Vad Sjunger Elvis Om?
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Växjö universitet LI 3003 Institutionen för humaniora Vt 09 Litteraturvetenskap: 15 Hp Handledare: Johan Sahlin Examinator: Margareta Petersson 2009-06-10 Vad sjunger Elvis om? Tre sångtexter av Elvis Costello betraktade genom struk- turalistiska koder Lars Häggström 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 1.1 Disposition 3 1.2 Forskningsöversikt 4 1.3 Urval och avgränsning 6 1.4 Syfte och metod 7 2. Analys 9 2.1 Shipbuilding 9 2.2 Pills and soap 11 2.3 Olivers army 13 2.4 Reflexioner 16 3 Sammanfattning 18 Referenser 19 2 1. Inledning Ulf Lindberg ställer i sin avhandling Rockens text frågan: ”Om rock över huvud taget är något som man skall förstå?” 1 Min uppfattning är att likaväl som att man analyserar och försöker förstå poesi eller prosa kan man väl göra analys av rock- och poptexter. Inte minst med tanke på att denna typ av text är så ny i jämförelse med, till exempel, den traditionella poesin och fyller en viktig funktion. Denna typ av text når ett stort an- tal människor dagligen. De flesta lyssnar väl på musik dagligen vare sig de vill eller ej. Något som är nog så viktigt som musiken är också om man uppfattar vad det sjungs om, själva orden, och vad det betyder för en själv personligen. Simon Frith skriver om musik att:” It was through their words that hit records were taken to their social mark”.2 Sångtextens betydelse är stor, kanske större än man i allmänhet tror, för hur en sång uppfattas i en social kontext. Jag kommer inte att analysera eller beskriva själva musi- ken. Musiken är förvisso en viktig del av helheten men jag tycker inte som Ludvig Rasmusson att ”De nakna sångtexterna avklädda sång och musik nästan alltid är så torf- tiga”.3 I denna uppsats analyserar jag tre sångtexter av Elvis Costello. De tre sångerna är ”Shipbuilding”(1982), ”Pills and Soap”(1982) och ”Oliver’s Army”(1979). Elvis Cos- tello föddes 25 augusti som Declan Patrick Mcmanus. Senare blev han tilldelad namnet Elvis Costello. Efternamnet var efter moderns flicknamn och förnamnet var naturligtvis efter Elvis Presley. Aktiv sedan 1970 med skivinspelningar, konserter och diverse kol- laborationer har Costello i sin karriär utforskat flera olika musikstilar. Hans skapande är stort med över tjugo album i eget namn, men han anses aldrig ha fått något riktigt stort kommersiellt genombrott: ”Costello has never quite made it in to the record super-sales leagues. He commands enormous respect from peers and critics”.4 1.1 Disposition Efter denna disposition kommer först en forskningsöversikt, följt av urval och avgräns- ning. Därpå följer syfte och den metod som har använts i analysdelen presenteras. I analysdelen kommer de tre sångerna att presenteras. I denna presentation kommer först själva sångtexten och sedan den allmänt mest vedertagna betydelse sångerna anses ha i 1 Ulf Lindberg, Rockens text. Stockholm 1995. s.11. 2 Simon Frith, Taking popular music seriuosly: Why do songs have words? Aldershot 2007. 3 Ludvig Rasmusson, Sjungande poeter Stockholm 1994, s. 8. 4 Lorrie Mack, Ed, The Encyclopedia of Rock London 1987 s.117. 3 ett historiskt- politiskt perspektiv. Varje sång får ett eget delkapitel där den vedertagna betydelsen kommer att följas av en strukturanalys. På detta följer en reflexion över det som framkommit vid analysarbetet och då besvaras uppsatsens frågeställningar. Slutli- gen kommer en sammanfattning av uppsatsen och dess resultat. 1.2 Forskningsöversikt Det är inte helt lätt att hitta texter och böcker som på ett akademiskt godtagbart sätt be- handlar rock- eller popmusik och dess texter. Dessa nedanstående är vissa av dem i nå- got slags gränsland mellan akademisk och reportageliknande text samt mellan fin- och populärkultur. De olika böckerna har ordnats i ett slags ”viktighetsperspektiv” för upp- satsen även om all genomläst text givetvis på något sätt bidragit. De två svenska böck- erna har varit de som gjort att hela projektet för mig framstått som möjligt att genomfö- ra, det har gjorts tidigare. De har båda analyserat olika sångtexter, låt vara med andra metoder än de jag har använt. Peter Barry har ”rett upp” Barthes snåriga koder på ett sätt som har gjort dem grip- och användbara i metodavsnittet. Graeme Thomsons bio- grafi över Elvis Costello känns om den mest genom arbetade och kompletta av de två lästa. Den är även mest uppdaterad. De övriga amerikanska och engelska texterna har tillsammans bidragit till den helhetsbild och förförståelse som jag har inhämtat Litteraturvetaren Ulf Lindberg tar i sin avhandling Rockens text upp olika frågor kring rocktexter som han funderat på. Hur man uppfattar texterna i rockmusik och om de alls är väsentliga för hur populär en sång kommer att bli. Lindberg går igenom olika meto- der för att analysera rocktexter och avslutar med undersökning om hur rocklåtar uppfat- tas av unga fans. Han frågar sig om man egentligen behöver förstå texterna för att kunna ta del av musiken eller är om detta överflödigt. Han försöker ändå att ringa in någon slags mening i olika rocktexter med den exemplariska tolkningens princip och gör detta med att fördjupa sig i fyra olika texter. Han gör en närläsning som jag efterliknar men han har i stället en modifierad poststrukturalism som teoretisk bas. I Hennes röster tar Hillevi Ganetz upp rocktexter av tre svenska kända artister. Eva Dahlgren, Kajsa Grytt och Turid Lundqvist. Boken behandlar den röst som de olika artisterna för fram ur ett kvinnligt perspektiv. Detta i en kulturell kontext där rösterna berättar om den samhälleliga vardagen som vi alla känner igen. Hillevi Ganetz analyse- rar texterna med hjälp av cultural studies och teoretiska förhållningssätt som, bland an- nat, psykoanalys och feministisk teori till sin hjälp. Ganetz rör sig i den svenska kultu- 4 ren och jag i den engelska. Med det har jag förstått att jag måste översätta vissa engels- ka uttryck för att de skall bli begripliga i analysdelen. Två biografier om Elvis Costello har använts i uppsatsen och de är båda skrivna av engelska författare. Let them all talk av Brian Hinton som är en författare vilken har specialiserat sig på rock och popmusik och Complicated Shadows av Graeme Thomson som är journalist. De är båda ganska lika med sin kronologiska uppbyggnad, och går igenom karriär och privatliv tillsammans år från år och försöker inte att på något sätt försköna den ibland minst sagt kaotiska tillvaro som det ofta syntes vara vid konserter, turnéliv och skivinspelningar. De båda innehåller korta citat av huvudpersonen själv och de som varit i hans närhet framför allt inom karriären. Mestadels har Complicated Sha- dows bidragit till bilden av människan och artisten Elvis Costello. Även så har den bi- dragit till de eventuella förklaringar som finns till sångtexternas politiskt – historiska betydelse. Philosophy at 33 1/3 rpm är en bok där James F Harris ur ett amerikanskt perspektiv försöker att sätta in rockmusiken i ett mera kulturellt och filosofiskt dito. Han anser att rocken i detta har blivit förbigången och sedd över axeln. Harris betonar rockens viktiga ställning eftersom den tar upp stora frågor inom samhälle, filosofi och kultur. I olika korta avsnitt tar han upp detta antingen med själva texten i sången eller i dess titel som ett exempel på ovanstående. Avsikten med boken är inte att komma med färdiga lös- ningar utan att den skall ge uppslag till tankar och diskussioner. Ur boken Analyzing popular music har ett kapitel av Dai Griffiths: ”From lyric to anti- lyric; analyzing the words in pop songs” varit intressant där han diskuterar om texten är poesi eller prosa och hur mycket orden egentligen betyder i populärmusik. Den handlar också om avståndet mellan orden och vad det gör för sången mera än själva betydelsen. Även så talar han om den kontext som rimmen befinner sig i. Griffiths har uppfattning- en att man skall tolka orden i sångtexter som att de är som poesi, inte poesi och att de kan vara som prosa men inte är det fullt ut. Efter att ha funderat på detta har jag inte tagit detta ad notan utan har egentligen inte inrangerat de sångtexter jag har tolkat i nå- gon av de två litterära inriktningarna. Med ett historiskt angreppsätt anser B. Lee Cooper att man mycket väl kan tolka popmusik. I Popular music perspectives. Han ser texterna till musiken som en sorts muntlig tradition där man talar om idéer teman och olika mönster som återkommer. Man kan analysera texten för att lära ut kronologi i historia. Även så kan man få grepp om den sociala kontexten med detta. Från 1950 så har man i USA ”berättat” i texter till 5 musik om den verklighet som man upplever. Det finns dock skäl att komma ihåg att den verklighet som det berättas om är den som uttolkaren gör genom sina egna subjektiva erfarenheter. Det är alltså ingen vetenskapligt historieforskande som ligger bakom de olika tolkningarna. Det är heller ingen speciell metodik som ligger bakom tolkningarna i boken och det har gjort mig nyfiken på vad som kan hända om man som jag gör en ana- lys med en mera metodisk hållning. On record: Rock,Pop and The Written Word av engelsmannen Simon Frith och ame- rikanen Andrew Goodwin är en samling av olika essäer om musik och text. Texterna undersöker musiken på ett kritiskt sätt och genom olika teoretiska förhållningssätt. Bland annat i en sociologisk kontext, teknologisk dito, semiotisk eller i en feministisk ansats. Det är en samling texter som försöker att ta denna yttring av vår nutidskultur som rock och pop är på ett seriöst sätt. Sociologen Simon Frith är redaktör för ytterligare en bok om texter till populärmusik: Taking Popular Music Seriuosly. Denna bok är också i essäform och har grundidén att musik är något som uppkommer i en social samvaro och att den är något som kommer fram i det sociala spelet mellan de personer som gör musik.