KONST VETAREN 2014 Innehåll Kära medlemmar i Konsthistoriska klubben!

Glädjande nog kan vi nu presentera Konstvetaren för 2014! Konstvetaren har en lång tradition Ordförande har ordet. inom Konsthistoriska klubben och den är vi angelägna om att upprätthålla även om detta 4 Konsthistoriska klubben fyller 40 år. nummer låtit vänta på sig.

5 Konsthistoriska klubben längs Stångån. Konstvetaren är en medlemstidskrift av och för medlemmar som ger reportage om och fördjup- 8 Konstvetarseminarierna – ett sätt att lära och umgås. ningar i klubbens olika aktiviteter. Syftet är att ha en språklig kanal mellan medlemmar som kan locka till reflektioner och upplevelser med utgångspunkt i verksamheten. Väsentligt är att Några minnes bilder av året som gått från Konstvetarseminarium 1 Några minnesbilder från årets om gått från Konstvetarseminarium 2 många kan komma till tals och finna glädje i att skriva och att läsa. Då konst och konstupplevel- ser ofta skapar debatt när skilda åsikter uppstår är Konstvetaren ett forum att bryta tankar i. 10 Ralph Erskine- Referat från ett Konstvetarseminarium. 12 Tre formgivare– tre konstnärer i trä, glas och keramik. I detta nummer finns artiklar som speglar delar av verksamhetsåret 2014. Några artiklar har sin grund i Konstvetarseminarierna, som är en del av vår profilverksamhet. En artikel handlar 16 Bortom verklighetens utmarker, Franzén. om en utställning som har östgötaanknytning och som många av klubbens medlemmar bevis- 32 Herta Hillfons hem. En upptakt till höstens verksamhet tade. Art After Work, som också är en del av vår profilverksamhet, genererade en lång artikel om symbolismen för läsning och eftertanke. Vårt bibliotek uppmärksammas genom biblioteks- 34 Konsthistoriska klubbens bibliotek. gruppen och vårt jubileumsår skildras genom en bildkavalkad. Som upptakt till höstens föreläs- ning om Herta Hillfons handlar ett av bidragen om debatten kring bevarandet av hennes 35 Avslutningen på jubileumsåret konstnärshem. 36 Årets verksamhet. För den nya formgivningen av Konstvetaren står Mats Fredrikson, grafisk formgivare och fotograf. KKL vill tacka honom för att han givit tidskriften en ansiktslyftning som ger både Konsthistoriska klubbens karaktär och tidsandan rättvisa.

Inför 2015 års Konstvetare vill vi gärna uppmuntra till skrivande om upplevelser med utgångs- punkt i klubbens verksamhet. Gärna fördjupningar eller debattinlägg.

Vi önskar er alla en trevlig och intressant läsning av Konstvetaren!

Linköping den 18 maj 2015 Eva Flogell ordf.

Konstvetaren 2014 Redaktörer: Eva Flogell och Monika Minnhagen-Alvsten Redaktionsgrupp: Catharina Moselius, Inga Wallenquist, Sune Tjernström. Ansvarig utgivare: Eva Flogell Jubileumsår Konsthistoriska klubben – Konsthistoriska klubben 40 år längs Stångån 2014

2014 var ett jubileumsår för Konsthistoriska klub- också ut en Jubileumsskrift där några medlemmar Vi startade på nya Stångebro, invigd 1652 men renoverad åtskilliga gånger sedan ben. Vi firade 40-års jubileum med pompa och hade gått igenom och undersökt samtliga nummer dess, med Maria Spasova ”Drömmarnas plats”(1998-2003). Det fanns alternativa ståt! Den 1 mars bjöd på både konstbildning och en av tidskriften Konstvetaren. Vi tackar Gunilla Jede- härlig festkväll. Våra hedersledamöter slöt upp och skog och Bodil Ekholm för det gedigna arbetet med platser för ett konstverk av M. Spasova, och det blev en utdragen process med ini- höll intressanta föredragningar om sina specialite- att återge KKLs historia via de beskrivningar som tiativtagaren Östgöta konstförening, konstnären och kommunen inblandade samt ter. Dagen fick ett innehåll som motsvarar klub- klubbens medlemmar genom åren lämnat efter upprörda inlägg i Corren. Verket består av tre delar, en smäcker bro spänner från bens intentioner. Vi vill tacka alla för bidrag till vårt sig. För att kvällens festarrangemang med middag Stångs kvarn vid det idag obefintliga fallet till den gamla bryggeritomten där Scandic symposium! Jan Svanberg, Bo Sylvan, Solfrid Sö- och musikunderhållning blev så minnesvärt vill vi derlind, Gunnar Lindqvist och Catharina Moselius. framförallt tacka vår klubbmästare Kerstin Lundin. City, fd Hilton Hotel ritat av H. Schriere Abeln 2002 nu ligger. Där står också ”Dröm- I samband med firandet av de 40 åren gav KKL marnas Port” mitt emot ”Drömmarnas Mur”.

Stångs kvarn byggdes 1805 och utnyttjade det re- Vi passerade de eleganta kilformade husen, lik- dan då blygsamma fallet. Här anlades under med- som Drottningtornet ritade av Magnus Ahréns. eltiden ersättare eller snarare komplement till den Längs med ”Drömmarnas mur och genom mörk- gamla Stångebro i Nykvarn. Det var ursprungligen ret under båda broarna kom vi så ut på Inre Ham- mycket enkla träbroar som lades ut ovanför fallet nens kaj-och stapelplats. Det vackra Tullhuset finns men de komplicerades med tiden och blev mera kvar. På sin tid ansågs det mycket stiligt och fullt avancerade. Tyvärr vet vi inte säkert hur de såg ut, värdigt Linköpings nya roll som hamnstad. Sta- men när den smalspåriga järnvägen, Gurklisten dens stadsbyggmästare Henrik Elfwing, med ett kallad, blev klar 1908 fick den en mycket kraftfull förflutet hos J. Jonsson, ritade dessutom hamnkon- fackverksbro i trä. Fundamenten syns fortfarande toret som numera är repslageri i Gamla Linköping. ute i vattenfåran. Några stickspår ligger kvar invid muren mot de Drottningbron var den första icke öppningsbara kultur-och byggnadsminnesskyddade fabriksbygg- bron över Stångån och den förändrade helt sjösta- naderna Gamla Maskinskylten och Linköpings gju- den Linköping. Vi gick upp mot den på Tannefors- teriaktiebolag (ELGE-verken). Janne Lundin som sidan och fortsatte till Ploggatan där vi njöt av Gus- bl.a. ritat Miljonpalatset är inblandad i båda bygg- tav Lindens vackra stadsplan med de fem nadskomplexen. punkthusen på höjden och smalhusen fint place- Vi promenerar längs med de oerhört välgjorda rade tvärsöver ån generöst omgivna av rikligt med kajskoningarna i Nya Hamnen och in i Nykvarns- parkmark. parken. Den började anläggas 1840 i engelsk park- Väl över ån stannade vi upp vid den rikt utsmyck- stil och planterades med ädla och exotiska träd i ti- ade Asklundska villan, ritat av två norrköpingsarki- dens anda. Trädgårdsföreningen påbörjades inte tekter Löfgren/Paulsson men redan innan bygget förrän 15 år senare. Mitt i parken drev Bloms, ur- var klart anlitades två arkitekter från Linköping, sprungligen ett kvarnbolag, ett mycket uppskattat Ullrich/Hallqvist att fullborda fasaderna. De ger utvärdshus. Man spatserade eller åkte häst och en nästan fullständig provkarta på de vanligaste vagn till fallen i Nykvarn och förlustade sig på klassiska detaljerna. Vi gick sedan förbi Drottning- värdshuset. tornet och Tekniska verkens forna huvudkontor, en När sluss och kraftverk byggts uppstod en när- tegelbyggnad som tidigare pryddes av S. Blombergs mast feberaktig etableringsverksamhet på båda si- ”Strömmen”. dorna av Stångån. Bland de första var A.OWallen-

KONSTVETAREN 2014 4 | 5 På stranden nedanför Tekniska verkens huvud- kontor ritat av Gustav Rosenberg och som fick Kas- par Sahlinpriset 1993 fann vi 4 smäckra kolonner av 4 olika konstnärer som inspirerats av Linkö- pings fornhistoria. Det är Hans Björn med ett vig- vattenkärl en sk aquamanil, Tommy Östmar som nog mest är känd som illustratör till Lennart Hell- sings bananbok kallar sin brons för ”Upprorsman- nen”, Kajsa Matts ”Änkorna” och Åke Pallarps va- sakärve. Vi gick upp till Tekniska Verkens entré där Stig Blombergs ”Strömmen” nu vilar behagfullt utsträckt i all sin vita marmor.

Vi fick en skön promenad mitt i vimlet av Blod- Stig Blomberg: Strömmen (1953). omloppets tiotusental deltagare fram till Kari Ca- véns ”Mottagningen”. 64 st 12 meter höga stänger som lutar 6 grader. Vi noterade Cloetta Centers lu- tande ytterlinjer! Vi hann med en spaning efter Folke Fredriks- sons ”Nike” inne vid Ljungstedtska skolans entré innan vi tog W Peter Menzels ”Slaget” bokstavligen i besittning. De två bågformade betongsköldarna genomborrade av motstående järnbalkar kontraste- rar mot 1898:as Obelisk i natursten. Den ritades av den i Linköping verksamme arkitekten Johan La- gerström och höggs av Nelsons stenhuggeri, av samma sorts sten som användes till monumentet över von Platen i Motala. Vi avslutade med en välförtjänt dryck på terras- sen ovanför Drömmarnas bro. Runsten vid Nykvarn från 1000-talet tillskriven Wärun. Kari Cavén: Mottagning (2004). anita arbrandt text o bild Folke Truedsson: Nike (1972).

bergs kusin Adolf och bror Agaton som tillsammans med H. Bohm startade en halmpappersmassefab- rik och verksamheterna fortsatte med en åttaste- nars kvarn, pås- och kuvertfabrik, bokbinderi, An- kers jästfabrik och brännvinsbränneri, ättiksprit fabrik, Nykvarns bindgarnsfabrik och Linköpings litografiska anstalt. Andra entreprenörer följde ef- ter med betydande kringindustrier. Allt detta skedde på historisk mark där det avgö- rande slaget vid Stångebro stod mellan kung Sigis- mund och usurpatorn hertig Karl 1598. Under år- hundranden var bron vid Nykvarn den enda bron över Stångån, en bro som förband Östanstång med Västanstång. De äldsta minnesmärkena är två run- Slaget vid Stångån (1993), fr v Hans Björn ”Aquamanil från Ydre möter Luthers katekes” stenar varav den ena som hittades på Kallerstad nu (koppar), Tommy Östman ”Upprorsmannen” (brons), Kajsa Mattas ”Änkorna” (betong och järn) och Åke Pallas ”Karl IX besegrar Sigismund med Vasakärven” (brons). återfinns utanför muséet och den andra står kvar på en kulle vid gångbrons östra fäste.

Wolfgang Peter Mentzel: Slaget (1998). Stångebromonumentet (1898).

KONSTVETAREN 2014 6 | 7 Konstvetarseminarierna – ett sätt att lära och umgås

Några minnesbilder från året som gått från Konstvetarseminarium 1 Några minnesbilder från året som gått från Konstvetarseminarium 2

tt syfte med KKL:s verksamhet är att bredda ta Arbrandt och Per Nilsson som berättade om sin et doftar kaffe redan i trappan upp till När vi fick besök av arkitekt Börje Mathiasson och fördjupa intresset för konst och ordna syn på arkitektur och sin yrkesverksamhet. Skådebanans sammanträdesrum. Man hade gruppen mängder av frågor kring stads- mötesplatser för social gemenskap. Ett kon- Gruppen har också gjort studiebesök. En utställ- möts av glada ansikten och hej anden. planering och fick stort utbyte av både hans histo- kret uttryck för detta är de konstseminarier ning om mode på Göteborgs konstmuseum, ett be- Evas kram värmer. I vår grupp har studi- rik och av diskussionerna kring byggande i Esom genomförs på initiativ av ordföranden Eva Flo- sök i Risinge gamla kyrka samt slottet i Finspång Derna och diskussionerna under 2014 rört arkitek- Linköpings stad. gell. och en utställning med Paula Modersohn-Becker tur, stadsplanering och boende. Flera har talat en- Vid det sista mötet i december med lussebullar För drygt 5 år sedan samlades tolv medlemmar på Louisiana är exempel på detta. Sist men inte tusiastiskt om fantastiska, storstilade byggnadsverk konstaterade vi att ämnet arkitektur inte var ut- på Skådebanan för att tillsammans dra upp riktlin- minst måste jag nämna ett mycket uppskattat be- som Musee Soulage i Rodez, Mario Buttas MoMa i tömt för vår del. Med Tietz Den moderna arkitektu- jer för en serie seminarietillfällen. Någon kursplan sök i Ljungsbro där Bodil Ekholm och Inga Ericson San Francisco och Le Corbusiers i Ronchamp. rens historia fortsätter vårens program. upprättades inte. Seminarierna genomförs därför gav en mycket initierad och engagerande presenta- Inspiration från resan Magdeburg-Dresden hade kerstin svedbäck utan samarbete med något studieförbund. Inne- tion av Chokladstaden. bäddat för arkitekten Bruno Taut och hans hållet i seminarierna skall styras av deltagarnas in- Slutligen kan jag konstatera att endast en delta- genomtänkta bostadsområden. Gullbritt bjöd på tresse, nyfikenhet på ny och fördjupad kunskap om gare lämnat gruppen under de här åren. Ett gott Tauts ”verks lista” och för oss ny kunskap om ismer, enskilda konstutövare, arkitektur, intressan- betyg och som borgar för att vi även fortsättnings- hans färgstarka byggnader. En pärla i Berlin är ta museer – ja, listan kan göras lång! I sann demo- vis kommer att träffas var tredje fredag för inspire- Hackesche Höfe, menade Kerstin och bilderna kratisk anda skall alla bidrag med egen kunskap, rande samtal och diskussioner och fortsatta upp- därifrån förde även in på diskussionen om bra bo- förslag på teman och studiebesök. täckter inom konstens stora fält. Den varma ende och hur väl man tänkt redan i början av Några seminarier har vi ägnat åt gemensam ge- gemenskap som genomsyrar gruppen ger ett de- 1900-talet. nomgång av litteratur. Steen Eiler Rasmussen, Ex- battklimat med högt i tak och öppna samtal. Marianne lyckades få oss alla tjusade av Tjust- periencing Architecture gav upphov till många in- Ytterligare två seminariegrupper är nu i full arkitekturen och historien om dess byggmästare tressanta diskussioner om form, skalor och verksamhet. En drivande kraft och stor inspiratör Jonas Jonsson. I höstas inledde Gunilla D. ett norr- proportioner, ljusets och färgens betydelse. Jan- är ordförande Eva Flogell som deltar i samtliga se- köpingstema med att berätta om Strykjärnet på Gunnar Sjölin, Studier till bildens och konstens minarier och skriver en sammanfattande doku- Laxholmen och arkitekten Folke Bensow. Gruppen historia engagerade oss också mycket. Hur påver- mentation efter varje tillfälle. träffades sedan en fredagsförmiddag för att studera kas vi känslomässigt av olika konstuttryck? Hur ingela gustafsson CT Malms klassicistiska skolbyggnader i Södra speglar bilden det samhälle vi lever i? Hur tolkar vi Promenaden och byggnader i Industrilandskapet. konstnärens intentioner genom bilden? Faktiskt tror Kerstin att stadens anseende höjdes Mestadels har dock deltagarna själva tagit fram något bland de arkitekturintresserade. uppgifter som presenterats för de övriga på semi- Alla var spända på Davids The Prairie School of narierna. Vilken mångfald av kunskapsrika konst- Architecture. Och mycket riktigt, förutom närspresentationer, konstmuseer, intressanta stä- intressanta fakta gav han oss det där hjärtliga skrat- der, olika konstnärliga yttringar vi fått ta del av tet som han så ofta bjuder oss på. Vi glömmer inte under de här åren! Och vilka diskussioner, frågor varför han personligen omvärderat den berömde och Aha-upplevelser vi tillsammans fått inspireras Frank Lloyd Wright och flugorna i hans kök. av. Efter varje träff samlar Eva ihop och vi rekapitu- Arkitektur - dess historia, utveckling, berömda lerar och ventilerar tidigare gångs inslag. arkitekter, berömda byggnader engagerade mycket och resulterade i flera seminarier på detta tema. Ett intressant inslag blev besöken av arkitekterna Ani-

KONSTVETAREN 2014 8 | 9 värmning av bl. a. solen, direkt och genom reflek- Bild, Ralph Erskine: Tornet i Linköping tion samt skydd mot kyla bl. a. genom fönstrens Ralph Erskine asymmetriska placering och form. Det estetiska Sedan 1988 delas vartannat år ut ett stipendium ur fick inte ske på bekostnad av idealen, utan ien Ruth and Ralph Erskine’s Nordic Stipend Fund – en pacifist, demokrat, visionär funktionalist och ”ljusdyrkare” samspelande process. Det sk Erskinehuset har ef- som belöning för sociala och ekologiska innovatio- ter RE´s död tagits över av ett barnbarn och har ner. Priset är 10,000 USD och administreras av blivit statligt minnesmärke sedan 2006, vilket Sveriges Arkitekter. I år delas priset ut till 100-års- arkitektkollegor värdesätter som en garanti att minnet av RE´s födelse. Priset kan sökas av Ralph Erskine, i fortsättningen förkortad RE, kom RE kallade funktionalismen inte en stil utan ett sätt huset bevaras i ursprungligt skick. Taket, liksom individer, grupper eller organisationer som verkar på cykel med tält och sovsäck från England via att tänka och arbeta. Han förespråkar en bruks- hela huset är byggt i lättbetong med rundad form, för innovationer inom arkitektur och land- Danmark till Sverige 1939. Stockholmsutställning- konst inom arkitekturen, som han definierar som lär vara svårt att konstruera, och över detta tak finns skapsdesign med hänsyn tagen till sociala, en 1930 hade lockat honom med funktionalismen “poesi och skönhet som skapats ur verkliga förhål- ett plåttak byggt i sadelform. ekologiska och estetiska aspekter. Den sökandes som uttryck, istället för den mer akademiska och landen och verkliga behov”. verksamhet ska i första hand vara till nytta för traditionella arkitekturen i England. RE var en sann estet, inte på ett ytligt sätt, utan Bild, Ralph Erskines hus på Drottningholm mindre priviligierade grupper i samhället. I ryggsäcken hade han sin engelska utbildning där problemställningen och dess lösning sattes i gunilla thurfjell. från Regent Street Polytechnic och fyllde under fokus. (Lenita Gärde, intendent Arkitektur och de- RE hade under många år från 1947 ett samarbete åren1944-45 på med studier vid Kungliga Konst- signcentrum) med den danske arkitekten Aage Rosenvold och högskolan i Stockholm. Några månader efter hans Hans strävan och ideal var att verka för de grup- han hade även under 60-talet ett samarbete med ankomst till Sverige kom hans blivande hustru per som inte var de mest priviligierade i samhället, ETG gruppen. 1981 bildades det kollektivt ägda fö- Ruth Francis, England, som blev hans kollega i fö- vilket syns dels i hans produktion av tex “skogsar- retaget Arken- Erskinearkitekterna. En av de arki- retaget, som först hette Ralph Erskine Architect betarbostäder i Jädraås” i Sandvikens kommun tekter som under många år arbetade i företaget Jo- and Planner. RE föddes 1914 i London och dog i dels hans krav på dialog med politiker och byggbo- hannes Tovatt, erbjöds och blev under 2000 Sverige 2005, 91 år gammal. Han kännetecknas av lag för att hans samhällsengagemang skulle ge- kompanjon i företaget och det hette då Erskine To- uthållighet och stort självförtroende. nomsyra hans byggnadsverk. vatt Arkitekter AB. En önskan från RE var att efter hans död skulle hans namn tas bort från företaget Ralph Erskine bild Bild, Ralph Erskine: Jädraås, Sandviken och heter nu Tovatt Architects and Planners. Hans mångåriga verksamhet och karaktäristiska Deras första bostad och kontor som kallas “lådan” När hans kontor växte med anställda hade han un- uttryck framgår av några exempel på byggnader i byggdes först i Länna-området i Huddinge kom- der flera år kontoret på en Themsenseglare med Sverige och internationellt. (bilder, The Ark, Lon- mun, men finns nu bevarad på Lovön i Ekerö kom- namnet Verona. Under vintrarna låg den i Stock- don, Aula Magna, Stockholms universitet, Scandia- mun. Bostad och kontor inrymdes i 20 holm och under sommaren förflyttades den och platsen i Malmö, Myrstegsbergen i Wårby, Hud- Bild Ralph Erskine, Lådan personalen till Nyköpings skärgård. dinge, Tornet i Tornby, Linköping). Ett litet kännetecken på hans skisser är en varmlufts-bal- RE hade som ambition att arbeta utifrån följande Bild, Ralph och Ruth Erskine på Verona 1957 long med ett ankare. ideal och mål: RE var hedersprofessor sedan 1999 vid Lunds • Arkitektur är samhällskonst 1963 började hans bostad och kontor att byggas på Tekniska högskolan, hedersmedlem i Bund Deut- • Arkitektur som beskyddande, avgränsande och Lovön, utanför Drottningholm. Fler års diskussio- scher Architekten och Konstnärsklubben. Han var förmedlande; klimatets inverkan ner hade skett med byggnadsnämnden i kommu- medlem i Kungliga akademien för de fria konster- • Drivkrafter för förändring; demokrati i besluten, nen, då såväl byggteknik i betong och plåt, liksom na. 1987 fick han Royal Gold Medal for Architec- minoritetsrättigheter, energi-hushållning, resurs- byggnaden med en inbyggd atriumgård omgiven ture of The Royal Institute of British Architects fördelning av tre huskroppar, stod i uppseendeväckande “bru- (RIBAA. 1983/84 tilldelades RE det israeliska Wolf- • Den estetiska upplevelsen talistisk” kontrast till övriga villor i området. Huset priset i arkitektur. Han uttryckte om avvägningen mellan estetiska as- inrymde såväl bostad som kontor och med en ex- pekter och krav på energihushållning: estetiken får tremt öppen planlösning. Hela konstruktionen Bild, Ralph Erskine: Aula Magna, Stockholms uni- aldrig bli en energifälla. byggdes utifrån idealen med klimatsmart upp- versitet.

Texten skriven som en introduktion till en diskussion på Konsthistoriska klubbens seminarium 2014-02-07

KONSTVETAREN 2014 10 | 11 Amie Stålkrantz: Råvaror till bouillabaisse. Milan Vobruba: Ljusbärare t.v. och Ryttare t.h. Skulptur i glas. Sigvard Håkanson: Stol Filippa med östgötadräll tillverkad i Gärsnäs.

Invid landskapsstolen hittade jag en biblioteks- Milan Vobruba är född 1934 i Tremosnice i dåva- stege som är helt klart inspirerad av Ellen Key: trä rande Tjeckoslovakien. Milan utbildades vid glass- med blåmålade sidogavlar och med en stav med kolan i Nony Bor i fyra år och fick sedan möjlighet Tre formgivare knopp som ”käpp” vid uppstigningen. Den är ritad att fortsätta vid konstskolan i Zelezny Brod. 1958 på 90-talet och tänkt för det återuppbyggda Stifts- kom han in på konsthögskolan vid Karl University – tre konstnärer i trä, glas och keramik och landsbiblioteket efter branden 1996. Och Ellen i Prag. Efter upproret vid Pragvåren 1968 emigre- var dessutom banbrytare för kvinnorna. Kanske är rade han till Sverige och fick anställning vid Reji- Ellen Keys ”Skönhet för alla” är aktuell i år 2014 och Östergötlands museum har det i Ellens anda som Sigvard har gjort en bokhylla myre glasbruk. Tio år senare fick han chansen att – hög och oerhört smal – blåmålad med en krona skaffa sig en egen hytta i Gusum. Vid sidan om den fångat upp tråden och sammanställt en utställning som heter ”Tre formgivare”, av guld och med hyllplan i form av tunna äppelski- har han en hytta i staden Munster på Lüneburger möbelformgivaren Sigvard Håkanson, glaskonstnären Milan Vobruba och kerami- vor. Den rymmer bokverket ”Svensk kvinnohisto- Heide och har haft flera utställningar utomlands. kern Amie Stålkrantz, som ställde ut i Dahlgrenssalen och intilliggande ”ateljén”. ria” i fem band. Sigvard Håkanson gjorde den 1998 I Munster tog han initiativ till den internationel- och harangerar även snickaren Fredrik Lundqvist la glasutställningen ”Glass Sculpture and Garten” Väldigt många KKL-medlemmar har varit på ver- förses med eluppvärmning. Jag vet dock inte om de och målaren Marco Checci, viket är noggrant an- som kom att visas vartannat år från 1996. För någ- nissagen som utställningskommissarien Stefan betongstolar som är utplacerade i Linköping kan tecknat bokhyllan. ra år sedan engagerade projektet över 50 konstnä- Hammenbeck skickat inbjudan till. Wallenbergssa- bli uppvärmda. Sigvard Håkanson avled 2008 och mycket av det rer från 11 länder. len var i det närmaste fullsatt när han presenterade På utställningen finns flera stolar, t ex karmsto- han formgivit har hans hustru Kristina dokumen- Kunde detta ha ordnats i Sverige, en glasutställ- utställningen. len ”Lilja” med lädersits, ”Filippa”, karmstol med terat och lånat ut till museet. ning i en svensk park? Då jag frågade det för gan- Sigvard Håkanson var en ytterst blygsam person sits av östgöta-dräll, och landskapsstolen för Öster- ska många år sedan var Milan tveksam. men med oanade dimensioner och med många götland med en blåklint på ryggbrickan. De flesta Två rum allra längst in i Dahlgrenssalen ryms Hå- ”Det är lättare i Tyskland, där man tar en öl tillsam- bottnar. Han gick den långa vägen till att bli möbel- producerade – utom landskapsstolen – på Gärdsnäs. kansons utställning och i det stora rummet intill mans och diskuterar projektet. I Sverige har vi reg- formgivare med korrespondenskurser och Konst- Jag besökte Möbelmässan i Älvsjö under flera år ställer Milan Vobruba ut med fantasieggande glas ler att följa, har sammanträden och komplicerade facks aftonskola och han har bland annat varit an- när jag arbetade på Corren. När jag samtalade med som han själv blåst i sin ateljé i Gusum. Det är beslutsvägar”. ställd hos Nisse Strinning (Stringbokhyllan). De Gärdsnäs ägare Bo Hjärre så lovtalade han Sigvard ovanligt med formgivare som även blåser glaset Milan Vobruba är på sätt och vis en överraskande flesta KKL-are kanske känner till att han har gjort Håkanson som möbelarkitekt, som med noggrann- och helt i linje med ”Arts and Crafts”-rörelsen, som personlighet, en konstnär med två ansikten. Eller ”Tango”-stolen som består av två böjträformade ele- het och omsorg ritade möbler som man ”kunde ha” Ellen Key (och även Carl Larsson) gillar, som hyllar med två handstilar. På samma vis som skriften på- ment som rygg-och-sits i ett stycke och med ett stål- och som ”höll”. Funktionalitet, kvalitet och form- det handgjorda och tar avstånd från det industritill- verkas av skrivarens sinnesstämning och humör så stativ som bas. Den finns även som betongstol i upplevelse var grundbultar i allt hans möbelska- verkade. Färgglädje, färgglädje, och en sprittande kan man avläsa ”handstilen” i konstnärens arbe- Trädgårdsföreningen och vid Vasavägen och kan pande. lekfullhet utmärker Vobrubas studioglas. ten, har han själv sagt en gång.

KONSTVETAREN 2014 12 | 13 Aleppo är namnet på en grekisk stad och det är emot tanken. Men när hon ville söka sig till Konst- antika glas som inspirerat honom. Han skapar de fack i slutet av 1940-talet stöttade hennes far det. stora skålarna i ”aleppoteknik”, en teknik som han På Konstfack studerade hon keramik och textil. har uppfunnit själv och det är metallsalter i glas- massan som ger effekten. Då har man en annan ”När jag arbetar med textil känner jag att det går att ”handstil” än man har, när man blir inspirerad från behärska färger och uttryck på ett annat vis än le- den tjeckiska folkkonsten, där lekfullheten och fan- ran”, sade hon en gång till mig. ”De keramiska gla- tasin dominerar. Den bär Milan med sig i sitt hjärta syrerna är så helt beroende av värmen i brännug- från barndomen. nen. En tiondels sekund – och resultatet blir något annat än det förväntade.” I ”ateljén” tvärs över hallen har Amie Stålkrantz sitt arbetsbord. Med kaffekoppen halvdrucken och De som har besökt verkstaden i Gamla Linköping med arbetsrocken hängande över stolen så ser det kanske associerar Amie med trevliga muggar och ut som hon har lämnat sitt jobb för ett ärende. På keramiska fat som hon gjort för sitt uppehälle och drejskivan har hon en fågel som är halvfärdig. för turister, men hon har gjort mycket mer än så. Det är naturen som inspirerar Amie, fauna och Stora keramiska väggmålningar, till exempel, som flora, precis som Ellen Key, som bjöd in den vilda ”Sagan om Ringen” – Tolkiens storverk – som hon naturen på Omberg till Strand. ”Vas för kvistar” utförde till Gyllenfors köpcentrum i Tranås 1987. ”Papegojor” ”Skål med fiskar”, ”Fågel med rede” Men han föraktar inte hantverket med muggar och ”Fågelkvinna”… kallar Amie sina keramiska verk. fat som hon gjort för ”brödfödan”. På väggdekorationer för offentliga utsmyckningar är det framför allt vardagslivet som speglas, till ex- ”När jag har något stort på gång så tänker jag bäst empel ”Vattenbärerskan” som hon gjort för i en- när jag jobbar. Då kanske jag sätter mig och drejar trén på Vattentornet i Linköping. Hon har arbetat muggar en hel dag och då tänker jag som bäst”, med glas vid Mantorps glasbruk och gjort Hag- säger hon.

Sigvard Håkanson: Tidningshylla. dahlsservisen tillsammans med Lasse Frisk vid Rörstrands porslinsfabrik. Tillsammans med ho- Man skulle kunna säga att det konstnärliga skapan- nom har hon dessutom gjort Hagdahlsglasen på det som Amie Stålkrantz har gjort under åren är Rejimyre glasbruk. ganska okänt för oss Linköpingsbor. I den bok om För Linköpingsborna är Amie mest känd för sin Amie som kom ut i samband med vårens utställ- verkstad i Gamla Linköping. År 1959 blev hon er- ning räknar jag bara en eller att par separatutställ- bjuden sin första lokal av kulturreservatets dåva- ning i Linköping och ett par, tre samlingsutställ- rande chef Lennart Sjöberg. Något år senare behöv- ningar under åren. Kanske har maken, Gunnar de hon större utrymme och kraftfullare ugnar som Lindqvists chefskap på Länsmuseet, legat henne i klarade högre temperaturer för stengodset som ”fatet”. Med sitt fria skapande i lera framträder hon hon arbetar med. Då flyttade hon till Anderska går- som den konstnär hon är! den på Rådmansgatan och där stannade hon tills hon överlät sin verkstad i Gamla Linköping år Jag har en känsla av att Ellen Key skulle varit nöjd 2007. Då var hon 77 år gammal, men någon pen- med ”Tre formgivare” som rymmer både naturen sion var inte aktuell för Amie. Hon flyttade helt en- och hantverket i såväl Sigvard Håkansons möbler, kelt sin verksamhet och sin keramikugn till hem- Milan Vobrubas glaskonst, och inte minst Amie met i Landeryd. Stålkrantz´ utställning i ateljén, med fåglarna, fis- karna, kvinnorna och knådandet med den svårbe- Amie är född i Köping 1930. Att hon skulle bli ke- mästrade stengodsleran på arbetsbordet. ramiker var kanske inte givet från början. Konst Vardagsskönhet och natur, är Ellens måtto. Hu- Milan Vobruba: Clown. Amie Stålkrantz: Kvinna med spegel, stengods. och konstintresse fanns i släkten men hon hade en morn, står konstnärerna för, såväl Sigvard, Milan idé om att hon skulle bli ”slöjdfröken”, för det var som Amie. textil som hon hade lust till, men faders satte sig inga wallenquist text o foto

KONSTVETAREN 2014 14 | 15 religiösa världsbild ges ett större utrymme, samt Den finska konstnärinnan Beda Stjernschantz diskutera vilka implikationer en sådan snävare de- upplevelse från salongen ger en god bild av besö- Bortom verklighetens utmarker finition får på svenska förhållanden. karnas motsatta uppfattningar. Symbolismens teori och metafysik ur ett svenskt perspektiv Där fanns ypperliga saker fast äfven några obegripliga Uppfyllda av nyfikenhet begav sig paret Georg och och galna. Roligt var att se publikens olika miner. En del Hanna Pauli en vårdag 1892 till Theatre skrattade åt alltsammans, andra åter sågo mycket andäk- d’application i Paris för att lyssna till ett föredrag Denna artikel är resultatet av ett projekt finansierat av Berit Wallenbergs stiftelse. tiga och djupsinniga ut. Ordens medlemmar själfva om den ”Ideala och mystiska konsten”2. Föredrags- Varje försök att definiera eller närma sig en definition av en konstepok eller konstnär- gingo omkring i långa gredelina kåpor med spetskrås och hållare var ingen mindre än den mytomspunne Jo- långa lockar.6 lig rörelse är komplicerat. En definition som väl fångar vissa av epokens eller rörel- sephin Péladan, symbolismens främsta centralge- sens särdrag misslyckas ofta med att fånga andra, lika centrala företeelser. I detta stalt och grundare av Ordre du Temple de la Rose-Croix, Kristus eller clown, oavsett vilket så fick Péladan avseende är symbolismen inget undantag, rörelsen snarast utmärks av att vara svår- en esoterisk orden med rötter från 1600-talets den slumrande symbolismen att explodera och avgränsad, spretig och mångbottnad. Tyskland, som i Péladans version återuppstått som dess andliga, drömlika idealism att börja sippra in i ett estetiskt brödraskap baserat på katolsk mysti- medvetandet hos unga konstnärer i Europas alla cism och platonsk idélära. För paret Pauli var sym- hörn. Enligt August Strindberg, som var en av Pé- De förslag till definitioner som erbjudits utgår van- fånga en rörelses egenart. Samtidigt är det högst bolismen något helt nytt, så det är lätt att förstå de- ladans stora förespråkare, var det Péladan som på ligtvis antingen från verkets innehåll/motiv eller relevant att använda så väl underbyggda definitio- ras anspänning inför föredraget som hölls i egen hand startade hela den symbolistiska rörel- från verkets stil/teknik och komposition, men ib- ner och beskrivningar som möjligt. Om våra defi- anslutning till den första Rose+Croix-salongen. sen, men det stämmer däremot inte.7 Snarare var land även från kombinationer av dessa. De teknik- nitioner blir för snäva eller för vida, eller rent av det Péladan som genom sin karisma och mystik Själfva scenen: ett halfdunkelt rum. En stor, grön skärm baserade definitionerna grundar sig i regel på det slarviga och felaktiga, kommer det att förfela, inte lyckades föra ut de symbolistiska teorierna, som ti- öfver dess enda lampa, hvars ljus dallrade öfver bordet stilbrott som sker under 1800-talets sista decennier bara synen på epoken som sådan, utan även synen digare mestadels diskuterats inom en relativt snäv som väntar föreläsaren. Sar Peladan3 inträder. Dödstyst; där den realistiska och naturalistiska ambitionen, på enskilda konstnärer. I svensk kontext har olika grupp av konstnärer och teoretiker, till den stora kikare riktas mot det mörka hålet ur hvars dunkel fram- att avbilda verkligheten så som den framträder för definitionstraditioner inneburit att symbolismen allmänheten. våra sinnen, allt mer får ge vika för antiillusionis- omväxlande har beskrivits som en perifer riktning, träder först en jättestor bländande hvit ros, i hvars midt tecknar sig ett kolsvart kors, så en gulblek ansiktoval med tiska uttryckssätt där färger, perspektiv och linjer bara omhuldad av ett fåtal särlingar, alternativt som Symbolismen som motståndsrörelse helskägg som slutar i en spets. Christustyp, fin de siêcle!4 även kan representera känslor, fantasier, andlighet en helt ny syn på människan och konsten vilken Att sätta ett startdatum för när symbolismen upp- etc. Symbolismen är absolut en del av detta stil- genomsyrade hela det sena 1800-talet och som Den högtidliga stämningen och den estetiska ut- stod är inte lätt. Det finns ingen grundare och sym- brott, men det är även exempelvis Art Nouveau anammades av de flesta av tidens stora svenska formningen var väl genomtänkta, Péladan var bolismen blev aldrig någon sammanhållen skola som inte på något sätt bör blandas ihop med sym- konstnärer. mycket noggrann med att en religiös mystik alltid med enhetlig teknik eller stil. Symbolismen bör bolismen. omgärdade honom och hans orden. Det var dock främst ses som en motståndsrörelse, där den stora Den motivburna definitionstraditionen kan väl Jag ämnar inte närmare gå in på de olika förslag till en balansgång på gränsen till det patetiska. Albert fienden var naturalismen. Symbolisternas kamp exemplifieras av Hans Hofstätters definition från definitioner som kommit genom åren, och vill po- Edelfelt beskrev i ett brev med upprördhet sitt be- mot naturalismen hade sin grund i två andra stri- texten Symbolism in Germany and Europe. ängtera att flera av dem väl fångar stora delar av sök på Rose+Croix-salongen: der som rasade under 1800-talets andra hälft. Den symbolismens kärna. Vad jag emellertid saknar är positivistiska vetenskapen angreps hårt av olika ny- Symbolism might be defined as a mental attitude, mani- Löjligt är deras förfäktande efter medeltidsmysticism: hä- en djupare diskussion kring konstnärernas förhål- andliga rörelser och ockulta vetenskaper. Det kun- fested in literature and visual art, which had recourse to rolder med underliga kabbalistiska tecken på bröstet, lande till symbolismens metafysik. Om verket til�- de handla om alkemi och spiritism, men även om motifs and depictions that were unreal.1 draperier i rosa och svart.5 låts tala för sig självt görs ingen egentlig skillnad satanism eller om den typ av rituell katolicism som Definitionen rymmer förvisso den symbolistiska mellan exempelvis ett verk med ett ockult innehåll Rose+Croix delade Paris i två läger, där Péladans Péladan stod för. Den andra kampen var anarkis- konsten, men också mycket mer än så. Även inom där konstnären ser sig som förmedlare av en högre anhängare betraktade honom som profet eller rent ternas och dekadenternas kamp mot den rådande den akademikonst som symbolismen angrep åter- sanning och ett motsvarande verk där konstnären av som den till världen återkomne Kristus, medan samhällsordningen. Paris var ett av anarkismens finns många motiv som kan beskrivas som ”unre- betraktar verkets innehåll som en ren fantasi utan andra likt Edelfelt inte såg något annat än en clown. starkaste fästen med återkommande sprängdåd al”. Hofstätter utvecklar sedan resonemanget och högre sanningsanspråk. Med utgångspunkt i sam-

förtydligar att det symbolisterna vill gestalta är en tida symbolistiska manifest är mitt mål att visa hur 2 Georg Pauli, Konstnärslif och om konst: [föredrag och uppsatser, gammalt och nytt], Bonnier, Stockholm, 1913, s. 172. möjlig verklighet bortom sinnena vilket leder till central denna skillnad var inom den symbolistiska 3 Sar eller egentligen Sâr Mérodack var en titel med ursprung i babylonisk mytologi som Péladan nyttjade. Bland hans följeslagare användes titeln på allra största allvar medan den gav upphov till många häcklanden från hans motståndare. en snävare definition, men likväl visar exemplet på teoribildningen och argumentera för en snäv defi- 4 Pauli, s. 173. hur svårt det är att hitta en definition som lyckas nition av symbolismen där konstnärens filosofisk- 5 Salme Sarajas-Korte, Vid symbolismens källor: den tidiga symbolismen i Finland 1890-1895, Jakobstads tr. och tidnings AB, Jakobstad, 1981, s.86. 6 Sarajas-Korte, s. 86. 7 Sarajas-Korte, s. 82. Strindberg upptäckte förvisso Péladan relativt sent, i början av 1897, när Péladans storhet redan börjat falna, men för Strind- 1 Hans H. Hofstätter ’Symbolism i Germany and Europe’, Ingrid Ehrhardt, Simon Reynolds, & Hans Henrik Brummer, (red.), Kingdom of the berg innebar det ett av hans stora religiösa uppvaknanden. I slutet av Inferno spekulerar Strindberg till och med över om ”den som komma skall” soul: symbolist art in Germany, 1870-1920, Prestel, Munich, 2000, s. 17. kommit i Péladans person. Senare kom Strindberg även att nominera Péladan för Nobelpriset.

KONSTVETAREN 2014 16 | 17 och upplopp. Man ville störta alla världsliga makter liga konstnärer självklart skiljde sig kraftigt åt även 18 september 1886. Denna dag publicerades det Oh, how rare, in truth, among those who flatter themsel- för att från grunden kunna bygga en ny värld. De- här, så fanns det en trend mot att kvinnor fick större första symbolistiska manifestet i Le Figaro, Jean ves that they have ”artistic disposition,” how rare are the kadenterna sökte även de den rådande världens un- och större utrymme på utställningar och i pressen Moréas Le symbolisme.13 Manifestet var inte inriktat blessed, the eyelids of their souls unsealed, who can ex- dergång, men valde inte våldets väg utan vände is- och en skicklig kvinnlig akademielev kunde mycket mot konst utan mot litteratur, men fick stor bety- claim with Swedenborg, the inspired seer: ”This very tället samhället ryggen i ett försök att skapa en väl vinna stipendier framför sina manliga studie- delse även inom det visuella fältet. Moréas skapade night, the eyes of my inner man were opened: they beca- parallell tillvaro genom alkohol, opium och under- kamrater. egentligen inget nytt med sitt manifest, utan sam- me capable of peering into the heavens, into the world of gångslängtande poesi. Kamperna mot positivismen manfattade snarare de idéer och teorier som under ideas and into hell!”...And yet, is that not the preliminary och samhället blev för symbolisterna till en kamp Kvinnan och symbolismen ett antal år florerat i Paris kulturliv. Den översiktliga and necessary initiation that the true artist, the absolute mot det naturalistiska och realistiska måleriet, som Att kvinnor kunde anses vara tekniskt begåvade var texten pekade mot en esoterisk och idéburen konst artist, must undergo?16 var fött ur en vetenskaplig och enligt symbolisterna en sak, men att de med geniets ögon skulle kunna men innehöll inte någon djupare teoretisk diskus- allt för kall och själlös syn på naturen. Även om tolka och förstå de stora andliga sanningarna var sion. Sin största betydelse fick inte manifestet ge- Några månader efter Aurier, i början av september olika symbolister valde olika teoretiska utgångs- tiden inte lika mogen för. Symbolisterna träffades nom sitt egentliga innehåll, utan genom att lyfta 1891 publicerade Josephin Péladan i Le Figaro ma- punkter finns en tydlig koppling mellan symbolis- på obskyra kaféer och i mörka källare, diskuterade fram det symbolistiska tankegodset i offentlighe- nifestet för Rose+Croix-salongen. Péladan går till men och ockulta, spiritistiska och anarkistiska ide- dekadent poesi och bildade brödraskap. Detta var ten. Manifestet blev startskottet för en allt livligare hårt angrepp mot realismen och manar till det al. Många symbolistmålare hade kopplingar till inte en värld kvinnor var välkommen till. Motive- debatt bland konstkritiker och konstnärer men i vackras kamp mot det fula och till drömmens kamp ockulta eller anarkistiska grupper och man dyrkade ringarna som användes för att hålla kvinnorna ut- detta skede var rörelsen fortfarande helt okänd ut- mot det verkliga.17 Många motiv förbjöds uttryckli- andeskådare som Allan Kardec, teosofer som He- anför symbolisternas upplysta krets kan idag kän- anför en relativt snäv krets av Frankrikes kultur- gen, allt från husdjur till militära motiv, medan lena Blavatsky och Papus, dekadenter som Charles nas mycket främmande och löjeväckande. I de värld. myt, katolsk dogma och mysticism premierades. Baudelaire och anarkister som Peter Kropotkin. mycket detaljerade regler där Péladan redogjorde Att symbolism inte handlar om teknik och stil utan för vilken konst som var välkommen på Rose+Croix- Under åren som följde fick idéerna dock allt större om det andliga innehållet poängteras med stor tyd- Som framgår av ovanstående kunde kampen mot salongen avslutar han med orden: spridning, inte minst genom ett antal nya och be- lighet. naturalismen ha många olika utgångspunkter, men tydligt detaljrikare manifest. Det främsta av dessa P.S. Following Magical law, no work by a woman will ever Above all schools, without technical preference, admitt- med tillräckligt många gemensamma nämnare för skrevs av konstkritikern Albert Aurier och publice- be exhibited or executed by the Order. 11 ing optical mixture as well as the Italian method of Des- att likväl kunna kategoriseras som symbolism. rades i mars 1891 i tidskriften Mercure de France. boutin, the Rose+Croix only insists upon the ideality of its Framhävandet av drömmen, extasen och idealet er- Helt saknas det inte kvinnliga symbolistiska konst- Manifestet, skrivet i formen av en artikel om Paul works.18 satte det naturalistiska kopierandet av naturen.8 närer, men de som fanns fick vanligtvis finna sig i Gauguin, definierade symbolismens kärnvärden på Man ville se bortom naturens yta till den andliga att verka utanför de officiella symbolistiska sam- ett precisare sätt än vad som tidigare skett.14 Sym- Likt Aurier fokuserade Péladan på att framställa verkligheten därbakom, med hänvisningar till Pla- manhangen. Den finska skulptrisen Sigrid af For- bolismen sågs av Aurier som räddningen för en de- den sanna konstnären som ett geni, med förmåga tons Idévärld, Plotinos andliga extas och Emanuel selles är här ett gott exempel. Hon var ockultist ut i genererande värld. Konsten skulle återgå till ur- att se det osynliga. Manifesten skiljer sig däremot åt Swedenborgs korrespondenslära. Med detta för- fingerspetsarna och påstod sig likt Swedenborg re- sprunget, till det primitiva som fortfarande var genom att Péladans idealism främst hämtar sin nä- ändrades även synen på konstnären. Formell skick- gelbundet besöka andevärlden där hon kunde finna levande hos Afrikas och Oceaniens ursprungsbe- ring ur religionen och inte som i Auriers fall, ur lighet sågs som sekundär, konstnären var främst ett konstnärlig inspiration från forna tiders mästare.12 folkningar, men som civilisationen kvävt i Europa.15 platonismen. Skillnaden är emellertid vid närmare geni med en förmåga att se bortom det materiella.9 af Forselles var elev till Rodin, och hennes skulptu- Teoretiskt utgår manifestet från Platons idélära, där betraktande bara ytlig, idéläran lyser igenom även Konstnären blev på så vis en förmedlare av Idévärl- rer var till sin teknik realistiska men präglades av den upplysta konstnären är geniet med förmåga att hos Péladan, som dock hellre hänvisar till katolicis- den och av de himmelska sanningarna. Nedvärde- ett starkt andligt och mystiskt innehåll som hade ur den materiella verkligheten avkoda de tecken men, gärna i överspända och ödesmättade formule- randet av den tekniska skickligheten till förmån för passat perfekt för Rose-Croix-salongen om hon som uppenbarar Idéerna. Hänvisningar, med sam- ringar. en återgång till äldre tiders genidyrkan innebar att hade varit man. ma syfte, finns även till den alexandrinska nyplato- symbolismen blev en mycket mansdominerad rö- nismens lära om upplyst extas i vilken människan ”We believe neither in progress nor salvation. For the La- relse. Inom det realistiska måleriet, men även inom De symbolistiska manifesten kan nå en tillfällig förening med det gudomliga. Få tin race which is about to die, we prepare a last splendor, akademikonsten under 1800-talets senare decen- Jag nämnde ovan att det inte går att fastställa något konstnärer levde i Auriers ögon upp till denna ge- in order to dazzle and soften the barbarians who are co- nier hade kvinnorna flyttat fram sina positioner.10 startdatum för symbolismens födelse, men ett rele- nistatus, men likafullt ansåg han att detta var det ming. Även om situationen för kvinnliga respektive man- vant datum i symbolismens tidiga historia är den krav som behövde ställas på en sann symbolist- We desire to add some statues and frescoes to its Latin konstnär. cathedral before it crumbles. Last enthusiasts, we arrive, 8 Värt att notera är att även impressionismen i detta sammanhang räknas till den naturalism som symbolisterna motsatte sig. Impressionisterna sökte ögonblicket och avbildade upplevelsen av naturen snarare än naturen i sig, men sökte sig aldrig likt symbolisterna bortom naturen. 13 Henri Dorra, (red.), Symbolist art theories: a critical anthology, Univ. of California Press, Berkeley, 1994 s. 150f. 9 I Péladans regler för Rose+Croix-salongen står det uttryckligen att konst som följer de rätta idealen är välkommen även om den inte är perfekt 14 Auriers i punktform uppställda definition på god konst återges i Dorra, s. 200f. utförd, medan konst vars motiv ansågs vara naturalistiskt banala var förbjudna även i de fall de var tekniskt fulländade. 15 Michelle Facos, Symbolist art in context, University of California Press, Berkeley, 2009, s. 30. Dessa tankegångar beskriver även väl sambandet mellan 10 De kvinnliga konstnärernas situation under 1800-talets slut beskrivs exempelvis i; Margareta Gynning, Det ambivalenta perspektivet: Eva Bon- symbolismens och anarkismens strävanden. Samhället är korrupt och förfelat, lösningen är en återgång till vårt primitiva ursprung. nier och Hanna Hirsch-Pauli i 1880-talets konstliv, Bonnier, Diss. Uppsala: Univ.,Stockholm, 1999, s. 137ff. 16 Dorra, s. 197. 11 Robert Pincus-Witten, Occult symbolism in France: Joséphin Peladan and the Salons de la Rose-Croix, Garland, New York, 1976 s. 216. 17 Pincus-Witten, s. 207. 12 Helena Westermarck, Tre konstnärinnor: Fanny Churberg, Maria Wiik och Sigrid af Forselles, Helsingfors, 1937 s. 134f., Sarajas-Korte, s. 73f. 18 Pincus-Witten, s. 207.

KONSTVETAREN 2014 18 | 19 amidst the braying of the Marsellaise and the cabarets, to blick över de främsta teoretiska utgångspunkterna var att betrakta som snävt regionala symbolister.23 gällde att kasta sig från rationalism till mysticism och ta entone a supreme hymn to Beauty, which is God, and för den tidiga symbolismen. Genidyrkan, antinatu- Lindes tankar har haft en stor inverkan på den mo- ställning till alla dess brokiga yttringsformer, allt från spi- thus one day earn the right to contemplate the mystical ralism, andlighet och en syn på den sanna konstnä- derna synen på epoken och hans syn på nationalro- ritism och ockultism till teosofi, från swedenborgianism Rose through the achievements of Our Lord's Passion.19 ren som en uttolkare av en högre sanning gömd mantiken som en regional symbolism citeras regel- till péladanism.26 bakom den materiella världen, vare sig de hänvisar bundet för att ge stöd för en vid definition av De svenska konstnärer som normalt betraktats I Norden antog symbolismen sin tydligaste form i direkt till Platon eller till senare filosofiska eller re- symbolismen, exempelvis av Ragnar von Holten i som nationalromantiker valde aldrig bort rationa- Danmark, mycket genom tidskriften Taarnet som ligiösa traditioner som byggt vidare från platonis- presentationen av den svenska symbolismen i Na- lismen till förmån för mysticismen och behöll i sin utkom mellan oktober 1893 och september 1894. I men. Den rimliga slutsatsen av detta blir att varje tionalmuseums katalog till deras utställning av konst kontakten till såväl realismen som till sin Taarnet diskuterades symbolistisk litteratur, filosofi definition av symbolistisk konst måste lägga bety- fransk symbolism 1994 och av Hans-Olof Boström akademiska skolning. Jag avser inte att presentera och konst, med boktips och presentationer av ut- dande vikt vid konstnärens verklighetsuppfattning i dennes mycket läsvärda artikel Jaget och världen en absolut definition av begreppet symbolism, men ställningar. Fokus låg på danska förhållanden, men och förhållningssätt till det metafysiska. Att vara speglade i förra sekelskiftets nordiska måleri publice- i syfte att ytterligare tydliggöra min ståndpunkt, an- även den internationella symbolismen var föremål symbolist är i grunden ett filosofiskt ställningsta- rad i Konsthistorisk tidskrift 1998.24 ser jag det vara lämpligt att i detta skede likväl ställa för debatt. I december 1893 publicerades ett sym- gande! En konstnär som hämtar inspiration från upp ett antal nödvändiga villkor för att en konstnär bolistiskt manifest författat av tidskriftens redaktör ett symbolistiskt bildspråk, men gör detta med ett Linde utgår i sin text från exemplet Richard Bergh ska kunna anses vara symbolist. Johannes Jørgensen som fick stor betydelse för sy- dekorativt syfte och utan att dela den metafysiska som han menar omöjligt kan betraktas som ro- nen på symbolismen i Skandinavien.20 Med ut- världsbild ur vilken bildspråket härstammar är så- mantiker. Som centralpunkt i romantiken och som 1. Konstnären ska vara idealist och som sådan vara över- gångspunkt i Platons och Kants idealism försvarar ledes inte en symbolistisk konstnär. dess minsta gemensamma nämnare, framhåller tygad om förekomsten av en annan och sannare verklig- Jørgensen religionen och metafysikens betydelse Linde idealismen, tanken att alltet är delat, med en het bortom den synliga världen. (Detta kriterium förbises för konsten och riktar skarp kritik mot naturalis- Självfallet är jag medveten om att min beskrivning högre verklighet bortom världen så som vi uppfat- ofta i motivburna definitioner av symbolismen, där fokus mens och positivismens själslöshet. av symbolismen inte är okontroversiell och att det tar den. För Bergh däremot fanns bara en verklig- vanligtvis enbart ligger på att det är metafysiska fenomen går att rikta flera invändningar mot den och mena het så benämningen romantiker kan inte applice- som avbildas, men där konstnärens relation till dessa fe- Som om Kant aldrig havde levet og lært, blev det forkynt, att det jag beskriver bara är en begränsad del av rö- ras på honom.25 Istället föreslår Linde alltså att nomen utelämnas.) at der ingen anden Verden existerede end den, vi opfatter relsen, som skulle kunna betecknas som fransk- Bergh och hans kollegor var snäva regionala sym- 2. Konstnären ska vara av åsikten att en upplyst männis- med vore Sanser. Forkellen mellem Fænomenet og Ting- esoterisk eller platonsk symbolism. Risken för en bolister. Problemet med slutsatsen är egentligen ka äger möjligheten att, åtminstone i någon utsträck- en i og for sig blev ophævet.21 allt för snäv definition existerar absolut, men jag uppenbart, är begreppet nationalromantik olämp- ning, erfara denna högre verklighet. (Häri ligger den eli- Detta naturalismens förnekande av metafysiken bedömer riskerna med alternativet som än större, ligt på grund av romantikens vurm för idealismen tism och genidyrkan som förknippas med symbolismen. angreps hårt och på ett mer filosofiskt och analy- utan den esoterisk-metafysiska dimensionen in- är begreppet symbolism än mer olämpligt. Om ro- Den sanna konstnären är inte bara en skicklig hantver- tiskt vis än vad som varit fallet i de i Frankrike för- kluderas snabbt hela tidens antinaturalistiska mantikerna älskade idealismen så avgudades den kare utan även en uttydare av det översinnliga.) fattade manifesten. Jørgensens definition av sym- konst, allt från Art nouveau till sagomåleri. I mo- av symbolisterna! Det jag vänder mig emot är såle- 3. Konstnären ska i större eller mindre utsträckning avse bolismen är dock nära besläktad med Péladans, dern tid finns just en tydlig trend, både internatio- des inte kritiken mot termen nationalromantik i an- att i sin konst förmedla en bild eller känsla av denna hö- den kristna mystiken står i centrum och symbolis- nellt och i Sverige, att se symbolismen som en bred knytning till våra stora sekelskifteskonstnärer, utan gre verklighet genom färg, form eller motiv. (Detta krav men presenteras även här som en livsåskådning riktning, som något som genomsyrade hela det mot att vi genom att benämna dem symbolister di- innebär att konsten blir antiillusionistisk, att direkt avbil- och inte som en konstnärlig stil. sena 1800-talet. Symbolismen görs till ett sam- rekt hamnar i samma problem i relation till idealis- da världen som den ter sig genom våra sinnen är inte lingsbegrepp för all den konst som vänder natura- men. Den konstfilosofi som uttrycks i symbolistis- nog. I de flesta fall ledde detta till att den naturalistiska Og dette er Symbolismen, den filosofiske og kunstneris- lismen ryggen för att ge ett större utrymme för ka manifest och tidskrifter och som diskuterades tekniken övergavs till förmån för ett förenklat, mer synte- ke Symbolisme: Troen paa en Metafysik, en anden Ver- skildrandet av människans mentala och känslo- på deras caféer och salonger, där den platonska tiskt formspråk. Viktigt att notera är att detta inte på nå- den, et Hinsides. Paa dette Sted løber Grænseskellet mässiga sidor och till att se naturen genom ett sub- idealismen sätts i främsta rummet delades helt en- got vis innebär att alla konstnärer som övergav det natu- mellem Realisterne, hvem Virkeligheden er nok, og Mys- jektivt känslotillstånd. Stor betydelse för denna vi- kelt inte av konstnärer som Richard Bergh, Bruno ralistiska avbildandet var symbolister!) tikerne, der med Paulus tror, at vi herneden kun erkender dare definition av symbolismen har i Sverige Liljefors eller prins Eugen. Salme Sarajas-Korte per speculum et in ænigmate.22 Dessutom bör tilläggas att då begreppet symbolism kommit från Ulf Linde, som i en ”understreckare” skriver följande angående de finska konstnärer i skapades och etablerades under det sena 1800-talet Dessa korta presentationer av några av de mest i SvD 29/12 1992 menar att nationalromantikerna Paris som där utvecklades till symbolister: i nära samverkan med denna tids specifika uttryck centrala symbolistiska manifesten ger en god över- varken var nationella eller romantiska utan snarare […]så fort symbolismen började dra dem till sig upptäck- av spiritism, ockultism och esoterisk nyandlighet te de sig stå inför en allvarlig livsåskådningsfråga. Det är begreppet enbart applicerbart på konst från den- 19 Pincus-Witten, s. 210. 20 Taarnet 1893-1894, Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, Köpenhamn, 1981, s. 51-56. 21 Taarnet 1893-1894, s. 52. 24 Ragnar von Holten (red.), Inbillning och dröm: fransk symbolism 1886-1908, Nationalmuseum, Stockholm, 1994, s. 128., Hans-Olof Boström, 22 Taarnet 1893-1894, s. 54. per speculum et in ænigmate, ungefär ”såsom i en spegel” är ett citat från Paulus första brev till korintierna. Meningen Jaget och världen speglade i förra sekelskiftets nordiska måleri, Konsthistorisk tidskrift, 67:4, s. 269-286. i sin helhet lyder: Nu se vi ju på ett dunkelt sätt, såsom i en spegel, men då skola vi se ansikte mot ansikte. Detta Bibelcitat visar tydligt hur påverkad 25 Linde hänvisar till litteraturhistorikern Albert Nilssons försök att hitta en minsta gemensam nämnare för begreppet romantik. Nilson hänvisar i Paulus var av den platonska idéläran. Genom citatet lyckas Jørgensen återknyta till sina tidigare hänvisningar till Platon samtidigt som han framhål- sin tur till ett citat av Viktor Rydberg där denna menar att människan lever i två världar, dels i verklighetens värld och dels i idealens värld. Mot ler det kristna budskapets centrala roll för symbolismen. denna världsbild opponerade sig Bergh stark och menade att Rydberg levde kvar i den tidigare idéestetikens ”eviga idéer”. 23 Ulf Linde, Richard Bergh som symbolist, Svenska Dagbladet, 29/12, 1992. 26 Sarajas-Korte, s. 48.

KONSTVETAREN 2014 20 | 21 na period, även om exakta tidsavgränsningar var- som denna ofta kan vara lättare att överskåda med den symbolism, symbolist och symbolistisk före- De svenska konstnärer som befann sig i Paris un- ken är möjliga eller önskvärda att uppställa. hjälp av det perspektiv som ett tidsavstånd ger så kommer synnerligen sparsamt fram till och med der det tidiga 90-talet och hade möjlighet att från bör här likväl påpekas att nämnda konstnärer hel- 1892, för att sedan öka och nå sin kulmen 1894, första parkett följa symbolismens framfart hade na- Att många svenska nationalromantiker27 påverka- ler inte på något vis såg sig själva som symbolister. året då Edvard Munch ställde ut i Stockholm.31 turligtvis betydligt djupare kunskaper. Många del- des av symbolistiska tankegångar och stämningar För det tidiga 1890-talets svenska konstnärer var tog i undervisningen vid målarskolor som Acadé- är däremot uppenbart. Som bara ett exempel kan symbolismen verkligen inte något vardagligt, utan Lindqvists syfte är att visa på att det fanns en le- mie Julian där avantgardistiska teorier diskuterades nämnas den inåtvända, kontemplerande männis- sågs snarast som en kontinental religiös rörelse vande diskussion i Sverige kring symbolismen livligt. Vissa undervisades till och med direkt av kan vars blick inte är fäst på något i världen utan på med tveksamma och dunkla ideal. De sneglade för- under i alla fall delar av den undersökta perioden, framstående symbolister. Ivan Aguéli studerade för något där bortom, som var ett vanligt motiv bland visso på symbolismen med nyfikenhet och kunde vilket han lyckas med, men samtidigt visar genom- Emile Bernard 1890, Olof Sager-Nelson för Ed- symbolisterna och ett tydligt brott mot realismens emellanåt rentav beskriva enskilda verk som bäran- gången på en ganska snäv och teorifattig syn på rö- mond Aman-Jean 1893 och Helmer Osslund för jordnära människoskildringar. Det symbolisterna de en symbolistisk känsla, men i grunden förblev relsen, där ordet symbolism många gånger endast Paul Gauguin 1894.33 Även om paret Paulis bevitt- strävade efter var att gestalta geniets blick, ögon symbolismen något avlägset och svårbegripligt för används som ett negativt värdeladdat uttryck inför nande av Péladans föredrag sannolikt är att betrak- som blickar in i högre verkligheter, mot Platons de allra flesta. När Georg Pauli 1896 under ett före- något som skribenten anser var obegripligt, flum- ta som ett undantag bland svenska konstnärer, så Idévärld eller där konstnärerna likt Aurier hänvisar drag på konstföreningen Gnistan i Göteborg redo- migt och estetiskt undermåligt. Mycket sällan för- var det många som genom besök på olika utställ- till Swedenborgs invärtes människa som kan skåda gör för sin syn på symbolismen blir detta tydligt. klaras vad som egentligen åsyftas med begreppet ningar gjorde sig bekantskap med den nya konsten. andevärlden och det gudomliga. Denna människo- Han lyfter fram Péladan som symbolismens främ- symbolism och ofta används ordet dessutom enbart En i sammanhanget intressant artikel skriven av typ, försjunken i djupa tankar blir allt mer allmän sta representant men under det att han återberättar i betydelsen symbolisk eller symbolik. I dessa fall är Stockholms Dagblads utrikeskorrespondent Johan från 1800-talets sista år och förekommer flitigt hos sin och hustruns upplevelser från Péladans föreläs- det oklart om det är symbolik i största allmänhet Janzon, mer känd under signaturen Spada, beskri- flera svenska nationalromantiker, inte minst hos ning i Paris beskrivs symbolismen och Rose+Croix som beskrivs eller om det är kopplat till den symbo- ver en fest i skulptören Christian Erikssons ateljé Richard Bergh, men innebörden är då en annan. som något mycket främmande, inte minst i rela- listiska rörelsen. Idag går det ur sammanhanget i 1892.34 Festen beskrivs som ”symbolistisk” men Berghs par i Nordisk sommarkväll ser ut över ett tion till dess katolska mysticism.28 Pauli hävdar de flesta fall utläsa om det är symbolismen specifikt som så ofta vid denna tid väljer skribenten att inte vackert, vemodigt landskap, ett landskap som sä- förvisso att det finns annan symbolism utanför som åsyftas, men för en samtid som i de allra flesta förklara begreppet. kert är tänkt att spegla deras inre känslor och stäm- Rose+Croix som är bättre och mer intressant, men fall saknade nödvändiga förkunskaper, måste det För att på sätt och vis inviga sin nya ateljé gaf nämligen ningar, men det är ingen annan värld deras ögon lyfter som exempel då märkligt nog fram Carlos många gånger varit i det närmaste omöjligt att för- >>Jerker>> stor >>symbolistisk>> fest. Hvarför kallar jag letar efter utan en samstämmighet mellan män- Schwabe, som var konstnären bakom affischen till stå att symbolism i en konstrecension ibland kunde den >>symbolistisk>>, och hvad menas egentligen med niska och natur. Denna skillnad är central, och ris- den allra första Rose+Croix-salongen 1892.29 betyda något utöver att konsten var symbolisk. Ex- detta ord, som man här nu så ofta hör? Jo, det är något ken är uppenbar att hela begreppet symbolism ur- empelvis kan nämnas den allra första gången sym- som… nå, det kan nu göra detsamma.35 vattnas om konstnärer som låter sig inspireras av Kunskapen om symbolismen i Sverige bolism används om bildkonst i Sverige, 1887 i Göte- enskilda inslag hos rörelsen blir kategoriserade Grundligheten och tonen i Paulis framställning av borgs Handels- och Sjöfartstidning. I en artikel om Spada väljer här att uttryckligen undvika att berätta som symbolister. I sitt porträtt av Verner von Hei- symbolismen tyder på att även en så konstintres- Paris konstliv omtalas en allegorisk väggmålning vad som menas med symbolism. Kanske kände denstam 1893-1896 är det exempelvis uppenbart serad publik som den hos Gnistan tycks ha haft en av Puvis de Chavannes där det med tydlig hänsyft- han sig själv lite osäker och ville undvika att snärja att Hanna Pauli låtit sig inspireras av symbolistiska relativt vag bild av symbolismen så sent som 1896, ning till det allegoriska innehållet står: ”[…]det djupa in sig i definitioner, eller ansåg han helt enkelt att tankegångar, på samma vis som det finns tydlig på- när symbolismens glansdagar och framskjutna roll innehåll, som ligger bakom och tränger fram genom all det inte var av intresse för läsarna hemma i Stock- verkan från impressionismen i hennes Frukostdags i Paris konstliv redan var i kraftigt avtagande. För denna symbolism.”32 Sammanfattningsvis kan kon- holm? Bilderna han skissar upp från festen visar från 1887, men i grunden var hon hela tiden fram- att få en bild av vilken kunskap om rörelsen som stateras att de intellektuella i Sverige, åtminstone hur som helst upp en lek med attribut som nära förallt realist, men en realist som inte var blyg för den bildade klassen vid denna tid ägde kan med från 1894, var bekanta med begreppet symbolism, knyter an till Péladan och Rose+Croix där värden att då och då experimentera med tidens avantgar- fördel Sigvard Lindqvists genomgång angående men att kunskaperna om rörelsen i de flesta fall Eriksson iklädd en eldröd dräkt med spetskrage distiska idéer. Detsamma gäller för många av sekel- svenska tidningars och tidskrifters omnämnanden tycks ha varit starkt begränsade. Enskilda namn, så- svängde ett rökelsekar medan en grupp gäster slutets svenska konstnärer, förutom Richard Bergh av symbolismen under perioden 1885-1900 använ- som Munch inom den visuella konsten och Maeter- framförde en högtidlig kanonsång iklädda vita och Hanna Pauli exempelvis Gustaf Fjæstad, Georg das.30 Undersökningen fokuserar på den litterära linck och Ibsen inom litteraturen var regelbundet mantlar framför ett altare med en brinnande skål Pauli och i enstaka fall även Carl Larsson. symbolismen och det är även främst i relation till omskrivna i samband med symbolismen och ut- glögg. Sången leddes av den finske skulptören Ville litteratur som begreppet hittas i de undersökta gjorde sannolikt mall för hur rörelsen uppfattades Vallgren som till huvudbonad hade en spetsig guld- Även om en konstnär självklart inte har ensamrätt skrifterna, men även den symbolistiska konsten av det stora flertalet. färgad hatt med ”mystiska tecken”. Gästernas egna på att definiera sin egen plats i historien och frågor omfattas av genomgången. Resultatet visar att or- 31 1894 hittar Lindqvist 82 artiklar som nämner symbolismen, medan han under hela perioden 1885-1892 bara finner 24 artiklar. 32 Göteborgs handels- och sjöfartstidning, 29/8, 1887. 27 Om vi nu för enkelhets skull väljer att använda denna term. 33 Axel Gauffin, Ivan Aguéli: människan, mystikern, målaren, Stockholm, 1940-1941 s. 55, Ulf Torell, Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten 28 Pauli s. 171-179. Pontus Fürstenberg: breven berättar / av Ulf Torell, Warne, Sävedalen, 2004 s. 62. 29 Robert John Goldwater, Symbolism, 1st U.S. ed., Harper & Row, New York, 1979, s. 187f. 34 Johan Christian Janzon, Svenska pariser-konstnärer i hvardagslag, Norstedt, Stockholm, 1913, s. 69-82. 30 Sigvard Lindqvist, Symbolism i det svenska 1890-talets litteratur, Wettern, Jönköping, 1995, s. 7-35. 35 Janzon, s. 74.

KONSTVETAREN 2014 22 | 23 relationer till symbolismen skiljde sig tydligt åt, förmedlades mellan konstnärer i Paris och kolle- eller som han själv uttryckte det: ”[…]symbolisterna fyller de nödvändiga villkor för att kunna räknas Vallgren kom senare själv att delta på Rose+Croix- gorna i Sverige. förnekade hvarandra inbördes och ofta nog sig själf- som en symbolistisk konstnär som jag tidigare salongen vid två tillfällen medan andra gäster som va.”40 ställde upp. Förutom Ernst Josephson och Olof Sa- Anders Zorn och August Hagborg stod på behörigt Även om den allmänhet som enbart fick sina kun- ger-Nelson, och den senare utan att åtföljas av nå- avstånd från sådana sammanhang. Till skillnad skaper om symbolismen från tidningar och tid- Att Josephsons, vid denna tid nästan helt oupp- got ”kanske”, torde Ivan Aguéli, August Strindberg, från Rose+Croix var attributen och ritualerna i detta skrifter i regel hade en bristfällig och vag föreställ- märksammade sjukdomsteckningar från perioden Pelle Swedlund och Tyra Kleen vara goda exempel sammanhang dock inte menade på blodigt allvar, ning om rörelsen under 1890-talets första år tycks efter att han 1888 inträtt i sinnessjukdom presente- på sådana konstnärer. De var samtliga synnerligen utan hela arrangemanget genomfördes med en stor detta alltså inte ha varit fallet bland konstnärerna. ras som det främsta exemplet på svensk symbolism intresserade och engagerade i en variation av reli- portion humor och distans, men det ger likväl led- De i Paris verksamma konstnärerna var sannolikt i är anmärkningsvärt. Pauli som ägde många av Jo- giösa, ockulta och andra metafysiska fenomen. De- trådar till hur konstnärerna såg på den symbolis- de flesta fall relativt väl informerade om symbolis- sephsons teckningar var förvisso starkt uppskat- ras intresse var heller aldrig enbart av akademisk tiska rörelsen. men och dess grundläggande teorier och även de tande av dessa och hade även tidigare ansträngt sig art, utan hade sin grund i idealistiska övertygelser, intresserade och framåtblickande konstnärer i Sve- för att uppmärksamma dem, exempelvis genom en de sökte längs olika vägar efter den högre sanning De intryck och idéer som Parissvenskarna tog del rige som var kopplade till någon av storstädernas utställning 1893, men för den stora majoriteten av som de ansåg låg dold bakom verklighetens slöja av förmedlades även hem till kollegor i Sverige till- konstskolor hade goda möjligheter att ta del av de kritikerna var teckningarna inget annat än en sjuk och de strävade efter att i sin konst förmedla just sammans med foton av intressanta målningar. stora avantgardistiska skeendena från kontinenten. mans klotter. Kritikernas och allmänhetens nästan detta. Som symbolister bildade de inga skolor och Brevkorrespondensen var omfattande och brev och Det relevanta med detta konstaterande är att kun- totala oförståelse var för övrigt något som även de flesta betraktades av sin samtid som obegripliga bilder cirkulerade sannolikt snabbt inom de trots skapsbrist inte är förklaringen till att symbolismen drabbade Sager-Nelsons konst. Då han ställde ut avvikare, såväl Aguéli som Sager-Nelson och allt begränsade konstnärsgrupperna vid landets inte växte sig lika stark i Sverige som i exempelvis tillsammans med Konstnärsförbundet i Stockholm Strindberg talade rent av i termer av att vara lands- främsta målarskolor i Stockholm och Göteborg. Danmark och Finland. De flesta av landets främsta 1894 fick Richard Bergh och Carl Larsson rent av flyktiga när de beskrev sin relation till samtidens Dessutom återkom konstnärer naturligtvis regel- konstnärer var informerade men valde att hålla dis- stå och vakta hans målningar för att förhindra åver- Sverige. Gemensamt för dem var det spirituella san- bundet från Paris efter kortare eller längre vistelser tans till den nya rörelsen. kan från den uppretade publiken.41 ningssökandet och viljan att förandliga konsten. och förde med sig bilder av den nya konsten till Ett namn återkommer ständigt i detta sökande ef- hemlandet. Som exempel kan nämnas Ivan Aguéli Den svenska symbolismen Paulis kommentarer kring svensk symbolism ut- ter andlighet och sanning, Emanuel Swedenborg. som under det tidiga 1890-talet flitigt försåg vän- Det mest intressanta med Paulis föredrag för Gnis- gör en god startpunkt för en närmare granskning nerna i Sverige med det senaste från konstens hu- tan är dock att han här diskuterar huruvida det av rörelsens betydelse i landet. Hans syn på symbo- Ernst Josephson vudstad. Till skulptören Knut Åkerberg hade han finns svenska symbolister. lismen som perifer i förhållande till svenskt konst- Kanske var det så att den svenska symbolismen skänkt ett antal fotografier av van Goghs och Cé- liv var okontroversiell och delades av allt att döma uppstod i en spartansk enrumsstuga med trampat Bland svenskar skulle jag vilja påpeka att vi ägt en symbo- zannes tavlor, foton som ivrigt diskuterades hösten av konstetablissemanget både i Sverige och utom- jordgolv på den vindpinade franska ön Bréhat un- list åtskilliga år innan riktningen blef bekantgjord genom 1892 inom den konstnärsbohem där förutom Åker- lands. Exempelvis kan nämnas att ingen svensk der några intensiva månader 1888, då en mans för- stiftandet af Rose & Croix, nämligen Ernst Josephson, i berg även bland andra Fritz Lindström, Arthur Bi- konstnär omnämns i något enda nummer av Taar- stånd raskt rann ifrån honom men samtidigt öpp- dennes utomordentligt uttrycksfulla, legendartade teck- anchini och Olof Sager-Nelson träffades.36 Från net, medan flera svenska författare diskuteras.42 Jag nade en port mot andra världar. Ernst Josephson ningar, (denna sida af vår landsman har i allmänhet blifvit Aguélis korrespondens från Paris bör även framhä- anser emellertid att Pauli var väl försiktig när han hade sökt sig till den lilla ön i engelska kanalen, totalt undanskymd af hans måleriska gärning och detta vas de litteraturtips han förmedlade, där han exem- endast lyfte fram Josephson och eventuellt Sager- förmodligen i ett försök att fly civilisationens brus. med orätt). Kanske kan man äfven inrangera ett och an- pelvis 1893 rekommenderade Richard Bergh att Nelson som symbolister. Till hans försvar bör na- Tillsammans med konstnärskollegan Allan Öster- nat af Sager Nelson, kanske.39 läsa Aurier som även citeras i brevet och av Aguéli turligtvis framhållas att föredraget hölls i en tid då lind, som han bodde hos under sin första tid på ön lyfts fram som ”Den gedignaste symbolist-kritiker jag Detta citat är intressant ur flera synvinklar. För det symbolismen fortfarande levde och flera konstnä- innan han hittade en egen stuga att hyra, inledde träffat”.37 I ett tidigare brev från Aguéli får Bergh första framgår det tydligt att Pauli betraktade sym- rer hade just fått upp ögonen för den, så kanske han spiritistiska experiment under ledning av den även rådet att inhandla en målning av Gauguin i bolismen som en parantes i den svenska konsthis- hade han gjort en något annan bedömning om fö- på ön boende Madame Dupuis, som var djupt in- samband med dennes utställning i Köpenhamn, ett torien, utan någon bredare förankring. Det är också redraget hade hållits något år senare. Utan att göra spirerad av tidens ockulta företeelser.43 Josephson råd som Bergh även följer och inhandlar Gauguins intressant att se hur Pauli tvekar kring fallet Sager- anspråk på att presentera en fullständig samman- greps fullt ut av dessa seanser och i takt med att Landskap från Bretagne.38 Nu tillhörde Bergh na- Nelson, och känner sig nödgad att både inleda och ställning av Sveriges symbolister och väl medveten sjukdomen allt mer tog över hans liv upptogs mer turligtvis den skara konstnärer som själv varit i Pa- avsluta meningen om dennes eventuella symbo- om att det finns såväl svåra gränsfall som idag bort- och mer av hans vakna tid av experimenten tills han ris och kände stadens konst mycket väl, men kor- lism med ett ”kanske”. Paulis tvekan visar att sym- glömda representanter för rörelsen, ämnar jag lik- slutligen dag som natt via automatisk skrift samta- respondensen visar likväl hur nyheter och tips bolismen aldrig varit en lättdefinierad företeelse, väl lyfta fram ett antal konstnärer som tydligt upp- lade med de dödas andar i den ödsliga stugan.

40 Pauli, s. 163 36 Axel Gauffin, Olof Sager-Nelson, Sveriges allmänna konstfören., Stockholm, 1945, s. 145. 41 Gauffin, s. 219. 37 Gauffin, 1940-1941, s. 104. 42 Exempelvis Axel Lundegård och Gustaf Uddgren 38 Gauffin, 1940-1941, s. 95. 43 Ernst Josephson, Vid himmelrikets portar: andeprotokollen från Bréhat sommaren 1888, Gidlund i samarbete med Nationalmuseum, 39 Pauli, s. 179. Hedemora, 1988, s. VIIIff, förord av Peter Cornell.

KONSTVETAREN 2014 24 | 25 Det är svårt att fastställa hur Josephsons metafy- sephson, bekänner sina synder och efter vägled- det vara berättigat att likt Pauli benämna Josephson den synliga verlden o. den osynliga, mellan Anden o. ma- siska världsuppfattning såg ut vid denna tid och ning av Josephsons frågor släpps in i det himmelska som symbolist, alternativt möjligen som en direkt terien, mellan orsakernas verld o. verkningarnas – Ty det med sjukdomsbilden i åtanke finns det heller ing- ljuset åtföljt av ett nytt, lika skissartat porträtt där föregångare till symbolismen, med liknande för- är på Symbolerna som den nya Verlden skall lefva.52 en anledning att anta att hans metafysiska antagan- anden istället för ånger uttrycker lycksalighet.45 Jo- hållande till den skandinaviska symbolismen som Denna syn på symbolismen är nära besläktad med den vare sig var klara eller koherenta. Uppenbart är sephson framstår således som en Petrusgestalt, vad Arnold Böcklin hade till den germanska och den som Jørgensen några månader senare presen- emellertid att han var starkt influerad av Emanuel med makten att öppna himmelrikets portar för de som Odilon Redon hade till den franska. terade i sitt manifest. Intressant är även att Aguéli Swedenborg och dennes beskrivningar av ande- ångerfulla andarna.46 direkt kopplar symbolismen till Swedenborgs kor- världen och efterlivet. Enligt Swedenborgs andelä- Ivan Aguéli respondenslära, idén att alla värdsliga fenomen har ra, utförligast beskriven i Om himlen och dess under Josephsons hastiga insjuknande innebar naturligt- Den unga konstnär som kanske mer än någon an- en andlig motsvarighet som i sin tur är en repre- och om helvetet enligt vad jag hört och sett samt i Ar- vis stor oro bland vännerna och redan sensomma- nan tog intryck av Josephsons sjukdomskonst var sentation av något gudomligt. cana caelestia hamnar alla avlidna människor direkt ren 1888 såg Österlind till att den förvirrade konst- Ivan Aguéli. I en tid då Josephsons teckningar var 47 efter dödsögonblicket i andevärlden, belägen mel- nären reste hem till Sverige. Väl hemma allmänt illa ansedda besökte Aguéli paret Pauli i Det står bortom all tvivel att Aguéli var den mest lan himmel och helvete. I denna mellanvärld, som stabiliserades sjukdomstillståndet något, säkert det särskilda syftet att se de Josephsonteckningar teoretiskt skolade svenska symbolisten. Han tycks för de döda framstår som så lik de levandes värld mycket tack vare god omsorg från familj och vän- som de förvaltade och han tog även med sig flera av ogärna ha gjort något halvhjärtat, så när han 1890 49 att många andar länge är omedvetna om att de avli- ner, men vanföreställningarna upphörde inte och sina unga kollegor för att även visa dem bilderna. för första gången reste till Paris närmade han sig dit, rannsakas och undervisas andarna av änglar helt frisk skulle Josephson aldrig bli. Hans konst- Aguéli var extremt teoretiskt driven, så till den grad inte stadens symbolism med försiktighet utan sök- och goda andar i en slags förberedelseakt inför in- närliga gärning fortsatte emellertid, dels genom att han i långa perioder inte målade alls till förmån te istället upp en av besöket synnerligen förvånad 44 trädandet i antingen himlen eller i helvetet. Det livfulla teckningar i samma stil som porträtten i för studier. Han var dessutom redan från barnsben Émile Bernard, vilket ledde till att han för en tid var med dessa andar Josephson kommunicerade andeprotokollen och dels genom synnerligen ut- mycket väl insatt i Swedenborgs metafysik genom fick möjligheten att under ledning av en av symbo- under sina långa enmansseanser. trycksfulla och färgstarka målningar som pekar ett starkt vänskapsband med familjen Boyesen, lismens främsta förgrundsgestalter utveckla sitt framåt mot expressionismen. Motiven, framförallt vars överhuvud var den välkände Swedenborgpas- måleri.53 Genom Bernard kom Aguéli även i kon- Det finns belägg för att Josephson redan 1882 var under de första åren efter hemkomsten, är ofta torn Adolph Theodor Boyesen, som även översatte takt med det teosofiska samfund som bildats kring 50 intresserad av Swedenborg. Under en vistelse i Se- starkt religiöst och symboliskt präglade. I GåsaLisa flera av Swedenborgs verk från latin till svenska. tidskriften Lotus Bleu. Anmärkningsvärt var att villa detta år samtalade han med den norske måla- 1888-89 överraskas en ung kvinna av den återvän- För Aguéli var Swedenborg mer än ett intresse, det Aguélis roll i detta belästa sällskap var att förmedla ren Christian Skredsvig om ockulta och spiritistis- dande Kristus som ur ett starkt ljus framträder i en var religion och den absolut främsta källan till den Swedenborgs läror, vilket ger ytterligare en finger- ka fenomen, däribland om Swedenborg, men inte androgyn ynglings gestalt och i Blommans själ symbolism som han utvecklade under det tidiga visning om hur väl inläst den då bara 22-årige må- mycket tyder på att intresset för andeskådaren var som troligen kom till något år senare återfinns en 1890-talet, vilket delvis även kan förklara Aguélis laren var på andeskådarens skrifter.54 betydande innan Bréhattiden. Under den tidiga lika androgyn yngling sittande med en harpa under fascination för Josephson. sjukdomsperioden intar Swedenborg dock en en mycket hög och skör blomma.48 Swedenborgska influenser är även synliga i Agué- nyckelposition. I Josephsons många nedtecknade Aguéli utvecklades snabbt till en utpräglad symbo- lis målningar. Det förmodligen mest tydliga exem- samtal med andarna under 1888, ofta kallade ande- Bör då Josephson betraktas som symbolist? Utom list. Förutom sina djupa kunskaper om Sweden- plet är Aguélis tendens att ibland i sitt tidiga måleri protokollen, är det Swedenborg som förmedlar tvivel så uppfyller han samtliga mina nödvändiga borg var han även mycket väl insatt i Auriers, Péla- dela in himlen i sina målningar i tre olika skikt el- kontakten. Ett typiskt protokoll inleds med Swe- villkor, och det är samma spirituella och ockulta dans och Papus texter. Han studerade otaliga språk, ler sfärer. Himlens tredelning är en central aspekt denborgs namnteckning högst upp. Därefter åter- stämningar som i Paris gav upphov till symbolis- färglära och religionshistoria och var under 1893 av Swedenborgs filosofi som ägnas stort utrymme i finns ett skissartat porträtt, tecknat med några få men där som ledde in Josephson på sina nya banor. rent av sysselsatt med skrivandet av en egen sym- hans skrifter. linjer, föreställande den ångerfulla anden som ge- Samtidigt fanns ingen direkt koppling till Paris ti- bolistisk estetik, som dessvärre aldrig avslutades.51 I Det finns tre himlar, och dessa är synnerligen distinkta i nom Swedenborg söker kontakt med Josephson. diga symbolister utan Josephson har snarare paral- ett brev till kollegan Arthur Bianchini beskriver förhållande till varandra: den innersta eller tredje himlen, Sedan följer ett förhör där anden, ofta en känd per- lellt med utvecklingen där, genom sin sjukdom Aguéli syftet med studierna. den mellersta eller andra himlen och den yttersta eller son ur det förflutna eller en avliden släkting till Jo- närmat sig liknande resultat. Trots detta anser jag Emellertid, allt detta, studierna i Konst, Religion o. Myt- första himlen. De följer efter varandra och står i samma 44 Emanuel Swedenborg, Om himlen och dess under och om helvetet enligt vad jag hört och sett, Proprius, Stockholm, 1986, s. 377ff., Emanuel hologie, Philosophie, Språk, allt detta med det stora må- förhållande till varandra som det översta hos människan Swedenborg, Arcana caelestia: (den inre, andliga meningen i Första och Andra Moseboken), Proprius, Stockholm, 1995, s. 171. Swedenborgs ande- let Symbolismen – Läran om Correspondencerna mellan som kallas huvudet, det mellersta som kallas kroppen, värld ska inte på något vis blandas samman med den katolska läran om skärselden som är en reningsprocess ämnad enbart för de frälsta själar som är på väg mot himmelriket. Swedenborgs andevärld är inte heller en plats som ska förknippas med lidande, utan en plats med utrymme för såväl sorg och nedstämdhet som glädje och njutning. 49 Gauffin, 1940-41, s. 75. Intressant att notera är att Pauli inte nämner Aguéli som symbolist i sitt föredrag trots att de hade kontakt och rimligtvis 45 Då den automatiska skrift Josephson använde sig av bygger på idén att andarna styr hans hand så skiljer sig Swedenborgs, Josephsons och bör ha diskuterat symbolismen i relation till Josephsons bilder. Aguéli var dessutom uttalad symbolist vid tiden för det besök 1892 som omnämns andarnas handstil tydligt åt i protokollen, vilket ger en stark illusion av en faktisk kommunikation. av Gauffin. 46 Föreställningen om en port till himlen och en portvaktare med makt att släppa in någon är dock inte förenligt med Swedenborgs lära, vilket Jo- 50 Olle Hjern, Landskapet som själstillstånd, -om Swdenborgs betydelse för Ivan Aguéli, Aguélimuseet: årsskrift 2011 : årgång 24, Aguélimuseets sephson säkerligen inte kände till. Swedenborg tar mycket tydligt avstånd från sådana föreställningar. Se exempelvis Swedenborg 1995, s. 244. vänner, Sala, s. 16. 47 Hans Henrik Brummer, Ernst Josephson: målare och diktare, Norstedt, Stockholm, 2001, s. 186ff. 51 Brev från Ivan Aguéli till Richard Bergh 10/10 1893. Från Gauffin 1940-41, s. 102. 48 Den sköra blomman är en gammal symbol för det vackra, men ömtåliga livet. Inom symbolismen utvecklades detta tema genom att blomman 52 Brev från Ivan Aguéli till Arthur Bianchini 3/2 1893. Från Gauffin 1940-41, s. 91. ofta gjordes onaturligt hög, i syfte att få den att framstå som extra bräcklig. Exempel på detta hittar vi bland annat hos Hugo Simberg och Akseli 53 Gauffin, 1940-41, s. 55ff. Gallen-Kallela, och några år senare även hos den av symbolismen inspirerade Ivar Arosenius. 54 Gauffin, 1940-41, s. 62.

KONSTVETAREN 2014 26 | 27 och det yttersta som kallas fötterna, eller som den hög- djup tänkarpose med hakan vilande i sin högra och där graden av ljus, kärlek och verklighet avtar med all sannolikhet mycket förstärkt och tillagt i sta, mellersta och lägsta våningen i ett hus.55 hand. Runt Aguéli tycks bakgrunden upplyst i en ju längre ut från centrum de ligger. Den teologiska litterärt syfte, det svåra är att veta hur mycket. 65 halvcirkel vilket Lars-Göran Oredsson tolkat som innebörden är att människan innerligt bör sträva Även om hans tro på ockulta tecken förmodligen Dessa Swedenborgska himlasfärer återfinns i mål- att Sager-Nelson valt att omgärda sin vän med en mot ljuset. Detta tema anammades av många sym- alltså är överdriven så är det likväl uppenbart att ningar som Vinter 1890, Sommarkväll 1892 och Swedenborgsk aura.60 Denna tolkning är högst bolister, exempelvis av Carlos Schwabe i den tidi- han var mystiker och ockultist i 1890-talets spiritis- Stockholmsutsikt 1892, men trots att Aguélis ovan- rimlig, att den Swedenborgstuderande Sager-Nel- gare nämnda affischen till Rose+Croix, där en kvin- tiska anda, han ägnade sig även åt egna alkemiska liga himlar ofta uppmärksammats tycks tidigare son i ett porträtt av sin läromästare infogar en refe- na leds av en förandligad version av sig själv uppför experiment som till och med uppmärksammades forskning i stort sett helt ha bortsett från koppling- rens till Swedenborg är inte långsökt. Vid beaktan- en trappa mot ett avlägset ljus. av Papus.66 I Inferno får vi också följa hur Strind- en till Swedenborg.56 de av Swedenborgs beskrivning av det avbildade berg 1896 upptäcker Swedenborg och året därefter ljusfenomenet framstår det tydligt att Sager-Nelson I Sager-Nelsons målning ses tre på rad simmande Péladan.67 Med tanke på hans ockulta intresse och Olof Sager-Nelson i sitt verk velat framhäva Aguélis godhet och religi- svanar i en av Brügges kanaler. Den högra delen av allmänna bildningsgrad är det förvånansvärt sent Aguéli bidrog även ytterligare till Swedenborgs in- ositet. bilden är målad i mestadels mörka toner där en rad Strindberg bekantar sig med dessa giganter inom verkan på den svenska symbolismen genom att in- popplar orsakar mörka speglingar i vattnet. Den området. Deras betydelse för hans religiösa och troducera Olof Sager-Nelson i Swedenborgs läror. Hurdan människan eller själen är förnimmer änglarna re- vänstra bildhalvan däremot badar i solljus och ka- ockulta världsbild blev dock enorm. Swedenborg Sager-Nelson anlände till Paris hösten 1893, lockad dan i samma ögonblick som hon närmar sig dem, ty en nalen lyses upp av reflektioner från gulskimrande framstår som den stora läromästaren som får av stadens symbolistiska rörelse, initialt främst av viss sfär strömmar liksom ut från hela hennes inneboen- husgavlar. Allt i bilden rör sig mot ljuset, svanarna Strindberg att äntligen förstå varför han går ige- Joséphin Péladan vars anseende då stod på sin hög- de läggning eller sinnesart, det vill säga, från allt som simmar in i det och vinden får popplarnas kronor, nom olika prövningar och kval och Péladan presen- sta punkt.57 Nyfikenheten på Péladan var sannolikt finns hos henne. Hur förvånansvärt det än kan tyckas är molnen på himlen och kyrktornets tupp att även de teras som Nietzscheansk övermänniska och profet också skälet till att Sager-Nelson under sin första denna sfär sådan att man av den kan sluta sig till vilken sträva mot det. En ensam gestalt vandrar framför som öppnar Strindbergs ögon för den katolska period i Paris tog lektioner hos Rose+Croix-måla- slags tro och människokärlek den människa har som sfä- raden av husgavlar, också den på väg mot ljuset. mystiken. ren Edmond Aman-Jean som för en tid fick stor in- ren emanerar ifrån. Det är denna sfär som framställs i Budskapet förstärks av att svanen inom symbolis- verkan på Sager-Nelsons konstnärliga utveckling. synlig form av en båge, när det behagar Herren.61 men representerade ädelhet och renhet och som I förhållande till Strindbergs måleri tycks Sweden- Ganska snart började Sager-Nelson dock distansera Apollons fågel dessutom kunde ses som det gu- borgs beskrivningar av skyar och moln haft stor be- sig från Rose+Croix och leddes istället vidare in i Sager-Nelson var redan när han kom till Paris sjuk- domliga ljusets budbärare.64 Popplar representera- tydelse. Inte så att Strindbergs fascination för moln symbolismens metafysik av Ivan Aguéli och den lig och svag och dog redan våren 1896, 27 år gam- de ofta döden, även det med en koppling till gre- och oroliga himlar härstammar från Swedenborg, franska poeten Charles Grolleau.58 Sager-Nelson mal. I en av de sista målningar han orkade slutföra, kisk mytologi enligt vilken dödsrikets portar sas Strindberg återkom ofta till detta motiv långt innan var inte särskilt teoretiskt skolad när han anlände Från Brügge, sommaren 1895 sammanfattade han vara omgärdat av just popplar. han bekantade sig med Swedenborgs skrifter, utan till Paris men inspirerad av Aguéli och Grolleau nyplatonikernas och Swedenborgs filosofier med snarare fascinerades han förmodligen av dessa be- började han läsa såväl Platon som Swedenborg. I en nedtonad variant av en inom symbolismen åter- August Strindberg skrivningar just för att de behandlade ett för ho- ett brev till sin syster vintern 1893 berättar han att kommande bildidé.62 Grunden till bildidén finns i August Strindberg är på flera sätt svår att placera in nom centralt tema. Den 24 april 1904 gör Strind- han har en bok av Platon och om Swedenborg skri- det Plotinos kallade ”Det Ena” och som hos Swe- i en genomgång av detta slag, främst av den anled- berg en anteckning i Ockulta dagboken: ver han: denborg hade sin motsvarighet i ”himlens sol” eller ningen att författaren och målaren Strindberg är ”Herren som sol”, och som ska förstås som alltets På aftonen såg jag i solnedgångens riktning moln, hvilka Han är oerhört svår att förstå, men detta snille, av de näst intill omöjlig att separera från den av honom centrum, där kärleken och ljuset är totalt och vari- bildade höjder, berg, kullar med löfträd och borgar […] Jag största som funnits, måste man ju lära känna.59 själv skapade skönlitterära gestalten August Strind- från all verklighet, ljus och kärlek har sitt ur- börjar nu tro att det finns en reel grund för dessa ”moln- berg. Inte minst problematiskt är det i relation till Under samma tid målade även Sager-Nelson ett sprung.63 Både Plotinos och Swedenborg tänker sig bildningar” efter som deras former äro konstanta; att de den sinnesförvirring och de vanföreställningar mycket intressant porträtt av Aguéli sittandes i en alltet som ett antal sfärer belägna utanpå varandra äro luftspeglingar (eller hägringar), skuggprojektioner av som återges i Inferno 1897. Strindberg leds genom platser på jorden som vi icke känna: Swedenborg talar boken av tecken som uppenbarar sig för honom 55 Swedenborg, 1986, s. 40. Se även Swedenborg 1995, s. 247. om höga ställen på jorden vi icke känna och där mägtiga och som han genom kunskaper i ockult vetenskap 56 Exempelvis nämner varken Gauffin eller Wessel Swedenborg i samband med att de diskuterar den ovanliga himlen i Stockholmsutsikt. Den enda väsen bo.68 kommentar jag hittat som omnämner ett eventuellt samband till Swedenborgs himlalära är från Hans Henrik Brummers text till Stockholms auk- tror sig kunna tyda, samtidigt som en svår förföljel- tionsverk där Stockholmsutsikt behandlas. Brummer tar där upp möjligheten att motivet kan anspela på ”Emanuel Swedenborgs tanke om himlen som åtskild i två riken”, ett antagande vars korrekthet jag alltså bedömer som högst sannolik, bortsett ifrån att det sannolikt är Swedenborgs tre semani får honom att ständigt känna sig jagad och Åtta år efter att Strindberg fängslades av Sweden- himlar och inte hans två himlariken som Aguéli utgått ifrån. Enligt Swedenborg finns det nämligen tre himlar, samtidigt som himlen består av två utsatt för fara. Sjukdomsbilden har uppenbara lik- borgs korrespondenser var det fortfarande genom riken, vilket kan framstå som förvirrande. De tre himlarna beskrivs emellertid som mer strikt geografiska platser och är rimligtvis den uppdelning som väglett Aguéli. Brummers text som helhet kan läsas på http://auktionsverket.se/aktuellt/ivan-agueli-pa-klassiska/ heter med Josephsons, men i Strindbergs fall är andeskådarens ögon han tolkade sina sinnesin- 57 Torell, s. 73. 58 Utöver att inviga Sager-Nelson i ockulta läror satt Grolleau även modell till flera av Sager-Nelsons målningar, däribland En Ung poet 1894 och 63 Swedenborg, 1986, s. 104, 131f. Fosterbröderna 1894. 64 Sarajas-Korte, s. 195f. 59 Brev från Olof Sager-Nelson till systern Gertrud, december 1893. Från Torell, s. 79. 65 Inferno bygger på de upplevelser Strindberg beskriver i Ockulta dagboken som påbörjades 1896. Skildringarna i Inferno är ofta mer extrema än 60 Lars-Göran Oredsson, ’Tidsuttryck, själsavtryck: en Olof Sager-Nelson studie’, Kring 1900/redaktion: Sten Åke Nilsson, Louise Vinge., S. 357- de är i Ockulta dagboken, men även i den kan överdrifter många gånger misstänkas. 372, 1998, s. 368. 66August Strindberg, Inferno, [Ny utg.], Klassikerförl. Nørhaven, 2007, s. 63 61 Swedenborg, 1995, s. 671. 67 Ibid. s. 45, 152. 62 Niclas Franzén, Olof Sager-Nelson och hans relation till den belgiska symbolismen, Linköpings universitet, Linköping, 2013, s. 72ff. 68 August Strindberg, Ockulta dagboken: [faksimil av handskriften], [Ny utg.], Norstedt, Stockholm, 2012, anteckning från 24/4 1903.

KONSTVETAREN 2014 28 | 29 tryck.69 Under flera år efter detta ägnade sig Strind- symbolistiska kretsar, inte minst då han sågs som Käll- och litteraturförteckning berg åt att teckna molnformationer vars konstanta estetisk uttolkare av Swedenborg och dennes kor- former han tolkade utifrån en Swedenborgsk ock- respondenslära, så Kleen sällar sig i detta samman- Boström, Hans-Olof, Jaget och världen speglade i förra sekelskiftets nordiska måleri, Konsthistorisk tidskrift, 67:4, s. 269-286 ultism.70 I flera målningar från denna tid finns hang till symbolismens mittfåra. Huruvida det i Brummer, Hans Henrik, Ernst Josephson: målare och diktare, Norstedt, Stockholm, 2001 formationer i Strindbergs oroliga himlar som kan Kleens fall finns en direkt koppling mellan hennes Dorra, Henri (red.), Symbolist art theories: a critical anthology, Univ. of California Press, Berkeley, 1994 tolkas som bergsryggar. I Alplandskap 1905 sam- fascination för Baudelaire och Swedenborg är dock Facos, Michelle, Symbolist art in context, University of California Press, Berkeley, 2009 mansmälter bergen och molnen nästan helt, det osäkert och något som framtida forskning har att Franzén, Niclas, Olof Sager-Nelson och hans relation till den belgiska symbolismen, Linköpings universitet, Linköping, 2013 går att ana att det är här Swedenborgs ”mägtiga söka svar på. Gauffin, Axel, Ivan Aguéli: människan, mystikern, målaren, Stockholm, 1940-1941 väsen bo”. Gauffin, Axel, Olof Sager-Nelson, Sveriges allmänna konstfören., Stockholm, 1945 Goldwater, Robert John, Symbolism, 1st U.S. ed., Harper & Row, New York, 1979 Tyra Kleen Gynning, Margareta, Det ambivalenta perspektivet: Eva Bonnier och Hanna Hirsch-Pauli i 1880-talets konstliv, Bonnier, Diss. Som kvinna och symbolist torde Tyra Kleen vara i Uppsala: Univ.,Stockholm, 1999 det närmaste unik inom den svenska konsten. Åren Göteborgs handels- och sjöfartstidning, 29/8, 1887 1895-97 studerade hon i Paris vid flera olika konsta- Hjern, Olle, Landskapet som själstillstånd, -om Swdenborgs betydelse för Ivan Aguéli, Aguélimuseet: årsskrift 2011: årgång 24, kademier, däribland vid Académie Julian, som då Aguélimuseets vänner, Sala var starkt präglad av en platonskt och nyplatonskt Hofstätter, Hans H. ’Symbolism i Germany and Europe’, Ingrid Ehrhardt, Simon Reynolds, & Hans Henrik Brummer, (red.), inspirerad symbolism.71 Vilken roll Académie Juli- Kingdom of the soul: symbolist art in Germany, 1870-1920, Prestel, Munich, 2000 an spelade för Kleen är inte fastställt, men under Holten, Ragnar von (red.), Inbillning och dröm: fransk symbolism 1886-1908, Nationalmuseum, Stockholm, 1994 åren i Paris utvecklade hon ett uttrycksfullt och fan- Janzon, Johan Christian, Svenska pariser-konstnärer i hvardagslag, Norstedt, Stockholm, 1913 tasiartat symbolistiskt måleri som rymde såväl Josephson, Ernst, Vid himmelrikets portar: andeprotokollen från Bréhat sommaren 1888, Gidlund i samarbete med vackra och romantiska som skrämmande och mor- Nationalmuseum, Hedemora, 1988 bida teman. Kleens dagboksanteckningar, inköps- Linde, Ulf, Richard Bergh som symbolist, Svenska Dagbladet, 29/12, 1992 listor och sparade programblad från tiden i Paris Lindqvist, Sigvard, Symbolism i det svenska 1890-talets litteratur, Wettern, Jönköping, 1995 visar på ett omfattande och genuint engagemang Oredsson, Lars-Göran, 'Tidsuttryck, själsavtryck: en Olof Sager-Nelson studie', Kring 1900/redaktion: Sten Åke Nilsson, för ockulta frågor. Hon sökte upp ockulta bokbuti- Louise Vinge., S. 357-372, 1998 ker för att inhandla verk av Péladan och Papus, be- Pauli, Georg, Konstnärslif och om konst: [föredrag och uppsatser, gammalt och nytt], Bonnier, Stockholm, 1913 sökte Rose+Croix-salongen och teosofiska fören- Pincus-Witten, Robert, Occult symbolism in France: Joséphin Peladan and the Salons de la Rose-Croix, Garland, New York, 1976 ingar och lyssnade på föredrag om Swedenborg.72 Sarajas-Korte, Salme, Vid symbolismens källor: den tidiga symbolismen i Finland 1890-1895, Jakobstads tr. och tidnings AB, Jakobstad, 1981 Förklarande titlar eller annan text som vägledning Strindberg, August, Inferno, [Ny utg.], Klassikerförl. Nørhaven, 2007 in i verket var vanligt förekommande inom den Strindberg, August, Ockulta dagboken: [faksimil av handskriften], [Ny utg.], Norstedt, Stockholm, 2012 symbolistiska konsten.73 Medan övriga svenska Swedenborg, Emanuel, Arcana caelestia: (den inre, andliga meningen i Första och Andra Moseboken), Proprius, Stockholm, 1995 symbolister bara i undantagsfall anammade detta Swedenborg, Emanuel, Om himlen och dess under och om helvetet enligt vad jag hört och sett, Proprius, Stockholm, 1986 var det ett viktigt inslag i flera av Kleens verk. Fram- Söderström, Göran ’Strindbergs måleri’, Strindberg, August, Schmidt, Torsten Måtte & Söderström, Göran (red.), förallt märks detta i en serie litografier som hon Strindbergs måleri: en monografi, Allhem, Malmö, 1972 skapade under 1900-talets första år. Intressant är Taarnet 1893-1894, Det Danske Sprog- og Litteraturselskab, Köpenhamn, 1981 att vissa av dessa litografier har titlar som är direkt Torell, Ulf, Målaren Olof Sager-Nelson och mecenaten Pontus Fürstenberg: breven berättar / av Ulf Torell, Warne, Sävedalen, 2004 lånade från Charles Baudelaires diktsamling Les Westermarck, Helena, Tre konstnärinnor: Fanny Churberg, Maria Wiik och Sigrid af Forselles, Helsingfors, 1937 Fleurs du Mal, exempelvis Sed non satiati och La Chevelure där dessutom en hel vers av poemet är återgivet. Baudelaire var omåttligt populär inom

69 Strindbergs användande av termen korrespondenser avviker dock från vad begreppet innebar för Swedenborg. Förenklat kan sä- gas att korrespondens enligt Swedenborg innebar att allt har en andlig motsvarighet, medan det hos Strindberg snarare var en form av teckentolkning, där han i allt såg likheter han ansåg var betydelsebärande. 70Göran Söderström, ’Strindbergs måleri’, S. 33-254, Strindberg, August, Schmidt, Torsten Måtte & Söderström, Göran (red.), Strindbergs måleri: en monografi, Allhem, Malmö, 1972 s. 204. 71 Sarajas-Korte, s. 29. 72 Detta material har studerats i original i Tyra Kleens arkiv. 73 Facos, s. 3f

KONSTVETAREN 2014 30 | 31 Hertha Hillfon – ett kvinnligt konstnärshem värt att bevara?

Under hösten 2015 är en föreläsning om Hertha Hillfon med Mårten Castenfors inplanerad. Som en upptakt till hans föredrag skriver Catharina Moselius om Herta Hillfons hem i Stockholmsförorten Mälarhöjden.

Hertha var född i Härnösand 1921som nummer smyckningen vid tunnelbanestationen Danderyds fyra av fjorton barn! Herthas bror Lars Lennart sjukhus, skulpturer av Astrid Lindgren, både vid Forsberg gjorde för en del år sedan en prisbelönad barnsjukhuset i Danderyd och utanför Junibacken film ”Min mamma hade fjorton barn” som berättar på Djurgården, Trumslagaren vid PUBs entré på om familjen. Pappan var skräddarmästare och teck- Hötorget och barnbarnet Frida på kanin i Rinkeby. nare, mamman också tecknare och skrev dikter. I september 2014 var auktionen med 255 verk av Hertha träffade Gösta Hillfon 1939 på Edvin Ollers Hertha Hillfon avslutad och samtidigt var det målarskola, de gifte sig och flyttade ihop i Göstas Hillfonska hemmet utbjudet till försäljning. föräldrars sommarstuga, som byggdes ut och blev deras hem på Sexstyversgränd i Mälarhöjden i alla Gösta Hillfon skapade i samförstånd med Hertha år. Gösta var arkitekt och ritade en ateljé till Hertha, en unik och inspirerande, magisk miljö för deras där hennes produktion växte genom åren. Hon såg liv och verk på Sexstyversgränd. Man känner myck- med stort allvar på sitt eget skulpterande, det var et tydligt både inne i bostad och i ateljéerna på sam- skulpturer och inte prydnadsföremål och Gösta manlagt bortåt 500 m2 en påtaglig nästan magisk förstod tidigt hennes storhet. harmoni och feng shui. Tomten är på knappt 2000 m2, men väl utnytt- 1958 ställde Hertha Hillfon ut för första gången jad. Där har också funnits plats för olika husdjur och konstkännaren Eugen Wretholm skrev: ”Det bland annat en väl tilltagen hönsgård, Där finns var vildkatten Hertha Hillfon som smugit sig in bortåt dussinet uteplatser, oftast i det lilla formatet bland keramikens hermeliner.” med några sittplatser på bänkar eller stolar ibland Hennes sista utställning var 2008 på Walde- med tillhörande bord. Allt i en ytterst tilltalande rik marsudde. Maj Lis Stensman skrev i boken och ut- grönska och örter. Man ser tydligt hur Hertha och ställningskatalogen ”Minnenas vind” om Hertha hennes Gösta följt solens gång i trädgården och Hillfon: funnit alternativt svalkande skugga eller livgivande solstrålar för litet andrum i skapandet. ”Hertha skulle kunna vara medlem i ett punkband, I hemmet fanns före auktionen ett stort antal svart flamencokjol och halmhatt, dramatisk, lyhörd verk – varav många monumentala – från alla olika och tuff. Hertha Hillfon, världsberömd skulptör med perioder i Herthas långa konstnärskap. Hon var en ett finmejslat vackert Hollywoodstjärneansikte, som av 1900-talets främsta kvinnliga konstnärer och vid 85 års ålder arbetar minst 10 timmar om dagen hade ett brett register från abstrakta skulpturer till i sin ateljé och gör skulpturer som är tio gånger så naturalistiska kopior av bruksvaror i lera liksom ”Hertha Hillfons vänner” har bildats för att skyd- konstnärshem. Det är aldrig för sent att hjälpa till! stora som hon själv. Trots sin höga ålder är Hertha porträtt och masker i det större formatet. Hennes dade de 63 representativa verken ur Hertha Hillfons [email protected] Hillfon ung, knivskarp, rolig och modern”. många monumentala ansikten utstrålar en stilla, produktion som inköptes för sammanlagt 2 miljo- Hertha Hillfon är trots att hon behöll många verk, meditativa känsla. Konstkritikern Stig Johansson ner. Nästa steg är att söka finna en lösning för bo- Det är absolut nödvändigt att vi får det första kvinn- ändå rikligt representerad i det offentliga rummet. skrev 1976:”Tidlöshetens prägel vilar över dessa staden och försöka öppna den för allmänheten. Det liga konstnärshemmet bevarat i Sverige! Hon har bland annat gjort den konstnärliga ut- maskers nutidsdrag.” skulle i så fall bli till Sveriges första kvinnliga catharina moselius

KONSTVETAREN 2014 32 | 33 Konsthistoriska klubbens bibliotek Konstcafé med tårtkalas

Alla medlemmar är välkomna att låna i vårt gemensamma bibliotek! Vi avslutade vårt jubileumsår med ett konstcafé i Skådebanans lokaler. En nostalgiafton med Susanne Det finns i Skådebanans lokaler i Linköpings Trädgårdsförening, en trappa ner. Glöersen som berättade om 40 år med Konsthistoriska Klubben. Några medlemmar blev glatt berörda Det är tillgängligt när Skådebanan håller öppet, vanligtvis tisdag 11-18, onsdag-fredag 11-15:30. av beskrivningar får de tidigaste åren i klubbens historia. Andra kunde le och njuta av Susanns dråpliga historier och välfunna personbeskrivningar trots att vi själva inte varit med. Med Susannes berättelser Foto, Catharina, Charlotte, Majken Backman och Pär Hallinder arbetar i från 70-talet känner vi igen oss i dagens ambitioner att vara en konstbildande förening. Vi är stolta över biblioteket. Foto Arend Wallenquist. att klubben håller stilen och att intentionerna fortfarande är de samma.

Utlåningen bygger på ömsesidigt förtroende. Man antecknar sitt namn, adress och telefonnummer i Susanne Glöersen Kerstin Lundins goda tårtor. Susanne Glöersen, Margit Ekman och Maj-Britt liggaren, med datum och boktitel, och markerar också när boken sedan är återlämnad. Lånetid efter Karlén återupplivar minnen. behov, t.ex. kan man behöva en bok en hel termin när man deltar i KKL:s konstvetarseminarier. ger en exposé Det finns också en referensavdelning med uppslagsböcker, som inte kan lånas hem, och vi har nyligen över de gångna 40 åren. Foto? inköpt de tre senaste volymerna i Signums svenska konsthistoria! Biblioteket innehåller ungefär 800 volymer, och växer sakta, mest med hjälp av donationer. Alltihop Chaarlotte Kroon berättar om nyutkommen litteratur. Foto ?? finns förtecknat i bibliotekets katalog. Det finns förstås ett exemplar i biblioteket, men numera har vi även en fil på vår hemsida. Om du inte har möjlighet att nå den, kan du få ett eget utskrivet exemplar, Charlotte Kroon bidrog också till kvällen med beskrivningar av intressanta nyutkomna konstböcker och säg till Charlotte. gav oss en injektion att utnyttja vårt eget bibliotek.

Vi hoppas att många av klubbens medlemmar nu ska hitta till vårt bibliotek, och använda denna rikhal- Tårtkalaset som Kerstin Lundin och Marianne Örtlund bakat tårtorna till blev en riktig höjdpunkt som tiga samling av litteratur om konst, design och våra många konstnärsbiografier! satte punkt för firandet under 2014. charlotte kroon

KONSTVETAREN 2014 34 | 35 Konsthistoriska klubbens verksamhet 2014

Vårprogrammet

16 jan Människans ansikten, Viveka Adelsvärd, föreläsare 23 jan Stormöte 5 feb Releaseparty för ”Konstvetaren” 1 mars 40 års Jubileet 22 april Art After Work i Gamla Linköping, Tina Karlsson, museichef 15 maj Resa till Stockholm 22 maj Vandring längs Stångån, Anita Arbrandt, arkitekt

Sommarprogrammet

12 juni Besök hos textilkonstnär Eli-Marie Johnsson Gunnarsbo 10 juli Artipelag, Skarger huset och Årsta teater 19 aug Blomsterkonst i Gunillaberg och kulturhuset Spira i Jönköping 4 juli Konstcafé, Curmanska magasinet Ga. Linköping

Höstprogrammet

1 sep. Resa till Stockholm Skogskyrkogården och Björkhagens kyrka 30 sep. Art After Work Symbolism Niclas Franzén 8 okt. Arkitektur i Linköping, föreläsare Gunnar Elfström 12 nov. Höstmöte Arkitektur i Linköping, föreläsare Per Nilsson 17-19 okt. Resa till Oslo, Stefan Hammenbeck konstciceron 27 nov. Art After Work. Bildvisning och rundvandring på museet bland kvinnliga konstnärer, Monika Minnhagen-Alvsten 4 dec. Konstcafé – Nostalgiafton, Susanne Glöersen 40 år med Konsthistoriska Klubben