GROOVE

Nummer 8 • 2000 | Sveriges största musiktidning

Monster Magnet Latin Kings Frank Black Hellström & Wiehe Photek

Freddie

Allt du velatW vetaadling om Sveriges största sångare (men varit för rädd att fråga om)

Bad Cash Quartet • Euroboys • Moby • R.L. Burnside • Pusjkins 2 www.groove.st htksid.22 sid.23 sid.14 R Bad CashQuartet Photek F sid.7 sid.8 F Euroboys sid.6 Svenska texter: Monster Magnet sid.6 Latin Kings ”Storleken harbetydelse” sid.5 R.L. Burnside ”En gråmanuppeidetblå” T P efåo ilMb sid.5 re frågortillMoby akBaksid.21 sid.16 rank Black reddie Wadling skn sid.5 usjkins cninrsid.25 ecensioner 8 •2000 Groove eltö ih sid.10 Hellström &Wiehe F reddie Wadling sid. 16 Photek sid. 22 nu kommer Den juletid framtiden? istället, såsomreklambyråerochfilmbolag.Ärdetmånne musiker vändersigförmodligendåtillbetalandekunder kläm omingenskullebetalaförmusiklängre.Begåvade förändringen till. förändringen änattchocka.Förrellersenaremåstejuändå strategi iettlångsiktigasystemskifte?Bättreattsmygain årens tokhöjningaravCD-prisernaheltenkeltenmedveten mer juplötsligtattbliöverflödiga.Kanskeärdesenaste ning ochdetkommerattblismärtsamt.Handlarnakom- schen infördetdefinitivaskiftetfrånbutiks-tillnätförsälj- men prisernamåstedåsjälvklartsänkas.Faststårbran- ningsvis kommerdettaattkvalitetssäkrahandelnpånätet, cyberrymden. Iminaögonärdetfulltlogisktochförhopp- sig mednätpiraternaförattskyddasinaprodukteräveni stå utmedommanfårskivangratis. kvalitetsförsämring pådenerladdadelåtarnakanmannog förvånad attkonsumenternasökersigutpånätet?Enviss försvinner påvägen. cent kanskehamnariupphovsmannenslönekuvert,resten framförallt inteommanskulleråkavaraartist.Fempro- kronorna perCDtarvägenvillmanknappttänkapå, tycka attviiSverigebordeharådmeddet.Vart de200 butik ännulitetdyrare.Skivbolagenochhandlarnaverkar Lagom tillköpruschenislutetavåretblirskivornaute Ledar Just artistenärannarsdensomverkligenkommeri Skivbolagen harnuiallafallöppnatögonenochlierar Med dessaskenandepriserkanvälingenfortfarandebli Dave, MonsterMagnet e sid. 8 R.L. Burnside [email protected] sid. 6 ISSN 1401-7091 000 ex. Upplaga 50 T För ickebeställtmaterial ansvarasej. Freddie Wadling Omslagsbild: http://www.groove.st Elpost T Besöksadress 404 26Göteborg Box 11291 Magazine Groove Ebba vonSydow Henrik Strömberg Mathias Skeppstedt Peter Sjöblom Magnus Sjöberg Niklas Simonsson Daniel Severinsson Maxime Sarrazin T Thomas Olsson Thomas Nilson Martin Mansfeld Björn Magnusson Per LundbergG.B. Pigge Larsson Robert Lagerström Anna Hedlund Johannes Giotas Fredrik Eriksson Mattias Elgemark Jonas Elgemark Niclas Ekström Josefin Claesson Olof Berghe Gary Andersson Dan Andersson Grooveredaktion Therese Söderling,Ann-SofieHenricson W Distribution Annonser Gary Andersson,HenrikStrömberg Redigering Layout [email protected] Johannes Giotas, Bildredaktör Gary Andersson,[email protected] Chefredaktör [email protected] Per LundbergGonzalez-Bravo, Ansvarig utgivare&recensionsansvarig el/fax ryck GesonSkandiatryckeriet AB ove Pålsson eb [email protected] 031-833 855 Henrik Strömberg Per LundbergG.B. Karin Stenmar, MiriamFumarola Drottninggatan 52 av Johannes Giotas 802

NÅID/WAKING UP 27 december släpps det efterlängtade albumet med Nåid.

Här kan du från 14 december smyglyssna på 6 spår från albumet: Alingsås: Skivbolaget, Bollnäs: Musikaffärn, Borås: Skivspegeln, Eskilstuna: Plattformen, Farsta: MultiCD Megastore, Gävle: Skivbutiken, Göteborg: Bengans, Göteborg: Skivfyndet, Avenyn, Helsingborg: Bokman, Helsingborg: Bokman Väla Centrum, Huskvarna: Tilt Records, Jönköping: Skivor & Band, Karlskoga: Skiv-PO, Kinna: Jannes Skivbar, Kungälv: Tower Records, Köping: Musikservice, Olofström: Skivhörnan, Piteå: Skivaffär´n, Skövde: Discos, Stockholm: Skivfönstret Fältöversten, Stockholm: Skivfönstret Ringen, Stockholm: MultiCD Megastore, Pub, Stockholm: NK Musik & Nöje, Sundsvall: Skivbutiken, Södertälje: Kringlan Skivor, Tumba: MultiCD Megastore, Täby: MultiCD Megastore, Uppsala: Tropez Records, Visby: Record News, Värnamo: Plus Audio Video, Västerås: Skivbörsen,

www.stockholmrecords.com Örebro: Najz Prajz, Östersund: Skivhörnan. Booklet i limiterad upplaga i form av lösa kort.

NYTT ALBUM UTE NU!

Coola riffochsmåposer detta ärvälnågontingsomförenar skrivna undersäkertfemår, men eller inte.Allalåtarnapåskivanär dera påomdetärbraförensjälv på andrautanattegentligensjälvfun- – Mångagångersålyssnarmanbara Morning Pusjkins andraskiva Ulf Lundell sa (det ryktas ävenattLundellskahasagt: ”enupp- Ulf Lundellsa(detryktas stadion. Meneninställd spelningärjuocksåenspelning, som alla vet,enmycketintimspelningpåett gigantisktfotbolls- svarta artisterblirnärdeskolasiABF-cirklar. Nublevdetju,som han medsigDrAlbantillSydafrikaför att visahursatansbra nade utomlandsvarknappastPagges fel,ellerhur?). Sedantog ham- som landetkundeuppbringa(attdeflesta popmiljonerna såg tillattblibundismedallaskatteinkomstbringande popstars Han musikmässaförattpluggadeblågulapopundren. varenda lillemannen. så mycketförsvenskmusiksomdenstore Va P Om jaghadeettbandvetvadskullekalladet.The En gråmanuppeidetblå mantrat i förnekelsen. våga släppatagetochtasigursjälv- inte ärbra.Myckethandlaromatt – Detärsålättattfastnainågotsom agrotskys. Ochmittartistnamn?Ol’DirtyLeif,agrotskys. naturligtvis. r för? Mendetärvälsjälvklart.Ingenannangråsossehargjort Maria Bergströmsamanfattar Först fixade Leffe det svenska musikundret ochbesökte Först fixadeLeffedetsvenskamusikundret . Girlfriend , supersingelnfrån Brand New text: Fredrik Eriksson•bild:JohannesGiotas att försökakommaikontaktmedKen bekostades avmedlemmarnasjälvaoch från Posies,varnågonslump.Allt spelades iniSeattleavKenStringfellow The Heat,theFuzz,Pusjkins i årgivitresultat.Inteensförstaskivan kasettsskickande ochtjatandeharförst spikrakt uppåt.Nej,ettenträgetdemo- ett hoppfulltsätt. ligt attmyckethandlaromdet,fastpå bandet underdentiden,sådetärnatur- trassliga sakerharhäntförossallai dem, sägerChristelNordin.Många För Pusjkinsharkarriärenintegått döpa någon byggnad, vägsträcka eller bro efter Leifdöpervi efter döpa någonbyggnad, vägsträckaellerbro våradårar pårättsätt.Såiställetföratt kar ochvimåstevårda r den –Theworldisnotenough,liksom. MirII–folkhemmeti olympiskt spelochhansnästastegärnaturligtvis raktutirym- Malmö baraförattjävlas.Detverkarsom Leifsjälvharfåttett och mig fanhaettfuckingOS!Ochviska lägga detiGöteborg kunde stoppahonom. (eller åtminstonetill23.10).NuvarTheLeifkungochinget tillsingbackhelanatten golfbollen ihuvudstadenochrockade samladesidenstora till Stockholm. Allastorastjärnor Award Music match att fixaMTVEuropean det naturligtvisingenstörre detta ärsant). mendetäringensomvetom ärocksåenvinare” spydd vinare ymden därallafårplats. Hybris avPagrotskys slagärenovanligegenskaphossvens- nöjasigmedsmåfuttigamusikgalor?Viskata Men varför Nu närPagråttsky medallaimusikbranschenvar varnere , som P usjkins här iminsttioårtill. jag skullekunnahållapåmeddet – Nukännsdetdäremotsomom av detsomviharihop. jättekonstigt attbarasläppamycket som enfamilj,sådetskullekännas ett näraförhållandetillvarandra, sluta spelaihop.Vi harverkligen allt detdärmenvikanintebara pressad atttaansvarförsittlivoch år. Detärklartattmankännersig – Herregud,viharjuhållitpåiåtta ”bli någonting”. och göranågot”ordentligt” de påattläggaavmedalltihop lighet attvigilladePosies. inte. Detvarintedirektnågonhem- brytt sigomvihadespelateller något annatbandhadesäkertingen och arrangerade.Menhadedetvar gjorde detbaraförattvivarmed som blevsuraochmenadeattvi skulle spelaförbandvardetmånga sådär. Närvisedanbestämdeatt de konserten,sattistyrelsenoch de imusikföreningensomanordna- där, berättarChristel.Allavijobba- – Detvarrättmyckettjafsomdet Linköping. att Posiesskulletillderashemstad stod klartsåfortdehördetalasom T rots detlyckademötetfundera- [email protected] Niclas Ekström min smak. genast tillattANCfick5miljonerextraistöd.Detvarensosse avenkilleialltförstorakalsonger.inspirerad That’sall. musik utanbaraskön,storhetsvansinnig att spridapolitikerförakt ThePagrotskysMeningen medrockbandet ärnaturligtvisinte denframgångsrikepolitikern. efter helt enkeltettrockband Efter denstoraanti-apartheidgalan1985sågOlofPalmeEfter livemusiker. att göradiscolåtartillsammansmed material. Jagärblandannatsugenpå vill kommahemochfåspelainnytt itvåårnusåjag – Jagharturnerat V och detpassarbra. medjobbet förstår jaginte.Jagärgift klagar påattdemåsteutochturnera sånt äringenutmaning.Musikersom r helst ha.Jagfårjuchansenattresa liv–detkanvemsom ett normalt Det äringetensamtliv, jagvillinteha – JagärsingelochboriNewYork. Hur serditt”vanliga”livut? folk baraförattdeäterkött… inte tyckersomjag.Jagskällerut gera tillsammansmedmänniskorsom sen, mennuharjaglärtmigattfun- förtioår på. Jagvarmerhardcore ter uttalasigifrågordeinteharkoll kan skämmasiblandnärjaghörartis- hållasigtilldetdegörbäst.Jag borde flesta musikerärrättdummasåde mende mersiell ochunderground, – Jagälskarmusiksomärbådekom- underhållare ellernågotmer? djurrättsfrågor, serdudigsombara Du harstarkaåsikteriblandannat Tre FrågorTill... unt ivärlden,attskaffafamiljoch ad längtarduefternu? Gary Andersson Gary musikern. och allround- MTV-vinnaren förvånade Moby , den

5 Groove 8 • 2000 R.L. Burnside Sätter sig till rätta text: Per Lundberg G.B. • bild: Max Sarrazin

– I didn’t wanna kill the son of a bitch. Just shoot him in the head. jag blir bättre och bättre för var dag som går. – En av mina döttrar dog i en bilolycka. Nu har Det sa R.L. Burnside efter att ha skjutit en man för Jag får väl dra ner på cigarrerna och Jack jag tolv barn. Att se dom växa upp och bilda familjer gör mig glad. Nu för tiden gör jag inte så många år sedan. Straffet blev en vecka i fängelse. Daniels, skrockar R.L. mycket. Jag är nöjd med att sitta på verandan och Sen kom plantageägaren och löste ut honom. Han – Livet må ha varit hårt när jag var yngre, men det är mycket hårdare nu. Allt knark kolla på solnedgången. Jag är gammal. behövdes på bomullsfälten. dödar många unga. Crack har gått från stor- Hur många barnbarn har du? städerna och kommit till Mississippi. Det är – Det måste jag fixa en dator för att räkna ut, för jävligt, menar R.L. skrattar R.L. På senaste albumet Wish I Was in Heaven Sitting Down Ljuspunkten i livet är hans barn. har R.L. mognat. Nästan vuxit upp. Mannen som spelat med storheter som Elmore James, Muddy Waters och Howlin’ Wolf har blivit 73 år och medelålders. – Nya skivan är ovanlig för att vara jag. Coolare. En mer klassisk bluesskiva, menar R.L. – Den tog oss ungefär en vecka att spela in. Plus en vecka till att mixa. Själv är jag inte så inblandad. Ändå är skivan väldigt blandad. Scratch, elpiano och trumloopar. Inte den Burnside vi vant oss vid direkt. För oss svenskar är det Jon Spencer Blues Explosions förtjänst att vi fick höra R.L. Burnside. Jon ville ha med honom som förband på bandets Acme-turné. Det var där som idén till att göra en skiva ihop kom. A Asspocket of Whiskey vände upp och ned på alla begrepp. Innan det hade R.L. släppt några skivor, Bad Luck City och Too Bad Jim. – A Asspocket of Whiskey gjorde så att många unga bör- jade att upptäcka bluesen. Tillsammans med Blues Explosion gjorde vi några helvilda spelningar, minns R.L. – Om jag ska ut den här gången blir det ingen lång turné. Runt om Amerika. Europa är inte klart ännu. Jag måste ta det lugnt. Mitt hjärta orkar inte med så mycket. Men

Storleken har betydelse gillar en hel platta numera, att jag alltid måste hoppa över en i alla fall". Dessutom har vi ju 1900-talets bästa band alla kate- tre-fyra låtar för att de suger så mycket. Jag menar, visst kan ski- gorier, som ni aldrig kommer höra mig säga ett enda negativt vor vara långa men mer än 54 minuter vete faan om jag klarar ord om, The Clash. Och, nej Sandinista är inte för lång, och nej Snart är det första året i det nya millenniet slut och vad har vi av? Eller jag och jag, mer än 54 minuter tror jag det är få band den hade inte blivit bra som enkel vinyl, inte ens som enkel-CD. dåTobak lärt oss? i Jo, öronenatt ingenting väsentligt ändrats. Oasis och Spice som lyckas göra intressanta. Problemet är ju också att CD:n är Fast de ska ju faktiskt ha cred för att göra en så pass lång skiva Girls är definitivt slut, gammal är äldst och CD-skivorna är fort- så kriminellt dyr att man börjar kolla längden innan man köper innan CD:n ens fanns. Vissa skivor ska vara tripplar! farande för långa. Visst, jag tycker bättre om vinyl, bla, bla, bla, den. 28 minuter för 177 spänn, äh va faan det har jag inte råd Visst finns det fler undantag men jag tänker inte stödja snobberi, och så vidare, men jag måste erkänna att jag gillar med, men titta här nya… (här fyller ni i med den senaste för sådant beteende genom att nämna dem, däremot tänker jag ta CD också, men den har ett stort problem. Just det, den alltför långa skiva ni köpte) med 76 minuter musik – det är valuta för tillfället i akt att utse årets i särklass bästa platta som dessutom väl tilltagna längden har förstört för många bra vinylband. pengarna. Jag vet, det är så lätt att resonera så. Men titta då på är perfekt med sina 42.15 minuter. Johnny Cashs American III: Alla dessa band som alltid gav ut underbara vinyler, skivor vad du fick, jo en halvljummen platta du sällan lyssnar på istäl- Solitary Man. Jo, jag säger det igen: Johnny Cash. Mannen är som fick plats på ena sidan av ett 90-band, skivor med en väl let för 38 minuter briljant rock med Shellac. För Steve Albini kan 70 år och rockar fortfarande röven av ALLA. uttänkt låtordning, hårt sållade låtar och få dödpunkter. Jag pra- du lita på att alltid ge ut en platta utan dödpunkter som klockar tar om 38 och en halv minut riktigt bra musik. Och vad händer? in på runt 30. Eller mindre. Förra plattan Terraform var 29 Mathias Skeppstedt, december 2000 Jo, nån ger dem 76 minuter att fylla och banden börjar leta minuter lång och hade åtta låtar varav en var elva minuter. Det [email protected] låtar (en bra ledtråd till elände är alltid när de inte har tillräckligt ni! med låtar), de börjar experimentera (experimenterar gör man Jag hör att ni suckar nu och givetvis har ni rätt – det finns med hela skivor, inte med de fem sista låtarna på en alldeles för undantag, varav en av årets absolut bästa skivor. Nämligen den lång CD) och de börjar tillverka det värsta ett bra band kan 70 minuter och 43 sekunder långa Elite, Firesides nya mäster- göra: utfyllnad. Utfyllnad är ett skällsord som måste bort ur verk som får gnällspikarna i Radiohead att rodna upp över hår- musikens ordförråd. Jag är så ruskigt trött på att jag så sällan fästet och villigt erkänna att "Ja visst är vår skiva ganska poppig www.groove.st

6 – DomkanväljapåossochJustD, ochdåväljerdomoss. med. svensk hiphopattlånafråntidigare hållerSallaskrattande dom användervåraord,fortsätterChepe. – Mångasägerattdealdriglyssnatpåossfastvihör eget ochutvecklahiphopenistället. berättar DJSalla.Detvorekulomdekundegöranågot men jagvetattdomintesnackarsomvigöriBotkyrka, – Folkfrånvärstapensionärsförorternasnorvåranstil, tar derasuttryckochlåtsassomattdetäregna. ”leda hiphopinomNorden”mendeärtröttapåattandra alla detärkulattvaramedoch”sättastandard” karna iBotkyrka,gillarhandäremotskarpt.Detycker re, berättarDogge attdefaktisktuppfunnituttrycket själ- innan ochhörtordet ”shunar”användasavendel rappa- har nåntingattsnatta”. vakna uppochlangaenfetnyplatta/så allahiphopkatter macka?” tillenpolare,menarDogge. – Ingenskullejusäga”Eyyo,skadumedochtjackaen som använderengelskauttryck. chock förnågonattdetyckerdetärtöntigtmedrappare som sittadelsmärke,ochdetkommervälinteen T Kings Latin rion harändasedanstarten1988haftBotkyrkaslang Hans karakteristiska”eylen Dogge gersinsynifråganpåspåret När jagpåpekarattdetintefunnits såmycketannan När jagberättar att jagvaritpåenspelningkvällen ”Passa mickenoch sticklen” och hurdetkännsnärshunarsnorderasBotkyrkastylee. föds The LatinKingsberättarhurdetkangåtillnärnyaord ” , somkommerfråntur- Kåken : ”Dagsatt text :DanielSeverinsson•bild:MattiasElgemark – Vi ärettrock’n’roll-band. Vi barakör! betongen. Ellersom Doggeväljerattuttryckadet: scenen ochdekommer attfortsättagöraäktahiphop från bittra över. Devet vilkenbetydelsedehaftfördensvenska säljer merplattoränvaddegörär dockingetkillarnaär tycka omderastexter, ochattdetblockerardem. att mångaidagsitterochtänkerpå vadandrarappareska inte harnåtflow”.Allahållerslutligen medSallasomtror bra. Hanerkännerocksåatthan”rappat itioårmenändå historier, ochintebryrsigsåmycketomifalldetrimmar att rappa. – Dåsittermaninteochskryteromhurgrymärpå har häntsensist. på tunnelbananochsittasnackaenstundomvadsom Han liknarsittrappandevidattstötapåengammalpolare er Chepeattdetärförmycketskrytinomhiphopenidag. dum ellertönt,förklararDogge. – Närvisäger”shunar”brukarmenanågonsomärlite började användaordetpåriktigt. ordet ochsa”shunar”.Dettatyckteallavarsåkulattde gruppen mycketmedGordonCyrusochhanmissförstod dem. Underinspelningenav folk närmanintevillattdeskavetapratarom va. Ordethärstammarfrån”shuno”sommankansägaom Att andraartisterharanammatThe LatinKingsstiloch Dogge sägeratthanläggermestviktvidberätta När viprataromtexterochvaddekanbehandlatyck- I skugganavbetongen hängde bra gitarrer. Autobelle för. Indiepopmedskönsångoch • Bästademonjustnustårstockholmska debutalbum. Releasedatum ärännuinteklart. hållerjustnupåattmixasitt soularmada • JaqeefrånBLaO, hiphop-och Göteborgs bliDanmarksnästaexport. pop ochborde mer frånDanmark.Garbospelarmelodisk P pop. house. SvenskaHoldenspelarlo-fi LiquidLightgörstor utländska. Grekiska musik frånosignadeband,svenskasom hittardumassoravny • Påpopwire.com väntar pånågotgott... Bandet befinnersigjustnuistudio.Densom • Allabobhund-fansfårhållauttillnästaår. även attuppträdatillsammans. gemensam låttillPopStads-CD:n. Dekommer L Några avdebokadebandenärElasmosamt T och demoscen). HuvudscenerärKåren scener(en 38 artister(15demoband)påtre hittillsmedhela det störstaarrangemanget • PopStad blir 8-10februari 2001iGöteborg Superfly. Planet för försäljning.Förstutärintressanta hamnar nuocksåiskivbutikenOfftherecord Osignade aktersomPromopop tarsigan samarbete medPromopop iLinköping. harinlettett iGöteborg • Offtherecord slant påFrälsningsarméns pg.900480-5. Du kanävenhjälpatillgenomattsättainen Situation Stockholm • RapparenKen släpperinomkortsingeln talande sätt. in Killersharspelat Campfire Göteborgsbandet man måstegöracoverpåhanslåtar. • JohnnyCashärentungkille.Såatt nästa nummeravGroove. väldigt bra.ÅtShellachållet.Artikelkommeri CD:n Självproducerade • SoviacfrånSödertäljeärettvasstband. rädgår’n, demoscenärPusterviksbaren. rädgår’n, OK och Hardcore Superstarsomspelarinen OK ochHardcore ersonliga favoriterna heterGarboochkom- ersonliga favoriterna Don’t Take Your GunstoTown hållningen påGöteborg spelar, flerartisteroch Film Festivalsmesta Groove fixarunder- 27 jan–3feb2001. Givet trycki baren! Stilleben ochElmer ställe, KinskiBar, DJ:s tillkommer. till förmån förhemlösa. till förmån Tr ucks areHeavy på etttill- låter s w e N 7 Groove 8 • 2000 Magnet Monster

8 www.groove.st När förraplattan Powertrip nya plattan – Jagvilleatt Dave försvararsig. och stingetisoundetverkarglöda ochintebrinna. av sigsjälv, vilket aldrigärfräscht.Idéerna,fantasin ofta barasaktaframåt.Manhöratt Davebörjarlåna inledande armen. Förävenomdeniblandblixtrartill,sompå Says No mer påattlyftafram sången. varierade ochfulla avnyaidéer, samtattjagsatsat na. Denhärgångenärsoundetmognare, låtarnamer latta ochplockadedärförbortde psykedeliska låtar- ”Fantasin ärbästatrippen” • bild:JohannesGiotas text: ThomasOlsson fortfarande att de rockar hårt. fortfarande attderockar DaveWyndorf anser familjefadern kommersiellt. Trots etttamtmottagande skringrarrökenochsatsar Spacerockarna som enDuracell-kaninnafsarefter Melt var enuppretadspottkobrakänns God SaysNo Powertrip eller Powertrip Doomsday skulle blienstenhårdrockp- mer återhållsam.Om var enrockexplosionär , rördensigalltför God Men egentligenkunde detlikagärnahablivitHeroin upp utgickdefrån attvikalladeossMonsterMagnet. så närskivbolagetGlitterhousefrån Tyskland ringde – Demokassetternaviskickadeut hadeallaolikanamn, Slumpen levereradegruppnamnet och restenärhistoria. AreYou GonnaDo AboutIt What Forget AboutLifeI’mHighOnDope tiden somcoverbandframtilldeförsta demokassetterna past enhemlighet.Ändasedanslutetav80-taletoch skriker ochylar. slår gnistoromgitarrerna–specielltEdssomtjuter, roller fram.Ståendepåtvåpodierbådefräserdetoch rekvisita änattspelapåden.Iställetlyftsgitarristernas de solon,myserEd. Bitchwax ennyplattasombarakokaravminautflippa- rätt nöjd,idagarnasläppermittsidobandTheAtomic spel, såvadfannsattgöra?Menjagkännermigändå sätt somintegavnågotstörreutrymmeförmittgitarr- – Tja,Davevillehadetså,låtarnavarskrivnapåett Eller vadsägerförstegitarristenEdMundell? till irefrängerna,vilketkännslitesmygkommersiellt. och klipptefterspeciellaramarglimtaroftastbara Att DavestyrochställeriMonsterMagnetärknap- Live använderDavehellresingitarrsomcoolrock- Kanske ärjagvältuffmenlåtmaterialetkännsstyrt har hanstyrtskutan. och I’m High Says No var påväghemhadejagbaralyckatsgöratvålåtar, – Bettyärmittalltochtogallmintid.Närjagslutligen bandet hyrtstudiotidstannadehanbortaenmånad. Dave på,trotsattplattanegentligenskulleskrivasoch varje dag. – Herregud,plötsligtfickjaginteseminälskadedotter ett stenkastfrånDave. dottern BettyflyttadetillNewMexico,efteratthabott Dave. Detbörjademedattföredettaflickvännenoch cigaretten. Mule ellerNippleTank, sägerDave,ochtarettblosspå na varskrivnaunder pressadeomständigheteroch jag – Miltsagtblevjag frustrerad,speciellteftersomtexter- bil ochtagitväskanmedallatexterna. kom tillbakauthadenågonkrossat vindrutanpåhans serietidningsaffär ochlockelsenblev förstor. Närhan till NewMexico.Menpåvägendit passeradehanen henne igen. – JagsaknadeBettysåmycketatt jagbaramåstese men mittunderinspelningenvardetdagsigen. För attvarasäkerpåBettyhadedetbrahängde Inför nyaplattanvaromställningarnastoraför Sagt ochgjort,Davekastadesigpå förstabästaplan Hemfärden gickrakavägentillstudioniVancouver, och Doomsday , ochkändemigklartpressad. God MOODYMANN FOREVERNEVERMORE THE DAYDREAMER MIXED BY STEPHAN GRIEDER

[email protected]

inte ens kom ihåg dom, suckar han. I studion satt bandet och väntade medan texterna var borta, och efter att ha kollat att Betty mådde bra stängde Dave in sig på sitt hotellrum och skrev både text och musik till 16 låtar på en vecka. Dave ser annars välmående ut och musklerna är välpum- pade. Sedan cirka fem år tillbaka är han helt fri från droger, vilket inte var fallet under Dopes To Infinity-turnén då han mer eller mindre levde på droger och sprit. – Ja det var en kaotisk tid. Mitt uppe i alltihop fick jag lung- Biljettsläpp 13 december inflammation också och var faktiskt nära att stryka med. Scandinavium 031-811020 Herregud, kände du inget ansvar gentemot din dotter? Bengans 031-242400 Skulle hon växa upp utan en pappa? Bengans Centralen 031-15 00 22 – Ärligt sagt slog mig aldrig tanken att jag faktiskt kunde dö. Jag var ju odödlig… Konsum Avenyn 031-708 14 00 – Många har en falsk bild av droger, de tror att man jobbar Pipcenter 031- 47 26 05 effektivare och blir mer kreativ av dom. Skitsnack, det är Turistbyrån precis tvärtom! Tro mig, jag vet. Kungsportsplatsen 031- 61 25 00 Och vad ska du säga till Betty när hon kommer upp i tonå- Pusterviksteatern 031-13 06 80 ren? Blå Stället 031-332 74 70 Dave spänner blicken i mig. Kåren • Trädgår’n • Pustervik – Jag ska fråga vad det är hon söker. Sen försöka förklara Biljett Direkt 077-170 70 70 att det inte existerar någon bättre tripp än den egna fanta- www.biljett.se sin, känslan att inte vara beroende av något är oslagbar.

www.goteborg.com/popstad www.sr.se/p3 ggpp p 10 www.groove.st zulu, tjeckiska,hindi ellerengelska. artister iSverige för ensvenskpublikskullesjunga på kontakt. Jagharaldrigriktigtförstått varförsvenska en svenskpublik.Detökarjuchansen attmanskafå svenska, attdesjungsavensvensk artist,iSverigeför MW vis enengelsk? V texter påsvenska. som oftarördetpersonliga.Debådaprataromsång- de nyapådensvenskspråkigapopscenen,medtexter svenska, ochHåkanHellström,eftersomhanärenav politisk nivåvaritenavdefrämstatextförfattarnapå han idecennierbådepåpersonlig,menframförallt ter somsjungerpåsvenska:MikaelWiehe, eftersom märks imusikutbudet,sammanfördeGroovetvåartis- svenska bandochartisteridagistorutsträckning kan förståsavensvenskspråkigpublik.Eftersom delbara försinpublikänengelskatexter, attdelättare popartister somframförsinaalsterpåsvenska. Men sedandesshardetsuccessivtdyktuppfleroch med JakobHellmansomkanskefrämstefanbärare. ligen sittriktigauppsvingförstislutetav1980-talet inte alltidvaritså.Popmusikpåsvenskafickvälegent- naturlig ochsjälvklardelimusikutbudet,såhardet Även ompopmusikmedsvenskatexteridagären svenska roligare på Det ärmycket ad görensvensktextbraijämförelse medexempel- Sv och MikaelWiehe samtalar. är intelikasjälvklart.HåkanHellström självaserpåattskrivasvenska fattare och enengelsksångtext.Menhurtextför- Det ärlättatthöraskillnadpåensvensk En aspektpåsvenskatexterärattdeblirmerome- : Detsomärbramedsvenskatexter ärattdepå e nska t e text: MagnusSjöberg x • bild:JohannesGiotas t er handlar detjuockså omvaddekännersjälva, om hinder. Menfördesomsjunger påexempelvisengelska kanske intebehärskarlikavälsom svenskanutgörett kontakt, ochattsjungapåettannat språksomman scen ochsjungasåsträvarmanju efternågonformav HH : Jagtyckerprecislikadant.Omman skaståpåen svenska bästiSverige. Jagbörjadeskrivanärjag var sjunga pådetsätt somkännsrätt,menfolkförstår ju Och jagharingetemotdet.Detär klartattmanmåste automatiskt blisåattmanbörjar skrivapåengelska. många pop-ochrockbandfrån England, såkandet orden liggervälimunnenpådem. Lyssnar manpå 16-17, på svenska, och det är först i efterhand jag fått fall själv inte tycka att jag behärskade det lika bra som gjorde att det ställdes mycket krav. Jag tycker att det frågor om varför jag skriver på svenska. jag tycker att jag behärskar svenskan. finns en massa bra sångskrivare i den generationen som MW: Jag började skriva på engelska. Jag spelade jazz Men skulle det inte gå att slå igenom för en utländsk kom fram, jag menar Ulf Dageby, Eva Dahlgren, innan jag började spela pop. Jag satt i timmar framför publik fastän man sjöng på svenska? Joakim Thåström, Dan Hylander, Peps, etc. Sedan grammofonen och plankade olika saxsolon. Det hör till MW: Jag har sjungit en del i Latinamerika, en del i svängde det tillbaka, och man skulle göra internationell att man plankar, att man behöver lära sig, och då lär Afrika och en del i Europa, på svenska. Svenska karriär, bli spelad på MTV och sjunga på engelska, och man sig av andra. För mig ingick att skriva låtar på Kulturveckan i Tyskland. Och det blir lite grann som nu känns det som att det kommer rätt många som engelska, det gjorde ju alla, för alla skulle låta som att ett tjeckiskt rockband kommer hit och sjunger på sjunger på svenska igen, som för traditionen vidare. Beatles eller Rolling Stones. När bland annat Pugh bör- tjeckiska. Det är inte någon som fattar vad de sjunger. Från Evert Taube och visdiktarna Olle Adolphson och jade skriva på svenska, då tänkte jag att ”det är ju så HH: Jag vill gärna tro att det skulle gå, men det kanske Cornelis och dom. Så är det nu. Däremellan kommer mycket roligare”. Jag tycker att det är ett så himla kul inte funkar ändå. inte fastan, men väl popen och proggen, eller snarare språk, att man kan jobba med språket på ett helt annat MW: Alltså att komma och sjunga svensk folkmu- proggen och punken. sätt, för det är sånt man liksom kan. Man kan lattja sik på svenska tror jag går bra. Men om man HH: Jag har lyssnat rätt mycket på Evert med saker. Men om man lattjar med språket på engels- ska sjunga liksom, ge sig in i popsvängen Taube, det är ju helt klart en stor favorit. ka är man för det första aldrig riktigt säker om det och bli internationell, så får det nog bli Fast jag har väl mer mina musikaliska verkligen blev kul eller bra. För det andra kan man på engelska, det tror jag. ”Den ende som rötter i punken, som väl är en fort- göra något som man själv kanske tycker är nyskapan- Skulle inte Kent kunna funka på verkligen berättar sättning på proggen, med samma de, och en del kanske tror att man gör det för att man svenska? underton i alla fall. Samma upper- inte kan, för att det är ”fel”. Men på svenska riskerar HH: De kör ju sina parallellplattor. någonting när det cuts, fast lite senare. Jag kan väl man ju inte att få omdömet ”jaså, du kan inte riktigt, Men behövs det en engelsk version inte påstå att punken är död, men det blev så istället”. av plattan? kommer till kritan, det man kan ju hitta den i extremt HH: Jag tycker det är den ultimata utmaningen att HH: Jo, men det är klart. Deras är fanimig Dogge.” mycket grejor fortfarande, dans- skriva något där man uttrycker sig i musik och text. parallellplatta är ju ett sätt att nå ut musiken, till exempel Prodigy, och i Det är så totalt, du kan begripa vartenda ord. Man sät- med den så snabbt som möjligt. Det Håkan Hellström nya punkband som ju dyker upp hela ter allting på spel. Man kan inte gömma sig bakom är klart att de ska skriva på engelska, tiden. Men det är ju väldigt sällan det någonting, man kan inte komma undan med en häftig det är ju det det handlar om på den nivån dyker upp nya proggband. fras eller något sånt. Saker får låta mesiga och töntiga, när det gäller att sälja plattor. Och det är MW: Doktor Kosmos… men man vinner ett totalt, ärligt uttryck. Det är den klart, ska man släppa en skiva i utlandet, så vill man HH: Jag har inte hört så mycket av dem, men det är enda riktlinjen när jag gör musik, och därför är det helt väl göra sig förstådd där också, så varför skulle man ett exempel. Men punken är en sån där oändlig kraft. otänkbart för mig att skriva på engelska. sjunga på svenska i utlandet? Det skulle vara oerhört Det känns som att den varit lika stark under, kanske Kan det vara det man är rädd för om man väljer att märkligt. Det strider ju mot allting, om man vill göra inte 80-talet, men med grungen som kom på 90-talet skriva på engelska som svensk artist, att det skulle låta sig förstådd. Det skulle vara någon slags trotsighet då, och sedan hela vägen. Jag känner mig mest influerad av för mesigt och töntigt. För utlämnande? som jag inte riktigt vet vad det skulle betyda. punken, och om man ska försöka se något släktskap MW: Det finns ju nu helt andra möjligheter Vad ställer ni själva för krav på en text? med det vi gör så är det underifrån-perspektivet. Nu för ett svenskt band att slå igenom och HH: Det viktigaste för mig är att jag själv har jag inte hört så mycket av det nya som Mikael har bli spelade överallt och få en jättepu- blir berörd av den, av det jag sjunger. gjort, men i de tidigare sakerna, med Hoola Bandoola blik än vad det fanns för 25 år ”Tiden går vidare, Att den är förankrad och att jag och så, fanns ett underifrån-perspektiv, liksom ett poli- sedan. Och det är klart att om känner väldigt starkt för den. Det tiskt perspektiv. Jag vet inte vad man kan säga att jag man satsar på en publik någon men man själv skiljs är det enda som betyder något. sjunger om, men inte är det om politik i alla fall. Alltså, annanstans, då är det ju natur- MW: Jag tycker precis likadant. en del säger ju att allting är politik, och jag ska inte för- ligt. Världsspråket är ju engels- från den. Man går in på Det viktigaste är att texten söka analysera det, men punken är ändå min grej. ka. Så jag tycker inte alls det är ett sidospår, medan de som uttrycker det som jag vill MW: Jag tror att om proggen spelat någon roll, så är konstigt att en massa band uttrycka. Sedan kan man ju det att man betonar att skriva på svenska, snarare än sjunger på engelska när de har är unga hittar nya uttryck skriva texter på andra sätt, det det innehållsmässiga. Själv känner jag mig nästan inte en jättepublik i Japan, USA eller i den tid som är nuet för finns så otroligt många trick alls påverkad av andra svenska textförfattare, även om Latinamerika eller var det rör sig och tekniker och allt möjligt jag tycker det finns väldigt många som är bra, utan jag om. Sedan kommer de hem och dem.” man kan använda för att få fram tycker att jag fått alla mina influenser utifrån. Den här visar upp det, och det är OK. Men det som man gärna vill ha fram. diskussionen om man ska skriva på engelska eller när ABBA började gjorde de sina Mikael Wiehe Vilken roll har proggen spelat för svenska; man kan ju inte låsa in sig i sitt eget språk eller låtar på både engelska och svenska. sångskrivande på svenska? sitt eget land, utan man måste ju vara en tratt, och ta HH: Att säga att något språk skulle vara det MW: Att sjunga på svenska var ju töntigt på emot jättemycket influenser där man nu hittar dem. rätta att sjunga på känns också fel. Det råkar vara så sextiotalet, Hep Stars och Ola & The Janglers exem- Om det nu är folkmusik från Uruguay eller afrikansk att både Mikael och jag sjunger på svenska. pelvis… Och det ställdes en massa krav på texter. Det dansmusik eller javanesisk tingel-tangel – man tar MW: En del handlar väl om man känner att det är vik- ställdes ju innehållsmässiga krav, jag vet inte hur influenser där man hittar dom. Det som skiljer de som tigt det man säger... många människor som ringt upp mig och bett mig skri- bara härmas från de som jag tycker är ”på riktigt”, det HH: Det är nog inte alla som har ambitionen att bli va saker… ”Nu måste du skriva en sång om det här, är de som bearbetar de här influenserna för att sedan förstådda... wienerbröden är sega på Köpenhamnsbåten, det måste uttrycka något som man själv tycker är viktigt. Då kan MW: Att flytta till New York och skriva på engelska, du skriva en sång om”. Men när man förstod vad folk man ju bearbeta vad som helst, men det blir ju lite trå- att ha en publik någonstans… Jag känner inte att jag sa, så gick det inte att dölja sig bakom något, utan oav- kigt om man tar någon annan, hela paketet, utan att skulle behärska att skriva på engelska. Jag skulle i alla sett vad sången handlade om förstod man, och det man själv liksom inte finns med. Groove 8 • 2000

11 12 www.groove.st vi nuskagöradet MW vägen någonstans. punken kanhaensådanenergisommåsteta specifika förhållandenisamhället,medan cifikt målisinatexter, attmansjungerom HH Dylan, Byrdseller Beatles,alltdetsomspeladeslyssna- nade pådenmusik somkom,omdetvarNeilYoung, 1971, närjagvar25.Dåvivår tid.Alltså,vilyss- MW år ansesvaraextremttidstypisk. så, menjagblirinteförvånadom minskivaomtjugo genuint tryckochförmigärdetväldigt personligtoch skivor ocksågördet.Jagtycker att minskivaärett samma sättsomdu,ochjaghoppasattdegerut eftersom mansitteriden.Menjagtänkerpåprecis ut. Detfinnssäkertentrend,menmanserdeninte senare kanmanfortfarandeseenlinjeialltingsomges och folkharalltidtänktpådethärsättet,men20år HH vad bra”! som handlaromgrodor, ochsåtyckermanatt”fyfan kan sjungaochintespela,sågörhanenlåt tråkigt iallafall.Ochsåkommerdetnågonsominte tigt spelatellerhurfintproduceratdetär, detärbara per detintehurmycketfinasynpunkterochduk- som helst,ochsåärdetsomligtbra.Iblandhjäl- precis vilketsättsomhelstmedvilkenmusik ker jagattmankanskrivaomprecisvadsomhelst,på ”topic songs”,detskullefinnasettämne.Mennutän- handla omnågonting,detsompåengelskakallasför hade vijubestämdauppfattningaromattdetskulle har suttitiskivbolagsstyrelseMalmö.Ochbörjan nat påsåmångakassetteriminadagar, eftersomjag MW funkar, dechansarjuväldigtsällan. HH bar. En plattaompedofiliskullenogintehellervaragång- storma slottetblevdetjuettjävlaliv, detgickjuinte… svart omslag…NärKensnackadeomatthanskulle en plattasombarahandlaromdöden,med prata om.Dödenärensådansak.Görman MW HH i svenskasångtexter, någotsomärtabu? Finns detnågotsommanintekanskrivaom lar omattmanärarg. om vadmanärargpå,medanpunkenhand- som inteallsbaravartextbaserad,handlar knippar meddenprogressivamusikrörelsen, många utavdensortenstextersommanför- : Jagharkänslanattproggenettspe- : Jovisst,menjagvetinte.Jagärkanskeförcynisk, : Skivbolaggårjuoftaefterbestämdamallarsom : Absolut,detärjagheltövertygadom. : Mankanfaktisktsägaattproggen,om : Jagharlirati37år. Vi slogigenommedHoola : Jagtrorinteattdetärså…harsuttitochlyss- : Detfinnsjuvissasakersomärsvåraatt väldigt fyrkantigt, att tunistisk, utanmanvillkommuniceraochtarin när manlirarochså.Jagmenarinteattäroppor- man villjugärnaattfolkskakommaochlyssnapåen själv attdetärkul,ochmanvillgärnavaraöppen ker manjutaindetnyasomkommer, förmantycker var häftig1971,denärintesålängre.Dåförsö- punken islutetpåsjuttiotalet.Ochdenmusikensom Men senförändrasjutiden,ochsåplötsligtkommer musik, ochsåblevdetpåsvenska.Dåvarvivårtid. de vipå,ochsåomformadedetgjordevår Näslund. Jagmenar, UlfDagebys Hylander, enavminafavorittextförfattare,Totta tycker BjörnAfzeliusharskrivitbratexter, Peps.Dan vit bratexter, EvaDahlgren,JoakimThåström.Jag och såsammanfölldet.JagtyckerUlfLundellharskri- de migså.Detvarvälnågonolyckligkärlekshistoria jag ärenormtbra.Jagvetintevarför, denbaraberör- tror attdetärnågonavtjejernaibandet.Dentycker ens vemsomsjunger. JagtrorintedetärPlura,utanjag senaste 20åren,utanman längre sintid,ochdetharmankanskeintevaritde heter men entextsomjagsuttitochstortjutittillär MW den ärbra? Kan ninämnaenbrasvensktextochförklaravarför hittar nyauttryckidentidsomärnuetfördem. den. Mangårinpåettsidospår, medande som ärunga utrycker sig.Tiden gårvidare,menmansjälvskiljsfrån unga hiphopparnafrånenmassaolikaställensom Lakejer sombestämmerhurtidenär, utandetärde är dethiphopparna.NuinteåttiotaletsLustans präglar –78,utandetärdeunga,punkarna.Nu klänningar ochhalsband.Detärinteproggarnasom let, utandetärdeungatjejernaisinfrisyrochkorta inte gubbarnapå60årsomsattesinprägeltjugota- är ungdomenstid,detdomsompräglartiden.Det är 50eller60år, menmankaninte tiden, ochdetkanmanfortsättaattgöraävennär tarna börjarskrivaomsigsjälva,ochsåbeskriverman länge somhelst.Pluraärabsolutenavminafavorit- var jävlainihelveteskitbra.Mankanhållapåhur här kanintejaggöratrovärdigt”.Ochdå Och såkommerLatinKings,ochtänkerman:”det det nyasomkommer. Menplötsligthardetgått25år. : Jagtyckerattdetfinnsväldigtmångabratexter, Holberg Hotel Latin Kings. inte likaintressantlängre.Jagslår ettslagför enormt närdedökuppochnuärdettydligen glömts bortpånågotsätt.Detblåstesupp Och sedanmårjagillaavattLatinKingshar kommer tillkritan,detärfanimigDogge. som verkligenberättarnågontingnärdet nen. Varenda låthandlar omdet.Denende att deärbästochdominerarhelasce- de skagöranärkommerupppåscenen, levererar hårdvaran.Deandrarapparomvad Jag kännerattDoggeislutetändåärdensom HH textförfattare. jag. OchStefanSundströmärjuenlysande uttrycker minadöttrarsvärld.Skitbra,tycker inte ärmitt,tackochlov. Jagmenar, han en världsominteärmin,påettspråk textförfattare. LarsWinnerbäck skriverom : Dogge.Jagfårslåettslagförhonom. med Eldkvarn.Ochjagminnsinte ser tiden. Deflestaförfat- Barn avvårtid vara tiden För är man inte , den MUSIC NETWORK. TEXTILVÄGEN 7, S-120 30 STOCKHOLM. TEL: 08-630 36 00, FAX: 08-630 36 01. e-mail: [email protected], http://www.houseofkicks.se 14 www.groove.st siv, meniettmellanläge.Influenserna frånsinuppväxt sensationella ivårtuttrycktidigare. eller bakgrundsmusik.Vi hartenderatattbliliteväl mest seddsomenkuriositet,detblir förbandsmusik – Närmanspelariettinstrumentalt rockbandblirman tvångströja. fortsätta idengamlastilenEuroboys, detbleven negro ochnärdelanerverksamheten kändesdetfelatt från börjanvarettsurf-ochfilmmusikinflueratband. blev detKåreandtheCavemen,ellerEuroboys,som spelat imodsband,garagebandochpunkband.Sedan säger sångarenochgitarristenKnutSchreiner. Jaghar – Närjagvaryngreväldigtfokuseradpågenrer, förr ärattdenumeraharsångpåistortsettallalåtar. deras musik.Mendenmestpåfallandeskillnadenfrån det ingenrollvarkenförEuroboysellerfolksomgillar band? Mainstreamellerunderground?Självklartspelar gent jazzrockbandellerettmertraditionelltrock’n’roll- nalister intevetvaddeskatasigtill.Ärettintelli- Euroboys iengråzon,ettområdedärpublikochjour- Med nyaskivan Euroboys Att överlevaettbandgräl Knut menaratthan villehanyaplattanmerinten- Knut speladeparallelltmedglampunkarnaTurbo- som mest av allt vill förmedla enskandinaviskrocktradition. som mestavalltvillförmedla senaste skivan.Ettklassisktbandgräl,menarKnutSchreiner Tr e bandmedlemmar sa tack och adjö efter inspelningenav e bandmedlemmarsatackochadjöefter Getting OutofNowhere text: JonasElgemark•bildmanipulation:HenrikStrömberg hamnar – Detvaretthelt enormtbandsomvioftarestetill Union CarbideProductions. anledningarna till atthanspelaribandärsvenska jare tillenskandinaviskrocktradition ochenav folk frånGluecifer, Turbonegro, syskon ochvänner. att vivaldeplockainfolkfrån vårumgängeskrets, och Andersvarsåentusiastiskaöver denyalåtarna det ellersnabbtplockainnyamedlemmar, menjag – Vi vartvungnaattväljaomviskullelägganer ban- ren AndersMöllerkvar. När plattanvarfärdigbaraKnutochslagverka- innan inspelningengjordeattstudiotidenblevstrulig. för attdenuvågarskrivariktigalåtar. – resultatetblevderasmodigasteplattahittills.Just pel, gitarriff,långainstrumentalpartier, partyrefränger ka traditionellrockmenmedbandetsspeciellastäm- de med.NågonstansdärlandarEuroboysidag,gans- förortsmusik. Ochjazz,funkochsoulfinnsfortfaran- Rolling Stones,AliceCooperochallövrigtypisk Garagerock blandatmeddetroitrock,BlackSabbath, ville hankombineramedinfluensernafrånidag. Knut menaratthanvillseEuroboys somefterföl- Men alltvarintesåenkelt.Ettstorgrälstrax Norge rar medbensinstationsmusik, typHeartochSmokie. har varitpåtopptio,menjagmenar attvikonkurre- det endabandetavvårsortiNorge, allavåraplattor de gåpåCaféOperanärviblevkända, tvärtom.Vi är bandsammanhang. Detvarinteså attjagdirektbörja- – Förmigharalltidguttegängskänslan varitviktigiett skådisar ellerklubbägare. skor” trotsattdeinteärDJ:s,redaktörer icitypapers, men mångaavhansbästavännerär”dödsbramänni- inte riktigtfixariSkandinavien.Hanspelarband Knut ochhävdarattdetärenamerikanskgrejsomvi självcentrering somskaparungaförlorare,menar nothing!” precissomirefrängen. en utkikspunktochskrek:”StockholmIoweyou på enkändisfest,dådrackhansigskitfullochgicktill Efter ettgigiStockholmblevhannekadattkommain som varenganskahatiskochsjälvdestruktivfigur. – världen. men, omkonflikternamellanungdoms-ochvuxen- Många avtexternapånyaplattanhandlar, liksomfil- mods Kenta ochhanspolarefrånfilmen från nyaplattanföljer. Deharsamplatdialogenmed rock’n’roll. sätta attförmedladennaskandinaviska dessutom ettstortLeatherNun-fan.Vi villgärnafort- storstan förattsenärvivarrunt16år. OchAndersär Stockholm Dagens samhällefokuserarväldigtmycketpåen Det ärävenidennatraditionsomlåten . Knutmenarattfilmenharettexotisktdrag. är en dansbandsnation. handlar omGluecifersgamleroddare Dom kallaross Stockholm

Freddie Wadling Mitt liv som Freddie

text: Peter Sjöblom • bild: Johannes Giotas

Sveriges omfångsrikaste röst gör sig hörd även på 2000-talet. När Groove möter Freddie Wadling skojar han och är allvarlig om vartannat. Han är smickrad över visat intresse.

Att prata med Freddie Wadling är som att gå i en labyrint där alla gångar leder någonstans. Man skymtar nya prång, nya dörrar hela tiden. Trånga passager som leder till öppna rum. När han får berätta fritt, berättar han på bredden med associa- tioner. Det är en annan sorts Freddie Wadling än som oftast syns i media. Man fortsätter att bemöta honom som den pappgubbe man gjort honom till. För det är enklare att visa upp en endimensionell karikatyr i en freakshow regisserad av media, än att försöka se en människa. Som när han intervjuades i ett underhållningsprogram för några år sedan och alkoholismen som han nu håller i schack spaltades upp i fördelar och nackdelar. En plusspalt och en minusspalt – som om det fanns fördelar med alko- holism! – Freakshow, ja, det håller jag med om. Men det gör inte mig nåt, jag har ändå förlorat min värdig- het för längesen. Det som sker det får ske. Jag orkar inte bry mig längre. Man får leka deras lekar. Om man ger sig in i leken får man ju ställa upp på det. Men varför gör du det? – Varför inte? För att det är nedlåtande. – Då ser ju du den biten, och kan bedöma vad media egentligen handlar om. Man måste ställa upp på mänskor ibland. Jag vill gärna vara till lags om jag kan, och om någon visar intresse för mig så blir man lite smickrad. Freddie skrockar till. Han tittar på mig med sorgsna, snälla ögon som sett helvetet. Jag ser den ödmjukhet hos honom som fått honom att förlåta människor som han antyder har dragit fördel av honom. En ödmjukhet som dessvärre också vetter mot dåligt självförtroende, trots att han har större skäl än de flesta att vara stolt över sitt värv. Skivmässigt började hans karriär med punkban- det Liket Lever. Singeln Levande begravd är lika na påhurmanlägger uppettarrangemang. vad jagkundege. Jaglärdemigtillexempelattlyss- Svensson. Jaglärdemignogmerpå denplattanän – om den? Jag ärintesåförtjustiplattan,vad tyckerdusjälv – Verkligheten ärjuheltannorlunda. Och ändåheterdetattdusjälvblivit folkkär. har intesåltspecielltbraheller. fick jagmerförlångochtrogentjänst.Ochplattan Jag harenkänslaavattdenGrammissomjagfick, – Jaglärjuintefånånmersån,dettrorjaginte. fick tillochmedenGrammisfördenskivan. T med EsbjörnSvenssonsTrio gersinsynpåEvert med nytt skivbolag. sen ärjagklarmedkontraktet.Jaghoppaspåett göra. Jagharbaraenplattakvarförutomdenhär, platta. Detblirlitecoverssomjagegentligenvill – Cirkeln slutsdärpånåtsätt. le göradetpåsvenska. velat göradet,ochdåvilledomgivetvisattjagskul- vill jagfaktisktpluggainTom Lehrer. Jagharalltid att omviändåskagöradomhärandratexterna,då – Jagbrukadegöradenpåengelska.Såtycktejag man höralåtenlivemedBlueForTwo. gott ögatillLehrerochredanpå80-taletkunde datum. barn ochmördarefinnsdetocksåsångeravnyare Bland låtarnaomdödligkärlek,tuberkulossjuka att kunnatajmainallagrejer. därför attdetärsåjädransmyckettext.Detgäller kul attlyssnapå.Detärintesåsjungadom, te detlätsomenväldigtbraidé.Skillingtryckenär syster somkompåidénmedskillingtryck.Jagtyck- nya plattan.DetvarproducentenJohanKugelbergs och just Y Lehrers olika alternativbådetill – Detvarfaktisktinteminidé.Jagfickförslagpå historia iformav senast tolkadehanettstyckegruvligsvenskmusik- tala omdenmusikhangivitutiegetnamn.Nu tabel platsidensvenskarockhistorien.Förattinte Fläskkvartetten medettantalskivorharenodisku- kassetter eftersig,medanCortex,BlueForTwo och Straitjacket lämnadepåsinhöjdprivatdistribuerade stellationer. BandsomFrog2000,KomaJesusoch karriären vindlatsigframviaettotalbandochkon- explosiv år2000somdenvar1979.Sedandesshar som publiken medspetsfundigaoch/ellersatiriskalåtar amerikansk matteläraresomunder60-taletroade bland detövrigamaterialet.Tom Lehrervaren aube, Hasseåtageochandrafolkkäraartister. Han our HandinMine Jo… Detvarväldigtroligtattjobba medEsbjörn Det blirsäkertflersånadäraha-grejerpånästa Nästa plattaavslutarocksåtriloginsombörjade We En skivatillkaffet Alfredsvisan

En irländskballad The IrishBallad All GoTogether WhenWe Go Mord ochEmiliLönneberga Skillingtryck ochmordballader , ur EmiliLönnebergaochTom National BrotherhoodWeek , därFreddietillsammans En skivatillkaffet . Freddieharalltidhaftett måttas stilsäkertin , I Hold och den . mänskor ärsåhooked uppåsigsjälvaattdominte står liksomintevaddomtänkerpå… Vissa rad ochgåutidetsocialalivet fungera.Jagför- leka meddomandraochsenska man varafullfjäd- – Förststängerdominensåattman intefårgåoch kunde juhända”. och intevågadesläppauthonom – ”någothemskt mor låsteinhonomföratthonsjälv varparanoid En släktingtillälvorna rad. IKirsiNevantisfilmbetraktelseöverFreddie, med försöktefåhonomomhändertagenochinspär- de ihjälhonom. Den killensomvarinnanmig,handog.Domplåga- göra domstarkare.Iställetblevjuknäckta. det varmeningenatthanskullehärdas.Det lärarna påochvaremotdenhärlillestackarn,för – Ifallövrigaelevervändesigmotenelev, då följde krigszon liksom. Det kännssomommanhelatidenbefinnersigien dag tilldag,attjaglyckasandasöverhuvudtaget. jag barasåjävlagladattlyckasöverlevafrån – Detharförstörthelamittlivegentligen.Iblandär för atthaninteorkarmeddem. normal människa,medflerahändelserförträngda milda gradatthanidagintekanfungerasomen berättar hurhanblevmobbadiskolan,såtillden att haninteharnågotsjälv”förfemöre”.Han kallar henneför”mittsjälvförtroende”ochsäger mer utochsomservadkanförbättras.Freddie det ärmesthonsomkänsligförvadkom- Freddies fruBellasitterbredvidochförklararatt laden. CD-plattornaärsomnäckrosblad. ungefär somengrodahopparmellannäckrosb- vudtaget överleverfrånplattatillplatta.Detär att säga,såärjagväldigtstoltöveröverhu- jag nöjd.Baradetinteblirsådär kan åstadkommaegentligen,baradetkommerutär – Ja.Jagharväldigtlågaförväntningarpåvadjag måste hakrävtsattgöraden? Blev dunöjdmeddensetttillinsatssomändå Från är ungefärsommanbyterspelpåPlaystation,hehe. var fördumdet.Manfårändraattitydlite.Det här sompådesenasteplattorna.Jagtroddeattjag den såtänktejagattkanjufaktisktgörasånt från attgöraandrasaker. Iochmedattjaggjort – DetvarDowland-prylensomtogbortspärren blödande inrepåettovanligtsätt. ning sjungerdensortenssångerblottassångernas Captain Beefheartistämbandenänklassiskskol- produktion intressant.Närnågonsomharmer Samuelsson), menplattanärtrotsenbesynnerlig Mikael Bellman-tolkningarnas PeterJöback, Freddie medverkarbarapåettparlåtar(liksom My Teares er av1500-talskompositörenJohnDowland, Freddie berättaratthansäldresläktingartilloch Lika lärorikvarskivandärFreddiesjungersång- Beat ‘EmUp , tillstråkkvintettenForgePlayers. Livet somenkrigszon till Razor Kill , berättarhanatthansmor- . totalt nersuget så Flow den medSverigesbäste sångare! ivärl- skräck utåt.Dethar varitenynnestattfååkarunt ändå sattdompåscenen. Hanharaldrigvisatsinscen- innanenspelningochsenhar han logen förstprecis i gåttigenomlåtarna en sånnu-människa.Viharofta – DetharvaritlättattjobbamedFreddie hanär eftersom Sebastian Öberg,cellistiFläskkvartetten: soner omkringsigsomfåttsakeratthända. mångabegåvadeper- komma tillskott,menhanharhaft arbetsnarkoman utanbehöverenochannanpiskaföratt av defåilandetsomharblueskänsla.Hanäringen na smälterpersonenochröstensamman.Freddie ären – Hanharenmörksida,ochhosdedärovanligaartister- Lipp,keyboardistiBlueFor Two:Henryk kapacitetsomlåtskrivare. och glömmerborthanskreativa riär. avhansröst Idagverkarmanbaravaraintresserad ensidiga hyllningavhansbegåvninghämmatkar- attmedias Jagtror –begåvatmenofärdigt. vit därefter harbli- änatt hansjälvinitieratdem.Ochresultaten rare ochvelatkapitaliserapåhansbegåvning,sna- skivprojekt konstnärsskap. Detharkäntssomattandraföreslagit att Freddie– Jagtror ärmerintuitiv änplanerandeisitt Jonas Almquist,sångareiLädernunnan: igång vardettillhundraprocent. ens fåiväghonomtillenspelning.Mennärhanvälkom avscenskräcken,eller få upphonompåscengrund utan sågmöjligheteristället.Iblandvardetbesvärligtatt krånglade intetillsaker. Hansaaldrigatt”detgårinte”, Detvarväldigtlättattspelamedhonom,förhan energi. – Hanvarentusiasmerande,hanhadeensånglödoch Uno Wall, trummisiLiketLeverochCortex: inte fickfortsätta,menvärldenärfullavBertKarlssons. Fr Gert Claessonsliv, Såbra vispeladeihopitioårdrygt. ärenstordelavmittoch – Freddie ”Thewitchdoctor” Aron Aronsson,gitarristiStraitjacketochLädernunnan: eddie var då har jag inte hört honom efteråt, syndattvi eddie vardåharjagintehörthonomefteråt, 17 Groove 8 • 2000 18 www.groove.st mans medGertClaesson, AronAronssonochGerth men närdenväl kom ”såvardetmedimpact”.Tillsam- toner”. Effekten av RamonesvarfördröjdhosFreddie, där nörd”som”kundespelaexakta konstellationerav Plötsligt blevdettillåtetattspela utan attmanvar”ensån andra låtar. Mankansägaattdetärnånslagssampling. som jaghållitpåmediallaår. Göraegnaversionerav gjorde egnaversioneravdom.Ochdetäregentligen andras låtarfastmankominteihåghurdomgick,så – Ja,fastdetbörjadegenomattmanoftastförsöktespela Började dugöramusikdågenast? bättre ändetsomvarinnan. samma plats,attalltidståpåställe… – Icke!Detsomvarskrämmandeattaldrigkommaur samma gång.Var detskrämmande? Det kanjuvarabådeskrämmandeochunderbartpå som, ” nånting somjagintenånsintroddeskullehända.Detvar – Detöppnadeportarna.varjufantastiskt! droger. ting faktisktbörjadeisambandmedatthanta han plötsligtbörjadespelaochsjunga.Hansägerattall- barndomen ochvarmutistisjuår, ändaupp itonårennär En dagtystnadeFreddie.Hanslutadepratanågongångi har detjävligareänvadjagommansägerså. därute, gatubarneniRumänien,ellerMellanöstern.Folk är juså,livetingentrygglunk.Titta påvärldeniövrigt Alla sägerattmanalltidfårskyllasigsjälv. Menvadå,det – Detärroligtatthöranånsägadeteftersåmångaår. Jag vetintevadjagskasäga…detärju…ofattbart! var intemed… Bara ensånsakattdehadefixatfamiljegravochjag desto merinsågjagattintebetyddenåntingfördom. – Jagförsöktejuintalamigdet,menäldrejagblev, Kände dudignånsinälskadnärvarbarn? fick intevaralessen.Mannånting. man försöktevaraliteglad…fickinteglad, Så fortmangjordeettförsöktillatttasigupp,så – Ja,suckarFreddie,såfortmanblevargfickstryk. Du måstehavaritjävligtargundermångaår. sorts retroaktiversättningförettförstörtliv. så mycketommobbing,tänkmanhadekunnatfånån man sigivattensåblirvatten.Nunärdomsnackar smittad avdet.Befinnermansigiensånvärld…befinner kan kännaempati.Ochjagsjälvvarpåvägattblilite Punken komochsloginmöjligheternas stängdadörrar. Freddie skrattarhestigen.Han rättofta. W oo!Theworld’s gotcolour! oooow! Världen fårfärg Allting var hette tjejband somhetteGustavEDöd vars bästalåt den –ochatthantillmedspelade trummoriett otaliga projektochkorsbefruktningarmellanban- nunnan. till åenasidanLiketLever, åandrasidanLäder- Svensson startadehanStraitjacketsomutvecklades till Växjöochtittar påSexPistols.”Domsletmed mig, detmåsteha vart-77.”Kom,nustickerviner Roskilde med.En dagdökdomupphemmahos – Jaghadeettparvännersomjag brukadeåkatill par andraviktigamilstolpar. kontor Freddie berättarymnigtompunktiden,och Jag villintedammsugamattaninne påchefens (Hur detlät?”Hemskt!”).Ochså komett och detvar som käkadeuppvarandraochen massasånagrejer talet. Detvarocksåenöppning.De hademaskiner Cazzazza ienindustrihamnKöpenhamn på80- var påenkonsertmedMarkPaulin ochMonte fade GenesisP-OrridgeochMonte Cazzazza.Jag – bra basist,iallafalldå. tade iniögonenpåmig!Hanvarfaktisktenväldigt levelse! JagstodtvåmeterfrånSidVicious. Han tit- där grejsombara…puuuh!Detvarenreligiösupp- mig inibilenochvisågspelningen.Detvarensån haft enväldigtstark drömomfranskarevolutionen Industrimusik varviocksåinnepå etttag.Vi träf- bästa jag sett eamt liv i helamitt . Jaghar med del uppmärksamhet,inteminstnärdedebuterade Cortex. Cortexspeladeregelbundetochfickenhel nas viddendärkonserten. och ensåndär i enjättelikcirkusmanege,medmycketfyrverkerier fast iminnet.Enlåtsom Hawkwindskt malandemedmelodiersomkittarsig ter ovanpåögatoch somlyftsav. port somsaktaöppnas. Detärsomenhinna sit- Glenn Gould,densenainspelningen. Detärsomen luta favoritplattorär finns därsomnånsortsgudskod. Enavminaabso- lyssna påBach!Bachgårinteatt komma ifrån.Han som jagharifrågasattnånsin.Man kanseGud– stro, detharalltidfunnitsdäroch detäringenting inte religiöspådetsättet,menjagharenstarkgud- söka nåensortsgemenskapmedGud.Fastjagär det handlademeromvägenditisåfall,ellerattför- hehe. Gudharjagaldrigtvivlatpåfaktiskt.Jagtror – Näej,detvarinte,förvetjagvadär, Gud? och letadeefternånting,typ… gjorde attjagkastademiginidrogernameroch – Dendärhungernefterfrihet,fortsätterFreddie, onåbar, hanvarheltienannanvärld,fyllerBellai. – Hanbeteddesigsomenautistiskungdom,totalt det mestfruktansvärdajagharvaritmedom. och gummikycklingarkomuturväggarna…Detvar och såranndetlängsväggarna.Konstigaansikten de växauturväggarna,sågsomhudliksom… mänska däregentligen…Storatjockahårstrånbörja- jävla väntsalnånstans,mendetfannsjuinteen det varfulltavfolköverallt,jagbefannmiginån ingen styrselikroppen.Jagbefannmigöveralltoch är räddförattjagfårdrasmedhelalivet.Jaghade konstig ångestsomjagintebliravmedoch tog tregångerendödligdos.Jagharkvarsorts hallucinogen växt]engångnärjagvarlitefull.Jag – Jaggjordemisstagetatttestaspikklubba[giftig and booze.Detvardetsommålethelatiden. bara idroger. Alltingsslutsummavarliksomdrugs – Tyvärr sågickmindetöverpådrogerjagtänkte gröpt ur, men… några avdekänslomässigahålrumsombarndomen Man kundehoppasattberömmetskullehafylltigen Freddies förstanågorlundastabilabandvar Freddie illustrerar medhanden. Spinal Injuries Apocalypse Now Ondskans blommor 1981, enplattasomförenarett Goldberg-variationerna The Freaks -känsla. Detkanlik- är enklassiker. med Det ärförstagången ilivetsomjaghaftenmånads- det roligasteoch bästa somhäntmigihelamittliv. hehe, såvarman tvungenatt trodde manattskullevaraett riktigtmonster, – Ja,fastpåettväldigtweirdsätt. Ibarndomen Göteborg. se närdufickspela Då måstedethavaritendrömsom gickiuppfyllel- – Frankensteinsmonsterharalltid varitenidol. utanförskap. absolut kanidentifierasigmedmonstrenideras intresset sitterfortfarandei.Hansägeratthan groundregissörer somKennethAnger. Ochskräck- rar oftatillfilmochdiskuterarentusiastisktunder- är litemindrenuänförnågraårsedan.Hanrefere- stora filmintresseibehåll,ävenomvideosamlingen Jämte musikenharFreddieWadling fortfarandesitt varit rättsåbesvärlig… nog intealltidälskatmig,dettrorjaginte.Jaghar – Jagharklängtpåderasnackeliksom…Dom Fläskkvartetten skalåta”. Someone LikeYou fem fullängdareochettantalsinglaravdigniteten for Two. Numerärduonsannoliktnedlagdefter lyckades görarätt,haha! tjänst attdetblevbra,varjuförHenryk – Haha,jamenvadå,detärjufaktisktinteminför- Och dusomjustsaatthardåligtsjälvförtroende! som manvillehadenochdethänderaldrigannars! roligast. Denlåtenblevsåjävlabra,denprecis va toppenpåBlueforTwo. Dåvardetsomallra Like AnEgyptian låt somjaggillarattlyssnapåibland,ochdetär göra dethelatidenändå!Fastfinnsfaktiskten – Annarslyssnarjagaldrigpåmigsjälv. Jagfårju honom frånattupprepanågothanredangjort. på, omnuinteBellatvingarhonomföratthindra och jag Morsan ochdomgilladeintesakersomupprepades här upprepningen.Dettycktejagvar det förstaklassiskastyckejaghörde.Jaggilladeden – Ja,jaglyssnarpåallmusik.Ravels L senaste platta Fläskkvartetten påis.Hanärintemedderas För närvarandeliggerdessutomsamarbetetmed yssnar dumycketpåklassiskt? Henryk LippvarFreddiessparringpartneriBlue Sina egnaskivorlyssnarhandäremotintegärna älskade F rankenstein ochÅsa-Nisse Love Go det! på , Frankenstein Madman Search &Enjoy som hansägerlåter”som spela och på Stadsteaterni Into theDawn ett! Mendetvar Bolero fantastiskt . Detvarsjäl- var väl ! . vara lyckliga. att se.Förmanvilljumänniskor skamåbra.Få bägge tvåsådärsoligtförälskat.Det ärunderbart några årsedan.HantarBellaihanden ochsålerde holist. Ochhansersåmycketfriskare utnuänför den. Mendetärocksåförattjaginteskadricka. därför somjagharkastatmiginiPlaystation-värl- jag såfruktansvärtkåtpåleksaker. Detärmycket – Ja,leksaker. Jaghadeingasombarnsådärförär som dualdrigfickhanärvarbarn? Har dulyckatserövranåntingivuxenålderavdet ta boveniallting. där. Detvarnaturligtvisdetdummaste…denstörs- kål pådetganskamycketsjälvmeddrogerochsånt till enmassaolikauttryck.Förmindeltogjagväl som jagkändesjälv, enviljasomkundeförgrena sig Einar ganskanoga.Hanhadedendärpunkgrejen skulle kunnagöradetdär!SåjagstuderadeCarl- inte kundegöra.Detfanns på enscenochvågadeöppnasigettsättsomjag på Carl-EinarHäcknerföratthanställdesigensam – Närjagmåddelitedåligtbrukadegåochtitta betydelse förFreddie. Senare ilivetfickenannanscenartistspeciell Håge. FastfavoritenblevdenbarnkäreÅsa-Nisse. Gerhard själv, ZarahLeander, GitGay, Douglas träffa fleraavdåtidensunderhållningsgiganter:Karl backstage påKarlGerhard-revyernastid.Hanfick bergs cirkus,ochlilleFreddiesprangoftaomkring lade attsjunga.HansmorfararbetadepåLorens- mobbad, varFreddienågotaventeaterapasomgil- liska svampar. och gavhonomsvampstuvninggjordpåpsykede- vaktade denhärMårtenienskogsstuganånstans alltid kännersigskumsåvardetintesvårt.Jag – de nyfikenhet. såpan kunde kännassåbraattjobba,hahaha! kunde köpaspelochgrejer. Jagtroddeintedet lön underettårstidochdetvarhelt Jag fickgöraenskummis,ochimedattman Freddie äridagvadmankankallanykteralko- Redan somriktigtliten,innanhanblevsönder- Freddie tackadetillochmedjaenlitenrolli V ita lögner För enrejälFreddie-diskografi,gå inpå – mestförattstillasininneboen- Kåt påleksaker www.groove.st/wadling.html inte enchans fantastiskt att jag ! Jag 19 Groove 8 • 2000 TYPE O NEGATIVE

EN AV ÅRETS TYNGSTA SAMLINGAR THE LEAST WORST OF KÖP NU! mans, spelaralla litemindre,vilketfåren – Närsex-sjupersoner spelarlivetillsam- V är litemernärvarandenu. Den därStones-aktigaAmericana-känslan country, och de influensernaärtydligare. – Minmusikharalltidvaritinfluerad av tidigare material. låter liksomvarmarejämförtmed ditt Musiken, ellersoundet,pådennyaskivan utmanande, sägerhan. i ställetfördevanligafyra.Detärmer har flermusikeristudion,sex-sjustycken lar fortfarandeinlivepå2-track,menvi tionen störreochmersofistikerad.Vi spe- tiskt. Detberorpåattvihargjortproduk- den nyaskivan.Stoltareännågonsinfak- – Somvanligtärviextremtstoltaöver rän ijanuari. att denintedykerupppåskivdiskarnaför- sar attfansenbörjardreglaredannutrots sjätte iordningensomsoloartist.Mangis- Han hargjortennyskiva, plats videttbordmedplyschkläddastolar. stryker utveckenpåsinabyxorochtar han inteegentligen.Charles?Förpersonligt. med namn.Frank?För kalla honomomjagmåstetilltala Spegelsalen. Jagfunderarpåvadjagska hotellets slingrigakorridorertill Kaliforniensolbränna. orockig isinvälskräddadekostymoch beundrade banbrytare,menslående Black. Enavalternativrockensmest en högtuppsattdirektör. DetärFrank Det ärintestatsministern.ens Groovefotograf uppigivaktochhälsar. sig enGroovereporteroch Stockholm. Sompåengivensignalställer bord ilobbynpåGrandHôtel En rundlagdmanikostymstannarvidett Black F ad berordetpå? rank I kritstrecksrandigt. lektioner ochsiktarpå50-talet. inte kallas.Iställettarhansång- fadervillhan Alternativrockens Frank Black,ellervadhannuheter, På darrigafötterföljervihonomlängs konstigt, detheter Frank , den len ochtystnar. Mensålyser hanupp: Frank Blacklutar sigtillbakaliteisto- att sjunga. köra påliteavhansavslappnade sätt Jagger tillslut.Kanskeförsökerjag oundvikligt attmanlåtersomMick Exile onMainStreet dag påförraturnénmedattlyssna på – Ja,jagantardet.Vi börjadevarje Y Jagger påskivansandralåt Du låtersjälvmycketsomMick använder vibaraanalogainstrument. återhållsamt. Ochnärvispelarin omkring mernärallaspelarlite skön, lugnandeeffekt.Musikenflyter our Picture höga tonerna Att siktaefterde . , sådetärväl text: AnnaHedlund•bild:MattiasElgemark I’ve Seen en klassiskrocksångare, iblandkänslig i olikaskepnader. Iblandlåterhan som Skivan ärfaktiskt liteavenuppvisning och turneradesist,sägerhan. kunna tadehögatonernanärvivar ute äldre. Detvarfrustrerandeattinte noter somjagförloratsedanblivit – Förattfåtillbakaliteavminatopp- Va som fortplantarsigutisalen. opera-pose ochtarnågrabrösttoner opera-snubbe! tog jagsånglektioneriettårhosen – Innanvispeladeindennyaskivan rför? Röstträningen tyckshagettresultat. Han sätterhandenmotbröstetien say andformetofindout. låta egoistisk.That’s forotherpeople to – Detärsvårtattsvarapådetutan att han frånsinsidaavbordet. där! (alternativmusik,redsanm),fräser gudfader avnågonting!Jaguppfanndet – Jagärbara35årgammal!inte jämförelser. alternativ rock,fnyserbaraåtsådana och medliteavensortsgudfader geni, ochförattuttryckasigstarkt,till Den ärpretentiöspåettrartsätt. dig, menärsamtidigtaggressivibland. och independent.Denärnaivoskyl- – Minmusikärliksomlitekultig,arty det: materialet. Ellersomhansjälvbeskriver den ”vanlige”FrankBlackidetnya säger han. befann signärasjälvarockexplosionen, är väldigtintresseradavmänniskorsom – 50-taletvarrock’n’rollensbörjan.Jag själv gördet. han skahinnabörjapratainnanman fråga, ochtillräckligtkortstundföratt dra efterandanförattfyra av en ny tillräckligt längeförattmanskahinna anakronistiskt avdet. genomföra detutanattblirnågot grammatiken ochvokabulären.Att så mycketsommåsteblirätt;tekniken, Men detblirsvårtattgenomföra.Detär vilja göraiframtiden–en50-talsplatta. – Denärenlitenhintmotnågotviskulle Stupid Me representeras pånyaskivanavlåten snubbe från50-talet.50-talssoundet misslös alternativrockare,ellercoolrock- singer/songwriter, spretigochkompro- kalla honom. nej, jagvetfortfarande intevadjagska affärsman försvinnerivägtillsitt. Och Mannen sommerliknareninternationell och tackarartigtleendeförintervjun. T Sen lugnarhansig. Mannen somavmångaansesvaraett T Återigen tystnarhanettögonblick– rots ambitionernakännerjagigen iden rinnerut,FrankBlackresersig . 21 Groove 8 • 2000 22 www.groove.st tolvor som de mestinnovativadrum’n’bass-producenterna,och Under mittenav90-taletblevPhotekhylladsomen det somärdrum’n’bass, dåärdetdött. drum’n’bass, utan känsla,utanfunk,själ.Och är och förmigvardetdött.Jagkallar detgabber- varit spännandemusikjagälskat till headbanger-oljud, senaste ettochhalvtåret.Det har gåttfrånattha – Jaghållerheltmed.Detharvarit skit,faktiskt, Senaste årettyckerjagdrum’n’bass harvaritdöd. Det ärriktigtvackertattfåsådana reaktioner. plattan, ensa”jättebra”och ”riktigtdåligt”. ”fantastiskt!” OchMuzikharkörttreolikasakerpå sedan harMixMagkörtenstörreartikelsomsagt mig. JagsågdetienlitenkolumnMixMag,och på skivan!”Ochdetärfrånfolkjagintehadeväntat musik?” och”Detfinnsjubaraettdrum’n’bass-spår som sagtsaker”Menvadgörhan,house- ligt. Meddethäralbumetharenheldelmänniskor att jagsetttredåligarecensionertotalt.Detärotro- ga recensioner. Innandethäralbumettrorjag fick förförstagångeniminkarriärnågradåli- – Denstoramajoritetenvarpositiv, menjag V aldrig hörtsförutsomingenvilllyssnapå. school somärriktigtbra,ännågonting till attdetärbra.Jaggörhellrenågotold- att göranågotrevolutionärt.Poängenärse steg bakåtenstund.Jagsträvarintealltidefter sik ochjagtyckerdetärenbraidéatttanågra housemusik”. Menalltkommerfrånhousemu- Amerika finnsdetkidssomsäger”Vi hatar som baralyssnarpådrum’n’bass.Speciellti drum’n’bass-fanatiker, detfinnsfolkdärute Jag trorattdetärväldigtlättblientotal – Ja,lite.Manmåstekommaihåggrunderna. baka tilldinarötter? Solaris grund ochbotten. därför gjordejagdet.Menalltärhousemusik,i den mestutmanandesortensmusikattgöra,så och breakbeat,medtidenblevdrum’n’bass var instrumentalhiphop.Sedanblevdethouse faktiskt. Jagtrordetförstajagförsöktegöra musik. Jaggjordeallsortsmusiksamtidigt, – Denengelskarave-scenenfickmigattbörjagöra bland annattvåregelrättahouse-låtar. sig innehållaväldigtlitedrum’n’bass,ochistället många förvånadenärhansnyaalbum Ryu Photek ad sakritikerna? cementerade snabbtdenåsikten.Därförblev är iuppror. Ochdeamerikanskakidsenfattaringeting. R är enväldigtvarieradskiva,gårdutill- upert Parkes börjarplötsligtgörahouse.Denbrittiskamusikpressen UFO, HiddenCamera Drum’n’bass ärdöd och Solaris Ni-Ten-Ishi- visade text: HenrikStrömberg•bild:MiriamKruishoop spännande projekt. säga vaddetärförrän debörjarfilma.Ettriktigt duktionsbolag iHollywoodjustnu, menjagfårinte – Jaghoppasdet,ja.jobbarmed någotförettpro- Under thePalms Sista spåretpåskivankommerfrån dinfrusfilm ett sättattgöradetintressant. Jag vägrarintespelalive,jagkan bara intekommapå och etttrumset,mendetvarintesåmusikenskapades. inte. Jagskullekunnataditnågradansare,enbasist scen ochspelauppminmusikpådatorn,detfunkar band hargjortmusiken,ochomjagskullegåupppå serad avattspelalive.Musikenvaraldriglive,inget – Detvarbaraendj-turné.Jagharaldrigvaritintres- Spelar duliveellerdj:ardu? – Ja,detgickväldigtbra. Du gjordeenturnéiUSAnyss? baka, förjagtyckerallaharvaltfelväg. av drum’n’bass,hurjagserdet.Jagtarnågrastegtill- – Detärdrum’n’bass.Mittskivbolag V – Japp.Jagsläppernåtnästamånad,faktiskt. du drum’n’bass? Men pådittegetskivbolagPhotekProductionssläpper ilken stilärdet,då? . Skadugöramerfilmmusik? min version till det. får igångdom.Jag kommernogalltidkommatillbaks soundet. Jagtror detärfolkverkligengillaroch de itomrummen. och skissadepåhurscenernaskullevara,hanfyll- tog idénochfickdenattfaktisktfungera.Jagvardär ket sedandenjapanskeregissörenförbättrade.Han – Detärminstory. Jagskrevvideonsstoryboard,vil- Hur myckethadedumedvideonattgöra? också. – Ja,denärrättextrem.Detproducentensfavorit tycker jag. – Jagtrordet,ja. Kommer dugöramersådant? lingorna sommöts. svärd. Takten ärbokstavligttalatljudetavsvärdsk- kampsporten jagtänktepå,omtvå svärdmotett känns bra.Mendenlåtenärendirekt översättningav någonting, vanligenhandlardenbaraomvadsom tuell musik.Minmusikhandlarinteomattuttrycka låten. Detärendagångenjaggjortverkligenkoncep- te jag”Ochsåhärskavideonseut”innanskrev cept närlåtenärnästanfärdig,menmed påverkade musiken.Vanligtsvis hittarjagpåettkon- – Ja.Detärändagångenjaghaftettkonceptsom V Ni-Ten-Ishi-Ryu år. bärga mig.Detärvadjagvillgörapåheltidomnågra – Ja.Jagharredanbörjatgöraskisser, jagkanknappt Du görmusikentillhelafilmen? ar detvaddutänktepånärskrevlåten? har enavvärldenbästamusikvideor, Ni-Ten -perioden ärnästanPhotek- Ni-Ten tänk- Bad Cash Quartet Ungdomarna väljer rock’n’roll text: Ebba von Sydow • text: Ebba von Sydow • bild: Johannes Giotas bild: Johannes Giotas

För ett tag sedan hörde jag Bad Cash Quartets nya demolåtar för första gången. Tr ots trasslig produktion öppnade deras raka poppunk en helt ny värld för mig. Igen.

Trummisen Jonas Lundqvist kommer gående längs Vasagatan i gul t-shirt, jeans och gympas- kor, bärandes på en papperspåse från Bogö fylld med ren tvätt och det slår mig att han jämt ser glad ut. Han har flyttat in i ny lägenhet och är nöjd, men det är skönt att åka hem och tvätta. Han har varit med förut. 1998 släppte kvar- tetten sin självbetitlade debut. Den kastades högt i luften av kvällstidningar och musikskrif- ter. Men den sålde uselt. Och, taktiskt eller inte, bad de skivbolaget dra åt helvete. Singeln Amuse You är fortfarande, tillsammans med Broder Daniels No Time For Us, en av 90-talets bästa popsinglar. Men tonåriga Bad Cash Quartet blev med en fantastisk skiva i handen ett sorgligt bevis på att det inte finns någon rättvisa i musikvärlden. Nu är de här med låtar som inte kan gå fel. Igen. – Det är klart att det känns läskigt. Förra gång- en var det konstigt, plötsligt åkte vi limousine i Stockholm liksom. Det var helt sjukt allting och sedan sket det sig. Jonas skrattar och blir tveksam när jag frå- gar honom om det kan gå åt skogen igen. – Ja, vem vet egentligen? Jag vet inte exakt vad vi lärt oss men allt känns så himla bra just nu. Vi är unga, vi repar massor, har massor med grymma, nya låtar och vi är ett gäng, vi vet vad vi vill göra. Vi har lärt oss massor sedan sist Det är något mer som hänt sedan på skiva. Det talas om limiterade sing- men mest att inte ta skit. Jag tror att vi är så sist – de har lärt sig spela. Men lar och splitsinglar men det vore onö- säkra på oss själva och vår musik. Unga männi- Martin sjunger precis lika perfekt digt. Bad Cash Quartet har större skor i Sverige idag behöver något sånt här. desperat som förut. potential än så. Jonas lyser och berättar om de nya låtarna Det är svårt att skriva om Bad – Vi var tvungna att välja sida – skulle de skriver tillsammans. På honom låter det som Cash Quartet utan att nämna Håkan vi bli ett akademiskt jävla skitband, de har hur många som helst. Men alla är fruk- Hellström. Han hör också hit, precis eller skulle vi ta diskjobb, förklarade tansvärt starka låtar som känns, och det hörs som Broder Daniel. Någonstans har Jonas i en dagstidning. att blixtrande I Don’t Care kom till efter att de samma blandning av energi, vilja, För Bad Cash Quartet var valet Jonas fått kicken från City Mail. desperation, tragik och lycka. De gör enkelt. De valde rock’n’rollslitet. – Jag brydde mig inte ett skit om dom, det enda musik för sin skull och när du lyssnar jag var irriterad över var att jag inte sa upp mig. blir det även för din skull. Det är där- ”There’s a big day coming for us/ De fick sparka mig... så vi skrev I Don’t Care. för Håkan åkte ner i hela Sveriges And it won’t be long…” Sedan sist har Jonas, Martin Elisson, Kalle ficka, och han var värd vartenda litet från Big Day von Hall och Kalle Stephanson fått tillskott i tacksamt leende i sin flackiga, snubb- form av gitarristen Adam Bolmeus som går sista lande jakt på meningsfullheten. Det är Den 22 december spelar Bad Cash året i gymnasiet. Bad Cash Quartets tur nu. Quartet på Kägelbanan i Stockholm – Adam var nästan redan med i vårat gäng, det Än så länge är det oklart när ban- och i januari på Kinski Bar i Göteborg. var inget konstigt alls. dets nya material kommer att släppas Göteborg Klåfinger Love Your Records Café Blåbär Norrlandskantin Megahertz, Växjö enligt Krasnapolsky Lunds Nation Café Sirap Nostalgipalatset Megahertz, Örebro Kåren Mejeriet Café Soda Oscars-konditoriet Musikörat, Uppsala Groove… Le petit café Palladium Café String Pet Sounds Najs prajs, Örebro Lime-light Records Repeat Records Café Tabac Pitch Control Rocks, Borlänge Andra Långgatans Skivhandel Madhouse Smålands Nation CD-Collector Rabarber Restaurang Rocks, Eskilstuna Armadillo Marilyn video Karl Johansgatan Teatercaféet Cheers Record Hunter Rocks, Gävle Bengans Centralen Marilyn video Linnéplatsen UFF Coffee cup Record Palace Rocks, Karlstad Bengans Stigbergstorget Marilyn video Vasagatan Core Restaurang East Rocks, Linköping Blenda Marilyn video Malmö Estrad musik Roberts Coffee Rocks, Skellefteå Biljardpalatset Vågmästarplatsen Fasching Jazzklubb Sjögräs Restaurang Rocks, Sundsvall Bio Capitol Meeths Unga Salonger Folkhemmet Skivbörsen St Eriksgatan Rocks, Umeå Biografen Svea Moms Barbarella Frizzle Records Skivhuset Rocks, Uppsala 3 butiker Bönor och bagels MUG Basement Fryshuset Sneakers’n’stuff Rocks, Valbo Café Espresso Myrorna Järntorget Cosmic One Records Got To Hurry Records Svart kaffe Rocks, Västerås Café Hängmattan Oceanen Deli House Gåsgränd 4 Tantogården Rocks, Örebro 2 butiker Café Napoleon Off the record Flying A Haga Skivakademi Tranan Rämjes, Lysekil Café Sprängkullen One Off Folk & rock Halkan’s Rockhouse/Old Tr i x Sjunnes, Helsingborg Café Systrarna Mozart Pro Stuff Fredmans Guitars Tr osätragården Skiv po, Karlskoga Café Vasa Pusterviksteatern Gecko Wear Handelshögskolans kår Ungdomsmottagningen Skivbutiken, Gävle Caféstugan Restaurang Noon Graffiti Café Hannas Krog Vilse i Garderoben Skivbutiken, Sundsvall Cafeva Rocks Fredsgatan Huvudbiblioteket Hard Rock Café We Skivbörsen, Västerås CD-specialisten Rocks Nordstan Inkonst Holger Bar & Mat Skivfabriken, Klippan Country Rock Specialisten Satisfaction Interpool Hot Wook Cafe sverige Skivforum, Arvika Dirty Records Skivhugget Impala Streetwear Hysj Hysj Skivgrossisten, Skara Fever Skivfyndet Avenyn Jukebox Jam Skivhuset, Halmstad Filmtajm Järntorget Skivfyndet Backaplan Kajplts 305 Jeriko Banana moon, Örebro Skivhörnan, Östersund Fiorucci Skivfyndet Olskroken Konsthallen Jus Design Benni’s, Uddevalla Skivlagret, Halmstad Flygarns Haga Skivhuset Avenyn Malmö Högskola Kafé 44 Bogesound, Ulricehamn Skivlagret, Kalmar Freddans Secondhand Skivhuset Kungsgatan Musik och konst Kanel Bokman, Helsingborg Skivlagret, Karlskrona Gillestugan Smula Möllan Kaos Restaurang & Bar Burmans, Umeå Skivlagret, Kristianstad Hagabion Stadsbiblioteket OneOff Konditori Ritorno CD-specialisten,Borlänge Skivlagret, Linköping Humanisten Sticky Fingers Panora Lava/Kulturhuset CD-specialisten, Falun Skivlagret, Växjö Italienska skafferiet Studs Pelles Café Lisa Larsson Secondhand CD-specialisten,Uddevalla Skivman, Vänersborg It-palatset Viktoriagatan Sweet Coffeebar Retro Little Shop of Records CD Vi, Ängelholm Skivstället, Katrineholm Jacob’s café Tapas SMF Magnus Ladulås Restaurang Domus, Varberg Static Age, Halmstad Java kaffebar Tr e små rum Skivhuset Marquee Records Ej’s, Lidköping Söder CD, Helsingborg Jazzhuset Videohuset Vasagatan Rocks Mellotronen Folk & rock, Helsingborg Tower music, Kungälv Jazzklubben Nefertiti Weird Sounds Surfers Paradise Mickes serier CD & vinyl Folk & rock, Luleå Tr oij’s, Norrköping Johan Skoglund World Music Tempo Mix Skivor Farstaplan Garageland, Umeå Tr opez, Uppsala Jord UFF Mix Skivor Gallerian Get Back, Linköping Vaxkupan, Norrköping Journalisthögskolan Yell Mix Skivor Globen Jannes skivbar, Kinna Vega video, Avesta Kaffemoster Lund Mix Skivor Haninge Jannes wax, Trollhättan Volym, Borås Kafé Japan Stockholm Mix Skivor Jakobsberg Jay’s, Västerås Åhlens, Örebro Kafé Krokodilen Ariman Café Mix Skivor Skärholmen Kringlan, Södertälje Åkes video, Mariestad Kafé Lyckan Blekingska Nationen Mix Skivor Solna Lasses musik, Kristianstad Östmans musik, Örnsköldsvik Kafé Publik Folk & Rock Andreas skivor Mix Skivor Sollentuna Liberg, Falköping Kafé Zenith Doolittle Atlas CD-börs Mix Skivor Vällingby Megahertz, Jönköping Karltex Clothes Graffiti Café Beckmans skola Nalen Megahertz, Karlstad Karltex Shoes Gräddhyllan Bordertown Nitty Gritty Megahertz, Kristinehamn Klara Kök och Bar Livin’ in the past Boutique Sportif NollÅtta Megahertz, Mariestad

Från december finns vi även på Kungsgatan 6!

Blackline symbol flourobell Ball closure ring i guld med blå agatkula

Navelhjärta Ball closure ring i guld med guldflusskula

UV-Spaceball bananabell Ball closure ring i guld med grön agatkula

KKungsgatanungsgatan 66 || 031-711031-711 3838 1111 || www.barbarella.sewww.barbarella.se || 4:e4:e LånggatanLånggatan 66 || 031-14031-14 7979 6868 GÖR DIG SJÄLV Album U N I Albumrecensioner K på följande sidor...

UFF

www.

.se

”... bland det bästa svenska jag hört i altcountry- genren.” Göteborgs Posten ”... träffar på pricken rätt ...” Norrköpings Tidningar ”... rapp country- rock ...” Groove ”... jordnära och bra ...” Östgöta-Corren ”Stundom helt ige- nom strålande.” Arbetarbladet, Gävle 129:-/st Country Rock Specialisten Box 4171• 400 40 Göteborg Karl Johansg 22A• 031-240331 www.countryrockspecialisten.se Gratis katalog!!! Stor sortering independent Dubbel-CD med Kents alla b-sidor. 25 låtar varav två helt nya – singeln CHANS och SPÖKSTAD.

CD 1 CD 2 Chans Livrädd med stil Spökstad Verkligen Längtan skala 3:1 Gummiband Om gyllene år Att presentera ett svin Noll En helt ny karriär Önskar att någon... Rödljus Bas riff Pojken med hålet i handen Din skugga (Hotbilds version) Elever Kallt kaffe Längesen vi sågs Den osynlige mannen December (Kazoo version) Utan dina andetag Slutsats På nära håll Rödljus II En helt ny karriär II

UTE NU! Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 1

BILL LASWELL rium är fortfarande varför inte låtskrivaren collageartat ljudpusslande, alla ingredien- ”Lo. Def Pressure” nummer ett sedan Lennon/McCartney får ser står sig från skiva till skiva.Tiden har Quartermass/Amigo ett större erkännande. Hans eget ointresse varit ikapp och förbi, men The Fall rör sig i Den förra Laswell-plattan var ingen höjda- av att synas är så klart det något otillfreds- en parallell tidsrymd. Det spelar ingen roll re med en sömnig och ointressant tolkning ställande svaret. hur mycket ny teknik eller dansrytmer de av irländsk musik. Men nu blir det bättre Texterna pendlar denna gång mellan använder, fortfarande är de någonstans i upp. Den gamle veteranen sneglar åt nakna beskrivningar av hans innersta, postpunkens 80-tal, och John Peel öser ur Storbritannien, Indien och Jamaica – mot London-iakttagelser, bitska och ironiska sig hyllningar. Imponerande. breakbeats, tablatrummande och dub – och kommentarer, ofta riktade mot musikin- Fredrik Eriksson skapar faktiskt en innovativ fusion mellan dustrin. Om det fortfarande finns några CATHERINE WHEEL stilarna.Tempot är långsamt, stämningen stackare som inte upptäckt Bevis Frond är ”Wishville” drömsk och rytmerna snärtiga. Skivan detta en ny chans. Missa den inte. Crysalis/EMI består bara av två spår men har en speltid Jonas Elgemark Tillsammans med shoegazing-band som på drygt 48 minuter. SNOOP DOGG Slowdive och Chapterhouse kom Catherine Robert Lagerström ”Tha Last Meal” Wheel fram i början av 90-talet. Bandet ARTFUL DODGER No Limit/Virgin spelade gitarrbaserad indierock men slog ”It’s All About the Stragglers” Snoop är om inte den styggaste doberman- aldrig igenom. Men nu åtta år efter debu- Warner nen i hundgården så i alla fall fortfarande ten, och fyra plattor senare, konstaterar Nu är den här, plattan som en gång för den coolaste. Med sin rökindränkta sil- jag att Wishville är riktigt trivsam. Nya alla kommer att slå den sista spiken i kesstämma förför han tikarna och förleder plattans sound hamnar någonstans mellan kistan för årets plåga, 2step. Mark och de uppstudsiga ungdjuren. Han sippar Mercury Rev och Flaming Lips, en aning Pete i Artful Dodger har tidigare lyckats Hennessy medan andra MC:s häver blas- Radiohead och tidiga Buffalo Tom. plocka fram ett antal riktigt bra housemix- kigt öl, han puffar på en Havanna när Drömskt, vackert och trollbindande. ar. Men den här skivan är som en enda stor dönickar sölar med Grovsnus – kort sagt: Plattan känns som en dricka-te-lyssna-och- manifestation över den dumhet som drab- Snoop har regelbunden puls när andra flat- mysa-platta när regnet smattrar mot bar folk när de ohämmat börjar hypa en ny linar. fönsterblecket. Sångaren Rob Dickinsons genre. Vad som hänt är att man på rekord- Nya plattan Tha Last Meal är bättre röst är speciell och varken kraftig eller tid skapat en ny förpackningsmall åt ett än hans andra hastverk till plattor på stark men passar ändå bra. antal ganska smaklösa r’n’b-vokalister och Master P:s bolag No Limit, här finns fler Arrangemangen är lågmälda och kompet upptäckt att det verkligen går att tjäna fullödiga låtidéer genomförda. Men höjder- sparsamt. pengar på det. Personligen har jag svårt na från Doggystyle och Tha Doggfather är Thomas Olsson för en sångare som Craig David, men idén i dagsläget utom räckhåll. Och det är synd DIVERSE ARTISTER är förstås oemotståndlig – för vem vill inte för jag har fått för mig att Snoop inte pea- ”Winterchill 2” kunna göra ett konceptalbum som alla kat ännu. Snoop (What’s My Name Pt. 2), Hed Kandi/Amigo kommer att köpa? Att ingen vill kännas vid Stacey Adams, skönt souliga Loosen’ Två skivor med massor av kända namn – det om sex månader spelar ingen roll. Control och sexiga Brake Fluid ger mig från Moby, LTJ Bukem och Hefner till Pigge Larsson fortsatt hopp. Om han bara får mer än ett Terranova, Paul van Dyk och Thievery DIVERSE ARTISTER år på sig att släppa nästa platta så intar Corporation. Ändå vill det sig inte riktigt. ”Really Heavy Soul” han västkusttronen igen med Dre vid sina Medan inledningsplattan bjuder på ett Ocho/Goldhead fötter och Eminem som uppassare. Så stor popigt och lättflyktigt sväng står andraski- Really Heavy Soul koncentrerar sig på 70- borde ju Snoop vara. van för en något större portion uppfin- talet där det parallellt med den rådande Gary Andersson ningsrikedom. Bäst är Tosca, 45 Dip och discotrenden fanns en experimentell scen LLOYD COLE Handsome Boy Modeling School.Trots allt som blandade rock, funk, soul, psykedelia ”The Negatives” kan albumet vara ett trevligt alternativ till och hela skiten. Legender som James Xiii Bis/Universal den blöta svenska årstiden vi kallar vinter. Brown och Curtis Mayfield blandas med Det är någonting med Lloyd Cole som all- Robert Lagerström obskyra artister som The El Dorados och tid är bra. Något stabilt och solitt. Och så NINE INCH NAILS Mandrill och det var kanske inte bättre har han rösten. The Negatives är en bandp- ”Things Falling Apart” förr, men det här toksvänget finns det få latta (inte akustisk som senaste turnén), Nothing/Universal som når upp till idag. Really Heavy Soul är och visserligen inte fantastisk som Don’t Sin vana trogen följer Trent Reznor obliga- lika mycket en hyllning till alla svarta Get Weird on Me, Babe – men bra. Rent toriskt upp sitt senaste album, The Fragile, musiker som en utmärkt soul/funk-samling. sound, schyssta låtar, både Impossible Girl med en skiva bestående av manipulerade De musiker som medverkar är tillsammans och I’m Gone utmärker sig redan tidigt. versioner av utvalda låtar. Den här gången så fonky att de skulle kunna bota halta och The Negatives är, ja, stabil och solid helt står dock cirkeln kring bandet för den lytta bara med sin blotta närvaro. Nu är enkelt. största delen av remixmaterialet. Med få tillvaron för de allra flesta av dessa musi- Peter Sjöblom undantag blir resultatet inte heller lika ker förmodligen begränsad till jobb på sjas- MEGADETH otyglat och utmanande som föregångarna, kiga syltor, men under 70-talet var de ”Capitol Punishment: The Megadeth utan speglar snarare den mer återhållsam- onekligen de hetaste katterna i stan. Som Years” ma karaktär som återfinns på The Fragile. tur är finns det numera entusiaster som Capitol/EMI Things Falling Apart känns relativt väl gräver djupt i skivbackar och lägger ner Capitol Punishment ger en klart rättvis sammanhållen och varierad, fast tre halv- stor möda för att lösa alla rättigheter till bild av Megadeths 15-åriga existens. De mediokra versioner av Starfuckers Inc. att ge ut låtarna, och låt oss också hoppas personliga favoriterna Holy Wars och känns som två för många (de har trots allt att en och annan dollar hamnar i musiker- Hangar 18 från Rust in Peace håller fort- haft material från en dubbelskiva att välja nas ficka. farande. Och när de, som nu, sätts i direkt på). Det finns dock höjdpunkter, som covern Björn Magnusson jämförelse med övrig produktion, känns de av Gary Numans låt Metal och en strå- THE BEVIS FROND som höjdpunkten i karriären. Detta säger kversion av vemodiga The Frail, även om ”Valedictory Songs” en del om 90-talet, där kvaliteten varit de på den sistnämnda glömde trycka på Woronzow/import skiftande. Samlingens bonusspår Kill the mute-knappen till den psykotiska ljudkana- Nick Saloman har inte bara tagit hjälp av King och Dread & the Fugitive Mind utlo- len. sina två medmusikanter Adrian Shaw och var heller ingen framtida bättring. Men Johannes Giotas Andy Ward, han har också spelat in i en förutom att jag saknar tidiga Killing is My BRIAN AND CHRIS riktig studio. Detta hände senast 1995 på Business känns det som en klart hygglig ”Vectors” albumet Superseeder, men det här är ingen samling, om än för de mest trogna. Megalon/Border ny Superseeder. Det är främst Nicks käns- Niklas Simonsson Nya trevliga postrockbekantskaper står väl la för låtskrivande och hans karaktäristis- THE FALL inte som spön i backen, men här är faktiskt ka gitarrspel som kommer fram på ”The Unutterable” en. Stilfullhet och känslighet verkar vara Valedictory Songs. Minst ett långt psyke- Eagle Records/Playground Brian Fraser och Chris Palmatiers mål. De deliskt utbrott brukar alltid finnas på varje Efter säkert 35 skivor och minst lika hanterar trummaskinerna, gitarrerna och skiva, men inte här, och det känns inte hel- många sättningar forsätter Mark E. Smith elpianot med stor varsamhet, varje låt är ler nödvändigt. att driva The Fall vidare mot evigheten. en egen utflykt som slutar någon helt Låtarna andas något väldigt engelskt, Ibland är en Fall-skiva trist och oispirerad annanstans än den började. Väl maskerade mycket beroende på Nicks londonaccent och ibland alldeles lysande. Nuförtiden har inslag av indisk folkmusik gör också att som han tack och lov inte släpper. Men man tur om en skiva i den senare kategorin det bli ännu mer spännande – Vectors är Dinosaur Jr- och Teenage Fanclub-vibratio- dyker upp. En timmes odyssé i obegriplig- en riktigt behaglig kittling mellan städet nerna finns där också. ”Bättre än så här heter och allt stämmer. Mark E Smiths och stigbygeln. har han aldrig varit”, tänker man för varje pratsång och obegripliga accent, det stån- Pigge Larsson ny platta och musikvärldens största myste- kiga kompet, de skeva riffen, infallen av Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 2

OUTKAST ERYKAH BADU säkert kort och även detta har ju sin lilla ”Stankonia” ”Mama’s Gun” charm. Man får en oemotståndlig lust att LeFace/BMG Motown/Universal röja och headbanga tills huvudet flyger När jag hörde B.O.B. (första singeln från Liksom D’Angelo, som Erykah Badu allt- av... i ungefär sju minuter. Sedan börjar det plattan) för någon månad sedan kände jag mer framstår som kvinnliga motsvarigheten kännas lite smått tradigt. Allt går liksom mig kluven. Låten var fantastisk men med till, började det dra ut på tiden innan upp- om och om igen. Det känns lite gammalt sina drum’n’bass-influenser och hysteriska följaren till succédebuten blev klar. Långa och luddigt. Det är ju så bra den där första rap grusade den mina förhoppningar om att turnéer och barnafödande har gjort att vi stunden, trumvirvlarna gör att det känns Outkast efter misslyckade Aquemini skulle som däckades av debuten Baduizm fått som om man hade en hel kaninfarm nere i återgå till soundet på världens kanske bästa vänta i tre år. Hon släppte visserligen en knäskålarna. Allt skulle hålla så mycket platta ATLiens. Nåja, jag blev inte direkt liveskiva men den räknar jag inte. Fler lik- bättre och bli så mycket roligare om bara förvånad och Stankonia är ändå ett väldigt heter med D’Angelo är att stora delar av fantasin fick ta sin lilla plats. Har Pro-Pain bra album. Andra singeln Ms. Jackson Mama’s Gun är inspelad i legendariska aldrig fått gå på dagis? Länge leve sago- komplett med årets svängigaste basgång är Electric Lady Studios där D’Angelo fär- tanterna! bland det bästa de gjort och ett bevis på att digställde mästerverket Voodoo. Tove Pålsson Outkast fortfarande kan leverera en klas- Den stora skillnaden mellan Baduizm OASIS sisk funkstänkare om de vill. och Mama’s Gun är den organiska funkig- ”Familiar to Millions” Skivan är mestadels producerad av het som Badu hittat. Ekon av soul och funk Sony Earthtone III och Organized Noize är alltid närvarande. Badu gör trollbindan- Fook! It’s the fookin’ Oasis fookin’ live Productions och den är som vanligt mycket de musik där inga regler finns och hon tän- album! Vi visste att det skulle hända. En varierad och samplingsbefriad. Det är hip- jer på gränsen till det symfoniska med liveplatta med publikvrål, handklapp och hop för 2000-talet och det märks att man ihoppusslade sjok som egentligen inte pas- allsång. Oasis har aldrig försökt vara origi- kan göra mycket med trummaskiner, key- sar, men i slutändan får ändå Badu det att nella och den här upptagningen från boards och en och annan livemusiker.Vad låta logiskt eller svängigt. Lika logiskt som Wembley i somras visar med all tydlighet som i mina ögon drar ner skivan lite är de att använda sig av melodislingan i Dr Dres vilket ordinärt band det här är när skanda- många ”interludes” varav bara D.F. är kul Xxplosive i Bag Lady och med knicksiga lerna har lagt sig. Bandets främsta till- när André 3000 och Big Boi rabblar upp vändningar göra det till en stor ballad. gångar har alltid varit broder Noels låtma- alla sina A.K.A.-namn och den senare Jag blir ändå lite fundersam när jag keri och broder Liams sånginsatser, men säger att de fortfarande är ”cooler than a hör blåsarrangemanget på Booty som är en hitlåtarna låter sämre live och Liam ross- polarbear’s toenail”. ren stöld från Johnny Hammonds lar på i någon slags halvmetalröst. Det Dessutom är det alldeles för mycket Gambler’s Life. Nu är det i och för sig en tristaste är dock att under nya låtar som gästrappare som alla verkar vara med för gammal bortglömd fusionjazz-platta från Go Let it Out och Who Feels Love? står att de är polare och inte för att de tillför 1974 som distribuerades av Motown men det klart att det här är ett pubrockband i något. Extra bonus är dock att texterna det känns inte som någon slump. Men det dödsryckningar. När Noel ger sig på covers medföljer i CD-häftet, och det är kul att är bara ett litet grått hårstrå i en funkig, som Neil Youngs Hey Hey, My My och André 3000 (The Prophet) och Big Boi experimentell och livsnödvändig kalufs som Beatles Helter Skelter inser vi hur förban- (The Pimp) återtagit sina roller på ett tyd- bara börjat sin bana uppåt. Mama’s Gun är nat slätstruken hans oundvikliga soloplatta ligt sätt. kanske årets mest nödvändiga skiva. kommer att låta. Familiar to Millions är Daniel Severinsson Björn Magnusson en fullkomligt umbärlig liveplatta. Fookin’ NEIL YOUNG crap, man! ”Road Rock” SUBZONE Niclas Ekström Reprise/Warner ”Paranoid Landscape” IMMOLATION Med Live Rust från 1979 satte Neil Young Badman/Border ”Close to a World Below” standarden för sina egna liveplattor, men Ibland tycker jag att Chrome är det bästa Metal Blade/MNW ingen av de efterföljande når upp i dess som finns. Den amerikanska duon spelade Om man inte orkar vänta på att klass. Allra minst den här, med ”friends + en ofiltrerad form av experimentell maskin- Meshuggah ska klämma ur sig en platta då relatives” istället för Crazy Horse. Styltiga rock som fortfarande känns angelägen. När är Immolation rätt val. Kanske inte lika eller såsiga versioner av Walk On, Words så den forne Chrome-medlemmen Helios komplext som Meshuggah men lika jävla och Motorcycle Mama kokas ihop med en Creed agerar medproducent till Subzone hårt.Teknisk metal. Hård metal. Perfekt vimsig, överdimensionerad Cowgirl in the blir resultatet inte oävet. Duons ande svä- om man behöver rensa bort slaggprodukter Sand till en inspirationslös soppa. Neil var över materialet som med dova melodi- som MTV och kommersiell radiosmörja ur Young har tappat självkritiken igen. er, ekande röster, malande syntljud och huvudet. Här måste man lyssna koncentre- Peter Sjöblom sprakande energi skapar en skön desperat rat så att man hör alla nyanser i produk- KARATE stämning. Men för den som missat Chrome tionen. Vid en första lyssning kan det verka ”Unsolved” – lyssna hellre på mästerverket Red som en kakafoni av bröl. Men ge det tid Southern/Border Exposure eller Blood on the Moon. och du är såld för alltid. Karate från Massachusetts har tagit ännu Robert Lagerström Per Lundberg G.B. ett steg mot sofistikerade jazzrock. Låter GOATSNAKE SOLAROID det tråkigt? Men inte, det som om möjligt ”Flower of Disease” ”First Wave” är intelligent och sofistikerat har en befri- RiseAbove/MNW Superstudio ande nerv mycket tack vare Geoff Farimas Med ett förflutet i doomveteranerna The Krister Linder är tillbaka, under ännu ett ödsligt sorgsna sång och den hårdsvängan- Obsessed startade basisten Guy Pinhas och alias. Borta är Dive, Yeti,Tupilaq, Godking- de trion. Förmodligen väldigt arrangerad trummisen Greg Rogers bandet Goatsnake priest. Namnet för dagen är Solaroid, och musik som ändå låter underbart fri. 1996. Lee Dorianns skivbolag RiseAbove på agendan står obskyra New Age-teorier, Högsta poäng för att de har lyckas med fastnade direkt för deras släpigt, nedstäm- typ. Musiken känns mer svävande än tidi- det. Inga ljudmattor utan luftiga arrange- da doom metal och släppte förra året en gare, med en god portion akustiska instru- mang där varje instrument får sitt utrym- ojämn debutplatta. Hur tunga cement-riff ment bland de elektroniska. Influenser från me. Karate förtjänar ett rejält följe fans gitarristen Greg Anderson än fick fram arabisk musik gör att delar av skivan och det här är en av årets bästa plattor. kändes helheten ostrukturerad och fantasi- påminner om tidiga Banco de Gaia, medan Jonas Elgemark lös. Flower of Disease känns det som ett andra delar, i synnerhet låten Avatar, låter FINGATHING steg i rätt riktning, låtarna är mer utkris- som Future Sound of Londons album ”The Main Event” talliserade och bildar boggierocks-gung i Lifeforms. I centrum står forfarande Grand Central/Goldhead sina bästa stunder då band som Cathedral, Kristers svävande, processade röst, som i Fingathing handlar om bas och scratch – lite Candlemass och The Obsessed flimmrar likhet med Elizabeth Frazers inte säger en sannerligen funkig och spännande kom- förbi. Sångaren Pete Stahl (Wool, Scream) någonting förståeligt, utan används som ett bination. Peter Parker scratchar och sjunger ut mer och soundet är tightare instrument. First Wave är inte ett dåligt Sneaky örfilar basen och mer erbjuds även om de allra långsammaste låtarna album, men det flummar iväg alldeles för egentligen inte. Visst garneras det bland fortfarande bär amatörstämpel. Plattans mycket, bra ambient musik behöver inte annat med vokala inslag ibland men det är höjdpunkt är Kyuss-stänkaren El Coyote vara flummig. Krister Linders två fulläng- bara grädde på moset, upptäcktsresan blir i där allt faller på plats. Ursäkta Vino (före dare som Tupilaq och Yeti är båda betydligt alla fall aldrig trist. Dessutom spelar detta sångare i Obsessed), men dina före bättre. humor en stor roll på The Main Event, detta kollegor slår ditt nya band Spirit Henrik Strömberg lyssna bara på bruksanvisningen Just Caravan med hästlängder. DIVERSE ARTISTER Practice. Opretentiöst är ett ord som känns Thomas Olsson ”Shanti Project Collection 2” passande. Inspirerande ett annat. Lite nör- PRO-PAIN Badman/Border digt är det självklart, men jag tror inte det ”Round 6” Sju kvinnliga artister med exklusiva låtar stör någon nämnvärt. Nuclear Blast/MNW på en CD för AIDS-välgörenhetsorganisa- Gary Andersson Lite hetsig hardcore har alltid varit ett tionen Shanti. Kristin Hersh, Edith Frost, Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 3

Tarnations Paula Frazer och Julie Doiron – ACID ROCKERS RATOS DE PORAO Eric’s Trip-medlemmen som får tre låtar ”Mindset” ”Guerra Civil Canibal” där de andra får två – hör till de promi- Blue Room Released/Border Munster/MNW nenta bidragsgiverskorna. För att vara en Det här är den första plattan från Blue Häll två deciliter spansk hardcore och en samling är den ovanligt enhetligt i både Room jag hört som jag tycker är bra. Jag deciliter punk i en mixer. Kör på högsta stil, stämning och kvalitet. vet inte om det säger mest om mig eller fart, skaka väl och njut. Känn hur adrenali- Peter Sjöblom Blue Room. I alla fall, istället för den van- net pumpar genom kroppen och får nack- SWEARING AT MOTORISTS liga platta goatrancen är Mindset en hybrid håren att resa sig. Här har du Ratos De ”Number Seven Uptown” av mörk drum’n’bass, techno och trance Porao med en skiva som inte lämnar någon Secretly Canadian/Border (givetvis). Acid Rockers är inte rädda för riktigt oberörd. Antingen hatar man det Dave Doughman, sångare och gitarrist och att klämma i med riktigt djupa och elaka eller så älskar man det. Det är något av ena halvan av duon Swearing At Motorists, basgångar, och det är inga som helst pro- det mest provocerande, underbaraste jag vaknar en morgon. Det är på dagen tio år blem att dansa till skivan, att fixa sitt eget hört och varje sekund är en stund av lycka. sedan han slutade high school. Han går mini-rave i vardagsrummet. Inte världens Tove Pålsson upp ur sängen, har det sista gräl han mest nyskapande skiva, men skit samma, VAN DER GRAAF GENERATOR någonsin tänker ha med sin flickvän och det svänger ju fett. ”The Box” gör slut. Därefter går han till studion där Henrik Strömberg Virgin han och trummisen Don Thrasher de senas- DIVERSE ARTISTER Till skillnad från många av 70-talets pro- te veckorna har spelat in vad som ska bli ”Suomi Hip hop – Kokoelma 2” gressiva band förlorade engelska Van der bandets kommande album, Number Seven Open/Goldhead Graaf Generator sig aldrig i taktartsonani Uptown. De har bara en dag till på sig, sen Hiphop straight out of Helsinki låter inte för sakens egen skull. Visst kan man kalla måste allt vara klart. Egentligen har de så exotisk, förutom att man inte fattar vad deras musik ”invecklad” och ”svår”, men bara tid att mixa låtarna, ställa alla nivåer de rappar förstås.Takten tuggar på och den brann som magnesium av innerlighet och volymer rätt. Men det blir inte så. skivgnuggningarna är universala, men just och passion mer än av självviktig ekvili- Istället satsar de tiden på att spela in språket lämpar sig riktigt bra för rap, det brism. Den kommunicerade. Daves sång på alla låtar som handlar om skapar en latinokänsla á la Cypress Hill Gruppens nav var den visionäre Peter hans före detta flickvän. som funkar grymt bra. Denna utmärkta Hammill och hans exorcistiska sång. I Den här gången är tonen annorlunda. samling innehåller mycket att upptäcka, 18 kombination med bland annat David En ny låt, One More Next Time,kom- spår där många rappare kontrollerar mick- Jackson som gärna blåste i två saxofoner mer också till, som ett sista bittert avsked. en på ett imponerande sätt. Och beatsen på en gång som en avgrundens Roland ”The race was lost before the run”, sjunger växer också. Och Fellaz åstadkommer bra Kirk, och Hugh Banton bakom sina modifi- Dave. ”Always thought I’d be around but saker på engelska också. Och Mun mankka erade orgelekipage, gjorde de gitarrlös not this time/And I don’t want to talk med Juhani är alldeles lysande. musik med en ömsom dånande kraft, about what I don’t want to talk about”. Murmurecordings och Jus Aname i gruv- ömsom nästan romantisk mjukhet. Number Seven Uptown är Dave och jazziga Ihmemies också. Imponerande. Dynamik var gruppens adelsmärke. Dons andra fullängdsskiva för Secretly Gary Andersson Peter Hammill har själv noggrant Canadian på mindre än ett år. Den är des- THE 69 EYES remastrat stora delar av VdGG:s låtarkiv sutom fylld av hjärtskärande banaliteter ”Blessed Be” till The Box fyra väldisponerade CD-skivor. och obehagligt självutlämnande musik som, Roadrunner/Arcade Faktum är att inspelningarna aldrig låtit utan att kunna uppfattas som ”riktig” Med sleaze, glam och garagerock i grunden bättre. Plötsligt tar musiken ett steg ut i country, tvivelsutan har sitt ursprung i kunde man förr lita på dessa rockiga fin- rummet och blir närvarande på ett vis som mycket av vad verkligt stor country hand- nar. Bandets tredje platta Wrap Your den faktiskt aldrig varit på LP.Här får lar om. Ändå, och det måste påpekas, är Troubles In Dreams från 1997 var inte musiken plats på ett annat sätt än på de det på inget sätt country. Det är bara rock. direkt busbra men ändå helt okej rock- tättgraverade originalskivorna. Ibland är det tillräckligt. ’n’roll. Men att flörta med den gotiska Boxen spänner över praktiskt taget hela Dan Andersson rocken, som de ägnade sig åt på förra plat- gruppens karriär, även om debut-LP:n The HFOS tan, kändes allt annat än äkta.Tyvärr har Aerosol Grey Machine enbart och endast ”R’n’R Blitzkrieg E.P.” denna flört numera övergått till sken- representeras av tidigare outgivna BBC- Wrench/import äktenskapet mellan Pete Steele (Type O inspelningar (komplettera gärna med Henry Fiats Open Sore är kanske det tuf- Negative) och Andrew Eldritch (Sisters of Hammills egen utgåva av plattan på Fie! faste vi har i Sverige. Live uppträder Mercy) med Glenn Danzig som brudnäbb i Records). Jag hade också gärna sett fler stockholmarna som mumier. Inlindade i låten Angel of My Shoulder. Låter det singelspår i låtlistan, men det man faktiskt gasbindor. Musiken är kompromisslös rock- spännande? Visst kunde det, om bara låtar- får är oklanderligt. Den klassiska tidiga ’n’roll i 220 km/h. Denna EP innehåller na funnits och de åtminstone hade försökt 70-talsperioden med skivor som Pawn sex spår. Skivans längd är lite över sex utveckla soundet. Nu framstår denna stilla- Hearts och H to He Who Am the Only One minuter.Titlarna luktar knogjärn och stående och ibland hurtiga discogoth som täcks självklart in. Så ock den underskat- asfalt. Dee Dee Ramone, Screamin Green sömnig, ointressant och lättuggad. Undrar tade comeback-eran från bara några år Devil och Mother of Vader. HFOS gör sig vad de hittar på nästa gång? Ett tips grab- senare med till exempel Still Life och allra bäst på maxvolym eller live. bar! Det är ganska inne med neo metal, Godbluff. Att ett par låtar är nerkortade Per Lundberg G.B. varför inte prova? förvånar först, men faktum är att särskilt SADE Thomas Olsson Meurglys III (The Songwriter’s Guild) vin- ”Lovers Rock” DIVERSE ARTISTER ner på att mista mycket av den utdragna Epic/Sony ”Pop-Shopping” avslutningen. Det tidigare outgivna materi- Första gången jag hörde Sade – som fak- ”Shake Sauvage” alet är likaledes suveränt. tiskt är en grupp där kvartetten lånat Crippled/Border Också om man väger in det torftiga sångerskans förnamn – var under den Tyska Crippled Dick Hot Wax har bland häftet med sitt gytter av pyttesmå bilder direktsända Live Aid-galan 1985. Jag hade annat givit ut material med Funky Porcini, och en fragmentarisk karriärsgenomgång aldrig hört något liknande och drunknade nu lanserar man gammal bortglömd TV- så är VdGG:s The Box essentiell. Det finns både i Sade Adus djuriska skönhet och musik på två temasamlingar. Shake ingen anledning att bry sig om enkel-CD:n bandets odefinierbara och lyxiga urmusik. Sauvage utgörs av ett tjugotal halvporriga An Introduction som släpps samtidigt med Deras femte album Lovers Rock inleds med franska soudtrack från perioden 1968- ett knapphändigt urval ur boxen. Det är den blivande klassikern By Your Side som 1973, idén är god men tyvärr har man inte lika bra att gå på med storsläggan på en lånar sådär lagom av Procol Harums A hittat något riktigt sväng. gång. Whiter Shade of Pale och är så vacker att Då är det annat med Pop-Shopping – Och jag önskedrömmer redan om en huden blir till läskpapper. Sades röst ligger den fullständiga guiden till tysk reklam- motsvarande utgåva med Peter Hammills smeksamt nära i ljudbilden och de övriga filmsmusik från 60- och 70-talen. Ford underbara, rikliga solomaterial! medlemmarna dekorerar utan en onödig Taunus, Opel Commodore, Nescafé, BASF Peter Sjöblom ton. Det slår mig när jag lyssnar på Lovers och Ellen Betrix radas upp, blandningen är MUDHONEY Rock att Sades musik fortfarande är lika total och man vet inte ifall man ska skrat- ”March to Fuzz” odefinierbar som första gången men också ta eller gråta. Christian Bruhn står för Sub Pop/MNW lika andäktigt vacker. Lovers Rock är både några av de musikaliska höjdpunkterna Okej, denna dubbel-CD-samling hits och b- klassisk och modern i en tid när alla strä- med sitt deckarsväng, medan trion Baden- sidor innehåller 52 spår, vilket i en session var efter nya sound. Sade tar dessutom på Brenk-Petri har lyckats komponera något är övermäktigt vilken fuzzaficionado som sig våra spruckna relationer, svikna löften. av det mest smaklösa jag hört. Det här är helst. Men Mudhoney, ett av många slack- Det känns skönt att luta sig mot Sade som en riktig festplatta! erband från Seattle i slutet av 80-talet, med subtila gester visar en annan sida av Pigge Larsson rockade tufft även om sista plattan kvinnlighet än Madonnas tant-juck. Tomorrow Hit Today från 1998 inte var så Björn Magnusson grym. Men exploderande rocklåtar som Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 4

Suck You Dry, wah-wah-hymnen Here ljud, ihopsatta på ett mycket attraktivt mar över av dynamik. Mycket av snacket Comes Sickness och punkiga Let it Slide sätt. Skivan har en bra bredd, med både runt plattan har handlat om vilka gästmu- har en krispighet och direkthet som kom- varma, introspektiva låtar och mer lekfulla, siker Max bjudit in:Tom Araya (Slayer), mer att göra dem hållbara lång tid framö- tv-spelsliknande inslag.Trots det känns Chino Moreno (Deftones) och Sean Lennon ver. Av de charmiga och ibland sjuka rarite- albumet allt annat än splittrat. Mono- är väl i och för sig intressanta även om de terna på March to Fuzz är många covers: chrome Plural är en av årets bästa skivor. knappast behövs. Favoritlåtar som Boom Adolescents Who is Who, Damneds Stab Ryska Fizzarum har gjort musik ett eller Back to the Primitive bevisar mer än Your Back, Spacemen 3:s Revolution och tag, men det är först nu deras musik går väl Max ställning som framtidens man. Elvis Costellos Pump it Up ger mig tårar i att hitta på ett inte alltför obskyrt skivbo- Thomas Olsson ögonvrån. Även instrumentalspåren svänger lag. Förhoppningsvis blir bandets skivor DIVERSE ARTISTER på fett. Dessutom låter det oslipat som ett ännu lättare att få tag på i framtiden. ”Frisco Mabel Joy Revisited – riktigt garageband ska göra. Att jag sedan Henrik Strömberg For Mickey Newbury” saknar Mudhoney-klassiker som Let Me TOSCA Glitterhouse/Amigo Let You Down och No End In Sight från ”Suzuki in Dub” Det är lite av en ”all-star line-up” som underbara plattan Piece of Cake är bara G-stone/Border samlats kring Mickey Newburys Frisco ett litet minus i kanten. Richard Dorfmeister, ena halvan av Tosca, Mabel Joy från 1971. Walkabouts gör en Gary Andersson känner väl de flesta som Peter Kruders underbar How Many Times (Must the SCOOB ROCK kompanjon. Här är han dock tillsammans Piper Be Paid for His Song) och Midnight ”As The World Turns” med Rupert Huber, även om det inte går Choirs An American Trilogy är hjärtkni- 360 Degrees Entertainment att ta miste på att Dorfmeister är inblan- pande vacker. Gary Heffern, Dave Alvin, Scoob-to-the-fuckin-Rock (Fredrik dad. Vi snackar ambient batteristmusik Chuck Prophet, ja faktiskt de flesta med- Thobias), som tidigare släppt några tolvor, med kraftig dubkänsla, välgjort men inte verkande har lyckats hitta låtar på origi- fullängdsdebuterar på eget bolag med 18 akademiskt, svängigt med ändå sparsma- nalplattan som passar dem alldeles spår långa As The World Turns. På första kat. Det mesta i ljudbilden känns igen från utmärkt. Mest oväntad är Bill Frisells spåret Ace Is Back påminner hans flow lite K&D Sessions, men Tosca har haft hjälp av medverkan, men hans stilla inpass på gitar- om Big Pun, och hela skivan är ganska andra remixare på över hälften av spåren, ren länkar snyggt ihop flera av låtarna. hård.Trots gedigen produktion av exempel- och kanske är det just det som räddar plat- Covers på hela plattor har gjorts förr, men vis Freddie Cruger,Tito Pencheff och Lasse tan från att vara förutsägbar. Suzuki in det här är ett av de mer lyckade exemplen. Mårtén och gäster som Promoe och Ison Dub är en bra platta, men att ta ut sväng- Peter Sjöblom förmår plattan dock inte riktigt lyfta. arna lite mer hade inte skadat. BADFINGER Scoob Rock är en bra MC men plattan är Pigge Larsson ”Head First” lång och efter en stund sitter man och CHAPPAQUIDDICK Snapper Music/Playground längtar efter överraskningar som aldrig ”Skyline” Brittiska Badfinger var under det tidiga kommer. Betyget får bli godkänt med hopp Sub Pop/MNW 70-talet intimt förknippade med Beatles, om bättre grejer i framtiden. Det är hur När Joe Pernice låter Chappaquiddick dels för att före detta Beatlesmedlemmar som helst jättekul att det börjar komma albumdebutera händer det grejor! Mannen på olika sätt medverkade i bandets föreha- lite svenska oberoende album och som från Pernice Brothers och Scud Mountain vanden, dels för att mycket av Badfingers Timbuktu sa för ett tag sedan: ”Hellre en Boys har skrivit massor av högklassiga musik harmoniskt kan förknippas med dålig svensk hip hop-platta än en välprodu- låtar som han sjunger med sin lite viskan- Beatles. Efter sju plattor påbörjade bandet cerad Westlife-låt”. de, ljusa och lätt hesa stämma. 1974 inspelningen av Head First, men Daniel Severinsson Melodikänslan är fulländad och ibland diverse omständigheter, bland annat bolags- NOMA går tanken till David Bowie, Elvis Costello bråk och att managern själv tog hand om ”Navigator” och Paul McCartney. Men det här är krist- förskottet för plattan, gjorde att den aldrig Spiral Trax/Border allklar depp-pop med genomtänkta texter gavs ut. Rykten säger att detta också var Det blir mer mörkt och minimalistiskt när och en god portion egensinne som lyser upp en av de bidragande orsakerna till att Magnus Andersson nu fortsätter med sitt vilken regnig dag som helst. Bästa på sångaren Pete Ham tog sitt liv. Noma. När progressive trance är så här länge! Masterbanden har trotts vara försvunna, sparsmakad och full av skönt hotfulla Robert Lagerström men keyboardisten Bob Jackson hittade en stämningar fungerar den som bäst. BACKSTREET BOYS kopia, vilket möjliggör att denna tidigare Samtidigt innebär genren funktionell musik ”Black&Blue” outgivna platta kan nå dagens ljus. som nästan hela tiden går i samma tempo. Jive/Zomba Hur låter det då? Ja, de snällpopiga Hemma i vardagsrumssoffan känns skivan Likt Rodney Jerkins är idag var Nile sångharmonierna finns här, fast med ett lite naturligt nog ganska tröttsam efter några Rodgers och Bernard Edwards för sisådär tuffare sound än det som kanske var för- spår. tjugo år sedan, de mest briljanta och nys- knippat med Badfinger. Här finns också Robert Lagerström kapande producenterna som fick planeten saker som tyder på nya stigar bandet var KIM FOWLEY att dansa ur omlopp.Tyvärr varade inte på väg att beträda, främst den progressiva ”Animal God of the Streets” festen så länge. Deras originalitet gick Turn Around. Ett par låtar, Hey Mr. Munster/MNW snabbt förlorad bland utslätade produktio- Manager och Rock’n’Roll Contract, speglar Kim Fowley är mest känd för att vara ner för Duran Duran och andra kommersi- också vad bandet förmodligen tyckte om de Runaways diktatoriska manager men han ellt stora 80-talsreliker. Jag vågar nästan omständigheter albumet spelades in kring. har också varit medlem i The Mothers of sätta min If You Had My Love-singel på Naturligtvis märks det att Head First är en Invention och Jayhawks och producerat att det kommer gå ännu snabbare utför sjuttiotalsprodukt i soundet. Men ibland grupper som Soft Machine,The Byrds och med Rodney Jerkins. Efter några hopplöst märks det också att det förmodligen är Leather Nun. På 80-talet inledde han oför- trista samarbeten med Britney och Spice baserat på en råmix av masterbandet, klarligt nog ett samarbete med den kvinnli- Girls har killen producerat en jävla skitlåt eftersom ljudbilden känns lite hafsig. Elva ga trash metal-kvintetten IceAge från åt Backstreet Boys. Skäms och gör bums demospår medföljer också vilket ytterligare Göteborg. Han ville göra om dem till ett något fantastiskt igen. För övrigt är Max stärker intrycket att detta främst är för nytt Runaways men det sket sig, tjejerna Martins Shape of My Heart en lysande redan initierade och hängivna var för självständiga för Fowleys påhitt. poplåt medan resten är väldigt umbärligt. Badfingerlyssnare. Och som sådan platta är Här är nu en samling med mer eller mindre Thomas Nilson Head First mycket bra. outgivet från åren 69-70. Ain’t Got no SOULFLY Magnus Sjöberg Transportation som han skrev åt Iggy and ”Primitive” DIVERSE ARTISTER the Stooges 1969 är en höjdare och despe- Roadrunner/Arcade ”Future World Funk” rata Dangerous Visions är Fowley på hög- Max Cavalera – trash-gitarrist, dreadlocks- Ocho/Goldhead varv. Underbart! Trots att karriären varit bärare, brasilianare, karismatisk frontman, Musik ska fortfarande byggas utav glädje ojämn så finns det en distinkt närvaro och ja listan kan göras lång. Efter uppbrottet (om du nånsin tvivlat). Av glädje och känslor rock’n’roll-känsla i allt han gör. Så också med kollegorna och brodern i Sepultura bygger man musik. Russ Jones och Cliffy här, även om låtarna inte alltid håller. samlade Max ihop ett gäng udda musiker heter de ansvariga för att denna andra sam- Jonas Elgemark och spelade för två år sedan in debutplat- ling av moderna världsrytmer når dansgolv FIZZARUM tan. Ilskan, gunget och tribal-rytmerna och myshörnor i västvärlden. Blandningen av ”Monochrome Plural” kändes igen från Sepultura-tiden. Men livsbejakande genrer från varmare breddgra- Domino/MNW plattan som helhet kändes för mycket atti- der gör Future World Funk till en klar vin- När jag först hörde Monochrome Plural tyd och för lite låtar. Uppföljaren följer nare. Inga självklara dansrökare som på den tänkte jag på bandet Isan. Sedan tänkte samma spår men känns ännu mer Roots förra, fantastiska, plattan – mjukare och jag på Styrofoam och Phonem. Sedan och döljer knappast sin tribaltrash. kramigare verkar istället vara melodin. Och tänkte jag på (shh...) Autechre. Men sedan Låtmaterialet känns genomarbetat och hål- jag älskar det fortfarande.Tur att detta är tänkte jag näe – Fizzarum har något eget. ler högre klass, de brasilianska rytmerna är framtidens musik. Nio låtar fyllda med väldigt elektroniska mer påtagliga och gunget fullkomligt sväm- Gary Andersson Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 5

DIVERSE ARTISTER verkar det vara en allmän uppfattning att upp deras stora bredd: trance, trance och ”Badlands – A Tribute to musikalisk mognad innebär stagnation och, goatrance. Vi kan säga så här: jag har hört Bruce Springsteen’s Nebraska” i förlängningen, början till slutet för en sämre goatrance. För de som gillar Sub Pop/Warner lovande karriär. Men ändå, främst i brist musikstilen kan Pieces Increase vara värd Hyllningsplattor till artister brukar ofta på ett bättre och mer positivt laddat ord, att kolla upp. Vi andra kan med fördel vara en brokig röra, där de medverkande måste jag säga att Adam Busch och hans ägna oss åt någonting mer innovativt. försöker stöpa den hyllade artistens sånger Manishevitz mognat sedan debuten, förra Henrik Strömberg i deras egna musikaliska form. När det, årets utmärkta Grammar Bell and the All LANDIS MCKELLAR AND THE DIATRI- som här, handlar om att göra samma sak Fall Down. BES med en artists platta, blir det ännu broki- Vad har då förändrats sedan förra ski- ”Romance of Love” gare och svårare. Springsteens Nebraska vans lätt ostämda indie-vinkel på gamla Dilettante är i mitt tycke snarare en helhet än en storband och sedan länge utdöda blues- Född i New York men bosatt i Wien gör samling enskilda sånger, och det gör att sångare? Utgångspunkten är egentligen Landis McKellar ett intryck som liknar Roy fragmenteringen som olika artister ofrån- densamma. Även Rollover är en skiva fylld Harper och Lou Reed blandat med någon komligen medför blir störande. Dessutom av Buschs anakronistiska melodier och Lou slags pop. Mest sticker Perfect Time ut, så går mycket av den lantlighet originalet Reed-influerade, men ändå högst personli- omgiven av ljuvlig dimma att man slutar präglas av förlorad. I en del fall finns den ga, talsång. Egentligen har inget nytt till- andas för en stund. Avslutande Solo är kvar, men i annan form, och det är just då kommit. De har mognat lite, förfinat idéer- otäck i sin ödslighet med sista textraden som låtarna fungerar – när originalets na och löftena från förra plattan och gör ”Girls like you don’t need guys anymore, anda finns kvar, som i exempelvis Deana det lite bättre.Talsången närmar sig sång what would you need them for?”. Carters version av State Trooper. Ofta lite mer än tal, låtarna är bättre och pro- Jonas Elgemark känns dock Badlands som ett axelryck- duktionen, signerad Jagjaguwar-veteranen MARILYN MANSON ningsframkallande sammelsurium av egen Michael Krassner, och arrangemangen är ”Holy Wood (In the Shadow of vilja och respekt för originalet i konflikt. utsökta. En blåssektion har lagts till ban- the Valley of Death)” Ett intressant inslag på albumet är de tre dets gitarrbaserade sättning och bandet Interscope/Universal bonusspåren som består av kända vågar svänga mer otvunget än tidigare. Efter superplattan Mechanical Animals Springsteensånger som spelades in under Rollover är en alldeles utmärkt skiva. hade jag höga förväntningar. Men istället Nebraska-sessionerna, men fick dyka upp Mogen, och alldeles utmärkt. gick Marilyn tillbaka mot andra plattan på andra album. Bland annat I’m on Fire, Dan Andersson Antichrist Superstar. Många gamla som görs i en näsvis version av Johnny DIVERSE ARTISTER Manson-fans anser den nya var bland det Cash. En intressant idé på papperet, som ”Bip-hop Generation v. 1” bästa han gjort, industrisoundet, de dock inte fungerar i verkligheten. Bip-hop/import destruktiva låtarna, ångesten och känslan Magnus Sjöberg Bip-hop är ett nytt franskt bolag som pla- av obehag, allt dyker upp igen. Borta är de SPARKS nerar en hel serie samlingar med interna- käcka glam- och rock-vibbarna, Mr Omega ”Balls” tionell elektronisk lyssningsmusik. Första är glömd och ersatt med en svartklädd Strange Ways/Border volymen samlar musik från USA,Tyskland, ranglig gestalt med sorgeflor. Som glad nioåring var jag rätt förtjust i Italien, Holland, Frankrike och Hånad och beskylld för att ha orsakat Sparks. Och fortfarande kan det hända att Storbritannien. Här finns några riktigt bra massakern i Columbine (två svartklädda jag slänger på Indescreet eller Kimono My spår: Marumaris A Girl I Met at the Rest killar som öppnade eld i en skola) flydde House. Men Balls kommer jag aldrig mer Stop, Goems Comp negen och Phonems Marilyn omvärlden för att visa upp ett att lyssna på. Ron och Russell Mael har för Don’t Vote for Your Enemies. Massimo album fullt av referenser till dagens sam- länge sedan tappat greppet och gjort ännu bidrar med två intressanta och väldigt hälle. Singelspåret Disposable Teens är ett ett trött och syntetiskt album som lånar sparsamma spår, uppbyggda av hack, knäp- bra val men representerar inte resten av från techno och disco, från Pet Shop Boys panden och rena oscillatortoner, bra men plattan där vissa låtar tenderar att låta och Giorgio Moroder. Brödraduons stor- svårlyssnat om man har problem med tinni- som Beautiful People eller bara kommer hetstid var absolut under 70-talets första tus och högfrekventa toner. Låtarna från smygande längs golvet. Mystiska, lömska hälft. Om det nu var någon som tvekade Schneider TM och Ultra Milkmaids känns och insmickrande glider de upp längst din om det. däremot mest som utfyllnad, och Phonems ryggrad, upp till nacken och slutligen fram Robert Lagerström Data Control är rätt irriterande i sin platta till din nakna och lena hals där hugget inte AALY TRIO with KEN VANDERMARK frenesi. Bip-hop Generation v. 1 är ett låter vänta på sig. Själen lösgör sig från ”I Wonder if I Was Screaming” kompetent tidsdokument över var den din kropp och stiger långsamt mot taket. LSB okommersiella elektroniska musiken är Ljuset i fjärran blir allt starkare och siluet- ”Walk, Stop, Look and Walk (Live)” idag. Kolla in www.bip-hop.com. ten av liemannen träder fram. Han tar dig i Crazy Wisdom/Universal Henrik Strömberg handen och ber dig stiga upp i vagnen, du Crazy Wisdom är troligtvis det intressan- SPARKLE vet vart färden går: In the Shadow of the taste skivbolaget i Sverige just nu. Redan ”Told You So” Valley of Death kan ingen höra dig skri- tidigare i år släppte de en av årets bästa Motown/Universal ka… plattor, The Thing, med bland annat feno- 25-åriga Sparkle började sjunga i kyrkan Thomas Olsson menale saxofonisten Mats Gustafsson. Nu när hon var fyra men det var långt senare ONEIDA är han tillbaka igen, som en del i AALY när en av hennes kompisar som kände R ”Come On Everybody Let’s Rock” Trio vars fjärde platta I Wonder if I Was Kelly föreslog att hon skulle gå till hans Jagjaguwar/Border Screaming blåser som en tromb genom studio med lunch åt Kelly som det började Oneida menar allvar. De heter saker som skallen. Saxofonerna skäller och gläfser hända saker. Sparkle gjorde sina första Papa Crazy och Fat Bobby och kallar verk- som upphetsade pitbullterrier, musiken sånginsatser på Aaliahs debut 1994 och ligen varandra för det i dagligt tal för att exploderar rakt in i hjärnan och slungas ut för två år sedan släpptes hennes självbetit- skapa en enhetlig bandimage – men de i resten av kroppen, det är en total lade debut där R Kelly gjorde rubbet och menar allvar. De ser ut som en kombination genomkörare på varje nivå. Extas! Sparkle i princip var ett verktyg. Hiten Be av hippien i The Young Ones och medlem- Trion LSB:s dödsföraktande frijazz är Careful med just Kelly cementerades på de marna i Spinal Tap, eller möjligen Träd, lika lysande den. Den vrider sig och vräng- amerikanska listorna. gräs och stenar, men de menar allvar. De er sig in och ut och in i paroxysmer som På uppföljaren Told You So jobbar gillar band som Blue Cheer, Humble Pie om energin var för stor. Bakom den brutala Sparkle med producenten Steve Huff. Told och Foghat, men de menar allvar. De döper eldigheten finns en ren och rå poesi som You So är en skiva som växer, den innehål- sina fet-rockande låtar till saker som ger märg och hjärtlighet åt musiken. Att ler egentligen alla komponenter som gör Power Animals, Major Havoc och I Love välja mellan AALY Trio och LSB är som dussin-r’n’b så urbota tråkig, men Sparkle Rock, men de menar allvar. att välja mellan kaka och bulle. Bägge har ett tillbakahållet och ärligt uttryck Come On Everybody Let’s Rock är New banden spelar en jazz som jag var rädd som tilltalar mig. Ghetto-betraktelser och York-bandets tredje skiva, den första på hade marginaliserats till döds i vårt land, ballader blandas med bumpiga spår och Bloomington-etiketten Jagjaguwar, och men bägge visar att den sällan har existe- hela tiden förnimms en lyxig känsla. som säkert redan framgått är det ibland rat lika härligt livssrusigt som nu. Sparkle har en sällsynt förmåga att använ- lite svårt att ta dem på allvar. Inte för att Peter Sjöblom da sin begränsade röst som gör att jag de skulle vara dåliga på något sätt. Det är MANISHEVITZ kommer att få väldigt svårt att sluta spela de inte. Faktum är att de gjort en av årets ”Rollover” Told You So. mest intressanta skivor. Man måste beund- Jagjaguwar/Border Björn Magnusson ra människor som på skiva, så distanslöst, En gång i tiden innebar det något positivt DIVERSE ARTISTER uttrycker sin till synes gränslösa kärlek för om man skrev att en artist mognat. ”Pieces Increase” allt det sämsta inom vad som under 70- Artisten kunde uppvisa en större musika- Digital Structures talet lanserades som heavy metal. Det är lisk bredd än tidigare, och att man kunde Det är alltid roligt med nya svenska skivbo- bara det att det är väldigt svårt att tänka vänta sig mer av varje ny skiva. Numera lag. Digital Structures första samling visar sig att någon på fullt allvar skulle ge sig in Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 6

i en sån bespottad och ofta ironiserad framträdanden och det är en av de bästa har ATB funderat och producerat fram en genre. Ännu underligare blir det när resul- liveskivor jag hört på länge. Främst bero- välgjord dansplatta med undertoner av tatet rockar så otvunget som låtarna på ende på att man lyckats fånga den sköna Underworld och Prodigy. Även om nästan Come On Everybody Let’s Rock. Men våga stämningen mellan publik och artist, men en timme och fyrtio minuters bultande, svä- inte tvivla: Oneida menar allvar. även för att det är en ypperlig samling vande och blippande techno kan bli lite väl Dan Andersson låtar. På skivan finns en blandning av monotont så finns det faktiskt variation GAMMA covers och lösryckta takter från klassiker mellan låtarna.Till viss del hjälpt av bland ”Permanament” som Crazy Baldheads (Bob Marley) och andra Heather Nova och Enigma, där Big Dada Recordings/Playground Can’t By Love (Johnny Osbourne), en själv- särskilt den förstnämnda gör strålande Det här är brittisk hip hop vilket för mig klar fullträff. skönsång i Love Will Find You och Feel ofta är synonymt med jobbiga beats och Josefin Claesson You Like a River. För alla som vill dansa dålig rap. Gruppen består av Blackitude, THE ALCHEMYSTS drömmandes barfota på sommarängar Lord Redeem och Aleem Juice, varav den ”Zero Zen” genom den outhärdliga vintern. sistnämnde väl är mest känd efter sina tol- Woronzow/import Martin Mansfeld vor tillsammans med Partz och sin egen På fjärde albumet med Alchemyst är det WARRIOR SOUL crew The Drunken Immortals. Dessa grejer utbrott som gäller, fuzzrock, stoogeshård ”Classics” har hållit hög klass och det gör glädjande rock. Paul Simmons är inte bara en skick- Dream Catcher/Playground nog Permanament också. Gamma bjuder lig gitarrist, de tjutande, manglande och Pratar man om hjältar som lever rock- på raggainfluerad hip hop, och man får mer skrapande gitarrerna bär upp låtarna och ’n’roll-livet fullt ut kan man inte bortse lust att hoppa från det ena benet till det Alchemysts egen Keith Moon heter Mat från rebellen Kory Clarke. Med ett otal andra än gunga med huvudet när man lyss- Love. Det känns äkta in i ryggmärgen. plattor bakom sig i Warrior Soul splittra- nar.Vissa spår som Don’t Send a Bwoy är Istället för att kopiera förebilder som des bandet och han bildade Space Age riktigt bra och det hörs tydligt att alla rap- Elevators, MC5 och Sabbath så influeras Playboys som hann släppa en platta, för parna har sina rötter i Jamaica med de och där finns en skillnad. Den 15 minu- att nu fem år senare återbilda Warrior omnejd. Detta är tyvärr också ett minus ter långa DMT Blues utvecklas från ett Soul. Med samhällskritiska texter och punk eftersom det är svårt att höra vad de säger rykande inferno till en psykig feedback- i själen har Kory genom åren gjort uppror ibland. Det är i alla fall mer socialrealism indränkt resa och sätter därmed sin prägel mot allt och alla mest hela tiden. än gangstarap vilket passar bra till de på en mördande bra platta. Skivbolagsbråk, stökigt leverne och droger mörka och nästan klaustrofobiska beatsen Jonas Elgemark borde alla satt sina spår. Men Kory verkar som producenten Mister Mitchell levererar. OPM vara outtröttligt energisk. Låtskrivare som Extra plus delas ut för att plattan är under ”Menace to Sobriety” behärskare catchiga rock-dängor med hoo- 50 minuter lång och inte innehåller massa Atlantic/Warner kar utan att bli patetisk är det inte gott fåniga skits. Trion OPM har kalifornisk skatementalitet om, men här är undantaget. Punk, glam, Daniel Severinsson och gör mysig strandraggarmusik i samma sleaze, och rock, allt finns där. Kort och KING CRIMSON tatuerade anda som Sugar Ray, Sublime gott, denna samlingsplatta är en given par- ”Heavy ConstruKction” och Everlast. Jag tänker också på Fun tykompis och borde finnas i alla rockers Discipline Global Mobile/Virgin Lovin’ Criminals när jag hör spår som El hem. Det har varit illa ställt med King Crimson Capitan. Som tur är spelar de inte på Thomas Olsson de senaste åren, med några rent erbarmer- samma planhalva som mer ytliga band som JU JU SPACEJAZZ liga skivor på rad. Därför är trippeln Heavy Blink 182. ”Intersound” ConstruKction välkommen. Den är inspelad Grundstenarna i de flesta låtarna är Plusquam/Border under årets Europa-turné, och på de två akustiska gitarrer, loopade beats och ska- Intersound är en sån där platta som är första CD-skivorna tänder musiken verkli- pumpande basgångar. Sången är habil och svår att kommentera men som känns själv- gen till flera gånger. Sämst är tredje plat- körerna kan vara riktigt sköna vilket får klar när den väl strömmar ur högtalarna. tan med improvisationer, men så har jag mig att längta till den svenska sommaren. Det är dansant, snyggt och rätt så infalls- heller aldrig tyckt att Crimson varit särskilt Bara ett halvår kvar… rikt. Lagom galet utan att vara i närheten bra som improvisatörer. Låt oss nu bara Gary Andersson av att spåra ur när fioler och blåsinstru- hoppas att Robert Fripp och hans mannar KID606 ment tar plats ovanpå på percussionmat- håller stilen. ”PS I Love You” torna. Låtarna är sexiga med eller utan Peter Sjöblom Mille Plateaux/Border vokalister och tempot dras ofta ner för att CAPONE-N-NOREAGA Är det här månne Kit Claytons ohängde skapa intimitet. Intersound framstår fak- ”The Reunion” halvbrorsa? Det skulle det nästan kunna tiskt som utmanare till titeln ”årets Tommy Boy/Playground vara. Kid606 arbetar med samma slags julklapp till flick- eller pojkvännen”. För tre år sedan släppte Queens-duon CNN dynamiskt släpiga elektronicapuls men har Gary Andersson The War Report. Noreaga hann sedan göra en förkärlek för störiga toner, vassa ljud HELLACOPTERS två soloplattor och bli ”stor” medan och uppbrutna rytmer även om det hela ”High Visibility” Capone gjorde sin senaste resa till det går lugnt och varsamt till. Musiken är Polar/Universal stora huset där man inte vill tappa tvålen i ibland både svår och lätt irriterande men Nu skulle det ske – efter tre plattor på litet duschen. Nu återförenas de igen på en jag kan ändå inte låta bli att tycka om bolag var det dags att ta det stora klivet. rejält tung och noggrant ihopsnickrad plat- 606:ans finessrikt främmande ljudland- Soundet har åter putsats, disten tonats ner, ta som lutar mer åt underjorden än skap. adrenalinet slutat koka och naglarna reng- Billboard. Spår som klassiska Straight Robert Lagerström jorts från motorolja. Numera tar det fak- Like That, snirkliga Phonetime och Primo- MARK OLSON & THE ORIGINAL tiskt några veckor att spela in en platta producerade Invincible med självkritik och HARMONY CREEKDIPPERS och inte 26 timmar som debuten! en del tuffa scratchningar klappar mig ”My Own Jo Ellen” Influenserna från punk- och garagescenen mest medhårs. Mörka Queens Finest är Glitterhouse/Amigo fick på förra plattan främst samsas med också hållbar. Precis som You Can’t Kill Tredje gången gillt för dessa Creek Dippers inspiration från Kiss och en lite Me. Och några spår till. med Olson och Victoria Williams, och ännu undanskymd känsla av sydstadsrock. Den Gary Andersson en gång presterar de en mer gedigen här gången blandar sig Stones, Black LUCIANO americana än flertalet av deras kollegor. Crowes och Bob Seger även med i leken ”Live” Tänk er anakronismen Dan Stuart från och till och med en liten flört med soul- VP/MNW Green On Red tillsammans med The Band musiken presenteras. Precis som Grande Detta är Lucianos första liveskiva och den där nere i källaren med enstaka välavväg- Rock tar det några gånger att komma in i innehåller låtar från hans tre senaste ski- da inhopp från Neil Young. Spelglatt med nya plattan, men när förra växte efter vor, alla producerade av Phillip ”Fattis” liv och lust utan att bli ärtigt. Och dessu- antalet lyssningar känns nya mer stillastå- Burrell för Xterminator. En producent som tom bra låtar. ende. Chips (Sator) produktion lämnar i Sverige är mest känd för att ha jobbat Peter Sjöblom mycket övrigt att önska. Arrangemangen är med Sizzla. Skivan är inspelad på Brixton ATB bra och spännande men stupar på poprock- Academy i London där även just Sizzlas ”Two Worlds” soundet. Vare sig gitarrljudet eller helheten senaste liveupptagningar är gjorda. Edel får chansen att blomma ut, tro nu inte att Det är med sin fantastiska röst och Tyskland har avlat fram flertalet elektro- jag längtar tillbaka till Skogsberg-soundet stora känsla för harmonier som Luciano niska skapelser genom tiderna. Hur mycket (allt har sin tid), men jag saknar kraften, utmärker sig, något som märks extra tyd- André Tanneberger, alias ATB, har påver- smutsen och rockenergin som jag vet ban- ligt på detta album, här uppbackad av kör- kats av giganterna Kraftwerk, låter jag det har. Låtarna är bra, Nickes röst blir tjejerna i The Singing Daffodils. Liveskivor dock vara osagt. På en dubbelskiva, där allt bättre och gitarristen Stringen har betraktas ofta lite som överkurs, något som den första startar pulserande genom svetti- kommit tillrätta i bandet, varför då hålla inte är sant i detta fall. Live fångas det ga dansgolv och man landar med den tillbaka soundet? drivna och medryckande i Lucianos scen- andra på en grön äng i stilla vibrationer, Thomas Olsson Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 7

DIVERSE ARTISTER man säga? The Donnas är tillbaka, inte rik- 25 artister borde väl ändå nån göra jät- ”Lyricist Lounge 2” tigt så sura och tykna som förut, vilket är tebra ifrån sig? Nerve, Gaza Strippers, Rawkus/Playground synd. Nu får ju pensionärerna rätt, det var Spitfires och Electric Frankenstein rockar Årets julklapp är här! Efter mer än två års bättre förr. Men ändå, en hormonstinn lite mer än de andra. Bra platta att ha som väntan kommer andra delen i Lyricist pubertal sångerska är ändå allt man öns- bakgrund till grabbfesten med folköl, pizza Lounge-serien. Här samsas de bästa produ- kar sig. Raggarradarn slås på max, 40 och tv-spel. centerna (DJ Premier, Jay Dee,The Alche- Boys in 40 Nights kanske inte vore helt fel. Per Lundberg G.B. mist, Erick Sermon) och de grymmaste Tove Pålsson BRUJERIA rapparna (Q-tip, Redman) om utrymmet, GALACTIC ”Brujerizmo” ofta i intressanta samarbeten.Till skivans ”Coolin’ Off” Kool Arrow/Arcade höjdpunkter hör Kool G Rap & M.O.P.i ”Crazyhorse Mongoose” Hardcore på spanska måste vara hårdare gapiga Legendary Street Team och Talib Capricorn/? än hardcore på engelska. Dels för att puta Kweli & Dead Prez i Sharp Shooters kom- Bägge dessa plattor svämmar över av fun- låter ”fräckare” än bitch och dels för att plett med skönt politiskt inkorrekt refräng: kigt New Orleans-sväng där saxofonerna mexikanska Brujeria spelar för vad sträng- ”I’m one with my gun/I love it like my first blåser en bris rakt igenom den svettiga ryt- arna håller. Inte så tajt men desto mer son/it protects me”… Hårda bandage! msektionen. Den svala keyboarden och den energi. Musikaliskt håller det division två- Andra spår som höjer sig över mängden är flinka gitarren fläktar också, men pannan klass. Men det är mer exotiskt att komma grymt svängiga Oh No med Mos Def & är ändå blank. Galactic besitter ett enormt från Tijuana än från New York. Pharoahe Monch feat. Nate Dogg och bly- driv samtidigt som de klarar av att coola Per Lundberg G.B. tunga The Grimy Way med Big Noyd & ner sig i balladliknande saker som Witch SUICIDE COMMANDO Prodigy. Bottennappen är få men dit måste Doctor. Sångaren Theryl deClouet bringar ”Mindstrip” räknas trista Hi Tek-produktionen Still också tyngd och erfarenhet till anrättning- SPV/Playground Here med Big L feat. C-Town. Jag hoppas en som är vänlig mot hela kroppen. Sån Allt tyskt är bra. Det är ett skämt som innerligt att Lamont Coleman får vila i frid här musik får mig att vilja digga. hängt med ett tag i mitt medvetande. i fortsättningen. Det skulle också ha varit Gary Andersson Suicide Commando spelar body metal á la kul om fler okända MC:s fått chansen. Nu LUDACRIS Rammstein utan någon som helst rim och är det bara Saukrates och Master Fúol ”Back for the First Time” reson. Förbjud allt tyskt utom Blixa, som jag inte hört tidigare av de som har Def Jam/Universal Kraftwerk, Kölntechno och stretchjeans får med egna låtar. Sammantaget är dock det Här kommer mer stenhård hiphop från den bli mitt nästa skämt istället. här utan tvivel den bästa hiphopsamlingen amerikanska södern. Energiske Ludacris Per Lundberg G.B. på väldigt länge. känns som en framtidsman, han är snabb i MARTIN Daniel Severinsson käften om så behövs och musiken är tajt ”Lyxproblem och moderna störningar” THE PILOT SHIPS som en kroppsstrumpa. Det jag inte gillar Universal ”The Limits of Painting and Poetry” på Back for the First Time är det ofta Ska inte försöka göra mig lustig över BlueSanct/Border återkommande läktarskrålet som blir trött- Varberg-sonens patetiska lågstadiepop. För ett par veckor sedan plockade jag samt rätt så omgående. Kanske kan Inledande Mitt namn är Claustro är lånade fram Codeines första skiva. Det som slog Ludicrus ändå konkurrera med DMX och från Niels Jensen och avslutande mig var att det inte alls var lika kärv och de stora grabbarna om nåt år eller två. Solglasögon är stulen av Docent Död. svår musik jag tyckte att det var för sju år Gary Andersson Resten verkar vara ”eget” material. Ingen sedan. Mycket har hänt inom den långsam- TOO $HORT av låtarna håller hög klass. Vare sig ma amerikanska alternativrocken. Den blir ”You Nasty” musik- eller textmässigt. Jag hoppas verkli- ännu mer långsam, ödslig och vag i kontu- Jive/Zomba gen att Lyxproblem och moderna störning- rerna.The Pilot Ships är just det, ett lång- Rappens största kåtbock Too $hort gillar ar drunknar i glömskans bottenlösa brunn. samt alternativrockband. Labradford, Low, två saker: brudar och feta sedelbuntar. Per Lundberg G.B. Fuck och just Codeine är givna referenser. Därför har han rappat sen 80-talet, och BLINK 182 Vackra instrumentalspår med ödsliga pia- om man ska tolka bookletens explicita bil- ”The Mark, Tom and Travis Show” non, orglar och försiktiga gitarrer.Viskande der är han stenhårt lycklig. Vad gäller You Universal sång med antydningar åt det mindre glada Nasty är beatsen James Brown-bumpiga Tokroliga band har det alltid funnits och hållet. Extremt tilltalande så här i regntider, och rappen skönt slirig. I texterna behand- kommer alltid att finnas. Minns själv att men knappast någon milstolpe i genren. lar han sina intressen ingående, men inte jag log lite åt skojpunarna Toy Dolls. Ler Fredrik Eriksson förrän i r’n’b-iga Call Me Daddy växer mitt är vad jag definitivt inte gör åt Blink182:s NÅID intresse. She Know är nästa ståndaktiga liveskiva The Mark, Tom and Travis Show. ”Waking Up” musikstycke. Souliga Be My Dirty Love Dagishumor, förskolepunk och gubbsjuka. Beverage/Stockholm står ändå ut mest, refrängen är nästan Blink 182 känns bara väldigt fjantiga. Martin Landquist, hjärnan bakom Nåid, magisk. Den går rätt in på denna månads Per Lundberg G.B. inriktar sig på nya plattan mer på att göra bland-CD. SWELL låtar än tidigare. Ambientkänslan och Gary Andersson ”Feed” housebeatet är kvar, men Waking Up är 28 DAYS Beggars Banquet/Playground mycket mindre etno och mer euro. Ibland ”Here We Go” Lättlyssnad halv-flippad pseudo-specifik låter det som ett deppat Erasure. Ganska Mushroom/? pop med lo-fi karaktär, starka melodier och professionellt, och tämligen utrtråkigt. Denna femspårs-EP innehåller bland annat snygga arrangemang av ett obskyrt kalifor- Pigge Larsson rapmetal (Sucker), elektroniskt stomp niskt band med en tio-årig historia. Ganska KENT (Kool) och indierock kryddad med egensinnigt emellanåt, trots att de har en ”B-sidor 95-00” Offsping-punk (Goodbye) från dessa aussi- sångare som ger en del alltför tydliga asso- RCA/BMG es. Musik som försöker ha attityd. Och som ciationer till Beck, en association som även Hade inte riktigt förstått storheten med inte lyckas så bra. Men avslutande sugges- dyker upp i musiken med jämna mellan- Kent. Visste att Jocke Berg var en textför- tiva mixen av Never Give Up är väldigt rum. Synd, för de hade klarat sig bra på fattare av rang. Gillade första skivan. Då lockande. sin egen originalitet annars. kändes det stort. Då kändes det angeläget. Gary Andersson Johannes Giotas Sen blev det stort och kladdigt av kommer- DIES IRAE CLAIRE VOYANT sialism. Så uppfattade jag Kent. På väg ”Immolated” ”Time and the Maiden” hem från jobbet en dag satt jag bredvid en Metal Blade/MNW Accession/EFA tjej som just varit och köpt nya skivan. Hon Första gången jag hörde talas om polsk 80-talet ligger som en tröstlös dimma över höll i den som om den vore helig. Hennes metal skrattade jag inombords. Sen kom denna plattan. Dessutom blir jag alldeles bibel. Det var då jag insåg hur stora och Vader och skrattet sattes i halsen. Dies matt när jag lyssnar på Claire Voyants betydelsefulla Kent är. En del vill kalla dem Irae håller inte samma världsklass som sångerskas nedstämda och melankoliska för Sveriges bästa band. Jag skriver inte Vader. Men de gör bra death metal. Varken röst. Med de evigt malande gitarrerna och under på det. Hellre då ett av Sveriges mer eller mindre. Känns som det lilla extra den slöa trumgången för det tankarna till bättre band på senare tid. Det här är en som behövs för att göra dem till ett stort Siouxies and the Banshees och Cocteau ren hyllning till fansen.Två nya spår och band saknas. Kanske kommer det med Twins mixat med lite Portishead. Det känns tjugo baksidor, det utgör ett starkt dubbel- nästa platta. plastigt, men visst, första låten Love the album. Glöm inte det ”gömda” spåret efter Per Lundberg G.B. Giver är rätt okej, men därefter är det ned- låt 20. Finsk musik när den är som bäst. DIVERSE ARTISTER försbacke. Nej, 80-talsmusik kommer från Per Lundberg G.B. ”Blattered” 1980 THE DONNAS Twenty Stone Blatt/Border och inte 2000. ”Turn 21” Smuts-rock’n’roll funkar alltid som party- Martin Mansfeld Epitaph/MNW förhöjare. Här är det en jämn nivå. Ingen AC/DC, frigörelse och rock, vad mer kan som utmärker sig mer än någon annan. Av Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 8

WESTLIFE the People. Nu ger First Floor Power värl- BABA BLUES ”Coast to Coast” den den nya Time, Time som en liten ”Excavations: Blues is a Rainbow” RCA/BMG smakbit tills debutalbumet kommer i Rub-a-Dub/MNW Westlife har redan nio ettor i England. Om februari. Första låten, Time, Time beskri- Richard Danielsson och Clas Gustavsson är ett par år kan de förmodligen göra sin ver gruppen som sin egen lilla hatlåt till kärnan i Baba Blues, men får här hjälp av egen 1 – en samlingsskiva med bara stressen, eller en kärlekslåt till dagarna då bland annat Brynn Settels och Roland förstaplaceringar. Beatles är naturligtvis man inte behöver någon klocka. En ganska Keijser.Tillsammans gör de Excavations till överskattade men jag gissar ändå att deras korrekt beskrivning. För allt man vill göra en ovanligt originell bluesplatta. Luftig men 1 är lite bättre än Westlifes. när man hör den är att gå på kalas och med uppfordrande, ångande riff, avlägsen Thomas Nilson dansa. Klaviaturen klingar och klirrar och kvarterhakets ölstomp men rätt nära Dr. NEO Jenny Wilsons lite gälla, coola röst kan John, John Lee Hooker och Mississippi. ”Neo” pigga upp vem som helst. ”Stop working! Och hur många bluesplattor innehåller en Neo Start dancing!” spelade de in medan Karl- Motörhead-cover? Göteborgstrion NEO debuterar med detta Jonas Winqvist var hemma och vilade upp Peter Sjöblom självbetitlade album. Och debuten sker med sig hos sin morfar efter en operation. DWIGHT YOAKAM gott betyg. Musiken är ofta lågmäld, rent Sångpåläggen fick han därför göra per ”Tomorrow’s Sounds Today” av meditativ och kontemplativ, och här och telefon, hundra mil från studion i Reprise/Warner var kan man nästan känna en touch av Värmland. Det ger ett skönt kvävt sound Den akustiska dwightyoakamacoustic.net modern folkmusik. Det hela byggs upp till som passar bra ihop med de små ooande var en lyckosam parentes – med en trivsam samling pyjamaspoplåtar, halloweeenspökljuden i bakgrunden. Tomorrow’s Sounds Today är Yoakam till- mjuka, lena och trygga. Och det är väl den Anslaget på låten liknar det hos bob hund baka med ett helt band, och dessutom med enda invändningen som kan framföras, att – det där lite kluriga och småtokiga. ett par inhopp från Buck Owens. Det är det ibland blir lite väl mysigt och fluffigt. First Floor Power har överhuvudtaget egentligen inget märkvärdigt som Yoakam Men som helhet är ändå NEO värt att låna en väldigt skön hemgjord känsla över sin gör, men det svänger. Det är bra låtar och sitt öra till. Eller softa. musik. Som om de rotat runt lite i köket han sjunger sedvanligt utmärkt. Magnus Sjöberg och hittat några kastruller att slå på och Peter Sjöblom COURTNEY PINE sedan tagit närmsta bandspelare att spela SONGS OF SOIL ”Back in the Day” in alstren på. Sånt ger mersmak.Tyvärr ”The Painted Trees of Ghostwood” Blue Thumb Records blir det lite väl hemgjort ibland. Startracks/MNW Jag har alltid sett Courtney Pine som en Sista låten, A Medley for You, är mycket Bröderna Kjellvander slår ihop sina påsar artist som försöker stå med ena benet i riktigt ett medley som består av små idéer när Christians Loosegoats tar en paus och genrebunden, reglerad jazzmusik och det till låtar som eventuellt kommer att bli rik- Gustafs Sideshow Bob har lagt av. andra i samtida musikalisk utveckling. En tiga låtar i framtiden. Det känns sådär. Mer Resultatet blir en lågmäld platta som väl saxofonist som inte är främmande för att indie än kul om man säger så. Det är fak- kan kallas alternativcountry. Det är mer prova nya vägar, även om det för det mesta tiskt ganska ointressant att lyssna till ett Wilco än Hank Williams om man säger. hamnar i någon slags ingenmansland i hopkok av brottstycken till något som bara Problemet är att vi redan hört en hel del mittfåran. Ur det perspektivet känns fak- kanske ska bli något. Men bortser man sådant. Genren är nött, och sååå nyskapan- tiskt Back in the Day som ett steg mot en från den är det en lysande liten EP-juvel. de är inte Songs of Soil. Men det hindrar fullbordad fusion av ovanstående, även om Anna Hedlund inte att de får till ett par riktigt bra låtar. kanske nutidsperspektivet dominerar. Det RARO Hör bara Heather Bend eller Seventeen är så att säga mer soul och hiphop än ”Terminal Café” som plockar poäng på sin nordiskt sorgsna Coltrane. Det finns dock tyvärr en gemen- Cyroscope/Slask melodi och sitt sköra piano jämte en knast- sam stelhet, en avsaknad av spontanitet, Emilie Sigelius har en underbar röst som rande brasa. för att det ska kännas riktigt fräscht. Och hon använder utan att kokettera med sin Peter Sjöblom med denna stelbenthet blir också plattan skolning. Sången stiger och sjunker som WILLIE NELSON/WAYLON JEN- för lång för att engagera. lätta snöflingor mot syntbakgrunderna som NINGS/KRIS KRISTOFFERSON/BILLY Magnus Sjöberg hjälper till att skapa en sakral, vinterkris- JOE SHAVER BIG COUNTRY pig atmosfär. Jag har dock en invändning, ”Honky Tonk Heroes” ”Come Up Screaming” och det är att materialet blir lite ensidigt. SPV/Playground SPV/? Mer eller mindre hela Terminal Café har Det är ett vanligt fenomen inom countryn Jag tillhör dem som tyckte att Big Country samma stämningsläge. Det finns dock inget att berömdheter går samman och gör ski- en gång i tiden hade en viss charm, men i annat som låter riktigt såhär, och jag är vor ihop. Oftast är det också det enda längden blev rätt tråkiga. När jag så lyss- verkligen spänd på utvecklingen. egentliga försäljningsargumentet, för resul- nar till dubbelliven Come Up Screaming Peter Sjöblom tatet blir sällan bättre än lite småcharmigt. inser jag att den där charmen också var HOODOO GURUS Det gäller Honky Tonk Heroes också. Billy rätt tidsbunden. De där folkliknande gitar- ”Ampology” Joe Shaver har skrivit alla låtar, och de rslingorna var spännande just därför att Arcadia/Universal fyra sjunger en vers här, någon rad där, lite det inte fanns mycket i samma stil i mitten Ampology är en fyrtiolåtars återblick på om vartannat. Det blir hattigt och musika- av åttiotalet. Musiken, liksom bandmed- australiensarnas karriär, komplett med liskt växlar det mellan det sömniga och det lemmarna, har obönhörligen åldrats och frontfiguren Dave Faulkners egna kommen- lite struttiga. Säkert kul för de inblandan- hela konceptet utstrålar trötthet, som trots tarer i häftet. Och översikten bekräftar det de, för gamla minnens skull. Men inte nöd- maskeringsförsök klart skiner igenom. Big man vetat hela tiden, att Hoodoo Gurus vändigtvis för lyssnaren. Country hade kanske en storhetstid för började som ett briljant popband med Peter Sjöblom femtontalet år sedan, men som liveband år underbara låtar som Tojo. I Want You LILIUM 2000 känns de helt irrelevanta. Back och Death-Defying, men urartade till ”Transmission of All the Good-byes” Magnus Sjöberg en rätt idéfattig och ospänstig combo som i Glitterhouse/Amigo SISTER2SISTER förvirrade stunder flörtade med stiliserad Lilium är en udda Glitterhouse-satsning ”One” hårdrock. De verkliga pärlorna ryms alli- som skiljer ut sig från bolagets övriga, mer Mushroom/Edel hop på första plattan i dubbeln, som tyvärr rotrockiga artiststall. Deras musik påmin- Sister2sister, bestående av sjungande syst- saknar den ljuvliga countrypastischen ner lite smått om The Friends of Dean rarna Chris och Sharon Muscat, är för- Hayride to Hell. Martinez, alltså är den instrumental och modligen mest kända för att de var för- Peter Sjöblom har fantasieggande, filmiska kvaliteter. Den band åt Britney Spears härförleden. Och PER TJERNBERG skulle mycket väl kunna vara soundtracket just förbandsmediet känns ganska rätt, ”Universal Riddim” till vidsträckta ytor och övergivna gator. eftersom One aldrig riktigt kommer igång, Rub-a-Dub/MNW Men styrkan är också dess svaghet – precis utan mest känns som en puttrande upp- Titeln är talande, för hos slagverksvetera- som lösryckt filmmusik bär Transmission värmning. På albumet finns dock ingen nen Per Tjernberg möts hela världen i en of All the Good-byes inte riktigt. Men håll utomstående huvudakt, utan systrarna får reggaerytm. En arabisk oud plockar melo- för all del ögonen på Lilium i framtiden. försöka övertyga mig själva, vilket de dock dier över baktakten, indiska tablas bubblar Peter Sjöblom inte lyckas med. Bäst blir det i stunderna ut i ett dubeko. Scratchen får plötsligt tok- KEVIN COYNE de nästan tangerar Alisha´s Attic, men det spel. Rytmerna sitter stenhårt – Bosse ”Room Full of Fools” är så pass sällan att det inte räcker till- Skoglund är som alltid en klippa! – och Ruf/? räckligt långt. dubeffekterna rikoschetterar mellan kana- Särlingen Kevin Coynes karriär sträcker sig Magnus Sjöberg lerna. Kul med både bra och spännande över ett antal decennier, och han är fortfa- FIRST FLOOR POWER svensk reggae. rande fullt aktiv efter att bland annat ha ”Time, Time” Peter Sjöblom kämpat framgångsrikt mot sin alkoholism Silence under 80-talet. Musikaliskt är han väl inte I januari 2000 kom första EP:n We Are fullt så brännande idag som på 70-talet, Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 9

men rösten är fortfarande intensiv och JANNE SCHAFFER LUKA BLOOM uppfodrande med en personlig touch av ”På andra sidan månen” ”Keeper of the Flame” blues. Bäst är de låtar han vrider runt, Earmeal/Warner Evangeline/Universal bänder isär och fogar ihop igen i en mer Bortsett från den icke föraktliga barnaska- Luka Bloom är tillräckligt gammal i gamet experimentell anda. ra som gillar Electric Banana Band, vem för att det skulle kunna vara intressant när Peter Sjöblom lyssnar på Janne Schaffer? Vem har över- han gör en coverplatta, Men det blir lite ESBJÖRN SVENSSON TRIO huvudtaget ett behov av en sådan utslät- småsåsigt när han filtrerar låtarna genom ”Good Morning Susie Soho” ning och nollställdhet som finns på en skiva det folksångaridiom han bland annat delar Superstudio/Diesel som På andra sidan månen? Av en jaz- med medverkande Christy Moore. Roligast Trots att det är det stilla och lyriska som zrock som inte ens riktigt vågar vara jaz- är bredden på låtmaterialet, med en udda är EST:s egentliga adelsmärke, är det när zrock, eller en softat slapp fejketno med tin Dylan-låt, Cure, en Joni Mitchell-baksida, de höjer intensiteten som Good Morning whistle? Vem behöver en elgitarrens Bob Marley och Abba. Susie Soho blir som bäst. Hör bara plat- Gheorghe Zamfir? Nå, ungarna har rätt. Peter Sjöblom tans enda cover, The Face of Love, med Electric Banana Band är bättre. ALAN JACKSON sina tablas och melodiska orientalismer, Peter Sjöblom ”When Somebody Loves You” eller min favorit, den organiska The ULF LUNDELL Arista/BMG Wraith. Det är helt enkelt de mer sprittan- ”I ett vinterland” Multisäljande Alan Jackson siktar kanske de låtarna som greppar bäst. EMI mot Merle Haggard men ramlar ner i fam- Peter Sjöblom Man vet hur en Lundell-låt låter numer, för nen på Dr. Hook. Insmickrande countrysi- THE RESIDENTS den har låtit så de senaste åren. Glidit rap för en cornflakesfinansierad ameri- ”God in Three Persons” omkring lite svårbestämbart mellan prat kansk radio. Undan! Euro Ralph/Border? och sång. Skillnaden ligger mest i inram- Peter Sjöblom Nyutgåva av skivversionen av en teaterupp- ningen. Michael Ilbert och Christoffer DIVERSE ARTISTER sättning Residents gjorde 1988, utökad med Lundqvist har producerat I ett vinterland, ”Volym #3 – Den bästa svenska musiken en CD med enbart instrumentalmusiken. Det och stråkar, blås och delar ur Ale Möllers 80-tal” är faktiskt den jag gillar bäst, utan origina- instrumentsamling hjälper till att skapa ett MNW lets berättarröst som snarast stör utan den luftigt sound. Produktionen är helt enkelt Temat för tredje volymen med kärleksfullt sceniska framställningen. Annars är det med mer klädsam än på den hopplöst klumpfo- dokumenterad svensk rockmusik är ”slyng- God in Three Persons som det mesta av tade Fanzine. Men ändå, i allt väsentligt lar”. Slynglar som definierade den svenska sena Residents, det låter som mycket annat låter det som en Lundell-platta brukar 80-talsmusiken med bland annatVad skall de gjort sedan 80-talet. Det krävs en stor låta. du bli?, Kom till mej och alldeles självklart hängivenhet till gruppen för att deras sena Peter Sjöblom Solglasögon. Slynglar som hette eller heter verk ska vara särskilt intressanta. TOMMIE SEWON Tant Strul, Jakob Hellman, Camouflage, Peter Sjöblom ”Nästan som gudar” KSMB och Thåström. Och jag vill bara MATTHEW SWEET Slingshot/Border påpeka att vad man än tycker om Wilmer ”Time Capsule: The Best of Matthew ”Jaaa!” Radioproducenterna jublar! I alla X idag så var de kungar 1983 när de gjor- Sweet 90/00” fall de radioproducenter som tycker att de Blod eller guld. Hitarna radas upp, Zomba Patrik Isaksson är för kaxig, Uno också de som inte var hitar egentligen men Girlfriend slog ner som en riktig popbomb Svenningson för hårdrockig och Tomas som var det i alla fall. Och som på något när den kom 1991 med tindrande melodier Andersson Wij alldeles för deprimerande. sätt alltid kommer att vara det. och sin snygga touch av Beatles Revolver. Helt enkelt de radioproducenter som tycker Peter Sjöblom Sedan dess har det inte hänt så mycket. Jo, att musik inte ska vara annat än en ano- LOU FORD Matthew har ju fortsatt att ge ut plattor nym fond till disken eller blomvattnandet. ”Alan Freed’s Radio” med bra låtar, men de har mer eller mindre Att det sedan finns någon som för egen del Glitterhouse/Amigo låtit likadana allihop. Det märks på Time och i likhet med Tommie Sewón, alls ids Lou Ford – som är ett band och inte en Capsule också. Det är inte stor skillnad på göra något så intetsägande övergår mitt soloartist – fortsätter göra countryrock första låten och den nyinspelade sista. förstånd. som varken är särskilt bra eller särskilt Enda skillnaden är väl att gitarrerna inte Peter Sjöblom dålig. Låtarna utmärker sig inte nämnvärt är lika spetsande som förr. Snacka om att GUTBUCKET och engegerar därmed inte tillräckligt för fastna i en form. ”Skyrider” att fastna i minnet. Peter Sjöblom Silverhead Peter Sjöblom NADINE Tyskproducerad tungrock med stoner-vibb, P.KRUSE ”Lit Up from the Inside” och det är väl rätt okej i små mängder. I ”I dag Göteborg i morgon Malibu” Glitterhouse/Amigo längre stunder blir det alldeles för förut- Last Buzz/Border Nadine hör till de många band som är för- sägbart – Gutbucket är knappast varken Patrik Kruse, som förr var en duo tillsam- knippade med alternativcountry, men som förnyelsens eller nyansernas mästare. mans med Joel Andersson, hör till de egentligen inte är annat än vanlig trist Peter Sjöblom moderna svenska punktrubadurerna. Med genomsnittsrock, som bäst utrustad med DIVERSE ARTISTER detta följer ett antal formstereotyper, och redan välbegagnade Neil Young-gitarrer. ”Born to Raise Head – A Tribute to GG Kruse gör inte mycket för att särskilja sig. Låtarna är ordinära, sången är medioker, Allin” Det ska i så fall vara att den hesa rösten arrangemangen fantasilösa. Nadine är ett Feedback Boogie/Deaf & Dumb får honom att låta mer som Ulf Lundell än av alla de band som är ett för mycket. Förvånande nog en svenskproducerad tri- vad de flesta av hans genrekollegor gör. Peter Sjöblom but till GG Allin, och följdriktigt är det Nja, lite mer originalitet krävs ändå för att JO DEE MESSINA mest svenska band som hyllar honom. Men jag ska höja på ögonbrynet. ”Burn” när låtarna inte har huvudpersonen själv Peter Sjöblom Curb/? vid mikrofonen reduceras de till ganska DALE WATSON Jaha, ännu en stereotyp radiorockbrutta ordinär rock’n’roll och medioker punk. För ”Christmas Time in Texas” som tror att hon spelar country. Men för säga vad man vill om Allin och hans ökänt Continental Song City/Playground att spela, för att verkligen vara country avsmakliga scenframträdanden och brutalt Inte en chans att jag tänker låta min jule- krävs det fan så mycket mer än att posera självdestruktiva leverne, det var han själv frid spolieras av inställsam gubbcountry! som någon jävla Playboy-kanin i CD-häf- som gav låtarna en obehagligt förtärande Vill jag ha en crooner till snöflingorna tar tet, även om öronen är utbytta mot en leo- men nödvändig energi. Och en sådan kan jag tusen gånger hellre Bing Crosby. Så pardmönstrad cowboyhatt. Stäm skivbola- varken Mobile Mob Freakshow,Trash stora mängder för att det ska bli lyssnings- get för falsk marknadsföring, för titeln Brats, Antiseen eller de andra uppbåda. bart kan man rimligtvis inte få i sig under Burn kunde inte vara mer vilseledande. Här Peter Sjöblom hela högtiden. Huvva! finns ingenting som brinner, här finns ingen ACTION SPECTACULAR Peter Sjöblom glöd, inte ens en tafatt liten gnista som ur ”From Here on in It’s A Riot” DIVERSE ARTISTER en slutkörd gammal cigarettändare. Curveball/MNW ”Beirut Café” Peter Sjöblom Skivan har den lite egendomliga extratiteln Goldhead THREE STUDS AND A STONE The Fourth Action Spectacular fast det Emilio Ingrosso har sammanställt denna ”Ain’t No Blues on My Radio” egentligen är britternas debut. Musikaliskt skiva som är ett slags soundtrack till Skåneton/IPM är det lite puttrig pop med hintar åt både restaurangen Beirut Café i Stockholm. Stelbent shufflig blues med en sångare som Manchester och Badly Drawn Boy. Ambienta, aningen orientaliska tongångar har alldeles för mycket fejkad attityd.Tar Brittiskt ut i stämskruvarna och inte så som till viss del faktiskt komponerats spe- man bort tusen av alla de träliga blues- spännande som de försöker göra det. ciellt för restaurangen. Medverkar gör band som finns i Sverige, står det tusen Peter Sjöblom bland andra Stonebridge och Cari åter som låter såhär. Lekebusch, men plattan når tyvärr inga Peter Sjöblom högre höjder. Däremot kan jag absolut Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 10

tänka mig att ha det i bakgrunden när jag december 1965. Det mesta skrivet av butplatta som verkligen fungerar. Synd att äter. Curtis Knight och keyboardspelaren Ed skivan bara går att få tag i mailorder- Pigge Larsson Dantes. Höjdpunkterna är många den vägen (www.glitterhouse.com). SCARED tunga Knock Yourself Out, driviga Hornets Peter Sjöblom ”New Songs” Nest och klassikern I Can´t Help Myself. EL MUSICO Destination En perfekt julklapp till farsan. ”Themes from the Dusty Roads” Världens sämsta bandnamn och skivtitel Jonas Elgemark All Tomorrow’s Recordings omgärdar dessa tre ganska ointressanta SANCHEZ Göteborgska El Musico blir allt bättre och låtar från svenska hardcore/emocore-kil- ”Simply Beeing Me” deras musik alltmer sammansatt. På denna larna Scared. De kan sin skola, men aktare VP/MNW fullängdsdebut hörs fortfarande Tom Waits va trist... Hyfsat snyggt papper runt vinylen Sanchez har alltid förknippats med smörig smyga i korridorerna och viska till Bertolt dock. reggae och är kvinnornas favorit på Brecht, men deras kabaréaktiga musik tar Pigge Larsson Jamaica. Simply Beeing Me bjuder på få numer också intryck av bättre americana MIDTOWN överraskningar, här finns så mycket vuxen- och kärva folklåtar i moll. (While Waiting ”Save the World, Loose the Girl” mys-musik att ingen behöver frysa denna for) The Real Cupids är med sin slide och Burning Heart långa vinter. Coverversioner är en av sin beslutsamma lunk särskilt värd att Det är svårt att beskriva. Vad är det för Jamaicas specialiteter, något som Sanchez nämnas. Förbättringar kan fortfarande något? Stämsång i Millencolinstil blandat verkligen tagit fasta på. Det var med Lady göras på sångavdelningen, men El Musico med pop-rock. Midtown beskrivs som ett In Red han fick sitt stora genombrott, och är absolut på väg mot någonting riktigt punkband. Punk och punk. Smaken är som på skivan Loneliness är sju av tio spår ver- bra. Kanske når de dit om ett par plattor. baken. Detta betyder inte att det är dåligt, sioner av amerikanska r’n’b-hits. Kanske redan nästa gång. nej men det är en slags tonårsrock med ett Självfallet finns detta obligatoriska inslag Peter Sjöblom lite snabbare trumspel än vanligt i genren. också med på Simply Beeing Me och det UNION KID Ja, ibland kommer deras argare sida fram är även denna gång en R Kelly-låt (1998 ”Candy Falls Here” även i musiken och det gör det hela lite gjordes I Belive I Can Fly) som märks Pias International/Playground roligare. Att de är djurrättskämpar hela mest. Turn Back the Hands of Time. Muskelstark poprock som lämnat college högen gör det hela MYCKET roligare. Ibland känns det dock som om man helt och pluggat Pixies på fritiden, men som Något bakom pannbenet behövs även i tappat förmågan att göra fusionen av stilar skulle tjäna på lite mer variation. Varannan denna tids intelligensbefriade musikin- spännande, det har blivit något som inte låt snabb, varannan långsam – grovt räknat dustri, ännu finns det hopp för våra små alls har med reggae att göra längre. Detta – räcker inte. Melodierna rör sig kring vardagshjältar... är defenitivt ingen skiva som kommer att samma fixpunkt plattan igenom, och en Tove Pålsson bli ihågkommen som banbrytande.Trots timme med dessa britter är mer än till- DEMONS det känns den på det stora hela mer för- räckligt. ”Riot Salvation” enklad och rak, utan trimmade saxofoner Peter Sjöblom Gearhead och syntar, än många andra i denna reg- FRAFF Vi har just åkt tillbaka cirka 30 år i tiden gaens slisk/r’n’b-genre. ”Resist the Call to Rock” och punken är här. Det är gammalt nu och Josefin Claesson Rainbow Quartz/Playground ingen tycker längre att det är särskilt hårt. DIVERSE ARTISTER Det är inte konstigt att paralleller har dra- Men lik förbannat har det hållit sig kvar ”World Shall See” gits mellan Fraff och sådana som Wire, ända tills nu. För en del är det en gåta, för VP/MNW XTC,Television och Captain Beefheart. andra naturligt. Demons kör en slags Producenten Phillip ”Fattis” Burrell har Man skulle kunna lägga Soft Boys till lis- 2000-variant av den ”snälla” och klassiska nu samlat ett axplock låtar han tan också. I grunden spattiga låtar som punken. Inte riktigt så falskspelande som gjort för sin label Xterminator på albumet främst kyls ner av den avmätta sången – Sex Pistols, utan mer som Johnny Rotten World Shall See. Skivan är lite synd. Fraff hade gärna fått ta ut sväng- utan rökhosta. Jo det är alldeles sant, så fullmatad med stora artister från den klas- arna ännu mer. Men så är det ju bara deras låter det. Klassisk punk, nu med en lite mer siskt melodiösa reggaen men även debut, så de har gott om tid på sig att modern touch. från den mer moderna righteous-scenen. utvecklas och lära sig våga mer. Tove Pålsson Titelspåret är en mäktig Sizzla-låt som på Peter Sjöblom PORNCREEP hans senaste skiva hette The World, här HARALD HEDNING ”*Eject Too Late*” har man dock valt singelversionen som inte ”Harald Hedning” Silverhead/? är lika bra men ändå samlingens absoluta Garageland Punkigt med influenser från 50-tals piano höjdpunkt. Just Sizzla och Capleton är de Harald Hedning fick aldrig ge ut någon och med grungeaktig sång. Även A-ha artister som bäst lyckas förvalta arvet från platta när det begav sig i mitten av 70- kommer med på ett hörn när Poorncreep rootsreggean och samtidigt kombinera den talet, men det spelades in lite här och där, gör en cover på Take On Me, som ger med ny ragga. De två stilarna möts på under konsert, vid repetitioner och i betydligt mer fartränder i kalsongen än svängiga The Vibes och det är duetter som Sveriges Radios studio.Tack vare att originalet. Skivan är som en dag av många. denna och Jah Kingdom, även den med Garageland jobbar hårt med arkeologin får lite yrvaken i början, piggnar till för att till Capleton, nu tillsammans med Luciano som man till sist höra hur det lät. Det är abso- slut däcka av. En allroundskiva helt enkelt. det tänder till ordentligt på skivan. lut lovvärt av Garageland, men det betyder Mer än så är det inte, men en bra En överraskning är Turbulence som på inte automatiskt att musiken de hittar är i (ljud)bild är det i alla fall. låten Think of Peace gör en fullkomligt toppklass. Harald Hednings musik påmin- Tove Pålsson fenomenal insats – energi och skön melodi. ner både om nutida Grovjobb och dåtida DAVE HOLLISTER Defenitivt en artist att hålla ögonen öppen Samla Mammas Manna och var som bäst ”Chicago ´85… The Movie” för i framtiden.Tyvärr är det just de när den flöt ut i improvisation. När den Dreamworks/Universal aggressiva tongångarna kombinerat med rörde sig inom en mer strikt form blev ”Konceptskiva! Bort! Kriminalisera!”. politiska texter som saknas på många av musiken torftigare. Låtidéerna var lite för Med reservationer för att konceptskivor spåren. Skivan känns helt enkelt för slät- outvecklade, och de körde ibland fast i den egentligen inte borde få vara tillåtna så är struken vilket förvånar mig en aning efter- svenska instrumentalproggens klichéer. det här en stundtals briljant soulskiva. som det är från detta produktionsstall man Peter Sjöblom Don´t Take My Girl Away, We´ve Come kunnat höra de mest spännade släppen den TURN Too Far och Destiny är så jävla vackra senast tiden. ”Antosocial” ballader.Vackrare än nästan allt på R Josefin Claesson Infectious/? Kellys TP-2.COM. DIVERSE ARTISTER Man tar några snubbar som spelat i hund- Thomas Nilson ”Come on Beautiful – The Songs of ra andra band tidigare, ett tjog gnisslande JIMI HENDRIX with CURTIS KNIGHT American Music Club” gitarrer samt några lånade riff från x antal & THE SQUIRES BigNight/Glitterhouse/import kända indie-ikoner, och vips har man ett ”Knock Yourself Out” Initiativtagare till den här hyllningen till identitetslöst rockband som försöker vinna Jungle/? Mark Eitzel och American Music Club är mångas gunst, men attraherar få. En grupp Det fanns en tid då Hendrix var relativt Paul Austin från Willard Grant Conspiracy. som både vill vara Radiohead och Elliot okänd, en tid då han ofta sålde eller pant- Att samtliga medverkande är stora beund- Smith samtidigt, fast med en släng av satte sina gitarrer. Curtis Knight var en av rare av Eitzel hörs, bidragen är varma av heavy metal.Ta bort. Och nej, det hjälper de som var schysst och lånade honom en kärlek. Flera av bidragsgivarna överträffar inte att de försöker låtsas som om de har gitarr. Resultatet kan höras här. Hendrix sig själva (Lambchop, Calexico) och såda- en image, med sina kostymer och slipsar. höll under denna tid på att hitta sin stil. na som Chris & Carla och Willard Grant Sångaren och gitarristen Ollie Cole Han har inte riktigt kommit underfund med själva gör sedvanligt bra ifrån sig. Men det (före detta Swampshack), skadades för vad han ville göra med sin gitarr men ten- är frågan om inte Steve Wynn ändå slår några år sedan allvarligt då en mikrofon denserna är klara. Största delen av plattan dem alla på fingrarna med Highway Five.I blev strömförande. Händelsen ska ha givit är hämtad från två studioinspelningar från alla händelser är Come on Beautiful en tri- honom perspektiv på livet och energi att Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 11

skriva en bunt nya låtar.Tyvärr har han inte en sval och blasé loungekänsla på house- gen inte kan skriva låtar. Jag vet inte om lyckats överföra något av elektricitet han och technogrund. Med andra ord inget att de tre killarna i Multiball faktiskt är studi- drabbades av den dagen, till sina låtar. springa benen av sig för. omusiker i vanliga fall, men nog låter det Anna Hedlund Robert Lagerström så. De gör musik i gränslanden kring akus- IDLEWILD PASSI tisk drum’n’bass, triphop, chill out... Ja, det ”100 Broken Windows” ”Genése” är lika oformligt som det låter.Visst kan Food/EMI V2 det stundtals bli okej bakgrundsmusik, men Det kommer så mycket fantastisk popmu- Franske rapparen Passi säljer högar med i slutändan kan Multiballs skiva samman- sik från Skottland; BMX Bandits, Pastels, skivor i hemlandet, han är arg och rappar fattas med det engelska ordet ”wanking”. Teenage Fanclub, Speedboat, Vaselines, om rättvisa och värnar om sina afrikanska För så är det. Multiball är ett gäng killar Orange Juice och Eugenius. Listan över rötter. Det låter ju jättefint, men produktio- som står och runkar i studion. band kan göras hur lång som helst. Ja, och nen och beatsen känns mindre angelägna. Henrik Strömberg så Jesus & Mary Chain. Och Primal Passi spanar alldeles för mycket på sina BANCO DE GAIA Scream. Alla är de ansvariga för en stor amerikanska förebilder och det är svårt att ”Igizeh” mängd fantastiskt smittsamma poplåtar på Genése hitta någon anledning till att Six Degrees/? under de senaste 20 åren, och inget pekar MC Solaar inte längre skulle vara kung av Banco de Gaia har alltid haft en förkärlek på att varken produktiviteten eller kvalite- fransk rap. för ”etniska” ljud och det hara bara blivit ten ska komma att avta under de komman- Björn Magnusson värre med åren. Redan på de första publi- de 20 åren. DIVERSE ARTISTER cerade spåren (på Ambient Dub-samlingar- Inget, det vill säga, förrän Idlewild. De ”Looking Back” na) märkte man en tendens till bombastis- spelar inte pop. De är inte roliga. Och de Good Looking/Goldhead ka ljudbilder, och det är inte längre en ten- har inga medryckande låtar. Istället för Denna samling lägger sig som en bekväm dens utan ett faktum. Låtarna byggs upp, poplåtar har skottarna gett sig in i samma filt över en utan att direkt stickas eller bli och upp, och upp. Arabiska, indiska och snår av tröttsam post-grunge och andefat- för varm. Good Looking står forfarande för asiatiska instrument åker alla in i Banco tig arena-indie, som band som Bush och den atmosfäriska drum´n´bassen och de Gaias sampler och infogas i linjära stuk- Compulsion fastnade i för flera år sedan. utvecklingen känns minimal – på både gott turer som bygger luftslott stora som berg. Och som de sedan dess inte klarat av att ta och ont. Den återhållsamhet och finkänslighet som sig ur. Björn Magnusson ändå fanns någonstans i albumet Last Hoppas att Idlewild klarar sig bättre. PAUL OAKENFOLD Train to Lhasa är på Igizeh helt borta. Dan Andersson ”Travelling” Henrik Strömberg DIVERSE ARTISTER Edel BOB SINCLAIR ”Glücklich – A Collection of Brazilian Paul Oakenfold är kanske mest känd för ”Champs Elysées” Flavours from the Past and the Present” sina remixer av U2,The Shamen och Edel Compost/Border Massive Attack men han låg även bakom Charmen med fransk house har för länge Resultatet blir ganska ointressant när Happy Mondays hårt svängande Pills, sedan gått förlorad. Eller vad säger jag? Rainer Trüby fortsätter serien Glücklich.I Thrills and Bellyaches. Han har också Champs Elysées innehåller endast små fokus står förstås musik influerad av brasi- sedan några år tillbaka sin egen etikett mängder house. Det är en discoplatta. Bob lianska tongångar som dock utmynnar i ett Perfecto som ger hårt bumpande dansmu- Sinclair emulerar framgångsrikt 70-talets slags hopkok av samba, house, jazz och sik. På Travelling visar han upp en hel rad discovåg, från smörigt till funkigt. Man bossanova. Sval lightmusik som befinner av dessa artister och det mesta doftar fes- behöver bara läsa några låttitlar för att sig ljusår från svettigt kokande sambraryt- tival, illegala substanser och svett. Dansant inse hur ytterligt ytlig skivan är: I Feel for mer. Den som uppskattar originalet har men kanske inte lika god lyssningsmusik. You, You Are Beautiful, Striptease, Got to med andra ord inte särskilt mycket att Björn Magnusson Be Free , My Only Love. Disco? Tack, jag hämta här. DENNIS BROWN står helst över. Robert Lagerström ”Let Me Be the One” Henrik Strömberg DIVERSE ARTISTER VP/MNW TENEBRE ”Hôtel Costes, Etage 3” Dennis Brown är känd som en av reggae- ”Mark of the Beast” Pschent/MNW världens absoluta giganter och efter Regain/MNW Den franska skivsuccén fortsätter. På den hans död 1999 har de postuma skivorna När Flegma och gothrockarna Funhouse tredje utgåvan i serien har Stephane blivit många. Materialet till denna skiva splittrades föddes mörker, ursäkta mig, Pompougnac valt ut 15 låtar som binds var det sista som spelades in, men det Tenebre (mörker på franska), som bildat samman av en pumpande housegrund som känns inte som detta är en värdig final. På den ultimata mixen av Danzigs boggierock, ornamenteras ut av element från techno, Let Me Be the One finns inte mycket bra svartrock, sex, gotisk spökromantik, ockul- jazz och bossanova. En sval och lite väl musik. Det är en skiva som innehåller ylan- tism, b-skräckisar och ond bråd död. Från smart loungekänsla vilar över skivan som de saxofoner och taffligt ihopsatta synts- debuten XIII stack Charles Manson-covern innehåller namn som Shirley Bassey, Coco lingor, så sötsliskigt att självaste Michael No Wrong ut mest och var riktigt bra när Steel och Gotan Project. Bolton skulle få hål i tänderna. Det finns resten bildade en gotisk metalsoppa. Robert Lagerström bara en låt på skivan som det går att lyss- Uppföljaren bjöd på jämnare låtmaterial, THE WACO BROTHERS na på med behållning, Keep Your Love A tyngre produktion, riffigare gitarrer och ett ”Electric Waco Chair” Cooming. Ett spår som känns mer modernt mer vidsträckt helhetssound. Bloodshot/MNW och avskalat än de övriga. Avfärda dock Kombinationen metalgitarrer á la Jag erkänner direkt.The Waco Brothers inte Dennis Brown på grund av denna Entombed till Fields Of The Nephilim-dof- har aldrig tilltalat mig trots att gruppen skiva, lyssna istället på Words of Wisdom, tande arrangemang gav mersmak. På nya anses som en av den alternativa countryns Visions eller klassikern Brown Sugar. plattan har både trummisen och en gitar- förgrundsgestalter. Här fortsätter grabbar- Josefin Claesson rist bytts ut men förutom detta bjuds inte na att göra energisk countryrock samtidigt BEACHWOOD SPARKS på några direkta överraskningar.Titellåten som bandet känns mer sammanhållet än ”Beachwood Sparks” känns som låten Danzig ännu inte skrivit, någonsin. Dean Schlabowske och Tracy Sub Pop/MNW tyvärr havererar Kalle Metz (69 Hard) Dear står för en större del av låtskrivandet Albumdebuten från Beachwood Sparks försök att härma honom, lämna det åt samtidigt som förgrundsgestalten Jon låter som om den vore inspelad i Tony Jelencovich i Glanzig istället. Efter Langford får till det i Jamaican Radio Kalifornien runt 1970. Och det är menat några genomlyssningar märkar man att Obituary. Men jag faller fortfarande inte som beröm. Låtarna är klockrena och bär Tenebres nya platta saknar låtar och nyan- pladask och tycker bara att plattan känns eko av artister som Buffalo Springfield, ser, möjligtvis glimtar det till på Gone with sådär. Kanske är det mig det är fel på. The Mamas and the Papas och Gram the Wind men det är också allt. Robert Lagerström Parsons (grabben som knappt sålde en Thomas Olsson DIVERSE ARTISTER skiva medan han levde men numera blir THIN LIZZY & PHIL LYNOTT ”Nirvâna Lounge by Claude Challe & helgonförklarad i parti och minut) samt en ”The Boys are Back in Town – Swedish Ravin” väl avvägd dos psykedelia. Låt vara att Collection” Chall O’Music/MNW kvartetten knappast kan beskyllas för att Vertigo/Universal Jetset-diskjockeyn Challe frångår skivseri- vara nyskapande – men vem bryr sig när Ett av de bästa band, enligt mig, som fun- en Buddha Bar och satsar på Nirvâna resultatet blir så här glädjefyllt och kul. nits är Thin Lizzy. Phil Lynott var en grym Lounge. Ett dubbelalbum där första plat- Robert Lagerström sångare som tyvärr gick bort alldeles för tan är en försiktigt svängande utflykt i new MULTIBALL tidigt. I Sverige var Thin Lizzy stora. Vi age, techno och world music, bitvis en trev- ”Multiball” svenskar tilltalades väl kanske av Lynotts lig bekantskap som dock försämras av Creative Vibes/? soulfyllda röst med ett stänk av vemod. några alltför sockersöta spår vilka nästan Musiker-musik kan det heta när studiomu- Genom bandet har det passerat idel drar åt Enya-hållet. På platta nummer två siker får för sig att ge ut en platta, musiker storstjärnor. Gary Moore, Eric Bell, Brian dras tempot upp och musiken utmynnar i som är tekniskt skickliga, men som egentli- Robertson, Brian Downey och Scott Groove 8 • 2000 / recensioner / sida 12

Gorham var alla idoler för mig när jag spe- Ibland. lade luftgitarr framför spegeln. Det måste Dan Andersson vara ett ganska tacksamt jobb att plocka ut låtar till en Thin Lizzy-samling. Måste säga att den som gjort det har gjort ett ganska bra jobb. Att inte ta med That André Orefjärd har samlat ihop ett gäng Womans Gonna Break Your Heart och Sade-flödande spår med mjuk skönsång Massacre är en miss jag kan leva med. Här samt några pumpande beats tillsammans återfinns Jailbreak, Sarah, Rosalie, Bad med rappare och släppt Back on Track Reputation och Emerald. Ladda CD:n, (Flipshot) som passar bra i storsoffan. Den skruva upp volymen, luta dig tillbaka och djupa soulkänslan infinner sig faktiskt. Och njut till tonerna från ett stort band. det går inte att undvika att njuta. På Per Lundberg G.B. Haters (Reactive Music) bjuds vi på barn- GONG ramse-hiphop av Mercy. Inte så kul för oss ”Live 2 Infinitea” över 13 bast. Bobby Womacks stora, råa Snapper/Playground stämma dominerar Rae & Christians akus- Gongs återförening är bara en i raden tiska version av nya singeln Get A Life bland engelska progressiva gruppers. Detta (Grand Central/Goldhead). Helt utsökt! Ett är en liveskiva från turnén i våras. Det annat smakprov från kommande fullängda- finns ett stort intresse för bandet och fan- ren Sleepwalking är förvånansvärt kontrol- sen vallfärdar lång väg. Men jag känner lerade tolvan It Ain’t Nothin’ Like tillsam- lite vibrationerna av en tokrolighet och lite mans med The Pharcyde. Den känns som väl mycket distans efter att ha sett bilder om autopiloten är påslagen.Tyvärr. från turnén. Frågan är om det blir roligt Gary Andersson med färgglad scenutstyrsel och tramspsy- kedelia. Men musiken håller stundtals hög klass och tar avstamp i de första fyra ski- vorna fram till Angels Egg från 1974. Jazzig spacerock med galna saxofoner är aldrig fel. Dock inte i för stora doser. Jonas Elgemark THE MAKERS ”Rock Star God” Sub Pop/MNW Retrospektiv rock’n’roll är en intressant företeelse. Alltså, rock’n’roll med betoning på roll. Grunden för modern rock’n’roll lades av Rolling Stones när de slog ihop Elvis med Howlin’ Wolf och Slim Harpo i början på 60-talet. Sedan dess har rock- ’n’rollen upplevt flera renässanser. Både glamrock och punk förlitade sig på vad Stones skapade, utan att egentligen tillföra något nytt annat än att lätt variera uttrycket. Senast var det Oasis som återi- gen gjorde rock’n’roll angelägen, även om de är mer rock och Status Quo än roll och Stones. Det som gör det så intressant är att rock’n’roll förblir en angelägenhet utan att nämnbart förnya sig. Amerikanska The Makers förlitar sig även de på den moderna rock’n’roll-tradi- tionen, även de utan att själva bidra med något nytt. Rock Star God, deras sjätte album, förlitar sig främst på glamrocken, i första hand Bowies Ziggy Stardust och Marc Bolans Zinc Alloy & the Hidden Riders of Tomorrow. Det vill säga, riktigt bitchig rock’n’roll med tuffa gitarrer, smäk- tande orgel- och pianoslingor och skrikiga tjejkörer som förföriskt svänger höfterna genom 16 självsäkra och självupptagna låtar om livsviktiga saker som kändisska- pets förtjänster och avigsidor. Och supertje- jer, förstås. Någon ny renässans inom rock’n’roll kommer antagligen inte att komma efter Rock Star God, och någon global angelä- genhet är The Makers nog inte heller. Bara en sak är säker: det är rock’n’roll. Dan Andersson LOVE AS LAUGHTER ”Destination 2000” Sub Pop/MNW Kan postpunk och avantgarde svänga? Jodå, verkar Sam Jayne, frontman i Seattles Love As Laughter, tycka. Mattor av tunga gitarrer och släpiga trummor omvälver hans David Byrne-influerade sångstil, och det svänger faktiskt till ibland. Ibland. De aviga låtarna på Destination 2000 har sina rötter främst i den engelska post- punken, men även hos band som Devo. Tuffa sedan till det med lite hardcore-influ- enser, och Love As Laughter börjar ta form. Det är smart.Tungt. Bitvis bra, men inte särskilt ofta. Svänger gör det också.