2018-02-22, Kl. 17:30 Hallunda Folkets Hus, Bragesalen

KUNGÖRELSE 1 [3] Kommunfullmäktige 2018-02-22

Tid 2018-02-22, kl. 17:30

Plats Hallunda Folkets hus, Bragesalen

Incheckning för närvaro för förtroendevalda sker vid presidiet mellan kl. 17:00-17:30.

Sammanträdet och upprop börjar 17:30

Ärenden Justering 28 februari 2017, kl. 17:00

30 Svar på interpellation: Förekommer månggifte och barnäktenskap i kommunen? (M)

31 Svar på interpellation: Spelmissbruk i Botkyrka kommun (KD)

32 Svar på interpellation: Sexuella trakasserier och övergrepp i skolorna (M)

33 Fastställande av antal mandat i kommunfullmäktige och resurser i form av politiska sekreterare i Botkyrka kommun

34 Justering av investeringsbudget 2018 och plan 2019-2021

35 Avtal med Upplev Botkyrka AB

36 Antagande av detaljplan för Tumba Skog

37 Godkännande av exploateringsavtal Tumba Skog

38 Slutredovisning av projektkonto 6166 - Evakueringspaviljonger i Norsborg (Vitsippan)

39 Slutredovisning av investeringsprojektet - Övriga fastighetsinvesteringar BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 2[3] Kommunfullmäktige 2018-02-22

40 Slutredovisning av investeringsprojekt 3913 - Va-projekt Huddingevägen

41 Slutredovisning projektkonto 6226 - Storvretsskolan och Skogsbacksskolan

42 Slutdatum för uppdraget att utreda utvecklingsprogrammet för Hallunda / Nors- borg

43 Svar på motion - Anlägg infartsparkering i Vårsta (M)

44 Svar på motion - Arbetet med hedersproblematik i Botkyrka (SD)

45 Svar på motion - Omvandla hyresrätter i allmännyttan till andelsägarlägenheter för socialnämndens biståndsbehov (M)

46 Svar på motion - Kompetensfonden ska komma alla Botkyrkabor tillhanda (M)

47 Svar på motion - Skapa fler YH-utbildningar (M)

48 Svar på medborgarförslag - Bygg fler bostäder

49 Anmälningsärenden

50 Avsägelser och fyllnadsval

51 Nya interpellationer

52 Nya motioner

53 Nya medborgarförslag BOTKYRKA KOMMUN KUNGÖRELSE 3[3] Kommunfullmäktige 2018-02-22

54 Enkla frågor

Inger Ros (S) Sara Hultqvist Kommunfullmäktiges ordförande Sekreterare

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2018:32

§ 29 Fastställande av antal mandat i kommunfullmäktige och resurser i form av politiska sekreterare i Botkyrka kommun (KS/2018:32)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Antal mandat i kommunfullmäktige ska från och med mandatperioden 2018-2022 vara 75 stycken.

2. Antal ersättare i kommunfullmäktige ska från och med mandatperioden 2018-2022 vara hälften av det antal mandat som varje parti erhåller.

3. Tilldelning av resurser i form av politiska sekreterare ska från och med mandatperioden 2018-2022 ske enligt följande:

‐ Partier som tilldelas 3-4 mandat i kommunfullmäktige har rätt till resurser i form av en halvtidstjänst politisk sekreterare. ‐ Partier som tilldelas 5-17 mandat i kommunfullmäktige har rätt till resurser i form av en heltidstjänst politisk sekreterare. ‐ Partier som tilldelas 18 mandat eller fler i kommunfullmäktige har rätt till resurser i form av två heltidstjänster politisk sekreterare. ‐ Det parti som innehar uppdraget som kommunstyrelsens ordfö- rande har därutöver rätt till resurser i form av en heltidstjänst politisk sekreterare för samordning av den politiska ledningen. ‐ Partierna får även disponera resurserna på annat sätt, t.ex. genom att förstärka vissa ordförandearvoden.

4. Tillkommande kostnader under år 2019 om 2 980 700 kronor hanteras i samband med budgetberedningen för år 2019.

Kommunstyrelsen beslutar för egen del:

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2018:32

5. Tillkommande kostnader under år 2018 om 95 000 kronor hanteras genom kommunstyrelsens medel till förfogande.

Reservation Anders Thorén (TUP) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Sammanfattning Botkyrka kommun är en expansiv kommun som haft en betydande befolk- ningstillväxt under de senaste decennierna. Kommunfullmäktige, kommunens högsta beslutande organ med representanter direkt valda av kommunens invånare, har dock haft samma antal ledamöter sedan år 1973.

För att skapa bättre förutsättningar för politisk representation och möjlighet- er för fler kommuninvånare att engagera sig politiskt genom förtroende- mannauppdrag i fullmäktige föreslås antalet ledamöter i fullmäktige öka från 61 till 75 stycken från och med mandatperioden 2018-2022. Antalet er- sättare föreslås som idag vara häften av det antal mandat som varje parti er- håller. De politiska resurserna i form av partistöd, stöd till politiska ung- domsförbund och stöd i form av politiska sekreterare föreslås även förstär- kas.

Yrkanden Anders Thorén (TUP) yrkar avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Inger Ros (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer Anders Thoréns (TUP) avslags- yrkande mot ordförandeförslaget och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Yrkande 2018-02-05

Ärende 29: Fastställande av antal mandat i kommunfullmäktige och resurser i form av politiska sekreterare i Botkyrka kommun

Partierna har under många år tappat medlemmar samtidigt som förtroendet för politiken i Botkyrka är lågt enligt kommunens egen medborgarundersökning. I Stockholms län var Botkyrka den kommun där lägst andel medborgare utnyttjade sin rösträtt i senaste kommunalvalet.

Inte sällan förekommer det tomma stolar i kommunfullmäktige och det är i regel samma ledamöter som hörs mest i debatterna. Att en del av fullmäktiges ledamöter sällan deltar i debatterna är givetvis en fråga för de olika partigrupperna. Men det vore rimligt att fylla de tomma stolarna och se till att dagens ledamöter blir mer delaktiga innan vi utökar kommunfullmäktige.

Vi i Tullingepartiet menar att det finns bättre sätt att skapa förutsättningar för politisk representation och därmed ökade möjligheter för fler kommuninvånare att engagera sig politiskt. Med en kommundelning skapas två nya kommuner: Tullinge kommun och nya Botkyrka kommun. Eftersom att båda kommunerna blir mindre ökar politikertätheten samtidigt som representationen förbättras. Forskning visar även att mindre enheter fungerar bättre ur gemenskapssynpunkt jämfört med större enheter.

Avslutningsvis vill vi betona att det råder en situation med stora besparingskrav på kommunens verksamheter. Inte minst skolan har en stramt tilltagen budget. Att i detta läge satsa ytterligare skattepengar på politiken är inte en rimlig prioritering.

Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att avslå ordförandeförslaget

Anders Thorén (TUP)

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[7]

Kommunstyrelsen 2018-01-18 Dnr KS/2018:32

Referens Mottagare Jakob Etaat Kommunstyrelsen

Fastställande av antal mandat i kommunfullmäktige och resurser i form av politiska sekreterare i Botkyrka kommun (KS/2018:32)

Förslag till beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Antal mandat i kommunfullmäktige ska från och med mandatperioden 2018-2022 vara 75 stycken.

2. Antal ersättare i kommunfullmäktige ska från och med mandatperioden 2018-2022 vara hälften av det antal mandat som varje parti erhåller.

3. Tilldelning av resurser i form av politiska sekreterare ska från och med mandatperioden 2018-2022 ske enligt följande:

‐ Partier som tilldelas 3‐4 mandat i kommunfullmäktige har rätt till resurser i form av en halvtidstjänst politisk sekreterare. ‐ Partier som tilldelas 5‐17 mandat i kommunfullmäk‐ tige har rätt till resurser i form av en heltidstjänst poli‐ tisk sekreterare. ‐ Partier som tilldelas 18 mandat eller fler i kommun‐ fullmäktige har rätt till resurser i form av två heltids‐ tjänster politisk sekreterare. ‐ Det parti som innehar uppdraget som kommunstyrel‐ sens ordförande har därutöver rätt till resurser i form av en heltidstjänst politisk sekreterare för samordning av den politiska ledningen. ‐ Partierna får även disponera resurserna på annat sätt, t.ex. genom att förstärka vissa ordförandearvoden.

4. Tillkommande kostnader under år 2019 om 2 980 700 kronor hanteras i samband med budgetberedningen för år 2019.

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 073-421 87 26 · E-post [email protected] · Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[7] Kommunstyrelsen 2018-01-18 Dnr KS/2018:32

Kommunstyrelsen beslutar för egen del:

5. Tillkommande kostnader under år 2018 om 95 000 kronor hanteras genom kommunstyrelsens medel till förfogande.

Bakgrund Kommunfullmäktige beslutar i enlighet med kommunallagen om hur många mandat, dvs ledamöter, som kommunfullmäktige ska ha. Enligt 5 kap, 5 § kommunallagen ska antalet mandat bestämmas till udda tal och utgå ifrån antalet röstberättigade invånare i kommunen.

Kommunfullmäktige ska även besluta om andelen ersättare i kommunfull- mäktige. Andelen ska enligt kommunallagen utgöra högst hälften av det antal mandat som varje parti får i fullmäktige.

Om kommunfullmäktige önskar ändra antalet mandat eller andelen ersättare ska ett sådant beslut tas före utgången av februari månad under ett valår. Ändringen tillämpas först när val av kommunfullmäktige förrättats och gäl- ler då från och med den nya mandatperioden.

Kommunfullmäktige beslutar även om ersättningar och andra former av stöd till de politiska partierna. Sådant stöd kan t.ex. vara partistöd, stöd till politiska ungdomsförbund och stöd i form av resurser för politiska sekreterare.

Ärendet Mandat i fullmäktige - jämförelse över tid och med andra kommuner

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 3[7] Kommunstyrelsen 2018-01-18 Dnr KS/2018:32

Enligt kommunallagen kap 5 § 5 ska en kommun med fler än 36 000 röstbe- rättigade invånare ha minst 61 ledamöter i kommunfullmäktige. Botkyrka kommun har sedan mandatperioden 1973-1976 haft 61 ledamöter i kom- munfullmäktige.

År 1976 hade kommunen ca 45 000 röstberättigade invånare1 och ca 58 000 invånare totalt. Idag har kommunen ca 66 000 röstberättigade invånare och ca 92 000 invånare totalt. Botkyrka kommun har alltså haft en betydande be- folkningstillväxt under de senaste decennierna men samma antal ledamöter i kommunfullmäktige, enligt den lägstanivå som kommunallagen anger. Det innebär alltså att varje ledamot succesivt kommit att representera fler invå- nare.

En jämförelse med övriga Södertörnskommuner visar att Botkyrka kommun placerar sig bland de tre kommuner som har flest antal invånare per ledamot i kommunfullmäktige.

Kommun Ledamöter i Invånare per leda- fullmäktige mot i fullmäktige Nykvarn 31 342 Salem 31 536 Nynäshamn 41 677 Tyresö 51 924 Haninge 61 1388 Botkyrka 61 1486 Södertälje 61 1551 Huddinge 61 1763 Källa: Sammanställning av KPMG genom uppgifter i Kolada, SCB (se bilaga)

För att minska antalet invånare per ledamot har flera kommuner valt att ut- öka antalet mandat i kommunfullmäktige. Nedan finns ett antal exempel på kommuner av liknande storlek som Botkyrka som valt att utöka sina full- mäktigeförsamlingar:

1 År 1973 hade Botkyrka kommun endast ca 32 000 röstberättigade men vid denna tidpunkt hade utländska medborgare inte rösträtt.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 4[7] Kommunstyrelsen 2018-01-18 Dnr KS/2018:32

Kommun Ledamöter i Invånare per leda- fullmäktige mot i fullmäktige Skellefteå 65 1112 Kristianstad 71 1172 Sundsvall 81 1214 Eskilstuna 79 1312 Halmstad 71 1388 Borås 73 1505 Gävle 65 1535 Källa: Sammanställning av KPMG genom uppgifter i Kolada, SCB (se bilaga)

En sammanställning som Botkyrka kommun låtit göra genom KPMG (se bilaga) visar även att Botkyrka kommuns kostnader för politisk verksamhet är lägre än genomsnittet för andra pendlingskommuner nära storstäder och andra större städer.

Kronor per Botkyrka Pendlingskommun Större städer Invånare och år kommun nära storstad (kostnader (kostnader (kostnader 2016) 2016) 2016) Revision 45 39 30 Stöd till politiska 47 44 47 partier Övrig politisk 187 205 207 verksamhet Nämnd- och 239 356 273 styrelseverksamhet Totalkostnad per 518 644 557 invånare och år Källa: Sammanställning av KPMG genom uppgifter i Kolada, SCB (se bilaga)

Resurser i form av politiska sekreterare Enligt kommunfullmäktiges beslut 2014-06-17, § 115 ska de politiska partierna tilldelas resurser i form av politiska sekreterare utifrån antal mandat som partiet får i kommunfullmäktige. 3-4 mandat i kommunfullmäktige ger rätt till en politisk sekreterare på halvtid. 5-17 mandat ger rätt till en politisk sekreterare på heltid. Över 18 mandat ger rätt till två politiska sekreterare på heltid.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 5[7] Kommunstyrelsen 2018-01-18 Dnr KS/2018:32

Partierna får enligt nuvarande principer även disponera resurserna på annat sätt t.ex. genom att förstärka vissa ordförandearvoden.

Förslag till beslut Kommunfullmäktige i Botkyrka kommun föreslås nu ta beslut om att öka antalet mandat i fullmäktige från 61 till 75 stycken. Detta bedöms kunna skapa bättre förutsättningar för politisk representation och skapa möjligheter för fler kommuninvånare att engagera sig politiskt genom förtroendemanna- uppdrag i fullmäktige.

En utökning av antalet mandat medför även, utifrån de principer som idag gäller, att partistödet, stödet till de politiska ungdomsförbunden och stödet i form av politiska sekreterare ökar. Dessa resurser bidrar till att skapa förut- sättningar för en välfungerande politisk organisation och utgör ett stöd för de förtroendevalda i deras uppdrag.

Kommunfullmäktige föreslås även besluta att nuvarande principer för för- delning av resurser i form av politiska sekreterare ska gälla även från och med mandatperioden 2018-2022, men med tillägget om att det parti som innehar uppdraget som kommunstyrelsens ordförande tilldelas ytterligare en politisk sekreterare på heltid för samordning av den politiska ledningen.

Ekonomiska effekter En ökning från 61 mandat till 75 mandat innebär 14 extra ledamöter och ca 7 extra ersättare i kommunfullmäktige.2 Detta bedöms medföra tillkommande årliga kostnader om ca 480 000 kronor för arvoden och övriga verk- samhetskostnader för de förtroendevalda. I och med att det nyvalda fullmäk- tige tillträder redan den 15 oktober år 2018 bedöms tillkommande kostnader om ca 95 000 kronor uppstå redan år 2018.

Enligt nuvarande principer som antagits av kommunen får en utökning av antalet mandat i kommunfullmäktige även återverkningar i nivån på parti- stödet, stödet till de politiska ungdomsförbunden och partiernas resurser i form av politiska sekreterare.

Enligt Riktlinjer för partistöd erhåller varje parti ett årligt grundstöd motsvarande tre prisbasbelopp och ett årligt mandatstöd motsvarande ett prisbasbelopp per mandat i fullmäktige. En utökning med 14 mandat innebär alltså ett utökat totalt årligt partistöd om 637 000 kronor enligt nivån för

2 Antalet ersättare kan variera med anledning av hur mandaten fördelas mellan partierna och utfall efter avrundning.

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 6[7] Kommunstyrelsen 2018-01-18 Dnr KS/2018:32

prisbasbelopp år 2018 (45 500 kronor). Detta under förutsättning att antalet partier i kommunfullmäktige är detsamma som idag vilket skulle innebära att det årliga grundstödet är detsamma.

Enligt Riktlinjer för stöd till politiska ungdomsförbund har politiska ung- domsförbund rätt till ett årligt grundstöd motsvarande 0,5 prisbasbelopp och ett årligt mandatstöd motsvarande 0,1 prisbasbelopp per mandat. En utök- ning med 14 mandat innebär alltså ett utökat totalt årligt stöd om 63 700 kronor enligt nivån för prisbasbelopp 2018 (45 500 kronor). Detta under förutsättning att antalet ungdomsförbund som söker stödet är detsamma som idag.

Enligt kommunfullmäktiges beslut 2014-06-17, § 115 ska de politiska partierna tilldelas resurser i form av politiska sekreterare utifrån antal mandat som partiet får i kommunfullmäktige. Enligt nuvarande princip ger 3-4 mandat i kommunfullmäktige rätt till en politisk sekreterare på halvtid. 5-17 mandat ger rätt till en politisk sekreterare på heltid. Över 18 mandat ger rätt till två politiska sekreterare på heltid.

En utökning av 14 mandat i kommunfullmäktige bedöms därför medföra en årlig kostnadsökning om ca 1 100 000 kronor för tillkommande resurser i form av politiska sekreterare. Dessa kostnader kan dock komma att variera beroende på hur de tillkommande mandaten fördelas mellan partierna efter valet år 2018.

Resursförstärkningen av 1 politisk sekreterare på heltid till det parti som innehar uppdraget som kommunstyrelsen ordförande bedöms medföra en tillkommande årlig kostnad om ca 700 tkr.

Beslutet i sin helhet bedöms således medföra en total årlig kostnadsökning om ca 2 980 700 kronor. Kostnaderna innefattar arvoden och verksamhets- kostnader för de tillkommande ledamöterna och ersättarna, utökat partistöd, utökat stöd till de politiska ungdomsförbunden, ett utökat stöd i form av politiska sekreterare samt ett utökat stöd för politisk sekreterare till det parti som innehar uppdraget som kommunstyrelsens ordförande.

De tillkommande kostnaderna föreslås hanteras i samband med budgetberedningen för budget 2019. Tillkommande kostnader om ca 95 000 kronor som bedöms uppstå redan år 2018 föreslås hanteras genom kommunstyrelsens medel till förfogande.

Ebba Östlin (S) Kommunstyrelsens ordförande

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 7[7] Kommunstyrelsen 2018-01-18 Dnr KS/2018:32

Bilagor Omvärldsanalys Politiska resurser, rapport från KPMG

______Expedieras till Kommunfullmäktige Länsstyrelsen

Omvärldsanalys Politiskaresurser

Botkyrka kommun — 13 november 2017 Innehållsförteckning

Innehåll Sida

• Uppdrag, metod & beskrivning 3

• Fullmäktige 4

• Kommunstyrelsen & nämnder 5

• Samtliga förtroendevalda 6

• Kostnader för politisk verksamhet 7

• Vilka engagerar sig? 9

• Insatser för att öka det politiska 10 engagemanget

• Summering 11

© 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a 2 Swiss entity. All rights reserved.

Document Classification: KPMG Confidential Uppdrag, metod & beskrivning

Uppdrag: Beskrivning av tabellerna i sammanställningen: Genomföra en omvärldsanalys av kommuners politiska organisationer och De kommuner som ingår i tabellerna över antalet politiker har ett vilka demokratiska konsekvenser utformning får för invånarna. invånarantal inom spannet 75-125 % av Botkyrka kommuns invånarantal. Metod: Därtill ingår de åtta Södertörnkommunerna. Bredvid varje tabell finns ett spridningsdiagram med en trendlinje för att visa eventuella samband • Inhämtning av data från SCB, Kolada samt undersökta kommuners mellan antalet förtroendevalda och upplevt inflytande (Botkyrka illustreras hemsidor. som den enda lila pricken i diagrammet). Sammanställningarna innehåller • Sammanställning av tabeller och diagram rörande kostnader och uppgifter om: förtroendevalda I samtliga tabeller: • Sammanställning av slutsatser från nutida studier rörande demokratiska • Kommuninvånarnas upplevda inflytande och påverkan i kommunen konsekvenser och politiskt engagemang. (Nöjd-Inflygande-Index, SCB medborgarundersökning). Betyg enligt följande: - 0-39 inte godkänt Beskrivning av diagrammen: - 40-54 godkänt De kommuner som ingår i diagrammen över nettokostnader för den politiska - 55-74 nöjd verksamheten ingår i gruppen pendlingskommun nära storstad eller större - 75-100 mycket nöjd städer enligt SKL kommunindelning. För dessa båda grupper har ett Tabell på s. 4: medelvärde för varje år mellan 2013–2016 beräknats. Kostnaderna är uppdelade i fyra kategorier som gemensamt utgör den totala kostnaden för • Antalet ordinarie fullmäktigeledamöter den politiska verksamheten. De fyra kostnadskategorierna är följande: • Antal kommuninvånare per fullmäktigeledamot - Nämnd- och styrelseverksamhet: Avser politisk verksamhet i kommunen Tabell på s. 5: inklusive arvodering av kommunens förtroendevalda. • Antalet ordinarie ledamöter i kommunstyrelsen - Revision: Avser arvode till förtroendevalda revisorer, lön till ev. anställda • Totala antalet ordinarie ledamöter i nämnderna för social/vård/omsorg, samt kostnad för anlitande av revisionskonsult. barn/ungdom/utbildning, kultur/fritid/turism samt - Stöd till politiska partier: Avser både direkt stöd i form av bidrag och teknik/miljö/trafik/fastighet. indirekt stöd till exempel subventionerade lokaler. • Antal kommuninvånare per ledamot i kommunstyrelsen och nämnderna för de fyra ovan beskrivna kategorierna. - Övrig politisk verksamhet: Avser övriga administrationskostnader. Tabell på s. 6: • Antal kommuninvånare per förtroendevald kommunpolitiker (med förtroendevalda avses ledamöter och ersättare i fullmäktige, nämnder och fullmäktigeberedningar samt revisorer). © 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative (“KPMG International”), a 3 Swiss entity. All rights reserved.

Document Classification: KPMG Confidential Kommunfullmäktige

Ledamöter i Invånare per ledamot • Antal fullmäktigeledamöter regleras av 5 kap 1-2 § Kommunallag Kommun Inflytande fullmäktige i fullmäktige (1991:900). Fullmäktige beslutar hur många ledamöter som fullmäktige ska ha. Det finns dock beslutade minimumantal utifrån antal röstberättigade Vaxholm 31 375 32 invånare enligt följande: Salem 31 536 52 21 i kommuner med 8 000 röstberättigade invånare eller därunder, Nynäshamn 41 677 34 31 i kommuner med över 8 000 till och med 16 000 röstberättigade Tyresö 51 924 46 invånare, Skellefteå 65 1112 45 41 i kommuner med över 16 000 till och med 24 000 röstberättigade invånare, Täby 61 1137 49 51 i kommuner med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade Sollentuna 61 1164 53 invånare Kristianstad 71 1172 39 61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade invånare, Sundsvall 81 1214 37 • Botkyrkas kommunfullmäktige har beslutat att ha 61 ledamöter. Det är det Järfälla 61 1220 45 lägsta tillåtna antalet ledamöter för en kommun med Botkyrkas storlek. Luleå 61 1259 43 • Vi har inte identifierat något samband mellan antalet ledamöter och invånarnas upplevda inflytande på beslut i kommunen. Detta illustreras i Solna 61 1281 40 diagrammet nedan. Eskilstuna 79 1312 38 60 Kungsbacka 61 1319 43 Halmstad 71 1388 42 50 Haninge 61 1405 39 Växjö 61 1467 44 40 Karlstad 61 1479 48 30 Botkyrka 61 1486 35 Inflytande Borås 73 1505 39 20 Gävle 65 1535 34 10 Södertälje 61 1551 34 Nacka 61 1629 47 0 Huddinge 61 1763 44 0 500 1000 1500 2000 Källa: Kolada, SCB. Invånare per ledamot i fullmäktige

Document Classification: KPMG Confidential Kommunstyrelsen & nämnder

Invånare per ledamot i Kommun KS Nämnder Inflytande • Kommunfullmäktige bestämmer antal ledamöter i styrelse och KS och nämnder nämnder. I styrelsen får antalet ledamöter inte vara mindre än Vaxholm 9 36 258 32 fem och antalet ersättare bör vara lika stort som antalet Salem 11 34 369 52 ledamöter. • Kommunerna är organiserade olika, d.v.s. har olika många Nynäshamn 11 42 524 34 nämnder och olika ansvarsfördelning mellan nämnder. Det Skellefteå 15 82 745 45 påverkar givetvis antal ledamöter. Tyresö 13 49 760 46 • Vi har inte identifierat något samband mellan antalet Sollentuna 11 79 789 53 ledamöter och invånarnas upplevda inflytande på beslut i kommunen. Detta illustreras i diagrammet nedan. Borås 13 134 802 39 Kristianstad 15 85 832 39 Botkyrka 13 92 864 35 Solna 11 77 888 40 Växjö 15 85 895 44 60 Luleå 15 69 914 43 Kungsbacka 15 67 981 43 50 Huddinge 15 93 996 44 Nacka 13 83 1034 47 40 Södertälje 11 77 1075 34 Sundsvall 15 73 1117 37 30

Eskilstuna 15 75 1152 38 Inflytande Täby 13 47 1155 49 20 Gävle 13 65 1279 34 10 Haninge 15 52 1279 39 Järfälla 13 45 1283 45 0 Karlstad 13 55 1326 48 0 500 1000 1500 2000 Halmstad 15 44 1670 42 Invånare per ledamot i KS och nämnder Källa: Kolada, SCB.

Document Classification: KPMG Confidential Samtliga förtroendevalda

• En ytterligare kompletterande bild ges av samtliga Invånare per förtroendevald förtroendevalda platser, såväl ordinarie ledamöter som Kommun Inflytande ordinarie ledamot samt ersättare ersättare. • Noteras bör att individer kan inneha flera uppdrag, t ex vara Vaxholm 134 32 såväl ledamot i fullmäktige som ersättare i en nämnd. Salem 166 52 • Inte heller i denna sammanställning har vi identifierat något Nynäshamn 212 34 samband mellan antalet förtroendevalda politiker och Luleå 321 43 kommuninvånarnas upplevda inflytande. Detta illustreras i Södertälje 329 34 diagrammet nedan. Skellefteå 330 45 Tyresö 335 46 Sollentuna 358 53 Växjö 361 44 Kungsbacka 368 43 Borås 373 39 60 Solna 387 40 Karlstad 393 48 50 Botkyrka 405 35 Täby 414 49 40 Halmstad 437 42 30 Sundsvall 442 37 Inflytande Eskilstuna 452 38 20 Kristianstad 464 39 Nacka 471 47 10 Järfälla 480 45 Gävle 482 34 0 Huddinge 494 44 0 100 200 300 400 500 600 Invånare per förtroendevald politiker Haninge 505 39 Källa: Kolada, SCB.

Document Classification: KPMG Confidential Kostnader för politisk verksamhet

700 630 646 644 582 38 39 39 600 45 543 544 36 46 44 507 44 45 518 47 60 500 41 42 45 46 196 205 47 47 226 50 400 184 187 40 233 187 300 189 30

200 366 Inflytande 20 325 320 356 230 266 239 100 224 10 KRONOR PER INVÅNARE

0 0 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 0 200 400 600 800 1 000 Nettokostnad politisk verksamhet, kronor per invånare Botkyrka Pendlingskommun nära storstad

Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Stöd till politiska partier Revision Källa: Kolada, SCB.

• Botkyrka har lägre nettokostnader per invånare för den politiska verksamheten jämfört med andra pendlingskommuner nära storstäder. Skillnaden har ökat under tidsperioden. • De lägre kostnaderna hittas framför allt i kostnadskategorin Nämnd- och styrelseverksamhet. Totalt innebär differensen, uppräknat med antal invånare, drygt 10 Mkr. • Även gällande kostnadskategorin Övrig politisk verksamhet har Botkyrka lägre kostnader. • Ett svagt statistiskt samband mellan totala nettokostnader för politisk verksamhet och invånarnas upplevda inflytande på beslut i kommunen kan finnas, som innebär att lägre kostnad ger högre upplevt inflytande.

Document Classification: KPMG Confidential Kostnader för politisk verksamhet

700

600 576 54 32 555 557 543 53 32 30 60 44 45 518 31 47 500 507 45 47 47 41 42 46 47 47 47 50 400 239 192 207 187 203 40 189 233 187 300 30

200 Inflytande 20 284 266 239 254 258 273 100 230 224 10 KRONOR PER INVÅNARE 0 0 0 200 400 600 800 1 000 2013 2014 2015 2016 2013 2014 2015 2016 Nettokostnad politisk verksamhet, kronor per invånare Botkyrka Större städer Nämnd- och styrelseverksamhet Övrig politisk verksamhet Stöd till politiska partier Revision

Källa: Kolada, SCB.

• Botkyrka har lägre kostnader för den politiska verksamheten per invånare jämfört med större städer. Skillnaden har ökat något över tid. • De lägre kostnaderna hittas framför allt i kostnadskategorin Nämnd- och styrelseverksamhet. Totalt innebär differensen, uppräknat med antal invånare, drygt 3 Mkr. • Även gällande kostnadskategorin Övrig politisk verksamhet har Botkyrka lägre kostnader. • Något samband mellan totala nettokostnader för politisk verksamhet och invånarnas upplevda inflytande på beslut i kommunen kan inte påvisas.

Document Classification: KPMG Confidential Vilka engagerar sig?

Slutsatser från nutida studier

Demokratiutredning: Låt fler forma framtiden! (SOU 2016:5) • Aktiva är i huvudsak välutbildade och socioekonomiskt resursstarka personer. Dessa personer upplever även en möjlighet att påverka. • Betydande skillnader i valdeltagande mellan hög- och lågutbildade samt svensk och utrikes födda. • Demokratiskt aktiva och demokratiskt passiva ligger i stor utsträkning i linje med andra sociala och ekonomiska klyftor i samhället.

Tror alla på möjligheten att påverka? (Johansson, S., 2008) • Små skillnader i upplevt inflytande beroende på ålder. • Utbildningsnivå avgörande för upplevt inflytande.

Vilka känner att de kan påverka? (Arkhede, S., 2016) • Känslan av inflytande är ofta starkt förknippat med individens sociala och ekonomiska bakgrund, men känslan kan påverkas av andra faktorer. • Betydligt fler som upplever att de har möjlighet till inflytande och påverkan engagerar sig politiskt. Alla bör, helt enkelt, känna att de kan påverka de politiska beslut som påverkar dem.

Document Classification: KPMG Confidential Insatser för att öka det politiska engagemanget

Slutsatser från nutida studier

Demokratiutveckling i svenska kommuner (Gilljam, M., & Jodal, O., 2005) • De institutionella arrangemangen i form av kommunala demokratisatsningar har inte resulterat i ett ökat politiskt deltagande bland medborgare. • Statliga integrationspolitiska satsningar för att höja valdeltagandet bland invandrare och utländska medborgare har en positiv inverkan på valdeltagandet.

Politisk annonsering eller nätverkande? Uppföljning och utvärdering av partiernas särskilda informationsinsatser till invandrarväljare vid 2002 års val (Bäck, H., & Soininen M., 2004) • Närverksmobilisering i olika invandrargrupper bidrog till att valdeltagandet bland de utländska medborgarna inte fortsatte sjunka i 2002 års val.

Political Efficacy and Participation in Twenty-Seven Democracies: How electoral Systems Shape Political Behaviour (Karp, J., & Banducci S. 2008) • Om individer betraktar det politiska systemet som öppet och tillgängligt, det vill säga benäget att lyssna på och anpassa politiken efter medborgarnas vilja, kommer individer mer sannolikt bli mer aktiva.

Vilka känner att de kan påverka? (Arkhede, S., 2016) • Medborgare i en demokrati ska känna att de kollektivt, och ibland individuellt, kan påverka den politik som förs. • För att upprätthålla ett hållbart och starkt demokratiskt system behöver vi medborgare som känner att de är lyssnade på och kan påverka politiska beslut.

Document Classification: KPMG Confidential Summering

- Invånarna i Botkyrka ger kommunen betyget ”Inte godkänt” gällande inflytande och påverkan, enligt SCB medborgarundersökning. Botkyrka var även den kommun i Stockholms län som hade lägst valdeltagande i kommunalvalet 2014. - Hos de undersökta kommunerna har det inte identifierats något samband mellan antalet förtroendevalda politiker och upplevt inflytande i kommunen. - Botkyrka kommuns kostnader för den politiska verksamheten är lägre än genomsnittet hos liknande kommuner. - Studier visar att det är invånarnas socioekonomiska bakgrund som ligger till grund för deras upplevda inflytande och möjlighet till påverkan. Det finns även skillnader mellan svenskfödda och utrikes föddas upplevda inflytande. - Ett responsivt system där invånarna upplever att de får gehör för sina åsikter och en möjlighet att påverka besluten har visat sig leda till större politiskt engagemang. - Insatser i form av nätverksmobiliseringar som genomfördes innan valet 2002 riktade mot invandrargrupper fick genomslag. - Kommunala demokratisatsningar når sällan önskat resultat.

Document Classification: KPMG Confidential kpmg.com/socialmedia kpmg.com/app

The information contained herein is of a general nature and is not intended to address the circumstances of any particular individual or entity. Although we endeavor to provide accurate and timely information, there can be no guarantee that such information is accurate as of the date it is received or that it will continue to be accurate in the future. No one should act on such information without appropriate professional advice after a thorough examination of the particular situation.

The KPMG name and logo are registered trademarks or trademarks of KPMG International.

Document Classification: KPMG Confidential PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2017:91

§ 30 Justering av investeringsbudget 2018 och plan 2019-2021 (KS/2017:91)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige ombudgeterar investering vård- och omsorgsboende med totalbelopp 148 miljoner kronor från startår 2020 till startår 2018.

Sammanfattning I Mål och budget för 2018 med plan för 2019 – 2021 är ett vård- och omsorgboende definierat i planen med startdatum 2020. Investeringen återfinns under tekniska nämnden och är planerad enligt följande:

Beslutad Ny Investeringsprojekt Ack. utfall totalkalkyl 2018 2019 2020 2021 totalbudg Ev. TB beslutade till och med 2017 dec. 2017 (tkr) et Vård- och omsorgsboende -144 000 -5 000 -70 000 -148 000 -4 000

Tilläggsbudget beslutades i samband med budget och totalbudget uppgår nu till 148 miljoner kronor.

I samband med strukturplan Storvreten – antagande § 158, kommunfullmäk- tige 2017-09-28 beslutade kommunfullmäktige i punkt 4 att ge tekniska nämnden i uppdrag att bygga ett vård- och omsorgsboende vid Odlingsvä- gen i enlighet med strukturplanens förslag, samt att ge samhällsbyggnads- nämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan.

Tekniska nämnden har erhållit uppdraget men behöver för att påbörja arbetet med ett vård- och omsorgsboende i Storvreten säkerställa finansieringen. Placeringen av vård- och omsorgsboendet i Storvreten kommer att kräva en förändring av detaljplanen. För att starta en förstudie och hinna ändra detalj-

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2017:91

planen behöver medel finnas beslutade för ianspråktagande redan 2018 för ett färdigställande 2020-2021. Tekniska nämnden har tillsammans med vård- och omsorgsnämnden gjort en bedömning att 10 miljoner kronor be- höver ianspråktas 2018 och resterande belopp under produktionstiden 2020 – 2021. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att investeringsbudgeten 2018 och planen för 2019 – 2021 förändras gällande vård- och omsorgsboendet enligt nedan:

Investeringsprojekt beslutade Beslutad Ny Ack. utfall till och med 2017 inkl totalkalkyl 2018 2019 2020 2021 totalbudg dec. 2017 tillägsbudget (tkr) et

Vård- och omsorgsboende -148 000 -10 000 -70 000 -68 000 -148 000

Kommunledningsförvaltningen har gjort bedömningen att förändringen av investeringsbudgeten inte kommer att påverka Botkyrka kommuns ekonomi nämnvärt utifrån förändringen.

Motivering I Botkyrka har vi nu den högsta byggtakten sen miljonprogrammet. Med mål om 4000 bostäder fram till 2020 vill vi att alla Botkyrkabor ska hitta en bostad som passar deras livssituation och samtidigt bryta bostadssegregationen. Vi behöver också särskilt boende för äldre och därför väljer vi att öka processfarten för vård- och äldreomsorgsboende, för att möta upp det behov som finns i kommunen idag. Vi vill ge alla våra äldre trygghet hela livet och det gör vi nu genom att handla snabbt. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2]

Kommunledningsförvaltningen Planering- och uppföljningsavdelningen 2018-01-25 KS/2017:91

Referens Mottagare Johan Westin Kommunstyrelsen

Justering av investeringsbudget 2018 och plan 2019 – 2021 (KS/2017:91)

Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningens förslag till kommunstyrelsen: 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ombudgeterar investering Vård- och omsorgboende med totalbelopp 148 miljoner kronor från startår 2020 till startår 2018.

Sammanfattning I Mål och budget för 2018 med plan för 2019 – 2021 är ett vård- och omsorgboende definierat i planen med startdatum 2020. Investeringen återfinns under tekniska nämnden och är planerad enligt följande:

Beslutad Ny Investeringsprojekt Ack. utfall totalkalkyl 2018 2019 2020 2021 totalbudg Ev. TB beslutade till och med 2017 dec. 2017 (tkr) et

Vård- och omsorgsboende -144 000 -5 000 -70 000 -148 000 -4 000

Tilläggsbudget beslutades i samband med budget och totalbudget uppgår nu till 148 miljoner kronor.

I samband med strukturplan Storvreten – antagande § 158, kommunfullmäk- tige 2017-09-28 beslutade kommunfullmäktige i punkt 4 att ge tekniska nämn- den i uppdrag att bygga ett vård- och omsorgsboende vid Odlingsvägen i enlighet med strukturplanens förslag, samt att ge samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram en detaljplan.

Tekniska nämnden har erhållit uppdraget men behöver för att påbörja arbetet med ett vård- och omsorgsboende i Storvreten säkerställa finansieringen. Pla- ceringen av vård- och omsorgsboendet i Storvreten kommer att kräva en för- ändring av detaljplanen. För att starta en förstudie och hinna ändra detaljplanen behöver medel finnas beslutade för ianspråktagande redan 2018 för ett färdig-

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt · Sms 070-865 33 16 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Kommunledningsförvaltningen Planering- och uppföljningsavdelningen 2018-01-25 KS/2017:91

ställande 2020-2021. Tekniska nämnden har tillsammans med vård- och om- sorgsnämnden gjort en bedömning att 10 miljoner kronor behöver ianspråktas 2018 och resterande belopp under produktionstiden 2020 – 2021. Kommun- styrelseförvaltningen föreslår därför att investeringsbudgeten 2018 och planen för 2019 – 2021 förändras gällande vård- och omsorgsboendet enligt nedan:

Investeringsprojekt beslutade Beslutad Ny Ack. utfall till och med 2017 inkl totalkalkyl 2018 2019 2020 2021 totalbudg dec. 2017 tillägsbudget (tkr) et

Vård- och omsorgsboende -148 000 -10 000 -70 000 -68 000 -148 000 Kommunstyrelseförvaltningen har gjort bedömningen att förändringen av investeringsbudgeten inte kommer att påverka Botkyrka kommuns ekonomi nämnvärt utifrån förändringen.

Mattias Jansson Johan Westin Kommundirektör Ekonomichef

Expedieras till: Tekniska nämnden Vård- och omsorgsnämnden

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2017:778

§ 31 Avtal för 2018 med Upplev Botkyrka AB (KS/2017:778)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige godkänner avtalet mellan kommunen och Upplev Botkyrka AB.

Sammanfattning I enlighet med uppdragsavtal för 2017 har Upplev Botkyrka AB med hjälp av kultur- och fritidsförvaltningen samt arbetsmarknads- och vuxen- utbildningsförvaltningen, under 2017 gjort en uppdelning av bolagets verksamhet och ekonomi utifrån kommunens medborgarprocesser. Utifrån uppdelningen har det tagits fram förslag på förtydligade mål och uppdrag inför uppdragsavtal 2018. Avtalet för 2018 överensstämmer i allt väsentligt med avtalet för 2017. Se närmare förändringar i det bifogade avtalet.

Nuvarande uppdragsavtal löpte ut den 31 december 2017 och ska således förnyas. Det nya avtalet föreslås gälla för ett år, med anledning av bland Annat att nya förslag till styrdokument för bolaget ska tas fram under 2018. Styrelsen för bolaget har godkänt det nya avtalet.

Uppdragsersättningen till bolaget för 2018 uppgår till 25 162 000 kronor. Ersättningen har räknats upp med de procentsatser som tillämpas gentemot kommunens nämnder (cirka 2,3 procent). Bolaget har liksom de kommunala nämnderna fått en minskad budgetram/uppdragsersättning motsvarande två procent.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2018- 01-15. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-01-15 Dnr KS/2017:778

Referens Mottagare Sina Aho Kommunstyrelsen

Avtal för 2018 med Upplev Botkyrka AB

Förslag till beslut Kommunstyrelsens föreslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige godkänner avtalet mellan kommunen och Upplev Bot- kyrka AB.

Ärendet I enlighet med uppdragsavtal för 2017 har Upplev Botkyrka AB med hjälp av Kultur- och fritidsförvaltningen samt Arbetsmarknads- och vuxenutbild- ningsförvaltningen, under 2017 gjort en uppdelning av bolagets verksamhet och ekonomi utifrån kommunens medborgarprocesser. Utifrån uppdelningen har det tagits fram förslag på förtydligade mål och uppdrag inför uppdragsavtal 2018. Avtalet för 2018 överensstämmer i allt väsentligt med avtalet för 2017. Se närmare förändringar i det bifogade avtalet. Bolaget har godkänt förslag till nytt avtal med Botkyrka kommun.

Nuvarande uppdragsavtal löpte ut den 31 december 2017 och ska således förnyas. Det nya avtalet föreslås gälla för ett år, med anledning av att b.la nya förslag till styrdokument för bolaget ska tas fram under 2018.

Mattias Jansson Jakob Etaat Kommundirektör Kanslichef

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 613 61 Sms·0708-65 33 16· E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2017-01-15 Dnr KS/2017:778

Bilaga: Uppdragsavtal 2018

______Expedieras till Upplev Botkyrka AB Kommunikation och e-enheten, KLF Tekniska förvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen

1 (6)

UPPDRAGSAVTAL

Mellan nedan angivna parter har följande avtal upprättats:

Botkyrka kommun (Kommunen) Munkhättevägen 45 147 85 Tumba Organisationsnummer: 212000-2882

Upplev Botkyrka AB (Bolaget) Hågelby gård 147 43 Tumba, Organisationsnummer: 556767-7876

1. Bakgrund Upplev Botkyrka AB omfattar Subtopia/Hangaren och Lida friluftsgård.

Botkyrka kommun har i uppgift att möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna samt ge förutsättningar för Botkyrkaborna att vara delaktiga i gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv. Kommunen har även till uppgift att möjliggöra för Botkyrkabornas medskapande av samhället.

Mot denna bakgrund ska Bolaget i samspel med andra kommunala aktörer, på uppdrag av Kommunen bedriva sin verksamhet så att dessa syften kan tillgodoses. Botkyrka kommun arbetar efter Botkyrkas kreativa strategi med två utvecklingsområden; kommunen som möjliggörare och utrymme för kreativitet. Bolaget ska också verka kommersiellt för att skapa mervärden i Botkyrka som plats.

2. Nyttjanderättsupplåtelse Bolaget har nyttjanderätten till mark och byggnader på Lida och Subtopiaområdet enligt de villkor som anges i hyresavtal mellan Bolaget och tekniska förvaltningen.

Ansvarsfördelningen mellan Bolaget och tekniska förvaltningen om underhåll av byggnader och mark framgår av bilaga 1.

Bolaget har rätt och även ett uppdrag att upplåta lokaler och mark i andra hand, under förutsättning att hyresavtalet först godkännes av kommunen, tekniska förvaltningen. Bolaget har vidare rätt att upplåta lokaler och mark för olika arrangemang på kommersiella villkor. En förutsättning för sådana upplåtelser är att de ska ligga väl i linje med bolagsordning, ägardirektiv och vad som sägs i detta avtal.

3. Investeringar Kommunen svarar för investeringar som krävs för att vidmakthålla en anläggnings funktion och investeringar där kommunen har ett eget intresse av att utveckla den aktuella anläggningen eller tillföra nya funktioner.

2 (6)

Bolaget ansvarar för investeringar i inventarier och annan utrustning som krävs för att sköta respektive anläggning. Bolaget ansvarar också för investeringar som är en konsekvens av att Bolaget önskar utveckla eller förändra utnyttjandet av en anläggning. Samråd ska ske med tekniska förvaltningen och mer omfattande åtgärder kräver Kommunens medgivande.

Kommunen är beredd att, i första hand genom utlåning till Bolaget, medverka i finansieringen av investeringar som bolaget självt önskar göra. En förutsättning är dock att de aktuella åtgärderna bedöms ge kostnadstäckning.

Det ska finnas en investering- och underhållsplan för Kommunens fastigheter, vilken ska uppdateras årligen. Tekniska förvaltningen har ansvar för att i samråd med Bolaget ta fram en sådan plan. 4. Uppdrag 4.1 Subtopia/Hangaren

 Bolaget ska tillvarata och vidareutveckla Subtopiaområdets nuvarande profil inom nycirkus, film, media och andra kreativa näringar.

 Subtopia är viktig som plats för måluppfyllelse av strategin Kreativa Botkyrka; Utrymme för Kreativitet.

 Bolaget och Kommunen ansvarar för drift och utveckling av fastigheterna, se bilaga 1.

 Bolaget ska hyra ut Subtopia/Hangaren till Botkyrkabor och aktörer inom film, cirkus, media och kreativa näringar samt möjliggöra aktörernas utveckling.

 Bolaget möjliggör och hyr ut lokaler för olika ändamål till Botkyrkabor och föreningar med utgångspunkt från kommunens fastslagna riktlinjer om möteslokaler och utifrån de villkor bolaget kan erbjuda. Uthyrning av lokaler gäller såväl mindre lokaler så som loftet och hangaren.

 Att separat överenskommelse upprättas mellan bolaget och kultur och fritidsnämnden kring uthyrning av lokaler till Botkyrkabor och föreningar i Botkyrka

 Bolaget ska ge sådant ändamålsenligt stöd till enskilda individer, näringsidkare och företrädare för alternativa organisationsformer så att dessa kan växa, att nya företag skapas samt att befintliga företag kan bedriva sin verksamhet med stabila förutsättningar och att arbetstillfällen och kulturutbud ökar i Botkyrka.

 Bolaget ska arbeta för att främja entreprenörskap och företagande och arbeta för att antalet nystartade företag i Botkyrka ökar samt att andelen nystartade företag i Botkyrka som drivs av kvinnor ökar.

 Bolaget ska se till att bedriven verksamhet är relevant för sitt syfte och arbeta aktivt med tillgänglighet för Botkyrkabor från alla stadsdelar.

3 (6)

 Bolaget ska erbjuda kvalitativa feriepraktikplatser årligen.

 Bolagets verksamhet bidrar till att Botkyrkabor upplever att Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra egna idéer och initiativ

4.2 Lida

 Bolaget ansvarar för drift och utveckling av friluftsgården och tillhörande markområden.

 Bolaget ska se till att friluftsgården är en öppen anläggning.

 Bolaget får hyra ut anläggningen till privata arrangörer, föreningar och ideell sektor. Dessa får i sin tur ta ut avgifter från besökare.

 Bolaget får ta avgifter av besökare som hyr eller köper tjänster från Bolaget.

 Bolaget ska se till att bedriven verksamhet är relevant för sitt syfte och arbeta aktivt med tillgänglighet för Botkyrkabor från alla stadsdelar.

 Bolaget ska bidra till att andelen Botkyrkabor som är nöjda med möjligheterna till motion och fysiska aktiviteter ökar

 Bolaget ska erbjuda kvalitativa feriepraktikplatser årligen

 Bolagets verksamhet bidrar till att Botkyrkabor upplever att Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra egna idéer och initiativ

 Bolaget ska bidra till att fler Botkyrkabor deltar i ett ökat antal arrangemang på anläggningen

 Bolaget möjliggör för fler Botkyrkaaktörer att arrangera motionsevenemang på Lida

4.3 Marknadsföring

 Bolaget ska i sin marknadsföring av Lida och Subtopia/Hangaren och aktörer, aktiviteter och event på dessa platser bidra till att stärka Botkyrka som plats. All visuell kommunikation ska därför inkludera kommunens platslogotyp. Även vid arrangemang av andra aktörer ska i största mån kommunens platslogotyp inkluderas i kommunikationen.

 Bolaget ska se till att Lida och Subtopia/Hangaren är kända för Botkyrkabor i alla stadsdelar.

 Bolaget ansvarar för att information om aktiviteter och evenemang på Lida och Subtopia/Hangaren finns med i Kommunens kalendarium/evenemangskalender.

4 (6)

 Bolaget ska delta i kommunens marknadsföringsaktiviteter genom att informera om Lida och Subtopia/Hangaren och aktiviteter och evenemang på dessa platser.

 Bolaget ska vara behjälpligt i arbetet med framtagning av Kommunens redaktionella marknadsföringsprodukter

 Bolaget ska vara behjälpligt med underlag till insatser med syfte att attrahera och behålla besökare

 Bolaget ska finnas på/använda sig av platswebb Botkyrka kommun

5. Redovisning 5.1 Medborgarprocesser

Bolaget ska till ägarmötena och processägarmöten, med utgångspunkt från huvudprocessägarnas definierade uppdrag, med kommunen per delår redovisa hur man genomför sitt uppdrag och hur medlen har använts enligt fastställda processer (se nedan 5.2 Särskilt uppdrag);

 Möjliggöra Botkyrkabornas medskapande av sitt lokalsamhälle

 Möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna

 Möta Botkyrkabornas behov av gemenskap, rörelse, föreningsliv och ett rikt kulturliv  .

Bolaget ska även redovisa;

 Kundnöjdhet hos hyresgäster

 Kundnöjdhet hos besökare

 Lokala arbetstillfällen, praktikplatser m.m. som hyresgästerna generar

 Antal besökare till verksamheterna uppdelat per stadsdel inom Botkyrka kommun samt andra kommuner.

 Hur bolaget säkerställer att verksamheten är tillgänglig för Botkyrkabor från alla stadsdelar

 Vilka åtgärder/initiativ som vidtagits/genomförts för att bidra till att fler Botkyrkabor upplever att Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ

 Hur bolaget bidragit till att andelen Botkyrkabor som är nöjda med möjligheten till motion och fysisk aktivitet ökar

5 (6)

 Hur utvecklingen av antal evenemang arrangerade av Botkyrkaaktörer ser ut på Lida

 Antal feriepraktikanter Bolaget tagit emot

5.2 Särskilt uppdrag

Bolaget ska med hjälp av Kultur- och fritidsförvaltningen samt Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen, under 2012018 göra en uppdelning av bolagets verksamhet och ekonomi per medborgarprocess och identifiera hur den bedrivna verksamheten addresserar de kommunala medborgarprocesserna. Utifrån uppdelningen ska det tas fram förslag på förtydligade mål och uppdrag inför uppdragsavtal 2019.

Bolagets affärsplan med budget ska följa Kommunens styrdokument och det kommunala bidraget ska särredovisas kopplat till mål. Vidare ska bolagets budget vara transparant i enlighet med denna. Affärsplanen ska både ta i hänsyn sitt kommersiella uppdrag och sitt uppdrag utifrån kommunens processer.

6. Ersättning Kommunen betalar en årlig ersättning för bolagets åtaganden enligt detta avtal om 25 162 000 kronor exklusive moms. Uppdragsersättningen ska betalas ut kvartalsvis i förskott.

Kommunen har avsatt 1 miljon kronor av uppdragsersättningen till Subtopia/Hangaren för att presentera cirkus i Sveriges scen för samtida cirkus.

Bolaget ska, liksom de kommunala nämnderna planera för en minskad budgetram/uppdragsersättning motsvarande två procent. Bolaget ska således ta fram förslag till möjliga effektiviseringar inom bolagets ansvarsområde.

7. Ändringar Ändringar av och tillägg till detta uppdragsavtal ska, för att vara bindande, vara skriftligen avfattade och undertecknande av respektive part. Om väsentliga förändringar av förutsättningarna för detta avtal skulle uppstå kan parterna begära att delar av avtalet kan omförhandlas.

8. Avtalstid Detta uppdragsavtal gäller under perioden den 22 februari 2018 till den 31 december 2018. Avtalet upphör att gälla utan krav på föregående uppsägning.

Detta uppdragsavtal har upprättats i två likalydande exemplar varav parterna har tagit var sitt.

Avtalet blir giltigt när det godkänts av kommunfullmäktige och Bolagets styrelse.

6 (6)

7 (6)

Bilaga 1 - Ansvarsfördelning underhåll

Drift Fastighetsägaren/hyresvärden ansvarar för driften av byggnadernas tekniska funktioner (värme, ventilation och elinstallationer). Drift innefattar tillsyn och skötsel av dessa funktioner inkl. storköken.

Avhjälpande underhåll Fastighetsägaren/hyresvärden ansvarar för avhjälpande underhåll (akut underhåll).

Långtidsplanerat underhåll Ansvarsfördelningen mellan fastighetsägare/hyresvärd och hyresgäst följer vedertagen praxis enligt hyresgästhandboken, vilken ska finnas vid båda anläggningarna.

Undantag Bolaget ansvarar för markskötsel på Lida.

Försäkringar Kommunen ansvarar för att fastigheterna är försäkrade. Bolaget ansvarar för försäkring av inventarier och verksamhet

Övrigt Då Bolaget bedriver uthyrningsverksamhet och som hyresvärd hanterar externa hyresgäster, måste fastighetsägaren ta särskild hänsyn till detta vid fel som påverkar förutsättningarna för att bedriva verksamhet i de förhyrda lokalerna.

Fastighetskontorets förvaltare är den kontaktperson som hanterar Bolagets ärenden.

8 (6)

Bilaga 2 - Mål och målsatta mått Medborgarprocess: Möjliggöra arbete och företagande för Botkyrkaborna

KF mål - 3:1 Botkyrkaborna kan försörja sig på eget arbete eller företagande Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 3:1a – Ökad egenförsörjning

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 3:1a - Kvalitativ feriepraktik

Utfall Målsatta mått Mål 2018 Mål 2021 2016

Andelen unga som genomfört hela sin feriepraktikperiod i kommunen och som upplever den som meningsfull ökar. 64 % 70 % 85 % (Källa: Jobbcenter)

KF mål - 3:2 Botkyrka präglas av entreprenörskap, växande företag och ett rikt näringsliv

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämndens mål 3:2a - Främja entreprenörskap och företagande

Utfall Målsatta mått Mål 2018 Mål 2021 2016

Antalet aktiva företag i Botkyrka ökar i minst samma takt som befolkningen. 3 227 ökar ökar (Källa: Upplysningscentralen) Antalet nystartade företag i Botkyrka ökar. 590 610 670 (Källa: Upplysningscentralen) Andelen nystartade företag i Botkyrka som drivs av kvinnor ökar. 29 % 31 % 34 % (Källa: Upplysningscentralen)

Medborgarprocess: Möta Botkyrkabornas behov av gemenskap, rörelse och ett rikt kulturliv

KF mål 5:1 Botkyrkaborna har mer jämlikt och ökande deltagande i aktiviteter och sammanhang som bidrar till hälsa, en meningsfull fritid och ett aktivt socialt liv.

Kultur- och fritidsnämndens mål 5:1b Förutsättningarna för att aktivera sig fysiskt i Botkyrka är jämlika och likvärdiga.

Utfall Målsatta mått Mål 2018 Mål 2021 2016

Andelen (%) Botkyrkabor som är nöjda med möjligheterna till motion och fysiska aktiviteter ökar 73 % 75 % 78 % (källa: medborgarundersökningen)

9 (6)

Kultur- och fritidsnämndens mål 5:1c Fler Botkyrkabor upplever att Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra egna idéer och initiativ.

Utfall Målsatta mått Mål 2018 Mål 2021 2016

Andelen (%) Botkyrkabor som upplever att Botkyrka är en plats där det är lätt att genomföra nya idéer och initiativ ökar. 34 % 45 % (källa: medborgarundersökningen)

Kommentar: Bilaga 2 är ny i avtalet för 2018.

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2018:60

§ 32 Antagande av detaljplan för Tumba Skog (KS/2018:60)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige antar detaljplan för Tumba skog i Tumba.

Reservationer Ledamöter för (MP), (TUP) och (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på cirka 550 naturnära bostäder med gångavstånd till Tumba station. Förslaget innefattar lamellhus och kvarter med tre till fem våningar, samt radhus med två till tre våningar. En ny väg som får namnet Blekängsvägen går genom området och ansluter till KP Arnoldsons väg. Blekängsvägen utförs som ett urbant stråk med några kommersiella lokaler mot gatan, kantstensparkering, trädplante- ring samt gång- och cykelbana.

Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet 2018-01-23, § 1.

Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärende i tjänsteskrivelse 2017- 10-17.

Yrkanden Anders Thorén (TUP) yrkar att ärendet ska återremitteras, om det faller yrkar Anders Thorén (TUP) avslag på ordförandeförslaget, bilaga. Ali Khalil (MP) och Myrna Persson (MP) yrkar avslag på ordförande- förslaget. Östen Granberg (SD) yrkar avslag på ordförandeförslaget.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2018:60

Jimmy Baker (M) och Stefan Dayne (KD) yrkar bifall till ordförande- förslaget, bilaga. Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget. Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer Anders Thoréns (TUP) återremitte- ringsyrkande mot att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Ordfö- randen finner att kommunstyrelsen beslutar att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde.

Därefter ställs ordförandeförslaget mot Ali Khalils (MP), Myrna Perssons (MP), Anders Thoréns (TUP) och Östen Granbergs (SD) avslagsyrkanden. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförande- förslaget.

Protokollsanteckning Lars Johansson (L) anför till protokollet att han vid yrkanderätt hade yrkat bifall till ordförandeförslaget.

Robert Steffens (C) anför till protokollet att han vid yrkanderätt hade yrkat bifall till ordförandeförslaget. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

YRKANDE Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 2018-02-05

Ärende 32 Antagande av detaljplan Tumba Skog (KS/2018:60)

Efter flera år finns nu äntligen ett förslag till detaljplan för Tumba Skog, som möjliggör för nya bostäder i olika upplåtelseformer i nära anslutning till Tumba C.

Det är inte så, som vissa försökt göra gällande, att hela skogen hotas. Stora delar av denna kommer att behållas och bli ett fint natur- och rekreationsområde för både de som redan bor i närheten och de som kommer att bo i de nya bostäderna. I det nya Tumba Skog har man tagit stor hänsyn till bevarandet av naturvärden och värnandet av djurlivet. Vidare tillskapas även två kvartersparker, som blir ett värdefullt tillskott till området, inte minst ur ett tillgänglighetsperspektiv. Parkerna kommer till användning för såväl befintliga boende i närområdet som inflyttarna.

Dessutom drar man i förslaget nytta av befintlig infrastruktur. Tillfartsvägen till området blir ju i huvudsak via KP Arnoldssons väg, vilket innebär att de som bor i det intilliggande området idag inte kommer att få någon signifikant ökning av antalet trafikrörelser.

Bostadsbristen är fortsatt stor i Botkyrka och i hela Stockholmsområdet. Många tvingas stå i årslånga köer för att överhuvudtaget få en hyresbostad, oavsett läge. Botkyrka kommun har också konsekvent, sedan 1995, haft en negativ skattekraftsutveckling vilket även påverkar den kommunala ekonomin negativt. Skall denna trend brytas behöver Botkyrka fler skattebetalare som väljer att flytta till Botkyrka.

Området Tumba Skog anser vi är ett utomordentligt bra läge att bygga nya, attraktiva bostäder. Vi vill, i första hand, att vi strävar mot att förtäta i områden där det redan finns bebyggelse och med närhet till kommunikationer som bussar och pendeltåg. Vi ser förstås även gärna ytterligare exploateringar för friliggande villor i kommunen rent generellt, gärna i lägen som är sjönära eller med sjöutsikt.

Vi är vidare övertygade om att en mix av ägande- och upplåtelseformer i samma område bidrar mest positivt till den socioekonomiska utvecklingen, precis som det är positivt för enskilda medborgare som, i samma kommundel, kan göra en bostadskarriär. Man kan då exempelvis som ung gå från hyresrätt till bostadsrätt eller äganderätt, men även en äldre medborgare kan t.ex. enklare sälja sitt ägda boende och istället hyra en lägenhet.

Vi föreslår kommunstyrelsen att bifalla ordförandeförslaget

Jimmy Baker (M) Stefan Dayne (KD)

Sid 1 (2)

Vi instämmer i ovan i formen av ett särskilt yttrande,

Lars Johansson (L) Robert Steffens (C)

Sid 2 (2)

Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Yrkande 2018-02-05

Ärende 32: Antagande av detaljplan för Tumba Skog

Många har sannolikt bosatt sig i närheten av Tumba Skog för att få tillgång till vacker natur. Att då nås av uppgifter om att området ska bebyggas kan upplevas som förvånande med tanke på att Tumba Skog inte ens finns med i kommunens översiktsplan.

Föreningen Rädda Tumba Skog har skickat ut ett brev som visar på brister och oklarheter avseende detaljplan för Tumba skog, 2014:553. Vi i Tullingepartiet menar att kommunen bör ta tillvara den kunskap och lokalkännedom om Tumba Skog som finns hos de närboende. Men tyvärr har de sakskäl som framförts av föreningen inte bemötts.

Föreningen visar även att inriktningen på den föreslagna detaljplanen skiljer sig från många invånares vilja. Det framgår att många känner sig överkörda av kommunen.

Tullingepartiet har föreslagit andra områden som bör bebyggas istället för Tumba Skog. Ett sådant område är Hamra grustag. Där kan bostäder byggas utan att exploatera vacker natur eller störa grannar.

Vi föreslår kommunstyrelsen besluta att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsförvaltningen så att de sakskäl som framförts av föreningen Rädda Tumba Skog kan bemötas att om återremissyrkandet faller, avslå ordförandeförslaget.

Anders Thorén (TUP)

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1]

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-23 Dnr sbf/2014:553

§ 1 Antagande av detaljplan för Tumba skog (sbf/2014:553)

Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige: Kommunfullmäktige godkänner detaljplan för Tumba skog i Tumba.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ärendet omedelbart justeras.

Reservation Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för att avslå förslaget.

Ärendet Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på cirka 550 naturnära bostäder med gångavstånd till Tumba station. Förslaget innefattar lamellhus och kvarter med tre till fem våningar, samt radhus med två till tre våningar. En ny väg som får namnet Blekängsvägen går genom området och ansluter till KP Ar- noldsson väg. Blekängsvägen utförs som ett urbant stråk med några kommersiella lokaler mot gatan, kantstensparkering, trädplantering samt gång- och cykelbana.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2017-10-17, utgör underlag för beslutet.

Yrkanden Sverigedemokraterna yrkar att ärendet avslås.

Ordföranden, med instämmande av Moderaterna, yrkar bifall till förslaget att kommunfullmäktige ska godkänna detaljplan för Tumba skog i Tumba.

Proposition Ordföranden ställer proposition på sitt och Moderaternas förslag att kommun- fullmäktige ska godkänna detaljplanen för Tumba skog i Tumba och Sverigedemokraternas förslag att avslå detta förslag och finner att samhälls- byggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag.

______

TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Referens Mottagare Gio Olla, planenheten Samhällsbyggnadsnämnden

Antagande av detaljplan för Tumba skog

Förslag till beslut

Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplan för Tumba skog i Tumba och överlämnar detaljplanen till kommunstyrelsen för antagande.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ärendet ska omedelbart justeras.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett förslag på cirka 550 natur- nära bostäder med gångavstånd till Tumba station. Förslaget innefattar lamellhus och kvarter med tre till fem våningar, samt radhus med två till tre våningar. En ny väg som får namnet Blekängsvägen går genom området och ansluter till KP Arnoldsson väg. Blekängsvägen utförs som ett urbant stråk med några kommersiella lokaler mot gatan, kantstensparkering, trädplantering samt gång- och cykelbana.

Preliminär tidplan Godkännande KS första kvartalet 2018 Antagande KF första kvartalet 2018

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Carina Molin Giuseppe Olla Samhällsbyggnadschef Planarkitekt

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Bilagor • Plankarta med bestämmelser • Planbeskrivning • Granskningsutlåtande med bilaga 1 och 2

Utredningar Nedanstående utredningar har genomförts. De kan beställas genom mail till [email protected]. Flera utredningar har tagits fram som underlag till denna detaljplan: • Gestaltnings PM – 2017-03 • Arkeologisk utredning – Stockholms länsmuseum - 2015-09-30 • Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden – Ekologigruppen - 2015-11-13 • PM: Naturvärden och ekologiska samband i den västra delen av planområdet Tumba skog – Ekologigruppen - 2016-02-17 • Kulturmiljöutredning Tumba skog – Tyréns - 2016-06-16 • Tumba skog: Trafikbullerutredning för detaljplan - Åkerström Hallin akustikkonsult – 2017-03-13 • Riskhänsyn vid fysisk planering: Tumba skog – BRIAB - 2016-04-11 • Trafikutredning för Tumba skog – TUB - 2016-11-29 • Dagvattenutredning Tumba skog – Geosigma – 2017-03-10 • Utredning VA-Tumba skog, Sweco - 2016-06-10 • Översiktligt PM – Masshantering och dagvatten – Structor - 2015-11-23 • PM: Planerad avfallshantering Tumba skog-Urbio - 2016-06-10 • Översiktlig markmiljöundersökning, Struktor miljöteknik AB, 2017-03-07 • Inventering av fladdermöss vid Tumba skog, Ekologigruppen, 2017-12-13

Expedieras till Planadministratör

PLANBESTÄMMELSER med tegel och/eller trä (se sidan 8 i Gestaltningsprogrammet). Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven +00,0 Högst medgiven markhöjd i meter över nollplanet. Tumba bruk användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet. +00,0 Högst medgiven nockhöjd i meter över nollplanet. Gränser Bruksvägen BYGGNADSTEKNIK Planområdesgräns Bostadslägenhet ska utformas så att minst hälften av boningsrummen har tillgång till Användningsgräns ljuddämpad sida, vilket motsvarar högst 55 dBA ekvivalent trafikbullernivå. Egenskapsgräns Varje lägenhet ska ha tillgång till en gemensam eller en enskild uteplats i Illustrationslinje anslutning till bostaden. Uteplatsens maximalnivån för buller får högst vara högst 70 dBA (frifältsvärde).

Byggnader där människor vistas stadigvarande ska ges ett Användning av allmän platsmark med kommunalt radonsäkert utförande. Inom vattenskyddsområde grundläggning endast med tätskikt. huvudmannaskap (PBL 4 kap 5 § punkt 2) Tak- och släckvatten inom vattenskyddsområdet ska ledas i täta system ut från vattenskyddsområdet. LOKALGATA Lokalgata b Bottenplan ska ha minst 2.7 meter fri rumshöjd. HUVUDGATA Huvudgata 6565000 6565000 K P Arnoldssons väg P-PLATS Parkeringsplats ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER 139600 139700 NATUR Naturområde a Marken ska saneras för att startbesked ska kunna ges. HUVUDGATA PARK Park u Område ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar Genomförandetiden är 7 år från dagen planen vinner laga kraft. NATUR underjordisk infiltrationsmagasin parkering E NATUR Användning av kvartersmark (PBL 4 kap 5 § punkt 3) Kommunen är huvudman för allmän plats. LOKALGATA +36.5 a +26.20 +22.39 BP B Bostäder +29.40 f2 Inom n1 område krävs marklov för fällning av träd. C1 Centrumverksamhet medges i bottenvåningen +43.0 f1 f2 b +26.0 TUMBA C Centrumverksamhet ska inrymmas i bottenvåningen Inom n2 område krävs marklov för ändring av markens nivå med mer än 0.2 meter. 7:112 PARK 2 a f1f2 BCP TUMBA P Parkering i garage 1 +43.0 8:514 PLANINFORMATION Tekniska anläggingar +32.19 E +29.5 Ett gestaltningsprogram har tagits fram för området. 6564900 6564900 UTFORMNING AV ALLMÄN PLATS n1 Planområdet angränsar Segersjö och Tumba bruk som ingår i kulturmiljöprogrammet antaget

139600 139900 +00,0 Föreskriven höjd över grundkartans nollplan 2014-05-22. Tumba bruk utgör riskintresse för kulturmiljövården.

Gräns för Segersjö vattenskyddsomårde BJÖRKHAGA Egenskapsbestämmelser för kvartersmark NATUR Ny verksamhet och hantering som innebär risk för vattenförorening får inte ske inom BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE vattenskyddsområdet. Verksamheter eller hantering ska bedrivas så att risken för vattenförorening minimeras. Utsläpp av dagvatten från hårdgjorda ytor där risk för NATUR TUMBA Prickmark. Marken får inte förses med byggnad. vattenförorening föreligger, t.ex. vägar och tak, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar ska vara försett med möjlighet till 7:112 Korsmark. Komplementbygnad får uppföras. fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. brand. +36.40 Marken får byggas under med ett bjälklag som planteras med Vid sprängning inom 75 meter från järnvägen bör kommunen samråda med Trafikverket. För minst 0.5 meter jordmån. bebyggelse som placeras ca 45 meter från järnvägens spårmitt bör byggherren skicka till +49.5 Trafikverket en detaljerad grundläggningsplanering med riskbedömning gentemot järnvägen. Körförbindelse får inte anordnas. +38.40 B LOKALGATA Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Samråd med Länsstyrelsen ska ske f3 e P-PLATS för alla typer av ingrepp. MARK OCH VEGETATION +41.40 LOKALGATA parkering Parkering får anordnas. +43.37 f3 NATUR +53.4 Murar ska utformas i natursten och får ej utföras högre än 1.5 meter. Gäller ej trappor. e parkering n1 Träd får inte fällas annat än av biologiska eller

säkerhetsmässiga skäl. Ska vid behov ersättas genom Blad6565000 6565000 1 139600 139700 Bostäder HUVUDGATA

HUVUDGATA nyplantering av samma art med stamomfång minst 20 cm, mätt NATUR parkering E NATUR LOKALGATA +36.5 a +26.20 +22.39 BP +29.40 f2 +43.0 f1 f2 b +26.0 från 1 meter ovan mark. TUMBA 7:112 PARK Bostäder a f1f2 BCP TUMBA 1 +43.0 8:514 +32.19 +29.5 Blad 2 6564900 6564900 6564900 6564900 139200 139900 n2 Markens höjd får inte ändras mer än 0.2 meter. 139400 139600 PIONJÄREN NATUR NATUR Bostäder TUMBA 7:112 n2 NATUR TUMBA 7:112

+36.40 TUMBA 7:112 n 2 f5 +49.5 B +63.7 +38.40 B LOKALGATA f n +46.37 3 P-PLATS Segersjö vattenskyddsområde 2 +45.92 e Bostäder +41.40 +46.97 Vasavägen 6564800 6564800 LOKALGATA +43.37 n f 2 +64.6 f +63.7 3 UTNYTTJANDEGRAD 139200 139300 f1 4 +60.7 +47.42 NATUR +53.4 f5 e parkering BP +50.2 +47.87 TUMBA B NATUR +63.7 e 7:112 +65.5 Högsta tilllåtna byggnadsarea är 420 kvm. Högst två lägenheter +48.17 n2 NATUR f5 BC1P f4 Parkering f4 +48.77 max 13 m +67.8 +69.5 +65.5 per radhus varav en mindre än 50 kvm. Högst två uthus per f4 +52.0 Gata f1f4 n 2 +69.9 +51.17 LOKALGATA

+63.5 f f4 +68.0 3 +49,6 radhus. Totalt högst 15 kvm byggnadsarea för uthus per radhus. +69.7 +53.15 TUMBA Parkering B parkering B +69.8 PARK 8:514 C1P +49.21 f1 f4 NATUR f4 +68.7 +51.5 Karlavägen +48.70 +65.0 SPELAREN 1 NATUR n2 +65.0 Bostäder +50.79 E BC2P TUMBA 8:13 +65.0 f1 f4 b +48.50 B +65.5 LOKALGATA B u B UTFORMNING f4 LÖPAREN 1 parkering parkering

KASTAREN 1 - Fasader ska utföras utan synliga elementskarvar. Segersjö TUMBA 8:13

Bild 1. Tillåten lösning på fasad mot gata. Illustrationen är inte bindande. LOKALGATA LÖPAREN 1 - Balkonger får uppföras på prick- och korsmark. Detta gäller inte på balkonger mot gata. Högbrinksvägen

+49,5 Kartförteckning f1 Fasad på parkeringsgarage mot gata får inte vara bredare Kyrkvärdsvägen än 13 meter. Se bild 1. Kvarters- och fastighetsbeteckning Fastighetsgräns f2 - Tak ska utformas som sadeltak eller kuverttak med takvinkel Till planen hör: Gestaltningsprogram Trakt- och kvartersgräns med mellan 14 och 30 grader. Inmätta träd gränspunkt Planbeskrivning - Minst 80 procent av fasad ska uppföras i puts med gul kulör. Miljökonsekvensbeskrivning Höjdkurva med en meters Kantsten till gångbana med Fastighetsförteckning ekvidestans och med höjdangivelse vägkant Entréer ska utföras med tegel och/eller trä (se sidan 8 i Gestaltningsprogrammet). Fornminne Byggnad Detaljplan för Tumba skog - Endast radhus. Fasader ska uppföras i trä och/eller tegel Riksantikvarieämbetet-nummer f3 Slänt med ljusa kulörer. Koordinatkryss med 100 meter Blad 1

Vasavägen mellanrum och med koordinater - Tak ska utformas som sadeltak med takvinkel mellan 14 och 30 grader. Takterrass medges.

f4 - Tak ska utformas som sadeltak med takvinkel mellan 14 och 30 Botkyrka kommun Stockholms län Beslutsdatum Instans grader. Antagandehandling GRUNDKARTA Scheelevägen - Fasader ska uppföras i trä med ljusa kulörer. Entréer ska utföras Koordinatsystem SWEREF 99 18 00 med tegel och/eller trä (se sidan 8 i Gestaltningsprogrammet). Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltning Höjdsystem RH2000 f - Tak ska utformas som sadeltak med takvinkel mellan 14 och 30 Grundkartan upprättad i maj 2016, reviderad i oktober 2017 5 Upprättad: 22-12-2017 enligt reglerna i PBL (2010:900). genom utdrag ur kommunens kartbas. grader; alternativt som pulpettak med takvinkel mellan 7 och 15 Grundkartan utanför planområdet är ej fältkontrollerad grader. Takterrass medges. 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter - Fasader ska uppföras i trä med ljusa kulörer. Entréer ska utföras Skala: 1:1000 med tegel och/eller trä (se sidan 8 i Gestaltningsprogrammet). Charlotte Rickardsson Giuseppe Olla Originalstorlek: A1 Planchef Planarkitekt 17-34 +00,0 Högst medgiven markhöjd i meter över nollplanet. 6565000 6565000 K P Arnoldssons väg 139600 139700

HUVUDGATA

HUVUDGATA NATUR underjordisk infiltrationsmagasin parkering

KVARNSJÖN LOKALGATA +36.5 a +26.20 +22.39 BP +29.40 f2 +43.0 f1 f2 b +26.0 TUMBA 7:112 PARK a f1f2 BC 1P +43.0 +32.19 +29.5

6564900 6564900 6564900 n1 139200 139400 139600

NATUR NATUR TUMBA

7:112 n2 NATUR TUMBA 7:112

+36.40 TUMBA 7:112 n 2 f5 +49.5 B +63.7 +38.40 B LOKALGATA f +46.37 3 P-PLATS Segersjö vattenskyddsområde n2 +45.92 e +41.40 n1 +46.97 6564800 6564800 n1 LOKALGATA +43.37 n f3 2 +64.6 f +63.7 139200 139300 f1 4 +60.7 +47.42 NATUR +53.4 f5 e parkering BP +50.2 +47.87 TUMBA B NATUR +63.7 7:112 +65.5 PIONJÄREN n2 NATUR +48.17 f5 BCP n1 n1 1 f4 Vasavägen f4 GRUNDKARTA +48.77 Koordinatsystem SWEREF 99 18 00 +67.8 Höjdsystem RH2000 +65.5 f4 +69.5 Grundkartan upprättad i maj 2016, reviderad i oktober 2017 Karlavägen genom utdrag ur kommunens kartbas. f1f4 +52.0 n2 +69.9 Grundkartan utanför planområdet är ej fältkontrollerad +51.17 LOKALGATA n1

Skala: 1:1000 +63.5 f Originalstorlek: A1 f4 +68.0 3 +49,6 +69.7 +53.15 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 meter Kyrkvärdsvägen B TUMBA parkering B +69.8 PARK 8:514 C1P +49.21

Sveavägen f1 f4 NATUR f4

+68.7 Blad6565000 6565000 1

+51.5 139600 139700

+48.70 HUVUDGATA

HUVUDGATA NATUR underjordisk infiltrationsmagasin parkering E NATUR LOKALGATA +36.5 a +65.0 +22.39 BP SPELAREN 1 +26.20 +29.40 f2 +43.0 f1 f2 b +26.0 NATUR TUMBA 7:112 PARK a f1f2 +65.0 BC TUMBA n 1P +43.0 2 8:514 +32.19 n +29.5 1 +50.79 Blad 26564900 6564900 6564900 6564900 139200 139600 139900 139400

NATUR E NATUR BC2P TUMBA 8:13 TUMBA 7:112 n2 +65.0 NATUR TUMBA f f b 7:112 1 4 Vasavägen +36.40 +48.50 TUMBA 7:112 n 2 f5 +49.5 B +63.7 +38.40 B LOKALGATA B +65.5 f n +46.37 3 P-PLATS B Segersjö vattenskyddsområde 2 +45.92 e LOKALGATA +41.40 +46.97 6564800 6564800 LOKALGATA B +43.37 f u n 3 LÖPAREN 1 2 +64.6 +63.7 f

139200 139300 f f +47.42 1 4 +60.7 NATUR parkering +53.4 parkering f 4 5 e parkering Kyrkvärdsvägen BP +50.2 +47.87 TUMBA B NATUR +63.7 7:112 +65.5 +48.17 n2 NATUR f5 BC1P Götavägen f4 f4 +48.77 +67.8 +65.5 f4 +69.5 f f +52.0 n 1 4 2 +69.9 +51.17 LOKALGATA

+63.5 f f4 +68.0 3 +49,6 +69.7 +53.15 B TUMBA parkering B +69.8 PARK 8:514 C1P +49.21 f1 f4 NATUR f4 +68.7 +51.5 +48.70 +65.0 SPELAREN 1 NATUR n2 +65.0 +50.79 E B 2PC TUMBA 8:13 +65.0 b f1 f4 +48.50 B +65.5 LOKALGATA B f4 LÖPAREN 1 parkering B u parkering TRÄNAREN

KASTAREN 1

Segersjö TUMBA 8:13

LOKALGATA KASTAREN 1 LÖPAREN 1

Segersjö TUMBA 8:13 +49,5

LÖPAREN LOKALGATA Till planen hör: Gestaltningsprogram LÖPAREN 1 Planbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Fastighetsförteckning

Detaljplan för Tumba skog

Kartförteckning Segersjövägen Blad 2 Kvarters- och fastighetsbeteckning Fastighetsgräns

Trakt- och kvartersgräns med Inmätta träd gränspunkt Botkyrka kommun Stockholms län Beslutsdatum Instans

Höjdkurva med en meters Kantsten till gångbana med ekvidestans och med höjdangivelse vägkant Antagandehandling

Fornminne Byggnad Upprättad av Samhällsbyggnadsförvaltning +49,5 Riksantikvarieämbetet-nummer Slänt Upprättad: 22-12-2017 enligt reglerna i PBL (2010:900). Koordinatkryss med 100 meter mellanrum och med koordinater Kyrkvärdsvägen

Kyrkvärdsvägen

Charlotte Rickardsson Giuseppe Olla 17-34 Planchef Planarkitekt PLANBESKRIVNING 1 [34]

Samhällsbyggnadsförvaltningen ANTAGANDE Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Detaljplan för Tumba skog

Perspektiv från Kyrkvärdsvägen som illustrerar mötet mellan befintlig och planerad bebyggelse. Källa: White Arkitekter

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 2 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Innehållsförteckning

Inledning ...... 4 Planens syfte och förfarande ...... 4 Plandata ...... 4 Planhandlingar ...... 4 Översiktliga planer ...... 5 Riksintresse – Nära kollektivtrafik Västra stambanan och Tumba bruk ...... 6 Kulturmiljöprogram – Segersjö ...... 6 Områdesskydd enligt 7 kapitlet MB ...... 6 Bedömning av behovet att upprätta en Miljökonsekvensbeskrivning ...... 6 Övriga kommunala beslut ...... 7 Förutsättningar och förändringar ...... 8 Bebyggelseområden ...... 8 Friytor ...... 14 Trafik ...... 17 Teknisk försörjning ...... 19 Vatten, avlopp ...... 19 Tekniska anläggningar ...... 19 Dagvatten ...... 20 El ...... 21 Avfall ...... 21 Natur ...... 21 Miljöförhållande ...... 22 Miljökvalitetsnormer – Segersjö vattenskyddstäkt ...... 23 Miljökvalitetsnormer – Uttran och Tumbaåns ytvattenförekomster ...... 24 Buller ...... 25 Risk för utspårning av transport med farligt gods ...... 27

Genomförande ...... 28

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 3 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Tidplan och avtal ...... 28 Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser ...... 28 Konsekvenser av planens genomförande ...... 34 Sammanfattning av MKB ...... 34 Planens förhållande till lagskydd ...... 34

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 4 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Inledning

Planens syfte och förfarande Detaljplanen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i Tumba skog.

Detaljplanearbetet påbörjades före den 1 januari 2015 vilket innebär att ärendet handläggs med normalt planförfarande enligt reglerna i plan- och bygglagen PBL (2010:900).

Plandata Planområdet består av ett område som är cirka 14 hektar, väster om Tumba centrum och norr om Segersjö. Området avgränsas av: • Skogsområdet och KP Arnoldssons väg i norr • Björkhagaskolan i öster • Befintliga bostadskvarter i söder • Skogsområdet i väster

Förutom ett skogsområde ingår även en enskild väg som sammankopplar skogsområdet med Kyrkvärdsvägen. Vägen är med för att ändra dess huvudmannaskap från enskilt till kommunalt.

Planhandlingar Till detaljplanen för Tumba skog hör: • Denna planbeskrivning • Plankarta med grundkarta och bestämmelser • Fastighetsägarförteckning

Därutöver har en behovsbedömning har tagits fram den 2015-09-29.

Utredningar Flera utredningar har tagits fram som underlag till denna detaljplan: • Gestaltningsprogram White, Urbio, Svenska Hyres Hus– 2017-03 • Arkeologisk utredning – Stockholms länsmuseum - 2015-09-30 • Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden – Ekologigruppen - 2015-11-13 • PM: Naturvärden och ekologiska samband i den västra delen av planområdet Tumba skog – Ekologigruppen - 2016-02-17

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 5 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

• Kulturmiljöutredning Tumba skog – Tyréns - 2016-06-16 • Tumba skog: Trafikbullerutredning för detaljplan - Åkerström Hallin akustikkonsult – 2017-03-13 • Riskhänsyn vid fysisk planering: Tumba skog – BRIAB - 2016-04-11 • Trafikutredning för Tumba skog – TUB - 2016-11-29 • Dagvattenutredning Tumba skog – Geosigma – 2017-03-10 • Utredning VA-Tumba skog, Sweco - 2016-06-10 • Översiktligt PM – Masshantering och dagvatten – Structor - 2015-11-23 • PM: Planerad avfallshantering Tumba skog-Urbio - 2016-06-10 • Trädinventering – Ekologigruppen – 2017-04-05 • Översiktlig markmiljöundersökning, Struktor miljöteknik AB, 2017-03-07 • MKB, Ekologi Gruppen, 10-04-2017 • Utrednings PM Geoteknik, Structor Geoteknik Stockholm AB, 30-03- 2017 • Inventering av fladdermöss vid Tumba skog, Ekologigruppen, 2017-12-13

Översiktliga planer I översiktsplanens markanvändningsstrategi är planområdet beskrivet som en gles stadsbygd. Förslaget innehåller kompletterande bebyggelse i form av radhus, lameller, öppna kvarter och en ny gata. Stor del av planområdet exploateras inte och regleras som naturmark. Naturmark finns även mellan bostadskvarterna och två parker föreslås anläggas. Kommunens bedömning är att förslaget följer översiktsplanens inriktning för gles stadsbygd.

I översiktsplanen framgår flera utvecklingsstrategier. Kommunen bedömer att förslaget följer strategi ”Plats att växa” eftersom det innebär 550 bostäder nära kollektivtrafik i direkt anslutning till en redan bebyggt område och ge möjlighet till centrumverksamhet i bottenvåning. Strategi ”Hemma i storstaden” följs genom att skapa två parker, en ny förbindelse mellan Segersjö och Tumba station och genom att föreslå bostadsbebyggelse i närheten till pendeltågstationen. Skogsområdet föreslås att bli mindre i ytan men kommunens bedömning är att strategin ”Nära till storstadsnatur” följs genom att skapa flera naturnära bostäder, behålla en stor sammanhängande grönområdet, koppla samman bostäder och skogen med flera gångstråk, förbättra befintliga stigar och skapa flera nya platser och stigar i skogen.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 6 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Riksintresse – Nära kollektivtrafik Västra stambanan och Tumba bruk Norr om planområdet finns två riksintressen, den västra stambanan och Tumba bruk. Framkomligheten på järnvägen får inte begränsas. Hänsyn har tagits till framkomligheten genom att hålla ett byggnadsfritt avstånd på 75 meter från järnvägen, enligt rekommendationer i bilagd riskutredning.

Norr om järnvägen finns Tumba bruk, ett riksintresse för kulturmiljövården. Bruket beskrivs i framtagen kulturmiljöutredning. Tumba bruk är ett enskilt byggnadsminne och skyddat enl. 3 kap. kulturmiljölagen. Hänsyn har tagits till bruket genom krav på gestaltning av den planerade bebyggelsen.

Kulturmiljöprogram – Segersjö Sydväst om planområdet ligger flerbostadsområdet Segersjö som byggdes på 1950- och 60-talen. Bostadsområdet finns med i Botkyrkas kulturmiljöprogram där det bl.a. omnämns för sin tidstypiska arkitektur med höga kvaliteter.

Områdesskydd enligt 7 kapitlet MB Vattenskyddsområde Länsstyrelsen har fastslagit skyddsområdet för grundvattentäkt med stöd av 19 kapitlet, 2 paragrafen i vattenlagen (1983:291). Skyddsområdet motsvarar vattentäktens tillrinningsområde för grundvatten. Det innebär t.ex. att uttag av sand och grus inte får ske. Länsstyrelsen kan medge undantag om det finns särskilda skäl.

Skälet är att uppnå målet ”Plats att växa” som är angivet i kommunens översiktsplan. Utbyggnaden av bostäder inom skyddsområdet förutsätter dock att vattentäkten inte hotas. Täkten skyddas genom att särskilda krav ställs på dagvattenhantering. Dessutom kommer krav att ställas på ett varsamt byggande, se styckena dagvatten och geoteknik.

Strandskyddsområde Den föreslagna bebyggelsen ligger utanför Kvarnsjöns strandskyddsområde. Strandskyddet upphävs inte i förslaget till detaljplan.

Bedömning av behovet att upprätta en Miljökonsekvensbeskrivning Sammantaget bedöms detaljplanen innebära risk för betydande miljöpåverkan och kräver därmed miljöbedömning med tillhörande

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 7 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

miljökonsekvensbeskrivning (MKB). De tre miljöaspekterna som framför allt medför risk för betydande miljöpåverkan är följande: • ökad biltrafik som kan innebära betydande störningar för boende i närområdet • ett tätortsnära skogsområde med höga rekreationsvärden och påtagliga naturvärden riskerar att påverkas på ett betydande sätt. • risk för försämring av grundvattenkvaliten, inom det inre skyddsområdet för Segersjö vattentäkt.

Därför har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram, som har bilagts till detaljplanen.

Övriga kommunala beslut Kommunstyrelsen har inför beslut om detaljplan, godkänt ett ramavtal som innebär att kommunen ska pröva cirka 500 bostäder i Tumba skog, 2014-11- 27.

Kommunstyrelsen har tagit beslut att bygga ut den intilliggande skolan Björk- haga som idag rymmer cirka 400 elever. Utredning pågår om omfattningen, men det kan innebära att skolan kan inrymma ca 900 elever. Detta kan påverka framkomligheten på Kyrkvärdsvägen vid skolans infart, i anslutning till hämt- ning och lämning av skolbarn. För att undvika ytterligare belastning på Kyrk- värdsvägen ansluts det planerade området till KP Arnoldssons väg, läs mer om detta i stycket ”trafik”. Utökningen av skolan innebär även att tillgången till offentlig service kommer att förbättras.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 8 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Förutsättningar och förändringar Bebyggelseområden Fornlämningar

En arkeologisk utredning har tagits fram för planområdet. Vid utredningen framkom 12 tidigare oregistrerade objekt, varav 4 bedömdes som fornläm- ningar (se fig. 2). Sex objekt bedömdes som övrig kulturhistorisk lämning, medan två objekt avskrevs efter utredningsschaktning.

Fornlämningarna utgjordes av ett område med fossil åkermark (objekt 3), ett område med färdvägar i form av hålvägar (objekt 5), ytterligare en fossil åker- mark (objekt 6) samt en stensättning (objekt 7). De övriga kulturhistoriska lämningarna bestod av en fossil åker som ej uppfyllde kriterier för fornlämning (objekt 2), en stensatt vägbank (objekt 4), en källa (objekt 8) samt tre gropar av oklar karaktär (objekt 9, 11 och 12). De objekt som efter utredningsschaktning utgick var två boplatslägen (objekt 1 och 10).

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap kulturmiljölagen och samråd med Länsstyrelsen ska ske för alla typer av ingrepp. Kommunen avser att ansöka

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 9 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

om att få gräva ut en mindre del av objekt 3 som berörs av den föreslagna vägen. Eftersom objekt 3 är en fornlämning som påverkas av vägdragningen och ligger nära kvartersmark krävs en samråds-/tillståndsprövning innan byggnation om inte en avgränsande förundersökning görs innan.

Objekt 5, 6 och 7 ligger i naturmark eller utanför planområdet och påverkas inte av bebyggelseförslaget.

En kulturhistorisk lämning som inte uppfyllde kriterier för fornlämning (objekt 2) påverkas också av vägdragningen och kommunen avser att ansöka om att få gräva ut den del som behövs för att kunna använda marken som gata.

Bostäder

Källa: White Arkitekter

Bebyggelsestruktur Strukturen på den föreslagna utbyggnaden av Tumba skog har främst bestämts av svaret på tre frågor: • Hur ska de planerade bostäderna anslutas till allmän väg? • Hur mycket av skogen kan behållas när bostäderna är utbyggda?

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 10 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

• Hur kan nya attraktiva bostadskvarter byggas i väl fungerande grannskap?

En förutsättning att kunna exploatera i Tumba skog är att förse området med en ny väg, Blekängsvägen som ansluter till Kyrkvärdsvägen och till KP Arnoldssons väg; vägen utförs med kanstensparkering, trädplantering samt gång- och cykelbana, se stycket ”trafik”. För att bevara en sammanhållen skog koncentreras planerade bebyggelse i anslutning till de befintliga kvarteren. De nya bostäderna delas upp i mindre kvarter. Byggnaderna i kvarteren gestaltas som sammanhängande volymer och anpassas till terrängen. Husen placeras i lameller eller grupperas i kvarter kring gårdar. Mellan dessa kvarter går gröna kilar som sammanlänkar befintlig bebyggelse med naturen. Ett sammanhängande naturstråk bevaras i öst västlig riktning som skapar ett samband genom hela området.

Förslaget innebär att den befintliga bebyggelsestrukturen i Segersjö förlängs med nya lamellhus i den sydvästra delen av området. Ett kvarter med stor innergård planeras på andra sidan lamellhusen. Centralt i området, norr om den nya vägen, föreslås tre öppna kvarter som har gårdarna vända mot naturmiljön och fasader utmed vägen, se illustrationsplan.

Söder om den nya vägen föreslås två kvarter med gården vänd mot den befintliga villabebyggelsen. Mot de befintliga byggnaderna planeras radhus. Längre ned mot KP Arnoldssons väg föreslås ytterligare två kvarter.

Boendeparkering är tänkt att ske i huvudsak i garage i souterräng när det är möjligt samtidigt som besöksparkering och parkering för personer med nedsattrörelse och orienteringsförmåga kan ske utmed den nya vägen. Möjligheten till kommersiella lokaler ges i tre kvarter för att kunna ge liv till gatan.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 11 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Illustrationsplan med bebyggelseförslaget. Källa: White Arkitekter.

Bebyggelsens skala Våningshöjden till den planerade bebyggelsen anpassas till närliggande bebyggelse. Hänsyn har även tagits till landskapsbilden. Planområdet utgör den södra höjden av en dalgång där Tumbaån går (idag kulverterad). I anslutning till ån ligger Tumba bruk som inramas av två skogbevuxna höjder. Denna landskapsbild kommer att bevaras genom att hålla ner höjden på ny bebyggelse. Våningsantalet till den bebyggelsen som syns från Tumba bruk begränsas till fyra.

De nya lamellhusen och kvarteret närmaste Segersjö utförs med fyra till fem våningar så som kvarter i centrala delen av planområdet. Kvarterna närmaste Tumba bruk i norra delen utformas från tre till fyra våningar; antalet motsvarar det som delvis råder för våningar inom bruksmiljön. Radhusen utförs med två till tre våningar för att binda ihop de nya kvarterna till villaområdet.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 12 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Bebyggelsens gestaltning Den planerade bebyggelse gestaltas så att den binder ihop flera områden med olika karaktär: Tumba bruk, skolområdet, villaområdet, Segersjö och naturen i norra delen. Målet med gestaltningen är att skapa en integrerad helhet med den befintliga bebyggelsen med respekt för tradition, kulturarv och identitet. För att uppnå det ska de planerade åtgärderna ta inspiration av områdets karaktär i form, material och kulör så att åtgärderna smälter ihop med den närmaste omgivningen och samtidigt ska kunna bygga vidare på områdets variation och identitet.

Form De nya bostadskvarterna ska skapa ett tydligt gaturum i regel med de långa fasaderna mot gata. Husen närmast Segersjö har istället gestaltas som lameller med gavel mot gatan för att knyta an till den befintliga typologin i kulturarvsområdet. Söder om den nya gatan planeras slutna eller halvslutna kvarter. Närmaste villaområdet planeras lägre bebyggelse i form av radhus för att skapa en bättre övergång till den lägre bebyggelsen.

Där bebyggelsen möter gatan ska förgårdsmarken bidra till att forma en välkomnande plats. Långa och monotona fasader ska undvikas mot gatan. För att kunna befolka gatan öppnas byggnaderna upp med flera entréer och fönster och det möjliggöras för en varierad användning av bottenvåningen.

Mellanrummet mellan de nya kvarterna ska ge flera möjligheter för de gående att kunna överblicka och komma in i naturen. Övergångställen har planerats vid de naturliga entréerna till skogsområdet och tillgängliga stråk har skapats genom bebyggelsen.

För att bevara skog och spara ut viktiga träd och topografin har merparten av boendeparkeringen ordnas i garage under gården. För att också kunna undvika sprängning placeras flera av dessa parkeringar i souterränglägen. Garagen ska avskiljas från gaturummet med bostadshus och taken till garagen ska användas som gårdar för lek och rekreation. Parkering för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan anordnas längs gatan eller i parkeringsgarage.

Taken på den planerade bebyggelsen ska utformas som sadeltak för att bibehålla typologin som finns i Segersjöområdet, villaområdet och Tumba

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 13 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

bruk. Vid Tumba bruk kan taket utformas också som kuverttak och för de kvarterna mot skogen kan taket utformas också som pulpettak med takterrass.

Bebyggelseförslag vid KP Arnoldssonsväg och Tumba bruk. Källa: White Arkitekter

Material och kulör För att skapa en helhet över stadsdelen ska de flesta flerfamiljehusen gestaltas i naturträ med inspiration från skogsområdet eller i trä målat i ljusa kulörer som knyter an till färgglada fasader i närområdet. I intilliggande Segersjöområdet har fasaderna en avvikande kulör kring fönster, entrépartier eller hörn. Detta tema kan tas upp i den tillkommande bebyggelsen. Entré till flerfamiljehus ska utformas i trä och/eller tegel med inspiration från Segersjöområdet.

Speciell hänsyn har tagits till flerbostadshusens på de två nordligaste kvarter som syns från Tumba bruk som är ett riksintresse för kulturmiljövården. De fasaderna ska utformas med putsmaterial i gul kulör som liknar det som används i Tumba bruk.

Radhusen ska gestaltas i trä och/eller tegel med ljusa kulörer som tar inspiration från de närliggande villorna.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 14 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Geoteknik Grundvattnet i den västra delen av planområdet ingår i Segersjö vattenskyddstäkt och rinner mot Segersjö vattenskyddstäkt. Grundvattnet i den norra delen av planområdet rinner ner mot Kvarnsjön som i sin tur rinner ner i Tumbaån i riktning mot Tullingesjön. Borrningar har gjorts i planområdet för att utreda var gränsen går mellan de olika avrinningsområdena för grundvatten och grundvattenrör har placerats.

Service En kilometer öster om området finns Tumba centrum med ett bra utbud på både offentlig och privat service. Närheten till skola är god, eftersom planområdet angränsar till både för- och grundskola. I Segersjö finns även en mindre matbutik.

Friytor Lek och rekreation Tumba skog har höga rekreativa värden. Skogen används för t.ex. hundpromenader och lekplats för skolbarn. En naturvärdesinventering har tagits fram som beskriver de rekreativa värdena ytterligare. Detaljplanen innebär att cirka en tredjedel av skogen tas i anspråk.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 15 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Förslag till detaljplan för Tumba skog innebär att flera nuvarande stigar bevaras och nya stigar skapas för att koppla samman befintlig bebyggelse till naturområdet. Många av de platser som används för lek och kojbygge av förskolor och barn boende i området bevaras i förslaget. Den övre promenads- tigen som används av hundägare och boende idag föreslås ersättas av nya kvarter och en befintlig stig längre norrut i skogen förbättras. Förbättringen som föreslås gör att skogsstigkaraktären bevaras men underlaget på steniga områden jämnas till med bark och på kuperade ställen placeras handledare. Förslaget innebär att det blir möjligt att ta en skogspromenad och röra sig i en slinga längre norrut i skogen än i dagsläget. I gestaltningsprogram för Tumba skog kan man läsa om olika förslag för att använda skogen. Till exempel planeras grillplatser på två platser liksom ett ute gym nära de nya bostäderna. Vid de nya husen föreslår kommunen anlägga två allmänna lekplatser med naturtema och naturpedagogik. Tanken är att många ska få tillfälle att uppleva skogen på ett varierat sätt.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 16 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Två kvartersparker med lekutrustning och ytor för samvaro kommer att anläggas inom planområdet. I gestaltningsprogrammet framgår en studie av lämplig placering av nya platser, lekplatser. Dessa platser kommer att anläggas i samband med detaljplanens genomförande.

Parkernas placering är vald för att god tillgänglighet ska ges. En av parkerna, i den södra delen av planområdet, knyter ihop den befintliga bebyggelsen med den föreslagna bebyggelsen. Den andra parken planeras i närheten av den befintliga förskolan, i närheten av KP Arnoldssons väg. Denna parken förses med ett konstverk som ska vara platsspecifik och ha en lokal förankring. Konstsatsningen kan med fördel orienteras kring den naturliga källan i parken som redan idag är välkänd.

Två kvartersparker. Källa: White Arkitekter

En nackdel med den planerade vägdragningen är att den begränsar möjligheten för intilliggande förskolor att använda skogen för lek och pedagogik. Hastighetsdämpande åtgärder ska genomföras för att få ner trafiken till gånghastighet. Intill förskolan ordnas en lekplats.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 17 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Trafik Gångtrafik Längs Blekängsvägen finns gångbanor på var sida, på södra sidan i form av separerad gång- och cykelbana (4 meter bred) och på norra sidan i form av gångbana på 2,3 meter.

Gångtrafik. Källa: White arkitekter

Området är kraftigt kuperat med lutning upp mot 10 %, vilplan med bänkar kommer att placeras ut längs Blekängsvägen.

Cykeltrafik En separerad 4 meter bred cykelväg går längs med huvudgatan, från anslutningen till Blekängsvägen till KP Arnoldssons väg. Längs KP Arnoldssons väg finns ett regionalt cykelstråk mot Salem och Tumba centrum. Längs resterande del av allmänplats på Kyrkvärdsvägen mot Sergersjö sker cykling i blandtrafik vid 30 km/h.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 18 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kollektivtrafik Det södra området ligger inom 1,4 km gång- eller cykelavstånd från Tumba station. I den nordöstra delen av området uppgår gång- och cykelavståndet till 850 meter från Tumba station.

Från Tumba finns mycket goda möjligheter till förbindelser med övriga delar av Stockholmsregionen, t.ex. via pendeltåg. Söder om planområdet går busslinjen 715 längs Kyrkvärdsvägen. Bussen går till Tumba en gång i halvtimmen. Resan tar bara några minuter. Till de närmast belägna hållplatserna är det cirka 300 meter.

Bebyggelsen i den södra delen av planområdet föreslås på att avstånd om 3- 400 meter från busshållplatser som trafikeras av linje 715 (Solbo-Tumba Station). Bussar avgår varje kvart under rusningstrafik och en gång i halvtimmen under övriga tider på dygnet. Dessa hållplatser har låg tillgänglighet för de boende i den nordöstra delen av området till följd av topografin.

Biltrafik Det planerade bostadsområdet ansluter till Kyrkvärdsvägen och KP Arnoldssons väg. Kyrkvärdsvägen har en beräknad dygnstrafik som är 1600 fordon per dygn. KP Arnoldssonsväg har en medeldygnstrafik som är 7200.

Till detaljplanen är en trafikutredning bilagd och kommunen delar med trafikutredningens bedömning. Enligt utredningen beräknas de planerade bostäderna ge en trafikalstring på totalt cirka 1600 rörelser per dygn till och från området och 75 % av dessa rörelser kommer att angöra det nya bostadsområdet från KP Arnoldssons väg. Det innebär att trafiken på Kyrkvärdsvägen endast kommer att öka marginellt från 160 till 180 bilar då trafiken är som mest.

Den nya gatan får i vissa sträckor en lutning på 8-10%. I anslutningen mot KP Arnoldssons väg kommer den nya gatan att få väjningsplikt. Den reglerade hastigheten på vägen kommer att vara 30/40 km per timme. Gatan kommer att få följande dimensioner: • Körbana med en bredd av 5,5 meter. • En enkelsidig dubbelriktad gång- och cykelbana på totalt 4 meter bredd • På gatans norra sida finns även en gångbana med en bredd av 2,3 meter

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 19 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

• För gatan inkluderas en grönyta med planteringar, med en bredd på 2,5 meter.

Samhällsbyggnadsförvaltningen planerar säkerhetsåtgärder vid övergångställe på Blekängsvägen. Vid Kyrkvärdsvägen kan farthinder anläggas efter samråd med Trafikförvaltningen.

Parkering Med en p-norm på 0,7 har området ett behov av 350 parkeringsplatser. I förslaget tillgodoses merparten av parkeringsbehovet i parkeringsgarage i sutteränglösning, vilket kan innebära att alla fastigheter inte får ett eget garage. Detta kan lösas genom att bilda gemensamhetsanläggningar för garagen.

Cirka 54 besöksparkeringar ordnas med kantstensparkering. Möjlighet till parkering för personer med nedsatt rörelse och orienteringsförmåga ges längs gata på allmänplats mark för de kvarter som saknar parkeringsgarage.

Botkyrkabyggen kompenseras med nya p-platser för de befintliga platserna som försvinner genom att en ny gc-bana anläggs till Segersjö centrum.

Teknisk försörjning Vatten, avlopp De nya bostäderna försörjs med vatten via befintliga vattenledningar i Kyrkvärdsvägen.

Merparten av de planerade bostäderna anslutas till en ny självfallsledning för avlopp. Självfallsledningen löper utmed den nya vägen genom området som ansluter till KP Arnoldssons väg. Därefter förs spillvattnet i ledningar som förläggs i gång- och cykelvägen som löper parallellt med KP Arnoldssons väg. Slutligen leds spillvattnet i en kulvert under järnvägen för att ansluta till en ledning i Sedelvägen vid Tumba bruk. En mindre del av de nya bostäderna ansluts till avlopp via kyrkvärdsvägen

Tekniska anläggningar E-område i plankartan avser en transformatorstation.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 20 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Dagvatten Till detaljplanen har en dagvattenutredning tagits fram och kommunen delar med utredningens bedömning. För att skapa en fungerande dagvattenhantering med lokal rening och infiltration av dagvattnet, efter föreslagna förändringar av fastigheten, föreslås följande åtgärder: • Dagvatten från takytor och kvartersmark omhändertas lokalt (LOD), exempelvis med mindre växtbeklädda makadamdiken som infiltrerar i marken. Inom inre skyddszon krävs dock en lösning som förhindrar infiltration i händelse av brand med påföljande avrinnande släckvatten, som behöver förhindras från att infiltrera i marken. • Takvatten från byggnader inom vattenskyddsområdet leds, i slutna ledningar eller i ett tätt svackdike, ut ur inre skyddszon för att sedan infiltrera. • Dagvatten från asfaltsytor avleds till ett svackdike med underliggande makadam för rening, infiltration och fördröjning. Svackdiken i och strax intill vattenskyddsområdet anläggs med tät botten för att förhindra infiltration av föroreningar. • Längs svackdikets sträckning utanför vattenskyddsområdet anläggs ett flertal diken som avleder dagvattnet norrut till naturmarken för infiltration. Ett infiltrationsmagasin med makadam anläggs längst nedströms. • Gång- och cykelvägar som inte är belägna intill lokalgator höjdsätts så att dagvattnet avrinner mot intilliggande naturmark. • Material till byggnader och takytor väljs så tillskottet av föroreningar till dagvattnet minimeras. • För att undvika uppkomst av översvämningsskador höjdsätts byggnader och vägar så att dagvattnet kan avrinna ytligt längs lokalgatorna vid extrema nederbördshändelser. Området kring dikena bör utformas så att de kan hantera extrema flöden utan att skador uppstår på intilliggande byggnader. • För att säkerställa att inget kontaminerat släckvatten infiltrerar till grundvattnet inom inre skyddszon föreslås en tät zon på 2 meter intill byggnadernas fasader. Val och utformning av de tekniska lösningar som krävs för att hindra spridning av släckvatten görs för respektive fastighet.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 21 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

El Genom området går en ledning för el. Planerad utbyggnad förutsätter att denna ledning kommer att behöva flyttas.

Avfall Ett särskilt PM om avfallshantering har bilagts till detaljplanen, här är en sammanfattning: Sopsortering sker i källsorteringsrum, i anslutning till tre av de planerade parkeringsgarage i området. Brännbart avfall hanteras på respektive fastighet. Mot den nyplanerade vägens sida utan cykelbana kan fraktionerna hanteras i underjordskärl. På den andra sidan får kärlen hanteras i soprum i bottenvåning eller i komplementbyggnad.

För radhusen som angörs från Sveavägen, Karlavägen och Vasavägen planeras fristående och rullbara kärl som kan inrymmas i ett soprum. Tömningen av dessa kärl kan ske i samma tur som hämtar från anslutande villafastigheter. För sopsortering hänvisas radhusägarna till kommunala återvinningsstationer.

Natur En naturvärdesinventering har tagits fram för planområdet för att inventera och värdera skogen enligt SIS-standard. Delar av skogen har ett påtagligt värde och andra delar har ett visst naturvärde. Skogen utgör ett svagt samband mellan två gröna kilar som är av regionalt intresse. Norr om planområdet finns Bornsjökilen och söder om planområdet finns Hanvedskilen. Skogen inom planområdet har samma typ av granskog som även finns i de intilliggande kilarna. Det innebär att arter som flyger eller sprids med vinden kan mellanlanda i granskogen inom planområdet. Bland annat finns talltickan inom planområdet. Det är en rödlistad art som växer på stora tallar.

Naturvärdesinventeringen har identifierat två stora ytor där det växer stora tallar. Det ena av dessa områden kommer att bevaras samt ett stort sammanhängande skogsparti i öst-västlig riktning.

En trädinventering har tagits fram för området för att säkerställa att vissa träd inte får fällas annat än av biologiska eller säkerhetsmässiga skäl.

En inventering av fladdermöss har tagits fram för området. Vid inventeringen av fladdermöss noterades två arter, nordfladdermus och dvärgpipistrell. Nordfladdermus är vår vanligaste fladdermus; dvärgpipistrell är även den mycket vanlig och anses vara stadd i ökning (Ahlén 2011). Arterna förekom

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 22 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

framför allt i anslutning till villabebyggelsen, utmed brynmiljöer och gång- och cykelvägar. Aktiviteten bedömdes som låg och inga tecken på att det förekommer kolonier av fladdermöss kunde ses. Inne i barrskogsområdet gjordes inga observationer av fladdermöss.

Inom området finns belysning redan nu och det tycks som om arterna i området har anpassat sig till denna situation, dessutom anses dessa arter inte undvika belysning utan snarare utnyttja upplysta områden för födosök. Kommunen kommer inte att introducera för stark belysning i området och delar av grönområden föreslås att inte bli upplysta. Genom att vidta enkla åtgär- der i samband med genomförande av detaljplanen bedömer kommunen att ar- ternas populationer inte påverkas på lokal nivå. För att förstärka den ekologiska kontinuiteten för de funna arterna föreslår kommunen att i samband med exploateringen sätter upp fladdermusholkar på lämpliga platser inom området. På detta sett kan man förstärka möjligheten för arterna att söka dagsvisten och bo inom området. Dessa kan utformas på många olika sätt och kan anpassas till den nya bebyggelsen.

Genom att glesa ut de delar av lövskogarna utmed stigar och gång-/cykelvägar och platser i skogen som har mycket sly kan kommunen förbättra miljön för arterna att jaga inom området.

Vi nyplantering av buskar och träd kommer kommunen att föredra inhemska arter då det i högre utsträckning gynnar insekter i området vilket i sin tur gynnar fladdermössen.

Miljöförhållande En miljöbedömning enligt MIFO fas 1 samt en miljöprovtagning har genomförts för en del av området som befaras ha använts som deponi för det närliggande Tumba bruk där sedeltillverkning har pågått sedan 1759.

Området har sannolikt endast använts för trädgårdsodling i Tumba brukets regi. Naturliga massor har hittas i området, både på ängsmark och i skogspartier men det finns några årformationer som sannolikt kan vara upplag av schaktmassor.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 23 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Förorening i form av förhöjda halter jämfört med riktvärdet för känslig markanvändning i jord har hittats i en punkt. I denna punkt hittades föroreningar av PAH-H samt bly. I två av de övriga fyra punkterna har bly i halter nära riktvärdet för KM hittats, vilket gör att vidare provtagning för att avgränsa föroreningen är lämplig.

Avgränsande provtagning innan eller i samband med schakten för bostadsbyggnation rekommenderas, för att säkerställa att boende på fastigheten inte kommer exponeras för förorenade massor genom till exempel trädgårdslek eller enklare grönsaksodling.

Miljökvalitetsnormer – Segersjö vattenskyddstäkt Eventuell avrinning från planområdet sker i nuläget till största delen via infiltration samt eventuellt överskott norrut mot Kvarnsjön och vidare till Tumbaån, men i de västra delarna, inom vattenskyddsområdet, rinner överskottsvattnet istället mot Segersjön och vidare till Uttran. Från Uttran rinner vattnet vidare mot Kvarnsjön och via Tumbaån vidare till Tullingesjön, Albysjön och Mäla- ren.

Det dagvatten som infiltrerar i marken inom inre skyddszon når grundvattenförekomsten Uttran (EU_CD: SE656518-161456). Grundvattenförekomsten ligger i stor utsträckning inom Segersjö vattenskyddsområde. Den bedöms i VISS ha god kemisk och kvantitativ status, vilket också är miljökvalitetsnormen. Det konstateras att grundvattenförekomsten har en ”mycket stor potentiell föroreningsbelastning”, med MIFO-klassade objekt samt vägsaltning inom tillrinningsområdet. Detta innebär att grundvattenförekomsten riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021. Inom aktuellt planområde har förorening hittats i en punkt och marken ska saneras innan starbesked får ges.

Enligt de gällande vattenskyddsföreskrifterna för Segersjö vattenskyddsområde får dagvatten från förorenade ytor till exempel trafik-, parkerings- och industri- ytor inte infiltreras. Infiltration från befintliga förorenade ytor får dock ske i den omfattning som fanns, då dessa föreskrifter trädde i kraft och därför ska tak- och släckvatten från den planerade bebyggelse inom vattenskyddsområdet ledas i täta system ut från vattenskyddsområdet till exempel med ledning eller täta svackdiken innan det tillåts infiltreras. Tak- och släckvatten kommer det ledas österut för att kunna ha möjlighet att infiltrera tillsammans med övriga

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 24 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

planområdets dagvatten utanför vattenskyddsområdet. Inom vattenskyddsom- råde ska grundläggning av byggnader anläggas med tätskikt för att hindra att vatten infiltreras till grundvatten i fall av brand.

Kommunen gör därför bedömningen att miljökvalitetsnormerna för grundvattnet inte riskerar att försämras av föroreningar från denna exploatering.

Miljökvalitetsnormer – Uttran och Tumbaåns ytvattenförekomster Enligt VISS (2017) klassificeras Uttran, på grund av övergödningsproblematik, som måttlig ekologisk status. Den kemiska ytvattenstatusen med undantag för kvicksilver, samt bromerade difenyletrar, vilka generellt överskrids i svenska vatten, klassas som god.

Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status till 2027 och god kemisk ytvattenstatus, med mindre stränga krav för kvicksilver och bromerade difenyletrar. Kvarnsjön har ingen klassificering utförts i VISS, men för den nedströms belägna Tumbaån finns angivna miljökvalitetsnormer. Vattendraget klassificeras enligt VISS (2017) som måttlig ekologisk status med kvalitetskrav god ekologisk status till 2021. Kemisk ytvattenstatus undantaget kvicksilver och bromerade difenyletrar klassas som god. Miljökvalitetsnormen är också god ekologisk status med mindre stränga krav för kvicksilver och bromerade difenyletrar. Tumbaån mynnar i Tullingesjön, vilken klassificeras ha god ekologisk status, men uppnår ej god kemisk status på grund av förhöjda halter av tributyltennföreningar. Miljökvalitetsnormen är god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus, med undantag för tributyltennföreningar till 2027, samt mindre stränga krav för kvicksilver och bromerade difenyletrar. Kommunen gör bedömningen att inget dagvatten kommer ledas direkt till någon ytvattenförekomst utan möjligtvis indirekt via infiltration, därför gör kommunen bedömningen att ingen av miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster riskerar att försämras.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 25 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Buller Till detaljplanen har en bullerutredning tagits fram. Den visar att de planerade bostadshusen utsätts för måttliga ljudnivåer från järnvägs- och vägtrafik samt ljud från lekande barn etc. Vid fasaderna mot järnvägen och KP Arnoldssons väg blir ekvivalentnivån ca 60 dB(A).

Hänsyn har tagits till trafikbullret vid utformningen av byggnaderna och med lämplig lägenhetsutformning samt vissa bullerdämpande åtgärder kan bostäder med hög ljudkvalitet byggas. För de flesta lägenheterna kan Riksdagens riktvärde högst 55 dB(A) vid alla boningsrum innehållas. Några lägenheter får högst 55 dB(A) utanför minst hälften av boningsrummen, Avstegsfall B.

Alla lägenheter kan få tillgång till gemensam uteplats och större gård med högst 70 dB(A) maximal och 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Många lägenheter kan även få enskild balkong/uteplats med högst dessa nivåer.

Ljudkvalitetsindex för projektet blir, med förstärkt trafikbullerisolering, 1,5. Index är högre än minimikravet 1,0 och bostäder med god ljudkvalitet kan byggas.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 26 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Ekvivalentnivåer vid fasad, Källa: Åkerlöf Hallin Akustik

Maximalnivåer vid fasad, Källa: Åkerlöf Hallin Akustik

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 27 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Risk för utspårning av transport med farligt gods En riskutredning har tagits fram som ett underlag till detaljplanen. I närheten finns främst en riskfaktor; närheten till västra stambanan. På banan åker ett mindre antal tåg som kan transportera farligt gods. Risken för urspårning begränsas genom att bostäder inte får uppföras inom 50 meter från järnvägen. Inom 50 meter får endast komplementbyggnad uppföras för garage.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 28 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Genomförande Tidplan och avtal Tidplan Beslut om Granskning – maj 2017 Beslut om Antagande – kv 1 2018 Utbyggnad 2018 till 2025

Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 7 år från den dag att planen vunnit laga kraft.

Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen. Detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl före- ligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning (för exempelvis förlorad byggrätt).

Huvudmannaskap Botkyrka kommunen är huvudman för allmän plats. Kommunen är därmed ansvarig för utbyggnad av anläggningar på allmän plats, såsom gata, park, Va- ledningar, samt dagvattenlösningar på allmänplats.

Blivande exploatörer ansvar för utbyggnad på kvartersmark.

Fastighetsrättsliga frågor och konsekvenser Konsekvenser för befintliga fastigheter Nedan följer en redovisning av konsekvenserna för de fastigheter som påverkas av förslaget till detaljplan.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 29 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Karta 1

Tumba 7:112 Den största delen av detaljplanen består av fastigheten Tumba 7:112 som ägs av Rödstu Hage Projekt AB. Fastigheten idag saknar detaljplan och består av naturmark. Förslagen detaljplan innebär att delar av fastigheten planläggs som kvartersmark, för att möjliggöra nya bostäder. Område utlagt som kvartersmark med vit färg enligt karta 1 ovan, ska utgöra flera separata fastigheter, som bildas genom avstyckning och/eller fastighetsreglering. Övriga delar planläggs som allmän plats, grå och orange färg enligt karta 1 ovan. Den mark som blir allmän platsmark kan regleras över till en av kommunens fastigheter, Tumba 8:13 eller annan lämplig fastighet. Mark som utgör allmän plats överlåts utan ersättning till kommunen.

Tumba 8:514 Fastigheten Tumba 8:514 ägs av Botkyrka kommun. Förslagen detaljplan innebär att ett område om ca 1490 kvm markerad med lila färg på karta 1 ovan, planläggs som kvartersmark med användningen bostäder. Området avstyckas till en egen fastighet som överlåts genom köp alternativt fastighetsreglering till fastigheten Tumba 7:112.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 30 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Karta 2

Löparen 1 Botkyrkabyggen äger Löparen 1. En del av fastigheten Löparen 1, befintlig kvartersgata, markerat med rött på karta 2 ovan om ca 2 370 kvm planläggs som allmän plats och överföras till kommunens fastighet Tumba 8:13 genom fastighetsreglering. Ersättning och andra villkor regleras genom avtal mellan berörda parter.

Del av Löparen 1 om ca 230 kvm, markerat med gul färg på karta 2, planläggs för bostadsändamål, och överförs till Tumba 7:112. Ersättning och andra villkor regleras i avtal mellan parterna.

Område om ca 554 kvm av Tumba 8:13, markerar med blå färg på karta 2 överförs till fastigheten Löparen 1.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 31 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kastaren 1 Botkyrkabyggen äger fastigheten Kastaren 1. Ca 90 kvm, markerats med svart färg, planläggs som allmän plats gata och överförs till kommunens fastighet Tumba 8:13.

Tumba 8:13

Tumba 8:13 ägs av Botkyrka kommun. En del av fastigheten Tumba 8:13 om ca 554 kvm markerat med blå färg på karta 2, planläggs som kvartersmark och överförs till Löparen 1.

Mindre del av fastigheten Tumba 8:13 om ca 10 kvm, planläggs som kvartersmark och överför genom fastighetsreglering till fastigheten Tumba 7:112.

Tumba 7:157 Fastigheten ägs av Trafikverket och en mindre del, omfattar kommunens befintliga gata. Denna del planläggs som allmänplats och kan över föras till kommunens fastighet Tumba 8:32 eller annan lämplig fastighet.

Rättigheter Fastigheten Tumba 7:112 belastas av ett official servitut, nr 0127-13/14.2, avseende trädsäkerhet. Servitut kommer inte att påverkas av detaljplanen.

I den mån gemensamhetsanläggningar, servitut och ledningsrätt kommer att behövas inom planområdet kommer dessa att upprättas i samband med fastighetsbildningen. Fastighetsägaren ansvarar för att ansöka till lantmäteriet för rättigheter inom kvartersmark.

Ledningsrätt eller servitut ska bildas för befintlig ledning inom u-område i samband med lantmäteriförrättningen. Ledningshavaren ansvarar för att ansöka om rättighet.

Parkeringen är tänkt att ske samlat i några större parkeringsgarage i sutteränglösning, vilket kan innebära att alla fastigheter inte får ett eget garage. Detta kan lösas genom att bilda gemensamhetsanläggningar för garagen.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 32 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Fastighetsbildning Det är lantmäterimyndigheten som genom en förrättning beslutar om fastighetsbildning. När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsbildning ske i enlighet med planen. Ansökan om marköverföring genom fastighetsreglering, bildande av ledningsrätt, servitut och eventuella gemensamhetsanläggningar lämnas till lantmäterimyndigheten. För genomförandet är avsikten att behövlig fastighetsbildning ska regleras i exploateringsavtal. Kommunen kommer att ansöka om en förrättning hos lantmäterimyndigheten för att överföra mark mellan berörda fastigheter. Exploatören ansvarar för att ansöka om fastighetsbildning, gemensamhetsanläggningar mm inom kvartersmark . Tredimensionell fastighetsbildning kan bli aktuellt, då garagen under husen ska kunna bilda egna fastigheter.

Avtal Ett ramavtal har upprättas mellan Kommunen och fastighetsägaren till Tumba 7:112, Rödstu Hage Projekt AB som reglerar ansvar och kostnader under planskedet samt principer för genomförandeskedet.

Följande avtal behöver träffas för att kunna genomföra exploateringen:

• Exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och blivande exploatörer. Avtalen reglerar marköverlåtser, fördelning av gatukostnader och genomförandefrågor, såsom utbyggnad av allmänna anläggningar och uppförande av bebyggelse. Exploateringsavtalet ska godkännas i samband med att detaljplanen antas.

• Överenskommelse om fastighetsreglering ska träffas mellan kommunen och fastighetsägaren till Löparen 1 och Kastaren 1, innan detaljplanen antas avseende överlåtelse av mark och samt ersättning för parkeringsplatser som finns på markområdet idag.

• Överenskommelse om fastighetsreglering ska träffas mellan kommunen och fastighetsägaren till Löparen 1 och Tumba 7:111, innan detaljplanen antas avseende överlåtelse av mark och samt ersättning .

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 33 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Projektekonomi

Överlåtelse av mark Kommunen kommer att överlåta en kvartersmark om ca 1500 kvm för bostads- och centrumändamål till den exploatör som ska bebygga marken. Marken kommer att överlåtas till ett pris som motsvarar marknadsvärdet för marken vid försäljningstillfället.

Ersättningen för de markbyten mellan kommunens fastighet Tumba 8:13 och fastigheterna Löparen 1 och Kastaren 1 kommer att regleras i avtal med fastighetsägaren.

De markområden som planläggs som allmän plats och för e-områden ( gata, park, natur) överförs till Botkyrka kommuns fastighet. Ersättningen för markområdena regleras i de avtal som upprättas mellan Botkyrka kommunen och fastighetsägarna till fastigheterna Tumba 7:112, Tumba 7:157, Löparen 1 samt Kastaren 1.

Gatukostnader Utbyggnaden av allmänna anlägger bekostas av framtida exploatörer och regleras i exploateringsavtalet mellan fastighetsägaren till Tumba 7:112 och kommunen.

Förrättningskostnader Fördelningen av de förrättningskostnader som uppstår när detaljplanen genomförs kommer att regleras i det marköverlåtelse- och genomförandeavtal som upprättas mellan kommunen och exploatören.

Bygglovavgift Bygglovavgift kommer att debiteras enligt den bygglovtaxa som gäller vid debiteringstillfället.

BOTKYRKA KOMMUN PLANBESKRIVNING 34 [34] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

VA-kostnader Anläggningsavgift för VA kommer att debiteras exploatör. Avgiften kommer utgå från den Va-taxa som gäller vid debiteringstillfället. Förbindelsepunkt upprättas vid fastighetsgräns.

Övriga kostnader Ansvar och kostnader för flytt av befintlig elledning regleras i exploateringsavtalet mellan kommunen och fastighetsägaren.

Konsekvenser av planens genomförande Sammanfattning av MKB Planens förhållande till lagskydd Med de föreslagna dagvattenvattenåtgärderna inom skyddszonen och i övriga delar av området är bedömningen att planen inte negativt påverka möjligheterna att nå miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten. Planen bedöms inte påtagligt skada riksintresse för kulturmiljövård eller innebära stora negativa konsekvenser för fornlämningar i området.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Charlotte Rickardsson Giuseppe Olla Planchef Planarkitekt

Medverkande tjänstepersoner Detaljplanen har tagits fram i ett samarbete mellan Tekniska förvaltningen (TEF), Samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) och Tengbomgruppen, Urbio och White arkitekter. Följande tjänstemän har även medverkat i planarbetet:

Åsa Hanson, projektledare SBF, mex-enheten Anders Forsberg, miljöstrateg SBF, miljöenheten Ebrahim Khajeh Zadeh, trafikplanerare SBF, gata- och parkenheten Lotta Magnusson, landskapsarkitekt SBF, gata- och parkenheten Kerstin Langnefeldt, landskapsarkitekt SBF, gata- och parkenheten Christer Holmberg, VA-ingenjör TEF, va-enheten Giuseppe Olla, planarkitekt SBF, planenheten

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 [70]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Referens Gio Olla

Granskningsutlåtande för detaljplan för Tumba skog

Ärendet Tumba skog är ett centralt beläget grönområde i Tumba som används bland annat för motion, rekreation och pedagogisk verksamhet kopplad till Björk- backens förskola. Under 2014 beslutade kommunen om en översiktsplan där det framgår att Tumba skog kan utvecklas med en gles stadsbygd.

Kommunen i samråd med SHH Bostad AB har tagit fram ett förslag på cirka 550 naturnära bostäder med gångavstånd till Tumba station. Förslaget innefattar lamellhus och kvarter med tre till fem våningar, samt radhus med två till tre våningar. En ny väg som får namnet Blekängsvägen går genom området och ansluter till KP Arnoldsson väg. Blekängsvägen utförs som ett urbant stråk med några kommersiella lokaler mot gatan, kantstensparkering, trädplantering samt gång- och cykelbana.

Granskning Planförslaget har varit på samråd under tiden 2016-09-05 till 2016-09-26. Ett samrådsmöte om planförslaget hölls 2016-09-14 i lokalen ”Folkets Hus Tumba” i Segersjö. Planförslaget har varit på granskning från den 17 maj 2017 till den 4 juli 2017 och från den 10 november 2017 till den 1 december 2017. Samtliga planhandlingar har funnits tillgängliga i kommunalhuset, samt på kommunens hemsida under denna tid. Förslaget har även skickats till alla be- rörda, berörda remissinstanser, fastighetsägare och hyresgäster enligt upprättad sändlista.

Förslaget annonserades: • den 16 maj 2017 och den 14 november 2017 i Mitt i Botkyrka • den 13 maj 2017 och 11-17 november 2017 i Botkyrkadirekt - Södra Sidan • i DN den 8 juni 2017 och den 9 november 2017.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 0703429869 · · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Total har 107 yttranden kommit in under granskningen. Samtliga finns att tillgå i sin helhet på samhällsbyggnadsförvaltningen.

Inkomna yttrande från annat än myndigheter och organisationer har samman- fattats och besvarats i detta dokument. Fullständiga yttrande finns att tillgå i bilaga 1 och 2 som bifogas.

Sammanfattning och kommentar av inkomna yttrande från annat än myndigheter och organisationer

Natur Skogen bör sparas Tumba skog har ett högt naturvärde och det borde skyddas från bebyggelse. Via den utredning som utfördes av Ekologigruppen har kommunen inte visat på alla de arter som ingår i Tumba skog, trots Ekologigruppens egna konstaterande att en djupare inventering över tid skall göras. Ingen fullständig artinventering har genomförts enl. uppgift från Ekologigruppen. Se sid 7 i rapporten under rubrik ”Osäkerhet i bedömningen”.

Det området borde helt klart klassas som nyckelbiotop. Bilaga till yttrande visar ett stort antal växter som inte omnämns (G38, G56 samma som G38). Bilaga till yttrande beskriver skogens naturvärden (G42, G49 samma som G42).

Naturvärdesinventering genomfördes inte på ett tillfredsställande sätt då den genomfördes under alltför kort tid och inte kan anses heltäckande av de natur- värden som skogen faktisk har. Någon geologisk undersökning av värde är inte genomförd. Länsstyrelsens erinran om detta har ignorerats.

Många träd som växer utanför själva byggområdet riskerar att inte hitta vatten p.g.a. ändrade hydrologiska förutsättningar.

Kommentar Enligt naturvärdesinventeringen innehåller inte Tumba skog naturvärden av de högre naturvärdesklasserna.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 3 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Inventeringens syfte har inte varit att kartlägga alla arter som finns inom om- rådet. Naturinventeringen för Tumba skog har utförts enligt Swedish Standard Institute (SIS)-standard som omfattar specifikation, genomförande, naturvär- desbedömning och redovisning av naturvärdesinventering. Standard anger krav för att identifiera, avgränsa och bedöma geografiska områden av positiv betydelse för biologisk mångfald.

SIS-standard anger minimikrav för vad en naturvärdesinventering ska omfatta. Så länge det är förenligt med dessa krav kan ytterligare aspekter omfattas och en mer detaljerad redovisning göras.

Inventeringen fokuserar på att hitta rödlistade arter, indikatorarter och viktiga ekologiska strukturer för att avgränsa områden med hög biologisk mångfald. Stora delar av planområdet består av produktionsskog.

Det är oklart var de arter som har inventerats i yttrandet är belägna, troligen ligger fynden inom utpekade naturvärdesområden. De arterna är generellt vanliga, med undantag av tallticka som täcks in i Ekologigruppens inventering.

Naturvärdesinventeringen genomfördes under tidig sommar vilket gör att det finns en viss osäkerhet i bedömningen av naturvärdet eftersom vissa värden och artgrupper är lättare att kartlägga vid andra årstider och kan ha förbi- setts, framför allt gäller det svampar som bedöms kunna utgöra en särskilt viktig grupp av naturvårdsarter i flera av de avgränsade naturvärdesobjekten. En expertbedömning har gjorts av delområdenas potential att hysa värdearter och delområdena har därefter tilldelats det högsta värde det bedöms ha potential för, med hänvisning till försiktighetsprincipen. I enlighet med inventeringen är samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning att området inte uppnår kriterierna för att klassas som nyckelbiotop. Inom utpekade naturvärdesområden som kan påverkas av exploatering har en särskilt trädinventering/trädinmätning utförts för att kunna anpassa bebyggelsen till skyddsvärda träd.

Kommunen har tagit hänsyn till Länsstyrelsens tidigare synpunkter angående miljökvalitetsnormerna. Med de i reviderade dagvattenutredningen (Geosigma 170310) föreslagna dagvattenåtgärderna bedömer Länsstyrelsen att planen troligen inte äventyrar att miljökvalitetsnormerna kan följas i recipienterna. Länsstyrelsen har i sitt senaste yttrande inte pekat på brister i hur naturvärden behandlats.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 4 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att naturvärdeinventeringen och geologisk undersökningen är tillräkligt detaljerade för ändamålet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att risken är liten att träd utanför kvartersmark kommer inte att nå vatten på grund av ändrade hydrogeologiska föruttsättningar.

Rekreationsvärden Det är den samhällsnära och nyttjande delen av Tumba skog som ianspråktas för byggnation. Den norra skogselden består till stora del av otillgängliga ras- branter och har ett avsevärt lägre nyttjande och rekreationsvärden. I Tumba skogs Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden har framkommit att inventeringen är översiktlig och att en mer detaljerad analys (enligt Ekologigruppen) av området krävs. Osäkerheten lyser igenom på ett flertal ställen i rapporten.

Kommentar Det stämmer att de norra delarna av planområdet är brantare och mer otill- gängligt. Den norra delen av området är svårbebyggd och har sämre förut- sättningar att integreras med befintlig bebyggelse. Konsekvensen av att bebygga den norra delen av området är dessutom att skogsområdet blir mer fragmentiserat. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att förslaget totalt sett har negativ påverkan på möjligheterna till rekreation i området. Delvis eftersom det kvarvarande skogsområdet har sämre tillgänglighet än hällmar- kerna i den södra delen av Tumba skog. Förslaget bedöms dock innebära vissa förbättringar av rekreationsmöjligheterna i området såsom förstärkta stråk och två nya parkmiljöer.

Förslag till detaljplan för Tumba skog innebär att flera nuvarande stigar bevaras och nya stigar skapas för att koppla samman befintlig bebyggelse till naturområdet. Många av de platser som används för lek och kojbygge av för- skolor och barn boende i området bevaras i förslaget. Den övre promenads- tigen som används av hundägare och boende idag föreslås ersättas av nya kvarter och en befintlig stig längre norrut i skogen förbättras. Förbättring- en som föreslås gör att skogsstigkaraktären bevaras men underlaget på steniga områden jämnas till med bark och på kuperade ställen placeras handledare. Förslaget innebär att det blir möjligt att ta en skogspromenad och röra sig i en slinga längre norrut i skogen än i dagsläget. I gestaltningsprogram för Tumba skog kan man läsa om olika förslag för att använda skogen. Till exempel plan-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 5 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

eras grillplatser på två platser liksom ett utegym nära de nya bostäderna. Vid de nya husen föreslår kommunen anlägga två allmänna lekplatser med naturtema och naturpedagogik. Tanken är att många ska få tillfälle att uppleva skogen på ett varierat sätt, men att skogens behagliga lugn och orörda natur till stor del bevaras.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har uppdaterat planbeskrivningen med för- slag på nya stigar och platser i skogen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att Tumba skog totalt sett inte är en olämplig plats för ny bebyggelse utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen.

Inventering av rekreationsvärden har gjorts översiktligt. Formuleringen i inventeringen lyder ”För en mer exakt avgränsning krävs en mer detaljerad analys av området”. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att kartläggning av rekreatiobnsvärden är tillräkligt detaljerade för ändamålet.

Barnperspektiv Barns utrymme och rörelsefriheten har kommit långt ned på listan i prioritets- ordning. Barn blir beroende av att vuxna följer med eller skjutsar dem till na- turområdet.

Björkhaga skolas användning och påverkan har inte tillräckligt utretts. Skolan har 600 elever och skall byggas ut till 900. ”Många elever som är andra generationens invandrare. Alla elever går i de tre redovisade alternativen miste om att, som idag, på ett enkelt sätt lära sig utnyttja svensk natur.”

Kommentar En kartläggning av hur närliggande förskola använder området har använts som underlag till planarbetet. Planen har anpassats så att skolans utemiljö inte tas i anspråk och del av skogen närmaste förskolan bevaras.

Förskoleelever kommer att behöva korsa en gata för att komma vidare ut till naturområdet. Samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar vidare med säkra övergångställen över gatan.

Två nya parker med lekmöjligheter kommer att tillföra nya värden för barn.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 6 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Våtmark Våtmarker går förlorad tillsammans med den biologiska mångfalden i form av ett rikt fågelliv, en mångfald växter och djur samt flera svampar. Sump- och våtmarker utgör en livsviktig biotop för djur- och växtlivet. En av Tumba Skogs värdefulla biotoper är just en sådan biotop (utmärkta med 5, 6, 8, på inventeringskartan sid 11 i dokumentet). Denna biotop är oförklarligt nog klassad med en 4, det lägsta värdetalet. (G52)

En god målbild i skogsbruket är att sumpskogar skall lämnas orörda eftersom de ofta är mycket artrika och klassas som hänsynskrävande. Någon djupare artinventering av dessa våtmarker är inte genomförd, vilket är en allvarlig felaktighet och brist i rubricerad naturinventering.

Kommentar Naturinventeringen för Tumba skog har utförts enligt SIS-standard som är tillämpbar på samtliga naturtyper, oavsett om de är terrestra, limniska eller marina. SIS-standard för naturvärdesinventering främst beskriver principer och grundläggande krav men att utförandet i detalj kan vara olika för olika naturtyper.

Inventeringens syfte har inte varit att kartlägga alla arter som finns inom om- rådet. Inventeringen fokuserar på att hitta rödlistade arter, indikatorarter och viktiga ekologiska strukturer för att avgränsa områden med hög biologisk mångfald. Våtmarken har påverkad hydrologi och med stöd av inventeringen vid våtmark i Tumba skog kan inte ett högre naturvärde motiveras.

Kallkälla Tumba Skogs kallkälla är inte nämnd i Ekologigruppens Naturinventerings- rapport. Källor är små biotoper, som lätt förbises, vilket har skett här. Dessa biotoper är relativt stabila miljöer och kan hysa specifika vattenlevande insekter samt mossor och kärlväxter. Länsstyrelsen påpekar i sitt samrådsyttrande under rubriken ”Skydd av grundvatten (bet. 4021-336614-2015)” att dylika grundvattenberoende ekosystem är unika och skall skyddas. Skogens kallkälla skall innefattas i handlingarna och rätteligen värderas. Tumba Skog hotas av en mycket omfattande exploatering, som kommer att utsläcka en stor del av skogens naturvärden och dessutom kommer Tumba- borna i området att förlora sin samhällsnära vardags skog.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 7 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Inför en så stor exploatering i en unik och numera sällsynt skog är det av yttersta vikt att alla utredningar görs med kunskap och noggrannhet.

Kommentar Samhällbyggnadsförvaltningen har anpassat förslaget så att källan kommer att bevaras genom användningsbestämmelse för parkmark i detaljplanen. Källa- området är för närvarande privatägt och i samband med detaljplan för Tumba skog kommer marken att överföras till kommunen som kommer att bygga och förvalta parken. Vid bygglov kommer samhällbyggnadsförvaltningen att bevaka frågan att källan inte påverkas negativ av byggåtgärder.

Svampar Bilaga till yttrande visar ett stort antal svampar som inte omnämns (G41, G58 samma som G41).

Skogsstyrelsen har under perioden l993-2006 systematiskt inventerat nyckelbiotoper på privat mark. Tumba Skog har inte inventerats och eventuella nyckelbiotoper är okända. Tidigare fynd från Artdatabanken, som tas upp i ekologigruppens inventering indikerar dock att Tumba Skog kan hysa okända nyckelbiotoper. Rubr. inventering utfördes under tidig sommar (2015) enligt Ekologigruppen, vilket självklart medför att inga svamparter kunnat identifierats. Detta utgör ytterligare en allvarlig brist i dokumentationen över Tumba skogs biologiska värden. Att genomföra en svampinventering under juni avslöjar saknad av kompetens.

Kommentar Naturinventeringen för Tumba skog har utförts enligt Swedish Standard Insti- tute (SIS)-standard som omfattar specifikation, genomförande, naturvärdesbe- dömning och redovisning av naturvärdesinventering.

Johan Allmer, som utfört inventeringen är svampexpert och förutsättningar för svampar har vägts in i naturvärdesbedömning.

De svampfynd som påvisats i bilaga till yttrande G41, G58 och G41 visar inte på några naturvårdsarter som påverkar bedömningen av naturvärdesinvente- ringen. Tallticka som nämns i bilagan fanns med i naturinventering genomfört av Ekologigruppen.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 8 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Fåglar Det är känt i ornitologkretsar att Tumba skog hyser fler rödlistade arter än den i rapporten nämnda kungsfågeln. För att upptäcka och dokumentera fågelarter krävs mer än en översiktlig inventering och ett besök i Artdatabanken! Ingen fördjupad artinventering har skett vid Naturinventeringen i Tumba Skog be- träffande fåglar vilket medför att noterade rödlistade arters habitat går förlo- rade när detaljplanen genomförs.

Kungsfågeln är en signalart som påvisar höga naturvärden tvärt emot vad Bot- kyrkas dokument om naturvärden påstår. (G37)

Kommentar Naturvärdesinventeringen väger in förutsättningar för fåglar. Kungsfågel indikerar sammanhängande barrskogsmiljöer på landskapsnivå. Kungsfågel är rödlistad p.g.a. minskning nationellt sett men är fortfarande vanlig i dessa delar av landet och säger inte direkt något om områdets naturvärde.

Fladdermöss Ingen artspecifik kartläggning av Chiroptera har genomförts. Många arter av fladdermöss är hotade eller sällsynta, ofta framförallt av habitatförlust. Samt- liga arter av fladdermöss är sedan 1986 fridlysta i Sverige. Alla fladdermöss i Europa skyddas av konventionen EUROBATS - avtalet för skydd av europeiska fladdermus-populationer. Avtalet skyddar fladdermössen, deras boplatser, övervintringsplatser och deras viktigaste jaktområden. En specifik fältundersökning betr. fladdersmusarter i Tumba skog fattas i Na- turinventeringen. Således är det okänt vilka arter fladdermöss som lever i Tumba skog och det är en uppenbar och allvarlig brist i inventeringen.

En fördjupad fältundersökning över tid krävs för att dokumentera ev. rara väx- ter. Naturvärdesinventeringen saknar en sådan dokumentation.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 9 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kommentar En fladdermusinventering togs fram inför granskning från den 10 november till den 1 december 2017. Naturinventeringen har utförts med nationellt antagen standard (SIS) och täcker in förutsättningar för ovanliga arter.

Gestaltningsprogram Holkar för fåglar, fladdermöss och insektshotell sätts upp enligt gestaltningen. Menar verkligen exploatören att de kan ersätta hela den biotop som planeras att utsläckas.

Vi anser också att man borde presentera mer material om hur mycket skogen används av närområdets skolor och förskolor föra att kunna sammanställa ett bättre underlag för alla att ta ställning till.

Kommentar Åtgärder som föreslås i gestaltningsprogrammet ersätter inte de naturvärden som tas i anspråk, men kan stärka förutsättningarna för biologisk mångfald i de områden som bevaras. I naturvärdesinventeringen presenteras kartmaterial kring hur närliggande förskola använder området. Inventeringen baseras på fältbesök och dialog med skolpersonalen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att underlaget till planhandlingar är tillräckligt detaljerade för ändamålet.

MKB Vid en så omfattande exploatering som den i Tumba skog, måste risker även bedömas beträffande nuvarande och framtida klimatförändringar, dvs extremer och 100-årsregn.

Kommentar Miljöbalken styr vad ingår i miljökvalitetsbeskrivning. Enligt miljöbalken är det inte nödvändigt att ta upp 100-årsregn i framtagande av miljökvalitetsbe- skrivning. Hanteringen av dagvatten vid skyfall kommer att utredas vidare under projekteringen av allmänna anläggningar. På sida 19 i dagvattenutredningen tillhörande förslag till detaljplanen finns ett resonemang kring 100- årsregn och figur 5-2 i utredningen visar en principskiss för dagvattenlösning.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 10 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kommunen kommer att komplettera plankartan med dagvattenlösningar enligt skissen.

Förslag utanför detaljplanområdet Den skog som planeras att lämnad orörd på andra sidan järnvägsspåret behöver göras mer lättillgänglig genom gångbro eller liknande.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltning fick uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan inom Tumba skogs område söder om järnvägen. Norra delen av skogen ligger utanför planområdet och det kan inte regleras i detaljplan för Tumba skog. Alla som bor i Botkyrka kan framföra en idé en plats i kommunen genom att lämna ett medborgarförslag till politikerna att fatta beslut om.

I ett medborgarförslag lämnar medborgaren ett konkret förslag på något som den vill förändra i Botkyrka. Ett medborgarförslag hanteras på samma sätt som en motion från en förtroendevald politiker. Fullmäktige bestämmer vilket politiskt organ som ska fatta beslut och besvara ärendet.

Man kan läsa mer om medborgarförslag på botkyrka.se > Kommun & politik > Lämna medborgarförslag.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 11 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Dagvatten Inre vattenskyddsområdet Sannolikt är hela planområdet en bergvattentäkt som inte är tillfredsställande utforskad. Planområdet borde skyddas som grundvattentäkt och inte bebyggas. Varför har inte Segersjö skyddsvattentäkt ett yttre skyddsområde i nord/östlig riktning?

Det behövs ytterligare undersökningar och beräkningar som styrker både att infiltrationen är möjlig i de finkorniga jordarna och att reservvattentäkten för- blir skyddad. Det finns betydligt mycket mer grundvatten nära jordytan än vad som framkommit i Geosigmas utredning om grundvattnet. Inom inre vatten- skyddsområdet ligger dessa i Segersjö reservvattentäkt och i Uttrans grundvat- tenförekomst.

Ej fungerande dagvattenlösningar, sprängning, rasrisk och översvämningar är påtagliga risker vid byggnationen. Utredningarna måste även kompletteras med en riskanalys. Utförande- och kontrollkrav som säkerställer att skador inte uppstår bör tydligt redovisas i detaljplanen.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att risker kring exploateringen på vat- tenskyddsområdet har tagits i beaktande. En dagvattenutredning har beställt för området och står till grund av samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att dagvattenutredningen är tillräkligt detaljerad för ändamålet och att miljökvali- tetsnormerna för grundvattnet inte riskerar att försämras av föroreningar från denna exploatering.

Vattenskyddsområdet i Tumba skog inrättades av Länsstyrelsen. För att tillgodose syftet med skyddet har det tagits fram föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området. Även avgränsning av både inre och yttre vattentäkt har fastställt av Länsstyrelsen. Byggherren måste ha tillstånd för bland annat schakt i enlighet med vattenskyddsföreskrifterna. Byggherren ska före byggstart upprätta en godkänd miljöplan som beskriver hur gällande krav enligt miljölagstiftning, vattenskyddsföreskrifter och övriga miljökrav tillgodoses och uppfylls under projektets gång. Under detaljplaneprocess har en dagvattenutredning tagits fram och vid bygglov kommer kommunen att ställa krav på byggherren att föreskrifter för vattentäkten följs.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 12 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att inget dagvatten kommer ledas direkt till någon ytvattenförekomst utan möjligtvis indirekt via infiltration, därför gör samhällsbyggnadsförvaltningen bedömningen att ingen av mil- jökvalitetsnormerna för ytvattenförekomster riskerar att försämras. Mer om det kan man läsa i planbeskrivning under miljökvalitetsnormer. Om risker vid sprängningar kan läsa samhällsbyggnadens kommentar under planfrågor. I planbeskrivningen framgår de konsekvenser som ett genomförande av detaljplanen medför. Utförandebestämmelser inom vattenskyddsområdet finns i plankartan under byggnadsteknik och redovisas i planbeskrivning under dagvatten. Kontrollkrav tillhör inte planbeskrivningen.

Underminering av banvallen Berget är täckt av omfattande isälvsavlagringar, vilket även är karaktäristiskt för hela området i Tumba. Dessa grus- och sandlager är mycket vattenrika och leder grundvatten mot och tvärs genom banvallen för Västra Stambanan till vattendragen Kvarnsjön eller Tumbaån med stor risk för underminering av banvallen vid extremregn.

Kommentar Risken med underminering av banvallen vid extremregn blir mindre i samband med exploatering av Tumba skog eftersom kommunen har studerat skyfallsregn i området och avrinnisväg för vatten (se dagvattenutredning tillhörande förslag till detaljplan).

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 13 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Påverkan av sprängningar Vid sprängningar (för nya grunder, ny dragen väg och schakt för avloppsledningar) kommer oundvikligt grundvattennivån att sänkas radikalt varpå marken torkar ut och sättningar är oundvikliga. (G51 finns bilder på schaktning).

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att påverkan av sprängningar på grundvattennivån har tagits i beaktande. Eftersom berget i Tumba skog är sprucket och poröst kan grundvattnet infiltreras.

Dagvattenlösning Området som inkluderar planerad byggnation av Kvarteret Solfjädern med 11 huskroppar saknar fortfarande en fullständig lösning hur dagvattnet ska om- händertas.

Risker kopplade till försämrad vattenkvalité måste preciseras och detaljerad plan för att möta dessa risker måste presenteras.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plankartan med dagvatten- lösningar enligt skissfigur 5-2 i dagvattenutredningen tillhörande förslag till detaljplanen. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att risk för negativ påverkan på ytvatten och grundvatten är liten.

Med stöd av plan- och bygglagen kan kommunen reglera förutsättningarna för att marken ska bli lämplig för bebyggelse som till exempel de fysiska förutsätt- ningarna som krävs för en godtagbar dagvattenhantering. Men det finns inget lagstöd i plan- och bygglagen för att reglera vattnet eller vattenflödet. Vatten- skyddsområde är redan skyddat av Miljöbalken och en planinformation har lagts in i plankartan. Vid bygglovsskedet kommer kommunen kräva att en lös- ning redovisas för att vattentäktens säkerhet inte äventyras.

Dricksvattenförsörjning Kommunen bör tillsammans med Länsstyrelsen ta initiativ till en gemensam utredning som fastställer ett yttre skyddsområde för Segersjö skyddsvattentäkt samt kontrollerar omfattning och beskaffenheten i berg och hålrum som säker- ställer att dricksvattenförsörjningen inte äventyras.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 14 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kommentar Dricksvattenförsörjningen sker genom ledningsnät från Norsborgs vattenverk, det pågår ett kommunalt arbete som går ut på att se över Segersjö vattenverks möjligheter att startas upp vid eventuellt behov

Risk för översvämningar Vid kraftiga vattenflöden och extremregn kommer Kvarnsjön och Tumbaån att påtagligt påverkas av flöden vid det K-märkta Tumba bruk. Vid sådana hän- delser kan översvämningar av Tumba bruk samt förhöjda nivåer i Kvarnsjön leda till allvarliga bakflöden till den skyddsvärda sjön Uttran.

Det behövs garantier för att vattennivån i Kvarnsjön inte höjs ytterligare på grund av hårdgörande av ytor i Tumba skog. Dagvattenavrinning mot Kvarn- sjön och Segersjön/Uttran är begränsat av kulverten och vid flera tillfällen har en privat fastighet utsatts för översvämning. Enligt vattendom VA 77/73 regleras vattennivån i Kvarnsjön av Crane AB som har redan idag problem vid höga flöden. Grundvattennivån som enligt SGU kan påverkas inom ett markområde upp till något hundratal meter från ytvattennivån i en sjö/å, ligger idag strax under fastighetens källare.

Vid ett antagande av detaljplanen beräknas dagvatten bildningen p g a. tillkommande hårdgjorda ytor öka med 270% inom det inre skyddsområdet (västra) och 370% utanför skyddsområdet (östra), enligt Samhällsbyggnads- förvaltningen och MKB. Är Tumbaån dimensionerad för att klara kommande vattenmängder från tillrinningsområden och berörda sjöar?

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer inte att risken för bakflöden till Uttrasjön är allvarlig. Det behövs 242 000 kubikmeter vatten extra för att höja nivån i Uttran och Kvarnsjön med 1 decimeter om man inte räknar med någon avrinning alls. 4940 kubikmeter vatten enbart i Kvarnsjön för att uppnå en höjning med 1 decimeter.

Samhällsbyggnadsförvaltningen reglerar inte vattennivån i Kvarnsjön och inget dagvatten kommer ledas direkt till någon ytvattenförekomst utan vatten kommer att infiltreras i naturmark. I fall av kraftiga regn har planerats ett infiltrationsmagasin i planområdets norra del, se plankartan och kapitel om dagvatten i planbeskrivning. Ökningen av hårdgjorda ytor kommer inte att

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 15 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

påverka dagvattenmängden och därför kommer inte vattenmängden på ytvat- tenförekonster att påverkas. Däremot kommer dagvatten att infiltreras i naturmark på andra ställen än idag.

Saltning av vägar Den intensiva saltningen av den branta genomfartsvägen kan negativt påverka vattentäkten. Risken beskrivs inte i planhandlingarna.

Kommentar Vägar inom vattenskyddsområdet kommer inte att få saltas på grund av vatten- täkten. Dessutom kommer vägdagvatten att ledas utanför vattentäkten genom täta diken och ledningar. Detta beskrivs i planbeskrivning under Dagvatten.

Om Kallkällan Tumba skogs kallkälla har så höga skyddsvärden att den rätteligen skall klassas som en reservvattentäkt eller bättre som nödvattentäkt. En nödvattentäkt är sådan provisorisk vattentäkt som akut på kort sikt kan överta den ordinarie vattentäktens funktion. Tumba skogs kallkälla torde därför kunna vara en till- gång för rent dricksvatten och skall således med alla medel skyddas mot in- trång, bebyggelse eller dränering. Skogsområdet med källan skall skyddas som vattenskyddsområde eller som nödvattentäkt enligt ovan och ej hotas av sprängningar i dess närhet. Hänsyn har ej tagits till att nogsamt skydda källan som ett brukat livsmedel, en gratis ekotjänst.

Kommentar I framtagande av Botkyrkas översiktsplan har Länsstyrelsen inte gjort bedöm- ningen att kallkällan utgör en lagskyddad vattentäkt. I förslaget för detaljplanen för Tumba skog kommer källan inte att påverkas av byggnation.

Avledande av grundvatten Den flödande kallkällan med vatten med en temperatur av ca 8 grader året runt indikerar att vattnet är ett djupt liggande grundvatten. Avledande av grundvatten och anordningar är prövningspliktigt enligt Miljöbalken MB. Det behövs en miljöprövning. Kallkällan används av de boende som livsmedel är skydds- värd och får ej exploateras.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 16 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kommentar Samhällbyggnadsförvaltningen har anpassat förslaget så att källan kommer att bevaras genom användningsbestämmelse för parkmark i detaljplanen. Källa- området är för närvarande privatägt och i samband med detaljplan för Tumba skog kommer marken att överföras till kommunen som kommer att förvalta parken. Vid bygglov kommer samhällbyggnadsförvaltningen att bevaka frågan att källan inte påverkas negativ av byggåtgärder.

Sprängningar Grundvatten kommer efter sprängningar att flöda som ytvatten mot dränerande vattendrag med utlopp i Tumbaån.

Kommentar En dagvattenutredning har beställts för att utreda frågan om dagvatten i om- rådet. Det finns ingen grund för att påstå att efter sprängningar kommer grundvatten att flöda som ytvatten mot dränerande vattendrag med utlopp i Tumbaån.

Extremt regn Tumbaåns recipientkapacitet lätt överskrids i synnerhet vid extremt regn.

Kommentar Enligt Miljöbalken är det inte nödvändigt att det ska finnas en beräkning av 100-års regn i dagvattenutredningen. Vid ett 100-årsregn skapas ett dagvat- tenflöde där områdets dagvattenlösning sannolikt inte kommer att vara till- räcklig för att omhänderta allt dagvatten. Det är därför viktigt att planera höjdsättningen så att vattnet kan avrinna längs sekundära avrinningsvägar, förslagsvis längs områdets lokalgator. För den östra delen av planområdet avrinner vattnet då norrut mot KP Arnoldssons väg och vidare till Kvarnsjön. För den västra delen av planområdet avrinner vattnet mot Segersjövägen och vidare till Segersjön.

Infiltrationsmagasinet Det kostsamma infiltrationsmagasinet utmed KP Arnoldssons väg vid Blek- ängen med höga underhållskostnader är inte dimensionerat för extremregn. Magasinets infiltrationskapacitet har ej utretts i någon utredning. Magasinets totalvolym är 100 m3 och utgör en flödesrisk för vägen och järnvägens banvall.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 17 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Pålningar i Blekängens närområden medför risk, även dagvattenflöden till och över Blekängen skapar vattenmättnad med uppenbar risk för skred och underminering av Västra stambanans banvall.

Kommentar Infiltrationsmagasinet utmed KP Arnoldssons ingår i exploateringskostnader och kommunen kommer att ersättas av exploatören. Samhällsbyggnadsförvalt- ningen gör inte den bedömningen att underhållskostnader för infiltrationsma- gasinen är höga.

Magasinets infiltrationskapacitet har utreds i dagvattenutredning för Tumba skog. Det är inte en nödvändighet enligt miljöbalken att det ska finnas en be- räkning för 100-årsregn.

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör inte den bedömningen att magasinet utgör en flödesrisk för vägen och järnvägens banvall.

Samhällsbyggnadsförvaltningen gör inte den bedömningen att det finns uppenbar risk för skred och underminering av Västra stambanans banvall. Risken med underminering av banvallen vid extremregn blir mindre i samband med exploatering av Tumba skog eftersom kommunen har studerat skyfallsregn i området och avrinnisväg för vatten (se dagvattenutredning tillhörande förslag till detaljplan).

Kallkällan i MKB Kallkällan i Tumba skog inte omnämns i granskningsskedets MKB. MKB:n är ofullständig.

Kommentar Vattenkällan nämns flera gånger i MKB:n till exempel vid avsnittet om Rekre- ation och friluftsliv på sidan 29.

Samhällsbyggnadsförvaltning bedömer inte att MKB:n för detaljplan för Tumba skog är ofullständig.

Om PFOS Botkyrka kommun har varit försumliga i det avseendet (PFOS) och i planprogrammet för Tumba skog har inte tillräckliga hänsyn visats kallkällan genom att inrymma den i ett inre vattenskyddsområde.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 18 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kommentar Kommunen har inte varit försumlig i hanteringen av vatten kontaminerat med Perfluorooctane Sulfonate(PFOS). I Tumba har det aldrig förekommit något PFOS-förorenat vatten. För att bygglov ska ges för Tumba skog kommer kommunen att kräva skydd mot att sådana ämnen tränger ned i grundvattentäkten inom vattenskyddsområdet.

Bakgrund PFOS är ett ämne som har använts vid impregnering av textilier, i rengö- ringsmedel, köksredskap, brandsläckningsskum och livsmedelsförpackningar. Det finns inga svenska gränsvärden för PFOS i dricksvatten. Naturvårdsverket har föreslagit 350-1000 ng/L och i Tyskland och England har man satt gräns- värdet till 300ng/L. Kommunen har hittat två stora källor till PFOS- föroreningen i Tullinge och tittar nu på hur kan vattnet renas på plats. Dricks- vattnet i Tullinge ligger ändå under de gränsvärden som Naturvårdsverket rekommenderar men som en extra försiktighetsåtgärd har kommunen stängt av Tullinge vattenverk.

Om Våtmarken Våtmark är extremt viktiga för bildning av grundvatten. Tumba skogs kallkälla och våtmarker behöver utredas ytterligare. Våtmarkernas positiva värden inte ens omnämns i planhandlingarna.

I skogen finns även 2 st. stora våtmarksområden som inrymmer en fantastisk biologisk mångfald och utgör troligen en utsöndringsyta av grundvatten. I utredningsdokumenten kallas dessa värdekärnor för sumpområde, vilket avslöjar en förnekelse av den faktiska digniteten för området.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltning bedömer att utredningsunderlaget avseende våtmarker i Tumba skog är tillräckligt för ändamålet.

Naturvärdesinventering för Tumba skog har utförts enligt SIS-standard som är tillämpbar på samtliga naturtyper även våtmark.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 19 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

mångfald. Våtmarken har påverkad hydrologi och med stöd av inventeringen vid våtmark i Tumba skog kan inte ett högre naturvärde motiveras.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 20 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Trafik Gångväg På illustrationsplanen över Tumba skog ser det ut som det kommer vara en gångväg till Björkhaga skola ifrån Blekängsvägen, detta framgår inte av plankartan.

Kommentar I plankartan för detaljplan för Tumba skog finns inte stigar inritade på naturmark. Detta på grund av att det exakta läget för stigar kommer att bestämmas i samband med projekteringen för att kunna anpassa stigen till terrängen och vegetationen. Illustrationsplanen i planhandlingarna visar ungefärliga lägen för nya stigar samt de befintliga.

Väglutning I trafikutredningen står att en väglutning på 8-10% på Blekängsvägen innebär en godtagbar lutning för motortrafik men en mindre god standard för gång- och cykeltrafik och detta motsätter målet att de nya boende ska promenera och cykla i större utsträckning än av de befintliga boende

Kommentar Områdets topografi och markförhållanden är sådana att gatulutningarna inte har kunnat ytterligare minskas. På vissa delar av vägsträckan är lutningen uppemot 8-10% men det är inte genomgående för hela området som dessa för- hållanden råder. Det är tyvärr inte samma goda standard som kommunen alltid arbetar efter och önskar men för att underlätta för oskyddade trafikanter med funktionshinder främst, finns viloplan samt bänkar placerade längs gång och cykelbanorna. Kommunen har föreslagit alternativa gång- och cykelför- bindelser till och från Tumba C samt andra målpunkter.

Hållbart resande Hur ska man välja vilka boende som passar in i prioritering av trafikantgrupper för hållbart resande? Vad innebär positiva mobilitetstjänster?

Kommentar Mobilitetstjänster innebär alternativa transportmöjligheter och tjänster som påverkar resandet i positiv mening. Exempel för sådana tjänster är bilpool, cykelpool, subvention av cykelkostnad m.m.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 21 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Väglutning för cykeltrafik Kommentar i trafikutredning att för elassisterade cyklar är väglängslutning kring 10 % inte är ett problem är löjligt.

Kommentar Lutning på 8-10% för cyklister är generellt inte en omöjlighet men kräver en något högre ansträngning. För elcyklar är sådana lutningar inte överhuvudta- get ett problem och kan på sådana lutningar komma upp i hastigheter på uppemot 20-25 km/h.

Trafik mot Björkhaga skola Kommunen hävdar att Tumba skogs belägenhet i förhållande till Tumba centrum och Björkhaga skola kommer att medföra att många boende kommer att gå eller cykla till och från sin bostad. Dock visar statistik från Statistiska Centralbyrån att det görs dubbelt så många affärs-, arbets- och skolresor per bil än till fots eller per cykel. Samma sak gäller för många service- och inköpsre- sor.

Kommentar Kommunen planerar för främjad gång- och cykeltrafik och därför planeras även gång- och cykelbanor vid tidigt skede för bästa framkomlighet för oskyddade trafikanter. Sträckan mellan Tumba skog och Tumba C är ca 1 km och för sådana resor är restiden till fots kort.

Kollektivtrafik Det framgår inte om ni tänker öka på busstidtabellen för 715. Kommunen har inte beaktat behovet av ytterligare kollektivtrafik när befolkningen ökar.

För att boende i området ska sluta använda bilen så måste det vara tryggt att ta sig till och från kollektivtrafiken samt att kollektivtrafiken fungerar smidigt. Så länge de boende skall åka utmed pendeltåget så fungerar det bra men så fort det blir tvärförbindelser så fungerar det inte i praktiken. Många byten och vän- tan mellan de olika kollektiva färdmedlen, gör att dessa väljs bort och ersätts av biltrafik.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 22 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kollektivtrafik Det är Trafikförvaltningen (SLL) som ansvarar för kollektivtrafik i regionen. SLL genomför årliga ändringar i tidtabellerna för busstrafiken i samråd med kommunen. Kommunen har ett bra samarbete med Trafikförvaltningen där de är lyhörda för kommunens förslag.

När området är färdigutbyggt kommer kommunen att samråda med SLL för planering av fler avgångar. Kommunen har även dimensionerat vägen för en till busshållplats i korsningen mellan KP Arnoldssons väg och Blekängsvägen.

Från Tumba finns mycket goda möjligheter till förbindelser med pendeltåg och buss. Söder om planområdet går busslinjen 715 längs Kyrkvärdsvägen. Sam- hällsbyggnadsförvaltning planerar för en hållbar utveckling där ökad andel resor ska göras med hållbara transporter såsom cykel, gång samt kollektivtrafik. Att styra starka drivkrafter i samhällsutvecklingen, att bryta trender, tar tid. Det tar också lång tid innan nya ändrade trender sätter tydliga avtryck i samhället. Förändringarna måste få genomslag och beröra så många männi- skor att det väger tungt och märks. Därför måste arbetet med att vrida sam- hällsutvecklingen i en hållbar riktning var mycket långsiktigt. Ett generationsperspektiv (25–30 år) är nödvändigt.

Biltrafik Planen behöver förbättras så att ökad trafik genom befintligt bostadsområde begränsas.

Om Björkhaga skola kommer att byggas ut för fler elever så kommer trafiksituationen bli mer belastad på vägarna.

Kommentar Det är normalt med en viss ökning av trafikflöden på gator vid nybyggnation. Samhällsbyggnadsförvaltningen har satt parkeringstal till 0,7 p- platser/bostad, detta genererar ca 385 parkeringsplatser. Vid full beläggning av parkeringsplatserna kommer det att bidra till ca 1400 fordonsrörelser/dag i området Tumba skog varav ca 75 % av dessa flöden kommer att tillgodoräknas KP Arnoldssons väg.

Eftersom Björkhaga skola och Björkbackens förskola ligger i direkt anslutning till det planerade området bedöms en stor andel av resorna till skolorna ske till fots eller med cykel. Påverkan på trafiksäkerheten bedöms därmed bli be- gränsad.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 23 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Säkerhet för barn i gatumiljö Bilisterna följer inte hastighetsbegränsningarna och det blir osäker för barn i gatumiljö.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen planerar säkerhetsåtgärder vid övergång- ställe på Blekängsvägen. Vid Kyrkvärdsvägen kan farthinder anläggas efter samråd med Trafikförvaltningen. Informationen om det har lagts in i planbeskrivningen.

Kyrkvärdsvägen En privat person har lämnat ett förslag att förbjuda användningen av Kyrk- värdsvägen vid porten 27-37 för andra än de boende. En del av förslaget är att gatusträckningen borde bara vara öppen för utryckningsfordon, sophämtning och liknande samhällsfunktioner.

I granskningshandlingar står felaktigt att cykling sker i blandtrafik vid 30 km/h längst resterande del av Kyrkvärdsvägen mot Segersjö. På Kyrkvärdsvägen är begränsad till 40 km/h.

Kyrkvärdsvägen vid porten 27-37 är för smal för att två bilar ska kunna mötas.

Kyrkvärdvägen 24-59 har hyrda parkeringar på en sida av vägen och in/utfart från parkeringsgarage på gavlarna i tre hus på andra sidan vägen. Även här trångt för mötande bilar. Hur ska dessa avsnitt av kyrkvärdsvägen kunna ta emot ytterligare antal bilar än idag utan att det negativt påverkar miljö för de boende?

Kommentar Förslaget om att det nya området inte ska vara tillgängligt från Kyrkvärdsvä- gen är olämpligt ur tillgänglighetssynpunkt eftersom den andra infartsvägen från KP Arnoldssons väg har en brant lutning. Inte heller ur social synpunkt vore det lämpligt att utföra det nya området som en separat enklav. Området bör integreras med den befintliga bebyggelsen.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 24 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kyrkvärdsvägen vid porten 27-37 kommer att bräddas och få en bättre standard. Sträckan blir allmänplats och kommunen kan inte reglera allmänplats på det viset som föreslås i yttrandet för att det skulle ses som en privatisering.

Idag är Kyrkvärdsvägen ägt delvis av kommunen delvis av AB Botkyrkabyg- gen. På Kyrkvärdsvägen är hastighet begränsat till 30 km/h på allmänplats. På kvartersmark är inte kommunen som reglerar hastighetsbegränsning. På Kyrkvärdsvägen cyklar man i blandtrafik på allmänplats. Samhällsbyggnads- förvaltningen kommer förtydliga det i planbeskrivningen.

Mer om trafiken kan man läsa på trafikutredningen för Tumba skog på kommunens hemsida.

Trafiken på Kyrkvärdsvägen bedöms öka från 1600 till cirka 1840 fordon per dygn. Trafikutredningen visar på att den ökade trafiken kan leda till vissa för- dröjningseffekter för busstrafiken.

I samband med detaljplan för Tumba skog pågår en diskussion mellan Bot- kyrka Byggen och samhällsbyggnadsförvaltning om framkomligheten och väg- utformningen vid sträckan Kyrkvärdvägen 24-59. Om det uppstår behov kan samhällsbyggnadsförvaltningen omreglera trafiken. Huvudstråk för biltrafik i Tumba skog blir mellan KP Arnoldssonvägen och östra korsningen Kyrk- värdsvägen-Segersjövägen (vid Kyrkvärdsvägen 27).

Trovärdighet på bedömning av trafikökning Trafikökningen som beskrivs i planbeskrivningen och i trafikutredningen är inte trovärdiga. Det är inte redovisat hur antagandet att 70 % av trafiken ska använda sig av den nya genomfatsvägen genom skogen ner till KP Arnoldssons väg.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltning har beställt en trafikutredning för att bedöma trafikfördelning i samband med detaljplan för Tumba skog och samhällsbygg- nadsförvaltning delar utredningens bedömning. TUB som har utfört utredningen baserar sina siffror på målpunkter som Tumba C, centrala stadskärnan samt behovet av snabb väg till regionala vägnätet.

I trafikutredningen bedöms cirka 70 % av trafiken nyttja den nya vägen som ansluter till KP Arnoldssons väg och därmed inte belasta Kyrkvärdsvägen.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 25 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Därutöver kan en viss del av trafiken från befintliga bostäder i Segersjöområ- det väntas använda den nya vägen. Resor till viktiga målpunkter som Tumba centrum och centrala Stockholm blir kortare och snabbare via den nya vägen än via Kyrkvärdsvägen. Därför bedöms huvuddelen av den tillkommande bil- trafiken nyttja den nya vägen.

KP Arnoldssons Kommunen har inte tagit hänsyn till den redan ansträngda trafiksituationen på KP Arnoldssons väg vid Tumba bruk. Trafiken kommer att öka på KP Ar- noldssons väg på grund av förslaget. Trafiksituationen i området och kring centrum är redan hårt ansträngd och infrastrukturen räcker inte för de nya bilar som tillkommer med 550 bostäder i Tumba skog.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltning bedömer att KP Arnoldssons väg har godtagbar kapacitet för en relativt högre trafikmängd i samband med åtgärder i Tumba skog. Genom ett parkeringstal på 0,7 vill Samhällsbyggnadsförvaltning också främja gångtrafik och cykeltrafik mot centrum för att åstadkomma ett hållbart samhälle på längre sikt. Om det finns behov finns det planer för kapacitetshöj- ning för KP Arnoldssons väg vid korsningen till Blekängsvägen och borttag- ning av avsmalningen.

Förslag till omreglering av Högbrinksvägen, Vasavägen, Karlavägen, Svea- vägen och Götavägen Högbrinksvägen, Vasavägen, Karlavägen, Sveavägen och Götavägen bör förbju- das mot lastbilstrafik/tyngre fordon på sträckan väster/norr om Kyrkvärdsvägen. Undantagsskylt under förbudsskylten skall även visa ”Gäller ej trafik till boende”. Detta förslag bör genomföras oavsett planerna för Tumba skog.

Kommentar Vasavägen, Karlavägen, Sveavägen och Götavägen kommer inte att ha bilför- bindelse med den nya vägen Blekängsvägen.

Gällande förbud mot tyngre trafik inom området andel tung trafik inte över- skrider den normala. Det är SL bussar och sopbilar som trafikerar mest områ- det. Vi kommer att se över Högbrinkvägen

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 26 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Järnvägsövergången Kommunen har inte beaktat trafiksituationen vid järnvägsövergången i Uttran.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltning har beaktat trafikflöden vid järnvägsövergången i Uttran som uppskattas öka marginellt. Enligt trafikutredningen går ca 15 % av den totala genererade trafiken från Tumba skog i riktning mot Salem och samhällsbyggnadsförvaltning delar utredningens bedömning.

Förslag på trafiklösning Botkyrka kommun borde undersöka möjligheterna att öka kapaciteten på Er- iksbergsvägen och Hågelbyleden. Vägpassagen förbi Uttrans station bör också förbättras. Enkelfilträckan vid Tumba bruk borde bredas ut. (G43)

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltning noterar synpunkten.

Genomförande. Var kommer byggtrafiken ledas vid? via KP Arnoldssons väg eller via Kyrk- värdsvägen och dess tvärgator?

Genomförande. När möjlighet finns kommer byggtrafiken att ledas från KP Arnoldssonsväg så att det ger det minsta möjliga påverkan till närboende. Detta kommer att regleras genom en Trafikanordningsplan innan byggskedet inleds.

Parkeringsplatser Boende i Tumba skog och Segersjö använder bilen även för korta resor. På vilka grunder kommunen har kommit fram till att de nya boende kommer att använda bilen väsentlig mindre än vad statistik och erfarenhet av de boende visar motsatsen?

Det saknas underlag till kommunens uppskattning av antal bilar per hushåll. Hur har parkeringstalet 0,7 tagits fram?

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 27 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kommunen har underdimensionerat parkerings behovet. Kommunen redovisar inga godtagbara lösningar på trafik- eller parkeringssituationen.

Med en ökning av trafikbelastningen så kommer detta vara en otrygg väg för våra barn att röra sig utmed. Det står även att det bedöms finnas tillräckligt med parkeringsplatser till Rödstuhage IP när denna upprustas men det framgår inte vart dessa ligger. Parkeringsplatserna som finns idag till idrottsplatsen är långt ifrån tillräckligt.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltning planerar för en hållbar utveckling där ökad andel resor ska göras med hållbara transporter såsom cykel, gång samt kollektivtrafik. Ett lågt p-tal bidrar till lägre trafikrörelser med bil samt ökad andel resor med hållbara transportmedel.

Att styra starka drivkrafter i samhällsutvecklingen, att bryta trender, tar tid. Det tar också lång tid innan nya ändrade trender sätter tydliga avtryck i sam- hället. Förändringarna måste få genomslag och beröra så många människor att det väger tungt och märks. Därför måste arbetet med att vrida samhällsut- vecklingen i en hållbar riktning var mycket långsiktigt. Ett generationsperspektiv (25–30 år) är nödvändigt.

Parkeringstalet på 0,7 har beslutats i kommunens parkeringsprogram antagen i april 2017. I enlighet med programmet innebär förslaget 0,7 parkeringsplatser per lägenhet som dessutom beläggs med avgift. Mindre utrymme för bilar och parkeringsplatser innebär att färre väljer bilen som transportsätt. Till- sammans med insatser för att främja gångtrafik och cykeltrafik kommer be- gränsade parkeringsmöjligheter att på längre sikt ge resultat i form av ett hållbart samhälle. Önskemålet om fler parkeringsplatser går därför inte att förena med ambitionen att minska bilrörelserna till och från det planerade området.

Säkerhet för barn vid Blekängsvägen blir inte sämre än vid andra gator i när- området och samhällsbyggnadsförvaltningen planerar också säkerhetsåtgär- der för Blekängsvägen och delar av Kyrkvärdsvägen. Rödstuhage IP ingår inte i detaljplanen för Tumba skog och det nämns inte i granskningshandlingarna 10 november – 1 december 2017.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 28 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Parkering på befintliga gator Då det kommer att byggas för få parkeringsplatser kommer befintliga vägar att användas till parkering vilket minskar trafiksäkerheten på våra gator samt att det blir svårare att köra in i parkering på tomtmark.

Kommentar Allmänna gator är tillgängliga för allmänheten och bör inte betraktas som privata. Om parkeringsplats ligger på allmän gata så är det öppen för allmän- heten att parkera. Om parkeringsplats ligger på kvartersmark är platsen re- serverad för ägaren, föreningen eller till den som hyr platsen.

Parkeringsreglerna regleras inte med detaljplan och rådande parkeringsregler fortsätter att gälla på befintliga gator. Samhällsbyggnadsförvaltning bedömer att de föreslagna parkeringsplatserna tillgodoser behovet för de tillkommande boende. Skulle problem med parkering på de befintliga villagatorna ändå upp- stå har kommunen möjlighet att förbjuda eller tidsbegränsa parkering på de aktuella gatorna.

Buller Förslaget innebär högre buller vid den befintliga bebyggelsens fasad.

Kommentar Beräkningarna av trafikbuller har utförts enligt de samnordiska beräknings- modellerna. Vidare har hänsyn tagits till bullerregnet vid beräkning och redovisning av bullernivåerna. Planbeskrivning har uppdaterats med två kartor som visar ekvivalentnivåer och maximalnivåer för buller vid fasad. Dessa kartor kan beställas på [email protected]

Luft Förslaget innebär sämre luft för den befintliga bebyggelsen.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att luftkvalitet för den befintliga bebyggelsen påverkas marginellt i samband med förslaget.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 29 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 30 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Planfrågor Beslutprocessen Vem är beslutande i ärendet? Beslutsunderlaget är undermåligt.

Kommentar Plan- och bygglagen reglerar vilka handlingar som ska vara med som beslutunderlaget och i planbeskrivningen finns en lista med de utredningarna som har beställts som underlag till planhandlingarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att underlaget är godtagbart för att ställa ut förslaget till granskning.

Beslutet att anta en detaljplan ska som huvudregel fattas av kommunfullmäk- tige.

Bygg på annan stadsdel Varför kommunen satsar inte på andra stadsdelar?

Kommentar Det råder stor bostadsbrist i Stockholmsområdet. Enligt kommunens översikts- plan vill man ge plats åt 20 000 nya bostäder i kommunen inom de närmsta 30 åren. Kommunen vill förtäta i centrumnära områden med bra kollektivtrafik och serviceutbud. Kommunen vill att utvecklingen sker i alla stadsdelar och Tumba skog är en viktig satsning för Tumba som stadsdel.

Om Översiktsplanen I och med exploateringen i Tumba skog går Botkyrka kommun tvärs emot sin egen ÖP på många punkter. Planeringsstrategin ”Plats att växa” skall inte betyda att fokus på att bygga bostäder tränger undan annat viktigt som behövs för medborgarna. Botkyrka kommuns strategi riskerar att göra kommunen så tät- bebyggd att det blir en usel miljö att bo i. ”Samhällsutvecklingen behöver bli mer hållbar” anger ÖP:n och lyfter fram ”att den negativa samhällsutveckling- en måste bromsas upp och sedan vändas i en hållbar utveckling”. ”Nära till storstadsnatur” som är en av strategierna i översiktsplanerna kommer inte längre att uppfyllas för boende i Segersjö.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 31 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kommentar Översiktsplanen är en vägledning verktyg för planeringen som ger mycket generella mål. I ett enskilt fall kan vissa mål komma i konflikt med varandra och Samhällsbyggnadsförvaltningen gör då en bedömning utifrån de principerna som finns. 2017-02-17 gav Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag åt sam- hällsbyggnadsförvaltningen att upprätta förslag till detaljplan för Tumba skog och det är anledningen att samhällsbyggnadsförvaltningen har påbörjat en detaljplaneprocess för området.

Enligt översiktsplanen vill kommunen göra det möjligt att bygga 20 000 nya bostäder och närheten till Tumba centrum har varit viktiga i kommunens be- dömning. Fler bostäder i Tumba skog kommer att bidra till ett större utbud av aktiviteter och en ny väg mellan Segersjö och Tumba centrum kommer att för- bättra kopplingen mellan stadsdelarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att Tumba skog totalt sett inte är en olämplig plats för ny bebyggelse utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar att förslaget innebär att en stor del av skogen bevaras och att bostäder i Segersjö kommer att fortsätta att ligga inom gångavstånd från naturområdet även efter genomförande av detaljplanen.

Ålborg+10 deklarationen Kommunen följer inte de utmaningar för ett hållbart Botkyrka som Botkyrka- borna känner sig hemma och Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin.

Inget av de sex hållbarhetsutmaningarna enligt Ålborg+10 deklarationen uppfylls i exploateringen av den samhällsnära Tumba skog.

Kommentar Hållbar utveckling handlar inte bara om miljön. Begreppet hållbar utveckling innehåller tre dimensioner som är ömsesidigt beroende av varandra; social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Hållbar utveckling är inte ett statiskt tillstånd utan en förändringsprocess, en utveckling som går i en hållbar riktning. Inte sällan uppstår konflikter mellan de tre hållbarhetsdimensionerna

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 32 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

och då är det politikens roll att komma fram till vilken dimension som i just det fallet ska väga tyngst.

Utmaningar för ett hållbart Botkyrka refereras till alla botkykaborna, de boende och de tillkommande. Kommunen har arbetat med gestaltning av försla- get för att det skulle anpassas till den befintliga miljön och skapa en integrerad helhet. Politiskt valda politiker på samhällsbyggnadsnämnden gav i uppdrag till samhällsbyggnadsförvaltning att ta fram ett förslag till detaljplan för Tumba skog.

Botkyrkas gröna värden Att bebygga Tumba Skog går emot Botkyrka kommuns framtida mål för na- turvårdsarbete enligt skriften ” Botkyrkas gröna värden” från 2010.

Kommentar Tumba skog finns inte utpekat i dokumentet ”Botkyrkas gröna värden”.

Naturvärdesinventeringen I Samrådsredogörelsen framförs att naturvärdesinventeringen kommer att för- djupas men i samma dokument står att kommunen inte kommer att beställa en ytterligare naturvärdesinventering. I Planbeskrivningen står att ”till antagandeskedet kommer en fördjupad naturinventering och en fladdermusinventering att tas fram”.

Den i planbeskrivningen utlovade fladdermusinventering under sommaren 2017 kommer icke i tid till granskningen, vilket är extremt otillfredsställande.

Kommentar Med fördjupad naturinventering syftade planhandlingarna till en trädinvente- ring som hann komma in innan förslaget ställdes ut för granskning från den 17 maj 2017 till den 4 juli 2017. Samhällsbyggnadsförvaltning bedömer att natur- värdesinventeringen tillsammans med trädinventeringen utgör ett godtagbart underlag till planhandlingarna och en fördjupad inventering inte är nödvän- digt för ändamålet. Kommunens bedömning var att fladdermusinventering inte var nödvändigt för att ställa ut förslag till granskning. Till granskning från den 10 november till den 1 december 2017 har en fladdermusinventering att tas fram.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 33 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Utelämnat MKB i samrådshandlingarna Länsstyrelsen har inte fått sig tillsänt den till samrådshandlingarna hörande Miljökonsekvensbeskrivningen (samrådsversionen). I sitt samrådsyttrande (beteckning 4021-336614-2015) påpekar Länsstyrelsen att de ”gör ändå bedöm- ningen utifrån det material som fanns att tillgå ….” Utan att kunna ta del av MKB i remisshandlingarna finns risk att Länsstyrel- sens bedömning skulle vara annorlunda än vad den hade blivit om handlingarna hade varit kompletta. Botkyrka kommun har hanterat remissförfarandet på ett bristfälligt sätt. Länsstyrelsens bedömningar har följaktligen gjorts på ett bristande underlag.

Kommentar Miljökonsekvensbeskrivningen fanns med i det underlag som skickades till Länsstyrelsen i samband med samrådet. Eftersom Länsstyrelsen haft tekniska problem med sina system kan detta medfört att filen inte kom fram i samband med utskicket.

Samhällsbyggnadsförvaltning bedömer att resonemang från MKB kunde ändå framgå från planbeskrivningen. Länsstyrelsen har dessutom kunnat ta del av miljökonsekvensbeskrivningen under granskningsskedet.

Fastigheten Tumba 8:514, oklart ramavtal Enligt ordförandeförslaget av den 2016-08-23 Dnr sbf/2014:553 ingår rubricerad fastighet i exploateringen i Tumba Skog och är tänkt att säljas. Ägaren till fastigheten är Botkyrka kommun. Om avsikten är att Tumba 8:514 skall ingå i tomtförsäljning eller tomtöverlå- telse till markägaren SHH Bostad AB framgår det inte av ramavtalet undertecknat av Botkyrka kommun 2014-12-12. Denna otydlighet i ramavtalet är en ofullkomlighet och bör tvingande rättas till.

Kommentar Ramavtal är ett föravtal som kommunen kan välja att upprätta med exploatö- ren. Det är inte ovanligt att förutsättningar ändras under detaljplaneprocessen och det är därför att i samband med att detaljplanen antas sker sedan en defi- nitiv överlåtelse av den kommunala marken till byggherren, samtidigt som ett slutligt avtal ingås mellan kommunen och byggherren.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 34 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Partiskhet Det går ej att utesluta att en partiskhet i utredningar och dokument föreligger eftersom det är markägaren som står för de flesta utredningar i detaljplaneprocessen. Kommunen uppfyller inte utredningsskyddet enligt § 6 i Förvaltningeslagen. Samhällsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktiga tar sina beslut på felaktiga grunder. Kommunen vet att medborgarnas argument är riktiga, men väljer att mörka dessa med omskrivningar.

Det är oetiskt att planera för en byggnation som rymmer så många problem och svårigheter inte minst för alla de boende, vars krav på livsrum, rekreation och trygghet i hög grad är åsidosatt.

Komunen planerar för pengarna och tänker inte på miljön. Vi är kritiska till att Botkyrka kommun överlåter planeringen av nyproduktion av bostäder till byggherrar.

Kommentar Kommunen har granskat de beställda utredningarna samt de ingångsvärden som legat till grund för utredningarna och bedömer att samtliga utredningar utförts på ett objektivt sätt.

Kommunen försöker inte att mörka medborgarnas argument med omskrivningar. Det har kommit in 270 samrådsyttrande från enskilda personer. Samhälls- byggnadsförvaltningen har sammanfattat dem för att underlätta insyn av synpunkter som har kommit in. Yttrandena i sin fullständiga text finns att tillgå i en bilaga till samrådsredogörelsen som skickas tillsammans med samrådsre- dogörelse.

Kommunen delar inte med uppfattning att planen för Tumba skog är åsidosatt.

Kommunen har inte sålt fastigheten Tumba 7:112 till Svenska Hyres Hus. 2014 sålde Crane AB marken till Rödstu Hage Projekt AB, som ägs av Svenska Hyreshus AB (50%), LO (25%) och Fastighet AB Bodal (25%). Kommunen får ersättning för att täcka kostnader för upprättande av detaljplan och anlägg- ning av allmänna platser. På så sätt behöver skattebetalarna inte bidra till kostnader för den nya detaljplanen som nyttjas av byggherren.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 35 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Utskick av handlingar och samråd Ansvarig för intilliggande järnväg har inte informerats. Detta är ett hafsverk som är politiskt styrt.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltingen har skickat granskningshandlingarna till Tra- fikverket som är spårägare och verksamhetsutövare på Västra stambanan.

Angående inbjudan till samrådsmöte till hyresgästerna i Segersjö och utskicket av samrådshandlingar Hyresgäster i Segersjö har inte blivit inbjudna till samrådsmöte angående Tumba skog. Detta var en försvårande sak för kommunen hela samråd och granskningsprocess.

Samrådshandligarna skickades inte till alla fastigheter i Tumba skog, Tumba Villastad och Segersjö som påverkas av den förslagna trafiklösningen och trafikökningen.

Kommentar Plan- och bygglagen styr hur ett samråd för ett förslag till detaljplan ska gå till. Det brevutskick som skickas ut i samband med samråd skickas till kända sakägare som enligt plan- och bygglagen är de fastighetsägare som äger fastigheter som angränsar till planområdet. Därutöver får andra myndigheter och organisationer ta del av utskicket.

I detta fall innebär det att både Botkyrkabyggen och Hyresgästföreningen har fått ta del av utskicket med samrådshandlingarna.

För att även hyresgäster och invånare i andra delar av kommunen ska ha möj- lighet att ta del av samrådshandlingarna har samrådet annonserats i lokaltidningarna Södra sidan och Mitt i Botkyrka samt på kommunens hemsida. Där- utöver har förslaget varit utställt i kommunhuset under hela samrådstiden.

Samrådsmötet den 14:e september var öppet för allmänheten.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 36 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Angående att Botkyrka kommun inte har haft samråd med grannkommunerna Har grannkommunerna fått uttala sig i ärendet i synnerhet när det gäller en så viktig angelägenhet som vårt gemensamma dricksvatten?

Botkyrka kommun har inte haft samråd med Salem. Enligt 6 kap. miljöbalken skall den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller tillåtlighet samråda med myndigheter och särskilt berörda. Ex- ploateringen i Tumba skog antas medföra betydande miljöpåverkan och en avsevärd ökad trafikbelastning som påverkar vägnätet i Salem.

Kommentar Kommunens bedömning är att påverkan i samband med detaljplan för Tumba skog inte var av så stor betydelse att samråd med grannkommunerna var nöd- vändigt.

Planområdet angränsar inte andra kommuner och omgivningspåverkan är liten enligt Botkyrka kommuns bedömning.

Botkyrka kommun har haft samråd med grannkommunerna under arbetet inför översiktsplanen då till exempel Salems kommun har haft insyn och möjlighet att påverka planeringen i Botkyrka.

Angående annons i Mitt i Botkyrka och Södra Sidan Botkyrka kommun borde kungöra i Mitt i Botkyrka eller Södra Sidan och inte i Dagens Nyheter.

Kommentar Kommunen har kungjort förslaget till detaljplan i Dagens Nyheter den 8 juni 2017.

I lagen står mycket riktigt att kommunen måste annonsera i ortstidning, 3 §: ” Är kungörande i ortstidning föreskrivet, införes kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig”. Förutsättningen är alltså att tidningen ska vara utgiven på orten, men tidningen ska också vara av formen dagstidning.

I det sista stycket, 3 § stycke 3 i samma lag, definieras dagstidning som: ”Med dagstidning förstås i denna paragraf allmän nyhetstidning av dags presskarak-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 37 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

tär, som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och som har en på vardagar huvudsak abonnerad upplaga.” Enligt kommunens bedömning kan inte Mitt i Botkyrka och Södra sidan definieras som sådan därför har kommunen kungjort på Dagens Nyheter.

I informationsbrev från den 5/6 skrevs att kommunen skulle annonsera granskning av detaljplan för Tumba skog i Mitt i Botkyrka och Södra Sidan. Det är beklämmande att en sådan annons inte har gjorts.

Granskning hade redan annonserats den 16 maj 2017 i Mitt i Botkyrka och den 13 maj 2017 i Södra sidan innan granskningstiden förlängdes. Texten i annonsen var: ”Granskning för detaljplan för Tumba skog – Du kan läsa planförslaget på plan 2 i kommunhuset i Tumba och på botkykra.se mellan 17 maj och 7 juni 2017.”

Kungörelse i Dagens Nyheter Kungörelsen i Dagens Nyheter var ofullständig då följande mening saknades: ’Att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på förslaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen’, enligt PBL 2014:900, 5 kap §19 pkt 6. Någon annonsering har inte skett i Mitt i Botkyrka eller Södra Sidan så som det var lovat i infobrevet till granskningen.

Kommentar I kungörelsen i Dagens Nyheter den 8 juni 2017 var fel av kommunen att inte ha med meningen ” att den som inte senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter kan förlora rätten att överklaga beslutet”. Men kommunens bedömning är att misstaget inte är av sådan väsentlig betydelse att det påverkar syftet med kungörelsen.

Sakägarna kunde ta del av informationen genom infobrevet som skickades den 5 juni 2017 och eftersom avsändaren har skickat sitt yttrande inom granskningstiden kommer inte att förlora rätten av att överklaga beslutet. En bredare krets kunde ta del av informationen ” att den som inte senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter kan förlora rätten att överklaga beslutet” från kommunens anslagstavla och hemsida vilket kungörelse i Da- gens Nyheter refererar till.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 38 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

I kungörelse för granskning från den 10 november till den 1 december 2017 var mening ”att den som inte senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter kan förlora rätten att överklaga beslutet” med.

Överklagande Vem har rätt att överklaga? Hur överklagar man en detaljplan?

Kommentar Kommunens beslut att anta detaljplanen överklagas till Mark- och miljödom- stolen. Överklagandet ska dock skickas till kommunen som i sin rättidspröv- ning avgör om överklagandet har kommit in i rätt tid innan kommunen skickar överklagandet och handlingarna i ärendet vidare till mark- och miljödomsto- len.

Beslutet att anta detaljplanen får överklagas endast av den som före utgången av granskningstiden skriftligen har framfört synpunkter som inte har blivit tillgodosedda. Detta gäller inte om beslutet har gått emot sakägaren genom att förslaget ändrats efter granskningstiden, eller överklagandet grundas på att beslutet inte har tillkommit i laga ordning.

Ett överklagande ska lämnas in till kommunen inom tre veckor från att man fått del av beslutet.

Överklagan skickas till [email protected] eller

Botkyrka kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 147 85 Tumba

Överklagan ska innehålla: • Planens beteckning eller paragraf i fullmäktiges protokoll, • Varför du anser att beslutet är felaktigt och vilken ändring du vill ha, • Handlingar eller annat som du anser stöder din uppfattning, • Underskrift av vem som överklagar samt textat namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Om du anlitar ombud kan ombudet un- derteckna skrivelsen. Sänd i så fall med fullmakt.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 39 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Gestaltning Del av Tumba 8:514 bredvid Tränaren 9 är en planerad villatomt och skall så förbli. Om mot förmodan, detta skall bebyggas så skall radhusen vara låga, parkering endast för de boende invid radhusen och grönområde lämnas mot närliggande villor. Planerar man insynsskydd mot villabebyggelse?

Hur ska tomtgränser säkras?

Kommentar Del av Tumba 8:514 bredvid Tränaren 9 är planerad som allmänplats sedan 1944. Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att förslag för Tumba skog är lämplig utifrån bestämmelserna i plan- och bygglagen.

Enligt kommunens bedömning finns ett tillräckligt stort avstånd mellan ny och befintlig bebyggelse. Grönska, gårdar eller parkeringar som planereras mellan ny och befintlig bebyggelse utgör ett godtagbart insynsskydd därför finns inte skäl för kommunen att reglera ytterligare. Detta begränsar inte byggherren att i samråd med fastighetsägare på Tränare 9 komma överens om att plantera träd eller vidta andra insynskyddåtgärder.

Lantmäteriet hjälper till vid oklarheter kring fastighetsgränser.

Smala kilen av naturmark vid fastighet Kastaren 1 I informationsbrevet om ändringar av planförslaget av den 2017-11-08 anges att den smala kilen av naturmark mellan kvarteret Kastaren 1 och bostadsom- rådet längst västerut” är borttagen. Denna förändring kan ej återfinnas på kartorna daterade 2017-05-09 resp 2017- 11-07.

Kommentar Det stämmer att samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit bort den smala kilen av naturmark mellan Kastaren 1 och bostadsområdet längst väster ut. Här kommer två in-zoomningar av plankartan från granskning 17 maj-4 juli och 10 november-1 december 2017.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 40 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Plankartan från granskning mellan den 17 maj och den 4 juli 2017. Finns en smal grön kil mellan planerade kvartersmark i gulfärg och kv Kastaren.

Plankartan från granskning mellan den 10 november och den 1 december 2017. Den smala kilen av naturmark ersätts av kvartersmark.

Sprängning Planen strider mot Länsstyrelsens nu gällande vatten skyddsföreskrifter för Segersjös dricksvattentäkt och inre vattenskyddsområde avseenden schaktnings- och fyllnadsarbeten som inte är tillåtet över 1 meters djup i inre skydds- området.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 41 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Boende behöver informeras om eventuella risker med sprängningar och eventuella skador ska hanteras. Kommunen ger inga garantier om kompensation vid skada kopplat till markberedningen samt att befintliga försäkringar inte täcker eventuella skador.

Kommentar Eftersom förslaget delvis är placerat inom Segersjö vattenskyddsområde kommer tillstånd för sprängning att krävas. För att bli beviljad tillstånd krävs att exploatören visar att arbeten inte inverkar negativt på vattentäkten.

Inom vattenskyddsområdet undviks infiltrationen av takvatten från byggnader till vattentäkten genom att täta ledningar/magasin används och dagvattnet leds bort från området innan det tillåts infiltrera.

Exploatören kommer att ta fram en riskanalys samt sprängplan för sprängar- beten. De risker som uppstår till följd av sprängningen kommer därmed att klargöras innan genomförandet. Riktvärden bestäms för de vibrationer som uppkommer. De byggnader som ligger nära områden där sprängning kan fö- rekomma förses med vibrationsmätare och besiktning görs före och efter arbe- tena. Sprängning kommer ske i enlighet med de maximalt tillåtna vibrationsni- våerna som är baserade på riktlinjer enligt Svensk Standard.

I samband med byggande, rivning och markarbeten är det byggherren som har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs. Detta gäller även om åtgärden inte kräver lov eller anmälan.

Skada i närliggandefastigheter på grund av grundvatten Parkeringsgarage måste flera meter schaktas/spängas ur berget för att nå ett tillfredsställande schaktdjup för såväl avlopp från garage som från dagvatten. Det blir i dessa fall ingrepp i naturen som visa överstiger givna tillstånd. Kon- sekvensen blir en grundvattensänkning med sättningar i närliggande fastigheter. Skadeståndskrav från fastighetsägare blir påföljden.

Kommentar Eftersom förslaget delvis är placerat inom Segersjö vattenskyddsområde kommer tillstånd för sprängning att krävas. Då planområdet tidigare utgjorts av nästan enbart naturmark innebär den planerade exploateringen en lokalt minskad naturlig grundvattenbildning, men eftersom dagvattnet infiltreras

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 42 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

inom planområdet blir den totala grundvattenbildningen inom planområdet i princip oförändrad. Risken att grundvattennivån kommer att minska är liten och det finns ingen grund för att påstå att närliggande fastigheter kommer att drabbas.

Ansvar efter genomförande Det är oklart om Botkyrka kommun eller entreprenörer har det ekonomiska ansvaret för att åtgärda en skada av grundvattentäkten vid en olycka eller felaktigt utfört arbete.

Bär kommunen alltid ansvaret även om entreprenörer orsakar skadorna vid sprängningar, schaktning, byggnation eller vid uppkomna översvämningar av fastigheter på grund av ökade vattenflöden?

Kommentar Kommunen har ansvaret för utbyggnad av allmänplats som t ex gator, parker och va-ledningar. Fastighetsägaren ansvarar för utbyggnad på kvartersmark. Den som orsakar skadan har ansvaret för att åtgärda skadan.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 43 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kultur Objekt nummer 3 Är det rimligt att ansöka om att få ta bort objekt 3 för att bebygga området?

Kommentar Länsstyrelsen bedömer att det kan krävas arkeologiska åtgärder och att det behövs en samråds-/tillståndsprövning före starbesked för området som innefattar objekt 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att kräva en arkeologisk förundersökning för att säkerställa hur nära fornlämningen som bebyggelse kan etableras.

Kommunen avser att det är rimligt att ansöka om att få lyfta bort den del av objekt 3 som berörs av den föreslagna vägen för att tillgängliggöra nya bostä- der i samband med planen för Tumba skog. Övriga fornlämningar inom områ- det kommer inte att beröras av den nya bebyggelsen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har uppdaterat planbeskrivning och plankarta så att det tydligt framgår att avgränsande förundersökning krävs för objekt 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen har infogat en informationsruta i detaljplane- kartan med kort text om vad som gäller enligt 2 kap kulturmiljölagen och var detta krävs.

Kallkällan Källan i Tumba skog är en konstaterad del i en fornlämning vilket skall kräva särskilda hänsyn.

I Arkeologiskutredning av Stockholm Länsmuseum står att kallkällan i Tumba skog (objekt 8) kan inte betraktas som fornlämning eftersom källans utlopp blivit ändrad. Anledning till detta är att Länsmuseets rapport påstår att källan vid järnvägens anläggande övertäckts med grus varvid källans utlopp förflyt- tats uppströms. Denna tolkning att källan förflyttats är felaktig med stöd av hydrogeologen Anders Erikssons rapport ”Angående kallkällan i Tumba skog”. Rapporten finns som bilaga i ett specifikt Granskningsyttrande om Sthlm:s Länsmuseum rapport 2015:010. Rapporten visar att källan troligen legat på samma plats sedan de fornlämning- ar som finns i området kom till.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 44 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Enligt den geologiska kartan tryckt 1863, framgår att ca 400 – 500 meter ost- nord-ost om aktuell kallkälla finns tvenne källor angivna alldeles invid den nylagda järnvägen, varav den ena angiven som en mineralkälla. P.g.a. dessa två källors mycket nära lokalisering till järnvägen är det antagligt att det är dessa två källor som övertäckts med grus. Kartan från 1863 visar samtidigt aktuell kallkälla, dvs Tumba skogs kallkälla. Med stöd av Anders Erikssons rapport kan man hävda att kallkällan i Tumba skog ej har ett ändrat läge efter 1858 som den anges ha gjort i museets rapport, att den är ett fornminne och skall skyddas från ingrepp.

I Erik Castegrens minnesskrift till Riksbankens Papperbruks 200-års jubileum (1955) beskrivs källan: ”--- komma i besittning av en söder om bruket belägen, rikt givande vattenkälla, ---.” ”Denna rikt givande källa tillfredsställde under tidernas lopp både brukets behov av rent vatten för dess tillverkning och brukspersonalens för matlagning. Även som dryck var vattnet utmärkt.” Vidare beskrivs citerat: ”--- till reservoar för et godt källwatten, som ledes genom rännor ifrån en ofwanför Bruket belägen källa.” I samtidigt redovisade kartblad från 1761 resp 1804 finns källan beskriven på dess nuvarande plats. (Castegren 1955)

Mycket viktigt är att såväl i Castegrens skrift som i Tumba bruks museum (Kölnan) finns en karta från 1804 i vilken källan är tydligt utritad med steninfodring, bassäng och vattenledning (självfallsledning) till bruket. [Bild finns hos Samhällsbyggnadsförvaltning] (G52)

Det är viktigt att notera att Riksbanken startade ett pappersbruk i Tumba år 1755 på grund av det rena vattnet som var erforderligt för att tillverka blekt papper. Källan är väl dokumenterad och beskriven i Tumba bruks museum och har aldrig slutat leverera rent vatten. Området med kallkällan borde utgöra ett kulturminnesmärke för Tumba bruk under Statens fastighetsverk.

Kommentar Länsstyrelsens bedömning är att källan inte utgör lagskyddad fornlämning i den form den är idag. Om man kan konstatera i ett senare skede att det finns lämningar efter äldre verksamhet i form av till exempel träkar så kommer Länsstyrelsen att göra en ny bedömning. Samhällsbyggnadsförvaltningen be- dömer att kallkällan inte heller kan ses som ett kulturminnesmärke kopplat till Tumba bruk.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 45 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Kallkällan är ändå en viktig plats och kommer därför inte att påverkas av byggnation i förslaget för detaljplan för Tumba skog.

Föroreningar Ingen riskbedömning har gjorts på det ”Katthavet”, en del av Kvarnsjön, som fylldes igen med byggmassor på 1960-talet och informationen ingår inte i utredningsmaterialet för Tumba skog. Detta bl. a. med tanke på den ökande dag- vattenmängden inför den stora exploateringen i Tumba skog och risken för ökande spridning av eventuellt miljöfarliga ämne till våra sjöar och vattendrag.

Kommentar Den igenfyllda delen av Kvarnsjön kommer att ingå i ett naturområde (N) i detaljplanen och samhällbyggandsförvaltningen bedömer att en riskbedömning inte är nödvändigt.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 46 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Yttrande och kommentar från remissinstanser G1. LFV LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot förslaget till detaljplan.

Detta yttrande gäller på utfärdandedatum. LFV förbehåller sig rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS- utrustning förändras, eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet.

Kommentar Noteras.

G4. SYAB Då planet inte berör Syabs tunnelsystem har bolaget inte något att erinra mot förslaget.

Kommentar Noteras.

G7. SRV Hej, Vi har inga synpunkter på det uppdaterade förslaget.

Kommentar Noteras.

G8. Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende.

Kommentar Noteras.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 47 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

G10 Trafikverket Trafikverket har tagit del av rubricerat ärende som syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i Tumba skog. Trafikverket yttrar sig utifrån sitt ansvar som spårägare och verksamhetsutövare på Västra stambanan samt som väghållare för Dalvägen (väg 226), båda belägna i närheten av aktuellt planområde. Västra stambanan är ett utpekat riksintresse för kommunikationer. Trafikverket yttrade sig när planen var på samråd (2016-09-26), de flesta av Trafikverkets synpunkter har tillgodosetts.

Bebyggelsen närmast järnvägen placeras ca 45 meter från närmaste spårmitt (plankarta blad 1). Trafikverket önskar ta del av detaljerad grundläggningspla- nering med riskbedömning gentemot järnvägen för dessa delar av detaljplanen. När det gäller sprängning inom 75 meter från järnvägen måste detta samrådas med Trafikverket, vilket behöver stå som bestämmelse i plankartan. För åtgär- der på eller i anslutning till Trafikverkets anläggningar kan det vara aktuellt för Trafikverket att bevaka genomförandet, genom ett bevakningsärende.

Trafikverket har inga avsatta medel för åtgärder som aktualiseras av aktuell detaljplan varför dessa behöver belasta kommun eller exploatör.

I övrigt ser Trafikverket positivt på att kommunen arbetar aktivt för att prioritera gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik framför biltrafik.

Kommentar Byggherren kommer skicka till Trafikverket en detaljerad grundläggningspla- nering med riskbedömning gentemot järnvägen för bebyggelsen närmast järn- vägen som placeras ca 45 meter från närmaste spårmitt (plankarta blad 1).

Kommunen och byggherren kommer att samråda med Trafikverket när det gäller sprängning inom 75 meter från järnvägen. Detta kommer även att stå som en bestämmelse på plankartan.

G11. Svenska Kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag. Eftersom vi inte har några synpunkter och Svenska kraftnät inte har några ledningar i anslutning till aktuellt område anser vi att detta ärende är avslutat från

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 48 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Svenska kraftnäts sida. Därmed önskar vi inte medverka i det fortsatta remiss- förförandet för aktuellt ärende, förutsatt att planområdet inte förändras. Vid eventuella frågor är ni välkomna att höra av er till oss.

Kommentar Noteras.

G12. Trafikförvaltningen Botkyrka har i granskningsversionen av planen tagit hänsyn till de synpunkter som trafikförvaltningen framförde i samrådskedet och trafikförvaltningen har därför inga synpunkter på gransknings handlingarna.

Kommentar Noteras.

G 13. Lantmäteriet Vid genomgång av planförslagets granskningshandlingar (daterade 2017-05-09 samt 2017-04-10) har följande noterats:

Grundkarta Det måste finnas minst två rutnätskryss med koordinatangivelse i nord-sydlig riktning och minst två rutnätskryss med koordinatangivelse i öst-västlig riktning. Detta för att säkerställa skalriktigheten på kartan. Befintliga traktnamn och fastighetsbeteckningar bör förtydligas, exempelvis för Tumba 7:112, 8:514, 8:13 och Löparen 1.

Kartförteckningen saknar symbol för fastighetsgräns samt kvarters- och fastighetsbeteckning.

Plankarta och bestämmelser Om det är administrativa bestämmelser som gäller delar av planområdet ska de avgränsas av administrativ gräns och gäller fram till planområdesgräns, an- vändningsgräns eller en annan administrativ gräns.

För de 5 bostadsområdena norr/nordväst om lokalgatan finns utfartsförbud utlagt. Det är oklart hur deras rätt till parkering säkras och om fastigheterna i sådana fall ska anslutas till någon ny gemensamhetsanläggning.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 49 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Lantmäteriet noterar att det är möjligt att dela upp bostadsområdena med radhus till flera mindre radhusfastigheter. I och med att ni har skrivit att högst 6 radhus får byggas så styr det att 6 fastigheter kan bildas. Det är inte längre till- låtet att ta in sådana bestämmelser. Om ni vill styra tätheten i kvarteret kan bestämmelser om fastighetsstorlek enligt PBL 4:18 vara användbart.

Det bör framgå att illustrationer inte är bindande och illustrationslinjer bör vara tydligt skilda från bestämmelsegränser. Utgående gräns som finns med under gränser är inte heller någon bestämmelsegräns. Det är oklart vad syftet är att ha med den utgående gränsen i plankartan.

Om den ska visa konsekvenser för fastighetsbildningen så föreslår Lantmäte- riet att en egen karta läggs med i plan- och genomförandebeskrivningen.

Det ser ut som att det är en smal kil av naturmark mellan Kastaren 1och bo- stadsområdet längst väster ut. Det kan bli en lämpligare gränsdragning och lättare att underhålla marken om kilen tas bort.

Det är oklart varför parkering står med två gånger samt varför illustrationslinje finns med mellan dessa vid bostadsområdena närmst Regeln 7 och 8 samt vid Tränaren 9.

Plan- och genomförandebeskrivning Konsekvensbeskrivningen i det aktuella planförslaget behöver förtydligas och kompletteras.

Det är oklart vem som ska ansvara för E-områdena och om de områdena ska avstyckas eller om ledningsrätt ska bildas. Vid ledningsrätt är det ledningshavaren som måste ansöka om förrättning.

Ange vad planen innebär för fastighetsbildningskonsekvenser gällande Tumba 8:514.

För Löparen 1 är en konsekvens att mark ska överföras till den fastigheten och inte enbart att de blir av med mark. Förtydliga angående den ersättningen som där kan bli aktuell under Löparen 1 och under Tumba 8:13. Förtydliga antalet kvadratmeter under Tumba 8:13.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 50 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Ekonomiska frågor behöver även kompletteras med upplysningar om ersätt- ning för eventuell upplåtelse av ledningsrätt, samt ersättningar berörande Kas- taren 1 och Tumba 7:157.

Det anges inte vem som ansvarar för att flytta elledningen samt för kostnader som uppkommer.

Övrigt Ange gärna vad plankartorna har för originalstorlek. Lantmäteriet har inte tagit ställning till innehållet i fastighetsförteckningen.

Kommentar Grundkartan Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att rita in i grundkartan minst två rutnätskryss med koordinatangivelse i nord-sydlig riktning och minst två rut- nätskryss med koordinatangivelse i öst-västlig riktning.

Befintliga traktnamn och fastighetsbeteckningar kommer att förtydligas, exempelvis för Tumba 7:112, 8:514, 8:13 och Löparen 1.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att lägga in i kartförteckningen på grundkartan symbol för fastighetsgräns samt kvarters- och fastighetsbeteckning.

Plankarta och bestämmelser Om det är administrativa bestämmelser som gäller delar av planområdet ska de avgränsas av administrativ gräns och gäller fram till planområdesgräns, användningsgräns eller en annan administrativ gräns.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att förtydliga hur rätten till parkeringen säkras för de 5 bostadsområdena norr/nordväst om lokalgatan där ut- fartsförbud finns utlagt. Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer även att för- tydliga om ska anslutas till någon ny gemensamhetsanläggning.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att användas av högst exploateringsgrad eller fastighetsstorlek för att styra tätheten i radhuskvarteren.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 51 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att förtydliga att illustrationer i plankartan inte är bindande.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att lyfta ut utgående gränsen från plankartan.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att diskutera frågan om att eventuell ta bort den smala kilen av naturmark mellan Kastaren 1 och bostadsområdet längst väster ut för att det kan bli en lämpligare gränsdragning och lättare att underhålla marken.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att radera illustrationstext ”parkering” vid bostadsområdena närmst Regeln 7 och 8 samt vid Tränaren 9 där det har hamnat två gånger Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer även att radera illustrationslinjen som finns med mellan dessa.

Plan- och genomförandebeskrivning I plan- och genomförandebeskrivning kommer Samhällsbyggnadsförvaltningen att förtydliga vem som ska ansvara för E-områdena och om de områdena ska avstyckas eller om ledningsrätt ska bildas. Vid ledningsrätt är det ledningshavaren som måste ansöka om förrättning.

I plan- och genomförandebeskrivning kommer Samhällsbyggnadsförvaltningen att ange vad planen innebär för fastighetsbildningskonsekvenser gällande Tumba 8:514.

I plan- och genomförandebeskrivning kommer Samhällsbyggnadsförvaltningen att förtydliga att mark ska överföras till Löparen 1 och inte enbart att de blir av med mark. I plan- och genomförandebeskrivning kommer Samhällsbygg- nadsförvaltningen att förtydliga angående den ersättningen som där kan bli aktuell under Löparen 1 och under Tumba 8:13 och även precisera antalet kvadratmeter under Tumba 8:13.

I plan- och genomförandebeskrivning kommer Samhällsbyggnadsförvaltningen att komplettera ekonomiska frågor med upplysningar om ersättning för eventuell upplåtelse av ledningsrätt, samt ersättningar berörande Kastaren 1 och Tumba 7:157.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 52 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

I plan- och genomförandebeskrivning kommer Samhällsbyggnadsförvaltningen att ange vem som ansvarar för att flytta elledningen samt för kostnader som uppkommer.

Övrigt I plankartan kommer Samhällsbyggnadsförvaltningen att ange originalstorlek.

G14. Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk har inget att erinra mot planförslaget.

Kommentar Noteras.

G23. Södertörn Fjärrvärme Om kommunalmark överförs till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeled- ningar skyddas genom införande av u-område på detaljplan, samt att kommunen medverkar till upprättande av servitut-eller ledningsrätt- avtal, med ny fastighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställaren. Södertörns Fjärrvärme AB har inget annat att erinra.

Kommentar Om kommunalmark överförs till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeled- ningar skyddas genom införande av u-område på detaljplan, samt att kommunen medverkar till upprättande av servitut-eller ledningsrättavtal, med ny fas- tighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställaren.

G29. Länsstyrelsen Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer, under nu kända förhållanden, att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 11 § PBL, under förutsättning att nedanstående synpunkter vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten beaktas.

Länsstyrelsen har även synpunkter som gäller genomförandet av detaljplanen där kommunen behöver förtydliga och redogöra för konsekvenser gällande fornlämningar inom detaljplaneområdet.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 53 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

De statliga ingripandegrunderna enligt 11 kap. PBL Länsstyrelsen har, i detta skede, följande synpunkter på de områden som Läns- styrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL. Synpunkterna syftar till att ge kommunen underlag, råd och synpunkter inför nästa skede i planprocessen.

Miljökvalitetsnormer – vatten Kommunen har tagit hänsyn till Länsstyrelsens tidigare synpunkter angående miljökvalitetsnormerna. Med de i reviderade dagvattenutredningen (Geosigma 170310) föreslagna dagvattenåtgärderna bedömer Länsstyrelsen att planen troligen inte äventyrar att miljökvalitetsnormerna kan följas i recipienterna.

Med anledning av en bedömning i dagvattenutredningen har kommunen dock inte skrivit någonting om sin bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormer- na för ytvattenförekomsterna i planbeskrivningen. Nu finns bara grundvatten- förekomsten med i planbeskrivningen. Länsstyrelsen anser att kommunen ska komplettera planbeskrivningen med en redovisning av samtliga berörda vatten- förekomster och deras miljökvalitetsnormer. Kommunen bör även komplettera med en redovisning om bedömning av planens påverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Där kan det med fördel skrivas ifall kommunen bedömer att dagvatten inte kommer att ledas bort till en viss vattenförekomst och därmed bedömer att denna inte påverkas. Det ska tydligt framgå av planhandlingarna hur kommunen kommit fram till sin bedömning.

Länsstyrelsen anser även att kommunen bör komplettera plankartan med dag- vattenlösningar, jämför med skiss figur 5-2 i den tillhörande dagvattenutredningen.

Övriga synpunkter Fornlämningar I samrådsskedet påpekade Länsstyrelsen att flera fornlämningar berördes av planförslaget utan att konsekvenserna för detta redovisades. Bland annat be- rördes RAÄ Botkyrka 748 (område med fossil åker, terrasser med mera) genom att en väg drogs genom fornlämningsområdet.

Länsstyrelsen noterar att flera ändringar har gjorts mellan samrådsskedet och granskningsskedet. Både i samrådsskedet och i granskningsskedet av detaljplan påverkas ovannämnda fornlämningen av den lokalgata som går genom området. En justering har dock gjorts efter samrådet för den planerade bebyggelsen i östra delen av planen (Brukskvarteret), där även bebyggelsen nu tan-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 54 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

gerar den i fornminnesregistret markerade ytan för den ovan angivna fornläm- ning. I samrådet fanns ett tillräckligt skyddsavstånd vad gäller bebyggelse. I granskningsförslaget saknas detta avstånd. Länsstyrelsen erinrar att en arkeologisk förundersökning kommer att krävas för att säkerställa hur nära fornläm- ningen som bebyggelse/kvartersmark kan etableras.

I det västra planområdet saknas en fornlämning på plankartan, RAÄ 749, vilken också saknas i planbeskrivningen. Kommunen bör komplettera planbeskrivningen med en beskrivning av hur fornlämningen påverkas av föreslagen bebyggelse samt komplettera plankartan med en notering kring var de finns.

Länsstyrelsen noterar även att den medföljande illustrationsplan och gestaltningsprogram visar mindre vägar/gång- och cykelvägar som har tillkommit sedan samrådsskedet och kan påverka övriga befintliga fornlämningar inom planområdet. Även dessa behöver anpassas till fornlämningarna och dess skyddsområde.

Länsstyrelsen anser även fortsättningsvis att plankartan bör kompletteras med en informationsruta om hur fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. Kulturmil- jölagen och att samråd ska ske med Länsstyrelsen för alla typer av ingrepp.

I handläggningen av ärendet har deltagit planchef Tatjana Joksimović, beslutande och planhandläggare Valter Perselli, föredragande.

Kommentar Miljökvalitetsnormer – vatten Kommunen kommer att komplettera planbeskrivningen med sin bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomsterna. Komplette- ringen kommer redovisa samtliga berörda vattenförekomster och deras miljö- kvalitetsnormer.

Kommunen kommer även komplettera med en redovisning om bedömning av planens påverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna. Det kommer att framgå tydligt av planhandlingarna hur kommunen kommit fram till sin bedömning.

Kommunen kommer att komplettera plankartan med dagvattenlösningar, jäm- för med skiss figur 5-2 i den tillhörande dagvattenutredningen.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 55 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Övriga synpunkter Fornlämningar Kommunen kommer att beställa en arkeologisk förundersökning för att säker- ställa hur nära fornlämningen som bebyggelse/kvartersmark kan etableras.

I plankartan och planbeskrivningen kommer kommunen att komplettera med fornlämningen RAÄ 749 i det västra planområdet. Kommunen kommer att komplettera planbeskrivningen med en beskrivning av hur fornlämningen på- verkas av föreslagen bebyggelse samt komplettera plankartan med en notering kring var de finns.

Mindre vägar/gång- och cykelvägar som kan påverka övriga befintliga forn- lämningar inom planområdet kommer att anpassas till fornlämningarna i sam- råd med länsstyrelsen och dess skyddsområde under genomförandeskeden.

Kommunen kommer att komplettera plankartan med en informationsruta om hur fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. Kulturmiljölagen och att samråd ska ske med Länsstyrelsen för alla typer av ingrepp.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 56 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Ändringar av planförslaget efter granskning under tiden 17 maj 2017 till 4 juli 2017 Planförslaget har ställts ut på granskning under tiden 17 maj 2017 till 4 juli 2017. Sedan dess har planförslaget kompletterats med:

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat planbeskrivningen med en beskrivning av förslagets nya stigar och platser i naturområdet.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har i planbeskrivningen förtydligat att på Kyrkvärdsvägen är hastigheten begränsad till 30 km/h på allmänplats. På kvartersmark är det inte samhällsbyggnadsförvaltningen som reglerar hastighetsbe- gränsning. På Kyrkvärdsvägen cyklar man i blandtrafik på allmänplats.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att skicka Trafikverket en detaljerad grundläggningsplanering med riskbedömning gentemot järnvägen för bebyggelsen närmast järnvägen som placeras ca 45 meter från närmaste spårmitt.

Samhällsbyggnadsförvaltningen kommer att samråda med Trafikverket när det gäller sprängning inom 75 meter från järnvägen. Detta kommer även att stå som en upplysning på plankartan.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har ritat in i grundkartan minst två rutnäts- kryss med koordinatangivelse i nord-sydlig riktning och minst två rutnätskryss med koordinatangivelse i öst-västlig riktning.

Befintliga traktnamn och fastighetsbeteckningar har förtydligats, exempelvis för Tumba 7:112, 8:514, 8:13 och Löparen 1.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har lagt in i kartförteckningen på grundkartan symbol för fastighetsgräns samt kvarters- och fastighetsbeteckning.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har förtydligat hur rätten till parkeringen säk- ras för de fem bostadsområdena norr/nordväst om lokalgatan där utfartsförbud finns utlagt. Samhällsbyggnadsförvaltningen har även förtydligat att bostads- områdena ska anslutas till en ny gemensamhetsanläggning.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har använt högsta exploateringsgrad för att styra tätheten i radhuskvarteren.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 57 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Samhällsbyggnadsförvaltningen har förtydligat att illustrationer i plankartan inte är bindande.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit bort utgående gränsen från plankartan.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit bort den smala kilen av naturmark mellan Kastaren 1 och bostadsområdet längst väster ut.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit bort den smala kilen av naturmark mellan kvarteret Strigeln och föreslagen bebyggelse.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har raderat illustrationstext ”parkering” vid bostadsområdena närmst Regeln 7 och 8 samt vid Tränaren 9. Samhällsbygg- nadsförvaltningen har även raderat illustrationslinjen som finns med mellan dessa.

I planbeskrivningen har samhällsbyggnadsförvaltningen förtydligat vem som ska ansvara för E-områdena och om de områdena ska avstyckas eller om led- ningsrätt ska bildas.

I planbeskrivningen har samhällsbyggnadsförvaltningen angett vad planen innebär för fastighetsbildningskonsekvenser gällande fastigheten Tumba 8:514.

I planbeskrivningen har samhällsbyggnadsförvaltningen förtydligat att mark ska överföras till Löparen 1. I planbeskrivningen har samhällsbyggnadsför- valtningen förtydligat angående den ersättning som där kan bli aktuell under Löparen 1 och under Tumba 8:13 och även preciserat antalet kvadratmeter under Tumba 8:13.

I planbeskrivningen har samhällsbyggnadsförvaltningen kompletterat ekonomiska frågor med upplysningar om ersättning för eventuell upplåtelse av led- ningsrätt, samt ersättningar berörande Kastaren 1 och Tumba 7:157.

I planbeskrivningen har samhällsbyggnadsförvaltningen angett vem som ansvarar för att flytta elledningen samt för kostnader som uppkommer. I plankartan har samhällbyggnadsförvaltningen lagt till ett u-område.

I plankartan har samhällsbyggnadsförvaltningen angett originalstorlek.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 58 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat planbeskrivningen med sin bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormerna för ytvattenförekomsterna. Kompletteringen redovisar samtliga berörda vattenförekomster och deras mil- jökvalitetsnormer.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har även kompletterat med en redovisning om bedömning av planens påverkan på möjligheten att följa miljökvalitetsnormer- na.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plankartan med dagvatten- lösningar, jämför med skiss figur 5-2 i den tillhörande dagvattenutredningen.

I plankartan och planbeskrivningen har samhällsbyggnadsförvaltningen kompletterat med fornlämningen RAÄ 749 i det västra planområdet. Samhälls- byggnadsförvaltningen har kompletterat planbeskrivningen med en beskrivning av hur fornlämningen påverkas av föreslagen bebyggelse samt kompletterat plankartan med en notering kring var de finns.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plankartan och planbeskrivningen med information om hur fornlämningar är skyddade enligt 2 kap. Kul- turmiljölagen och att samråd ska ske med Länsstyrelsen för alla typer av ingrepp.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 59 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Synpunkter och kommentarer av inkomna yttrande från myndigheter och organisationer under granskning från den 10 november 2017 till den 1 december 2017 G 2 (2) Friluftsfrämjandet, Botkyrka lokalavdelning. Vi vill hänvisa till det svar vi lämnade 2016-09-17 där vi påpekade områdets höga rekreativa värden för alla barn och vuxna som nu utnyttjar skogen för lek, undervisning eller avkoppling på sidan om asfalten. Vi håller inte med om att en utbyggnad skulle innebära ”små negativa konsekvenser” när en tredjedel av skogen försvinner.

I övrigt ser vi med bedrövelse att gatan genom området kommer att skapa en barriär för förskolebarnen att ta sej till det som är kvar av skogen. Risken för förorening av Segersjö vattentäkt tror vi är väldigt stor. Även risk för ras, skred och erosion i den lutande terrängen kan inte nog betonas. Följderna kan bli förskräckliga om man missbedömer det. Skogen i sej själv har höga naturvär- den med gammal granskog, grova tallar och ädellöv. Den utgör ett svagt samband mellan två av Stockholms gröna kilar, Bornsjökilen och Hanvedskilen. Det högsta naturvärdet finner man nog i östra delen strax nedanför förskolan, en trollskog med jätteträd av gran och asp. Det området borde helt klart klassas som nyckelbiotop. Det bör sparas i ett tjugotal år tills de gamla träden börjar rasa ner och hota att krossa i övrigt friska skogsvandrare.

Hela området är ett exempel på ett bostadsnära grönområde som det finns så få av i närheten av våra tätorter. I Friluftsfrämjandet har vi alltid propagerat för att spara grönområden i närheten av bebyggelse. Det är viktigt för barnen att släppa lös fantasin i riktig natur.

Det är viktigt för jäktade karriärmänniskor att när som helst kunna ta en kort skogspromenad och känna hur blodtrycket sjunker som en sten. Det är viktigt för äldre att bara behöva ta några steg för att komma ut i naturen, de kan snart kasta åtminstone en av pillerburkarna. (Förlåt inte kasta, återlämna till inköps- stället). Det är viktigt för alla.

Kommentar Enligt översiktsplanen vill kommunen göra det möjligt att bygga 20 000 nya bostäder och närheten till Tumba centrum har varit viktiga i kommunens be- dömning. Fler bostäder i Tumba skog kommer att bidra till ett större utbud av aktiviteter och en ny väg mellan Segersjö och Tumba centrum kommer att för- bättra kopplingen mellan stadsdelarna.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 60 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Samhällsbyggnadsförvaltningen har studerat olika vägdragningar. Den valda lösningen kommer att dela upp skolområdet från naturområdet men det kommer att koppla området till Tumba centrum utan att belasta de befintliga gatorna på en högre grad vilket har vägt tyngre i samhällsbyggnadsförvaltning- ens bedömningen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att risker kring förorening på vatten- skyddsområdet, ras och skred och erosion kopplat till exploateringen har tagits i beaktande.

Enligt beställt utredning, bedöms området vid förskolan ha visst artvärde och visst biotopvärde. Enstaka förekomster av naturvårdsarter och ekologiska strukturer motiverar bedömningen av påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör samma bedömning som utredningen.

Strategin att bygga bostäder nära kollektivtrafik i direkt anslutning till en redan bebyggt område har vägt tyngre i samhällsbyggnadsförvaltningens be- dömning än att spara delar av naturområdet. Skogsområdet föreslås att bli mindre i ytan men den kvarvarande delen av skogen blir fortfarande nära den befintliga bebyggelsen. Förslaget behåller ett stort sammanhängande grönom- rådet och kopplar samman bostäder och skogen med flera gångstråk, förbätt- rar befintliga stigar och skapa flera nya stigar och platser i skogen.

G 5 (2) Södertörns brandförsvarsförbund Sbff bedömer att de synpunkter som förts fram under samrådet har beaktats. Sbff har ingenting ytterligare att erinra.

Kommentar Noteras.

G 7 (2) Trafikverket Trafikverket yttrade sig i första granskningsomgången och står fast vid yttrandet daterat 2017-06-05.

Kommentar Noteras.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 61 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

G13 (2) Funktionshinderstrateg Botkyrka kommun Jag har inte fått några synpunkter från funktionshinderorganisationerna vad gäller granskningshandlingarna för Tumba skog. Alltså inga ytterligare synpunkter vad gäller den detaljplanen.

Kommentar Noteras.

G 15 (2) SRV Återvinning Gällande avfallshanteringen så önskar vi tillägga att avfallshanteringen ska ske enligt gällande avfallsplan, renhållningsföreskrifter samt arbetsmiljöregler.

Kommentar Noteras.

G 18 (2) Lantmäteriet Delar av planen som måste förbättras Grundkarta Koordinater saknas vid koordinatkryss. Det behöver finnas minst två rutnäts- kryss med koordinatangivelse i nord-sydlig riktning och minst två rutnätskryss med koordinatangivelse i öst-västlig riktning. Detta för att säkerställa skalriktigheten på kartan. Synpunkten kvarstår från den tidigare granskningen.

Befintlig fastighetsgräns mellan Tumba 8:514 och 7:112 saknas vid radhusom- rådet i närheten av Tränaren 9.

Plankarta och bestämmelser Bestämmelserna u och a är administrativa och om de gäller delar av planområ- det kan de behöva avgränsas av administrativ gräns, annars gäller bestämmel- sen fram till planområdesgräns, användningsgräns eller en annan administrativ gräns.

Plan- och genomförandebeskrivning Ekonomiska frågor behöver kompletteras med upplysningar om ersättning för upplåtelse av ledningsrätt inom u-område. Informera även att det är ledningshavaren som måste ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Det anges att exploateringsavtal ska upprättas och konsekvenserna av att planen genomförs med hjälp av ett sådant avtal måste framgå.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 62 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Delar av planen som bör förbättras Plankarta och bestämmelser Illustrationslinjer bör vara tydligt skilda från bestämmelsegränser vilket kvar- står som synpunkt från den tidigare granskningen. Lantmäteriet rekommenderar att ha illustrationer i en separat karta eller i planbeskrivningen istället för i plankartan. Ange att illustrationer inte är bindande.

Övrigt Lantmäteriet har inte tagit ställning till innehållet i fastighetsförteckningen.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plankartan med koordinater vid koordinatkryss.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plankartan med befintlig fastighetsgräns mellan Tumba 8:514 och 7:112 som saknas vid radhusområdet i närheten av Tränaren 9.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har använts av administrativ gräns för be- stämmelserna u och a som är administrativa annars gäller bestämmelsen fram till planområdesgräns, användningsgräns eller en annan administrativ gräns.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat de ekonomiska frågorna i planbeskrivningen med upplysningar om ersättning för upplåtelse av lednings- rätt inom u-område. Samhällsbyggnadsförvaltningen har informerat att det är ledningshavaren som måste ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plan- och genomförandebe- skrivningen med konsekvenserna av att planen genomförs med hjälp av ett exploateringsavtal.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har förtydligat plankartan genom att ta bort illustrationslinjer i radhuskvarterna.

G 22 (2) Svenska kraftnät Svenska kraftnät har tagit del av handlingarna för rubricerat ärende och har ingenting att erinra mot upprättat förslag.

Kommentar Noteras.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 63 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

G23 (2) Trafikförvaltningen Stockholm läns landsting Trafikförvaltnignen bedömer att ändringarna i de nya granskningshandlingarna inte har någon påverkan på kollektivtrafiken och har därför inga synpunkter på dessa.

Kommentar Noteras.

G 26 (2) LFV LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot detaljplanen.

Kommentar Noteras.

G 27 (2) Vattenfall Vattenfall Eldistribution AB, nedan Vattenfall, har tagit del av översända granskningshandlingar avseende rubricerad detaljplan. Kommunens Dnr Sbf/2014:553 Vattenfall DMS 1002888080

Vattenfall har inget att erinra mot framtaget material mer än att vi önskar att ni i Plankartan byter ut förklaringen E-område = Tekniska anläggningar till E- område = Transformatorstation detta för att förtydliga ändamålet för inlagt E- område.

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har förtydligat i planbeskrivning att E- område avser en transformatorstation.

G 28 (2) Länsstyrelsen Länsstyrelsen har fått in ett förslag till detaljplan med ovanstående rubricering för granskning enligt 5 kap. 20 § plan- och bygglagen, PBL. Planen syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse i Tumba skog. Förslag till detaljplan ställdes tidigare ut på granskning mellan den 17 maj 2017 och 4 juli 2017. Sedan granskning av förslaget har förändringar skett varför detaljplanen ställs ut på en andra granskning mellan den 10 november 2017 och 1 december 2017.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 64 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Länsstyrelsen lämnade ett första granskningsyttrande daterat den 4 juli 2017 (Länsstyrelsens diarienummer 4022-24043-2017). Länsstyrelsen bedömde att det under då kända förhållanden inte fanns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 11 § PBL, under förutsättning att Länsstyrelsens synpunkter i yttrandet gällande miljökvalitetsnormer för vatten beaktades. Länsstyrelsen hade även synpunkter gällande genomförandet av detaljplan där kommunen behöver för- tydliga och redogöra för konsekvenser gällande fornlämningar inom detaljpla- neområdet.

Länsstyrelsen anser att de synpunkter gällande de intressen Länsstyrelsen har att bevaka enligt 11 kap. 10 § PBL som framfördes i det första granskningsskedet har tillgodosetts i det andra granskningsskedet. Länsstyrelsen bedömer därför att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva kommunens beslut och upphäva detaljplanen med stöd av 11 kap. 11 § PBL. Beslut i detta ärende har fattats och godkänts digitalt av planchef Tatjana Joksimović. I den slutliga handläggningen har även deltagit planhandläggare Valter Per- selli, föredragande.

Kommentar Noteras.

G 29 (2) och G 41 (2) Naturskyddsföreningen i Botkyrka – Salem Yttrande angående förslag detaljplan 2014:533 Tumba skog i Botkyrka kommun

Naturskyddsföreningen i Botkyrka – Salem vidhåller tidigare inskickade, ståndpunkter 5 juni 2017 och inkommer med kompletterande synpunkter angå- ende detaljplan daterad 2017-11-08 för Tumba skog.

Bakgrund Naturskyddsföreningen vill påminna om att kapaciteten på Botkyrkas kommuns ”ekosystemtjänster”, de gratistjänster som naturen bidrar med hotas och minskar, vid en exploatering av Tumba skog. Det vill säga, gör kommunen med sårbar för möjliga brister av dricksvatten, ren luft och omhändertagande av dagvatten m fl.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 65 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Förluster av naturens ekotjänster kan skapa stora kostnader för kommunen i form av översvämningar, kontaminerat grundvatten, förlust eller störningar av dricksvatten, som t ex i Tullinge vattentäkt.

Det är synnerligen viktigt att även värna om och spara skogar med höga natur- värden i våra tätortsnära miljöer.

Naturvärdesinventeringen Det har framkommit att Tumba skog hyser betydligt högre naturvärden än vad Ekologigruppens Naturvärdesinventering kommit fram till i sin översiktliga rapport från de. 2015.

I rapporten framhåller Ekologigruppens bedömning att naturvärdesinvente- ringen ”ger en god grund för ett fortsatt planarbete# (sid 6 i rapporten).

Vidare, rödlistade svamparter s.k. nyckelarter har påträffats och identifierats av mykolog Mattias Andersson i området runt Tumba Skogs våtmarker hösten 2017. Dessa fynd talar för att skogen troligen hyser okända arter av skilda slag, som ej påträffas i Ekologigruppens översiktliga naturvärdesinventering. Anmärkningsvärt är att fynden av signalarterna påträffades just i det skogsparti med våtmarkerna som Ekologigruppen klassat med en 4:a, visst naturvärde (Se karta figur 3 i rapporten).

För att undvika att rödlistade arter försvinner för alltid, krävs en fördjupad och oberoende Naturvärdesinventering.

Segersjö grundvattentäkt. Samhället kan inte längre ta för givet att ekosystemtjänsten ”rent dricksvatten till alla” kommer att bestå. En exploatering på vid grundvattentäkten i Tumba skog är att sätta försiktig- hetsprincipen helt ur spel. Ingen kan med säkerhet säga hur en byggnation i skogen kommer att drabba grundvattentäkten.

Segersjö grundvattentäkt behöver ett utökad skydd och ett stopp för exploateringen för att säkra en reservvattentillgång för framtida behov.

Utredningar saknas Förutom behovet av en fördjupas Naturvärdesinventering, konstaterar Natur- skyddsföreningen åter, att fördjupade utredningar saknas om infiltrationska-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 66 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

pacitet för dagvattendiken, rasrisker, sprängning, översvämningsrisker och hur Utterkalven, Kvarnsjön och Tumbaåns påverkas av förhöjda dagvattentillskott.

Oklart är även hur Segersjös grundvattentäkt ska kunna skyddas samt hur ska vatten nivåerna regleras i Utterkalven vid extrem nederbörd.

Kommentar Naturvärdesinventering Samhällsbyggnadsförvaltningen har inte fått ta del av den svampinventeringen utfört av Mattias Andersson i hösten 2017. Samhällsbyggnadsförvaltningen har kontaktat föreningen Rädda Tumba skog och bad dem skicka inventeringen men ingen återkoppling har skett.

Naturinventeringen för Tumba skog har utförts enligt Swedish Standard Insti- tute (SIS)-standard som omfattar specifikation, genomförande, naturvärdesbe- dömning och redovisning av naturvärdesinventering. Enligt naturvärdesinven- teringen innehåller inte Tumba skog naturvärden av de högre naturvärdes- klasserna.

Johan Allmer, som har utfört inventeringen är svampexpert och förutsättning- ar för svampar har vägts in i naturvärdesbedömningen. De svampfynd som nämns i yttrandet verkar inte vara med i naturvärdesinventeringen. Det är oklart det exakta läget av fynden och om området planeras som kvartersmark eller naturmark. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan inte ta ställning om annat naturvärde utifrån den informationen som finns med i yttranden utan att det påvisats med underlag.

Segersjö grundvattentäkt Av yttranden framgår inte varför Segersjö grundvattentäkt behöver ett utökad skydd.

Samhällsbyggnadsförvaltningen anser att risker kring exploateringen på vat- tenskyddsområdet har tagits i beaktande. En dagvattenutredning har beställt för området och står till grund av samhällsbyggnadsförvaltningens bedömning. Samhällsbyggnadsförvaltningen gör bedömningen att dagvattenutredningen är tillräkligt detaljerad för ändamålet och att miljökvali- tetsnormerna för grundvattnet inte riskerar att försämras av föroreningar från denna exploatering.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 67 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Utredningar saknas PBL reglerar vilka handlingar ska vara med som beslutunderlaget och i planbeskrivningen finns en lista med de utredningarna som har beställts som underlag till planhandlingarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer att underlaget är godtagbart för att fatta beslut om antagande och att fördjupade utredningar är obehövliga.

Samhällsbyggnadsförvaltningen bedömer inte att det är oklart hur Segersjös grundvattentäkt ska kunna skyddas. Vattenskyddsområdet i Tumba skog inrät- tades av Länsstyrelsen. För att tillgodose syftet med skyddet har det tagits fram föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området.

Miljöbalken styr vad ingår i miljökvalitetsbeskrivning. Enligt miljöbalken är det inte nödvändigt att ta upp 100-årsregn i framtagande av miljökvalitetsbe- skrivning. Hanteringen av dagvatten vid skyfall kommer att utredas vidare

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 68 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

under projekteringen av allmänna anläggningar. På sida 19 i dagvattenutredningen tillhörande förslag till detaljplanen finns ett resonemang kring 100- årsregn och figur 5-2 i utredningen visar en principskiss för dagvattenlösning.

G 47 (2) SFAB Om kommunal mark överförs till kvartersmark, ska befintliga fjärrvärmeled- ningar skyddas genom införande av u-område på detaljplanen, samt att kommunen medverkar till upprättande av servituts- eller ledningsrätts- avtal, med ny fastighetsägare. Eventuell flytt av fjärrvärmeledning bekostas av beställa- ren.

Södertörns Fjärrvärme AB har inget annat att erinra.

Kommentar Noteras.

G 48 (2) Socialförvaltningen Socialförvaltningen ställer sig huvudsakligen positiv till det angivna förslaget som syftar till att möjliggöra bostadsbebyggelse. Socialförvaltningen delar bedömningen om att förslaget följer strategin ”plats att växa”.

Detaljplanen möjliggör omkring 550 nya bostäder. Socialförvaltningen ställer sig positiv till de planerade nya bostäderna och vill särskilt framhålla behovet av att avsätta bostäder för socialförvaltningens verksamhet. Socialförvaltning- en önskar att tio procent av bostäderna som uppförs ska nyttjas för sociala än- damål. Socialförvaltningen saknar i förslaget information om i vilken form de nya bostäderna åsyftas att upplåtas i. Socialförvaltningen vill särskilt fram- hålla vikten av att behovet av varierande upplåtelseformer och bostadsstorlekar tillgodoses samt att kostnadskalkylerna för byggnationerna har en sådan nivå att det möjliggör ett boende för alla grupper. Detta är av yttersta vikt att ha i beaktande utifrån den sociala aspekten.

Socialförvaltningen anser att det är en viktig aspekt att förslaget bottnar i en vision om att Botkyrka ska vara en socialt hållbar kommun. Social hållbarhet i stadsmiljön handlar om människors möjligheter till samspel och möten, ett fungerande vardagsliv, tillgång till gröna miljöer och hur väl kommunens delar hänger samman med varandra. Social hållbarhet handlar även om att alla ska

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 69 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

ha tillgång till kommunens rum samt uppleva att kommunen är tillgänglig. Socialförvaltningen noterar att man i förslaget avser att bevara många av de platser som idag används exempelvis lek och rekreation. Förslaget innehåller även att det ska anläggas två kvartetsparker med lekutrustning och ytor för samvaro. Socialförvaltningen ställer sig positiv till detta och vill särskilt fram- hålla behovet av att placera dessa parker för att främja god tillgänglighet.

Med dessa synpunkter tillstyrker socialförvaltningen förslaget och överlämnar det till samhällsbyggnadsförvaltningen

Kommentar Samhällsbyggnadsförvaltningen har reglerat i exploateringsavtalet att kommunen ska ha rätt att hyra eller köpa några lägenheter för sociala ändamål. Ambitionen är att området ska bebyggas med både hyresrätter och bostadsrät- ter. Kommunen har inte möjlighet att styra upplåtelseformer i detaljplan enligt plan- och bygglagen.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 70 [70] Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 2017-12-22 Sbf/2014:553

Ändringar av planförslaget efter granskning under perioden 10 november 2017 till 1 december 2017 Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plankartan med koordinater vid koordinatkryss.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plankartan med befintlig fastighetsgräns mellan Tumba 8:514 och 7:112 som saknas vid radhusområdet i närheten av Tränaren 9.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har förtydligat plankartan genom att ta bort illustrationslinjer i radhuskvarterna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har förtydligat de ekonomiska frågorna i planbeskrivningen med upplysningar om ersättning för upplåtelse av lednings- rätt inom u-område. Samhällsbyggnadsförvaltningen har informerat att det är ledningshavaren som måste ansöka om ledningsrätt hos Lantmäteriet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har kompletterat plan- och genomförandebe- skrivningen med konsekvenserna av att planen genomförs med hjälp av ett exploateringsavtal.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har förtydligat i planbeskrivning att E-område avser en transformatorstation.

Samhällsbyggnadsförvaltningen planerar säkerhetsåtgärder vid övergångställe på Blekängsvägen. Vid Kyrkvärdsvägen kan farthinder anläggas efter samråd med Trafikförvaltningen. Informationen om det har förtydligats i planbeskrivningen.

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 [65]

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014: 553

Referens Gio Olla

Bilaga 1 till granskningsutlåtande för detaljplan för Tumba skog

Inkomna yttrande från annat än myndigheter och organisationer

Granskning från den 17 maj 2017 till den 4 juli 2017

G2. Regeln 10 I tidigare yttrande har jag påpekat: beslutsunderlaget är undermåligt Naturinventeringen är i stort sett obefintligt Någon geologisk undersökning av värde är inte genomförd. Stora delar av skogen är en grundvattentäkt (Bergvattentäkt)med eget tryck från okänd källa Länstyrelsens erinran om detta har ingnorerats Ansvarig för intilliggande järnväg har inte informerats. Detta är ett hafsverk som är politiskt styrt.

G3. Friluftsfrämjandet, Botkyrka lokalavdelning Vi vill hänvisa till det svar vi lämnade 2016-09-17 där vi påpekade områdets höga rekreativa värden för alla barn och vuxna som nu utnyttjar skogen för lek, undervisning eller avkoppling på sidan om asfalten. Vi håller inte med om att en utbyggnad skulle innebära ”små negativa konsekvenser” när en tredjedel av skogen försvinner.

I övrigt ser vi med bedrövelse att gatan genom området kommer att skapa en barriär för förskolebarnen att ta sej till det som är kvar av skogen.

Risken för förorening av Segersjö vattentäkt tror vi är väldigt stor.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-530 610 00

Direkt 0703429869 · E-post [email protected]

Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Även risk för ras, skred och erosion i den lutande terrängen kan inte nog betonas. Följderna kan bli förskräckliga om man missbedömer det.

Skogen i sej själv har höga naturvärden med gammal granskog, grova tallar och ädellöv. Den utgör ett svagt samband mellan två av stockholms gröna kilar, Bornsjökilen och Hanvedskilen. Det högsta naturvärdet finner man nog i östra delen strax nedanför förskolan, en trollskog med jätteträd av gran och asp. Det området borde helt klart klassas som nyckelbiotop. Det bör sparas i ett tjugotal år tills de gamla träden börjar rasa ner och hota att krossa i övrigt friska skogsvandrare.

Det är viktigt för barnen att släppa lös fantasin i riktig natur.

Det är viktigt för jäktade karriärmänniskor att när som helst kunna ta en kort skogspromenad och känna hur blodtrycket sjunker som en sten.

Det är viktigt för äldre att bara behöva ta några steg för att komma ut i naturen, de kan snart kasta åtminstone en av pillerburkarna. (Förlåt inte kasta, åter- lämna till inköpsstället)

Det är viktigt för alla!

G5. Lokala Hyresgästföreningen Segersjö Trafik Kyrkvärdsvägen (Kvv) Som vi tolkat detaljplanen ansluter nya vägen i Tumba skog till Kvv 27-37 och Kvv 43-59. Delen Kvv 27-37 är i dagsläget en sträcka med hyrda bilparkeringar på båda sidor om vägen vilket innebär att det inte finns körbana kvar för två bilar att mötas på. Möten får ske genom att en av bilarna hittar en ledig parkeringsficka att köra in på. Är tanken att trafik från Tumba Skog kan köra in på denna sträcka blir det mer problem än i dag. Enligt detaljplanen blir ökningen av biltrafik på Kvv marginell vilket vi inte håller med om. Vi tror att alla boende i Tumba Skog som med bil hämtar/lämnar barn i någon verksamhet i Björkhagaskolan kommer att köra sträckan Kvv 27-37 eller Kvv 43-59 eftersom det är den närmaste vägen till skolan.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 3 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Vi yrkar därför på att Kvv 27-37 blir skyltat från båda hållen så att genomfart blir förbjuden för andra än de boende samt de som har parkeringsplats på sträckan. Parkeringsplatser. Vi utgår från att de hyrda parkeringsplatser på Kvv som försvinner i samband med att gång och cykelbana skapas blir ersatta med parkeringsplatser på mark i nära anslutning till nuvarande platser. Oro finns också om hur byggtrafiken kommer att påverka boende på Kvv och Segersjövägen.

G6. Strigeln 18 Varje dag rapporteras vikten av naturen med skogen och vattnet. I Tumba skog har vi en gammal skog och dessutom en vattentäkt med drickbart vatten. Trots försiktighetsåtgärder så finns tydliga risker med att bebygga på en skyddad vattentäkt.

”Nära till storstadsnatur” som är en av strategierna i översiktsplanerna kommer inte längre att uppfyllas för oss boende i Segersjö. I och med bygget enligt detaljplanen kommer känslan av att vara i en skog att försvinna. Detta på grund av att större delen av området som idag används i lek och rekreationssyfte, blir bebyggd och ersätts av skogsdungar samt parker. Den del som inte bebyggs är brant och svåråtkomlig. Trotts att detta område är litet så upplevs det som en större skog då lugn och tystnad omsluter en när man går in i skogen. Detta är unikt för att lega så pass centralt. I planbeskrivningen står det att ca en tredjedel av skogen tas i anspråk, men om man ska se till vilka delar som idag an- vänds så är det en betydligt större del än en tredjedel. Det står även att ”ett genomförande av planen skulle innebära små negativa konsekvenser för rekreation i området.” Jag anser att det blir inte enbart små konsekvenser utan stora konsekvenser för rekreationen. Det går inte att ersätta skogsområdet med några mindre parker och en brant skogsluttning. Barn be- höver lära sig vikten av naturen och även de behöver ett avbrott ifrån varda- gens stress och informationsflöde.

Om Björkhaga skola kommer att byggas ut för fler elever så kommer trafiksituationen bli mer belastad på vägarna i Segersjö under rusningstrafik. I planbeskrivningen framkommer det dåligt hur vägnätet kommer att bli från det tänkta bostadsområdet till Björkhaga skola. Många vuxna åker bil till sina jobb och lämnar av sina barn vid skolan på vägen till jobbet. De som flyttar in i det nya området kommer med säkerhet att åka runt via Kyrkvärdsvägen. På illustrationsplanen över Tumba skog ser det ut som det kommer vara en gångväg till Björkhaga skola ifrån Blekängsvägen, detta framgår inte av ”Detaljplan för

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 4 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Tumba skog”. Det står även i detaljplanen att längs Kyrkvärdsvägen sker cykling i blandtrafik. Detta är inte korrekt då det är en gemensam gång och cykelbana, dock dåligt skyltad. Om man cyklar på bilvägen gör man det högst osä- kert då bilisterna kör i 50-70km/h och är dåliga på att hålla avstånd till cyklister på grund av att vägen är smal. Det är ett fåtal bilar som håller hastighets- gränsen på 30 respektive 40 km/h.

Idag är trafiksäkerheten undermålig, för våra barn som ska ta sig till och från skolan. Det är få bilister och bussar som stannar vid övergångställen, få håller hastighetsgränserna och vid skolans parkering är det ett kaos av stressade bilister. Det finns inga lämpliga ställen för barnen att ställa sina cyklar, så att de får stå i fred, vilket gör att föräldrarna kör sina barn till och från skolan för att vara säkra på att de kommer helskinnade fram. I detaljplanen har det tagits upp att det behöver införas hastighetsdämpande åtgärder för att få ner trafiken till gånghastighet mellan Björkbackens förskola och gula slingan. På andra ställen i planbeskrivningen skriver man att man tror att flertalet bilister kommer välja denna väg istället för att köra Kyrkvärdsvägen. Detta går inte ihop. Jag är även skeptisk till att man kommer att välja Blekängsvägen då det kommer vara svårt att komma ut på KP Arnoldssons väg i och med trafikbelastningen och dess avsmalning närmare Tumba centrum samt in till Blekängs- vägen från KP Arnoldssons väg. Då det kommer att byggas relativt få parkeringsplatser kommer våra befintliga vägar att användas till parkering vilket minskar trafiksäkerheten på våra gator samt att det blir svårare att komma in till våra egna parkeringar på våra tomter. Under vinterhalvåret kan man inte mötas på tex. Sveavägen, då vägen plogas alltför smalt för detta. Till sist så var det skrattretande att läsa ”Tjänsteskrivelsen för granskning för detaljplan för Tumba skog”. I denna har man tagit upp att kommunen formulerat sex utmaningar för ett hållbart Botkyrka. A) Botkyrkaborna har arbete B) Botkyrkaborna känner sig hemma C) Botkyrka har de bästa skolorna D) Botkyrka bidrar inte till klimatförändringarna E) Botkyrkaborna är friska och mår bra F) Botkyrkaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Här fallerar kommunen åtminstone på B-F. I och med denna plan så minskar hemkänslan då närheten till skogen minskar. Under det senaste året har det visat sig att Botkyrka är långt ifrån att ha bra skolor. Många skolor i området har fått allvarliga kommentarer och vitesbe-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 5 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

lopp från skolinspektionen. I och med denna plan så bidrar man negativt till klimatförändringarna. Rekreationsmöjligheter försvinner vilket kan resultera i sämre hälsa bland Botkyrkaborna. Dessutom minskar vårt förtroende för demokratin då kommunen knappt har visat sig vid samråden eller kommenterat våra åsikter angående denna detaljplan. Många Botkyrkabor har givit andra exempel på ställen som skulle vara bättre lämpade på att bebyggas men detta har inte heller kommenterats. Det mesta i detta ärende har skett i skymundan vilket ger ett sken av att detta redan var beslutat i och med att marken såldes till nuvarande fastighetsägaren.

G9. Privat person Segersjö

Tumba Skog är en del av en skyddad vattentäkt. Vatten och då rent vatten är idag en bristvara något det mer och mer talas och varnas för. Kommunen har valt att ta bort de tre västra husen som då torde ha legat i det inre skyddsområ- det. Dock kommer inte antalet bostäder minska vilket gör att belastningen på området står fast. Ett bygge som kommer inkludera sprängning, borrning och grävning medför en risk att förstöra vattentäkten. Kommunen kan inte garantera eller förutse att ingen skada sker på vattentäkten. Trafiksituationen är både underdimensionerad och ogenomtänkt utifrån hur det ser ut idag. Kommunen räknar antalet bilar i nya området till 0,7 bilar/hushåll. Denna siffra skall jämföras med hur verkligheten idag är i befintliga Brf Uven med 111 lägenheter, 1 rok-5 rok, med 1,44 bilar/hushåll. Den siffran är för oss som bor i Segersjö mer representativ för området och kommunen. Som boende i kommunen vet vi att många använder sina bilar i arbetet samt för att få ihop livspusslet.

Kommunen säger och räknar på att 70-75% av bilarna i nya bostadsområdet kommer att ta nya vägen och köra via KP Arnoldsväg. Ett starkt ägande skäl till att det inte blir så är att det är betydligt smidigare för de boende i området att köra via Kyrkvärdsvägen för att lämna och hämta sina barn på Björkhaga skola alternativt förskolan Björkbacken eller Kungstäppan. Kommunen planerar att dubblera antalet elever på Björkhaga skola vilket med all sannolikhet kommer att ge en ökning av trafiken jmf med idag. Kommunen planerar även att bygga en ny förskola där idag Björkhaga skolans Backen ligger. Under- tecknad har själv barn på skolan och kan vittna om det stora flöde av bilar som lämnar och hämtar barn.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 6 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Med stor sannolikhet kommer även den nya vägen bli en genomfartsväg så bommarna vid järnvägsövergången är nere. Ytterligare något att ta med i be- räkningen av antalet bilar som trafikerar vägarna i Segersjö med omnejd. Tra- fiken kommer att öka betydligt i bostadsområdet. Det är skolväg för många barn i området, redan idag ser både vi föräldrar och skolpersonal trafiken som ett problem och en stor olycksrisk vissa tider under dygnet då belastningen är extra stor.

Vad gäller att de boende i området skall bli cyklister och ansluta sig till bilpool är det önskvärt om man i kommunen först provar detta i andra redan etablerade områden för att se om det har en framtid och i vilken form. Undertecknad som själv cyklar året runt välkomnar fler och säkrare cykelvägar. För mig och min familj är det dock en livsstil, ett aktivt val som passar ihop med arbete, lämnande och hämtande av barn. En översyn behöver också göras av de kommunikationer som finns dvs buss och tåg.

Att bebygga Tumba Skog anser jag gå emot Botkyrka kommuns framtida mål för naturvårdsarbete enligt skriften ” Botkyrkas gröna värden” från 2010: 1. Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur- nu och i framtiden 2. Värna och utveckla naturvärdena 3. Värna och utveckla de gröna kulturmiljövärdena 4. Öka kunskapen och förståelsen för naturen. Detta förutsätter närhet till skog och med skog menas ”ett större trädbevuxet område”. För oss boende är inte avsatta parker med träd att likställa med en skog. Idag nyttjar vi boende samt även Björkhaga skola, för- skolorna Björkbacken och Kungstäppan Tumba Skog som rekreations och lä- roplats.

Vidare skriver Botkyrka kommun: ”Ofta blir en vacker välkänd plats mål för promenaden eller joggingturen, kanske i anslutning till en kulturpräglad naturmiljö. Vad naturen kan erbjuda är viktigt i rekreationssammanhang. Undersökningar visar att stillhet, vildhet, artrikedom och en känsla av rymd är faktorer som uppskattas av många.”

”Naturen har många egenskaper som förbättrar olika miljöförhållanden och som utnyttjas av oss människor, både medvetet och omedvetet. Växande träd tar t.ex. upp koldioxid ur luften och minskar på så sätt växthuseffekten. Regn- vatten som faller och infiltreras i grusåsar blir så småningom till rent dricksvat-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 7 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

ten på sin väg genom grus och sand. Tät skog dämpar buller och i dagvatten- dammar tas närsalter o upp och metaller fastnar. Detta är exempel på funktioner som spelar en mycket stor roll och som vi måste bevara och skapa utrymme för i framtiden. ”

”Kunskapen om naturen i kommunen är kärnan i naturvården, oavsett om det gäller naturvetenskapliga inventeringar, undervisning i skolorna eller information till allmänheten. För att nå ett långsiktigt framgångsrikt naturvårdsarbete är det av största vikt att hela samhället deltar och att kunskapen ökar både hos berörda myndigheter, organisationer och allmänheten.”

Vi är allmänheten och vi deltar nu verkligen för att nå ”ett långsiktigt framgångsrikt naturvårdsarbete”, det vill vi att de ansvariga i kommunen också gör.

Sammanfattningsvis kan sägas att Tumba Skog bör bevaras. Att förstöra Tumba Skog går emot mycket av det som Botkyrka kommun vill stå för och det finns risk för betydande miljöpåverkan.

Tumba Skog är med alla dess skattar såsom ren vattentäkt, kulturminnesmär- ken, gammelskog, djur, naturtillgångar, rekreationsområde för barn och vuxna även ett idag väl använt lärosäte för de barn som vistas på förskolor och skola i dess direkta närhet. För alla boende i området och hemmahörande på förskolor och skola blir det en stor negativ påverkan miljö och trafiksäkerhetsmässigt. Det är här som vi bor, det är inte bara har en sovplats utan vår hemvist där vi behöver samla kraft, där våra barn växer upp. Det skall vara en trygg och säker plats där de kan vara ute och röra på sig. Idag går de själva till skogen och cyklar och leker. I kommunens framtida version stannar de hemma alternativt får sällskap till en tillrättalagd park.

G15. Regeln 2 Undertecknade godkänner INTE förslaget och har följande synpunkter: - I förslaget till detaljplanen uppges att skolans och förskolans möjligheter att använda skogen för lek och pedagogik begränsas. Det är den enda rekreation barnen har idag. Kommunen har inte brytt sig tidigare och er-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 8 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

bjudit någon lekpark eller upprustning av skolan/förskolan alls fram tills nu när det är aktuellt att bebygga skogen och tjäna pengar. Först då pratar man om en park och att ”försöka” bevara/återskapa källan. Det är fräckt att på detta sätt försöka förbluffa föräldrarna. Vad är nyttigare för barnen, promenader i skogen och alla kunskaper de förvärvar sig där eller en lekplats som kommer att bygg- gas som plåster på såret???

- Cykeltrafik – det står att cykling sker i blandtrafik vid 30 km/h längst resterande del av Kyrkvärdsvägen mot Segersjö. Var på Kyrkvärdsvä- gen är hastighetsbegränsning 30 km/h?????? Hela Kyrkvärdsvägen är begrän- sad till 40 km/h och bilister kör 60-70 km/h regelmässigt.

- Vi har stora synpunkter på er önsketänkande om att trafiken på Kyrkvärdsvägen kommer att öka marginellt. Hur kan ni tro att de nya bo- stadsägarna kommer att ha enbart 0,7 fordon per familj!!! Har ni sett verkligheten? Har ni gjort utredning av familjer/boenden i området som det är idag? De flesta har två fordon per familj, i synnerhet barnfamiljer. Hur i hela världen kan ni tro att 0,7 fordon per bostad är rimligt???

- Ni säger att Björkhaga skolan kommer att byggas om för att ta emot 900 elever. De boende kommer med 100% säkerhet att åka genom Kyrk- värdsvägen för att komma till skolan! Det finns ingen chans att de tar en om- väg till KP Arnoldssons väg och sedan genom Tumba centrum och genom krångliga korsningar för att komma till Björkhaga skola. Hur naiva kan ni vara? Vi kräver att det sätts upp bommar mellan den nya gatan, Blekängsvägen och Kyrkvärdsvägen. Det är enda sättet för att kunna behålla lugnet på gatorna som det är och låta de boende få bo kvar i fred. I vår tidigare yttrande har vi berättat om att bilisterna kör som galningar på Kyrkvärdsvägen som det redan är. Vi berättade om att två bilar har kört av vägen och in på grannarnas tomt, där våra barn leker dagligen. Ska man behöva ha en säkerhetslina som håller avstånd mot gatan på flera meter in på tomten!!! Det är väldigt naivt av er och fult att påstå att trafiken kommer att öka marginellt på vår gata. Ni måste sätta upp bommar!!!! Risk för olyckor kommer i annat fall att fyrdubblas!

- Det är även otroligt naivt att räkna med att det kommer att behö- vas 350 p-platser då ni beräknar en p-norm på 0,7!!! Det behövs minst 750 p- platser på 500 bostäder, och då är det beräknat i nederkant. Ni kommer att skapa väldigt stora p-svårigheter och tvinga de nyinflyttade att lämna bilar på små gatorna mot Kyrkvärdsvägen. Ni skapar stor otrygghet för barnen och väldigt stor risk för påkörningar. Det blir försent när olyckan händer! Vem av

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 9 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

er som är beslutande i ärendet kommer att ta på sig ansvaret för kaoset som kommer att uppstå?????

- Det framgår inte om ni tänker öka på busstidtabellen för 715! Hur tror ni att så mycket av de nyinflyttade som, enligt era önskesiffror inte kommer att ha eget fordon, kommer att få plats på kollektivtrafiken enligt dagens tidtabell???

- Fornlämningar – är det rimligt att ansöka om att få ta bort objekt 3 för att bebygga området? Vilket och vems intresse väger mer? Naturen eller pengainflödet?

- Hela stycket om rekreation på sidan 25 är helt sanslöst! Det är anmärkningsvärt att ni själva skriver om att naturmark som idag används för rekreation och friluftsliv kommer att minska i omfattning och att tillgänglig- heten kan förväntas minskas. Ni säger själva att möjligheten att uppleva skogs- känsla och komma till ro kommer att minska inom området. Det är anmärk- ningsvärt att detta är OK för er åsikt!!! Vad har ni att erbjuda i gengäld till boenden i området? Mer avgaser och föroreningar?

- Det är även anmärkningsvärt att ni själva kommer fram till att planen medför märkbara negativa konsekvenser då flera utpekade områden med påtagliga naturvärden påverkas! Trots detta är ni villiga att fortsätta med er plan. Detta talar bara om att det är pengar som är viktigast för kommunen i samarbete med byggbolaget, inte miljön och inte de befintliga invånarna.

G16. Strigeln 13 Jag motsätter mig all form av byggnation i Tumba skog. Skogen är en natur- tillgång av oanade mått en återhämtningsplats för barn och vuxna som bor i Tumba inte bara i närområde. Finns en bergvattentäkt som håller grundvatten i balans förhindrar sättningsskador den leverera dricks vatten med bra kvalité året runt även vid plötsligt vattenhaveri vad jag tagit upp så motsätter mot alla planer på att en utbyggnad ska ske. Botkyrka tänker som vanligt konstigt.

G17. Pionjären

Hej även då jag förstår att ni redan bestämt er och att bygglovet är klart att beviljas och att detta med granksningstid osv.. eendast är är rutin och ”tågord- ning”. Så känner jag ändå ett stort behov av att utrycka min mening.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 10 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Jag tycker det är synd att man inte satsar på nya stadsdelar..Tumba skog och Segersjö är ju perfekt som det är…

När ni nu satsar på sandstugan varför inte fortsätta på det området och kanske ihop med Salem satsa på ny in/utfat från Söderby-Sandstugan ut på E4..Hågelbyleden är ju redan hårt ansatt… i detta område finns gott om möj- ligheter att både behålla skog och lite kommersiell verksamhet samt närhet till Tumba C och Pendeltåg.

Likaså Solhöjden där finns stor potensial till vidare utveckling..

Dessutom Kassmyra grustag som redan var planlagt på 80-talet. Nu först plan för 1500 bostäder där finns verkligen plats för centrum, förskola och äldrebo- ende och ytterligare 5000 bostäder utan att brutalt behöva hugga ner en 100 år gammal skog.. men Dalvägen är ju också hårt trafikerad.

Men att välja att hugga ner en 100 år gammal skog för att det blir billigare och har närhet till Tumba C…. men samtidigt nehålla Rödstuhage där du inte be- höver ta ner nån skog!! Ok om det var full aktivitet med skolan får ju inte längre tillgång för idrottsdagar och liknande som förr.. Det händer ingenting där… var e de nationella fiidrotstävlingar och dyl som skulle bli!?

Snälla betänk om inte bara skogsvärdet.. vatten, regn, dränering, vindar, trafik- ljudnivåer, osv… betänk också värdet för de redan boende i området skolan, förskolan är vårat liv och välbefinnande mindre värt än för dem som planeras flytta hit ?! Att se och höra barn i skogen upptäckten av rinnande vatten från en 100 år gammal källa i en riktig skog kan ej jämföras med en gullig uppbyggd iscen- satt park med rinnande vatten, dammar och liknande kan vem som helst bygga i lekparker och på hustomter idag!!

Drömmen om Botkykra kommun ägt marken skulle varit de tre höghusen som strukits från ritningen fått byggts och bostäder med park och parkering på Röd- stuhagemarken med infart från segersjövägen.

Vidare förlängningen av Kyrkvärdsvägen med 3-4 vån husen skulle varit ok…och

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 11 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Bostäderderna nedanför Björkhaga skola med infart från KP Arnods väg skulle ha räckt gott och väl som bidrag till bostadsbristen inte förstöra den mest an- vända delene av skogen med en 16 m bred väg, bostäder och kommersiella verksamheter ??! hur var det med bärheten till tumba C ??

Nej ett elljusspår några bänkar efter stigen och bevara GULA SPÅRET där min familj sprungit i fyra generationer den lilla slingan ni ritat in på er karta är endast en tredjedel av spåret som används av lågstadiet i Björkhaga skola medans långa spåret används av samtliga klasser inte minst på idrottstimmar- na.. Hoppas någon myndighet utanför Botkyrka kommun kan sätta stopp.. Revideringar Vid eventuell revidering av förslaget efter granskning redovisas i vilka avseenden förslaget har ändrats. Revideringen dateras.

G22. Boende 1 Ett Stort NEJ till förstörandet av Tumba skog och byggandet av flerbostads hus. Har man verkligen tänkt igenom? Inget klok beslut att förstöra miljön för tumbabor runt Tumba skog.

G24. Uttran 2:18 Byggnation Kvarteret Solfjädern inom Segersjö Inre Vattenskyddsområde och Vattentäkt (reserv vattentäkt södra Stockholm)

Området som inkluderar planerad byggnation av Kvarteret Solfjädern med 11 huskroppar saknar fortfarande en fullständig lösning hur dagvattnet ska om- händertas eftersom infiltration i marken från parkeringsytor, trafikytor, släck- vatten och hustak inte kan tillåtas inom ett inre vattenskyddsområde enligt länsstyrelsens skyddsföreskrifter. Dagvattenhanteringens utformning är ogenomtänkt ur ett helhetsperspektiv. Kommunen ansvarar för dagvattenlösningar på allmän mark och exploatören SHH Bostad på kvartersmarken.

Platsen är inte idealisk med skog, kuperad terräng och höjdskillnader och ligger alldeles intill flera kvarter av existerande bostadshus. Omfattande schaktnings och grävningsarbeten måste göras för att ta emot dagvatten från tak, vägar, släckvatten och parkeringsytor från de nya bostadskvarteren inom Inre

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 12 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

vattenskyddsområdet! Hur detta skall gå till är hittills inte tillräckligt utrett!! Investeringskostnaden för dagvattenåtgärder i Geosigmas kalkyl för hela bebyggelsen Tumba Skog beräknas till låga 0.6 miljoner kr. Dagvattenåtgärderna bör detaljplaneras och anläggas innan en eventuell byggnation startas samt efter att grundvatten djupen noggrant analyserats. Exploatören tycks inte känna till de faktiska grundvatten nivåerna! Inom det inre skyddsområdet finns grundvatten till och med i marknivån. Lokala nivåförändringar av grundvat- tenytan bla beroende av skyfall riskerar att sprida föroreningar i och utanför skyddsområdet.

Dagvattnet rinner genom Uttrans Grundvattenförekomst och sedan via Seger- sjön ut i Utterkalven och fortsätter sen genom Tumbaån till Kvarnsjön och till Tullingssjön och slutligen till Mälaren! EU:s ramdirektiv för vatten säger att "inga sjövatten får försämras" och Hav och Vattenmyndigheten arbetar med kvalitetskrav för att höja den ekologiska statusen till god för Uttransjön till 2021. Salems kommun har sen något år anlagt vattendammar invid Utterkal- vens strand. Botkyrka kommun planerar liknande åtgärder för Segersjön och Uttransjön under 2018-2019

Vi boende och sakägare inom det inre vattenskyddsområdet är oroliga för att en feldimensionering av dagvattensystemet eller att själva byggnationen inom det inre vattenskyddsområdet riskerar att belasta hela Tumba åns sjösystem, inklusive ytvattenrecipienten Uttran, med försämrad vattenkvalitet och att för- sämrat grundvatten kan komma att förstöra Segersjö dricksvattentäkt, som är en av få kvarvarande reserv-vattentäkter för Stockholm. Sprängning och schaktningsarbetena inom inre vattenskyddsområde för byggnationen av stora bostadskvarter med 11 huskroppar är ett högriskprojekt som inte borde få ge- nomföras i föreslagen dimensionering och storleksordning och framförallt inte inom det inre skyddsområdet.

Samtidigt investerar Botkyrka kommun ca 5 milj kr under 2017 för att återstarta Segersjö vattenverk som planeras producera dricksvatten redan 2018. Stor risk finns att det dricksvatten som produceras inte kommer att förbli tjän- ligt efter exploateringen. Byggnationen av kvarteret Solfjädern och Dagvatten- lösningarna riskerar grundvattnet och dricksvattnet inom hela Uttrans Grund- vattenförekomst!

Planen strider mot Länsstyrelsens nu gällande vatten skyddsföreskrifter för Segersjös dricksvattentäkt och inre vattenskyddsområde bland annat i följande avseenden

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 13 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

2.2 Schaktnings- och fyllnadsarbeten ej tillåtet över 1 meters djup i inre skyddsområdet. 2.4 Utläggning av avfall eller tippning av snö från trafikerade ytor är inte tillå- tet. 2.5 Avlopp eller annat spillvatten får inte släppas ut på eller i marken. Led- ningar/brunnar måste vara täta. 2.6 Orenat dagvatten från parkeringsytor, takytor och trafikytor får inte infiltreras

En exploatering som hotar en dricksvattentäkt får inte ske! Detta strider mot

Europaparlamentets och Rådets Direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämring!

Slutsats: Ingen bebyggelse kan ske inom det inre vattenskyddsområdet på grund av riskerna!

Fastighet Uttran 2:18 - Sakägare inom det inre vattenskyddsområdet

G25. Uttrans Vattenvårdsgrupp Bakgrund Uttrans fastighetsägarförening (ca 40 meddlemmar) har tillsammans med Uttran och Rönninges fiskevårdsföreingar (ca 600 medlemmar) bildat Uttrans Vattenvårdsgrupp (UVG). Även Naturskyddsföreningen i Botkykra och Salem med sina ca 1900 medlemmar samtycker i våra strävanden. Målet är att för- bättra vatenkvalitén i vår gemensamma sjö och tillsammans med er uppnå god ekologisk status i sjön 2027.

Sjön Uttran Sjön Uttran med Dånviken belägen inom Botkyrka, Salemns och Södertäljes kommungrnser är en gemensam tillgång för alla kommuninnevånare för meningsfull fritid och hälsa. Samt bevarandet av naturvärden med viktiga eko- systemtjänster. Uttran erbjuder stora värden för rekreation i form av många sociala mötesplat- ser för boende och besökare kring sjön i våra kommuner. Till exempel båtffär- der, fritidsfiske, strandvandringar, paddling och bad som frmjar hälsa och väl-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 14 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

mående. Uttran är i stort behov av restaurernig bland annat p g a. långvaring eutrofiering med algblommningar som följd.

Mål Uttrans vattenvårdsgrupp strävar som Botkyrka kommun för att uppnå Baddi- rektivet 2006/7/EG samt EU s Ramdirektiv för vatten, d v s. god kemisk och ekologisk status, i allt vatten inom kommunens gränser, de av Vattenmyndig- hetens utpekade vattenförekomster.

Avgränsning Uttrans sjösystem med tillrinningar, inkluderat Uttrans grundvattenförekomst.

Dagvattenhantering I Geosigmas dagvattenutredning framhålls att förslaget bör utredas ytterlig- gare.

Vi kraftig nederbörd som år 2001, riskerar Uttrans sjöstränder och åar över- svämmas med konsekvernser för de sjönära boende. Dimensioneringen av dammluckan i Kvarnsjön är därför av vital betydelse för regleringen av sjön Uttran med tillrinningar. Detta förutsätter att Tumba ån med dagvattenreningen i Tulligesjön klarar de totala vattenmängderna.

Dagvattentillskott från Uttran, Tuna, Storvreten och Tumbastationsområdet samt med förhöjda nivåer i Uttrans sjösystem, Salems dagvatten, Uttrans fd sanatorieområde. Där fö. gatunivån är i dag endast ca 60 cm högre än Kvarn- sjöns vattenyta. Mer påspädning kan räknas från det nya bostadsområdet, tänkt att ligga i Uttrans fd grustäkt. Ett extra dagvattentillskott utöver de befingliga, stressar hanteringen med en esploaterings av Tumba skog.

Drikgsvattenpåverkan Den föreslagna detaljplanen för Tumba skog anger förslag som hotar driksvat- ten. Detta är inte i linje med de gemensamma och ovanstående målen. Förlsaget leder till att dagvattenbildningen från Tuma skog med föroreningar hotar Segersjön, Uttrans grundvattentäkt, genom ett intrång på vattenskydds- området.

En exploaterings motverkar även den pågående miljöninvesteringar i Segersjös vattenverk.

Framtida sårbarhet

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 15 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Angående Uttrans grundvattenförekomst.

Utdrag från Botkykas Blå Värden sidan 182. Under rubriken Riskbedömning av sjön Uttrans citeras Vattenmyndigheten ”Vattenförekomsten riskerar att inte uppnå god kemisk status till år 2012 då den har en mycket stor potentiell för- oreningsbelastning”. Denna belastning ska snarare preventivt minska i stället för att ökas enligt vår bedömning.

Med ökande antal sårbara ytvattentäkter och krympande antal naturliga reserv- vattentäkter samt osäkra grundvattennivåer, strider det mot Europasrådets direktiv 2006/118/EG om skydd för grundvatten mot föroreningar och försäm- ring, av råder vi helt från exploatering av Tumba skog.

G26 samma som G24

G27. Tumba 8:525

Vi vill framföra följande synpunkter på detaljplan 2014:533 Tumba skog: Vi anser att det är olämpligt och olyckligt för framtiden att bebygga och hård- göra ytor inom inre vattenskyddsområde. I den första planen fanns inte en till- fredsställande hantering av dagvatten från det nya bostadsområdet. En del av husen flyttades då, men de ligger fortfarande inom inre vattenskyddsområde. Vi delar och framför som våra de synpunkter vår granne [Uttran 2:18] framfört och som återges nedan.

[Följer samma yttrande från Uttran 2:18]

G28. Götavägen 8 Jag motsätter mig förslaget att bygga bostäder i Tumba skog - en flitigt använd skog som används av många för rekreation, naturupplevelser och lärande. Den biologiska mångfalden är också påtaglig. Skogen är den enda i samhällets omedelbara närhet och jag förvånas av kommunens förslag att bygga bostäder på denna mark. Bostäder behövs absolut, men inte på bekostnad av den lilla skog som finns och som används så flitigt. De planerade parkerna kan inte er- sätta skogen ur ett rekreationsperspektiv. Risker kopplade till försämrad vat- tenkvalité är oroande.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 16 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Om det ändå byggs i skogen skulle jag föredra ett område där husen var högst 3 våningar för att bibehålla en lummigare känsla där inte husen skjuter i höjden ovan trädtopparna. Risker kopplade till försämrad vattenkvalité måste preciseras och en detaljerad plan för att möta och minimera dessa risker måste presenteras inför ett ev. bygge. Den skog som planeras att lämnad orörd på andra sidan järnvägsspåret behöver göras mer lättillgänglig genom gångbro eller liknande. Risker för att bygget ger sättningar på existerande hus i närheten är på inget sätt acceptabla och om sådana föreligger önskar jag att kommunen in- formerar mig som husägare i närheten av det planerade bygget, samt ser över hur ev. skada kan hanteras av kommunen. Skolan som planeras att byggas ut har redan ett något skamfilat rykte, den behöver därför förbättras avsevärt för att kunna hantera 900 elever på ett tillfredsställande vis.

Det finns så lite skog i Tumba samhälle och eftersom naturen och dess ekosystem är livsviktig för oss människor så motsätter jag mig förslaget att bygga bostäder där.

G30. Tränaren 9 och Strigeln 6 Formaliafel i granskningsprocessen för detaljplan Tumba Skog Föreningen Rädda Tumba skog har påtalat att formaliafel förekommer i samband med kungörelsen i granskningen. I början av juni påtalade föreningen för kommunen att någon kungörelse inte gjorts inför granskningsutställningen. Kommunen förlängde då granskningstiden från den 6 juni till den 4 juli samt skickade ut ett informationsbrev till, förmodar vi, de boende som bor på villagatorna norr om Kyrkvärdsvägen. I detta informationsbrev per den 5 juni skrev kommunen bland annat följande: ’En kungörelseannons införs i Dagens Nyheter. Granskningen kommer även att annonseras i Mitt i Botkyrka och Södra Sidan.’

Den 8 juni publicerades en kungörelse i Dagens nyheter men någon dylik annonsering har inte skett i Mitt i Botkyrka eller Södra Sidan. Kungörelsen i Da- gens Nyheter var dock ofullständig då följande mening saknades: ’Att den som inte senast under granskningstiden har lämnat någon skriftlig synpunkt på för- slaget kan förlora rätten att överklaga beslut att anta planen’, enligt PBL 2014:900, 5 kap §19 pkt 6. Föreningen underrättade kommunen om avsaknaden av kungörelser i Mitt i Botkyrka och Södra sidan den 3 juli samt den 4 juli om den felaktiga kungörelsen i Dagens Nyheter.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 17 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Därefter följde en mejlkonversation med planarkitekt Gio Olla som besvarade avsaknaden av de utlovade kungörelserna i lokaltidningarna med att, (citat); Eftersom man kan inte prenumerera till Mitt i och Södra använder kommunen DN för kungörelse enligt PBL. Annonser på Mitt i och Södra sidan är en extra service som kommunen gör och det är ingen lagenligt kungörelse enligt PBL.

Det finns inget prenumerationstvång enligt lag i detta avseende. Dessutom hade kommunen skriftligen utlovat kungörelser i lokaltidningarna. När före- ningen ånyo påtalar detta skriver Olla följande:

Som du skriver ska kungörelse införas i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten till vilka kungörelsen riktar sig. Men begreppet dagstidning definieras också i lagtexten och enligt vår bedömning kan inte Mitt i och Södra sidan definieras som sådan. Dagstidning definieras i lagtexten som: · en allmän nyhetstidning · av dagspresskaraktär, · som normalt utkommer med minst ett nummer varje vecka och · som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga. (Lag (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. 3 §)

Botkyrka kommun kan inte förses av Mitt i och Södra sidan för kungörelse på grund av att båda tidningar publicerar inte allmän nyheter men enbart lokala nyheter och har inte i huvudsak abonnerad upplaga. Därför publicerar vi annonsen i Dagens Nyheter för lagenligt kungörelse.

Här tycks Olla gå vilse i begreppen mellan dagstidning och ortstidning. I kommande mail hävdar Olla att informationen om den utelämnade skrivningen i kungörelsen i Dagens Nyheter, enligt PBL 2014:900 5 kap § 19 pkt 6, fanns att tillgå i informationsbrevet som skickades ut den 5 juni, förmodligen endast till de närmast boenden till planområdet. Olla menar därmed att lagen om kungörelsens struktur är uppfylld och att erforderlig information har delgi- vits allmänheten. Denna information, via informationsbrevet, nådde de facto avsevärt färre medborgare än vad lokalpressen gör. Lokaltidningarna delas ut gratis till samtliga hushåll i Botkyrka medan man måste prenumerera på Dagens Nyheter.

Att kommunen skriftligen utger löften som sedan helt ignoreras är skandalöst. Att hävda att viktig information som rätten vi medborgare har att överklaga ett

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 18 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

kommunalt beslut, är tillgodosedd för alla kommuninvånare när informationen bara skickas ut till en mycket begränsad krets är rättsvidrigt. Vi kräver ett om- tag av kungörelsen och därmed ett nytt granskningsförfarande och vi kräver att Botkyrka kommun följer lagen.

Mailkonversationen med Gio Olla har haft följande som mottagare av kopia: Hansson Åsa; Stralström Krister; Etaat Jakob; Perselli Valter; Rickardsson Charlotte; [email protected] och utgör således referenser och verifiering.

G31. Segersjövägen 19 2011 stängdes vattenverket i Tullinge. Anledning kontaminering av ämnen från brands-läckningsmedel från den numera nedlagda flygflottiljen F18 Tull- inge/Riksten.

Förorening påvisades i vattenmagasinen i vattenverket som en följd av att grundvattentäckten tillika skyddsvattentäckt Tullinge/Riksten samt sjöarna Getaren och Bysjön förorenats av de giftiga ämnena från brandövningarna på F18.

Bristande kunskap om de skadliga ämnen som fanns i dåvarande brandsläck- ningsmedel men framförallt en bristande respekt för konsekvenser vid använ- dandet av kemikalier och annan riskfylld miljöpåverkan bidrog till att bl.a. Universitetssjukhuset i Huddinge fick se sig om efter en ny vattenreserv.

Ingen vet när eller om vattenverket i Tullinge åter kan öppnas. Kommunens innevånare men även hela Mälardalens vattenförsörjning påverkas av att grundvattnet i Tullinge/Riksten numera klassas som otjänligt dricksvatten.

Detta är en miljökatastrof det talas väldigt lite om idag.

Exploateringen av Tumba skog handlar inte i första hand om att avhjälpa en bostadsbrist som eskalerat under flera decenier. Bostäder behövs men det finns andra viktiga hänsyn att ta.

Exploateringen av Tumba skog sker i ett mycket känsligt skogsområde som befinner sig över Segersjö skyddsvattentäckt, kommunens andra men ännu inte förorenad grundvattenreserv.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 19 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Grundvattenskyddet är en kommunal angelägenhet men med ovan nämnda exempel märks inte det när det kommer till viljan att äventyra även den sista vattenreserven i kommunen.

Utredningarna i Granskningsmaterielet visar på flera ställen att frågan om grundvattnet måste utredas mer. Flera frågor inställer sig när man läser utredningarna och tar del av Länsstyrelsens uppgifter om vårt grundvatten.

Varför har inte Segersjö skyddsvattentäckt ett yttre skyddsområde i nord/östlig riktning?

Inom detta område finns flera indikationer på både ytlig och djupare liggande grundvatten-förekomst. Bl.a. finns här en kallvattenkälla och på flera ställer sipprar det fram vatten i marknivå.

I Länsstyrelsens information om vårt grundvatten kan man läsa att kunskapen är eftersatt och att mer omfattande utredningar behövs för att säkerställa grundvattenförhållandena.

Därför bör kommunen tillsammans med Länsstyrelsen ta initiativ till en gemensam utredning som fastställer ett yttre skyddsområde för Segersjö skydds- vattentäckt samt kontrollerar omfattning och beskaffenheten i berg och hålrum som säkerställer att dricksvattenförsörjningen inte en gång till riskeras av konsekvenser man inte tillräckligt väl respekterade.

Innan det blir för sent!

Botkyrka kommun säger att det är sakägarna i denna detaljplan som har rätt att överklaga ett beslut.

Jag är hyresgäst i Segersjö och betraktar mig i allra högsta grad som sakägare eftersom Tumba skog även är min barndoms lekplats.

Som hyresgäster i Segersjö har jag/vi inte blivit inbjudna till kommunens sam- råd angående Tumba skog. Detta anmäles härmed som en försvårande sak för kommunen hela samråd och granskningsprocess.

Har grannkommunerna fått uttala sig i ärendet i synnerhet när det gäller en så viktig angelägenhet som vårt gemensamma dricksvatten?

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 20 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G32. Strigeln Tumba skogs kallkälla utesluten ur MKB Undertecknad fäster uppmärksamheten på att kallkällan i Tumba kosg över huvud taget inte omnämns och således utelämnats i granskningsskedets MKB. MKB´n är följaktligen ofullständig.

Däremot beskriv i gestaltningsprogrammet för Tumba skog i livfulla ordalag hur fint det skall bli runt källan. Citerar: ”Källans utlopp skall vara omsorgsfullt formgivet och källans vatten utnyttjas för vattenlek. Ett konstprojekt kopplat till källan skall genomföras”.

Källan i Tumba skog är en konstaterad del i en fornlämning vilket skall kräva särskilda hänsyn.

Undertecknad kräver att den bristfälliga MKB´n skall kompletteras med olika alternativa förslag beträffande kallkällan och där även ett 0-alternativ skall beskrivas i enlighet med MB.

Undertecknad vill påminna eller upplysa om att när det gäller källan i Tumba skog är det ett utflöde av grundvatten och att avledande av grundvatten och anordningar härför är prövningspliktigt enligt Miljöbalken MB. Även andra intressen än de som hämtar vatten i källan kan finnas. Dessa intressenter och eventuella myndigheter kommer att kunna yttra sig vid en miljöprövning av det av kommunen i gestaltningsprogrammet föreslagna nyttjandet.

Se vidare: ”Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG av den 12 december 2006 om skydd för grundvatten mot föroreningar och försämning”.

Undertecknad finner därför en miljöprövning beträffande kallkällan nödvän- dig.

G33. Strigeln 9 (2) Remisshantering i detaljplaneprocessen Undertecknad har granskat remissförförandet utifrån kommunens remisslista (2014:553) och de inkomna remissvaren enligt samrådssammanställningen 2016 – 11 – 01, som bilagts granskningsdokumenten.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 21 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Noterar då att remissförfarandet i samrådet för Tumba skogs exploaterings ej är fullständig och således ej laglig. Salem kommun finns ej upptagen i Bot- kyrka kommuns remisslista och finns ej heller upptagen i samrådsredogörel- sens lista över inkomma yttranden.

Det förhållandet måste tolkas som att Botkykra kommun underlåtit att sända remissförfrågan till Salems kommun. Enligt 6 kap. miljöbalken skall den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd eller tillåtlighet samråda med myndigheter och särskilt berörda. Exploateringen i Tumba skog antas medföra betydande miljöpåverkan och en avsevärd ökad trafikbelastning, så även på vägnätet i Salem.

Salem kommun har p.g.a. utelämnad remissförfrågan ej haft möjlighet och laglig rätt att påverka detaljplaneprocessen.

Det är en allvarlig brist att Botkyrka kommun ej givit Salem Kommun tillfälle att yttra sig i egenskap av remissinstans i det tidiga samrådet. Det måste rättas till i enlighets med Miljöbalkens krav.

G34. Strigeln 9 (3) Tumba skogs våtmarker Vår regering satsar 200 miljoner kronor på ett nytt vattenpaket (SvD 18 juni - 17). Merparten av pengarna skall användas för att skapa nya våtmarker, som skall hindra regnvatten från att rinna bort som ytvatten. Även Sverige drabbas nu av extrem torka, endast 14 av 290 kommuner har normala grundvattennivåer.

Det finns belägg för att just våtmarker är extremt viktiga för bildning av grundvatten förutom det förhållandet att våtmarker är betydelsefulla för att bibehålla och gynna den biologiska mångfalden. Detta faktum kan inte vara okänt för Botkyrka kommun.

Trots det går exploateringsplanerna vidare att bebygga en stor del av Tumba skog i Segersjö. På den plana delen av skogsmarken ligger två fina minde våt- marker till dels och infiltrationsytor till Segersjö vattentäkt. Här, där det är lättast och billigast att bygga, skall merparten av de planerade husen samt en 17 meter bred väg ligga. Rakt över infiltrationsområdet med kopplingar till Segersjö vattentäkt och med hydrogeologisk kontakt med kallkällan vid Blek- ängen.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 22 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Botkykra kommun har inte längre några fungerande reservvattentäkter. Mycket i Tumba skogs terräng samt en ständigt födande kallkälla talar för att skogen, marken och berggrunden hyser dolda rikedomar i form av livsnödvändigt rent dricksvatten.

Innan de ogenomtänkta byggplanerna går vidare med att bebygga våtmarkerna måste därför noggranna och fördjupade utredningar utföras beträffande såväl Tumba skogs kallkälla som Segersjö grundvattentäkt med tillhörande infiltrat- ionsområden. De till detaljplanen hörande utredningarna ar inte tillräckliga och i många stycken alltför vagt formulerade. Det är påfallande märkligt att vårmarkernas positiva värden inte ens omnämns i planhandlingarna.

Botkyrka kommun kan komma att bli ihågkommen som den kommun som förstörde två viktiga våtmarker tillika med kommunens sista rena grundvatten- täkter.

Tumba skog med tillhörande våtmarker och vattentäkter skall skyddas från all exploatering nu och i framtiden.

G35 Strigeln 10, 11 och Regeln 7 Yttrande finns i sin helhet på Samhällsbyggnadsförvaltningen

G36. Strigeln 11 Yttrande finns i sin helhet på Samhällsbyggnadsförvaltningen.

G37. Strigeln 11 (2) Naturinventeringen I Botkyrka kommuns Naturinventering för Tumba skog lyfts Kungsfågeln fram som varande det enda fynd av rödlistande fågelarter i skogen. Det förekommer dock fler arter rödlistade fåglar som ej noterats i Naturvärdesinventeringen. Det kan ju bero på den övergripande och knapphändiga inventeringen , som utfördes i maj o juni 2015 enligt Ekologigruppens utsago.

Om kungsfågeln

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 23 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

I samrådssammanställningen 2016 – 11 – 01 förklaras det att ”kungsfågeln indikerar inte högre naturvärden”. Jag vill klargöra att kungsfågeln kräver blanfskog av högresta gamla friska granar för sitt habitat. I Tumba skog är just sådana granar talrikt förekom- mande i många olika bestånd. Det medför att Tumba skog har ett stort antal kungsfåglar i skogslandskapet vilket vi också har konstaterat vid upprepande fågelvandringar”. Kungsfågeln är en signalart som påvisar höga naturvärden tvärt emot vad Bot- kyrkas dokument om naturvärden påstår.

Jag ser det som allvarligt att Botkyrka kommun ämnar gå emot Artkonvention- en i och med exploateringen av Tumba skog.

Oklarheter gällande förgjupad Naturinventering Jag på pekardet märkliga i att den aktuella detaljplanens bilagda dokument skiljer sig i uoogifter angående en fördupad Naturinventering. I Samrådsredogörelsen 2016 – 11 01 (ref. Giuseppe Olla) framförs att inventeringen kommer att fördjupas avseende de delar av skogen som påverkas direkt av projektet…”. Men i samma dokument deklarerar kommen att de inte kommer att beställa en ytterligare Naturvärdsinventering.

I Planbeskrivningen detarat 2017-04-10 Plan nr 1734 däremot upplyser kommunen att ”till antagandeskedet kommer en fördjupad Naturinventering och en fladdermusinventering att tas fram”. Dessa motstridiga uppgifter i två olika dokument om samma ämne, Naturvär- desinventeringen och Detaljplenens granksningsskede är vilseledande och inte godtagbart.

Undertecknad kräver en fördjupad naturinventering enligt planbeskrivningen 2017-04-10 nr 17-34. Jag kräver också att EU´s Art och Habitatdirektiv efterföljs.

G38. Tränaren 9 och Strigeln 9 Yttrande avseende kärlväxter i Tumba skog

Vi lämnar följande granskningsyttrande beträffande höga natur- och rekreat- ionsvärden avseende växtligheten i Tumba skog. Kommunen har icke via den utredning som presenterats av Ekologigruppen visat på alla de arter som ingår i

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 24 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Tumba skog, trots Ekologigruppens egna konstaterande att en djupare inventering över tid skall göras.

Följande dokument visar ett stort antal arter som het förbigåtts av Ekologi- gruppen, arter som är en integrerande del av skogen, som indikerar en gammal skog utan fördärvande påverkan och utgör en ytterst viktig del av de rekreations- och utbildningsvärden som skogen rymmer.

Vi yrkar att detaljplanen för Tumba skog avslutas utan att skada skogens höga naturvärden.

[Yttrande finns i sin helhet på Samhällsbyggnadsförvaltningen]

G39. Tränaren 9 Tomten bredvid vår tomt är en planerad villatomt sedan gammalt och skall så förbli, utan stora parkeringsplatser och flervåningsradhus som förstör områdets karaktär. Om mot förmodan, detta skall bebyggas så skall radhusen vara låga, parkering endast för de boende invid radhusen och grönområde lämnas mot närliggande villor.

G40. Spelaren 1 Utöver det som yttras i signerade dokument ”Yttrande avseende gestaltningsprogrammet” och ”yttrande avseende trafikstrukturen, har vi följande synpunkter

Det är oklart hur befintliga hus runt skogen kan påverkas av den mycket omfattande markberedningen som planeras. Kommunen ger dock inga garantier om kompensation vid skada samt att befintliga försäkringar inte täcker eventuella skador. Som boende i direkt anslutning till den nya bostadsområdet blir jag förskräckt av den totala avsaknaden av information om hur markberedningen kommer påverka våra tomter. Hur ska tomtgränser säkras? Planerar man att spara träd som skydd eller lämnas våra tomter utan insynsskydd? Varken den första eller den omarbetade detaljplanen ger någon detaljer om detta och visar inte på nå- gon ambition om att ta hänsyn till de boendes närmiljö. De illustrationer som tagits fram lämnar mycket att önska i detta avseende.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 25 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G41. Tränare 9, Strigeln 9 Yttrande finns i sin helhet hos Samhällsbyggnadsförvaltning.

G42. Strigeln 11 Yttrande finns i sin helhet hos Samhällsbyggnadsförvaltning.

G43. Spelaren 1, Tränaren 7 Yttrande finns i sin helhet hos Samhällsbyggnadsförvaltning.

G44. Regeln 8, Pionjären 8, 12 Yttrande finns i sin helhet hos Samhällsbyggnadsförvaltning.

G45. Spelaren 1 och Tränaren 7 Yttrande avseende Gestaltningsprogrammet

Det är den samhällsnära och nyttjande delen av Tumba skog som ianspråktas för byggnation. Den norra skogselden består till stora del av otillgängliga ras- branter och har ett avsevärt lägre nyttjande och rekreationsvärden. Den platå som bebyggs enligt planen utgör av skogskädda skyddsvärda våt- marker med höga biologiska och ekologiska värden. Byggnationen med utarmning av natur- och skogsmiljön medför en uppenbar begränsning av medborgarnas och barnens rekreations- och lekmiljö. Det är en oacceptabel begränsning av den social hållbarheen i en tätort. Trafikökning utmed den redan belastaden K.P. Arnoldsson väg är en obestrid- lig negativ konsekvens av planförslaget. Gestaltningsprogrammet beskriver i glättande ordalag hur källans vatten utnyttjas för vattenlek. Hänsyn har ej tagits till att nogsamt skydda källan som ett brukat livsmedel, en gratis ekotjänst. Tumba kallkälla är ett artesikt grundvatten ut kvartära avlagringar med vatten från ett högre beläget slutet magasin. Ett förhöjt grundvattentryck når över markytan med ett ständigt flödande vatten. Vattnet är året runt 8-gradigt, vilket indikerar att vattnet emanerar från djupt liggande magasin. Det är märkligt att planförslaget, enligt gestaltningen, avser att ta en oskälig fördel av denna ekotjänst. För vattenlek är knappast det kalla vattnet attraktivt.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 26 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Holkar för fåglar, fladdermöss och insektshotell sätts upp enligt gestltningen. Menar verkligen exploatören att de kan ersätta hela den biotop som pleneras att utsläckas. Gestaltningsprogrammet beskriver i sin helhet en oacceptabel våldtäkt på en samhällsnära natursjog med höga biologiska och rekreativa värden. Vi yrkar att kallkällan och skogen får stå orörda och kommunen gynnar och inrättar en naturskyddad gammelskog.

G46. Regeln 7 Riskbedömning av ”Katthavet”, f.d. del av kvarnsjön I den översiktliga Markmiljöundersökningen (Structor 2017) behandlas risker med eventuella markföroreningar på Blekängen. Farhågor finns enl Structor dokument att föroreningar som PCB, klorerade lösningsmedel och tungmetaller kan förekomma i undersökninsobjekten. Anmärkningsvärt under dessa osäkra förhållanden är att ingen riskbedömning gjorts överhuvudtaget vad gäller innehållet i det igenfyllda ”Katthavet”. ”Katthavet”, en del av Kvarnsjön, fylldes igen med byggmassor på 1960-talet.

En riskbedömning beträffande eventuellt miljöfarligt avfall i ”Katthavet” skall självklart ingå i utredningsmaterialet för Tumba skog. Detta bl. a. med tanke på den ökande dagvattenmängden inför den stora exploateringen i Tumba skog och risken för ökande spridning av eventuellt miljöfarliga elueringar till våra sjöar och vattendrag. Vid en så omfattande exploatering som den i Tumba skog, måste risker även bedömas beträffande nuvarande och framtida klimatförändringar, dvs extremer och 100-årsregn.

Undertecknad anser att den uteblivna utredningen om ev. miljögifter i Katt- havet utgör en allvarlig brist som måste rättas till.

G47. Regeln 7 (2) Grundvattenskyddet i Tumba skog Kall källan vid Blekängen är ett ständigt flödande utlopp grundvatten från den östra bergvattentäkten. Enligt hydrogeologiska antaganden finns ett samband via vattenkanaler mellan den östra delen och det västra grundvattenmagasinet via sprickbildningar i berg och istida gruslager.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 27 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Grundvatten från hela planområdet, såväl den östra som den västra delen, flö- dar mot Segersjö vattentäckt. Grund för detta påstående är Länsstyrelsens äldre befintliga skyltmarkeringar mellan Vasavägen och Vattravägen. Skyltarna av- ger skydd av grundvattentäkt.

Kallkällans vatten utgör en ovärderlig resurs såväl för dagligt dricksvatten som reservvattentäkt (nöd) vid katastrofsituation. Segersjö vattentäkt avses, enligt uppgifter, att återställas son en vattentäckt.

Underlåtelse att taga hänsyn till detta förhållande utgör en allvarlig försum- melse av kommunen genom att ej ange hela planområdet som ett inre skydds- område för grundvattentäckt och som skall skyddas från bebyggelse.

Historiskt var tillgången till absolut rent och frisk vatten till Tumba bruks pap- persframställning tillika med ett ytterst gott dricksvatten, dvs som livsmedel, av mycket stor betydelse vid anläggandet och lokalisationen av brutet just till Tumba. Tumba pappersbruk utgör ett riskintresse och är kulturminnesmärkt. Kallkällan torde ingå villkor skall äventyras genom sprängningar och bebyggelse.

Med tydlighet visar befintliga skyltar om vattenskydd i Segersjöområdet att utredningar bilagda detaljplanen grovt missat att hela Segersjö med omnejd är en vattentäkt som kräver fullt skydd.

Undertecknad uppmanar kommunen att på största allvar värna om och utöka skyddet av vattentäkten i Segersjö och kallkällan vid Blekängen genom att inte bebygga infiltrationsområden för grundvattnet.

G48. Regeln 8

Eftersom vi anser att i stort sett ingenting förändraders agällande de punkter som vi framförde i vårt yttrande till den förra detaljplanen så skickar vi in i stort sett samma igen. Vi är fortfarande oroliga över den kommande trafiksituationen både i villaområdena nära nybyggnationen men även generellt runt Tumba centrum och på KP Arnolsdsson väg mellan Tumba och Salem. Med de nya planerna av nybygnationer i Tumba Skog och området vid Uttrans anser vi att man måste ha en bättre plan för den stora trafikökningen som man måste räkna med.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 28 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Vi bor på Vasavägen 27 och tillhör alltså de hushåll som kommer att ligga allra närmast den planerade nya bebyggelsen i Tumba skog, och vi är därför själv- klart väldigt måna om att en eventuell nybyggnation planeras och uppförs på ett respektfullt sätt mot de som redan är bosatta i närliggande områden.

1 Trafiken Den beräknade ökningen av trafikbelastning på vägar och gator i området mellan Tumba centrum och Segersjö är i mitt tycke kraftigt underskattad i det tryckta material vi fått (planbeskrivningen för Detaljplan för Tumba skog). Vi tror att kommunen räknar alldeles för högt när de uppskattar att 75% av alla trafikrörelser från det nya området kommer att ske via den nya vägen som ansluter till KP Arnoldssons väg. Vår uppskattning är att en mycket stor andel kommer att ske via anslutningen till Kyrkvärdsvägen, speciellt vid tidpunkter med hög belastning tex runt skolstart/skolslut på dagarna, lämning/hämtning av barn på förskola osv. Trafiksituationen runt Björkbacken och Björkhaga skola är redan nu problematisk vid vissa tidpunkter och om skolan utökas från dagens 400 elever till ca 900 som det finns planer för måste man lösa trafik- problemen runt skolan på ett tryggare sätt för barnen än vad som är fallet i dagsläget. Att döma av detaljplanen och de siffror man uppger i den när det gäller beräk- nat antal bilar hörande till det nya området och jämför det med siffror från verkligheten i närliggande bostadsföreningar verkar även behovet av parkeringsplatser vara markant underskattat. Att man dessutom i vissa utredningar räknar med att smala gator utan trottoarer i villakvarteren i närheten ska an- vändas för parkering av boende i ett nyplanerat område tycker vi är mycket märkligt. Är det då inte bättre att planera för fler parkeringsplatser i det nya området om man redan på förhand vet att de inplanerade inte kommer att räcka till? Vi kräver också att man vid en eventuell exploatering av Tumba skog för bostadsbyggande får reda på var man planerar att leda all byggtrafik, kommer den att ledas via KP Arnoldssons väg eller räknar man med att den ska ledas via Kyrkvärdsvägen och dess tvärgator?

2 Det befintliga grönområdets natur- och rekreationsvärde

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 29 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

av många av de som bor i området och dessutom används det väldigt mycket i verksamheten av de närliggande skolorna och förskolorna. Vi anser heller inte att den utvärdering av naturvärden i Tumba skog inte genomfördes på ett till- fredsställande sätt då den genomfördes under alltför kort tid och inte kan anses heltäckande av de naturvärden som skogen faktisk har. Denna borde definitivt göras om.

Vi anser att byggplanerna enligt den nuvarande detaljplanen inte är ge- nomförbara utan omfattande ändringar av bland annat planeringen för tillfartsvägar och parkeringar. En eventuell anslutning till Kyrkvärdsvä- gen borde bara vara öppen för utryckningsfordon, sophämtning och liknande samhällsfunktioner. Vi anser också att man borde genomföra en mer komplett naturvärdesin- ventering och även ta fram och presentera mer material om hur mycket skogen används av närområdets skolor och förskolor föra att kunna sammanställa ett bättre underlag för alla att ta ställning till.

G49 Strigeln 11 Yttrande finns i sin helhet hos Samhällsbyggnadsförvaltning.

G50 Spelaren 1, Tränaren 7

Yttrande avseende Gestaltningsprogrammet Det är den samhällsnära och nyttjade delen av Tumba skog som ianspråktas för byggnation. Den norra skogsdelen består till största del av otillgängliga ras- branter och har ett avsevärt lägre nyttjande- och rekreationsvärde. Den platå som bebyggs enligt planen utgörs av skogsklädda skyddsvärda våt- marker med höga biologiska och ekologiska värden. Byggnationen med utarmning av natur- och skogsmiljön medför en uppenbar begränsning av medborgarnas och barnens rekreations- och lekmiljö. Det är en oacceptabel begränsning av den sociala hållbarheten i en tätort. Trafikökning utmed den redan belastade K.P. Arnoldssons väg är en obestrid- lig negativ konsekvens av planförslaget. Gestaltningsprogrammet beskriver i glättade ordalag hur källans vatten utnyttjas för vattenlek. Hänsyn har ej tagits till att nogsamt skydda källan som ett brukat livsmedel, en gratis ekotjänst. Tumba kallkälla är ett artesiskt grundvatten ur kvartära avlagringar med vatten från ett högre beläget slutet magasin. Ett

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 30 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

förhöjt grundvattentryck når över markytan med ett ständigt flödande vatten. Vattnet är året runt 8-gradigt, vilket indikerar att vattnet emanerar från djupt liggande magasin. Det är märkligt att planförslaget, enligt gestaltningen, avser att ta en oskälig fördel av denna ekotjänst. För vattenlek är knappast det kalla vattnet attraktivt. Holkar för fåglar, fladdermöss och insektshotell sätts upp enligt gestaltningen. Menar verkligen exploatören att det kan ersätta hela den biotop som planeras att utsläckas.

Gestaltningsprogrammet beskriver i sin helhet en oacceptabel våldtäkt på en samhällsnära naturskog med höga biologiska och rekreativa värden. Vi yrkar att kallkällan och skogen får stå orörda och att kommunen gynnar och inrättar en naturskyddad gammelskog.

G51. Strigeln 11

Granskningsyttrande för detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka kommun Undertecknade inkommer härmed med ett granskningsyttrande beträffande planförslaget i Tumba skog som planeras av Botkyrka kommun och som i huvudsak betalas av markägaren. Det går ej att utesluta att en partiskhet i utredningar och dokument föreligger eftersom det är markägaren som står för de flesta utredningar i detaljplaneprocessen. Byggherrar samt kommunen har underlåtit att undersöka alla faktiska saklägen för mark- och miljökonsekvenserna, detta till trots av ett flertal informations- möten med yttranden från sakkunniga och kompetenta medborgare. -Bortförklaringarna skulle inte ens duga i en fantasiskildring-. Kommunen vet att medborgarnas argument är riktiga, men väljer att mörka dessa med omskrivningar. Kommunen hävdar att det måste byggas för bostadsbristen, oavsett vad man skadar och utrotar. Det är en fullkomligt oacceptabel inställning och i strid mot rådande miljöhänsyn.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 31 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

I skogen finns även 2 st stora våtmarksområden som bl.a. inrymmer en fantastisk biologisk mångfald. Dessa två våtmarker är städse blöta/fuktiga och utgör troligen en utsöndringsyta av grundvatten. Det är anmärkningsvärt att det är just dessa våtmarker som, enligt planförslaget, skall bebyggas. I utredningsdokumenten kallas dessa värdekärnor för sumpområde, vilket avslöjar en förne- kelse av den faktiska digniteten för området.

Sannolikt är hela planområdet en bergvattentäkt som inte är tillfredsställande utforskad. Den västliga delen av planområdet är klassad som vattenskyddsområde och är avskild från den östra delen med ett rakt linjalstreck över kartan. Den ostliga delen är de facto likväl ett grundvattenmagasin och kunde rimligen förväntas också klassas som ett inre vattenskyddsområde, enär den hyser den ständigt flödande kallkällan med ett särdeles gott vatten med en temperatur av ca 8 grader året runt. Ett sådant vatten med konstant temperatur indikerar att vattnet är ett djupt liggande grundvatten och används av de boende som ett livsmedel i form av måltidsdryck. Kallkällan är skyddsvärd och får ej exploateras.

Vattendirektivet, ett dokument från Europaparlamentet, syftar till enhetliga regler på EU-nivå för skydd av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten. Det innebär att skydda och förbättra vattenmiljöer i ett ekologiskt perspektiv och att mildra effekterna av översvämningar och torka genom att säkerställa en god tillgång på ytvatten och grundvatten av god kvalitet.

Botkyrka kommun har varit försumliga i det avseendet (PFOS) och i planprogrammet för Tumba skog har inte tillräckliga hänsyn visats kallkällan genom att inrymma den i ett inre vattenskyddsområde. Vidare vid kraftiga vattenflö- den vid extremregn kommer Kvarnsjön och Tumbaån att påtagligt påverkas av flöden vid det K-märkta Tumba bruk. Vid sådana händelser kan översväm- ningar av Tumba bruk samt förhöjda nivåer i Kvarnsjön leda till allvarliga bak- flöden till den skyddsvärda sjön Uttran. Alla vattensystem hänger samman och slutar gemensamt i Östersjön, som redan är i kris.

Tumba skogs kallkälla har så höga skyddsvärden att den rätteligen skall klassas som en reservvattentäkt eller bättre som nödvattentäkt. Vid katastrof eller sabotage av de ordinarie vattentäkterna (t.ex. Mälaren) måste medborgarnas tillgång till rent vatten tillgodoses. En nödvattentäkt är sådan provisorisk vat- tentäkt som akut på kort sikt kan överta den ordinarie vattentäktens funktion. Tumba skogs kallkälla torde därför kunna vara en tillgång för rent dricksvatten

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 32 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

och skall således med alla medel skyddas mot intrång, bebyggelse eller dräne- ring. Skogsområdet med källan skall skyddas som vattenskyddsområde eller som nödvattentäkt enligt ovan och ej hotas av sprängningar i dess närhet.

Det är viktigt att notera att Riksbanken startade ett pappersbruk i Tumba år 1755 på grund av det rena vattnet som var erforderligt för att tillverka blekt papper. Det renaste vattnet kom ur den kallkällan i skogen som mynnar ut mot en äng (Blekängen), den källan är väl dokumenterad och beskriven i Tumba bruks museum och har aldrig slutat leverera rent vatten. Området med kallkäl- lan borde även utgöra ett kulturminnesmärke för Tumba bruk under Statens fastighetsverk.

Berggrunden i Tumba skog är sprickbemängd vilket tydligt kan synas vid skärningen vid KP Arnoldssons väg.

[Bild finns hos Samhällsbyggnadsförvaltningen]

[bildtext:] Berget mellan vägen och planområdet är poröst och rasbenäget Berget är täckt av omfattande isälvsavlagringar, vilket även är karaktäristiskt för hela området i Tumba. Dessa grus- och sandlager är mycket vattenrika och leder grundvatten mot och tvärs genom banvallen för Västra Stambanan till vattendragen Kvarnsjön eller Tumbaån med stor risk för underminering av banvallen vid extremregn.

Vidare, om sprängningsarbeten vid nybyggnation enligt planförslaget genom- förs riskeras alla de redan befintliga fastigheterna i Segersjöområdet och Tumba skog vars byggnader vilar på en utjämnad handgrävd schaktbotten som hålls intakt och i jämvikt med den grundvattennivå som råder i berget och dess sandlager.

Vid sprängningar (för nya grunder, nydragen väg och schakt för avloppsledningar) kommer oundvikligt grundvattennivån att sänkas radikalt varpå marken torkar ut och sättningar är oundvikliga. En uppenbar risk föreligger för att tvingande utföra grundförstärkningar eller rivning av befintliga byggnader, skorstenar som sätter sig och spricker eller rörledningar som brister. Dessa risker är oacceptabla.

Många träd, i den gamla bevaransvärda skogen, som växer utanför själva byg- gområdet riskerar att inte hitta vatten p.g.a. ändrade hydrologiska förutsätt- ningar.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 33 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Gammelskogen med sina våtmarker går förlorad tillsammans med den biologiska mångfalden i form av ett rikt fågelliv, en mångfald växter och djur samt en myckenhet av svampar.

Bostäder -ja, men Tumba skog är en direkt olämplig lokal för bebyggelse. En byggprocess i skogen medför en oåterkallelig förstörelse eller utarmning av alla de fysiska och biologiska värden som föreligger i denna vackra skog. Dessa värden kan aldrig återskapas!

Undertecknade kräver att fullständiga hänsyn tas till Grundvattnet och vattenskyddsområdet i hela detaljplaneområdet Att två våtmarksområden skyddas Kallkällan i Tumba skog skyddas och bevaras Banvallen för Västra Stambanan skyddas mot extrema vattenflöden Skogen med höga naturvärden sparas Den biologiska mångfalden skyddas Att sprängningar ej utförs som skadar grundvatten och riskerar den äldre byggnationen

Vi yrkar att detaljplanen ej godkänns och att ärendet avslutas.

G52. Strigeln 11, 10 och Regeln 7

Granskningsyttrande för detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka kommun Undertecknade lämnar följande granskningsyttrande vilket upptar rubrikerna enligt nedan: Botkyrkas översiktsplan Beträffande Tumba skogs Naturvärdesinventering Fastigheten Tumba 8:514, oklart ramavtal Kallkällan i Tumba Skog Utelämnat MKB i samrådshandlingarna

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 34 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Om ”Dagvatten, grundvatten och vattenskyddsområde” i Tumba skog, Bot- kyrka kommun Osäkerhetsanalys av Geosigmas rapport 2017-03-10 Grap 16071 Tyréns kulturutredning för Tumba skog BRIAB ”Riskhänsyn vid fysisk planering”

Botkyrkas översiktsplan 2014 Översiktsplanen (ÖP) är ej tvingande men gäller som en viktig vägledning. I och med exploateringen i Tumba skog går Botkyrka kommun tvärs emot sin egen ÖP på många punkter. Planeringsstrategin ”Plats att växa” skall inte betyda att fokus på att bygga bostäder tränger undan annat viktigt som behövs för medborgarna. Botkyrka kommuns strategi riskerar att göra kommunen så tätbebyggd att det blir en usel miljö att bo i. Stadsbyggnad skall gå långsamt och med stor eftertanke så att inte en så värde- full och samhällsnära skog som Tumba skog offras i hetsen att producera bo- städer. ”Samhällsutvecklingen behöver bli mer hållbar” anger ÖP´n och lyfter fram ”att den negativa samhällsutvecklingen måste bromsas upp och sedan vändas i en hållbar utveckling”. Inget av de sex hållbarhetsutmaningarna enligt Ålborg+10 deklarationen uppfylls i exploateringen av den samhällsnära Tumba skog. Vi är kritiska till att Botkyrka kommun överlåter planeringen av nyproduktion av bostäder till byggherrar. Kommunen har ett ansvar för stadsutveckling och att skapa långsiktigt hållbara naturmiljöer. Från det ansvaret har kommunen abdikerat i Tumba skog.

Beträffande Tumba skogs Naturvärdesinventering I rubricerat dokument uttalar Ekologigruppen en ”viss osäkerhet” i sin bedöm- ning. Vid 3 st tillfällen besökte de Tumba Skog enl. egen uppgift. Vid ett av inventeringstillfällena besökte de Björkbackens förskola. Vid det tillfället blev inte några naturstudier eller fysiska inventeringar dokumenterade. Ingen fullständig artinventering har genomförts enl. uppgift från Ekologigrup- pen. Se sid 7 i rapporten under rubrik ”Osäkerhet i bedömningen”. Sump- och våtmarker utgör en livsviktig biotop för djur- och växtlivet. En av Tumba Skogs värdefulla biotoper är just en sådan biotop (utmärkta med 5, 6, 8,

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 35 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

på inventeringskartan sid 11 i dokumentet). Denna biotop är oförklarligt nog klassad med en 4, det lägsta värdetalet. Skogsmarken här är fuktig året runt, många träd har bildat socklar och marken är moss-och starrgräsbeväxt. Det är bestyrkt från närboende att våtmarkerna härbärgerar groddjur, dock ej specificerat kända arter. En god målbild i skogsbruket är att sumpskogar skall lämnas orörda eftersom de ofta är mycket artrika och klassas som hänsynskrävande . Just i denna biotop är den mest omfattande och invasiva exploateringen, med en bred väg och ett flertal flerfamiljskomplex, tänkt att ske. Någon djupare artinventering av dessa våtmarker är inte genomförd, vilket är en allvarlig felaktighet och brist i rubricerad naturinventering. Fåglar Det är känt i ornitologkretsar att Tumba skog hyser fler rödlistade arter än den i rapporten nämnda kungsfågeln. För att upptäcka och dokumentera fågelarter krävs mer än en översiktlig inventering och ett besök i Artdatabanken! Beträffande kungsfågeln, vars biotop huvudsakligen är högresta gamla granar, gäller att den är fridlyst i hela Sverige och förtecknad i internationella konvention eller EU-direktiv (källa: Artdatabanken). Ingen fördjupad artinventering har skett vid Naturinventeringen i Tumba Skog beträffande fåglar vilket medför att noterade rödlistade arters habitat går förlorade när skogsmaskinerna och grävskopor gör sitt skövlande arbete. Avsaknad av en artinventering är en stor oacceptabel brist. En fördjupad artinventering, enligt planbeskrivningens utsaga, kommer för sent till granskningen. Därtill förklarar G. Olla i samrådsredogörelsen (sid 9 pkt 11): ”Kommunen kommer inte att beställa en ytterligare natur- värdes-inventering”. Detta framstår som en oacceptabel och motsägelsefull hantering av viktiga fakta.

Fladdermöss Ingen artspecifik kartläggning av Chiroptera. Många arter av fladdermöss är hotade eller sällsynta, ofta framförallt av habitatförlust. Samt- liga arter av fladdermöss är sedan 1986 fridlysta i Sverige. Alla fladdermöss i Europa skyddas av konventionen EUROBATS - avtalet för skydd av europeiska fladdermus-populationer. Avtalet skyddar fladdermössen, deras boplatser, övervintringsplatser och deras viktigaste jaktområden. En specifik fältundersökning betr. fladdersmusarter i Tumba skog fattas i Naturinventeringen. Således är det okänt vilka arter fladdermöss som

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 36 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

lever i Tumba skog och det är en uppenbar och allvarlig brist i inventeringen. Den i planbeskrivningen utlovade fladdermusinventering under sommaren 2017 kommer icke i tid till granskningen, vilket är extremt otillfreds- ställande. Växtligheten i Tumba skog. Kärlväxter av många olika slag förekommer rikligt i denna skog. Denna rikedom är självklart en källa till glädje och välbefin- nande för alla skogsvandrare samt är en stor pedagogisk resurs (ekotjänst) för skolor och förskolor i närområdet. Fältskiktet består med andra ord av mycket mer än det i rapporten upptagna ”blåbärsris”. En fördjupad fältundersökning över tid krävs för att dokumentera ev. rara växter. Naturvärdesinventeringen saknar en sådan dokumentation. Signalarter, gällande svampar. Skogsstyrelsen har under perioden l993-2006 systematiskt inventerat nyckelbiotoper på privat mark. Tumba Skog har inte inventerats och eventuella nyckelbiotoper är okända. Tidigare fynd från Artda- tabanken, som tas upp i ekologigruppens inventering indikerar dock att Tumba Skog kan hysa okända nyckelbiotoper. Rubr. inventering utfördes under tidig sommar (2015) enligt Ekologi- gruppen, vilket självklart medför att inga svamparter kunnat identifierats. Detta utgör ytterligare en allvarlig brist i dokumentationen över Tumba skogs biologiska värden. Att genomföra en svampinventering under juni avslöjar saknad av kompetens. Tumba Skogs kallkälla är överhuvudtaget inte nämnd i Ekologigruppens Na- turinventeringsrapport. Källor är små biotoper, som lätt förbises, vilket har skett här. Dessa biotoper är relativt stabila miljöer och kan hysa specifika vattenlevande insekter samt mossor och kärlväxter. Länsstyrelsen påpekar i sitt samrådsyttrande under rubriken ”Skydd av grundvatten (bet. 4021-336614-2015)” att dylika grundvattenberoende ekosystem är unika och skall skyddas. Skogens kallkälla skall innefattas i handlingarna och rätteligen värderas. Tumba Skog hotas av en mycket omfattande exploatering, som kommer att utsläcka en stor del av skogens naturvärden och dessutom kommer Tumbaborna i området att förlora sin samhällsnära vardagsskog. Inför en så stor exploatering i en unik och numera sällsynt skog är det av yttersta vikt att alla utredningar görs med kunskap och noggrannhet.

I Tumba skogs Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreations- värden har framkommit att inventeringen är översiktlig och att en mer

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 37 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

detaljerad analys (enligt Ekologigruppen) av området krävs. Osäkerheten lyser igenom på ett flertal ställen i rapporten. Vi ser det som allvarligt att ett så viktigt dokument som MKB:n grundas på en ofullständig och översiktlig naturvärdesinventering. En fladdermusinventering är ej gjord samt att Tumba Skogs kallkälla överhuvudtaget ej är nämnd i inventeringen. Det är ej godtagbart. Inventeringen i fält vad beträffar fåglar, groddjur, kärlväxter, svampar och mossor är undermålig och måste göras om över tid. Tumba skog har visat sig vara en rik och värdefull skog med höga natur- värden. En djupare inventering hade utan tvekan påverkat omfattningen av exploateringen till skogens fördel. Vi konstaterar att bedömningar och beslut tagits på bristande underlag och skall göras om. I samrådshandlingarna 2016-11-01 med ref. Guiseppe Olla beskrivs att ”naturinventeringen kommer att fördjupas avseende de delar av skogen som påverkas direkt av projektet ----”. Men i samma dokument deklarerar kommunen att de inte kommer att beställa en ytterligare naturvärdesinventering. Dessa motstridiga uppgifter i ett och samma dokument är oacceptabelt vilseledande. Märkligt är att i det senast daterade dokumentet (Planbeskrivningen 17-34) upplyser kommunen att en fördjupad naturinventering skall ske. Vi yrkar att granskningsdokumenten skall vara tydliga och korrekta.

Kallkällan i Tumba Skog Bakgrund Det finns ett smärre antal naturliga källor dokumenterade i Botkyrka kommun. Dessa är antingen förstörda eller kontaminerade av salt, PFOS eller Barium.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 38 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Dock ej kallkällan i Tumba skog. I Tumba Skog ligger en kallkälla som är känd sedan 1700-talet. Enligt Bot- kyrka kommuns detaljplan för Tumba Skog är källan tänkt att efter att den ”återställts” skall den bli ett spännande inslag i den planerade lekplatsen intill Björkhaga förskola. Länsstyrelsen vill i sitt samrådsyttrande 2016-10-18 påminna att, citat: ”Grundvattenberoende ekosystem, dvs utströmningsområden där grundvatten sipprar diffust fram i marken eller skapar källor och vattensamlingar skall skyddas. Sådana områden är unika och hotade och speciell kompetens behövs för att värdera naturvärden till exempel av olika mossor”. Hydrogeolog Anders Eriksson som bl.a. är hedersledamot i Källakademin (www.kallakademin.se) har nyligen sammanställt en rapport ”Angående kall- källan i Tumba skog”. Rapporten finns som bilaga i ett specifikt Gransknings- yttrande om Sthlms Länsmuseum rapport 2015:010. Rapporten visar att källan troligen legat på samma plats sedan de fornlämning- ar som finns i området kom till. I Erik Castegrens minnesskrift till Riksbankens Papperbruks 200-års jubileum (1955) beskrivs källan: ”--- komma i besittning av en söder om bruket belägen, rikt givande vattenkälla, ---.” ”Denna rikt givande källa tillfredsställde under tidernas lopp både brukets behov av rent vatten för dess tillverkning och brukspersonalens för matlagning. Även som dryck var vattnet utmärkt.” Vidare beskrivs citerat: ”--- til reservoir för et godt källwatten, som ledes genom rännor ifrån en ofwanför Bruket belägen källa.” I samtidigt redovisade kartblad från 1761 resp 1804 finns källan beskriven på dess nuvarande plats. (Castegren 1955) I Stockholms Läns Museums rapport 2015:010 ”Tumba Skogs arkeologiska utredning inom Tumba Skog” av Tove Stjärn meddelas att ”källan är känd sedan 1700-talet men dagens utlopp har tillkommit efter 1858. Därför kan inte kallkällan i Tumba Skog betraktas som fornlämning” slut citat. Länsmuseets rapport påstår att källan vid järnvägens anläggande övertäckts med grus varvid källans utlopp förflyttats uppströms. Denna tolkning, att käl- lan förflyttats anser vi med stöd av Anders Erikssons rapport är felaktig. Enligt den geologiska kartan tryckt 1863, som för aktuell del finns bifogad i Anders Erikssons rapport, framgår att ca 400 – 500 meter ost-nord-ost om aktuell kallkälla finns tvenne källor angivna alldeles invid den nylagda järnvä- gen, varav den ena angiven som en mineralkälla. P.g.a. dessa två källors mycket nära lokalisering till järnvägen är det antagligt att det är dessa två käl- lor som övertäckts med grus. Kartan från 1863 visar samtidigt aktuell kallkälla, dvs Tumba skogs kallkälla.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 39 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Värt att notera i detta sammanhang är att enligt Miljöbalken är allt bortledande av grundvatten och anläggning för detta prövningspliktigt. Vi vill fästa uppmärksamhet på att källans infiltrationsområde eller grundvat- tenflöde ej får skogsavverkas ej heller bebyggas då uppenbar risk uppstår att källans flöde förändras eller förstörs. Vidare kan noteras att källan i Tumba skog ej har omnämnts eller behandlats i Geosigmas rapport, vilket vi ser som synnerligen bristfälligt. Mycket viktigt är att såväl i Castegrens skrift som i Tumba bruks museum (Kölnan) finns en karta från 1804 i vilken källan är tydligt utritad med steninfodring, bassäng och vattenledning (självfallsledning) till bruket. Se bilagda bilder nedan. Länsmuseets rapport vad gäller notering om kallkällan i Tumba Skog bedöms av oss som missvisande. Rapporten anser vi bör revideras och kompletteras genom att Botkyrka kommun ger museet detta i uppdrag. Det vore olämpligt om museets bristfälliga rapport vad gäller kallkällan i Tumba skog hamnade oreviderad i kommunens och länsstyrelsens arkiv eftersom kallkällan är att betrakta som en fornlämning.

[Bild finns hos Samhällsbyggnadsförvaltning]

[Bildtext:] Tumba skogs kallkälla illustrerad på karta från 1804, presenterad i Tumba bruks museum.

Utelämnat MKB i samrådshandlingarna Noteras kan att Länsstyrelsen ej fått sig tillsänt den till samrådshandlingarna hörande Miljökonsekvensbeskrivningen (samrådsversionen). I sitt samrådyttrande (beteckning 4021-336614-2015) påpekar Länsstyrelsen att de ”gör ändå bedömningen utifrån det material som fanns att tillgå ….” Vi gör gällande att med en saknad MKB i remisshandlingarna finns risk att Länsstyrelsens bedömning blev annorlunda än vad den eljest blivit om handlingarna varit kompletta. Botkyrka kommun har hanterat remissförfarandet på ett bristfälligt sätt.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 40 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Länsstyrelsens bedömningar har följaktligen gjorts på ett bristande underlag.

G53. Regeln 8, Pionjären 8, 12 Yttrandet finns i sin helhet hos samhällsbyggnadsförvaltning.

G54. Strigeln 11

Naturinventeringen I Botkyrka kommuns Naturinventering för Tumba skog lyfts Kungsfågeln fram som varande det enda fynd av rödlistade fågelarter i skogen. Det förekommer dock fler arter rödlistade fåglar som ej noterats i Naturvärdesinventeringen. Det kan ju bero på den övergripande och knapphändiga inventeringen, som utfördes i maj o juni 2015 enligt Ekologigruppens utsago. Om kungsfågeln I samrådssammanställningen 2016-11-01 förklaras det att ”kungsfågeln indikerar inte högre naturvärden”. Jag vill klargöra att kungsfågeln kräver blandskog av högresta gamla friska granar för sitt habitat. I Tumba skog är just sådana granar talrikt förekom- mande i många olika bestånd. Det medför att Tumba skog har ett stort antal kungsfåglar i skogslandskapet vilket vi också har konstaterat vid upprepade ”fågelvandringar”. Kungsfågeln är en signalart som påvisar höga naturvärden tvärt emot vad Bot- kyrkas dokument om naturvärden påstår. Jag ser det som allvarligt att Botkyrka kommun ämnar gå emot Artkonvention- en i och med exploateringen av Tumba Skog. Oklarheter gällande fördjupad Naturinventering Jag påpekar det märkliga i att den aktuella detaljplanens bilagda dokument skiljer sig i uppgifter angående en fördjupad Naturinventering. I Samrådsredogörelsen 2016-11-01 (ref. Giuseppe Olla) framförs att ”inventeringen kommer att fördjupas avseende de delar av skogen som påverkas direkt av projektet…..”. Men i samma dokument deklarerar kommunen att de inte kommer att beställa en ytterligare Naturvärdesinventering. I Planbeskrivningen daterad 2017-04-10 Plan nr 17-34 däremot upplyser kommunen att ”till antagandeskedet kommer en fördjupad Naturinventering och en fladdermus-inventering att tas fram”.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 41 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Dessa motstridiga uppgifter i två olika dokument om samma ämne, Naturvär- desinventeringen och i Detaljplanens granskningsskede är vilseledande och inte godtagbart. Undertecknad kräver en fördjupad naturinventering enligt planbeskrivningen 2017-04-10 nr 17-34. Jag kräver också att EU´s Art och Habitatdirektiv efterföljs.

G55. Regeln 7

Riskbedömning av ”Katthavet”, f.d. del av Kvarnsjön I den översiktliga Markmiljöundersökningen (Structor 2017) behandlas risker med eventuella markföroreningar på Blekängen. Farhågor finns enl Structors dokument att föroreningar som PCB, klorerade lösningsmedel och tungmetaller kan förekomma i undersökninsobjekten. Anmärkningsvärt under dessa osäkra förhållanden är att ingen riskbedömning gjorts överhuvudtaget vad gäller innehållet i det igenfyllda ”Katthavet”. ”Katthavet”, en del av Kvarnsjön, fylldes igen med byggmassor på 1960-talet. En riskbedömning beträffande eventuellt miljöfarligt avfall i ”Katthavet” skall självklart ingå i utredningsmaterialet för Tumba Skog. Detta bl.a. med tanke på den ökande dagvattenmängden inför den stora exploateringen i Tumba Skog och risken för ökande spridning av eventuellt miljöfarliga elueringar till våra sjöar och vattendrag. Vid en så omfattande exploatering som den i Tumba Skog, måste risker även bedömas beträffande nuvarande och framtida klimatförändringar, dvs extremer och 100-årsregn. Undertecknad anser att den uteblivna utredningen om ev. miljögifter i Katt- havet utgör en allvarlig brist som måste rättas till.

G56. Tränaren 9, Strigeln 9 Yttrandet finns i sin helhet hos samhällsbyggnadsförvaltning.

G57. Regeln 7

Grundvattenskyddet i Tumba skog

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 42 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Kallkällan vid Blekängen är ett ständigt flödande utlopp av grundvatten från den östra bergvattentäkten. Enligt hydrogeologiska antaganden finns ett samband via vattenkanaler mellan den östra delen och det västra grundvattenmagasinet via sprickbildningar i berg och istida gruslager. Grundvatten från hela planområdet, såväl den östra som den västra delen, flö- dar mot Segersjö vattentäkt. Grund för detta påstående är Länsstyrelsens äldre befintliga skyltmarkeringar mellan Vasavägen och Vattravägen. Skyltarna anger skydd av grundvattentäkt. Kallkällans vatten utgör en ovärderlig resurs såväl för dagligt dricksvatten som reservvattentäkt (nöd) vid katastrofsituation. Segersjö vattentäkt avses, enligt uppgifter, att återställas som en vattentäkt. Underlåtelse att taga hänsyn till detta förhållande utgör en allvarlig försum- melse av kommunen genom att ej ange hela planområdet som ett inre skydds- område för grundvattentäkt och som skall skyddas från bebyggelse. Historiskt var tillgången till absolut rent och friskt vatten till Tumba bruks pappersframställning tillika med ett ytterst gott dricksvatten, dvs som livsmedel, av mycket stor betydelse vid anläggandet och lokalisationen av bruket just till Tumba. Tumba pappersbruk utgör ett riksintresse och är kulturminnesmärkt. Kallkällan torde ingå i det inre grundvattenskyddet. Tumba skogs grundvatten är en ekotjänst, som på inga villkor skall äventyras genom sprängningar och bebyggelse. Med tydlighet visar befintliga skyltar om vattenskydd i Segersjöområdet att utredningar bilagda detaljplanen grovt missat att hela Segersjö med omnejd är en vattentäkt som kräver fullt skydd. Undertecknad uppmanar kommunen att på största allvar värna om och utöka skyddet av vattentäkten i Segersjö och kallkällan vid Blekängen genom att inte bebygga infiltrationsområden för grundvattnet.

G58. Tränaren 9, Strigeln 9 Yttrandet finns i sin helhet hos samhällsbyggnadsförvaltning.

G59. Privat person

Yttrande över detaljplan Tumba skog som gick ut för granjukhem skning våren 2017

Eftersom vi anser att i stort sett ingenting förändraders agällande de punkter som vi framförde i vårt yttrande till den förra detaljplanen så skickar vi in i

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 43 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

stort sett samma igen. Vi är fortfarande oroliga över den kommande trafiksituationen både i villaområdena nära nybyggnationen men även generellt runt Tumba centrum och på KP Arnolsdsson väg mellan Tumba och Salem. Med de nya planerna av nybygnationer i Tumba Skog och området vid Uttrans anser vi att man måste ha en bättre plan för den stora trafikökningen som man måste räkna med.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 44 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

2 Det befintliga grönområdets natur- och rekreationsvärde

Vi har full förståelse för att man vill öka bostadsbyggandet i Tumba och dess närhet, men vi har ändå svårt att förstå att man är beredd att offra vad man måste anse som det sista, riktigt närliggande sammanhängande grönområdet i anslutning till Tumba centrum. Ett grönområde som används flitigt av många av många av de som bor i området och dessutom används det väldigt mycket i verksamheten av de närliggande skolorna och förskolorna. Vi anser heller inte att den utvärdering av naturvärden i Tumba skog inte genomfördes på ett till- fredsställande sätt då den genomfördes under alltför kort tid och inte kan anses heltäckande av de naturvärden som skogen faktisk har. Denna borde definitivt göras om.

Vi anser att byggplanerna enligt den nuvarande detaljplanen inte är genomför- bara utan omfattande ändringar av bland annat planeringen för tillfartsvägar och parkeringar. En eventuell anslutning till Kyrkvärdsvägen borde bara vara öppen för utryckningsfordon, sophämtning och liknande samhällsfunktioner. Vi anser också att man borde genomföra en mer komplett naturvärdesinvente- ring och även ta fram och presentera mer material om hur mycket skogen an- vänds av närområdets skolor och förskolor föra att kunna sammanställa ett bättre underlag för alla att ta ställning till.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 45 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Granskning från den 10 november 2017 till den 1 december 2017

G 3 (2) Hyresgästföreningen Botkyrka Salem Hej, Nedan följer synpunkter på förslaget från hyresgäster boende i Segersjö. Vi vill ännu en gång förtydliga våra synpunkter om Blekängsvägens anslutning till Kyrkvärdsvägen 37-27 och 24-59. Kyrkvärdsvägen 37-27 är en sträcka med hyrda parkeringsplatser för boende i Segersjö på båda sidorna av vägen vilket innebär att det inte finns körbana kvar till två bilar att mötas. Mötet får ske genom att en av bilarna hittar en ledig parkeringsfika att köra in på. Kyrk- värdvägen 24-59 har hyrda parkeringar på en sida av vägen och in/utfart från parkeringsgarage på gavlarna i tre hus på andra sidan vägen. Även här trångt för mötande bilar. Hur ska dessa avsnitt av kyrkvärdsvägen kunna ta emot ytterligare antal bilar än idag utan att det negativt påverkar miljö för de boende?

G 4 (2) Privat person Undertecknad inkommer med följande granskningsyttrande för Detaljplan Tumba Skog 2014:553 i Botkyrka kommun. Granskningen utställd under tiden 10/11 – 1/12 2017. Som närboende till exploateringen i Tumba Skog påtalar jag att påverkan på vår livsmiljö, intrånget i värdefull natur- och rekreations- miljö, förlusten av skogen och risker med exploatering på grundvattenföre- komsten (Segersjö vattentäkt) samt en väsentlig trafikökning i närområdet blir oacceptabelt stor för oss i och med exploateringen med 550 lägenheter i Tumba Skog och en stor genomfartsväg.

Tumba Skog skall bevaras som en grund till ett framtida hållbart samhälle i Botkyrka med bevarade ekosystemtjänster för den biologiska mångfalden. Jag uppmanar Botkyrka kommun att ej gå vidare med detaljplanen. Jag hävdar vår medborgerliga rätt att yttra mig vid granskningen och att i senare skede ha rätten att överklaga kommunens beslut att exploatera Tumba Skog.

G 6 (2) Privat person Undertecknad inkommer med följande granskningsyttrande för Detaljplan Tumba Skog 2014:553 i Botkyrka kommun. Granskningen utställd under tiden 10/11 – 1/12 2017. Som närboende till exploateringen i Tumba Skog påtalar jag att påverkan på vår livsmiljö, intrånget i värdefull natur- och rekreations-

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 46 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

miljö, förlusten av skogen och risker med exploatering på grundvattenföre- komsten (Segersjö vattentäkt) samt en väsentlig trafikökning i närområdet blir oacceptabelt stor för oss i och med exploateringen med 550 lägenheter i Tumba Skog och en stor genomfartsväg. Tumba Skog skall bevaras som en grund till ett framtida hållbart samhälle i Botkyrka med bevarade ekosystem- tjänster för den biologiska mångfalden. Jag uppmanar Botkyrka kommun att ej gå vidare med detaljplanen. Jag hävdar vår medborgerliga rätt att yttra mig vid granskningen och att i senare skede ha rätten att överklaga kommunens beslut att exploatera Tumba Skog.

G 8 (2) Privat person Jag vill yttra mig i mot byggnadsplaner i Tumba Skog! Den skogen är behövlig till rekreation till oss människor utan bil. Och förstör ni denna skog kommer det aldrig att kunna återställas i det ursprunget som det är nu. Det är värdefullt gammelskog med nedfallna träd ,som är nytta till insekterna och mång fallen allmänt i naturen ,det finns många sorts svamp för glädje för oss som promene- rar i skogen och har våra ställen där. Normal regnig år plockar jag där gula kanttareller, svart trumpetsvamp, taggsvamp, trattkantareller plus alla flesta sopparterna !

Detta ska vi tillägga att det är där vi möter våren med blåsipporna ,vitsipporna och kollar när blåbären blommar och sedan senare plockar både blåbär och hallon. Jag går dagligen minst en promenad i denna underbara skog. Om detta byggnadsplaner blir verklighet jobbar ni precis mot vad alla forskare har åratal påstått att skogspromenad är mycket hälsosamt och att det behövs ett grön om- råde i varje bostadsområde, förstör ni detta går det inte att återställa. Och när ni säger att det finns plats för nybyggnation och rekreation, har ni verkligen varit på plats och tittat hur naturen där ser ut?

Jag förstår att planerad nybyggnation kommer ta dom plana ytorna i skogen, dom branta områdena är inte möjligt till rekreation, för vi är många med artros och omöjligen kan gå upp eller ner dessa branter.Det syns så väl hur skogen används ,där stigarna är farbara där går vi dagligen med våra hundar eller utan. Det måste finnas någon annan plats att bygga på en denna skog som behövs så väl till annan ändamål!

G 9 (2) Privat person

Vår tidigare kommentar: ”

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 47 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Vi bor på Vasavägen på den sida av Kyrkvärdsvägen som inte blivit kallade till samrådsmöten men vi har ändå deltagit på två av dem. De senaste 15 åren har vi varit i stort sett dagliga besökare av berört område, i 10 år som hundägare och de senaste 5 för dagliga motionsrundor, då vi ALLTID möter andra mot- ionärer, med eller utan hundar. På KP Arnoldssons väg är det idag köer vid flaskhalsen mittför Tumba bruk, speciellt vid trafik till/från arbete. När utbyggnaderna av bostadsområden vid Söderby och inflyttning av nybyggena vid Uttrans sjukhus har skett lär problemen öka. Vi ser inte lösningen med ny infart till Tumba skog om ett enkelt och snabbt genomförbart projekt. Det nuvarande villaområdet har barnfamiljer och gator utan trottoarer. Vi vill inte ha byggtrafik genom villaområdet. ” Ny kommentar: Vi konstaterar i det nya förslaget att man kommenterar trafiksituationen, men inget förslag till förbättring för vare sig KP Arnoldssons väg eller befintliga villagator finns presenterade i det utställda förslaget. Vi kräver att Högbrinksvägen, Vasavägen, Karlavägen, Sveavägen och Göta- vägen får förbud mot lastbilstrafik/tyngre fordon på sträckan väster/norr om Kyrkvärdsvägen. Undantagsskylt under förbudsskylten skall även visa ”Gäller ej trafik till boende” Detta förslag bör genomföras oavsett planerna för 2014:553 Vi kräver även att detaljplanen revideras så att byggplanerna reduceras till ett område närmast Rödstu Hage med infart från Segersjövägen, alternativt till ingen bebyggnad, och ingen ny väg alls.

G 10 (2) Vasagatan 17

Tidigare inlämnat, kvarstår i vårt nya inlägg: ”” Vi bor på Vasavägen på den sida av Kyrkvärdsvägen som inte blivit kallade till samrådsmöten men vi har ändå deltagit på två av dem. De senaste 15 åren har vi varit i stort sett dagliga besökare av berört område, i 10 år som hundägare och de senaste 5 för dagliga motionsrundor, då vi ALLTID möter andra mot- ionärer, med eller utan hundar. Området används av de elever från Björkhaga skola som av olika anledning inte kan delta i gymnastiklektioner. De går tipsrundor. I Naturvärdesinventeringen har området närmast förskolan Björkbacken kommenterats, andra förskolor använder andra områden i skogen.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 48 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Björkbacken använder de sex områden som i Naturvärdesinventeringen markerats som 1 -6. Av dessa sex försvinner ett helt och ytterligare två försvinner eller påverkas starkt. Området har en egen orienteringskarta som används av Björkhaga skola och av andra närliggande skolor för orientering. Området har tydliga begränsningar som gör att man kan släppa ut tex. de fjärdeklassare från Kassmyraskolan som vi mötte när förra inlagan skrevs, 26/9 2016. I Botkyrka kommuns kartläggning av grönområden i anslutning till kommunens alla förskolor har utredningsområdet fått 8 poäng: ” Grönområdena är poängsatta utifrån hur många barn som använder det, hur många olika aktiviteter som görs samt hur ofta området används. Totalt har den östra delen av utredningsområdet fått 8 poäng vilket är den näst högsta poäng som är möjlig.” ”” Ny Kommentar med yrkande: I det material som ställts ut för granskning 10/11 – 1/12 2017 kan vi läsa att förskolans påverkan belysts i en egen utredning. Björkhaga skolas användning och påverkan har inte utretts, de enda kommen- tarerna fanns i förra presentationen, ”man hade talat med två lärare”. Skolan är närmaste granne till Tumba Skog, har 600 elever och skall byggas ut till 900. Många elever är andra generationens invandrare. Alla elever går i de tre redovisade alternativen miste om att, som idag, på ett enkelt sätt lära sig utnyttja svensk natur. Vårt yrkande: Slutsatsen är fortfarande att detaljplanen helt struntar i de barn/ungdomar på Björkhaga skola som berörs. Vi kräver att detta framgår tydligt i det underlag som presenteras för våra politiker inför beslutet. Undertecknad kräver att detaljplanen revideras så att endast avsevärt mindre del bebyggs, eller ingen del alls.

G11(2) Sakägare Tumba 8:525 Vi vidhåller vår ståndpunkt från 2017-07-03, i det olämpliga i att bygga inom inre vattenskyddsområde.

Vi vill också tillägga att vi ser farhågor i att ytterligare hårdgöra ytor med dagvattenavrinning mot Kvarnsjön och Segersjön/Uttran med tanke på att sjöarnas avrinning begränsas av kulverten vid Tumba bruk. Vattennivån i Kvarnsjön regleras av Crane AB enligt vattendom VA 77/73. De har redan idag problem vid höga flöden. Vi har vid flera tillfällen utsatts för översvämning av

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 49 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

delar av vår fastighet. Vi har vid samtal med Crane AB fått veta att de anser att kulverten har för liten kapacitet. Grundvattennivån som enligt SGU kan påverkas inom ett markområde upp till något hundratal meter från ytvattennivån i en sjö/å, ligger idag strax under vår källare.

Vi vill ha garantier för att vattennivån inte höjs ytterligare på grund av hårdgö- rande av ytor i Tumba skog.

G12(2) Kyrkvärdsvägen 21 Undertecknad inkommer med följande granskningsyttrande för Detaljplan Tumba skog 2014:533 i Botkyrka kommun. Granskningen utställd under tiden 10/11 – 1/12 2017.

Som närboende till exploateringen i Tumba skog påtalar jag att påverkan på vår livsmiljö, intrånget i värdefull natur- och rekreationsmiljö, förlusten av skogen och risker med exploatering på grundvattenförekomsten (Segersjö vat- tentäkt) samt en väsentlig exploateringen med 550 lägenheter i Tumba skog och en stor genomfatsväg.

Tumba skog skall bevaras som en grund till ett framtida hållbart samhälle i Botkyrka med bevarande ekosystemtjänster för den biologiska mångfalden.

Jag uppmanar Botkyrka kommen att ej gå vidare med detaljplanen.

Jag hävdar vår medborgliga rätt att yttra mig vid granskningen och att i senare skede ha rätten att överklaga kommunens beslut att exploatera Tumba skog.

G14 (2) Privat person Undertecknad inkommer med följande granskningsyttrande för detaljplan Tumba Skog 2014:553 i Botkyrka kommun. Granskningen utställd under tiden 10/11 – 1/12 2017. Den bedömning som har gjorts av trafiksituationen i områ- det är bristfällig. I samrådsredogörelsen 2017-10-24 påtalas det att för att minimera biltrafik så har utgångspunkten varit att prioritera andra transportsätt som gång och cykeltrafik samt kollektivtrafik.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 50 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

tan mellan de olika kollektiva färdmedlen, gör att dessa väljs bort och ersätts av biltrafik.

På Planbestämmelsen syns det inte någon planerad gång och cykelbana mellan Blekängsvägen och Björkhaga skola vilken är en viktig del om de boende skall ta sig gående eller cyklade, året runt, till och från bostaden och skolan. Det gäller även att det är bra belysning och att vägen snöröjs under vinterhalvåret. Det står även att 70% av trafiken kommer att nyttja KP Arnoldssons väg. Detta är väldigt tveksamt då Blekängsvägen även kommer att ha väjningsplikt mot KP Arnoldssons väg. Samhällsbyggnadsförvaltningen skriver även, angående trafiksituationen, att det nya området bör sammankopplas med Kyrkvärdsvä- gen då det är en brant lutning på den nya Blekängsvägen, ner mot KP Arnolds- sons väg. Hur detta hänger ihop förstår vi inte då de även skriver att nuvarande trafik som idag går via Kyrkvärdsvägen, kommer att börja använda den nya vägen vidare ut på KP Arnoldssons väg.

KP Arnoldssons väg är redan i dag ett problem med sin getingmidja med långa köer i rusningstrafik. Redan idag väljer många att ta andra vägar än att åka via KP Arnoldssons väg. Även korsningen Grödingevägen / KP Arnoldssons väg är hög belastad och vid rusningstrafik är detta en stor flaskhals. Hastigheten på Kyrkvärdsvägen har sänkts från 50 km/h till 40 km/h samt flera övergångställen har markerats. Detta är sant men tyvärr så efterlevs det dåligt. De flesta kör i minst 50 till 60 km/h och väldigt få stannar vid övergångstäl- lena.

När det gäller val av plats för de nya bebyggelserna så konstaterar Samhälls- byggnadsförvaltningen att stora delar av skogen bevaras. Det är sant men det är även mestadels svårtillgänglig mark som kommer att bevaras och övrig mark görs om till sociala ytor och dagens rekreativa ytor kommer att försvinna. En del av Tumba skog som planeras att bebyggas är idag en våtmark. Våtmar- kerna är otroligt viktiga för skogens välmående och bör bevars. Vi uppmanar Botkyrka kommun att ej gå vidare med denna detaljplan.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 51 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G 16 (2) Privat person Tumba Skog 2114:553 i Botkyrka kommun. Granskningen utställd under tiden 10/11-1/12-2017. Som närboende till exploateringen i Tumba Skog påtalar jag att påverkan på vår livsmiljö, barnens skolmiljö, i intrånget i värdefull natur – och rekreat- ionsmiljö, förlusten av skog och risken med exploatering på grundvattenföre- komsten (Segersjö vattentäkt) samt väsentlig trafikstörning i närområdet blir oacceptabel stor för oss i och med exploatering med 550 lägenheter i Tumba Skog och en stor genomfartsväg.

Tumba Skog skall bevaras som en grund till ett framtida hållbart samhälle i Botkyrka med bevarande ekosystem för den biologiska mångfalden. Att bygga 550 bostäder i Tumba skog kommer påverka trafiken i hela området. Som boende på på Victoriavägen 1 så kommer även jag bli berörd av ökad biltrafik på min väg. Som redan idag är en genväg till Segersjö där många kör vårdslöst och inte håller de rådande hastighetsbegränsningarna. Jag kräver att kommunen tar ett helhetsgrepp över trafiksituationen i Tumba skog, Tumba villastad och Segersjö då den hänger ihop med varandra. Kan inte ännu se att ni har tagit hänsyn till detta i era handlingar.

Jag är emot exploatering av Tumba skog och uppmanar därför Botkyrka kommun att ej gå vidare med denna detaljplan. Jag hävdar min medborgerliga rätt att yttra mig vid granskning o i senare skede ha rätt att överklaga kommuns beslut att exploatera Tumba Skog.

G17 (2) Uttrans Vattenvårdsgrupp Yttrande angående förslag till detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka Kommun Uttrans Vattenvårdsgrupp vidhåller tidigare ståndpunkter från 21 juni 2017 och inkommer med kompletterande synpunkter på detaljplanen för Tumba skog.

Bakgrund Målet för Uttrans Vattenvårdsgrupp ”UVVG”, är att förbättra vattenkvalitén i vår gemensamma sjö Uttran. Det sker i samarbete med Botkyrka, Salem och Södertäljes kommun, för att uppnå god ekologisk och kemisk status i sjön år 2027.

Grundvatten och Dagvatten Vid ett antagande av detaljplanen beräknas dagvattenbildningen p g a. tillkommande hårdgjorda ytor öka med 270% inom det inre skyddsområdet

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 52 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

(västra) och 370% utanför skyddsområdet (östra), enligt Samhällsbyggnads- förvaltningen och MKB. Tillskotten av dagvatten bör ses ur ett klimatologiskt och hydrologiskt helhetsperspektiv samt med möjliga s k. 20 års och 100 års regn. UVVG undrar om Tumbaån är dimensionerad för att klara kommande vattenmängder från tillrinningsområden och berörda sjöar? Vi vill understryka, att dessa mer detaljerade dagvatten- och grundvattenutredningar, som också efterfrågats av Länsstyrelsen och andra i Samrådsredogörel- sen alltjämt saknas. Vi efterlyser därför en djupgående analys med ytterligare undersökningar och beräkningar som styrker både att infiltrationen är möjlig i de finkorniga jordarna och att reservvattentäkten är skyddad. Utredningarna bör även kompletteras med en riskanalys. Utförande- och kontrollkrav som säkerställer att skador inte uppstår bör tydligt redovisas i detaljplanen.

Ansvarsfrågor UVVG finner de ekonomiska och ansvarsfrågorna för åtgärdande, mellan Bot- kyrka kommun och entreprenörer oklara vid en uppkommen olycka eller felaktigt utfört arbete. Särskilt för skada av en grundvattentäkt, ej fungerande dagvattenlösningar, sprängning, rasrisk och översvämningar. Som ett exempel, i Uttrans f d. grustäkt, är f n. grundvattennivån endast 1,2 meter under markni- vån och ett antal större och mindre pölar har bildats på markytan som riskerar att kontaminera grundvattnet. Vem ansvarar för kostnaderna för ett åtgärd- ande?

G 19 (2) Privat person Hej, Jag är emot byggandet i Tumba skog! Det är en väldigt fin skog som är perfekt att promenera i p.g.a både läget och storleken. Jag som ung kvinna kan promenera där utan att känna mig varken rädd eller orolig, även sena kvällar. Det vore extremt tråkigt om den försvann! Det är fullt med djur, växter, bär, och som ni vet har det även upptäckts svamparter som är väldigt sällsynta. Jag tycker att dom ansvariga måste ta mer hänsyn till var man bygger nya bostäder, både för naturens skull, och för dom människor som redan bor i området i fråga. Sverige är ju känt för sin fina natur och fantastiska skogar, men det känns som att vi är på väg bort det. Jag är nog inte ensam när jag säger att jag inte vill att det ska vara en betongjungel i hela Sverige till slut. Jag förstår mer än väl att det behövs byggas mer bostäder, men då ska det vara på rätt plats. Ni förstör en så stor del av områdets identitet och charm om ni tar bort skogen! Snälla, förstör inte vår fina skog!

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 53 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G 20 (2) Yttrande angående förslag detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka Kommun

Jag vidhåller mina tidigare ståndpunkter från 30 juni 2017 och inkommer här med kompletterande synpunkter på detaljplanen för Tumba skog, i egenskap av att vara sakägare med fastigheten Uttran 2:18 inom det inre vattenskydds- området.

Grundvatten och Dagvatten Vid ett antagande av detaljplanen beräknas dagvatten bildningen p g a. tillkommande hårdgjorda ytor öka med 270% inom det inre skyddsområdet (västra) och 370% utanför skyddsområdet (östra), enligt Samhällsbyggnads- förvaltningen och MKB. Tillskotten av dagvatten bör ses ur ett klimatologiskt helhetsperspektiv samt med möjliga 20 och 100 årsregn. Är Tumbaån dimensionerad för att klara kommande vattenmängder från tillrinningsområden och berörda sjöar? Jag vill understryka, att dessa mer detaljerade dagvatten- och grundvattenutredningar, som också efterfrågats av andra i Samrådsredogörel- sen alltjämt saknas. Jag ifrågasätter riktigheten i kommunens uppfattning om grundvatten djupen, som även länsstyrelsen påpekat och reagerat på. Det finns betydligt mycket mer grundvatten nära jordytan än vad som framkommit i Geosigmas utredning om grundvattnet. Inom inre vattenskyddsområdet ligger dessa i Segersjö reservvattentäkt och i Uttrans grundvattenförekomst: efterlyser därför en djupgående analys med ytterligare undersökningar och beräk- ningar som styrker både att infiltrationen är möjlig i de finkorniga jordarna och att reservvattentäkten förblir skyddad. Ej fungerande dagvattenlösningar, sprängning, rasrisk och översvämningar är påtagliga risker vid byggnationen. Utredningarna måste även kompletteras med en riskanalys.

G 21 (2) Kyrkvärsdplan 12, 14762 Uttran

Yttrande över detaljplan Tumba Skog 2014:553

Trafiksituationen är både underdimensionerad och ogenomtänkt utifrån hur det ser ut idag. Som exempel för hur det ser ut idag kan man titta på hur det är i befintliga Brf Uven med 111 lägenheter, 1 rok-5 rok, med 1,44 bilar/hushåll. Den siffran är för oss som bor i Segersjö mer representativ för området jmf med 0,7 bilar/hushåll.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 54 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Kommunen säger och räknar på att 75% av bilarna i nya bostadsområdet kommer att ta nya vägen och köra via KP Arnolds väg, denna siffra har inte heller kunnat redovisas. Ett starkt vägande skäl till att det inte blir så är att det är betydligt smidigare för de boende att köra via Kyrkvärdsvägen för att lämna och hämta barn på Björkhaga skola alternativt förskolan Björkbacken eller Kungstäppan. Björkhaga skola planerar kommunen även att dubblera antalet elever i vilket med all sannolikhet kommer att öka trafiken mot hur det är idag samt bygga en ny förskola där idag skolans Backen ligger. Undertecknad har själv barn på skolan och kan vittna om det stora flöde av bilar som lämnar barn, framför allt på morgonen.

Trafiken kommer att öka betydligt i bostadsområdet Segersjö. Det är skolväg för många barn i området, redan idag ser vi trafiken som ett problem och en stor risk vissa tider under dygnet då belastningen är stor.

Tumba Skog är en del av en skyddad vattentäkt. Kommunen kan inte garantera eller förutse att ingen skada sker på vattentäkten vid ett bygge. Ett bygge som kommer inkludera sprängningar, borrning och grävning. Enligt länsstyrelsens föreskrifter får man bara gräva 1-3 meter beroende av inre- eller yttre skyddszon. Ett stort risktagande som är oåterkalleligt om det går minsta fel. Att bebygga Tumba Skog anser jag gå emot Botkyrka kommuns framtida mål för naturvårdsarbete enl skriften ” Botkyrkas gröna värden” från 2010: Tillgodose Botkyrkabornas behov av natur- nu och i framtiden Värna och utveckla naturvärdena Värna och utveckla de gröna kulturmiljövär- dena Öka kunskapen och förståelsen för naturen.

Detta förutsätter närhet till skog och med skog menas ”ett större trädbevuxet område”. För oss boende är inte avsatta små plättar med träd att likställa med en skog. Idag nyttjar vi boende samt även Björkhaga skola, förskolorna Björk- backen och Kungstäppan Tumba skog som rekreations- och läroplats. Många naturvärden har hittats i Tumba Skog och dessa skulle för alltid gå för- lorad. Vi har idag ett ansvar för att ta vara på de naturvärden vi har. Speciellt viktigt blir det när vi förtätar mer och mer.

Sammanfattningsvis kan sägas att Tumba Skog behöver bevaras, inte skövlas och bebyggas, det går emot mycket av det som Botkyrka kommun vill stå för. Kommunen skulle inte bara förstöra naturen i Tumba Skog med alla dess skattar såsom kulturminnesmärken, gammelskog, djur, naturtillgångar och mycket mer utan även de befintliga bostadsområden som idag finns i nära anslutning till Tumba Skog. De skulle påverkas mycket negativt med den ökade bilism

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 55 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

och allt vad det miljömässigt och trafiksäkerhetsmässigt innebär. Vi skall inte heller att glömma att det är lärosäte för skola och förskolor i området.

Vatten, och då rent vatten är inte en självklarhet idag, viktigt är därför att skydda och värna om de vatten som är rena. Det går aldrig att garantera att ett bygge inte förstör och förorenar vattentäkten under Tumba Skog. Vi har alla ett delat ansvar i att värna vår miljö, idag och för framtiden. Finns många goda exempel i kommunen på hur nya bostäder kunnat placeras. Vi behöver våra rekreationsområden och Tumba Skog är en av kommunens ”parker”.

G24 (2) Privat personer Hej Vår dotter föddes här den 25e Januari 2017. Hon har redan vid flera tillfällen vitsas i skogen med mycket lugnande effekt. Hon har sen vår/sommaren haft svårt att sova och blir väldigt stressad över höga ljudvågor. Vi tror detta beror på att det under vår/sommar har det sprängts utanför vårt bostad då Botkyrka "bytte" VVS rör? Detta påverkade vår dotter otroligt mycket då hon kunde få panik efter bara en explosion. Att hon fått bestående trauma efter explosioner- na är tyvärr ett faktum för oss, men också något vi redan försöker "läka". Så som föräldrar är vi otrolig oroliga att det blir fler explosioner och att denna väg blir ännu mer trafikerad än vad den redan är. På så sätt kommer det att leda till ännu sämre luft i vårt sovrum och mer buller. Sen tycker vi att det är väldigt tråkigt att det över huvud taget blir mer trafik i ett område var det bor många barnfamiljer, man känner sig inte lika säker med att släppa ut de själva och leka i parken. Utan skogen kommer det att bli många familjer som inte längre kommer att kunna gå på sina utflykter med barnen.Vi bor på Gatuplan (1 våningen) i Kyrkvärdsvägen 41, om det byggs här så kommer det att ske precis utanför oss. Detta kommer då att drabba vår dotter väl- digt mycket.

Vi uppmanar Botkyrka kommun att ej gå vidare med detaljplanen i Tumba skog, men samtidigt välkomnar bostadsbygget någon annanstans och vart det inte finns så mycket folklig motstånd!

Jag hävdar vår medborgerliga rätt att yttra mig vid granskningen och att i senare skede ha rätten att överklaga kommunens beslut att exploatera Tumba Skog. ------

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 56 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Undertecknad inkommer med följande granskningsyttrande för Detaljplan Tumba Skog 2014:553 i Botkyrka kommun. Granskningen utställd under tiden 10/11 – 1/12 2017.

Som närboende till exploateringen i Tumba Skog påtalar jag att påverkan på vår livsmiljö, intrånget i värdefull natur- och rekreationsmiljö, förlusten av skogen och risker med exploatering på grundvattenförekomsten (Segersjö vat- tentäkt) samt en väsentlig trafikökning i närområdet blir oacceptabelt stor för oss i och med exploateringen med 550 lägenheter i Tumba Skog och en stor genomfartsväg. Tumba Skog skall bevaras som en grund till ett framtida håll- bart samhälle i Botkyrka med bevarade ekosystemtjänster för den biologiska mångfalden.

Jag uppmanar Botkyrka kommun att ej gå vidare med detaljplanen. Jag hävdar vår medborgerliga rätt att yttra mig vid granskningen och att i senare skede ha rätten att överklaga kommunens beslut att exploatera Tumba Skog.

G 25 (2) Privat person Synpunkter ang exploateringen av Tumba skog

Exploateringen av Tumba skog är ett hög risk projekt oavsett antalet bostäder som föreslås i det slutgiltiga bygglovet.

Tumba skog vilar på Segersjö grund tillika skyddsvattentäckt.

Omfattningen av vattentäckten är inte på ett korrekt och tillförlitligt sätt fast- ställd då Kallvatten källan som ligger i nuvarande gränsdragning indikerar att vattentäckten förmodligen har en större utbredning än det som tidigare utretts.

Botkyrka kommun och Länstyrelsen måste gemensamt med en oberoende ut- redare ex.vis SGU säkerställa vattentäcktens omfattning och beskaffenhet.

Grundvattentäckter är kommunernas ansvar men de är samtidigt en nationell angelägenhet när det kommer till att värna vår gemensamma dricksvattenför- sörjning.

Botkyrka kommun måste ta sitt ansvar och inte låta Segersjö grund- och skyddsvattentäckt gå samma öde till mötes som Tullinge/Rikstens grundvatten- täckt.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 57 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G 30 (2) Strigeln 11, Regeln 12 Granskningsyttrande för Detaljplanen Tumba skog 2014: 553 i Botkyrka kommun gällande granskningen nr 2.

I informationsbrevet om ändringar av planförslaget av den 2017-11-08 anges under 4-e pkt att den smala kilen av naturmark mellan kvarteret Kastaren 1 och bostadsområdet längst västerut” är borttagen. Denna förändring kan ej återfinnas på kartorna daterade 2017-05-09 resp 2017- 11-07. Det är således omöjligt att på ett tillfredställande sätt följa genomförda ändringar, vilka varken finns i kartmaterialet eller finns dokumenterat i be- slutsdokument.

Plankartan (2017-11-07) anger höjder av vägpartier, nockhöjder av byggnader och markhöjd av garageöverbyggnad mätta mot en referenshöjd. Det är tydliggjort att för garagen måste flera meter schaktas/spängas ur berget för att nå ett tillfredsställande schaktdjup för såväl avlopp från garage som från dagvatten. Det blir i dessa fall ingrepp i naturen som visa överstiger givna till- stånd. Konsekvensen blir en grundvattensänkning med sättningar i närliggande fastigheter. Skadeståndskrav från fastighetsägare blir påföljden.

Vidare, kan det ej noteras i handlingarna hur ökad risk för saltningträngning från vägarna till grundvattnet hanteras.

Grundvatten kommer efter sprängningar att flöda som ytvatten mot dränerande vattendrag med utlopp i Tumbaån, vars recipientkapacitet lätt överskrids i synnerhet vid extremregn.

Grundvatten kommer efter sprängningar att flöda som ytvatten mot dränerande vattendrag med utlopp i Tumbaån, vars recipientkapacitet lätt överskrids i synnerhet vid extrem regn.

Det kostsamma infiltrationsmagasinet utmed KP Arnoldssons väg vid Blek- ängen med höga underhållskostnader är inte dimensionerat för extremregn. Magasinets infiltrationskapacitet har ej utretts i någon utredning. Magasinets totalvolym är 100 m3 och utgör en flödesrisk för vägen och järnvägens banvall. Pålningar i Blekängens närområden medför risk, även dagvattenflöden till och över Blekängen skapar vattenmättnad med uppenbar risk för skred och underminering av Västra stambanans banvall.

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 58 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Det väsentliga frågan är kanske inte de utlösande ras- och skredfaktorerna. Den väsentliga frågan är varför sådan riskbenägen mark med låg säkerhet överhu- vudtaget tillåts att bebyggas.

G31 (2) Spelaren 1 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

Vid den tidigare granskningen, 2017-05-17 – 2017-07-05, inkom undertecknade med ett granskningsyttrande, som i sin helhet skall gälla även för granskningen nr 2 avseende tiden 2017-11-10 – 2017-12-01, vilket härmed offentlig- en meddelas.

Tillägg till vårt tidigare yttrande: I egenskap av direkt närboende till exploateringen i Tumba skog understryker vi att påverkan på vår nära livsmiljö, in- trånget i värdefull natur- och rekreationsskog, förlusten av skogen och dess alla värden samt en väsentlig trafikökning i närområdet blir oacceptabelt stor för oss och vår hälsa om planerna för en exploatering genomförs. Vi uppmanar Botkyrka kommun att ej gå vidare med planerna.

G 32 (2) Tränaren 7 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 59 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G 33 (2) Tränaren 9 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

G34 (2) Strigeln 9 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

G35 (2) Strigeln 11 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 60 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G36 (2) Regeln 8 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

G37 (2) Pionjären 8 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 61 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G38 (2) Regeln 7 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

G39 (2) Strigeln 10 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 62 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G40 (2) Pionjären 12 Granskningsyttrande för detaljplanen för Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun

G 41 (2) namninsamling Undertecknande, enligt bifogad lista, inkommer med följande granksningsytt- rande för detaljplan Tumba skog 2014:553 i Botkykra kommun. Granksningen utställd under tiden 10/11-1/12 2017.

Som närboende till exploateringen i Tumba skog påtalar vi att påverkan på vår livsmiljö, intrånget i värdefull natur- och rekreationsmiljö, förlusten av skogen och risker med exploatering på grundvattenförekomsten (Segersjö vattentäkt) samt en väsentlig trafikökning i närområdet blir oacceptabelt stor för oss i och med exploateringen med 550 lägenheter i Tumba skog.

Tumba skog skall bevaras som en grund till ett framtida hållbart samhälle i Botkyrka med bevarande ekosystemtjänster för den biologiska mångfalden.

Vi uppmanar Botkyrka kommun att ej gå vidare med detaljplanen.

Vi hävdar vår medborgerliga rätt att yttra oss vid granskningen och att i senare skede ha rätt att överklaga kommunens beslut att exploatera Tumba skog.

(namninsamlingen finns att beställa på [email protected])

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 63 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

G 43 (2) Uttrans Vattenvårdsgrupp Yttrande angående förslag till detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka Kommun Uttrans Vattenvårdsgrupp vidhåller tidigare ståndpunkter från 21 juni 2017 och inkommer med kompletterande synpunkter på detaljplanen för Tumba skog.

Grundvatten och Dagvatten Vid ett antagande av detaljplanen beräknas dagvattenbildningen p g a. tillkommande hårdgjorda ytor öka med 270% inom det inre skyddsområdet (västra) och 370% utanför skyddsområdet (östra), enligt Samhällsbyggnads- förvaltningen och MKB. Tillskotten av dagvatten bör ses ur ett klimatologiskt och hydrologiskt helhetsperspektiv samt med möjliga s k. 20 års och 100 års regn. UVVG undrar om Tumbaån är dimensionerad för att klara kommande vattenmängder från tillrinningsområden och berörda sjöar? Vi vill understryka, att dessa mer detaljerade dagvatten- och grundvattenutredningar, som också efterfrågats av Länsstyrelsen och andra i Samrådsredogörel- sen alltjämt saknas. Vi efterlyser därför en djupgående analys med ytterligare undersökningar och beräkningar som styrker både att infiltrationen är möjlig i de finkorniga jordarna och att reservvattentäkten är skyddad. Utredningarna bör även kompletteras med en riskanalys. Utförande- och kontrollkrav som säkerställer att skador inte uppstår bör tydligt redovisas i detaljplanen.

G 44 (2) Uttran 2

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 64 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

Yttrande angående förslag till detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka Kommun Jag vidhåller mina tidigare ståndpunkter från 30 juni 2017 och inkommer med kompletterande synpunkter på detaljplanen för Tumba skog, i egenskap av att vara sakägare med fastigheten Uttran 2:18 inom det inre vattenskyddsområdet.

Tillskotten av dagvatten bör ses ur ett klimatologiskt och hydrologiskt helhetsperspektiv samt med möjliga s k. 20 års och 100 års regn. Är Tumbaån dimensionerad för att klara kommande vattenmängder från tillrinningsområden och berörda sjöar?

Jag vill understryka, att dessa mer detaljerade dagvatten- och grundvattenutredningar, som också efterfrågats av andra i Samrådsredogörelsen alltjämt saknas. Jag ifrågasätter riktigheten i kommunens uppfattning om grundvatten djupen, som även länsstyrelsen påpekat och reagerat på. Det finns betydligt mycket mer grundvatten nära jordytan än vad som framkommit i Geosisma utredning om grundvatten. Inom inre vattenskyddsområdet lilgger dessa i Se- gersjö reservvattentäkt och i Uttrans grundvattenförekomst: esterlyser därför en djupgående analys med ytterligare undersökningar och beräkningar som styrker både att infiltrationen är möjlig i de finkorniga jordarna och att reserv- vattentäkten är skyddad.

Ej fungerande dagvattenlösningar, sprängning, rasrisk och översämningar är påtagliga risker vid byggnationen. Utredningarna måste även kompletteras med en riskanalys. Utförande- och kontrollkrav som säkerställer att skador inte uppstår bör tydligt redovisas i detaljplanen.

Ansvarsfrågor Jag finner de ekonomiska och ansvarsfrågorna för åtgärdande, mellan Bot- kyrka kommun och entreprenörer oklara vid en uppkommen olycka eller felaktigt utfört arbete.

Särskilt för en möjlig skada av den enda kvarvarande grundvattentäkten i Bot- kyrka kommun som ännu inte är kontaminerad. Som liggande inom det inre

BOTKYRKA KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE 65 [65] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Sbf/2014:553 Planenheten

vattenskyddsområdet och som fortsätter ned i grundvattenförekosmst Uttran- SE656518-161456 också inom det inre vattenskyddsområdet.

Som ett exempel, i Uttrans f d. grustäkt, är f n. grundvattennivån endast 1,2 meter under marknivån och ett antal större och mindre pölar har bildats på markytan som riskerar att kontaminera grundvattnet. Vem ansvarar för kostnaderna för ett åtgärdande?

Delat ansvar och oklarheter avseende ansvars frågorna är av ondo! Jag utgår från att kommunen alltid bär huvudansvaret även om entreprenörer orsakar skadorna vid sprängningar, schaktning, byggnation eller vid uppkomna översvämningar av fastigheter på grund av ökade vattenflöden?

Jag vidhåller det olämpliga i och riskerna med att exploatera och bygga inom inre vattenskyddsområde!

G 45 (2) och G 46 (2) Kyrkvärdsvägen 4 Undertecknad inkommer med följande granskningsyttrande för Detaljplan Tumba skog 2014:553 i Botkyrka kommun. Granskningen utställd under tiden 10/11-1/12 2017.

Som närboende till exploateringen i Tumba skog påtalar jag att påverkan på vår livsmiljö, intrånget i värdefull natur- och rekreationsmiljö, förlusten av skogen och risker med exploatering på grundvattenförekomsten (Segersjö vat- tentäkt) samt en väsentlig trafikökning i närområdet blir oacceptabelt stor för oss i och med exploateringen med 550 lägenheter i Tumba skog och en stor genomfartsväg.

Tumba skog skall bevaras som en grund till ett framtida hållbart samhälle i Botkyrka med bevarande ekosystemtjänster för den biologiska mångfalden.

Till Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun, 147 85 Tumba

Granskningsyttrande för detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka kommun

Undertecknade inkommer härmed med ett granskningsyttrande beträffande planförslaget i Tumba skog som planeras av Botkyrka kommun och som i huvudsak betalas av markägaren. Det går ej att utesluta att en partiskhet i utredningar och dokument föreligger eftersom det är markägaren som står för de flesta utredningar i detaljplaneprocessen. Byggherrar samt kommunen har underlåtit att undersöka alla faktiska saklägen för mark- och miljökonsekvenserna, detta till trots av ett flertal informationsmöten med yttranden från sakkunniga och kompetenta medborgare. -Bortförklaringarna skulle inte ens duga i en fantasiskildring-. Kommunen vet att medborgarnas argument är riktiga, men väljer att mörka dessa med omskrivningar. Kommunen hävdar att det måste byggas för bostadsbristen, oavsett vad man skadar och utrotar. Det är en fullkomligt oacceptabel inställning och i strid mot rådande miljöhänsyn.

Nedan följer några exempel på skador och följdverkningar: Hela skogen på 18 ha samt ett äldre bebyggt område minst dubbelt så stort med fastigheter byggda på 40-talet och framåt i vilka medborgarna lever ett tryggt liv på berget som Länsstyrelsen betecknar som vattenskyddsområde. Hela berget har ett grundvattentryck som sipprar ut över hela området i rännilar och på så vis bevattnas all växtlighet med vatten, även grundvattnet håller en relativt konstant nivå under markytan. Området ligger ca 50 meter över havet. I skogen finns även 2 st stora våtmarksområden som bl.a. inrymmer en fantastisk biologisk mångfald. Dessa två våtmarker är städse blöta/fuktiga och utgör troligen en utsöndringsyta av grundvatten. Det är anmärkningsvärt att det är just dessa våtmarker som, enligt planförslaget, skall bebyggas. I utredningsdokumenten kallas dessa värdekärnor för sumpområde, vilket avslöjar en förnekelse av den faktiska digniteten för området.

Sannolikt är hela planområdet en bergvattentäkt som inte är tillfredsställande utforskad. Den västliga delen av planområdet är klassad som vattenskyddsområde och är avskild från den östra delen med ett rakt linjalstreck över kartan. Den ostliga delen är de facto likväl ett grundvattenmagasin och kunde rimligen förväntas också klassas som ett inre vattenskyddsområde, enär den hyser den ständigt flödande kallkällan med ett särdeles gott vatten med en temperatur av ca 8 grader året runt. Ett sådant vatten med konstant temperatur indikerar att vattnet är ett djupt liggande grundvatten och används av de boende som ett livsmedel i form av måltidsdryck. Kallkällan är skyddsvärd och får ej exploateras.

Botkyrka kommun har varit försumliga i det avseendet (PFOS) och i planprogrammet för Tumba skog har inte tillräckliga hänsyn visats kallkällan genom att inrymma den i ett inre vattenskyddsområde. Vidare vid kraftiga vattenflöden vid extremregn kommer Kvarnsjön och Tumbaån att påtagligt påverkas av flöden vid det K-märkta Tumba bruk. Vid sådana händelser kan översvämningar av Tumba bruk samt förhöjda nivåer i Kvarnsjön leda till allvarliga bakflöden till den skyddsvärda sjön Uttran. Alla vattensystem hänger samman och slutar gemensamt i Östersjön, som redan är i kris.

Tumba skogs kallkälla har så höga skyddsvärden att den rätteligen skall klassas som en reservvattentäkt eller bättre som nödvattentäkt. Vid katastrof eller sabotage av de ordinarie vattentäkterna (t.ex. Mälaren) måste medborgarnas tillgång till rent vatten tillgodoses. En nödvattentäkt är sådan provisorisk vattentäkt som akut på kort sikt kan överta den ordinarie vattentäktens funktion. Tumba skogs kallkälla torde därför kunna vara en tillgång för rent dricksvatten och skall således med alla medel skyddas mot intrång, bebyggelse eller dränering. Skogsområdet med källan skall skyddas som vattenskyddsområde eller som nödvattentäkt enligt ovan och ej hotas av sprängningar i dess närhet.

Det är viktigt att notera att Riksbanken startade ett pappersbruk i Tumba år 1755 på grund av det rena vattnet som var erforderligt för att tillverka blekt papper. Det renaste vattnet kom ur den kallkällan i skogen som mynnar ut mot en äng (Blekängen), den källan är väl dokumenterad och beskriven i Tumba bruks museum och har aldrig slutat leverera rent vatten. Området med kallkällan borde även utgöra ett kulturminnesmärke för Tumba bruk under Statens fastighetsverk.

Berggrunden i Tumba skog är sprickbemängd vilket tydligt kan synas vid skärningen vid KP Arnoldssons väg.

Berget mellan vägen och planområdet är poröst och rasbenäget

Berget är täckt av omfattande isälvsavlagringar, vilket även är karaktäristiskt för hela området i Tumba. Dessa grus- och sandlager är mycket vattenrika och leder grundvatten mot och tvärs genom banvallen för Västra Stambanan till vattendragen Kvarnsjön eller Tumbaån med stor risk för underminering av banvallen vid extremregn. Vidare, om sprängningsarbeten vid nybyggnation enligt planförslaget genomförs riskeras alla de redan befintliga fastigheterna i Segersjöområdet och Tumba skog vars byggnader vilar på en utjämnad handgrävd schaktbotten som hålls intakt och i jämvikt med den grundvattennivå som råder i berget och dess sandlager.

Vid sprängningar (för nya grunder, nydragen väg och schakt för avloppsledningar) kommer oundvikligt grundvattennivån att sänkas radikalt varpå marken torkar ut och sättningar är oundvikliga. En uppenbar risk föreligger för att tvingande utföra grundförstärkningar eller rivning av befintliga byggnader, skorstenar som sätter sig och spricker eller rörledningar som brister. Dessa risker är oacceptabla.

Många träd, i den gamla bevaransvärda skogen, som växer utanför själva byggområdet riskerar att inte hitta vatten p.g.a. ändrade hydrologiska förutsättningar.

Gammelskogen med sina våtmarker går förlorad tillsammans med den biologiska mångfalden i form av ett rikt fågelliv, en mångfald växter och djur samt en myckenhet av svampar.

Undertecknade kräver att fullständiga hänsyn tas till

 Grundvattnet och vattenskyddsområdet i hela detaljplaneområdet  Att två våtmarksområden skyddas  Kallkällan i Tumba skog skyddas och bevaras  Banvallen för Västra Stambanan skyddas mot extrema vattenflöden  Skogen med höga naturvärden sparas  Den biologiska mångfalden skyddas  Att sprängningar ej utförs som skadar grundvatten och riskerar den äldre byggnationen

Vi yrkar att detaljplanen ej godkänns och att ärendet avslutas.

Botkyrka den 2017-05-25

Christine Larsson Curt Holmqvist

Karlavägen 11 147 31 Tumba Strigeln 11 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun, 147 85 Tumba

Tumba skogs småvatten, en våtmark att bevara

Granskningsyttrande för detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka kommun

Undertecknade lämnar följande granskningsyttrande vilket upptar rubrikerna enligt nedan:

Botkyrkas översiktsplan Beträffande Tumba skogs Naturvärdesinventering Fastigheten Tumba 8:514, oklart ramavtal Kallkällan i Tumba Skog Utelämnat MKB i samrådshandlingarna Om ”Dagvatten, grundvatten och vattenskyddsområde” i Tumba skog, Botkyrka kommun Osäkerhetsanalys av Geosigmas rapport 2017-03-10 Grap 16071 Tyréns kulturutredning för Tumba skog BRIAB ”Riskhänsyn vid fysisk planering”

1 Botkyrkas översiktsplan 2014

Översiktsplanen (ÖP) är ej tvingande men gäller som en viktig vägledning. I och med exploateringen i Tumba skog går Botkyrka kommun tvärs emot sin egen ÖP på många punkter. Planeringsstrategin ”Plats att växa” skall inte betyda att fokus på att bygga bostäder tränger undan annat viktigt som behövs för medborgarna. Botkyrka kommuns strategi riskerar att göra kommunen så tätbebyggd att det blir en usel miljö att bo i.

Stadsbyggnad skall gå långsamt och med stor eftertanke så att inte en så värdefull och samhällsnära skog som Tumba skog offras i hetsen att producera bostäder. ”Samhällsutvecklingen behöver bli mer hållbar” anger ÖP´n och lyfter fram ”att den negativa samhällsutvecklingen måste bromsas upp och sedan vändas i en hållbar utveckling”.

Inget av de sex hållbarhetsutmaningarna enligt Ålborg+10 deklarationen uppfylls i exploateringen av den samhällsnära Tumba skog.

Vi är kritiska till att Botkyrka kommun överlåter planeringen av nyproduktion av bostäder till byggherrar. Kommunen har ett ansvar för stadsutveckling och att skapa långsiktigt hållbara naturmiljöer. Från det ansvaret har kommunen abdikerat i Tumba skog.

2 Beträffande Tumba skogs Naturvärdesinventering

I rubricerat dokument uttalar Ekologigruppen en ”viss osäkerhet” i sin bedömning. Vid 3 st tillfällen besökte de Tumba Skog enl. egen uppgift. Vid ett av inventeringstillfällena besökte de Björkbackens förskola. Vid det tillfället blev inte några naturstudier eller fysiska inventeringar dokumenterade. Ingen fullständig artinventering har genomförts enl. uppgift från Ekologigruppen. Se sid 7 i rapporten under rubrik ”Osäkerhet i bedömningen”.

Sump- och våtmarker utgör en livsviktig biotop för djur- och växtlivet. En av Tumba Skogs värdefulla biotoper är just en sådan biotop (utmärkta med 5, 6, 8, på inventeringskartan sid 11 i dokumentet). Denna biotop är oförklarligt nog klassad med en 4, det lägsta värdetalet. Skogsmarken här är fuktig året runt, många träd har bildat socklar och marken är moss-och starrgräsbeväxt. Det är bestyrkt från närboende att våtmarkerna härbärgerar groddjur, dock ej specificerat kända arter. En god målbild i skogsbruket är att sumpskogar skall lämnas orörda eftersom de ofta är mycket artrika och klassas som hänsynskrävande . Just i denna biotop är den mest omfattande och invasiva exploateringen, med en bred väg och ett flertal flerfamiljskomplex, tänkt att ske. Någon djupare artinventering av dessa våtmarker är inte genomförd, vilket är en allvarlig felaktighet och brist i rubricerad naturinventering.

Fåglar Det är känt i ornitologkretsar att Tumba skog hyser fler rödlistade arter än den i rapporten nämnda kungsfågeln. För att upptäcka och dokumentera fågelarter krävs mer än en översiktlig inventering och ett besök i Artdatabanken! Beträffande kungsfågeln, vars biotop huvudsakligen är högresta gamla granar, gäller att den är fridlyst i hela Sverige och förtecknad i internationella konvention eller EU- direktiv (källa: Artdatabanken). Ingen fördjupad artinventering har skett vid Naturinventeringen i Tumba Skog beträffande fåglar vilket medför att noterade rödlistade arters habitat går förlorade när skogsmaskinerna och grävskopor gör sitt skövlande arbete. Avsaknad av en artinventering är en stor oacceptabel brist.

En fördjupad artinventering, enligt planbeskrivningens utsaga, kommer för sent till granskningen. Därtill förklarar G. Olla i samrådsredogörelsen (sid 9 pkt 11): ”Kommunen kommer inte att beställa en ytterligare naturvärdes- inventering”. Detta framstår som en oacceptabel och motsägelsefull hantering av viktiga fakta.

3 Fladdermöss Ingen artspecifik kartläggning av Chiroptera. Många arter av fladdermöss är hotade eller sällsynta, ofta framförallt av habitatförlust. Samtliga arter av fladdermöss är sedan 1986 fridlysta i Sverige. Alla fladdermöss i Europa skyddas av konventionen EUROBATS - avtalet för skydd av europeiska fladdermus- populationer. Avtalet skyddar fladdermössen, deras boplatser, övervintringsplatser och deras viktigaste jaktområden. En specifik fältundersökning betr. fladdersmusarter i Tumba skog fattas i Naturinventeringen. Således är det okänt vilka arter fladdermöss som lever i Tumba skog och det är en uppenbar och allvarlig brist i inventeringen.

Den i planbeskrivningen utlovade fladdermusinventering under sommaren 2017 kommer icke i tid till granskningen, vilket är extremt otillfredsställande.

Växtligheten i Tumba skog. Kärlväxter av många olika slag förekommer rikligt i denna skog. Denna rikedom är självklart en källa till glädje och välbefinnande för alla skogsvandrare samt är en stor pedagogisk resurs (ekotjänst) för skolor och förskolor i närområdet. Fältskiktet består med andra ord av mycket mer än det i rapporten upptagna ”blåbärsris”. En fördjupad fältundersökning över tid krävs för att dokumentera ev. rara växter. Naturvärdesinventeringen saknar en sådan dokumentation.

Signalarter, gällande svampar. Skogsstyrelsen har under perioden l993-2006 systematiskt inventerat nyckelbiotoper på privat mark. Tumba Skog har inte inventerats och eventuella nyckelbiotoper är okända. Tidigare fynd från Artdatabanken, som tas upp i ekologigruppens inventering indikerar dock att Tumba Skog kan hysa okända nyckelbiotoper. Rubr. inventering utfördes under tidig sommar (2015) enligt Ekologigruppen, vilket självklart medför att inga svamparter kunnat identifierats. Detta utgör ytterligare en allvarlig brist i dokumentationen över Tumba skogs biologiska värden. Att genomföra en svampinventering under juni avslöjar saknad av kompetens.

Tumba Skogs kallkälla är överhuvudtaget inte nämnd i Ekologigruppens Naturinventeringsrapport. Källor är små biotoper, som lätt förbises, vilket har skett här. Dessa biotoper är relativt stabila miljöer och kan hysa specifika vattenlevande insekter samt mossor och kärlväxter. Länsstyrelsen påpekar i sitt samrådsyttrande under rubriken ”Skydd av grundvatten (bet. 4021-336614-2015)” att dylika grundvattenberoende ekosystem är unika och skall skyddas. Skogens kallkälla skall innefattas i handlingarna och rätteligen värderas.

Tumba Skog hotas av en mycket omfattande exploatering, som kommer att utsläcka en stor del av skogens naturvärden och dessutom kommer Tumbaborna i området att förlora sin samhällsnära vardagsskog. Inför en så stor exploatering i en unik och numera sällsynt skog är det av yttersta vikt att alla utredningar görs med kunskap och noggrannhet.

4 I Tumba skogs Naturvärdesinventering med kartläggning av rekreationsvärden har framkommit att inventeringen är översiktlig och att en mer detaljerad analys (enligt Ekologigruppen) av området krävs. Osäkerheten lyser igenom på ett flertal ställen i rapporten. Vi ser det som allvarligt att ett så viktigt dokument som MKB:n grundas på en ofullständig och översiktlig naturvärdesinventering.

En fladdermusinventering är ej gjord samt att Tumba Skogs kallkälla överhuvudtaget ej är nämnd i inventeringen. Det är ej godtagbart. Inventeringen i fält vad beträffar fåglar, groddjur, kärlväxter, svampar och mossor är undermålig och måste göras om över tid. Tumba skog har visat sig vara en rik och värdefull skog med höga naturvärden. En djupare inventering hade utan tvekan påverkat omfattningen av exploateringen till skogens fördel. Vi konstaterar att bedömningar och beslut tagits på bristande underlag och skall göras om.

I samrådshandlingarna 2016-11-01 med ref. Guiseppe Olla beskrivs att ”naturinventeringen kommer att fördjupas avseende de delar av skogen som påverkas direkt av projektet ----”. Men i samma dokument deklarerar kommunen att de inte kommer att beställa en ytterligare naturvärdesinventering. Dessa motstridiga uppgifter i ett och samma dokument är oacceptabelt vilseledande. Märkligt är att i det senast daterade dokumentet (Planbeskrivningen 17-34) upplyser kommunen att en fördjupad naturinventering skall ske.

Vi yrkar att granskningsdokumenten skall vara tydliga och korrekta.

Fastigheten Tumba 8:514, oklart ramavtal

Enligt ordförandeförslaget av den 2016-08-23 Dnr sbf/2014:553 ingår rubricerad fastighet i exploateringen i Tumba Skog och är tänkt att säljas. Ägaren till fastigheten är Botkyrka kommun. Om avsikten är att Tumba 8:514 skall ingå i tomtförsäljning eller tomtöverlåtelse till markägaren SHH Bostad AB framgår det inte av ramavtalet undertecknat av Botkyrka kommun 2014-12-12. Denna otydlighet i ramavtalet är en ofullkomlighet och bör tvingande rättas till.

5 Kallkällan i Tumba Skog

Bakgrund Det finns ett smärre antal naturliga källor dokumenterade i Botkyrka kommun. Dessa är antingen förstörda eller kontaminerade av salt, PFOS eller Barium. Dock ej kallkällan i Tumba skog.

I Tumba Skog ligger en kallkälla som är känd sedan 1700-talet. Enligt Botkyrka kommuns detaljplan för Tumba Skog är källan tänkt att efter att den ”återställts” skall den bli ett spännande inslag i den planerade lekplatsen intill Björkhaga förskola.

Länsstyrelsen vill i sitt samrådsyttrande 2016-10-18 påminna att, citat: ”Grundvattenberoende ekosystem, dvs utströmningsområden där grundvatten sipprar diffust fram i marken eller skapar källor och vattensamlingar skall skyddas. Sådana områden är unika och hotade och speciell kompetens behövs för att värdera naturvärden till exempel av olika mossor”.

Hydrogeolog Anders Eriksson som bl.a. är hedersledamot i Källakademin (www.kallakademin.se) har nyligen sammanställt en rapport ”Angående kallkällan i Tumba skog”. Rapporten finns som bilaga i ett specifikt Granskningsyttrande om Sthlms Länsmuseum rapport 2015:010. Rapporten visar att källan troligen legat på samma plats sedan de fornlämningar som finns i området kom till.

I Erik Castegrens minnesskrift till Riksbankens Papperbruks 200-års jubileum (1955) beskrivs källan: ”--- komma i besittning av en söder om bruket belägen, rikt givande vattenkälla, ---.” ”Denna rikt givande källa tillfredsställde under tidernas lopp både brukets behov av rent vatten för dess tillverkning och brukspersonalens för matlagning. Även som dryck var vattnet utmärkt.” Vidare beskrivs citerat: ”--- til reservoir för et godt källwatten, som ledes genom rännor ifrån en ofwanför Bruket belägen källa.” I samtidigt redovisade kartblad från 1761 resp 1804 finns källan beskriven på dess nuvarande plats. (Castegren 1955)

I Stockholms Läns Museums rapport 2015:010 ”Tumba Skogs arkeologiska utredning inom Tumba Skog” av Tove Stjärn meddelas att ”källan är känd sedan 1700-talet men dagens utlopp har tillkommit efter 1858. Därför kan inte kallkällan i Tumba Skog betraktas som fornlämning” slut citat.

Länsmuseets rapport påstår att källan vid järnvägens anläggande övertäckts med grus varvid källans utlopp förflyttats uppströms. Denna tolkning, att källan förflyttats anser vi med stöd av Anders Erikssons rapport är felaktig. Enligt den geologiska kartan tryckt 1863, som för aktuell del finns bifogad i Anders Erikssons rapport, framgår att ca 400 – 500 meter ost-nord-ost om aktuell kallkälla finns tvenne källor angivna alldeles invid den nylagda järnvägen, varav den ena angiven som en mineralkälla. P.g.a. dessa två källors mycket nära lokalisering till järnvägen är det antagligt att det är dessa två källor som övertäckts med grus. Kartan från 1863 visar samtidigt aktuell kallkälla, dvs Tumba skogs kallkälla.

Med stöd av Anders Erikssons rapport hävdar vi att kallkällan i Tumba skog ej har ett ändrat läge efter 1858 som den anges ha gjort i museets rapport, att den är ett fornminne och skall skyddas från ingrepp. 6 Värt att notera i detta sammanhang är att enligt Miljöbalken är allt bortledande av grundvatten och anläggning för detta prövningspliktigt.

Vi vill fästa uppmärksamhet på att källans infiltrationsområde eller grundvattenflöde ej får skogsavverkas ej heller bebyggas då uppenbar risk uppstår att källans flöde förändras eller förstörs.

Vidare kan noteras att källan i Tumba skog ej har omnämnts eller behandlats i Geosigmas rapport, vilket vi ser som synnerligen bristfälligt.

Mycket viktigt är att såväl i Castegrens skrift som i Tumba bruks museum (Kölnan) finns en karta från 1804 i vilken källan är tydligt utritad med steninfodring, bassäng och vattenledning (självfallsledning) till bruket. Se bilagda bilder nedan.

Länsmuseets rapport vad gäller notering om kallkällan i Tumba Skog bedöms av oss som missvisande. Rapporten anser vi bör revideras och kompletteras genom att Botkyrka kommun ger museet detta i uppdrag. Det vore olämpligt om museets bristfälliga rapport vad gäller kallkällan i Tumba skog hamnade oreviderad i kommunens och länsstyrelsens arkiv eftersom kallkällan är att betrakta som en fornlämning.

Tumba skogs kallkälla illustrerad på karta från 1804, presenterad i Tumba bruks museum.

7 Utelämnat MKB i samrådshandlingarna

Noteras kan att Länsstyrelsen ej fått sig tillsänt den till samrådshandlingarna hörande Miljökonsekvensbeskrivningen (samrådsversionen). I sitt samrådyttrande (beteckning 4021-336614-2015) påpekar Länsstyrelsen att de ”gör ändå bedömningen utifrån det material som fanns att tillgå ….”

Vi gör gällande att med en saknad MKB i remisshandlingarna finns risk att Länsstyrelsens bedömning blev annorlunda än vad den eljest blivit om handlingarna varit kompletta. Botkyrka kommun har hanterat remissförfarandet på ett bristfälligt sätt. Länsstyrelsens bedömningar har följaktligen gjorts på ett bristande underlag.

8 Om ”Dagvatten, grundvatten och vattenskyddsområde” i Tumba skog, Botkyrka kommun

Botkyrka kommun vill exploatera Tumba skog med c:a 500 bostäder för att nå sitt uppsatta mål att bebygga c:a 4000 nya bostäder de närmaste årtiondena. Detta mål skall ställas mot det väsentliga samhällsintresset att ha oförstörda naturliga vattentäkter i kommunen. En ökad befolkning samt ett varmare klimat ställer högre krav på vattenskyddet, vilket Botkyrka kommun konstaterat i sin egen utredning om egenkontroll för dricksvattnet i Botkyrka kommun (HACCP 2013-12-16).

HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points eller på svenska riskanalys och kritiska styrpunkter) är en standardiserad arbetsmetod som beskriver hur man systematiskt kartlägger, bedömer och kontrollerar faror i livsmedelsproduktionen med syfte att livsmedel ska vara säkra för konsumenten.

Geosigmas utredning (1.) pekar på ett flertal grava konsekvenser betr. omhändertagande av dagvatten i såväl det inre vattenskyddsområdet som det omgivande ej klassade skogsområdet. Anmärkningsvärt att ett nollalternativ ej utretts och beskrivits i utredningen. Nollalternativet bör ta hänsyn till: - skogsmarkens biologiska värden för den biologiska mångfalden – de närboendes rekreationsvärden och rekreationsbehov – skogens kapacitet att neutralisera och omhänderta ett extremvädersregn – kostnader för byggnationer och anläggningar för artificiella diken, dammar och infiltrationsytor – föroreningsbelastningen ökar i dagvattnet efter exploatering – konsekvenser för grundvattnet vid byggnation, grävningar, sprängningar och tunga transporter. Utredningen pekar på att stor påverkan kommer att ske på dagvattenbildningen beroende av byggnation och exploatering.

Den västra delen av Tumba skog har angivits tillhörig inre skyddszon för Segersjö vattenskyddsområde. Den östra delen av skogen har i figur 3-5 i Geosigmas rapport (1.) angivits som icke tillhörig någon skyddszon, inte ens yttre skyddszon. Skiljelinjen mellan dessa delar synes dragen med linjal och orsaken till hur skiljelinjen placerats är ej angiven. Vidare har endast flödesriktningar för ytavrinning illustrerats. Grundvattnets flöde och riktning har ej klargjorts.

MKB´n varnar för översvämningsrisk, ökad förorening och ökad dagvattenbildning vid exploatering enligt planförslaget, utanför den inre skyddszonen för vatten- skyddsområdet. (3. MKB samrådsversion, sid 40) Samma riskbild föreligger inom skyddszonen betr. dagvatten. Vad gäller grundvattnet är risken för påverkan mycket stor. Det är inte bara under byggtiden utan även vid fordonstransporter, fordonsparkering, väghållning, saltning och vid brandsläckning med PFOS-haltigt släckmedel som grundvattnet irrevesribelt kraftigt förorenas.

9 Nollalternativet torde innebära en idealisk dagvattenhantering, det som naturen i sig medför. Dvs nederbördens fördröjning i skogens trädkronor samt infiltration genom markvegetation och humuslager. Därefter filtrering genom markens naturliga och orörda sandlager. Ett sådant vatten skapar ett grundvatten av allra högsta renhet, vilket visas av Tumba skogs kallkällas extremt höga vattenkvalitet. (3. MKB samrådsversion, sid 39)

En komplikation uppstår när ett ytvatten har hydraulisk kontakt med ett grundvattenmagasin. Under vissa hydrauliska betingelser kan då ett läckage av ytvatten ske till grundvattenmagasinet (inducerad infiltration). Om så är fallet beaktas även tillrinningsområdet till ytvattnet när vattenskyddsområdet avgränsas. (2. Naturvårdsverket, se pkt 2.3.2.)

Hela området Tumba skog består av sandig morän och urberg. Grundvattenförekomsten är naturlig i moränlagren samt i ev. befintliga sprickbildningar i berget. Ur hydrogeologisk synvinkel är det rimligt att antaga att grundvattentillgången i dessa delar av skogen är förbundna i s.k. kommunicerande kärl. Det är då också rimligt att påstå att ev. påverkan av grundvattnet i den östra delen kan komma att menligt påverka vattnet i den västra delen, som utgör inre skyddszon. (Se även 8. Länsstyrelsens samrådsyttrande, sid 2)

Det är också rimligt att antaga att vid sprängningsarbeten i mark med grundvatten- förbindelse kommer sprängkrafter att långväga sprida ett hydrodynamiskt tryck genom vattnet till icke önskade regioner såsom husgrunder eller att vattenflöden till grundvattenmagasinet förändras eller helt förstörs.

Ett gott grundvatten har både ett värde vid uttag för vattenförsörjning (s.k. utvinningsvärde) och ett värde i grundvattenmagasinet (s.k. in-situ värde). Exempel på värden är: - grundvattnets värde för växter och djur (ekologiska värden) – bidrag till ytvattenflöden – motverka sättningar och saltvatteninträngning – som recipient – som reservvatten vid ev sabotage mot eller förorening av Mälarens vattentäkt

Grundvattenförekomst och flöden i Tumba skog har undersökts med tre inslagna markrör. Ett vid den nordvästra delen av cykelvägen mellan Rödstuhage och KP Arnoldssons väg, ett annat vid den s.k. Blekängen i den nordöstra låglänta delen av skogen samt det tredje röret vid ett av de städse våta våtmarkerna i den mittersta södra delen av skogen. Det framstår som omöjligt att bestämma flöden, volymer och riktning på ett fullgott sätt med endast tre rör. Vidare indikerar inte en avläsning av grundvattennivån i dessa rör en gränsdragning mellan inre skyddzon och arean utan klassning av skydd (yttre skyddszon). Anmärkningsvärt är att notera att grundvattenröret i nordväst varit torrt vid samtliga lodningstillfällen. (1. Geosigma, sid 12)

En MKB måste tvingande enligt lag framtagas om planen anses medföra betydande miljöpåverkan. Gällande Tumba skog medför planen en särdeles förstörande och irreversibel miljöpåverkan som drabbar alla invånare i regionen.

10 Se nya MKB daterad 2017-04-10 sid 41, citerat ut faktarutan:

”Flödesreglering och vattenrening – viktiga ekosystemtjänster. Inom området finns flera sumpskogar. Dessa är särskilt viktiga eftersom de kan hålla en stor mängd vatten, vilket bidrar till att minska risken för översvämning nedströms avrinningsområdet vid stora skyfall. De bidrar även till naturlig vattenrening eftersom vattnet stannar upp och ger förutsättningar för sedimentation av förorenat vatten samtidigt som våtmarkernas växter tar upp näringsämnen och bryter ner föroreningar. Dricksvattenproduktion är en av våra viktigaste försörjande ekosystemtjänster. Hotet mot dricksvattenproduktionen (grundvattnet) består av infiltration av smutsigt vatten som medför att dricksvattnet förorenas.”

Det är anstötligt hur kommunen hanterar våtmarkerna och grundvattenskyddet.

Det styrande dokumentet, MKB, lämnas utan beaktande när byggnation enligt planen, som presenteras till granskning, illustrerar att skogen på de två viktiga våtmarkerna kommer att bebyggas.

Grunden till allt mänskligt liv är tillgången till rent dricksvatten, -en rättighet för alla i ett välordnat samhälle. Utifrån ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv finns en grundläggande insikt om att naturens resurser inte är oändliga. Vi måste hushålla med de vattenresurser vi har och bevara och skydda dem för framtida generationer. Kostnaden för att återställa ett ekosystem, som har blivit förstört, är avsevärt dyrare än att skydda och bevara det.

Ett i grunden avskräckande exempel är hantering av brandsläckningsmedlet PFOS i tillrinningsområdet för Tullinge vattenverk. Mycket långtgående kontaminering av grundvatten har blivit följden av underlåtenhet att skydda vattentäkten. (5. Tullinge vattenverk och 7. A.C. Brandt, sid 25)

De reservvattentäkter som finns idag i Stockholm är inte tillräckliga vid en kris om Mälarvattnet blir otjänligt (VAS-rådet, 2009). Reservvattentäkterna som i framtiden kan behövas för dricksvattenresurser behöver skyddas mot exploatering, utsläpp och liknade risker. Om ett grundvattenområde exploateras kan det leda till att en viktig dricksvattenresurs förstörs och inte går att återställa. Därmed är det avgörande att kommunerna tar in problematiken i översiktsplaneringen (VAS-rådet, 2011 samt 7. A.C. Brandt, sid 40 pkt 6.3)

Botkyrkas enda okontaminerade reservvattentäkt ligger idag i Segersjö i den västra delen av kommunen. Vattentäkten har stängts ner för allmän användning men kan användas vid krislägen. Segersjö kan fungera som en viktig reservvattentäkt då förutsättningar för att sätta igång vattenverket är relativt kort. Dock kommer det behövas av kommunen att rusta upp vattenverket för att kunna klara av dagens standard. Vid ny bebyggelse på grustäkterna vid Kassmyra och Uttran bör Botkyrka se över vad som kan komma att påverka Segersjö vattentäkt vid en exploatering av grustäktsområden. (7. A.C. Brandt, sid 59, 2:a stycket, de 9 sista raderna)

11 I utredningsområdets östra del ligger Tumba skogs kallkälla. Det är en ständigt flödande källa med analyserad hög vattenkvalitet. Källans vatten har beskrivits och använts till Tumba bruks sedelpapperstillverkning sedan mitten av 1700-talet. Vattnet har också sedan dess använts av invånarna i regionen som ett livsmedel till måltidsdryck. Vattnet är ett grundvatten som ständigt har samma temperatur, dvs 8o C. Källan visar på att östra delen av Tumba skog utgör en avsevärd grundvattenreservoar. (6. Valter Isander)

En byggnation enligt planförslagets omfattning skulle radikalt förändra förhållandena för källans existens och utgöra en oacceptabel risk för källans varaktighet. (8. Länsstyrelsen samrådsyttrande, sid 2) Källan har ej behandlats i Geosigmas rapport, vilket vi ser som synnerligen och anmärkningsvärt bristfälligt. Källan har ej heller behandlats i Ekologigruppens naturinventering som ingår i Tumba skogs utredningar. Även det är en anmärkningsvärd brist, som kan ha påverkat senare gjorda utredningar.

Framtidsrisker Efter föreningen ”Rädda Tumba skogs” inbjudna föreläsare, meteorologen Pär Holmgren den 14 mars 2017, har vår uppfattning stärkts att det råder risk för framtida katastrofer att kalhugga en stor del av Tumba skog och hårdgöra ytor. Vi lever just nu i en historisk parentes där vi tar naturresurser från framtiden för att kunna leva. När Tumba skog försvinner blir närmiljön varmare i kombination med den ökande växthuseffekten och den globala uppvärmningen som hotar världen. Konsekvensen blir ett större antal värmeböljor och andra väderextremer även i Botkyrka. Dylika extremer kan bestå av ökad temperatur med torka, ökade skyfall med erosioner, stormar och översvämningar. Rent vatten kan bli en bristvara.

Att sätta pris på dricksvatten är svårt men Pär Holmgren konstaterade att rent dricksvatten är viktigare än BNP.

-Att skydda ekosystemtjänsten Segersjö vattentäkt och Tumba skogs kallkälla är med andra ord extremt viktigt. Ett tungt ansvar vilar på samhällsbyggarna i Botkyrka kommun att lyssna på riskprognoser och agera därefter. Genomförs exploateringen av Tumba skog blir Botkyrka kommun den första kommun som medvetet förstör kommande generationers livsviktiga reserv- vattenförsörjning.-

 Hantering av såväl dagvatten som grundvatten är extremt viktigt och går ej att med glättiga ordvändningar förklara som obetydliga. Grundvattnet i hela Segersjöområdet är en högt värderad tillgång (ekotjänst) som ej kan tillåtas att äventyras med en så genomgripande exploatering som planförslaget illustrerar. Planen bedöms medföra grava och irreversibla konsekvenser för områdets naturvärden tillika med vattenflödet från dagvatten till grundvatten. Den östra delen av planområdet borde klassas som yttre vattenskydds- område!

 Försiktighetsprincipen skall gälla vid alla ingrepp i Tumba skogs natur. 12 Referenser

1. Geosigma AB Dagvattenutredning Tumba skog, Botkyrka kommun, dat 2016-05-18

2. Naturvårdsverket https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-0128-0.pdf

3. MKB Detaljplan Tumba skog, samrådsversion

4. Detaljplan, planbeskrivning, samrådsversion, daterad 2016-06-27

5. Tullinge vattenverk http://www.botkyrka.se/boochbygga/vattenochavlopp/Specialinformation2011/Sidor/I nformation-om-avst%C3%A4ngningen-av-Tullinge-vattenverk-oktober-2011.aspx

6. Valter Isander Kallkällor i Sverige, Tumba skogs kallkälla se position 74. http://www.isander.se/K%C3%A4llor/K%C3%A4llor.html

7. A.C. Brandt. ”Hälsoeffekter av ett förändrat klimat – risker och åtgärder i Botkyrka kommun. http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:626987/FULLTEXT01.pdf

8. Länsstyrelsen Stockholm, Samrådsyttrande daterat 2016-10-8 med beteckning 4021-336614-2015

13 Osäkerhetsanalys av Geosigmas rapport 2017-03-10 Grap 16071

Det är förvånande att rubricerad rapport fortfarande in i Granskningsskedet innehåller osäkerhet och vaga förklaringar och lösningar, som sätts på framtiden.

Geosigma talar om översiktliga avrinningsförhållanden. Rapporten tar upp områdets topografi (sid11) och säger att det förefaller vara så att gränsen för inre skyddszon är satt med en viss säkerhetsmarginal till den topografiska ytvattendelaren. En osäkerhet lyser igenom i rapporten vilket inte kan accepteras i lösningen av dagvattenhanteringen.

Baserade på SGU:s jorddjupskarta och uppgifter från Structors översiktliga PM angående masshantering och dagvatten (sid 10 Geosigma) antas förutsättningen finnas för naturlig infiltration inom planområdet. Återigen en osäkerhet i dagvattenhanteringen som inte skall finnas i detta slutgiltiga dokument.

I områdets centrala delar har grundvattennivåer i marknivå uppmätts (sid 11), vilket troligen förklaras av att grundvattenröret satts i en svacka med lokal grundvattenyta. Geosigmas utredning skall vid detta skede veta. Den sk ”svackan” kan också vara grundvatten från bergvattentäkten och skall i så fall skyddas.

På sid 17 i Geosigmas utredning sägs ”de redovisade flödena bör främst ses som en indikation på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen och inte som exakta värden. Att tala om en indikation (fingervisning) i en så ytterst viktig utredning i en så omfattande exploatering som i Tumba Skog är en påtaglig brist.

På sid 19 säger utredningen att eftersom allt dagvatten tas om hand och infiltreras inom planområdet har inte heller någon årlig föroreningsbelastning till ledningsnätet och recipient beräknats. Geogsimas utredning har på intet sätt tagit hänsyn till klimatförändringar och extremregn. Märkligt är att inte Botkyrkas Översiktliga klimat- och sårbarhetsanalys (IVL) har använts som referens i utredningen.

Genom generella rekommendationer har Geosigma kommit fram till att allt dagvatten kan omhändertas, renas och infiltreras inom planområdet. Generella lösningar blir plötsligt sanning i utredningen men talar tvärt emot alla oklara skrivningar i utredningens olika lösningar.

För tak- och kvartersytors dagvatten föreslås lokalt omhändertagande (LOD) vilket skall utredas i ett senare skede. Man undantar således ”lokalt omhändertagande” från Granskningen för bedömning av sakägare och remissinstanser.

Utredningen anför: Om det inte är höjdmässigt möjligt att avleda dagvatten från inre skyddszon genom ett svackdike kan det istället avledas till markförlagda ledningar och där ledas ut från vattenskyddsområdet med eventuell anslutning till dagvattensystemet längre nedströms. Det viktigaste är att potentiellt förorenat dagvatten avleds ut ur vattenskyddsområdet innan det infiltrerar. Anmärkningsvärt att Geosigmas utredning inte har en färdig lösning i de till Granskningen bilagda handlingarna. 14 Påfallande märkligt att ingen undersökning genomförts hur ökade flöden i kulverten mellan Kvarnsjön och Tumbaån skall hanteras vid extremregn.

Under rubrik ”effekt på recipient” framför utredningen att eftersom avståndet mellan mark-och grundvattenyta förefaller vara relativt stort, åtminstone i de något lägre belägna områdena, sker också en rening när dagvattnet infiltrerar ner till grundvattnet. En viss lokal påverkan på grundvattennivåerna kan möjligen ske när dagvattnet avleds från de hårdgjorda ytorna till de föreslagna infiltrationsområdena. Denna möjliga påverkan bedöms dock bli marginell eftersom infiltrationen sprids ut med hjälp av diken. Ökade vattennivåer och flöden kan menligt påverka Tumbaån. Vi noterar i utredningarna att de lägre belägna markytorna består av mäktiga lerlager, som motverkar infiltration. Vid ökade infiltrationsvolymer kan leran vattenmättas utan att öka vattengenomsläpplighet. Faran vid dessa tillfällen är en försvagning av lerlagren med rasrisk mot väg och järnväg. Ingenstans i Geosigmas beräkningar finns någon utredning hur regnmängder bromsas av träd (skog). Vid avverkning av skogen kommer regnet att medföra fluktuationer i markvattenflöden med erosion som följd.

Vid detta skede i planprocessen skall ett så viktigt dokument som Geosigmas utredning om dagvatten ha alla problemlösningar klara för myndigheters och fastighetsägares granskning. Så är inte fallet. Osäkra sakförhållanden och information undanhålls i granskningsskedet.

Tyréns kulturutredning för Tumba skog

Tyréns utredningen fastslår i sin inledning det nuvarande värdet av Tumba skog som rekreationsområde för boende i närområdet. Ett finmaskigt stigsystem genom det hela tillgängliga skogsområdet tydliggörs. Kulturmiljön betonas med att Sverige har ratificerat den Europeiska landskapskonventionen, det innebär att vi i Sverige har förbundit oss att skydda, förvalta vårt landskap. Konventionen betonar landskapet som en viktig del av människors livskvalitet. Det befintliga och näraliggande villaområdet har tydliga kopplingar till rekreations- området med gångstigar från villagatorna. Dessa värdebärande karaktärer kommer att helt slås sönder vid en exploatering enligt planförslaget.

Kulturmiljö är ett allmänintresse. Enligt PBL skall hänsyn tagas till landskapsbild, platsens kulturvärde och befintliga karaktärsdrag. I och med exploateringen av Tumba skog kommer landskapet att fragmenteras, avskogas och totalt förändras från en fantastisk rekreationsskog till ett stort bostadsområde utan skogliga och rekreativa värden.

Det är helt oacceptabelt att Botkyrka kommun går emot PBL och EU´s landskapskonvention och utraderar ett av Botkyrkas absolut sista samhälls- nära landskap –Tumba skog. Vi yrkar att Tumba skog ej bebyggs.

15 BRIAB ”Riskhänsyn vid fysisk planering” (2016-04-11) Beställd av fastighetsägaren Svenska Hyreshus AB

Utredningen säger inledningsvis att ”Riskutredningen omfattar endast skadehändelser för personer, som kan komma att inträffa till följd av en plötslig olycka inom eller i anslutning till planområdet. Olyckor där långvarig exponering krävs för skadliga konsekvenser, eventuella skador på egendom och miljö eller uppsåtliga risker är exkluderade i utredningen”.

Utredningen lämnar således mycket övrigt att önska. En riskanalys, till en så genomgripande exploatering som den i Tumba skogs känsliga skogsmiljö, kräver en mer heltäckande och komplett utredning. Vi menar att beslutet att gå vidare med projektet utan en grundlig riskanalys är mycket oroande. Det råder en allvarlig kris i ekosystemen, vilket inte har uppmärksammats eller utretts.

Klimathotet är ett faktum som vi människor inte längre kan blunda för. Extremväder kommer ingen att slippa undan.

I dokumentet ”Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Botkyrka” IVL Svenska Miljöinstitutet 2010-09-03, som för övrigt och förvånande inte finns med som referens i något av Tumba Skogs detaljplanedokument, kan man bl.a. läsa att: Botkyrka kommun kommer i hög grad att påverkas av klimatförändringarna, T.ex.  Risken för ras och skred kommer att öka. Främst kommer områden som redan idag löper risk för ras och skred att drabbas men även andra områden särskilt i Alby ochTullinge ligger i farozonen.  Dag- och spillvattennäten i Botkyrka riskerar att bli överbelastade med åtföljande översvämningar och bräddningar.  Risken för skador på kommunikationer och infrastruktur kommer att öka. Vägnätet är framförallt utsatt för översvämningsrisken vid Södertälje E/4-E/20 medan järnvägen är särskilt utsatt vid Tullinge, då den ligger på mark med betydande ras/skredrisk.  Ökad risk för lokala översvämningar i samband med intensiva och långvariga regn.  Framförallt kommer områden med mycket hårdgjorda ytor, t.ex. Norsborg och Tumba att drabbas.

Vidare säger Sårbarhetsanalysen (IVL) för Botkyrka att kommunen bör/ska undersöka hur kraftiga flöden i kulverten mellan Kvarnsjön och Tumbaån kan hanteras och utreda alternativa färdvägar för vattnet. Kommunen bör utreda dagvattensystemets kapacitet och arbeta med hållbar dagvattenhantering. Kommunen bör/ska uppmana Trafikverket att utreda hur väg och järnväg kan skyddas från ras och skredrisker. Kommunen bör utföra en grundligare ras-och skredkartering. Den utredning som finns är ålderstigen och översiktlig.

Att föra planprocessen vidare till Granskning, på ett så vagt och bristfälligt men ytterst viktigt dokument som Briabs riskanalys, är häpnadsväckande nonchalant och tendensiöst.

16 Sammanfattning och yrkande

Vi har noga läst igenom alla handlingar – gamla och nya, som är bilagda detaljplanen för Tumba skog. Vi har också noga studerat Botkyrkas ÖP 2014, Botkyrkas översiktliga klimat- och sårbarhetsanalys från 2010 och skilda dokument från SGU, Skogsstyrelsen, VISS (Vatteninformationssystem Sverige), Länsstyrelsens dokument om vattenskydd, VAS- rådets rapporter nr 6 om dricksvattenförekomster, Anna-Clara Brandt´s examensarbete om vatten i Botkyrka, m.fl.

Vi klagar på att:  Tumba skogs detaljplan går emot kommunens egen överskiktsplan i ett flertal stycken.  Naturinventeringen är alltför övergripande och bristfällig beträffande svampar, fåglar, kärlväxter, fladdermöss och groddjur.  Länsmuseets inventering av kallkällan innehåller uppenbara felaktigheter.  Dag- och grundvatten samt vattenskyddsområde enligt Geosigmas rapport är ännu inte tillfredsställande lösta.  Riskhanteringen är mycket ofullständigt utredd av Briab.  Planförslaget går emot Landskapskonventionen.

Vi yrkar att: 0-alternativet i MKB för Tumba skog skall gälla, dvs att skogen lämnas oexploaterad och förklaras som ett naturskyddat område.

Botkyrka den 2017-05-25

Curt Holmqvist Karlavägen 11 Strigeln 11

Christine Larsson Karlavägen 11 Strigeln 11

Lucia Jonsson Karlavägen 13 Strigeln 10

Roland Skog Karlavägen 10 Regeln 7

17 Till samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun

Granskningsyttrande detaljplan 2014:553 Tumba Skog i Botkyrka kommun

Undertecknad framför sina synpunkter angående Sthlms Länsmuseum rapport 2015:010 beträffande arkeologisk utredning inom Tumba skog, Botkyrka socken och kommun, Södermanland.

Rapport fastställer att kallkällan i Tumba skog (objekt 8 i rapporten) som finns belagd sedan 1700-talet ej kan betraktas som fornlämning eftersom källans utlopp blivit ändrad.

Med stöd av hydrogeolog Anders Erikssons rapport om källor (bilaga 1) hävdar jag att kallkällan i Tumba skog som i Länsmuseets rapport benämns ”Tumba skogs hälsokälla” alltid haft sitt utlopp på nuvarande plats. Källan är markerad med ett glas på den geologiska kartan (bilaga 1) dvs markering för en vanlig drickvattenkälla. Däremot öster om Tumba bruk vid järnvägen finns en mineralkälla markerad på samma geologiska karta. Denna källa är markerad med ett glas med en punkt i glaset, dåtidens markering för en hälso-mineralkälla. Denna källa finns inte kvar, troligen blev den övertäckt av grus odyl. vid järnvägsbygget

En sammanblandning synes ha skett vid den arkeologiska undersökningen. Tumba kallkälla ligger där den alltid har legat och är således en fornlämning Denna teori belyses i Anders Erikssons bilagda skrift där han också ger rådet att närmare undersöka arkivet på SJ:s geotekniska kontor (f.d Statens järnvägars centralförvaltning).

Den till Anders Erikssons rapport bilagda geologiska kartbladet ”Stockholm SGU serie Aa nr 6 tryckt år 1863” framgår med tydlighet glasen, som markerar källorna vid järnvägen och källan högre upp i terrängen. Jag finner det märkligt att denna karta inte finns med i Tove Stjärnas arkeologiska rapport över fornlämningar i Tumba Skog.

Vi yrkar att Länsmuseets rapport beträffande kallkällan i Tumba Skog görs om på uppdrag av Botkyrka kommun. Länsmuseets rapport vad gäller notering om kallkällan i Tumba Skog är missvisande. Rapporten skall därför revideras och kompletteras genom att Botkyrka kommun ger museet detta i uppdrag. Det vore olämpligt om museets bristfälliga rapport vad gäller kallkällan i Tumba skog hamnade oreviderad i kommunens och Länsstyrelsens arkiv eftersom kallkällan är att betrakta som en fornlämning.

Botkyrka den 2017-05-25

Lars Ottosson Vijole Ottosson Vasavägen 27 Regeln8

Maria Mackaldener Magnus Mackaldener Vasavägen 26 Pionjären 8

Ulla Seth Vasavägen 12 Pionjären 12

Bilaga 1

Angående kallkällan i Tumba skog

Kallkällan i Tumba skog är en av de få kvarvarande kallkällorna i Botkyrka kommun. Denna skrivelse har på eget initiativ, författats av hydrogeolog Anders Eriksson 2016-11-21 efter att källan ”anmälts” till Källakademin

Som bidrag till förståelsen av källors betydelse och som tidsdokument från vår tidigare vattenförsörjning har nedanstående rader nedskrivits. En Källa är lämplig besöksplats för undervisning av såväl gammal som ung om vattnets kretslopp samt som utflyktsmål och vattenhämtningsplats.

Som hydrogeolog har undertecknad utfört ett flertal grundvattenutredningar i Botkyrka kommun och på många andra platser i landet. Undertecknad har även varit medförfattare i boken ”Kallkällor i Sverige” och varit aktiv i ”Akademin för de friska källorna” oftast kallad Källakademin; www.kallakademin.se.

Carl-Henrik Ramsay har tillsammans med övriga i arbetsgruppen Rädda Tumba Skog ”anmält” kallkällan i Tumba skog till Källakademin 2015-10-29. Källan har genom en artikel i Södra Sidan den 17-23 oktober (Botkyrka-Salem delen) presenterats för allmänheten. Detta enligt texten i anmälan. I ett till anmälan bifogat worddoc finns en kompletterande text och en karta över källans läge. Redan 2015- 08-20 kom en fråga från Carl-Henrik Ramsay till Källakademin huruvida källan i Tumba skog (Tumba 7:112) var bekant. Även uppgavs då att en intressegrupp i Tumba hade lämnat in analysprov och fått svaret att vattnet är gott och utan anmärkning. pH hade noterats till 6,1. En bild av källan var bifogad.

Kallkällan i Tumba skog besöktes av undertecknad 2015-10-15. Personal på förskolan vid Björkhagsskolan beskrev källans läge och nämnde att de ibland går dit med barnen. Ett litet men stadigt flöde kom från källan. Vid besöket togs nedanstående bild.

Källan i Tumba skog 2015-10-15 Ett andra besök gjordes 2016-10-20 tillsammans med en kollega Peter Tengvall. Vid besöket höll en man med cykel på att fylla plastflaskor med källvatten. Han nämnde att han regelbundet besökte källan för att hämta vatten eftersom han tyckte detta var bättre än kommunalt vatten. Vid besöket tog Peter Tengvall nedanstående bild av källan.

Källan i Tumba skog 2016-10-20 Vid sökning på google efter det senare besöket uppmärksammades att Botkyrka kommun låtit Stockholms läns museum utföra en arkeologisk utredning inför framtagande av en detaljplan för Tumba skog i syfte att där bygga bostäder. Området är idag ett rekreationsområde. Utredningen är benämnd ”Tumba skog” och är märkt Rapport 2015:010 Tove Stjärna.

Olika objekt som påträffats vid den arkeologiska undersökningen har numrerats och beskrivits i rapporten. Källan har nummer 8 och beskrivs enligt nedanstående.

”Objekt 8. Källa. Tumba hälsokälla finns belagd sedan 1700-talet. Dock har utloppet ändrats och den plats där källan kom i dagen under 1700- och 1800-talet är idag övertäckt av grus i och med byggandet av järnvägen (se Castegren1984:39 & 169) varför denna nya plats där källan kommer i dagen idag inte kan betraktas som fornlämning.”

I bilaga1 Objektsbeskrivning står det; ”Källan är känd sedan 1700-talet men dagens utlopp har tillkommit efter 1858. Idag rinner vattnet ur ett plaströr.”

Källan ligger ca 45 m från Objekt 3, område med fossil åkermark som enligt den antikvariska bedömningen är en fornlämning. Förutom objekt 3 finns ytterligare 3 objekt inom ett avstånd av ca 75 m vilka bedömts som fornlämningar av totalt 12 undersökta objekt, (sid 2 i rapporten).

Någon arkeologisk undersökning av själva källområdet som eftersökning av spår av äldre källinfattningar av trä eller sten eller eftersökning av offerföremål vid källan synes ej ha gjorts. Sådan arkeologisk eftersökning kan endast göras i det ytligaste jordlagret för att inte riskera att skada källan. Möjligen kan hembygdsföreningen, om det finns någon sådan, veta om det gjorts några fynd vid källan. Källkulten har gamla anor i Norden. I heden tid, redan före järnåldern, gick man till offerkällorna när man led av sjukdom eller befann sig i nöd. Alla offerkällor har ett gemensamt och det är att källvattnet avrinner mot norr, likt källan i Tumba skog. I norr låg mörkret, kölden, och döden och dit ville man skicka sina sjukdomar och besvär genom att offra. De källor som rann mot norr hade hämtat sin kraft söder ifrån och ansågs ha kraftigast verkan vid fullmånetid på försommaren.

I utredningen anges att delar av den mark som ingår i utredningsområdet har nyttjats för Tumba bruks räkning samt att vatten togs från den källa som är belägen inom utredningsområdet. Två referenser nämns som undertecknad ej haft tillfälle att studera men om bruket använt sig av källvattnet har bruket troligen anlagt en ledning av urborrade trästockar från källan. Detta var det vanliga ledningsmaterialet på 1700- talet. I så fall borde rester av denna ledning finnas kvar i jorden i den svacka källbäcken följer mot bruket. Vid expropriationen av mark för järnvägen kan, om bruket hade en ledning , en anteckning i dokumenten finnas om denna.

Troligt är att före det Tumba bruk anlades så har källan i Tumba skog använts av dem som brukat fornåkrarna och även andra kanske bofasta invånare som tidigt befolkat dessa trakter och detta långt före de bedömningsmässigt ca 20 m lägre belägna källorna vid järnvägen, som senare genom landhöjningen kom över havsytan. Den i rapporten framförda teorin att den övertäckta källan vid järnvägens byggande skulle slagit upp på ca 20 m högre nivå uppe på sluttningen verkar ej sannolik. Det troliga är att källan alltid funnits i det läge den är nu och att den har uppstått före det de på lägre nivå belägna källorna kommit över vattenytan i den havsvik Mälaren då utgjorde. Exempel finns emellertid på att källor kan flytta sig men då som regel till lägre nivå genom erosion eller t.ex. schaktning genom täta jordlager som når vattenförande lager med förbindelse med källan uppströms på högre nivå.

I rapporten, under rubriken ”Genomförande”, anges att etapp 1 bestod av kart- och arkivgenomgång (ATA, FMIS, Lantmäteriets digitala kartarkiv samt Sveriges geologiska undersökningar) Under rubriken ”Arkiv” anges det nyare geologiska kartbladet Stockholm SV 1968. Detta kartblad synes ha använts istället för det äldre geologiska kartbladet Aa 6 tryckt 1863, som när det gäller källförekomster är mer detaljerat. De äldre geologiska kartbladen visar betydligt fler källor än de nyare kartbladen. Detta beror bl.a. på att källorna förr hade mycket större betydelse och var viktiga för vattenförsörjningen. När kommunalt vatten byggdes ut föll allt fler källor i glömska och SGU valde under en tid att ej prioritera kartering av källor på de nyare kartbladen. På 1800-talet visste ortsbefolkningen var källorna var belägna, vilket var till stor hjälp vid den geologiska karteringen vid denna tid. Många källor har under senare tid igenlagts och källvattnet avletts i dräneringar varför de är dolda för den nutida kartören. När annan typ av vattenförsörjning ordnats på landsbyggden t.ex. genom borrade brunnar och eldrivna pumpar har den yngre generationen ej alltid fått del av kunskapen om källorna i omgivande skogs- och markområden där vattenhämtning tidigare skett.

Bebyggelse har förr ofta lokaliserats till källor eftersom tillgång till vatten på nära håll alltid haft stor betydelse. Därför finner man ofta källor intill äldre torp, jaktstugor, samevisten m.m. och även vid forntida bebyggelse.(1). Därför är det inte orimligt att det kan tänkas finnas spår av forntida bosättningar i eller i närheten av källan i Tumba skog, även om det ej framkommit någon terrass eller husgrund som uppfyller dessa kriterier vid den 2015 utförda arkeologiska undersökningen i Tumba skog.

I bilaga 1 visas en del av den geologiska kartan över Stockholm från 1863 visande området vid Tumba bruk. Där framgår den högre belägna, nu aktuella källan, med ett glas som är beteckningen för ”kallkälla” dvs en vanlig dricksvattenkälla. Källor finns även angivna vid järnvägen vid och öster om Tumba bruk, bland annat en ”Mineral och hälsokälla”. Den har en beteckning i form av ett glas med en liten punkt mitt i glaset vilket är den av SGU använda beteckningen för denna typ av källor. Karteringen av det äldre geologiska kartbladet startade 1858 d.v.s. före järnvägen togs i drift 1860, som uppges som startår för södra statsbanan i den arkeologiska rapporten. Huruvida järnvägsbanken var utlagd på aktuell sträcka vid den geologiska karteringen fodrar dock en närmare undersökning i arkivet, på det som på 1960-talet, då undertecknad arbetade på SJ:s geotekniska kontor, hette Statens Järnvägars centralförvaltning. Om den mineral- och hälsokälla som finns på det geologiska kartbladet är densamma som refereras till i den arkeologiska rapporten och som anges blivit täckt av grus och därvid skulle förflyttats till ca 20 m högre nivå, så motsägs denna teori av att båda källorna samtidigt finns vid den geologiska karteringen 1858.

Den på geologiska kartan brungula färgen betecknar berg i dagen (gnejs) och den gula färgen finsediment (lera) och den blågröna färgen med prickar, som finns litet av vid den aktuella källan, betecknar friktionsjord (morän). Till kartan finns en beskrivning. I denna står att över 400 källor ”blifvit anmärkta och till deras temperatur bestämda”. I förteckningen över mineral- och hälsokällor finns anmärkningen ”Öster om Tumba, nära bäcken, starkt flöde och rik afsättning 1860-09-29 8,0o ” som får antas vara den på kartan med ett glas med punkt i glaset utmärkta källan. De katerande geologerna förde dagbok över vad de karterat dag för dag. Om ytterligare uppgifter om källorna vid Tumba bruk kan hämtas från dessa dagböcker i SGU:s arkiv är osäkert och har inte efterforskats.

Källan i Tumba skog finns med som källa ”nr 5 Blekängen” i utredningen ”Källor i Botkyrka, en inventering av naturliga kallkällor i Botkyrka kommun vintern 1994. Miljöförvaltningen Botkyrka”. Källa 5 ingår i en grupp på 8 källor med bäst flöde i. Under rubriken ”Lämplighet för vattenhämtning” angavs för friluftsliv 12 stycken och för beredskapsändamål dessutom 10 stycken. Privata och låsta ej medräknade

I Länsstyrelsens rapport 2004:25 ”Källor i Stockholms län; Inventering och underlag för miljöövervakning” finns källinventeringen i Botkyrka med i referenslistan. Vid länsstyrelsens inventering besöktes i Botkyrka endast i ”Göstas källa” där vattenprov togs. Denna källa har ett större flöde än källan i Tumba skog.

Vid samtal 1994-10-05 med Håkan Slotte Botkyrka kommun, Miljö och hälsoskyddskontoret hade, enligt mina anteckningar från samtalet, 15 källor i kommunen undersökts vad beträffar vattenkvalitén. Ingen källa hade underkänt vatten. En källa hade tjänligt med anmärkning p.g.a. heterotrofa bakterier. Dessa bakterier är vanligt förekommande i mark varför denna källa kan ha påverkats av ytligt markvatten eller nedbrytning av lövmaterial eller annat organiskt material i källan.

Öppna källor som bildar en liten vattensamling och som utnyttjas för vattendrickning bör regelbundet rensas från nedfallande löv och källvattnet tas där man ser att det trycker upp ur botten eller i kanten på vattensamlingen (källan). Källan i Tumba skog har ingen vattensamling utan källvattnet (grundvattnet) kommer i form av en svag men stabil vattenstråle ur det plaströr som insats i marklagret där källflödet kommer i dagen. På liknande sätt har funnits eller finns plaströr vid Sandakällan intill Hellasgården i Nacka kommun där många hämtar källvatten. Om dessa plaströr finns kvar idag vid Sandakällan är dock ej kontrollerat av undertecknad. Se foto nedan.

Vattenhämtning vid Sandakällan i Nacka kommun som källan såg ut för några år sedan.

Inom parentes kan sägas att enligt miljöbalken är allt ”Bortledande av grundvatten och anläggningar för detta” i normalfallet prövningspliktigt. För de personer som vill uppleva den mer forntida naturkällans utseende bland övriga fornlämningar i Tumba skog är plaströr för underlättande av hämtning av källvatten av estetiska skäl ej önskvärt. Lämpligare är att i så fall använda en ränna av trä i form urskålad trädstam eller två vinkerätt hopfogade bräder för att leda fram källvattnet. Detta sker på många håll i Norrland. Värdefullt för källors bevarande är dock den vattenhämtning som fortfarande sker varför man kanske får se mellan fingrarna med smärre ingrepp som beroende på okunskap sker för underlättande av vattenhämtningen. Skulle man vilja byta ut plaströret mot ett trärör bör Miljö- och hälsoskyddskontoret handlägga detta som ett miljöbalksärende som troligen länsstyrelsen kan fatta beslut i. Vad gäller hygieniska aspekter är källvatten som regel av god kvalitet men användningen av källvatten sker alltid på egen risk. Därför vill som regel kommuner ej sätta upp analysresultat vid källvattenprovtagningar eftersom man ej vill ta något ansvar för källvattnet.

Ränna av trä vid källa i Gruvberget i Bollnäs kommun med skopa för vattendrickning.

Kallkällor har visat sig ha betydelse för vattenförsörjningen vid krig bl.a. i Balkankriget. Stora vattenförsörjningsanläggningar som t.ex. Norsborgsverket, Lovöverket och Görvälnverket tillsammans med långa distributionsledningar kan lätt slås ut av fientligt flyg. Lokala kallkällor är då viktiga för dricksvattenförsörjningen. Vid Miljökontorets inventering 1994 fann man, som framgår ovan, 22 källor som var lämpliga för vattenhämtning. Hur många av dessa som finns kvar idag har jag ej efterforskat.

I Livsmedelsverkets ”Riskhandbok för dricksvattenförsörjning” maj 1997 har undertecknad tillsammans med framlidne SGU-geologen Jan de Geer skrivit om ”Källor och brunnar för vattenförsörjning i krig och kris.” Gösta källa vid Skyttbrink (nr 4 i Botkyrkas inventering ) finns där med som ett efterföljansvärt exempel.

FOA hade en informationsdag om ”Vattenförsörjning i krig” 1994-05-24. Troligen finns senare informationsmöten i denna fråga arrangerade av Räddningsverket eller Nämnden för samhällsskydd och beredskap eller vad det nu i dag kan heta. Vissa kommuner som haft ambitiösa civilförsvarsansvariga har på 1970-talet låtit utföra beredskapsplaner för vattenförsörjning i krig. Bl.a. finns eller fanns en sådan plan i Sollentuna. Därvid har kommunen indelats i ett 40-tal hemskyddsområden där samtliga områden har en plan för lokal vattenförsörjning, i det fall den regionala försörjningen blir utslagen. Försörjningen sker då istället genom kallkällor, bergborrade brunnar, rörbrunnar i grusåsen(Stockholmsåsen) och grävda brunnar på villatomter och under iakttagande av sparsamhet vid förbrukningen. Många tomtägare har kvar äldre brunnar för trädgårdsbevattning. Någon person som var känsliga för klor i det kommunala vattnet, på grund av eksem, hade kvar sitt bad- och dricksvattenuttag från den egna brunnen.

Av ett bifogat word-dokument, i Carl-Henrik Ramsays skrivelse, skulle pappersbruket i Tumba som började byggas 1755 ha utnyttjat en källa vid den s.k. Blekängen för papperstillverkningen som krävde ett absolut rent vatten. Även för dryck skulle källan ha utnyttjats vid pappersbruket. Källan anges i dokumentet vara skriftligt dokumenterad sedan 1765.

Med tanke på det ringa flöde källan har kan källvattnet i så fall endast ha använts för t.ex. en sista sköljning av sedelpappret. Mängden sedelpapper kanske inte var så stor. Om källvattnet magasineras ger källan ca 100 m3/vecka. Möjligen kan flödet ha varit större förr innan byggnation och ledningsdragningar på berget söder om källan skedde. Se nedan utdrag från Milkökontorets inventeringskarta och läget på källa 5 som är källan i Tumba skog.

Utdrag från miljökontorets källinventeringskarta från 1994 med läge på källa 5.

Mätningar av flödet på senare tid anges ha skett vid två tillfällen. Dels 2015-08-20 då källan hade ett flöde av ca 9 l/min och en temperatur på 7 grader Celsius dels en mätning 2015-09-19 då flödet uppmättes till 10 l/min och en temperatur på 8,1o C.

Från en källa i naturen dricker man vattnet på egen risk som nämnts ovan. Det är viktigt att man håller rent och snyggt kring källan. Eftersom grundvattnet kommer från området uppströms källan bör området där hållas fritt från bebyggelse och förbli naturmark. En kallkälla är en stor tillgång i ett park- och friluftsområde och kommunen slipper vattenkostnad för ett ständigt rinnande vatten året om.

Önskvärt är att några ”källvärdar” utses för källan i Tumba skog. Deras uppgift blir att titta till källan då och då och se till att det inte ligger skräp kring källan. Sådana källvärdar har utsetts för Botvids källa i Salems kommun. Önskvärt är även att en skylt sätts upp vid källan med texten ”Kallkälla. Personer hämtar sitt dricksvatten här. Håll källan och dess omgivning ren och snygg”. Även en vägvisningsskylt till källan som förslagsvis sätts vid stigens början invid Björkhagsskolan bör sättas upp. Den modell som finns vid Göstas källa kan gärna användas. Se foto nedan.

Källan i Tumba skog har som framgår ovan sannolikt använts under mycket lång tid och troligen även före och under fornåkrarnas tillkomst och används än i dag av vissa personer. Den ingår som en viktig del i det fornlämningsområde som till del har kartlagts genom ovan nämnda rapport över fältundersökningar och källan är i sig själv att betrakta som en fast fornlämning.

Exempel på en källa som är del av ett större fornlämningsområde är Botvids källa i Söderby fornminnesområde i Salems kommun. En källa kan även vara självständigt fornminne, som Svinnegarns källa i Enköpings kommun och Tors offerkälla i Alvesta kommun. Källan kan även ses som en del eller ett komplement till byggnadsminnet Tumba bruk (RAÄ Botkyrka 391:1).

Eftersom en trolig felbedömning av källans ålder skett vid den arkeologiska utredningen föreslås att arbetsgruppen ”Rädda Tumba Skog” upplyser Botkyrka kommun om detta och föreslår att kommunen ger Stockholms läns museum i uppdrag att i samråd med SGU göra en ny bedömning och vid ändrad uppfattning revidera den arkeologiska rapporten.

Källan har betydelse som vattenhämtningsplats och besöksplats varför ett bevarande av denna naturliga kallkälla är önskvärt av flera skäl. Ett bevarande av källan för framtida generationer är ju också det mål som arbetsgruppen för ”Rädda Tumba

Skog” har.

För att citera lord Byron ”Tills törstens låga oss förtärt vi vet ej vad ett vatten, rent och klart är värt.”

Referenser 1. Jan-Bertil Schnell (1966): Vatten och fornfynd. Bebyggelsehistoriska studier på Västergötlands kambrosilurområde. Finns på Källakademins hemsida www.kallakademin.se Webbutgåva 2012.

Bilaga1, Del av Geologiska kartbladet Stockholm, SGU serie Aa nr. 6, 1863 Stockholm 2016-11-26 Hydrogeolog Anders Eriksson Mobil: 070-6697769 E-post: [email protected] Kännedomskopia Akademin för de friska källorna

Bilaga1, Utdrag av geologiska kartbladet Stockholm, SGU serie Aa nr. 6, tryckt 1863

Samhällsbyggndsförvaltningen Botkyrka kommun, 147 85 Tumba

Granskningsyttrande gällande Detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka

Naturinventeringen

I Botkyrka kommuns Naturinventering för Tumba skog lyfts Kungsfågeln fram som varande det enda fynd av rödlistade fågelarter i skogen. Det förekommer dock fler arter rödlistade fåglar som ej noterats i Naturvärdesinventeringen. Det kan ju bero på den övergripande och knapphändiga inventeringen, som utfördes i maj o juni 2015 enligt Ekologigruppens utsago.

Om kungsfågeln I samrådssammanställningen 2016-11-01 förklaras det att ”kungsfågeln indikerar inte högre naturvärden”. Jag vill klargöra att kungsfågeln kräver blandskog av högresta gamla friska granar för sitt habitat. I Tumba skog är just sådana granar talrikt förekommande i många olika bestånd. Det medför att Tumba skog har ett stort antal kungsfåglar i skogslandskapet vilket vi också har konstaterat vid upprepade ”fågelvandringar”. Kungsfågeln är en signalart som påvisar höga naturvärden tvärt emot vad Botkyrkas dokument om naturvärden påstår.

Jag ser det som allvarligt att Botkyrka kommun ämnar gå emot Artkonventionen i och med exploateringen av Tumba Skog.

Oklarheter gällande fördjupad Naturinventering Jag påpekar det märkliga i att den aktuella detaljplanens bilagda dokument skiljer sig i uppgifter angående en fördjupad Naturinventering. I Samrådsredogörelsen 2016-11-01 (ref. Giuseppe Olla) framförs att ”inventeringen kommer att fördjupas avseende de delar av skogen som påverkas direkt av projektet…..”. Men i samma dokument deklarerar kommunen att de inte kommer att beställa en ytterligare Naturvärdesinventering.

I Planbeskrivningen daterad 2017-04-10 Plan nr 17-34 däremot upplyser kommunen att ”till antagandeskedet kommer en fördjupad Naturinventering och en fladdermusinventering att tas fram”. Dessa motstridiga uppgifter i två olika dokument om samma ämne, Naturvärdesinventeringen och i Detaljplanens granskningsskede är vilseledande och inte godtagbart.

Undertecknad kräver en fördjupad naturinventering enligt planbeskrivningen 2017-04-10 nr 17-34. Jag kräver också att EU´s Art och Habitatdirektiv efterföljs.

Tumba den 2017-06-07

Christine Larsson Karlavägen 11, Fastighet: Strigeln 11 Granskningsyttrande för detaljplan Tumba Skog, 2014:553

Samhällsbyggnadsförvaltningen Botkyrka kommun 147 85 Tumba

Riskbedömning av ”Katthavet”, f.d. del av Kvarnsjön

I den översiktliga Markmiljöundersökningen (Structor 2017) behandlas risker med eventuella markföroreningar på Blekängen. Farhågor finns enl Structors dokument att föroreningar som PCB, klorerade lösningsmedel och tungmetaller kan förekomma i undersökninsobjekten. Anmärkningsvärt under dessa osäkra förhållanden är att ingen riskbedömning gjorts överhuvudtaget vad gäller innehållet i det igenfyllda ”Katthavet”. ”Katthavet”, en del av Kvarnsjön, fylldes igen med byggmassor på 1960-talet.

En riskbedömning beträffande eventuellt miljöfarligt avfall i ”Katthavet” skall självklart ingå i utredningsmaterialet för Tumba Skog. Detta bl.a. med tanke på den ökande dagvattenmängden inför den stora exploateringen i Tumba Skog och risken för ökande spridning av eventuellt miljöfarliga elueringar till våra sjöar och vattendrag. Vid en så omfattande exploatering som den i Tumba Skog, måste risker även bedömas beträffande nuvarande och framtida klimatförändringar, dvs extremer och 100-årsregn.

Undertecknad anser att den uteblivna utredningen om ev. miljögifter i Katthavet utgör en allvarlig brist som måste rättas till.

Tumba den 2017-06-07

Roland Skog

Karlavägen 10 147 31 Tumba

Regeln 7 Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun, 147 85 Tumba

Granskningsyttrande för detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka kommun

Grundvattenskyddet i Tumba skog

Kallkällan vid Blekängen är ett ständigt flödande utlopp av grundvatten från den östra bergvattentäkten. Enligt hydrogeologiska antaganden finns ett samband via vattenkanaler mellan den östra delen och det västra grundvattenmagasinet via sprickbildningar i berg och istida gruslager.

Grundvatten från hela planområdet, såväl den östra som den västra delen, flödar mot Segersjö vattentäkt. Grund för detta påstående är Länsstyrelsens äldre befintliga skyltmarkeringar mellan Vasavägen och Vattravägen. Skyltarna anger skydd av grundvattentäkt.

Underlåtelse att taga hänsyn till detta förhållande utgör en allvarlig försummelse av kommunen genom att ej ange hela planområdet som ett inre skyddsområde för grundvattentäkt och som skall skyddas från bebyggelse.

Historiskt var tillgången till absolut rent och friskt vatten till Tumba bruks pappersframställning tillika med ett ytterst gott dricksvatten, dvs som livsmedel, av mycket stor betydelse vid anläggandet och lokalisationen av bruket just till Tumba. Tumba pappersbruk utgör ett riksintresse och är kulturminnesmärkt. Kallkällan torde ingå i det inre grundvattenskyddet. Tumba skogs grundvatten är en ekotjänst, som på inga villkor skall äventyras genom sprängningar och bebyggelse.

Med tydlighet visar befintliga skyltar om vattenskydd i Segersjöområdet att utredningar bilagda detaljplanen grovt missat att hela Segersjö med omnejd är en vattentäkt som kräver fullt skydd.

Tumba skog den 2017-06-07

Roland Skog Karlavägen 10 147 31 Tumba Fastighet: Regeln 7

Till Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka kommun, 147 85 Tumba

Granskningsyttrande för detaljplan 2014:553 Tumba skog i Botkyrka kommun

Granskningsyttrande avseende svamparter i Tumba skog

Vi lämnar följande granskningsyttrande beträffande höga natur- och rekreations- värden avseende svamparter i Tumba skog. Kommunen har icke via den utredning som presenterats av Ekologigruppen visat på alla de arter som ingår i Tumba skog, trots Ekologigruppens egna konstaterande att en djupare inventering över tid skall göras.

Följande dokument visar ett stort antal arter som helt förbigåtts av Ekologigruppen, arter som är en integrerande del av skogen, som indikerar en gammal skog utan fördärvande påverkan och utgör en ytterst viktig del av de rekreations- och utbildningsvärden som skogen rymmer.

Svampinventeringarna är utförda vid två tillfällen av Mattias Andersson (välkänd mykolog) bekostade av Föreningen Rädda Tumba skog. Ytterligare inventeringar har utförts av föreningen avseende fåglar och kärlväxter.

Vi yrkar att detaljplanen för Tumba skog avslutas utan att skada skogens höga naturvärden.

Botkyrka den 2017-05-25

Föreningen Rädda Tumba skog /Anna Sandqvist

Fredric Zazzi Sveavägen 35 Tränaren 9

Katriye Zazzi Sveavägen 35 Tränaren 9

Jaroslav Piotr Bator Sveavägen 38 Strigeln 9

Grethel Bator Sveavägen 38 Strigeln 9

Id Taxonsorterings- Rödliste- Artnamn Vetenskapligt namn ordning kategori 55382962 71289 Cortinarius diasemospermus Cortinarius diasemospermus 55383014 71591 Klubbspindling Cortinarius varius 55383053 Kanelspindling Cortinarius cinnamomeus 55383293 74026 Örsopp Suillus bovinus 55383353 70906 Vitgul flugsvamp Amanita citrina 55383427 73358 Fläckig bitterskivling Gymnopilus penetrans 55383495 73916 Stensopp Boletus edulis 55383570 74050 Citronslemskivling Gomphidius glutinosus 55383612 72305 Doftvaxskivling Hygrophorus agathosmus 55383654 68461 Lönntjärfläck Rhytisma acerinum 55383691 71699 Sidentråding Inocybe geophylla 55383746 70145 Rönndyna Biscogniauxia repanda 55383749 74415 Aspticka Phellinus tremulae 55383752 72390 Gifthätting Galerina marginata 55383757 Tegelsopp Leccinum versipelle 55383764 74149 Korallfingersvampar Ramaria 55383780 75491 Fjällig taggsvamp Sarcodon imbricatus 55383787 72163 Laccaria laccata var. laccata Laccaria laccata var. laccata 55383792 74569 Klibbticka Fomitopsis pinicola 55383795 74299 Rödgul taggsvamp Hydnum rufescens s. lat. 55383800 74034 Sandsopp Suillus variegatus 55383802 74267 Svart trumpetsvamp Craterellus cornucopioides 55383805 74264 Trattkantarell Cantharellus tubaeformis 55383823 75044 Rotticka Heterobasidion annosum 55383833 74297 Blek taggsvamp Hydnum repandum 55383838 72801 Mjölkhätta Mycena galopus 55383840 70924 Röd flugsvamp Amanita muscaria var. muscaria 55383846 73955 Brunsopp Xerocomus badius 55383851 73991 Pluggskivling Paxillus involutus 55383853 75367 Kantkremla Russula vesca 55383858 74823 Fnöskticka Fomes fomentarius 55383861 75378 Äggkremla Russula vitellina 55383865 73938 Björksopp Leccinum scabrum 55383871 74393 Sprängticka Inonotus obliquus 55383876 74598 Platticka Ganoderma lipsiense 55383883 73388 Föränderlig tofsskivling Kuehneromyces mutabilis 55383886 74290 Kamfingersvamp Clavulina cristata 55383891 74364 Luktticka Osmoporus odoratus 55383895 73693 Rökmusseron Tricholoma fucatum 55383900 72159 Ametistskivling Laccaria amethystina 55383914 74411 NT Tallticka Phellinus pini 55383978 74801 Slingerticka Cerrena unicolor

Lokalnamn Ostkoordinat Nordkoor Noggrannhet Län dinat Tumba skog 1614963 6565923 599 Stockholm Kommun Landskap Församli Externid Startdatum ng Botkyrka Södermanland Botkyrka 2015-10-05

Daterad 2015-10-09 /Mattias Andersson Mykolog Klubbspindling (Cortinarius varius) är en svampart som först beskrevs av Jakob Christan Schaeffer, och fick sitt nu gällande namn av Elias Fries 1838. Klubbspindling ingår i släktet Cortinarius och familjen spindlingar. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Kanelspindling (Cortinarius cinnamomeus) är en svampart som först beskrevs av L., och fick sitt nu gällande namn av Elias Fries 1838. Kanelspindling ingår i släktet Cortinarius och familjen spindlingar. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Örsopp (Suillus bovinus) är en svamp i ordningen soppar. Arten finns i Sverige och är inte giftig men anses heller inte god att äta på grund av den skumgummiartade konsistensen. Örsoppen är en av de svampar som ibland benämnes kosopp eller kosvamp, vilket också det vetenskapliga namnet antyder. Den växer ofta gyttrat. Örsoppen växer ofta tillsammans med rosenslemskivling, vilken antas parasitera på örsoppens mycel.

Vitgul flugsvamp (Amanita citrina) är en art i familjen Amanitaceae och släktet flugsvampar. I äldre svamplitteratur räknades den ofta till samma art som lömsk flugsvamp (A. phalloides). Den har tidigare haft det vetenskapliga namnet A. mappa. Svampen växer på marken i sur jord i löv- och barrskogar i Europa och Nordamerika.

Fläckig bitterskivling (Gymnopilus penetrans) är en svampart som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av William Alphonso Murrill 1912. Enligt Catalogue of Life ingår Fläckig bitterskivling i släktet Gymnopilus, och familjen Strophariaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet Gymnopilus, och familjen Chromocyphellaceae. Arten är reproducerande i Sverige.[16] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Stensopp eller karljohan (karljohanssvamp) (Boletus edulis) är en ätlig svamp som förekommer i både löv- och barrskog. Den förekommer talrikt särskilt efter varma somrar och är en god matsvamp, som med fördel kan torkas på grund sin starka smak och arom. Formellt är det en sopp. Den har ett vitt ådernät på foten och en 10- 25 centimeter stor hatt som varierar i olika nyanser av brunt. På hattens undersida finns rör, som hos unga exemplar är vita och hos äldre gulgröna.[9] Stensopp kan lätt förväxlas med gallsopp, vilken är starkt bitter och kan förstöra en hel anrättning. Gallsoppen har ett kraftigare och mörkare ådernät. Ytterligare en riskfaktor är parasitsvampen, soppsnylting (Apiocrea Chrysosperma) som kan infektera matsvampen och indirekt framkalla illamående. Stensoppen är Upplands landskapssvamp.

Citronslemskivling, eller citrongul slemskivling (Gomphidius glutinosus ) är en ätlig svamp som blir upp till 8–9 cm hög. Hatten är ganska köttig och tydligt slemmig på ovansidan. Slemmet, som lossnar ganska lätt, dras före tillagning av från hattkanten och in mot centrum. Hattens färg går i blågrått. Hattens kant är, åtminstone på unga exemplar, inåtböjd, ungefär som hos unga riskor. Hatten kan bli upp till 8–10 cm i diameter, men då är oftast svampen gammal och inte så bra att äta. Skivorna, som går ned mot foten, är gråvita och ganska glesa. Unga exemplar är delikata. Foten har oftast en ring där hos unga exemplar slemmet möter foten. Fotens nedre del, under ringen, är citrongul till färgen. Smaken är syrlig, påminnande om citron. Svampen är utmärkt blandsvamp och kan med fördel användas som ingrediens när man använder svamp i olika former att ätas till fisk, i vilket fall den ersätter citronen. Svampen innehåller rikligt med oxalsyra[källa behövs] och bör kanske därför inte konsumeras i alltför stora mängder vid ett och samma tillfälle av den som har känslig mage. Vi blandning med andra svampar orsakar den svarta missfärgningar hos dessa, varför den bör hållas åtskild från övrig svamp. Citrongul slemskivling är oftast helt fri från angrepp. Den hittas ofta i ängsmark och skogsmark av ängskaraktär och då i regel som enstaka svampar.

Doftvaxskivling (Hygrophorus agathosmus) är en svampart[8] som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Elias Fries 1838. Doftvaxskivling ingår i släktet Hygrophorus och familjen Hygrophoraceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Lönntjärfläck (Rhytisma acerinum) är en svampart som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon, och fick sitt nu gällande namn av Elias Fries 1819.

Sidentråding (Inocybe geophylla) är en svampart. Enligt Catalogue of Life ingår Sidentråding i släktet Inocybe, och familjen Inocybaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet Inocybe, och familjen Crepidotaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

Rönndyna (Biscogniauxia repanda) är en svampart[3] som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Carl Ernst Otto Kuntze 1891. Rönndyna ingår i släktet Biscogniauxia och familjen kolkärnsvampar. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Aspticka (Phellinus tremulae) är en svampart som först beskrevs av Appollinaris Semenovich Bondartsev, och fick sitt nu gällande namn av Bondartsev & P.N. Borisov 1953. Aspticka ingår i släktet Phellinus och familjen Hymenochaetaceae. Arten är reproducerande i Sverige.[7] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Gifthätting (Galerina marginata) är en svampart[ som först beskrevs av August Johann Georg Karl Batsch, och fick sitt nu gällande namn av Robert Kühner 1935. Enligt Catalogue of Life ingår Gifthätting i släktet Galerina, och familjen Strophariaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet Galerina, och familjen buktryfflar.[ Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life. I den svenska databasen Dyntaxa används istället namnet Galerina unicolor för samma taxon. Arten är reproducerande i Sverige.

Tegelröd björksopp (Leccinum versipelle) är en svampart i släktet strävsoppar. Arten är vanligt förekommande i större delen av Sverige och trivs, som namnet antyder, i närheten av björk. Precis som björksoppen har den längs den i övrigt vita/ljusa foten små "fjäll" som är mörka längst ut. Hatten är på ovansidan tegelfärgad. Svampköttet är vitt men grånar vid snitt eller tryck. Arten är ofta angripen av fluglarver som ibland gräver ganska omfattande gångsystem i dess fot och hatt, men unga, oangripna exemplar är fina matsvampar, vilket även de lindrigt angripna kan bli efter att de dåliga delarna skurits bort. Liksom andra strävsoppar bör den tegelröda björksoppen upphettas tillräckligt, annars är den giftig.

Korallfingersvamparna bildar fruktkroppar från vår och försommar till höst och lever främst med bok, ek, gran och tall (Fagus sylvatica, Quercus spp., Picea abies, Pinus silvestris). De påträffas oftast i gamla kalkrika barr- och ädellövskogar. Många exemplar är som unga dolda av mossa eller löv. Fullt utvuxna är de dock iögonenfallande med sina ofta stora, köttiga, korallikt förgrenade fruktkroppar. Grenarna kan ha vita, gula, orange-gula eller ockra till bruna färger. Ibland har de inslag av rosa eller lila i olika nyanser. En del arter är relativt små, bara omkring 5-8 cm i höjd och bredd medan andra kan bli betydligt större, upp till 25 cm under gynnsamma förhållanden.

Fjällig taggsvamp (Sarcodon imbricatus) är en svamp som är fjällig och gråbeige på översidan. Hatt tillplattad välvd, senare nedtryckt, sammetsaktig, senare filtartad och grovt krakelerad till sträva överlappande och upprättstående fjäll i mörkt rödaktigt eller purpurfärgat brunt. Äldre svampar har mörkare ovansidor med ett större inslag av brunt. Hattens undersida är ljusare grå och har de för taggsvamparna karakteristiska taggarna först vitaktiga senare purpurbruna.

Fjällig taggsvamp växer i barrskog, ofta i ringform eller sammanhängande stråk med många exemplar på samma plats. Det förekommer två former av fjällig taggsvamp; en som växer invid granar och en som växer invid tallar. Tallformen har färre men större fjäll på hatten, ljusare svampkött och en tydligare inrullad kant än granformen. Smakl svag men bitter efter några minuter, lukt svag ej utpräglad.

Fjällig taggsvamp är ätlig. I svampböcker rekommenderas yngre exemplar med hattdiameter under tio centimeter till stekning, större och äldre exemplar endast för inläggning. Gran- och tallformen är likvärdiga som matsvampar. Fjällig taggsvamp angrips sällan av larver och sniglar.

Tallformen av fjällig taggsvamp används till svampfärgning av ullgarn och ger en blågrå nyans. Färgen anses vara lättast att framställa ur äldre, gärna frusna, exemplar. Den fjälliga taggsvampen är Gästriklands landskapssvamp.

Laxskivling (Laccaria laccata) är en svampart i ordningen skivlingar som tillhör familjen Tricholomataceae. Den växer i både barrskogar och lövskogar. Fruktkroppen uppträder under sommaren och hösten, från juli till november. Hatten blir 2–5 centimeter bred och är rosabrun eller något köttrödaktig. Dess form är välv till utbredd. Unga exemplar har en mer välvd hatt än äldre exemplar som har en mer utbredd hatt. Ovansidan av hatten är matt och kan vara lite småfjällig och ofta har hatten en strimmig kant. Svampens skivor är glest sittande och vidfästade. Färgen på skivorna är laxrosa och det är efter detta som svampen är namngiven. Foten är rosabrun i färgen och blir omkring 3–8 centimeter hög med en diameter på 4–8 millimeter. Dess smak och doft är båda milda.

Klibbticka (Fomitopsis pinicola) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Fomitopsidaceae. Klibbtickan är hattbildande, men till att börja med endast som en gulaktig klump. Utvuxen är hatten mörkgrå med en orange eller röd tillväxtzon, med ett hovliknande utseende. Tickan har en karaktäristisk lukt. Fruktkroppens yta ökar för varje tillväxtår, till skillnad från till exempel hos rosentickan. Klibbtickan är en av de vanligaste tickorna på granlågor, men kan förekomma även på döda lövträd.

Klibbtickan har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som mest förknippas med fnösktillverkning. Fnöske är ett läderaktigt, lättantändligt material som framför allt framställts från olika tickor, men även annat liknande material. Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård och kläder, men har främst förknippats med eldmakande. Från stenåldern och framåt har fnösket haft stor betydelse för människans möjligheter att hålla sig varm i kallt klimat. Ett arkeologiskt bevis för detta utgör fyndet på 1990-talet av Ismannen. Ismannen levde omkring år 3300 f.Kr., under den period som kallas kopparstenåldern och bar med sig en läderpung med några flintredskap, fnöske och svavelkis Rödgul taggsvamp (Hydnum rufescens) är en svampart som beskrevs av Pers. 1800. Rödgul taggsvamp ingår i släktet mat-taggsvampar, och familjen Hydnaceae. Artens status i Sverige är: Reproducerande. Inga underarter finns listade. Rödgul taggsvamp räknades som handelssvamp i Finland och kunde säljas tillsammans med blek taggsvamp. Den anses lämplig som handelssvamp också av Nordiska ministerrådets expertgrupp.

Sandsopp (Suillus variegatus) är en ätlig svamp som hör till ordningen soppar. Den är även Dalarnas landskapssvamp. Som matsvamp är det vanligt att den torkas och används som blandsvamp eller som ersättning för stenmurkla. Sandsopp växer i kalkfattiga barrskogar med tall, både på mossig mark och på mark av hällmarkstyp med lavtäcke. Fruktkroppen uppträder under sommaren, från omkring juli, och fram till oktober på hösten. Svampens utbredningsområde är Europa och Nordamerika. I Sverige är den vanlig i hela landet.

Svart trumpetsvamp (Craterellus cornucopioides) är en helt svart, ibland närmast mörkblå svamp i kantarellsläktet. Den är en populär matsvamp särskilt lämplig att torka. Den sägs växa på marker där ek och hassel förekommer. Svampen är trattformad och har ett tunt kött. Den kan växa väl dold under vissnande löv och inne i mossa. Ibland återfinns den som "deformerade trattar", intrasslade i gräs. Så länge inte fruktkropparna är ruttna försämrar det dock inte matvärdet på något vis. Svart trumpetsvamp har inga farliga förväxlingssvampar. Den enda liknande svampen är den i Norden mycket ovanliga och ätliga gråa kantarellen. Det finns även rödgul trumpetsvamp som är mer lik trattkantarell. Svart trumpetsvamp betraktas som en god matsvamp[13] som passar bra till gräddstuvningar och stekning. Historiskt sett har svampen dock inte fått lika mycket uppmärksamhet. I M.A. Lindblads Svampbok från 1901 tas inte hänsyn till dess smakkvalitéer, utan Lindberg menar att både svart och rödgul trumpetsvamp är av "mindre [mat]värde" på grund av sitt tunna kött.

Trattkantarell (Craterellus tubaeformis) är en vanlig matsvamp. Den kallas ibland för höstkantarell. Trattkantarellen är ganska vanlig i Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november. Trattkantarell har förväxlats med den dödligt giftiga toppig giftspindling, trots klart olika utseende. Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt. Rotticka (Heterobasidion annosum) är en svampart som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Julius Oscar Brefeld 1888. Rotticka ingår i släktet Heterobasidion och familjen Bondarzewiaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Gran angrips i hela landet. Tall angrips i södra och mellersta Sverige. Rötter på barrträd och i någon mån lövträd och buskar angrips. Rottickan kan ge upphov till sjukdom på två sätt, dels det långvariga sjukdomsförloppet, känt som rotröta i medelålders och äldre gran, dels en akut sjukdom med snabb död, inom ett par år, i främst tall men även gran, från plantstadiet och upp till medelåldern.

Det långvariga sjukdomsförloppet rotröta i gran, kan pågå länge innan några yttre tecken syns. I ett sent skede kan dålig årsskottstillväxt de senaste åren, avstannad topptillväxt, ev. utglesad krona, uppsvälld stambas och kådflöde nedtill på stammen vara kännetecken. Då är sannolikt en stor del av stambasens vedvolym angripen och rötan har även vuxit långt upp i stammen. Med tiden kommer det rötskadade beståndet att karakteriseras av döda träd i grupper och omkullblåsta träd. I rotvältorna ser man lätt de rötskadade rötterna. Den snabbt dödande sjukdomen förekommer främst på tall, men även yngre gran drabbas. En tallkrona, som visar tecken på dålig tillväxt och som har en ljusgrön skiftning kan vara helt död inom ett år. Rottickan förekommer i två former S-form (Spruce) och P-form (Pine). S-formen angriper i första hand gran och den finns i hela landet. P-formen angriper tall, men dessutom andra barrträd, även gran, och lövtröäd. P-formen förekommer allmännast i södra Sverige, men finns även i mellersta Sverige. Fruktkroppen är flerårig och sprider sporer vid plusgrader. Sporerna angriper i färska sår på rötterna och på färska stubbar. Från infektionsstället växer svampen upp i stammen och ut i rotsystemet. Träden står i förbindelse med varandra genom rotkontakter och därför sprids rötan från träd till träd och från stubbe till träd genom dessa. Denna vegetativa spridning innebär att närstående träd angrips och därmed bildas rötluckor eller rötbrunnar i beståndet.

Rottickan kan uppträda på de flesta marker, men risken för röta är större på växelvis torra marker, vid hög bördighet eller kalkrik mark. Åkerplanteringar har visat sig vara särskilt känsliga. Röjning, gallring och stickvägsupptagning ökar risken för spridning genom att stubbar och körskador kan nyinfekteras med sporer. Även slutavverkningsstubbar kan nyinfekteras med sporer. Har rottickan kommit in i beståndet är infektionen kronisk. Efter slutavverkingen förs rötan vidare till det nya beståndet från rötade stubbar, vare sig de var rötade vid avverkningen eller infekterades med sporer strax efter avverkningen. Rotrötan beräknas kosta skogsbruket ca en miljard kronor per år. Detta i form av minskade intäkter på grund av kvalitetsnedsättning, tillväxtminskning och kostnader för extra skötselinsatser. Rottickan är ekonomiskt sett granens allvarligaste skadegörare. Omkring 15% av granarna i södra och mellersta Sverige är angripna. Eftersom infektionen är kronisk bör spridning, särskilt till hittills oinfekterade områden, undvikas.

Rotticka, Heterobasidion annosum

Blek taggsvamp (Hydnum repandum) är en ätlig taggsvamp som växer i lövskog och barrskog. Fruktkroppen uppträder under hösten, från augusti till oktober. Milda år kan den hittas in i november. Ofta uppträder fruktkropparna gruppvis, och svampen kan bilda stora ringar eller växa i rader som inte är räta, ett växtsätt som benämns som att svampen växer i kroklinjer. Både hatten och foten har en vit till vitgul färg. Hatten är välvd till utbredd och kanten är oregelbundet buktad. I bredd når hatten cirka 5–15 centimeter. Taggarna på hattens undersida har vanligen först en ljusare, mer vitaktig färg än hatten, men kan senare få en färg mer liknande hattens. De är förhållandevis långa, cirka 0,5 centimeter, spetsiga och tätt sittande. Svampens fot har en höjd på 3–6 centimeter och en diameter på omkring 1–3 centimeter. Foten är oftast centralställd, men den kan ibland även vara sidoställd. Svampen har som färsk en ganska skarp smak, men en svag doft. Som matsvamp har blek taggsvamp ett vitt och fast kött. Den skarpa smaken som ett färskt exemplar har försvinner när svampen tillagas. Tillagad är svampens smak tvärtom ganska neutral och blek taggsvamp används därför ofta i matlagning som blandsvamp tillsammans med andra mer smakrika svampar. Den bleka taggsvampen är Hälsinglands landskapssvamp.

Mjölkhätta (Mycena galopus) är en svampart. Enligt Catalogue of Life ingår Mjölkhätta i släktet Mycena, och familjen Mycenaceae, men enligt Dyntaxa är tillhörigheten istället släktet Mycena, och familjen Favolaschiaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

Röd flugsvamp (Amanita muscaria) är en vanligt förekommande svamp. Hatten är röd med vita prickar. Liksom många flugsvampar är den röda flugsvampen giftig och skall därför inte användas som matsvamp. Traditionella användningsområden är som insektsgift och som drog. Sibiriska schamaner använde svampen i ritualer vars syfte var att etablera kontakt med andevärlden. Linné beskrev hur sönderstött röd flugsvamp kunde användas för att fördriva vägglöss. Den röda flugsvampen innehåller bland annat de cellskadande gifterna ibotensyra, muskazon och muscimol. Typiska förgiftningssymtom är bland annat illamående, kräkningar, förvirring, yrsel, synrubbningar och hallucinationer. Svampen är inte lika giftig som lömsk eller vit flugsvamp – ända in på 1950-talet beskrevs den i en del svampböcker som god efter förvällning och avdragning av hatthuden – men kan i vissa fall vara dödlig och betraktas numera som oätlig. Förgiftningar är ovanliga i Sverige och drabbar vanligen personer som velat uppnå en berusningseffekt, som blivit betydligt obehagligare än väntat. Enstaka fall gäller barn som lockats av utseendet eller invandrare som förväxlat den med den bland annat i södra Europa växande matsvampen kejsarflugsvamp. Röd flugsvamp har egenheten att ur normal mark ta upp betydande mängder vanadin (upp till några hundra mg/kg torrvikt) som i svampen binds i anjonkomplexet amavanadin. Brunsopp (Xerocomus badius) är en mycket god matsvamp som ganska sällan är larvangripen. Passar till all sorts matlagning. Växer främst med tall, men förekommer ibland även med gran och ek. Den mörkt kastanjebruna hatten är finluden som ung och slät till klibbig som äldre. De gula rören blir ofta blåaktiga efter beröring.

Pluggskivling, Paxillus involutus, är en svampart. Foten blir 3–6 cm hög, har ockrabrun hatt med blekt gulaktig vid tryck mörknande kött och inrullad, filtluden kant. Den förekomnmer på jordvalar, i hagar och skogar, särskilt mossig björkskog. Pluggskivling har tidigare ansetts som matsvamp men numera anses den som giftig, då den kan framkalla så kallat Paxillus-syndrom, som är att liknas vid en kraftig födoämnesallergi.

Kantkremla (latin Russula vesca) är en matsvamp som växer i både barr- och lövskogar. Ofta återfinns den efter skogsstigar eller vägar. Svampen är lik mandelkremlan, men är vitsporig. Den blir 4–6 centimeter hög och 5–10 centimeter bred. Hatten är först halvklotformad, men viker sedan ner sig och blir nedtryckt i mitten. Färgen på hatten är ljus brun till rödbrun, ofta med en vit kant längst ut, därav namnet. Kantkremla är Östergötlands landskapssvamp.

Fnöskticka (Fomes fomentarius) är en svamp i den polyfyletiska gruppen tickor, i familjen Polyporaceae, som är parasit på försvagade lövträd, helst björk och bok. Den första vetenskapliga beskrivningen av arten gjorde av Carl von Linné 1753 i verket Species plantarum, där den fick namnet Boletus fomentarius. Artnamnet fomentarius är latin för tände. Fnösktickan är en vanligt förekommande ticka, med en hovformad fruktkropp, som är flerårig och kan bli mycket stor. Ibland växer den i flera våningar på sitt värdträd. Färgen på hatten varierar från ljusgrått till mörkgrått, nästan svart. Det förekommer också ljusbruna exemplar. Fnösktickan släpper sina sporer på våren. Fnösktickan förekommer på de flesta i Sverige förekommande lövträden.

Äggkremla (Russula vitellina). Liten mild kremla som sällan överstiger 5 cm i hattbredd. Hattöversida gul, mot mitten ofta gulröd. Skivor gulaktiga.

Björksopp (Leccinum scabrum) är en ätlig sopp som är vanligt förekommande i hela Sverige. Den hör till gruppen strävsoppar och just denna art kallas ofta bara just strävsopp. Liksom andra strävsoppar bör björksoppen upphettas tillräckligt. Otillräckligt tillagad svamp kan ge upphov till förgiftningar.

Sprängticka (Inonotus obliquus) är en svampart[13] som först beskrevs av Ach. ex Pers., och fick sitt nu gällande namn av den tjeckiske mykologen Albert Pilát 1942. Sprängticka ingår i släktet Inonotus och familjen Hymenochaetaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.

Sprängticka finns i norra barrskogsbältet, dvs. i Norra Europa, Norden, Norra USA, Canada och Ryssland och växer på björk. Sprängticka växer på ungefär 1 av 5000 björkar. Den växer på björkens stam och är lätt igenkännlig eftersom den har en närmast kolsvart skrovlig yta som ser bränd eller sotig ut. Sprängtickan är en aggressiv parasit som får trädet att utveckla knotor, som anses vara en sjuklig vävnad, som retas fram av svamhyferna. Den egentliga tickan växer resupinat under barken, dvs. utan att något sticker ut. När tickan ska släppa sina sporer efter fullgången utveckling, spränger den barken och blottar den 5-10 millimeter tjocka fruktkroppen, som är ljusbrun till silverskimrande i färgen. Fruktkroppen angrips snabbt av insekter och blir kortlivad, varför man sällan får se den.

Sprängtickan kallas också chaga (från ryskan: чага (tja:ga)). Som hälsokost används chaga både till te, kaffe och avkylt som bas i smoothies. Som hälsoprodukt sägs den ha effekt mot psoriasis och följdverkningar av diabetes. Den intas också för att stärka immunförsvaret. Tickan innehåller mycket höga halter av antioxidanter, som det mäts enligt ORAC (Oxygen Radical Absorbance Capacity).

Ända sedan 1500-talet har chaga omnämnts som botemedel för cancer, särskilt cancer i mage och lungor. Det har förmodligen varit ett utslag av signaturläran, men modern forskning har visat att detta kan stämma. Betulin, som tickan upptar när den växer på björk, har en tillväxthämmande effekt på vissa typer av cancerceller. Chaga lanserades i Finland som hälsodryck, under namnet Pakurijuoma, men återkallades av det finska livsmedelsverket (2012). Som nytt livsmedel tillåts sprängticka endast som kosttillskott. Sprängtickan hör inte under allemansrätten, så den som plockar måste be om tillstånd först, om det inte är på egen mark.

Plattickan (Ganoderma lipsiense ) blir 30-40 centimeter i diameter, har en hård, träaktig hattskorpa som först är vit, men sedan mognar till mörkt rödbrun. Plattickan har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som förknippas med fnösktillverkning.

Föränderlig tofsskivling, även kallad föränderlig stubbskivling (Kuehneromyces mutabilis), en svamp i gruppen skivlingar. Föränderlig tofsskivling har en i väta gulbrun till mörkbrun hatt, ofta med en puckel i mitten. När svampen är torr är hattmitten ljusare. Hatten är 2 till 6 centimeter bred. Den smala foten, som är försedd med ring, kan vara upp till 10 centimeter hög. Sporerna är mörkbruna, släta, avlånga och omkring 6 × 4 µm i storlek. Den växer allmänt gyttrad på stubbar av lövträd, främst björk och bok över hela Sverige från vår till höst. Den är ätlig och god, men bör endast plockas av erfarna svampkännare. Risken för förväxling med den dödligt giftiga dadelbruna hjälmskivlingen, även kallad gifthätting (Galerina marginata), är mycket stor. Dadelbrun hjälmskivling växer främst på barrved, men kan även förekomma på lövträdsstubbar.

Kamfingersvamp (Clavulina cristata) är en gräddvit småväxt fingersvamp som ofta inte blir högre än 4–8 centimeter. Den växer som små buskar med små "grenar" med fina flikar längst upp på topparna, ofta i mossig barr- eller blandskog. Svampen växer ofta i stora mängder på ett ställe. Äldre exemplar av svampen får en grådaskig mörk färg och slemmig konsistens. Svampen är i sitt unga stadium ätlig och anges ofta som god matsvamp i svampböcker. Köttet är lite segt men smakar milt och kan till exempel stekas eller friteras. Svampen ska rensas noga då barr, jord och annat från skogen gärna fastnar i "grenverket". Man kan gärna skära itu svampen för att undvika larver som ibland äter gångar inne i svampen. En liknande art är den större druvfingersvampen som ovana svampplockare kan förväxla kamfingersvamp med, men den är också ätlig. En annan förväxlingssvamp är snövit fingersvamp, som inte räknas som matsvamp men ej anses giftig.

Luktticka (Gloeophyllum odoratum) är en svampart, som först beskrevs av Franz Xaver von Wulfen, och fick sitt nu gällande namn av Imazeki 1943. Luktticka ingår i släktet Gloeophyllum och familjen Gloeophyllaceae.]. Arten är reproducerande i Sverige.

Rökmusseron (Tricholoma fucatum). Ej matsvamp.

Ametistskivling (Laccaria amethystina) är en svampart i familjen Tricholomataceae. Foten blir 3–8 cm hög. Ametistskivlingen ansågs förr vara en bra matsvamp, men har senare konstaterats innehålla arsenik.

Tallticka (Porodaedalea pini, I den svenska databasen Dyntaxa används istället namnet Phellinus pini för samma taxon. Arten är reproducerande i Sverige.) är en svampart som först beskrevs av Felix de Silva Avellar Brotero, och fick sitt nu gällande namn av William Alphonso Murrill 1905. Porodaedalea pini ingår i släktet Porodaedalea och familjen Hymenochaetaceae. En hovformad och trähård, flerårig ticka som växer på stammen av gammal tall. Oftast förekommer bara en eller några få fruktkroppar på varje träd. Tickan är ca 5– 20 cm bred och 5–10 cm tjock, mer eller mindre triangulär i tvärsnitt. Hatten är närmast ytterkanten rödbrun och filthårig. Varje år bildas ett nytt porlager utanför (under) det gamla. Porerna är rostbruna, kantiga, ofta utdragna och förhållandevis stora (ca 1–2 st/mm). Gamla fruktkroppar (de kan bli upp till 50 år gamla) är kala, gråsvarta, sprickiga och har ofta påväxt av lavar. Arten bedöms ha minskat generellt på grund av skogsavverkningar av gammal tallskog samt kapning av gamla trädsolitärer i trädgårdar och stadsmiljöer. Hot: Avverkning av gamla tallar, såväl i skogsbruket som i stads- och parkmiljöer. Avsaknad av nyrekrytering av gamla tallar i skogslandskapet innebär ett hot på lång sikt. Spara gammal tall som ”evighetsträd”, t.ex. lämna gamla fröträd efter självföryngring. Utglesning av förtätade bestånd, liksom gransanering av konkurrerande granuppväxt i gammal tallskog samt eventuellt bränning kan gynna arten. Kommuner bör göra trädplaner över sina bestånd av gamla, värdefulla träd i stadsmiljöer. Talltickan är rödlistad i kategori NT, dvs ”nära hotad”.

Slingerticka (Cerrena unicolor) är en svampart[31] som först beskrevs av Pierre Bulliard (v. 1742–1793), och fick sitt nu gällande namn av William Alphonso Murrill 1903. Slingerticka ingår i släktet Cerrena och familjen Polyporaceae. Arten är reproducerande i Sverige.

Datum: 2016-09-19; Rader: 1-29 Sökparametrar: Svampar;2016-09-17 - 2016- 09-19;Botkyrka Id Taxon Rödlistekat Artnamn Vetenskapligt namn 61475861 77432 Fårticka Albatrellus ovinus 61475872 73296 Mörkringad flugsvamp Amanita porphyria 61475886 76331 Stensopp Boletus edulis 61475900 77288 Grovticka Phaeolus schweinitzii 61475908 76480 Grynsopp Suillus granulatus 61475912 77700 Mandelkremla Russula integra 61475921 73288 Röd flugsvamp Amanita muscaria var. muscaria 61475931 77904 Fjällig taggsvamp Sarcodon imbricatus 61475939 76502 Citronslemskivling Gomphidius glutinosus 61475947 77004 Klibbticka Fomitopsis pinicola 61475950 74272 Mjölskivling Clitopilus prunulus 61475955 74730 Besk vaxskivling/rosa vaxskivling Hygrophorus erubescens/pudorinus 61475962 77306 NT Brandticka Pycnoporellus fulgens 61475972 76443 Pluggskivling Paxillus involutus 61475976 77647 Pepparkremla Russula badia 61475981 76486 Sandsopp Suillus variegatus 61475987 77544 Kamferriska Lactarius camphoratus 61475993 77780 Kantkremla Russula vesca 61475998 76182 Prickmusseron Tricholomopsis rutilans 61476006 75788 (sällsynt) Tallflamskivling Flammula pinicola 61476013 77666 Tegelkremla Russula decolorans 61476019 77535 Brandriska Lactarius aurantiacus 61476026 76498 Rabarbersvamp Chroogomphus rutilus 61476037 76816 (sällsynt) Luddticka Onnia tomentosa 61476042 77617 Skäggriska Lactarius torminosus 61476051 77552 Blodriska Lactarius deterrimus 61476055 76357 Brunsopp Imleria badia 61476063 76380 Tegelsopp Leccinum versipelle

Rapportör och observatör: Mattias Andersson

Svampinventering i Tumba skog sept 2016 m Mattias Andersson (Ej tidigare redovisade svampar från inventering 2015)

Fårticka (Albatrellus ovinus) är Medelpads landskapssvamp. Fårtickans hatt är 10–20 cm bred och färgen är vit eller gulvit. Svampens fot är vit och köttet kan också få gulgrön färg. Fårtickan luktar gott och smaken är god, och eftersom den är en rätt stor och kraftig är den en utmärkt blandsvamp. Fårtickan trivs i mossig barrskog och hittas vanligast i augusti och september månad. För ovana svampplockare är fårtickan en bra svamp eftersom den inte har några giftiga dubbelgångare. Däremot förväxlas den ofta med den ätliga brödtickan och taggsvampen. Fårtickan är inte särskilt god att äta ensam och bör därför blandas med andra svampsorter som är lite godare. Ett användningsområde för fårtickan är som ersättning för tryffel, bland annat i leverpastej.

Mörkringad flugsvamp (Amanita porphyria) är en svampart som beskrevs av Alb. & Schwein. 1805. Mörkringad flugsvamp ingår i släktet flugsvampar och familjen Amanitaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Giftig.

Grovticka (Phaeolus schweinitzii) är en svampart som först beskrevs av Elias Fries, och fick sitt nu gällande namn av Narcisse Theophile Patouillard 1900. Arten är reproducerande i Sverige. Grovticka har använts vid framställning av fnöske, även om fnösktickan är den art som förknippas med fnösktillverkning. Fnösket har huvudsakligen haft tre användningsområden: eldslagning, sjukvård och kläder, men har främst förknippats med eldmakande.

Grynsopp (Suillus granulatus) är en svamp som ofta förekommer i stora mängder på samma ställe i kalkrika tallskogar. Vid rensning så måste hatthuden tas av. Det är en läcker matsvamp, bör plockas vid torr väderlek, då den inte är slemmig.

Mandelkremla (Russula integra) är en kremla som används som matsvamp. Den har ett vitt kött med en nötliknande smak. Svampen anrättas ofta för sig då dess speciella smak framträder fint. Mandelkremlan trivs på kalkrik mark och växer tillsammans med gran. Hatten hos unga exemplar är halvklotformad, men senare blir den mer välvd. Hos äldre exemplar är hatten till formen utbredd och har en fördjupning i mitten. Hattens bredd är 6–12 centimeter. Färgen är varierande, från mörkt brunaktig till ljust gulbrunaktig. När det är fuktigt blir hattens yta klibbig. Svampens skivor är glest sittande och jämförelsevis tjocka, men trots det går de lätt sönder. Även sporerna är ockragula. Foten är vanligen vitaktig och jämnbred och har en höjd på 5–10 centimeter.

Mjölskivling (Clitopilus prunulus) är en matnyttig och allmänt förekommande svamp i hösttider. Den växer i öppen lövskog och blandskog men också i parker på gräs- mattor. Den har mjölaktig, men också spermatisk, doft och dess hatt är gråvit med mattskiftande pruinös textur. Den ger rosa sporavtryck.

Besk vaxskivling (Hygrophorus erubescens) /

Brandticka (Pycnoporellus fulgens)

Pepparkremla (Russula badia)

Kamferriska (Lactarius camphoratus)

Prickmusseron (Tricholomopsis rutilans)

Flammula pinocola Uppgifter saknas Tegelkremla (Russula decolorans) är en svampart som först beskrevs av Elias Fries. Tegelkremla ingår i släktet kremlor och familjen kremlor och riskor. Arten är reproducerande i Sverige.

Brandriska (Lactarius aurantiacus) är en svampart som först beskrevs av Christiaan Hendrik Persoon. Brandriska ingår i släktet riskor och familjen kremlor och riskor. Arten är reproducerande i Sverige.

Rabarbersvamp (Chroogomphus rutilus), som också kallas rödgul slemskivling, är en svampart. Foten blir 4–10 cm hög.

Luddticka (Onnia tomentosa)

Skäggriska (Lactarius torminosus) är en svampart i familjen Russulaceae. Svampen tillhör de så kallade skarpa riskorna, eller finska riskorna, vilka fordrar förvällning innan de kan ätas. I Sverige har skäggriskan inte betraktas som någon särskilt läcker matsvamp, men den är mer omtyckt i Finland och i Östeuropa.

Blodriska (Lactarius deterrimus), även kallad granblodriska, är en svamp i släktet riskor. Den är en god matsvamp. Blodriskan bildar ektomykorrhiza med gran som den vanligaste växtpartnern. Blodriskan har den typiska riskhatten med trattformigt fördjupad mitt. Som ung är den dock mer välvd. Hatten är 5 till 15 centimeter bred, brandgul, ofta med gröna fläckar och svagt zonerad. Foten, som är ihålig, kan vara upp till 10 centimeter hög. Vid brytning är den framsipprande saften brandgul, men ändrar med tiden färg till vinrött. Sporerna är blekgula, knottriga, nätmönstrade, avlånga och omkring 11*7 µm i storlek. Den växer allmänt i granskog över hela Skandinavien under augusti till september. Den är ätlig och god, även om vissa håller före att andra riskor med röd saft är godare (artnamnet deterrimus betyder "sämst").

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2018:61

§ 33 Godkännande av exploateringsavtal Tumba Skog (KS/2018:61)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige godkänner exploateringsavtal med Rödstu Hage Projekt AB samt förslag till genomförandebudgeten för projektet Tumba Skog.

2. Kommunfullmäktige beviljar år 2019 samhällsbyggnadsförvaltningens gata/parkenhet investeringsmedel om 1 500 000 kronor för sin andel av breddning av KP Arnoldsons väg.

Deltar ej Ali Khalil (MP) och Myrna Persson (MP) deltar ej i beslutet.

Reservationer Anders Thorén (TUP) och Östen Granberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.

Sammanfattning Detaljplanen för Tumba Skog omfattar ca 550 nya bostäder. Ett exploateringsavtal har skrivits med fastighetsägaren Rödstu Hage Projekt AB, som reglerar marköverlåtelser och genomförandefrågor.

Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för fastigheten Tumba 7:112, som medger ca 550 nya bostäder i mestadels flerbostadshus, samt möjlighet till lokaler i bottenvåningar på några byggnader. Ett exploateringsavtal har träf- fats med fastighetsägaren Rödstu Hage Projekt AB som reglerar genomfö- rande av detaljplanen.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2018:61

Rödstu Hage Projekt AB äger fastigheten Tumba 7:112 och inkom under 2014 med en förfrågan att planlägga marken med ca 500 bostäder. I november 2014 beslutade kommunfullmäktige om planuppdrag och godkände ramavtalet § 30 KF 2014-11-27 avseende projektet.

Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet 2018-01-23, § 2.

Samhällsbyggnadsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 12-22.

Yrkanden Östen Granberg (SD) yrkar avslag på ordförandeförslaget. Anders Thorén (TUP) yrkar avslag på ordförandeförslaget.

Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer ordförandeförslaget mot Anders Thoréns (TUP) och Östen Granbergs (SD) avslagsyrkanden och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2]

Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-23 Dnr sbf/2014:620

§ 2 Godkännande av exploateringsavtal Tumba skog (sbf/2014:620) Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunfullmäktige beslutar: Att godkänna bilagt förslag till exploateringsavtal med Rödstu Hage Projekt AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförandebudgeten för projektet Tumba Skog

Att Gata/Parkenheten på samhällsbyggnadsförvaltningen år 2019 erhåller investeringsmedel på 1 500 000 mkr för sin andel av breddning av KP Arnoldsons väg.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ärendet omedelbart justeras.

Reservation Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för att avslå förslaget.

Sammanfattning Detaljplanen för Tumba Skog omfattar ca 550 nya bostäder. Ett exploateringsavtal har skrivits med fastighetsägaren Rödstu Hage Projekt AB, som reglar marköverlåtser och genomförande frågor.

Ett förslag till ny detaljplan har upprättats för fastigheten Tumba 7:112, som medger ca 550 nya bostäder i mestadels flerbostadshus, samt möjlighet till lokaler i bottenvåningar på några byggnader. Ett exploateringsavtal har träf- fats med fastighetsägaren RödstuHage Projekt AB som reglerar genomfö- rande av detaljplanen.

Ärendet Rödstu Hage Projekt AB äger fastigheten Tumba 7:112 och inkom under 2014 med en förfrågan att planlägga marken med ca 500 bostäder. I novem-

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2018-01-23 Dnr sbf/2014:620

ber 2014 beslutade KF om planuppdrag och godkände ramavtalet §30 KF 2014-11-27 avseende projektet.

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2017-12-22, utgör underlag för beslutet.

Yrkanden Sverigedemokraterna yrkar att ärendet avslås.

Ordföranden yrkar bifall till förslaget att kommunfullmäktige beslutar att godkänna bilagt förslag till exploateringsavtal med Rödstu Hage Projekt AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförandebudgeten för projektet Tumba Skog, samt att Gata/Parkenheten på samhällsbyggnadsför- valtningen år 2019 erhåller investeringsmedel på 1 500 000 mkr för sin andel av breddning av KP Arnoldsons väg. Proposition Ordföranden ställer proposition på sitt förslag att bifalla förslaget och Sverigedemokraternas förslag att avslå förslaget och finner att samhälls- byggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag.

______Expedieras till Kommunledningsförvaltningen Antonio Ameijenda Åsa Hansson

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3]

Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Dnr sbf/2014:620

Referens Mottagare Åsa Hansson Samhällsbyggnadsnämnden

Godkännande av exploateringsavtal Tumba skog

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

Kommunstyrelsen godkänner förlaget och föreslår kommunfullmäktige:

Att godkänna bilagt förslag till exploateringsavtal med Rödstu Hage Projekt AB och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till genomförandebudgeten för projektet Tumba Skog

Att Gata/Parkenheten på Samhällsbyggnadsförvaltningen år 2019 erhåller investeringsmedel på 1 500 000 kr miljoner för sin andel av breddning av KP Arnoldsson Väg.

Sammanfattning

Detaljplanen för Tumba Skog omfattar ca 550 nya bostäder. Ett exploateringsavtal har skrivits med fastighetsägaren Rödstu Hage Projekt AB, som reglar marköverlåtser och genomförande frågor.

Bakgrund

Rödstu Hage Projekt AB äger fastigheten Tumba 7:112 och inkom under 2014 med en förfrågan att planlägga marken med ca 500 bostäder. I november 2014 beslutade KF om planuppdrag och godkände ramavtalet §30 KF 2014-11-27 avseende projektet.

Avtalet Ett förslag till ny detaljplan har upprättas för fastigheten Tumba 7:112, som medger ca 550 nya bostäder i mestadels flerbostadshus, samt möjlighet till lokaler i bottenvåningar på några byggnader. Ett exploateringsavtal har träf- fats med fastighetsägaren RödstuHage Projekt AB som reglerar genomfö- rande av detaljplanen.

Samhällsbyggnadsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-530 610 00 Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Dnr sbf/2014:620

Avtalet innebär att kommunen bygger ut allmänna anläggningar, vilket bland annat innebär en ny gata som går igenom det nya bostadsområdet och kopplar ihop Kyrkvärdsvägen med KP Arnoldssons Väg, två nya parker samt gång och cykelvägar mellan den befintliga bebyggelsen och den nya. Avtalet innebär också att kommunen ska bygga bort en avsmalning på KP Arnoldssonsväg, som kommer att bli tvåfilig. Redan idag medför avsmalning långa köer i rusningstid och behöver åtgärdas, men när Tumba Skog genomförs kommer situationen att förvärras. Därav kommer exploateringsprojektet finansiera 50 % av ombyggnadskostnaden för KP Arnoldssonsväg och 50 % ska finansieras av kommunen. Den kvarvarande skogen på fastigheten skänks till kommunen med villkor att ingen ny detaljplan som medger ny bebyggelse påbörjas inom 10 är efter det att detaljplanen antas. Rödstu Hage Projekt AB har köpoption på en del av kommuns fastighets Tumba 8:514, vilken är planlagd för 6 radhus. Kommunen har option på att köpa del av byggnad för att möjliggöra ett gruppboende om förutsättningar- na finns.

Ekonomi

Fastighetsägaren har bekostat detaljplanen och kommer att betala för den faktiska kostnaden för utbyggnaden av allmänna platser, med undantag av ombyggnad av KP Arnoldsson Väg, där fastighetsägaren ska betala hälften av kostnaden och andra hälften står kommunen för. Detta innebär att Gata/parkenheten behöver få investeringsmedel 2019 för kostnader för deras andel av ombyggnation av KP Arnoldssonsväg som är beräknad till 1 500 000 kr (totala kostnaden uppskattas till 3 000 000 kr). Om det blir aktuellt med ett gruppboende kommer tekniska förvaltningen att belastas med kostnader för förvärv samt investe- ringskostnader för byggnation.

Eftersom kommunen får en intäkt för en mindre markförsäljning bedöms exploateringsvinsten bli ca 5 Mkr. VA-enhetens kostnader för att anlägga nya VA-ledningar beräknas täckas av de anslutningsavgifter som fastighetsägaren får betala.

Driftkostnaderna för den nya gatan och de nya parkerna bedöms bli ca 170 000 kr.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Samhällsbyggnadsförvaltningen 2017-12-22 Dnr sbf/2014:620

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Carina Molin Antonio Ameijenda Samhällsbyggnadschef Exploateringschef

Bilagor: Bilaga 1, Exploateringsavtal med bilagor Bilaga 2, Kalkyl för genomförandet

______Expedieras till Åsa Hansson, Projektledare Sbf Antonio Ameijenda, Exploateringschef Sbf

Exploateringsprojekt PROJEKTBUDGET Upprättad: 2017-12-22 Botkyrka Kommun Projekt: 9172, Tumba skog Projektledare: Åsa Hansson

TOTAL PROJEKTPROGNOS Kostnader Intäkter Netto EXPLOATERING Kr Kr Kr Mark (från reserven) 0 Mark 100 000 5 600 000 5 500 000 Övriga kostnader 2 900 000 -2 900 000 0 0 Planavgifter 2 500 000 2 500 000 Summa generell exploatering 3 000 000 8 100 000 5 100 000

INVESTERING ALLMÄN PLATS Kostnader/intäkter gata/park 42 500 000 42 500 000 0 Kostnader/intäkter KP Arnoldssons väg (expl. proj.) 1 500 000 1 500 000 0 Kostnader/intäkter KP Arnoldssons väg (investeringsproj.) 1 500 000 0 -1 500 000 Summa allmän plats 45 500 000 44 000 000 -1 500 000

INVESTERING VATTEN/AVLOPP Utgifter VA 17 000 000 -17 000 000 Anläggningsavgifter VA 17 000 000 17 000 000 0 Summa kommunalt va 17 000 000 17 000 000 0

TOTAL exploateringsprojektet 47 000 000 52 100 000 5 100 000 TOTAL investeringproj. KP Arnoldssons väg 1 500 000 0 -1 500 000 TOTAL investering VA 17 000 000 17 000 000 0

VARAV REDOVISAT T O M 2018-12-22 Kostnader Intäkter Netto Kr Kr Kr Exploatering 1 605 000 1 581 000 -24 000 Investering allmän plats 14 0 -14 Investering kommunalt va 836 000 -836 000 TOTAL 2 441 014 1 581 000 -860 014 Erhållen budget för tidigare skeden Differens att lämna över till nästa skede 860 014

UPPSKATTAD ÅTERSTÅENDE KOSTNAD FÖR GENOMFÖRANDE Exploatering 1 395 000 6 519 000 5 124 000 Investering allmän plats 45 499 986 44 000 000 -1 499 986 Investering kommunalt va 16 164 000 17 000 000 836 000 KOSTNADER INTÄKTER NETTO Kr Kr Kr TOTAL 63 058 986 67 519 000 4 460 014

TOTALT ATT ÄSKA/ÖVERSKOTT UTÖVER TIDIGARE ERHÅLLEN 3 600 000

DRIFTKONSEKVENSER SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN GATAPARK Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad gata 100 000 0 100 000 -driftkostnad park 70 000 0 70 000 - allmän plats (kapitaltjänst) 2 971 288 2 873 333 97 955 TOTALT 3 141 288 2 873 333 267 955 DRIFTKONSEKVENSER TEKNISKA NÄMNDEN VA Kommunal årlig driftbudget (snitt): Kr Kr Kr -driftkostnad vatten/avlopp 0 0 0 - vatten/avlopp (kapitaltjänst) 1 110 152 1 110 152 0 TOTALT 1 110 152 1 110 152 0 PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2017:744

§ 35 Slutredovisning av projektkonto 6166 – Evakuerings- paviljonger i Norsborg (Vitsippan) (KS/2017:744)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige godkänner slutredovisningen av projektkonto 6166 - Evakueringspaviljonger i Norsborg.

Motivering Denna redovisning är en av flera slutredovisningar som avser gamla projekt inom kommunen. Under 2016 gjorde kommunen stora förändringar inom tekniska förvaltningen och en av dessa var hur tekniska förvaltningen ska slutredovisa projekt. I samband med den förändringen gavs uppdrag om att se över alla byggprojekt och få rätsida på alla projekt. Det arbetet är idag i full gång. Att denna redovisning sker nu är en del i att få ökad överblick över tekniska nämndens arbete.

Tekniska nämnden har behandlat ärendet 2017-11-13, § 125.

Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2017-09-28. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2017:742

§ 36 Slutredovisning av investeringsprojektet - Övriga fastighetsinvesteringar (KS/2017:742)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige godkänner slutredovisning av investeringsprojekt – Övriga fastighetsinvesteringar.

Tekniska nämnden har behandlat ärendet 2017-09-18, § 100.

Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2017-08-25. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2017:741

§ 37 Slutredovisning av investeringsprojekt 3913 - Va-projekt Huddingevägen (KS/2017:741)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige godkänner slutredovisning av investeringsprojekt 3913 – Va-projekt Huddingevägen.

Tekniska nämnden behandlade ärendet 2017-11-13, § 122.

Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017-10-19. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2017:810

§ 38 Slutredovisning projektkonto 6226 - Storvretsskolan och Skogsbacksskolan (KS/2017:810)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige godkänner slutredovisning av projektkonto 6226 – Storvretsskolan och Skogsbacksskolan.

Tekniska nämnden behandlade ärendet 2017-12-11, § 133.

Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse 2017-11-17.

Särskilt yttrande Jimmy Baker (M), Kia Hjelte (M), Stina Lundgren (M) och Yngve RK Jönsson (M) lämnar ett särskilt yttrande, bilaga, vilket Stefan Dayne (KD) ställer sig bakom. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

SÄRSKILT YTTRANDE Kommunstyrelsen/kommunfullmäktige 2018-02-05

Ärende 38 Slutredovisning projektkonto 6226 - Storvretsskolan och Skogsbacksskolan (KS/2017:810)

Vi anser att det överlag är det bra att tekniska förvaltningen nu rensar upp bland äldre ärenden och slutför samt slutrapporterar färdiga projekt.

Gällande denna slutredovisning ställer vi oss frågande till om det verkligen är färdigrenoverat och vad fick Botkyrkas skattebetalare egentligen för den höga totalsumman? En totalsumma som efter flertalet äskanden bara ökade under byggnadstiden, mest p.g.a. dåligt förarbete och dålig planering av tekniska förvaltningen gällande renoveringsförutsättningarna.

Vid ett besök på Storvretsskolan efter renoveringen blev vi uppmärksammade på att det fortfarande inte fanns en fungerande hemkunskapsmatsal. Den hade inte renoverats överhuvudtaget, då budgeten tog slut.

Hemkunskapsmatsalen hade däremot använts flitigt av de byggarbetare som arbetat på renoveringen på skolan och såg ut därefter. Har en fungerande hemkunskapsmatsal kommit på plats och i vilket skick är den i?

Vi kunde vi vårt besök även konstatera att de gamla proppskåpen fortfarande var i bruk, d.v.s. någon ny el verkar inte ha dragits på skolan. Borde inte detta ha ingått i renoveringen med tanke på den stora slutsumman projektet landade på? Eller drogs det ny el där de gamla proppskåpen fick sitta kvar?

Jimmy Baker (M) Kia Hjelte (M)

Stina Lundgren (M) Yngve RK Jönsson (M)

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1]

Tekniska nämnden 2017-12-11 Dnr TEF/2017:186

§ 133 Slutredovisning av projektkonto 6226, Storvretsskolan och Skogsbacksskolan (TEF/2017:186) Beslut Tekniska nämnden godkänner tekniska förvaltningens slutredovisning av investeringsprojektet Storvretsskolan och Skogsbacksskolan, kompletterad med driftsättningsdatum.

Tekniska nämnden anmäler slutredovisningen till kommunfullmäktige.

Sammanfattning Utbildningsförvaltningen beställde en ombyggnation och anpassning av Storvretsskolan och Skogsbacksskolan.

Byggnationerna för Storvretsskolan startade augusti 2013 och verksamheten flyttade in juli/augusti 2014. Byggnationerna för Skogsbacksskolan startade augusti 2014 och verksamheten flyttade in augusti 2015.

Genom ombyggnation, nybyggnation samt anpassning har skapats en tre- parallellig skola från förskoleklass till årskurs 9 och förskolelokaler där för- skolan Diamantens barn har flyttat in. Utrymme har även skapats för kom- munövergripande gruppen Aspen samt att Naturskolan har fått tillträde till skolans lokaler. Ett nytt tillagningskök har byggts i Skogsbackskolan och därmed har livsmedelshanteringen blivit bättre då man slipper transportera maten från Storvretsskolan till Skogsbacksskolan. Miljövänliga och giftfria material har använts i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis ftalatfria mattor.

Den totala ytan för Storvretsskolan och Skogsbacksskolan är 14 770 kvm.

Avvikelsen mellan beslutad investeringsram och verkligt utfall är 8 992 000 kronor vilket är ett överdrag om cirka 8,3%.

Ärendet Tekniska förvaltningen redogör för ärendet i en tjänsteskrivelse daterad 2017-11-17.

______

Expedieras till Kommunfullmäktige Jakob Grigoriadis Lars Cha

TJÄNSTESKRIVELSE 1 [4]

Tekniska förvaltningen Lokalförsörjning och fastighet 2017-11-17 Dnr TEF/2017:186

Referens Mottagare Jakob Grigoriadis Tekniska nämnden Lars Cha

Slutredovisning projektkonto 6226, Storvretens skola och Skogsbacksskolan

Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden godkänner Tekniska förvaltningens slutredovisning av investeringsprojektet Storvretsskolan och Skogsbacksskolan.

2. Tekniska nämnden anmäler slutredovisning till kommunfullmäktige.

Sammanfattning Utbildningsförvaltningen beställde en ombyggnation och anpassning av Storvretens skola och Skogsbacksskolan där Storvretens skolan anpassas och byggs om.

Byggnationerna för Storvretskolan (Hus C) startade augusti 2013 och verksamheten flyttade in juli/augusti 2014. Byggnationerna för Skogsbacksskolan (Hus A+B) startade augusti 2014 och verksamheten flyttade in augusti 2015.

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN LOKALFÖRSÖRJNING OCH FASTIGHET

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter Direkt · Sms · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [4] Tekniska förvaltningen Lokalförsörjning och fastighet 2017-11-17 Dnr TEF/2017:186

Ärendet Bakgrund Utbildningsförvaltningen beställde en ombyggnation och anpassning av Storvretens skola och Skogsbacksskolan där Storvretens skolan anpassas och byggs om.

Storvretsskolan var en 2 parallelig skola för F-klass till år 9. Till enheten tillhör fyra förskolor där förskolan Diamanten ligger nära skolan med fem avdelningar och med hårt nedslitna lokaler. Skolan består av tre byggnader där F-klass till år 5 finns i A och B-husen (Skogsbacksskolan) och de äldre åren har sina undervis- ningslokaler i C-huset (Storvretsskola). Skolan har från början varit byggd för ett större antal elever och lokalerna har under årens lopp blivit hårt slitna. A-huset byggdes upp på nytt efter en brand och inflyttning var 1997. Förskolan Diamanten i närheten av Storvretsskolan består av fem avdelningar och kan efter nybyggnationen gå ur Diamantens hus och flytta verksamheten till B-huset i Storvretens skolan/Skogsbacksskolan. För Diamantens barn och föräldrar blir avståndet till skolan försumbart längre jämfört med till nuvarande förskola.

Under bygget av nya Malmsjö skola mellan 2009 och 2010, var Malmsjös elever evakuerade till Storvretens skola. I framåtsikten 2011-2014, (Dnr BOUN/2019:369) tillsattes en utredning som skulle visa på hur man bäst skulle kunna använda Storvretsskolans lokaler, när Malmsjö nya skola var klar, och det därmed fanns överkapacitet på Storvretsskolan.

Politiska beslut Nedan redovisas politiska beslut i ärendet.

Dnr KS/2011:128 Utredningen kom fram till att det bästa är att lokalerna anpassas så att de kan fungera både som skola och förskola, och då möta de variationer som finns i barn- och elevantal över åren. För lokalanpassning, upprustning och åtgärder för eftersatt un- derhåll, äskades i framåtsikten 2012-2015 (Dnr UF/2011:49) 30-70 mkr. Då skol- byggnaderna var svårbedömda blev beloppet mycket ungefärligt. I flerårsplanen 2012-2015 (Dnr KS/2011:128) beviljades totalt 40 mkr.

Dnr SBF/2012:242, dat. 2012-09-13 Ytterligare bedömning av projektkostnad under våren 2012 genomfördes tillsammans med verksamheten som gav en kostnadsbedömning på 60 -70 mkr.

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3 [4] Tekniska förvaltningen Lokalförsörjning och fastighet 2017-11-17 Dnr TEF/2017:186

Utbildningsnämnden beslutade att hos kommunfullmäktige äska 20 mkr utöver tidigare beslutade medel (40 mkr) för upprustning av Storvretsskolan och Skogs- backsskolan (Dnr SBF/2012:242, dat. 2012-09-13).

Dnr SBF/2012:242 dat. 2013-05-19 När upphandlingen av byggentreprenaden för Storvretsskolan påbörjades startade projekteringen av Skogsbacksskolans, byggnad A och B, varpå det konstaterades att byggnad B var i så dåligt skick att en rivning övervägdes. Beslut togs att revidera lokalprogrammet. Byggnad B skulle rivas istället för att byggas om samt byggas igen på nytt. En ny kostnadsbedömning togs fram som visade en totalkostnad för hela projektet på 108,5 mkr. Tekniska förvaltningen begärde av kommun- fullmäktige att få disponera 48,5 mkr under 2014 från reserverade investeringsmedel för ökade kostnader (Dnr SBF/2012:242 dat. 2013-05-19).

Den dåvarande förvaltningschefen, i styrgruppsmötet 2015-06-02, initie- rade att starta ytterligare åtgärder för 9 mkr. Åtgärderna bestod av uppdate- ring av brandsystem, fönsterbyte, fuktskadat tak, ombyggnation av befintlig styrning till elsystem samt utökade markanpassningar.

Den totala ytan för Storvretsskolan och Skogsbacksskolan är 14 770 kvm.

Finansiell redovisning 6226 Storvretens skola och Skogsbacksskolan Budgetram Utfall

108 500 000 117 492 000

Avvikelsen mellan beslutad investeringsram och verkligt utfall är 8 992 000 kronor vilket är ett överdrag om cirka 8,3%.

Ekonomisk fördelning mellan skolorna Det totala ekonomiska utfallet för projektet (Storvretskolan och Skogsbackskolan) uppgår till 117 492 000 kr. Kostnaden för projektet är fördelat på tre hus, Hus C (Storvretskolan) och Hus A och B (Skogsbackskolan). Den totala projektkostnaden är fördelad mellan skolorna enligt följande: - Storvretskolan Hus C, 66 052 000 kr - Skogsbacksskolan Hus A och B, 51 440 000 kr

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4 [4] Tekniska förvaltningen Lokalförsörjning och fastighet 2017-11-17 Dnr TEF/2017:186

Medborgarens nytta Genom ombyggnation, nybyggnation samt anpassning har vi skapat en tre parallell- lig skola från förskoleklass till årskurs 9. Vi har skapat förskolelokaler där försko- lan Diamantens barn har flyttat in. Utrymme har även skapats för kommunövergri- pande gruppen Aspen samt att Naturskolan har fått tillträde till skolans lokaler. Ett nytt tillagningskök har byggts i Skogsbackskolan och därmed har livsmedelshanteringen blivit bättre då man slipper transportera maten från Storvretens skola till Skogsbacksskolan. Vi har använt oss av miljövänliga och giftfria material i så ut- sträckning som möjligt, exempelvis ftalatfria mattor.

Åsa Engvall Jakob Grigoriadis Förvaltningschef Byggprojektledare

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:132

§ 39 Svar på motion - Anlägg infartsparkering i Vårsta (M) (KS/2016:132)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktiga anser motionen besvarad.

Reservationer Samtliga ledamöter från (M) och (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden.

Ärendet Jimmy Baker (M) och Christina Tibblin (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-02-25, § 39 lämnat en motion: Anlägg infartsparkering i Vårsta. Motionärerna anför att en eller flera infartsparkeringar i Vårsta- området fortfarande är aktuell. Eftersom Grödinge inte har något affärscent- rum eller företag som kan erbjuda arbetsplatser, arbetar flertalet på en annan ort. Boenden i Grödinge behöver också beredas möjlighet till säker parkering av sina fordon invid kollektivtrafiknära platser. I dagsläget räcker varken infartsparkeringarna vid Tumba C och Tullinge C riktigt till, anför motionärerna. Motionärerna menar att etablerandet av en infartsparkering i Vårsta C skulle minska trafikbelastningen till/från Tumba samt frigöra parkeringsplatser i Tumba C. Motionärerna föreslår två tänkbara platser, vilka är vid Hästmossevägen samt i närheten av det kommande området Slätt- malm.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnads- förvaltningen att ta fram förslag på platser för anläggandet av en eller flera infartsparkeringar i Vårsta, samt att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att initiera dialog med SL om matartrafik till och från infartsparkeringen/infartsparkeringarna.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:132

Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet 2017-08-29, § 290.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Vidare uppdrar nämnden åt förvaltningen att fortsätta utreda de två alternativa placeringarna.

Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört en utredning avseende infartsparkeringar i kommunen. Utredningens syfte var att kartlägga nyttjandet av befintliga infartsparkeringar samt att utreda behov, placering och utformning av nya på kort och lång sikt. Utredningen visar att det finns ett behov av infartsparkering i området Vårsta och att det har tagits fram två för- slag på lämpliga platser. Den ena på kommunal mark vid Brotorpsvägen, den andra på privat mark där samnyttjande med en befintlig förskola krävs. Dock kommer det krävas fortsatta utredningar för att kunna presentera ett skarpt förslag.

Yrkande Kia Hjelte (M) yrkar bifall till motionen. Östen Granberg (SD) yrkar bifall till motionen. Gabriel Melki (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer ordförandeförslaget mot Kia Hjeltes (M) och Östen Granbergs (SD) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen 2018-01-19 Dnr KS/2016:132

Referens Mottagare Jesper Dahl Kommunstyrelsen

Motion - Anlägg infartsparkering i Vårsta (M)

Ärendet Jimmy Baker (M) och Christina Tibblin (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-02-25, § 39 lämnat en motion: Anlägg infartsparkering i Vårsta. Motionärerna anför att en eller flera infartsparkeringar i Vårsta- området fortfarande är aktuell. Eftersom Grödinge inte har något affärscent- rum eller företag som kan erbjuda arbetsplatser, arbetar flertalet på en annan ort. Boenden i Grödinge behöver också beredas möjlighet till säker parkering av sina fordon invid kollektivtrafiknära platser. I dagsläget räcker varken infartsparkeringarna vid Tumba C och Tullinge C riktigt till, anför mot- ionärerna. Motionärerna menar att etablerandet av en infartsparkering i Vårsta C skulle minska trafikbelastningen till/från Tumba samt frigöra parkeringsplatser i Tumba C. Motionärerna föreslår två tänkbara platser, vilka är vid Hästmossevägen samt i närheten av det kommande området Slätt- malm.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnads- förvaltningen att ta fram förslag på platser för anläggandet av en eller flera infartsparkeringar i Vårsta, samt att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att initiera dialog med SKL om matartrafik till och från infartsparkeringen/infartsparkeringarna.

Samhällsbyggnadsnämnden har behandlat ärendet 2017-08-29, § 290.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Vidare uppdrar nämnden åt förvaltningen att fortsätta utreda de två alternativa placeringarna.

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 610 00 · E-post [email protected] · Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-01-19 Dnr KS/2016:132

slag på lämpliga platser. Den ena på kommunal mark vid Brotorpsvägen, den andra på privat mark där samnyttjande med en befintlig förskola krävs. Dock kommer det krävas fortsatta utredningar för att kunna presentera ett skarpt förslag.

Jakob Etaat Kanslichef

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2]

Samhällsbyggnadsnämnden 2017-08-29 Dnr sbf/2016:107

§ 280 Motion - Anlägg infartsparkering i Vårsta (sbf/2016:107)

Beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

1. Motionen anses besvarad. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att fortsätta utreda de två alternativa placeringarna.

Reservation Moderaterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna reserverar sig till för- mån för att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.

Sammanfattning Samhällsbyggnadsförvaltningen har genomfört en utredning avseende infartsparkeringar i kommunen. Syftet var att kartlägga nyttjandet av befintliga infartsparkeringar samt att utreda behov, placering och utformning av nya på kort och lång sikt. Samhällsbyggnadsnämnden fick en presentation av utredningen vid nämndmötet den13 juni 2017.

Utredningen visar att det finns ett behov av infartsparkering i området Vårsta och att det har tagits fram två förslag på lämpliga platser. Den ena på kommunal mark vid Brotorpsvägen, den andra på privat mark där samnyttjande med en befintlig förskola krävs. Fortsatta utredningar kommer att krävas, t ex måste turtätheten på bussar i rusningstrafik utökas och ett avtal om markutnyttjande, alternativt köp,av privat mark genomföras.

Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion där motionärerna yrkar att samhällsbyggnadsförvaltningen ska få i uppdrag att ta fram förslag på platser för anläggandet av en eller flera infartsparkeringar i Vårsta och att kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att initiera en dialog med SL om matartrafik till och från infartsparkeringen/arna.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Samhällsbyggnadsnämnden 2017-08-29 Dnr sbf/2016:107

Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, daterad 2017-07-12, utgör underlag för beslutet.

Yrkanden Ordföranden yrkar att nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att anse motionen besvarad, samt att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att fortsätta utreda de två alternativa placeringarna.

Moderaterna yrkar, med instämmande av Sverigedemokraterna och Libe- ralerna, att nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.

Proposition Ordföranden ställer proposition på sitt förslag att anse motionen besvarad, samt att uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att fortsätta utreda de två alternativa placeringarna och förslaget från Moderaterna, Sverigede- mokraterna och Liberalerna att nämnden ska föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen och finner att samhällsbyggnadsnämnden beslutar enligt ordförandens förslag.

Särskilt yttrande Kristdemokraterna meddelade att om de hade haft rösträtt hade de bifallit förslaget att föreslå kommunfullmäktige att bifalla motionen.

______Expedieras till Kommunfullmäktige Anders Öttenius Ewa Lönnkvist

TJÄNSTESKRIVELSE 1 [2]

Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten 2017-07-12 sbf/2016:107 KS/2016:132

Referens Mottagare Ewa Lönnkvist Samhällsbyggnadsnämnden

Yttrande över motion från Moderaterna (M): ”Anlägg infartsparkering i Vårsta”

Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämndens förslag till kommunfullmäktige:

1. Motionen anses besvarad. 2. Samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsförvaltningen att fortsätta utreda de två alternativa placeringarna.

Ärendet Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en motion från Jimmy Baker (M) och Christina Tibblin (M). Motionen har inkommit till Samhällsbyggnads- förvaltningen 2016-03-19.

De två uppdrag som motionärerna föreslår är följande:

1. Att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på platser för anläggandet av en eller flera infartsparkeringar i Vårsta samt

2. Att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att initiera en dialog med SL om matartrafik till och från infartsparkeringen/arna.

Yttrande Förvaltningen har genomfört en utredning avseende infartsparkeringar i kommunen. Syftet var att kartlägga nyttjandet av befintliga infartsparkeringar samt att utreda behov, placering och utformning av nya på kort och lång sikt. Samhällsbyggnadsnämn- den fick en presentation av utredningen vid nämndmötet 13 juni 2017.

Utredningen visar att det finns ett behov av infartsparkering i området Vårsta och att man tagit fram två förslag på lämpliga platser. Den ena på kommunal mark vid Bro- torpsvägen och den andra på privat mark där samnyttjande med befintlig förskola Trollet krävs, se karta nedan. Vidare utredningar krävs vilket samhällsbyggnadsför- valtningen kommer att göra, om uppdrag ges från nämnden.

Förutsättningar som måste utredas är bla:  Turtäthet på bussar i rusningstrafik måste utökas då parkörer vill tjäna in tid och inte vänta. Förhandling med Trafikförvaltningen/SL.

SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN

Post Botkyrka kommun, 147 85 Tumba · Besök Munkhättevägen 45 · Kontaktcenter 08-53061000 Direkt 072-2346990 · Sms · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 [2] Samhällsbyggnadsförvaltningen Gata/parkenheten 2017-04-25 sbf/2016:424

 Ansöka om statsbidrag för anläggningen och föra en avgiftsdiskussion med Tra- fikförvaltningen/SL.  Avtal om marknyttjande alternativt markköp av privat mark.  Finns andra planer för föreslagen kommunal mark?  Angöring och trafiksäkerhet.

Förslag till platser för infartsP i Vårsta

Ingrid Molander Anders Öttenius t f Samhällsbyggnadschef Chef Gata/parkenheten

PROTOKOLLSUTDRAG 1[3] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:110

§ 40 Svar på motion - Arbetet med hedersproblematik i Botkyrka (SD) (KS/2016:110)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad.

Reservationer Östen Granberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Ärendet Östen Granberg (SD), Robert Stenkvist (SD), Sebastian Lindqvist (SD) och Helén Spaak (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-02-25, § 39 inkommit med motionen: Arbetet med hederproblematik i Botkyrka. Motionärerna anför att kommunen ska utveckla och utöka arbetet mot hedersproblematik. Motionärerna föreslår kommunfullmäktige besluta att:

1. Kommunen tillser att det finns skyddade boenden för dem som blir allvarligt utsatta för hedersproblematik.

2. Både lärare och elever måste utbildas om hedersvåld främst i de områ- den där sådan problematik kan förekomma. Tillräckliga resurser för detta måste anvisas och resurserna måste öka från nuvarande nivå.

3. Kommunen upprättar en stringent åtgärdsplan utan en massa fina ord, som ska följas i händelse av hedersrelaterade fall

4. Kommunen har ett telefonnummer där personer som är utsatta för hedersrelaterat våld kan ringa och be om hjälp”

Socialnämnden behandlade ärendet 2016-06-14, § 80.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[3] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:110

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 12-07.

Motivering I Sverigedemokraternas motion föreslås fyra olika åtgärder som motionärer- na menar ska förbättra Botkyrka kommuns arbete mot hedersrelaterat våld. I inget av fallen innebär förslagen dock någon uppenbar skillnad gentemot det arbete som redan pågår i kommunen.

Flera styrdokument och rutiner finns utarbetade kring hur Botkyrka ska bli fritt från hedersrelaterat våld och förtryck. I maj 2017 beslutade kommun- fullmäktige i enighet om en strategi för ett jämlikt Botkyrka där dessa frågor ingår. Vidare finns kommunens styrdokument ”Kraftsamling” (senast reviderat 2016-03-17) som riktar sig till den som arbetar inom förskola, skola, skolbarnsomsorg och socialtjänst. Här finns konkreta råd för den som miss- tänker att någon i målgruppen utsätts, eller har utsatts, för hedersrelaterat våld inom familjen och/eller våld i nära relation.

Skyddande boenden med olika säkerhetsnivåer finns och erbjuds efter en individuell bedömning till de som har behov av detta. Detta sker i enlighet med samma regler som för andra skyddsbehövande våldsutsatta. Av just sä- kerhetsskäl finns dessa boenden ibland i andra kommuner.

Frågan om hedersrelaterat våld och förtryck ingår som en viktig del inom ramen för arbetet med MVP, Mentors in Violence Prevention, som också har mött stort intresse från andra delar av landet. Hedersfrågor ingår även i arbetet med ”Tåget” som är anpassat för yngre barn. Genom detta arbete utbildas såväl lärare som elever om hedersrelaterat våld och förtryck. I takt med att arbetet har visat sig framgångsrikt har det växt och omfattar allt fler. Kommunmedborgare som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan vid akuta situationer kontakta polisens larmnummer. Är situationen inte akut erbjuder kommunen stöd och hjälp genom Mottagningen för våld i nära relation och Utredningsenheten för barn och unga. Information om vem man ska kontakta i olika situationer finns på kommunens hemsida.

Yrkande Östen Granberg (SD) yrkar bifall till motionen. Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 3[3] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:110

Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer ordförandeförslaget mot Östen Granbergs (SD) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen 2018-01-19 Dnr KS/2016:110

Referens Mottagare Jesper Dahl Kommunstyrelsen

Motion - Arbetet mot hedersproblematik i Botkyrka (SD)

Ärendet Östen Granberg (SD), Robert Stenqvist (SD), Sebastian Lindqvist (SD) och Helén Spaak (SD) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-02-25, § 39 inkommit med motionen: Arbete med hederproblematik i Botkyrka. Mot- ionärerna anför att kommunen ska utveckla och utöka arbetet mot hedersproblematik. Motionärerna föreslår kommunfullmäktige besluta att:

1. Kommunen tillser att det finns skyddade boenden för dem som blir allvarligt utsatta för hedersproblematik.

3. Kommunen upprättar en stringent åtgärdsplan utan en massa fina ord, som ska följas i händelse av hedersrelaterade fall

4. Kommunen har ett telefonnummer där personer som är utsatta för hedersrelaterat våld kan ringa och be om hjälp”

Socialnämnden behandlade ärendet 2016-06-14, § 80.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 12-07.

Sammanfattning Socialnämnden föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Socialförvaltningen redogör för sin ståndpunkt i tjänsteskrivelse gällande motionen som helhet inklusive de att-satser som motionärerna anför. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har skett i projektform inom socialförvaltningen i Botkyrka kommun under åren 2011 till 2014. År 2015 bedrevs arbetet i ordinarie verksamhet inom kommunledningsförvaltningen (enheten för demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell utveckling). Från och med 2016 bedrivs arbetet i ordinarie verksamhet inom socialför-

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 610 00 Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-01-19 Dnr KS/2016:110

valtningen med utgångspunkt från stöd- och utvecklingsenheten. Socialför- valtningen har sedan maj månad 2016 en samordnare på heltid för arbetet mot våld i nära relation, samt arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Kommunledningsförvaltningen gör bedömningen att kommunen redan arbetar med många av de förslag som ingår i motionen.

Jakob Etaat Kanslichef TJÄNSTESKRIVELSE 1[3]

Kommunledningsförvaltningen 2017-12-07 Dnr KS/2016:110

Referens Mottagare Elin Strandberg Kommunstyrelsen

Motion - Arbetet mot hedersproblematik i Botkyrka (SD) Sammanfattning Den 25 februari 2016 inkom en motion som föreslår att kommunen ska utveckla och utöka arbetet mot hedersproblematik. Kommunledningsförvalt- ningen redogör i sitt yttrande för hur kommunen idag arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck. Bedömningen är att kommunen redan arbetar med många av de förslag som ingår i motionen.

Ärendet Östen Grandberg, Robert Stenkvist, Helén Spaak och Sebastian Lindqvist (SD) väckte vid kommunfullmäktige 2016-02-25 en motion där de föreslår att kommunen ska utveckla och utöka arbetet mot hedersproblematik. Mot- ionärerna föreslår kommunfullmäktige besluta:

”Att kommunen tillser att det finns skyddade boenden för dem som blir allvarligt utsatta för hedersproblematik”

”Att både lärare och elever måste utbildas om hedersvåld främst i de områ- den där sådan problematik kan förekomma. Tillräckliga resurser för detta måste anvisas och resurserna måste öka från nuvarande nivå.”

”Att kommunen upprättar en stringent åtgärdsplan utan en massa fina ord, som ska följas i händelse av hedersrelaterade fall”

”Att kommunen har ett telefonnummer där personer som är utsatta för hedersrelaterat våld kan ringa och be om hjälp”

Kommunledningsförvaltningen lämnar 2017-12-07 ett yttrande över motionen.

Kommunledningsförvaltningens yttrande Strategi och riktlinjer för ett jämlik Botkyrka Kommunen har tidigare haft en policy och en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förryck. I maj 2017 beslutade kommunfullmäktige i enighet att ersätta dessa styrdokument med en strategi för jämlikt Botkyrka och två medföljande riktlinjer för en jämlik verksamhet och en jämlik arbetsplats.

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 61 000 Sms·/Elin Strandberg Mobil 070-182 53 76/ · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2017-12-07 Dnr KS/2016:110

Strategin anger den riktning som riktlinjerna ska förverkliga. I en av de fem jämlikhetsdimensionerna som ingår i strategin, (”I Botkyrka ska alla ha rätt till ett självständigt liv, egen sexualitet och integritet”) framgår att Botkyrka ska vara fritt från hedersrelaterat våld och förtryck. Särskilda utgångspunk- ter är:  ”Vi utgår från att det hedersrelaterade våldet och förtrycket är en del av ett övergripande könsförtryck som är strukturellt  Vi motverkar kulturella föreställningar om kön, makt och sexualitet  Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utövas kollektivt  Så kallade hedersnormer bygger på familjens eller kollektivets rykte  Hedersfrågan är inte begränsad till eller kopplad till en viss religion eller etnicitet”

Flera styrdokument och rutiner finns utarbetade Riktlinjerna för en jämlik arbetsplats samt en jämlik verksamhet utgår från att Botkyrka ska vara fritt från hedersrelaterat våld och förtryck. Riktlinjerna beskriver hur kommunens anställda ska arbeta för att främja jämlikhet i kommunens verksamheter och på arbetsplatsen. Kommunens styrdokument för ”Kraftsamling” (senast reviderat 2016-03-17) riktar sig till den som arbetar inom förskola, skola, skolbarnsomsorg och socialtjänst. Dokumentet ska vara ett stöd i det dagliga arbetet för att förebygga att barn och unga far illa, eller riskerar att fara illa. Här finns bland annat konkreta råd för den som misstänker att någon i målgruppen utsätts, eller har utsatts, för hedersrelaterat våld inom familjen och/eller våld i nära relation. Socialförvaltning- en (2015-06-11) och vård- och omsorgsförvaltningen (2017-02-02) har även utarbetat rutiner ”Våld i nära relation” för sina respektive verksamheter. Ru- tinerna ska fungera som ett konkret stöd i situationer där våld i nära relation kan förekomma. Där ingår arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som en viktig del.

Kommunens arbete med våldsförebyggande arbete Socialförvaltningen har 2016-11-06 yttrat sig över motionen. I yttrandet re- dogör socialförvaltningen för kommunens arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Yttrandet lyfter fram att kommunens sedan 2009 har avsatt resurser för arbetet mot hedersproblematik och hedersrelaterat våld. Social- förvaltningen har även en heltidsanställd samordnare som bland annat ansvarar för det förebyggande arbetet mot våld i nära relation samt hedersrelaterat våld och förtryck.

Skyddat boende erbjuds till alla skyddsbehövande baserat på individens behov När det gäller frågan om skyddat boende för den som blir utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck gäller samma regler som för andra skyddsbehö- BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2017-12-07 Dnr KS/2016:110

vande våldsutsatta. Beslutet för vilken typ av skyddat boende som är lämp- ligt baserar sig alltid på en individuell bedömning. Bedömningen är att det finns tillgång till skyddade boenden för de kommunmedborgare som har behov av detta.

Utbildning och kompetensutveckling för lärare och elever Inom ramen för arbetet med ”Mentors in Violence Prevention” (MVP) samt ”Tåget” arbetar kommunen med att kompetensutveckla och utbilda både elever och personal i våldsförebyggande arbete. Där ingår hedersrelaterat våld och förtryck som en viktig del. Detta arbete har inneburit kompetens- höjande insatser och arbete med mentorer i tre skolor i Hallunda och Nors- borg. Socialförvaltningens medarbetare får även med jämna mellanrum kompetenshöjning gällande hedersrelaterat våld och förtryck.

Stöd och hjälp till alla våldsutsatta Kommunmedborgare som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck kan vid akuta situationer kontakta polisens larmnummer. Är situationen inte akut erbjuder kommunen stöd och hjälp genom Mottagningen för våld i nära relation och Utredningsenheten för barn och unga. Information om vem man ska kontakta i olika situationer finns på kommunens hemsida.

Mattias Jansson Sara Wrethed Kommundirektör Avdelningschef samhällsutveckling

______Expedieras till Text PROTOKOLLSUTDRAG

Socialnämnden 2016-06-14 Dnr 2016:60

§ 80 Remiss Motion Arbete mot hedersproblematik i Botkyrka (SD) (KS/2016:110) (SN 2016:60)

Beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen:

Motionen är besvarad.

Östen Granberg (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag.

Yrkande

Östen Granberg (SD) yrkar att socialnämndens förslag till kommunstyrelsen är att bifalla motionen.

Robert Rasmussen (S) yrkar bifall till ordförandeförslaget att motionen är besvarad.

Socialnämnden beslutar i enlighet med ordförandeförslaget.

Sammanfattning Kommunstyrelsen har uppmanat Socialnämnden samt Samhällsutvecklings- avdelningen vid klf, att yttra sig med anledning av en motion från Sverige- demokraterna (KS/2016:110). Motionen rör arbetet mot hedersproblematik i Botkyrka kommun. Förslaget till yttrande från Socialnämnden lyfter fram socialförvaltningens befintliga styrdokument och pågående arbete mot hedersrelaterat förtryck och våld, i relation till de förslag som presenteras i motionen.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[4]

Socialförvaltningen 2016-05-16 Dnr SN/2016:60

Referens Mottagare Johanna Forssell Socialnämnd

Motion - Arbete mot hedersproblematik i Botkyrka (SD)

Förslag till beslut Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen:

Motionen är besvarad.

Socialförvaltningens förslag till yttrande till Kommunstyrelsen, som svar på motion från Sverigedemokraterna till Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen har uppmanat Socialnämnden att yttra sig med anledning av en motion från Sverigedemokraterna (KS/2016:110). Motionen rör arbetet mot hedersproblematik i Botkyrka kommun.

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har skett i projektform inom socialförvaltningen i Botkyrka kommun under åren 2011 till 2014. År 2015 bedrevs arbetet i ordinarie verksamhet inom kommunledningsförvaltningen (enheten för demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell utveckling). Från och med 2016 bedrivs arbetet i ordinarie verksamhet inom socialför- valtningen med utgångspunkt från stöd- och utvecklingsenheten.

Socialförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 610 00 / Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[4] Socialförvaltningen 2016-05-16 Dnr SN/2016:60

Socialförvaltningen har sedan maj månad 2016 en samordnare på heltid för arbetet mot våld i nära relation, samt arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Detta är en förändring jämfört med tidigare när det funnits två samordnare - en samordnare för arbetet mot våld i nära relation (50 % av heltid) och en annan samordnare för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck (50 % av heltid). Det nya uppdraget utgör sammantaget inte någon utökning men ambitionen är att förändringen ska innebära ett mer samlat stöd i dessa frågor. Förhoppningen är också att formerna ska kunna utvecklas och att satsningen ska ha ännu större förutsättningar att vara långsiktig.

Samordning av arbetet mot våld i nära relation drevs i projektform 2009 – 2012. Från 2012 har satsningen bedrivits som en del av ordinarie verksamhet. Samordning av arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck har pågått sedan 2011.

De styrdokument som finns på kommunövergripande nivå för denna fråga (Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck samt handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck, 2010-2014) kommer, enligt muntlig uppgift från klf till socialförvaltningens samordnare, att under 2016 ersättas med ”Strategi för ett jämlikt Botkyrka” samt ”Plan för ett jämlikt Botkyrka”.

Socialförvaltningens rutin för arbetet mot våld i nära relation, där arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ingår som en viktig del, beslutades (2015-06-11) av en strategisk ledningsgrupp samt av socialchef. I rutinen finns både övergripande beskrivningar av våld i nära relation och specifika beskrivningar av hur hedersrelaterat våld och förtryck skiljer sig från annat våld i sådana relationer. I rutinen beskrivs också hur arbetet är organiserat och här finns konkret stöd formulerat för socialsekreteraren i dennes arbete med att identifiera våld i nära relation samt när det gäller hur man kan informera den enskilde om möjligheten till stöd och hur man hänvisar till den mottagning där stödet finns att få i Botkyrka kommun.

Rutinen finns tillgänglig på Botkyrka kommuns intranät ”Botwebb” under fliken Socialförvaltningen - Styrande dokument socialtjänsten – Våld i nära relation.

Med utgångspunkt i samverkan mellan Socialnämnden och Barn- och ung- domsnämnden 2008-2011, har Socialförvaltningen och Utbildningsförvalt- ningen, i samverkan tagit fram ett styrdokument för ”Kraftsamling” (senast reviderat 2016-03-17). Detta dokument riktar sig till den som arbetar inom förskola, skola, skolbarnsomsorg och socialtjänst. Dokumentet är tänkt att vara ett stöd i det dagliga arbetet för att förebygga att barn och unga far illa, eller riskerar att fara illa. Här finns bland annat konkreta råd för den som BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[4] Socialförvaltningen 2016-05-16 Dnr SN/2016:60

misstänker att någon i målgruppen utsätts, eller har utsatts, för hedersrelaterat våld inom familjen och/eller våld i nära relation.

I den motion som socialnämnden blivit uppmanad att yttra sig över finns ett antal att-satser formulerade. Nedan följer några reflexioner utifrån dessa att- satser.

När det gäller frågan om skyddat boende för den som blir utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck gäller samma regler som för andra skyddsbehö- vande våldsutsatta. Med en individuell bedömning som grund kan beslut fattas om skyddat boende med olika säkerhetsnivåer. Ibland är det lämpligt att vända sig till ett sådant boende inom kommunen, ibland kan inte minst skyddsbehovet vara sådant att det är mer lämpligt med ett skyddat boende på annan geografisk plats. Det kan beskrivas som en fördel att det är möjligt att söka olika lösningar för olika individer. Samordnarens bedömning är att det finns tillgång till skyddade boenden för de kommunmedborgare som har behov av detta, utifrån de individuella bedömningar som utredningarna enligt socialtjänstlagen leder fram till.

När det gäller frågan om kompetensutveckling och utbildning inom skolan kan särskilt arbetet med ”Mentors in Violence Prevention” (MVP) samt ”Tåget” (för de yngre barnen) lyftas fram. Detta arbete har under 2015 inneburit kompetenshöjande insatser och arbete med mentorer, i tre skolor i Hallunda och Norsborg. Arbetet görs i samarbete mellan utbildningsförvalt- ningen och socialförvaltningen, inom socialförvaltningen är det förebyg- gandesektionen inom socialförvaltningens resursenhet (RE) och samordnaren för arbetet mot våld i nära relation samt hedersrelaterat och våld och för- tryck arbetar med detta. I andra frågor samverkar man även med bland annat utredningsenheten för barn och unga och med ”Barnahus”. I resursenhetens årsbokslut respektive områdesbokslut finns mer detaljerade beskrivningar av såväl betydelsefulla händelser, mål, åtaganden och indikatorer kopplade till arbetet mot våld i nära relation samt arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ett annat fokusområde som lyfts fram i årsredovisningen är hur det ska bli enklare för den enskilde att få stöd och kontakt.

När det gäller frågan om mer konkret stöd till olika professioner, i de situationer där hedersrelaterat våld och förtryck förekommer, är det framförallt socialförvaltningens rutin för arbete med våld i nära relation som gäller. Styrdokument revideras kontinuerligt, inte minst på initiativ av den opera- tiva ”spetskompetensgrupp” som finns utsedd för just frågor om hedersrelaterat våld och förtryck. I denna grupp finns representanter för olika verksamheter inom socialförvaltningen och inom andra förvaltningar. En annan gruppering som håller dessa frågor aktuella inom kommunens olika förvalt- ningar är en särskilt utsedd referensgrupp. Det finns också en särskild sam- BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 4[4] Socialförvaltningen 2016-05-16 Dnr SN/2016:60

verkansgrupp för föreningslivet. Alla dessa olika grupper sammankallas och leds av samordnaren för arbetet mot våld i nära relation. Samordnares ar- betsuppgifter och ansvar kommer, med anledning av sammanslagningen av uppdrag, att preciseras under den närmaste tiden.

När det gäller frågan om vart man som kommunmedborgare vänder sig om man är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck är det i akuta situationer polisens larmnummer 112 som blir den första kontakten. Om situation inte är akut är det Mottagningen för våld i nära relation eller Utredningsenheten för barn och unga som gäller. Information om både akuta larmnummer och om Mottagningen våld i nära relation finns på kommunens webb-plats botkyrka.se: (Start / Omsorg & socialt stöd / Våld i nära relation / Person utsatt för våld, Person som utövar våld, Barn och unga som upplever våld).

Andra exempel på hur information sprids om var stöd finns att få, är via de grupper som tidigare nämnts och via olika föräldrautbildningar.

Förslaget är att motionens fyra att-satser anses besvarade, mot bakgrund av det som beskrivits ovan om;

– det skydd som erbjuds den som blir utsatt för hedersrelaterat våld och för- tryck – kompetensutveckling och utbildning inom skolan – konkret stöd i form av en rutin som ska följas när hedersrelaterat våld och förtryck förekommer – vart man som kommunmedborgare vänder sig om man blir utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck

Marie Lundqvist Socialchef

______Expedieras till Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2015:429

§ 41 Svar på motion - Omvandla hyresrätter i allmännyttan till andelsägarlägenheter för socialnämndens biståndsbehov (M) (KS/2015:429)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige avslår motionen.

Reservationer Samtliga ledamöter från (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande

Ärendet Jimmy Baker och Yngve RK Jönsson (M) väckte vid kommunfullmäktige 2015-05-28 en motion som föreslår att hyresrätter i allmännyttan omvandlas till andelsägarlägenheter för socialnämndens biståndsbehov. Motionärerna anser att kommunens kostnader för biståndsbeslutade boenden ökar kraftigt, att bristen på bostäder är alarmerande samt att socialnämnden har betydande svårigheter att möta den kraftigt ökande efterfrågan med lämpliga ”sociala” bostadslösningar. Motionärerna menar att en möjlig dellösning på problemen skulle kunna vara att omvandla ett antal hyresrätter i Botkyrkabyggens bestånd till andelsägarlägenheter och som sedan erbjuds socialnämnden. Motionärerna föreslår också att socialnämndens andelsägarlägenheter ska kunna vidareförsäljas vid behov.

Motionärernas förslag till beslut är:

att ”uppdra åt kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningen) att, tillsammans med Botkyrkabyggen, undersöka förutsättningarna för att ombilda ett antal hyresrätter till andelsägarlägenheter.”

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2015:429

Kommunledningsförvaltningen lämnar 2017-07-17 ett yttrande över motionen.

Motivering Varken ur kommunens eller den biståndssökandes perspektiv finns några uppenbara fördelar med den modell som motionärerna föreslår jämfört med dagens arbete med kommunkontrakt. Däremot finns en rad påtagliga nack- delar: Antalet tillgängliga bostäder blir inte fler för att de görs om till andelsägarlägenheter och metoden skulle skapa inlåsningseffekter, eftersom den boende ofta saknar resurser att ta över en andelsägarlägenhet. Vidare skulle socialnämnden behöva bygga upp en organisation för hyresförvalt- ning, vilket knappast är att betrakta som en rimlig uppgift för nämnden.

Den rödgröna kommunledningens inriktning är att arbeta vidare med att skapa fler kommunkontrakt med både AB Botkyrkabyggen och andra bo- stadsaktörer för att på detta sätt få ner antalet dyra boendeformer. Social- nämndens insatser måste ske med fokus på behovet hos den biståndssö- kande och ska inte ses som ett sätt att frigöra kapital för bostadsbolagets renoveringar på det sätt som antyds i motionen.

Slutligen framgår av AB Botkyrkabyggens yttrande att ”[andelsä- gar]metoden bygger på att det är enskilda hushåll som köper en andel i huset, och därför är inte modellen applicerbar i fall som det som motionären föreslår”.

Yrkande Jimmy Baker (M) yrkar bifall till motionen. Mats Einarsson (V) yrkar bifall till ordförandeförslaget.

Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer ordförandeförslaget mot Jimmy Bakers (M) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

MOTION Kommunfullmäktige 2015-05-28

Omvandla hyresrätter i allmännyttan till andelsägarlägenheter för Socialnämndens biståndsbehov

Kommunens kostnader för biståndsbeslutade boenden ökar kraftigt och bristen på bostäder är alarmerande. Socialnämnden har betydande svårigheter att möta den kraftigt ökande efterfrågan med lämpliga ”sociala” bostadslösningar.

Socialnämndens befintliga avtal med Botkyrkabyggen täcker inte det faktiska biståndsbehovet.

En möjlig dellösning på problemen menar vi skulle kunna vara att omvandla ett antal hyresrätter i Botkyrkabyggens bestånd till andelsägarlägenheter och som sedan erbjuds Socialnämnden.

Vi menar att ett sådant förfarande skulle tillföra ökad nytta för kommunen dels genom att Botkyrkabyggen frigör investeringskapital att användas till nödvändiga renoveringar samt produktion av nya hyresrätter och dels genom att Socialnämnden får tillgång, egen förfoganderätt, till ett antal lägenheter att växla ut dyra, icke ändamålsenliga, hotellboende och liknande temporära bostadslösningar.

Socialnämndens andelsägarlägenheter skall, vid behov, kunna vidareförsäljas.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta att uppdra åt kommunstyrelsen (kommunledningsförvaltningen) att, tillsammans med Botkyrkabyggen, undersöka förutsättningarna för att ombilda ett antal hyresrätter till andelsägarlägenheter.

Jimmy Baker

Yngve RK Jönsson

Sid 1 (1) TJÄNSTESKRIVELSE 1[3]

Kommunledningsförvaltningen 2017-07-17 Dnr KS/2015:429

Referens Mottagare Elin Strandberg Kommunstyrelsen

Motion - Omvandla hyresrätter i allmännyttan till andel- sägarlägenheter för Socialnämndens biståndsbehov (M)

Motionärernas förslag till beslut är:

Kommunledningsförvaltningen lämnar 2017-07-17 ett yttrande över motionen.

Sammanfattning Den 28 maj 2015 inkom en motion som föreslår att hyresrätter i allmännyt- tan omvandlas till andelsägarlägenheter för socialnämndens behov. I detta yttrande redogör kommunledningsförvaltningen för Botkyrkabyggens och sin egen syn på motionen. Kommunledningsförvaltningen ser inga fördelar med att tillföra andelsägarbostäder som ett alternativ för socialtjänstens klienter. Orsaken till det är bland annat: -Andelsägarmetoden ökar varken omsättningen i eller storleken på bostads- beståndet

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 61 000 Sms·/HandläggareMobilTelefon/ · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2017-07-17 Dnr KS/2015:429

- Om socialnämnden skulle äga och hyra ut andelsägarlägenheter skulle de behöva bygga upp en organisation för hyresförvaltning. Det är inte social- nämndens uppgift. -Andelsägarmetoden skulle ge en inlåsningseffekt för den boende, eftersom socialnämndens klienter ofta saknar möjlighet att ta över en andelsägarlä- genhet -Kommunen arbetar aktivt för fler kommunkontrakt med Botkyrkabyggen och med andra bostadsaktörer

Kommunledningsförvaltningens yttrande Andelsägarmetoden ökar inte omsättningen i bostadsbeståndet Botkyrkabyggen inkom 2015-09-21 med ett yttrande över motionen. I yttrandet framgår att omsättningen i Botkyrkabyggens bostadsbestånd är lågt, få av bolagets drygt 10 000 lägenheter blir lediga varje år. En stor del av dem går till kommunkontrakt för kommunen, som hyr ut lägenheterna i andrahand till socialt eller ekonomiskt utsatta personer. Kommunkontrakten omvandlas sedan till vanliga hyreskontrakt i takt med att det är möjligt för den boende att ta över. Socialnämnden får därefter kontrakt på nya lägen- heter. Botkyrkabyggen är medvetna om att kommunen har svårigheter att möta den ökade efterfrågan på bostäder med kommunkontrakt. Att tillföra ytterligare en upplåtelseform ökar dock varken omsättningen i Botkyrka- byggens bostadsbestånd eller tillför fler bostäder i beståndet. Botkyrka kommun kan i stället styra antalet lägenheter som kommunen disponerar genom Botkyrkabyggens ägardirektiv. I gällande ägardirektiv är detta formulerat på följande sätt:

”Bolaget ska om kommunen begär detta ställa 250 av bolagets lägenheter till kommunens förfogande att användas för personer som av särskilda ekonomiska eller sociala skäl inte kan få en bostad på egen hand.”

Socialnämnden bör inte agera hyresvärd Botkyrkabyggen beskriver i sitt yttrande ett framgångsrikt pilotprojekt som genomförts med andelsägarmetoden som modell i en av sina fastigheter. Metoden bygger på att det är enskilda hushåll som köper en andel i huset. För de som vill fortsätta hyra förblir Botkyrkabyggen husförvaltare och kvarstår som fastighetsägare. Om de hyresrätter som går till kommunkontrakt omvandlas till andelsägarlägenheter behöver socialnämnden köpa dessa av Botkyrkabyggen. Socialnämnden skulle på sätt bli hyresvärd för andelsägarlägenheterna, eftersom det inte är möjligt att kräva av personer i social eller ekonomisk utsatthet att själva köpa lägenheterna. Fastighetsför- valtning ingår inte i socialnämndens uppdrag. Det skulle också innebära en inlåsningseffekt för de boende, eftersom de inte kan ta över andelsägarlä- BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2017-07-17 Dnr KS/2015:429

genheten. Modellen med andelsägarlägenheter för socialnämnden är därför inte applicerbar på det sätt som motionärerna föreslår.

Kommunen arbetar aktivt för fler kommunkontrakt Kommunen arbetar aktivt för att få fram fler kommunkontrakt både med Botkyrkabyggen och med andra bostadsaktörer. Grunden för detta arbete är kommunens program för bostadsförsörjning (KS/2015:245) samt Botkyrka- byggens ägardirektiv. Enligt kommunens program ska kommunen i samarbete med Botkyrkabyggen och andra bostadsaktörer arbeta aktivt för att få fram fler kommunkontrakt. Kommunens målsättningar om mer blandade bostadsområden talar för att kommunkontrakt och andra typer av liknande boenden behöver få bättre spridning i Botkyrka. Kommunledningsförvalt- ningen ser inga fördelar med att också tillföra andelsägarbostäder som ett alternativ för socialtjänstens klienter.

Mattias Jansson Sara Wrethed Kommundirektör Avdelningschef samhällsutveckling

______Expedieras till Text

Remissvar Dnr KS 2015 429

Behovet av lägenheter är stort i Botkyrka. Botkyrkabyggen har låg omsättning. Ungefär 500 lägenheter per år blir lediga i vårt bestånd på 10 600 lägenheter, varav stora delar går till sociala kontrakt för kommunen. De sociala kontrakten omvandlas till vanliga hyreskontrakt i takt med att det är möjligt för den boende att ta över, och socialnämnden får därefter kontrakt på nya lägenheter. Samtidigt har kommunen, precis som motionärerna skriver, svårigheter att möta den ökade efterfrågan på bostäder med sociala kontrakt. Motionärerna föreslår att ombilda ett antal hyresrätter till andelsägarlägenheter, som sedan erbjuds socialnämnden. Botkyrkabyggen har genomfört ett framgångsrikt referensprojekt med Andelsägarmetoden i en av våra fastigheter i Eriksberg. Boende i 43 av 256 lägenheter har valt att bli delägare i fastigheten. Utan att gå in på de juridiska detaljerna så innebär modellen i praktiken att enstaka hushåll kan köpa en andel i fastigheten, motsvarande den egna lägenheten, medan den ursprungliga fastighetsägaren, i detta fall vi på Botkyrkabyggen, fortsätter att förvalta huset och kvarstår som fastighetsägare till de som vill fortsätta att hyra. De som köper en andel erhåller rätten att disponera och sköta sin lägenhet som de vill. Metoden bygger på att det är enskilda hushåll som köper en andel i huset, och därför är inte modellen applicerbar i fall som det som motionären föreslår. Botkyrkabyggen är medveten om att det antal lägenheter som socialnämnden kan disponera i Botkyrkabyggens bestånd för biståndsbeslutade boenden, inte räcker för att möta kommunens ökade behov. Botkyrka kommun har möjlighet att genom ägardirektiv styra det antal lägenheter som kommunen disponerar. Botkyrkabyggen anser att det är orimligt att barnfamiljer ska bo under längre tid på hotell och vandrarhem.

Ulf Nyqvist VD AB Botkyrkabyggen PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:493

§ 42 Svar på motion - Kompetensfonden ska komma alla Botkyrkabor tillhanda (M) (KS/2016:493)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige avslår motionen.

Ärendet Jimmy Baker, Stina Lundgren, Kia Hjelte, Yngve RK Jönsson och Carl Baker (M) har i motion 2016-06-21, föreslagit Botkyrka kommun att se över kompetensfonden för att möjliggöra att den blir tillgänglig även för Botkyr- kabor och elever som väljer undervisning eller vård i fristående alternativ, och att det inte ska begränsas till enbart kommunala verksamheter.

Motionärerna föreslår: – att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över hur kompetensfondens medel även ska kunna komma de fristående alternativen till del; till förmån för samtliga Botkyrkas medborgare.

Personalutskottet behandlade ärendet 2017-12-08 § 26.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 11-15.

Motivering Den kommunala kompetensfonden upprättades för att öka andelen medarbetare med rätt utbildning för att möta medborgarnas behov. Ett exempel är att kommunen, genom validering, har ökat andelen medarbetare med underskö- terskeutbildning och legitimerande av lärare. Behovet av kompetensutveckling är stort, inte bara i Botkyrka utan i hela Stockholmsregionen. Konkurrensen är hård, och kommunen behöver arbeta systematiskt med

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:493

kompetensutveckling av anställda för att kunna ge bästa möjliga kvalité till alla Botkyrkabor.

Precis som det framgår i tjänsteskrivelsen så är den ekonomiska grunden för kompetensfonden de återbetalda premierna från AFA, vilket är pengar som Botkyrka kommun avsatt för premieinbetalningar för varje anställd. Det är därför rimligt att det är anställda medarbetare i Botkyrka kommun som får ta del av fonden.

Inom vård och omsorg använder vi LOU- avtal för att tillgodogöra medarbetare kompetensförsörjning i likhet med de kommunala verksamheterna och inom skolan finansieras kompetensförsörjningen av skattebetalarna, genom skolpeng. Detta är exempel på hur vi eller den fristående aktören själv tillgodoser medarbetares behov av kompetensförsörjning.

För 2018 och framåt kommer medlen i kompetensfonden att ingå i kommunens ordinarie mål- och budgetprocess. Utöver nämndernas egna investeringar i kompetensutveckling är syftet att även medlen i kompetensfonden fördelas samtidigt som övriga resurser. Det förenklar nämndernas förutsätt- ningar att planera in och beställa utbildningar för kommande budgetår. Ge- nom att budgetera för kompetensutveckling skapar kommunen en förutsäg- barhet inom hela organisationen och större transparens i hur Botkyrkabornas gemensamma skattemedel spenderas. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

MOTION Kommunfullmäktige 2016-06-21

Kompetensfonden ska komma alla Botkyrkabor till del

När Kompetensfonden inrättades var tanken att medel skulle avsättas så att kommunens anställda skulle kunna söka medel för nödvändig kompetensutveckling, särskilt inom områden där de ordinarie fortbildningsinsatserna inte räcker till och där det fanns stora behov att säkerställa kompetensen och utbildningsnivån.

Kommunfullmäktige beslutade därför 2011 att avsätta 50 miljoner av bokslutet 2010 till en kompetensfond. Vidare angav riktlinjerna att högst 10 miljoner kronor får utdelas från fonden under ett år1.

Botkyrka ger, genom Kompetensfonden, möjligheten för ett vårdbiträde att läsa in eller komplettera sin undersköterskeutbildning, eller en barnskötare att läsa in förskollärarutbildning och lärarutbildning, för att ta ett par exempel.

Vi moderater menar dock att kommunen har missat en viktig aspekt kring Kompetensfonden. Alla de elever och Botkyrkabor som varje dag får t.ex. undrevisning eller vård i fristående alternativ! Varför ska inte alla Botkyrkas barn få möjligheten att ha lika kompetensutvecklad personal som arbetar med dem, varje dag?

Vi vill därför att kommunen ser över hur vi kan se till att även Botkyrkas samtliga fristående alternativ ska kunna ta del av Kompetensfondens medel. Även exempelvis de skolelever som har valt ett fristående alternativ har rätt att få undervisning av en lärare som fått möjlighet att fortbilda/kompetensutveckla sig. Det ska finnas en likvärdighet mellan de kommunala och fristående alternativen - även sett till hur Kompetensfondens medel (skattemedel) används. Annars riskerar såväl konkurrensen snedvridas som likvärdigheten äventyras.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta

att ge kommunstyrelsen att se över hur Kompetensfondens medel även ska kunna komma de fristående alternativen till del; till förmån för samtliga Botkyrkas medborgare.

Jimmy Baker Stina Lundgren Kia Hjelte Yngve RK Jönsson Carl Baker

1 Tjänsteskrivelse KLF, 2012-11-13.

Sid 1 (1) PROTOKOLLSUTDRAG 1[2]

Personalutskott 2017-12-08 Dnr KS/2016:493

§ 26 Svar på motion- Kompetensfonden ska komma alla Botkyr- kaborna till del (M) (KS/2016:493)

Beslut Personalutskottets förslag till kommunstyrelsen:

1.Motionen är besvarad.

Ärendet Jimmy Baker, Stina Lundgren, Kia Hjelte, Yngve RK Jönsson och Carl Ba- ker (M) har i motion 2016-06-21, föreslagit Botkyrka kommun att se över Kompetensfonden för att möjliggöra att den blir tillgänglig även för Botkyr- kabor och elever som väljer undervisning eller vård i fristående alternativ, och att det inte ska begränsas till enbart kommunala verksamheter.

Sammanfattning I kommunens delårsrapport 2 (KS/2012:345) redogörs medel från AFA För- säkring som beslutade att betala tillbaka premier avseende 2007 och 2008 som kommunen tidigare betalat in för avtalsgruppförsäkringar och för av- giftsbefrielseförsäkringar. 2011 avsatte kommunen 50 miljoner kronor av dessa premier till en kompetensfond.

Kompetensfondens syfte var att finansiera olika kompetensutvecklingsinsat- ser i form av kompetenshöjning, fortbildning och andra insatser som stöd för utveckling för olika yrkesgrupper inom kommunen utifrån ett styrande behov.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Personalutskott 2017-12-08 Dnr KS/2016-:493

Kommunstyrelsen gav kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda kompetensfonden för att föreslå vidare hantering av kommunens kompe- tensutvecklingsbehov och finansiering.

Kommunstyrelsen beslutade 2017-10-09, § 202, om en sammanhållen be- redningsprocess för kommunens kompetensförsörjning där kompetensfonden som fond kom att upphöra. Medel avsätts idag i stället i den kommungemensamma mål- och budgetprocessen och kompetensfonden har därmed upphört.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i yttrande 2017-11-15.

YTTRANDE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen HR- avdelningen 2017-11-15 Dnr KS/2016:493

Referens Mottagare Ingrid Wibom Kommunstyrelsen

Yttrande över motion – Kompetensfonden ska komma alla Botkyrkabor till del (KS/2016:493)

Kommunstyrelsen gav kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda kompetensfonden för att föreslå vidare hantering av kommunens kompe- tensutvecklingsbehov och finansiering.

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt / Sms· E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2017-11-15 Dnr KS/2016:493

Kommunledningsförvaltningens yttrande I kommunens delårsrapport 2 (KS/2012:345) redogörs medel från AFA För- säkring som beslutade att betala tillbaka premier avseende 2007 och 2008 som kommunen tidigare betalat in för avtalsgruppförsäkringar och för av- giftsbefrielseförsäkringar. 2011 avsatte kommunen 50 miljoner kronor av dessa premier till en kompetensfond.

Kommunens kompetensfond bereddes och beslutades årligen vid sidan om den årliga mål- och budgetprocessen. Finansiering av beslutade kompetens- utvecklingsinsatser gjordes i särskild ordning efter det att ordinarie budget beslutats och fördelats till nämnderna. Hitintills har årligen avsatts ca 10 miljoner kronor. Att ha denna process som bereds på sidan av, och efter, ordinarie budgetprocess skapade onödigt merarbete och ger inte möjlighet till helhetssyn och ett långsiktigt strategiskt och genomtänkt prioriteringsarbete mellan nämn- dernas olika kompetensförsörjningsbehov. Att i efterhand tilldela nämnder- na ytterligare medel skapade problem i nämndernas budgetarbete och följer inte ordinarie budgetprinciper.

Kommunstyrelsen har därför beslutat om en sammanhållen beredningspro- cess 2017-10-09, § 202, och att kompetensfonden som fond upphör och att medel i stället avsätts i den kommungemensamma mål- och budgetprocessen. Detta gör det inte möjligt att öppna upp kompetensfonden för externa aktörer varför frågan lämnas obesvarad.

Jakob Etaat Ingrid Wibom Tf kommundirektör HR- chef

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:498

§ 43 Svar på motion - Skapa fler YH-utbildningar (M) (KS/2016:498)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktige anser motionen besvarad.

Reservationer Samtliga ledamöter från (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande.

Ärendet Jimmy Baker (M), Stina Lundgren (M) och Björn Lagerstedt (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-06-21, § 158 lämnat motionen: Skapa fler YH-utbildningar. Stockholms befolkning ökar, bland den högsta tillväxttakten i Europa, vilket ställer krav på kommunernas samhällsplane- ring vad gäller bostadsbyggandet. Botkyrka är inget undantag. Exempelvis har kommunen växlat upp ambitionsnivån över tid och för närvarande har kommunen som ambition att bygga 650-750 nya bostäder per år. Vidare an- för motionärerna att medelåldern bland kommunens bygglovshandläggare är oroväckande hög samtidigt råder det hög konkurrens om personal inom yr- keskategorierna förvaltare, handläggare projektledare med mera. Detta med- för att det råder/kan råda brist på personer med erforderlig kompetens att hantera den ökande mängden lov- och planärenden, menar motionärerna.

För att råda bot på problemet samt säkra personalförsörjningen föreslår motionärerna att kommunen ser över möjligheterna att skapa nya YH- utbildningar med inriktning mot bygglovshandläggning och fastighetsbranschen. Därför föreslår motionärerna att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med Xenter och aktörer inom fastighetsbranschen, skapa YH-utbildningar

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:498

för den kommunala myndighetsutövningen och handläggningen likväl som för fastighetsbranschen.

Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet 2017-03-14, § 55.

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden behandlade ärendet 2016- 10-24, § 56.

Motivering Utbildning är mycket viktigt för att stärka Botkyrka och alla Botkyrkabor. Genom att ha utbildningar som leder till jobb kan både individer förverkliga sin vardag och vi stärker hela Botkyrka. För den rödgröna kommunledningen är därför arbetet med att skapa fler utbildningar i kommunen mycket viktigt.

Precis som motionärerna påtalar är bristen på bygglovshandläggare stor. Vi har sett samma behov av ökad kompetensförsörjning inom bygglovshand- läggning som byggnadsingenjörer för en fortsatt tillväxt. Därför gjordes en ansökan till Myndigheten för yrkeshögskolan för att få bedriva den typen av yrkeshögskoleutbildning. I januari 2017 kom ett positivt svar och vi är glada över att en utbildning nu är igång och är en del av det utbildningsutbud som finns på Xenter.

Yrkande Kia Hjelte (M) yrkar bifall till motionen.

Propositionsordning Kommunstyrelsens ordförande ställer ordförandeförslaget mot Kia Hjeltes (M) bifallsyrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandeförslaget. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

MOTION Kommunfullmäktige 2016-06-21

Skapa fler YH-utbildningar

Yrkeshögskoleutbildning, YH-utbildning, är en utbildningsform som startade hösten 2009. YH-utbildningar kombinerar teori med praktiskt lärande på en arbetsplats. De erbjuds inom branscher där det finns ett uttalat behov av välutbildad arbetskraft. Innehållet i utbildningarna bygger på kunskap som uppkommit vid produktionen av varor och tjänster, och de syftar till att leda till jobb direkt efter examen. Innehåll och inriktning på YH-utbildningarna varierar beroende på arbetsmarknadens behov över tid. Detta skiljer dem från traditionella högskoleutbildningar som vilar på vetenskapliga eller konstnärliga grunder och som syftar till att tillfredsställa långsiktiga behov på marknaden1.

Medelåldern inom kommunernas samhällsbyggnads/tekniska förvaltningar för bygglovshandläggare är oroväckande hög. Stora pensionsavgångar är att vänta de närmaste åren, vilket betyder att det är gynnsam arbetsmarknad för nya bygglovhandläggare med en god utbildning.

Stockholm växer så att det knakar. Befolkningsprognoserna revideras med jämna mellanrum och allt som oftast slås en snabbare takt fast än vad som tidigare var fallet. Just nu är tillväxttakten bland de högsta i hela Europa med en allt mer tilltagande brist på bostäder som följd.

För att möta detta så har de flesta kommunerna i länet valt att i sin långsiktiga samhällsplanering kraftigt öka möjligheterna för nya bostäder. Botkyrka är inget undantag. Vi har på kort tid gått växlat upp ambitionerna i flera steg och för närvarande ligger vi på en ambitionsnivå om ca 650-750 nya bostäder per år, sett över översiktsplaneperioden.

Andra kommuner agerar likadant och skriver upp sina ambitionsnivåer, t.o.m. Danderyds kommun som inte direkt gjort sig kända för ökat bostadsbyggande har nu idéer om flera tusen nya bostäder.

Sammantaget är detta naturligtvis fantastiskt – förutsatt att man gillar tillväxt och det faktum att Stockholm håller på att bli en storstad på riktigt, även i ett europeiskt perspektiv.

Men det innebär också bekymmer – bekymmer som vi redan börjat känna av och som kommer att bli än allvarligare. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med personer med rätt kunskaper och kvalifikationer för att hantera den ökande mängden lov- och planärenden. Redan idag är det närmst huggsexa mellan kommunerna och

1 http://www.yhutbildningar.se/YH_utbildning__d3466.html

Sid 1 (2) fastighetsbolagen om att anställa de med rätt kvalifikationer. För att ytterligare förvärra situationen så kommer vi de närmsta åren också se att en hel del kommer att uppnå pensionsålder.

Vidare ser flertalet fastighetsägare/bostadsbolag bekymmer i den framtida personalförsörjningen avseende förvaltare, handläggare, projektledare, mm. inom bostadssektorn. Det i sin tur kan leda till allvarliga problem såtillvida att även om kapaciteten inom kommunernas samhällsbyggnadsförvaltningar ökar, så kommer bostadsbolagen inte att kunna förverkliga expansionstakten av rent personella skäl.

För att lindra detta och för att skapa möjlighet för en bättre personalförsörjning föreslår vi moderater att kommunen snarast ser över möjligheterna att skapa YH-utbildningar som riktar sig till personer som skulle kunna omskola sig. Det finns idag motsvarande YH-utbildning i Stockholms län (bl.a. Värmdö2) avseende bygglovshandläggare, men det kommer inte att räcka till givet att alla kommuner menar allvar med att gå i mål med det ökade bostadsbyggandet.

Xenter i Botkyrka anordnar redan idag YH-utbildningar och har en upparbetad kompetens i att, med korta ledtider, genomföra branschanpassade lösningar. Xenter är en resurs som kommun har rådighet över och den skulle kunna nyttjas än mer för att bidra till hela regionens personalförsörjning inom detta område.

Vi föreslår kommunfullmäktige besluta

att ge Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med Xenter och aktörer inom fastighetsbranschen, skapa YH-utbildningar för den kommunala myndighetsutövningen och handläggningen likväl som för fastighetsbranschen.

Jimmy Baker Stina Lundgren Björn Lagerstedt

2 http://www.cas.varmdo.se/uppdrag.html

Sid 2 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

Kommunledningsförvaltningen 2018-01-19 Dnr KS/2016:498

Referens Mottagare Jesper Dahl Kommunstyrelsen

Motion - Skapa fler YH-utbildningar (M)

Ärendet Jimmy Baker (M), Stina Lundgren (M) och Björn Lagerstedt (M) har vid kommunfullmäktiges sammanträde 2016-06-21, § 158 lämnat motionen: Skapa fler YH-utbildningar. Stockholms befolkning ökar, bland den högsta tillväxttakten i Europa, vilket ställer krav på kommunernas samhällsplane- ring vad gäller bostadsbyggandet. Botkyrka är inge undantag. Exempelvis har kommunen växlat upp ambitionsnivån över tid och för närvarande har kommunen som ambition att bygga 650-750 nya bostäder per år. Vidare an- för motionärerna att medelåldern bland kommunens bygglovshandläggare är oroväckande hög samtidigt råder det hög konkurrens om personal inom yr- keskategorierna förvaltare, handläggare projektledare med mera. Detta med- för att det råder/kan råda brist på personer med erforderlig kompetens att hantera den ökande mängden lov- och planärenden, menar motionärerna.

För att råda bot på problemet samt säkra personalförsörjningen föreslår mot- ionärerna att kommunen ser över möjligheterna att skapa nya YH- utbildningar med inriktning mot bygglovshandläggning och fastighetsbranschen. Därför föreslår motionärerna att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med Xenter och aktörer inom fastighetsbranschen, skapa YH-utbildningar för den kommunala myndighetsutövningen och handläggningen likväl som för fastighetsbranschen.

Samhällsbyggnadsnämnden behandlade ärendet 2017-03-14, § 55.

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden behandlade ärendet 2016- 10-24, § 56.

Sammanfattning Arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämnden föreslår att kommunfull- mäktige anser motionen besvarad. Nämnden hänvisar till att en ansökan om att få bedriva dessa yrkeshögskoleutbildningar har skickats till Myndigheten för yrkeshögskolan och besked om den beviljas eller avslås meddelas i slutet av januari 2017.

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] Kommunledningsförvaltningen 2018-01-19 Dnr KS/2016:498

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige anser motionen besvarad. Nämnden hänvisar till att en ansökan för att bedriva denna typ av utbildningsverksamhet har skickats in till Myndigheten för yrkeshögskolan. Vidare har samhällsbyggnadschefen varit referensperson vid denna ansökan och denne kommer aktivt delta i utbildningen. Förvaltningen avser även ta emot två praktikanter från utbildningen.

Jakob Etaat Kanslichef

PROTOKOLLSUTDRAG 1[1] Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden 2016-10-24 Dnr AVUX/2016:62

§ 56 Yttrande över motion-Skapa fler YH-utbildningar (M) (AVUX/2016:62)

Beslut Arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämndens förslag till kommunfull- mäktige:

Motionen är besvarad.

Sammanfattning Frågan om att skapa yrkeshögskoleutbildningar för den kommunala myn- dighetsutövningen och handläggningen likväl som för fastighetsbranschen är viktig.

Ansökan om att bedriva en viss yrkeshögskoleutbildning görs av respektive utbildningsanordnare. Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att analysera arbetsmarknadens behov och beviljar yrkeshögskoleutbildningar uti- från det.

Enligt branschen finns det en brist inom denna sektor och därför finns en ef- terfrågan på bygglovshandläggare och byggnadsingenjörer i regionen. En ansökan om att få bedriva dessa yrkeshögskoleutbildningar har skickats till Myndigheten för yrkeshögskolan och besked om den beviljas eller avslås meddelas i slutet av januari 2017.

TJÄNSTESKRIVELSE 1[2]

/Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen/ 2016-09-12 Dnr AVUX/2016:62

Referens Mottagare Christina Grefveberg Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämn- den

Yttrande över motion - Skapa fler YH-utbildningar (M) (KS/2016:498)

Förslag till beslut Arbetsmarknads-och vuxenutbildningsnämndens förslag till kommunfull- mäktige:

Motionen är besvarad.

Sammanfattning Frågan om att skapa yrkeshögskoleutbildningar för den kommunala myn- dighetsutövningen och handläggningen likväl som för fastighetsbranschen är viktig.

Ärendet Moderaterna har i en motion till kommunfullmäktige föreslagit att ge Kommunstyrelsen och Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att, tillsammans med Xenter och aktörer inom fastighetsbranschen, skapa yrkeshögsko- leutbildningar för den kommunala myndighetsutövningen och handlägg- ningen likväl som för fastighetsbranschen.

Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen har berett ärendet.

/Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen/ Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 530 630 17 / Sms·0701836467 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[2] /Arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen/ 2016-09-12 Dnr AVUX/2016:62

Yttrande Frågan om att skapa yrkeshögskoleutbildningar för den kommunala myn- dighetsutövningen och handläggningen likväl som för fastighetsbranschen är viktig.

Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för att analysera arbetsmarknadens behov av yrkeshögskoleutbildningar och beslutar om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan. Eftersom yrkeshögskolans utbildningar skall anpassas efter marknadens behov skapas löpande nya utbildningar medan andra utbildningar läggs ner allt eftersom arbetsmarknaden ändras. En ansökan om att bedriva en viss yrkeshögskoleutbildning görs av respektive utbildningsanordnare i enlighet med lagen om yrkeshögskolan (2009:128) och förordningen om yrkeshögskolan (2009:130).

Inom arbetsmarknads- och vuxenutbildningsförvaltningen ansvarar Xenter för de yrkeshögskoleutbildningar som finns i kommunen. Utbildningar inom yrkeshögskolan anordnas efter arbetsmarknadens behov. Det innebär att Xenter arbetar med att vara branschnära och har personal med bred erfarenhet och kontakter i branschen.

Enligt branschen finns det brist inom denna sektor och det finns en efterfrå- gan på bygglovshandläggare och byggnadsingenjörer i regionen. Xenter har i september 2016 skickat in en ansökan till Myndigheten för yr- keshögskolan om att få starta en utbildning till Bygglovshandläg- gare/Byggnadsinspektör med diarienummer MYH 2016/3467.

Beslut om att bevilja yrkeshögskoleutbildningar som Xenter avser att an- ordna meddelas från Myndigheten för yrkeshögskolan i slutet av januari 2017, och om utbildningen beviljas kan utbildningen starta i september 2017.

Jan Strandbacke Tor-Erik Lillsebbas Förvaltningschef Verksamhetschef Xenter

______Expedieras till Kommunsstyrelsen

PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:522

§ 44 Svar på medborgarförslag - Bygg fler bostäder (KS/2016:522)

Beslut Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige:

1. Kommunfullmäktig anser medborgarförslaget besvarat.

Ärendet Sven Johansson inkom 2016-06-27 med ett medborgarförslag: Bygg fler bo- städer. Kommunledningsförvaltningen delar förslagsställarens uppfattning om att det finns ett stort behov av att bygga fler bostäder, både i kommunen och i regionen. Kommunledningsförvaltningen bedömer att den föreslagna platsen inte är ändamålsenlig för bostadsbebyggelse. Området ligger inte i nära anslutning till kollektivtrafik. Området fyller idag även en viktig funktion som stadsnära natur och är ett viktigt grönstråk och en plats för rekreation. I de centrala delarna av Tullinge har kommunen avsikten att förtäta och komplettera bebyggelsen i ett kollektivtrafiknära läge. I och med ett ökat förändringstryck runt Tullinge centrum är det viktigt att i andra delar behålla stadsdelens identitet och kvaliteter, såsom stadsnära natur och grönområden.

Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i tjänsteskrivelse 2017- 12-05.

Motivering Den rödgröna kommunledningen håller med förslagsställaren om att vi måste bygga mer. Kommunledningen har som mål att bygga bort bostadsbristen genom att bygga 4000 bostäder på fyra år och tillföra den bostads- form som är minst representerade i respektive stadsdel. Vi ser ett stort behov av fler bostäder, olika typer av bostäder, inte bara i Botkyrka utan i hela Stockholmsregionen.

BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2018-02-05 Dnr KS/2016:522

Kommunledningen håller också med om att vi bör ta tillvara på den mark som finns tillgänglig att bygga på. För att klara vårt mål om att bygga nya Botkyrka, bryta bostadssegregationen och se till att alla Botkyrkabor kan finna en bostad som passar sin del av livet, har vi köpt all den mark som Stockholms stad tidigare ägde i kommunen. Genom att äga marken kan vi lättare och snabbare förverkliga fler bostäder.

När det kommer till just Nibblebacken och Mellanbergsvägen, som för- slagsställaren ger som exempel, så finns det en poäng att behålla grönområ- det som stadsnära natur och som rekreationsområde. Det betyder inte att kommunen inte bygger och har för avsikt att bygga mer. Tanken är att för- täta och komplettera i kollektivtrafiknära områden istället. _____

Expedieras till: Kommunfullmäktige

Medborgarförslag – Bygg fler bostäder - publicering

Namn: Sven Johansson

Förslag: Hej!

Varför inte bygga lite mer bostäder? Det finns ett stort grönområde från Nibblebacken och Mellanbergsvägen i Tullinge. Det finns även en outnyttjad yta insprängd mellan Mellanbergsvägen och Tingsbergvägen. Här finns det utrymme att bygga flera tusen bostäder.

Motivering: Stockholm och Botkyrka behöver mer bostäder!

TJÄNSTESKRIVELSE 1[3]

Kommunledningsförvaltningen 2017-12-05 Dnr KS/2016:522

Referens Mottagare Elin Strandberg Kommunstyrelsen

Medborgarförslag - Bygg fler bostäder

Sammanfattning Sven Johansson inkom 2016-06-27 med ett medborgarförslag: Bygg fler bo- städer. Kommunledningsförvaltningen delar förslagsställarens uppfattning om att det finns ett stort behov av att bygga fler bostäder, både i kommunen och i regionen. Kommunledningsförvaltningen bedömer att den föreslagna platsen inte är ändamålsenlig för bostadsbebyggelse. Området ligger inte i nära anslutning till kollektivtrafik. Området fyller idag även en viktig funktion som stadsnära natur och är ett viktigt grönstråk och en plats för rekreation. I de centrala delarna av Tullinge har kommunen avsikten att förtäta och komplettera bebyggelsen i ett kollektivtrafiknära läge. I och med ett ökat förändringstryck runt Tullinge centrum är det viktigt att i andra delar behålla stadsdelens identitet och kvaliteter, såsom stadsnära natur och grönområden.

Ärendet Sven Johansson inkom 2016-06-27 med ett medborgarförslag ”Bygg fler bostäder”. Förslaget lyder:

”Varför inte bygga lite mer bostäder? Det finns ett stort grönområde från Nibblebacken och Mellanbergsvägen i Tullinge. Det finns även en outnyttjad yta insprängd mellan Mellanbergsvägen och Tingsbergvägen. Här finns det utrymme att bygga flera tusen bostäder. ”

Kommunledningsförvaltningen lämnar 2017-12-05 ett yttrande över med- borgarförlaget.

Kommunledningsförvaltningens yttrande Att bygga fler bostäder är nödvändigt Kommunledningsförvaltningen delar förslagsställarens uppfattning om att det finns ett stort behov av att bygga fler bostäder, både i kommunen och i regionen. Bostadsbristen är ett problem som kan komma att hota regionens tillväxt. Kommunens inriktning är att bostadsbyggandet i kommunen ska öka generellt enligt regionens och kommunens behov. Inriktningen i Bot- kyrkas översiktsplan är att möjliggöra för att 4 000 nya bostäder ska byggas

Kommunledningsförvaltningen Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA · Besök Munkhättevägen 45, Tumba · Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08 - 530 61 000 Sms·Elin Strandberg 070-182 53 76 · E-post [email protected] Org.nr 212000-2882 · Bankgiro 624-1061 · Fax 08-530 616 66 · Webb www.botkyrka.se

BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2[3] Kommunledningsförvaltningen 2017-12-05 Dnr KS/2016:522

2016–2022 och att det ska finnas plats för 20 000 nya bostäder fram till 2040.

Inte aktuellt att bygga i det föreslagna området Förslagsställaren föreslår att kommunen kan bygga upp till tusen lägenheter på den outnyttjade marken i grönområdena mellan Nibblebacken och Mel- lanbergsvägen samt mellan Mellanbergsvägen och Tingsbergvägen i Tull- inge.

Kommunledningsförvaltningen bedömer att denna plats inte följer kommunens inriktning att förtäta och komplettera i kollektivtrafiknära lägen. Om- rådet fyller idag en viktig funktion som stadsnära natur och är ett utpekat grönt stråk och en viktig rekreationsplats för Tullingeborna. På andra sidan av kommungränsen planerar Huddinge kommun på lång sikt för fler bostä- der i samband med att Spårväg Syd färdigställs i mitten av 2030-talet. Där- med kommer inriktningen för området sannolikt att se annorlunda ut i framtiden, men idag är det inte aktuellt att bygga på det område som förslagsstäl- laren föreslår.

Kommunen planerar för utökad bebyggelse i Tullinge Enligt kommunens översiktsplan från år 2014 är Tullinge den del av Bot- kyrka som under de senaste årtiondena haft den starkaste bebyggelseut- BOTKYRKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 3[3] Kommunledningsförvaltningen 2017-12-05 Dnr KS/2016:522

vecklingen och största befolkningsökningen. Regionens snabba befolk- ningsökning i kombination med nya infrastruktursatsningar kommer tillsammans med utvecklingen av Flemingsberg att göra Tullinge ännu mer ef- tertraktat. Att bygga fler bostäder och skapa fler arbetsplatser i vissa delar av Tullinge är därför viktigt. Samtidigt är det viktigt att i andra delar hålla tillbaka förändringstrycket för att behålla stadsdelens identitet och kvaliteter. I Tullinge har kommunen för avsikt att:

 Förtäta och komplettera i kollektivtrafiknära och i redan bebyggda områden med en blandning av bostäder, handel och service, framför allt i kring pendeltågsstationen, Tullingeberg, Banslätt och Riksten friluftsstad  Bibehålla stadsnära natur och grönområden och skapa ytterligare entréer till naturen i Lida, Flottsbro och Flemingsbergsskogen  Förlägga länsvägen (väg 226) längre söderut för att minska trafiken genom centrala Tullinge. Det kommer ge Huddingevägen en karaktär av stadsgata med intilliggande byggnader i nära anslutning till pendeltåg och centrum  Skapa förutsättningar för förbättrad lokal kollektivtrafik, cykeltrafik och effektivare parkeringslösningar

Detaljplaneprogrammet för centrala Tullinge förnyas Sedan 2005 finns ett detaljplaneprogram för centrala Tullinge. Programmet ger förslag på hur mark och vatten i Tullinge ska användas på ett ändamåls- enligt och hållbart sätt. Under år 2017 uppdateras kommunen detaljplaneprogrammet för centrala Tullinge.

Mattias Jansson Kommundirektör Sara Wrethed Avdelningschef

______

ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[2] Kommunfullmäktige 2018-02-22 Dnr KS/2018:14

Avsägelser och fyllnadsval (KS/2018:14)

Följande avsägelser har inkommit:

Jimmy Baker (M), 2:e vice ordförande och ledamot i samhällsbyggnadsnämnden

Jack Bertilsson (SD), ersättare i utbildningsnämnden

Beslut Kommunfullmäktige beviljar avsägelserna.

Kommunfullmäktige förrättar följande fyllnadsval:

SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN t o m 2018-12-31 2:e vice ordförande och ledamot efter Jimmy Baker (M)

Yngve RK Jönsson (M)

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m 2019-12-31 Nämndeman efter Sven Arne Lindblom (S)

Marie Karlsson (S)

SÖDERTÖRNS TINGSRÄTT t o m 2019-12-31 Nämndeman efter Anton Ishak (S)

Selda Elcim (S) UTBILDNINGSNÄMNDEN t o m 2018-12-31 Ersättare efter Jack Bertilsson (SD)

Anne Rosensvärd (SD)

BOTKYRKA KOMMUN ORDFÖRANDEFÖRSLAG 2[2] Kommunfullmäktige 2018-02-22 Dnr KS/2018:14

Kommunfullmäktige bordlägger följande val:

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN t o m 2018-12-31 Ledamot efter Dan Gahnström (MP)

DIALOGFORUM FITTJA t o m 2018-12-31 Ledamot efter Carl Widercrantz (TUP)

DIALOGFORUM ALBY t o m 2018-12-31 Ledamot efter Milojka Vratonjic (S)

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN t o m 2018-12-31 Ledamot efter Nirlep Singh (S)

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN t o m 2018-12-31 Ersättare efter Gabriel Izgi (KD)

KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET t o m 2018-12-31 Ledamot efter Eddy Kristiansen (MP)

DIALOGFORUM FITTJA t o m 2018-12-31 Ledamot efter Junaid Nawaz Chaudhry (S)

SOCIALNÄMNDEN t o m 2018-12-31 Ersättare efter Nohadra Heido (S)

STIFTELSEN SVERIGES INVANDRARINSTITUT OCH MUSEUM – MKC t o m 2018-12-31 Suppleant efter Nohadra Heido (S)