Carl Von Linne Som Brevskrivare V Hedvig Bruzaeus

Home , Carl Peter Thunberg, Daniel Solander, Pehr Kalm

Carl von Linne som brevskrivare v Hedvig Bruzaeus

Den 23 maj 2o07 var det tre hun dra är sedan Carl von Linne (1707-1728) föddes. Det na- H EDVI G BRUZE US är född 1964 i Lund. tionella, regionala och loka la jubileumsfi- Hon är fil.kand. i drama och teatervetenskap randet av vår störste vetenskapsman kom samt etnologi vid Stockh olms universitet. att bli genomgripande. Så även på Postmu- Genomgått utbildning i utställningsgestaltning seum, där museet bidrog med en längre ut- vid Linköpings universitet, Campus N orrköping. ställning, ett pedagogiskt program för skolor Verksam som museipedagog samt utställnings- och en föreläsningsserie om sex föredrag. producent vid Postmuseum sedan 1996 o ch Syftet med utställningen var att försöka ansvarar för basutställningen "Märkvärdigt!". skapa ett porträtt av människan C arl von Medverkat i Postryttaren 1998, 2003 och 2006. Linne och att visa en mer okänd sida av honom, nämligen brevskrivaren Linne. Men redan 1978 gjordes en utställning pa Postmuseum kallad Linne pa frimärken. Tvä Homo sapiens (människa). Linnes ideer om samlingar visade då frimärken och stämplar växternas sexualsystem var också banbrytan- med anknytning till Carl von Linne, lär- de. jungarna samt några av hans samtida. Det som finns skrivet om och av Linne, de muntliga berättelserna om honom, hans miljöer som professorsbostaden i Uppsala Vem var Carl von Linne? och sommarhuset Hammarby, tillsammans Det är kittlande att ställa sig frågan : "Vem vittnar de om en ytterst mänsklig person. var C arl von Linne?" Frågan är förstås H an var en man som arbetade hårt, som omöjlig att besvara, och det är heller inte blev utmattad periodvis och brottades med min ambition, men den är ändå oundviklig ekonomiska bekymmer. Han var förtjust i och intressant att ställa sig. att undervisa och briljant som pedagog. Lin- Linne föddes i en tid av upptäckaranda, ne tycktes känna starkt för barndomens då vetenskapsmännen tävlade om att försö- somrar och återvände gärna till Småland ka förklara världen. H ans förmåga till att och barndomshemmet i Stenbrohult. H an metodiskt organisera fakta motsvarade ti- kallade Stenbrohult en av de "vackraste dens behov. I Systema Natura: delade han platser Sverige framavlat". in naturen i tre riken : växter, djur och ste- Gudstron var stark sedan barndomen, nar. H an lade grunden till moderna veten- liksom den egna tron på sig själv. H an myn- skapliga system för klassificering och be- tade uttrycket : Gud skapade - Linne ordnade. nämning av djur och växter genom att an- Men han var också prestigemedveten och vända sig av två latinska ord, ett för släktet strävade hela livet efter erkänsla och bekräf- och ett för arten, t.ex.: Passer domesticus telse. (grasparv), Bellis perenn is (tusenskön a),

HEDVIG BRUZEUs · Carl von Linne som brevskrivare 53 Linnes barndom I småländska Råshult föddes den 23 maj 1707 en pojke som fick namnet Carl. Han kom till världen efter en svår förlossning och hans hår var vitt som snö. Men hans mor hade önskat sig en flicka. Han var C hristin as (1688-1733) och Nils Ingemarsson Linnaeus (1674-1748) förstfö dde son . Nil s Linna:us var präst i Stenbrohult. H an hade gift sig med kyrkoherdens äldsta dotter, C hristina Brodersonia. Nils hade, vid in- skrivningen på universitetet, tagit namnet Linnes hus i Uppsala, numera Linnemuseum. Linnaeus efter en lind hemma på gården . Foto : Erik Hamberg 2 0 0 7 Ar 1708 dog pastor Brodersoni us och Linnaeus's house in Uppsala, now Nils utnämndes till kyrkoherde i Stenbro- the Linnaeus museum. hult, en dryg kilometer från Räshult. Famil- Photo : Erik Hamberg 20 0 7. jen fick nu flytta in i prästgården . Christina födde sedan tre flickor och ytterligare en uppmuntrade hans botaniska intresse - alla son , Samuel (1718-1797), som efterträdde sin läkare var botanister vid den här tiden - och far som kyrkoherde. Samuel kallades "bi- väckte hans intresse för medicin. Carl lekte konungen" efter en liten bok om biodling doktor med sina syskon och började fun de- som han hade skrivit. ra på en karriär inom läkekonsten. Men han Nils var amatörbotanist och hade fler vågade inte berätta för sina föräldrar att han sorters växter i sin trädgård än någon annan tänkte läsa medicin . De hade offrat så i Småland. Han beskrivs som rättskaffens mycket för att han skulle kunna studera till och munter. Christina omnämns som begå- präst. vad, energisk och mycket gudfruktig. Hon Rothman erbjöd sig dock att undervisa ogillade starkt C arls önskan att läsa medi- C arl i botanik och fysik i sitt eget hem . Nils cin . Hon ångrade hela livet att hon suttit så accepterade, men det tog månader innan mycket ute i den vackra trädgården med ho- han i sin tur vågade tala om det för Christi- nom när han var liten . Christina ville, så- na. Botanik blev efter det ett fult ord i hem- som traditionen bjöd, att den äldste sonen met och lillebror Samuel blev strängt för- C arl skulle läsa till präst. Nils Linna:us var bjuden att arbeta med blommor i fortsätt- däremot förtjust över sin sons intresse för nmngen. växter och gav honom blommor att hålla i handen när han grät som liten. Fadern på- pekade också en gång för sin son, under en Linne och Posten utflykt till Möcklanäs, att aldrig glömma Carl von Linne bedrev en stor del av sitt ar- namnen på örter och växter. Vid fyllda sju bete genom att korrespondera. Han under- år fick C arl ett eget trädgårdsland att sköta. höll viktiga kontakter med hjälp av sin fliti- Detta lidelsefulla intresse för namn och ör- ga, globala brevväxling. Lite tillspetsat kan ter bevarade Linne till livets slut. H an åter- man säga att Linne inte hade kunnat bedri- vände alltid med glädje till sitt tidiga hem. va sin verksamhet utan postverket. H an var Kanske ett tecken på en lycklig barndom ? beroende av postgången och han faste stor C arl började i trivialskolan i Växjö men vikt vid den. Under sin tid som läkare i vantrivdes, skolkade under sommarmäna- Stockholm 1738-1741 använd e sig Linne av derna och gav sig ut för att leta efter växter. stadens enda postkontor, beläget på Lilla Han fick sköta rektorns trädgård en tid. Pro- Nygatan 6. I Uppsala låg postkontoret halv- vinsialläkaren Johan Rothman (1684-1763) vägs m ellan slottet och domkyrkan.

S4 PO ST RYT TA REN 2 0 0 7 gan om regelbunden trafik avslogs av bon- deståndet. Linne, som promenerade raskt, brukade gå de dryga åtta kilometrarna mellan Upp- sala och sommarbostaden H ammarby. Det var helt enkelt lättare samla in fröer och växter till fots.

Linnes korrespondens Linnes korrespondens omfa ttar . 50o bevarade brev. Drygt 3.000 är till Linne och ca. Postkontoret i Uppsala 2.000 från honom . Antalet korrespondenter var inrymt i denna byggnad 1762-1872. uppgår till hela 6oo. Breven är skrivna un- Foto: Erik Hamberg 2 0 0 7. der femtio är, fran 1728 till 1778. Under 1760- The post office in Uppsala talet skrev och mottog Linne flest brev. Det was located in this building 1762-1872. finns idag 1.700 bevarade brev från denna Photo : Erik Hamberg 2 0 0 7 tid. Större delen av breven till Linne såldes till England efter hans död och tillhör idag Brevmängden ökade markant under fri- The Linnean Society of London, grundat hetstiden. Linne sände sina tjänstebrev som 1788. fribrev. Fribrevsrätt tilldelades institutioner Linne var skicklig på att knyta kontakter. och enskilda som kunde sägas tjäna statens Dessa upprätthölls sedan genom livslånga intressen . brevväxlingar, där såväl tankar som pressade Dit hörde Vetenskapssocieteten i Uppsa- växter, frön och böcker utbyttes. la, som Linne var knuten till, men även Lä- Korrespondensen utgjorde ett globalt karesällskapet och senare Kungl. Veten- nätverk. Det sträckte sig från Sverige i norr skapsakademien i Stockholm . Missbruk fö- till Afrika i söder och från Nordamerika till rekom dock och vid ett tillfälle fick Linne London och S:t Petersburg. Det största en anmärkning av överpostdirektör Leon- brevutbytet ägde ändå rum mellan Stock- hard Klinckowström (1685-1759). Inga privata holm och Uppsala med omnejd. Linnes för- hälsningar eller noteringar fick medfölja om troliga brev till bäste vännen och livläkaren breven skulle befordras som fribrev. Ett Abraham Bäck sträcker sig mellan ären 1741- brev som var avsänt till Linnes nära vän och 1776 och innehäller inte min dre än 523 brev. läkarkollega Abraham Bäck (1713-1795) inne- De bevarade breven från Bäck är färre, en- höll en privat hälsning. Bäck lyckades tala dast ett femtontal finns kvar idag. Ett stort Klinckowström till rätta och Linne lovade brevutbyte ägde även rum mellan Linne troskyldigast att aldrig mer upprepa denna och Kungl. Vetenskapsakademiens sekretera- förseelse. re, först Pehr Elvius d.y. (1710-1749) och se- Linne färdades under sina resor i Sverige dan Pehr Wilhelm Wargentin (1717-1783). på vägar som också var postvägar: till Lapp- land, Dalarna, Gotland, Ö land, Västergöt- Linne som brevskrivare land, Bohuslän, Dalsland, Småland och Skåne. Vägarna i Sverige var emellertid så I breven framstår Linne som en modern dåliga att man lättast tog sig fram till häst och effektiv brevskrivare. H an har alltid ett eller i böndernas öppna kärror. I Europa, syfte när han skriver, något han vill ha svar där vägarna var bättre, färdades man däre- på, eller insamlat, ett uppdrag till någon av mot med postdiligens. Ett försök att införa sina korrespondenter. Det är lätt att dra pa- diligenstrafik mellan Stockholm och Upp sa- ralleller till våra dagars mejlutväxling. Sam- la giordes av Jakob Wallrave 1722, men frä- tidigt blandade Linne friskt privat och of-

H ED V I G B RU Z J£ U S · C arl von Linne som brevskrivare 55 fentligt i sina brev. Han anförtrodde sig gär- na, speciellt till Bäck, men även till flera andra av sina vänner och förtrogna, ofta i LINNE 2007 samband med den massiva kritik han stun- dom utsattes för av sina meningsmotstånda- re och kritiker. Men han skrev även om det Ennen dagliga livet och arbetet. 9 era natorr Familjen var viktig för Linne. Både den han föddes i och den han bildade med hustrun Sara Elisabet Moraea (1716-1806), Frimärke med Linnes porträtt, efter en pastell av Gustaf Lundberg, vilket gavs ut Sara Lisa, från Falun . I ett brev till bäste till 3o0-ärsjubileet av Linnes födelse 2007 vännen, Abraham Bäck, bekymrade han sig över det som många även idag brottas med; Stamp with Linnaeus's portrait, from a pastel by Gustaf Lundberg; the stamp hur vi ska få tillvaron att gå ihop med arbe- was issued in 2007 to commemorate the te, hem, familj och hälsa: 300" anniversary of Linnaeus's birth.

"jag är i ett bedröfwat hushåld; min son sjuk- nade först; därpå 2 mine döttrar; igår min Sara-Lisa och till Fredrik Hasselqvist (1722- 3:die dotter och 2 pigor, och min hustru som 1752), en av hans främsta lärjungar, till gode wakat många nätter går och klinkar; jag har vännen, greve C arl Gustaf Tessin (1695-1770) kient något ont i stortå en ( ... ) Det kostar nu och till bäste vännen, livläkaren Abraham på att wara en pater familias." Bäck, för att nämna några. I utställningens andra rum mötte vi Lin- ne som adressat. Det var åtta av hans lär- Utställningen på Postmuseum jungar, eller apostlar, som han själv valde Det material som fanns att ösa ur var Lin- att kalla dem, som skrev hem från fem kon- nes stora korrespondens, både som avsända- tinenter till sin högt värderade lärare. re och mottagare. Ur denna brevskörd valde Apostlarna var alla unga män, hungriga på museet tillsammans med Eva Nyström och liv och äventyr. Men de var också hungriga Ann-Mari Jönsson frän Linnekorrespon den- på ära och berömmelse. Resan var ett steg i sen ut ett tjugotal brev. Dessa brev fick se- karriären . De reste världen över med upp- dan likt postala milstolpar mäta upp vägen, drag att samla in material från flora och fau- d.v.s. Linnes liv, åt besökaren. Utställningen na. Livsödena är starka och flera av dem fick inledde sin berättelse om Linne i ung- sätta livet till, allt för vetenskapen och bota- domsåren, eftersom det första kända brevet niken . Museet ansökte om att få läna origi- frän Linne är daterat 1728. nalbrev från The Linnean Society i London I utställningens första rum fick vi möta men de visade sig vara inbundna och omöj- Linne som avsändare av tolv brev. Nio liga att visa varför vi fick nöja oss med stycken av dessa visades i original i special- mycket bra kopior. tillverkade skyddsmontrar, skänkta av Post- musei Vänner. Breven presenterades i kro- nologisk ordning och berättade historien Några brev från Linne om Linnes liv. Det var brev till hans första mentorer, doktor Kilian Stob e us d.y. (1690- Brev till välgörare 1742) i Lun d och professor Ol of Celsius Ett av Linne s tidigaste brev är daterat 1729 (1670-1756) i Uppsala och till kritikern a och och sänt från Uppsala till Kilian Stobe us. meningsmotståndarna, Christian Gottlieb Stobzeus var en framstående läkare i Lund. Ludwig (1709-1773) i Leipzig och Albrecht Linne fick bo hos doktorn under sitt första von H aller (1708-1777) i Götti ngen. studieår innan han bestämde sig för att C arl von Linne skrev förstås till hustrun flytta till Uppsala, på grund av den bristfål-

56 P OSTRYTTAREN 2007 gruvan har Linne också sett Mårten Trie- valds ångmaskin, som är den första i sitt slag och en stor uppfinning. Kraften från ångmaskinen gör så att hela gruvan med omnejd, hus och inventarier, skakar. Det andra brevet är avsänt från H artecamp i Nederländerna i november eller december 1736 till en annan välgörare, nämli- gen Olof Celsius. Han var professor, dom- Frim ärke frän 2o07 med linnea, prost och välbärgad amatörbotanist. I sam- den blomm a som Lin ne givit sitt eget nam n . band med ett möte med den unge Linne i

Stamp from 20 0 7 with a Linnaea flower Uppsala erbjöd Celsius honom fri kost och (Linnaea Borealis), the plant that Linnaeus logi hemma hos sig, men också fritt tillträde named after himself. till husets rika bibliotek. O lof Celsius är ytterligare ett exempel på hur Linne hamnar under betydelsefulla mäns beskydd. liga undervisningen i Lund. De kom till en Nu befinner sig Linne i Holland efter början inte så väl överens. Stoba:us tyckte att ha erhållit sin doktorsgrad och skriver att Linne var sjaskig och Linne beskrev hem till sin "Högwördige H r Docktor, Stobaeus som "en sjukling, enögd, krumpen Domprobst och Primarius theologiae Pro- på ena foten, ständigt plågad av migrän, hy- fessor Bewågne gynnare". Även här blygs pokondri och ryggvärk". Linne tillbringade han "sannerligen som åhter hela åhret varit mycket tid i Stoba:us kabinett med mineral, försummelig" vilket åter visar att Linne tog skaldjur, fåglar och pressade växter. sin korrespondens på allvar. I brevet till Men han ville framförallt få tillgång till Celsius berättar Linne att han först blivit Stobu s' bibl iotek. Efter en överenskom- osams med Joha nn Jakob Dillenius (1687- melse med en annan medicine studerande 1747) under en tidigare vistelse i London fick Linne tillgång till biblioteket. Lin ne läs- 1736. Dillenius var professor i botanik och te sedan böckerna om nätterna. Stob zeus ledande på mossor. H an var imponerad av sömnlösa mor upptäckte att det lyste i bibli- Linne, men ifrågasatte honom också. I bre- oteket och oroade sig för att Linne skulle vet till Celsius berättar Linne vidare att de somna ifrån ljuset. Linne blev därför tagen på bar gärning mitt i natten. Stobe us för- stod dock att Linne förtjänade uppmuntran . Frimärke frän 1978 eft er en mälning Linne fick därefter nyckel till biblioteket, fri av M . Hoffman, med C arl von Linne i lappdräkt. mat vid doktorns bord samt fritt tillträde Stamp from 1978 with C arl Lin naeus in Lapp costume, till Stoba:us' föreläsningar. Linne var sedan from a painting by M . Hoffman. alltid djupt tacksam mot honom . I brevet till Stobe us beklagar Linne att han så länge underlåtit att skriva till "H r [ 30 a Professoren". O rsaken till detta, menar Lin- ne, är att han dels varit överhopad av arbete och dels varit på besök i D annemora gruva i i . ? Uppland i tre veckor. Han berättar att "jag 1 {i9 - var mo alnar neder uti grufvorna och söckte iö, »a äfter Stenar. Jag fant nägra Magneter, fluo- T ES9° res chrystallinos, Asbestus och omogna Gra- i ,s I nater." Doktorn ska få del av dessa "vid näs- ej +,e ta bud". Han berättar även att han samlat in > : intressanta växter och mineraler i gruvan. I

H EDVIG BRUZE Us · C arl von Linne som brevskrivare 57 börjat argumentera, men slutligen blivit vänner. När de sedan skildes åt var Dil leni- us tårögd.

Brev till kritiker C arl von Linne omgav sig med många vän- ner. Men han hade kritiker också. En av dessa var Christian Gottlieb Ludwig. H an var en av Linn es främsta och tidigaste motståndare. Ludwig var tysk fysiker och se- dermera professor i botanik i Leipzig. I brevet frän H artecamp, daterat 28 juli 1737, be- möter Linne den kritik av växternas sexualsystem som Christian Gottlieb Ludwig framfört i ett tidigare brev. Det fanns flera, äldre och vedertagna klassificeringssystem och förvirringen blev allt större, ju fler nya Albrecht von Haller (1708-1777) växter som påträffades. Linne försvarar dock var född i Schweiz men blev professor i Gött ingen. självsäkert sitt system genom att sakligt re- Albrecht von Haller (1708-1777) was born in dogöra och argumen tera för sina åsikter i Switzerland but became a professor in Göttingen. sex punkter. Ludwig lär tacksamt ha tagit emot Linn es äsikter. En annan kritiker är det mångsidiga ge- "H an hade en vacker dotter - jämte en an- niet A lbrecht von Haller. Brevet är ställt till nan yngre. En viss baron sökte få henn e, H aller i september 1739 och avsänt från men förgäves. Jag såg hen ne, häpen kände Stockh olm, där Linne nu bedrev sin läkar- jag hjärtat fyllas av sällsam ma känslor. Jag praktik. Albrecht von H aller var schweizisk var kär, hon äntligen besegrad av mina upp- poet, filolog, anatom, bibliograf, zoolog, fy- vaktn ingar, böner och så vidare, älskade ock- siolog, administratör samt professor i bota- så mig, lovade och sade: 'må det ske!' Jag nik och medicin i Göttingen . Linne och blygdes att vända m ig till hennes fader på H aller var samtida. De inledde 1735 en lång grund av m in fattigdom, men talade dock ut korrespondens som fortsatte under många med honom . H an både vill och vill icke. ar. H an tyckte om mig som en far, men gillade Under årens lopp uppstod ständiga icke m in ställn ing. H an förklarade: hon skall missförstånd och konflikter dem emellan ef- få förbliva ogift i tre år. Först då, när fö rhäl- tersom båda led av lätt förföljelsemani. landena ha ordnat sig, skall jag ge besked ." Men de hade också förmåga att förlåta varandra. Fran mitten av 1740-talet ökade dock Det var under ett julkalas på Svedens gård missämjan och i början av 175o var vänska- utanför Falun 1734 som Linne träffade sin pen slut mellan dem . blivande hustru, Sara Elisabeth Morea. Den I brevet till von H aller som avsänds 1739, 2 januari gjorde han sin uppvaktning i den men kommer tram först 174o, berättar Lin- berömda lappdräkten. Den 16 januari till- ne mycket fängslande om sin egen levnads- bringade han hela dagen med henne, friade historia fram till 1739. H an berättar bland och fick ja med de ovan nämnda orden "må annat om en rik stadsläkare vid namn Johan det ske". Bröllopet fick dock inte äga rum More us i Falun. More us hade en vacker förrän efter tre år när Linne doktorerat och dotter och när Linne såg den artonåriga etablerat sig som läkare i Stockholm . Linne flickan blev han förälskad : reste därför till Holland för att doktorera, men hann även resa till fler platser innan

Po sTRYTTAREN 2007 det blev bröllop. Under tiden uppvaktades H an har inte kunnat närvara under förloss- Sara Lisa emellertid av en av Linnes bästa ningen som skett på Sveden. H an avslutar vänner. En annan vän inträdde och räddade med "Hälsa min C arl lilla". Carl von Linne situationen. Linne återvände och slog sig d.y efterträdde rm sin far som professor i ned i Stockholm. På Sveden gifte sig Carl botanik i Uppsala. och Sara Lisa 1739. Brev till Sara Lisa Brev till Fredrik Hasselqvist Endast tre brev till hustrun Sara Lisa finns Linne kallade sina lärjungar apostlar. Kon- bevarade och breven inom familjekretsen är takten och korrespondensen med dem var överhuvudtaget få. Det i utställningen visa- också högt värderad. Ett brev är sänt till de brevet till Sara Lisa är sänt i januari 1740 Fredrik Hasselqvist i augusti 175o fran Uppsa- från Stockholm . Linne befann sig i Stock- la. H asselqvist är en av Linnes främsta holm och förtjänade familjens uppehälle. I apostlar. Han var en sjuklig och fattig präst- brevet uttrycker Linne sin gränslösa glädje son från Ö stergötland och beskrivs som an- över deras förstfödde son , C arl (1741-1783). språkslös, hövlig, munter och intelligent, Så här inleder Linne sitt brev: för att inte säga enastående. H an sändes ut i världen utan ekonomiskt stöd och Linne "Så otroligt jag wäntade på posten, så rörd hade svårt att fora över pengar till O rienten. jag blef af des tidning då jag fick det jag wän- Fredrik H asselqvist dog skuldsatt, sjuk i tade, nem ligen den hugneliga underrättelsen tuberkulos i Mindre Asien. Hans samlingar at den N åd ige Guden täckts höra m in bön, och manuskript kunde inte utlämnas förrän och min kiäraste hustru förlossat utur ett så skulden betalats. Drottning Lovisa Ulrika swärt och farligt äfwentyr". (1720-1782) trädde dä in och Linne kunde ge ut Fredrik H asselqvists reseberätt else 1757. I brevet berättar Linne lite om vad som hän- Carl von Lin ne är 1739. der i Sverige, om att "boskapssjukan grasse- Målning av Johan Henrie Scheffel. rar" och om vilka som avlidit på senare tid. Carl Linnaeus in 1739. H an instruerar H asselqvist att plocka mos- Painting by Johan Henrie Scheffel. sor, men försöker också uppmuntra honom med orden : "Edert namn är redan långt större än Kalmens". H an syftar här på sin lärjunge Pehr Kalm.

Brev ti ll nära vänner Ett brev till A braham Bäck är daterat i januari 1754. Bäck var läkare och konkurrerade med Linne om professuren i medicin vid Uppsala universitet. Han blev Linnes allra bäste vän. Linne vill att Sara Lisa skall gå till sängs de kvällar, när Bäck är på besök, så att de kan tala ostört med varandra. I brevet oroar sig Linne över en stöt i bröstet som Bäck råkat ut for under en resa:

"Det är m ig alt för o kiärt att hö ra, det M.K. Bror stött sig i bröstet wid hem resan från Ul- ricksdah l. Gud beware M .K.Br. en sådan stöt tyckes i försto ne ej hafwa stort att betyda,

H E D V I G B R UZ /EU S · Carl von Linne som brevskrivare 59 men kom mer äfter äht ofta igien . Gud beware min lille Broder, att den olyckan skulle hända oss, at m in Broder skulle ryckas från wetenskaperne."

Han är rädd att missödet ska vara allvarligt, men kanske är han mest rädd att förlora sin bundsförvant. Han berättar också om att det är sjukdom i familjen och att yngsta dottern Sophia har ständiga febertoppar. Det är tungt att vara familjeförsörjare. Bäck framstår som en mycket sympatisk man, be- gåvad men inte lika ärelysten som Linne. Bäck arbetade som kungens livläkare och grundade Serafimerlasarettet. H an blev med tiden förmögen och dog vid 82 är ålder. De främsta källorna om Linnes privatliv är breven till Abraham Bäck. A B RA HAM BACK h a t «or I' egum Jrec a .lrchiater , En annan vän till Linne är greven och l ea. Coll. Me d i ultra KL a n . Pr de s , lantmarskalken Carl Gustaf Tessin, adelns tal- J q v. A ur at de S tella Pol . l eg . l e ad. Seie r. I ol a». Me . C e . : . man i riksdagen, grundare av hattpartiet och N a t us 1712. ambassadör i Frankrike. Han var son till ar- kitekten Nikodemus Tessin. Vänskapen med

Tessin var mycket gynnsam för Linne, efter- Abraham Bäck (1713-1795). som Tessin var ivrig gynnare av vetenskap Gravyr av Fredrik Arcel, efter en oljemålning och konst. H an säkrar en välbetald anställ- av Gustaf Lundberg. ning åt Linne och erbjuder ett rum och fri Foto : UU B. taffel i det Tessinska palatset. När Tessin se- Abraham Bäck (1713-1795). nare råkade i onåd hos kungaparet Lovisa Engraving by Fredrik Arcel, from an oil painting Ulrika och Adolf Fredrik (1710-1771), som för by Gustaf Lundberg. övrigt var stora samlare och gynnare av Lin- Även det sista brevet från Linne, skrivet i ne, fann Tessin tröst hos Linne. Deras brev- maj 1776 frän Hammarby, är till vännen A b- växling är också mycket förtrolig. raham Bäck. Linne är då sjuk, men skriver I brevet från Uppsala i februari 1757 vill att han mår bättre. H an ber darrhänt Bäck Linne ha råd hur han bäst ska publicera lösa ut brevet, och "lovar att betala det rik- Hasselqvists reseberättelse "Iter Palaestinum tig". eller Resa ti! Heliga landet":

"Uti sal. H asselqvists resa, den E. Exc. Så nå- Några brev tiII Linne digt befordrat, finnes vid slutet om handeln Carl von Linne mottog också många brev. på O rien t, såso m nyttigt för vår nations Några av de mest efterlängtade breven var handlande; hvilket jag icke vet, om det bör dem från hans lärjungar. Linne väntade iv- tryckas eller uteslutas. Ty om det trycktes, rigt på nyheter från sina resenärer och ännu torde n ågon säga, att sådant ej borde bl ifva mer otåligt på växternas ankomst. Många av allmänt, emedan utlänningar då kunde för- de insamlade växterna var tidigare helt komma våra egne. Utelemnas det, torde det okända arter som nu skulle komma att tillräknas, att man med vilja fördolt det, som namnges av Linne. De finns bevarade i det vore gagnande. Kunde detta genom E. Exe. linneanska herbariet och är fortfarande vik- pa behö rigt ställe göras bekant, tyckes m ig tiga ur vetenskaplig synvinkel. vara bäst att det alldeles utelemna."

60 PO ST RYTTA REN 20 0 7 Pehr Kalm och Pehr Löfling ma Pchr Kalm (1716-1779) sändes ut för att finn a so Arc. nyttiga växter som kunde tåla svenskt kli- ---..,:--:-- m at. Kalm var från Finlan d och blev sedan rn a ia l T l professor i Åbo. Lin ne ville sän da h on om - landvägen till Kin a, men det fick bli Nord- amerika. H an var en av de lärjungar som kanske bäst levde upp till Linne s förhopp - ningar. H an kom hem med frön som gick Pehr Kalm (1716-1779), att odla. H an beskrivs som försiktig och en av Linnes lärjungar, på ett finskt frimärke från 1979. med en sund självbevarelsedrift. I sitt brev Pehr Kalm (1716-1779), one of Linnaeus's disciples, från den 16 december 1750, avsän t från Phi- on a Finnish stamp from 1979. ladelphia, skriver Kalm till H r. Archiater Linn ea us: om eftermiddagerne och qvällarne, emedan "Jag vet, ehuru jag här lupit omkring i bus- alla påstå, at det skal vara mycket osundt i karna, och tagit många svettbad, tör jag dock ett så hett Climat. Men vad jag kan göra, näppe!. sedt 20de delen af de örter, som skal jag aldrig underlåta ... " finns här i Norra America; huru ofta är det icke, at gå miste om den samma, och at just H an dör på en missionsstation i Ven ezuela, ei råka på det stället, der hon växer, hälst i endast 27 är gam mal. ett så vidtsträckt land som detta."

H an skriver också att han velat ta m ed sig Fredrik Hasselqvist några "rara" djur hem, som skunk eller Fredrik Hasselqvist (1722-1752) skriver i sitt "fiskattor", m en fiskattornas odör sätter sig i brev 1750 från Smyrna i Turkiet, att han vän- kläderna varför h an inte vågar medföra dem tar på att få resa vidare. H an har fått rese- på båtresan . D äremot lovar h an ta med flera pass av den tur kiske kejsaren till Egypten , sköldpaddor samt två opossum , en slags råt- över C ypern, Alexandria och Kairo till ta, h em . D essa rör sig fritt i hans kam m are Palestina. Brevet in nehåller vackra beskriv- när han skriver brevet. n ingar av man delträd : Pchr Löfling (1729-1756) b ruka r beskrivas som den apostel Lin ne tyckte allra mest o m . "Mandelträdet blommar på bar qvist, och Linne gav honom smekn am net "vu tur" ger högderna et härligt anseende, der de äro (gam) eftersom han letade växter på ett blandade med det stadigt gröna oljoträden skarpsyn t sätt. H an var en utfattig student i Uppsala, uppvuxen i Älvkarleby under mycket sm å omstän digheter. Löfling var tro- H an fortsätter sedan brevet m ed långa och gen Lin ne och fungerade som h ans förläng- intressan ta iakttagelser av landets fikon träd . da arm . H an tillh örde de hängivn a bota- nisterna, vilka beskrivits fungera som ett ut- valt brödraskap . H an skriver i sitt brev från Den nya tidens linneaner Venezuela i oktober 1754 om sin rika ört- Carl Peter Thunberg (1743-1828) tillhö rde den samling som nu består av hela 550-600 arte r. "nya tidens linneaner". D essa var en ny ge- H an önskar sig dock bättre hälsa i den tro- neration anhängare till Lin ne, lika unga piska hettan : som de tidigare, m en m er självständiga. Th unberg kallades "Japans Lin ne" och var "Jag har ock nu fatt absolut befallning af vår vapenbroder med Anders Sparrman (1748- chef, at aldrig skrifva eller arbeta, som förr, 1820). H an reste till H olland, Fran krike,

H ED V I G B RU Z IEU S · Carl von Linne som brevskrivare 6 I Del av ett brev från C arl Peter Thunberg, som då vistades i Japan, i vilket denne tilltalar Linne m ed tite ln "arch iate rn".

Part of letter to Linne from C arl Peter Thunberg in J apan, in which Thunberg addresses Linnaeus with the ti tle "archi ater" (chi ef physician).

62 POST RYTTA REN 2 0 0 7 Sydafrika, Japan, Java och Ceylon. Thun- berg var smålänning, har framställts som liten, senig och stark. Efter C arl von Linne den yngres död utnämndes han till professor i botanik i Uppsala. Vid ett tillfälle håller Thunberg på att bli dödad av en afrikansk buffel men klarar sig i sista stund. Han skriver självsäkert från Jakarta i Indonesien den 1 juni 1775 att han: Frim ärke frän 1973 med bild av C arl Peter Thunberg "efter en med nöje tillbragt 10 veckors resa (1743-1828), som har kallats Japans Linne. ifrån Cap, har jag nu den äran att uppvakta Stamp from r973 with a picture of Hr Archiatern ifrån Batavia,

Den självständige Solander Daniel Solander (1733-1782) var född i Piteä. H an följde med på James Cooks första i världsomsegling 1768-1771. Solander gick långt, lät sig förföras av London, som var en i världsstad redan då och som kom att bli hans hem . H an anställdes av British Muse- um och blev mycket god vän med Joseph Banks (1743-1820), Linnes främste lärjung e i Frimärke frän 20o1 med Daniel So lander (1733-1782), England. Solander skulle ha gift sig med en av Linnes lärjungar so m deltog i James Coo ks Linnes dotter, Lisa Stina, men bosatte sig första världso msegling. for gott i London och förblev ogift. Stam p from zoo1 featuring Dani el Solander (1733-1782), I sitt brev frän 176o skriver han att han one of Linnaeus's disciples who took part in kommit lyckligt fram efter en svår resa. Nu James Cook's first circu m navigatio n of the wo rld. öppnar sig möjligheterna; han vill snabbt lära sig engelska och kanske flytta ut på landet, fast det är tilltalande i staden. Det är ett till alla dem som sett till att breven blivit underhållande brev från en ung man som bevarade och tillgängliga. De är både en njuter av att vara i London och som snart källa till kunskap och upplevelse. För hur kom att glömma Linne hemma i Sverige. komma en människa nära, om inte genom hennes egna ord ? I utställningen "Linne, brevskrivaren" Att göra breven " publike" fick besökarna möta den unge, nyfikne Lin- C arl von Linne är kanske vår främste veten- ne som inte hade tid att sitta stilla i skolan skapsman genom tiderna. Han var verksam utan drevs ut på egna upptäcksfarder och som botanist, zoolog, medicinare, lärare expeditioner, den upptagne, energiske fa- och pedagog, ment or, ledare av expeditio- miljeförsörjaren Linne i Uppsala, den krä- ner och författare till en lång rad vetenskap- vande och entusiasmerande forskaren och liga verk. H an var produktiv inom alla om- läraren samt slutligen den åldrande Linne. råden, inte minst som brevskrivare. Idag har Allt detta vet vi tack vare den stora brev- vi tillgång till hans stora brevsamling och skörd, full av tankar och reflexioner, som det är lätt att sända en tanke av tacksamhet Linne lämnat efter sig.

HEDVIG BRUZE U S · C arl von Linn e so m brevskrivare 03 Del av ett brev från Daniel Solander till Linne från London den I juli 1760.

Part of letter to Linnaeus from Daniel Solander in London, dated rJ uly 1760.

64 PO ST RYTTA REN 2 0 0 7 Linnes sommarbostad Hammarby. Foto : Erik Hambe rg 2 0 07. Att göra breven publika och tillgängliga Linnaeus's summer-house 'Hammarby'. för en större allmänhet låg dessutom i C arl Photo : Erik Hamberg 20 0 7. von Linnes intresse. Han ansåg nämligen själv att "Denna dyra samling af Bref vore värd att göras public, som den innehåller många hundrade bref, uti hvilka afhandlas alt märkvärdigt."

H ED V I G B RU Z/EU S • Carl von Linne som brevskrivare 65 Källor och litt eratur

Andersson, Bo, Harnesk, Helena, Landsvägspostföring. Lin ne i Uppsala. (Andersson , Bo, Palme, Uppsala 2006. Louise & Ö dmark, Pia, Häger, Bengt-Åke, Brevet - en resa genom sekler). Frihetstiden och den gustavianska tiden Stockholm 1992. (i: Boken om Sveriges histo ria). Blunt, Wilfred, Stockholm 1999. C arl von Lin ne. 2. uppi. Lindroth, Sten, London 2001. Svensk lärdomshistoria: frihetstiden . Forssell, N ils, Stockholm 1978. Svenska postverkets h istoria, 2. Lundin, Eliz, Stockh olm 1936. Postvägar, postkon tor och Florin, Magnus, postgårdar i 1750-talets Sverige. Trädgården . M eddelandenfran Postmuseum, 43. [Stockho lm], 20o5. Stockh olm 1998. (texthäfte till C D-skiva utgiven av Svenska Linnesällskapets arsskrift, 2006. Bonnier Aud io) Uppsala 2006. Fries, Thore Magnus (utg.), Sörlin , Sverker & Fagerstedt, O tt o, Bref och skrifvelser Lin ne och hans apostlar. frän och till C arl von Linne , 1:4-5. [Stockholm ] 2004. Stockholm 1910-1911.

Fries, Thore Magnus, Linne: Lefnadsskildring, 1-2. Stockholm 1903.

66 PO STRYTTA REN 20 0 7 Carl Linnaeus as Letter Writer

O n 23" May 2oo7 it was 3oo years since Carl also pioneering. Linnaeus (von Linne in Swedish) was born. W hat has been written about and by The national, regional and local celebra- Linnaeus, the stories told about him, his tions of the anniversary of our great scien- homes such as his professorial dwelling in tist were extensive. This was also the case at Uppsala and his summer-house H ammarby, Post Museum, where the Museum cele- all these details taken together show him to brated with an exhibition, a teaching be an extremely human person. He was a programme for schools and a series of eight man who worked hard, who became ex- lectures. The purpose of the exhibition was hausted at times and who had financial to try to create a portrait of Linnaeus, the worries. He was a brilliant teacher and en- man, and to focus on one of his more un- joyed teaching. Linnaeus seemed to have known sides, i.e. C arl Linnaeus, the letter great nostalgia for the summers of his child- writer. hood and returned with pleasure to the Carl Linnaeus is perhaps Sweden's great- province of Småland and his childhood est scientist of all times. He was active as a home at Stenbrohult. He called Stenbro- botanist, zoologist, physician, teacher and hult one of the "most beautiful places Swe- lecturer, mentor, leader of expeditions and den has produced". author of a large number of scientific His belief in God was strong since child- works. He was productive in all fields, not hood, and so was his belief in himself. He least as a letter writer. Today we have access coined the expression : God created - Lin- to his large collection of letters, and we naeus classified. But he was also ambitious have reason to be grateful to all those who and strived all his life for recognition and have made sure that his letters have been vindication. preserved and who have made them available. They are a source of both knowledge Linnaeus and the Postal Service and inspiration. C arl Linnaeus did a great deal of his work by letter. He maintained important contacts W ho w as Carl Linnaeus? with the aid of his diligent, global cor- Carl Linnaeus was born into an age full of respondence. In a way, it can almost be said the spirit of exploration, when scientists that Linnaeus would not have been able to were competing to try to explain the world. carry out his work without the Post O ffice. H is idea to organise nature methodically He was dependent on the postal service and became a success. In 'Systema Natu rae' he attached great importance to it. During his divided nature into three kingdoms: plants, time as a phy sician in Stockholm (1738-1741), animals and stones. He laid the foundations Linnaeus used the only post office in the for the scientific system of classifying and city, located at Lilla Nygatan 6, present-day naming animals and plants by using two address of Post Museum. In Uppsala, the Latin words, one for the genus and one for post office was located half way between the species, e.g. Passer Domesticus (house the castle and the cathedral. sparrow), Bellis Perennis (common daisy), The volume of letters increased marked- Homo Sapiens (modern man). Linnaeus's ly in Sweden during the so-called Age of ideas on the sexual system of plants were Liberty (1719-1772). Linnaeus sent his official

HEDVIG BRUZ E U S · C arl Linnaeus as Lette r Wr iter 67 letters post-free. The right to send post-free and 1776 and contains no less than 523 letters was awarded to institutions and indi- letters. The preserved letters from Bäck are viduals who could be considered to serve fewer, only around 5o are still in existence. the interests of the State. Among these in- A great many letters were also exchanged stitutions were the Scientific Society in between Linnaeus and the Secretaries of the Uppsala which Linnaeus worked for, but Royal Swedish Academy of Sciences, first also the Medical Society and later the Royal Pehr Elvius the younger (a710-1749) and Swedish Academy of Sciences in Stock- then Pehr Wilhelm Wargentin (1717-1783). holm. However, abuse occurred and on one occasion Linnaeus was reprimanded by the Postmaster General himself, Leonhard Linnaeus as Lett er W riter Klinckowström (1685-1759). No private greet- The letters reveal that Linnaeus is a modern ings or comments must be included if let- and efficient letter writer. He always has a ters were to be sent post-free. A letter sent reason for writing: something he wants a to Linnaeus's close friend and medical col- reply to or to be collected, or an instruction league Abraham Bäck (1713-1795) included a for one of his correspondents. It is easy to private greeting. Bäck managed to make draw parallels with the present-day Klinckowström see reason and Linnaeus exchange of emails. At the same time, promised faithfully never to repeat this of- Linnaeus mixed private and official matters fence. freely in his letters. He confided readily in people, particularly Bäck, but also in many other friends and confidants, often in Linnaeus's Correspondence connection with the massive criticism he Linnaeus's correspondence comprises 5,500 was sometimes subjected to by his preserved letters. Just over 3,000 are opponents and critics. But he also wrote addressed to Linnaeus and approx. 2,000 about his daily life and work. are from him. The number of correspondents amounts to a total of 6oo. Th e letters have been written over a period of 5o years, The Exhibition at Post M useum from 1728 to 1778. Linnaeus wrote and The material available to choose from for received most letters during the 176os. There the exhibition at Post Museum was are 1,700 letters preserved from that decade Linnaeus's vast correspondence, as sender alone. After Linnaeus's death, most of his and receiver. From this collection of letters, letters were sold to England and today they the Museum, together with Eva Nyström belong to The Linnean Society of London, and Ann-Mari Jönsson, selected around 20 founded in 1788. letters from Linnaeus's correspondence. Linnaeus was good at making contact Like postal milestones, these letters then with people. These contacts were then marked out the path of Linnaeus's life to maintained by life-long correspondence, the visitor. The exhibition started its Linne- where thoughts as well as pressed plants, an story in his youth, since the first known seeds and books were exchanged. The letter from Linnaeus is dated 1728. correspondence had the form of a global In the first exhibition room, we encoun- network. It extended from Sweden in the tered Linnaeus as the sender of 13 letters. north to southern Africa and from North The originals of nine of these letters were America to London and St. Petersburg. on display in specially constructed protec- However, most of the correspondence took tive display cases, donated by Postmusei place between Stockholm and Uppsala and Vänner (Friends of Post Museum). The let- the surrounding areas. Linnaeus's intimate ters were displayed in chronological order correspondence with his best friend, the and told the story of Linnaeus's life. There physician Abraham Bäck, runs between 1741 were letters to his first mentors, Dr. Kilian

68 PO ST RYTTA REN 20 0 7 Stob aeus the younger (1690-1742) in Lund, Linnaeus supporters, as young of age as the and Professor Ol of Celsius (1670-1756) in early disciples, but more independent. Uppsala, and to his critics and opponents, Thunberg was called "Japan's Linnaeus". Ch ristian Got tlieb Ludwig (1709-1773) in Daniel Solander (1733-1782) took part in Ja- Leipzig and Albrecht von Haller (1708-1777) mes Cook's first circumnavigation of the in Göttingen. Naturally, Linnaeus wrote to world 1768-1771. He lived in London which his wife Sara-Lisa but also to Fredrik Hassel- was a metropolis even then . He became an qvist (1722-1752), one of his foremost disci- employee of the British Museum and a very ples, to his good friend Count C arl Gustaf good friend of Joseph Bank s (1743-1820), Tessin (1695-1770) and to his best friend, the Linnaeus's foremost disciple in England. physician Abraham Bäck, to mention but a few. In the second exhibition room, we met Linnaeus as the addressee. O n display here were eight letters from some of his disciples, or apostles, as he himself chose to call them, who were writing to their highly esteemed teacher from five continents. The apostles were all young men, hungry for life and adventure. But they were also hungry for recognition and fame. The travel was a step in their career. They travelled all over the world with instructions to collect material from flora and fauna. Th eir life stories are intense and several of them sacrificed their lives, all in the name of science and botany.

Lett ers to Linnaeus C arl von Linnaeus also received many letters. Some of the most longed-for letters were the ones from h is disciples. Linnaeus waited eagerly for news from his travellers and even more impatiently for the arrival of the plants. A lot of the plants collected were previously totally unknown species that were now to be named by Linnaeus. These have been preserved in the Linnean Herbarium and are still of importance from a scientific point of view. The apostles Pehr Kalm (1716-1779) and Pehr Löfling (1729-1756) were travellin g in North and South America. The latter is usu- ally described as Linnaeus's favourite among the apostles. Linnaeus named him "vultur" (vultu re) as the way he searched for plants was sharp-sighted. C arl Peter Th unberg (1743-1828) belonged to the "n ew period Linnaeans". These were a new generation of

H ED V I G BRU ZIEU S · Carl Linnaeus as Letter wr iter 69