* EDITORYAL ....Paz 3 No. - KRIZ POLITIK DAN LALYANS LEPEP 130 * MOBILIZASYON KONT LAKAZ LAMYANT ...paz 13 OKTOB 2017 * JABALJAS ek BULBAK ....paz18 NOV 2017 * SERTIFIKA MORALITE.... paz 21 * LAMERIK ek KORE DI NOR... paz 27

ISSN 1694-3171

New Planet par Konstantin Fedorovich Yuon, 1921

METRO EXPRESS VER ENN RAPOR BDO SEKI MANKE CHARTER PESER lor TABLISMAN dan PROZE MAN 2017 ROSE BELLE GUVERN paz 13 paz 17 paz 8

ENN FWA DAN 100 BANANE VINN PARTISIP DAN 3 SELEBRASYON REVOLISYON LARISI 6, 7 ek 8 OKTOB. Get detay dan paz 32 KONTENI Nimero 130 Oktob 2017 - Novam 2017

EDITORYAL: Kriz Politik dan Lalyans Lepep ...... 3 Parsyel Belle-Rose-Q. Bornes: Pozisyon ...... 4 LALIT an Aksyon ...... 4 Kriz Striktirel Lekonomi Moris: Absird! Pe sibvansyonn Kann!...... 5 Mobilizasyon lor Kestyon Later lor baz 10 demand LALIT ...... 6 FDI: Eskrokri Sif Ofi syel ...... 7 Metro Express ...... 8 Listorik sistem trin ...... 9 INFO INFO Rapor lor Fim Rosa Luxemburg ...... 9 Book Sale LPT met lanfaz lor liv UT 79 ...... 9 Putting the Land Question Centre Stage: Diskur Lindsey Collen UoM ...... 10 Ver enn Charter Peser 2017 ...... 13 Mobilizasyon kont Lakaz Lamyant ...... 14 Study Group Marxis: Inskrir! ...... 15 Rs100 milyon pu Anlev Lamyant, Kote? ...... 15 Lakaz Guvernman Danzere ...... 16 Lalit an Aksyon II ...... 16 Rapor B.D.O. lor Tablisman Rose-Belle ...... 17 Jabaljas ek Bulbak ...... 18 9-Year Schooling: Progre Minimal ...... 19 LALIT reysi mobiliz Depite Britanik lor Diego ...... 20 Sertifi ka Moralite? ...... 21 Rutnah, Sexism, MSM-Panik, The Press, A local Donald Trump and Who is Bourgeois? ...... 21 Lavi lor Trotwar Port Louis ...... 23 Enn Apersi Nuvo Teori Ritmik ...... 24 The Black Jacobins par CLR James ...... 25 Poem ek Diskur pu Revolisyon Larisi ...... 25 2 Liv lor Zenetik ...... 26 Some Lafrik-Israel Anile ...... 26 Lamerik Trump ek Kore di Nor Kim Jong Un ...... 27 CIA Ponp Foucault etc ...... 28 Revolisyon Larisi 1917: Gran Lavansman pu Limanite ...... 29 Enn Fwa dan 100 Banane ...... 32

Pibliye e Inprime par LALIT, 153 Rut Rwayal, GRNW, Port Louis, Repiblik Moris. Rs 20- www.lalitmauritius.org tel 208 2132 ek 208 5551 [email protected] Youtube channel: lalitmauritius Soundcloud channel: lalitmauritius

2 EDITORYAL KRIZ POLITIK DAN LALYANS LEPEP

Merkredi 13 Septam, Premye programatik. Alor ra san ble- Diplomasi bizar Minis Jugnauth (Pravind Ku- man la ti fer lor enn baz proze Mem relasyon avek lezot mar) dimann so Minis Lazistis personel ek lanbisyon personel peyi fi nn expoz sa mank Ravi Yerrigadoo “step down” diferan individi regrupe dan 3 total koerans dan seki reste akoz enn zafer ki ena pu fer diferan parti politik. de Lalyans Lepep apre depar avek enn loperasyon blansi- PMSD: Minis Later ek Loz- man larzan. Alor Yerrigadoo man Soodhun pran lor limem fi nn vinn dernye ka dan enn pu anonse ki Repiblik Moris pe long lalist minis ki fi nn oblize aliyn li dan kan Larabi Saudit kit guvernman ubyen sanz dan konfl i avek Katar, alor ki minister pu tu kalite rezon, apre sa li pa pozisyon Guvernman selman enn demi manda. Lepep e zot ti bizin rektifye an Finn ena Dayal ek so ka bal katastrof. kuler, Lutchmeenaraidoo ki Me kitfwa seki fi nn azute pu fi nn kit Minister Finans akoz so destabiliz sa rezim Lepep la se implikasyon dan spekilasyon manyer ki li fi nn zer problem lor, ubyin deviz, Gayan ki fi nn Desin Frank Kupka, 1926 BAI: mesaz konfl iktyel ant transfer depi Minister Lasante a Papa-piti Lutchmeenaraidoo ek Bhadain Turism parski li fi nn kupab de Depi byin lontan MSM so lor itilizasyon larzan piblik tro buku gabzi, Bhadain ki fi nn pu ranbursman klian SCBG e demisyone kuma minis lerla proze politik prinsipal turn otur transmisyon puvwar de- Bramer Asset Management, kuma depite, san kont tu bann kon fi zyon otur lavant Klinik minis e depite PMSD ki fi nn pi Aneerood ziska Pravind; PMSD tultan fi nn opere kuma Apollo Bramwell e aksyon kit guvernman pu al syez dan Britam dan Kenya. lopozisyon. enn masinn pu distribye pos travay a lanturaz Lafami Du val, Dan kumansman sa rezim Ena lezot minis kuma la, dan LALIT nu ti dir ki se Sesungkur ek Soodhun ki pe e Muvman Liberater ti prin si- palman enn muvman ki “liber” fi nalman sityasyon ekonomik reysi tini malgre ki zot ena pu ki pu deside si sa Guvernman fer fas a tu kalite problem legal Collendavelloo depi Bé ren- ger. Alor kan rasanble MSM, la pu sirviv: pena okenn dut ek politik. ki lor kestyon devlopman Pravind Jugnauth limem, PMSD, ek ML ansam, ou gayn enn lalyans ki regrup diferan sekter prodiktif ek kreasyon avan ki li ranplas so papa kuma lanplwa, Guvernman Lepep Premye Minis, fi nn oblize “step proze e lanbisyon personel ubyen familyal, san okenn fi nn enn katastrof. Zot pe down” apre so konvik syon dan osi bizin fer fas a kriz dan Ka Med Point. proze politik, san enn veritab program. lindistri sikriyer, dan textil, ek Kifer sa Lalyans Lepep dan FreePort (pwason). Zot fi nn osi instab? Netwayaz persistans ek sa stratezi Smart Depi kumansman sa nuvo re- Pu premye lane, se sipoze City e spekilasyon imobilye pa zim apre Eleksyon Zeneral “netwayaz” anti Navin Ram- reprezant enn alternativ vyab. 2014, dan LALIT nu fi nn pre- goolam ki fi nn mintenir enn san- Alor, malgre sa seri kriz dir sa kalite instabilite politik. blan linite dan Lalyans Lepep; politik ki responsab pu enn Sa lalyans politik ki ti me kan fi nn ena pu desid lor destabilizasyon profon, se konstitye otur Anerood Jug- diferan proze, nu fi nn kumans fi nalman fayit ekonomik ki pu nauth pu kontre Lalyans PT- geyn konfl i kuma “Heritage responsab pu dezintegrasyon MMM dan eleksyon, pa ti ena City”/ Metro Leze, ki anfet ti Lalyans Lepep. okenn koerans ideolozik ubyen reprezant kumansman konfl i 24 Septam 2017 Pravind Jugnauth/Bhadain.

3 POZISYON LALIT ELEKSYON PARSYEL BELLE ROSE - Q. BORNES

Rit pu Eleksyon Parsyel pu pa posib konsidere kuma degos. la, enn kont lot, pu zot konn ranplas Roshi Bhadain dan Les Verts Fraternel ena enn zot lafors relativ dan kad zot Sirkonskripsyon Nimero 18, li kandida, Cindy Antonio, ki fi nn manigans otur enn fi tir lalyans fi nn fi xe dat eleksyon Dimans fer plizir intervyu lor enn laliyn avan eleksyon zeneral ki pe vini, 17 Desam. Sa vedir, enn semenn klas travayer. Ralliement pour oplitar an 2019. avan Lanwel. Sa deza donn enn la Patrie pe aliyn enn kandida Ena tuzur enn posibilite, indikasyon ki Guvernman prefer – zot port parol ti deza dir bann sirtu si Guvernman MSM-ML eleksyon la marzinalize par parti tradisyonel tro sosyalist! kontiyn so ladesant spektakiler, sezon fet lafi n lane. Nomination Cehl Meeah inn dir li pu poze, ki Pravind Jugnauth galfat enn Day, li fi xe pu Samdi 4 Novam. ubyin enn lot dan so parti. Plis lalyans ase vit, disud Parlman ena enn seri individi: Nitish avan lafi n lane, al direk ver Sityasyon politik Jogannah, Joyce Veerasamy ek eleksyon zeneral an Zanvye kik- Sityasyon politik, li byin konfi , e Pramod Juddoo. Alan Ganoo so soz, alor si kumsa, pa pu ena pankor kler si pu ena enn lanze Mouvement Patriotique pankor Parsyel ditu. Dan lespase, sa fi nn politik reyel, ubyin si ena, ki li pran so desizyon. arive 2 fwa depi Lindepandans, ete. Pu sa rezon la, LALIT pe Alor, nu kapav dir ki, si setadir pandan enn kanpayn ranvway so desizyon lor eski eleksyon ti zordi, sel lanze ki elektoral parsyel, deklar eleksyon nu pe met kandida ziska ki sa ti pu ena se pu mezir lafors zeneral. vinn pli kler. Dan politik buku elektoral sa 3 parti tradisyonel kapav sanze dan 6 semenn ziska Nomination Day. LALIT AN AKSYON Lezot parti Kanpayn Diego Guvernman MSM-ML pa paret LALIT fi nn avoy let a Jeremy Corbyn, Lider Lopozisyon UK, lor kestyon Diego/Chagos ki u pu aliyn kandida. Antuka, li kapav lir lor nu sayt. Nu fi nn osi avoy kopi sa let la a Parlmanter UK. Nu fi nn resevwar fi nn deza kit terin uver pu tu plizyer reaksyon sutyin depi Parlmanter Britanik. Get nu lartik dan revi. Ena enn mosyon so adverser lager ant zot mem. spesyal fi nn met dan Parlman Britanik, pu sutenir Rezolisyon Nasyon Zini ki Moris ti Ena Parti Travayis ki fi nn aliyn mete pu al ICJ lor dekolonizasyon Chagos ek reinifi kasyon teritwar Repiblik Moris. Ena Arvin Boolell; MMM ki fi nn 26 Parlmanter ki fi nn sponnsor sa mosyon la, swit a kanpayn LALIT. aliyn enn nuvo, Nita Juddoo; LALIT denons Pravind Jugnauth so pozisyon pu “rasir” Leta Zini ki bay pu baz militer pu PMSD ki fi nn aliyn enn lot nuvo, kontinye lor Diego mem si Chagos dekolonize. Kifer li bizin rasir Amerikin, kan zafer la pe Danesh Maray. Tu dimunn ki fi ni al UN? Ki so aryer panse? Eski li pe prepare pu vande dan kit fason? Nu an-prosesis abitye fer prediksyon brit-brit pu refl esi ki nuvo linisyativ pu pran lor kestyon demilitarizasyon Diego. inpe retisan pu devine ki balans defors elektoral ete ant sa trwa Kanpayn Later parti tradisyonel. Kote lezot Ena tu kalite form kanpayn ki LALIT pe devlope, sakenn liye enn avek lot, lor kestyon parti, seki fi nn dir zot pu aliyn kimanyer itiliz later. kandida: Rezistans ek Alternativ (RA) ki sipoze enn parti degos pe Imazinn enn plan pu prodiksyon ek devlopman aliyn Kugan Parapen (ki pa kont dan landrwa sistem kapitalist). Roshi Bhadain Brans ek Rezyonal LALIT, sirtu dan Lwes kot ena komite konzwin abitan ek bann pe aliyn li-mem, e nu tu kone ki li brans LALIT, pe fer tu kalite reynion uver, pu, ansam, mazinn kimanyer kapav planifye ena enn zafer li apel enn program prodiksyon dan landrwa pu kree anplwa, ki nuvo lozman neseser, ki infrastriktir sosyal. ki pena okenn politik ladan; li zis Tusala konsern later, e lamas dimunn bizin kumans pran kontrol lor sa kalite desizyon bann “ruls”, kisannla kapav fer la. Finn ena reinyon avek Konsey Vilaz lor plan alternatif ki Komite Konzwin pe propoze. ki rol pu komye letan, etc dan Konseye plizir vilaz fi nn byin apresye imazinasyon sa kalite proze la. so Reform Parti. Jack Bizlall pe Lozman aliyn li-mem, apre ki Muvman Premye Me ti dir li pu swa li Komite Konzwin abitan Site EDC ek Brans LALIT dan landrwa pe fer kanpayn pu ki swa Dev Ramano; Bizlall dir Guvernman ranplas lakaz EDC fer ar pano lamyant avek lakaz an-dir, olye ki li donn li degos akoz li krwar li degos, sibsid pu fer vila-delix pu milyarder. Dan Richelieu osi, ena kanpayn dan landrwa pu me etan li pa krwar dan enn ranplas lakaz Guvernman fi nn mal-konstrir avek lakaz dirab. U kapav lir plis detay lor parti politik e li disud e re-viv so sa kanpayn la dan Revi. bann muvman san tranzisyon, li 4 ZORDI-MEM KRIZ STRIKTIREL LEKONOMI MORIS TOTAL ABSIRD: PE SIBVANSYONN KANN! Le 30 Septam, enn listwar Moris 300 banane ariv so lafi n: prodiksyon kann ek disik pu Lerop nepli “bi” pei Moris. Purtan, Guvernman Lepep pe kontiyn azir kumadir pei la existe pu benefi sye patron tablisman. Rajni Lallah explike.

Tablisman ek Guvernman pe agrikol apre ki li fi nn betonn li pu Pravind Jugnauth ek panike par lanpler kriz dan fer vila pu milyarder. Anmemtan tablisman lindistri sikriyer. Depi 1984, li pe transfer so kapital, al Dan lespas 2 semenn, Pravind LALIT pe amenn kanpayn pu met li dan pei kot li kapav Jugnauth fi ni fer serman ki li pu averti ki lindistri disik pena explwat travayer ankor plis, e.g. o-servis patrona lindistri sikriyer, lavenir. Guvernman Jugnauth Mozambik, Kotdivwar, Kenya. parey so papa ti fer kan li ti ti reazir par interdi nu bann prezant so vizyon 2030. Li fi nn reinyon kot nu ti pe prezant kup riban pu lotorut Omnicane prozeksyon slayd (ansyin sistem (ex-Savannah) pu lekel Leta fi nn pawerpoynnt) pu montre sa. Nu depans Rs600 milyon pu proze fi nn amenn nu kanpayn an diferan vila milyarder IRS gayn valer faz depi 1984. Kriz dan lekonomi laba kan infrastriktir partu dan kapitalis ki pe kontiyn agrave pe leres pei pe vinn delabre. Lerla li donn nu rezon ki nu fi nn amenn, e fi nn al kup riban Smart City Mon pe kontiyn amenn, sa kanpayn la. Choisy kot pu ena ankor vila delix Zordi, pri disik pe al bese ziska ek so pisinn pu milyarder. Lerla li Rs 13,000 latonn. E kantite disik Extre desin Diego Rivera fi nn kup 3yem riban kot Unicity ki pu prodir pu pli ba sa lane la. Depresyasyon rupi dan Smart City Medine. Laba Alor patrona lindistri sikriyer li fi nn remersye patron lindistri pe pleyne for-for lor bes dan Anplis, patron disik ansam avek lezot kapitalis exportater (textil sikriyer pu zot “donasyon” later prodiksyon, ek lapert. Zot pe pu Metro Express. Me later-la atann kantite disik prodir pu ek turis sirtu) pe met presyon pu ki depresye rupi. Leta pe pa fi nn donn kado sa. Ena gro 380,000 tonn. Bizarman, VRAC lamone konpansasyon pu sa. Alor fi nn “ranverse” - olye ponp disik intervenir dan lekonomi pu sap profi exportater par konble kas sa sumisyon feodal Guvernman pu exporte, li pe ponp 115,000 divan tablisman amezir zot rant tonn disik inporte depi Brezil pu ki manke pu ki exportater so todesanz res Rs34.50 pu sak dan biznes spekilasyon later ek rafi ne Moris. Savedir enn tyer lezot biznes pe kontinye. dan sa 495,000 tonn disik ki dolar li gayne, savedir otur Rs2.50 pu sak dolar. Buku dimunn fi nn kontakte tablisman pe rafi ne, li mem pa nu pu dir zot dakor avek LALIT prodwir Moris! E anplis, 35,000 To lintere bese: Patron apre lartik manb LALIT Lindsey tonn ladan pe vande lor marse benefi sye Collen dan Le Mauricien lor lokal. Pa fi ni. Labank Moris fi nn desid Guvernman so konplisite dan sap Fas a lanpler kriz, kom dabitid, pu bes Repo Rate par 50 pwin ki lindistri kann. guvernman Jugnauth pe kontinye vedir to lintere labank pu bese par sibsidye lindistri sikriyer, Kriz dan sekter ton 0.5%. Pansyoner ek lezot dimunn Rs1,250 latonn, savedir pre 10% Asterla ki guvernman pe fi nalman ki depann lor lintere depo labank so pri. Kas la pu sorti depi Sugar al realiz sa mank investisman pu viv pu gayn ankor pli tigit Insurance Fund Board (SIFB). dan lindistri lapes. lintere ki sa tigit ki labank deza pe Tax CESS fi nn zele ki vedir LALIT fi nn sistematikman, de- done. Lot kote, kapitalis pu pey patron lindistri sikriyer pe gayn pi 2003, amenn kanpayn pu Leta mwins lintere lor det astronomik sibsid ankor Rs200 milyon. Tu sa devlop lindistri lapes. Repiblik ki zot ena. Kapitalis dan sekter sibsid la li inakseptab kan lindistri li 18yem pli gran pei konstriksyon dwa labank otur sikriyer olye kree anplwa, fi nn anterm teritwar lamer. Purtan Rs90 milyar. Kapitalis lotel, li, kontinye detrir anplwa par milye, guvernman apre guvernman fi nn li dwa otur Rs40 milyar. Det nepli pey tax sorti lor disik, e kontant zot les kapitalis gaspiy tu kapitalis anzeneral, li Rs300 kontribiye byin tigit deviz pu pei. kapital dan tu kalite “investisman” milyar. Savedir, avek sa bes dan Pli pir ankor, lindistri kann pe ki pa kree anplwa, ki pa amenn to lintere, zot pu gayn Rs1.5 bayant later pei, vann bon later sekirite alimanter, ni amenn deviz milyar direk dan pos. 5 pu pei. Mem larzan akonpaynman preferansyel dan Lerop, pwason kree anplwa stab. Zot pena mem Lerop fi nn gaspiye, remet li dan la bizin sorti depi Losean Indyin. lintere pu amenn veritab prodik- lindistri kann. Olye devlop lindistri Aster tu konpayni ki furni pwason, syon. Sel klas ki ena lintere lapes, guvernman fi nn ankuraz zot kota fi nn epwize kan zot fi nn devlop prodiksyon ekonomik enn Zonn Frans (Freeport) kot vann li ayer. Alor guvernman pe stab, kree anplwa e amenn veritab aste pwason ar gro bato lapes bizin dezespereman al negosye devlopman se klas dimunn ki Franse, Espanyol, Korein e fer enn derogasyon pu vann pwason travay pu viv. Se kifer bizin amenn kanning ar li, prezerv li. 8,000 ki lapes ayer. Sa demontre frazilite mobilizasyon lor baz demand travayer travay dan sa sekter la. enn lekonomi ki ankor kolonyal. ki LALIT fi nn devlope dan nu E aster kota pwason ki kapav kanpayn partu dan Moris e Rodrig Ki bizin fer? lapes dan Losean Indyin fi nn lor sa 30 an-la. epwize. Pu ki kontiyn gayn lantre Kapitalis, fas a kriz, pena lintere MOBILIZASYON LOR BAZ 10 DEMAND LALIT 1. Revok tu lalwa ki ankuraz lavant later agrikol pu konstriksyon vila! Guvernman bizin revok tu lalwa ki rann li fasil pu kapitalist pran so later agrikol, konverti li, bayant li, vann li, dilapid li, betonn li. Aboli konsesyon tax – lor konverti, morsele, bayante, konstriksyon. 2. Servi later pu “Vilaz Agrikol” kot ena prodiksyon! Aret IRS ek “gated communities”! Bizin kree “vilaz agrikol” pa “smart cities”. Vilaz agrikol pli smart. Nu’le sekirite alimanter, somaz, lozman – tu anmemtan. Par exanp, anplas Guvernman mont enn 100-enn lakaz letaz NHDC, li pran 100 arpan later, li mont 100 lakaz tutotur, e omilye ena later kot dimunn kapav plante, fer lelvaz. 3. Antreliyn dan tu later kann dan lespas 7 an! Guvernman bizin obliz tu tablisman, atraver tax, organiz zot karo kann pu ki kapav ena antreliyn lor totalite zot karo. 4. Lizinn pu Prezerv e Transform Prodwi Agrikol, pu kree travay! Guvernman bizin fi ni pran linisyativ, avan premye rekolt pare, met dibut lizinn pu prezervasyon ek transformasyon – partu dan pei, inklir Rodrig. Sa inklir lizinn met dan bwat, fur indistriyel pu deses grinsek, fasilite pu frigorifye legim, lizinn pu friz-dray legim, fasilite pu “sundrying”, lizinn delwil kwi-manze (depi pistas, fl er soley, etc). Pri garanti ar Marketing Bord pu planter. 5. Shifte sibsid depi kann ek disik ver prodwi alimanter! Anmemtan, Guvernman deza ena kontrol lor 14,000 arpan later agrikol ki li kapav servi pu kree vilaz integre uswa pu organiz plantasyon manze lor gran lesel, limem. Sa vedir, anmemtan ki li met presyon lor tablisman, li kapav azir par li. 6. Lindistri Lapes ek Lizinn Prezervasyon prodwi lamer - pu kree anplwa! Moris ena tigit later, me gran siperfi si lamer: 2.3 milyon kilomet kare. E nu pena enn vre lindistri lapes! Bizin lizinn kaning, e pu vinday, rogay, kari, etc dan bokal. 7. Kreasyon Anplwa! Tu sa propozisyon LALIT met lanfaz lor potansyel kreasyon anplwa – dan karo, lizinn, liniversite, transpor, marketing. 8. Sekirite alimanter, nu ule! Dan propozisyon LALIT, ena laspe sekirite alimanter. 9. Deviz Neseser pu Pei pa Kurbe divan FMI, Labank Mondyal! Avek nuvo prodiksyon manze, balans peyman pli bon. Fode prodir e exporte, pu li kapav inporte. 10. Lozman Kanpayn LALIT, kan li viz anpes bayant later agrikol ar milyarder deor e tay kart spekilasyon lor “immobilier”, li osi apel pu Guvernman mont bon lozman dan bon lanvironnman pu tu dimunn dan pei.

6 ESKROKRI SIF OFISYEL INVESTISMAN DIREK ETRANZER, PU KISANNLA?

Dernye sif Labank Moris montre later pei, e kot par milyar rupi pe Sa larut la fi nn vinn valoriz ki ena enn ogmantasyon dan rant dan kofor tablisman ek dan proze Mon Tresor Smart City pu Investisman Direk Etranzer kofor kapitalis fonsye. Pravind grup Omnicane. Apre, Pravind koni kuma FDI (Foreign Direct Jugnauth limem pe fer laturne Jugnauth kontiyn so laturne ver Investment). Sif ki disponib dan pei, pe kup riban e felisit Lenor kot li fi nn al vizit Mont montre ki pu period 2016- propriyeter tablisman pu betonaz Choisy, enn lot proze imobilye ki 2017 fi nn ena Rs15.4 milyar ek dilapidasyon bon later agrikol. pe gayn sutyin guvernman. Laba rupi investisman kot de-tyer sa Asterla tablisman pe ankes gro li anonse ki BOI fi ni ratifye 38 montan, savedir Rs10.3 milyar, lamone dan sa bizines imobilye proze pu enn valer Rs45 milyar fi nn al dan sekter imobilye. Sa (real estate) dan enn moman ki depi investisman etranze (FDI). vedir li fi nn al zete dan proze lindistri sikriyer pe rant an kriz Li dir sa montre ki investiser ena IRS/RES/PDS/Smart City/lavant grav, e kot lanplwa pe detrir par konfyans dan pei! apartman. Kestyon ki poze se milye. Dernye parkur Pravind Jug- eksi sa swadizan investisman Dan so laturne dan Moris, nauth, se dan Lwes avek so la dan lintere lamas dimunn, ek Pravind Jugnauth pe rasir patron partisipasyon dan lansman UNI- travayer sa pei la? Guvernman dan lindistri sikriyer, ki li pe CITI, kot tablisman Medine pu MSM/ML pe ankuraz e donn kontiyn VISION2030 so papa. Li fer enn proze imobilye melanze fasilite pu atir sa kalite espes fi nn prosed a luvertir enn larut ki avek bizines ledikasyon prive. “investisman” kot pe bayant kut Rs600 milyon depi fon piblik. Laba, Pravind Jugnauth fi nn remersi tablisman Medine ki ALA SIBSID GUVERNMAN LOR BIZNES VILA fi nn sed later pu guvernman so Incentives for developing and investing in a project under the Smart City Scheme. proze Metro Leze, me san dir A company investing in the development of a smart city and/or its components is exempted ki guvernman fi nn dekes plis ki from payment of: Rs83 milyon pu konpans Medine. 1 Income Tax for a period of 8 years from the issue of the SCS Certifi cate provided that Tusala Pravind Jugnauth fi nn the income is derived from an activity pertaining to the development and sale, rental or gayn letan fer dan lespas de management of immovable property other than an activity in respect of the supply of goods mwa, me pu abitan dan problem and services. lozman dan rezyon Richelieu, 2 Value Added Tax paid on capital goods (building, structure, plant, machinery or equipment). Rose Belle, Moka ek St Pierre ek 3 Customs duty on import or purchase of any dutiable goods, other than furniture, to be used in infrastructure works and construction of building within the Scheme lezot landrwa dan Moris, ankor 4 Land Transfer Tax and Registration Duty on transfer of land to a SPV provided that the pe atann repons pu petisyon ek let transferor holds shares in the SPV equivalent to at least the value of the land transferred ki fi nn avoye pu explik kondisyon 5 Land Conversion Tax in respect of the land area earmarked for the development of non- danzere zot pe viv dan lakaz EDC residential components (offi ce and business parks, ICT and innovation clusters, touristic, leisure avek pano lamyant ek ansyin and entertainment facilities including hotels and golf courses, renewable energy and green lakaz CHA ki so dal pe grene. initiatives) Dan LALIT nu kone ki sa 6 Morcellement Tax for the subdivision of land. kalite spekilasyon lor valer later Other tax incentives pe angaz enn gran proporsyon * First-time Mauritian buyers and buyers under the Mauritian Diaspora Scheme acquiring a later ki anretur pena kreasyon residential unit will be exempted from registration duty * Full recovery of VAT in terms of input tax allowable in terms of capital goods (building lanplwa preske ditu. Mem enn-de structure), plant, machinery and equipment ideolog burzwa ki defann sistem * Accelerated annual allowance granted at a rate of 50% of the costs in respect of capital kapitalis donn LALIT rezon lor expenditure incurred by any company operating within the Smart City Scheme on energy- danze sa kalite investisman ki Residency pa dan prodiksyon, me plito dan * Any person any entity including foreign companies and trusts can acquire residential units spekilasyon. Par kont, suvan in a smart city dirizan sindika ek mem parti * Any non-citizen acquiring a residential unit above USD 500,000 under the scheme is eligible sipozeman degos konplis ar sa to a residence permit for himself and his family kalite konversyon later an “real * No restriction on rental or resale of residential units estate”. * Possibility for a retired person to acquire life rights under the Smart City Scheme. Mauritian Citizenship LALIT opoz sa kalite * A non-citizen having held a residence permit for a minimum period of 2 years and having devlopman ki viz pu atir milyader made an investment over USD 5 million in Mauritius may apply for Mauritian citizenship. lot pei. Li pu enn lot form re- Surs: http://www.investmauritius.com/investment-opportunities/smart-cities ( Websayt Board of kolonizasyon pei kan nu pe apros Investment) nu 50 an lindepandans. Rada Kistnasamy

7 METRO EXPRESS: SEKI MANKE DAN PROZE GUVERNMAN Parmi liberte pli inportan ena liberte muvman. Kan ena enn bon sistem transpor sirtu si li gratis, li enn liberte extraordiner. Anmemtan, muvman pli inportan li marse a-pye ubyin pedal bisiklet pu ti-parkur. Sistem transpor bizin pran sa an konsiderasyon.

Guvernman Jugnauth pe fer Nu tu kone ki ena enn gran Saybersiti kuma enn lanfer. Loto Metro Express vinn “proze far” problem sirkilasyon dan sa pei park partu kote lor trotwar, ki li so reyn. Li so proze prestiz. Li la, sirtu dan traze Port Louis- dan Saybersiti, ki li ayer. Pyeton ule li vinn so seval debatay dan Curepipe, e Port Louis limem trete ar enn dedin. Trotwar byin prosenn eleksyon zeneral. preske tufe. Pei la an zeneral pe etrwa, sipa non-existan. Bisiklet Purtan, so proze les tro buku trangle ar loto, kamyon, minibis. pena okenn fasilite, e li pa an- res tro vag. So proze paret fi nn Antretan, tu inn anpire anplas sekirite. Pena okenn proze pu fer fer bonaveni. MSM ti kont Metro amelyore, kan, kuma nu tu kone, Moris enn paradi pu pyeton ek Leze ki Guvernman Ramgoolam de gran, gran sime prestiz (Ring bisiklet, dan sa lepok problem ti pe fer. Me, Pravind Jugnauth Road ek Verdun) fi nn sede dan polisyon akoz lesans-dyezel. paret fi nn sanz lide, e pe al enn fason spektakiler. Pe koltar sak ti lespas ver, zis delavan, zis akoz inn gayn kas Nu tu kone ki travayer pe perdi pu gayn parking pu but feray mor, depi Lind pu fer li. Sa ti espes ziska 3-ertan par zur dan vwayaz setadir loto prive. Dan bann vilaz konpansasyon depi Lind akoz bann traze ki ti bizin total 45 minit. ek site, nepli ena plas pu dimunn fi nn kas Trete Non-Dub Taxasyon Li enn pinisyon. Li enn frin lor park loto aswar. Lager leve dan ki fi nn kas lerin Moris so Ofshor. progre sosyete. Transpor existan, sak kwin lari. Me, ziska ler konseptyalizasyon an som, li enn katastrof. Loto E nu form transpor pe tuy par proze Metro Express inn kontiyn prive, kamyon prive, pe trangle santenn dimunn par banane. Nu rest pa kler. bann lavil, kuma bann vilaz. sistem transpor – avek so loto prive, bis, kamyon, minibis – pe tuy sirtu dimunn mizer, setadir pyeton, siklis, motosiklis. Pli u mizer, pli u sans mor enn lamor ar sirkilasyon li gran. Alor, kit devlopman, swa Metro Leze kuma Travayis ti pe rod fer, swa Metro Express kuma MSM pe fer, ti bizin vini kuma enn benediksyon. E li pu sa rezon la li pa etonan ki federasyon sindika pli progresis dan pei, CTSP, ek Parti Politik Fraternel/Lever, ki pran par travayer, fi nn lev lavwa an-faver Metro Express (mem si lor sertin kondisyon), tandi ki lavwa anti-Metro Leze li plito popilist, (Bhadain, Travayist, PMSD). Me, dan LALIT, nu trakase ki nu pa truve ki ena enn plan kler deryer Metro Express. Setadir, dan ki fason eski Guvernman pe asire ki Metro Express li pu efektivman ena lefe swivan: Desin Fernand Leger, The Constructors - diminye loto prive (an 8 sirkilasyon, e dan Port Louis) etc. kuma enn fason rann sistem la - diminye lezot veykil Alor, enn melanz sa 2 sistem la pli rantab. - ankuraz dimunn amenn bisiklet pa mal, an teori. LALIT, depi lane 1990, fi nn ziska diferan lagar Metro Express ena enn laliyn ki transpor piblik - ankuraz pyeton, joging, rening LISTORIK SISTEM TRIN bizin viz pu vinn gratis. Pa zis pu - mem ankuraz “park and ride” Lontan dan Moris ti ena enn zoli pansyoner. Pa zis pu etidyan. Pa Ki kalite planifi kasyon fi nn ena? sistem trin, so rel etrwa, ki ti liye zis pu dimunn avek enn disabilite. Byin tigit. pa zis Port Louis ek Curepipe, Me, pu tu dimunn. Patron pey tu me ti ena brans ki al Mahebourg so larzan traveling direk ladan. Metro Express ek Suyak, Medine ek Flak, Triolet. Guvernman pey tu alawenns Metro Express, li paret enn Sistem trin ti sarye pasaze, ti ena travelling pu so travayer ladan. ibrid ant simerel, tram, metro enn wagon pu bisiklet, e ti ena Natirelman Guvernman pey tu ek sistem “Park n Ride”. Pena wagon pu sarye fret. Li ti enn dimunn so fre ki li deza peye. Sa naryin demal dan enn tel ibrid, lavi buku pli libere pu dimunn kalite sistem la, li pu fer vwayaze me fode li akonpayne par enn an-fami. U lib dan enn trin, dan vinn enn plezir. Li pu donn preparasyon depi avan, pu ki seki enn fason ki u pa lib dan enn bis, liberte muvman. li pu ete kapav marse. Sinon, li e pli pa lib dan enn loto. Dan Me, dan plan MSM, nu ena nu kapav pa mem dekonzesyonn enn loto, sofer kontrol so fami dut lor veritab efi kasite sa nuvo sirkilasyon ditu, pa ankuraz lezot net – ziska kan arete pu aste sistem la. form transpor pli prop, pli an- gato pima, ziska kan rod enn Lindsey Collen sekirite, pli vit. twalet. Tandi ki dan enn trin, ena enn emansipasyon sosyal ase Normalman tram, li andan enn INFO INFO lavil, simerel al an-deor. Park devlope. Lefet ki li mars ansam n Ride, li enn sistem ki marye ar bisiklet, e sistem pyeton, sa Fim Rosa Luxemburg gran parking bisiklet kot lagar, osi rann sak vilaz, sak but lavil, Mwa dernye Fim Klib ti pli vivan. e parking loto, e dimunn sipoze vizyonn fi m Rosa Luxem- vinn lagar par bisiklet uybin loto burg (1987) lor lavi gran (ubyin par bis-fi yder). Metro, li Problem otur apelasyon enn sistem trin kot enn Me, dan ka Metro Express, dan revolizyoner Marxist ki ti bon parti li suterin, kuma tib dan ki fason li pu diminye loto, bis, viv lepok kan ti ena gran Lond. minibis? Kisannla pu shifte revolisyon, e ki fi nn asasine par Si ena tram dan lavil – kuma ena depi veykil prive ziska Metro Leta Alman. Fim la kumans Amsterdam – li kapav enn sistem Express? avek Rosa Luxemburg dan extraordiner. Li trankil. Silansye. Eski pu ena bann imans plas kit prizon. Li ek Karl Liebknecht Li redsose. Pena peron. Li rul lant. bisiklet? Eski dimunn ki ena loto ek Leo Jogiches ti’nn form parti Li kul. Li user-friendly. Tu dimunn pu ena plas pu park zot loto kot revolisoner, Spartasist. Anfet li truv li pe sirkile, alor li an sekirite. bann diferan lagar? Nu pa fi nn ti asasine britaliman pandan Lagar enn plas vivan ek an-ord. tann detay lor la. insireksyon apre lafi n Premye Li kapav rule 24/7 san traka, zis Sa bann bis fi yder nu pe tande pu Ger Mondyal, le 15 Zanvye pli rar aswar. kapav ena biye pre- ena, eski zot pu ase efi syan pu peye. Alor, dan lavil, li kapav dekuraz dimunn servi loto? 1919, dan siyaz revolisyon dan kuma enn tram. Sa, li pa deranz Eski pa pu bizin kuma Lond ek Larisi. Li fi nn kit enn leritaz buku batiman, mem li onivo later. Singapor, osi azut enn tax pu loto anterm lide ek anterm prinsip E kot bizin detrir lakaz dimunn, rant dan Port Louis? Si sistem revolisyoner. ubyin deplas marsan, bizin fi nn Metro Express pena enn bon Fim la ti ena kum direkter ena negosyasyon ek enn lakor sistem pu parking bisiklet ek Margarethe von Trotta, e fi nn oprealab, natirelman. loto, e pu bis fi yder, eski enn tel gayn enn ta pri. Par kont, si li enn Metro, kot tax pa pu lev lakoler dimunn, e sa dan ka Moris li pa suterin me avek rezon? li plito lor piloti lao, lerla li rul Ki sistem pu liye Metro Express Revolisyon Larisi: vit, me kot sak bistop bizin enn ar Saybersiti, ubyin loto pu LIV UT ’79 ta eskalater, lift, leskalye ki rann kontiyn blok Ebenn net? Eski Ledikasyon pu Travayer fer enn so lagar enn kosmar potansyel, e ena plan expansyon pu inklir Book Sale premye Samdi sak akoz tu sa kulwar, leskalye tusa, lezot lavil? mwa. Le 7 Oktob, a lokazyon li riske agrav nerport ki problem Sistem Metro Leze ala Travayis 100 banane depi Revolisyon sekirite ki deza ena (voler, etc) ti pu sarye marsandiz dan wagon Larisi, LPT pe fer enn lavant liv sirtu aswar. Plas anba piloti, li spesyal pu marsandiz pandan Ram Seegobin lor Lagrev Ut 79. byin suvan ena tandans vinn bann ler tar aswar. Sa osi, li itil Pu ena kopi siyne liv la avann. ligib, fer per mars tusel aswar, pu deblok lavil. Sa osi li itil Li Rs 100 kopi. 9 LINDSEY COLLEN AT THE UNIVERSITY OF MAURITIUS PUTTING THE LAND QUESTION CENTRE STAGE At the University of Mauritius’ research week which was on the theme “Connecting Research to Industry and the Community”, Lindsey Collen was Guest Speaker. She was asked by the Faculty of Social Studies and Humanities to speak on the Faculty’s theme: “Human Values, Rights and Justice: Rethinking the Fundamentals.”

Here are the notes she spoke to. More precisely formulated: What (Blueprint for mill workers, and constitutes “a country”? Voluntary Retirement Scheme for Speech The answer is simple, and it labourers). The sugar oligarchy Because of the unprecedented overlaps on one point with the is now diversifi ed into cane, and crisis in Mauritius, which is not three “fundamentals”. A country instead of employing 55,000 unrelated to a series of world-wide consists of a geographical space workers, employs 5,000 – over crises, I will start on the pertinent – its land and its sea – and of the just one generation. second half of the title: Rethinking people who live there, mainly its The industry produces sugar in the Fundamentals. We know that citizens. So, we will start with the Mozambique, Kenya, Tanzania, Mauritius, although billed by the intersecting issue: land. Cote Ivoire, Uganda; the industry IMF and World Bank as the fi rst imports one quarter of the sugar The land in this-that-and-the-other-thing in it refi nes through a reverse-gear Africa, and even in the world, is From 15 September, that is to VRAC; and importantly, until an unhappy place. The number say, last Friday until the end of today as I stand here, the cane of intra-familial murders in the the month, Mauritius is at long industry still monopolizes the past few weeks is the tip of the last coming right now to the end near totality of the arable land iceberg of the crisis within the of its historical role as provider of here. family. All the different Ponzi and sugar under a protected colonial And this, and here is the crisis, quasi Ponzi schemes have hurled regime. We are right now as I in spite of not employing people, thousands of families into money stand here before you at the end in spite of not paying Tax Sorti crises. Ongoing debt plagues the of the sugar protocol. lor Disik anymore, and not even, vast majority of families, tied to This means Mauritius “identity” from this year, paying the CESS a lifetime of paying back on a as a sugar outpost for Europe is tax. The sugar sales bring in very house or on studies. Later I will fi nally be over. The land could be little foreign exchange now. But touch on the insecurity of work, freed up for proper production. the industry continues to hog the and therefore income, and the King Sugar is dead. But the crisis land. It continues to make food overcrowding of housing, that is that this is not the case. King security a real unconscious traka add to the turbulence of the times Sugar has become King Cane. for anyone who is not brain-dead. we live in. Cane still rules the land. One only has to look at Donald So, what are the fundamentals Successive Governments have Trump’s childish, bullying, popu- that we as social scientists and thrown all the European union lism that borders on fascism, to researchers in the humanities capital grants, all the compen- see that war is a real danger. He need to rethink? I suggest that sation for this dislocation, all the has threatened what is anath ema we look at things that everyone so-called “accompanying meas- in the UN: to destroy a member agrees are important: three inter- ures” designed to re-structure the state. War is on his agenda. linked realities: land, work, entire Mauritian economy into Four sugar cane estates - Alteo, food. And in the Donald Trump doing no more than restructuring Terra, Omnicane, Medine - own times of so-called “post-truth” the sugar industry into the cane nearly all the arable land, and and “alternative facts”, we are industry. Only a social pathology contribute next to nothing to food bound, as academics to be ruth- of our minds, only the colonial security, to job creation, to foreign lessly honest in our research legacy in our heads, could have exchange, or to tax revenue. so as not to be drawn into the allowed us to let this happen. This is some thing we all know. world of appearances, of being Over 20 billion rupees has been I am not saying anything new. manipulated, of collusion. thrown away, blown to the sugar It’s just that we are somehow I will start with the simple bosses. They have used it for not allow ed to put the cane question: What is a “country”? the crime of closing down jobs plantations into question.

10 Island? And while talking of land, we have another fundamental problem. When the intelligentsia talks of Mauritius, it is not uncommon to hear ourselves calling our country “L’Ile Maurice”. In fact, the Republic Passports in 1992 had to be thrown away and reprinted because the State, itself, ordered copies that actually said “Ile Maurice”. So, we have the fundamental problem of having a country that we call “an island”, and inside this island, there are other islands, like Rodrigues the State needs to build for the land? and Agalega, to name but two, people. The defi nition the State But, what do we in fact see? and even whole archipelagos of uses is the following: they ask As sugar estates go bust (and 65 islands that are “dans l’Ile you if you pay rent. When you they are going bankrupt), they Maurice”. Children have to say “no”, you become a happy pretend they only just found handle this kind of grammatical, home owner. Now this cleverly out, all of a sudden, what was logical farce. Such cognitive masks the biggest problem: with happening, and they get the State dissonance cannot be good for the strange Napoleonic “forced to use public funds to subsidize us, as thinking people. It does so inheritance” laws, the small them. It was decided a week or happen that the more we say it village house or site house, ideal two ago, to subsidize the planters the happier those colonial powers for the grandparents and their 4 10% of the price of sugar (dipping who still colonize it (Britain, children in the 1960s, has now into the SIFB money), plus to USA, France) are. been informally subdivided twice, remove the CESS tax. Anyway, So, we do not have stable or three times, and is occup ied all this, is not enough. So, what boundaries yet to our country, by, say, 16 families – each new successive governments have since Independence. The last nuclear family has, in turn, built done is to give every permit and and present Government have on a kitchen and a shower and waive every tax under the sun, fi nally put two cases before the lives in one room. None of them in order to get the sugar estate UN system – at UNCLOS and have the land deeds in their name. bosses to fl oat their new cane then this year a UN General The most brutal male in the industry by selling off the land Assembly resolution to send the family is the one who wins when of the country. So, you artifi cially issue of decolonization to the there is intra-familial confl ict. pump up FDI by selling off the International Court of Justice at So, this housing shortage, is country’s “jewels”. The Hague. another effect of this monopoliz- And we end up with this new A Nation of Home ation of the land by the sugar form of colonization. Owners? bosses. You can buy permanent resi- dence. This, for the price of a fl at. In Mauritius, the land question Small? has another corollary. This urg- You can, if you put down more And we compound this effect money, even buy citizenship. So, ent ly needs research from the by repeating – rather too often – intelligentsia, too. And it needs that is what is happening to our and I quote “Mauritius is a small country. To the land, and to the positions to be taken. Statistics Island”. As if being small excuses Mauritius, and all Ministers, people. everything. Well, if it’s so small, And the sugar bosses are just regularly brag about 89% of the whole of its big tracts of Mauritians, or 9 out of 10 Mauri- selling off the whole country. arable land should even more So, before we succeed in get- tians, being home-owners. urgently be put to the general Now, in LALIT, we felt this to ting Diego Garcia and Chagos use. The land should all be used back from the fi rst form of be a rubbish fi gure, if you want food crops and animal husbandry, to estimate housing problems – colonization, the State, in cahoots factories to process the produce with the cane bourgeoisie, is which is one of the main reasons for the land, an export market, for the intra-familial dramas and selling off the little land there is, employment at all levels, and also in a new form of colonization. tip-of-the-iceberg murders we for new housing and amenities. referred to – or how many houses And if any one complains, it As sugar goes bankrupt, sell off is about the shrinking beaches. 11 That is a problem, but it is not The people being drawn into a fi ght, using an the central problem. The central People know when they do illegal substance, fi shing illegally, problem is the irresponsibility of not have work. And it makes trespassing somewhere, theft, and not using the vast tracts of land them wild. It is humiliating. It so on – then you cannot get a job. under cane for diversifi cation, and is debilitating. And it enrages So, society creates an underclass. industrialization of the produce. people. We do not even tell people what To get back to this “small island” 7.4%, 7.8% or seven point they are supposed to do when business that poses another serious something % unemployment? they are not allowed to work problem of cognitive disson ance, Here again, there is social anywhere. just as the “island” that contains research crying to be done on the These are fundamental issues: “archipelagoes” does. unemployments statistics. who has got a house? who has Mauritius is, it so happens, The offi cial fi gures dance got a job? And who hasn’t? the 18th biggest country in the around 7.2% and 7.8%, and just How can we, as part of the world. (2.3 million square Km of as, long ago, academics in Europe intelligentsia, let the offi cial territorial waters and land). debated how many angels could fi gures go unchallenged like this? The defi nitions for both housing The Sea dance on the point of a needle – I joke not – they now talk in and for unemployment are clearly And this brings us to yet another Mauritius about this fi gure for ludicrous. Social statistics are for crisis. unemployment as though it were exposing social reality, not for The tuna factories, and fi sh pro- a serious issue. masking it for the State. cessing that employs some 8,000 In fact, the defi nition of “in workers, are threatened with shut- Human values, human employment” is working one down. rights, justice hour a week. The Mauritian state did not So, let us draw the strings of my When LALIT criticized the use any of the over 20 billion talk together now. I was asked to Government, Statistics Mauritius Rupees from the E.U.(lamone speak on human values and human put out a paid Communiqué lakonpaynman) money towards rights and justice. These are all saying that it was an ILO fi gure. a fi shing fl eet, for employment, important parts of civilization, Well, it would be better if our foreign exchange and food. No. but they are always grounded in intelligentsia looked at what the So, the fi sh processing depends social reality, in economic reality, ILO was measuring at the time on fl eets of French, Spanish, in political reality. They do not they brought in this fi gure. The Portuguese and Korean ships that exist up in the air. ILO is an organization that pre- the Mauritian State gives permits The role of intellectuals – like dates the United Nations. It dates to fi sh the sea here. And now, you and me – is to give the useful from 1919. The statistic of one these companies have, this last facts, organize the useful statistics, hour a week in the cash economy month, announced blithely that prepare the useful analyses on the was designed not to measure they do not have fi sh to sell to the fundamentals: work, land, food. unemployment, but to measure the Free Port fi shing industry in Port The values and the rights, the rate of movement of the peasantry Louis! justice, come during the process into the cash economy, into selling Seychelles, by contrast, has a of seeking an equal control over labour power, or even selling bred fi ne fi shing industry. It creates of these basic fundamentals. We ziromon for an hour a week. One jobs, it contributes to food secur- are not talking about equitable of the reasons Trump was elected ity, and it brings in currency. distribution. We mean the was that the “rust belt” workers Mauritius, no. While it is the struggle for equal control, totally detest the USA’s way of keeping 18th biggest country in terms of democratic control, over the statistics, and Trump lampooned its sea, it contents itself to have production on the land, over this (with equally false statistics, no fi shing industry. There is a what the sea can give us, over I may add). lot of talk-talk-talk about “blue the jobs created, over the food So, again, the fi gures are industry” for cooling and what produced. Happiness, too, comes being used so as to mask the not, but the obvious thing to start from the process of seeking equal truth. We need to re-think this with: a fl eet of ships? No, this distribution of these. “fundamental” too. Not only that, is not what the State used all its It is hard to say this, in times but there is another new reality capital from the EU for. No, this when greed is glorifi ed, aggression that people in the intelligentsia is not what the State encourages and war often passes for peace or often want to avoid: there is this the capitalists to invest in. It for aid, repression is often posited generalized criminalization of encourages all capital to go and as the panacea. But human rights working people: it is so easy to self-destruct in IRS, PDS, RES come, not from some convention get a conviction, particularly if and Smart Cities. or charter in Europe, but from our you can’t afford a lawyer – by struggles here where we are for 12 control over decision about land, VER ENN CHARTER PESER 2017 jobs, food. Depi ki klas oprime existe, li amenn lalit. And I’ll fi nish on something E ena enn long tradisyon up-beat. You may wonder how pu lite otur enn program, enn manifesto, enn charter. Mauritius can still have free and Peser Moris, apre enn 20-enn reynion, generally excellent education, ansam ar LALIT, prezant enn draft Charter. free and generally excellent health care, universal pensions, Sa Charter la, ki LALIT fek destriksyon lapes artizanal. An free travel in buses to pensioners lanse, li fi nn prepare dan Komite 2000, ti ena 2,400 peser artizanal. and those with a disability. How Konzwin Peser ek diferan Zordi, ena zis 1,925. Mem ki come? And how is it that we rezyonal LALIT dan enn 20- Minis Koonjoo fi nn anonse ki li are perhaps the only country in enn reynon depi Avril 2017 ki pe larg 300 kart peser artizanal, the whole world that has these fi nn fer ar peser Riviere Noire, li fi nn anmemtan dir ki li pe things? We got them through Tamarin, Bambous Virieux, Ville amenn lalwa pu ki peser 65an ongoing struggles – mainly the Noire, Vieux Grand Port, Grand a-monte rann zot kart peser. Sa huge August 1979 and September Sable, Cite La Chaux. Komite pu diminye kantite peser ankor 1980 struggles that made the Peser-LALIT fi ni kumans azir plis. Lot kote, pe kumans ena bourgeoisie and the State tremble. lor baz sa Charter la. Le 30 Ut, ti linisyativ manb Travayis kuma They are still scared. Only the ena rasanbleman peser dan Sant Rama Valayden pu ankuraz peser IMF adventures to mention Sosyal Vieux Grand Port kot plis dimann konpansasyon an-esanz doing away with these. Any ki 200 peser Cite La Chaux, Ville pu rann zot kart peser. Sa pu Government that has tried has Noire, Vieux Grand Port, Grand vedir destriksyon lapes artizanal. immediately lost the next by- Sable fi nn mobilize pu prezant Li pu ena mem lefe kuma VRS election, or municipal, or general demand a Direkter Fisheries ki fi nn amenn destriksyon plas election. That is another thing to Minister, e pu deklans kanpayn travay dan lindistri sikriyer. Peser study: August 79 and September pu ki Leta ek proze vila, lotel, etc dan muvman konzwin ar LALIT 80, led at the grassroots by LALIT aret “fi ni peser artizanal”. pe reklam ki peser ki ena plis ki branch members, and then the All Sa travay la pe kontinye dan 65 an, e ki ena lexperyans, vinn Workers Movement that LALIT enn kontext kot Guvernman pe “peser menntor”. Kumsa pu gard members co-ordinated from amenn enn politik ki pe amenn tradisyon kominote peser vivan. 1996-2000 and that opposed the neo-liberal onslaught. So, to come back to the IMF PREAMBIL and WB claims that Mauritius Nu peser, nu fi nn kontribiye dan listwar Repiblik Moris par asir followed their conditions and that enn parti sekirite alimanter – ki li dan Moris, Rodrig, Agalega, explains any relative “success”. Chagos. Nu, abitan vilaz kotyer, nu azir kuma gardyin permanan It is just not true. The Mauritian lamer, laplaz, later avwazinan. Pu nu metye nu bizin res prekot State took the loans, and then was lamer. Nu fami e nu vilaz bizin kapav sirviv. unable (fortunately) to impose the Zordi, nu akiz Guvernman ena enn stratezi devlopman ki rod conditions. So, the answer lies in fi ni peser. struggle. But, the intelligentsia Zordi, sa Charter vedir ki nu pe kumans reziste. has a role. We must help by Sa Guvernman Lepep la, ek Guvernman enn-apre-lot depi 25 an, bringing out the truth: facts, pe anserkle e rod eradik peser. Nu pe sibir sa atak la kuma enn lefe statistics, analyses that help. We direk ubyin indirek politik Guvernman dan 4 domenn: need to oppose the lies that mask the truth. - Turism: Lindistri turist pe pran preske tu later akote lamer. Stra- And today with nearly 20 tezi guvernman pu fer bayant later tablisman ek leta lor lakot pu universities in the country, it proze vila (IRS, PDS,etc) pe agrav sa gurmandiz pu ras lakot, is easier to speak out. Let’s all lagon, mem lamer depi peser. Guvernman fi nn al invit investiser commit ourselves to seeking deor dan “servis pu turism”. Sa antrenn mezir anti-peser, enn- the truth as best we can, and deryer-lot. proclaiming it aloud. - Lapes Indistriyel: Lindistri lapes indistriyel, setadir gro bato depi deor depi Lespayn, Portigal, Lafrans, etc pe koste de plizanpli [Some points were contracted in the pre, pe fer ravaz, prekot rado ek mem dan lagon. speech due to time constraints.] - Tablisman inn ferm plas travay – Guvernman pe kontiyn permet tablisman, anplas asir travay pu nu fami (dan karo, dan mulin, lor kamyon) ferm plas travay (VRS pu laburer, fermtir mulin pu artizan). Guvernman pe kareman sibvansyonn tablisman pu li bayant later ar milyarder depi deor. 

13  MOBILIZASYON KONT - Lozman: Guvernman pa fi nn konstrir nuvo site pu fami lor lakot depi bann lane 1960-70. Pri later inn vinn astronomik avek politik LAKAZ LAMYANT vann later ek vila ar turis ek kliyan milyoner. Komite konzwin LALIT ek Dan sa 4 domenn la, pena devlopman veritab, me enn form piyaz Abitan Site EDC Telfair, Ste kont gran lamas travayer Moris. Catherine, Rosebelle ek Site Alor, apartir 2017, apre buku reynion peser partu lor lakot, nu pe al Lachaux pe kontiyn mobilize pu ver sa Charter Peser. fors Guvernman pran sarz, kuma 1. Kote Lavi Peser dan Lamer li fi nn deza angaz li pu fer, pu tir Fode gro bato deor tu pano lamyant, e re-ranz lakaz - aret gayn permi pu vinn masakre nu lamer. Guvernman bizin met beton. Guvernman fi nn mem fer dibut so prop lafl ot bato, pran zenn peser pu travay, e asir furnitir ase provizyon pu lozman tanporer, ton pu bann lizinn ton Port Louis. pu ki kapav fer sa travay la. Me, - aret koste pli pre ki enn sertin distans, kuma 12 mil notik ubyin li pe refi z fer li. 200 mil notik, depi lagon. An Avril sa lane la, Komite Bizin: Stop tu nuvo permi pu Bato Charter, aret sir-explwatasyon Konzwin fi nn fer enn kanpayn lamer. petisyon adrese a 3 Minis - limit permi pu bato lotel, aret donn permi pu nuvo bato individyel konserne, Minis Lozman, Mi- kuma Marina Rivyer Nwar, vila Anbalaba. nis Lanvironnman ek Minis Integrasyon Sosyal antan ki - aret donn permi spidboat. reprezantan ki syez dan National - regle tu spor notik, pu ki li pa zenn lavi peser, so fami, ni vilazwa. Committee on the Removal of - sweyn rado pu peser deor, donn fasilite pu moter sekur, tu lekipman. Asbestos. - repeple lagon pu peser lagon; limit e kontrol akwakiltir, swiv Swit a petisyon pa fi nn gayn prinsip “pa azarde” ziska konpran lefe akwakiltir. okenn repons depi Minis. Zot 2. Kote Lavi Peser dan Bor Lagon truv sa kuma priorite pu zot. - Bizin re-negosye WTO (World Trade Organization), e repran An Zin, Komite konzwin fi nn servis turis depi investiser etranzer. remet enn let a Minis Finans - Bizin asire ki peser ena: Pravind Jugnauth zis avan bidze. - muyaz ase Let ti demann ki fer provizyon - plas pu tir bato pu antretyin, servising, e pu kan lamer demonte dan so bidze, ankor enn fwa, pu e.g. dan siklonn anlev pano lamyant depi lakaz - plas pu rod labwet dan lanbusyer, fode pa privatize par lotel site EDC e pu ranplas lakaz - plas pu marse lor laplaz, kuma tu piblik bizin ena par enn lakaz an beton tel ki rekomande dan rapor Komisyon 3. Kote Lavi Peser dan so Lakaz ek so Lakur Zistis ek Laverite 2011, e tel ki Bizin konstrir lakaz pu fami peser, e donn nu akse a later pu lagrikiltir Guvernman inn deza promet pu ek lelvaz. met an pratik. Kan dir konstrir “lakaz”, sa inklir amenazman: lekol, kolez, Minis Finans fi nn swazir pu dispanser, terin futborl, lespas ver dan tu kwin. pa mansyonn narnye dan so 4. Kote Lavi Peser dan Kreasyon travay pu so fami e so vilaz Diskur Bidze. Li pa mem avoy Bizin – aret bayant later tablisman, aret donn bay later leta pu vila, enn avi resepsyon. Guvernman lotel, terin golf pu dimunn ris, fi nn demar enn lanket sosyal - aret repran kart peser depi peser dan laz ki anvi lapes. Bizin donn swit a nu kanpayn, me sa kalite kart zenn peser, pibliye kriter pu gayn kart, pibliye lalist aplikan par lanket la pa reprezant solisyon debarkader, avek rezon kifer fi nn gayn ubyin pa fi nn gayn kart; fode pu problem lamyant. Li pa enn ena enn drwa fer lapel. kestyon sipaki “means test”. - devlop stokaz pwason kot sak debarkader, pu peser, pu ogmant Bizin fer sa ranplasman lakaz pu so rant. tu fami ki pe riske respir lapud - met dibut lizinn met pwason dan bwat, lindistri konfi pwason, kree ki sorti dan pano lamyant. Dayer anplwa integre prekot peser reste. pu anlev e debaras pano lamyant - fors Tablisman plant prodwi alimanter, met dibut lizinn pu sa dimann lekipman proteksyon transformasyon sa rekolt la. Kumsa donn travay fami ki res dan spesyal pu sa kalite travay la. vilaz, asir sekirite alimanter, gayn deviz rant dan Moris pu kuver fre Depi Ut Komite Konzwin inportasyon. LALIT ek Abitan Site EDC fi nn 5. Swin lavi peser an zeneral demar enn lot faz kanpayn kot Bizin ena lasirans (lor mem baz ki planter kann, par exanp), pansyon, sann kut la abitan individyelman veritab konze malad, enn reveni garanti, enn nuvo defi nisyon “move pe adres enn let a Sekreter tan”, tusala pu gard kontinyasyon nu metye e nu tradisyon lapes Permanan, Minister Later ek vivan. Lozman pu explik kondisyon Lanse par LALIT Septam 2017 apre enn 20-enn reynion Konzwin Rezyonal ki pe viv e demand pu ranplas LALIT (dan landrwa) ar peser sa landrwa la. lakaz lamyant. (Get let a-kote)

14 LET a P.S. MINISTER LATER EK LOZMAN KI’NN ARIV Rs100 MILYON DEPI BIDZE 2015 Ser /Madam, PU ANLEV LAMYANT? Mwa, antan ki sinyater, mo reprezant mo fami. Nu res dan enn lakaz lamyant, setadir dan lozman ki reprezant enn danze pu nu Dan so Diskur Bidze an 2015, lasante. Mo okuran ki anfi ndekont, u mem sa Ofi sye Ansarz kan Vishnu Lutchmeenaraidoo ti al- vann, donn bay, uswa lwe lakaz danzere avek dimunn kuma nu. we Rs100 milyon pu deba ras Buku ant nu fi nn deza fer konplint, fi nn deza fer apel ar bann lamyant depi plas piblik. Li ti lotorite. San sikse. byin vag ki plas exakteman li Ki nu fi nn aste lakaz la ubyin non, ki nu fi nn osi aste later la ti pe koze. Me, dan enn lartik ubyin non, nu tu pe viv, anfi ndekont, dan lozman ki Guvernman fi nn furni, e ki defektiv, mem danzere. Li ti deza danzere kan nu Government Information Service fi nn kumans res ladan e/ubyin kan nu fi nn vinn propriyeter lakaz (GSI) an Ziyet 2015anonse la. Kuma u byin kone, si par nu mem nu rod anlev e ranplas pano ki National Committee on the lamyant, sa pu expoz nu, nu zanfan ek nu vwazin ar pli grav danze Removal of Asbestos in EDC/Ex– lasante ankor. Nu pena ni konesans neseser, ni lekipman neseser, CHA, fi nn zwenn e fi nn pibliye ni mwayin pu fer sa travay la, ni mwayin debaras pano lamyant sif konsernan lakaz lamyant dan dan enn fason kot lasante tu dimunn proteze. Kuma u deza kone, Moris. Komite la fi nn resans plis pano lamyant vinn vye, plis ena risk kontaminasyon, amezir 2,137 lakaz ki anparti an lamyant li vinn kram-kram, e kas-kase, lane apre lane. Alor, samem nu pe dan 59 diferan site. Komite la ekrir u. truv inportan pu azute ki sa bann Rapor Komisyon Zistis ek Laverite 2011 ti dir klerman ki Leta bizin remedye a sa sityasyon danzere la tutswit. Me, ki fi nn arive? lakaz la ena extansyon anbeton. Nu pa fi nn tann okenn lanons enn plan global. Li responsabilite u Ki sa vedir? Asbestos ki tuzur la Minister pu adres sa sityasyon la imedyatman e san means-test. pu fonn par limem? Komite dir Selman, anmemtan u Minister pe fl ank nu sek, nu tann gran gran ena 280 lakaz pirman lamyant, lanons ki Guvernman pe donn fasilite ek pe kareman donn sibsid, me ki dan enn kondisyon ki zot san means-test, pu tablisman mont vila delix pu vann ar milyarder apel pasab, 45 ki delabre ek 18 depi deor. ki pa okipe. Komite fi nn pran Alor nu pe ekrir u pu fer demand swivan: desizyon pu detrir lakaz ki pa Ki Guvernman ranplas nu lakaz lamyant avek enn lakaz an- okipe e anlev pano dan lezot dir ki nepli enn danze pu nu lasante. lakaz. Fon neseser ti pu debloke Nu okuran ki sipoze ena ena Komite Nasyonal Inter-Ministeryel pu debaras lamyant ki ti met dibut presizeman pu ki debaras par Minis Finans. lamyant dan lakaz EDC/ex-CHA dan 59 diferan site EDC. Diskur Bidze, ki fi nn swiv apre, Me kantmem sa, u napa fi nn vinn inform nu lor ki exakteman pa fi nn fer okenn mansyon pano Leta so plan ete pu ki fi ni ar sa risk maladi kan nu respir lapusyer lamyant. Ni li pa fi nn dir komye lamyant. kas reste depi sa Rs100 milyon ki Nu ti pu apresye si u ti kapav aranz enn rankont atraver nu ti alwe an 2015. Komite Konzwin. Kumsa nu reprezantan kapav kone ki plan presi Departman Lodit, kan LALIT Guvernman ena pu demoli lakaz danzere, reranz nuvo lakaz pu fi nn apros zot, dir zot pa kone ki nu pa sibir plis ditor, mem domaz, depi lozman ki u Minister fi nn ki fi nn ariv sa Rs100 milyon la. furni nu. Zot pena okenn tras ki li fi nn Sinserman, ...... depanse.

INSKRIR U NOM STUDY GROUP MARXIST

Deplizanpli partu dan lemond, a Marxism. Ena grup ki zwenn dimunn pe realize ki selman enn dan aswar, ena lizur dan wikenn. analiz Marxist ki pe ede pu konpran Ena Grand Rivyer, ena Rose- sityasyon dan sosyete. Hill ek ena Curepipe. Dan sa kontex la, LALIT pe lans Si u anvi partisip dan enn grup enn seri stedi grup. Finn deza ena detid, fer nu kone. Swa telefonn 34 dimunn fi nn kumans vinn nu diferan grup detid. 208 5551, swa 208 2132, ubyin Text ki nu fi nn kumans etisye email nu lor lalitmail@intnet. ansam inklir: Manifesto Marx mu. ek Engels, Marx so Kritik kont Nu stedi grup li gratis. Ena zis Program Gotha (enn program pu peye pu fotokopi text, swa pu santris enpe kuma RA ek MPM), ek liv si ena. Ernest Mandel so Introdiksyon Desin Picasso, Muvman sat 15 CITE RICHELIEU LALIT AN AKSYON LAKAZ GUVERNMAN DANZERE Charter Peser LALIT ansam avek Muvman Lakaz ek abitan Cite Richelieu Sa mwa la, LALIT fi nn lans Chart- fi nn kumans avoy let individyel er Peser. Sa Charter-la fi nn sorti a PS, Minister Later ek Lozman. Etan done ki Minis Soodhun pa depi enn 20-enn reinyon komite reponn nu, konzwin peser - brans LALIT lor nu pe met PS divan so responsabilite legal. Sa fer 4yem let ki enn kinzenn famiy fi nn avoy Guvernman, lakot Lesid ek dan Lwes. Le 30 konsernan lakaz danzere ki Guvernman fi nn vann ar dimunn. Ut, ti ena rasanbleman 242 peser Minis Soodhun paret plis okipe dan Vieux Grand Port ansam avek ar insilte dimunn dan renyon NHDC rezyonal LALIT Curepipe-Lesid uswa okip demars pu permet milyarder aste later Moris pu ki prezant demand ki truv dan avek vila tablisman lor la, Charter a Direkter Fisheries depi ki ar dimunn dan klas travayer. Minister Lapes ki ti prezan. U Pu sa rezon la, osi, kapav lir Charter ki LALIT fi nn ki abitan pe adres let direk a PS. lanse dan Revi. Deba nasyonal lor kann ek “real estate” LET A P.S. MINIS LOZMAN Le 27 Ut, ti ena lartik LALIT Mwa, antan ki sinyater, mo reprezant mo fami. Sa fer 4yem let dan Le Mauricien lor kriz dan mo pe avoy kot Minister Lozman. Mo fi nn avoy enn let individyel lindistri sikriyer, e ki vinn expoz ek enn let kolektif an Mars 2016. Mo fi nn anvoy enn 3yem let an sutyin Guvernman Lepep a patron Novam 2016, ki nu ti kite an-min prop. Asterla mo pe avoy 4yem lindistri sikriyer ki pe kontinye, let. Nu pa fi nn gayn okenn repons depi Minister. Sa let la, mo mem kan li fi nn kler ki disik pena pe adres u, antan ki Sekreter Permanan. Nu res dan enn lakaz ki lavenir. Lartik la expoz sibsid enn danze permanan pu nu lasante, e lasante nu fami. Lakaz pe Guvernman pu patron bayant so literalman grene lor nu. Li osi kule kuma enn paste. Mo okuran ki later, e prezant demand LALIT anfi ndekont, u mem sa Ofi sye Ansarz kan vann, donn bay, uswa lor itiliz later pu kreasyon anplwa, lwe lakaz danzere avek dimunn kuma nu. sekirite alimanter ek lozman. Sa Ki nu fi nn aste lakaz la ubyin non, ki nu fi nn osi aste later la lartik dan Le Mauricien, ki osi ubyin non, nu tu pe viv, anfi ndekont, dan lozman ki Guvernman lor nu websayt, fi nn provok buku fi nn furni, e ki defektif, mem danzere. Li fi nn vinn danzere kan lintere ek deba. so bann kolonn ki fi nn mal-ranze fi nn kumans sede. Enn inzenyer Dan lespas 6 zur, fi nn ena Guvernman apel “Sachin” inn deza vinn get lakaz, dir pa kapav kozri par manb LALIT Lindsey reste ladan. De nu kote osi enn inzenyer inn dir mem zafer. Alor, Collen ki ti siyn sa lartik dan Le samem nu pe ekrir u. Mauricien dan trwa Liniversite Li responsabilite u Minister pu adres sa sityasyon la imedyatman lor nu analiz lor kriz ekonomik, e san means-test. Nu tu viv san ase larzan pu antrepran loperasyon kriz dan lindistri sikriyer ek nu kase-ranze, me Guvernman responsab akoz li fi nn vann nu enn demand lor itilizasyon later. lakaz defektif, mem danzere. E nu remarke ki anmemtan u Minister pe fl ank nu sek, nu tann Lansman Ti-Liv LALIT gran gran lanons ki Guvernman pe donn fasilite e pe kareman Le 17 Ziyet, nu ti fer fet lansman donn sibsid, san means-test, pu tablisman mont vila delix pu vann Ti-Liv LALIT. Ti deza ena enn liv ar milyarder depi deor. similer avan, me nu fi nn etidye li Alor nu pe ekrir u pu fer demand swivan: dan sak brans, retravay li ansam. Ti-liv la explik kot LALIT sorti, nu Ki Guvernman kase-re-ranz nu lakaz. strik tir organizasyonel, linportans Ki exakteman Leta so plan ete pu ki fi ni ar nu lakaz danzere? enn parti politik dan amenn sanz- Nu kone ki ena problem “lakaz zeritye” ki poze akoz lalwa man revolisyoner, explik nu leritaz Napoleonik arkaik, ki miltipliye problem sak zenerasyon, program politik, nu stratezi poli- kot dimunn mizer zame kapav met lord. Akurterm, Guvernman tik, ek nu bann kanpayn. Dan bizin zis kone kisannla res la, anrezistre fami la, kase-reranze, e lansman, 8 manb LALIT fi nn koz re-rann mem fami. sakenn 1-2 minit lor sak sapit dan Nu ti pu apresye si u ti kapav aranz enn rankont atraver nu ti-liv-la. Nu fi nn manz enn gato Komite Konzwin. Kumsa nu reprezantan kapav kone ki plan presi ase spektakiler avek desin lor Guvernman ena pu demoli lakaz danzere, reranz nuvo lakaz pu ki kuvertir liv la “inprime” lor gato nu pa sibir plis ditor, mem domaz, depi lozman ki u Minister fi nn la avek enn lank ki kapav manze! furni nu.

16 RAPOR BDO LOR TABLISMAN ROSE-BELLE: KAPAV PLANT LOT ZAFER APART KANN USWA BETON LOR LATER TABLISMAN Kan dimunn ki pa informe krwar ki “zis kann” kapav plante Moris, ubyin krwar ki li normal ki tablisman bayant so later kuma “real estate” e ki li normal ki Guvernman sutenir tusala, li enn zafer. Me, kan inntelijennsya pans sa, li grav. Kan parti politik ki sipozeman degos pans sa, li grav. Kan zurnalist informe pans sa, li grav. Li indike ki Moris enn espes “blasfem” pu kestyonn kontrol lor later nu pei. Bondye inn donn proprieter tablisman, alor wadire li fer seki li anvi ar li. E Leta la pu ed li ladan! Purtan, fi rm kapitalist BDO inn fi ni pruv lekontrer. Enn Rapor date 2014 dir lekontrer.

Dan sa moman kot, fas a kriz dan lindistri sikriyer, tablisman pe bayant later agrikol, detrir li par plank vila pu milyarder lor li, Rapor BDO lor tablisman Rose- Belle pe uver nuvo posibilite pu itilizasyon later. Destin: Plant manze! Sa Rapor la ki dat depi 2014, li pa ditu enn rapor sosyalist. Lwin dela. Li ankor get Tablisman Rose Belle avek enn vizyer kapitalist. Li gete kimanyer li kapav fer profi . Li gete kimanyer li kapav diminye plas travay permanan e pran travayer lor kontra. Li gete kimanyer Tablisman Rose Belle kapav opere kuma enn konpayni Desin Anne Delplace, Sarye Dibwa kapitalist. Me kot li diferan, se Gran Lesel gran lesel, parey kuma LALIT manyer ki anmemtan, li gete kuma Apart sertin legim tradisyonel abitye dir. Tablisman Rose Belle amezir ki abitye plante, Rapor BDO Sutyin Leta neseser prodiksyon disik nepli viyab, mazinn plantasyon lor pli gran Rapor BDO met lanfaz ki sa li kapav transforme, vinn enn lesel kuma banann, soya, may, kalite transformasyon Rose-Belle inite ki plant prodwi alimanter, e pomdamur. Anmemtan, li gete la pa pu posib san fi nansman e proses li indistriyelman. Dan sa kimanyer kapav servi banann infrastriktir sutyin depi Leta. Sa sans la, Rapor BDO interesan pu par ekzanp, pu fer chips, manze osi parey kuma LALIT abitye dir. lir. tibaba, vineg, lafarinn pu manze Fini truv linfl iyans kanpayn Li fi ni mazinn komye planta- zanimo, servi starch banann pu LALIT lor 30an pu kontrol syon andeor kann kapav fer lor fer lakol, pu servi so fi b, pu servi demokratik lor itilizasyon later, later agrikol Rose-Belle e ki li dan prodiksyon papye, dan lor nesesite servi later pu sekirite kalite prosesing kapav fer avek bio-plastik, pu servi banann dan alimanter. Sa Rapor BDO la li rekolt ki gayne. Li fi ni mazine prodiksyon savonet. osi ranforsi kanpayn LALIT dan kimanyer pu plante antreliyn, e Rapor la explike kimanyer lesans ki li montre kimanyer kapav shifte depi kann ver plantasyon kapav servi soya pu fer dilwil servi later kann pu prodiksyon manze. Parey kuma LALIT pu kwi manze, osi byin ki fer alimanter lor gran lesel. abitye dir. manze, dile soya, tofu. Rajni Lallah So Rapor telman detaye ki li Li reysi imazinn kimanyer fi ni dir ki pu plante kotsa lor NOTES: http://agriculture. kapav shifte depi kann ver enn govmu.org/English/Documents/ later Rose-Belle lor baz klima veritab lindistri plantasyon ek RBSEB%20REPORT%20-%20 ek kalite later ki ena. prosesing prodwi alimanter lor PDF.pdf

17 Jabaljas ek Bulbak

Bulbak: Dapre twa, Jabaljas, ant Sinatambu, Soodhun ek Gayan, ki sann la rann guvernman Lepep plis inpopiler? Jabaljas: Ki to pe dir ? Sa mem trwa minis ki donn plis rezilta lor rezilta. Kan Sinatambu vinn lor MBC sak semenn, lopozisyon tranble, manyer li detrip zot enn par enn. Bulbak: Parey kuma Moorba ti pe fer lor MBC apre ki li ti kit MMM ek zwenn Bolom Ramgoolam. Ek lerla get ki ti ariv pov Bolom la dan eleksyon 82. Jabaljas: Sa to pe koz lepase: Moorba ti enn transfi z, samem li ti fer dimunn amerde. Bulbak: Abon, ek Sinatambu pa ti enn minisTravayis dan guvernman Navin, avan li zwenn MSM. Jabaljas: Me seki to pa konpran: Sinatambu enn ansyen lorea sa, enn dimunn malin sa, li pa enn nimport. Bulbak: Zisteman, an parlan de lorea, Gayan osi enn ansyen lorea. Sann la osi pas tu so letan koz nimport ek fer nimport. Si mo donn twa lalist so bann gabzi, to pa pu krwar. So Premye Minis Kumar fi nn bizin sanz so minister, telman li ti pe fer fraka. Jabaljas: Get sa Bulbak, mo kone sa guvernman Lepep la abitye sanz Premye Minis pu enn wi pu enn non, me kot to fi nn al sers sa nuvo PM Kumar. Bulbak: Me non, Jabaljas, sa pa enn nuvo Premye Minis sa. To pa truve lor MBC, depi inpe letan apel Ti Jugnauth Pravind Kumar Jugnauth; alor pu fer pli kurt, mo apel li PM Kumar. Jabaljas: Li bon to fer sa, ek sa nuvo nom la, kitfwa dimunn pu aret krwar ki li fi nn vinn Premye Minis zis parski li piti Bolom Jugnauth. Bulbak: Lerla ena Soodhun, minis Zafer Mwayin Oryan. Jabaljas: Ki to pe dir aster: Soodhun kapav et kuma enn frer pu Lerwa Larabi Seodit, me li Minis Lozman ek Later: tulezur to pa truv li lor MBC, pe distribiye lakaz. Dayer limem li dir ki li meyer Minis Lozman ki zame fi nn ena dan Moris. Bulbak: Kapav et truv li suvan pe distribiye lakaz, me pli suvan truv li met linz arab, ek lerla al anbras bann viziter depi Mwayin Oryan, lor zot de lazu. Jabaljas: Abe kumsa mem li fi nn fer Saudi Airlines vinn Moris, lerla pu ena buku investiser Arab pu vini parski Soodhun pu donn zot buku terin pu ranz gran gran lotel. Bulbak: Me selman, to bizin admet ki Soodhun pa kapav uver so labus san, kuma Angle dir, met so lipye ladan. Jabaljas: Mo sipoze to pe koz so krosing li fi nn geyne ek enn madam dan enn renyon NHDC. Me sa madam la fi nn provok li ek fer li sap lor kal. Bulbak: To bizin admet ki sa madam la ena buku kuraz: provok Soodhun kan li ena so bann Gard Kor ek zot revolver. Get ki fi nn manke ariv Xavier dan Parlman. Jabaljas: Sa mo pa pu kapav dir nanye lor la: ena lanket Lapolis lor sa zafer la.

18 9-YEAR SCHOOLING ENN PROGRE MINIMAL Sa Reform Ledikasyon ki fek kumans pran lefe avek lexame PSAC, li enn Reform ki pa reysi get veritab problem dan ledikasyon. Li pu tuzur res enn sistem kot ena konpetisyon. Li pu res enn sistem ki fors zanfan aprann dan langaz lekol, anplas fer lekol anseyne dan langaz zanfan. Apre 50 an Lindepandans, li tuzur kolonyal.

Inplemantasyon Plan Reform dir ki sistem aktyel li “performan” ki presyon lexame fi nn aleze, me 9-Years Continuous Education (get Revi Lalit No. 120). kuma Vinod Seegum, prezidan Guvernman MSM-ML fi nn ariv Sistem ledikasyon dan Moris GTU fi nn dir Revi Lalit, “sa so faz krisyal. An Oktob zanfan fi nn depi tultan fokes lor per- gulo detrangleman ki ti ena pu primer pe konpoz size prinsipal for mans. Finn met lanfaz plis akse dan meyer kolez pu kapav (Angle, Franse, Matematik) dan lor kisannla realiz meyer rezilta kontinye parey”. Admisyon dan lexame PSAC (Primary School dan CPE, dan HSC. Tusa glori- Grad 7 lane prosenn pu baze Achievement Certifi cate) ki pe fi ka syon ek medyatizasyon otur lor bann mem kriter ki avan, ranplas CPE. rezilta CPE ek sirtu HSC, e eloz so setadir lor rezilta, swa paran, Lane prosenn faz Grad 7 (Form bann lorea fi nn nuri sa obsesyon proximite ar kolez. Mem si nepli 1) pe rant anviger. pu performans. Alor ki plizir rapor ena rennking, pu ena enn sistem Me ankor ena buku inkyetid, kuma Hearing LPT (2009), PISA- grading (1 a 5) kot pe ankor met kafuyaz ek mem kontestasyon OECD (2014) fi nn expoz defayans lanfaz lor performans. Zanfan ki sirtu parmi profeser ek manejer ek fayit sistem ledikasyon Moris. gayn mwins inite pu gayn meyer kolez. An Septam, Sindika Performans kolez. Me pu swa kolez ena lezot UPSEE fi nn dir ki ziska ler zot problem. Lefet ki Legliz Katolik Dekul depi sa konsta baze lor pankor gayn bann liv ki fi nn pa fi nn dakor pu konverti so bann performans, Guvernman so Re- preskrir par Minister Ledikasyon kolez an akademi pu ena buku form nek enn plan siperfi syel ki pu Grad 7. Sindika profeser kolez presyon depi paran pu kolez pa viz pu amenn okenn sanzman konfesyonel (SPSTSU) parey fi nn kuma St Esprit ek Lorette. Etan anprofonder. Li plito viz enn dir ki zot pankor gayn detay pu done sa bann kolez pena dan tu amelyorasyon sistem lexame, program 2018 ki zot fi nn dimande rezyon li pu favoriz sirtu zanfan pu diminye presyon lor zanfan depi Minister Ledikasyon depi lavil. Anplis dan plizir rezyon primer. Li pena okenn pretansyon plizir mwa. pena SSS. Tusala pa pu diminye pu asire ki tu zanfan konn lir, Normalman debi 3yem trimes, presyon ver kolez ki fi nn tultan ekrir, konte byin, konn refl esi, kolez fi ni fi naliz lalis liv pu konsidere kuma ‘meyer’. ena enn ot nivo dan plizir langaz diferan size pu lane answit. ek vremem epanwir. Reform Vestiz kolonyal Lorganizasyon manejer kolez Minis Dookun pa mem pe get prive (MPSSU), so kote, fi nn Plan Reform 9-Year Schooling sistem la an antye me zis sa but depoz enn afi davit pu enn Judicial li sirtu pa mansyonn nanye kot ena plis konpetisyon la. Akoz Review kont dezisyon Guvernman kimanyer alavey 50 an samem li met buku lanfaz lor but pu ki 5 “Credit” obligatwar pu fer Lindepandans li pu debaras omilye sistem la e li negliz sekter Lower IV. Zot pe diman ki li bizin sistem ledikasyon Moris depi preskoler ek sekter tertyer. 3 olye 5 kredit. so bann restan kolonyal. Pena Inplemantasyon Plan Reform Sanzman administratif nanye anfaver itlizasyon langaz maternel kuma medyom pu 9-yr Schooling pe expoz zordi so Li enn plan ki kontenir sirtu mank preparasyon, mank lodasite montre size avek konteni kuma mezir administratif ki enn-de Syans, Matematik, Listwar. Mem ek mank vizyon. Li kontenir buku teknisyin Minister Ledikasyon febles. si li vre ki Kreol Morisyin fi nn fi nn asanble pu kolmat sistem vinn enn size opsyonel onivo Konsta fayit? la. Lanfaz buku plis lor akse dan primer e li pe kontiyne anseyne bann Akademi, kolez Rezyonal Li enn Plan ki fi nn konstrir, dan kolez, li ankor pe mintenir ek lekol vokasyonel. pa lor baz enn konsta fayit regleman ki date 1957 pu gard sistem ledikasyon, me plito lor “Meyer” kolez langaz Kreol zis kuma enn beki satisfaksyon ki zanfan lekol Moris Mem avek so lexame PSAC, Plan dan primer, pa enn medyom. pe fer byin. la pa pu reysi vremem diminye Dayer Minis Dookun limem fi nn presyon pu meyer kolez. Li vre Alain Ah-Vee

19 LALIT REYSI MOBILIZ DEPITE BRITANIK PU SUTENIR REZOLISYON NASYON ZINI Kan Theresa May pran enn pozisyon, antan ki sef deta, sa pa ule dir ki lepep Britanik ar li. Alor, anplis ekrir Lider Lopozisyon pu demark li depi Konservater, LALIT fi nn apros depite lezot parti, e depite individyel.

Depi avan ki Britanik gayn 6 li koni kuma enn sanpyon drwa to resume bilateral discussions mwa dele pu Rezolisyon dan Chagosyin, me so silans lor with Mauritius with a view to Lasanble Zeneral Nasyon Zini, kestyon suvrennte ziska ler, li resolving the issues and also to LALIT ti kumans kontakte grav. Antretan, kat parmi so respect any advisory opinion diferan manb Parlman dan depite inn fi ni siyne. given by the ICJ; draws attention Lopozisyon dan Grand Bretayn Ala konteni sa mosyon la: to the 1,500 Chagos Islanders, pu sutenir rezolisyon Moris. Early day motion (No 58) and their descendants, who were Dusman-dusman inn gayn UK Parliament on 26.06.2017 deported from the islands by the sutyin. “U.N. VOTE ON CHAGOS UK between 1968 and 1973 so Dan Langleter ena enn sistem ISLANDS that Diego Garcia could be used apel “Early Day Motions” “That this House welcomes as a military base by the US; is (“Mosyon Boner dan Lazurne”), the adoption by the UN General appalled that after nearly 50 years ki bakbencherz gayn drwa met Assembly of Resolution 71/292 this situation remains unresolved; lor azanda House of Commons. which requests an advisory and demands that the Government Premye parti ki ti interese ti opinion of the International fulfi l its humanitarian and human Scottish National Party. Court of Justice (ICJ) on the rights obligations and allow the Finalman, enn depite, Patrick consequences of the separation Chagossians to return home.” Grady, inn met enn sa kalite of the Chagos Archipelago from mosyon la. Sa ti le 26 Zin, dan Mauritius in 1965 including the siyaz vot 94-15 dan faver Moris consequences in international Total number of signatures, dan Nasyon Zini. law for the resettlement of the now acting as sponsors: 26 Kumsa, par sa mosyon la, Chagos Islanders; notes that Brake, Tom depite pe opoz Guvernman the Chagos Archipelago was Brown, Alan Theresa May. excised from Mauritius in 1965 Cowan, Ronnie Li enn veritab viktwar pu lalit prior to independence in 1968, Day, Martyn ideolozik kont kolonizasyon, notwithstanding UN Resolution Doughty, Stephen e so lefe alonterm dan Lafrik, 1514 of 1960 concerning the Drew, David inklir Moris, inklir Diego violation of territorial integrity Edwards, Jonathan Garcia. of colonial countries prior to the Gethins, Stephen 17 depite ti sponsor mosyon independence, and Resolution Godsiff, Roger la antu. Asterla, apre konze 2066 of 1965 demanding the Grady, Patrick (Primary Parlmanter, inn ariv 26 depite UK take no action which would Sponsor) ki fi nn siyne pu dir zot sutenir dismember the territory of Grant, Peter rezolisyon Moris. Mauritius and violate its territorial Gray, Neil Enn ki fek siyne, Tom Brake, li integrity; further notes that 94 Hendry, Drew lider Liberal Demokrat. Dan sa UN member states supported Hopkins, Kelvin 26 depite la, 17 Scottish National Resolution 71/292 with 15 against, Law, Chris Party, 1 Democratic Unionist and 65 abstentions, including Linden, David Party (dan koalisyon guvernman Canada and Switzerland, as Lucas, Caroline Thereasa May), 4 , well as 22 EU member states Macneil, Angus 1 Liberal Demokrat, 1 Green including France, Germany, McDonald, Stuart Party, 2 Plaid Cymru (Parti Pey Spain, Denmark, Belgium, the Monaghan, Carol Degal). Netherlands, Estonia, Latvia, O’Hara, Brendan Antretan, 1 Septam, LALIT Greece and Finland; believes that Saville Roberts, Liz inn gayn repons depi biro this vote signifi es a diplomatic Shannon, Jim Jeremy Corbyn pu dir zot “lek- failure for the Government, Sheppard, Tommy ip polisi” pe editye nu let. which fi nds itself increasingly Stephens, Christopher Asterla nu pu truv enn leprev isolated and with diminishing Thewliss, Alison pu lidership Jeremy Corbyn. Li infl uence on the world stage; koni kuma enn anti-militarist; encourages the Government Lindsey Collen 20 KI SO LEFE LOR SOSYETE SERTIFIKA MORALITE? Dusman-dusman eski Moris pe prodir enn su-klas dimunn ki pa gayn drwa travay? Eski sa prezant enn gran danze pu Moris?

Fas-a sa vag vol, kanbriolaz, sa mem, deza, kapav ena enn Sa sityasyon la li enn lexanp krim ki ena dan Moris, buku lefe; li kapav kumans anpes sa tipik ki arive kan inpoz enn komantater fi nn koz lor degrada- deriv ver marzinalizasyon enn mezir pu evit enn ti problem syon valer moral e sivik. seksyon agrandisan popilasyon, me ki anfet prodwir enn pli gro Me apar enn-de dimunn e ver sa presyon ki prodwir problem. dan Lasosyasyon Kinouete ki ankor plis problem dan sosyete. Ram Seegobin okip bann ex-deteni, byen tigit komantater koz ubyin ekrir lor lefe ki exizans “Sertifi ka RUTNAH’S SEXISM, MSM’S PANIC, Karakter”, ki ti apel “Sertifi ka THE PRESS, A LOCAL DONALD TRUMP, Moralite” avan, pu tu lanplwa dan Servis Sivil, Paraetatik, AND “WHO IS BOURGEOIS?” e mem sekter prive, ena lor sosyete. MP for Muvman Liberater on. Other political parties, with and Government deputy Chief their macho leaders, have all Deli miner Whip, Ravi Rutnah, lost his cool thrown their arms up in the air. Kan enn zenn geyn enn konvik- in a neighbourhood meeting This can only be a good thing. syon pu enn deli kelkonk, li in Treffl es when replying to a It will serve to remind them not vinn preske inposib pu li geyn woman journalist. He says she to show similar disregard for enn lanplwa, parski preske partu said in an article that he had been women in future, themselves. Sertifi ka Karakter fi nn vinn “aboyeur du service” (sic) (1). So, we hope that standards obligatwar. Alor ki manyer li He interprets this as meaning remain high in the fi ght against sipoze geyn enn lapey pu li viv e barking or howling like a dog. misogyny in political men and nuri so fami? Lerla statistik vinn He then called her a “femel” in the Press. But, this battle will montre kimanyer dimunn ki fi nn (female dog, bitch). His remark not be lost and won so easily. fer prizon, byen suvan returne has rightly caused a storm for its pu enn nuvo deli kuma vol. E sa Mauritian sexist extreme sexism, exacerbated by Donald Trumps li ankor pli grav pu tu sa kantite the fact that it isn’t even clear that dimunn ki ena konviksyon it was her that wrote the article. In general, male politicians pu enn deli ki ena pu fer ek She denies it outright. The editor who make sexist comments are konsomasyon ladrog. of L’Express, Nad Sivaramen now, over the past decade or so, Alor sa sistem exziz enn says he wrote that Rutnah was forced by the Press to apologise Sertifi ka Karakter pu tu lanplwa, an “aboyeur”, and says he still – with notable exceptions like li pe kree enn seksyon popilasyon maintains that he is “aboyer”. Donald Trump, and a Mauritian ki vinn “or-lalwa”, e ki oblize In general, L’Express staff looks Donald Trump or two, who return dan enn form kriminalite pu down on Ravi Rutnah, saying his benefi t from ongoing “press sirviv; e sa seksyon popilasyon la French is not up to par, but all pardons”, not unlike Medieval li pe agrandi byen vit. this is beside the point. vatican “pardons”. Kitfwa ler fi nn vini pu ki ena The political fall-out is huge. The very same journalists, enn veritab deba lor ki bann deli The Prime Minister Pravind now rightly upset by Ravi e ki bann konviksyon ti bizin Jugnauth was called out of a Rutnah’s sexist comments, fi gire lor sa Sertifi ka Karakter, UN meeting around the General however, very often fl atter one e lor nesesite ki tu konviksyon Assembly in New York to make a such “pre-pardoned” (pre- as efase apre enn serten peryod comment on Radio. He sensibly in pre-paid cards) politician in letan. called for the MP to apologise. their editorials. Me mem si kumans ena (2) Rutnah has withdrawn his Recently one such was granted enn deba lor lefe ki “Sertifi ka remarks, and has apologised in an interview in which, what an Karakter” ena lor kapasite pu the case that it is not the woman irony, he accuses, just as Rutnah kikenn geyn enn lanplwa e reporter who wrote that he does, one LALIT woman lor lefe ki sa ena lor sosyete, “aboyer”. But the storm goes member that she “agresse” him

21 “fi rst”! She did not aggress him the diffi cult position of having became public to inform the at all. He just uses this as an an Appeal coming up before public that the link man was not excuse, invented years after the the Privy Council on confl ict a Board member, but a mere event, for his whole disgusting, of interest charges over the manager, i.e. a mere employee! sick, sexist diatribe, a million Medpoint issue. That’s the person (called misye la) times more violent than Ravi We can expect the Press, as it who inexperienced workers often Rutnah’s, which is, quite right- should do, to continue exposing mistake for the big boss! (Gran ly, upsetting the editors of the Government Ministers and MP’s misye la.) The same reminder same newspaper so much. The when they err. of the scientifi c accuracy of a “documentary proof” of this Yerrigadoo’s resignation is an Marxist class analysis took place man’s sexism and worse is interesting story. Let us look at once before: a top radio journalist, readily available on line. (2) it. who sees himself as “bourgeois” (by what defi nition is not clear) Minister Soodhun Gambling, the Attorney was suspended from his job after This Ravi Rutnah incident General, and “Who is a making a comment on sex over follows another incident that Bourgeois” the air; he was sacked and re- also highlighted the febrility Yerrigadoo was called upon employed as new. This way, the of the Government MPs in by Pravind Jugnauth to resign real capitalist class, from time to general. Minister Shawkutally following his most improper time, cruelly rubs in the true class Soodhun lost his cool with a intervention in facilitating position of managers. They are woman representing a housing someone claiming betting gains “mere employees of the capitalist association, when she heckled (or supposed gains?) at some big or bourgeois class”. Only a few from the participants’ benches, international gambling den in manage to bridge that gap. saying that the Minister was Switzerland. “out of subject”. He clearly This was exposed by the Press has its agenda was. Instead of replying to L’Express newspaper editor, Nad At the same time as recognizing her, he made her leave the Sivaramen, and his journalist the importance of a free press in seminar. There also, he added Axel Cheney. L’Express has exposing corruption and sexism an extremely sexist remark. published copies of original in politicians, we in LALIT, as That storm also continues. The “documentary proof” that, if people who want to see an end Minister is also speaking to the genuine, prove the Attorney to class society, never lose sight Police “under warning” today General’s malpractice. The of the fact that the Press always for death threats on the Opposi- documents are vital to the Editor has its own political agenda. tion Leader, Xavier Duval. That because his main witness (who is The press has a complicated set is the state of the Government. also the claimant of the betting of layers of agendas: journalists All this comes just a week win) has now been thoroughly may have their own views and after Attorney General Ravi exposed as a serial swindler, even some petty scores to settle; Yerrigadoo had to resign. And whose only professions seem to top editors, who are nevertheless today we had new drama live be gambling and swindling, and “mere” employees, have their on Radio Plus, as his denouncer has now in any cases recanted. own views (one even worked came and recanted. His rejection The L’Express staff are in the for the US State Department in of his own affi davit does not unenviable position of having the war machinery) and their touch on the point that brought to rely, otherwise, on the most own ambitions, their own clubs; the Minister’s resignation, but it unreliable witness imaginable. the newspaper or radio’s funders calls into question quite a lot: in Another character in the (who fund the enterprise through particular, that there was quite series, is the link man between advertising) have their own a plot being hatched against an the swindler and the Attorney capitalist interests; the Board MSM Government Minister. It General. He is one of those has its capitalist interest to make is now not so easy to know who political creatures, who as an a profi t, while individual board were the knowing collaborators. MMM Municipal Councillor, got members may have different And anyway, the Minister fell to know all mainstream political interests, too; the sectors of into the trap, so his resignation leaders, while rising to become capital the press empire is is warranted. Manager at the huge enterprise, linked with may have different Dry Cleaning Services Ltd. interests that it can bring to play Government weakened Something interesting happened on the content, too. And all this The Government has now lost on this score: As if to make is without taking note of the fact three Ministers (Dayal, Bha- it abundantly clear that the that both local secret services and dain, Yerrigadoo), plus three bourgeoisie has a Marxist class the CIA, MI 6 and others, all have Ministers out of four who went analysis when push comes to their “men”, and now “women”, with the PMSD. It also has many shove, the Board of Dry Cleaning too, in the news empires. others in precarious positions. Services Ltd put out a paid press When the previous regime Pravind Jugnauth himself is in communiqué after the scandal began to falter, it was a photograph 22 in a newspaper of Ramgoolam LISTWAR with his Rolls Royce, and a video clip of him dancing sega in LAVI LOR TROTWAR PORT LOUIS another newspaper, that led to his total electoral ruin in 2014, when he even brought down his ally, Paul Bérenger, with him. In LALIT, we are the fi rst to say he deserved to be brought down, as did Bérenger. However, we are not so ignorant as to be oblivious to the fact that the British and US imperialists were furious with Ramgoolam for putting a case before the UN Convention on the Sea Dan bann lane 1970-80, dimunn Sa lepok la, lor radio MBC (UNCLOS) (later even win the dan Ward IV Porlwi ek lezot ti ena Ze Mil Fran anime par case). And now, they are furious fobur otur ti kontan asize dan Lucien Jeunesse, Max Moutia with Jugnauth for humiliating lari, lor trotwar apartir de 7er ek so kronik, Marguerite Labat the UK and USA before the UN diswar ziska byin tar aswar. ek so bann zistwar. Tu sa la ti General Assembly and taking a Sa lepok la, laplipar dimunn egayir dimunn ki pe asize lor case to the ICJ. pa ti ena televizyon dan lakaz lari. LALIT dimunn. Ti ena zis Radio. Zordi zur, nu nepli truv 21.09.2017 Lafami ti pe asize lor sez, ti dimunn pe asize lor trotwar. NOTES ban ek long ban. Mama, papa, Trafi k ek parking veikil inn (1) Youtube clip on L’Express site granmer, granper, frer, ser, anvahir lespas piblik. Nu truv (2) ML leader Ivan Collendavelloo, tibaba, kuzin, kuzinn. Sak lakaz loto, kamyon, ek motosiklet unlike the Parti Socialiste leaders ti kotway so vwazin e konn so park lor trotwar. Pyeton bizin in France who, at the time, refused vwazin. Kan ti pe asize dan mars lor sime e met zot lavi an to bring DSK to book, at once danze. Dimunn ki ena loto zot apologised and called on his lari, vwazin partaz ti gato ek member to do the same. sirop ant zot. Ena ti pe rakont dir zot pey tax. Kumadir pyeton tu sort kalite zistwar. Zistwar pa pey tax li. Ena dimunn ki ena (3) Below is the link for the loto zot les enn lespas dan kwin Bizlall tract against our woman vye gramer u zistwar fer per u member, which we had to put zistwar komik u bann evennman pu marse. Ena zot kol loto avek up on our site in the interests of lontan. Zanfan ek gran dimunn miray. U bizin vinn “siluwet” pu the truth. It is accompanied by tu ti apresye sa moman la. u pase. Mem lapolis swiv mem the LALIT communiqué that he Bann lanpader pa ti tro alime pratik. calls “aggression”, and that he Kot nu pe ale? blames a woman member for. In kuma zordi zur. Li ti som-som, the communiqué, LALIT soberly alor bann zistwar fer per ti vinn Bann responsab ki li onivo criticized his violently abusive plis dramatik. minisipalite u guvernman pa language, used when he addressed Byin rar lafami ti pe get ti ena vizyon pu prevwar sa a public meeting on loudspeakers televizyon. Ena fwa ena match problem la dan zot plan pu in Port Louis. Reading this link amenaz lavil. Zordi, zot pena will make anyone hesitate to call futborl an direk. Lerla enn Bizlall a “l’homme de gauche”. vwazin ki ena televizyon ti plan pu adres sa problem. Warning that what you read will invit lezot vwazin vinn asize Li pa zis dan Porlwi ki li vinn include Bizlall’s bad language and dan zot lavarang pu get match kumsa, li pe anpire dan lezot lavil sexism, and also his boringly long ansam. Parfwa 15 a 20 dimunn e osi dan lakanpayn. Parking tract, published originally by him veikil inn invayir trotwar ek lari. in newspaper A3 format, but which asize ansam pu get match. Bann we scanned in its original columns. koneser pas komanter lor zwer, Dimunn nepli ena plas pu asize fason pe zwe e fason larbit pe lor trotwar kuma lontan, nu fi nn The link: http://www.lalitmauritius. org/modules/documents/files/ azir. Mem, kan ti ena futborl, perdi sa lespas piblik odetriman LalitMauritius-9766527f2b5d3e95 dimunn ti asiz dan lari avan koltar ek loto. Sa li byin domaz. d4a733fcfb77bd7e.pdf futborl kumanse. Asiz lor trotwar, li ti enn veritab Zanfan ti pe zwe kuk kasyet, lekol diswar. Enn fason ki ti lamok delivre, Met Go (galupe permet vwazin konn vwazin, fer letur sime). Zanfan pa ti per zanfan aprann depi zistwar pu fer letur sime e returne san granmer e zistwar bann fe reel, problem. devlop partaz ek antred. ASB

23 KWIN MIZIKAL ENN APERSI NUVO TEORI RITMIK KI VALORIZ LAMIZIK TRADISYONEL

An Ziyet, ti ena enn konser grup sistem ritmik dan lamizik ki Malcolm Braff dir. Sanctum Sanctorium Moris dan itiliz enn sistem ritmik byin Sa travay la pu byin itil pu lekel enn konpoziter ek pyanist konplex. montre teorikman kimanyer jaz apel Malcolm Braff zwe. Inpe Mo pe met enn lekzanp ki lamizik tradisyonel dan kiltir letan apre, inpresaryo Gavin Malcolm Braff fi nn devlope kot ena sa sistem ritmik byin Poonoosamy fi nn kontakte mwa ki montre kimanyer pu ekrir ris ek konplex li diferan depi parski Malcolm Braff ti pe anvi dan enn sistem ritmik osi ris, konsept teorik dominan. E li pu zwenn mizisyin isi pu diskit li konpletman diferan depi sertennman ede pu anpes ki sa inpe lor sistem ritm. Mo fi nn teori lamizik klasik ubyin jaz rises ritmik la angluti. inpe intrige par ki sa kapav ete, dominan dan Lerop ubyin Lenn. Rajni Lallah alor mo fi nn aksepte. Erezman. Malcolm Braff refl esi buku lor REVOLISYON LARISI ritm. Li ti telman interesan ki swit a sa rankont la plizyer lezot LAMIZIK ek LAR mizisyin fi nn fer enn rankont pu Dan zurne selebrasyon Rev- nu kontiyn diskisyon. oli syon Larisi ki LALIT pe Li fi nn explike kimanyer dan fer le 8 Oktob, pu inklir de so grup ena enn perkisyonis laspe byin mwin koni lor sorti Lwes Lafrik ki li apresye lamizik ek lar extraordiner ki buku. Li ti sirtu kontan manyer lepok la ti prodir. li zwe dan enn larmoni parfe Kote lamizik ti ena avek bater dan grup. Letan bater la fi nn bizin kit grup, Malcolm Desin la montre kimanyer Sergei Prokofi ev ek Dmitri fi nn pran traka. Tansyon enn kapav diviz inite letan dan Shostakovich, e kote lar ena lot bater pa pu konn zwe diferan fason – enn tan kapav Wassily Kandinsky Marc avek sa perkisyonist la. Lerla diviz li an 5 not egal (kuma ena Chagall, pu nom zis seki pli perkisyonist la, kan li fi nn tann dan not ki so lake anba). Me dan koni. Lor nu kuvertir Revi sa, fi nn explik Malcolm ki li lapratik, suvan organiz li pu ki 130 ena enn tablo par Yuon servi enn diferan sistem ritm, so bann lanfaz (setadir kot tarde Konstantin-Federovich. enn sistem ki dimunn servi dan plis lor enn not uswa pres enn Kote fi m, ena Sergei lamizik tradisyonel dan Lwes tigit plis lor lot not), li diferan. Eisenstein. Dan Fim Klib, nu Lafrik. Sak vilaz, sak rezyon Dan sa desin ki Malcolm Braff fi nn get so fi m Strike, e avan, ena enn diferan sistem ritm. E fi nn montre, seki ena lake al nu fi nn osi get so fi m October. li konn tu kalite sistem ritmik lao, tard plis lor premye not, dan sa rezyon la. Sa fi nn pus zwe 2 not kurt, tarde lor 4yem, Zame pa fi nn ena enn tel Malcolm pu etidye ki ete sa e 6yem li pli kurt. Dan lapratik, explozyon kreativite la. sistem ritm la. Li fi nn truve ki dan diferan kiltir, ena tradisyon li diferan net avek seki aprann pu zwe an 5 dan diferan fason dan lamizik klasik ek jaz. E li kot met lanfaz par fer sertin fi nn devlop enn nuvo sistem ki not pli “alonze”, ek lot not plis permet dimunn ki etidye teori “prese”. Sa enn fason pli exakt, lamizik konpran konsept ritm kote teorik, pu explik kifer konpletman diferan depi kiltir tradisyon mizikal dan enn vilaz lamizik klasik, jaz, varyete, Lwes Lafrik, par ekzanp, li modern. Dapre Malcolm Braff, diferan avek enn lot vilaz, mem sa kalite konsept la, li exziste si kan ekrir li dan lamizik klasik sirtu dan Lwes Lafrik, dan Eropein, li paret idantik. Dan Lamerik Latinn, e li dir li fi nn lamizik klasik Lenn, sa konsept tann li osi dan sega. ritmik la, li pa ekziste ditu – Li pe travay lor enn sistem me li byin prezan dan lamizik elektronik pu kapav analiz popiler tradisyonel dan Lenn,

24 PLI BON LEKTIR PU 2017 CLR JAMES: THE BLACK JACOBINS

servi kriket pu explik politik diferan lamare ki ti pe monte- kolonyal, deklas, e rasyal dan desann pandan Revolisyon lanpir Britanik dan Lind, plis ki Fransez e so lefe lor seki ti pe 60 an apre CLR James). pase dan so koloni St Domingue. Dan The Black Jacobins, ki u Si ena 2 liv politik vo lapenn kapav downlod depi innternet, lir, andeor sedev Marx ek li analiz lyin ant diferan klas Engels, li sa de liv la: Trotsky sosyal dan seki Haiti zordi, me lor Revolisyon Larisi ek CLR ki alepok ti koloni Franse St. James lor Revolisyon Haiti. Met Domingue, e kimanyer ti ena lame lor enn kopi deswit, lir! U enn revolisyon oto-organize par pa pu regrete. esklav. Li osi ekrir lor lyin ant Lindsey Collen

Akademic eridi CLR James ti ekrir enn parmi bann pli zoli liv ki zame mo fi nn lir, enn veritab sedev literer, The Black Jacobins. Li enn letid Marxist, e osi enn naratif, lor priz puvwar par esklav dan Haiti (1791 - 1804) pandan lepok Revolisyon Franse (1889 -1899). Li ti premye fwa ki enn klas anba dan lesel sosyal anfet pran C.L.R. James puvwar dan listwar limanite, swivi par klas travayer Pari an DIMANS 8 OKTOB OTUR REVOLISYON LARISI 1871 pandan 100 zur Kominn Pari, e lerla Revolisyon Larisi POEM ek DISKUR 1917. Liv CLR James, li dan LALIT pe organiz enn zurne pu selebre Revolisyon Larisi akoz li ena mem klas ki liv klasik par 100 an depi sa gran priz puvwar klas travayer. Etan selebrasyon 100 Leon Trotsky, The Russian an vini zis enn fwa dan 100 banane, nu pe fer enn gran zafer. Revolution, ubyin ki ese par Rosa Li pu otur enn poem ki fi nn ekrir spesyalman pu sa 100 banane Luxembourg, “Martinique”, la, e li apel “100 Banane”. Li par Steve Bloom. Avek so permi- ubyin bann liv Victor Serge. syon nu fi nn tradir li an Kreol. Alor, sa zur la, nu pu ena pa zis CLR James ti enn parmi bann expozisyon liv, pa zis diskur, pa zis vizyel lar lepok Revolisyon gran kontribiter dan konsep Pan- Larisi, me nu pu osi lir sa nuvo poem la. Set diferan dimunn pu lir. Afrikin, li ti enn lider lalit pu Poem la ena enn lansman mondyal lavey, dan so versyon orizinal lindepandans dan Karaib, e li ti Angle. enn komanter ispor kriket. Anfet Dan nu selebrasyon, pu diskur osi, pu ena 6 diferan diskur, enn liv (ki mo pa fi nn lir) sipoze lor diferan laspe revolisyon la (Get Program, dernye pas Revi). pli bon liv zame ekrir lor spor, Sakenn pu koz 5-10 minit. so liv Beyond the Boundary. Li Apre, pu ena enn gran piknik bring-and-share. ekrir lor klas, lanpir Britanik, kestyon ras, tusala depwindevi Ala enn apersi poem la. ispor, ubyin lar, kriket. Ladan li “Me, explik mwa enn ku, mo inplor u, (li tuzur dir, “Ispor kriket ti plonz mwa res enn mister pu mwa) kifer e kimanyer otan dimunn ki mazine ki zot gran, gran kamarad dan realite politik byin avan ki gran, gran defanser Bolsevism, res, mo ti realiz li. Kan fi nalman pandan otan deseni, san kapab mo ti rant dan lalit politik, mo truv ladiferans pa ti ena gransoz reste pu mo ant revolisyon, aprann”. (Anfet fi m Lagaan ek kont-revolisyon?” par Ashutosh Gowariker, li osi 25 RIVYU 2 LIV INTERESAN LOR SOME LAFRIK-ISRAEL ZENETIK ANILE The Gene par Siddhartha zot mama ti sanse feb-despri. Kanpayn boykot kont Israel pe Mukherjee (2016) ek The Lerla li al dan desifraz ADN (sa kontiyn ena lefe. Botany of Desire par Michael protein ki avoy mesaz zenetik), Minister Zafer Etranzer Israel Pollan (2002) zet buku lalimyer e terminn avek zenom (setadir fi nn anonse ki Some Lafrik-Israel lor kestyon zenetik, me depi de totalite tu zenn) ki fer enn ki ti pu ena an Oktob sa lane la dan lang byin diferan. kreatir, inklir imin. E li terminn Liberia fi nn ranvwaye e san donn ar tu danze (e potansyel medikal, okenn dat alternativ. Desizyon pu osi) dan terapi zenetik, kot sanz kennsel sa Some la fi nn vini apre natir enn ubyin plizir zenn. Li ki plizir pei kuma Marok, Lalzeri, enn kosmar, parski syantis ki fer Tinizi, Moritani, Sid Afrik fi nn li pa kone kot li pu fi ni. Anfet, anonse ki zot pu boykot sa Some seki sir, li byin rar ki enn sel la. zenn li provok enn sel zafer dan Defet pu Israel enn kreatir. Buku tre dan plant ek zanimo, zot rezilta enn seri Sa defet ki Israel fi nn sibir li angran zenn, e osi devlopman kreatir la parti rezilta kanpayn ki plizir grup depi ki li enn anbriyon, e sosyete aktivis Palestinyin fi nn amene pu apre. Sertennman, li enn liv vo dekuraz pei Lafrik asiste sa Some lapenn lir. Li rann syans abordab la. Parmi ena Popular Conference Liv The Gene li ekrir kuma pu non-syantis. for Palestinians Abroad (PCPA), enn biografi , enn kote, ki Lot liv, The Botany of Desire, ki ti lans enn lapel pu boykot rakont manb fami Siddhartha li ekrir dan enn fason pli leze, sa Some la. PCPA fi nn dimand Mukherjee ki pe sufer enn e li pran kuma so tem lyin ant pei Lafrik pu disosye zot depi maladi mantal erediter ubyin eritaz zenetik bann plant ek rezim Israel. Zot fi nn dir ki bizin pe viv ar sa lafreyer ki maladi sosyete imin. Sa explik so tit: refi z etablir relasyon ar enn leta la pu prezante, ek listwar syans akoz dimunn dezir enn plant, aparteid e pa lezitimiz vyolans zenetik, lot kote. zot swazir pu reprodir li, e alor lokipasyon larme Israel inpoze lor Listwar syans, li tultan infl iyans leritaz zenetik, sertin lepep Palestinyin ki an vyolasyon interesan parski par defi nisyon kalite sa plant la. Michael Pollan konvansyon Nasyon Zini. li materyalist, dan so sans fi nn striktir so text otur kat Anfet depi inpe letan Israel pe syantifi k, setadir li rakont realite plant byin infl iyan, ki imin fi nn sey retablir lyin avek plizir pei sosyal ek istorik otur devlopman asontur, infl iyanse: Lafrik. Istorikman Lafrik zame lide syantifi k. Alor, li kumans pom, tilip, gandya, pomdeter pa fi nn antretenir enn relasyon ar Mendel e so dekuvert extra- Ver lafi n so liv, li osi, parey kordyal ar Israel. Apre lager ant ordiner lor transmisyon zenetik kuma Siddhartha Mukherjee fer, Israel ek Lezip an Oktob 1973, dan plant. Li travers natirelman kan li koz lor terapi zenetik, koz koni kuma lager Yom Kippur, kot par Charles Darwin, ki ti liye lor tandans ver devlopman plant larme Israel ti re-okip plato Golan, evolisyon ar zafer eriditer, OZM (organism zenetikman plizir pei Lafrik ti kup lyin ar setadir zenetik. Li ena enn long modifye), e osi danze prezante Israel. Anplis, aktivite ekonomik analiz kritik lor fo-syans ezenik par sa tandans la. ki konpayni Israelyin fi nn (eugenics) ki Hitler ti pofi ne Lindsey Collen antretenir lor kontinan Lafrik fi nn pu extrir depi sosyete bann suvan marke ar iregilarite, kuma dimunn ki andikape, mantalman komers dyaman inporte ilegalman swadizan “feb”, ubyin ki ena depi Kot Divwar ki enn rapor UN maladi erediter, e tusala dan ti devwale an 2009. lintere kree enn “lom” siperyer. Zordi, Premye Minis Israel (Get Revi 127 p. 129 pu enn Netanyahu pe mem promet ki lartik lor la.) Mukherjee montre Israel pu aret lasesres ek peniri kimanyer sa pa ti zis dan bann manze dan pei Lafrik. pei kot fasism opuvwar kuma An 2016 Netanyahu ti fer enn Lalmayn Hitler, me osi dan Leta laturne avek enn delegasyon biz- Zini, kot par dizenn milye fam nes menn Israelyin dan Rwanda, ti kondane par lakur pu sibir Kenya, Uganda, Letiopi. Sa li sterilizasyon akoz zot ubyin premye fwa depi trwa deseni ki enn lider Israelyin vizit Lafrik. An 26 2017 Netanyahu ti invite doner LAMERIK TRUMP ek dan Some Economic Community of West African Countries KORE DI NOR KIM JONG UN (ECOWAS) dan Liberia. Enn delegasyon reprezantan 20 pei manb ECOWAS ti mem vizit Mardi 19 Septam Trump fi nn fer enn diskur par enn Sef Deta ki Israel sa mem lane la. so premye diskur divan sef deta menas destriksyon total enn lot ek sef guvernman plis ki 190 pei peyi: mem bann lezot ofi syel Kifer Israel buz ver rasanble dan Lasanble Zeneral Amerikin dan lasanble fi nn Lafrik? Nasyon Zini. Sa diskur la fi nn soke. Sirtu ki Trump fi nn fer so Sa muv Israel ver Lafrik li enn enn veritab sok pu laplipar amalgam abityel ant menas grav lofansiv kalkile pu normaliz so pei prezan: lemond antye ek parol insinifyan, kan li fer relasyon ar pei Lafrik pu ki li asir fi nn temwin menas ki Trump referans a Kim Jong Un kuma enn marse pu so bann prodwi e reprezante pu lape dan lemond. “Rocket Man”, tit enn sante pu so konpayni servis sirveyans. Trump fi nn elabore lor so popiler Elton John! Deryer tu sa traktasyon Netanyahu politik “America First”, setadir Kitfwa Trump ti kapav donn la, rezim Israel pe rod konturn dan ninport ki sityasyon onivo plis pwa so bann menas anver lefe nefast ki sikse kanpayn lemond, se lintere egoist USA Kore di Nor par fer Lasanble BDS (Boykot, Dezinvestisman, ki pu domine, e li pa pu ezite pu Nasyon Zini rapel ki parmi sa Sanksyon) pe ena lor so lekonomi. servi lafors militer brital pu asire 8 peyi ki posed zarm nikleer, se Anmemtan Israel ule afebli ki se so interpretasyon lintere selman Lamerik ki fi nn servi 2 sutyin ki Palestinn fi nn tultan ena Amerikin ki pu domine. bom nikleer kont popilasyon dan sa rezyon la. Me se sirtu lor kestyon sivil dan Zapon e masakre plis Zot pe rod partner dan Lafrik “proliferasyon” zarm nikleer ki 130,000 zanfan ek adilt. pu lobi enn stati obzervater dan ki Trump fi nn expoz so veritab Zordi laplipar komantater Linyon Afrikin. politik ezemonik e so latitid internasyonal dakor ki si Kim E sirtu Israel ule gayn sutyin militarist. Jong Un pe persiste devlop pei Lafrik pu opoz tu rezolisyon Trump fi nn menas pu sorti zarm nikleer ek misil, se kuma UN ki kritik so lokipasyon depi trete internasyonal lor zarm enn form lasirans kont politik teritwar Palestinn. Dan enn nikleer dan Liran, e sa malgre “sanzman rezim” ki Lamerik renyon kumansman 2017 ar tu ki sa lotorite Nasyon Zini ki fi nn inpoze par lafors militer lor bann anbasader Israel dan Lafrik, responsab pu inspeksyon zarm plizyer lezot peyi kuma Lalibi, Netanyahu fi nn dimann zot azir pu atomik dan lemond (IAEA), Lirak, fi nn seye ek Kiba, e ankor ki sa lopozisyon ki ena kont Israel fi nn sertifye ki Liran pe respekte pe seye dan Lasiri e kitfwa vinn sutyin. Dan Some ECOWAS tu kloz sa trete la strikteman: mem Venezuela. Li kler zordi ki an Zin sa lane la Netanyahu fi nn Trump pe rod re-inpoz sanksyon Kim Jong Un pa ule fi ni kuma deklare, “Mo dimann zot sutyin diplomatik e ekonomik lor Khadafi ek Sadam Hussein, e sel pu rezet prezize anti-Israel dan Liran, pa parski Liran pe devlop fason pu li evit sa sor la, se pu Nasyon Zini, ek dan tu so bann zarm nikleer, me parski li pa ena enn kapasite nikleer pu azir linstans kuma Lasanble Zeneral, dakor avek linfl ians ki Liran pe kuma sa “nuclear deterrent” ki UNESCO ek Konsey Drwa devlope dan diferan konfl i dan 8 lezot peyi deza ena. Imin.” Israel fi nn fer so sif: lor 193 Mwayin Oryan. Anfet si Trump Seki Trump pe dir Kim Jong pei manb Nasyon Zini, ena buku pe adopte sa latitid agresif anver Un dan so diskur dan Nasyon pei Afrikin, setadir 54 pei Afrikin. Liran, se sirtu parski li pe sede Zini, se, “Enn manyak kuma Alor ki plizir pei Lafrik ti anons divan presyon Izrael. Sa mem mwa kapav ena kontrol lor plis ki zot pe boykot Some Togo, Izrael ki ena plis ki 200 zarm ki 2,000 zarm nikleer ek misil, guvernman Moris ti pe prepare nikleer e ki fi nn bombard plizyer me mo pa pu permet ki enn pu asiste sa rankont la. Li paret peyi vwazin kuma Liban, Lasiri, manyak kuma twa ena enn sel”. ki rezim MSM-ML pe al kont- Gaza, e ki ena enn lokipasyon Ram Seegobin kuran listwar e pe demark li depi militer e kolonizasyon later pozisyon ki Leta Moris fi nn ena Palestinn. ziska ler. Setadir, Moris pe ogmant Me se sirtu lor kestyon so lyin avek Israel, par exanp, Kore di Nor ki diskur Trump CEB su Minis Collendavelloo fi nn plis sokan: li fi nn menas fi nn akord enn kontra sansib a enn “destriksyon total” sa peyi la konpayni lus Israel. si Kim Jong Un pa demantel Alain Ah-Vee so program devlopman zarm nikleer ek misil. Zame dan listwar Nasyon Zini fi nn ena 27 NUVO DOKIMAN SORTI DAN SEKRE CIA TI PONP SERTIN INTELEKTYEL FRANSE, KUMA FOUCAULT, LACAN, BARTHES, DERRIDA

Kan ena enn Freedom of intelektyel an Frans aret kritik exanpler kuma gardyin seki zordi Information Act, li permet nu, politik USA, e anmemtan kumans apel demokrasi dan lemond.” militan, konn buku zafer – mem si plito viz USSR dan zot kritik. Zot Alor, CIA fi nn organize pu parfwa avek enn retar regretab. Li dir kimanyer intelektyel radikal ki sutenir sa zenerasyon anti-Marx- kumsa ki resaman enn dokiman ti vir kont Stalinism e Marxism, ist kuma Bernard-Henri Levy, servis sekre Amerikin, Central fi nn aret debat an piblik e plito André Glucksmann, Jean- Intelligence Agency (CIA) ki retir zot pu fer deba zis andan François Revel kan zot atak dat depi lane 1985, fi nn rann dan liniversite, e fi nn kumans “dernye klik Kominist savants” piblik, e pe kumans etidye. Seki kit sosyalism e Parti Sosyalist. (dapre zot, Sartre, Barthes, Lacan, partikilyerman interesan avek sa Pli adrwat, zot obzerv e sutenir Althusser). Seki ti partikilyerman dokiman la se li pruve ki CIA byin, Nouveau philosphie francais ki mortel ar sa kritik Anti-Marxist ti byin interese dan batay lide. Li pa inklir ex-Maoist ki vinn anti- lefet ki dan zot zenes buku sa bann zis interese dan asasinn adverser Marxist, plis enn kuran grosye la ti anfet deklar “agos”. Alor, USA, organiz ku-deta dan ki truv marxism ek fasism kuma sa fi nn permet enn nuvo laliyn Lamerik Latinn ek Lafrik, manipil mem zafer. politik emerze (avek kudme CIA) Guvernman inpe partu-partu, me Alor, tu sa intelektyel degos ki kumkwa u agos kan u zenn, lerla osi dan infl iyans ki fi lozof ki gayn ti pe vire otur Jean-Paul Sartre, kan u gayn matirite, u denons ponpaz medyatik, ki fi lozof gayn avek tu so linfl iyans imans dan lagos. Listwar, dapre sa naratif la, degonfl az medyatik. medya, zot tu ti pe kritik politik li kumsa. Anfet, CIA ti fer enn grup so inperyalist USA, avek rezon. Dan enn lartik par Gabriel gran, gran azan etidye tu sa teori E antan ki fondater Libération, Rockhill, ki mo fi nn lir pu prepar konplike, e ranpli ar konplikasyon, Sartre anfet ti responsab expoz sa lartik la, li ena foto bann anti- prodir par intelektyel Franse otur enn nik azan sekre CIA dan Pari. Marxist koni kuma Raymond Michel Foucault, Jacques Lacan, CIA ti amerde net ar li, e ar tu Aron ansam ar de azan sekre CIA, Roland Barthes. Dayer, CIA sa intelektyel. Anfet zot sutyin a Michael Josselson ek Denis de abitye met resurs dan enn lager Stalin, dapre LALIT, ti enn grav Rougemont. kiltirel global. erer; zot pa fi nn konn diferans ant Ena lezot teoritisyin, pa osi Anfet pandan Lager Frwad revolisyon ek kont-revolisyon. adrwat, ki fi nn zot osi, kontribiye ti ena enn lorganizasyon apel Anmemtan, kan ariv bann lane pu atak, e pu kree dezilizyon, otur Congress for Cultural Freedom 1970, vag neo-liberal, kan li kuran politik anfaver enn sosyete (CCF) sitye dan Paris, e avek emerze kuma enn kuran, prodir egaliter, enn sosyete transformatif. biro dan 35 pei, ki ti anfet enn enn virilan propagann anti-Soviet Zot fi nn osi kree enn fraktir ant lorganizasyon CIA. Li ti pe tir ek anti-Marxist, e sa, ansam mobilizasyon politik pu sanzman magazinn, investi dan piblikasyon ek viraz dan intelijenntsia dan ek teori. Zot ti popilariz plito liv, organiz konferans kiltirel, Lerop, li ede pu maske lager enn form “resers” devide depi expo lar, kordinn konser ek pyes sal CIA. Anfet, li ti mem vinn politik degos. Par sutenir sa bann teat, donn laburs enn ta. Dan sa difi sil mobiliz lopozisyon parmi intelektyel de-drwat e bann anti- kad la, sa lartik CIA depi 1985 intelektyel an Frans kont politik politik, CIA fi nn met an-pratik ki fek pibliye la apel: “Lafrans: USA dan Lamerik Santral, enn stratezi pu demantel kiltir Defeksyon Intelektyel Degos”. malgre krim ki ti pe pase laba: intelektyel degos anti-kapitalist, Lartik la dir kimanyer “lagos” ti Istoryin Greg Grandin explik sa, ver enn laliyn santrist, reformist, byin for dan Lafrans apre 2yem “Enn kote, USA ti fer enn seri mwin kritik politik USA. CIA Ger Mondyal akoz Parti Kominis intervansyon mortel e dezastre ti anmemtan sutenir proze ti telman kle dan lalit kont fasis dan Guatemala an 1954, dan kiltirel (lindistri fi m, liv, etc) ki dan lager, e dan ranport lavktwar Repiblik Dominikin an 1965, dan santrist (setadir li pa fi nn swiv kont Hitler, tandi ki ladrwat an Chile an 1973, dan El Salvador ek McCarthyism ki ti rod inpoz enn Frans ti diskredite pu so konivans Nicaragua dan bann lane 1980, ladrwat dir). CIA ti ule kree enn ar Kan Exterminasyon Nazi, e e lot kote, USA ti donn baking kasir dan lagos parmi seki fi del a so laliyn zenofob. Ekrivin CIA, moral, fi nansye ek materyel ar tu lagos e seki rod alye ar santrist, dan zot lartik, ekrir kimanyer kalite Leta ki ti reyne par terer e pli adrwat. Sa tuzur enn problem depi kumansman bann lane 1970 asasinasyon […] Me, enormite pu lagos zordi, e CIA tuzur byin ladrwat fi nn repran, e kimanyer sa krim Stalin fi nn kontribiye pu kontan kontribiye dan reprodir sa li enn viktwar. kasyet krim grav USA; e Lamerik problem la. Zot truv li enn dub-muvman: fi nn kontiyn gard enn repitasyon CIA ador bann zistwar lor 28 “konversyon”. Li fi nn mem tir gayn lapey, li bizin konform ek zot truve kuma “post-sosyalist” enn espes naratif invante net lor sa kalite realite ki CIA pe kree. ek “anti-egaliter”. Paul Bérenger e kimanyer li ti Sinon li pa pu gayn ni travay, ni Bon nuvel dan sa lartik la: enn gosist lor barikad dan Pari an enn editer, ni enn lodyans. Alor, intelektyel ena enn gran rol. 1968 ki fi nalman vinn enn adep kontribisyon intellijennsya dan Mem CIA rekonet sa. Alor, nu FMI. lalit politik degos, li diminye. Sa bizin kontiyn met buku lanfaz lor Dokiman ki CIA fek rann bann azan CIA ki ekrir dokiman refl eksyon dan nu aksyon. piblik, li ale-mem lor sa koral la dir Guvernman Franse ena lor bann Marxist ki fi nn konverti tutafe rezon pu et premye pu Lindsey Collen an pro-kapitalist. CIA ekrir, “Pli “pus edityan dan kur biznes ek Nots: Gabriel Rockhill so lartik fi nn efi syan dan afebli Marxism ti sa teknik.” Zot osi koz lor editer fer mwa realiz linportans sa dokiman bann intelektyel ki ti vre krwayan kuma Grasset, mas medya an CIA fek pibliye, sirtu akoz dan Moris agos, e ki ti aplik zot teori dan zeneral, e lamod Amerikin kuma Foucault, Derrida, etc ena enn gran repitasyon. Ala so websayt so ladres. syans sosyal, me ki fi nn re-refl esi, kontribisyon ver enn platform ki https://gabrielrockhill.com e fi nn rezet tradisyon Marxis an-blok.” An partikilye zot koz REVOLISYON LARISI -- 100 AN LANIVERSER lor ekol de panse Annales, kot Claude Lévi-Strauss ek Foucault REVOLISYON 1917 ti ete, e fl at li kuma “demolisyon ENN GRAN LAVANSMAN intelektyel linfl iyans Marxism lor syans sosyal.” Zot apel Foucault DAN LISTWAR LIMANITE “panser pli profon e pli infl iyan an Dan dernye Revi (nimero 129), Mikhail Gorbatchev, ki ti Frans”, e fl at li parski li fi nn fl at nu ti truve kuma rekil muvman diriz Linyon Sovyetik dan sa Nouvelle Droit (ki ase fasizant) revolisyoner klas travayer dan peryod la, pu vini avek politik akoz Foucault ek so bann bann gran peyi kuma Lalmayn “Perestroika” (restriktirasyon) e kamarad “rapel bann intelektyel ek Langleter ti rann muvman “Glasnost” (transparans). Tulede ki ena konsekans sanglan ki dekul revolisyoner dan Larisi afebli e ti viz pu amenn bann reform depi lepok revolisyoner, e depi izole. Sa afeblisman klas travay- depi sistem Stalinyen. Me parski rasyonalism eklere.” Foucault so er ti favoriz lemerzans enn kus klas travayer ti dan enn pozisyon pozisyon anti-revolisyoner e so sosyal privilezye, bann birokrat extrem febles, sa 2 politik la fi nn pozisyon pu menas “Gulag” lor dan laparey deta, dan lantrepriz vinn benefi sye sa ti-burzwazi nerport kisannla anfaver sanzman ek lezot intitisyon. Pu sa bi- birokrat ek mafya kapitalis ki ti’nn radikal egaliter, li mars an armoni rokrasi la, ni kontrol uvriye ni emerze su reyn Stalinism. net ar bi CIA alepok. revolisyon klas travayer o-nivo Klas travayer ti deza dan enn Anfet CIA dir teori sa bann mondyal pa ti dan zot lintere. faz rekil depi byen lontan. Bann intelektyel Foucault, Derrida, etc Stalin ti vinn zot reprezantan lorganizasyon klas travayer (par fi nn marse pu ris lagos pli ver politik. Alor, avek revolisyon, egzanp bann sovyet) ti’nn detrir. ladrwat, anmemtan ki diskredit nu gayn enn kont-revolisyon ki Kontrol uvriye ti’nn disparet. Se lalit anti anti-imperialist ek anti- vinn vit. enn mafya kapitalist ki ti pli for kapitalist, pa zis dan Lafrans, Stalin pu fer tu pu kraz tu politikman ki klas travayer, kan me dan lemond. Intelijennsya tandans revolisyoner e afebli ena revirman Stalinism. Apre 70 fi nn ena tandans permet bann puvwar klas travayer. E su so an reyn Stalinist, klas travayer inperyalist ek klas kapitalist fer direksyon, sa kus privilezye la ti san expresyon politik. Alor, li zot krim avek inpinite. pu kumans anrisi e pu detrir tu fi nn sufer enn nuvo vag defet. CIA so linfl iyans ti atraver kontrol uvriye e ranplas li par “Perestroika”: re-instor fi nans, promuvwar, donn kud- enn kontrol birokratik. sistem kapitalis pus, diferan lorganizasyon Sa pu kontinye su bann dirizan kiltirel, diferan institisyon kiltirel, apre Stalin (Khrushchev, Brezh- Alor Perestroika pu vinn enn ki prodir e distribiye lide. Sa nev, Andropov, Tchernenko). chalennj, enn chalennj ki rod inklir liniversite, mezon dedisyon, re-instor kapitalism, avek enn Lamonte ideolozi kapi- organn lapres. Li osi vedir zot lafors politik nuri depi kapi- fi nn truve ki, si akademik pena talis talism extern. Bann birokrat sekirite anplwa (si so travay li Ver lafi n bann lane 1980, rekil dan laparey deta byin vit truve lor kontra), sa afebli lel radikal ideolozi klas travayer dan ki Perestroika pu permet zot plis degos dan intellijensya. Sa vedir, lemond pu ena so konsekans dan anrisi, pli vit. ansom, ki liberte intelektyel Linyon Sovyetik (samem lepok Sa kus birokrat privilezye la nepli tro existe, apartir bann ideolozi iltra-liberal Thatcher pu konsidere ki enn luvertir a lane 1970. Si enn akademik ule dan Langleter ek Reagan dan sistem kapitalis pu ankor plis Leta Zini). dan so lavantaz. Zot pu donk 29 anfaver ki diminye kontrol deta, nasyonalis ek separatis ti kumans Avan kont-revolisyon kumans ogmant privatizasyon e ankuraz lev latet byen for. Sa ti ankuraz detrir li, li ti montre limitasyon “lekonomi di marse”. Setadir les eklatman Linyon Sovyetik an demokrasi burzwa e siperyorite bann lafors-di-marse determinn but-but. enn demokrasi direk par klas bann desizyon ekonomik, par E kan bann manifestan ti kraz travayer ki al buku pli lwin e ki egzanp, ki pu prodir, ki pri pu Miray Berlin an 1991, ideolog plis partisipatif. vann bann prodwi, etc. burzwa ti aplodi e prezant sa Ranpar kont fasism e Perestroika pu o-fet vinn uver kuma la chute du communisme e lekonomi sovyetik a sistem fayit ideolozi sosyalis. sutyen pu dekoloni- kapitalis plin-plin. Bann reform Bann ideolog burzwa ti prezant zasyon liberal pu permet sa ti-burzwazi Revolisyon Larisi kuma enn Revolisyon Larisi ti osi azir kuma birokrat anrisi ankor plis par aksidan listwar ki fi nn fer plis enn pwisan ranpar kont lamonte pran kontrol prive lor bann ditor a limanite. fasism dan lemond. mwayin prodiksyon ek mwayin Ki zot argiman ete? Dabor ideolozikman, li’nn met distribisyon. So pozisyon defors Zot sirtu byen selektif e swazir ideolozi sosyalis e konsyans de dan laparey deta ti permet li bann pir laspe su rezim Stalin pu klas ek revolisyoner an opozisyon profi t ankor pli byen a-traver dir : a ideolozi fasis/nasyonalis. Me osi koripsyon, kontrol lor bann - “Get ki arive kan esey met politikman e militerman: Linyon kontra, deturnman bann fon, anplas enn sosyete sosyalis!” Sovyetik ti amenn pli gran kon- kokin resurs, ek fonksyonnman - “Sosyalism fi nn enn fayit!” tribisyon a defet militer larme enn rezo mafya. - “Sistem kapitalis limem meyer nazi dan Dezyem Ger Mondyal. Sa reyn enn mafya kapitalis la sistem!” Legzistans Linyon Sovyetik fi nn kontinye apre Gorbatchev, - “Lenin so politik fi nn amenn fi nn osi azir kuma enn pwisan su direksyon Boris Eltsine e apre, Stalinism avek so bann abi!” sutyen a lalit pu dekolonizasyon Vladimir Putin. E bann ideolog burzwa servi sa dan lemond. Linyon Sovyetik bann argiman la pu al pli lwen. ti ofer so led dan plizir manyer Ti bizin retablisman Zot dir: a bann muvman anti-kolonyalis kontrol uvriye - “Nunn ariv a lafi n listwar; dan lemond, ki li dan Lafrik, Lazi Okenn sa bann reform la pa ti dan pena sistem ki siperyer a sistem uswa Lamerik Latinn. Li ti osi su- lintere klas travayer, alor ki seki ti kapitalis aktyel!” tenir buku pei dan zot lalit pu ronp bizin sete enn retablisman kontrol - “Se lafi n bann ideolozi” avek sistem kapitalis. Enn parmi uvriye o-nivo lekonomi e enn An verite, sistem birokratik bann pli gran legzanp se sutyen retablisman puvwar politik klas lepok Stalin pa ti ditu reprezant konstan Linyon Sovyetik a rezim travayer. sa sosyalism pu lekel bann marxis o-puvwar dan Kiba, ki pandan Problem sete pa kontrol deta ek lite. Li ti enn devyasyon birokratik plis ki 50-an fi nn sibir boykot e planifi kasyon santralize. Problem ki’nn afebli e detrir puvwar klas sabotaz ekonomik depi Leta-Zini sete kontrol birokratik par enn kus travayer. Dayer, Lenin limem ti ek so bann alye. sosyal privilezye e parazit. met an-gard kont sa bann tandans Me, Linyon Sovyetik fi nn anpes Solisyon sete pa inport sistem birokratik. E dayer, bann lide revolisyon sosyalist dan bann pei, kapitalis, privatiz partu e aboli tu Lenin lor laspe internasyonalism mem seki li pe oblize donn sutyin. kontrol deta. Solisyon sete retablir dan lalit pu sosyalism kontredir Leson inportan kontrol uvriye, demokrasi uvriye absoliman sa ideolozi “sosyalism e puvwar klas travayer. E balye sa dan enn sel peyi” ki Stalin ti Ena osi buku leson inportan birokrasi parazit la. prekonize. pu tire depi lexperyans sa gran Solisyon sete enn sosyete kot Bann ideolog burzwa pu osi revolisyon la. dimunn ki prodir larises partisip esey kasyet tu sa bann lavanse e sa Dabor, nu’nn truve ki klas tra- direkteman dan elabor bann plan progre imans dan listwar limanite vayer kapav pran puvwar, etablir pu devlopman pei, pu lavansman ki Revolisyon Larisi ti reprezante. kontrol uvriye dan bann lantrepriz lantrepriz e osi chek e kontrol e met dibut bann striktir ki li dan inplemantasyon bann plan la. Premye revolisyon klas travay uswa o-nivo landrwa, ki al travayer buku pli lwin ki demokrasi burz- Propagann burzwa Revolisyon Larisi an 1917 ti wa anterm veritab demokrasi. Kan Gorbatchev ti vini avek so premye revolisyon klas travayer Nu’nn osi truv rol krisyal enn par- Perestroika ek Glasnost, etan done dan lemond. Dan so kumansman, ti politik revolisyoner dan lalit pu rapor de fors kont klas travayer, li ti demontre ki klas travayer ranvers sistem kapitalis (e feodal so politik ti plis favoriz mafya kapav pran lidersip enn revolisyon, dan ka Larisi), e etablir ezemoni kapitalis ek osi bann birokrat ranvers sistem feodal ek kapitalis, klas travayer. Parti Bolsevik dan privilizye dan bann diferan leta met dibut so bann prop striktir Larisi ti reprezant sa lavangard dan Linyin Sovyetik. Bann kuran pu zer lantrepriz ek laparey deta. revolisyoner la. 30 Me parmi bann leson pli inpor- dan lemond. “Sosyalism dan enn lemond kot lafors larzan pu nepli tan: reysit enn revolisyon sosyalis sel peyi” (ki Stalin ti prekonize) li rul nu bul later, e mem riske detrir li inposib san solidarite klas tra- ti zis enn slogan ki ti servi kuma nu planet. Kumsa li posib ki nu vayer onivo mondyal. Defet muv- pretex pu mintenir privilez enn pu kapav ansam satisfer bezwin man revolisyoner klas travayer kus sosyal deza privilezye. Li in- tu dimunn dan enn fason egaliter, Lalmayn e Langleter ti pli gran posib dan la realite. sakenn dan so dinite e kot sakenn fakter ki ti kontribye a rekil klas Zordi avek globalizasyon kapi- pu epanwi. travayer e lamonte enn birokrasi talis, li ankor pli evidan ki lalit pu Se sa ki lor azanda klas travayer privilezye dan Linyon Sovyetik. sosyalism li bizin enn lalit inter- partu dan lemond zordi. Ziska so lamor an 1940, Leon nasyonal klas travayer partu dan Trotsky ti lite pu promuvwar ne- lemond. Kumsa klas travayer pu Rosa sesite enn “revolisyon perman- kapav pran puvwar partu e fi ni ar an”, setadir nesesite lalit pu ki sistem kapitalis. Kumsa klas tra- klas travayer pran puvwar partu vayer kapav alavangard kree enn

Revolisyon Oktob 1917 LAZWA REVOLISYONER DEKRIR DAN DOKTER ZHIVAGO “Mazinn enn ku tu sa zafer extraordiner ki pe arive tutotur nu!”Yuri dir. “Sa kalite zafer arive enn fwa leternite … Laliberte fi nn tom lor nu depi lesyel!” Me, li pa Ɵ pe sorƟ dan lesyel. Oter Boris Pasternak dir, dan enn lot extre: “Tu Ɵ an femantasyon, an krwasans, monte-monte-monte ar lelvin vital. Zwadeviv, kuma enn labriz dus, fi nn travers anmemtan gran pan lakanpayn kuma lavil, fi nn travers atraver miray kuma fennsing, atraver dibwa, atraver laser. Pu ki li pa angluƟ par sa tsunami la, Yuri al lor lakrwaze, ekut miƟ ng …”

31 ENN FWA DAN 100 BANANE PA RAT SELEBRASYON 100 an REVOLISYON LARISI LALIT ena plezir invit u partisip dan 3 seleb rasyon Revolisyon Larisi, 6 Oktob,7 Oktob, 8 Oktob. Pu ena fi m lor Revolisyon Larisi, expozisyon liv lor revolisyon limem, lamizik ek lar ki inpreyne ar revolisyon, poem ek diskur ki rakont e analiz revolisyon e osi, li inportan, kont-revolisyon la.

Fim “REDS” deklare, e fi nn gard bann nots Miller. Maureen Stapleton ti Vandredi 6 Oktob, LALIT pe extra-ordiner. Plitar li fi nn ekrir gayn Pli Bon Aktris Adzwin. invit tu so manb ek sinpatizan enn liv ki ti vinn enn bes-seller. Reds ti sorti dan Top 10 pli bon vinn dan Fim Klib pu get fi m Fim la fer par Warren Beatty, fi m epik dan enn gran sondaz “REDS” (fer 1981). 7:00 pm. ki osi prinsipal akter. Anfet 2008. (Amenn enn ti snak, pistas, li ti gayn Oscar pu pli bon Kote fi m, dan Fim Klib fi nn sipa 2-3 gato pima, pu partaze). direkter pu sa fi m la, e fi m la ti get “Strike” par Sergei Eisen- Li enn fi m lor Revolisyon nomine pu Pli Bon Fim. Lezot stein pli boner sa lane la, dan Larisi baze lor enn liv apel akter inklir Diane Keaton, Jack preparasyon pu selebrasyon The 10 Days that Shook the Nicholson plis Gene Hackman. revolisyon Oktob. Finn osi get World ekrir par enn zurnalis Fim la osi inklir temwayaz, par fi m “Rosa Luxemburg.” Sa Amerikin apel John Reed ki ti exanp par enn edikater degos dernye fi m la inportan, parski dan Petrograd kan revolisyon Scott Nearing, kan li ti laz li montre ki fi nn ariv posibilite 98 an, e mem ekrivin Henry revolisyoner dan Lalmayn mem lepok: Leta Alman GRAN SELEBRASYON ti asasinn lidership, Rosa 100-an REVOLISYON RIS Luxemburg ek Karl Liebnecht. DIMANS 8 OKTOB, GRNW DAN HORL LPT Lansman Mondyal 9:00 Anrezistreman plis dite, kafe, zi ek biskwi poem epik 9:30 Expozisyon liv lor Revolisyon Larisi 10:00 Introdiksyon par 2 dimunn ki pe Prezide. “One Hundred Years” 10:10 Poem: Prologue Lansman Mondyal Poem 10:15 Ki ete Revolisyon Ris? – Diskur Nara tif “One Hundred Years” 10:25 Poem: Fevriye 1917 ekrir spesyalman par aktivist 10:35 Fevriye 1917, “Tez Avril”, Oktob 1917 – Kisna Amerikin Steve Bloom. Sam- 10:45 Poem: Kan nu Mars ver Oktob di, le 7 Oktob, get Sayt LALIT 10:55 Rol Parti Bolsevik – Rajni www.lalitmauritius.org kot pu 11:05 Poem: Oktob: Insireksyon gayn li. Pu osi truve lor ki lezot 11:15 Linportans bann Komite Demokratik (sovyet) – Alain 11:25 Poem: Sekel, Premye Parti: “Lafl am lor Lanez”. sayt li pe lanse mem mem zur. 11:35 Lager Sivil e Kumansman Kont-Revolisyon – Ram Anmemtan poem la pu lanse 11:45 Poem: Sekel, 2yem: Revolisyon – Kont-Revolisyon lor websayt diferan dan Leta 11:55 Kont-revolisyon Stalin v. Internasyonalism – Lindsey Zini, Lind, Sid Afrik, Namibi, 12:00 Poem: Epilog Ostrali, Laswed. 12:05 Konklizyon par Prezidans (Rada, Anne-Marie) LPT so BOOK SALE Gran selebrasyon – Liv UT 79 sakenn amenn enn piknik dan enn tant sipa enn korbey, nu KOPI OTOGRFE pu partaze ansam! LPT pe sezi lokazyon so Book Sale pu Oktob, pu ankuraz dimunn ase liv Ut 79. (get p. 9)

32