenhet, dunkning, slag, smäll omdöme fahan, ogaal garaacaa v 1. slår, bankar, garataa pr 3 sg f → gartaa misshandlar; 2. knackar [på garawaati m slips garafaati, taay dörren]; 3. slår garbaꞏsaar f sjal, scarf garab‐saar, [telefonnummer]; 4. hugger shaal [med yxa] garbasaartaa v garbasaarataa bär en sjal isugu garaacaa vispar samman över axlarna garaacan adj garaacnaa slagen, gareeyaa tr gör, utför Används som misshandlad utfyllnadsverb tillsammans med substantiv garaacid f slag, knackning av främmande ursprung. garaacis m stryk, misshandel telefoon gareeyaa ringer, garaad 1 m 1. förstånd, förnuft, telefonerar intelligens, vishet jeeg gareeyaa kontrollerar, garaaf m graf checkar garaaf jiitimeed 0 stapeldiagram garfeedh f gadhfeedh garaafe m it. caraffa krus, bringare, garfeer f gadhfeedh tillbringar, karaff jeeg gargaar m gergaar hjälp (i fara och nöd) garaamme m gargaarsimo, caawimo, macaawino, garaan m gram kaalmo, taageero garaash m 1. bilverkstad; 2. garage gargaar degdeg ah första garab m garbo 1. axel, skuldra; 2. hjälpen, akutmottagning, vinge; 3. stöd, hjälp, support ambulans qarqar gargaaraa hjälper caawiyaa, taageeraa, garabꞏdhigaa placerar ngt vid sidan kaalmeeyaa av ngt, jämför ngt med ngt u gargaaraa hjälper ngn is garabꞏdhigaa jämför, placerar gargaarsadaa gargaarsataa får hjälp av sida vid sida is.barbar.dhigaa, ngn, tar hjälp av ngn is.dhinac.dhigaa gargaarto f sjuksköterska kalkaaliso garabꞏgal m stöd, hjälp, support gargariir m vibrationer, vibrering garabꞏgalaa stödjer, hjälper, ställer gargariiraa intr vibrerar, darrar, upp för ngn skakar, skälver gariiraa

72 garhaye ledare hoggaamiye gashan part klädd (i), som har på sig gariir m vibration, skakning jarayn, labisan dhic, dhicid gashay pr 3 sg f → galaa gariir 0 vibration gashtaa gashataa tar på sig, klär på gariiraa intr skakar, skälver, sig gashadaa vibrerar gargariiraa gasiirad f ar. jaziira ö garoob m 1. frånskild kvinna; 2. gataa tr gadataa, imp. gado köper och änka kvinna som inte längre har någon säljer för egen vinning make sii gataa säljer (för egen garoon m en. ground 1. fält, plan; 2. räkning, för egen vinning) lekplats, fotbollsplan, flygplats soo gataa köper (åt sig själv) garoonka dayuuradaha flygplats gate m köpare garoonka diyaaradaha gawaadhi / gawaari f koll sg. gaadhi / dayuuradaha flygplats gaari bilar, lastbilar garoonka kubbadda fotbollsplan gawaari / gawaadhi f koll sg. gaari / garoonka cayaaraha idrottsplats, gaadhi bilar, lastbilar stadion gawrac m slakt gawricis, birayn garoonka kubbadda cagta gayi [T] → geyi fotbollsplan gebaꞏgebo f avslutning, garoor m sur mjölk, filmjölk sammanfattning, garooraa [mjölk] surnar uppsummering, slutsats(er) garooriyaa låter [mjölk] surna gabagabo, gebogebo Garoowe [stad i nordöstra Somalia] gebi ahaan i allmänhet, garsoor m rättvisa, rättskipning, generellt rättsväsende gedaad → gadood garsoore m lagman, domare, geddisan gaddisan adj 1. upp och jurymedlem ner; 2. olika baddalan gartaa tr garataa 1. vet, är medveten kala geddisan olika om; 2. förstår, inser; 3. känner geed 1 m geedo -ha träd, växt till, känner igen geedo 3 pl vegetation, växtlighet iska gartaa känner geedo 4 pl örter, kryddor garweyn s hacka geeddi 1 m 1. karavan; 2. resa; 3. garyaqaan jurist, advokat migration gasac m (konserv)burk qasac, qasacad geeddi 2 m tunn tråd som används för att gashaa pr 3 sg f → galaa väva packsadlar, stora kamelmattor etc. gashadaa gashataa 1. tar på (sig), klär Geeddi 3 m namn på (sig); 2. stoppar in; 3. geeddiꞏsocod m process investerar geel m koll best.sg. geela kameler

73 geelꞏjir m geeljire kväll, natt en av de fyra geelꞏjire m kamelförare sextimmarsperioder som infaller mellan geelley f koll kamelägare, middag eller midnatt och soluppgången kamelförare resp. solnedgången geenyo f sto, märr buraaqo gelin dambe 1. eftermiddag; 2. geerash m garage natt tiden från kl. 12 till kl. 6 geeri f död, bortgång dhimasho, wed gelin hore 1. förmiddag; 2. kväll geeriyoodaa / geeryoodaa intr tiden från kl. 6 till kl. 12 geeriyootaa avlider, går bort, dör geliyaa placerar inuti, för in, sätt in geeryoodaa i geeskiisa, geeskeeda, geeskooda gelyo [prep] längs, bredvid genbi gembi afarꞏgees leh fyrkantig geri m giraff gees 0 hörn geyi gayi, giyi m land, mark, jord, gees 1 m geeso 1. horn, spets; 2. värld dal, dhul, arlo antenn, spröt; 2. xagal, koone iskuꞏgeyn f addition, plus Geeska Afrika Afrikas horn gidaad → gadood gees 3 f/m sida, riktning, håll dhinac, gidaar m ar. vägg, mur derbi hareer, daraf, dacal giddi m helhet gees 2 m hörn, vinkel giddigood alla geesi m modig person, hjälte giigsan part spänd, stram, åtsittande, geesi ah hjälte‐, modig åtsmitande, tajt gigtaran, giijisan geesinnimo f mod, tapperhet giir m 1. mörkgrå färg; 2. fläckig geesiyad f hjältinna färg, flammig färg geeyaa bär, för, transporterar, tar gilgilo imp → gilgishaa med sig gilgishaa gilgilataa gör uppror, sätter isu geeyaa summerar, adderar sig upp emot ngn, revolterar [två tal med varandra], räknar girgire m spis burjike, burjiko, birjike, samman isku daraa birjiko, barjiko u geeyaa 1. levererar; 2. [mat.] giyi → geyi adderar [ett tal till ett annat] go' m best. go'a, pl. go'yaal 1. del, portion, gef gaf m fel, misstag khalad stycke; 2. tygstycke, lakan, gefaa v gör fel, missar gafaa täcke 1. qayb; 2. maro geftin m kant go'aa 1 tr 1. skär av, hugger av; 2. gegi f 1. öppen plats, öppen yta, avbryter [ngn som talar] fält; 2. idrottsplats garoon go'aa 2 intr går av, går sönder gegida ciyaaraha idrottsplats go'aa 3 intr dör, avlider gelin 1 m förmiddag, eftermiddag, go'aamiyaa v beslutar, fattar beslut

74 go'aan m go'aammo beslut; 2. [jur.] möte, konferens, diskussion dom 2. xukun gole m 1. mötesplats, möteslokal; 2. go'aan gaaraa fattar ett beslut råd, kommitté, församling, go’aan qaataa fullmäktige go'aansadaa v go'aansataa bestämmer golaha wasiirrada ministerråd sig golxo f framåtböjning go'an part go'naa 1. avskuren, goob f 1. cirkel; 2. yta, torg, arena, frånkopplad; 2. exakt, precis; 3. ställe, plats beslutad goobaa letar, söker raadiyaa go'yaal pl → go' goobaabin f cirkel, ring gobannimaꞏdoon m 1. goobbo f puckel tuur befrielserörelse, goobꞏjoog närvarande, deltagare, självständighetsrörelse; 2. betraktare, (ögon)vittne frihetskämpe, goobo f 1. cirkel; 2. omkrets 1. självständighetskämpe daairo; 2. goobaabin gobannimaꞏdoonis s befrielse, goodir m antilop, kudu biciid, diirdiir självständiggörelse, googarad f kjol goonno självständighetssträvanden gool f 1. lejonhona; 2. fet gobannimo f frihet, självständighet kamelhona xornimo, madaxbanaani gool m [T] 1. syfte, avsikt; 2. mål [i gobol 1 m gabal avdelning, provins, sport]; 3. fet kamelhane, region, områđe boskap 2. yool gobol 2 → gabal xarriiqda goolka mållinje saddex god ah tresiffrig goolꞏhaye m [T] målvakt gool.wale godka quraanyada myrstack goolꞏwale m [T] målvakt gool.haye god 0 m siffra goome m 1. gummi, plast; 2. god m godad 1. hål, grop; 2. håla radergummi caag, rabar booraan, hog gooni f 1. avskildhet, ensamhet; 2. godaa tr böjer ngt särskilt, ngt speciell godan adj böjd gooni ah 1. separat, skild, godin f yxa faas, gudin, masaar ensam; 2. särskild, speciell tiro saddexꞏgodle ah tresiffrigt gooniyaa är ensam tal goonni → gooni godnaan f krokighet, böjdhet goonno f it. gonna kjol googarad godniin m 1. böjning; 2. grävning goor f num. (laba) goor 1. tid, tillfälle, goglaa gogoshaa 1. breder ut; 2. tidpunkt, tidsperiod; 2. gång; 3. bäddar [säng] fall gogol f goglo 1. matta, madrass; 2. goor kale igen, en gång till

75 goortiiba 1. [konj] så snart; 2. goray m strutshane haldhaa genast, direkt markiiba gorgor m gam, örn had iyo goor alltid, hela tiden, gorof 1 m skål av trä för mjölkning varje gång had iyo jeer, mar walba goror m näsblod sangoror goor dambe sent gororaa intr blöder näsblod goor dhow snart goroyo / gorayo f 1. struts; 2. goor hore 1. tidigt, tidigare; 2. strutshona före gowrac m slakt goor walba varje gång, hela gowracaa tr slaktar, skär halsen av tiden, ständigt qalaa goorays / goorayso f klocka saacad gowracan part slaktad, som fått goorma ? när ? goortee, hadma, marma, halsen avskuren shirma gows m gowso -ha kindtand goormaad ? ← goorma aad goyn f skörd goormaan ? ← goorma aan kalaꞏgoyn f subtraktion, minus goormaannu ? ← goorma aannu goysaa pr 3 sg f → gooyaa goormay ? ← goorma ay xaammil m graviditet goormaydin ? ← goorma aydin gu' Gu' s def. guga (gu'ga 8%) vår, goormaynu ? ← goorma aynu regnperiod april till juni goormuu ? ← goorma uu gubaa tr bränner, sätter eld på ngt, goortee ? när ? goorma ? eldar upp, kremerar goortiiba 1. [konj] så snart; 2. guban adj bränd genast, direkt markiiba gubasho f eld, brand goosaar f 1. kryddning, dressing, biyo ku gubasho skållning sås; 2. sallad, efterrätt koosaar gubtaa gubataa bränner sig, blir goosaaraa smaksätter, kryddar bränd goosarad koosarad f 1. en klase gud f mandelträd med dadlar; 2. en 25 kilos säck gudaa v 1. skär av, skär bort; 2. med dadlar omskär; 3. ersätter, gottgör, gooso imp → goostaa kompenserar; 4. reser om goostaa tr goosataa 1. skär loss, natten plockar [frukt]; 2. förtjänar; 3. gudahiisa, gudaheeda, beslutar [till egen fördel] gudahooda [postposition] 1. gooyaa tr goysaa 1. skär (av); 2. inom; 2. på [en viss tid] → gude skördar gudan adj omskuren geed gooyaa fäller ett träd gudataa pr 3 sg f → gutaa ka gooyaa substraherar, drar gudbaa v gudubtaa {u g.} går över, ifrån, drar av ka jaraa passerar {till}, går vidare {till}

76 baasaa, dhaafaa guduudane m lodjur jiifaa ku gudbaa hindrar guduudo imp → guduutaa imtixaan gudbaa klarar ett prov, guduutaa guduudataa; imp. guduudo blir blir godkänd på ett prov rödbrun waddo gudbaa går över en väg, gugac m åska gata gugac imp gugcaa gudbiyaa tr räcker över, lämnar gugcaa intr gugucdaa/gugacdaa åskar, över, ger; 2. överför, dundrar onkodaa vidarebefordrar, förmedlar, guguc m gugac åska onkod/unkad leder [t.ex. elekticitet] guguc imp gugcaa gudbiye m 1. ledare [av el]; 2. gujis m u‐båt sändare [av (radio)signal] gujiyaa slår, trycker gujeeyaa aruuriye guluub m pl. guluubyo (guluubbo) gudboon adj lämplig glödlampa gudboonaan f lämplighet gumbur f gunbur 1. kulle, mindre berg; gudcur m mörker mugdi 2. pyramid guddi m råd, kommitté, gumeeyaa tr tyranniserar, kommission förtrycker, kolonialiserar guddoomaa tr guddoontaa får, mottar gumeysi m kolonialism, guddoomiso f ordförande imperialism guddoomiye m guddoonshe ordförande gummuc m kula ammunition madaxweyne gummud m stump av amputerat ben eller guddoon m 1. dom, utslag, beslut, arm resolution; 2. råd, kommitté gun 1 f botten guddoontaa → guddoomaa gun 2 f människor med lägre social gude m insida, det inre status/ställning sab gudihiisa, gudeheeda, gudohooda gunaanad m 1. epilog, eftertext, inuti den, det, dem sammanfattning; 2. läsning ur Gudiga Amniga Säkerhetsrådet koranen vid någons dödsbädd gudin f yxa faas, godin, masaar gunaanadaa sammanfattar, gudniin m omskärelse konkluderar; 2. läser ur gudo f pl t 1. insida; 2. [prep] i, inuti koranen vid någons dödsbädd fiise gudub ah transitvisum gunaanadan adj 1. sammanfattad; 2. gudub ah diagonal som fått koranen läst vid sin iskuꞏgudub m hinder dödsbädd gudubtaa pr 3 sg f → gudbaa gundho f botten, grund, bas guduud m röd färg casaan guntaa gunuddaa knyter (fast) guduudan adj guduudnaa röd guntan part knuten

77 gunud f knut guud 3 adj allmän, vanlig, offentlig gunuddaa pr 3 sg f → guntaa guuhaad f uppförande gur f [T] 1. vänster hand; 2. guul 1 m 1. övernattning ute med förolämpning djur på bete; 2. hot guraa 1 intr [T] blir torr, torkar, sinar guul 2 f seger, framgång, triumf guraa / gudhaa 2 tr 1. flyttar (ngt guulaystaa v guulaysataa 1. har från en plats till en annan); 2. framgång, lyckas; 2. vinner, plockar upp, samlar ihop; 3. segrar packar (ihop) ururiyaa, aruuriyaa, ka guulaystaa segrar över ngn, gurbiyaa övervinner ngn, besegrar ngn gurbood m koll små barn carruur, ku guulaystaa lyckas med ngt ciyaal guulꞏdarraysasho f nederlag, förlust gure m skopa, slev Guuleed m namn gurguurtaa gurguurataa kryper guulguul m hot xamaartaa guulguulaa hotar guri m guryo -ha hus aqal, hooy guulꞏwade m 1. segrare; 2. guri agoomeed barnhem milisman, hemvärnsman guriꞏjoogto f hemmafru guumays / guumeys 1 m uggla gurmadaa v gurmataa skickar hjälp i guur m äktenskap, giftermål, en nödsituation bröllop guursad, aroos guro f 1. sadel, sittplats på guur kale omgifte lastkamel; 2. topp [på berg, guuraa v flyttar träd etc.] guurid f 1. flytt; 2. migration guuris, guro imp → gurtaa guuritaan gurran adj vänsterhänt guuriyaa tr 1. flyttar ngt; 2. gurranaan f vänsterhänthet kopierar, skriver av ngt; 3. gurxan m djurläte, vrål, rytande arrangerar ett giftermål, gifter gutturalt, från hund, lejon etc. bort ngn gus m penis guursadaa tr guursataa gifter sig med gutaa gudataa, imp. gudo 1. utför [t.ex. ngn en order]; 2. gengäldar [t.ex. en guursadaa mar kale gifter om tjänst] sig fikrad guud begrepp guuto f 1. brigad, bataljon; 2. grupp xogꞏhaye guud guux m 1. vrål, rytande; 2. oväsen generalsekreterare guuxaa intr vrålar, ryter guud 1 m yta ha yeeshee → hase yeeshee guud 2 m 1. man [på häst]; 2. långt ha 1 partikel inte [i imperativ] hår ha 3 → haa

78 haa interj ja habar 2 f gammal kvinna, gumma, haad 1 m stor fågel mor haad 2 f koll fåglar baalalay habar 1 m lock dhiil haadaa flyger duulaa habarꞏdugaag m (f) koll vilda djur haadiyaa 1. rensar, ansar; 2. fläktar; habarꞏwadaag f koll kusiner barn vars 3. leder ngn vilse, gör ngn mödrar är systrar förvirrad haatiyaa habarꞏyar f moster waa haagaag okej habay imp → habyaa haajiraa intr flyttar habaysan part organiserad, haan 1 m haanan 1. strupe, hals; 2. välordnad, systematisk behållare, kärl, flaska 2. är mindre i hannaan leh storlek och används för mjölk habboon [ku] lämplig, passande haan 2 f haamo behållare, kärl, tank, [för/till] cistern Habboon f namn haar 2 f ärr habeed smuts och jord på kamelens bakben haasaawe 1 m konversation, habeen m natt, kväll den mörka delen av pratstund dygnet haasaawe 2 m flirt habeen dambe i morgon kväll, i ilaa iyo haatan hittills morgon natt haatiyaa / haadiyaa intr 1. vinkar; 2. Habeen wanaagsan! God natt! bedrar 2. khayaamaa habeen hore igår natt, natten till gacanta u haatiyaa vinkar till igår, i förrgår kväll ngn habeenꞏbadh / habeenꞏbar m hab 1 m habab sätt, ordning, metod, midnatt saqdhexe system nidaam, qaab habeennimo f 1. natt; 2. nattmörker hab kasta hur som helst habeeno f närsynthet hab 2 f kram haanyo, habsiin habeeyaa tr ordnar, planerar, habaabaa går vilse, kommer vilse organiserar, systematiserar, habaabiyaa tr visar ngn fel väg, sorterar leder ngn vilse meel xun u horseed hablo f pl t flickor habaar m förbannelse, svordom habsaamaa kommer för sent asmo, aweyti daahaa habaaraa tr förbannar ngn, habsaantaa pr 3 sg f → habsaamaa nedkallar en förbannelse över habsadaa habsataa kollapsar ngn, svär över ngn had f 1. tid; 2. död 2. hed, wad habaas m damm bus, boor, firo hadda nu, just nu, genast, habaasiyaa v dammar, rör upp direkt damm haddii kale annars, i annat fall

79 had dhow snart hadhuudh / haruur m 1. hirs, durra, had iyo goor alltid, hela tiden, sockerdurra; 2. majs varje gång had iyo jeer, mar walba hadiyad f present, gåva hibo had iyo jeer alltid, hela tiden hadlaa hadashaa talar, pratar, had iyo goor, mar kasta samtalar hadaf m 1. syfte, målsättning, mål; la hadlaa pratar, samtalar med 2. misstag, misslyckande ngn ulajeeddo, ujeedo, muhiimad wada hadlaa samtalar, hadal m prat, tal, samtal, uttryck diskuterar, överlägger, khudbad förhandlar wadaꞏhadal m samtal, wadaꞏhadlaa förhandlar, diskussion, förhandling samtalar hadal badan pratsam, pratsjuk, hafiyaa tr 1. dränker; 2. tar maten tjatig från värmen innan den är hadalꞏqoraal m protokoll färdig hadashaa pr 3 sg f → hadlaa hafo imp → haftaa hadba nu, genast haddaba, immika, haftaa hafataa, imp. hafo 1. sjunker, imminka, amminka drunknar; 2. kvävs hadda → had hagaa tr [T] leder [en blind], visar haddaan kontr om + jag / vi ← haddii vägen, lotsar, dirigerar aan hagaag 1 m form, utseende 2. fiican, haddaannu kontr om + vi ← haddii hagaagsan aannu waa hagaag! okej! waa yahay! haddaba 1 nu, genast hadba hagaagaa 1. går rakt fram; 2. hadday ← haddii ay uppför sig väl; 3. ordnar sig, haddii konj 1. om, ifall; 2. [efter blir bra, går bra uppmaning] annars hagaagsan adj riktig, korrekt, hadh m har hadhad skugga hoos ordentlig, i god ordning hadh leh m skuggig hoos leh nidaamsan hadhaa 1 m hagaajin f lagning, korrigering, kasoo hadhaa stannar kvar, reglering hagaagis, wanaajin blir kvar, återstår, blir över hagaajiyaa 1. ordnar, organiserar; haraa 2. städar; 3. rättar till, lagar, hadhkii ka cararaa idiom är feg [eg. reparerar, förbättrar flyr från sin egen skugga] samayeeyaa, dayactiraa hadhow kontr senare, snart hadhowto dib u hagaajiyaa reparerar dib u ← had dhow saxaa hadhowto senare, snart hadhow isku hagaajiyaa anpassa, justera

80 isku toosiyaa haldhaa m -yo strutshane goray hagaajiye m 1. reparatör; 2. haleelaa haleeshaa 1. hinner, hinner korrekturläsare fram; 2. når, når fram hagar f försumlighet, slarv, lättja, halgaadaa kastar underlåtenhet (att ta sitt ansvar halgamaa kämpar dadaalaa eller att hjälpa ngn) hagardaamo, halgan 1 m kamp, strid kifaax khayaano, xoogdhabiil; dhagar halgantaa pr 3 sg f → halgamaa haghagaajin f redigering halis f fara, risk khatar haghagaajiyaa redigerar halis ah farlig khatar ah haghagaajiye m redaktör halisꞏgeliyaa tr riskerar ngt, utsätter hakad m -yo 1. paus; 2. komma, ngn för fara kommatecken halka 1. här; 2. [vid jämförelse] hakadaa intr tar en paus, gör medan uppehåll halkaa där, dit hakadꞏdhibicle m semikolon halkaan 1 ← halka aan hakiyaa v 1. stoppar, hindrar; 2. gör halkaas där, dit halkaa, halkeer, en paus, tar en paus meeshaas halkoo där halkan här hal 1 m 1. en, en enda, samma; 2. halkay kontr ← halka ay etta halkee var, vart meeshee, xaggee hal 2 m ställe, plats halkeer där borta halkaa, halkaas hal 4 f kamelhona halꞏxiraale gåta, rebus, korsord halkii 1 1. varje; 2. den/det enda halxidhaale halkaas där, dit halkaa, halkeer, hamaansadaa intr hamaansataa gäspar meeshaas hamaansi m gäspning halkan här hamaansiyaa gäspar halkee var, vart meeshee, xaggee hambalyayn f gratulering, halkeer där borta halkaa, halkaas gratulation tahniyad halka 1. här; 2. [vid jämförelse] hambalyeeyaa gratulerar, medan lyckönskar halkaa där, dit hambalyeeye m gratulant hal mar på en gång, vid ett och hambalyo f gratulation tahniyad samma tillfälle hambo f (mat)rester haraa cunto, citin halaagaa tr förstör, fördärvar, hammad f önskan, ambition ödelägger, tillintetgör, förintar hammad badan ambitiös halaq m 1. reptil; 2. orm 2. mas han m stolthet, ambition qab, niyo, halbeeg enhet, måttsenhet sumcad, islaweyni halbowle m artär, pulsåder hangaraarac m tusenfoting

81 hanqaraac, farabadane av skinn hangaraare m tusenfoting haram m pyramid hangaralle m skorpion dib.qallooc, haramcad m haramacad, haramcas panter, harraan, hanraar leopard, gepard shabeel hangool m en käpp med två hakar som haramcas m → haramcad används av nomader vid arbete med haran m ar. xaram förbjuden, tabu något boskap orent, något syndigt, synd hanjabaa v {u h.} hotar {ngn}, utgör Harar ett hot {mot någon} hareer f 1. sida, hörn; 2. [i pl.] hanjabaad f hot omgivning 1. gees, daraf; 2. hannaan m stil, form, sätt, utseende, nawaaxi mönster, modell, system hareerihiisa, hareeraheeda, hannaaniyaa v ordnar, organiserar hareerahooda [prep] runt om hannaansho s ordning, system den, det, dem hanti f kapital, förmögenhet, hareereeyaa tr omger, omringar, tillgång, egendom, rikedom belägrar go' doomiyaa, goobo geliyaa maal, milkiyad hareeyaa tr skuggar, placerar ngt i hantiꞏgoosato f koll kapitalister skugga hantiꞏgoosi m 1. kapitalism; 2. hargab m förkylning, influensa kapitalist duray, ifilo hantiꞏgoosi ah kapitalistisk hargab ayaa i haya jag är förkyld raasumaali ah hargab buu qabaa han har en hantiꞏgooste m kapitalist förkylning hanuuniye m andlig ledare, politisk hargabaa intr blir förkyld, förkyler ledare sig hanweyn ambitiös hargabsan part förkyld har / hadh m harar / hadhadh skugga Hargeysa huvudstad i Somaliland hoos, hoosiis hargo pl → harag har leh skuggig harimo f lunch haraa 1 intr stannar kvar, blir kvar, haro s sjö, damm balli weyn, kal, war återstår, blir över hadhaa, joogaa harqaan m sharqaan 2%, kharqaan 0% symaskin ugu haraa dawaar haraa / hadhaa 2 m 1. rest, återstod; harqaanle m skräddare kharqaale, 2. [mat.] differens baaqi, hambo dawaarle haraa burbur ruiner harqaanley f sömmerska harag m pl. hargo -ha skinn, läder, harqadda barkinta örngott djurhud maqaar, diir harraad m törst oon harag ah läder‐, skinn, av läder, harraadaa intr blir törstig, är törstig

82 harraadan harraadnaa törstig organ; 2. firma, företag harraadsan wakaalad, waax harraadsan törstig harraadan hayaa tr haysaa, inf. hayn har, håller, harsadaa / hadhsadaa intr harsataa / behåller hadhsataa skyddar sig mot solen, hargab ayaa i haya jag är förkyld tar skydd i skuggan hayaan m lång, svår resa haruur / hadhuudh m mass durra lat. hayaay f 1. rop på hjälp; 2. [interj.] sorghum meseggo, arabbikhi hjälp! hase ahaatee trots att, fastän hase haybad f prestige, anseende, yeeshee, inkastoo karisma, auktoritet burhaan, haseꞏyeeshee däremot, dock, men, burji sharaf, martabad, fast, fastän hayeeshee, hase ahaatee, haye interj 1. okej, bra; 2. ja; 3. hallå, inkastoo hej; 4. hur är läget? hawd m skog, jungel kayn, duur, jiq hayl m kardemumma haween 1 m koll kvinnor dumar haystaa haysataa 1. har (i handen), haweenay f kvinna håller, äger; 2. håller på med Haweeya / Haweeyo f namn ngt hawl 1 m 1. begravning; 2. hebel hebel betalning, ersättning hed f död had, wad hawl 2 f arbete, aktivitet, hee interj ja (jag lyssnar) sägs av en ansträngning person som befinner sig i närheten av den hawl la' arbetslös som tilltalar hen hawlꞏla'aan arbetslöshet heegan beredd, redo hawlaa arbetar, jobbar, är sysselsatt taliyaha heeganka jourhavande hawlꞏgab m pension befäl hawlꞏgab m 1. pension, heehaabaa svävar, svajar, fladdrar pensionering; 2. oförmåga att heel m omgivning, område utföra en aktivitet heenseeyaa tr sadlar hawlꞏgabaa pensioneras, bli heer m heerar nivå, grad, klass, pensionär status, standard hawlꞏgabe pensionär heerka nolosha hawlꞏgeliyaa tr genomför, utför levnadsstandard hawlꞏyar adj lätt, enkel hees f (m) sång hawo f 1. luft; 2. väder; 3. dröm, hees qaadaa sjunger en sång önskan, ambition jawi, cimilo heesaa 1 v sjunger saadaasha hawada heesaa 2 m sångare väderprognos helaa tr 1. hittar, upptäcker, stöter hay'ad f 1. organisation, institution, på; 2. skaffar; 3. får, erhåller 4.

83 uppnår, förtjänar; 5. vinner hilibꞏcun m köttätare ka helaa 1. uppskattar, tycker hilible m 1. slaktare, kötthandlare; om, gillar; 2. får, erhåller, 2. köttaffär, slakteributik, utvinner ngt ur/från ngt u charkuteri bogaa hillaac m blixt helikobtar m helikopter hillaacaa intr blixtrar heshiis m överenskommelse, avtal hilmaamaa / halmaamaa tr hilmaantaa mucahado / mucaahado, caqdi glömmer, blandar samman heshiis nabadeed fredsavtal halmaamaa, illaawaa heshiisiin f medling, förlikning Hilowle m namn dhexdhexaadin himilo f 1. målsättning, syfte, heshiisiiyaa v medlar strävan; 2. politik qasdi, muraad dhexdhexaadiyaa hindhisaa intr nyser heshiiyaa v blir sams, blir eniga, hindhiso f nysning kommer överens, försonas Hindi m indier ku heshiiyaa kommer överens Hindi f koll indier om ngt hindisaa planerar, föreslår, la heshiiyaa kommer överens uppfinner, konstruerar, skapar, med ngn designar heyl m kardemumma hindise m 1. förslag, idé; 2. Hibo f namn uppfinnare, initiativtagare hibo f 1. present, gåva; 2. Badweynta Hindiya Indiska begåvning, talang hadiyad oceanen hidde m sed, tradition, kultur hir 1 m 1. våg; 2. tidvatten mawjad higgaad / hingaad f 1. stavning; 2. hir 2 m våg stavelse; 3. ljudning hir 3 f higgo / hingo f hicka hirar pl. → hir 1 u hiiliyaa försvarar, stödjer, hirgelin f genomförande, stöttar, tar ngns parti, tar parti realisering, implementering för ngn hirgeliyaa genomför, verkställer, hijra f det år som ligger till grund för den tillämpar, implementerar islamiska kalendern; år 622 då Muhammad hishiis → heshiis flydde från Mecka till Medina hishiiyaa → heshiiyaa hijro f utvandring, migrering, hiyiꞏkac m upphetsning, migration känslosamhet hawa.kac niyad.kac hilib m hilbo kött cad niya.kac warshadda hilibka slakteri hiyiꞏkacaa intr .kacdaa, inf. .kici blir hilib doofaar fläskkött, griskött upphetsad, blir känslosam

84 hawakacaa, niyadkacaa, niyakacaa hoostiisa, hoosteeda, hoostooda hiyiꞏkiciyaa tr väcker ngns känslor, under den, det, dem gör ngn orolig hoos u akhriyaa läser tyst hiyiwaale m längtan hoos 1 m skugga hadh/har hobbobboro / hoonbobboro f delfin hoos ah skuggig hoonbaro, khoobar hoos 2 f 1. undersida, underdel, hodan hodon m rik person taajir nederdel; 2. söder, syd; 3. hodannimo / hodantinnimo [prep] under; 4. [adv] ner, nere, hodonnimo, hodontinnimo f nedanför, under; 5. [adv] lågt, rikedom hodantooyo med låg röst hodmaa hodantaa / hodontaa blir rik, blir ku hoos nedanför, nertill förmögen hoose adj undre, nedre, lägre, låg, hodon hodan kort; 2. låg, tyst Hodon f namn dowladda hoose hog m/f hål god kommunstyrelse, kommun hogatus m illustration dugsi hoose ≈ lågstadiet, hoggaamin f ledning, ledarskap grundskolans tidigare år maamulid dugsi hoose/dhexe grundskola hoggaamiyaa tr leder xagga hoose nertill, nere hoggaamiye m ledare hoggaanshe hooseeyaa befinner sig nertill, hoggaansan adj lydig, undergiven undertill, är låg holac m flamma ka hooseeyaa befinner sig holacdaa pr 3 sg f → holcaa nedanför, under något holcaa v holacdaa flammar, brinner, hooseeye 0 m nämnare lyser hoosh 1 m rån, stöld, snatteri boob hooddeyn ! interj kom in! hoosh 2 kidnappning hooddi interj är det någon där?, kan hooy interj ja (jag lyssnar) sägs av en jag komma in? innan man går in man som befinner sig på ett visst avstånd någonstans från den som ropar till honom hooddi ma leh ! kom inte in! hooy m hem, trygg plats minan, rug hool m hall, lokal, aula lagu noolaado hoombaro / hoonbaro f delfin hooyo f mor, mamma hobbobboro, khoobar dalka hooyo fosterland, hoon m pl. hoonan en. horn tuta fädernesland, hemland hoonbaro / hoombaro f delfin hooyonnimo f mödraskap hobbobboro, khoobar hor f framsida, framdel hoor m hoorar 1. droppar; 2. regn; 3. hortiisa, horteeda, hortooda tårar; 4. [kem.] vätska före den, det, de

85 horta dalalka warshadaha ku ka soo hor jeedaa tr motsäger horumaray industriländer, i‐ ngt, motsätter sig ngt länder inta ... ka hor + neg. verb innan waddan horumaray ett utvecklat ka hor före land ugu hor först horumarin f utveckling horay f 1. framsida; 2. [adv] horumariyaa utvecklar, förbättrar tidigare, förut 2. hore horyaal m 1. ledare, ordförande; 2. hordhac m inledning, introduktion [inom idrott] mästare arar, gogol, gogoldhig, horudhac horyaale m preposition hore adj 1. föregående, tidigare, före horyaalnimo f 1. ledarskap, detta; 2. tidigt, genast ordförandeskap; 2. [inom goor hore 1. tidigt, tidigare; 2. idrott] mästerskap [avs. före utmärkelse] marka hore först hoy m hem xagga hore framtill, längst fram, hoyaad m nattlogi, övernattning där framme hu' m koll def. huga (hu'ga 2%) kläder horeyba redan dhar horꞏjeed m motsats hub m koll vapen qalab ciidan horjoog m anfallsspelare, forward hubaa är säker soo hormaraa intr anländer, hubaal f 1. säkerhet, exakthet; 2. kommer fram (för) tidigt, först faktum, verklighet hubaanti hormuud m ledare hubaal ah säker xaqiiq ah horor ah hubaalꞏla'aan osäkerhet horraan f början hubeeyaa tr beväpnar ugu horrayn (allra) först hubaysan part beväpnad ugu horreeyaa befinner sig först, hubiyaa kontrollerar hubsadaa, längst fram xaqiijiyaa ka horreeyaa föregår ngt, kommer hubsad m undersökning före ngt hubsadaa tr hubsataa 1. fastställer, horseed m pionjär, ledare, guide, försäkrar sig om ngt, förvissar befälhavare horseede sig om ngt; 2. undersöker, horseedaa leder, går före, befaller kontrollerar, reder ut; 3. horta → hor preciserar,specificerar horukac m utveckling, framsteg xaqiijiyaa, hubiyaa horumar, horusocod hubso imp → hubsadaa horumar m framsteg, utveckling hudheel m hotell huteel, hoteel, horukac, horusocod albeergo

86 hufan part hufnaa 1. ren, rengjord; 2. huunyo f koll fågellöss korrekt, felfri; 3. anständig huurꞏbeeg luftfuktighetsmätare, hufnaan f renhet, anständighet, hygrometer ärbarhet huuri / huudhi m roddbåt, kanot hummaag 1 m suddig, oklar, otydlig i pron mig bild ib f bröstvårta, spene hummaag 2 m spegelbild ibi f ebi moderkaka hummaag 3 m siluett ibidimooloji 0 m epidemiologi hummaag 4 m sinnesbild, Ibraahim m namn föreställning, fantasi ictiraafaa erkänner, medger hungo f tomhet, tomhänthet, idaacad / idaaco f 1. sändning, besvikelse utsändning; 2. radio, hungoobaa intr hungowdaa blir radiosändning, radiostation; 3. besviken ku luggo'aa; qadaa television, tv‐sändning, tv‐ hungow imp → hungoobaa station; 4. propaganda; 5. hunguri 1 m hals, strupe jidiin, dhuun, nyheter buuc, cune idan m idin rökelsebrännare hunguriꞏweyni f glupskhet idan m tillåtelse fasax, ogolaasho hunqaacaa tr/intr kräks, kastar upp, idantaa pr 3 sg f → idmaa spyr matagaa idiin pron 1. till er, för er, åt er; 2. till hunqaaco f 1. kräkning; 2. spyor ... er, för ... er, åt ... er ← idin u matag idiin f [färgat och behandlat] läder, huraan m något som man kan skinn undvara idiinka ← idin u ka hurdaa intr huruddaa somnar, sover idiinku ← idin u ku seexdaa idiinla ← idin u la hurdi m gul färg jaalle idiinma ← idin u ma hurdo f 1. sömn; 2. sovrum seexasho Idil f namn hurdo ka toosaa vaknar idil adj idlaa hel, all, alla hurgumaa hurguntaa blir infekterad idin pron er och svullen hurgumoodaa idinka 1 pron ni, er hurgunsan part infekterad idinka 2 1. från er, av er; 2. er ... huruud m 1. gul färg; 2. äggula; 3. från, er ... av ← idin ka saffran 1. jaalle; 3. sacfaraan idinkaa ← idinka baa huteel m hotell hudheel idinkaga ← idin ku ka huudhi / huuri m roddbåt, kanot idinkala ← idin ka la huufar en. Hoover (varumärke: typ av idinkoo ← idinka oo dammsugare) dammsugare idinku 1 pron ni

87 idinku 2 ← idin ku soo iibsadaa köper idinkula ← idin ku la iibsan inf → iibsadaa idinla ← idin la iibsan imp → iibsamaa idinma? 1 pron vem av er? iibshe m säljare iibiye idinma 2 inte ... er ← idin ma iibso imp → iibsadaa idlaadaa intr idlaataa tar slut iid f eid, högtid, helg ciid idman part tillåten iidaan m [T] sås ido f pl t [L] sg. lax får IiddulꞏAdxa Eid al‐Adha, if m ifaf 1. ljus, sken; 2. liv; 3. värld, Offerhögtiden universum 1. iftiin; 2. adduun iimaan 1 m [L] tro, tillit ifka dayaxa månsken iimaan 2 m iimaam ar. imam ifaa intr lyser, skiner iimaanꞏdarro f trolöshet iimaanxumo ifafaale m fenomen iin f iimo fel, defekt ifilo f influensa, förkylning duray, ijaar m 1. avgift, hyra; 2. [adj] hargab (ut)hyrd kiro ifin f belysning ijaartaa v ijaarataa hyr kiraystaa ifiyaa tr lyser upp, belyser ikhtiyaar m akhtiyaar 1% valfrihet, iftiimiyaa tr beslyser, lyser upp frivillighet istikhyaar, khiyaar, kaahiyaa khushi iftiin m ljus nuur, kaah, if, ilays, bidhaan il 1 f indho öga iftiinka qorraxda solsken, solljus daboolka isha ögonlock iftiimaa intr lyser, skiner, strålar, il 2 f ilo 1. källa; 2. strålkastare blänker il 2 f ilo 1. källa; 2. strålkastare iftiino f 1. dagsljus; 2. [adv] på ila kontr ← i la dagen ilaa iyo haatan hittills iga ← i ka ilaa 1 prep till, fram till, upp till, ii 1. till mig, för mig, åt mig; 2. till ända till ... mig, för ... mig, åt ... mig ← i ilaa 2 konj 1. tills; 2. sedan u Ilaah m Gud Eebe, Waaq, Rabbi, Alle iib m 1. handel; 2. köp; 3. Ilaahi Allah försäljning 3. beec, gadasho ilaal m polis, vakt, väktare på iibis m iibin landsbygden iibiyaa 1. säljer, handlar; 2. köper ilaalin f 1. vård, skötsel, ka iibiyaa säljer behandling; 2. skydd, tillsyn, soo iibiyaa köper vakthållning ilaalis iibiye m försäljare, säljare iibshe is ilaalin iibsadaa tr iibsataa köper, handlar ilaaliyaa tr vaktar, ser efter, sköter sii iibsadaa säljer om

88 ilaaliye m vakt gaarhaye illow m glömska, glömskhet xeerꞏilaaliye m åklagare illow imp → illoobaa ilays m ljus iftiin, if ilmaꞏgaleen / ilmoꞏgaleen livmoder ilayska dayaxa månsken ilmasid m livmoder ilmaside, ilaysiyaa tr belyser, lyser upp ilmasideen, min, rixim, makaan, ilbax m civiliserad person, ilmagaleen kultiverad person, sofistikerad ilmaside m livmoder ilmasid, person, världsvan person ilmasideen, min, rixim, makaan, ilbax ah civiliserad, kultiverad ilmagaleen ilbaxaa intr blir civiliserad, blir ilmasideen m livmoder ilmasid, upplyst, blir kultiverad ilmaside, min, rixim, makaan, ilmagaleen ilbaxnimo f civilisation ilmeeyaa intr gråter ooyaa, booyaa xaddaarad/xadaaro ilꞏmilicsi m → ilꞏbiriqsi ilbidhiqsiyeed adj ögonblicklig ilꞏmiliqsi m → ilꞏbiriqsi ilꞏbiriqsi 1 m ilꞏbidhiqsi 1. blinkning; 2. ilmo 1 m pl t tårar ögonblick ilbidhiqsi, ilbiliqsi, ilmo 2 f pl t barn, bebisar ilmilicsi, ilmiliqsi ilꞏnibirsi m → ilꞏbiriqsi ilꞏbiriqsi 2 ilꞏbidhiqsi sekund tidsenhet imaad 1 m ankomst imaatin seken imaad 2 kontr mig + inte + du ← i ma ilꞏbiriqsi 3 m ilꞏbidhiqsi sekund, aad bågsekund måttsenhet för vinklar imaan inf → yimaadaa ilꞏdheer 1. uppmärksam; 2. trött imaansho f ankomst ilfuur 2 f glaukom imaasho → yimaadaa ilig 1 m ilko tand imaatin m ankomst imaansho,imaad Ilig 2 kuststad i NÖ Somalia imisa ? → immisa? iligꞏxanuun m tandvärk immika / imminka 1. nu; 2. just [om ilko pl → ilig förfluten handling] amminka, illaabaa illowdaa, imp. illow glömmer hadba, haddaba illaawaa immisa ? f imisa hur många, hur Illaah mahaddi! Tacka Gud! mycket, hur länge meeqa?, intee?, illaawaa / illoobaa glömmer inma? hilmaamaa Immisa sano ayaad jirtaa? Hur illayn konj men illeen, illayse gammal är du? illin 1 m dörr, port, entré, ingång, immisada ? hur dags? vilken utgång irrid, albaab, kadin, afaaf tid? illin 2 f koll tårar ilmo Immisay jirtaa? Hur gammal är illoobaa / illaawaa tr illowdaa, imp. illow hon? glömmer Waa immisa shaadhku? Hur

89 mycket kostar skjortan? måste waa immisadii? hur mycket är inta badan till stor del, klockan? huvudsakligen, ofta immisaad ? 2 kontr ← immisa baa aad in ... iyo in kale om ... eller inte immisaad ? 1 adj vilken i ordningen ina pron inna oss immisaan ? kontr ← immisa baa aan ina keena då går vi, låt oss gå imtixaan m 1. tentamen, prov, inaꞏabti m/f kusin ilmo.abti examination; 2. prövning, inaad kontr att du, att ni ← in aad problem inaadan kontr att du inte inaanad ← in imtixaanaa testar, prövar, aad aan examinerar inaꞏadeer m/f kusin ilmo.adeer, inan in f 1. kvantitet, antal, mängd, adeer, andel, del; 2. period, tid; 3. inaan 1 kontr att jag, att vi ← in aan [konj.] att inaan 2 kontr att inte ← in aan in badan 1. många, mycket; 2. inaanad kontr att du inte inaadan ← in ganska länge, ett bra tag, en aan aad bra stund inaanan kontr att jag inte, att vi inte in kale 1. [efter neg.] eller inte; ← in aan aan 2. annars; 3. lite mera inaanay kontr att hon inte, att de inte iyo in kale eller inte inaysan ← in aan ay in kasta inaannu kontr att vi ← in aannu in ku dhow 70% omkring 70%, inaanu kontr att han inte inuusan ← in nästan 70%, nära 70% aan uu in yar lite, några, ett par inaꞏboqor m/f prins, prinsessa in yar lite, lite grann, en lite bit, inaꞏeeddo m/f kusin ilmo.eeddo en liten stund inaga 1. av oss, från oss; 2. oss ... inta [konj] medan av; oss ... från ← ina ka inta kale resten inagu ← ina ku intaas u dheer dessutom inagula ← ina ku la intee ? 1. hur mycket?, hur inaꞏhabreed m/f kusin ilmo.habreed många?, hur länge?; 2. var?, inan 1 m inammo 1. pojke; 2. son wiil vart? 1. immisa?, meeqa? inan 2 f 1. flicka; 2. dotter intee boqolkiiba hur många inanꞏlaꞏyaal m man som lever med sin procent? hustrus släkt intii konj 1. sedan, från att; 2. inay att hon, att de ← in ay medan; 3. tills, till dess att indhaꞏla'aan f blindhet u ... in så att, för att indho pl → il waa in man skall, man bör, man indha la' blind

90 indhoole indhool m blind person meningsskiljaktighet Ingiriis m England isaga pron han , den, det asaga afka ingriiska isagaa ← isaga baa ingriis ah engelsk isꞏarag mottagande ingiriisi engelsk isbaageeti spaghetti Ingiriisi m engelsman; engelska isbarbardhigaa tr 1. jämför, språket kontrasterar; 2. placerar sida iniin f iniinyo -ha frö, sädeskorn, nöt vid sida isdhinacdhigaa abuur isbeddel m förändring inji m en. inch tum isbeddelaa isbeddeshaa 1. förändras; injir f sg. ≈ koll.; pl. injiro lus qandhicil 2. ändrar sig, ändrar åsikt injirta madaxa huvudlöss isbiirto f sprit, alkohol inkasta ← in kasta isbitaal cusbataal, cusbitaal, inkastoo trots att, fastän, utan cisbitaal m sjukhus hänsyn till att in kastoo, hase isbitaalꞏyare m klinik, vårdcentral ahaatee, hase yeeshee isboorti m sport innaga pron vi, oss isbuuc m usbuuc inoo 1. till oss, för oss, åt oss; 2. till isbuunyo f en. sponge (?) svamp ... oss, för ... oss, åt ... oss ← ina isꞏdhaafsi m växling, utväxling u isdil m självmord inqilaab m 1. (stats)kupp; 2. uppror, isꞏdil självmord revolution isdilaa begår självmord insi m ar. insaan människa dad, aadane, isꞏfahan m ömsesidig förståelse, bashar, intaan samförstånd inta ka dib därefter, efter ett tag isfiilito f syfilis bajo, waraabow intaan 1. innan; 2. medan jag/vi ← isgaarsiin f kommunikation inta aan is gaarꞏsiiyaa kommunicerar iraahdaa → yiraahdaa isꞏgarabsi m solidaritet is‐gaashaansi irbad f nål isgoys m korsning, vägskäl irbad ku dhuftaa ger en spruta isha best → il irbadays m injektion ishaaro 1 f omen, tecken, förebud, irrid f dörr, port, entré, ingång, indikation, antydan utgång illin, albaab, kadin, afaaf ishaaro 2 f trafikljus is pron 1. [refl.] sig, sig själv, själv, en isir 0 m faktor ka.dhexeeye själv; 2. [recipr.] varandra isir 0 m genetik dir.tiris is leh som hör ihop, som är isir 1 m förfäder, ursprung, ätt ab, vänner tafiir, walcan, absaxan, wasiir, dir isꞏafꞏgaranꞏwaa m missförstånd, Isir 2 f namn

91 iskaalsho / iskaalso f socka, islam strumpa Islaan 1 m Islam Islaam isꞏkaashad m samarbete iskaashi islaan 2 m medelålders man isꞏkaashato f kooperativ danwadaag islaan 3 f islaamo medelålders kvinna isꞏkaashi m samarbete iskaashad islamar m samma tid iskaaꞏwaxꞏuꞏqabso s självhjälp is le'eg adj le'eg iskafaale it. hylla [S] iskafaallo isꞏle'eg 0 s ekvation iskool m skola dugsi isꞏlis m friktion isꞏxoq isku tillsammans ismaqal m samförstånd isku mid samma sak, likadan ismaris m smörgås vanligtvis med smör sak och sylt iskuꞏdhaf m iskudhafyo 1. blandning, isna asna han också, den också isaga mix; 2. kombination na iskuꞏdhufasho f 1. [mat.] Isniin f måndag multiplikation; 2. kollission Isniino f namn summadda iskuꞏdhufashada Israa'iil s Israel multiplikationstecken istaagaa intr 1) reser sig, ställer sig; tuse iskuꞏdhufasho 2) stannar 1. sara u joogso; 2. joogso multiplikationstabell isticmaal m användning adeegsi iskuꞏgeyn f addition, plus dibꞏuꞏisticmaal m iskuꞏgudub m hinder återanvändning, återvinning iskuꞏjir m blandning iskujir isticmaalaa använder iskuꞏjoog m kostym isticmaar m kolonialisering, iskuꞏkalsoon självförtroende, imperialism gumaysi, mustacmir självsäkerhet istiraatiiji strategi iskuꞏmacne m synonymi isu för sig själv, för varandra ← is iskuꞏmacne ah synonym u iskuꞏqaybin f division isuꞏduwe m samordnare, iskuꞏtallaab f kryss, kors koordinator isku.duwe iskuul m en. school skola dugsi isugeeyaa → geeyaa isla tillsammans, med varandra, isugeyn f 1. addition; 2. summa; 3. gemensamt bröllopståg, bröllopsprocession isla marka samtidigt isugu varandra ← is u ku isla markaas isuꞏimaatin sammankomst Islaam m Islaan islam isula ← is u la islaamaa intr islaantaa blir muslim, isuma ← is u ma övergår till islam isꞏwaafaqsanaan f harmoni, [gram.] islaamiyaa tr omvänder ngn till kongruens

92 itaal m kraft, energi tabar, quwad, jaajuur m tegelsten, cementblock xoog, maaro, taag bulukeeti, laban itaal badan energisk, full av jaajuusaa tr spionerar basaasaa energi jaajuusnimo f spionage, spioneri itaal yar svag basaasnimo itaalꞏdarro f kraftlöshet, brist på jaakad / jaako f it. giacca / en. jacket jacka, energi kavaj, rock jubbad Itoobiya f geo Etiopien jaalle m 1. gul färg; 2. lagkamrat, iwm iyo wixii la mid ah osv. ≈ och kollega, kompis; 3. kamrat så vidare, etc. ≈ et cetera [kommunistiskt tilltalsord] ixsaan m tjänst huruud ixtiraam m respekt, aktning, jaam m en. jam sylt, marmelad vördnad malmalaaddo, malmalaato ixtiraamaa tr respektera ngn, visa Jaamac m namn respekt för ngn jaamacad f universitet jaamicad iya pron 1. hon; 2. de, dem jaangooyo f 1. planering, plan; 2. iyada pron hon, henne, den, det måttagning (av fot för iyaga de tillverkning av sko) iyana 1 kontr hon också, den också ← jaanꞏqaad m ljudet av fotsteg iyada na jaantus m illustration, diagram iyana 2 de också ← iyaga na jaan iyo och (mellan nomen) jaar 1 m jaarar granne daris/deris, in ... iyo in kale om ... eller inte jiiraan jaad 1 m jaadad 1. sort, typ; 2. kvalitet jaasuus m jaasuusyo, pl./koll. jaasuusiin, koll. nooc, cayn jawaasiis ar. jaasuus → jaajuus isku jaad ah likformig, jab 1 m jabab bit, del jeex, qurub homogen jabaa intr går sönder kala jaad ah olika jabad m läger jaad 2 m khat qaad jaban adj 1. sönder, trasig; 2. billig jaahil m ar. okunnig person, icke‐ jabaq m ljud läskunnig person jabaqꞏcelis m eko jaahil ah okunnig Jabbaan Japan jaahilꞏbaxaa intr skaffar sig bildning jabiso f pytonorm jaahilꞏbixiyaa tr bildar, utbildar, jabiyaa tr gör sönder jebiyaa upplyser jabniin m brott, fraktur jajabnaan jaahilnimo f okunnighet jahli jacayl m kärlek cashaq jaajaale m pajas jadeeco f mässlingen jaajaaleeyaa spelar pajas, spexar jadwal m schema, tabell tuse

93 jadwalka baska busstidtabell jaranjaro f trappa, stege sallaan jago f position, ställning, tjänst, jararaf interj vov anställning jardiino f it. giardino trädgård beer jagadiisii i stället för ngt jariidad f jaraa'id -ka tidning jaraa'id, jahawareer m förvirring, kaos wargeys, majallad, joornaal jaahwareer, dayow jarjaraa hackar, skär i små bitar jahli m ar. okunskap jaahilnimo jarꞏjaraa hackar, maler jaho → jiho Jarmalka Tyskland jaho tilmaame kompass jasaar m otacksam person jajab m korn, smula, skärva, liten jasaarnimo f otacksamhet bit jasiirad / jasiiro f ö jalaabiib f ar. jilbaab slöja, kappa, hijab jawaab 1 m sång som sjungs medan djuren jalaato f glass iskiriin dricker vatten jalammad f kaffekittel, tekanna jawaab 2 f svar kildhi, kirli ka jawaabaa svarar (på ngt) jalaq f droppe, droppljud jawaabaa v 1. svarar; 2. sjunger jalaqley f 1. handled; 2. armband (medan djuren dricker) cumaacun ka jawaabaa svarar på ngt, jalaqsan smal, smärt, snygg besvarar jalxad f (ler)krus, kanna, behållare Jawaahir f namn används för vatten ashuun, mardabaan, jawaan m säck joonyad, juuni, kiintaal, haan weyn, malbo kiish jamac m plural jawaanꞏkuꞏorod säcklöpning JamadulꞏAakhir det arabiska namnet på det jawi m väder, atmosfär, miljö, muslimska årets sjätte månad klimat cimilo, hawo JamadulꞏAwal s det arabiska namnet på det jebiso f pytonorm muslimska årets femte månad jebiyaa tr gör sönder jamhuuriyad republik jecel adj jeclaa Jamiilo f namn jecel yahay jeceshahay tycker om Jannaayo januari jeceshahay kontr du/hon tycker om ← janno f himmelriket, paradiset jecel tahay jaqaa v 1. suger; 2. diar nuugaa jeclahay kontr jag tycker om ← jecel jaraa skär (av), klipper, hugger, ahay kapar goo'aa, jarjaraa jedwel → jadwal ka jaraa [mat.] drar ifrån, jeeb m jeebab ar. ficka subtraherar jeeble m gatuförsäljare, jaraa’id m koll sg. jariidad tidningar, ambulerande försäljare, press tobaksförsäljare badacle, warato

94 jeedaa tr menar, avser, hänvisar; 2. behov jan, jamasho vänder sig jeel 2 m en. jail fängelse xabsi ka soo hor jeedaa tr motsäger u jeelaa v längtar efter ngt, behöver ngt, motsätter sig ngt ngt soo jeedaa är vaken, sitter jeeni m 1. framben [på ett fyrbent vaken, vakar djur]; 2. ben [på ett föremål] u jeedaa tr 1. vet, förstår ngt; 2. jeeniꞏqaar m sjal ser; 3. vänder sig [i riktning] jeer 1 m 1. gång; 2. tid, epok mot ngt, är vänd mot ngt; 4. jeer 2 f flodhäst menar, avser shan jeer maalintii fem gånger ula jeedaa tr menar ngt med ngt, om dagen, per dag avser ngt med ngt jeerikaan en. jerry can → jirikaan jeedal m piska shaabuug jeerma ? när ? jeediyaa tr 1. vänder, vrider (åt ett jees m bosättning, liten by som är visst håll); 2. beger sig, går (i en avskilt belägen och bara består av ett par viss riktning); 3. tilltalar, håller familjer ett tal, håller ett föredrag jeeso s krita tabaashiir ka jeediyaa 1. vänder ngt bort jeestaa intr jeesataa vänder sig från ngn; 2. distraherar ngn ka soo jeestaa v jeesataa vänder sii jeediyaa vänder sig bort sig bort från ngt, är färdig med soo jeediyaa föreslår ngt u jeediyaa 1. vänder sig i en viss jeex 1 m 1. bit; 2. hälft, halvpart 1. riktning, vetter mot ngt; 2. qayb; 2. nus vänder sig till ngn, tilltalar jeex 2 m dike, bäck, flodfåra, ngn, riktar sig till ngn; 3. talar dalgång jeexo till ngn, håller tal för ngn, jeexaa 1. river bort, rycker loss, håller föreläsning för ngn skär bort, hugger av; 2. jeeg gareeyaa kontrollerar, opererar kala dillaaciyaa checkar jeexꞏjeexaa 1. river sönder; 2. jeeg 1 m jeegag (mjölk)kanna [av diskuterar jarjaraa metall, med lock], tillbringare Jermalka → Jarmalka joog jermis m bacill, bakterie jeeg 2 m check jibaad m vrål, rytande, stön reen, jeegaanta cirka regnbåge taah, talal jeego nacke jibaadaa 1. vrålar, ryter; 2. stönar, jeel majnuun suckar mentalvårdsanstalt jibbaarane m kvadrat, fyrkant jeel 1 m längtan, dröm, önskan, jid m jidad väg, gata waddo, dariiq,

95 dhabbe, rasto jiifto f dikt gabay jid lugeed stig, gångväg jiil m jiilal generation fac jidbo f trans, extas jiil ka jiil generation efter jideeyaa tillåter generation jidh / jir m jidhadh kropp Jiilaal m Jiidaal 1. vinter / sommar; 2. jidhaan f damm, vattenreservoar torrperiod årets varmaste och torraste jidib m yxa period som infaller från december till mars jihaad m jahaad diraac jihawareersan part förvirrad, har jiin 2 m bank, strand, kant tappat orienteringen jiin 3 m [T] ar. jiim namn för bokstaven 'j' i det jahawareersan somaliska alfabetet jiheeyaa riktar, siktar jaheeyaa jiinbaar f liten säng djurhud sträckt över jiheeye m kompass träram jiho f 1. riktning, håll; 2. jiinees ah kinesisk väderstreck jaho jiingad f korrugerad plåt tarniig jiib m 1. kör; 2. körsång jiir / jiidh 1 m [T] jiirar råtta, mus jiibiyaa sjunger i kör doolli jiibsiibe ficktjuv jiir / jiidh 2 m [T] magert, benfritt jiidaa tr 1. drar, släpar; 2. attraherar; kött 3. andas in nuugaa jiiraa / jiidhaa tr kör över, kör på kala jiidaa sträcker (ut), töjer jibaaxaa soo jiidaa drar (till sig) jiirnax m ömkan, medömkan, jiidaal jiilaal medlidande jiidan adj sträckt jiirnaxaa {u j.} tycker synd {om ngn}, jiidh 1 m råtta, mus jiir, dooli känner medlidande {med ngn} jiidh 2 magert, benfritt kött jiir jiirsiiyaa krockar med, kör på, kör jiidhaa / jiiraa tr kör över, kör på över jibaaxaa jiis m halt person, lam person jiif m 1. liggande; 2. sömn; 3. laangare sovrum jiis ah halt, lam jiifaa intr 1. ligger; 2. sover jijin / jinjin f jijimo armband eller annan jiifa, jiifta liggande, vågrät, utsmyckning av armen horisontell jiko f sw. jiko kök madbakh, kushiin, jiifiyaa tr 1. lägger ngt på marken, alawaad får ngn att lägga sig ner; 2. jilaa v 1. spelar en roll, spelar teater, lägger ngn att sova agerar, uppträder; 2. låtsas, jiifsadaa jiifsataa 1. lägger sig ner; 2. efterliknar, härmar; 3. somnar seexdaa förfalskar

96 jilbaab m ar. jilbaab slöja, kappa ange ålder jilcaa intr jilicdaa blir mjuk, mjkunar jir 3 m massa, volym jilciyaa tr gör mjuk, mjukar upp jir 4 m (väder före) störtskur jile m skådespelare, roll, gestalt [i jiraa 1. finns, befinner sig, berättelse] jilaa, fanaan existerar, är; 2. [hjälpverb i jileeyaa tr fyller (till brädden) förfluten tid] brukade jilib m jilbo 1. knä; 2. krok, böj; 3. ku jiraa finns i, ingår i, deltar i släkt, klan law iska jiraa v aktar sig, ser upp, är Jilib s stad i södra Somalia, ca 50.000 inv. försiktig jilbo joogsiyaa står på knä isla jiraa v hör ihop jilicdaa pr 3 sg f → jilcaa jirꞏdil s tortyr, misshandel jidh‐dil jilicsan adj 1. lätt [ej svår]; 2. mjuk; 3. jirꞏdilaa v torterar, misshandlar ömtålig [sak], svag [person] jidh‐dilaa jilacsan; 1. fudud jirikaan / jirigaan / jiirgaan / jilif f 1. bark; 2. hård hud; 3. päls jiirigaan m en. jerry can dunk qolof jiritaan m existens, tillvaro, skapelse jillaab f fiske jirniin jillaabtaa jillaabataa fiskar, metar jirjir m baksida Jimce / Jimco m fredag jirjirroole m kameleont jimic 1 m barmhärtighet, jirnax m medlidande, medkänsla medlidande jirniin m existens jiritaan jimic 2 s träning, gymnastik jirrab m 1. börda, prövning; 2. test, jimicsi m gymnastik, fysisk träning, experiment stretching, workout jirradaa intr jirrataa blir sjuk, insjuknar jin m djinn ökenande jinni jirran adj sjuk xannuunsan jin 2 m samma storlek jirrid f (träd)stam sal, gun jinaabo f mass utlösning, sperma, jirriqaa m koll syrsor jiiqjiiqle orgasm jirriqsadaa v jirriqsataa gnisslar tänder jinaastiko f gymnastik ilko iskuxoqaa jinaw m surmjölk jirro f sjukdom cudur, xanuun, bugto, jinaw 2 m koll typ av växt med beska ätliga fayoobi la'aan blad fasax jirro sjukledighet jinꞏjin / jijin f jinjimo armband eller jirroole m sjukling annan utsmyckning av armen murriyad jishaa pr 3 sg f → jilaa jinni m djävul, satan jisyo f skatt jir / jidh 1 m jirar kropp jitaabo → tijaabo nadiifinta jirka hygien jokolaato shukulaato jir 2 år används endast efter siffror för att joodari m madrass firaash/furaash,

97 koodari; kashkaash. goodari, goodile sår; 3. blåmärke; 4. [interj] bom, joog m joogag (mjölk)kanna, bang, dunk tillbringare jeeg Juun juni joog m höjd dherer juuni s 1. säck; 2. hundrakilossäck joogaa intr 1. är, befinner sig, står, jawaan, joonyad 2. kiintaal bor, lever; 2. stannar; 3. är kvar, ka pron. m. sg. den, det finns kvar; 4. kostar ka prep 1. från; 2. om; 3. joogꞏbeege 0 m höjdmätare [komparativ] än joogsad m 1. stopp; 2. punkt joogsi ka dul över joogsadaa joogsataa stoppa, upphöra, ka badan mer(a) (än) sluta kaa 1. från dig, av dig, om dig, än joogsi m 1. stopp, upphörande; 2. du/dig; 2. från ... dig, av ... dig, punkt joogsad om ... dig ← ku ka nalka joogsiga stoppljus, kaabaa tr är bra för ngt, stödjer ngt trafikljus kaabad f 1. bro; 2. yttertrappa, jilbo joogsiyaa står på knä entrétrappa 1. raar, buunto/buundo joogteeyaa reglerar, normerar, 2. xakabad anpassar kaabash m en.cabbage kål joogto f 1. regelbundenhet; 2. kaabi m närhet [gram.] presens kaadh m kaadhadh kort kaar joogto ah / joogta ah stabil, kaadi f urin permanent, konstant, kaadiꞏhays f urinblåsa regelbunden kaadiꞏmareen s urinrör joogꞏuꞏtax 0 m kolumn kaadiyaa intr kissar joogꞏuꞏtax m 1. pelare, kolonn; 2. isku kaadiyaa kissar på sig kolumn, spalt, lodrät rad kaaga ← ku ku ka joojinta dabka eldupphör kaaga pron din joojiyaa tr. 1) stannar, stoppar, Kaaha f namn bromsar; 2) förbjuder; 3) kaahaa glöder, lyser stänger, avslutar, avskaffar kaahꞏfal m mass radioaktivitet xiraa tamarta shucaaca joojiye m broms Kaahin m namn joonyad f säck juuni, jawaan kaala kontr ← ku ku la / ku ka la joornaal m tidning kaalay imp. pl. kaalaya kom (hit) Jowhar s stad la kaalay följ med Jubba Somalias näst längsta flod kaalin 1 m vattenkar träkar vid källa för jubbad f kavaj, rock, jacka jaakad djur att dricka ur jug f 1. slag, smäll, duns; 2. skada, kaalin 2 f 1. roll, funktion, position,

98 plats; 2. uppgift door kaballi → kibilli kaaliye m assistent, medhjälpare, kabalyeeri m it. cavaliere (?) servitör biträde, hjälp caawiye kabalyeeriyad f servitris kaalmeeyaa tr hjälper kaban 2 adj lagad kaalmo f hjälp, bistånd, assistans kabaꞏtole m skomakare kaaloori m kalori kabbo f 1. klunk, munfull; 2. [typ kaalsiyam f/m kalcium nuurad av] mugg, kopp av vätska kaar m [skarp] smärta xanuun, laxaw kabbood m (över)rock kaar 2 m kort kaadh kabniin m lagning, reparation Kaariye m namn kabo 1 pl → kab kaaroot m mass kaarood morötter främst i kabo 2 imp → kabtaa Etiopien dabaꞏcase, karooto kabood m rock koodh, kood, mandaleel kaarooto → karooto kaboole m skomakare kaas pron den där kaboꞏtole m skomakare kaashadaa tr kaashataa stödjer sig, tar kabriid kibriid m tändsticka hjälp av, är beroende av, tarraq, qaraf utnyttjar kaalmaystaa, gargaarsadaa kabtaa intr kabataa, imp. kabo återhämtar is kaashadaa samarbetar, stöttar sig varandra kacaa intr 1. reser sig, stiger upp; 2. la kaashadaa tr samarbetar med vaknar; 3. [t.ex. priser] stiger; 4. ngn, använder sig av ngt som [flygplan] lyfter; 5. revolterar stöd, tar hjälp av ngt 1. istaagaa, toosaa; 2. toosaa kaashawiito f kashawiito kacaan m revolution, uppror kaashi m samarbete tawrad kaasho imp → kaashadaa kacaan ah revolutions‐, kaatun m ring faraanti, fargashi revolutionär kaawiyad f strykjärn kacaanka warshadda den kaawiyadeeyaa tr stryker, pressar industriella revolutionen feereeyaa kacaannimo f revolutionsanda kaayaga pron vår kacdoon m uppror, revolution, kab 1 m 1. reparering, reparation; 2. revolt behandling av ett brutet ben kackac m koll plätt, frityrmunk kab 2 f sko malawax, bursaliid, doolsho kabaa lagar hagaajiyaa kacsan adj upphetsad, upprörd kabaab m kebab kadeed m påfrestning, svårighet, kabajaa kabajaan / kobojaa m stress, lidande, plåga dhibaato; [kabajaá] gräshoppa culaab, culays kabajaan → kabajaa kaꞏdhexeeye faktor isir

99 kadhimid s rabatt kalbad / kelbad kelbed f pincett, kafad / kefed f vågskål; 2. [i pl.] tång biinso vågskålar, våg dambiil kalbad 2 f pärm på bok gal, jildi kafan s liksvepning kale adj annan, mera kafee m mass kaffe bogga kale (på) andra sidan kafeeyaa 1. tillfredsställer ; 2. räcker, är goor kale igen, en gång till tillräcklig haddii kale annars, i annat fall kaftamaa intr kaftantaa skämtar, skojar in kale 1. [efter neg.] eller inte; kaftan m skämt, skoj, humor khatal, 2. annars; 3. lite mera foorjo inta kale resten kaftantaa pr 3 sg f → kaftamaa in ... iyo in kale om ... eller inte kaꞏhorꞏtag m 1. förebyggande, iyo in kale eller inte undvikande, profylax, mar kale en gång till, igen, åter, prevention, skydd; 2. kondom på nytt; 2. också; 3. en annan kakan adj styv, hård, stark gång, någon annan gång kal 1 m pl. kalal 1. tid, period, gång, meel kale någon annanstans tur; 2. år, årstid mid kale en till kal 2 f mortelstöt tib oo kale lik, som, också la mid ah, kala waaweyn olika stora u eg kala 1 adv [kala] 1. isär, bort från qof kale någon annan varandra; 2. individuellt, var si kale 1. annars, i annat fall; 2. och en, olika tvärt om, omvänt kala 2 prep [kalá] av, från + med ← ka sidoo kale 1) dessutom, också; la 2) på så sätt, på ett liknande kalaankal m köttgryta gjord på tärnat nöt- sätt 1. xataa eller kamelkött suqaar tan kale 1. den andra; 2. för kalaꞏbar / kalaꞏbadh m hälft, halva övrigt, å andra sidan kalaꞏbartan m mittpunkt, centrum wax kale något annat, något kalaꞏgoyn f subtraktion, minus mera kalaꞏgoys 1 m led iska‐gal, laabato waxa kale oo dessutom kalaꞏgoyska waddada korsning, kalena 1. och ... annan; 2. annars ← gatukorsning, vägskäl kale na kalaꞏsoocid f klassificering, kalese ← kale se klassifikation, uppdelning, kalfadhi m kongress, årsmöte shir separering, segregering sannadeed kalax m skopa, mugg för att dricka vatten, kali m ensamhet; singular keli oftast av trä aargalaan kalkaalaa tr hjälper

100 kalkaaliso f sjuksköterska gargaarto reparerar kalkaaliye m manlig sjuksköterska, karaa 2 intr kokar sjukvårdare karbaash 1 m piska jeedal, shaabuug kallahaa intr 1. stiger upp tidigt på karbaash 2 m matta läggs på kamelens morgonen; 2. ger sig av tidigt rygg för att skydda den mot lasten abjad, på morgonen jarmaadaa kebed kalluumaysato f koll kalluunsato fiskare karbaashaa tr piskar jeedalaa, kalluumaysi m fiske shaabuugeeyaa kalluumaystaa v kalluumaysataa fiskar karbuuno f 1. ficklampa; 2. fackla kalluumayste m fiskare toosh, bitijor kalluun m kalluumo; även koll. fisk karhaa tr karahdaa avskyr, hatar, mallaay ogillar, tycker illa om iskuꞏkalsoon självförtroende, kariim m ar. vördnadsvärd, helig självsäkerhet kariyaa tr kokar, lagar mat kalsoonaan f tillit, förtroende karkaraa intr 1. kokar, sjuder; 2. kalsooni s förtroende, tillit kokar flera gånger kalsoonaan karkariyaa tr 1. kokar, sjuder; 2. kamaꞏdambays något som är kokar flera gånger placerat sist, något slutgiltigt karooto f koll kaarooto morötter kamaꞏdambays ah sista, slutgiltig dabaꞏcase, kaaroot kamarad s kamera karsadaa tr karsataa tillagar, lagar ngt kambiyuutar m kombiyuutar [åt sig själv] kan pron m sg denna, detta, den här, karti f 1. kunnighet, förmåga, det här talang, kompetens, skicklighet, kaneeco f 1. mygga; 2. malaria effektivitet; 2. styrka, kraft, kaniico, dhilmaanyo, duumo energi karaan, awood kaniini / kiniinga m tablett, piller kartoon m kartong kartuush kaniisad f kiniisad kartuush m kartong kartoon kansar m cancer buro‐bahalaad, karuur m mass sur kamelmjölk carsaanyow, feex xun fiix xun, kankaaro, kas u sameyaa gör ngt avsiktligt, tulux med flit kansarka sambabka 0 lungcancer kasabtaa pr 3 sg f → kasbaa kaꞏqaybꞏgale m deltagare kasbaa tr kasabtaa uppnår, förtjänar barta karka kokpunkten kashafiito f kashawiito kar 1 m mass ånga kashawiito f kaashawiito, kashafiito kar 2 f lapp (av papper, skinn) skruvmejsel dimis karaa 1 tr 1. kan, förmår, klarar, kashif m 1. avslöjande; 2. vanära, orkar; 2. lagar, lappar, skandal, skam

101 kashifaa v 1. avslöjar; 2. vanärar kayn f kaymo skog duur, jiq, hawd kashiito f piggsvin dhiddo, caanaqub, kebriid → kabriid yaadaddo kedis m 1. överraskning; 2. kashkaash m madrass frågesport, frågetävling kedo kasmo f förstånd, intelligens, kedo f överraskning kedis kunskap, utbildning kee vilken kasta adj varje waliba/walba keeda pron hennes wax kasta allting wax walba keena vår kaste varje kasta keenaa hämtar, tar med sig ngt, in kastoo trots att, fastän, utan har med sig ngt, kommer med hänsyn till att inkastoo, hase ngt geyaa ahaatee, hase yeeshee ina keena då går vi, låt oss gå katiinad f 1. kedja; 2. halsband; 3. Keeniya → Keenya handbojor Keenya / Kiinya f geo Kenya kawaan 1 m charkuteri, köttaffär, kelbad f tång saluhall keli 1 s 1. ensamhet; 2. singular; 3. kawaanle m slaktare, kötthandlare, [adj.] ensam, själv, bara kali charkuteriägare hilible keli ah 1. bara, ensam, en enda; kawaanley f koll slaktare, 2. singular kötthandlare, charkuteriägare keligaa du ... själv, ensam, på kawn m kown, koon universum, kosmos, egen hand världen adduun keligay jag ... själv, ensam, på kax f öken egen hand kax ah trött, utmattad keligeed hon ... själv, ensam, på kaxeeyaa tr 1. tar med sig, för, egen hand leder; 2. kör wadaa keligiin ni ... själva, ensamma, kaxeeye m förare på egen hand kayaga pron vår keligiis / keligii han ... själv kayd m tillgång, besparing, lager, keligood de ... själva förråd, arkiv, någonting sparat keligiiꞏtaliye diktator, dhigaal, dhito envåldshärskare dhiktatoor, kaydin f bevarande, konservering keligii‐tashade kaydsi keligiiꞏtashade diktator, kaydiyaa sparar, samlar, lagrar, envåldshärskare förvarar, bevarar keliꞏkeli adv en och en, en åt gången, kaydsadaa tr kaydsataa gömmer individuellt undan keliꞏkeli ah singular, singularisk kayga pron min kelinnimo f ensamhet

102 keliya adj bara, bara en, en enda Khamiis 2 f ar. torsdag keli ah khamri m alkohol, vin, kelli 2 f njure alkoholhaltig dryck khamro kelmad / kelmed f ord khamri culus starksprit Kenya → Keenya khamriyacab m alkoholist, fyllerist kexeeyaa tr för, leder [boskap] sakhraan, sarkhaan kexeeye m förare khamro f alkohol, vin, alkoholhaltig khaanad f 1. låda, hylla, skåp; 2. dryck khamri fack, ruta; 3. tabell 1. magal kharaj → kharash khaas m ngt särskilt, ngt speciellt kharash qarash / kharaj m ar. ? khaas ahaan särskilt gaar ahaan kostnad, utgift qarash khabar 1 m nyhet, information khariidad / khariiddo f khariirad karta khabaar, akhbaar maab, naqsad, balaan, kaarto khabar 2 m predikat khariidadꞏgacmeed m -yo kartskiss khabiir m expert, specialist, khariirad f khariidad sakkunnig kharqaan m harqaan khad m 1. linje, streck; 2. bläck kharqad f tyg Khadiija f namn khasaaraa tr 1. förlorar, går med Khadiijo m namn förlust, blir ruinerad; 2. Khadra f namn misslyckas, förlorar, blir Khadro f namn besegrad khafiif m qafiif 1. lätthet; 2. [adj.] lätt khasaare m förlust, nackdel, skada fudud khasaaro cod khafiif ah en mjuk röst khasaaro m/f nackdel, skada, förlust sanco khafiif ah lätt industri khasaare khafiif ah lätt, mjuk khasab 1 m tvång qasab khajilsan part förlägen, blyg khasab ah obligatorisk khal m ättika, vinäger khasab 2 m sockerrör qasab khasbaa imp → 3 fel, khasab ﻏﻠﻂ m ar. ğalaṭ qalad / khalad misstag khasbaa khasabtaa tvingar, tar khaldamaa khaldantaa gör ett misstag, kontroll över kalifaa, xoogaa gör fel khashin m skräp, sopor qashin khalfad f 1. fönster; 2. lucka, kassa khasnad / qasnad f kassaskåp dariishad, daaqad, shabaako khasaanad khamaar khammaar m khatal f bedragare, lurendrejare khamiiriyaa jäser khatalaa tr lurar khamiis 1 m qamiis ar. khamiiṣ khatar f fara, risk långskjorta, tunika shaati khatar ah farlig, riskabel

103 khatarꞏgeliyaa tr riskerar, utsätter khudbadeeyaa v håller tal, predikar, ngn för fara förkunnar khayaali m fiktion, illusion, khudbadsiro f hemligt giftermål inbillning khudbeeye m talare khayaali ah fiktiv khudrad f koll grönsaker och frukt khayr m bra sak, tur, framgång, khudaar / qudaar välgörenhet, välsignelse khudrad macaan frukt khibrad / khibro f erfarenhet, khudradꞏgade frukt‐ och skicklighet xirfad, waayo‐aragnimo grönsakshandlare khibro f khibrad khuraafaad m vidskepelse sanan khilaaf m -yo 1. meningsskiljaktighet, khuseeyaa v angår, berör saameeyaa oenighet; 2. motsättning, khushi m val, valmöjlighet, splittring, konflikt alternativ khilaafaa v säger emot, opponerar khuuriyaa snarkar sig, invänder khuuro f snarkning khiyaali m ar. föreställning, fantasi, kibilli kaballi, kobolli m illusion khayaali fladdermus fiidmeer khiyaameeyaa / khiyaaneeyaa tr kibir badan överlägsen, bedrar, lurar arrogant, snobbig khiyaanaa / khayaanaa tr bedrar, kibir la' anspråkslös lurar khatalaa, khayaameeyaa kibis f kibso / kibiso bröd kimis, rooti khiyaanad / khiyaano f lurendrejeri, kibriid → kabriid bedrägeri, trick khiyaamo, kiciyaa 1. får någon att resa sig; 2. khaayinnimo väcker toosiyaa khiyaar 1 m fri vilja,valfrihet,val afduube m kidnappare, ikhtiyaar, khushi (flygplans)kapare khiyaar 2 m → khajaar kii pron den (där) khoobar 1 m delfin hobbobboro, ꞏkii determinativ bestämd artikel hoonbaro kiilo kilo, kiiloo f kilo khoobar 2 m typ av stor haj kiilogaraam m kilo(gram) khoori m kanal, vik, bukt kiilomitir kilomitir, kiiloomitir m khubaro f koll specialister, experter kilometer khudaar / qudaar f koll grönsaker och kiiloomitir → kiilomitir frukt khudrad kiilowaad m kilowatt khudbad / qudbad / khudbo / kiilowaat → kiilowaad qudbo f föredrag, föreläsning, kiimika f kiimiko tal, predikan, vigsel hadal, kiimikaad adj kemisk cashar kiimiko f kimiko 6% 1. kemi; 2. kemikalie

104 kiimikoꞏyaqaan m kemist kol walba alltid, varje gång kiinna er kolay m korg, hink, ask, låda, kiintaal m 1. 100 kg; 2. fodral, väska dambiil, kiish, qandi hundrakilossäck jawaan, juuni kubbadda kolayga basket(boll), Kiinya / Keenya f geo Kenya korgboll kiisa pron hans, dess kolkaas då, sedan, efteråt kiish m säck, påse kolay, loor, jawaan kolkii [konj] när, då kilomitir → kiilomitir kolkol adv då och då, ibland kimiko f kiimiko kolla adv aldrig, på intet sätt kimistari m kimisteri kemi kombiyuutar m kumbuyuutar 31%, kumbiyuutar 20%, kiniinka madaxa huvudvärkstablett kombuyuutar 13% dator kiniisad f kyrka kaniisad kombuyuutar m kombiyuutar kintir m klitoris konton m räkn femtio kireeyaa tr hyr ut kontonaad adj femtionde kireeye m uthyrare koob iyo toban elva kirli / kildhi m kittel, tekanna koobka adduunka kiro f hyra världsmästerskap kis f liten bit, lite grann koob 1 m koobab kopp, mugg, glas Kismaayo s stad i södra Somalia bakeeri kitaab m koll. kutub -ta ar. kitaab bok främst koob 2 f räkn en, ett om arabiska böcker buug koob iyo labaatan tjugoen, Kitaabka Qur’aanka Koranen tjugoett kiyaawe m it. chiave skiftnyckel, koobaa tr förkortar, förminskar skruvnyckel, skruvmejsel baanad soo koobaa summerar, kob f plats meel sammanfattar kobcaa intr kobocdaa växer, blir stor, koobaad adj första koowaad, kowaad blir tjock, blir knubbig, blir kooban adj koobnaa, pl. kookooban kort, kraftig kortfattad, begränsad kobciyaa tr utvecklar, stärker, ka kooban yahay består av ngt bidrar till ngt, ger näring till ku kooban begränsad till ngt ngt koobbe m pokal kobocdaa pr 3 sg f → kobcaa koobbi m kopia nuqul kobojaa → kabajaa koobo f koombo kobolli → kibilli kooda pron deras kokorsadaa kokorsataa ökar, växer (av koodh m rock, kavaj sig själv) koofi f hatt, keps, mössa koofiyad kol m kolal tid, ögonblick, tillfälle, koofiyad f ar. mössa, hatt traditionell tidpunkt, period mar, wakhti somalisk huvudbonad koofi

105 koofurꞏbari m sydöst, sydost högt, med hög röst koofurꞏgalbeed sydväst koraa 1. växer; 2. klättrar koolkoolin f daltande dalalka soo koraya koollo f klister, lim xabag utvecklingsländer, U‐länder koombo f koonbo, koobo (konserv)burk koranta f daasad, daasac, qasac, qasacad koranto → koronto koombo 2 f cylinder dhululubo xoogga korantada elenergi koombuyuutar m kombiyuutar kordhaa intr korodhaa [dhdh] / korortaa, imp. koon m värld, universum, [Guds] korodh / koror ökar, växer skapelse kordhin f ökning, tillväxt, koone m en. corner hörn, vrå; 2. (sport) utveckling hörna t.ex. i fotboll gees mushaharꞏkordhin f löneökning koonfur f söder dr.dk Koonfur Afrika Sydafrika qiimeꞏkordhin f prisökning Koonfur Ameerika Sydamerika kordhiyaa tr ökar, höjer siyaadiyaa koonfurꞏbari sydost, sydöst kore adj 1. övre, högsta; 2. [adv.] koonfureed adj sydlig, söder‐, syd‐ ovan sare koonfurꞏgalbeed sydväst koriyaa tr 1) lyfter; 2) får att växa, koor / koodh 1 m koorar rock, kavaj uppfostrar koor 2 f liten klocka, bjällra dawan ka koriyaa räddar ngn koore m 1. sadel; 2. hängsmycke; 3. korkiisa, korkeeda, korkooda klocka, bjällra ovanpå den, ovanpå det, kooreeyaa sadlar ovanpå dem koosaar f 1. kryddning, dressing, kormeer m kontroll, inspektion sås; 2. sallad, efterrätt goosaar muraaqabayn koosto f spenat kormeeraa tr kontrollerar, koowaad / kowaad koobaad adj inspekterar, granskar första kormeere m inspektör, kontrollant koox f 1. grupp; 2. team, lag; 3. korodh / koror 1 m ökning [språkv.] kollektivt ord korodhaa / korortaa pr 3 sg f → kordhaa kooxꞏkoox i grupper koronkorro f koll gräshoppor ka kor över koronto f ström, el, elektricitet kor u akhriyaa läser högt danab, laydh kor u qaadaa 1. lyfter (upp); 2. furaha korontada strömbrytare ökar, höjer daare.damiye kor 1 m korar 1. yta, hud, skinn; 2. koror / korodh m ökning, tillväxt kropp kororsadaa / korodhsadaa tr kororsataa kor 2 adv 1. upp, uppe, ovan; 2. ökar på, bygger på, förbättrar

106 siyaadsadaa, badsadaa, kordhaa kulanka cilmiga vetenskaplig korortaa / korodhaa pr 3 sg f → kordhaa konferens, symposium korꞏuꞏkac s ökning, stigning kulantaa pr 3 sg f → kulmaa kow f räkn 1. en; 2. etta koob, hal, mid kulanti f möte, träff kowaad / koowaad adj första kulayl kuleel m värme, hetta koowaad, koobaad kulꞏbeeg m termometer kulbeege, kowaad m kowaadyo ental heerkulbeeg, kultirshe ku prep 1. i, på, vid; 2. med (hjälp kulꞏdiir 1. temperatur; 2. värme, av) hetta ku pron dig kuleel → kulayl ku ag hos, vid kulꞏgudbiye m värmeledare ku dul ovanpå, på kullad f hjälm koofi bir ah ku ku kuu interj kuckeliku kulleejo f internatskola kub m vad kulligood de alla kubadhagaxow m förstoppning, kulmaa kulantaa träffar, träffas hård mage kulul adj varm, het kubbaayad glas kululeeyaa värmer kubbad 1 f boll banooni kuma 1 pron m sg vem, ingen kubbadda cagta fotboll kuma 2 1. inte ... i, inte ... på, inte ... kubbadda gacanta volleyboll, med hjälp av; 2. inte ... dig ← ku handboll ma kubbadda kolayga basket(boll), kumaad adj tusende korgboll kumaad m tusental kubbadda laliska volleyboll kumbiyuutar m kombiyuutar kubbadda miiska bordtennis, kumbuyuutar m kombiyuutar pingpong, pingis kuꞏmeelꞏgaar temporär garoonka kubbadda fotbollsplan kumi m 1. tio cent; 2. litet mynt kuꞏdareeme sinne ett av människans fem kumi iyo taano / kumina taano sinnen femton cent kufaa intr ramlar, trillar kun m pl. kuman -ka, kumanaan -ka, kufsadaa tr kufsataa våldtar kumanyaal -ka tusen kufsade m våldtäktsman kunaad (den) tusende kufsasho f våldtäkt xoogis kur f kulle kul m värme, hetta kulayl, kuleel kuraankur f knäskål Ma kula tahay in ... ? Tror du att ... ? kuray m pojke i nedre tonåren kulaale m tropikerna kurbin f träskål för att servera stekta kulan m kulammo 1. möte, kongress; 2. kaffebönor kur koordinat kurdad f klänning, tunika cambuur /

107 cabuur la' adj la'aa, la'ayd utan, som inte har, kursi m koll. kuraas -ta / kuraasi -da ar. som saknar kursiyy stol la' yahay + infinitiv [modal fras] kursi dheer soffa, bänk lyckas inte, kan inte, klarar inte kurtin / kurtun m stubbe att kurtun / kurtin m stubbe la'aan f 1. brist, avsaknad; 2. ‐fri, ‐ kurus m -yo puckel tuur lös, utan kushiin m kök jiko, madbakh, alawaad ꞏla'aan f ‐het, ‐skap kutaan 1 m vägglus dhiqle, dhilqe, la'aantiis, la'aanteed, tukhaan la'aantood 1. utan honom, kutaan 2 f koll vägglöss henne, den, det, dem; 2. kutub f koll ar. kutub böcker [postpos.] utan kutub m kutubbo 1. book; 2. helig bok, laa imp → laayaa Koranen kitaab laab 1 m 1. hörn, vrå; 2. kurva, sväg, kuu 1. till dig, för dig, åt dig; 2. till böj, veck; 3. tvärgata 1. laabad ... dig, för ... dig, åt ... dig ← ku laab 2 f 1. bröst, hjärta; 2. omtanke, u förståelse, medkänsla, empati kuul f 1. halsband; 2. pärla; 3. hanqal, shaf, xabad mascara laabaa böjer, viker laalaabaa kuula kontr ← ku u la laaban adj 1. böjd, krokig, vikt; 2. kuulaa målar ögonbrynen med återstående, kvar laalaaban mascara laabataa pr 3 sg f → laabtaa kuurꞏgal m tjuvlyssning, avlyssning laabbis m blyertspenna qalin‐rasaas Kuuriya f geo Korea laabo imp → laabtaa Kuuriyada Koonfureed Sydkorea laabraac m frestelse Kuuriyada Waqooyi / Kuuriyada laabtaa laabataa, imp. laabo återvänder Woqooyi Nordkorea ka laabtaa återvänder från kuusan part kuusnaa 1. rund; 2. tjock laad m spark haraati, haraanti kuwa pron de → ka laadaa tr sparkar haraatiyaa kuwan pron dessa, de här → kan laadlaadaa intr hänger kuweer pron de där borta → keer laakiin ar. men, å andra sidan kuwo annan, ytterligare laalaab m veck, rynka canyayuub, kuꞏxigeen m vice, ställföreträdande duuduub la 1 pron man motsvarar även svenskt laalaabaa viker ihop, rullar ihop passivum laalaadiyaa tr hänger (upp) la 2 prep med laallaadaa intr hänger la mid samma, liknande uu eg laallaadiyaa tr hänger ngt raariciyaa la' utan laaluush m muta, korruption

108 laaluush bixiyaa mutar, ger labaꞏalifle L/A/le sergeant mutor, betalar mutor labaatan m tjugo laaluush qaataa tar mutor saddex iyo labaatan tjugotre laaluush siiyaa mutar, ger labaatanaad adj tjugonde mutor, betalar mutor labaꞏjibbaarane m kvadrat, fyrkant laaluushaa tr mutar.korrumperar labaꞏkurusle / laboꞏkurusle m laaluushan part mutad, tvåpucklig kamel korrumperad laban m leben ar. tegelsten bulukeeti, laamayeeri m korrugerad plåt jaajuur laamayeeri m korrugerad plåt labanlaab dubbel används främst som takbeläggning tarniig, labanlaabaa tr labalaabaa dubblerar terniig, jiingad labaꞏxiddigle m löjtnant laami m 1. asfalt, oljegrus; labbis / lebbis labbisyo kläder dhar 2.asfalterad väg daamur/daamir labbisaa klär på ngn laan 4 f laamo 1. gren; 2. extremitet; labbisan / lebbisan labbisnaa klädd, 3. avdelning, filial 3. waax, hay'ad välklädd laanqayr f halvmåne labbistaa intr./tr. labbisataa klär på sig, Laanqayrta Cas Röda tar på sig halvmånen [motsvarar Röda labo f räkn två laba korset] labood m hane laaqiyaa sjunger lacag f mass pengar laayaa laysaa dödar, slår ihjäl, lacag nool kvicksilver mördar lacag xaashi ah papperspengar, laayaan m 1. mördare, farlig person, sedlar gangster, slagskämpe, tuffing; lacag adag hårdvaluta 2. playboy dilaa lacagꞏbixin f betalning laayacaa tr laayacdaa försummar ladan adj ladnaa frisk dayacaa, layacaa, isku ladaa laf f 1. ben; 2. del av klan; 3. själv 2. laayacan part försummad qabiil; 3. naf Laaybeeriya Liberia laftayda jag själv, mig själv lab 0 m maskulinum lafteeda (hon) själv lab 1 m 1. hane; 2. maskulinum laftiisa han själv, sig själv lab 3 adj manlig, han‐ lafta dhabanka kindben laba f räkn 1. två; 2. tvåa labo lafta duudka labaꞏlabo två och två, i par laftooda de själva, sig själva labaa v rör, vispar, blandar lafꞏmadax f skallben, skalle, labaad adj andra kranium labaale m tvåa i kortspel lafaꞏgure m kirurg

109 laꞏfale m objekt märklig, fascinerande, lafallafo s skelett qalfoof överraskande amakaag leh, cajaa’ib lafꞏdhabar f/m laf.dhabarro -da ryggrad leh, cajiib ah, cibaaro ah, dhakafaar leh, lafduud, adhax/arax fajaciso ah, irkig leh, jaahwareer leh, lafꞏdhabarꞏla' f koll ryggradslösa djur lamasoorogaan ah, maaweelo leh, mucjiso lafꞏdhabarley f koll ryggradsdjur ah, muuqaal leh, qaabdaran, welwel leh, lafꞏduud f ryggrad lafꞏdhabar xiisad leh laftooda de själva, sig själva la yaabaa undrar, blir förvånad, laguꞏdhufte m [mat.] multiplikand blir överraskad lahaye m fånge layac / laayac m oförsiktighet, lahjad f ar. dialekt vårdslöshet, slarv lakab m lager Laybeeriya Liberia lalaa intr flyger laybreeri m en. library bibliotek kubbadda laliska volleyboll maktabad lamaꞏdegaan m öken laydh / layr 1 m laydhadh en. light 1. lammaan m 1. par; 2. mor och (elektriskt) ljus; 2. ström, el, djurunge elektricitet 1. nal; 2. danab, koronto lammaane m par laydh / layr 2 f luft hawo lammaane 0 m sammansättning, laydi m rektangel sammansatt ord laydisan rektangulär Landhan London layeele m objekt laqdabo f trick, lurendrejeri, layli m 1. övning; 2. trainee, lärling bedrägeri, list, oärlighet buugga layliga 1. övningsbok; 2. khiyaamo skrivhäfte laꞏsocod laylis m övning, lärande, inlärning laꞏtaliye m rådgivare, konsult, layn 1 m linje khad, sadar konsulent, kurator, mentor layn 2 f dödande, dråp, mord, laws / lows loos m koll jordnötter utrotning, bekämpning lax f tacka [fårhona] layna kontr man + oss ← la ina laxaad / lixaad m förmåga, styrka, layrataa pr 3 sg f → layrtaa kraft, intensitet lixaad, awood layrꞏgelin f inandning laxaamadaa tr lödar layriyaa tr vädrar, ventilerar laxaamadan laxaamadnaa lödad layrꞏsaarid f utandning laxaamadid f lödning layrsadaa intr layrsataa tar sig (lite) laxoox f koll pannkaka, tunnbröd frisk luft, går ut i friska luften canjeelo, canjeero layrtaa intr layrataa fladdrar laꞏyaab m överraskning, förvåning laysataa pr 3 sg f → laystaa laꞏyaab leh konstig, underlig, laysku raacay

110 laystaa / laastaa tr laysataa äter upp tänker, tror allt, dricker upp allt leh 1. som har, med; 2. sägande laystaan f förstörelse, förödelse anigu ku leh jag säger ju till dig le'eg adj le'ekaa samma, likadan, lika is leh som hör ihop, som är stor ku habboon, la siman, la mid ah, la vänner fil ah libaax m [T] -yo 1. lejon; 2. modig is le'eg 1. likadan, samma; 2. person, hjälte aar jämlik, jämställd libaaxꞏbadeed haj lebbis m 1. kläder; 2. klädstil, libaaxad f lejonhona, lejoninna klädesätt labbis libdhaa intr libidhaa försvinner lebbisan lebbisnaa klädd, välklädd libidhaa pr 3 sg f → libdhaa labbisan lid 1 m lidad motsats liddi leeb 1 m leebab pil gamuun, falaadh lifaaq m 1. bilaga; 2. elegans leeb 2 m leebab vektor liglig m rem, handtag leedahay pr 3 sg f → leeyahay liibaan 1 f framgång, seger lib, libin, leedihiin → leeyahay guul leelleel m lidande Liibaan 2 m namn leenahay → leeyahay liibaanaa intr når framgång, är leexaystaa leexaysataa gungar framgångsrik, lyckas, vinner, leexdaa intr leexataa vänder sig bort, segrar guulaystaa, libin helaa går åt sidan, svänger (undan) liicaa intr böjer sig ner, lutar weecdaa janjeeraa ka leexdaa undviker, låter bli liiciyaa tr böjer, lutar, får ngt att iska dhaafaa böja sig, får ngt att luta u leexdaa 1. svänger (åt ett visst liicsan part böjd, krokig, lutande håll); 2. vänder sig till liid 1 m dumbom, idiot leexiyaa tr vänder, avvisar, får att liid 2 m snöre, rep(stump) vända weeciyaa liidataa pr 3 sg f → u leexiyaa vrider ngt, svänger liido imp → liitaa ngt (åt ett visst håll) liifan tunn, smal leexleexdaa intr leexleexataa slingrar liimo f lime, citron liimo‐dhanaan, liin sig, går i sicksack liimoꞏugunji grejpfrukt banbeelmo, leexo f 1. gunga, hängmatta; 2. liimo qarar, liin‐ugunji sandstorm, virvelvind, cyklon liin f koll pe. limu citrusfrukt, lime, 1. wiifow citron, apelsin liimo leeyahay tr oreg. böjn. 1. har, äger; 2. liin miiran citrussaft, citrusjuice säger ngt, talar om ngt liinꞏdhanaan lime, citron liimo is leeyahay 1. är vänner; 2. liinꞏmacaan f apelsin, grejpfukt

111 bambeelmo skrivtavla liinꞏugunji f grejpfrukt looxa warbixinta anslagstavla liinꞏxaali f apelsin, söt citrus looxaan f koll sg. loox virke, trävirke, burtuqaal byggmaterial liis m liisas lista low m knä jilib, ruug liis gareeyaa listar lows / laws loos m koll jordnötter liisto f lista, schema Lubnaan Libanon liitar → litir lug f ben, fot liitir → litir ku lug leeyahay har att göra liqaa laqaa tr sväljer Dhunjiyaa med, rör, angår lis f färsk mjölk, nymjölkad mjölk lugay halt, haltande lisid jid lugeed stig, gångväg lisaa tr 1. mjölkar; 2. pressar saft ur lugeeyaa går till fots ngt; 3. slipar, vässar, gör skarp, lulaa tr 1. gungar; 2. vinkar; 3. gör vass kärnar lisid f möjlkning lumaa intr 1. går vilse; 2. går litar → litir förlorad litir liitar, litar, liitir m liter lumid f förlust, försvinnande lumis lix f räkn 1. sex; 2. sexa lumis f försvinnande, förlust lix iyo toban toban iyo lix sexton lumiyaa tappar bort, förlorar, rör lixaad 1 m styrka bort, slarvar bort lixaad 2 adj sjätte waqtiga lumiyaa fördriver tiden lixdan m räkn sextio luqad / luuqad / luqo luuqo f språk lixdanaad adj sextionde af lo' f koll nötboskap, nötkreatur luqadda dhegoolaha loo ← la u teckenspråk lool 0 latitud, breddgrad, höjdgrad luqadeed adj språk‐, språklig, lool 1 m loolal stomme för nomadhydda lingvistisk loola kontr man ... till ... med ← la u luqluq m 1. gurgling, gurglande; 2. la gurgelvatten luqluqasho loollan imp → loollamaa luqluqdaa intr luqluqataa gurglar sig, looli f 1. kant, udd; 2. klippa sköljer munnen loollamaa / looltamaa intr tävlar, luqun f hals, nacke qoodh/qoor, sur kämpar, strider, konkurrerar, lur f besvär, obehag, bekymmer dhib rivaliserar luubaan 1 f rökelse beeyo, cuud, foox, looltan imp → looltamaa khumkhum, mayddi, uunsi loor m loorar påse kiish, jawaan luudaa haltar, vacklar loox m 1. bräda, planka; 2. luul 1 m [T] pärla

112 Luul 2 f namn hanti, maaliyad, raasammaal, xoolo Luulyo Luuliyo f juli Luuliyo maal 2 f var milil, malax luuq 1 m gränd, bakgata, tvärgata maalaa mjölkar muruqmaalaa luuq 2 f röst, ton, melodi maalꞏgelin f investering luuqad → luqad maalꞏgeliyaa tr investerar ma 1 (satstypsmarkör för jakande ja/nej-fråga) maalꞏgeliye m investerare ma 2 inte maalin f maalmo dag maacuun f (m) koll 1. husgeråd; 2. maalin uun en dag, en gång, möbler någon gång mar uun maad 1 f [T] humor, skämt maadays, maalintii dambe nästa dag, kaftan, shaactiro dagen därefter maad badan humoristisk maalinꞏriyood m dagdrömmeri, maad leh rolig, skojig qosol leh dagdröm maad 2 f [L] gömställe maaliyad f 1. budget, finanser; 2. maad 3 ← ma aad egendom, välstånd, rikedom maadaama konj maaddaama 11% 1. eftersom, wasaaradda maaliyadda i och med att; 2. medan, så finansdepartementet länge maaliyadeed adj finansiell maadad / maado f maadado / maadooyin Maalmaꞏdoone s det somaliska namnet på ämne det muslimska årets fjärde månad ka maadaystaa skrattar år ngn, maalmahan nu för tiden retar ngn maammul m administration maaddaama → maadaama maammulaa administrerar, styr maaddad f → maaddo maammule administratör, direktör, maaddo f maaddad ämne rektor maadeeyaa skämtar, är rolig, maamul m maammul ledning skämtsam, fäller en rolig maamule m 1) rektor, chef; 2) kommentar administratör, förvaltare maahee / maaha'e postp förutom, maamuus m respekt, aktning, annat än, bortsett från vördnad maahmaah f -yo, -yada / -o, -aha maamuusaa respekterar, visar ordspråk, talesätt oraah, murti respekt för ngn maahmaahaa använder ett maan 1 m maanan sinne, förstånd, ordspråk tänkande, tankeförmåga Maajo maj garaad, maskax, caqli maal 1 m koll maalal ar. tillgångar, maan 2 [frågepartikel] + jag ← ma egendom, förmögenhet, aan rikedom adduun, cood, cuud, guuyo, maan 3 jag + inte ← ma aan

113 maandhaaf s missförstånd, macaadin f koll sg. macdan mineraler missuppfattning macaan 1 m söt smak, sötma maandoorin f rus, berusning macaan 5 adj macmacaan 1. söt; 2. god maandooriyaa berusar macaan 4 f älskling, sötnos maandooriye m drog, narkotika, macaan 2 f rusmedel macaan 3 m älskling, sötnos maandoorsan part påverkad, biyo macaan sötvatten, drogad, berusad dricksvatten maanso f diktverk, poesi macaanaayaa intr smakar sött maanta i dag macaaneeyaa sötar maceeyaa maanyo hav reg. Mog. bad macalgad f malqacad maar 2 f 1. koppar; 2. rost macalgo f malqacad maareeyaa tr övervakar, leder, macallimad f lärarinnna guidar macallin m macallimiin lärare bare maareeye m chef, direktör, macalqad f malqacad föreståndare, ledare, förman, Macbuud m Gud, Skaparen, Allah uppsyningsman Eebbe, Alle, Rabbi, Illaah maaroobaa intr maarowdaa, imp. maarow macdan m mineral rostar, blir rostig macduun sällsynt maarriin m brun buni machad m institut, institution, Maarso f mars utbildningsanstalt, skola maas 1 m läder, skinn harag maclaqad f malqacad maas 2 ofruktbar mark, nysådd macluumaad m information mark där inget gror eller börjat gro macmacaan m 1. sötsaker, godsaker, maasha därför, till följd av det godis; 2. dessert maatar 0 m materia som kan anta de olika macmiil 1 m kund, klient aggregationsformerna fast form, vätska macne m betydelse, mening, eller gas walax innebörd macno maaweeleeyaa tr underhåller, roar iskuꞏmacne m synonymi maaweelin f underhållning macneeyaa förklarar, klargör, maaweeliyaa roar, underhåller tolkar sharxaa madadaaliyaa macquul ah rimlig, logisk, rationell maaweelo f underhållning, nöje caqligal madadaalo madaar 1 m flygplats eeraboor, gagada maayar m borgmästare dayuuradaha mabaadi’ f koll sg. mabda' principer madaddaalataa pr 3 sg f → madaddaashaa mabda' m 1. princip; 2. ideologi, madaddaaliyaa tr roar, underhåller doktrin maaweeliyaa

114 madaddaalo f underhållning, nöje, madluun ah nedstämd, ledsen, tidsfördriv maaweelo olycklig madaddaalo imp → madaddaashaa madoobaa kontr ← madow ahaa madaddaalsan part road qorraxꞏmadoobaad m madaddaashaa intr madaddaalataa solförmörkelse madal f madar 1. mötesplats; 2. is madoobeeyaa v solar (avtalat) möte 1. gole, shir, fagaare; madow m svart färg 2. ballan, ballandhigad madow adj madoobaa, pl. madmadow svart madax 1 m huvud suuq madow svart marknad madax 2 m pl. madax -da överhuvud maduul m madduul kur, unuun mafafaay s papaya babbaay madaxꞏbannaan adj oberoende, mafiiq f kvast, sopborste minfiiq, fristående, självständig xaaqin madaxꞏbannaan adj självständig, mag f kompensation, ersättning, oberoende skadestånd, blodspengar madaxꞏbannaani f självständighet, magdhaw, diyo oberoende, frihet magaalo f stad beled madaxkuti f [madaxkúti] björn buti, oorso, magaaloꞏmadax s huvudstad dubbe magac m 1. namn; 2. substantiv madaxtooyo f 1. presidentskap, magac qarsoon abstrakt ordförandeskap; 2. substantiv presidentpost; 3. presidentens magac gaar egennamn stab magac guud appellativ madaxꞏxanuun m huvudvärk magacꞏuꞏyaal m pronomen madax.wareer magacaabaa tr magacawdaa utnämner, madbakh m ar. kök kushiin, jiko, nominerar, namnger alawaad ku magacaabaa tr kallar maddiibad f skål baaquli, qaafiri magacaabid f utnämning madduul m maduul sot magacꞏcudur diagnos cudur.sheeg maꞏdhale m ofruktbar man madhaleys magacꞏdheer berömd, välkänd maꞏdhalennimo ofruktbarhet caan maꞏdhaleys f ofruktbar kvinna magacuyaal m ma.dhasho magan f beskydd magangalyo madhan / maran adj madhnaa / marnaa magdhow kompensation, tom, fri, ledig bannaan ersättning, skadestånd, maꞏdhasho f ofruktbar kvinna blodspengar mag, diyo Madiina s Medina mahad f tack, tacksamhet mahadnaq madluun m nedstämdhet, ledsnad Mahad m namn

115 u mahadꞏceliyaa tackar ngn, makiinad f 1. maskin; 2. rakblad framför ett tack till ngn makiinadda farta skrivmaskin mahad.naqaa Makka s Mecka Illaah mahaddi! Tacka Gud! maktabad f ar. maktaba bibliotek mahaddiyaa {ku} tackar {för ngt} laybreeri mahadnaqaa mal m 1. bajs ; 2. mahadho f oförglömlig händelse läckage ; mahadꞏnaq m tack, tacksamhet 3. mahad, shugri, xamdinnaq 1. saxaro jilicsan mahadꞏnaq culus stort tack, malaa'ig f ängel malag varmt tack malaayiin f koll sg. milyan / malyuun 1. mahadꞏnaq leh tacksam miljoner; 2. oerhörda mängder u mahadꞏnaqaa v mahad.naqdaa, inf. malab m 1. honung; 2. sötsaker mahad.niqi tackar ngn, är tacksam casal mot ngn mahad.celiyaa malabcir m manna mahadsanid! interj tack, tack ska malag m koll. malaa'ig ängel malaa’ig du ha! malaha / malahaa adv kanske, nog mahiigaan m mahiiggaan, mihiigaan, mihiiggaan 1. mindhaa, armaa ösregn, störtregn, skyfall; 2, malawad m ändtarm walammad massor, mycket malax f var vid infektion mahrajaan m festival malcaamad f koranskola dugsi majaꞏbaxsadaa -baxsataa tar en qur'aan promenad, promenerar malcaqad f malqacad majarafad f spade, skyffel badeel malcuun → milyan majare m kurs, färdriktning hoggaan male m tanke, idé, åsikt majaroor m takränna masharaaf maleeyaa v 1. tänker, tycker, anser; majin f pl. majo -ha / manjo -ha 1. tass, fot; 2) gissar, tror, antar, förmodar, 2. hammare, klubba föreställer sig qiyaasaa majo pl → majin u maleeyaa tror makaanig m mekaniker, malgacad f malqacad bilmekaniker malko 1 f bergspass makhaayad / makhaayo / maqaayad mallay m mallaay fisk kalluun / maqaayo f restaurang, malmal m myrra, väldoftande servering, kafé, bar baar, rökelse maqaaxi malmalaaddo / malmalaato f makhaayadle / maqaayadle m marmelad restauranginnehavare, krögare malo 1 f ett slags stor fisk makhluuq m skapelse khalqi malo 2 f tanke, idé, hallucination

116 malow m ett slags ödla ungdjur waxaro, naylo malqaacad f malqacad maqal 4 imp maqlaa malqacad f malqaacad 18%, malgacad 14% sked maqan maqnaa saknad, frånvarande, qaaddo borta, som fattas malqacadda shaaha tesked ka maqan frånvarande från malyan → milyan maqane m frånvarande person malyuun → milyan maqas m manqas 5% sax mamnuucaa förbjuder maqlaa v maqashaa lyssnar, hör manaafacaad m koll sg. manfac nytta, maqle m stekpanna [N] maqli, birtaawo fördelar maqnaaddiis m magnetism ku manaafacaadsadaa manaafacaadsataa maqrib / makhrib m gabbaldhac, drar nytta av ngt qorraxdhac mandheer f moderkaka isla markaasi samtidigt manfac m koll. manaafacaad nytta, hal mar på en gång, vid ett och fördel, användning, samma tillfälle användbarhet waxtar isla markaa samtidigt manjo pl → majin isla markaas maꞏnooge m outtröttlig person mar kale en gång till, igen, åter, manqas m maqas på nytt; 2. också; 3. en annan mantag / matag m 1. kräkning; 2. gång, någon annan gång spyor hunqaaco mar uun någon gång, när som mantagaa / matagaa tr/intr kräks, helst kastar upp, spyr hunqaacaa marar / mararka [adv.] maqaal m artikel maqaalad emellanåt, ibland, tidvis maqaalad f artikel maqaal marmar maqaale m rykte marar badan [adv.] många maqaar m skinn, läder harag, saan gånger, ofta, vanligtvis maqaasiin / makhaasiin / maqsin mararka qaarkood [adv.] ibland, /makhsin m förråd, lager, vissa gånger magasin bakhaar / baqaar marka + konj. då, när maqaaxi f restaurang baar, makhaayo markaa då, genast maqaayad / maqaayo / makhaayad / markaas sedan, efteråt makhaayo f restaurang, markan servering, kafé, bar baar markiiba snabbt, genast, maqal 1 m hörsel maqlid omedelbart durba, goortiiba maqal 2 m kassa, disk, marma när kassaapparat, kassalåda khaanad mar dambe 1. en gång till, igen; maqal 3 f koll lamm, killingar, 2. sedan, lite senare; 3.

117 dessutom markaa → mar mar dhow snart, strax, om en markaad då du, då ni ← marka aad stund markaan då jag, då vi ← marka aan mar hore 1. förut, tidigare, markaannu då vi ← marka aannu nyligen, redan; 2. för länge markaas → mar sedan markaasna och sedan ← markaas ‐na mar keliya bara en gång markab m koll. maraakiib -ta båt, fartyg, mar kasta hela tiden, ständigt skepp marꞏmar ibland markan → mar mar waliba hela tiden, ständigt markii när mar 1 m marar 1. tid; 2. tillfälle, markiiba snabbt, genast, tidpunkt; 3. [adv] då, en gång; omedelbart durba, goortiiba 4. [pl; adv] ibland marmar badan 1. ofta, många mar 2 f klädesplagg; 2. [pl.] tyg; 3. gånger; 2. vanlig, vanligt storlek, längd duluc förekommande maraa 2 v passerar, går genom, går marmar 1 m marmor mutureele, förbi mutuneelo soo maraa psserar genom, förbi marmar 2 ibland marar marag 1 m 1. vittne; 2. vittnesmål, maro f mass maryo / marooyin 1. tyg; 2. bevis markhaati kläder [färgat tyg som tjänar marag 2 m strypning, kvävning som klädesplagg]; 3. [överfört] maran / madhan adj marnaa / madhnaa tunt lager, bädd tom, fri, ledig maroꞏmiis bordsduk maraq m mass soppa, sås fuud, shurbad maroodi m [maroodí] elefant marawaxad f solfjäder, fläkt maroodiꞏbadeed m valross mardaaddi m elegans, smakfullhet maroojiyaa tr vrider xarrago marqaan m rus, berusning särskilt av marin m 1. passage; 2. tvål khat mariyaa 1. sprider, breder ut, marsadaa marsataa 1. förbrukar, stryker ut, gnuggar; 2. släpper konsumerar; 2. klär på sig, klär förbi, får ngt att passera; 3. upp sig; 3. läser högt färgar marsheeyaa 1. marscherar; 2. Marka f kuststad i södra Somalia växlar, byter växel marka → mar marsho f 1. marsch; 2. växel; 3. isla marka samtidigt växelspak marka hore först qafiska marshada växellåda marka xigta härnäst, sedan, marsiiyaa tr låter ngn passera, får därefter ngn att passera

118 marso f 1. skyddad plats; 2. mindre masaakiin f koll sing. miskiin fattiga, hamn 2. deked försvarslösa marso imp → marsadaa masaamiir f koll sg. musmaar spik marsoobbax m [ett slags giftorm] masaar f yxa faas marti f koll gäster masaar f yxa gudin, faas marti u yahay är på besök, kommer Masaari f koll sg. Masri egyptier på besök masaf 1 m tratt dublad, dubaalad martiꞏqaad m inbjudan, invitation masaggo f mass meseggo 28%, maseggo 14%, mesaggo 1% ku martiꞏqaadaa tr bjuder in, durra lat. sorghum hadhuudh / haruur, inviterar arabbikhi martisoor m gästfrihet masalan / matalan till exempel marwo f belevad, kultiverad masalle m bönematta av skinn kvinna, hustru murwo sajaayad marxalad 2 f avstånd längden på en resa masalo f mas'alo problem, fråga, marxalad 1 f 1. situation, läge, uppgift tillstånd, omständighet; 2. Masar ah egyptisk etapp, period, fas, tidpunkt naag Masar ah egyptiska wadci, wacyi, xaalad nin Masar ah egyptier marxuum m den avlidne mayd masar 1 m näsduk, liten huvdduk Maryan f namn [máryan] fastaleeti, safaleeti, safaleeto mas m masas orm Masar 2 f Egypten mas'alo f masalo masarꞏgacmeed m näsduk mas’alo 0 f (matematiskt) problem masawir m foto, bild, tavla musawir mas'uul pl. mas'uuliin-ta ar. ansvarig masawirle m fotograf masuul masawirle m fotograf masawirqaade mas'uul ah ansvarig masaxad / masaxo f 1. (tavel)sudd, masaabiir f koll sg. musbaar spik, spikar suddgummi; 2. (skur)trasa, masaafad → masaafo (damm)trasa tirtire, goomo masaafiriyaa utvisar, deporterar, masayr m svartsjuka, avundsjuka skickar ngn i exil tarxiilaa, hinnaaso masaafuriyaa masayr leh svartsjuk masaafirsan adj utvisad, deporterad masayraa är, blir svartsjuk masaafo / masaafad f 1. avstånd; 2. masayrrow m svartsjuk person rymning [för att gifta sig]; 3. masayrsan adj svartsjuk resa, resmål masdarad / masdaro → mastarad masaajid 1 m masjid masaajiddo (masaajidyo) mase konj eller, annars mise moské maseggo f masaggo masaajid 2 f koll moskéer mashaariic f koll sg. mashruuc projekt

119 maꞏshaqayste m dagdrivare, mawjad f 1. våg; 2. kanal [på tv, latmask radio] mashquul adj upptagen Mawliid s det somaliska namnet på det mashruuc 1 m mashruucyo, koll. mashaariic muslimska årets tredje månad projekt, program, plan qorshe mawqif m ståndpunkt, åsikt mashruuc 2 m företag maxaa ← maxay baa masiibo f katastrof aafo, musiibo, maxaabiis f koll sg. maxbuus ar. fångar tahluuko maxaad 1 kontr vad + fokus + du ← masjid m masaajid moské maxay baa aad maskax f hjärna, sinne, förstånd, maxaad 2 m maxaar stor synål för att sy intelligens säckar cirbad, irbad, mudac Masri m koll. Masaari egyptier maxaan ← maxay baa aan nin Masri ah egyptier maxaannu ← maxay baa aannu masrixiyad f teaterföreställning, maxaa yeelay konj 1. därför att, pjäs eftersom, på grund av att; 2. för Masriyad f egyptiska att, så att maxaa wacay, sababtoo ah, mastarad masdarad / mastaro / sababta, maxaajira masdaro f linjal Maxamed Maxamad m namn mas'uuliyad f ansvar Maxamuud m namn masuuliyadꞏdarro s ansvarslöshet maxay 1 vad? mataan m/f mataano 1. tvilling; 2. del maxay 2 ← maxay baa ay av ett par maxaydin ← maxay baa aydin matag / mantag m 1. kräkning; 2. maxaynu ← maxay baa aynu spyor hunqaaco maxbuus m pl. maxbuusyo, koll. maxaabiis ar. matagaa / mantagaa tr/intr kräks, fånge kastar upp, spyr hunqaacaa maxkamad f koll. maxaakiim -ta domstol matal m exempel mataal, matalan, maxkamadda sare högsta mesel domstolen matalaa / matilaa / masalaa matashaa Maxmuud m namn ( ar. representerar, står för maxsuul m resultat vid en beräkning matalan adv ar. mathalan till exempel may → maya mataalan maya interj nej matoor / motoor m motor mashiin mayd m död kropp, lik mator → matoor mayddi m rökelse beeyo, cuud, foox, matxaf m museum khumkhum, luubaan, uunsi maw interj mjau maydhaa tvättar kläder etc. mayraa, mawduuc m koll. mawaadiic 1. ämne, dhaqaa tema; 2. argument maydhaa maydhdhaa maydhataa, imp.

120 maydho ? mayl m en. mile [engelsk] mil ≈ 1609 meeqa sano ayaad jirtaa? meter meeqa weeye qiimaha? hur Maymuuna f namn mycket kostar det ? mayraa tr 1. tvättar; 2. diskar meeraysiyaa maydhaa, dhaqaa meere m planet is mayraa tvättar sig själv meeris m lektion, övning mayrax / maydhax f barkfibrer som meerkuri 0 m kvicksilver används för tillverkning av rep meertada biyaha vattnets mayrtaa mayrataa tvättar sig, duschar kretslopp mee ? adv var ? meeshaas → meel meeday ? var är?, var finns? meeshan → meel meehaalataa pr 3 sg f → meehaashaa meeshee? → meel meehaashaa tr meehaalataa förväntar meeshii i stället för ngt meel f plats, utrymme kob, qayb meesi m typ av boskap meel kale någon annanstans megdiyaa tr garvar, bereder hud meel kasta överallt, var som meher m 1. hemgift helst meel walba [överenskommen gåva från meel uun någonstans, var som brudgummen till bruden; helst utbetalas i vissa fall först vid meel walba var som helst, eventuell skilsmässa]; 2. överallt vigselbevis 2. warqadda meherka meeshaas där meherad f 1. arbete, yrke, meeshan här halkan, kobtan sysselsättning; 2. firma, företag meeshee? var?, på vilken plats? meheradꞏlaawe m dagdrivare meesha baabuurka la dhigto meherijaan m karneval, festival, fest parkeringsplats mereg → marag meeleeye preposition mesaggo f masaggo meelmaraa intr är lämplig, är meseggo f masaggo passande mici m 1. hörntand, huggtand; 2. meelꞏmariyaa tr 1. förverkligar, gadd utför, realiserar, inför; 2. mici 2 m skott (från växt) effektiviserar, får att fungera, micne m 1. mening, betydelse, löser innebörd; 2. syfte meeqa ? hur mycket?, hur många? micne → macne intee?, immisa? micneeyaa förklarar, beskriver, meeqa saac ? hur mycket är definierar klockan ? vilken tid ? hur dags micneeyaa → macneeyaa

121 micno → macne utnyttjar, drar nytta ka mid yahay utgör en del av, är miis m miisas pe. miiz < lat. mensa bord en av, tillhör kubbadda miiska bordtennis, la mid samma, liknande uu eg pingpong, pingis mid kale en till miiska cuntada matbord, mid uun någon, vem som helst köksbord ka mid ah miiska kaawiyadda strykbräda mid 1 m räkn 1. en, en enda; 2. enhet miiska qoraalka skrivbord isku mid samma sak, likadan miisꞏdukaan (affärs)disk sak miisaamaa tr miisaantaa väger mid 2 f strömvirvel miisaaman part miisaannaa mätt, vägd midab m midabbo (midabyo) färg miisaan m 1. våg; 2. vågskål; 3. vikt midab badan färgglad, färgrik, cabbir färgstark Immisa weeye miisaankaaga? midab leh färgad Hur mycket väger du? midabꞏaragꞏla'aan 0 f färgblindhet miisaaniyad f budget bajad, bajadh, midabeeyaa färgar, målar, badhjad, bajeedh färglägger miisaaniyadda sannadka midabꞏkalaꞏsooc m 1. rasism; 2. årsbudget apartheid, rasdiskriminering miisaantaa pr 3 sg f → miisaamaa midabꞏkalaꞏsooce m rasist miisad f bord, skolbänk midabꞏtakoor m 1. apartheid, miishaar / miinshaar f ar. såg rasdiskriminering; 2. rasism miitar → mitir midabfaquuq, cunsuriyad miitir → mitir middi f → mindi mikoroskoob / miikariskoob m mideeyaa tr enar, förenar mikroskop weyneeye midig f [mídig] höger sida mil m mass lösning midkee vilken {jfr. which one} milaa tr löser upp, smälter miid f mass koncentrerad saft, sirap, milan m lösning [vätska] nektar casiir, sharoobo milantaa pr 3 sg f → milmaa miino f mina milic f hetta, värme [från solen] miinshaar / miishaar f ar. såg kulayl qorraxeed miiraa 1. silar; 2. filtrerar; 3. miliqsadaa intr miliqsataa slickar sig brygger [kaffe]; 4. pressar [saft om munnen, slickar sig om ur frukter] läpparna malabsadaa liin miiran citrussaft, citrusjuice milix m mass ar. salt cusbo miire m filter, sil, durkslag milliigaraam m milligram dhiigꞏmiirtaa 1. suger ut blod; 2. milliimitir m millimeter

122 milyan m räkn malyuun 15%, malyan 11% miljon mise eller {mellan två ja/nej-frågor} ← ma milyaneer m miljonär taajir se milyuun → milyan misig f höft sin min m minan 1. hus, hem; 2. livmoder misir f mass linser [växt] 1. minin, guri miskiin m koll. masaakiin 1. fattig min m säck eller korg som används för att mäta person; 2. stackare upp dadlar miskiinad f fattig kvinna, tiggerska, min partikel 1. var, vardera; 2. [mat.] hjälplös kvinna, stackare gånger miskiinimo f fattigdom maskiinimo afar min toban ahi waa afartan misko pl misig fyra gånger tio är fyrtio mitar → mitir laba meelod oo min laba ah waa mitid → mintid afar två gånger två är fyra mitidaa → mintidaa mindhaa adv antagligen, nog, mitir m en. meter meter kanske mitiriye m måttband mindhicir m tarm xiidmo miyaa ← ma ayaa mindi f kniv middi, mandiil Kayga miyaa? Är den min? minfiiq f kvast, sopborste mafiiq, Nabad miyaa? Är allt bra? xaaqin Hälsningsfras när man träffas. mino mani f sperma, sädesvätska miyaad ← ma ayaa aad shahwo, biyo miyaan ← ma ayaa aan mintid mitid m envis person, miyaannu ← ma ayaa aannu strävsam person, målmedveten miyay ← ma ayaa ay person, kompromisslös person miyaydin ← ma ayaa aydin mintidaa mitidaa v {ku} står fast miyaynu ← ma ayaa aynu {vid ngt}, kämpar {för ngt}, miyi m landsbygd baadiye envisas {med ngt} miyir m medvetande mintidnimo f envishet miyir la' 1. förvirrad; 2. minutes m minnesanteckningar oförståndig; 3. medvetslös mir f frukt, frö miyir la'aan medvetslöshet mirdhaa intr miridhaa [dhdh] rostar miyir leh medveten miridhaa pr 3 sg f [dhdh] → mirdhaa miyirsadaa miyirsataa vaknar till mirir minut daqiiqad medvetande, återfår mirir m rost medvetandet miriraa / mirdhaa intr mirirtaa / miridhaa miyuu ← ma baa uu rostar, blir rostig mohaar m → mohorad mirirsan part rostig mohoor m → mohorad miro / midho f pl t frukt, frö mohorad f mohoor, mohaar en halv säck med

123 spannmål mina damer och herrar suuraꞏgal m möjlighet suurogal muddacaa tr beskyller, anklagar mood 1 m egendom hanti muddo f ar. period, tidsintervall moodaa antar, tror, tänker, anser muddul → mundul 1. u maleeyaa; 2. dhaafaa, gudbaa Mudug f geo region i mellersta Somalia mool m djupt vatten dherar hoose mug 0 m volym moollo f fjädring mug 1 m volym, rymd, kapacitet moos / muus m moosas ar. mawz banan qaad moosaa v dämmer, fördämmer mug leh rymlig, med stor volym, muusaa stor ka moosaa dämmer upp, mug 2 m 1. närvarande tid, avleder vatten, torrlägger innevarande ögonblick; 2. moosan part moosnaa fördämd [adv.] för närvarande, för Moosko s Moskva ögonblicket mooyaane postp förutom, med mugdi m mörker gudcur, iftiin la'aan undantag för mooyee, mooyiye mugdi ah mörk mooye m mortel muhiim muhim m ar. muhim ngt moqorof m murslev, sopskyffel, viktigt liten skyffel för att samla ihop skräp muhiim ah viktig motoor → matoor muhiimmad f betydelse, vikt motor → matoor muhiimmad yar obetydlig mowjad 42% f ar. våg hir muhiimnimo f betydelse, vikt moxog 2 m sw. muhogo maniok, muhiimsan adj viktig kassava, arrowrot näringsrik rotknöl mujtamac m samhälle bulsho moxoggo f maniok, kassava typ av mukhaayad → makhaayad halvbuske mukhaayadle → makhaayadle mucaawinad / mucaawino f bistånd, mukulaal f katt bisad, dinnad, yaanyuur, hjälp, stöd durmad mucjiso f underverk, mirakel aayad mulac m mulacyo typ av liten ödla bulac mudaa [T] sticker, för in, injicerar, mulkiile m ägare milkiile, hantiile ger en spruta munaafaq munaafiq m skenhelig mudan 1 adj mudnaa värdig, förtjänt person, hycklare labawajiile mudan 2 adj [T] mudnaa stucken, munaafaqnimo munaafiqnimo f injicerad duran, dalooshan hyckleri, falskhet mudane m 1. herre, gentleman; 2. munaaqashaad m kritik, debatt parlamentsledamot 2. munaaqasho f diskussion xil.dhibaan munaarad f 1. minaret; 2. fyr; 3. torn mudanayaal iyo marwooyin munaasabad / munaasabo tillfälle,

124 tilldragelse, händelse, lämpligt mushaaharad f lön ögonblick fursad, munaasab mushaalli f mishaari, mushaari gröt, tjock mundul m muddul hydda, stuga soppa shurbad muqdaaf s åra mushaar m lön muqdafiyaa ror mushaari / mishaari f muqdafiye m roddare mannagrynsoppa av durra Muqdisho f geo Mogadishu huvudstad i mushaalli Somalia Xamar mushaax m vandring, promenad muraayad ah glas‐, av glas mushaaxaa intr promenerar, strövar, muraayadaha indhaha glasögon går omkring muran m 1. diskussion; 2. bråk, mushahaar lön dispyt, gräl mushahaarad / mushahaaro f lön, murantaa pr 3 sg f → murmaa ersättning, pension murdiso f pekfinger murugsato mushaharꞏkordhin f löneökning murmaa v murantaa grälar, diskuterar dr.dk doodaa musharrax m kandidat murqo pl → muruq musharraxnimo f kandidatur, murtad m koll. murtadiin -ta avfälling, kandidering apostat person som övergett sin mushkilad f mashaakil ar. problem, muslimska tro gaal svårighet murti f 1. innehåll, omfattning, musmaar / musbaar m koll. masaamiir -ta essens; 2. kultur, kulturarv; 3. spik ordspråk, talesätt oraah, musqul f toalett suuli, beytalmay maahmaah Mustafa m namn murug 2 f sorg uurkutaallo, niyadxumo, mustaqbal m framtid murugo, tiiraanyo, walbahaar musuqꞏmaasuq m korruption murugaysan part murugaysnaa ledsen, laaluush sorgsen murugo leh musuqmaasuqaa intr 1. är inblandad murugo f oro, ängslan, bekymmer, i korruption; 2. mutar, sorg murug, tiiraanyo korrumperar; 3. är muruq m murqo -ha / muruqyo -da 1. korrumperad, tar mutor muskel; 2. reumatism turuq mutul → mundul muruqꞏmaal m 1. kroppsarbete; 2. muufo f 1. tunt majsbröd; 2. ugn arbetskraft 2. shaqaale somaliskt tunnbröd av majs 2. foorno muruqꞏxanuun m muskelvärk muujin f 1. bekräftelse; 2. muruxday pr 3 sg f → murxaa illustration musawir m foto, bild, tavla masawir muujiyaa pekar på, visar, avslöjar, musbaar / musmaar m spik indikerar, avslöjar

125 muujiye m 1. index; 2. register naakhuude m kapten, styrman, muuqaal m 1. utseende; 2. vy, navigatör, sjöfarare perspektiv; 3. karta hummaag, naanays f smeknamn, öknamn, muuq pseudonym; 2. formel naynaas muuqdaa v muuqataa, inf. muuqan 1. syns; naar 2 f helvete cadaab 2. ser ut, verkar naas m naaso, naasaha 1. bröst; 2. muuqda muuqata [attr.] tydlig bröstvårta; 3. juver; 4. spene; 5. u muuqdaa ser ut som pip (på kittel, vattenkanna etc.) muus / moos m muusas ar. mawz banan 4. candho; 5. gulgulo Muuse m namn naasley naasaley f däggdjur muusood m leende naasꞏnuujiyaa 1. ammar; 2. muusoodaa intr ler favoriserar muwaadin medborgare waddani naawilaa tr tror, tänker, antar muxaadarad / muxaadaro f naayaa! interj hallå! (endast till kvinnor) föreläsning nabaad m 1. vegetation, växtliv, Muxammed m namn profeten Muhammad flora; 2. bete nag, doog, laac Muxaran s det arabiska namnet på det nabaadꞏguur m jordförstörelse, muslimska årets första månad överbetning muxuu ← maxaa uu nabad f fred, säkerhet, lugn, ro, muraayad f 1. glas; 2. glasögon; 3. välbefinnande xasillooni spegel 1. koob; 2. ookiyaale; 3. ma nabad baa? är allt bra? miraayo, mandarad nabad gelyo hej då ꞏna konj och nabad ku bari god natt na pron oss nabad ma ku bariday? har du naa interj du, hallå oftast till kvinnor sovit bra? naayaa Nabad miyaa? Är allt bra? naadi m klubb Hälsningsfras när man träffas. naadi ciyaareed idrottsklubb, nabadꞏgeliyaa tr räddar lag nabadgelyo 1 f lugn, trygghet, naadiyaa tr 1. ropar ut [varor], säkerhet auktionerar ut; 2. gör reklam, nabar 1 m [T] 1. sår, skada : 2. ont, annonserar xaraashaa smärta 1. dhaawac, haar, boog; 2. naafannimo f handikapp, invaliditet xannuun naafo f skadad, handikappad, lam, nabar 2 m tillfälle, ögonblick invalid nacaa tr inf. nici hatar, förkastar, är naafoobaa intr naafowdaa blir lam negativt inställd mot ngt naafto f diesel nacas m/f nacasyo idiot, dumhuvud, naag f kvinna, fru dumbom dabbaal, doqon

126 nacas ah dum naftirkeeda (sig) själv [fem.] nacasad f idiot, dumhuvud naftirkiisa (sig) själv [mask.] nacayb m hat nebcaan, karaahiyo nafto f naafto, naafato diesel, dieselolja nacnac 1 m karamell, godis najaar / nijaar m snickare farayaamo nacnac 2 f strunt, tomt prat najaaso f nijaaso orenhet faddaro, wasakh, nadaafad / nadaafo f renhet, uskag, dhusuq renlighet, hygien nal m lampa, glödlampa nadaafadeed adj hygien‐ nalka joogsiga stoppljus, nadiif m ar. naẓiif 1. rent föremål; 2. trafikljus [adj.] ren daahir naqdi m kontanter nadiif ah ren nadiifsan naqdiyaa v kritiserar nadiifinta jirka hygien naqilaa tr naqishaa kopierar nadiifiyaa tr gör ren, rengör sifeeyaa naqshad f 1. design, utformning; 2. nadiifiye m städare dekoration, utsmyckning; 3. nadiifnimo f renlighet modell, mönster; 4. plan, skiss nadiifsan ren, rengjord nadiif ah naqshadeeye m designer, naf 1 f ar. nafs (Burton) 1. liv; 2. själ formgivare naftiisa (sig) själv [mask] naqtiimaa naqtiintaa repeterar nafsaddiisa → naf naqtiin nakhtiin m repetition naftooda (sig) själva nafsaddooda → nasasho f 1. vila, paus; 2. semester, naf lov; 3. halvlek [paus i match] nafta iska qaadaa tar livet av sig nasad, nasiino nafta ka qaadaa tar livet av nasiib m lycka, tur, öde, otur hoodo, någon cawo, ayaan nafaqo f näring, näringsämne nasiib ah slumpmässig dheef, geshin, nuxur nasiibꞏdarro f otur ayaandarro, nafaqo badan näringsrik, nasiibxumo närande nasiibꞏwanaag m 1. tur, lycka; 2. nafaqoꞏdarro f näringsbrist [adv.] lyckligtvis naflay f varelse nasiibꞏxumo f otur; 2. [adv.] naftaada (dig) själv → naf olyckligtvis ayaandarro, naftayda (mig) själv nafsaddayda → naf nasiibdarro nafteeda (sig) själv [fem] nafsaddeeda nasiino f 1. vila; 2. paus, rast 1. → naf nasasho nafteenna (oss) själva nafsaddeenna → naso imp → nastaa naf nastaa intr nasataa, imp. naso vilar, tar naftirkaaga (dig) själv en paus, kopplar av naftirkayga (mig) själv natiijo f resultat, följd, konsekvens

127 Nawriis m pe. nowruz nyår neefsasho f andning neefsi naxaa inf. nixi blir rädd, blir ledsen, neefsi m andning neefsasho blir chockad, får panik neefso imp → neefsadaa naxaas f koppar, mässing, brons neefꞏtuuraa flämtar, andas tungt naxaas ah av koppar, av nefisaa intr kopplar av, vilar, tar en mässing, av brons paus naxariis f snällhet, vänlighet, nibiri neberi m val shooxaad medkänsla, medmänsklighet, nicmo f resurs nåd, förbarmande raxmad, nidaam m ar. 1. plan, program; 2. turitaan metod, system, ordning; 3. naxariis badan (mycket) snäll, regel, disciplin hab (mycket) vänlig nidaamꞏdaran adj kaotisk naxariis daran elak, grym nidaamꞏdarro f kaos, oordning, naxariis leh snäll, vänlig förvirring, bristande disciplin u naxariistaa naxariisataa är snäll, nidaamla'aan är medmänsklig, visar nidaamiyaa tr organiserar, ordnar, medkänsla mot ngn reglerar habeeyaa naxdin f förskräckelse, skräck, dib u nidaamiyaa omorganiserar panik, schock argagax, baqdin nidaamꞏla'aan f kaos, oordning, naxsan rädd, chockad, panikslagen förvirring nidaamdarro baqsan nidaamsan adj värlorganiserad, naxwe m grammatik välordnad, systematisk nayl m/f -o -aha lamm nijaar / najaar m snickare farayaamo neberi → nibiri nikaax m 1. vigsel; 2. vigselkontrakt, nebi m ambiyo ar. profet vigselavtal necbaan f hat nimco f narturtillgång, välstånd, neceb illa omtyckt, hatad överflöd nicmo neecaw / neecaaw f 1. svag vind; 2. Nimco f namn friska luften naacaw nin m niman 1. man; 2. make neef 1 m tamboskap, nyttodjur nin kasta alla, varenda en neef 2 f 1. andning; 2. luft, vind niraahdaa → yiraahdaa neef 0 f gas nirgo pl → nirig neef 4 f astma nirig m pl. nirgo, nirgaha kamelunge, neefeeyaa tr blåser upp kamelföl hane neefsadaa intr neefsataa andas nirig f pl. nirgo, nirgaha kamelunge, neefsadeen m andningsorgan kamelföl hona xubnaha neefsadeenka nixi inf → naxaa andningsorganen niya. → niyad.

128 niyad / niyo f avsikt, tanke, vilja, varsamt lust ujeeddo u nugul känslig för ngt aan niyadꞏjab m besvikelse, ad'adkayn, u jiljilicsan nedstämdhet, depression, nuguur f karaktär, natur frustration niyad.xumo, qalbi.jab nuqul m kopia koobbi Nofeembar Noofambar, xuquuqda nuqulka upphovsrätt, Noofembar f november copyright nolol f liv nus m 1. halva, hälft; 2. [adj] halv; 3. noloshiisa qaataa åldras, blir femtio cent badh / bar gammal nusꞏdhuleed m halvklot, hemisfär nololꞏaqoon f biologi bayoolaji nusꞏdhuleedka bari 0 östra noo 1. till oss, för oss, åt oss; 2. till halvklotet, östra hemisfären ... oss, för ... oss, åt ... oss ← na nusꞏdhuleedka galbeed 0 västra u halvklotet, västra hemisfären nooc m koll. anwaac sort, typ, slag, art, nusꞏdhuleedka koonfureed 0 södra modell jaad, cayn halvklotet, södra hemisfären Noofambar f → Nofeembar nusꞏdhuleedka waqooyi 0 norra Noofembar f → Nofeembar halvklotet, norra hemisfären noogaa tröttar ut sig nuugaa tr 1. diar, suger (upp); 2. lacag nool kvicksilver absorberar; 3. röker [cigarett] nool yahay lever, bor jaqaa, dhuuqaa/dhuugaa nool 1 adj levande, boende, bosatt nuugan part absorberad noola oss + till + med ← na u la nuujiyaa tr ammar noolaad m liv nuur m ljus, sken iftiin ku dul noolaad parasiterande Nuur m namn noole m levande varelse nuuraa lyser, skiner u noqdaa 1. återvänder; 2. blir, nuurad f kalcium kaalsiyam förvandlas till nuurad 1 vittvätt noqdaa v noqotaa 1. [intr.] återvänder; nuurad 2 lime liin 2. [tr.] blir nuurad 3 f kalk, kalkfärg ka noqdaa avlider, dör nuuradeeyaa (vit)kalkar ku soo noqdaa Nuurto f namn noqo imp noqdaa nuuxnuuxsadaa nuuxnuuxsataa vacklar, noqod 0 reflektion, reflexion svänger, gungar, vaggar noqon inf noqdaa nuxnux f viskning noqotaa pr 3 sg f noqdaa nuxur m mass 1. näring; 2. essens, ku nuglaadaa intr är känslig, har kärna, det bästa, det viktigaste fingertoppskänsla, hanterar ngt dheef, muhimad

129 nuxur leh närande, näringsrik qallalan oday m odaý [L] odayaal 1. gammal onkod m unkod, unkad åska huggac, guguc, man; 2. far, make; 3. herrn 1. gugac oda, madax; 2. duq onkodaa intr åskar, dundrar gugcaa og adj medveten oo 1. och; 2. som; 3. medan; 4. og yahay vet genom att samordnar verb eller ogaadaa tr ogaataa, imp. ogow får adjektiv; underordnar attribut veta ngt, inser ngt, lägger ood f 1. snår, buskage; 2. staket av märke till ngt, blir medveten kvistar om ngt ogsoonaadaa ood 2 kontr ← oo aad ogaal m vetande, vetskap, oodaa v inhägnar, omgärdar med kännedom, kunskap ogaansho, staket, avskärmar, blockerar ogaan oodꞏafo f öppning i staket, grind, oggol yahay {u o.} tillåter, ingång accepterar, är villig oodataa pr 3 sg f → ootaa oggolaansho f överenskommelse, oodo imp → ootaa acceptans, tillåtelse oofiyaa genomför, utför [sin plikt] oggolaanshada shaqada oofꞏwareen m 1. muskelvärk; 2. arbetstillstånd lunginflammation jeeniꞏwareen ogolaansho f tillstånd rukhsad oogo 1 f kropp jidh, jir Ogoosto f → Agoosto oogo 2 yta Ogosto f → Agoosto oogo 3 högland, högplatå, höglänt ogsajiin 0 f (m) oksijiin 13%, ogsijiin 7%, oksajiin 5% terräng syre oohaa intr gråter ogsaydh 0 m oxid oohin f gråt ogsideeyaa intr oxiderar oohiyaa tr får ngn att gråta ogsijiin → ogsajiin ookiyaale m [T] it. occhiali glasögon ogsoon adj medveten og muraayad, indha‐gashi oksijiin → ogsajiin oolli inf. vara, befinna sig, ligga → Oktoobar f oktober yaal olol m flamma, låga belel, holac oomaa intr oontaa; imp. oon blir, är olole 'ol'ole m kampanj törstig ololidda maskaxda oomati f 1. mat, livsmedel, näring; hjärnhinneinflammation 2. dryck oon, cunto ololidda sambabbada oomiye m diabetes, sockersjuka lunginflammation oomman adj törstig harraadsan Olombikada s Olympiska spelen oommanaan f törst omos m plats utan vatten dhul oommanoobaa intr oommanowdaa

130 torkar, blir uttrokad organiserar oomo varumärket Omo tvättmedel qaacido f 1. formel, teori, regel, oon 1 m törst harraad system; 2. bas oon 3 kontr och jag, som jag oo aan qaad 1 m kapacitet, rymd, volym oon 4 kontr oo aan mug oon 5 imp oommaa qaad 2 m khat jaad, hareeri, miirow oori f [T] fru, hustru, maka afo qaadaa tr 1. tar, lyfter, bär; 2. tuggar ooy kontr ← oo ay khat ooyaa intr ooydaa gråter booyaa, hees qaadaa sjunger en sång ilmeeyaa ka soo qaadaa föreställer sig oraah / odhaah f 1. fras, uttryck; 2. kor u qaadaa 1. lyfter (upp); 2. mening; 3. ord, begrepp ökar, höjer halkudhig, weedh nafta iska qaadaa tar livet av sig oran inf. säga sare u qaadaa lyfter ordaa 1 intr oroddaa springer cararaa, soo qaadaa hämtar, kommer rooraa med ngt ordaa 2 m qaadaaꞏdhig m granskning, orgi 1 m bock, hanget sogob undersökning, inspektion, orgi 2 f koll bockar, hangetter analys orod badan [om löpare] snabb qaadaaꞏdhigaa tr granskar, orod dheer [om löpare] snabb undersöker, inspekterar, orodka usha la isugu dhiibo analyserar stafettlöpning qaadataa pr 3 sg f → qaataa orod 1 m springande, löpning qaaddi m domare, lagman xaakim, orod 2 f snabbhet qaalli oroddaa pr 3 sg f → ordaa qaaddo f sked, slev malgacad orodꞏsiiyaa jagar bort, driver på qaado imp → qaataa flykt qaadꞏsiiyaa smittar orodꞏyahan m löpare qaadꞏwale m khatförsäljare qaab m qaabab 1. form, figur, gestalt; qaafiri m 1. skål; 2. krus, kanna, 2. typ, mönster, modell; 3. tillbringare xeero, baaquli aspekt hannaan, muuq Qaahira f geo Kairo qaabbilaa tr 1. möter, tar emot, qaali m hög kostnad, ngt dyrt, ngt välkomnar; 2. accepterar; 3. dyrbart, ngt värdefullt konfronterar qaali ah dyr qaabbilaad f mottagande, qaalib m 1. majoritet; 2. ngt vanligt välkomnande 2. caadi qaabiyaa tr 1. formar; 2. ordnar, qaalib ah vanlig, dominerande

131 sida qaalibka ah ofta, vanligtvis med qaalin 1 m ung kamelhane, dhiigꞏqabaa 1. har, får kamelföl menstruation; 2. mördar, utför qaalin 2 f ung kamelhona, kamelföl mord; 3. ser frisk och kry ut qaalisan adj dyr, dyrbar, värdefull hargab buu qabaa han har en qaaliyeeyaa tr höjer priset på ngt förkylning qaaligareeyaa, qaaleeyaa ka qabaa anser ngt om ngt qaalli m [1m] domare, lagman qabanqaabiyaa organiserar, xaakim, qaaddi, garsoore maxkamadeed arrangerar qaamuus m ordbok, lexikon qabatimaa v qabatintaa blir van, vänjer qaanso f 1. båge, valv; 2. pilbåge; 3. sig, anpassar sig regnbåge; 4. parentes 1. aargo; 4. qabatin leh bil beroendeframkallande, qaansoꞏroobaad / qaansaꞏroobaad vanebildande f/m regnbåde jeegaan qabato f tång, pincett birqabato, qaar 1 m 1. del; 2. en del, vissa, biinso några qabiil m släkt, klan, stam qabiilo, qaar 2 f påk, käpp, klubba bur, qolo, tol qadwaan qabiilo f 1. nation, klan; 2. qaarad f kontinent nationalitet qabiil qaataa qaadataa, imp. qaado 1. tar (för qabo imp → qabtaa egen del); 2. utstår, uthärdar, qaboob kall accepterar, tolerar qaboobaa 1. kallnar, blir kall; 2. noloshiisa qaataa åldras, blir [om person] fryser gammal qaboojiyaa kyler u qaataa qaadataa 1. tar på sig; 2. qalbiꞏqaboojiyaa tröstar får ngt i utbyte för ngt; 3. antar, qaboojiye m 1. kylskåp, kyl; 2. utgår från att ngt är ngt frysskåp, frysbox, frys 1. immisa ayaad qaadataa saacadii? furuntijeer, tallaajad hur mycket får / tjänar du i qabow 1 m kyla, köld timmen? qabow 2 adj kall qaawan adj naken, bar muruxsan, dhar qabri m grav la' qabsadaa qabsataa 1. få, erhålla, qaawanaan f nakenhet murdux uppnå; 2. hålla (fast), fånga; 3. qaaxo f 1. tuberkulos; 2. luftrör våldtar; 4.inträffar feero, feero sambab, urug, tiibisho waqti qabsadaa bokar tid, qabaa 1. har, äger, är utrustad beställer tid med; 2. anser, tycker; 3. är gift qabsin m blindtarm

132 qabtaa qabataa, imp. qabo 1. håller, tar; qalabka muusiga 2. håller på med, gör; 3. (musik)instrument ingriper; 4. fångar, griper, tar qalabka warbaahinta fast; 5. gifter sig, tar till massmedia maka/make; 6. tar sig till, qalabeeyaa tr utrustar ,fel ﻏﻠﻂ m ar. ğalaṭ khalad / kommer till, hamnar, reser till, qalad tar vägen misstag isku qabtaa stänger qaladdaa pr 3 sg f → qaldaa qadaa missar, går miste om [en qallalaa intr 1. torkar; 2. får ett måltid, särskilt på kvällen], är epilepsianfall utan mat och dryck qalan part 1. slaktad; 2. opererad ka qadaa 1. går miste om ngt, qalanjo f 1. elefanthona; 2. går utan ngt; 2. är, blir skådespelerska; 3. vacker frustrerad kvinna 2. atarijo qaddar 1 m 1. öde, lott; 2. förmåga, qalantaa pr 3 sg f → qalmaa makt; 3. ära, heder 1. calaf qalbi m 1. hjärta; 2. minne; 3. mod, qaddar 2 m/f Guds vilja kurage wadne qaddar 3 m en viss mängd, ett visst qalbi la' tankspridd, glömsk, värde xoogaa okoncentrerad aan digtoonayn, qaddarin f respekt ixtiraam, tixgelin maqanajooge, maahsan qaddariyaa tr respekterar ixtiraamaa, qalbiꞏqaboojiyaa tröstar xurmeeyaa, sharfaa qaldaa qaladdaa, imp. qalad gör fel qadeeyaa äter lunch qaldan adj falaktig, olämplig qadhaabtaa qadhaabataa samlar mat khaldan qado f lunch qalfoof skelett lafallafo qafaal f kidnappning qalin 1 m pl. qalimmo/qalmo, koll. qalmaan ar. qafas / qafis f bur qadis, shabaq qalam penna qafil m lås, hänglås qalin khad bläckpenna qafilan adj låst qalinꞏqore pennvässare qafiska marshada växellåda qalinꞏqor f pennvässare qajaar m khajaar gurka qalinꞏqori m qalin-qoryo blyertspenna qal m käke qalinꞏrasaas m blyertspenna qalaa 1. slaktar; 2. opererar qallafsan part hård, styv, grov, gawracaa ojämn, obehaglig, besvärlig qalaad m getens parningsläte qallajis f typ av mindre ödla qorrato qalab m qalabyo 1. material, qallajiyaa tr torkar utrustning, instrument, vapen; qallal m 1. kramp; 2. epilepsi 2. bagage 1. aalad suuxdin, sarco

133 qallalaa qallashaa 1. torkar, blir torr; qaniinyo f bett, stick 2. [om växter] vissnar; 3. qanjaaful / qanjaafil f hov förlamas qaraabo f koll släkt ehel, xigaalo, rixin qallalan part qallalnaa 1. torr, torkad, la qaraabo ah är släkt med ngn uttorkad; 2. förlamad engegan qaraar / qadhaadh / kharaar m bitter qallayl m torka smak, besk smak, sur smak qallibmaa intr välter qarameed adj nationell qallooc m böj, krök; 2. sväng, kurva; qaran 1 m qarammo/qaranno nation 3. fel, ngt omoraliskt ummad, waddan, dawlad qalloocaa intr är böjd, svängd qarandi 1 f myrslok xaabalaquf qalloocan adj qalloocnaa böjd, krokig qaranfuul m mass nejlika, qalloociyaa tr böjer kryddnejlika dhegayare qalloocmaa v qalloocantaa qaraq m överflöd qalmaa intr qalantaa slaktas, blir qarash → kharash slaktad qarax 1 m explosion qarxad qalmaan f koll sg. qalin pennor qalimmo qarax 2 mat utan kryddor eller sås qalmo pl → qalin yaabis ku qalqaaliyaa övertalar ngn till qarbad / qarbed m vattensäck, ngt mjölkbehållare gjord av getskinn qamadi m/f 1. vete; 2. spannmål qardaas m kartong, paket, påse sarreen qirdaas qanacdaa pr 3 sg f → qancaa qardhabo f sax, tång, pincett qanacꞏla'aan f otillfredsställelse, qare m vattenmelon xabxab missnöje qareen m 1. advokat; 2. släkting qanacsan adj övertygad, nöjd, looyar, abukaate tillfredsställd qareennimo f fullmakt, intyg qanacsanaan f tillfredsställelse qariib m utlänning, främling, qancaa v qanacdaa 1. nöjer sig, blir nykomling nöjd; 2. blir övertygad qariid m gryn, spannmål qandaraas m kontrakt, avtal, qarin f döljande, hemlighetsmakeri överenskommelse kunturaad qaris, daboolid qandho f feber xummad qarin badan hemlighetsfull qandho ayaa i heysa jag har qariyaa tr döljer, gömmer, maskerar feber xaseeyaa, daboolaa qandi m väska qarnigii labaatanaad (på) 1900‐ qani m rik man taajir talet qani ah rik qarsadaa tr qarsataa hemlighåller, qaniinaa tr biter, sticker gömmer

134 qarsoodi m hemlighet, sekretess sir ku qasbaa tvingar ngn till ngt qarsoodi ah 1) hemlig, qasban part tvungen, tvingad konfidentiell, sekretessbelagd; qasdi m syfte, avsikt, mål, 2) olaglig, illegal målsättning qasad, ulajeeddo, qarsoomaa qarsoontaa försvinner, ujeeddo gömmer sig qashin / khashin m skräp, sopor qarsoon adj gömd, dold, hemlig qashinꞏqub m soptipp, sophög daahsoon dukaafad magac qarsoon abstrakt qasir m → qasri substantiv qasri 1 m qasir slott, palats qarsoonaan f hemlighet qawlad / qowlad f rum qol qarsoontaa pr 3 sg f → qarsoomaa qax m evakuering, flykt qaxgalid, qarxaa intr qaraxdaa exploderar baxsasho qarxaya [attr.] explosiv qaxaa flyr, rymmer qarxad m explosion qaxaab f grotta qarxiyaa tr spränger qaxaab f prostituerad, hora dhillo qasaa tr 1. rör, blandar; 2. oroar qaxaab m manlig prostituerad, qasaalad f tvättmaskin makiinadda manlig hora dhillay dharka dhaqda qaxaabad f prostituerad, hora qasab ah obligatorisk, sharmuuto, dhillo, qabxad tvingande qaxaabnimo f prostitution, qasabka sonkorta sockerrör promiskuitet qasab 1 m khasab sockerrör qaxooti m flykting qasab 2 m khasab tvång, skyldighet qaxootinnimo f fluktingskap, qasabad f 1. rör, ledning; 2. kran; 3. flyktingstatus gevärspipa, eldrör 1. tuubo; 2. qaxweeyaa dricker kaffe, fikar taabo qay m pöl, vattenpuss qasabadle m rörmokare qayaquuto f stork qasabtaa pr 3 sg f → qasbaa qayb f 1. del, bit, andel; 2. qasac m gasac plåtburk, konservburk avdelning 2. waax qasacad, birow, koombo, daasad ka qaybꞏgalaa deltar i ngt, qasacad f konserv qasac, daasad medverkar i ngt qasacadaysan part qasacadaysnaa qaybin f distribution, fördelning konserverad, på burk iskuꞏqaybin f division qasad m syfte, avsikt, mål, qaybiyaa tr 1. delar; 2. delar ut 1. kala målsättning qasdi, ulajeeddo, qaybiyaa; 2. qayb‐qaybiyaa ujeeddo ku qaybiyaa delar ngt med ngt qasbaa tr qasabtaa tvingar u qaybiyaa delar upp ngt i ngt

135 qaybsadaa qaybsataa delar, fördelar problem qaybsamaa deles upp, fördelas qiyaas 2 f 1. uppskattning, gissning; qayl m åsneföl 2. genomsnitt; 3. skala; 4. qayliyaa {ku q.} skriker, ropar {åt storlek, mått ngn} dhawaaqaa qiyaastii uppskattningsvis, qaylo f skrik, rop ungefär qaynuun m lag, regel, bestämmelse qiyaasaa tr 1. provar; 2. uppskattar, qeexaa tr 1. förklarar, klargör, spekulerar, föreställer sig 2. beskriver; 2. analyserar, mala'awaalaa definierar iska qiyaasaa gissar, uppskattar, qeexid f 1. analys, förklaring, föreställer sig, fantiserar definition, precisering; 2. qiyaasꞏcabbir 0 m skala Etiopien [?] tulldeklaration qodaa gräver faagaa, qufaa qiime m pris qayme, qaymi, qiimo, sicir, qodaal m 1. grävning, utgrävning; sinni, sinaad. 2. jordbruk 1. qodid qiimeꞏkordhin f prisökning qodataa pr 3 sg f → qotaa qiimeeyaa tr qaymeeyaa utvärderar, qodato f koll jordbrukare, bönder bedömer, uppskattar fikrad ka qodax f qodxo törne, tagg bixiyaa qodax leh taggig qiiq m rök qaac, qiic qodbe m häftapparat qiiqa indhaha tårgas qodo imp → qotaa qiiqꞏbiyood m ånga qodob m 1. spik; 2. artikel; 3. qimaar m slöja, dok axel- eller midjelång paragraf, föreskrift qiraa tr erkänner, bekräftar, qodob 0 m artikel medger, accepterar, godtar qof 1 m pl. qofaf person, man; 2. qiraal m erkännande, medgivande, [pron.] någon shakhsi godkännande, tillåtelse qirasho qof 2 f person, kvinna qirsan part erkänd, allmänt qof kale någon annan accepterad qof uun någon, vem som helst qirtaa v qirataa erkänner, medger, tobankii qofba en (person) av bekänner tio qiso f ar. berättelse, historia, saga qofna ingen sheeko qofnimo f personlighet, natur, qiyaame 1 domedagen aakhiro, karaktär yoomul‐qimaaye, maalinta qiyaame qol m pl. qolal rum maqsin qiyaame 2 livet efter döden, livet qolka fadhiga vardagsrum efter detta, himmelriket aakhiro qolka hurdada sovrum maqsinka qiyaame 3 elände, katastrof, stora hurdada

136 qolka qubaysiga / qolka qorrato f typ av mindre ödla qallajis qubeyska badrum qorrax f sol cadceed qolka sugitaanka väntrum fallaaraha qorraxda solstrålar qolo f 1. stam, klan, ätt; 2. iftiinka qorraxda solsken, solljus folkgrupp, folk, ras, nation qorraxꞏbax m soluppgång qabiil, qabiilo; 2. goon, quruun qorraxꞏkaꞏsooꞏbax 1. öster; 2. qolof f qolfo skal diir, harag, maqaar, qob soluppgång qoob m qoobab 1. hov; 2. ankel 1. raaf; qorraxꞏuꞏdhac 1. solnedgång; 2. 2. anqow väster qoobꞏkaꞏciyaar m dans qorraxꞏdhac m solnedgång qoomammeeyaa ångrar ngt, känner qorraxꞏdheere m middag, ånger över ngt, ångrar sig middagstid, mitt på dagen shallaayaa qorraxeeyaa tr torkar ngt i solen qoomammo f ånger shalayto qorraxꞏkuꞏsidkane m planet qoomantaa pr 3 sg f → qoommaa qorraxꞏmadoobaad m qoommaa tr qoomantaa 1. skadar, solförmörkelse sårar; 2. oroar, stör qorraxꞏsooꞏbax m 1. soluppgång, qoor / qoodh f hals luqun gryning; 2. öster qooshan part qooshnaa mosad, qorshayn f planering blandad qorshe m plan, program, strategi, qor m koll pl. qoryo 1) bräda, planka; 2) policy, planering trä, timmer qorsheeyaa tr planerar qoraa 1 1. skriver; 2. vässar dhigaa qoslaa intr qososhaa skrattar qoraa 2 m [qoraá] författare qore dhool ka qoslaa ler, drar på qoraal m 1. text; 2. skrivande, munnen skrivning ku qoslaa skrattar åt ngt/ngn miiska qoraalka skrivbord qosol m skratt qoraal ah skriftlig qosol imp → qoslaa qore 2 vässare dhoolꞏkaꞏqosol m leende qore 1 m författare qososhaa pr 3 sg f qoslaa qori m qoryo (qoriyo) -ha 1. bräda, trä, qoto dheer 1. detaljerad, noggrann, ved; 2. gevär, vapen; 3. krycka grundlig, djuplodande; 2. djup 1. xaabo, buntukh [t.ex. fattigdom] xeel.dheer qori ah av trä qotomaa intr står upprät qorid f inskrivning, registrering, qotomiyaa tr reser, uppför, rekrytering qoris anlägger, inrättar qoris f skrivande, skrivning, att qotontaa pr 3 sg f → qotomaa skriva qowsaar m boskapsskötare, herde,

137 dräng flyter; 2. väller in qoyaa intr qoysaa/qoydaa, imp. qoy blir saliidda qumbaha kokosolja blöt, blir våt qumbe 1 m 1. kokosnöt; 2. qoyaan m fukt, väta kokospalm qoyan adj 1. våt, blöt; 2. rik, qumbe 2 behållare för fett gjord av förmögen fashaq, qoyaan leh kamelskinn 2. qune, tabbad qoys m qoysas familj, hushåll xaas qumbulad f bomb qubaa tr 1. spiller [ut], häller [ut], qumman adj 1. rätt, riktig, korrekt; 2. strör [ut]; 2. slösar bort, förstör uppriktig, ärlig, hederlig 1. daadiyaa qundhac f sol qubays m bad, dusch qunyar f sakta, långsamt tartiib qubaystaa intr qubaysataa badar, qur / qudh f själv, ensam, enda duschar Qur'aan m Koran u qubeeyaa tr badar, duschar quraac f frukost afbilaaw qubo f havssköldpadda quraacdaa quraacataa äter frukost qubuuro m pl t ar. pl. av qabri 1. gravar; quraanjo / qudhaanjo / quraanyo / 2. kyrkogård qudhaanyo f koll myror qudaar / khudaar f koll grönsaker och quraanyo f koll quraanjo frukt khudrad qurac / qudhac m acacia qudbad / khudbad / qudbo / qurbac 1 m ung kamelhane khudbo föredrag, föreläsning, qurbac 2 f koll unga kamelhanar tal qurbe m utland qudde m qunde slev, skopa fandhaal qurbo f utland qurbe weyn, qarsin, dhure qurmaa / qudhmaa intr quruntaa / qudh f / qur själv laf qudhuntaa 1. (mat) blir dålig, qudh ah identisk, samma, ruttnar; 2. luktar illa, stinker likadan qurmid f förruttnelse, röta qudhaada du själv laftaada → qudh qurun / qudhun m 1. förruttnelse, qudhac / qurac m acacia galool röta; 2. stank qarmuun / qudrad 1 f förmåga, styrka qadhmuun, qurmuun / qudhmuun qudrad 2 → khudrad quruntaa / qudhuntaa pr 3 sg f → qurmaa Qudus s Jerusalem / qudhmaa qufac m hosta quruurux / quruurax m grus qufacaa intr inf. qufici hostar qurux f skönhet bilicsami quful m lås, hänglås qurux badan vacker, fin qulqul m ström quruxsan adj vacker qurxoon, qurxan qulqul danab 0 elektrisk ström qurxan adj vacker quruxsan, qurux qulqulaa intr 1. strömmar, rinner, badan, qurxoon

138 rugta qurxinta skönhetssalong doon‐doonaa qurxoon adj vacker bilan, bilicsan, raadiye m reedyow, raadyow radio quruxsan, qurxan raadiyo m radio quud m quudad mat, föda, livsmedel, raadiyow m raadiye radio proviant anfaco, dheef, cunto raadraac m 1. referenslista, quudka xoolaha kreatursfoder bibliografi; 2. protokoll quudataa pr 3 sg f → quutaa raadraacaa v 1. spårar, följer efter, quudin f mat, foder letar upp; 2. refererar [till ngt] quudiyaa matar, föder, ger mat (till raadsadaa raadsataa letar efter ngt, ngn), lagar mat (åt ngn) letar upp ngt [åt sig själv] quudo imp → quutaa raaf m raafaf hov, fot [hos fågel, gris] quusaa 1. sjunker; 2. dyker raagaa stannar länge, sent, lever quustaa quusataa förtvivlar länge quutaa tr quudataa äter, livnär sig på raag! imp hooray! quwad / quwo f ar. kraft, styrka, raajato f röntgen raaji, raaji, raajito makt raaji m röntgen raajo, raajato, raajito ra'yi m 1. idé, åsikt, förslag, raajito f röntgen raajo, raaji, raajato synpunkt; 2. omdöme fikrad, raajiyaa tr försenar daahiyaa talo raajo f röntgen raaji, raajato, raajito ra'yiga dadweynaha opinion raalli m 1. tillfredsställelse, behag; 2. raacaa tr 1. följer, ledsagar, går lojalitet; 3. testamente med; 2. håller med iga/naga raalli ahow! förlåt baabuur raacaa åker bil (mig/oss)!, var tolerant (mot is raacaa går tillsammans, förenas mig/oss)! isku raacaa enas, kommer raalliꞏgeliyaa överens (med varandra) raamo f tovigt hår laysku raacay raamsadaa raamsataa tuggar raacato f koll herdar (som lever som raabsadaa nomader tillsammans med djuren) raas m 1. bosättning, hem, hushåll, xoolo.dhaqato familj; 2. udde 1. hoy raacdeeyaa tr förföljer, jagar raasammaal / raasummaal m kapital, raaciyaa 1. skickar med, bifogar, tillgång, egendom, lägger till; 2. tillägger förmögenhet xoolo, hanti, maaliyad, raad m spår maal raadaar m raadeer, raadar radar raashin m livsmedel, proviant, föda, raadgoobaa v spanar, letar, söker kost cunto raadiyaa letar efter, letar upp, följer raasi m halvö, udde ett spår baadhaa, baadi‐goobaa, raaxaysasho f nöje, njutning, utbyte

139 raaxaystaa raaxaysataa njuter, roar mushkilo, lur, dhibaato, dhib sig, gör det bekvämt för sig rafcaan m överklagan waqti‐qaataa rag m koll män raaxo f ar. bekvämlighet, nöje, ragnimo → ragannimo njutning, välbehag, lyx rah m groda raaxo leh 1. bekväm; 2. lyxig ra'iis m ledare raay f testikel ra'iisalꞏwasaare m ra'iisul.wasaare 36% rabaa vill ha, önskar sig, begär, premiärminister, [i Norden] behöver statsminister rabadh m en. rubber 1. gummi; 2. Rajab det arabiska namnet på det muslimska gummiband 2. laastiko årets sjunde månad rabadh 0 gummi rajci m reaktionär dib.u.socod rabashtaa pr 3 sg f → rabshaa rajeeyaa v önskar, hoppas, rabbaas m hopp, skutt förväntar, väntar sig rabbaasaa intr hoppar, skuttar rajo f hopp, förhoppning rabbaayad f tamdjur rajo 2 f föräldralöst barn, moderlöst rabbaayadeeyaa håller som husdjur barn rabbayn f uppfostran, dressyr rakaab m koll 1. passagerare; 2. barbaarin stigbygel rakuub, rukuub rabbaysan rabbaysnaa 1. [om djur] rakibaa tr sätter ihop, monterar, tam, dresserad; 2. [om installerar människor] skolad, bildad, rakibaad f installation tränad rakiban part rakibnaa uppsatt, fastsatt, rabbeeyaa tr uppfostrar, dresserar, installerad, monterad tränar barbaariyaa rakuub m ridhäst, kamel för ridning Rabbi m Gud, Skaparen Eebbe, Ilaah Ramadaan s 1. Ramadan; 2. RabiiculꞏAakhir det arabiska namnet på det fastemånad, fasta det arabiska muslimska årets fjärde månad namnet på det muslimska årets nionde RabiiculꞏAwal det arabiska namnet på det månad 2. soon muslimska årets tredje månad ranji → rinji rabitaan m önskan, vilja, begär ranjiye m målare doonid, rabid rar m last xammuul rabshaa tr dhibaa baabuurka rarka lastbil rabshad f 1. hinder, svårighet, raraa 2. lastar; 2. flyttar (på fordon) problem; 2. oro, bråk, raran adj rarnaa lastad oroligheter, konflikt raran m het aska, het jord, het sand rabshad / rabsho f problem, dambas kuluul svårighet, störning rabash, raro imp → rartaa

140 rasaas 2 f mass kula, ammunition [generellt] xabado, saanad ribo f ränta dulsaar 2 rasaaseeyaa 1. beskjuter, ridaa tr 1. släpper, tappar; 2. lägger bombarderar; 2. radar upp, ner, stoppar ner; 3. knuffar travar upp omkull; 4. kastar, slänger; 5. rasmi m ngt officiellt, ngt formellt skjuter [ett skott]; 6. avskedar, rasmi ah officiell, formell avsätter; 7. underkänner [vid rasuul m rusuul ar. sändebud, apostel, prov] profet rusuul xukun ridaa avkunnar en dom rati m [ratí] kamelhane, lastkamel, riiraxyo f retningar i halsen xadato dromedar awr riixaa 1. trycker, skjuter, knuffar; 2. ratib m plan, program masserar; 3. skjuter upp tuuraa raxan f flock, hjord xayn rikoodh / rikoor m 1. rekord; 2. Raxma f namn bandspelare, skivspelare Raxmo f namn rimman gravid uurle, uur leh rays m våt mark, våt sand [efter rimmay 1 m livmoder ilmagaleen, min, regn] rixim reebaa tr lämnar kvar, utelämnar rimmay 2 f koll dräktiga djur ka reebaa förhindrar, förbjuder rinji ranji m pe. rang färg ka saaraa rinjiyeeyaa målar u reebaa sparar åt ngn riwaayad f pjäs, drama, berättelse, reeban adj 1. förbjuden; 2. kvar, föreställning, skådespel, show, över konsert ruwaayad, googoos reedhyow m radio raadiyo guriga riwaayadaha teater reer m [reér] släkt, klan, folkgrupp riwaayadda raadiyaha reerꞏaakhiraad m spöke radioteater, radiopjäs reerꞏbaaddiye m koll 1. riyaal m rial valutaslag lantbefolkning; 2. nomader riyaaq m glädje farax, farxad reer.miyi, reer.guuraa riyaaqaa blir glad farxaa reerꞏguuraa m koll nomader u riyaaqaa intr riyaaqdaa gläder sig reer.baaddiye, reer.miyi över ngt reerꞏmagaal m koll stadsbor, riyo f dröm stadsbefolkning riyoodaa riyootaa, inf. riyoon drömmer reerꞏmiyi m koll 1. nomader; 2. rodol m pund brittiskt viktmått ≈ 454 gram lantbefolkning 1. reer.guuraa; 2. rogaa tr 1. välter, vänder, vrider, reer.baaddiye, jangali vänder upp och ner; 2. lastar av renji m färg → rinji / ranji gaddiyaa ri' f ri'yo 1. get(hona); 2. [pl.] getter isu rogaa förvandlas till ngt,

141 övergår till ngt verifierar; 3. förverkligar roob m roobab regn rummaystaa borstar tänderna roob badan regnig cadaydaa roob leh regnig rooban run f sanning, verklighet, faktum roobka sannadka årsnederbörd runtii verkligen, naturligtvis roobaad adj regn‐ Ruqiya f namn xilliꞏroobaad m regnperiod ruqsad / ruqso / rukhsad f tillstånd roobꞏbeeg m/f regnmätare fasax, idan, ijaaso, ogolaansho, Rooble m namn ruqseeyaa avskedar roog m matta kaarbid, kadiifad ruqso → ruqsad roon 1. hälsosam; 2. bättre [om ruqur dhadhan smaklök hälsan]; 3. normal Ruun waxaa roon in ... det är bättre att Ruush s Ryssland ... ruux m 1. person; 2. själ, liv qof roonaan f förbättring ruxaa v 1. skakar, gungar, vaggar; roor 1 m löpning orod 2. lossnar; 3. irriterar, upprör; roor 2 m sjukdom som drabbar kamelens 4. kärnar lulaa hjärna ruxasho f gungning, pendling, rooti m/f bröd kibis, furin vibration, skakning rootiile m brödförsäljare, bagare ruxmaa intr ruxantaa skakas rubuc ar. kvart, fjärdedel ruxꞏruxaa tr skakar, gungar rucleeyaa / gucleeyaa intr joggar, saa så, på det där sättet springer sakta saab 1 m korg eller lädersäck att rudhe m gnagare typ av däggdjur bära ett vattenkärl i rug f hem, plats, bas, station xarun, saab 2 bröst, bröstkorg saabley, degaan xabad rugta qurxinta skönhetssalong saabaan m mass saamaan 1. möbler; 2. rugkutubeed m bibliotek ! DK utrustning rukhsad / rukhso f tillstånd ruqsad, saabbuun f tvål, tvättmedel ogolaansho saabley f bröstkorg rukhsadda baabuur körkort ku saabsan om, angående, rukhsadda dhismaha bygglov, rörande, avseende, som byggnadslov handlar om, som hänger rukun m 1. (stam)kund; 2. (stående) samman med ku taxalluqa beställning; 3. pelare macmiil saabuun f tvål rumaystaa tr rumaysataa 1. tror, litar saacad f 1. timme; 2. klocka på; 2. borstar tänderna saad f förutsägelse saadaalin, saadaal rumeeyaa tr 1. tror; 2. bevisar, saadaal f prognos, förutsägelse,

142 spådom saadaalin, saad känner igen; 2. avgör, dömer saadaasha hawada kala soocaa väderprognos kor saaraa staplar, lägger saadaaliyaa tr förutsäger, förutspår ovanpå saadiyaa, oddorosaa soo saaraa 1. producerar; 2. saaddambe i övermorgon publicerar; 3. hittar, upptäcker, saafaa tr skivar, skär i skivor uppfinner saaka / saakay i morse ka soo saaraa bär ut, för ut, saakuun f dagen efter i övermrogon utvinner; 2. väljer ut, plockar laba maalmood ka dib ut soo bixiyaa saanad 2 f koll vapen hub saaran part 1. placerad, lagd, satt; 2. saaman pl → saan ovanpå, ombord saamayn f effekt, inverkan raad ku saaro imp → saartaa reebid, saamays saaruukh / saaruuq → sayruuq saamays m effekt, påverkan, saas så, på det där sättet saa, saatan inverkan saamayn saas kontr → sidaas saameeyaa tr påverkar, berör, saatan så här, på det här sättet drabbar, har effekt på ngt saaxiib m saaxiibbo -da ar. vän wadey, saamaynaya effektiv jaalle saamaysan adj påverkad saaxiib f ar. vän saaxiibad saamile m sahmile aktieägare shariig la saaxiibaa v blir vän med ngn saamiley f koll aktieägare saaxiibad f ar. väninna saan 1 m [T] vakt saaxiibnimo f vänskap saan 2 f pl. saamo djurhud, skinn saaxiibtinninmo harag, sar, maqaar saaxiibtinnimo f vänskaplighet, saan 3 f steg talaabo vänlighet saaxiibnimo saanad f koll ammunition, skott, saayid / saa'id m extra kulor, patroner rasaas, xabado sabab f orsak, anledning, skäl, saangur → soongur grund saar m 1. ogräs; 2. ond ande, sababtoo ah därför att, eftersom demon; 3. andeutdrivande sabbeeyaa flyter, svävar heehaabaa dans boorane, mingis sabbikh m färg, färgämne saaraa tr 1. placerar, lägger, sätter; sabbikhaa v färgar 2. röntgar Sabbuux det somaliska namnet på det ka saaraa tar ut, tar upp, tar muslimska årets sjunde månad fram ka reebaa sabciyaa → sacbiyaa kala saaraa 1. ser skillnad sabir m tålmodighet, tålamod samir (mellan föremål), urskiljer, sabool m fattig man, fattiglapp

143 ceyr, miskiin, faqri/fakhri, faqiir saf influensa sabool ah fattig saf m safaf ar. kö, led, rad saboolaa intr blir fattig saf galaa ställer sig i kö saboolnimo f fattigdom fakhrinimo safaarad f ar. ambassad Sabti f mera sällan m. lördag safaleeti / fasaleeti m näsduk masar sabuul m majskolv gallay, habuuq, Safar wanaagsan! Trevlig resa! xasiid safar 1 m 1. resa; 2. karavan socdaal sabuurad f ar. sabuura svartatavla Safar 2 f det arabiska namnet på det sac m saco ko muslimska årets andra månad sacab m 1. handflata; 2. applåd, safartaa pr 3 sg f → safraa klappande med händerna 1. safeeyaa tr rengör baabaco, calaacal; 2. sacabbin safeeye m städare sacabbin f applåd safeyn f städning, rengöring sacabiyaa → sabciyaa safeysan adj rengjord, ren sacbis m applåd safiir m ar. ambassadör danjire sacbiyaa / sacabiyaa sabciyaa Safiyo f namn Safiya applåderar, klappar i händerna safmar m epidemi Sacdiya f namn safraa intr safartaa reser sacfaraan m mass saffran safriyaa skickar (ngn på en resa) sadaqad / sadaqo f allmosa, gåva, saftaa safataa står i en rad, står i kö donation, välgörenhet sagaal m räkn [sagaál] 1) nio; 2) nia sadaqaystaa sadaqaysataa ger en sagaal iyo toban nitton allmosa sagaalaad adj nionde sadar m rad layn sagaalle m nia i kortspel sadar 2 m mening sagaaro f dik‐dik ett slags liten antilop sadax m 1. yta; 2. däck (på fartyg); sagaashan nittio 3. flak (på lastbil) sagaashanaad adj nittionde saddexꞏalifle S/A/le sagxad f 1. yta; 2. mark; 3. golv 1. dul, saddex f räkn [sáddex] tre kor; 2. ban, bannaan, dhul siman saddex iyo labaatan tjugotre sagxadda dhulka mark, golv saddex iyo toban tretton sagxadda guriga golv saddex iyo tobnaad trettonde sahal ah lätt, enkel sahlan, fudud saddexaad adj tredje sahamiyaa utforskar, saddexagal m triangel rekognoscerar saddexꞏjibbaarane m kub sahamiye m utforskare horseede saddexꞏxagal triangel, trekant sahan m rekognoscering, saddexꞏxiddigle m kapten expedition, utforskning sadjibeke 0 m rätblock sahay f matsäck, massäck

144 sahlaa tr sahashaa, imp. sahal förenklar, salꞏdhigga booliska polisstation underlättar, gör lättare u sahlaa saliid f mass ar. olja sahlan adj enkel, lätt fudud, hawl yar saliidda cuntada matolja Sahra f namn saliidda qumbaha kokosolja Sahro f namn Sahra saliidda raashinka matolja sakaraadaa är sängliggande, är saliidda sisinta sesamolja döende sallaan m trappa, stege jaranjaro sakhraamaa intr sakhraantaa dricker sallad / selled s korg dambiil yar alkohol, blir berusad salli m bönematta masalle, katiifad, sakhraan m sarkhaan koll. sakhraamiin -ta sajaayad berusad person, alkoholist, saluug missnöje missnöje över gåva och fyllerist khamriyacab vägran att ta emot den sakhraansan part berusad, full salxan f bidaar sakiin f sikiin rakblad, sågblad makiinad samatabbaxaa intr sätter sig i Sako s det somaliska namnet på det muslimska trygghet, är trygg, är säker årets första månad samatabbixiyaa tr för ngn i sal m 1. grund, bas; 2. ända, stjärt, trygghet, räddar ngn bak; 4. [gram.] rot 1. aasaas; 2. Samatar m namn dabo samay f samayo stång, skaft, stjälk (lång, salaad f 1. bön; 2. gryning fem ggr per rak) dag inom islam samayꞏubaxeed m blomsterstjälk Salaad m namn samayo f samay stång, skaft, stjälk (lång, salaad jimcaha fredagsbön rak) salaadaa ber samaysan adj samaysnaa gjord suubsan salaadiin f koll sg. suldaan sultaner samaysmaa intr samaysantaa bildas, Salaado f namn skapas, uppstår, uppkommer salaamaa tr salaantaa hälsar på ngn sambab m 1. lunga; 2. tuberkulos salaaman hälsad, välkommen sambuus / sambuusi / sanbuus / salaan f 1. hälsa, hälsotillstånd; 2. sanbuusi samosa hälsning, välkomnande same m hjälpsamhet wanaag, samaan, Salaasa f tisdag → Talaado sami salaax m 1. smekning; 2. något gott sameecad f högtalare salaaxaa 1 v smeker, klappar sameeyaa tr gör saladh m sallad salar, ansalaato u sameeyaa gör i ordning, lagar ku salaysan baserad på, (till), tillagar grundad på, som bygger på sameysan adj gjord, tillverakad salꞏdhig m 1. säte, sittplats, sits; 2. iska sameysan naturlig bas, station 1. xarunta dhexe sami f godhet, gott uppförande

145 samaan, samo santuukh m låda, lår samir m samar, sabir, sabar tålamod, sanduuqa warqadaha brevlåda uthållighet dulqaad, dulqaadad, sanduuqꞏboosto postlåda, brevlåda, adkaysi postbox samiraa v har tålamod, tolererar, sanꞏgoror m näsblod goror står ut med ngt sanjabiil m ingefära samirꞏla'aan f otålighet, brist på sannad m år sano tålamod sannadꞏdugsiyeed m skolår samirtaa pr 3 sg f → samraa sannadguuro f årsdag, jubileum sammi m namne, person med sano f år sannad samma namn magacwadaag sanqar / sanqadh f ljud, oljud sammi 0 m synonym shanqar samo 1 f sky, himmel cir sansaan m 1. beteende, uppförande, samo 2 godhet karaktär; 2. metod, sätt, stil samraa intr samartaa / samirtaa 1. har santuukh m → sanduuq tålamod, är tålmodig; 2. är santuuq m → sanduuq resignerad sabraa saq f djup sömn samriyaa v hjälpa någon att vara saqaf 1 m tak tålmodig saqaf 2 f kam shanlo Samsam f namn sar 1 s byggnad, murat hus daar san m pl. sanan näsa sar 2 f stor djurhud haragga xoolaha, san adj bra saan sanaadiiq f koll sg. sanduuq lådor, lårar saraakiil f koll sg. sarkaal 1. officerare; sanaani f bläckfisk 2. myndighetspersoner sanac m tur sarab 2 imp sarbaa sanacad f industri sare adj 1. övre, högsta; 2. [adv.] sanam m -yo 1. avgud; 2. staty ovan kore sanbuus / sanbuusi → sambuus / dugsi sare gymnasium sambuusi maxkamadda sare högsta sancad f industri, fabrik domstolen sanceeyaa tr 1. producerar, xagga sare där uppe tillverkar; 2. monterar; 3. sargaal → sarkaal reparerar, fixar; 4. opererar sariibad f siibad 1. boskapsmarknad; 2. hagaajiyaa, farsameeyaa boksapsinhägnad xero, deyr sancaysan part tillverkad sariir f ar. säng farsamaysan sarkhaan → sakhraan sanduukh m → sanduuq sarr yaa intr är ovanför, är högre, sanduuq santuuq, sanduukh, är överordnad, är den som ee

146 bestämmer saxariir f dhibaato, rafaad sarreen m mass 1. vete; 2. spannmål saxariiraa lider, blir förtryckt, blir badar, soor förföljd, pinas, plågas sarreeye m ledare saxariiriyaa plågar, torterar, sarreeye 0 general janan trakasserar, förtrycker, sarreeye 0 täljare förföljer, får ngn att lida sarrifdhac m devalvering cadaadiyaa, rafaadiyaa sas 1 m mardröm saxaro f mass 1. avföring; 2. gödsel 1. sawir m bild, foto xaar; 2. saalo, digo sawir gacmeed teckning saxaroꞏadayg m förstoppning, hård sawiraa ritar, tecknar, målar; 2. mage fotograferar; 3. föreställer sig saxaroodaa intr bajsar xaaraa sawir qaadaa, mala'awaalaa saxdaa saxataa sawirle m 1. målare, konstnär; 2. saxeex m underskrift, signatur fotograf saxeexaa tr skriver under, sax m riktighet, rätt sätt undertecknar, signerar sax ah rätt, riktig, korrekt saxiix m signatur saxaa tr inf sixi rättar, korrigerar, saxiixaa signerar kontrollerar saxni / sixni m ar. saxn tallrik saxan saxaafad f journalistik, press say m make warbaahin sayax m dagg, fukt på marken efter saxaafadeed adj journalistisk, press regn dhedo saxafi m ar. journalist suxufi, wariye saylad f seylad, siilad marknad, [särskilt] Saxal m Saturnus den sjätte planeten från boskapsmarknad, solen kreatursmarknad suuq saxanka dambaska soptunna sayn 1 s regnmoln saxanka muusikada sayn 2 f svans dabo grammofonskiva Saynab f namn saxan weyn bricka, saynis m vetenskap, uppläggningsfat naturvetenskap saxan m saxanno / saxamo / suxuun ar. saxn dariiqo sayniseed vetenskaplig 1. tallrik, fat, skål; 2. platta, metod disk, skiva sixni, saxni sayruuq sayruukh m koll. sawaariikh -da saxan 2 adj saxnaa riktig, rättad, raket, missil korrigerad, förbättrad saytuun m ar. 1. guava, guajava; 2. saxar 1 m dammkorn, sågspån oliv saxar 2 m partikel ꞏse men laakiin Saxara m geo Sahara Sebtambar f → Sebteembar

147 Sebteembar f september shaal m sjal garbasaar Sebteember / Sebtembar / shaandheeyaa tr filtrerar Sebtember f → Sebteembar shaandho f 1. sil; 2. filter seddax → saddex shaar / shaadh m skjorta shaati see? hur? ← sidee? shaarib / shaarub m 1. mustasch; 2. seed ? hur? + du/ni sideed ← sidee baa (mest pl.) morrhår shanam aad shaash 1 m (siden)sjal seeddi m svåger avser endast en mans shaash 2 m man [på ett lejon] systers make eller hans hustrus bror shaashley f koll gifta kvinnor seef f svärd shaati m en. shirt skjorta shaar / shaadh seere m 1. gräns; 2. zon; 3. åker, shabaako f fönster dariishad, daaqad gärde 1. soohdin, xudduud, xad shabag / shabaag / shabaq m nät, seeri m visselpipa, vissla, siren fisknät duhurꞏseexad m siesta, shabaq m nät shabag,shabakad middagsvila shabeel m [L] 1. leopard [prickig, i seexataa pr 3 sg f → seexdaa Afrika och Asien]; 2. tiger seexdaa intr seexataa 1. somnar; 2. [randig, i Asien]; 3. jaguar lägger sig [prickig, i Amerika]; 4. panter hurdaa, jiifsadaa [samlingsbegrepp för flera seexiyaa tr 1. lägger ngn för att arter] haramcad sova; 2. släcker [eld, ljus] Shabeelle en stor flod som flyter från Etiopien seexo imp → seexdaa till södra Somalia och mynnar ut i Indiska sekan m en. second sekund oceanen seko f sako ar. årlig allmosa utgör en shacab / shacbi / shicbi m koll folk, religiös skyldighet nation, befolkning, sentimitir / sentiimitir m medborgare shaabug → shaabuug Shacbaan s det arabiska namnet på det shaabuug m piska jeedal, karbaash muslimska årets åttonde månad shaac m 1. sken, strålar; 2. shahaadad / shahaado f 1. diplom, utbredning examen; 2. vittne; 3. den shaacir m poet, diktare muslimska trosbekännelsen shaaciroole komiker, entertainer shakaal 2 m hypotenusa shaactiroole, taltaliini shakhfal f shaqfal shaadh / shaar m en. shirt skjorta shakhsi m person, individ qof shaati shakhsi ah personlig khaas ah shaag 1 m shaagag hjul, däck shakhsi ahaan personligen qof ahaan shaah m mass te shakhsi gaar ah individuell shaahaa intr dricker te shakhsiyaad gaar ah privat

148 shakhsiyad f personlighet fackförbund shaki m tvivel, tveksamhet, xisbiga shaqaalaha arbetarparti misstänksamhet, skepsis shaqal m vokal waswaas shaqeeyaa 1. arbetar; 2. fungerar shakiyaa v tvivlar, tvekar, shaqfad f shakhfad hjärta, känslor misstänker shaqfal f shakhfal, shoqfol armhåla kilkil, kilkilo shalaabad f gott uppförande shaqo f 1. arbete, jobb; 2. uppgift shalay f i går shalayto, doraad hawl, shuqul, camal, xoogsi shalayto i går shalay shaqoꞏjoojin strejk shaqo.ka.fariisad, shallayto f ånger, samvetskval mudaharaad shaqo shallo → shanlo shaqoꞏjoojin guud generalstrejk shamiinto → shamiito shaqoꞏla'aan arbetslöshet shaqoli'i, shamiito shamiinto f cement, shaqola'aan murbruk sharaab m 1. dryck; 2. juice cabbid, Shamis f namn cab, cabbitaan, casiir, juus shan f räkn 1. fem; 2. [handens] fem sharabaad m strumpa, socka sigis fingrar; 3. styrka, kraft sharad m vad shan iyo toban femton sharaf f ära, heder, prestige, shanaad adj femte anseende xushmad shandad f väska, resväska boorso sharafꞏdhac m vanära, skam shaneemo → shineemo sharaf.jab shanꞏgeesle m femhörning, sharafꞏjab m vanära, skam pentagon sharaf.dhac shanlaystaa shanlaysataa kammar sig sharafꞏjebiyaa vanärar shanleeyaa kammar sharaftaa pr 3 sg f → sharfaa shanlo f kam saqaf sharax m förklaring, definition shanqar / shanqadh f sanqar, sanqadh sharci m koll. shuruuc 1. lag; 2. juridik oväsen, oljud qaanuun shanqaraa låter, ger ifrån sig ljud, sharci ah rättslig, juridisk för oväsen, susar, knarrar sharciꞏdarro f kränkning av lagen, shanqariyaa tr 1. får något att låta; brott mot lagen, illegalitet, 2. spelar [ett instrument] olaglighet, laglöshet shansho f skenben lat. tibia sharciꞏdarro ah olaglig, illegal shaqa‐ shaqo‐ sharciꞏdejin s lagstiftning shaqaale m koll 1. arbetare; 2. sharciꞏdejiye m lagstiftare personal, arbetskraft xamaali, sharciyayn s legalisering shaaqi, xoogsato sharciyaysan part legaliserad, laglig ururka shaqaalaha fackförening, sharciga sax ku ah

149 sharciyeeyaa tr legaliserar almanacka shardi m pl. shuruud -da villkor shay m shayaal, shayaasha ~ sheeyaal -ka ar. shareeco f islamisk lag, sharialagar sak walax shareero f lyra shereero shaybaar / shaybaadh m sharfaa tr sharaftaa respekterar, ärar laboratorium labaratori shariig m 1. affärspartner, delägare; shaydaan shayddaan m satan, 2. aktieägare; 3. kollega, vän 2. djävul saamile sheegaa tr {ka sh.} säga, berätta {om Sharmarke m namn ngt} sharoobo f 1. medicin i flytande maxaad sheegtay? hur är det form; 2. saft, juice miid med dig? sharooto f 1. plåster; 2. tejp sheekeeyaa berättar en historia, sharqaan m harqaan skildrar, rapporterar sharqaanle m skräddare sheekh / shiikh m shejk, religiöst sharqamaa slamrar överhuvud wadaad sharqan f ljud sheeko f 1. berättelse, historia, saga; sharqan → shanqar 2. samtal, konversation, sharrax m 1. dekoration, berättande qiso utsmyckning; 2. beskrivning, sheexaa intr 1. är blyg, känner sig förklaring qurxin blyg; 2. skäms xishoodaa isu sharraxaa kandiderar, ställer shib 1 f tystnad, stillhet aammus weyn, upp i ett val shib.qaran sharraxan part 1. dekorerad, shib 2 interj tyst! utsmyckad; 2. nominerad, shibbane 0 m konsonant föreslagen som kandidat; 3. shidaa tänder daaraa deskriptiv shidaal m 1. ved; 2. bränsle, sharxaa tr sharaxdaa 1. förtydligar, drivmedel, bensin; 3. energi beskriver, förklarar; 2. shidan part 1. tänd; 2. [vard.] snygg dekorerar shidataa pr 3 sg f → shitaa sharxiyaa tr dekorerar shidataa pr 3 sg f → shitaa Shawaal s det arabiska namnet på det shido imp → shitaa muslimska årets tionde månad shigshigaa stammar shax 1 f shakh somaliskt rutspel som spelas shiidaa 1 mal, krossar, smular med stenar på marken sönder shaxaa spelar somaliskt rutspel, shiidaa 3 sjunker (som en sten) spelar schack shiilaa tr steker shaxan m figur shiilan part shiilnaa stekt, grillad shaxꞏtaariikheed m kalender, baradho shiilan pommes frites,

150 stekt potatis tid ? goorma ? ukun shiilan omelett, stekt ägg shirqool m konspiration, komplott, shiilayn f desinficering sammansvärjning cabal shiileeyaa tr värmer (med heta mu'aamaraad stenar), kokar, desinficerar shirꞏsaxaafadeed m presskonferens shiin m den arabiska bokstaven och den shir.jaraa'id somaliska digrafen 'sh' shirꞏweyne m konfrens, kongress Shiine / Shiina m Kina shitaa tr shidataa tänder shiir m svettlukt, dålig lukt, stank shoog m chock naxdin shuruf shookad fiskben shiiraa luktar svett, luktar illa, shoolad 1 f skorsten qaac.saar, qiic.saar stinker shoolad 2 f ugn, spis shiirꞏdhawr m deodorant shubaa v 1. häller; 2. gjuter shil m shilal olycka shubaako f fönster dariishad shil baabuur bilolycka shuban m diarré caloolbax, dababax, shilin 1 m shilling xundhurxannuun, doox shilin 2 f fästing gofane, dhibiijo shubmaa shubantaa 1. rinner, flyter, shilis f fet, tjock baruur, cadiin, buuran strömmar; 2. har diarré shilisnaan f tjocklek, fetma shubme m vätska dareere shimbir f fågel shubtaa v shubataa, imp. shubo häller shineemo f it. cinema 1. bio, biograf; 2. upp åt sig själv film 2. filin shugri m ar. tacksamhet, tack shukri, shinni f koll bin xamdi shir m [L] shirar församling, samling, shukaan s 1. ratt, roder; 2. förarhytt, möte, konferens kulan cockpit shiraa intr håller ett möte, träffas Shukri m namn ar. shiraac m shiraaq 1. segel; 2. segelduk, Shukri f namn ar. tältduk shukri m ar. tacksamhet, tack shugri, shiraacaa 1. [tr.] täcker med xamdi segelduk; 2. [intr.] seglar shukulaato f jokolaato choklad shiraacdaa intr shiraacataa seglar shuruf m svettlukt, dålig lukt, stank shiraaq → shiraac shiir shirꞏjaraa'id m presskonferens shir‐ shuruud f koll även pl. shuruudo -ha saxaafadeed villkor, krav, kriterium shirkad f företag, firma shuuro f gröt gjord av durra soor shirkadda caymiska si f siyaabo / siyaalo sätt, metod försäkringsbolag si kale 1. annars, i annat fall; 2. shirma ? när ?, hur dags ?, vilken tvärt om, omvänt

151 sida badan mestadels, ofta inta bisats>; 3. så att sidaa så, så där, på det där sida → si sättet sidaa siddaa 1. bär; 2. är dräktig sidaas darteed därför, på sidaa → si grund av det sidaas awgeed, sidaas sidaan ← sida aan daraaddeed sidaas → si sidaas så där, på det där sättet sidan → si sidaas awgeed därför, av den sidataa pr 3 sg f → sitaa anledningen, alltså, Sidataal f det somaliska namnet på det följdaktligen, därmed, muslimska årets elfte månad därigenom sidaas darteed, sidaas siddeed f räkn [siddéed] åtta daraaddeed siddeedaad adj åttonde sidaas daraaddeed därför siddeedꞏxagale m åttahörning sidaas darteed, sidaas awgeed siddeetan m räkn åttio sidan så här sidee → si sidee? hur?, på vilket sätt? sidiisa, sideeda, sidooda som han, sidee tahay? hur är det med hon, den, det, de dig? sido imp → sitaa sidoo kale 1) dessutom, också; sifeeyaa 1 tr rengör, putsar 2) på så sätt, på ett liknande nadiifiyaa sätt 1. xataa sifeeyaa 2 tr beskriver, förklarar sibidh / sibir 1 m cement, murbruk sifeysan 1. ren; 2. beskriven shamiito, shamiinto, shub sigaar m cigarett sibidh / sibir 2 m golv sagxadda guriga sigis m sigsaan -ta strumpa, socka sibiibixdaa v sibiibixataa halkar, glider sharaabaad sibxadaa, sibxataa sii adv 1. bort, undan; 2. fortfarande, sibir / sibidh 1 m murbruk, cement igen; 3. fortsätter att shamiinto siiba särskilt, i synnerhet sibir / sibidh 2 m golv siidhi / siiri m vissla, visselpipa sibraar m vattensäck, firimbi, seeri mjölkbehållare gjord av läder siidhiwale m domare inom idrott Sibteembar f → Sebteembar aarbiitare sicii kon → sac siigaysi m onani seegaysi, seego sicirꞏbarar m inflation siigaystaa intr siigaysataa onanerar sicirꞏdhimis f rabatt seegeystaa sida 1. hur ; 2. siigo f mass damm bus, boor som, lik, såsom

152 siiri / siidhi m vissla, visselpipa daaran firimbi sisin sinsin f sesam siiro f ar. 1) natur, karaktär; 2) saliidda sisinta sesamolja levnadsberättelse, biografi sitaa tr bär qaadaa siisiyam 0 cesium (Cs) atomnummer 55 sitimaan m it. settimana vecka siistaa siisataa, imp. siiso byter till sig, toddobaad, usbuuc, wiig köper, säljer sixi → saxaa siiyaa ger sixir m magi, trolldom, trolleri sikiin f sakiin sixiraa tr förtrollar, förhäxar, silig m tråd, vajer, ledning trollbinder, hypnotiserar silis m halsband silsilad sixni / sixin m tallrik saxan silsilad f 1. kedja, länk; 2. halsband, siyaabo pl → si armband siyaadaa intr ökar, blir full silsiladda gacanta armband, siyaalo pl → si armlänk siyaasad / siyaaso f politik simaa v sintaa jämnar till, jämnar ut, siyaasadeed adj politisk slätar ut siyaasi m politiker siman adj sinnaa 1. plan, slät, jämn, siyaasi ah politisk horisontell; 2. enhetlig, jämlik, siyaaso f → jämställd; 3. vidsträckt sinan, is soo socda attr v f. sg. socota 1. nästa, le'eg följande; 2. kommande, sin f simo sida, höft misig framtida sin 2 imp → simaa socdaa 1 socotaa, inf. socon (socan) går sinan sinnaa 1. jämn, slät; 2. vågrät, (till fots), promenerar, rör sig horisontell siman, is‐le'eg kala socdaa skiljer sig åt, är sinji m ursprung, härkomst, ras fir olika sinjibiil f ingefära la socdaa 1. följer med ngn, gör sinnaanꞏla'aan ojämlikhet ngn sällskap: 2. är medveten caddaaladdarro om ngt sinsin f → sisin socdaa 2 pågår sintaa pr 3 sg f → simaa socdaal m resa, utflykt safar sir f hemlighet, sekretess socod m rörelse, gående, promenad, sir ah hemlig resa siraa lurar dibꞏuꞏsocod m rajci siraad m lampa, ljus misbaax laꞏsocod Siraad f namn socota → socda siraadaa tr tänder dhaaraa socoto f koll resenärer, turister, siraadan part siraadnaa tänd, belyst gäster, besök

153 soddog m svärfar flätad, stickad soddoh f svärmor soohdin f soohdimo gräns xaduud soddon m räkn trettio sooꞏkoobid f sammanfattning, soddonaad adj trettionde summering sokor → sonkor soomaa intr ar. fastar sokow soomaa intr fastar ka sokow förutom Soomaali ah somalisk ka sokow intaas dessutom, Soomaaliya f geo [soomáaliya] Somalia därutöver Soomaaliyad f somaliska, somalisk solaa tr sosha grillar, steker i ugn kvinna dubaa Soomaaliyeed somalisk, från solan part solnaa grillad, stekt duban Somalia solataa pr 3 sg f → soshaa soomid f fasta solid f grillning, ugnsbakning, Soon m Ramadan det somaliska namnet på ugnsstekning dubid den nionde månaden i den muslimska sonkor / sokor f mass socker kalendern Soon.qaad sonkoraysan part sockrad, med Soonꞏfur det somaliska namnet på det socker muslimska årets tionde månad sonkorow m diabetes, sockersjuka Soonꞏqaad Ramadan det somaliska kaadi sonkorow namnet på den nionde månaden i den soo adv 1. hit; 2. ; 3. kvar, över; 4. tillbaka soongur f sooggur, saangur manguster, soo socda attr v f. sg. socota 1. nästa, mungo, surikat, faraoråtta följande; 2. kommande, mindre hyenaliknande pälsdjur tukulush framtida soonqaad m fastemånad soon sooꞏnoqod m återkomst soor 1 m bajonett baynaad sooꞏbandhige m utställare soor 2 f mass 1. malen säd, majsgröt; soocaa tr separerar, åtskiljer, 2. mat, livsmedel 1. shuuro; 2. sorterar, delar in i grupper cunto kala soocaa särskiljer, åtskiljer, soore värd separerar, klassificerar sooꞏsaare 1 m tillverkare, producent sooꞏdhaweeye m receptionist av varor, produkter etc. wax.soo.saare soofaa går till betesmark foofaa sooꞏsaare m producent av film, radio, tv, soofe m 1. brynsten, bryne; 2. fil musik etc. soofeeyaa slipar sooꞏsaaraha wargeyska soohaa tr väver, spinner, flätar, sooꞏsaarid f 1. tillverkning, stickar produktion; 2. utvinning; 3. soohan part soohnaa vävd, spunnen, utgivning [av tidningar,

154 böcker] soo.saaris bekämpningsmedel, sooꞏsaaridda biyaha insektsmedel vattenförsörjning sun ah giftig sooꞏsaaris f 1. tillverkning, sun leh giftig, förgiftad produktion; 2. utvinning; 3. sumeysan utgivning [av tidningar, suqaar m köttgryta gjord på tärnat nöt- eller böcker] kamelkött kalaankal soshaa tr solataa grillar åt sig själv sur 1 m hals luqun, qoor/qoodh sow ... ma satstypsmarkör för negerad fråga sur 2 f mass honung su'aal f fråga weydiin suraa ditr → sudhaa eray su'aaleed frågeord sudhan / suran part sudhnaa / surnaa subag m mass smör burcad (upp)hängd, som hänger subax f morgon aroor surwaal m surwaallo -da / saraawiil -sha ar. subaxnimo morgonkvist sirwaal byxor subixii på morgonen surweel m byxor → surwaal sudhaa / suraa ditr hänger (upp) ngt surweel m byxor på/i ngt soo laalaadiyaa suubban 1 adj god, bra, moralisk sugaa [T] sugtaa väntar Suubban 2 f namn sugaal m väntan Suubbane m Den Gode, Den sugan adj exakt, säker, korrekt, Rättfärdige syftar på profeten kontrollerad, bekräftad, Muhammad bevisad Suudaan f geo Sudan ku sugan yahay befinner sig (i Suudaanta Koonfureed en viss situation, position) Sydsudan sugitaan m väntan suudi 1 m solvärme, middagshetta suldaan m [suldaán] koll. salaadiin -ta milic sultan boqor Suudi 2 m namn Suleymaan m namn Salomon suuf m 1. ull; 2. bomull; 3. binda 2. sulub m 1. blankpolerad sten; 2. cudbi [adj.] slät, blankpolerad; 3. stål Suufiya f geo Sofia summad f symbol, märke, tecken, suugaan f litteratur kännetecken, skylt, markör suugo it. sås calaamad suul m suulal, suulasha 1. tumme; 2. summadda iskuꞏdhufashada stortå multiplikationstecken suulka cagta stortå summadeyn f märkning suulka gacanta tumme sun f gift waabaayo suulka lugta stortå sunta cayayaanka suulaa intr försvinner, släpper, går

155 bort taagan adj stående, lodrät, upprät suuli m toalett musqul ka taagan suun 1 m suuman bälte taagan yahay står suun 2 f stank, (obehaglig) lukt taageeraa stöttar, hjälper saacidaa, suuq m suuqyo marknad caawimaa, taakuleeyaa, waxtaraa, suuq madow svart marknad kaalmeeyaa, gargaaraa suuqa shaqada arbetsmarknad taageero f stöd, hjälp, assistans suuqa xoolaha boskapsmarknad kaalmo, taakulo, mucaawino, suurad f 1. usteende; 2. kapitel i ayidaad, gargaar, waxtar Koranen taah m stön krona (ﺗﺎج) m taaj möjlig taaj ah suuraꞏgal suuraꞏgal ka dhigaa möjliggör taajir m rik man qani suuraꞏgeliyaa möjliggör suurogeliyaa taajir ah rik suuxaa intr svimmar, förlorar taajiraa intr blir rik medvetandet taajirad f rik kvinna Kanaalka Suways Suezkanalen taajirnimo f rikedom, förmögenhet suxufi m ar. journalist saxafi, wariye Taajiro f namn suxul / xusul m armbåge taako f [mått, ung.] kvarter somaliskt suxuun f koll sg. saxan tallrikar längdmått från tummens spets till spetsen suxuur f måltid före gryningen under avlångfingret; ca 20 m Ramadan taal / taallaa pr 3 sg f är, ligger, ta pron den, det → ka befinner sig → yaal ꞏta best. art. fem. sg taallo f monument, staty; 2. kulle, taa ka dib därefter, sedan höjd taabasho 1. beröring; 2. [sinne] taangi m 1. tank, container; 2. känsel; 3. taabad, xanto stridsvagn, pansarvagn 1. taabtaa tr taabataa 1. rör, berör, booyad, barkad, haanta shidaalka; 2. vidrör, kommer när; 2. rör, dabaabad handlar om taangile m stridsvagnsförare taag m -ag kulle, berg buur, kood taano f fem cent taag s smittsam sjukdom som leder till att kumi iyo taano / kumina taano extremiteterna styvnar femton cent taag f styrka, energi, förmåga, taar 1 m telegram siin, teelagaraam kapacitet karti, tabar, xoog taar 2 m (stål)tråd silig taagaa 1. reser upp, sträcker upp; taar 3 m musikinstrument 2. sträcker ut 1. istaaji taariikh f 1. historia; 2. datum; 3. is taagaa reser sig upp, ställer kalender sig upp taariikhdu waa maxay maanta?

156 vad är det för datum i dag? nedre delen av ett djurs framben taariikhꞏnololeed m biografi dhudhun taariikhꞏyahan m historiker tagsi taksi m koll. tagaasi -da taxi taariikh.yaqaan, taariikh.qore tagsiile m taxiförare taay m slips garawaati, garafaati tahar f 1. magert, segt kött; 2. [adj.] taayir s en. tyre däck seg tabaashiir f tamaashiir, dabaashiir krita jeeso tahay pr 3 sg f → yahay tababaraa tränar tahniyad f gratulation hambalyo tabane m negativt tal takfi → tagi tabar f 1. styrka, kraft, energi; 2. takhaatiir → dhakhaatiir förmåga, kapacitet, makt 1. takhasus m specialisering, xoog, quwad; 2. awood, karaan specialitet qof tabar yar en svag person takhasusaa intr specialiserar sig, är tabar leh specialiserad tabarꞏdaran svag dhaciif takhtar → dhakhtar tabcadaa tabcataa arbetar (för att tjäna takhtarad → dhakhtarad ihop till något) takoor f segregering, tacab m tacabyo möda, hårt arbete, diskriminering, isolering, jordbruksproduktion, karantän produktivitet wax soo saar takooraa tr isolerar, segregerar, beereed sätter i karantän faquuqaa tacab imp → tacbaa takooran part isolerad, segregerad, tacabka beeraha satt i karantän faquuqan jordbruksproduktion, skörd takoorin m höftben tacabtaa → tacbaa Talaado Talaada f tisdag Salaasa tafaftir → tifaftir talaal m vaccin tagaa v inf. tegi går baxaa talaꞏgal m 1. avsikt, plan; 2. expert isu tagaa 1. träffas, samlas; 2. ku talaꞏgalaa avser att göra ngt, har samlag, har sex 1. isku planerar att göra ngt, tänker ururaa göra ngt u diyaargarow ??? ka tagaa 1. lämnar (kvar), går ugu talaꞏgalaa är avsedd för, ifrån, överger; 2. lämnar ifrån vänder sig till sig; 3. efterlämnar, lämnar efter taleefan → telefoon sig taleefishin → teleishin tagaasi f koll sg. tagsi taxibilar taleefoon → telefoon tagfi f koll takfi loppor booddo, dhuudhi, talefoon → telefoon wayaale talis m 1. styre, ledning; 2. tagoog / tagoogo f underarm även huvudkontor; 3. regering,

157 regim 2. xarunta taliska; 3. dawlad, tamashle m promenad luga.baxsi, xukuumad maja.baxs talisꞏwadaag m federation tan m volym, kapacitet taliye m 1. rådgivare; 2. befäl, tan iyo 1. tills, fram till; 2. befälhavare sedan, ända sedan ilaa keligiiꞏtaliye diktator, tan/tani (fem.) denna, detta, den här, envåldshärskare dhiktatoor, det här keligii‐tashade ka tanaasulaa överger, avstår laꞏtaliye m rådgivare, konsult, från iska daayaa konsulent, kurator, mentor taqaan pres 2sg/3sg fem känner till → taliyaha heeganka jourhavande yaqaan befäl tar f lår tallaabaa tar sig över [en flod] u taraa tr 1. har förmåga, påverkar; u tallaabaa tallawdaa passerar, går 2. har effekt, tjänar ngt till, är över nyttig, till nytta, hjälper; 3. tallaabo f 1. steg; 2. åtgärd; 3. [mått] mångfaldigar, ökar i antal steg tillaabo, saan taraafig m 1. trafik; 2. trafikpolis tallaabsadaa v stiger, kliver taraafiko tallaajad f 1. kylskåp; 2. frys taraafiko f 1. trafik; 2. trafikpolis qaboojiye, furuntijeer taraafig tallaal m vaccinering, vaccination tarakoomo f trakom tallaalaa tr 1. planterar [träd]; 2. taran 0 m produkt summan vid ympar; 3. vaccinerar mulitplikation is tallaalaa vaccinerar sig taran 2 f 1. uppfödning, avel; 2. ka tallaalaa vaccinerar ngn mot fortplantning, förökning, ngt reproduktion tarmid, dhalmo talo f 1. råd, anvisning, tarbuush m darbuush fez casmali rekommendation, åsikt, tareenka dheereeya expresståg förslag; 2) beslut, direktiv 1. tarjimaa tr → turjumaa waano; 2. go'aan tarjubaan m → turjubaan tamaandho f koll tomater yaanyo tarjumaa tr → turjumaa tamaashiir f → tabaashiir tarjumaan m → turjubaan tamar 1 f energi, kraft, styrka tarmaa intr tarantaa, imp. taran förökas, quwad, tabar fortplantar sig tamar 2 f energi tarmid f förökning, fortplantning tamariye m generator danab‐dhaliye, tarmuus termuus m termos falaas, koronto‐dhaliye falaash tamarꞏsocod m rörelseenergi tarniig / terniig korrugerad plåt

158 används främst som takbeläggning teneg 1 m koll. tunuug en. tank 1. laamayeeri, jiingad plåtdunk, burk, kärl, behållare tarraaqad f Typ av stor fisk som liknar tonfisk. qasac Den har mycket kött och lite ben. teneg 2 m dumbom nacas tarraq m 1. tändsticksask; 2. termuus m → tarmuus tändstickor; 3. tändare; 4. terniig / tarniig korrugerad plåt fackla kabriid, kebriid, kibriid, används främst som takbeläggning jiingad qaraxad tib f 1. klubba, påk; 2. käpp, krycka la tartamaa tävlar mot ngn, tibaaxaa tr berättar, sprider rykten springer på kapp med ngn tifaftir m tafaftir 1. avslutande tartame m medtävlande, rival, förbättring, redigering; 2. konkurrent ledarartikel; 3. detaljerad tartan m pl. tartammo/tartanno tävling förklaring, beskrivning baratan tifaftiran adj tafaftiran tifaftirnaa detaljerad tartiib ah långsam aayar sharxan, faahfaahsan tashadaa v tashataa 1. bestämmer sig, tifaftire m tafaftire redaktör beslutar; 2. överväger tifow s tyfus keligiiꞏtashade diktator, tigidh m tigidho en. ticket 1. biljett; 2. envåldshärskare frimärke tikit tashiil m besparing, sparande tiigsad m ansträngning, strävan tawrad f revolution kacaan tiigsadaa intr tiigsataa anstränger sig, taxaddar 2 interj se upp strävar, kämpar taxaddar / taxaddir 1 m ar. tiin 1 m ar. 1. kaktus; 2. fikon(träd) uppmärksamhet, noggrannhet, tiin 2 en. tin plåtburk, konservburk försiktighet feejignaan tiinbasho f dykning taxaddir → taxaddar tiinna er taxan s lista, serie tiintiin → tiitiin taxane m serie, sekvens tiir m tiirar 1. stock, påle; 2. pelare tayo f kvalitet, egenskaper, typ udub tayo pron vår tiiraanyo f sorg, nedstämdhet, teendho f tält taanbuug depression urugo, murugo, teetane m stelkramp caloolxumo telefishin telefishan m television, tiirsadaa lutar sig teve tiitiin m kaktus tiintiin, tiro telefoon talefoon m telefon tijaabiyaa v prövar, testar, telefoon gareeyaa ringer, experimenterar jeegareeyaa, isku telefonerar dayaa telefoonka gacanta mobiltelefon tijaabo f test, försök, experiment

159 tikit m biljett tigidh tirtire m 1. radergummi; 2. borste, tillaabo → tallaabo trasa, handduk, tavelsudd 1. tilmaamaa pekar, visar goome/goomo; 2. istiraasho, masaaxad tilmaame m adjektiv tirxi → dirxi tilmaan timaan f tilmaamo 1. märke, tixꞏgelin f eftertanke, omtanke, tecken, symbol, etikett; 2. hänsyn, respekt xurmayn, qaddarin, signal, anvisning, direktiv; 3. tixgelis adjektiv, egenskap sumad, tixꞏgelin badan hänsynsfull calaamad tixꞏgelin la'aan respektlöshet, timaan f anvisning → tilmaan hänsynslöshet timajare m frisör tixꞏgeliyaa tr 1. respekterar, timir f koll 1. dadel; 2. dadelpalm värdesätter, visar vördnad; 2. timo pl hår → tin överväger, betänker, tar tin f (även m.) pl. timo -ha hårstrå hänsyn till aabeeyaa, xaqdhawraa, tira badan tiro badan xurmeeyaa, ixtiraamaa tiraahdaa → yiraahdaa tixiri → dirxi tiroꞏkoob ah / tiraꞏkoob ah statistisk tixꞏraac m hänvisning, referens u tireeyaa numrerar tixri → dirxi tiri / tidhi (du/hon) sade → yiraahdaa tiyaatar m teater tiriig m en. (elec)tric laydh, laydh‐tiriig, toban m räkn [tobán] 1. tio; 2. tia toman koronto saddex iyo toban tretton tirin f räkning, beräkning xisaabin tobnaad adj tionde tobanaad tiriyaa 1. räknar; 2. räknar upp : 3. tobnaad m tobnaadyo [mat.] tiotal läser upp, författar [musiktext, saddex iyo tobnaad trettonde dikt] toddoba f räkn 1. sju; 2. sjua tiro f 1. nummer, siffra, tal; 2. antal, dhammaadka toddobaadka helg, mängd, kvantitet 2. caddad veckoslut, weekend tirada dadka befolkningsantal toddobaad 1 m toddobaadyo vecka tiro saddexꞏgodle ah tresiffrigt usbuuc, wiig, sitimaan tal toddobaad 2 adj sjunde weedh tiro ekvation wargeys toddobaadle ah tiroꞏkoob 50% / tiraꞏkoob 50% m toddobaatan m räkn sjuttio räkning, statistik toddobaatanaad adj sjuttionde tiroꞏkoobka dadka / tiraꞏkoobka togan 2 part positiv dadka folkräkning tolaa toshaa 1. syr; 2. flätar; 3. lagar tirsan part räknad tolan 1 m tråd, stygn ka tirsan tillhör ngt tolayn f nationalisering tirtiraa tr torkar bort, avlägsnar toleeyaa tr nationaliserar

160 tolid sömnad tolis, tolmo stiga upp; 2. rätar ut, korrigerar tolow interj åh, oj, wow uttrycker glädje toxob f mjäll, (fisk)fjäll och överraskning tu pron den, denna demonstrativt tomaadho / tamaato → tamaandho pronomen i subjektform femininum singular toob m klänning, tunika, blus tub f väg, stig jid cambuur, kurdad tubta toosan den rätta vägen toobin 0 m kon tubaa 1. samlar ihop, för samman; toobte 2. lägger på hög 1. dhoobaa, doobi tuuraa dil toogasho ah arkebusering tubaako f tobak xukun toogasho ah tuban adj samlad [många, trångt] toogataa pr 3 sg f → toogtaa tuunsan, dhooban toogo imp → toogtaa tuduc m 1. vers; 2. kapitel, avsnitt toogtaa tr toogataa, imp. toogo skjuter tix, cutub, qayb xabbadeeyaa tufaax m äpple toogte m skytt, prickskytt tuhmaa tuhuntaa misstänker u maleeyaa tookh m skryt tuhun m misstanke shaki, male, bidaal, tookhaa intr skryter dareen toolmoon 1. riktig, bra, rätt, rättvis, tuhunsan part misstänkt ärlig; 2. stilig, vacker qumman, tuhuntaa pr 3 sg f → tuhmaa toosan tukaan → dukaan toon 2 f vitlök tukadaa intr tukataa ber toorri / toorrey f dolk abley tuke korp toos m [adv.] direkt, rakt tukube m käpp, krycka toos ah direkt tuma inter./neg. pron. fem. vem, ingen toos u hadla uppriktig, som tuma? pron vem? talar rakt på sak tumaa v 1. slår, bankar; 2. toosaa intr 1. reser sig, stiger upp; 2. misshandlar, agar vaknar 1. istaagaa, kacaa; 2. kacaa tumaa 2 spelar [musik] soo toosaa vaknar tumaal m smed, hovslagare hurdo ka toosaa vaknar farsamayaqaan, bir tome toosan adj toosnaa 1. rak, direkt; 2. tumataa pr 3 sg f → tuntaa riktig, korrekt, bra; 3. lodrät, tummaati m skada orsakad av ett vertikal 2. qumman, toolmoon spjut xarriiq toosan rät linje tummun m åttondel fallar toosh tooshash 1. ficklampa; 2. fackla tuntaa tumataa, imp. tumo har roligt en. torch bitijor, karbuuno, tooj tuntaa 2 pr 3 sg f → tumaa toosiyaa tr 1. väcker, får ngn att u turaa visar barmhärtighet mot

161 ngn tuug 2 m tiggeri turjimaa tr → turjumaa tuugaa tigger baryaa turjubaan m turjumaan 35%, tarjumaan 10%, tarjubaan tuugo 1 f stöld 7% tolk, översättare, translator tuugo 2 f kvinnlig tjuv turjume, afnaqe, afceliye, afhaye tuugoobaa tuugowdaa utvecklas till en turjubaanaa turjumaanaa tolkar, tjuv översätter afceliyaa afhayaa tuugsade m tiggare dawarsade turjumaa tr tarjumaa 28%, turjimaa 2%, tarjimaa 0,2% tuugsi m 1. stöld; 2. tiggeri baryid, översätter, tolkar dawarsi turjumaad f tarjumaad tolkning, tuujiyaa tr trycker, pressar, översättning tarjumo klämmer, masserar turjumaan m → turjubaan tuulaa lastar, kastar (i en hög) turjumad / turjumo 1. översättning; tuulan part lastad 2. kvinnlig översättare tuulo f by, ort turjuman part översatt tuunji m potta turjume m tolk, översättare tuur 2 f [T] puckel kurus turjubaan, turjumaan, afnaqe tuur leh puckelryggig turjumid f tolkning, översättning tuuraa tr [T] 1. kastar, slänger; 2. turjumo f tolkning, översättning samlar, lägger på hög, lägger i turjumaad en hög 1. riixaa turxaan f brist, fel, defekt, problem ka tuuraa förbrukar, gör slut på cillad/cillo, ceeb ngt, konsumerar tusaa ditr visar {ngn ngt}/{ngt för u prep till ngn}, pekar ut {ngt för ngn} u ... in så att, för att iska tusaa verkar, tycks ubad m koll barn, avkomma, tusaal m indikator, index efterkommande, ättlingar tusaale m exempel tusaalo ciyaal, carruur, ilmo, gurbood, dhal tusaaleeyaa 1. ger exempel, ubax 1 m -yo blomma exemplifierar; 2. citerar; 3. ubax 2 m koll blommor påvisar, bevisar tusmeeyaa Ubax 3 f namn [úbax] tusaalo f exempel tusaale ubaxeed blomster‐ tusbax m radband ubax lab 0 ståndare tuse m tabell jadwal ubbo f umbo vattenflaska, tuse iskuꞏdhufasho vattenbehållare gjord av en frukt som multiplikationstabell liknar en pumpa buraashad tusiyaa tr visar, indikerar, anger → ubboꞏubax 0 pistill tusaa ubuc f mage, magsäck calool, uurkujir tuug 1 m tuugo -da / tuugag -ga tjuv udgiyaa tr parfymerar, gör så att

162 ngt luktar gott carfiyaa ukun shiilan omelett, stekt ägg udgoon m doft, parfym, arom caraf, ägg. adj udug ul f 1. pinne, stav, käpp; 2. udub 1 m udbo stolpe, pelare baalle, (polis)batong tiir ulajeeddo f syfte, avsikt, mål, udubꞏdhexaad 1 miittpelare tiir målsättning qasdi, ujeeddo, qasad dhexaad uma ← u ma udubꞏdhexaad 2 jordaxel ummad f människor, samhälle, folk, udubꞏxoog m dörrpost nation qaran udug m arom, väldoft, parfym caraf ummadda Soomaaliyeed det udgoon somaliska folket ugaadh / ugaar f koll vilda djur, Ummadaha Midoobay Förenta villebråd, bytesdjur nationerna, FN Qarammada ugaar / ugaadh f koll vilda djur, Midoobay villebråd, bytesdjur ummuliso f barnmorska ugaaraa tr jagar un / uun adj bara ugaarasho f jakt ugaarsasho una kontr ← u na ugaarataa pr 3 sg f → ugaartaa unkamaa uppstår, uppkommer ugaaro imp → ugaartaa unkantaa pr 3 sg f → unkamaa ugaaroobaa intr ugaarowdaa förvildas unug m unugyo 1. cell; 2. bas, grund, ugaarsadaa ugaarsataa jagar början, ursprung waxar [bytesdjur] ugaartaa unug 0 cell ugaarsade jägare ugaarte unugtaa pr 3 sg f → unkaa ugaarsato f koll jägare uꞏqaabilsane m attaché u qaybsan ugaarsi m jakt ur m lukt, doft ugaartaa ugaarataa jagar [bytesdjur] uraa intr luktar ugaarsadaa Uraano s Uranius solsystemets sjunde ugaarte m jägare ugaarsade planet ugu 1 ← u ku / u u uriyaa tr urisaa luktar, känner lukten ugu 2 allra markör för superlativ av ngt ursadaa ugub m koll oskulder ursadaa -ataa luktar, sniffar ugubnimo f oskuld urur m samling, förbund, ugxaanꞏside 0 m ugxan.side fruktämne organisation, union ugxeeye m äggstock ururka shaqaalaha fackförening, ujeeddo f 1. mål, målsättning, syfte, fackförbund avsikt; 2. ämne qasdi, ulajeeddo, ururaa intr samlas qasad ururiyaa samlar (ihop) ukun f pl. ukumo ägg ugax, beed ka/ku ururiyaa samlar ihop

163 usbuuc m isbuuc, asbuuc ar. ʹusbuuc, ʹisbuuc uureeyaa tr befruktar, gör gravid vecka toddobaad, wiig, sitimaan uuraysan adj gravid uskag m uskug smuts, jord, smutsighet uurꞏjiif m foster, embryo wasakh, dhusuq uurꞏkuꞏjir f koll inälvor ubuc, uusley uskag leh smutsig uurle adj gravid rimman uu han, den, det uusan uunan 1% han inte aanu ← uu aan uubato varg, schakal, vildhund uusley f buk, mage yeey, uuley uꞏyaal 1 m ersättning, substitut, uumaa tr uuntaa [Gud] skapar surrogat uuman part skapad uꞏyaal 2 m pronomen ovanligt → uumi m ånga bukhaar, qaac magac.u.yaal uumiꞏbax m avdunstning, waa in man skall, man bör, man förångning måste uumiꞏbaxaa intr avdunstar, förångas waa 1 satstypsmarkör för jakande uumiꞏbiyood m vattenånga påståendesats eller frågeordsfråga uun m uuman 1. skapelse; 2. värld; 3. waa 2 m era, epok, tid, tidevarv ånga, gas 1. khalqi; 2. adduun waa 3 gryning, morgon, uun adv bara, endast soluppgång cid uun någon, vem som helst Waabaris det somaliska namnet på det cid kasta muslimska årets åttonde månad maalin uun en dag, en gång, waabay 2 f gift någon gång mar uun waaꞏberi m gryning mar uun någon gång, när som waabo ved helst waad ← waa aad meel uun någonstans, var som waaf m waafyo -ha gäl helst waafajiyaa tr 1. anpassar, mid uun någon, vem som helst harmoniserar, får att qof uun någon, vem som helst överensstämma; 2. enar, waqti uun någon gång, när som samsar helst waafaqaa intr accepterar, medger, wax uun något, vad som helst går med på, beviljar, tillåter; 2. uunrays m jordekorre dabaggaalle överensstämmer, motsvarar uunsi m rökelse blandning av parfym och oggol yahay, aqbalaa aromatiska växtprodukter beeyo, cuud, waafaqsan adj överensstämmande, foox, khumkhum, luubaan, mayddi motsvarande, lämplig, uur m 1) graviditet; 2) mage 1. acceptabel, enhetlig, xaammil konsekvent uur leh gravid rimman, xaamil ah waafaqsanaan f överensstämmelse,

164 harmoni waafiqid waaxid m ar. waaxid 1. en, enda, waajib m koll. waajibaad ar. skyldighet, ensam; 2. singular hal plikt, ansvar, uppgift farad, Waaxid m Gud faral, xil waayaa tr waydaa 1. kan inte hitta; 2. waajib ah obligatorisk khasab ah [modalt hjälpverb] kan inte, ku waajibaa tr utgör en klarar inte, förmår inte skyldighet för ngn waayaꞏarag 1 m erfarenhet waajibaad m koll sg. waajib waayaꞏarag ah erfaren, kunnig skyldigheter, plikter, ansvar waayaꞏarag 2 m expert, specialist, waal m jämnårig kompis, sakkunnig jämbördig vän waayeel 1 m 1. äldre person; 2. waalan adj galen, tokig vuxen, mogen person, waalan f feminint substantiv ansvarsfull person 2. waxgarad waalid m pl. waalidiin förälder waayeel 2 m koll gamla människor waalidnimo f föräldraskap waayeelaa intr bli gammal waalli f galenskap, mani, waayeelnimo f ålderdom sinnesförvirring waayo 3 adv varför, av viken orsak waalo intr waashaa sababtee waambe hirs waayo 4 konj eftersom, därför att, för waan kontr ← waa aan wabsayd m webbsajt waana kontr ← waa na wac f slag waaniyaa råder, föreslår, wacaa tr ropar på ngn, kallar på rekommenderar la taliyaa, u ngn, skickar efter ngn yeedhaa / naseexeeyaa, u caqliceliyaa, wacdiyaa yeeraa waannu ← waa aannu wacad m löfte, ed waano f råd, förslag, tillrättavisning wacal m/f oäkting, talo, nasteexo utomäktenskapligt barn waar m yard måttsenhet ≈ 0,9144 meter wad m död had, hed yaardi wada adv tillsammans waardiye m 1. vakt, väktare, livvakt; wadaꞏhadal m samtal, 2. målvakt 1. ilaaliye, gaadh; 2. diskussion, förhandling ilaaliye gool wada hadlaa samtalar, waariyaa 1. gör permanent; 2. diskuterar, överlägger, mäter [i antal yard] förhandlar waaweyn pl → weyn wadaa 1. för, leder; 2. kör (bil); 3. waax 1 f del, andel qayb fortsätter 1. kaxeeyaa agaasime waaxeed u wadaa kör avdelningschef wadaad m from man, religiös

165 man, präst aw, fiqi, shiikh wadneꞏistaag m hjärtatack, wadaadnimo f ämbete som religiös hjärtinfarkt, hjärtstillestånd ledare, prästämbete wadneꞏjoogsi 0 hjärtstillestånd wadaag m del, andel wadneꞏqabad / wadnaꞏqabad 0 wadaagaa tr delar ngt med kärlkramp, angina pectoris varandra, har ngt gemensamt wadneꞏwareen 0 m hjärtinfarkt la wadaagaa delar ngt med ngn wahsi m/f lättja, lathet wahsasho, caajis wadaage m skärningspunkt, waji → weji mittpunkt wajiyo badan mångfacetterad wadaꞏhadlaa förhandlar, samtalar noocyo badan leh wadajir m förening, enhet, wakaalad / wakaalo f 1. agentur, gemenskap; 2. [adv] representation, representant; 2. gemensamt, tillsammans verk, myndighet wadajiraa håller ihop, förenas wakaalada wararka nyhetsbyrå wadan m 1. land, stat; 2. region, wakhti m tid waqti område wakiil m 1. representant, ombud, wadar 1 f summa isugayn agent; 2. delegat; 3. sändebud wadar 2 f plural, flertal wakiilataa pr 3 sg f → wakiishaa wadar 3 majoritet, flertal, flera wakiishaa tr wakiilataa utser ngn till wadareed adj plural‐, plural sin representant wadatashi m överläggning walaac m 1. oro, bekymmer; 2. waddan m waddammo land, stat tvekan, obeslutsamhet waddani m pl. waddaniyiin 1. patriot, caloolyow, walwal, wareer nationalist; 2. medborgare 2. walaacaa 1. oroar sig, bekymrar muwaadin sig; 2. tvekar waddaninimo f patriotism, walaacsan part {ka w.} oroad {av ngt}, fosterlandskärlek, nationalism bekymrad {över ngt} walwalsan, 1. qarannimo, aaminsan; 2. waddaniyad, walbahaarsan dhalasho walaal 1 m walaalo -ha 1. bror; 2. [pl. waddo f 1. väg, gata; 2. stig dariiq, walaalaha] syskon dhabbe, rasto, jid, laami walaal 2 f syster ciidanka waddooyinka trafikpolis walaalnimo f broderskap, wade förare darawal, shufeer brödraskap walaaltinimo wadey m vän, kompis walaaqaa 1. rör, blandar; 2. stör, wadhan / waran adj 1. hängd på oroar tork; 2. (genom)våt isku walaaqaa blandar ihop, rör wadna. → wadne. ihop wadne m wadane hjärta qalbi walax f walxo 1. sak, föremål, 2.

166 styck; 3. ämne; 4. [pron] något ka wanaagsan bättre shay, wax; 3. maatar ugu wanaagsan bäst walba adj varje wanaajiyaa tr förbättrar ngt, gör ngt goor walba varje gång, hela bra, gör i ordning ngt tiden, ständigt waqooyi m norr kol walba alltid, varje gång waqti / wakhti m tid xilli, ayaan, seben, wax walba allting, vad som waa, samaan, seman helst wax kasta waqti dambe sent goor dambe walbahaar m stark oro, allvarliga waqti uun någon gång, när som bekymran, bestörtning, helst förfäran murugo, tiiraanyo, murug, waqti qabsadaa bokar tid, shaki weyn beställer tid walbahaaraa känner sig allvarligt waqtiga lumiyaa fördriver tiden oroad, känner sig djupt wakaalada wararka nyhetsbyrå bekymrad war la' okunnig, ovetande, waldaamiyaa bär ngt tungt oinformerad walwaalaa war 1 m warar information, waled m koll. awlaad -da barn meddelande, nyhet, [i pl.] wali m 1. vän, själsfrände, reportage; 2. [i pl.] strid(er) beskyddare; 2. målsman; 3. war 2 f damm, pöl, vattenhål, helgon, idealiserad person vattensamling, sjö, bäck i waliba varje kasta synnerhet med regnvatten balli wallaahi interj herre gud waraa tr hänger ngt på tork, lägger wallac m illamående på morgonen under ngt att torka graviditeten haysimo waraabaa tr dricker (vatten), släcker wallacaa intr känner sig illamående törsten med (vatten) på morgonen under graviditeten waraabe m hyena dhurwaa wallacsan part illamående på morgonen waraabiyaa tr 1. vattnar, bevattnar; under graviditeten 2. ger ngn vatten att dricka walwaalaa bär ngt tungt biyo siiyaa waldaamiyaa waraabow m syfilis bajo, xabbad, walwal 1 m kall aftonbris layr, geyre isfiilito walwal 2 welwel oro wallac waraaq f papper, brev warqad, xaashi ka walwalaa tr är orolig, är waran m warmo spjut bekymrad, oroar sig över ngt warato f koll gatuförsäljare, walxo pl → walax ambulerande försäljare, wan m bagge torghandlare bacadle, jeeble wanaag m godhet samaan, same waraystaa frågar (ut)

167 qalabka warbaahinta wargeys toddobaadle ah massmedia warisꞏgaarꞏsiin f kommunikation warꞏbaahiyaa tr publicerar, sänder wariyaa rapporterar warꞏbixin f rapport wariye m weriye 1. reporter, journalist, looxa warbixinta anslagstavla korrespondent; 2. berättare warꞏbixiyaa v meddelar, joornaaliiste, warbaahiye, suxufi rapporterar, tillkännager ka warqad f 1. brev; 2. papper warramaa warramaa warrantaa 1. samtalar; 2. Wardheere m namn berättar wareeg m 1. promenad, vandring; 2. iska warran ? hur är det? rotation, cirkulation, cykel, ka warramaa berättar, talar om krets goobo warsadaa warsataa frågar, söker wareeg ah rund, cirkelformad information wareegaa intr går runt, cirklar, Warsame m namn cirkulerar, kretsar; 2. omger; 3. warshad f fabrik, industri wershed, vandrar masnac, hooso la wareegaa {kala w.} övertar, kacaanka warshadda den konfiskerar {från ngn} industriella revolutionen wareegsan adj rund warshadda caanaha mejeri ku wareegsan omgiven av ngt warshadda hilibka slakteri wareejiyaa tr vrider, vänder, warshadeed adj industriell, industri‐ snurrar, skruvar på ngt warꞏside m nyhetsbrev, (liten) leexiyaa tidning wargeys ku wareejiyaa överlämnar ngt waryaa! interj hallå! (endast till män) till ngn, anförtror ngt åt ngn wasaarad f ministerium, [i Norden] wareer m 1. yrsel, svindel; 2. departement huvudvärk; 3. förvirring, oro 2. wasaaradda maaliyadda madax‐wareer; 3. caloolyow, walaac finansdepartementet wareeraa är yr, blir yr wasaaradda waxbarashada wareeriyaa tr gör ngn förvirrad, gör utbildningsdepartementet ngn oroad, gör ngn yr wasakh f wasaq, wisikh smuts, lera, jord wareersan adj 1. yr; 2. förvirrad dhusuq, uskag Warfaa m namn wasakh leeyahay är smutsig warꞏfaafin f kommunikation, wasakhaysan smutsig, förorenad information, media, uskag leh nyhetsförmedling warbaahin wasakhoobaa intr wasakhowdaa blir warꞏfidiyeen m journalist, reporter smutsig wargeys m tidning jariidad, joornal wasakhow m smuts, förorening

168 wasakhꞏqaad m 1. dike, waxaydin ← waxaa aydin dagvattenanal; 2. dammsugare waxaynu ← waxaa aynu wasakhꞏtire m tvättmedel waxba 1. något, någonting; 2. [med wasaq → wasakh negation] inget, ingenting wasiirka caddaaladda waxna justitieminister waxbadso s egen vinning, profit wasiirka caafimaadka waxbarasho f utbildning, (folk)hälsominister, undervisning, lärande, studier sjukvårdsminister, tacliin, waxbarid socialminister wasaaradda waxbarashada wasiir 1 m minister utbildningsdepartementet waslad f bit, stycke, portion waxbariyaa undervisa (ngn) wasmo f sex, samlag dhawmo, galmo, waxbeel s nackdel, skada, förlust iskutag waxmatare m odugling wataa tr wadataa har med sig, leder, waxoogaa m lite, några, några få, en för, kör, styr liten bit xoogaa sii wataa wadataa leder waxꞏqabad m wax.qabadyo aktivitet, wate m kronisk sjukdom arbete wax m pl. waxyaabo/waxyaalo -ha, räkn. waxqabtaa intr waxqabataa gör ngt waxyaabood 1. sak; 2. något; 3. waxꞏsooꞏsaar m produktion, som shay, walax tillverkning, resultat wax kale något annat, något waxꞏsooꞏsaar leh produktiv mera waxꞏsooꞏsaaraa v producerar, wax kasta allting wax walba tillverkar wax uun något, vad som helst waxꞏsooꞏsaare m tillverkare, wax baa någonting, något (betonat) producent wax yar [adv] lite kistoo Muq. waxꞏsooꞏsaarid f producerande, waxaa (fokusmarkör för komplement i jakande produktion påstående) waxa waxtar m nytta, användbarhet waxaad ← waxaa aad manfac waxaan ← waxaa aan waxtar badan användbar, nyttig waxaannu ← waxaa aannu waxyaabo pl wax waxar 1 m/f killing waxyaalo pl wax waxar 2 m/f cell unug waxyeelaa tr skadar waxaro f pl t 1. ägg (små vita, från waxyeellaysan part skadad larver eller insekter); 2. litet vitt waxyeelleeyaa skadar, orsakar föremål skada halleeyaa, dhaawacaa, wiiqaa waxay ← waxaa ay waxyeello f skada

169 way ← waa ay konfronterar waajihaa waydiiyaa → weydiiyaa wejiyeed / wajiyeed adj ansikts‐ waydin ← waa aydin weli m fortfarande, igen, fortsätter waynu ← waa aynu att wayso tvätt (före bön) rituell tvätt av weli m pl. awliyo ar. 1. helgon, helig ansikte, händer och fötter man; 2. vårdnashavare, wayso qaataa tvättar sig (före målsman, far bön) weli ma inte än(nu) webi m [webí] flod weliba dessutom, till och med weedh / weer f 1. mening; 2. weliga possꞏ någon gång, [gram.] sats; 3. [mat.] ekvation någonsin weedh tiro ekvation weliga possꞏ neg aldrig weel m -al 1. kärl, behållare, burk; 2. welwel m walwal oro, ängslan, sak, ägodel, utrustning bekymmer walaac weer 1 m anfall, överfall welwelaa intr oroar sig, bekymrar weer 2 m lodjur, tiger sig, är ängslig weer / weedh 3 f weero 1. mening; 2. welwelid f oro, ängslan, bekymmer [mat.] ekvation weero welweliyaa tr gör ngn orolig weerar m anfall, angrepp, överfall, welwelsan part walwalsan orolig, ängslig, aggression duullaan bekymrad walaacsan, walbahaarsan weeraraa tr attackerar weriyaa berättar weero f weerooyin mening werweraa intr är orolig, oroar sig wehel m 1. följeslagare, kompis; 2. weydaarsadaa -sataa byter ut sällskap rafiiq is weydaarsadaa kastar om weheliyaa tr 1. gör sällskap, följer weydaarsan utbytt med; 2. åtföljer, medföljer is weydaarsan omkastad wehelꞏyeelaa v {u w.} gör {ngn} weydiin weyddiin f pl. weydiimo fråga sällskap weydiiyaa weyddiiyaa 1. frågar; 2. weheshadaa weheshataa, imp. wehesho ber har ngn/ngt som sällskap och weyl 1 m kalv, tjurkalv trygghet weyl 2 f kalv, kvigkalv weji / waji m pl. även wejiyaal -sha ar. 1. weyn adj [wéyn] pl. waaweyn 1. stor; 2. ansikte; 2. fas [hos månen]; 3. viktig, betydelsefull baaxad leh, skepnad fool; 2. qaab ballaran weji 0 tillstånd, form en av de tre weynaadaa -aataa, -ow blir stor formerna: fast form, vätska, gas weynayso f waynayso, weyneyso mikroskop, Wejiꞏbuug m Facebook förstoringsglas mikoroskoob / wejihaa / wajihaa tr wejihdaa miikariskoob

170 weyneeyaa tr 1. förstorar, gör ngt xaajo f 1. ärende, fråga, problem; 2. större; 2. förhärligar 1. fall, mål, rättsprocess arrin ballaariyaa, waasiciyaa xaajood m förhandling, diskussion weyneeye m mikroskop mikoroskoob xaajoodaa v förhandlar, diskuterar / miikariskoob falanqeeyaa xaajo weyni f storhet, stort mått xaajootamaa förhandlar, diskuterar weysaystaa -sataa tvättar sig (före xaajootan m förhandling bön) rituell tvätt av ansikte, händer och xaako f slem fötter xaalad f 1. situation, tillstånd, wiciyad f koll husgeråd av metall omständighet, förhållande, wiig m en. week vecka toddobaad, villkor; 2. kompensation 1. usbuuc, sitimaan wadci, wacyi, marxalad, duruuf wiil m wiilal, wiilasha pojke, son inan Xaalimo f namn Xaalima wiiqaa tr 1. skadar, sårar; 2. xaalufiyaa tr ödelägger, förstör försvagar curyaamiyaa, [betesmark] att göra mark obruklig för hagardaameeyaa, waxyeelleeyaa bete genom avverkning eller genom att låta wiish m 1. hiss, kran; 2. siren djur beta av för stor del av växtligheten wiisito f läkarundersökning, xaaqaa sopar fiiqaa, xaaraa hälsoundersökning, xaaqe m sopare hälsokontroll qaabilaad takhtareed xaaqid f sopning fiiqid wisikh → wasakh xaaqin m kvast, sopborste mafiiq, wiyil 1 m noshörning minfiiq wiyil 2 f koll noshörningar xaar m avföring, skit woqooyi m norr waqooyi xaaraan f ar. xaraam något förbjudet, Woqooyiga Afrika Nordafrika något som är tabu booli wufuud f koll delegater, delegation xaas m 1. familj; 2. fru, hustru; 3. fru ergooyin och barn 1. qoys; 2. oori wuu ← waa uu xaas leh gift om en man wuxuu ← waxaa uu xaashi f 1. papper, brev, dokument; xaabo f ved qoryo 2. karta waraaq, warqad xaad f fjun, kroppbehåring lacag xaashi ah papperspengar, xaadhaa / xaaraa v sopar fiiqaa, sedlar xaaqaa xaasid f [L] avundsjuka, elakhet, xaadiraa är närvarande, deltar fientlighet xaafad f 1. stadsdel, grannskap, xaasid m [T] koll. xaasidiin elak man, kvarter; 2. by självisk man, avundsjuk man, xaaji m coll. xujaaj / xujeey hadji muslim som egoist varit på vallfärd i Mecka xaasid ah elak, grym,

171 omänsklig qabiid, waxash, naxariis Xabiiba f namn daran xabsi m ar. fängelse xaasidaa [T] avundas xabxab m vattenmelon qare xaasidad f elak kvinna, självisk xad 1 m [T] gräns, begränsning kvinna, avundsjuk kvinna, xudduud egoist xad 2 imp [L] xadaa Xaawo f namn Xaawa xadaa tr [L] stjäl Xaawo f namn xadaafiir f 1. svårighet, pina, plåga; xab m 1. äggvita; 2. slem 2. hett ökenlandskap xabaal f 1. grav, begravningsplats; xadaarad f civilisaton, kultur 2. [pl] kyrkogård 1. aas, duug, qabri; xadan adj hjälplös 2. qabuuro, qubuuro xaddaarad / xaddaaro f civilisation xabaalaa tr begraver, gräver en grav ilbaxnimo aasaa xaddidaa begränsar xadeeyaa xabaalan part xabaalnaa begravd xaddidan part xaddidnaa begränsad xabaalid f jordfästning, begravning xadaysan meyd aasid waqti xaddidan begränsad tid xabaalꞏqode / xabaalaꞏqode / xadfaa xadaftaa drar samman, xabaaloꞏqode m dödgrävare, eliderar gravgrävare, xadꞏgudub m 1. intrång; 2. begravningsentreprenör överträdelse, förbrytelse; 3. xabad 0 m mellankropp hos insekter misshandel caddaalad‐darro xabad 1 m bröst, bröstkorg hanqal, xadꞏgudubtaa pr 3 sg f → xad‐gudbaa laab, saab, shaf xadhig / xarig xadhko / xargo 1. snöre, xabag 1 f mass kåda, gummi, vax rep; 2. fängelse xabag 2 f mass klister, lim koollo xadhigga kabaha skosnöre Xabashi m etiopier xadhko pl → xadhig Xabashiyad f etiopiska xadidaa tr begränsar xabbad / xabbo 1 f ar. frö, korn xadidan adj begränsad xabbad / xabbo 2 f skott, patron, xadiid m 1. järn, stål; 2. järnväg bir kula rasaas, saanad xadiid Fe järn xabbad / xabbo 3 f styck hal xadiidꞏlab m stål xabbad / xabbo 4 f stycke, bit, xadꞏla'aan f gränslöshet tablett xafdi m uttantilläsning, xabbad / xabbo 5 f syfilis bajo, utantillinlärning waraabow xafidaa ar. 1. bevarar, förvarar, xabbadeeyaa skjuter, beskjuter sparar; 2. memorerar, lär sig toogtaa (utantill) hayaa, xajiyaa

172 xafidan adj registrerad, bevarad, xagtaa tr xagataa, imp. xago river, klöser säkrad dhawran xagtin ärr, skråma, rispning, warqad xafidan rekommenderat skrubbsår brev xaj m -aj ar. prilgrimsfärd [till Mecka] xafiis m [xafiís] kontor, cumro kontorsbyggnad Xaj m den tolfte månaden i den somaliska xafiiska boostada postkontor månkalendern Arrafo, Dul‐xijah xaflad f 1. ceremoni, festlighet; 2. xajiin 1 m nässlor, brännässlor party, mottagning, bankett xajiin 2 f caaro, cadanyo isu‐urur, damaashaad xakame m betsel, tömmar jare xag m xagag 1. riktning; 2. område xalaa tr [L] tvättar, diskar xaggaad kontr ← xaggee baa aad maydhaa/mayraa, dhaqaa, biyoraaciyaa xaggaan kontr ← xaggee baa aan Xalaawi f namn xaggaannu kontr ← xagge baa xalay f i går kväll xalayto aannu xalayto adv i går kväll xalay xaggaas där, den där riktningen Xaliimo f namn xaggee? var?, vart? xallin f lösning xaggeed kontr ← xaggee baa aad xalliyaa tr löser, avgör xal u helaa xagga dambe baktill, där bak, i xalwad / xalwo f halva, halwa, bakgrunden helva dessert baserad på ..., ofta med xagga hoose nertill, nere tillsats av sesam,nötter, choklad, vanlij eller xagga hore framtill, längst fram, russin där framme xamaam m ar. xammaam 1. badrum; 2. xagga sare där uppe (offentlig) toalett Xagaa m 1. sommar, torrperiod; 3. [i xamaarato f koll kräldjur, reptil Etiopien] sommar, regnperiod xamaartaa intr xamaarataa kryper juni till september, i Etiopien juni-augusti gurguurtaa xagaayo f lätt sommarregn Xamar 3 Mogadishu (äldre namn xagal f xaglo knäveck för samma stad) saddexꞏxagal triangel, trekant Xamar Weyne Gamla stan i xagal 0 f vinkel koone, gees Mogadishu de äldsta, centrala delarna Xagay → Xagaa av staden xaggay ← xaggee ay xamdi m ar. tacksamhet, välsignelse xaggee? → xag shukri, shugri, mahadnaq xaggeed ← xaggee aad Xamdi f namn xaggeen ← xaggee aan ku xamdiyaa v xamdidaa är tacksam xagguu ← xaggee uu mot ngn xagjirnimo f extremism xammaali m bärare, bud

173 xammuul m last xaq u leeyahay har rätt till ngt xammuuradeeyaa sminkar sig, xaqiijin bekräftelse, verifiering målar läpparna caddayn xamuul m last xaqiijiyaa tr 1. bekräftar, försäkrar, xan f skvaller bevisar, intygar; 2. säkerställer, xanaaq m ilska, vrede, irritation, genomför, realiserar 1. hubiyaa, bitterhet cadho / caro, dhirif, umal, hubsadaa; 2. oofiyaa dhiidhi xaqiiq f sanning, verklighet, faktum xanaaqaa intr blir arg, blir sur, bli run, dhab uppretad cadhoodaa / caroodaa, xaqiiq ah verklig, faktisk dhirfaa xaqiiqo f faktum, verklighet, xanaaqsan 1. irriterad, arg; 2. sanning run, dhab lättirriterad, grinig caraysan, xaqsoor m rättvisa, rättvis dhirifsan, xayraansan, ciishaysan, dudsan behandling, rätssäkerhet xangulle m ryggmärg, märg dhuux caddaalad xaniin f → xiniin xaraf m xarfo, koll. xuruuf 1. bokstav; 2. xanjo f tuggummi luubaan ord 2. eray, kalmad xannaanad / xannaano f 1. vård, xarfo waaweyn stora bokstäver omvårdnad, skötsel; 2. xarbi 1 m krig, strid dagaal förskola, daghem, dagis; 3. xarbi ku dhawaaqaa förklarar djurskötsel, djuruppfödning 3. krig bilaabaa dagaal dhaqaalayn xarbigii labaad ee adduunka xannaaneeyaa tar hand om, ser andra världskriget efter, uppfostrar dhaqaaleeyaa Xarbi 2 m namn xannaano → xannaanad xareed f regnvatten xantaa skvallrar Xareedo f namn xanto taabasho xarfo pl → xaraf xanuun m 1. ont, smärta, värk; 2. xarig / xadhig m xargo / xadhko / xarko 1. sjukdom 1. kaar, laxaw; 2. jirro, cudur rep, snöre, lina; 2. fängelse 2. dhabarꞏxanuun m ryggont, ont i xabbis ryggen xarig ka boodaa hoppar rep xanuun badan smärtsam la xariiraa v kontaktar, tar kontakt xanuunꞏjoojiye m smärtstillande med ngn medel xarrago f elegans, stil xanuunsadaa intr xanuunsataa blir sjuk, xarriijin f pl. xarriijimo linje, streck får ont, mår dåligt xarriiq, dhiilin xaq m koll. xuquuq rätt, rättvisa, xarriiq f linje, streck xarriijin, dhiilin rättighet, sanning caddaalad xarriiq toosan rät linje

174 xarriiqda goolka mållinje stillhet nabdoonaan xarriiqda loolka breddgrad, xasillooni ah 1. stabil; 2. lugn, meridian stilla, stillsam xarriiqaa v drar en linje xasillooniꞏdarro f instabilitet, hoos ka xarriiqaa stryker under orolighet ngt xasillooniꞏla'aan instabilitet aan‐ xarun f xarumo 1. centrum; 2. daganayn huvudstad, centralort, bas, xasuus → xusuus huvudkvarter, huvudkontor xasuusiyaa tr påminner 1. saldhig; 2. caasumad, magaalo madax xasuustaa -sataa kommer ihåg, drar xarunta baska busstation sig till minnes xarunta dabꞏdamiska xataa xitaa adv ar. xataa 1. till och brandstation med; 2. [vid neg.] ens xarunta tareennada xataa haddii även om järnvägsstation xawaaji xawaaj / xawaash m curry, Xasan m namn kryddor xasarad f provokation, problem xawaalad f valutaöverföring rabshad, mushkilo, lur, dhibaato, dhib, xawaare m hastighet rabash xawaareꞏsheeg hastighetsmätare xasharaad insekter, små kryp xawaash m koll kryddor cayayaan xawilaa tr skickar, sänder, överför xashiish m 1. hasch, droger; 2. (pengar) sågspån, flis; 3. skräp, bråte 1. xayawaan m koll xawayaan 1. djur; 2. idiot xashiishad, daroogo; 3. qashin xayawaannimo f 1. djuriskhet; 2. xashiishad f hasch, marihuana, idioti, dumhet 2. doqonnimo cannabis, droger xashiish, daroogo xayiraad f hinder, blockering, xasil m lugn, stabilitet barriär xannibaad xasilaa intr lugnar sig, stillnar, xayn f hjord, flock, grupp koox stabiliserar sig xaynꞏdaab m inhägnad dayr, meegaar xasilꞏdarro oro, instabilitet, xays m lätt regn spänning xeeb f kust xasiliyaa tr lugnar, satbiliserar xeedho / xeero f skål av trä saxan, sixni xasilloon adj lugn xeego f ishockey Badweynta Xasilloon Stilla xeel f 1. knep, list; 2. strategi, taktik, havet, Stilla oceanen erfarenhet xeelad, tab xasilloonaan f stabilitet, lugn, xeelad f kunnande, teknik, strategi, stillhet, att vara lugn xasilloni metod, taktik, plan qorshe, sir, xasillooni f 1. stabilitet; 2. lugn, balaan, xarfad, tab, khiddad, xeel

175 xeelad badan kunnig, duktig med en stäjrna xeelꞏdheere m expert, specialist labaꞏxiddigle m löjtnant xeelo f trick, list saddexꞏxiddigle m kapten xeer m xeerar 1. sed, tradition, vana; Xiddo f namn 2. lag, regel, ordningsregler, xidh m skog stadga; 3. kod qaynuun, sharci xidhaa / xiraa 1. stänger, binder, xeer ah laglig knyter; 2. griper, arresterar, xeerꞏbeeg f koll jury häktar, fängslar xabbisaa xeerꞏbeeg s standard xidhiidh m kontakt, relation xiriir xeerꞏhoosaad m xidhmaa intr xidhantaa stängs, låses, xeerꞏilaaliye m åklagare binds, fängslas xeero f → xeedho xidid m xididdo -da 1. rot; 2. artär, xero f 1. inhägnad, staket, stängsel; blodkärl; 3. ingift släkt 2. läger; 3. garage, verkstad; 4. ku xigaa 1. följer efter ngt; 2. familj hänger ihop med ngt xero qaxooti flyktingförläggning, ku xiga följande, nästa, flyktingläger angränsande xeroodaa intr återvänder hem xigasho f 1. citat, citering, xaroodaa kopiering, plagiering, plagiat; xiddig f stjärna 2. extra mjölkning utanför Xiddigta Oktoobar namn på ordinarie tider dagstidning i Somalia under 1970- och calaamadda xigashada 1980-talet citationstecken, citattecken Xiddigta Waabberi xigeen nästan Morgonstjärnan, Venus xigmad xikmad visdom, vishet, Waxaraxir, Sahra klokhet xiddig 2 m/f stjärna populär och/eller duktig marka xigta härnäst, sedan, person därefter xiddigaꞏaqoon f astronomi xiidan f pl. xiidmo tarm xiddigaꞏsheeg m astrolog, xiidmo pl → xiidan stjärntydare xiddigiye xiidmaha waaweyn tjocktarmen xiddigaꞏsheegaa intr tyder xiiq f 1. andfåddhet; 2. kikhosta; 3. stjärnorna, spår i stjärnorna astma 1. hiinraag, xuurto; 2. xiiq‐dheer, xiddigꞏdhul m/f igelkott kuuleeycali‐ kix banjar xiiqꞏdheer f kikhosta jix, kix, xiiqley xiddigis m/f astrologi xiiraa tr rakar xiddigiye m astrolog xiddigasheeg xiiran adj xiirnaa rakad xiddigle m fänrik, underlöjtnant befäl xiisa leh intressant

176 u xiisaa känner nostalgi för ngt, xiniin xaniin f testikel raay, qoor längtar efter, intresserar sig för xiniin 2 m person eller djur med en testikel xiisad f 1. vind; 2. ström [el]; 3. kris; xinne / xinni m henna cillaan 4. kaos, uppror, upplopp; 5. xiraa tr 1. knyter, binder; 2. stänger lektion 5. xisad (in); 3. arresterar, fängslar xiisaha badan intressant xidhaa, xabsi dhigaa xiise m upphetsning, attraktion, isku xiraa förbinder, binder entusiasm, affektion, kärlek samman xiiseeyaa längtar, saknar, önskar, xiran adj 1. stängd, låst, bunden; 2. tycker om, intresserar sig för påklädd; 3. fängslad, instängd aan xiiso lahayn ointressant, xirfad / xirfo f 1. yrke, profession; 2. oinspirerande yrkesskicklighet, karriär xiiso badan intressant meherad, mihno, farsamo xiiso leh intressant, xirfad leh professionell, skicklig fascinerande, spännande, kul inom sitt yrke xiji m rökelse beeyo, luubaan xirfadle m specialist, fackman, ku xijiyaa tr placerar efter, yrkesman bakom, i anslutning till ngt xirfo → xirfad xikaayo f berättelse, saga, fabel xirib f ögonlock xikmad → xigmad xiriir m xariir 1. kontakt, band, xil 1 m xilal ansvar mas'uuliyad, waajibaad förhållande, relation; 2. xil 2 m skam ryggrad xidhiidh, saaxiibtinimo xilataa pr 3 sg f → xishaa xiriirka dibloomaasiga xilꞏdhibaan m 3. diplomatiska kontakter parlamentsledamot; 2. ansvarig xiriirka aqoonta kulturella person, ansvarstagande kontakter person; 3. högt uppsatt xiriirka saaxiibnimada tjänsteman vänskapliga kontakter, xilkas m ansvarsfull person mas'uul vänskapligt förhållande xilkas ah ansvarig mas'uul ah la xiriiraa kontaktar ngn, tar xilkasnimo f ansvar, kontakt med ngn ansvarstagande, xiriiriye m 1. medlare, förmedlare, ansvarskännande, koordinator, moderator; 2. ansvarsfullhet programledare xilli m årstid, tid, period, säsong, xiriiriye 0 m konjunktion epok, cykel seben, wakhti, samaan, xirmo f paket, bunt, knippe, bukett seman, waa, ayaan guntin, gunud xilꞏsaaraa xirnaan adj knuten

177 xirtaa tr xirataa tar på sig xidhdhaa, xoog 2 m xoogag kraft xidhataa xoogaa 1 m liten mängd, liten bit, xisaab f ar. 1. matematik, räkning; 2. lite wax‐yar konto xoogaa 2 tr 1. rånar ngn, xisaabaad m bokföring övermannar ngn; 2. våldtar xisaabꞏkayd s sparkonto ngn kufsadaa xisaabꞏyahan m matematiker xoogeeyaa tr stärker, förstärker xisad f lektion, (lektions)timme xoojiyaa xisbi m ar. parti xoogeystaa intr xoogeysataa blir stark xisbiga shaqaalaha arbetarparti tabaraystaa xishood m blyghet khashilaad, sheex xooggan adj pl. xoogxooggan stark xoog xishood badan blyg af‐gaaban leh, awood leh xitaa → xataa xoogsadaa intr {ka} xoogsataa arbetar, xog 1 f hemlighet, sekretess sir jobbar, förvärvsarbetar {på en xog 2 f tillit, säkerhet, förtroende plats} shaqaysadaa xog 3 f information, uppgifter, data xoogsade m arbetare xog 4 f kärna, essens, innersta xoogꞏyar svag tabaryar väsen xoojin f förstärkning xog 0 data xoojiyaa tr stärker, förstärker xogꞏhaye m sekreterare siyaadiyaa xogꞏhaye guud xoojiye m förstärkare generalsekreterare xoolo f pl t 1. boskap; 2. egendom, xogꞏhayn f 1. sekreterare; 2. förmögenhet, tillgångar, sekretariat, kontor rikedom, välstånd 1. duunyo; 2. xogꞏla’aan f oskyldighet, naivitet maal, hanti, maaliyad, raasammaal xood 1 m käpp, pinne xooloꞏaqoonta zoologi xoodan part xoodnaa böjd, svängd xoon m geting laxle xoodataa pr 3 sg f → xootaa xoor 2 f 1. skum [i synnerhet på xoodo imp → xootaa mjölk], lödder, bubblor; 2. xoog 1 m xoogag 1. styrka, kraft, fradga xumbo förmåga; 2. styrkor, armé xooraa tr 1. tappar, förlägger, daaqad, daaqo, itaal, tabar, quwad förlorar; 2. kastar (bort), xoogga dalka armé, väpnade slänger (bort), gör sig av med styrkor tuuraa xoogga korantada elenergi xooriyaa tr får att skumma, får att xoog badan adj stark bubbla xumbeeyaa xoog faras hästkraft xoosh m grått hår, ljust hår, blekt xoog leh adj stark, intensiv hår ciroole

178 xoqaa 1 tr kliar, river, skrapar, 3. straff 2. awood skrubbar xukun ridaa avkunnar en dom xoqaa 3 ger lavemang xukuntaa pr 3 sg f → xukumaa xoqad f kikare, teleskop xukuumad f regering, styre, regim, xoqe m lavemang stat; 2. administration, ledning xoreeyaa befriar 1. dawlad; 2. talis xoreeye m befriare xul m urval xornimo f frihet, självständighet, xulaa tr väljer, utser autonomi, suveränitet xorriyad, xulan inf xushaa xorriyo, madaxbanaani xulataa pr 3 sg f xushaa xorriyad / xorriyo f frihet, xulo imp xushaa självständighet xornimo ka xumaadaa xumaataa beklagar, xubin 1 m/f xubno medlem är ledsen xubin 2 f xubno 1. del, beståndsdel; 2. xumbo f mass skum, lödder, bubblor kroppsdel, organ; 3. [gram.] abur, xoor stavelse xummad f feber, frossa qandho xubinnimo f medlemskap xun adj xumaa, pl. xunxun 1. dålig; 2. xubinahaansho otrevlig, ovänlig, ond xubnaha neefsadeenka ka xun 1. sämre, värre; 2. ledsen andningsorganen över ngt xuddun f 1. navel, navelsträng; 2. ugu xun sämst, värst mitt, mittpunkt, centrum xundhur 1 f 1. navel, navelsträng; 2. xundhur mittpunkt xuddun caloosha xuddun mittpunkt xundhur 2 f dysenteri xundhur.xanuun, xudduud m gräns calool.xanuun, disantariyo xuduud f gräns xunxun pl → xun xujeeyaa tr 1. testar, kontrollerar, xuquuqda nuqulka upphovsrätt, prövar; 2. besvärar tijaabiyaa, copyright jeegareeyaa xurmeeyaa tr vördar, högaktar, xujo f ar. 1. svår fråga; 2. brott; 3. ärar, respekterar skuld xurmoꞏdaran adj respektlös, fräck, xujoobaa v xujowdaa förklaras oförskämd skyldig, bli fälld, dömd xurmoꞏdarro f respektlöshet, xukumaa tr xukuntaa 1. styr, regerar; fräckhet, oförskämdhet 2. dömer ixtiraam.la'aan, sharaf.darro xukuman ku part xukunnaa dömd {till xuruuf f koll sg. xaraf 1. bokstäver; 2. ngt} ord 2. erayo, kalmado xukun m 1. styre, regering; 2. dom; xus m årsdag, jubileum siyaaro

179 xusaa tr 1. nämner, omnämner; 2. waa/waxa laga yaabaa in ... det minns, hågkommer är troligt att ..., det är sannolikt xusan part 1. hågkommen; 2. citerad, att ..., det är möjligt att ... nämnd yaabban adj skadad, sårad Xuseen m namn yaabiyaa tr förvånar, gör förvånad; xushaa xulataa, imp. xulo, inf. xulan väljer 2. fångar, fascinerar, rycker xushmadeeyaa tr xushmeeyaa visar med; 3. sårar respekt föf ngn yaacaa flyr, rymmer, försvinner xushmeeyaa tr xushmadeeyaa respekterar, yaadaddo f piggsvin dhiddo, caanaqub, vördar, värdesätter xaqdhawraa, kashiito tixgeliyaa, xurmeeyaa yaal oreg. böjn. är, ligger, befinner sig xusul suxul m 1. armbåge; 2. yaallaa pres 3sg mask → yaal [mått] aln yaambo f hacka yaanbo xusuus f minne yaanyo f koll sw. nyanya tomater xusuusiyaa tr påminner tamaandho xusuusiye m påminnelse yaanyuur f katt bisad, mukulaal, durmad xusuuso imp → xusuustaa yacni det vill säga xusuusꞏqor m 1. anteckningsbok; 2. yahay pres 3sg mask oreg. böjn. är dagbok; 3. kalender la yahay det tycks ngn, ngn xusuustaa tr xusuusataa, imp. xusuuso tycker att det verkar, ngn tror, minns, kommer ihåg, drar sig ngn tycker till minnes, känner igen waxay ila tahay... jag tror att..., xuub m 1. hinna, membran; 2. tejp; jag tycker att..., jag tycker att 3. ormskin dahaar det verkar som om..., det tycks xuunsho f stor, långbent fågel mig att... xuur f 1. marabu(stork); 2. ung waa yahay (det är) okej flicka; 3. utmattning Yahuud → Yuhuud yaa? pron vem? Yahuudi → Yuhuudi yaab m 1. förvåning, överraskning; yaqaan oreg. böjn. känner till 2. under, underverk, mirakel; yar 1 adj yaryar 1. liten, ung; 2. lite, 3. utrop; 4. [gram.] interjektion några, få 2. xoogaa amakaag, fajac in yar lite, några, ett par laꞏyaab m överraskning, ka yar mindre (än), yngre (än), förvåning färre (än) yaabaa intr blir förvånad ugu yar minst ka yaabaa oroar sig över ngt yar 2 m/f barn, liten pojke, liten la yaabaa undrar, blir förvånad, flicka ilmo blir överraskad yarka den lille

180 yarta den lilla på, efter ngn; 2. kallar ngn till yaraadaa intr minskar daciifaa ngt dadꞏyaraan underbefolkning yeeris m diktamen dhiigꞏyaraan blodbrist, anemi yeeriyaa 1. spelar, får att ljuda dhiigyari, dhiigyaro (högt); 2. dikterar ugu yaraan [adv.] minst u yeeriyaa dikterar för ngn, yarad m hemgift föreskriver yarayn f minskning, reduktion yeeshaa yeelataa; imp. yeelo 1. får, yareeyaa tr 1. förminskar, minskar, erhåller; 2. har, håller reducerar; 2. förkortar 1. is haseꞏyeeshee däremot, dock, dhimaa; 2. gaabiyaa men, fast, fastän hayeeshee, hase yaryar m koll 1. småttingar, barn; 2. ahaatee, inkastoo småbitar yeey 1 m varg, vildhund, schakal yaryar pl → yar yeey 2 f yey varghona, vildhund, yaryarka de små schakalhona uubato, uuley yaryareeyaa hugger i små bitar, yeey 3 f koll vargar, vildhundar, hackar i små bitar schakaler yaxaas m krokodil ugaarsasho f jakt ugaarasho, ugaarsi u yeedhaa ropar, skriker till, på, yicib f 1. [ett slags] nöt, mandel; 2. efter ngn yeeraa [ett slags] nötträd, mandelträd yeel m pl. yeelal kärl för att ge vatten år djur yihiin är → yahay yeelaa tr 1. accepterar, medger, yimaaddaa intr oreg. böjn. kommer tillåter, går med på, lyder; 2. yiraahdaa tr oreg. böjn. säger, kallar gör aqbalaa, waafaqaa, oggolaadaa ku yiraahdaa säger ngt till ngn yeelaal m metod, sätt yool m mål gool yeelataa pres. sg. 2/3 fem. → yeeshaa Yoonis m namn maxaa yeelay konj 1. därför att, Yuguslaafiya s Jugoslavien eftersom, på grund av att; 2. för Yuhuud Yahuud f koll judar, israeler att, så att maxaa wacay, sababtoo ah, Yuhuudi Yahuudi m jude, israel sababta, maxaajira naag Yuhuudi ah judinna yeele m [gram.] subjekt Yuhuudi ah judisk yeelmo f 1. överenskommelse; 2. yulqamaa v pladdrar, babblar, rem (på sandal) pratar yeeraa / yeedhaa v ropar, skriker, yulqan s pladder, prat vrålar yeedhaa, wacaa yumbad m dykning isugu yeeraa / yeedhaa kallar yumbadaa intr -ataa dyker samman Yurub f geo Europa u yeeraa / yeedhaa 1. ropar till, Yurub ah europeisk

181 Yurubeed adj europeisk yuruuruc m koll ungar, avkomma Yuusuf m namn Josef

182