Växjö universitet LI 3003

Institutionen för humaniora Vt 09

Litteraturvetenskap: 15 Hp

Handledare: Johan Sahlin

Examinator: Margareta Petersson 2009-06-10

Vad sjunger Elvis om?

Tre sångtexter av betraktade genom struk- turalistiska koder

Lars Häggström

1

Innehållsförteckning

1. Inledning 3

1.1 Disposition 3

1.2 Forskningsöversikt 4

1.3 Urval och avgränsning 6

1.4 Syfte och metod 7

2. Analys 9

2.1 Shipbuilding 9

2.2 Pills and soap 11

2.3 Olivers army 13

2.4 Reflexioner 16

3 Sammanfattning 18

Referenser 19

2

1. Inledning Ulf Lindberg ställer i sin avhandling Rockens text frågan: ”Om rock över huvud taget är något som man skall förstå?” 1 Min uppfattning är att likaväl som att man analyserar och försöker förstå poesi eller prosa kan man väl göra analys av rock- och poptexter. Inte minst med tanke på att denna typ av text är så ny i jämförelse med, till exempel, den traditionella poesin och fyller en viktig funktion. Denna typ av text når ett stort an- tal människor dagligen. De flesta lyssnar väl på musik dagligen vare sig de vill eller ej. Något som är nog så viktigt som musiken är också om man uppfattar vad det sjungs om, själva orden, och vad det betyder för en själv personligen. Simon Frith skriver om musik att:” It was through their words that hit records were taken to their social mark”.2 Sångtextens betydelse är stor, kanske större än man i allmänhet tror, för hur en sång uppfattas i en social kontext. Jag kommer inte att analysera eller beskriva själva musi- ken. Musiken är förvisso en viktig del av helheten men jag tycker inte som Ludvig Rasmusson att ”De nakna sångtexterna avklädda sång och musik nästan alltid är så torf- tiga”.3 I denna uppsats analyserar jag tre sångtexter av Elvis Costello. De tre sångerna är ”Shipbuilding”(1982), ”Pills and Soap”(1982) och ”Oliver’s Army”(1979). Elvis Cos- tello föddes 25 augusti som Declan Patrick Mcmanus. Senare blev han tilldelad namnet Elvis Costello. Efternamnet var efter moderns flicknamn och förnamnet var naturligtvis efter Elvis Presley. Aktiv sedan 1970 med skivinspelningar, konserter och diverse kol- laborationer har Costello i sin karriär utforskat flera olika musikstilar. Hans skapande är stort med över tjugo i eget namn, men han anses aldrig ha fått något riktigt stort kommersiellt genombrott: ”Costello has never quite made it in to the record super-sales leagues. He commands enormous respect from peers and critics”.4

1.1 Disposition Efter denna disposition kommer först en forskningsöversikt, följt av urval och avgräns- ning. Därpå följer syfte och den metod som har använts i analysdelen presenteras. I analysdelen kommer de tre sångerna att presenteras. I denna presentation kommer först själva sångtexten och sedan den allmänt mest vedertagna betydelse sångerna anses ha i

1 Ulf Lindberg, Rockens text. Stockholm 1995. s.11. 2 Simon Frith, Taking popular music seriuosly: Why do songs have words? Aldershot 2007. 3 Ludvig Rasmusson, Sjungande poeter Stockholm 1994, s. 8. 4 Lorrie Mack, Ed, The Encyclopedia of Rock London 1987 s.117. 3 ett historiskt- politiskt perspektiv. Varje sång får ett eget delkapitel där den vedertagna betydelsen kommer att följas av en strukturanalys. På detta följer en reflexion över det som framkommit vid analysarbetet och då besvaras uppsatsens frågeställningar. Slutli- gen kommer en sammanfattning av uppsatsen och dess resultat.

1.2 Forskningsöversikt Det är inte helt lätt att hitta texter och böcker som på ett akademiskt godtagbart sätt be- handlar rock- eller popmusik och dess texter. Dessa nedanstående är vissa av dem i nå- got slags gränsland mellan akademisk och reportageliknande text samt mellan fin- och populärkultur. De olika böckerna har ordnats i ett slags ”viktighetsperspektiv” för upp- satsen även om all genomläst text givetvis på något sätt bidragit. De två svenska böck- erna har varit de som gjort att hela projektet för mig framstått som möjligt att genomfö- ra, det har gjorts tidigare. De har båda analyserat olika sångtexter, låt vara med andra metoder än de jag har använt. Peter Barry har ”rett upp” Barthes snåriga koder på ett sätt som har gjort dem grip- och användbara i metodavsnittet. Graeme Thomsons bio- grafi över Elvis Costello känns om den mest genom arbetade och kompletta av de två lästa. Den är även mest uppdaterad. De övriga amerikanska och engelska texterna har tillsammans bidragit till den helhetsbild och förförståelse som jag har inhämtat Litteraturvetaren Ulf Lindberg tar i sin avhandling Rockens text upp olika frågor kring rocktexter som han funderat på. Hur man uppfattar texterna i rockmusik och om de alls är väsentliga för hur populär en sång kommer att bli. Lindberg går igenom olika meto- der för att analysera rocktexter och avslutar med undersökning om hur rocklåtar uppfat- tas av unga fans. Han frågar sig om man egentligen behöver förstå texterna för att kunna ta del av musiken eller är om detta överflödigt. Han försöker ändå att ringa in någon slags mening i olika rocktexter med den exemplariska tolkningens princip och gör detta med att fördjupa sig i fyra olika texter. Han gör en närläsning som jag efterliknar men han har i stället en modifierad poststrukturalism som teoretisk bas. I Hennes röster tar Hillevi Ganetz upp rocktexter av tre svenska kända artister. Eva Dahlgren, Kajsa Grytt och Turid Lundqvist. Boken behandlar den röst som de olika artisterna för fram ur ett kvinnligt perspektiv. Detta i en kulturell kontext där rösterna berättar om den samhälleliga vardagen som vi alla känner igen. Hillevi Ganetz analyse- rar texterna med hjälp av cultural studies och teoretiska förhållningssätt som, bland an- nat, psykoanalys och feministisk teori till sin hjälp. Ganetz rör sig i den svenska kultu-

4 ren och jag i den engelska. Med det har jag förstått att jag måste översätta vissa engels- ka uttryck för att de skall bli begripliga i analysdelen. Två biografier om Elvis Costello har använts i uppsatsen och de är båda skrivna av engelska författare. Let them all talk av Brian Hinton som är en författare vilken har specialiserat sig på rock och popmusik och Complicated Shadows av Graeme Thomson som är journalist. De är båda ganska lika med sin kronologiska uppbyggnad, och går igenom karriär och privatliv tillsammans år från år och försöker inte att på något sätt försköna den ibland minst sagt kaotiska tillvaro som det ofta syntes vara vid konserter, turnéliv och skivinspelningar. De båda innehåller korta citat av huvudpersonen själv och de som varit i hans närhet framför allt inom karriären. Mestadels har Complicated Sha- dows bidragit till bilden av människan och artisten Elvis Costello. Även så har den bi- dragit till de eventuella förklaringar som finns till sångtexternas politiskt – historiska betydelse. Philosophy at 33 1/3 rpm är en bok där James F Harris ur ett amerikanskt perspektiv försöker att sätta in rockmusiken i ett mera kulturellt och filosofiskt dito. Han anser att rocken i detta har blivit förbigången och sedd över axeln. Harris betonar rockens viktiga ställning eftersom den tar upp stora frågor inom samhälle, filosofi och kultur. I olika korta avsnitt tar han upp detta antingen med själva texten i sången eller i dess titel som ett exempel på ovanstående. Avsikten med boken är inte att komma med färdiga lös- ningar utan att den skall ge uppslag till tankar och diskussioner. Ur boken Analyzing popular music har ett kapitel av Dai Griffiths: ”From lyric to anti- lyric; analyzing the words in pop songs” varit intressant där han diskuterar om texten är poesi eller prosa och hur mycket orden egentligen betyder i populärmusik. Den handlar också om avståndet mellan orden och vad det gör för sången mera än själva betydelsen. Även så talar han om den kontext som rimmen befinner sig i. Griffiths har uppfattning- en att man skall tolka orden i sångtexter som att de är som poesi, inte poesi och att de kan vara som prosa men inte är det fullt ut. Efter att ha funderat på detta har jag inte tagit detta ad notan utan har egentligen inte inrangerat de sångtexter jag har tolkat i nå- gon av de två litterära inriktningarna. Med ett historiskt angreppsätt anser B. Lee Cooper att man mycket väl kan tolka popmusik. I Popular music perspectives. Han ser texterna till musiken som en sorts muntlig tradition där man talar om idéer teman och olika mönster som återkommer. Man kan analysera texten för att lära ut kronologi i historia. Även så kan man få grepp om den sociala kontexten med detta. Från 1950 så har man i USA ”berättat” i texter till 5 musik om den verklighet som man upplever. Det finns dock skäl att komma ihåg att den verklighet som det berättas om är den som uttolkaren gör genom sina egna subjektiva erfarenheter. Det är alltså ingen vetenskapligt historieforskande som ligger bakom de olika tolkningarna. Det är heller ingen speciell metodik som ligger bakom tolkningarna i boken och det har gjort mig nyfiken på vad som kan hända om man som jag gör en ana- lys med en mera metodisk hållning. On record: Rock,Pop and The Written Word av engelsmannen Simon Frith och ame- rikanen Andrew Goodwin är en samling av olika essäer om musik och text. Texterna undersöker musiken på ett kritiskt sätt och genom olika teoretiska förhållningssätt. Bland annat i en sociologisk kontext, teknologisk dito, semiotisk eller i en feministisk ansats. Det är en samling texter som försöker att ta denna yttring av vår nutidskultur som rock och pop är på ett seriöst sätt. Sociologen Simon Frith är redaktör för ytterligare en bok om texter till populärmusik: Taking Popular Music Seriuosly. Denna bok är också i essäform och har grundidén att musik är något som uppkommer i en social samvaro och att den är något som kommer fram i det sociala spelet mellan de personer som gör musik. Tyngdpunkten ligger på hur diskursen ser ut när man talar och skriver om musik och vilken betydelse det har när man skall försöka att förklara musikens mening och värde. De olika essäerna talar dock inte explicit om hur man skall tolka musiktexter utan talar om dess värde för olika män- niskor vilket jag har haft i bakhuvudet när jag har sammanfattat de olika ”vedertagna” uppfattningarna om de tre sångernas betydelse. En annan viktig poäng är att orden i sångtexter är viktigast och får sin betydelse fullt ut när de tolkas, inte bara av den som framför, utan också av den som lyssnar. Vilket jag har överfört att det gäller också den som bara läser texten utan musik.

1.3 Urval och avgränsning Till skillnad från Ulf Lindberg i Rockens text ser jag ingen mening i att skilja på sådana begrepp som ”rock” eller ”pop”. Det är något som för denna uppsats inte har betydelse, en sångtext är en sångtext. Att de texter jag har valt att analysera är skrivna av Elvis Costello är möjligen i sig ett problem. Känd som en artist med sångtexter som är fyllda med ord är han av många kallad för ”a wordsmith”. Därmed skapas en viss förväntan om vad som komma skall med de texter han skriver. De antas vara fyllda av ord och olika ordvändningar. De sånger som har valts ut tar upp en historisk, politisk och social

6 verklighet som Costello visserligen kommenterar ur ett personligt perspektiv men som är allmänt känt och har varit många brittiska medborgares vardag. Det är inte någon personlig kris eller händelse i Costellos liv som har frambringat dem. Det är alltså inte fråga om någon biografisk ansats på denna uppsats.

1.4 Syfte och metod Denna uppsats syfte är att analysera de tre sångtexterna av Elvis Costello med hjälp av Roland Barthes fem koder och med två frågor: Vilka likheter kan man finna i sångerna med hjälp av Barthes fem koder? Tillför användandet av koderna som analysmetod nå- got till den vedertagna uppfattningen om texternas betydelse? Den metod som sångtexterna skall analyseras med är de fem koderna som Barthes presenterar i S/Z.5 Här är de fem koderna i Peter Barrys form och översättning i ett för- kortat skick. De är även översatta av mig till svenska. Efter sångtexterna i analysavsnit- tet följer ett koncentrat av de viktigaste allmänt vedertagna uppfattningarna av de tre sångtexternas betydelse. De är inte resultatet av någon analys i egentlig eller grund- läggande mening. De är spekulationer av olika människor men är i många fall sam- stämmiga. Därför kan en strukturalistisk ansats vara intressant i denna uppsats. Med en strukturalistisk ansats spaltar man i stället upp en text och på så sätt ge den mening. Bland annat som i den sista koden som talar om kontraster och motsatser i texterna som är några av de viktigaste delarna för en strukturalist. Ytterligare en orsak är det som Barry framför som en möjlig förklaring till själva termen strukturalism:”I would say that it’s essence is that things cannot be understood in isolation – they have to be seen in the context of the larger structures they are a part of”6. Jag jämför därför i avsnittet ”re- flexioner” de tre sångtexterna tillsammans kod för kod. • Den proairetiska koden. Denna kod visar på indikationer av handlingar och saker som sker i de olika texterna. Till exempel: Någon kommer, någon går. Det skapar rörelse i texten, det händer saker som och den handling som finns förs vidare. • Den hermeneutiska koden. Denna kod framställer frågor eller gåtor som skapar spän- ning i berättelsen. Man kan, till exempel, beskriva en båt så att läsaren börjar undra vem som befinner sig i båten eller vem som äger den. • Den kulturella koden. Denna kod innehåller referenser till olika saker utanför texten som kan kallas för allmän kunskap. Något som vi alla vet och kan relatera till. I detta

5 Roland Barthes, S/Z Lund 1975 s. 26. 6 Peter, Barry Beginning theory Manchester 2002 s. 39 7 fall kan vi ta den svenska flaggan som exempel. Om textförfattaren skriver att: ”den svenska flaggans färger lyser starkt” så vet vi alla att det handlar om gult och blått. • Den semiska koden. Som också kallas för betydelsekoden. Den hör samman med tema och när den organiseras runt ett namn så bildas en “karaktär”. • Den symboliska koden. Denna kod är också sammanhörande med tema. Den består av kontraster och sammanslagningar av de mest basala poläriteterna som manligt - kvinn- ligt och natt – dag bland annat.7 Koderna behöver i sig en del förklaring eftersom de är tagna och översatta från Barrys tolkning av Barthes koder från franskan. För det första är proairetiskt något som man gör medvetet, ett val man själv har gjort.8 Ordet semisk9 har jag tagit direkt från engels- kan i Barrys bok och på engelska är det likställt med semiotik.10 I detta fall har jag inte använt den som att tolka tecken som bildar text utan det är temat som det kan bilda som i huvudsak jag har sökt efter. De utvalda sångerna har naturligtvis en kontext, och då lika självklart, en förmodad betydelse. Med detta menas den betydelse som olika uttol- kare anser att texterna står för. Ett något krångligare sätt att fråga: Vad handlar sången om? Förmodad därför att det inte är säkert att de nedan refererade ”tolkningarna” och textförfattarens mening är densamma. Vid efterforskningar om sångernas betydelse är inte alltid olika musikaliska uppslagsverk några bra källor. De talar gärna om hur och när de har skrivits, spelats in, eller producerats men det är ofta allt. Man måste då gå till Internet, olika biografier och möjligen till de intervjuer som finns i olika musiktidskrifter och där försöka inhämta mer privata åsikter. För att försöka få någon slags allmänt vedertagen åsikt om sångernas mening har jag använt mig av dels två webbsidor songfacts, och morethings11, och dels Graeme Thomsons Complicated Shadows.12 Med flera olika åsikter framtagna på detta sätt kan man få fram den mest vedertagna förklaringen av innehållet i de olika sångtexterna. Av det följer naturligtvis

7 ibid., s. 51. 8 http://www.tiscali.co.uk/reference/dictionaries/difficultwords/data/d0010380.html Proairetic 2009 9http://www.tiscali.co.uk/reference/dictionaries/difficultwords/data/d0011706.html Semic. 2009

10 http://www.tiscali.co.uk/reference/dictionaries/difficultwords/data/d0011297.html Semiotic 2009 11Elvis, Costello, http://www.songfacts.com/detail.php?id=2948 Oliver’s Army 2009 Elvis Costello, http://www.morethings.com/music/costello/pills_and_soap.html Pills and soap 2009 12 Graeme Thomson Complicated Shadows Edinburgh 2004

8 en berättigad skepsis men det visar också på den bristfälliga behandlingen som popu- lärmusikaliska texter har fått av Litteraturvetenskapen. I sökandet efter någon officiell hemsida för Elvis Costello fann jag att den numer är flyttad till Wikipedia vilket gör att den i trovärdighet kan sägas vara av samma värde som de jag använt mig av. För, som alla vet, kan vem som helst gå in på denna sida och lägga till eller ändra efter eget hu- vud. Man bör också tänka på att sångerna/texterna är skrivna för ganska många år sedan och de handlar om den aktuella tiden.

2. Analys

Analysen kommer att inledas med sångtexten sedan följer den vedertagna betydelsen av den aktuella sången. Detta följs av det som användandet av de fem koderna extraherar ur texten. Detta förfarande kommer att var samma med de tre olika sångtexterna.

2.1 Shipbuilding Is it worth it A new winter coat and shoes for the wife And a bicycle on the boys birthday Its just a rumour that was spread around town By the women and children Soon well be shipbuilding

Well I ask you The boy said dad theyre going to take me to task But Ill be back by christmas Its just a rumour that was spread around town Somebody said that someone got filled in For saying that people get killed in The result of this shipbuilding

With all the will in the world Diving for dear life When we could be diving for pearls Its just a rumour that was spread around town A telegram or a picture postcard Within weeks theyll be re-opening the shipyards And notifying the next of kin

Once again Its all were skilled in We will be shipbuilding With all the will in the world

9

Diving for dear life When we could be diving for pearls13

”Shipbuilding” är med på albumet Punch the clock vilket gavs ut 1982. I korthet är det så att de tre utvalda sångerna medverkar i två album som inte har någon speciell inrikt- ning eller något specifikt budskap. De är båda två skivor med mycket varierande sånger. Sången ”Shipbuilding” är sprungen ur det så kallade ”Falklandskriget” som var en kon- flikt mellan Argentina och England. De båda ansågs sig ha rätten till denna ögrupp utan- för Sydamerika och detta utlöste kriget som följde. Sången anses ta upp diskussionen om man skall vara glad för att en hårt ansträngd varvindustri kanske får möjlighet att öppna upp igen och människor får jobb. Detta kontra den hemska möjligheten att många unga engelska pojkar går ut i krig och dör för sitt land. Man räknar alltså kallt med att en del fartyg kommer att gå åt i denna konflikt. Graeme Thomson ger genom Costello själv en bild av hur han tänkte när han skrev texten: ”I was trying to think from the point of a view of a father, the kid’s gone away on a ship that he’s built. He got his job back, he got his way of life back, only to send his own child to go and get killed”14 • Den proairetiska koden. Med denna kod kan man hitta åtskilligt som pekar på saker och handlingar som människor utför eller skall utföra. Inte bara enskilda människor utan det vi gör gemensamt i ett fungerande samhälle, arbetar, pratar och lyssnar på varandra. Det är rumour spread around town, shipbuilding, take me to task, get filled in, get killed in, diving, re-opening, notifying. Det är de olika handlingar som finns i sången och som bildar den ”story” som gör sången och för handlingen, om man kan kalla det så, framåt. Det är handlingar som pekar på medvetna val och pressade eller styrda av en svår situation begår man de handlingar som man tror är de rätta. • Den hermeneutiska koden. Där vi ställs inför två frågor som textförfattaren har till oss och som kan vara det som egentligen är det väsentliga med hela sången. Is it worth it? Well I ask you? Vilket väl pekar på att man uppmanas att läsa (lyssna på) texten och ta ställning till dessa två frågor som textförfattaren ställer. Vi tillåts inte att vara likgiltiga. Det är också ett sätt att skapa spänning i texten och få lyssnaren att reagera. • Den kulturella koden. Där finns raden “diving for pearls” som ger associationer till en söderhavsmiljö. Något som inte finns i verkligheten men som är en motpol till den gråa engelska vardagen.

13 Costello, Elvis, Shipbuilding. http://www.songmeanings.net/songs/view/16665/ 2009 14 Thomson , s. 148. 10

• Den semiska koden. Texten innehäller ingen direkt karaktär som sådan. Det finns ingen huvudperson eller hjälte. Det finns ändå ett tema kan man väl säga. Titeln är na- turligtvis ett sådant och den upprepades i tre av de fyra verserna. De två frågorna som ställs, Is it worth it? Well I ask you? är också i sig ett tema som framträder och pekar på en samverkan av två koder, den hermeneutiska och den semiska. • Den symboliska koden. Egentligen finns det ingenting i texten explicit som pekar på motsatser av den typ som tas upp i den sista koden. Det finns inget svart eller vitt, eller gott versus ont men det finns implicit två starka motsatser som väl får anses genomsyra hela texten nämligen: Krig kontra fred och arbetslöshet kontra arbete. Möjligen kan raderna ”diving for dear life” och ”diving for pearls” vara varandras motsatser. De två uttrycken kan då också hänföras till den kulturella koden därför att man måste kunna associera på rätt sätt. Detta är ytterligare ett exempel på hur koderna kan samverka. Det första betyder att rädda sig från fara, att rädda sitt kära (dear) liv eller rätt och slätt att överleva till skillnad från att leva ett liv i paradisisk miljö.

2.2 Pills and soap

They talked to the sister, the father and the mother With a microphone in one hand and a chequebook in the other

AND THE CAMERA NOSES IN TO THE TEARS ON HER FACE The tears on her face The tears on her face You can put them back together with your paper and paste But you can't put them back together You can't put them back together

What would you say? What would you do? Children and animals two by two Give me the needle Give me the rope going to melt them down for pills and soap

Four and twenty crowbars, jemmy your desire Out of the frying pan into the fire The king is in the counting house Some folk have all the luck And all we get are pictures of LORD AND LADY MUCK They come from lovely people with a hard line in hypocrisy THERE ARE ASHTRAYS OF EMOTION FOR THE FAG ENDS OF THE ARIS- TOCRACY 11

The sugar coated pill is getting bitterer still YOU THINK YOUR COUNTRY NEEDS YOU BUT YOU KNOW IT NEVER WILL So pack up your troubles in a stolen handbag DON'T DILLY DALLY BOYS RALLY ROUND THE FLAG Give us your daily bread in individual slices And something in the daily rag to cancel any crisis 15

Denna sång är också från skivan Punch the Clock från 1982. Den tros vara skriven med tanke på den våg av “Thatcherism” som England var i under början av 80-talet. Det finns uttolkare som tycker att Costello jämställer Thatchers regim (med hjälp av hennes ”kumpan” Reagan) med Hitlers naziregim som försökte att utrota ett helt folk. Thatcher försöker att utrota sitt eget. En annan tolkning från samma källa är att man anser sig se liknelser med Noa och hans ark där man går två och två in i båten för att åka iväg och undvika den kommande katastrofen.16 Andra hävdar att Costello fått ett nyvaknat in- tresse för hur man behandlar djur innan de så småningom skall hamna på våra matbord, som ledde till att han blev vegetarian:”Loosely inspired by a film about the abuse of animals which have made Elvis turn vegetarian, it hid a scabarous – if obscure- political viewpoint beneath the surface.”17 • Den proairetiska koden “Handlingar” är det som präglar stora delar av texten och det är inte svårt att hitta. They talked, put them back, give me the needle, give me the rope, melt them down, jemmy your desire, och give us. Människor handlar hela tiden och saker sker i texten både som uppmaningar till handlingar och reella saker som händer. • Den hermeneutiska koden. I denna text finns frågor till lyssnaren: ”What would you say”? ”What would you do”? Det finns också en fras som mera kan kallas för en gåta (enigma), Out of the fire in to the frying pan. (Men även till nedanstående kod eftersom det är ett ordstäv som är vanligt) Även raden ”The King is in the counting house” som också tas upp i den kulturella koden är en slags gåta.18 Det är svårt att avgöra hur känd denna fras är. Om man nu inte känner till den kan den framstå som en gåta. Det visar

15 Costello, Elvis, Pills and Soap. http://www.songmeanings.net/songs/view/3530822107858616270/ 2009 16 http://www.morethings.com/music/costello/pills_and_soap.html Pills and soap 2009 17 Thomsson, s. 155

18 http://www.snopes.com/lost/sixpence.asp Sing a song of sixpence 2009 18 http://www.norstedtsord.se/oversattning/engelska/?s=Lady%20Muck&l=ENGSVE Lady Muck 2009 19 www.snopes.com

12

även här på koder som samverkar och att det inte är självklart vart de olika textavsnitten hamnar i analysen. • Den kulturella koden. “(Children and) animals two by two”. Är det möjligen den tidi- gare nämnda anspelningen på bibliska förhållanden där “två av varje djur” blev ombord- tagna på Noas ark. Frasen ”Give us our daily bread” är början på bönen Fader Vår (Our Father). ”Melt them down for pills and soap” ger obehagliga associationer till andra världskrigets utrotning av den judiska befolkningen i många länder. Man använde där kropparna för att tillverka diverse nyttoföremål som, bland annat, tvål. Lord and Lady Muck är ett uttryck som för en engelsktalande har betydelse eftersom ”Lady Muck” översätts till svenska med någon som är väldigt förnäm av sig.19 Vem ”Lord Muck kan vara är svårare. Om vi utgår från tiden och att den förstnämnda är Thatcher kanske Ro- nald Reagan inte är en så tokig gissning. “The sugar coated pill is getting bitterer still”. Man lindar in ett budskap eller något man vill säga med att yttra något positivt först, man sockrar det. ”The king is in the counting house” är en strof från en jättegammal barnramsa som påstås var ända från 1700-talet- Där skulle den ha använts för att locka folk till att bli pirater. Sången heter Sing a song of sixpence.20 • Den semiska koden. Denna kod är i sångtexten rätt svårgripbar. Ett tema kan vara de två frågorna, som liksom i de övriga sångtexterna i undersökningen, ställs i denna text. Även att de olika ordstäven och hänvisningarna till väldigt mycket olika saker utanför texten kan vara ett tema. Ett tema som visar att man skall tänka utanför texten, man skall tänka bredare än så? • Den symboliska koden. Texten kanske inte är så tydlig I fråga om denna kod men det finns några rader som pekar på motsägelser. ”You can put them back together” och ”you can’t put them back together”.

2.3 Oliver’s army Don't start that talking I could talk all night My mind goes sleepwalking While I'm putting the world to right Call careers information Have you got yourself an occupation?

13

CHORUS: Oliver's army is here to stay Oliver's army are on their way And I would rather be anywhere else But here today

There was a checkpoint charlie He didn't crack a smile But it's no laughing party When you've been on the murder mile Only takes one itchy trigger One more widow, one less white nigger

CHORUS

Hong Kong is up for grabs London is full of arabs We could be in palestine Overrun by the chinese line With the boys from the mersey and the thames and the tyne But there's no danger It's a professional career Though it could be arranged With just a word in Mr. Churchill's ear If you're out of luck you're out of work We could send you to Johannesburg

CHORUS

And I would rather be anywhere else But here today And I would rather be anywhere else But here today21

1979 gavs albumet Armed Forces ut som hade denna sång med och den räknas som den enskilda sång Costello har haft störst kommersiell framgång med. Den sägs ha sitt ur- sprung i en vistelse som Costello gjorde i Nordirland. På hemväg från Belfast skrev han texten. Han förfasade sig över hur många unga engelska pojkar som gick omkring på stadens gator med maskingevär i händerna. Det han skrev kommenterar den i Nordirland uppkomna situationen men han tar också upp andra oroshärdar i världen. Det finns två huvudspår om vad själva titeln handlar om. En är att det handlar om Dickens Oliver Twist som vi alla vet tidvis ingick i en

21 http://www.songmeanings.net/songs/view/79725 Oliver’s army 2009 22 http://www.songfacts.com/detail.php?id=2948 Oliver’s Army 2009 23 http://www.rollingstone.com/news/story/5934371/qa_elvis_pumps_it_up/print 2009 14

”arme” av ficktjuvande gatpojkar.22 En annan mera allmänt antagen är att det handlar om den engelska protestantiske generalen Oliver Cromwell och hans hårda behandling av sina katolska motståndare under inbördeskrigets England på 1600-talet. Costello själv var under sin uppväxt katolsk ”altar boy”.23 En ännu mera samstämmig åsikt är att det är en antimilitärisk text som ondgör sig över det faktum att unga engelsmän har som enda karriärmöjlighet i arbetslöshetens England att gå med i de väpnade trupperna. Det har också setts som en kritik över legosoldater i allmänhet. • Den proairetiska koden. Denna sång förmodas beskriva en verklighet (ur Costellos synvinkel) där det med en självklarhet finns en hel del som pekar på ovanstående. Man utför en rad handlingar i texten som: talk, sleepwalking, calls, on their way, here to stay, one itchy trigger, overunned , arranged, crack a smile är de ord som pekar på just “hand- lingar”. • Den hermeneutiska koden. Have you got yourself an occupation? Frågas det i slutet av första versen. Liksom i de andra sångerna ställer Costello en viktig fråga. Det är en frå- ga som kan länkas ihop med ett slags tema i den semiska koden. Det är väl hela ande- meningen med sången, vad vill vi offra för att få arbete och pengar till ett drägligt liv? • Den kulturella koden. Det som i denna text möjligen kan hänföras till termen “allmän kunskap” är en del uttryck som ett av dem Checkpoint Charlie knappast behöver förkla- ras för oss svenskar. Däremot kräver nog uttrycken ”murder mile” och ”white nigger” sin förklaring varför det för en person boende i Storbritannien kan sägas vara just ”all- män kunskap”. ”The murder mile” har sitt ursprung från Cypern 1950 när de brittiska trupperna intervenerade där. Uttrycket har sedan förts vidare och anses användas här om en vägsträcka i norra Belfast där en hel del incidenter har ägt rum.24 ”White nigger” påstås helt enkelt vara ett uttryck som engelsmännen använde om irländarna på 1800- talet och en bit in på 1900-talet.25 Även sådana fraser som ”Hong Kong is up for grabs” kan hänföras till detta. Texten skrevs innan Hong Kong återgick till kinesiskt styre och var då en brittisk koloni i Asi- en. Costello talar också om Johannesburg, som då textens skrevs var ett oroligt hörn i världen och Palestina som då liksom nu var en politiskt känslig del av mellanöstern.

24 http://en.wikipedia.org/wiki/Murder_mile The Murder mile 2009 25 http://en.wikipedia.org www.urbandictionary.com White Nigger 2009

15

• Den semiska koden Den karaktär som denna text genomsyras av är denne man “Oli- ver” som med sin arme är ständigt närvarande. Man får dock känslan av att det inte just är explicit Oliver’s Army utan att det kan vara vilken arme som helst som åker ut och ställer saker ”till rätta”. Hela den andra versen tema är hur fruktansvärt olustigt det är med krig och oroligheter. Det finns inget att skratta åt längre när man vet att ett litet ryck med ett finger kan göra någon kvinna till änka.

2.4 Reflexioner I dessa reflexioner tar jag upp uppsatsen syfte med att se om de ställda frågorna kan besvaras med den använda analysmetoden. Första frågan var: Vilka likheter kan man finna i sångerna med hjälp av Barthes fem koder? Den proairetiska koden. De tre texterna är fulla av det som man kalla för “handlingar” eller indikationer på detta. Det är något som är tydligt och samstämmigt. Människor gör saker och uppmanas att göra saker. De begår olika handlingar av olika skäl. Både för att de av sin livssituation blir tvingade därtill men även för att de vill. Det finns flera exem- pel på att man måste ta ställning och agera när man har bestämt för vad man vill göra. Den hermeneutiska koden. Det är också en gemensam och viktig nämnare i texterna. De frågor som ställs av Costello känns som centrala och verkligen uppmanar oss till att ”lyssna här nu”! De manar till handling och eftertanke med sin direkthet. ”Is it worth it”? (Shipbuilding) What would you say? (Pills and Soap), och Have you got yourself an occupation? (Oliver’s army). De frågorna kan väl inte misstolkas på så sätt at man ge dem en annan innebörd beroende på hur man ser på texten. Frågorna känns så viktiga att de lika gärna kunde ha hamnat i den semiska koden för de känns verkligen som ett tema. Koderna går här som synes mer än en gång in i varandra men inte på ett störande sätt utan snarare att de är stödjande. Den kulturella koden. Referenser till världen utanför finns i alla de tre sångernas tex- ter. Läsaren/lyssnaren har stor hjälp av att vara allmänbildad och kunna sin historia Det ger ytterligare substans till texterna. Det vill säga om man nu lyssnar på texterna och försöker förstå dem. I Pills and soap ställer Costello ganska stora krav på den som vill förstå texten. Att var allmänbildad och språkbegåvad är nästan ett krav för att direkt kunna förstå textens mening. (Nota bene, jag menar inte att jag är det. Min kunskap om texten är verkligen efter tankemöda och efterforskning.) Pills and soap är också den text där den eventuella betydelsen av den har minst antal uttolkare och är svår just tack vare sin komplexitet och de många ordvrängningarna. Men de många ordvrängningarna är

16 kanske ett smart sätt att få oss lyssnare att reagera och verkligen förstå att detta skall vi lyssna uppmärksamt på. Den semiska koden. Karaktärerna eller hjältarna i texterna är egentligen inte närva- rande men “Oliver” är en som syns. Men om han är en riktig karaktär, det är frågan. Han är mera en symbol för något annat. Däremot finns det samstämmiga teman i sång- erna vilka har uppfattas som: Arbetslöshet, hopplöshet och politisk oro. Det är också ett tema av ”den lilla människans kamp” mot något större, en regering, ett politiskt förtryck och terror. Tänk på sången som skulle värva pirater på 1700-talet, Sing a song of six- pence, menar här Costello att vi skall bli människor som slår oss fria från det övriga samhället? Den symboliska koden. Detta skall då vara den viktigaste koden i strukturalists sätt att se på saker. Men i dessa texter är det svårt att hitta några tydliga exempel på detta. Kan man då säga att det inte är några strukturalistiska texter? Ja förmodligen har inte Costel- lo tänkt på detta sätt och det kanske inte heller går när man som i dessa tre fall har något att berätta. Det säger också något om svårigheten med denna typ av berättande texter, mer prosalika. En rent poetisk text hade möjligen kunna använda sig av mera rim och motsägelser. Man kan dock lägga ett annat synsätt på denna sak därför att ett tema genomgående i de tre sångerna är att Costello ställer minst en viktig fråga i dem. Dessa frågor eller frågan känns som central i alla de tre texterna, vi som lyssnar måste ta ställ- ning och om vi gör det också vara beredda på konsekvenserna som inte alltid är så roli- ga. Vilket syns vara ganska tydligt i Shipbuilding där det gäller att verkligen välja mel- lan pest eller kolera, alltså arbetslöshet eller krig. Andra frågan i syftet lyder som följer: Tillför användandet av koderna som analysme- tod något till den vedertagna uppfattningen om texternas betydelse? Svaret på denna fråga måste nog bli nekande. Jag tror inte att en strukturalistisk tolk- ning, med hjälp av Barthes fem koder, av sångerna tillför dem någon annan mening och ger mera ljus till vad Costello själv har menat. Vad den däremot gör är att den visar hur Costello arbetar i dessa tre sånger för att skapa texten och få fram sitt budskap. Vilket jag tror är en tillfällighet och inte alls något som är utstuderat från Costellos sida. Det går att utläsa tydliga strukturer i de tre sångerna med hjälp av koderna. Vi kan se hur han lägger upp texten med att locka till att delta i den med en politisk tolkning med främst frågor, men också med den kulturella koden där man får associationer till andra saker än det som sägs. Jag menar med detta att Costello själv förmodligen inte skulle kalla sig själv för strukturalist. Det är helt enkelt hans sätt att arbeta med just dessa tre 17 sångtexter som ger en bild av ett strukturalistiskt förfarande. Oavsett privata associatio- ner har ett strukturalistiskt angreppssätt kunnat peka på en liknande grund i de tre sång- texterna.

3 Sammanfattning

Denna uppsats syfte är att analysera de tre sångtexterna av Elvis Costello med hjälp av Barthes fem koder och med följande frågeställningar: Vilka likheter kan man finna i sångerna med hjälp av Barthes fem koder? Tillför användandet av koderna som analys- metod något till den vedertagna uppfattningen om texternas betydelse. Sångtexterna presenterats med den mest vedertagna betydelsen som den har tolkats av olika författare och privatpersoner men dessa tolkningar är inte av någon definitiv och fastlagen art. Varje sång har ett eget kapitel där både tolkning och analys finns med. Många olika prov har hittats på det som koderna pekar på i sångerna och i det perspektivet finns det många likheter att ta fasta på. Det tycks även som att koderna samverkar och går in i varandra vid analysen. Däremot kan man inte säga att själva betydelsen av sångtexterna har blivit bättre med användandet av koderna. Kodernas användning pekar på sångernas liknande struktur och uppbyggnad men att Costello har haft detta som ett riktmärke går inte att säga.

18

Referenser

Barry, Peter, Beginning theory – an introduction to literary and cultural theory. Manchester 2002.

Barthes, Roland, S/Z, Lund 1975

Cooper, B. Lee, Popular music perspectives – Ideas, Themes and Patterns in Contem- porary Lyrics. Bowling Green, Ohio 1991

Costello, Elvis, Oliver’s Army. http://www.songmeanings.net/songs/view/79725 [2009-02-16]

Costello, Elvis, Pills and Soap. http://www.songmeanings.net/songs/view/3530822107858616270/ [2009-06-11]

Costello, Elvis, Shipbuilding. http://www.songmeanings.net/songs/view/16665/ [2009- 06-11]

Fricke, David, “Elvis Costello: The Interview (2004) http://www.rollingstone.com/news/story/6487138/elvis_costello_rolling_stone_intervie w 2009-03-04

Frith, Simon, Ed, Taking popular music seriously: Why do songs have words? Hampshire 2007

Ganetz, Hillevi, Hennes röster. Stockholm 1997

Griffiths, Dai, From lyric to anti lyric: analyzing the words in pop song. Ingående i: Moore, Allan F, red Analyzing popular music. Cambridge 2003

Harris, James F, Philosophy at 33 1/3 rpm, Chicago 1993

Hinton, Brian, Let them all talk, London 1999

“Lady Muck” http://www.norstedtsord.se/oversattning/engelska/?s=Lady%20Muck&l=ENGSVE [2009-06-16]

Lindberg, Ulf, Rockens text. Stockholm 1995

Mack, Lorrie, Ed, The Encyclopedia of Rock. London 1987

“Oliver’s Army” (Kommentarer) http://www.songfacts.com/detail.php?id=2948 [2009-02-26]

“Pills and Soap” (Kommentarer)

19 http://www.morethings.com/music/costello/pills_and_soap.html [2009-02-26]

”Proairetisk” http://www.tiscali.co.uk/reference/dictionaries/difficultwords/data/d0010380.html [2009-05-07]

Q&A: Elvis pumps it up: Costello reflects on life, love and Destiny’s Child. http://www.rollingstone.com/news/story/5934371/qa_elvis_pumps_it_up/print [2009-03-04]

Rasmusson, Ludvig, Sjungande poeter Stockholm 1994

”Semic” http://www.tiscali.co.uk/reference/dictionaries/difficultwords/data/d0011706.html [2009-05-07]

“Semiotic” http://www.tiscali.co.uk/reference/dictionaries/difficultwords/data/d0011297.html [2009-05-07]

Sing a song of sixpence http://www.snopes.com/lost/sixpence.asp [2009-05-06]

Sheffield, Bob, “Q&A: Elvis Pumps It Up” Costello reflects on life, love and Destinys Child. http://www.rollingstone.com/news/story/5934371/qa_elvis_pumps_it_up/print 2009-03-04

Thomson, Graeme, Complicated Shadows – The Life and Music of Elvis Costello Edinburg 2004

“The Murder Mile” http://en.wikipedia.org/wiki/Murder_mile [2009-04-27]

“White Nigger” http://www.urbandictionary.com/define.php?term=white+nigger [2009-04-27]

20