UPPSALA UNIVERSITY No. 54, 2013
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
UPPSALA UNIVERSITY lovo Journal of Slavic Languages and Literatures No. 54, 2013 Department of Modern Languages UPPSALA UNIVERSITY Slovo Journal of Slavic Languages and Literatures No. 54, 2013 Editors: Irina Lysén, Juhani Nuorluoto & Jelena Spasenić Department of Modern Languages www2.moderna.uu.se UPPSALA UNIVERSITET Department of Modern Languages Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures No. 54, 2013 ISSN: 2001–7359 CONTENTS EDITORIAL: THE CONFERENCE OF BALKAN SLAVISTS AND BEYOND 5 JELENA SPASENIĆ ПЛЮС IPADИЗАЦИЯ ВСЕЙ СТРАНЫ: OM DEN EXPRESSIVA FUNKTIONEN 7 HOS TRANSFORMATIONER AV EN LENINSLOGAN MARTINA BJÖRKLUND “IT’S WONDERFUL TO BE A SOVIET WRITER!” VERA INBER’S NORTHERN 19 JOURNEY IN 1934 BEN HELLMAN DIE LEGENDE VOM EWIGEN JUDEN IN EINER RUSSISCHEN ÜBERSETZUNG DES 49 JAHRES 1663 INGRID MAIER, JÜRGEN BEYER, STEPAN ŠAMIN THE ROUTE INSTRUMENTAL: A HISTORICAL PERSPECTIVE, ON THE USE OF 74 BARE INSTRUMENTAL OF SPACE IN EIGHTEENTH-CENTURY RUSSIAN NIKITA MIKHAYLOV DET TJECKISKA OMLJUDET (ČESKÁ PŘEHLÁSKA): UPPKOMSTMEKANISMER 87 OCH –ORSAKER JUHANI NUORLUOTO VART GÅR DEN POLSKA LITTERATUREN? NÅGRA NEDSLAG I NUTIDA 99 LITTERÄRA TRENDER MAŁGORZATA ANNA PACKALÉN PARKMAN KLINCKOWSTRÖMS SAMLING: STAFSUNDS SLOTTS OCH KUNGLIGA 114 BIBLIOTEKETS KYRKOSLAVISKA PERGAMENTSAMLINGAR OCH DERAS TILLKOMST ALEXANDER I. PERESWETOFF-MORATH МНОГОЯЗЫЧНОЕ ЯЗЫКОВОЕ СООБЩЕСТВО: РУССКОЯЗЫЧНЫЕ 133 ИММИГРАНТЫ ФИНЛЯНДИИ TATJANA RYNKÄNEN UKRAINIAN COLOUR CONCEPTS FOR BLUE 150 VASIL´ STARKO ФРАГМЕНТ СРЕДНЕВЕКОВОЙ РУКОПИСИ МИНЕИ В УПСАЛЕ 164 LARS STEENSLAND NEWS FROM UPPSALA 181 CHRISTINE WATSON BIBLIOGRAPHY FOR 2012 184 JOHAN MUSKALA Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures ISSN 2001–7395 No. 54, 2013, pp. 5–6 Editorial: The Conference of Nordic Slavists and Beyond This year’s Slovo bears the hallmark of the 19th Conference of Nordic Slavists, held in Bergen, Norway on August 7–11th, 2013. At the same time, it reaches beyond it. Eight articles are based on presentations at the conference, whereas three other contributions to this volume have no connection to the Bergen conference. We are thus proud to present a rich spectrum of issues in Slavic Studies that range from historical linguistics, including palaeography and text editing, to multilingualism, linguistic expressivity, cognitive linguistics and literary analyses. Among the topics from Bergen, you will find Martina Björklund’s discussion of transformations of one of Lenin’s slogans, Ben Hellman’s reflections on the Soviet writer Vera Inber’s journey in Scandinavia 1934, as well as Nikita Mikhaylov’s analysis of the bare Instrumental case in Russian literary sources from the 18th century. Further, Juhani Nuorluoto provides an interpretation of the umlaut in Czech, while Alexander Pereswetoff-Morath examines the role of the Swedish Baron R. M. Klinckowström (1816–1902) as a collector of Church Slavonic parchment fragments. The multilingualism of a new generation of Russian-speaking immigrants in Finland is the subject of Tatjana Rynkänen’s article, and Lars Steensland analyzes a parchment fragment of Slavic origin that he discovered at the Uppsala University Library. Additional topics include a new transcription of the unique manuscript version of the famous tale of Ahasverus, the “Wandering Jew”, offered by Ingrid Maier, Jürgen Beyer and Stepan Šamin. Contemporary literary trends in Poland, in particular chick- lit literature, are treated in the article by Małgorzata Anna Packalén Parkman, and Vasil´ Starko brings the cognitive area of colour categorization to our attention by focusing on Ukranian concepts for ‘blue’. The annual “News from Uppsala” has been compiled by Christine Watson, and the bibliography with publications of Uppsala Slavists for 2012 by Johan Muskala. We invite scholars from the field of Slavic Studies to submit their contributions to the next volume of Slovo. Our language policy allows the use of any Slavic language, English, German, French and any Scandinavian language. The articles should contain an abstract in English, and contributions in any of the above languages by non-native speakers must be proofread by a native speaker prior to submission. All articles are subject to peer-review. 5 Editorial A slightly revised version of Slovo’s submission guidelines will be posted on its homepage1 during the first quarter of 2014. The Editors have also taken a preliminary decision to print a limited number of recent volumes (from volume 50 upwards) in paper form. The decision is based on an increasing interest in obtaining printed versions of Slovo which can be delivered to subscribers on demand. However, the journal will continue to be freely acessible on Slovo’s homepage. We thank all the authors for their contributions to this volume, and the reviewers for their valuable efforts in improving the quality of the articles. On behalf of the Uppsala Slavists, we send all contributors and readers of Slovo’s 54th issue our warmest season greetings! Jelena Spasenić Uppsala, December 2013 1 http://www2.moderna.uu.se/slovo/aboutus.html 6 Slovo. Journal of Slavic Languages and Literatures ISSN 2001–7395 No. 54, 2013, pp. 7–18 Плюс iPadизация всей страны: om den expressiva funktionen hos transformationer av en Leninslogan1 Martina Björklund Faculty of Arts, Åbo Akademi University [email protected] Abstract. Плюс iPadизация всей страны: On the Expressive Function of Transformations of a Lenin Slogan This article discusses transformations of Lenin’s slogan Коммунизм – это есть Советская власть плюс электрификация всей страны as used in contemporary Russian news discourse and the expressive meanings that they convey. The material, consisting of approximately 1,500 instances, was collected from the electronic database Integrum. The article opens with a brief discussion of linguistic expressivity and a short description of the history of transformations of the slogan. The results of the study demonstrate that transformations of the slogan in its entirety tend to occur within the text and to convey varying degrees of negative attitudes, which may appear either through the wording of the transformations or through context. Transformations of only the last part of the slogan are used mostly as headlines or subheadings. With these transformations, it is almost always necessary to read the text in order to grasp the intended positive or negative attitude. 1. Inledning I dagens ryska tidningsspråk stöter man rätt ofta på lekfulla transformationer av gamla sovjetiska slagord och politiska klichéer (s.k. новояз efter George Orwells newspeak). Redan under sovjettiden förekom bland intellektuella och ungdomar skämtsamma omformuleringar av dylika fraser i syfte att göra narr av systemet genom ironi och sarkasm (стёб) – som ett motgift mot det officiella språket (Zemskaja 1996; Sarnov 2005:15). Under 1990-talet började omformade officiella politiska klichéer användas i tidningsspråket för att parodiera och ironisera, en effekt som är möjlig att uppnå så länge mottagaren känner till de ursprungliga fraserna. I en artikel från 1996 1 Artikeln baserar sig på ett föredrag med samma rubrik som jag höll under 19 Nordiska Slavistmötet i Bergen (2013-08-07 – 2013-08-11). 7 Плюс iPadизация всей страны: Om den expressiva funktionen hos transformationer av en Leninslogan förutspådde E.A. Zemskaja att dylika transformationer skulle försvinna eftersom ungdomen redan då hade svag kunskap om originalfraserna. Man kunde alltså tänka sig att omformuleringarna av nyspråksklichéer på det hela taget skulle ha hunnit försvinna från tidningssidorna på de nästan 20 år som gått sen dess. Men så har alltså inte skett. Eftersom tiderna och samhället förändrats har transformationerna dock i vissa avseenden ändrat karaktär. Syftet med den här artikeln är att studera transformationer av Lenins slogan Коммунизм – это есть Советская власть плюс электрификация всей страны och diskutera deras expressiva funktion i olika kontexter. Men innan jag går in på Lenins slagord och de transformerade varianterna skall jag utgående från tidigare forskning kort beskrivna och definiera vad jag menar med det mångbottnade och svårfångade fenomenet språklig expressivitet. 2. Språklig expressivitet Språklig expressivitet har i första hand att göra med språkliga uttryck för känslor och därigenom även med de graderade kvaliteterna evaluering (positiv – negativ) och intensitet (stark – svag). Andra termer som används i forskning kring språkets känslomässiga uttrycksmöjligheter är emotivitet (emotivity, t.ex. Maynard 2002), affekt (affect, t.ex. Ochs & Schieffelin 1989) och involvering (involvement, t.ex. Caffi and Janney 1994). Av dessa termer verkar emotivitet vara ett något mera begränsat begrepp än expressivitet, medan affekt och involvering verkar vara mera omfattande. Här finns det dock inte utrymme för att gå närmare in på avgränsningarna mellan de olika termerna. Jag konstaterar bara att expressivitet är det begrepp som passar bäst för den föreliggande undersökningen. Under större delen av 1900-talet, med undantag för början av seklet, intresserade sig lingvister inte särdeles mycket för språklig expressivitet och språkets förmåga att förmedla känslor. Man var fullt upptagen med att studera språkets informativa uttryckssätt. Under senare år har intresset för expressivitet dock ökat. Jag kan inte göra den forskningen rättvisa här, utan jag får begränsa mig till att ta fasta på vissa rön som är relevanta för min undersökning och som jag baserar min uppfattning och definition på. Ad Foolen (1997:20–23) skiljer mellan att kommunicera