2009-05-07 Dnr F07-893/SA20

Norrbotniabanan Planeringsarbetet pågår för Norrbotniabanan - 27 mil ny järnväg mellan Norge Umeå och Luleå. Norrbotniabanan ska i första hand förstärka gods- Narvik Finland trafiken i landet, men också möjliggöra persontrafik mellan norr- Ofotenbanan landskustens städer. De positiva effekterna är mycket stora: Kiruna Transportkostnaderna för godstrafiken kan minskas med ca 30 % och restiderna för persontrafik kan halveras. Norrbotniabanan bedöms skapa förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling, Gällivare ökad konkurrenskraft för näringslivet och en positiv regional Malmbanan utveckling som gagnar hela landet. Norrbotniabanan ger som helhet stora klimat- och miljövinster. Exempelvis beräknas utsläppen av koldioxid minska med ungefär 114 000 ton per år. Kalix Torneå Boden ! Haparanda Utredningsprocessen Luleå Syftet med en järnvägsutredning är att studera flera Piteå alternativa placeringar av en ny järnväg och komma fram till den bästa järnvägskorridoren. I järnvägsutredningen Stambanan genom ingår en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som är övre Norrland Skellefteå godkänd av Länsstyrelsen.

Järnvägsutredningen har varit utställd och synpunkter har kunnat lämnas till Banverket. Umeå Utställningshandlingen, tillsammans med inkomna synpunkter, utgör underlag för Banverkets val av korridor, som tillåtlighets- Bräcke Nyland prövas av regeringen. Efter tillåtlighets- prövningen kan arbetet med järnvägsplanen Ådalsbanan Norra Sundsvall starta. Då detaljutformas den valda princip- stambanan lösningen och underlag för ritningar och bygghandlingar tas fram. Ostkustbanan

Söderhamn Kontaktpersoner Kilafors Magnus Nilsson, projektledare Robertsfors-Skellefteå-Ostvik (JU 120) Monica Sandsten, bitr. projektledare Robertsfors-Skellefteå-Ostvik (JU 120) Gävle Borlänge Storvik Tomas Gustafsson, projektansvarig Norrbotniabanan Urban Eriksson, bitr projektansvarig NorrbotniabananBergslagsbanan Samtliga nås via Banverkets växel 0774-44 50 50 Godsstråket genom Norrbotniabanan Robertsfors-Skellefteå-Ostvik Kil Bergslagen Stockholm Järnvägsutredning 120, Robertsfors-Skellefteå-Ostvik Hallsberg

Västra stambanan 2009-05-07 Mjölby

Göteborg Södra Banverket Tel 0774-44 50 50 Box 43 Fax 0920-352 05 stambanan 971 02 Luleå [email protected]

www.banverket.se/norrbotniabanan

Hässleholm Möjliga godsstråk

Folder JU120_ny.indd 2-3 Malmö med Norrbotniabanan 2009-05-06 14:45:34 Danmark Befintliga banor/stråk Norrbotniabanan Umeå-Luleå Förslag till vald järnvägskorridor Ostvik Utredningsområde Järnvägsutredning 120, Robertsfors-Skellefteå-Ostvik Kågeälven Korridorer i järnvägs- Frostkåge Banverket kan nu redovisa det preliminära resultatet av Norrbotniabanans järnvägsutredning för sträckan Kd1 utredningen Robertsfors – Skellefteå - Ostvik (JU 120). Kd2 Ersmark Kåge Förslag till vald järnvägskorridor

E4 0482 12 Kilometer Varuträsket hänsyn till hälsa, miljö och hushåll- Skellefteå kommun, liksom många © Lantmäteriet 2001. Ur GSD-Översikt, Dnr: M2001/1502. Utställning av JU 120 Boviken 95 Järnvägsutredningen var utställd ning med naturresurser. Samtliga andra, förordar det östliga alterna- S1 under tiden 30 juni-19 september, alternativ ger förhållandevis små tivet. Den kompletterande utred- S2 S3 S4 2008. Sammantaget är alternativ Öst negativa miljökonsekvenser. Läns- ningen påverkar inte Banverkets val Skellefteå N Bergs- med varianterna Ö2-1 och Ö2-2 det styrelsen anser att Ö2-1 är mest av alternativ, den östra korridoren byn S5 mest fördelaktiga i Banverkets utred- fördelaktig då det är kortare och ger är fortfarande det mest fördelaktiga Skellefteälven Klutmark / S6 ning. Banverket bedömer att både något färre miljökonsekvenser. alternativet. Banverket förespråkar I sitt remissvar säger länsstyrelsen markplan genom centrala Skellefteå alternativ Öst och alternativ Väst, Öv med varianterna S3 och S4, uppfyl- att Banverket ytterligare bör utreda men utifrån kommunens yttrande Yv Bodan Örviken ler ändamålet för sträckan. Med lösningar för triangelspåret mot ham- kommer detaljerade studier att St1 Ö.Skråmträsk Bodträsket E4 nen i Skellefteå och att lokvändning behöva göras gemensamt med kom- V.Skråm- fokusområdena Funktion, Ekonomi, träsk SFp ureälven St2 Människa och Samhälle samt Miljö i centrala Skellefteå bör undvikas. munen som aktiv part. Skellefteå Brännvatts- flygplats Bureå som grund har Banverket utvärde- träsket Falmarksträsket rat alternativen. Både Öst och Väst Kompletterande utredning Fortsatt arbete uppfyller de transportpolitiska målen Banverket har i samråd med kommu- I det fortsatta arbetet med järnvägens Ljusvattnet nen, industrin och tågoperatörerna planering finns detaljfrågor att lösa på ett bra sätt. Men på grund av det Väst Hjoggböle- 4 36 träsket västliga alternativets högre anlägg- gjort fördjupade studier i centrala för det valda alternativet. Norra Åbyn Istermyrliden Neboträsket Holmsvattnet Skellefteå för att tydligare visa hur ningskostnad bedöms det östliga Mjövattsträsket Nedre Åbyn Öst alternativet uppfylla de ekonomiska anslutningarna mot Skelleftehamn • Detaljstudier för utformning av målen med den nya banan på ett och den befintliga järnvägen kan resecentrum kommer att fördjupas Daglösten Burträsk Bureälven 4 bättre sätt. lösas på ett bra sätt. Bakgrunden är i samverkan med Skellefteå 36 Burträsket Valls- E4 de många synpunkter som kom in kommun. träsket Bodträsket Tre- Synpunkter på järnvägs- i samband med utställningen. Slut- • Utformningen av järnvägen ska hörningen anpassas så att närboende störs så utredningen satsen i fördjupningen är att det är Göksjön Ö1 Stav- vattnet Hökmark Under utställningstiden inkom möjligt att bygga endast en bro över lite så möjligt. • Ytterligare samordning krävs med Bissjön yttranden från myndigheter, Skellefteå älv, istället för två som fö- Ö2-1 organisationer, föreningar och reslogs i utställningen. Triangelspåret planeringen av E4 och kommunens Stor- Vebomark Lövvattnet läggs då på land vid Hedensbyns planarbete. Kvarnsvedjan Ö2-2 privatpersoner. Bygdeträsket Lövånger industriområde, istället för över • Vid åsen vid Ostvik måste detalj- Skellefteå kommun förordar det älven. utformningen samordnas med östliga alternativet. De framhåller att planeringen för sträckan norrut V det är viktigt att anslutningen mot Banverkets slutsats (JU 130). Skellefteå centrum och Skellefteå Både alternativ Öst och Väst har en • Nedsänkning av järnvägen i Triangelspårslösning i Hedensbyns industriområde.Erikslund hamn får en bra utformning. Kom- mängd för- och nackdelar som inom centrala Skellefteå. munen anser att en nedsänkt järnväg många områden väger ganska jämt. Tryssjön Ånäset i centrala Skellefteå behöver utredas Sammanfattningsvis har alterna- ytterligare. tiv Öst bäst måluppfyllelse, med hänsyn till att anläggningskostna- Länsstyrelsen anser att både alter- den är betydligt lägre samtidigt som Jomark E4 nativ Öst och Väst är acceptabla med övriga aspekter är relativt likvärdiga.

Robertsfors

Folder JU120_ny.indd 4-5 2009-05-06 14:45:42