DOCSLIB.ORG

Till Konstitutionsutskottet

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Till Konstitutionsutskottet TILL KONSTITUTIONSUTSKOTTET Frågor kring förhållandet mellan valutslag och ny regeringsbildning har aktu- aliserats i ett antal motioner som väckts under riksmötet 2002/03. På utskot- tets uppdrag behandlas i denna rapport dels vissa frågeställningar som aktua- liseras till följd av förslagen i dessa motioner, dels frågan om EU- medlemskapets betydelse i sammanhanget. Inom konstitutionsutskottets kansli har föredraganden Lars Seger varit an- svarig för att arbetet bedrivits i enlighet med de riktlinjer som utskottet be- slutat. Lars Seger har även författat kapitel 2–9 i rapporten, som behandlar svenska förhållanden. Fil. mag. Lars Davidsson, doktorand i statskunskap, har författat kapitel 10, som handlar om utländska erfarenheter. Lars Davidsson har även svarat för genomförandet och bearbetningen av den enkätundersök- ning som tillsänts utredningstjänsterna vid parlamenten i nuvarande med- lemsländer i den europeiska unionen samt de länder som i dagsläget har kan- didatstatus. Vidare har Lars Davidsson upprättat bilagorna som fogats till rapporten. Till arbetet med denna rapport har varit knutna två referensgrupper bestå- ende av dels personer med erfarenhet från forskning och utredningsarbete rörande de aktuella frågorna (expertgrupp), dels ledamöter av konstitutionsut- skottet (parlamentarisk referensgrupp). I expertgruppen har ingått f.d. justitierådet professor Fredrik Sterzel, f.d. kanslichefen i riksdagens konstitutionsutskott docenten Magnus Isberg samt universitetslektorn docenten Torbjörn Bergman. I den parlamentariska referensgruppen har ingått riksdagsledamöterna Nils Fredrik Aurelius (m), Mats Einarsson (v), Gustav Fridolin (mp), Barbro Hie- tala Nordlund (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c), Göran Magnus- son (s) och Ingvar Svensson (kd). Byråassistenten Kerstin Carlsson har fört minnesanteckningar vid möten med de båda referensgrupperna samt bitträtt med administrativt stöd. Därut- över har från utskottskansliet biträdande kanslichefen Ingvar Mattson deltagit vid möten med referensgrupperna. Rapporten överlämnas härmed i slutlig version. Stockholm den 20 januari 2004 Lars Seger Lars Davidsson 3 Innehållsförteckning Förkortningar ...................................................................................................7 Sammanfattning ...............................................................................................8 1 Uppdraget och dess genomförande .......................................................15 1.1 Uppdraget..............................................................................................15 1.2 Uppdragets genomförande ....................................................................16 2 De konstitutionella förutsättningarna före den partiella författningsreformen 1968–1969........................................................17 3 Praxis under tvåkammartiden................................................................20 3.1 Inledning ...............................................................................................20 3.2 Vem valde ut statsråd? ..........................................................................21 3.3 Valutslag ...............................................................................................22 3.4 Nederlag i riksdagen..............................................................................23 3.5 Förfarandet vid regeringsbildning.........................................................24 4 Den partiella författningsreformen 1968–1969 .....................................26 4.1 Inledning ...............................................................................................26 4.2 Tidiga reformkrav .................................................................................26 4.3 Tingstens utredning...............................................................................26 4.4 Författningsutredningen ........................................................................28 4.5 Grundlagberedningen............................................................................29 5 1974 års totala författningsreform.........................................................33 5.1 Inledning ...............................................................................................33 5.2 Regeringsupplösning efter val...............................................................33 5.2.1 Misstroendeförklaring mot statsministern.................................34 5.2.2 Statsministerns mandat som regeringsbildare...........................35 5.3 Tidpunkten för inledandet av ny regeringsbildning...............................37 5.4 Krav på parlamentariskt stöd.................................................................38 6 EU-medlemskapets betydelse för parlamentarismens funktionssätt .......................................................................................41 6.1 Inledning ...............................................................................................41 6.2 Behovet av grundlagsändringar inför EU-medlemskapet......................41 6.3 EU-medlemskapets betydelse för relationen mellan regering och riksdag................................................................................................42 6.3.1 Betänkandet Suveränitet och demokrati (SOU 1994:12).........42 6.3.2 Riksdagskommitténs betänkande Riksdagen inför 2000- talet (förs. 2000/01:RS1)...........................................................44 7 Praxis i anslutning till gällande bestämmelser.......................................48 7.1 Inledning ...............................................................................................48 7.2 Regeringsupplösning.............................................................................48 7.2.1 Regeringsupplösning på initiativ av statsministern...................49 7.2.2 Yrkande om misstroendeförklaring mot statsministern ............50 7.3 Tidpunkten för inledandet av ny regeringsbildning...............................53 7.3.1 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1976 .................................54 7.3.2 Regeringsskiftet 1978 ...............................................................54 5 7.3.3 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1979 ................................ 54 7.3.4 Regeringsskiftet 1981............................................................... 55 7.3.5 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1982 ................................ 55 7.3.6 Regeringsskiftet 1986............................................................... 55 7.3.7 Regeringsskiftet 1990............................................................... 55 7.3.8 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1991 ................................ 55 7.3.9 Regeringsskiftet efter riksdagsvalet 1994 ................................ 56 7.3.10 Regeringsskiftet 1996 ............................................................ 56 7.3.11 Sammanfattning och slutsatser .............................................. 56 7.4 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 56 7.4.1 Omröstning om ny statsminister och misstroendeförklaring .............................................................. 57 7.4.2 Ordinarie riksdagsvoteringar.................................................... 58 8 Relationen mellan målsättningar och praxis......................................... 60 8.1 Inledning............................................................................................... 60 8.2 Regeringsskifte efter val....................................................................... 60 8.3 Tidpunkten för inledandet av ny regeringsbildning.............................. 67 8.4 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 67 9 Författningspolitisk debatt kring alternativ till den rådande ordningen........................................................................................... 71 9.1 Inledning............................................................................................... 71 9.2 Regeringsskifte efter val....................................................................... 71 9.3 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 73 9.3.1 Riksdagens godkännande av ny statsminister .......................... 73 9.3.2 Majoritetskravet ....................................................................... 76 10 Utländska erfarenheter.......................................................................... 80 10.1 Inledning............................................................................................... 80 10.2 Regeringens avgång efter val och regeringens upplösningsrätt............ 81 10.3 Initiativet till regeringsupplösning........................................................ 83 10.4 Formerna för regeringsbildning............................................................ 85 10.4.1 Sonderingsfasen..................................................................... 86 10.4.2 Nomineringsfasen.................................................................. 88 10.5 Krav på parlamentariskt stöd................................................................ 90 10.6 EU-medlemskapets betydelse............................................................... 92 Bilaga 1 ......................................................................................................... 94 Frågeformulär som tillsänts utredningstjänsterna vid parlamenten i nuvarande medlemsländer i den europeiska unionen samt de
Load more

Recommended publications
  • Little Red Sweden in Ukraine – the 1930S Comintern Project in Gammalsvenskby
    Little Red Sweden in Ukraine – the 1930s Comintern project in Gammalsvenskby Soon the brothers will see the East in the Gold Swedish Communist Party’s slogan May Day 1931 ANDREJ KOTLJARCHUK The history of Gammalsvenskby offers a unique opportunity to investigate totalitarian political techniques in the twentieth century. The Swedish agricultural colony on the bank of the river Dnipro, not far from its fall into the Black Sea, is the only Scandinavian settlement in Eurasia. The church of Gammalsvenskby was the first Lutheran parish in the Azov and Black Sea territories. It functioned from 1782 to 1929. They owned the plots they cultivated and as foreign colonists they had a considerable degree of self- government in the Russian Empire and Soviet Ukraine.1 Recent research shows that the colonists of Gammalsvenskby had a high degree of ethnic self-consciousness. They considered themselves Swedes and spoke Swedish fluently in its dialect and standard form.2 Since the middle of the nineteenth century the inhabitants of the village were in continuous contact with the Kingdom of Sweden and ethnic Swedes of the Grand Duchy of Finland. A number of Swedish cultural institutions (e.g., school, new church, library and choir) were erected or founded thanks to 1 Svetlana Bobyleva, “Shvedy i gosudarstvennaia vlast Ukrainy,” in Voprosy germanskoi istorii, ed. Svetlana Bobyleva (Dnepropetrovsk: Porogi, 2008), 247268. 2 Anton Karlgren, Gammalsvenskby: land och folk, serie: svenska landsmål och svenskt folkliv (Uppsala, 1929); Alexander Mankov, “Selo Staroshvedskoe (Gammalsvenksby) i ego dialekt. Rezultaty issledovanii 2004–2006 gg.,” in Shvedy: sushchnost i metamorfozy identichnosti, ed. Tamara Torstendahl-Salycheva (Moskva: RGGU, 2008), 294–314.
    [Show full text]
  • Hjalmar Branting Folket I Bilds Förlag 1949
    Zeth Höglund Hjalmar Branting Folket i Bilds Förlag 1949 Oljemålning av Richard Bergh Denna skrift, som utgör en kort sammanfattning av författarens 1929 utgivna arbete Hjalmar Branting och hans livsgärning, gavs ut 1949 i serien Banérförare som redigerades av en kommitté med representanter från ABF, LO; SAP, SSU och Folket i Bilds Förlag. Se även Kata Dalström, av Mauritz Västberg, från samma serie. 1 Ett svärd, en eld, en fana. Ett svärd, en eld, en fana. Hjalmar Branting. Redan i namnets metallklang låg en symbol av den kampens man han skulle bliva. Som svärdsklang brusar hans namn genom vår historia i modärn tid. Han var hövdingen för arbetareklassen. Han blev ledaren för hela vårt folk. Han gav ära åt sitt parti i Internationalen, åt sitt fädernesland i folkförbundet. Hans mäktiga kämpagestalt motsvarades av en andlig kraft, vilja, målmedvetenhet och karaktär, som skapade hans enastående ställning. Under en mansålder står Hjalmar Branting i spetsen för svensk arbetarerörelse. Han är dess banbrytare både på det politiska och fackliga området. Han gav den en fast teoretisk grund. Han lärde den sammanhållning och solidaritet. Han lärde den taktikens konst. Han utformade den till en bred social demokrati. På 40 år växte den, huvudsakligen genom honom, från intet till en folkmajoritet. I sin ungdom inspärrades han som en förbrytare på Långholmen för sin samhällskritiska verk- samhet. På sin ålderdom stod han tre gånger i spetsen för socialdemokratiska regeringar. Vilken väldig samhällsomdaning hade icke skett under denna tid och genom den rörelse han företrätt! En eld var denna rörelse — en väldig låga av den lidelse för sanning och rätt, som bodde i Hjalmar Brantings själ.
    [Show full text]
  • Title Items-In-Visits of Heads of States and Foreign Ministers
    UN Secretariat Item Scan - Barcode - Record Title Page Date 15/06/2006 Time 4:59:15PM S-0907-0001 -01 -00001 Expanded Number S-0907-0001 -01 -00001 Title items-in-Visits of heads of states and foreign ministers Date Created 17/03/1977 Record Type Archival Item Container s-0907-0001: Correspondence with heads-of-state 1965-1981 Print Name of Person Submit Image Signature of Person Submit •3 felt^ri ly^f i ent of Public Information ^ & & <3 fciiW^ § ^ %•:£ « Pres™ s Sectio^ n United Nations, New York Note Ko. <3248/Rev.3 25 September 1981 KOTE TO CORRESPONDENTS HEADS OF STATE OR GOVERNMENT AND MINISTERS TO ATTEND GENERAL ASSEMBLY SESSION The Secretariat has been officially informed so far that the Heads of State or Government of 12 countries, 10 Deputy Prime Ministers or Vice- Presidents, 124 Ministers for Foreign Affairs and five other Ministers will be present during the thirty-sixth regular session of the General Assembly. Changes, deletions and additions will be available in subsequent revisions of this release. Heads of State or Government George C, Price, Prime Minister of Belize Mary E. Charles, Prime Minister and Minister for Finance and External Affairs of Dominica Jose Napoleon Duarte, President of El Salvador Ptolemy A. Reid, Prime Minister of Guyana Daniel T. arap fcoi, President of Kenya Mcussa Traore, President of Mali Eeewcosagur Ramgoolare, Prime Minister of Haur itius Seyni Kountche, President of the Higer Aristides Royo, President of Panama Prem Tinsulancnda, Prime Minister of Thailand Walter Hadye Lini, Prime Minister and Kinister for Foreign Affairs of Vanuatu Luis Herrera Campins, President of Venezuela (more) For information media — not an official record Office of Public Information Press Section United Nations, New York Note Ho.
    [Show full text]
  • Universitetet Som Arena
    ACTA UNIVERSITATIS UPSALIENSIS Skrifter rörande Uppsala universitet C. ORGANISATION ocH HISTORIA 97 Universitetet som arena av Carl Frängsmyr 2013 © Carl Frängsmyr och Uppsala universitet 2013 ISSN 0502-7454 ISBN 978-91-554-8600-6 Formgivning och sättning: Martin Högvall och Petra Wåhlin, Grafisk service, Uppsala universitet Bildredaktör: Liv Karlsson Enbom, Södra tornet kommunikation AB Huvudtexten satt med Berling Antiqua Tr yck: Edita Västra Aros, ett klimatneutralt företag, Västerås, 2013 Distribution: Uppsala universitetsbibliotek, Box 510, 751 20 Uppsala Innehåll Förord ........................................................................................................................................... 13 Inledning ..................................................................................................................................... 15 17–18 maj 1887 Invigningsfestligheterna ....................................................................................................... 31 10 april 1888 Bjørnstjerne Bjørnson om sedlighetsfrågan ................................................................. 35 3 mars 1889 Andakter i universitetet ...................................................................................................... 37 27 mars 1889 Brandes, Sahlin och tankens frihet ................................................................................. 39 4 september 1889 Orientalistkongressen på besök ....................................................................................... 41 28
    [Show full text]
  • Inläsningsmaterial – Demokratins Genombrott (Pdf
    Demokratins genombrott För ungefär hundra år sedan beslutade riksdagen att införa allmän och lika rösträtt. Här kan du läsa om vägen fram till demokratins genombrott 1918–1922 och om utvecklingen därefter. Följ med på en resa genom vår demokratis historia. Innehåll Vad är demokrati? ...................................... s. 1–2 Tidiga tecken på folkstyre. ......................... s. 3–5 Sverige förändras. ....................................... s. 7–12 Folkrörelsernas tid...................................... s. 13–17 Argumentationen om rösträtten. ............. s. 18–24 Överenskommelsen om rösträtten. ......... s. 25–31 Det första demokratiska valet. ................. s. 32–37 Grupper utan rösträtt. ............................... s. 38–42 Rösträtt i en globaliserad värld. ................ s. 43–46 En digital version av materialet hittar du här http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/ Vad är demokrati? Vilka ska få vara med och bestämma och vad ska medborgarna styra över? Dessa frågor är lika aktuella idag som de var för hundra år sedan. Samhället och omvärlden hade förändrats vilket ledde till nya utmaningar och förutsättningarna var inte de samma i början av förra seklet. Här kan du läsa mer om vad som kännetecknar en demokrati och om synen på medborgarskapet runt förra sekelskiftet. Folkstyrets grundläggande frågor Demokrati betyder ”folkstyre”. Ordet har sitt ursprung i antikens Grekland. Så mycket är nog de flesta överens om. Men vad betyder det i praktiken? För ungefär hundra år sedan fick kvinnor
    [Show full text]
  • Making a Natural Monopoly Claes-Fredrik Helgesson
    Making a Natural Monopoly The Configuration of a Techno-Economic Order in Swedish Telecommunications Claes-Fredrik Helgesson AKADEMISK AVHANDLING Som for avlaggande av ekonomie doktorsexamen vid Handelshogskolan i Stockholm framlaggs for offentlig granskning fredagen den 15 oktober 1999, kI10.15 i sal Ragnar Handelshogskolan, Sveavagen 65 Making a Natural Monopoly The Configuration of a Techno-Economic Order in Swedish Telecommunications ~ STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS '17 EFl, THE ECONOMIC RESEARCH INSTITUTE EFlMission EFl, the Economic Research Institute at the Stockholm School ofEconomics, is a scientific institution which works independently ofeconomic, political and sectional interests. It conducts theoretical and empirical research in management and economic sciences, including selected related disciplines. The InStitute encourages and assists in the publication and distribution ofits research findings and is also involved in the doctoral education at the Stockholm School of Economics. EFl selects its projects based on the need for theoretical or practical development ofa research domain, on methodological interests, and on the generality ofa problem. Research Organization The research activities are organized in nineteen Research Centers within eight Research Areas. Center Directors are professors at the Stockholm School ofEconomics. ORGANIZATIONAND MANAGEMENT Management and Organisation; (A) ProfSven-Erik Sjostrand Center for Ethics and Economics; (CEE) Adj ProfHans de Geer Public Management; (F) ProfNils Brunsson Information
    [Show full text]
  • Societas Heraldica Scandinavica Nyhedsbrev Nr
    SOCIETAS HERALDICA SCANDINAVICA NYHEDSBREV NR. 23, JULI 2012 ISSN: 1904-1233 REDAKTÖRENS SPALT Kära läsare! Välkommen till ett nytt, nummer av sällskapets nyhetsbrev. Sommaren förefaller vara över oss, och många av oss går i semestertider. Detta nyhetsbrev bringer förhoppningsvis lite intressant läsestoff att njuta avunder sommarvilan. God Sommar! Claus K Berntsen INNEHÅLL S. 1: REDAKTÖRENS SPALT • INNEHÅLL S. 2: UDSTILLINGEN ”RIDDERE I BOG OG PÅ SKJOLD” S. 3: NYTT DANSKT MINNESMYNT S. 4: H.M. KONUNGENS MEDALJ I 12:e STORLEKEN Andreas Anderberg S. 6: HERALDISKE FANER TIL DET DANSKE HJEMMEVÆRN Nils G. Bartholdy S. 6: HERALDIK PÅ DE NORDISKE ARKIVDAGENils G. Bartholdy S. 7: DER MAINZER MARKTBRUNNEN Carl-Thomas von Christiersson S. 9: NY CANADISK HEROLDKÅBE Ronny Andersen S. 10: HERALDISKA NOTISER S. 11: SKANDINAVISK VAPENRULLA – GØR DIT VÅBEN KENDT Societas Heraldica Scandinavicas nyhedsbrev nr. 23, juli 2012 1 Udstillingen ”Riddere i Bog og på Skjold” Den 25. maj åbnede særudstillingen Riddere i Bog og på Skjold på beletagen i Christian VIII’s Palæ under overværelse af H.K.H. Prins Joachim. Udstillingen præsenterer for første gang et større samlet udvalg af de forlæg for våbenskjolde, som indsendes til Ordenskapitlet af personer, der er blevet dekoreret med enten Elefantordenen eller Dannebrogordenens Storkors. Ifølge en over trehundrede år gammel tradition bedes ridderne om at præsentere et våben, som kan males i Ordenskapitlets våbenbøger og på et skjold til ophængning i de danske ordeners ridderkapel i Frederiksborg Slotskirke i Hillerød. Som led i denne proces indsendes et forlæg til Ordenskapitlet til godkendelse og som udgangspunkt for den kongelige våbenmalers arbejde med våbenbog og skjold.
    [Show full text]
  • Suède Le Centre De Gravité De L'espace Scandinave
    Suède Le centre de gravité de l'espace scandinave On s’est accoutumé, depuis le milieu du siècle dernier, à voir en la Suède un pays pacifique et un peu terne, une sorte de « Suisse du nord », vouée à professer depuis la tour d’ivoire de sa neutralité de tranquilles convictions sociales-démocrates. Bien loin d’être infâmante, cette image contient évidemment une part de vérité : appuyée sur une solide identité protestante, berceau de l’une des plus anciennes monarchies parlementaires au monde, préservée depuis 1815 des conflits qui ont affecté ses voisins, la Suède constitue incontestablement un des plus solides pivots de la démocratie et de la stabilité en Europe. Sans même parler de ce « modèle suédois », récemment mis à mal par les contrecoups de la mondialisation mais qui n’a peut-être pas dit son dernier mot… Cette apparence paisible ne doit pas faire oublier que la Suède a aussi et surtout été une grande et énergique puissance continentale, dont l’ambition a longtemps été d’unifier la Scandinavie, de contrôler les côtes de la mer Baltique et de jouer un rôle significatif dans les affaires de l’Allemagne et de la Russie. De ces rêves de grandeur et des quelques souverains exceptionnels qui les ont portés, il ne subsiste malheureusement pas grand-chose dans notre mémoire collective. En leurs temps, l’annonce de la mort de Gustave-Adolphe à la bataille de Lützen ou celle de Charles XII devant Fredriksten ont pourtant sonné comme autant de coups de tonnerre dans le ciel des capitales du vieux continent.
    [Show full text]
  • Prot 1915__Fk__75
    RIKSDAGENS PROTOKOLL. 1915. Första kammaren. Nr 75. Onsdagen den 19 maj, f. in. Kammaren sammanträdde kl. 10,80 f. in. Justerades protokollen för den 12 i denna månad. Anmäldes ock bordlädes andra sammansatta stats- ock lagutskottets utlåtanden och me­ morial: nr 1, i anledning av dels Ivungl. Maj:ts proposition med för­ slag till lag om skyldighet för vissa värnpliktiga att under år 1915 undergå landstormsbefälsutbildning, dels ock två i ämnet väckta mo­ tioner, nr 2, i anledning av väckt motion med förslag till ändrad ly­ delse av § 39 värnpliktslagen, och nr 3, med hemställan om anvisande av ersättning åt samman­ satta stats- och lagutskottet nr 2 sekreterare och vaktbetjäning; andra särskilda utskottets utlåtanden: nr 2, i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3', § 7 mom. 3 samt § 8 mom 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov, dels ock väckt motion om ändring av § 5 mom. 3 i nyssnämnda lag, samt nr 4, i anledning av väckt motion i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 176, med förslag till lag om ändrad lydelse av § 2 mom. 1 och 2, § 3, § 5 mom. 3, § 7 mom. 3 samt § 8 mom. 2 och 3 i lagen den 24 maj 1895 angående skyldighet för kommuner och en­ skilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens behov; ävensom första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17, i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl.
    [Show full text]
  • Arxiv:2106.01515V1 [Cs.LG] 3 Jun 2021 Tor Representations of Entities and Relations in a KG
    Question Answering Over Temporal Knowledge Graphs Apoorv Saxena Soumen Chakrabarti Partha Talukdar Indian Institute of Science Indian Institute of Technology Google Research Bangalore Bombay India [email protected] [email protected] [email protected] Abstract time intervals as well. These temporal scopes on facts can be either automatically estimated (Taluk- Temporal Knowledge Graphs (Temporal KGs) extend regular Knowledge Graphs by provid- dar et al., 2012) or user contributed. Several such ing temporal scopes (e.g., start and end times) Temporal KGs have been proposed in the literature, on each edge in the KG. While Question An- where the focus is on KG completion (Dasgupta swering over KG (KGQA) has received some et al. 2018; Garc´ıa-Duran´ et al. 2018; Leetaru and attention from the research community, QA Schrodt 2013; Lacroix et al. 2020; Jain et al. 2020). over Temporal KGs (Temporal KGQA) is a The task of Knowledge Graph Question Answer- relatively unexplored area. Lack of broad- coverage datasets has been another factor lim- ing (KGQA) is to answer natural language ques- iting progress in this area. We address this tions using a KG as the knowledge base. This is challenge by presenting CRONQUESTIONS, in contrast to reading comprehension-based ques- the largest known Temporal KGQA dataset, tion answering, where typically the question is ac- clearly stratified into buckets of structural com- companied by a context (e.g., text passage) and plexity. CRONQUESTIONS expands the only the answer is either one of multiple choices (Ra- known previous dataset by a factor of 340×. jpurkar et al., 2016) or a piece of text from the We find that various state-of-the-art KGQA methods fall far short of the desired perfor- context (Yang et al., 2018).
    [Show full text]
  • Scanned by Scan2net
    European University Institute Department of History and Civilisation ISTITUTO UNIVERSITARIO EUROPEO 2 0 SET. 2004 BIBLIOTECA Making Politics in the Streets Political Rituals and Rhetoric in 1860s Sweden By Katarina Andersson Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor in History and Civilisation from the European University Institute Florence, October, 2004 iirr i European University Institute Il lill liti li II 1 II li 1,1 Ul I llll II1IJIII 3 0001 0044 6415 4 Yf EUROPEAN UNIVERSITY INSTITUTE Department of History and Civilisation Making Politics in the Streets Political Rituals and Rhetoric in 1860s Sweden Katarina Andersson Thesis submitted for assessment with a view to obtaining the degree of Doctor of the European University Institute Examining jury: Professor Lars Edgren, Historiska Institutionen, Lunds Universitet Professor Raffaele Romanelli, Università di Roma “La Sapienza” Professor Bo Strath, European University Institute (Supervisor) Professor Oystein Sorensen, Historisk Institutt, Oslo Universitet 3 9 <?. & 9 - X T H ESt*: 948.504 - P. ANP.,.. ■ *,*> « V- V r* 1 \ V- Table of Content I. Introduction 1 II. Field of Research 18 III. Ritual and Language 27 IV. Voluntary Associations 42 V. Garibaldi 50 VI. Poland 86 VII. The Union Day 1864 123 VIII. The Engelbrekt Festival 154 IX. Political Reform 171 X. Conclusion 212 Biography and Bibliography 222 1 I J Acknowledgements Writing the acknowledgements might seem as an easy thing to do after having written a whole Ph.D thesis for several years. It is, nevertheless, not that easy because there are so many I would like to thank for their support and encouragement that the list would be too long.
    [Show full text]
  • Historiska Epoker I Sverige Och Världen
    Historiska epoker i Sverige och världen Apor och halvapor - primater - framträdde (ca 70 miljoner år sedan). Dinosaurierna dog ut (65 miljoner år sedan). Ramapithecus, varelse som kunde klättra i träd och leva på marken (10-14 miljoner år sedan). Människoapan Lucy (Australopithecus afarensis) levde (3 miljoner år sedan). Homo habilis - den händiga människan, kunde använda redskap (2 miljoner år sedan). Homo erectus - den upprätta människan, kände till bruket av elden. Spred sig över jordklotet, från Afrika till Asien och Europa (1,3 miljoner - 300 000 år sedan). Homo sapiens neanderthalensis - neanderthalmänniskan, den vetande människan, hade förfinade verktyg och ritualer (100 000 - dog ut 30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens - den moderna människan, konkurrerade ut neanderthalmänniskan ? språk, bättre jaktmetoder (50 000 år sedan - nu). Äldre stenåldern (40 000 f Kr, i Sverige 11 000 f Kr - 4200 f Kr) "Jägarstenåldern" Venus från Willendorf (modergudinna, 20-30 000 år sedan). Homo sapiens sapiens spreds över jordklotet. Amerika koloniserades av människor (28 000 f Kr). Naturmotiv i Lascaux-grottan i Frankrike (15 000 år f Kr). Världens äldsta stad, Jeriko i nuvarande Jordanien (8350 f Kr). Jordbruket uppstod i Mellanöstern (8000 f Kr). Isen började försvinna i Norden (8000 f Kr). Catal Hüyük i Mindre Asien (Turkiet) (6250 f Kr). I Skåne levde kanske 400 människor (6000 f Kr). Människor slog sig ned vid Nilen i Egypten som jordbrukare (5000 f Kr). Civilisation uppstod kring Gula floden (Huang-he) i Kina (5000 f Kr). Yngre stenåldern (i Sverige 4200 f Kr - 1800 f Kr) Jordbrukarstenåldern Människor kom till Mesopotamien (4000 f Kr).
    [Show full text]