2017 Förbundsstämma Öppna Moderater

Innehållsförteckning

Program 2

Mandatfördelning 3

Ombudslista 4

Föredragningslista 6

Procedurregler 7

Verksamhetsberättelse 8

Ekonomisk redovisning 28

Revisorernas berättelse 30

Propositioner 33

Motioner 69

Valberedningens förslag 86

Program

Lördagen den 22 april:

11.00 Registrering öppnar Moderaterna i Västra Götaland Förbundskansli, Otterhällegatan 2

12.00 Förbundsstämman öppnas

12.15 Välkommen till Göteborg

12.30 Stämmoförhandlingar

14.30 Eftermiddagsfika

15.00 Stämmotal av Tasso Stafilidis, ordförande West Pride

16.00 Personval

18.00 Stämman ajourneras

19.30 Stämmomiddag Moderaterna i Västra Götaland Förbundskansli, Otterhällegatan 2

Söndagen den 23 april:

10.00 Stämmoförhandlingarna återupptas

10.30 Förmiddagsfika

Ca. 12.00 Avslutning

Mandatfördelning

Öppna Moderater Stockholm 12

Öppna Moderater Syd 6

Öppna Moderater Väst 5

Öppna Moderater Halland 3

Öppna Moderater Södermanland 3

Öppna Moderater Västmanland 3

Öppna Moderater Jönköping 3

Öppna Moderater Sydost 3

Öppna Moderater Västernorrland 2

Öppna Moderater Örebro 2

Förbundsstyrelsen 10

Totalt: 52

Ombudslista

Förbundsstyrelsen 1. Fredrik Saweståhl 2. Jenny Edberg 3. Edith Escobar 4. Tobias Björk 5. Anders Karlsson 6. Jonas Hellsten 7. Lars Sporrong 8. Johan Bergquist 9. Robert Mellberg 10. Margareta Cederfelt

Halland 11. Anne-Kjerstin Löfstedt 12. Anders Sundbeck 13. Markus Idoffsson

Jönköping 14. Tobias Pettersson 15. Agnes Johansson 16. Douglas Thor

Stockholm 17. Christer Mattson 18. Marcus Sköld 19. Jan Erik Leijon 20. Hampus Holmgren 21. Mattias Askerson 22. Thomas Wyatt 23. Tobias Petersson 24. Martin Argus 25. Peter Lindström 26. Carl-Henrik Elfsberg 27. Peter Carlström 28. Joakim Runnedal

Syd 29. Cia Barwén 30. Johan Tiedemann 31. Tobias Lodestrand 32. Gunvor Åkerblom 33. Christopher Aqurette

34. Johan Barwén

Sydost 35. Sophia Ahlin 36. Magnus Gärdebring 37. Christoffer Aav

Södermanland 38. Louise Dahlgren 39. Maria Ehrnfelt 40. Rafal Wisniewski

Väst 41. Patrik Nordin 42. Jesper Vestlund 43. Eva Jansson 44. Johan Fält 45. Maria Gathendahl

Västernorrland 46. Elin Nilsson 47. Adrian Wahlström

Västmanland 48. Hannes Kataja 49. Elin Johansson 50. Caroline Högström

Örebro 51. Casper Eriksson 52. Maximillian Mylläri

Föredragningslista

1. Förbundsstämmans öppnande

2. Val av ordförande och vice ordförande att leda stämmans förhandlingar

3. Val av sekreterare att föra stämmans protokoll

4. Val av två justeringsmän, jämte rösträknare

5. Fastställande av föredragningslista

6. Fastställande av procedurregler för stämman

7. Fastställande av röstlängd

8. Godkännande av stämmans stadgeenliga utlysning

9. Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning

10. Revisorernas berättelse

11. Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen

12. Propositioner

13. Motioner

14. Fastställande av eventuell kompletterande medlemsavgift för nästkommande

kalenderår

15. Val av förbundsordförande

16. Val av minst en vice förbundsordförande

17. Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen

18. Val av ledamöter i styrelsen

19. Val av två revisorer och suppleanter för dessa

20. Val av valberedning

21. Övriga ärenden

22. Förbundsstämmans avslutande

PROCEDURREGLER

1. Yttranderätt tillkommer enligt stadgarna förbundets medlemmar. Alla yttranden görs från talarstolen.

2. Begäran om ordet för inlägg eller replik ska ske skriftligen till förhandlingspresidiet.

3. Tidsbegränsning gäller under stämmoförhandlingarna enligt följande: 3 minuter – debattinlägg, 1 minut – replik. Stämman kan under förhandlingarnas gång besluta om ytterligare tidsbegränsning om det behövs.

4. Replikrätt har endast den som beviljas replik av förhandlingsordföranden.

5. Yrkanderätt har förbundsstyrelsens ledamöter, valberedningens ledamöter samt distriktens ombud. Yrkande måste, för att upptas till behandling, lämnas skriftligen till förhandlingsordföranden.

6. Huvudförslag är förbundsstyrelsens yrkande. Under plenum väckta yrkanden upptas regelmässigt som motförslag.

7. Votering, om det begärs, görs genom handuppräckning med röstkort.

8. Votering med rösträkning verkställs om röstberättigad begär det.

9. Votering i personval sker alltid med slutna röstsedlar.

10. Valsedel i personval ska, för att vara giltig, uppta det antal namn valet avser. Valsedel, som inte upptar föreslaget namn förklaras ogiltig.

11. Reservationsrätt har vid stämman röstberättigade.

12. Reservation och avvikande mening mot fattade beslut ska omedelbart anmälas till förhandlingspresidiet samt inlämnas skriftligen senast före stämmans avslutande.

13. Streck i debatten sätts om stämman så beslutar. Talarlista och yrkande justeras då. Efter det streck satts får nya yrkanden inte väckas.

Verksamhetsberättelse 2016 för Öppna Moderater Förbundsstyrelsen för Öppna Moderater – Moderaternas hbt-förbund avger härmed följande berättelse över den verksamhet som bedrivits under verksamhetsåret 2016.

Förbundsstämma 2016 Förbundsstämman 2016 hölls 23–24 april på Welcome Hotel och Lasse Maja Värdshus i Barkarby, Järfälla utanför Stockholm. På stämman deltog förbundsstyrelsen, de av distrikten valda ombuden, observatörer och inbjudna gäster. Under stämman hölls välkomstanförande av oppositionsrådet i Järfälla Emma Feldman samt stämmotal av Stockholm Prides ordförande Christian Valtersson. Stämmans förhandlingar leddes av moderaternas kommunalråd i Sundbyberg Josefin Malmqvist och Öppna Moderaters tidigare ordförande Ole Jörgen Persson, sekreterare var Peter Carlström och Lars Sporrong.

Stämman behandlade 4 propositioner och 18 motioner. Propositionerna berörde bland annat uppdaterade stadgar och en kommunundersökning för att hitta landets bästa moderata hbtq-kommun. Några axplock ur motionsskörden som debatterades var läget för hbtq-personer i Palestina, HPV-vaccin till pojkar och till MSM-grupper, ett tredje kön, föräldraskapspresumtion och äktenskapsbalken. På lördagskvällen hölls en uppskattad stämmobankett.

Förbundsstyrelse Vid förbundsstämman 2016 valdes följande förbundsstyrelse;

Förbundsordförande: Fredrik Saweståhl Stockholm

Vice förbundsordföranden: Jenny Edberg Stockholm Edith Escobar Syd

Ledamöter: Johan Bergquist Södermanland Tobias Björk Väst Margareta Cederfelt Stockholm Jonas Hellsten Halland Anders Karlsson Stockholm Robert Mellberg Stockholm Lars Sporrong Stockholm

Vid förbundsstämman valdes en valberedning bestående av Evelina Kogsta (sammankallande) Niklas Wykman, Mozhgan Jalali, Magnus Gärdebring, Annika Engblom och Thomas Eriksson.

Till revisorer valdes Kerstin Norlin (auktoriserad) och Lars Joakim Lundquist med Eva Stein (auktoriserad) och Jan Erik Leijon som revisorssuppleanter.

Styrelsen har under verksamhetsåret haft 9 protokollförda sammanträden; 23/1, 5/3, 16/4, 24/4, 8/5, 19/6, 31/7, 18/9 samt 3/12. Mötet 24/4 var ett konstituerande möte som hölls på Värdshuset Lasse Maja i Barkarby. Förbundsstyrelsens möten i övrigt har hållits på Moderaternas Hus i Stockholm.

Förbundsstyrelsens konstituering Förbundsstyrelsen har inom sig fördelat ansvarsuppgifter och uppdrag enligt följande:

Förbundskassör: Lars Sporrong

Förbundsstyrelsens sekreterare: Lars Sporrong

Medlemssekreterare: Anders Karlsson

Internationella gruppen: Fredrik Saweståhl, Tobias Björk, Robert Mellberg och Margareta Cederfelt

Kampanj- och Kommunikationsgrupp: Jenny Edberg, Johan Bergquist, Anders Karlsson och Margareta Cederfelt

Arrangemangs- och Utbildningsgrupp: Edith Escobar, Tobias Björk, Jonas Hellsten och Robert Mellberg

Styrgrupp för ÖM:s kommunundersökning: Jonas Hellsten och Johan Bergquist

Kontaktpersoner per distrikt:

. Halland Jonas Hellsten . Jönköping Anders Karlsson . Stockholm Robert Mellberg . Syd Edith Escobar . Sydost Fredrik Saweståhl . Södermanland Johan Bergquist . Väst Tobias Björk . Västernorrland Anders Karlsson . Västmanland Jenny Edberg . Örebro Anders Karlsson

Förbundsråd Förbundsrådet 2016 hölls 22–23 oktober på Moderaternas Hus i Stockholm. 9 av 10 distrikt var representerade. Förbundsrådet diskuterade vår samverkan med Moderaterna, årets verksamhet, utveckling av förbundets digitala kommunikation, ombudssystemet vid Öppna Moderaters förbundsstämma samt utveckling av kampanjverksamhet. Förbundsrådet gästades av Erica Fritz Trangärd från riksorganisationen som pratade om valrörelseplaneringen och Öppna Moderaters roll i kommande valkampanj 2018.

Prioriteringar och mål Vid förbundsstyrelsens möte den 8 maj fastställdes, med avseende på politik och organisation, viktiga prioriteringar för 2015. Öppna Moderater lyfter fram åtta politiska prioriteringar. Förbundet har under året arbetat med fyra verksamhetsmål.

- Verksamhet och organisation o Kampanjverksamhet och närvaro Pride/hbt-arrangemang över hela landet

o Stärka och utveckla den operativa verksamheten i samtliga distrikt samt att stärka samverkan mellan Öppna Moderaters distrikt och Moderaterna/MUF i respektive distrikt.

o Öka medlemstalet i Öppna Moderater till minst 500 per 161231

o Öka Öppna Moderaters synlighet i media jämfört med 2015 (280 klipp) samt ökad synlighet i partiintern media

- Politik o Nya vägar till barn och familj, en modern familjepolitik o En politik för singelfamiljen o Diskriminering och bemötande i vardagen. Skola, vård, omsorg, kommun- och landstingsfrågor o Äldre hbtq-personers livsvillkor o Internationella frågor och asylfrågor o Transfrågor med fokus på transpersoners livsvillkor o Hedersrelaterade frågor o Hiv och informationsplikten

Öppna Moderater har uppfyllt de fyra verksamhetsmål som antagits i och med att medlemstalet nått 520 och det mediala genomslaget ökat.

Målsättningen för kampanj har uppfyllts genom deltagande vid en lång rad hbtq- arrangemang över hela landet. Stöd till verksamheten i distrikten har lämnats från förbundet i samband med festivaler och vid distriktsspecifika arrangemang. Förbundet

10 har också stöttat i distriktens samverkan med Moderaterna och MUF. Förbundsstyrelsen har varit behjälplig i en rad ärenden för distrikten.

Representanter från förbundsstyrelsen har närvarat vid distriktsstämmor;

ÖM Västmanland 4/2 ÖM Syd 6/2 ÖM Sydost 28/2 ÖM Södermanland 2/3 ÖM Halland 12/3 ÖM Stockholm 12/3 ÖM Väst 19/3 ÖM Jönköping 22/3 ÖM Västernorrland 7/7 ÖM Örebro 19/8 (uppstartsmöte och stämma)

Förbundet och distrikten har under året arbetat med de politiska prioriteringarna genom medlemsmöten, seminarier på hbtq-festivaler, artiklar och insändare.

Ekonomi Verksamheten uppvisar ett överskott om 21 101,50 kr innan avsättning till valfond. Genom avsättningen uppnås ett nollresultat där intäkter och kostnader båda uppgår till 848 820 kr.

Av kostnaderna står kampanjverksamhet för ca 234 000 kr, förbundsstämma och förbundsråd för ca 171 000 kr och bidrag till distrikt för ca 104 000 kr. Internationella kostnader, som enbart bekostas av bidrag från partiet och medlemsavgifter, uppgick till ca 24 000 kr.

Under året har förbundet beviljats ekonomiskt stöd från såväl Moderaternas Riksorganisation som Moderaterna i Stockholms stad och län samt organisationsbidrag för hbtq-organisationer från Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF). Bidrag från MUCF är förbundets enskilt största intäkt och uppgick till 714 464 kr eller 84 % av förbundets intäkter. Moderaterna står för 13 % av förbundets intäkter. Förbundsstyrelsen hänvisar i övrigt till den ekonomiska berättelsen.

Medlemmar En viktig ansats har varit att rekrytera fler medlemmar till Öppna Moderater. Vid 2015 års utgång hade Öppna Moderater 405 medlemmar. Förbundsstyrelsen har 2016 haft ett tydligt medlemsmål på 500 medlemmar och har arbetet tillsammans med distrikten med återvärvning och för att nå nya medlemmar. Vid utgången av 2016 hade Öppna Moderater 520 medlemmar. Det innebär en ny ökning av medlemsantalet. Förbundets medlemsmål överträffades.

Distrikt: 161231 151231 % av 2015 Halland 24 13 185 % Jönköping 21 15 140 % Stockholm 204 209 98 % Syd 86 47183 % Sydost 21 18 117 % Södermanland 29 19 153 % Väst 73 45 162 % Västernorrland 11 10 110 % Västmanland 25 22 114 % Örebro 12 - - Östergötland (vilande) 5 3 167 % Övriga/Direktanslutna 9 4 225 % Totalt: 520 405 128 %

Kampanjer – vår kärnverksamhet Under 2016 har det arrangerats rekordmånga Pride-festivaler runt om i Sverige – ca 50 stycken. Öppna Moderater har på olika sätt medverkat på 33 av dessa. Några av de Pridefestivaler som genomförs är opolitiska och vill inte att politiska organisationer medverkar. Förbundet valde vidare att prioritera bort några vinter-Prides som saknade relevant tema för oss samt ytterligare ett fåtal som vi inte hade möjlighet att täcka in.

Förbundet har jobbat utifrån den policy för medverkan vid Pride-festivaler som vi tagit fram i syfte att förbättra vårt och Moderaternas genomslag. Policyn strävar efter att varje Pride-evenemang ska innehålla kampanj, medial synlighet, deltagande i parad samt minst en aktivitet i form av internt medlemsmöte, eller offentligt seminarium kring någon av våra prioriterade frågor.

 Vingåker Pride I Vingåker anordnades 6 maj en Mångfaldsfestival, Vingåker for Diversity, med tillhörande Prideparad för första gången. Öppna Moderater fanns på plats med Öppna Moderater Södermanland i spetsen med kampanj och paraddeltagande.

 Växjö Pride Öppna Moderater främst genom Öppna Moderater Sydost och Öppna Moderater Jönköping deltog tillsammans med Moderaterna och MUF i Växjö Pride med såväl kampanjer som paraddeltagande och seminarier 13–15 maj.

 Spring Pride Eskilstuna 21 maj firade SpringPride i Eskilstuna 10 år. SpringPride är med det en av landets äldsta Pridefestivaler. Som alltid var Öppna Moderater en del av festivalen Öppna Moderater, MUF och Moderaterna i Eskilstuna fanns på plats. Dels med tält på Fristadstorget och ett Moderat ekipage i paraden. Många nyfikna Eskilstunabor ville

12 veta mer om Öppna Moderater och vår politik. Den moderata delen i paraden med vår spektakulära vagn med den bästa musiken samlade närmare 100 personer som ville gå och dansa fram för friheten tillsammans med oss. Vagnen var komplett med snömaskin, rök och såpbubblemaskin som fick åskådare, paraddeltagare och fotografer att rikta sina blickar mor det blåa frihetliga ekipaget.

 Bergshamra Pride, Solna Det som i flera år var Sveriges enda stadsdelspride den i Bergshamra, Solna gick av stapeln 21 maj. Öppna Moderater medverkade i paraden

 Lundapride, Lund Öppna Moderater och Öppna Moderater Syd deltog tillsammans med MUF och Moderaterna i Lund i en solig Pride-parad med start och mål i Lundagård den 21 maj. Eftersom paraden låg på eftermiddagen efter Moderaternas Sverigemöte i Malmö hade vi förstärkning av de som valde att avrunda sin konferenshelg med Pride.

Före paraden var det medlemsträff och på Moderaternas kansli i Lund. I paraden deltog en bit över 50 personer i vår sektion. Vi hade med oss en musikvagn och spelade poppig musik. Bland deltagarna i Öppna Moderaters sektion fanns Öppna Moderater Syds ordförande Edith Escobar, förbundsordförande Fredrik Saweståhl och vice ordförande Jenny Edberg. Moderaterna kommunalråd i Lund Christer Wallin, riksdagsledamoten Margareta Cederfelt och MUF:s förbundsordförande och vice ordförande Rasmus Törnblom och Louise Meijer.

 Karlskrona Pride Öppna Moderater och Öppna Moderater Sydost dansade in sommaren med MUF och Moderaterna i ett soligt Karlskrona 27–28 maj.

Under fredagen hölls ett seminarium i Karlskrona Pride House som Öppna Moderater arrangerade med temat polyamori och flersamma relationer. I panelen, som leddes av Sophia Ahlin, ordförande i Öppna Moderater Sydost, deltog bland annat Magnus Gärdebring, oppositionsråd i Karlshamn och Robert Mellberg från Öppna Moderaters förbundsstyrelse tillsammans med det polyamorösa paret Jon och Ronja. Öppna Moderater kampanjade även under dagarna tillsammans med andra delar av partiet. Vi hade också en stor sektion i paraden.

 Älmhult Pride 2 juni var det premiär för Pride i småländska Älmhult. Öppna Moderater genom Öppna Moderater Sydost var på plats för kampanj och paraddeltagande tillsammans med lokala moderater.

 Söderhamn Pride

4 juni var det för fjärde gången Pride i Söderhamn. Öppna Moderater var på plats både för kampanj och för att gå i paraden med en sektion. I år var Moderaterna, MUF 13 och Öppna Moderater störst av allianspartierna. Vi var ett 15 tal som deltog i paraden och kampanjen innan paraden i centrala Söderhamn. Med var bland annat gruppledaren för Moderaterna Söderhamn Viktor Wärnick och från Öppna Moderaters förbundsstyrelse deltog Anders Karlsson. Vi representerades också i en paneldebatt om HBT-certifiering.

 West Pride, Göteborg Sveriges näst största Pride-festival West Pride i Göteborg hölls 8–12 juni och bjöd på ett brett och stort deltagande från Öppna Moderater och Moderaterna.

Under fyra dagar bemannades ett kampanjtält i Regnbågsparken som även detta år var förlagd till Bältesspännarparken. Det var många besök och trevliga möten. Det rekryterades nya medlemmar till olika delar av partiet. Kampanjen stöttades också av MUF:s sommarturné som startade i Göteborg.

Öppna Moderater arrangerade ett seminarium om hbtq-personers trygghet under torsdagen. Ett ämne som skulle visa sig vara brännande aktuellt. Panelen bestod av riksdagsledamot Christian Holm (M), riksdagsledamot Hans Linde (V), Jesper Vestlund vice ordförande Öppna Moderater Väst, Leif Andersson, Migrationsverket Region Väst, Emma Johannisson, Kommunpolis och Mozhgan Jalali, Barnmorska och styrelseledamot Öppna Moderater Väst, moderator var riksdagsledamot Hans Rothenberg (M). Panelsamtalet blev uppskattat både av panelen och av publiken.

Öppna Moderaters Väst styrelseledamot Karin Mossberg medverkade under torsdagen i ett seminarium om situationen för unga hbtq-personer.

På fredagen och lördagen samlades medlemmar till mingel på Moderaternas kansli. Söndagen bjöd på den stora paraden. Paraden samlade över 100 ekipage och ca 15 000 deltagare totalt. Nytt rekord. I vår sektion gick 120 stolta och glada moderater också det nytt rekord. Bland deltagarna fanns ledande kommunpolitiker som Maria Rydén, regionpolitiker som Johan Felt, ledningen för MUF med förbundsordförande Rasmus Törnblom i spetsen och givetvis många från Öppna Moderater.

 Luleå Pride 17–18 juni arrangerades för femte gången Luleå Pride. Trots regn och småkyligt väder var det en välbesökt festival och en stor Pride-parad med upp mot 5000 deltagare. Öppna Moderater var på plats tillsammans med MUF och Moderaterna. På fredagen talade Öppna Moderaters förbundsordförande Fredrik Saweståhl på MUF-Norrbottens sommar after work. Temat var ”Varför är Pride viktigt”. Under lördagen kördes kampanj på staden med MUF och ÖM. Därefter gick en moderat sektion på knappt 20 personer med i paraden.

 Falkenberg Pride För tredje året i rad anordnades Falkenberg Pride nu 17–19 juni med tyngdpunkten den 18 juni med paraden. Öppna Moderater Halland och höll den regnbågsrandiga flaggan högt på kampanjen. Besökarna i Prideparken strömmade till och det var ett jämnt flöde av besökare hela dagen. Paraden därefter blev lyckad med många deltagare och åskådare. Den moderata delen av tåget uppgick till ca 20 personer.

 Västerås Pride Västerås Pride hölls 30/6–2/7. Öppna Moderater kampanjade tillsammans med Moderaterna och MUF. Förutom kampanj i M-tältet på regnbågstorget bjöd festivalen även på en politisk panel om asylsökande hbtq-personer där distriktsordförande i Öppna Moderater Västmanland Hannes Kataja deltog, men också ett moderat seminarium som gick under rubriken ”Det internationella HBTQ-arbetet får inte slockna”. På det seminariet deltog Öppna Moderaters förbundsordförande Fredrik Saweståhl och MUF:s internationella sekreterare Gustaf Göthberg. Samtalet modererades av riksdagsledamoten Åsa Coenraads.

Även en digital kampanj genomfördes i samband med Västerås Pride. Genom en digital prideparad via hashtaggen #helavästeråspridar, där alla som tycker att all kärlek är lika värd är välkomna att delta, skapade Öppna en inkluderande kampanj för hela Västerås. #helavästeråspridar skapade stor uppmärksamhet i media med artiklar i VLT, P4 Västmanland och SVT Västmanland.

I Pride paraden deltog cirka 800 deltagare och i vår sektion ca 40 med riksdagsledamot Åsa Coenraads och oppositionsrådet Elisabeth Unell i spetsen.

 Borås Pride Borås genomförde sin första Pride 30/6–2/7. Öppna Moderater Väst var på plats redan på onsdagen för medlemsmöte med Moderaterna om hbtq och Pride. Under lördagen arrangerades en debatt där Moderaterna representerades av riksdagsledamot Cecilie Tenfjord-Toftby. Vi hade tillsammans med Moderaterna ett kampanjtält som var väl bemannat. På lördagen var det även parad. Men bra ljud i vår musikanläggning och glada Moderater i massor, så gick paraden galant. Pridehelgen avrundades med en trevlig kväll hos Moderaterna i Borås.

 Kristianstad Pride Lördag 2 juli var det även Pride-premiär i Kristianstad. Öppna Moderater Syd var på plats tillsammans med Moderaterna och MUF för kampanj och deltagande i paraden. Med glad musik på släptåg lockades många med i vår paradsektion som syntes och märktes ordentligt med bland annat riksdagsledamot Maria Malmer-Stenergard i tåget.

 Sundsvall Pride 7–9 juli var det Pride i Sundsvall och Öppna Moderater Västernorrland deltog med kampanjtält på området och en sektion i paraden i samverkan med Moderaterna och

MUF. I samband med Pride hölls på torsdagen årsstämma med Öppna Moderater Västernorrland som följdes av after work där förbundsordförande Fredrik Saweståhl talade.

Pridekampanjen pågick i Hamnparken torsdag, fredag och lördag. Moderaternas tält hade en strategisk placering där alla gick förbi och det gav många möten under dagarna. I vår paradsektion slöt ett glatt gäng upp med riksdagsledamoten Eva Lohman i spetsen tillsammans med oppositionsrådet i Sundsvall Jörgen Berglund och oppositionsrådet i landstinget Västernorrland Per Wahlberg.

 Ånge Pride 16 juli var det för andra gången Pride i Ånge. Öppna Moderater Västernorrland var tillsammans med MUF och lokala moderater på plats och kampanjade i parkområdet.

 Säffle Pride 16 juli var Öppna Moderater, Moderaterna och MUF med på Säffle Pride för kampanj och deltagande i paraden. Kampanjen gav både nya medlemmar och stort intresse. I paraden var vår sektion väl synlig och bland deltagarna fanns riksdagsledamot Christian Holm Barenfeld.

 Stockholm Pride Årets största kampanjinsats gjordes under Stockholm Pride 25–30 juli. Öppna Moderater i huvudsak genom Öppna Moderater Stockholm planerade och genomförde i samverkan med Moderaternas riksorganisation, Moderaterna i Stockholms stad och län samt MUF vårt deltagande med seminarier, debatter, kampanjtält och en stor paradsektion med vår partiledare Anna Kinberg Batra i spetsen. Från förbundsstyrelsen ingick vice förbundsordförande Jenny Edberg i planeringsgruppen.

Öppna Moderaters övergripande tema för kampanjen under Pride var ”Låt ingen bestämma över dig!” vilket låg i linje med Stockholms Prides övergripande tema som var ”Vem bestämmer”. Tanken med vårt tema var att lyfta problematiken med hedersrelaterat förtryck från ett HBTQ-perspektiv. Temat lyftes upp genom artiklar, material och ett seminarium.

Inför Pride-veckan ordnades en kick-off den 24/7. Öppna Moderaters medlemmar och andra moderater som skulle jobba med festivalen eller på annat sätt närvara under veckan var inbjudna och ett 20-tal personer deltog.

Pride Park I Pride Park på Östermalms IP var det öppet i Öppna Moderaters kampanjtält 27–30 juli. Tältet lockade gott om festivalbesökare alla dagar. I tältet bjöds på politik, popcorn, tävlingar och arkadspel.

Tältgeneraler 2016 var Christer Mattson och Marcus Sköld från Öppna Moderater Stockholm. Kampanjtältet bemannades av många av Öppna Moderater medlemmar från främst Stockholm men även andra delar av landet. Tältet besöktes under veckan av riksdagsledamöterna; Margareta Cederfelt, Maria Stockhaus, Sofia Arkelsten, Olof Lavesson, Niklas Wykman samt vår partisekreterare Tomas Tobé. Efter paraden medverkade också Anna Kinberg Batra i tältet.

Pride House VI arrangerade ett eget seminarium och företrädare för Öppna Moderater och Moderaterna medverkade i ytterligare 7 programpunkter under veckan i Kulturhuset.

Det egna seminariet hölls på måndagen (25/7). Ett 30-tal åhörare var på plats för att lyssna på och delta i ett samtal kring temat ”Respektfull tillväxt”. Panelen bestod av riksdagsledamöterna Niklas Wykman (M) och Hanif Bali (M) samt läkaren och forskaren Gustav Nilsonne. Panelen modererades av ledarskribenten på SVD Alexandra Ivanov. Panelen samtalade kring att tillväxt och jobb i utsatta områden är viktigt för att respekten och acceptansen av hbtq-personer ska bli större. Dessutom visar forskning att ökad acceptans av hbtq-personer i sin tur kan leda till fler jobb och ökad tillväxt. Slutsatser drogs om att ha starkare jobbpolitik, trygghetssatsningar och vikten av att lyfta skolan.

Under måndagen medverkade vår förbundsordförande Fredrik Saweståhl i en paneldiskussion tillsammans med hbtq-organisationerna inom riksdagspartierna som arrangerades av RFSL och RFSL Ungdom. Fokus var på hur de olika partipolitiska hbtq- organisationerna fungerar, vilket inflytande vi har och också några sakpolitiska områden.

Tisdag 26/7 medverkade förbundsordförande Fredrik Saweståhl i en seminariepanel. på temat ”Vem bestämmer i samhället” och med Stockholm Pride som arrangörer som en del av huvudtemat för årets Pride som var ”Vem bestämmer”. Panelen bestod även av årets invigningstalare på Pride Siavosh Derakti, RFSL:s f.d. ordförande Ulrika Westerlund, en kommunpolitiker från (V) och en queerhistoriker och leddes av Stockholm Prides ordförande Christian Valtersson. Panelen diskuterade i nästan två timmar kring allt från vilka normer som det är ok att bryta mot, hur normer utvecklas och förändras, skillnaderna mellan möjligheterna för hbtq-personer att nå höga maktpositioner i USA och Europa, trygghet, problem med populism, faran med radikalisering och till sexarbetares villkor.

Onsdag 27/7 medverkade moderaternas sjukvårdslandstingsråd i Stockholm Marie Ljungberg-Schött på ett seminarium som RFSL och RFSL Ungdom höll kring landstingspolitiken i Stockholm. Fokus låg på transpersoners hälsa, strategier för en jämlik vård, psykisk ohälsa och föräldraskap.

Torsdag 28/7 medverkade förbundsordförande Fredrik Saweståhl i en paneldiskussion som Hiv-Sverige arrangerade med Öppna Moderater, RFSL, RFSU, HBT-S och HBT-

Liberalerna. Temat var smittskyddslagen och informationsplikten och behovet av att modernisera lagen för att ta bort stigmatiseringen som finns idag. Även riksdagsledamot Olof Lavesson, som är Moderaternas hbtq-politiske talesperson, medverkade på ett seminarium om skolan och hbtq-certifiering som Lärarnas Riksförbund ordnade.

Fredag 29/7 det en debatt om framtidens hbtq-politik med ordförandena i de politiska ungdomsförbunden. Rasmus Törnblom representerade Moderata Ungdomsförbundet och lyfte både trygghetsfrågor och vikten av att jobba internationellt. På fredagen medverkade riksdagsledamot Sofia Arkelsten som också sitter i utrikesutskottet i ett seminarium som handlade om det kommande presidentvalet i USA och hur det kan påverka hbtq-personer där, här och världen över.

Under Pride-veckan medverkade dessutom Fredrik Saweståhl tillsammans med Mikael Jonsson, chef för RFSL Hälsa och hiv, i Aftonbladet TV:s morgonprogram för att diskutera reglerna kring blodgivning för män som har sex med män (MSM). Förbundsstyrelseledamot Robert Mellberg talade på en utbildning hos MUF om Öppna Moderater och varför Pride är viktigt.

Pride Parad På Stockholm Prides sista dag genomfördes traditionsenligt den stora paraden genom Stockholms gator. Runt 45 000 deltog i över 200 ekipage och runt 500 000 såg på längs vägen.

Dagen startade på Moderaternas Hus i Gamla Stan där Öppna Moderater och MUF höll gemensam uppvärmning. Förbundens båda ordföranden Rasmus Törnblom och Fredrik Saweståhl höll tal.

Paraden som i år fått en ny färdväg på grund av ombyggnaden av Slussen startade på Norr Mälarstrand och gick via Stadshuset, Tegelbacken, Vasagatan, Kungsgatan, Stureplan, längs Humlegården till målet vid Östermalms IP och Pride Park. I vår sektion samlades lite drygt 300 moderater som i ljusblå t-shirts med texten ”Låt ingen bestämma över dig” dansade och gick de 4,3 kilometerna i både strålande sol och ett intensivt men kort störtregn.

Den moderata sektionen anfördes av vår partiledare Anna Kinberg Batra flankerad av partisekreterare Tomas Tobé, vår hbtq-politiske talesperson riksdagsledamot Olof Lavesson, oppositionsborgarrådet i Stockholm Joakim Larsson, Öppna Moderaters förbundsordförande Fredrik Saweståhl och MUF:s förbundsordförande Rasmus Törnblom i första ledet. Årets DJ var Johan Bergquist från Öppna Moderater Södermanland.

Medverkade i paraden utöver Anna Kinberg Batra gjorde bland annat partisekreterare Tomas Tobé, riksdagsledamot och hbtq-politiske talespersonen Olof Lavesson, riksdagsledamöterna Jesper Skalberg Karlsson, Maria Stockhaus, Sofia Arkelsten, Anti Avsan, Niklas Wykman, Margareta Cederfelt, Maria Abrahamsson, Christian Holm

Barenfeld, Erik Andersson och Sofia Fölster, MUF:s förbundsordförande Rasmus Törnblom, Europaparlamentsledamot Christoffer Fjellner, oppositionsborgarrådet Joakim Larsson, kommunstyrelsens ordförande i Vallentuna Parisa Liljestrand, oppositionslandstingsrådet i Västernorrland Per Wahlberg, kommunalrådet i Sundbyberg Josefin Malmqvist, Moderat Skolungdoms riksordförande Christopher Rydaeus, Moderata Studenters riksordförande Ina Djurestål, Fria Moderata Studentförbundets ordförande Hugo Selling samt tre representanter från vår norska systerorganisation Åpne Höyre.

 Helsingborg Pride 5 augusti var det Pride i Helsingborg där Öppna Moderater Syd var på plats med partiet och MUF. Efter samling och prideprat i partilokalen hade vi en stor sektion i paraden med vice partiordförande och kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg Peter Danielsson i spetsen tillsammans med vice förbundsordförande Edith Escobar.

 Malmö Pride 5–8 augusti var vi med på Malmö Pride där Torbjörn Tegnhammar, oppositionsråd i Malmö, Olof Lavesson, riksdagsledamot och hbtq-talesperson för Moderaterna, Ulrica Fors Stenmarck, ordf. för moderatkvinnor i Skåne och Edith Escobar vice förbundsordförande i Öppna Moderater ledde ett stort glatt gäng moderater genom Malmös gator i paraden med kampanj runt och medlemsaktiviteter runt om.

Måndagen 8/8 arrangerade Öppna Moderater ett seminarium på Pride House på Scandic Triangeln tillsammans med Hbt-Liberaler Syd om ”Hbtq och hälsa”. Det blev ett Prides mer välbesökta seminarier där paneldeltagarna var Ulrika Heindorff (M), andre vice ordförande i beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård, Christoffer Aqurette från Öppna Moderater Syd och representanter från såväl (L) som (C) och (MP). Moderator var Öppna Moderater Syds Edith Escobar.

 Gävle Pride 11–13/8 var det dags för Pride-premiär i Gävle. Det blev Pride-dagar i fint väder med god uppslutning från Moderaterna. Det var bra fart på Moderaternas och Öppna Moderaters kampanj på Rådhustorget torsdag, fredag och lördag. På fredag kväll var det medlemsmöte på partikansliet där Öppna Moderaters förbundsstyrelseledamot Anders Karlsson pratade om vår verksamhet, hbtq-frågor och vikten av Pride inför ett drygt 20-tal engagerade besökare. Lördagens parad lockade ett drygt 30-tal moderater till vår sektion. Paraden startade vid Polhemsskolan och slingrade sig ner till city och torget. I spetsen gick kommunstyrelsens ordförande i Gävle Inger Källgren Sawela tillsammans med oppositionsrådet i Region Gävleborg Patrik Stenvard.

 Varberg Pride Öppna Moderater i Halland medverkade på Varberg Pride och kampanjade tillsammans med Moderaterna den 13 augusti.

 Roslagen Pride, Norrtälje Lördagen 13 augusti deltog Öppna Moderater Stockholm tillsammans med Moderaterna Norrtälje i Roslagens Pride i Norrtälje med kampanj och deltagande i Pride-promenad genom Norrtälje

 Trelleborg Pride Söndagen 14/8 avslutades 2016-års Pride-firande i Skåne med en historisk första Pride i Trelleborg. Det var stor uppslutning av moderater och MUF från Trelleborg och andra delar av Skåne. Efter samling i partilokalen med tal av oppositionsrådet Ulf Bingsgård och vice förbundsordförande Edith Escobar, avslutade vi med en Pride- parad där hela Trelleborg ställde sig bakom regnbågsflagga.

 Kalix Pride 13–14 augusti var det för andra gången Pride i Kalix. Öppna Moderater var på plats tillsammans med Moderaterna i Kalix. Det var medlemsmöte, kampanj och parad på programmet. På fredagen samlades glada medlemmar på Hotell Valhall i Kalix för after work och medlemsmöte där Öppna Moderaters förbundsordförande Fredrik Saweståhl talade om varför Pride är viktigt och om den hbtq-politik som Moderaterna och Öppna Moderater driver. Lördagen var den stora Pride-dagen. Moderaterna bemannade ett kampanjbord. Gruppledaren i Kalix Linda Frohm deltog i en partidebatt kring vad partierna i Kalix gör för hbtq-frågorna. Fredrik Saweståhl och en (S)-riksdagsledamot gav korta inspel på scenen kring var vi nationellt är i hbtq-arbetet nu. Trots regn så drog en färgstark parad genom centrala Kalix på eftermiddagen med en stark delegation från Moderaterna.

 Örebro Pride Öppna Moderater och Moderaterna var med när Örebro Pride firade 5 år 19–21/8. Något som vi uppmärksammade genom att starta upp Öppna Moderater Örebro län. Det 11:e distriktet inom Öppna Moderater.

På uppstartsmötet för det nya distriktets valdes en ny styrelse under ledning av Kim Hedbom. Öppna Moderaters förbundsordförande Fredrik Saweståhl talade om utvecklingen av hbtq-frågorna och vikten av Pride.

Kampanj var det under hela lördagen i Pridepark, Örebros stadspark, och avslutningsvis deltog ett 40-tal moderater i Pridetåget på lördagskvällen. I tåget spelade vi glad musik och leddes i första ledet av 2:e vice partiordförande Elisabeth Svantesson och de moderata kommunalråden i Örebro Anders Åhrlin och Maria Haglund.

 Skövde Pride Öppna Moderater var på plats på Skövde Pride 20/8 genom Öppna Moderater Väst och höll i en kampanj tillsammans med MUF och deltog sedan i paraden med MUF och Moderaterna.

 QomUt Jönköping För fjärde året i rad anordnades Qom Ut, Pride Jönköpings. Den 27 augusti gick Öppna Moderater tillsammans med MUF paraden för allas rätt att leva och älska som man vill. Före paraden var det uppvärmning och tal på Moderaternas kansli. Dagen bjöd på fantastiskt väder, om än lite blåsigt. Paraden avslutades i Rådhusparken där kampanj tog vid. Många var intresserade av vad Öppna moderater arbetar med och vilka frågor vi driver. Efter parad och kampanj samlades vi på Moderaternas kansli för mingel och mat. I paraden gick cirka 25 personer, där riksdagsledamot Sotiris Delis var en av deltagarna.

 Kalmarsund Pride, Kalmar 10/9 hölls det Kalmarsund Pride i Kalmar. Öppna Moderater var på plats tillsammans med MUF och Moderaterna. Vår populära paradsektion som växte genom hela paraden leddes av bland annat riksdagsledamot Jan R Andersson och Kalmars oppositionsråd Christina Fosnes. Före paraden genom Kalmar hölls ett medlemsmöte tillsammans med Moderaterna där Öppna Moderaters förbundsordförande diskuterade hbtq-frågor och vår politik med intresserade deltagare.

I paraden gick bland annat riksdagsledamot Jan R Andersson, oppositionsrådet i Kalmar Christina Fosnes, Öppna Moderaters ordförande i Sydost Sophia Ahlin, förbundsordförande Fredrik Saweståhl, MUF-Kalmars distriktsordförande Måns Linge och kommunstyrelsens ordförande i Mörbylånga Henrik Yngvesson.

 Värmland Pride, Karlstad I samband med Värmland Pride i Karlstad var Öppna Moderater på plats både genom Öppna Moderater Väst och genom vice förbundsordförande Jenny Edberg för att stötta och bidra till kampanj och parad med Moderaterna och MUF. Det var många moderater med i paraden och på plats på kampanjen i Sandgrundsparken under eftermiddagen.

 Kärleksparaden i Linköping Första helgen i oktober var det återigen Regnbågsvecka i Linköping med Kärleksparaden på lördagen som höjdpunkt. Öppna Moderater var på plats tillsammans med MUF och Moderaterna. Vi deltog också i en debatt om transvård och hbtq-flyktingars situation. Öppna Moderater representerades av förbundsstyrelseledamot Robert Mellberg. Under paraden medverkade en stor sektion från Moderaterna där ledande lokala företrädare var på plats.

 Halmstad Pride Lördag 1 oktober arrangerades Halmstad Pride tillsammans med Kulturnatten. Paraden gick på eftermiddagen genom staden. Öppna Moderater Halland fanns på plats och bemannade ett kampanjtält i parken från lunchtid till midnatt och ledde en delegation på ett tjugotal moderater som gick i paraden.

 Högdalen Pride, Stockholm 8 oktober fick Sverige sin andra stadsdelspride då det arrangerades Pride i Högdalen i södra Stockholm. Öppna Moderater Stockholm närvarade och deltog bland annat iden lokala paraden.

Öppna Moderater och Moderaterna Öppna Moderater har deltagit på Moderaternas Sverigemöte i Karlstad med kampanjmonter och seminarium. Förbundet och distrikten har gjort ett antal besök för att berätta om Öppna Moderater hos MUF och Moderaterna.

Moderaternas partistämma 2015 beslutade att ta upp Öppna Moderater som ett nätverk i partiet. Sedan dess har förbundsordförande Fredrik Saweståhl ingått som självskriven ledamot i Moderaternas partistyrelse.

Förbundsstyrelsen har både genom presidiet och genom medlemssekreteraren Anders Karlsson samarbetat med Moderaterna för att lösa praktiska delar av vår samverkan med avseende på medlemssystem, medlemshantering och andra rutiner.

Sverigemötet Sverigemötet som Moderaterna ordnar lockade 2016 1700 moderater från hela Sverige till Malmömässan 20–21 maj. Öppna Moderater deltog med ett seminarium på programmet, en utställningsmonter som lockade till engagemang och ett mingel för vänner och medlemmar innan fredagens middag.

I vår monter stannade väldigt många konferensbesökare till för att få veta mer om vad vi jobbar med och moderat hbtq-arbete. Många valde att bli medlemmar i Öppna Moderater.

I det tredje blocket av seminariepass hade vi vårt seminarium med fokus på goda exempel på lokalt arbete med hbtq-frågor. Temat för hela Sverigemötet var lokal politikutveckling och det passade bra in. Vår rubrik var ”Hbtq och mångfald i verkligheten – så gör vi”. Medverkade i panelen gjorde förbundsordförande Fredrik Saweståhl, också kommunstyrelsens ordförande i Tyresö, Mats Helmfrid, tidigare kommunstyrelseordförande i Lund, Sophia Ahlin, ordförande i Öppna Moderater Sydost och kommunpolitiker i Karlskrona samt Pride-arrangör och Marcus Sköld vice ordförande i Öppna Moderater Stockholm och kommunpolitiker i Upplands-Bro. Moderator var vice förbundsordförande Edith Escobar. Alla i panelen gav exempel på hur de jobbar i sina kommuner och diskuterade hur vi på bästa sätt stöttar varandra och får igång ett bredare arbete med hbtq-frågor lokalt. Publiken var engagerad med en rad frågor. Seminariet fick höga utvärderingspoäng.

Innan middagen på fredagen bjöd Öppna Moderater in medlemmar och nyfikna moderater på mingel i baren på Hotel Malmö Arena.

Politikutveckling Partistyrelsen beslutade i september 2016 att tillsätta fem reformgrupper för att fortsätta utveckla Moderaternas politik inom ramen för ”Plan för ett starkare Sverige” med sikte på valet 2018. Förbundsordförande Fredrik Saweståhl är utsedd att ingå i den grupp som arbetar med ”Tillväxt i hela Sverige”.

En arbetsgrupp för översyn av relationer och samverkan mellan partiet och sidoorganisationer och nätverk tillsattes under våren 2016 där Öppna Moderater representeras av vice förbundsordförande Jenny Edberg

Öppna Moderaters kommunundersökning Vid förbundsstämman 2016 beslutades att en kommunundersökning skulle genomföras och att dela ut ett pris för bästa arbete med hbtq-frågor. Undersökningen är en första uppföljning av det nationellt hbtq-lyft med krav på alla moderatledda kommuner att jobba med hbtq-frågorna på ett strukturerat sätt som Moderaterna lanserade i samband med valet 2014.

Urvalsgruppen för undersökningen är moderatledda kommuner som i majoritet eller minoritet styr sin kommun, såväl ihop med alliansen som i andra politiska konstellationer. Frågeställningarna i undersökningen utgår från en öppen, frihetlig, liberal moderat grundsyn. Mottagare av kommunundersökningen är den moderata gruppledarna i samtliga moderatledda kommuner Priset ges den moderata fullmäktigegrupp som på bästa sätt arbetat med hbtq-frågor i den kommunala kärnverksamheten vård, skola och omsorg.

Resultatet av undersökningen presenteras i början av 2017 och priset delas ut i samband med Sverigemötet. Arbetet med undersökningen har letts av förbundsstyrelseledamöterna Jonas Hellsten och Johan Bergquist.

Andra partiinterna aktiviteter Under året har Öppna Moderaters förbundsstyrelse och distrikt genomfört besök för att öka kunskapen om våra frågor och berätta om vår verksamhet. Några exempel är att förbundsordförande Fredrik Saweståhl hållit stämmotal hos MUF-Gävleborg. Att Öppna Moderater varit inbjudna att tala på medlemsmöten och talarkvällar bland annat hos MUF-Örebro.

Flera distrikt har medverkat på länsförbundsstämmor och regionala partikonferensen för att informera om Öppna Moderater och vår verksamhet.

Hälften av Öppna Moderaters distriktsordförande har under året fått möjlighet att bli adjungerade i sina respektive länsförbundsstyrelser.

Några distrikt har under året fortsatt genomföra en serie besök i moderata kommunfullmäktigegrupper för att specifikt diskutera hbtq-frågor i ett kommunalt perspektiv. Öppna Moderater Stockholm har genomfört flest besök.

Media och Kommunikation Ett av förbundets mål under året har varit att öka förbundets mediala synlighet jämfört med 2015, ett mål som uppnåtts enligt mediestatistiken.

Öppna Moderater använder sig av flera olika kommunikationskanaler. På Moderaternas BBS har Öppna Moderater en egen och också en särskild mapp för Öppna Moderaters styrelse. BBS:en kommer att avvecklas och därmed upphör den kanalen. Istället kommer en del information kring vår verksamhet att kunna finnas tillgänglig via det nya intranät som Moderaterna tar fram.

Öppna Moderaters viktigaste externa kommunikationskanal tillsammans med Facebook är hemsidan www.oppnamoderater.se som under året uppdaterats kontinuerligt med artiklar om aktiviteter, kampanjer och besök som genomförts av förbundet nationellt och av distrikten. På hemsidan publiceras debattartiklar, insändare och andra politiska texter. Förbundsstyrelsen initierade 2016 ett arbete med att utveckla en ny webbplats som lanseras under våren 2017.

Förbundet har en huvudsida på Facebook. Dessutom finns grupper/sidor för våra distrikt. Via Facebook annonseras aktiviteter och arrangemang och publiceras blänkare kring verksamhet samt mediegenomslag. 1492 personer följer sidan (31/12), en ökning med 275 personer jämfört med året innan.

Förbundet har även ett twitterkonto (@Oppna) med 1152 följare (31/12), en ökning med 166 jämfört med 2015.

Öppna Moderater förekommer genom pressmeddelanden, kommentarer, insändare och debattartiklar i media. Under 2015 hade förbundet totalt 280 klipp. Under 2016 har vi identifierat 361 klipp vilket är ett nytt rekord. Förbundsstyrelsens mål om att öka synligheten uppfylldes därmed.

Presstatistik 2015 2016 +/- Artiklar enl. Mediearkivet 248 334 +86 Varav insändare/debatt 219 289 +70 Varav redaktionellt 23 37 +14 Varav svar 6 8 +2 QX 29 19 -10 Varav debatt/svar 13 10 -3 Varav redaktionellt 16 9 -7 Övrigt (Radio/TV etc.) 3 8 +5 Totalt: 280 361 +81

Öppna Moderater har även förekommit i partiinterna media som Medborgaren, F&S, Blå Skåne och Nordsvenskan. Från hösten 2016 har Öppna Moderater en kvartssida i varje nummer av Medborgaren.

Internationellt Öppna Moderater är medlem i och en av grundarna av the European Centre-Right LGBT Alliance. Detta nätverk består av HBTQ-organisationer i andra konservativa och kristdemokratiska partier i Europa och samverkar med EPP. För närvarande finns det 9 medlemsorganisationer. Syftet med alliansen är att samverka kring att utveckla hbtq- politik, stärka varandra i arbetet i respektive land och parti, att dela information och inspiration samt att söka påverka medlemsorganisationernas moderpartier och EPP.

Nätverket leds av en styrelse där Öppna Moderaters förbundsordförande Fredrik Saweståhl är vice president med posten som president innehas av förbundsordföranden i vår tyska systerorganisation LSU.

Annual Assembly med the Alliance Inom nätverket hålls årligen en större konferens. 2016 års konferens hölls 15–17 september på Moderaternas Hus i Stockholm. Årskonferensen Annual Assembly hölls för fjärde gången och för första gången med Öppna Moderater som värdar. Strax över 30 personer deltog.

Starten för konferensen var ett välkomstmingel på torsdagen där riksdagens förste vice talman Tobias Billström höll ett personligt välkomsttal.

Under fredagen var det konferens. Först ut att tala var vår partiledare Anna Kinberg Batra. Anna talade kring vikten av hbtq-frågor, utvecklingen i Europa och den roll som våra organisationer kan spela. Övriga talare var riksdagsledamöterna Olof Lavesson och Ulrika Karlsson. Olof berättade om Moderaternas utveckling inom hbtq-frågorna. Ulrika talade kring sitt arbete ibland annat Europarådet. Alla närvarande medlemsorganisationer gav varsin presentation kring läget i sina länder, organisationer och partier. Det hölls rundabordssamtal kring aktuella hbtq-frågor med fokus på vad vi som organisationer kan bidra med. EPP representerades av biträdande generalsekreteraren Christian Kremer (CDU) som höll ett anförande om hur vi stärker relationen till varandra. Fredagen avrundades sedan med en mycket uppskattad sittning med god mat, sång och glad stämning.

På lördagen hölls det formella årsmötet. På mötet klubbades nya stadgar för alliansen och tre nya medlemsorganisationer välkomnades; Åpne Höyre (Norge), Öppna Kristdemokrater (Sverige) och hbtq-nätverket från de flamländska Kristdemokraterna i Belgien (CD&V). Årsmötet ställde sig även bakom två gemensamma politiska uttalanden. Det ena på temat åtgärder som behövs i Europa för att motverka en ökande homofobi i spåren av olika kriser de senaste åren och det andra om krav på stärkt arbete och lagstiftning mot hatbrott i Europa och från EU.

Högnivåmöte med EPP i Bryssel 26 maj hölls ett högnivåmöte mellan the European Centre-Right LGBT Alliance och EPP i Bryssel. Från Öppna Moderater deltog Fredrik Saweståhl, dessutom medverkade representanter från Finland, Tyskland och Frankrike. På mötet diskuterades samverkan mellan Alliansen och EPP och den politiska utvecklingen med avseende på hbtq-frågor i EPP familjen. Från EPP medverkade generalsekreterare Antonio Lopez Isturiz White, kommunikationsstrategichefen Antti Timonen samt europaparlamentsledamöterna Anna Maria Corazza Bildt (Sverige), Roberta Metsola (Malta) och Tom Vandenkendelaere (Belgien). Den 27 maj träffade delegationen från vår allians också företrädare för den internationella hbtq-organisationen ILGA på deras kontor i Bryssel.

Studieresa till Bryssel 11–12 oktober reste en delegation på 27 medlemmar från Öppna Moderater till Bryssel för studiebesök hos Moderaternas Europaparlamentsledamot Anna Maria Corazza Bildt. Dessutom besöktes EPP, ILGA, Sveriges EU-representation och KREAB.

Den första dagen startade hos Anna Maria som gav en presentation av den inre marknaden och om det utskotts IMCO där hon är vice ordförande. Med Anna Maria diskuterades gruppen hennes engagemang och arbete kring hbtq-frågor, barns rättigheter och flyktingfrågan. Efter parlamentet flyttade sig gruppen till kansliet för EPP. På deras kansli möttes gruppen av generalsekreteraren Antonio Lopez Isturiz White som pratade kring EPP:s roll och politik.

På eftermiddagen träffade gruppen representanter från PR-byrån KREAB om hur de jobbar i Bryssel och på Europanivå. Dagen avrundades med en gemensam middag med Anna Maria Corazza Bildt som värd.

Dag två startade hos Sveriges ständiga representation vid Europeiska Unionen där vi fick en dragning av Charlotta Eriksson om deras arbete Därefter var det ett nytt pass hos EPP nu om deras policyarbete. Sista punkten på dagordningen var ett besök hos ILGA Europe. ILGA är den internationella samlingsorganisationen för hbtq- organisationer. De berättade om sitt viktiga lobbyarbete i EU och runt om i Europa vilket ledde till bra diskussioner.

Slutord Vi ser tillbaka på ett innehållsrikt år för Öppna Moderater. Tillsammans har vi stärkt vår organisation både nationellt och regionalt. Vi är fler medlemmar än någonsin tidigare och vår synlighet är större. Vi har bedrivit kampanjer och deltagit på hbtq- evenemang över hela landet. Vi har synts och märkts internt inom Moderaterna och fortsatt flytta fram våra positioner. Våra politiska prioriteringar är ständigt närvarande och vi lyfter fram dessa i många sammanhang.

Styrelsen vill rikta ett stort tack till alla medlemmar i Öppna Moderater och andra engagerade för stödet under det gångna året. Vi vill också tacka alla som vi på ett

26 eller annat sätt haft nöjet att samarbete och samverka med under 2016 såväl internt i Moderaterna som externt.

Stockholm 2016-12-31

Fredrik Saweståhl Jenny Edberg Edith Escobar Förbundsordförande Vice förbundsordförande Vice förbundsordförande

Johan Bergquist Tobias Björk Margareta Cederfelt Ledamot Ledamot Ledamot

Jonas Hellsten Anders Karlsson Robert Mellberg Ledamot Ledamot Ledamot

Lars Sporrong Ledamot

Resultaträkning Öppna Moderater Sverige 2016 2015 Intäkter Medlemsintäkter 21 900 18 400 Förbundsstämma och förbundsråd 0 3 000 Försäljning m.m. 2 456 11 598 Bidrag från Moderaterna 110 000 51 875 Bidrag från Myndigheten för Ungdoms- och 714 464 462 216 Civilsamhällesfrågor Extra ordinära intäkter och valfond 0 0 Summa intäkter 848 820 547 089

Kostnader Stockholm Pride 71 642 77 761 West Pride 30 071 - Pride i Malmö 5 720 - Pride i landet 40 862 53 467 Kampanjmaterial 188 866 81 435 Webbkampanj, annonser och rekrytering 45 309 11 514 Bidrag till distrikt 104 228 99 850 Valfond 21 102 3 223 Delsumma 507 798 327 250

Besök distriktsstämmor m.m. 17 503 17 604 Förbundsstämma och förbundsråd 170 598 104 030 Lokalkostnader 18 000 18 997 Förbundsstyrelsen 41 596 25 415 Moderaternas olika arr 11 286 22 814 Internationellt 23 861 17 220 Ny webbsajt 40 000 - Administration, bankkostnader och revison 18 178 13 759 Delsumma 341 022 219 839

Summa kostnader 848 820 547 089

Resultat 0 0

Balansräkning 2016- 2016- 12-31 01-01 Tillgångar Fordringar 4 401 1 115 Kassa 0 200 Bank 263 829 272 211 Summa tillgångar 268 229 273 526

Eget kapital Balanserad vinst 165 291 165 291 Årets vinst före avsättning till valfond 21 102 - Valfond innan avsättning för 2016 7 927 7 927 Summa eget kapital 194 319 173 218

Skulder Skulder till distrikt 43 689 52 043 Leverantörsskulder 12 579 41 351 Förbetalda medlemsintäkter 8 400 5 050 Övriga skulder och förutbetalda intäkter 9 243 1 864 Summa skulder 73 910 100 308

Summa skulder och eget kapital 268 229 273 526

PROPOSITIONER

Proposition 1 angående medlemsavgift 2018

Enligt Öppna Moderaters stadgar ska förbundsstämman årligen fastställa medlemsavgiften för nästkommande kalenderår. Den avgift som stämman fastställer gäller förbundets samtliga medlemmar oavsett distriktstillhörighet. Nytt medlemskap som tecknas från 1 september gäller även för nästkommande kalenderår. Distrikten har inte rätt att ta ut ytterligare medlemsavgift utöver den centrala.

Samtliga medlemmar i förbundet måste numera även vara betalande medlemmar i Moderaterna eller i Moderata Ungdomsförbundet för att räknas som medlem i Öppna Moderater. Avgiften till Öppna Moderater inkluderar inte avgiften till partiet eller ungdomsförbundet, dessa betalas separat.

Förbundsstyrelsen vill härmed föreslå förbundsstämman 2017:

Att: fastställa medlemsavgiften för medlemskap i Öppna Moderater för 2018 till 50 kr.

Proposition 2 angående fördelning av stämmoombud Öppna Moderaters förbundsstadga reglerar antalet mandat och hur mandat fördelas vid förbundsstämma. Nuvarande stadga har i princip gällt sedan bildandet av förbundet, med undantag av olika förtydliganden som förts in om hur mandat beräknas och förra årets ändring till följd av att Öppna Moderater upptogs som ett nätverk inom partiet.

Nuvarande stadga anger att förbundsstämman består av förbundsstyrelsens ledamöter och de av distrikten utsedda ombuden. Distriktens ombud väljs av respektive distriktsstämma. Varje distrikt äger rätt att utse 2 ombud vardera för upp till och med 20 medlemmar. För varje ytterligare påbörjat 20-tal medlemmar utser distriktet ett ytterligare ombud. Antalet medlemmar räknas den 31 december kalenderåret före stämman. Medlemmar som är direktanslutna till förbundet är inte grund för ombud.

Med nuvarande modell ökar antalet ombud i takt med att nya distrikt bildas och medlemsantalet ökar. För att undvika en orimlig ökning av antalet ombud så har förbundsstyrelsen genomfört en översyn av mandatfördelningen. Översynen har genomförts i form av diskussion under förbundsråd och i en arbetsgrupp utsedd av förbundsstyrelsen plus en jämförelse mellan Öppna Moderaters och Moderata Samlingspartiets stadga. Moderata Samlingspartiets stadgas huvudprincip vid fördelning av ombud är att fördelningen sker proportionerligt och att varje förbund garanteras ett (1) ombud.

Förbundsstyrelsen föreslår att ett fast antal mandat fördelas mellan distrikten och att antalet ombud att fördela fastställs till fyrtio (40). Det föreslagna antalet ombud är något i överkant med nuvarande antal distrikt och medlemmar, men bör således ha förutsättningar att klara de närmaste årens förändringar av antal distrikt och medlemmar.

Grundprincipen i Moderata Samlingspartiets stadga är att mandat fördelas proportionerligt efter antal medlemmar, men med inskränkningen att varje - i det här fallet distrikt - garanteras ett (1) ombud. Förbundsstyrelsen föreslår att denna princip även ska gälla Öppna Moderater.

Utöver den proportionerliga fördelningen föreslår förbundsstyrelsen även att endast distrikt med fler än tjugo (20) medlemmar (alltså 21 medlemmar eller fler) ska kvalificera sig för fördelningsmandaten. Dock säkerställs att samtliga distrikt erhåller minst ett mandat.

Genom förslaget med fast antal ombud säkerställs att stämman inte expanderar orimligt när antalet distrikt och medlemmar ökar, samtidigt som en proportionerlig fördelning av mandaten på bättre sätt speglar distriktens medlemsantal. Distrikt som är alltför små i medlemsantal har svårt att upprätthålla en god aktivitet under verksamhetsåren och därför föreslås att de som har tjugo medlemmar eller färre ej erhåller fördelningsmandat och ska därigenom sträva att komma över denna gräns. En

35 proportionerlig fördelning av mandat som utgår från medlemmarna är ett stärkt demokratiskt inslag i stadgan.

Fördelning av mandat Utifrån medlemsantal den sista december föregående år beräknas varje distrikts proportionerliga andel av de 40 mandat som ska fördelas.

Antal direktanslutna medlemmar och antalet medlemmar i vilande distrikt subtraheras från det totala medlemsantalet och då erhålls ett korrigerat medlemsantal, som utgör medlemsbasen i beräkningarna. Den proportionerliga andelen beräknas enligt följande (distrikts medlemsantal/korrigerat medlemsantal)*40, vilket beskrivs i tabellens spalt ”proportionerlig fördelning”. Den första fördelningen av mandat sker genom fördelning av de mandat som vinns av egen kraft, d v s de heltal som står i spalten ”proportionerlig fördelning”, men endast för de distrikt som har fler än 20 medlemmar. I den andra fördelningen säkerställs att alla distrikt har minst 1 mandat, i tabellen kallat ”garantimandat”. I den tredje fördelningen ska resterande mandat (upp till 40) fördelas bland de distrikt som har fler än 20 medlemmar. Då får det distrikt som ligger närmast utifrån den proportionerliga beräkningen, d.v.s. har högst decimaltal, och har fler än 20 medlemmar ett ytterligare mandat. Nästa mandat att fördela ges till det distrikt som har näst högst decimaltal o.s.v. Totalt 40 mandat har då fördelats utifrån grundprincipen proportionalitet och säkerställande av att alla distrikt har minst 1 mandat. Skulle det vara så att det vid fördelningen av sista mandatet står mellan två eller flera distrikt som har lika medlemsantal och därmed exakt samma decimaltal får lotten avgöra.

40 ö

Förbundsstyrelsen föreslår stämman besluta att distriktens stämmoombud fördelas utifrån grundprincipen proportionalitet och säkerställande av att alla ej vilande distrikt har minst ett (1) mandat samt för att erhålla fördelningsmandat skall distrikt ha fler än tjugo (20) medlemmar. att antalet stämmoombud från distrikt fastställs till fyrtio (40). att förbundsstämman ställer sig bakom redovisad metod för fördelning av mandat, samt att godkänna nedanstående följdändringar i förbundets stadgar

Reservation: Tobias Björk reserverar sig till förmån att fördelningen ska ske enligt uddatalsmetoden och att distrikt som erhållit färre än ett ombud tilldelas platser från de sist fördelade så att de erhåller minst en ombudsplats. 36

Medlem Propor- Manda Garanti Fördel Utfall Utfall s-antal tionerlig t egen - - enligt nuvarand 2016-12- fördelnin kraft mandat nings- försla e stadga 31 g manda g t

Halland 24 1,90 1 1 2 3

Jönk. 21 1,66 1 1 (lott) 2 3

Sthlm 204 16,13 16 16 12

Syd 86 6,80 6 1 7 6

Sydost 21 1,66 1 1 3

Söderm 29 2,29 2 2 3 .

Väst 73 5,77 5 1 6 5

Västern 11 0,87 1 1 2 .

Västm. 25 1,98 1 1 2 3

Örebro 12 0,95 1 1 2

Österg. (5) (vilande )

Direkt (9)

Summa (520) 33 2 5 40 42 506

Stadgar för Öppna Moderater – Moderaternas hbt-förbund Föreslås gälla fr.o.m. 2017-06-01 Ändringar nedan i rött (§6 Mom. 5)

§1 Namn Mom. 1: Förbundets namn skall vara Öppna Moderater – Moderaternas hbt-förbund

§2 Ändamål Mom.1: Öppna Moderater är ett fristående ideellt förbund som samarbetar med Moderata Samlingspartiet och Moderata Samlingspartiets organisationer.

Mom. 2: Förbundets ändamål är att främja tanken på att alla människor oavsett sexuell läggning skall ha lika rättigheter. Förbundet skall främja de moderata grundvärderingarna, vara en kraft för tolerans, nytänkande och öppenhet gentemot alla människor oavsett sexuell läggning i Moderata Samlingspartiet och partiets närstående organisationer för att öka förståelsen och förbättra det interna arbetsklimatet för homo-, bisexuella och trans- och queerpersoner samt arbeta för att påverka politiska beslut om homo-, bisexuellas och trans- och queerpersoners levnadsvillkor.

§3 Organisation Mom. 1: Öppna Moderater består av medlemmar sammanslutna i distrikt, som tillsammans bildar förbundet.

Mom. 2: Öppna Moderater högsta beslutande organ är förbundsstämman och förbundsstyrelsen.

Mom. 3: Distriktens geografiska verksamhetsområden fastställs av förbundsstyrelsen efter samråd med respektive distrikt.

Mom. 4: Distrikt kan i de delar av normalstadgan som reglerar ett distrikts interna angelägenheter anta stadgar som avviker från den av förbundsstämman antagen normalstadgan. Stadga som avviker från normalstadgan ska anmälas till förbundsstyrelsen.

Mom. 5: Förbundsstyrelsen äger rätt att påkalla sammanträde med distriktsstyrelse eller då denna upphört att fungera med distriktsstämma. Till sammanträde med distriktsstyrelse eller dess stämma äger förbundsstyrelsen rätt att sända representant med rätt att delta i

överläggningar men ej i besluten. Förbundsstyrelsen äger rätt att påfordra att sådan representant erhåller kallelse till sammanträden med nämnda organ.

Mom.6: Distrikt åligger att till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet.

§4 Medlemskap Mom. 1: Var och en som vill verka för Öppna Moderaters syften, är medlem i Moderata Samlingspartiet eller ett av Moderata Samlingspartiets förbund och som ställer sig dessa stadgar till efterrättelse kan vara medlem i Öppna Moderater.

Mom. 2: Medlemskap erhålls normalt genom inträde i distrikt, eller till förbundet direkt. Medlem kan närhelst han eller hon så önskar flytta sitt medlemskap till annat distrikt. Oavhängigt vad som ovan stadgas gäller dock att medlem endast äger rösträtt på en distriktsstämma per år.

Mom. 3: Till hedersordförande eller hedersledamot i förbundet kan utses person som i särskilt hög grad gagnat förbundets syften och främjat dess idéer. Valet förrättas av den ordinarie förbundsstämman på förslag av förbundsstyrelsen. Hedersordförande och hedersledamöter inbjuds till förbundsstämman och har därvid rätt att delta i överläggningar men ej i besluten.

Mom. 4: Medlem som verkar aktivt för annan politisk organisation vars verksamhet ej är förenlig med Öppna Moderaters mål, vägrar ställa sig Öppna Moderaters stadgar till efterrättelse eller på annat sätt genom sitt handlande skadar förbundets syften kan, sedan vederbörande beretts tillfälle att skriftligen yttra sig, uteslutas av förbundsstyrelsen. För uteslutning erfordras minst två tredjedelar av förbundsstyrelsens samtliga röster. Utesluten medlem kan beviljas återinträde endast av förbundsstyrelsen. För sådant beslut erfordras minst två tredjedelar av förbundsstyrelsens samtliga röster.

§5 Medlemsavgift Mom. 1: Medlemsavgift kan uttas av förbundet. Distrikt äger inte rätt att ta ut medlemsavgift utöver den av förbundsstämman beslutade avgiften till förbundet.

Mom. 2: Förbundsstämman fastställer eventuell medlemsavgift som skall erläggas till förbundet per medlem för kalenderåret efter förbundsstämman. Medlemsavgift för ny medlem som betalas från och med 1 september gäller även för påföljande kalenderår.

Mom. 3: Medlem, som flyttar till annat distrikts verksamhetsområde, kan ingå där utan att erlägga ny kompletterande medlemsavgift för löpande kalenderår.

§6 Förbundsstämman Mom. 1: Förbundets högsta beslutande organ är förbundsstämman

Mom. 2: Ordinarie förbundsstämma hålls varje kalenderår. Stämman skall avhållas före april månads utgång.

Mom. 3: Extra förbundsstämma hålls då förbundsstyrelsen så finner erforderligt, då det skriftligen begärs av minst 1/3 av medlemmarna eller då förbundets revisorer så påkallar.

Mom. 4: Kallelse till ordinarie förbundsstämma utfärdas av förbundsstyrelsen senast tre veckor före stämman. Kallelse till extra förbundsstämma skall jämte förslag till föredragningslista gå ut senast en vecka före stämman.

Mom. 5: Förbundsstämman består av 40 av distrikten valda ombud samt förbundsstyrelsens ledamöter. Fördelningen av ombuden mellan distrikt ska ske proportionellt. Varje distrikt tillförsäkras minst ett ombud. Distriktens ombud väljs av respektive distriktsstämma.

Medlemmar som är direktanslutna till förbundet är inte grund för ombud. Antalet ombud som respektive distrikt har att utse till förbundsstämman grundar sig på antalet betalande medlemmar i distriktet den 31 december året innan förbundsstämman.

40 ö

Den första fördelningen av mandat sker genom fördelning av de mandat som vinns av egen kraft, d v s de heltal som fås i ”proportionerlig fördelning”, men endast för de distrikt som har fler än 20 medlemmar. I den andra fördelningen säkerställs att alla distrikt har minst 1 mandat (”garantimandat”), till de med ett värde mindre än 1,0. I den tredje fördelningen ska resterande mandat (upp till 40) fördelas bland de distrikt som har fler än 20 medlemmar. Då får det distrikt som ligger närmast utifrån den proportionerliga beräkningen, d.v.s. har högst decimaltal, ett ytterligare mandat. 40

Nästa mandat att fördela ges till det distrikt som har näst högst decimaltal o.s.v. Totalt 40 mandat har då fördelats utifrån grundprincipen proportionalitet och säkerställande av att alla distrikt har minst 1 mandat. Skulle det vara så att det vid fördelningen av sista mandatet står mellan två eller flera distrikt som har lika medlemsantal och därmed exakt samma decimaltal får lotten avgöra.

Det åligger förbundsstyrelsen att snarast efter varje årsskifte meddela distrikten hur många ombud de ska välja. Protokollsutdrag, som visar vilka som utsetts till ombud, ska vara förbundet tillhanda senast en vecka före stämman. Distrikt som inte uppfyller kraven att till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet kan av förbundsstyrelsen nekas representationsrätt vid förbundsstämma.

Varje enskild medlem i förbundet äger rätt att efter anmälan närvara vid förbundsstämma och delta i överläggningar men ej i besluten.

Mom. 6: All omröstning vid förbundsstämman sker öppet, dock skall votering i personvalsfrågor vara sluten. Utgången av omröstningen bestäms genom enkel majoritet, utom vid omröstningar i stadgefrågor och vid förbundets upplösning. Vid lika röstetal avgör sittande mötesordförande omröstningen. Vid personval där fler än två kandidater ställt upp i omröstning, två eller flera kandidater erhållit lika röstetal och endast en kan bli vald, går frågan vidare till enskild omröstning mellan de kandidater som erhållit lika röstetal. Om lika röstetal erhålls i enskild omröstning av samtliga kvarvarande kandidater skall dock lotten avgöra. Ledamot av förbundsstyrelsen äger ej delta i beslut om ansvarsfrihet för denna, eller i val av revisorer. Röstning får ej ske genom ombud eller fullmakt.

Mom. 7: Rätt att väcka förslag till förbundsstämman tillkommer förbundsstyrelsen, distriktsstämma samt varje enskild medlem i förbundet.

Mom. 8: Förslag som skall behandlas vid förbundsstämman skall inges till förbundsstyrelsen senast två veckor före förbundsstämman. Förslag avsett att behandlas av extra förbundsstämma skall vara förbundsstyrelsen tillhanda inom tid som förbundsstyrelsen bestämmer med hänsyn till kallelsetidens längd. Denna tid skall anges i kallelsen till extra förbundsstämma.

Mom. 9: Det åligger förbundsstyrelsen att till förbundsstämman framlägga förslag till arbetsordning och föredragningslista. Vid ordinarie förbundsstämma skall därvid följande ärenden förekomma

- Val av ordförande och vice ordförande att leda stämmans förhandlingar - Val av sekreterare att föra stämmans protokoll - Val av två justeringsmän, jämte rösträknare - Fastställande av röstlängd - Fastställande av procedurregler för stämman - Fastställande av röstlängd - Godkännande av stämmans stadgeenliga utlysning - Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning - Revisorernas berättelse - Fråga om ansvarsfrihet för förbundsstyrelsen - Propositioner - Motioner - Fastställande av eventuell kompletterande medlemsavgift för nästkommande kalenderår - Val av förbundsordförande - Val av minst en vice förbundsordförande - Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen - Val av ledamöter i styrelsen - Val av två revisorer och suppleanter för dessa - Val av valberedning - Övriga ärenden

Mom. 10: Under punkten övriga ärenden äger förbundsstämman ej rätt att fatta beslut av ekonomisk natur.

Mom. 11: Förekommande val vid förbundsstämman bereds av en valberedning bestående av en sammankallande ledamot och minst två övriga ledamöter.

§7 Förbundsråd Förbundsrådet består av förbundsstyrelsens ledamöter samt ordförandena, eller som ersättare annan företrädare, för distrikt i förbundet. Förbundsstyrelsen får inbjuda även andra personer att närvara och yttra sig i förbundsrådet. Förbundsordföranden är ordförande i förbundsrådet.

§8 Förbundsstyrelse Mom. 1: Förbundsstyrelsen handhar förbundets ledning och är, då förbundsstämman ej är samlad, förbundets högsta beslutande organ. Förbundsstyrelsen är ansvarig inför förbundsstämman.

Mom. 2: Förbundsstyrelsen består av förbundsordförande och minst en, högst två vice förbundsordföranden samt ytterligare minst tre ledamöter, alla valda av förbundsstämman. 42

Mom. 3: Förbundsstyrelsen har att inom sig utse sekreterare, kassör samt övriga funktionärer.

Mom. 4: Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter, dock minst tre är närvarande.

Mom. 5: Det åligger förbundsstyrelsen att leda förbundets verksamhet i enlighet med dessa stadgar, samt att: - Bedriva upplysning och information - Vidta de åtgärder som erfordras i enskilda sakfrågor - Verka för rekrytering av nya medlemmar - Handha förbundets ekonomi på sätt som gagnar förbundets ändamål - Till förbundsstämman avge verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning - Utse de utskott, kommittéer och funktionärer som föranleds av förbundets verksamhet och involvera distrikten i verksamheten - Samla distrikten till träffar eller överläggningar mellan stämmor - Verkställa av förbundsstämman fattade beslut - Säkerställa tillförlitligheten i medlemsförteckningen - Föra register över förbundets medlemmar - Bistå distrikten i deras arbete - Verka för att nya distrikt bildas där sådana saknas - Företräda förbundet i dess samarbete med Moderata Samlingspartiet och andra organisationer.

Mom. 6 Förbundsstyrelsen kan utse ett arbetsutskott som på förbundsstyrelsens ansvar fullgör av styrelsen anförtrodda uppgifter samt avgöra sådana brådskande ärenden som ej kan anstå till styrelsens sammanträde. Arbetsutskottets beslut ska anmälas på kommande förbundsstyrelsesammanträde.

§9 Räkenskaper och revision Mom. 1: Förbundets räkenskaper avslutas per kalenderår.

Mom. 2: Räkenskaper, resultat- och balansräkning, samt övriga handlingar som rör förvaltningen ska av förbundsstyrelsen överlämnas till revisorerna senast tre veckor före ordinarie förbundsstämma. Granskningen ska vara avslutad och revisionsberättelse med till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet överlämnad till förbundsstyrelsen senast en vecka före stämman.

§10 Stadgar och Stadgeändring Mom. 1: Beslut om ändringar av förbundets stadgar kan endast fattas av ordinarie förbundsstämma. Vid ett sådant beslut erfordras 2/3-majoritet.

Mom. 2: Förbundsstyrelsen äger att tolka stadgan. Om så är möjligt skall samråd ske med revisorerna.

Mom. 3: Förbundets stadgar ska anmälas till Moderata Samlingspartiets partistyrelse.

§11 Upplösning För beslut om förbundets upplösande erfordras två tredjedels majoritet vid två på varandra följande ordinarie förbundsstämmor. Förbundets ekonomiska tillgodohavanden ska enligt beslut vid andra stämman överlåtas till Moderata Samlingspartiet för ändamål i enlighet med dessa stadgar. Förbundets arkiv ska tillställas Riksarkivet.

Normalstadga för distrikt i Öppna Moderater

§1 Ändamål Öppna Moderaters ändamål är att främja tanken på att alla människor oavsett sexuell läggning skall ha lika rättigheter. Öppna Moderater skall främja de moderata grundvärderingarna, vara en kraft för tolerans, nytänkande och öppenhet gentemot alla människor oavsett sexuell läggning i Moderata Samlingspartiet och partiets närstående organisationer för att öka förståelsen och förbättra det interna arbetsklimatet för homo-, bisexuella och trans- och queerpersoner samt arbeta för att påverka politiska beslut om homo-, bisexuellas och trans- och queerpersoners levnadsvillkor.

§2 Organisation Mom. 1: Förbundet Öppna Moderater är ett organisatoriskt självständigt förbund, tillika nätverk inom Moderata Samlingspartiet. Förbundet består av medlemmar sammanslutna i distrikt, som tillsammans bildar förbundet.

Mom. 2: Distriktens beslutande organ är distriktsstämman och distriktsstyrelsen.

Mom. 3: Distriktens geografiska verksamhetsområden omfattar normalt ett eller flera län och fastställs av förbundsstyrelsen efter samråd med respektive distrikt.

Mom. 4: Distrikt kan i de delar av normalstadgan som reglerar ett distrikts interna

44 angelägenheter anta stadgar som avviker från den av förbundsstämman antagen normalstadgan. Stadga som avviker från normalstadgan ska anmälas till förbundsstyrelsen (§ 9).

Mom. 5: Förbundsstyrelsen äger rätt att påkalla sammanträde med distriktsstyrelse eller, då denna upphört att fungera, med distriktsstämma. Till sammanträde med distriktsstyrelse eller dess stämma äger förbundsstyrelsen rätt att sända representant med rätt att delta i överläggningar men ej i besluten. Förbundsstyrelsen äger rätt att påfordra att sådan representant erhåller kallelse till sammanträden med nämnda organ.

Mom.6: Distrikt åläggs att till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om organisation, medlemmar, ekonomi och verksamhet.

§3 Medlemskap Mom. 1: Var och en som vill verka för Öppna Moderaters syften, är medlem i Moderata Samlingspartiet eller ett av Moderata Samlingspartiets förbund och som ställer sig dessa stadgar till efterrättelse kan vara medlem i Öppna Moderater.

Mom. 2: Medlemskap erhålls normalt genom inträde i distrikt, eller till förbundet direkt, genom att erlägga den av förbundsstämman beslutade medlemsavgiften. Medlem kan närhelst han eller hon så önskar flytta sitt medlemskap till annat distrikt. Oavhängigt vad som ovan stadgas gäller dock att medlem endast äger rösträtt på en distriktsstämma per år.

Mom. 3: För att väljas till/inneha ett förtroendeuppdrag inom förbundet krävs att personen är medlem, undantaget auktoriserad/godkänd revisor eller motsvarande.

Mom. 4: Till hedersordförande eller hedersledamot i distrikt kan utses person som i särskilt hög grad gagnat distriktets syften och främjat dess idéer. Valet förrättas av ordinarie distriktsstämma på förslag av distriktsstyrelsen. Hedersordförande och hedersledamöter inbjuds till distriktsstämman och har därvid rätt att delta i överläggningar men ej i besluten.

Mom. 5: Medlem som är ansluten i och/eller aktivt arbetar för annan politisk organisation vars verksamhet ej är förenlig med Öppna Moderaters mål, vägrar ställa sig Öppna Moderaters stadgar till efterrättelse eller på annat sätt genom sitt handlande skadar förbundets syften kan, sedan vederbörande beretts tillfälle att skriftligen yttra sig, uteslutas av förbundsstyrelsen. Tills dess att ärendet avgjorts av förbundsstyrelsen saknar medlemmen rösträtt och möjligheten att utöva sina förtroendeuppdrag i förbundet. För uteslutning erfordras minst två tredjedelar av förbundsstyrelsens samtliga

45 röster. Utesluten medlem kan beviljas återinträde endast av förbundsstyrelsen. För sådant beslut erfordras minst två tredjedelar av förbundsstyrelsens samtliga röster.

§4 Medlemsavgift Mom. 1: Medlemsavgift kan uttas av förbundet. Distrikt äger inte rätt att ta ut medlemsavgift utöver den av förbundsstämman beslutade avgiften till förbundet.

Mom. 3: Medlem, som flyttar till annat distrikts verksamhetsområde, kan ingå där utan att erlägga ny kompletterande medlemsavgift för löpande kalenderår.

§5 Distriktsstämma Mom. 1: Distriktets högsta beslutande organ är distriktsstämman

Mom. 2: Ordinarie distriktsstämma hålls varje kalenderår. Distriktsstämman skall avhållas före mars månads utgång. Förbundsstyrelsen kan bevilja dispens från tidsgränsen.

Mom. 3: Extra distriktsstämma hålls då distriktsstyrelsen så finner erforderligt, då det skriftligen begärs av minst 1/3 av distriktets medlemmar eller då distriktets revisorer så påkallar.

Mom. 4: Kallelse till ordinarie distriktsstämma utfärdas av distriktsstyrelsen senast två veckor före stämman. Kallelse till extra distriktsstämma skall jämte förslag till föredragningslista gå ut senast en vecka före stämman.

Mom. 5: Vid distriktsstämma äger samtliga distriktets medlemmar rösträtt.

Distriktsstyrelsen äger emellertid rätt att föreskriva att medlem genom anmälan till distriktet skall registrera sig som deltagare vid stämman för att kunna utnyttja sin rösträtt. Sådan föreskrift skall meddelas i kallelsen till stämman och registrering skall kunna ske från den tidpunkt då sådant meddelande lämnas och minst till och med en vecka, eller vid extra stämma tre dagar före stämman. Den senaste tidpunkten vid vilken registrering kan ske skall framgå av kallelsen till stämman.

Medlem som flyttar sitt medlemskap mellan distrikt under stämmoperioden äger dock endast rösträtt på en distriktsstämma per verksamhetsår. Medlem som flyttar sitt medlemskap äger själv att avgöra på vilken distriktsstämma denne vill utnyttja sin

46 rösträtt. Medlem i annat distrikt eller till förbundet direktansluten medlem har närvaro- men ej beslutanderätt vid distriktsstämma.

Mom. 6: All omröstning vid distriktsstämman sker öppet, dock skall votering i personvalsfrågor vara sluten. Utgången av omröstningen bestäms genom enkel majoritet. Vid lika röstetal avgör sittande mötesordförande omröstningen. Vid personval där fler än två kandidater ställt upp i omröstning, två eller flera kandidater erhållit lika röstetal och endast en kan bli vald, går frågan vidare till enskild omröstning mellan de kandidater som erhållit lika röstetal. Om lika röstetal erhålls i enskild omröstning av samtliga kvarvarande kandidater skall dock lotten avgöra.

Ledamot av distriktsstyrelsen äger ej delta i beslut om ansvarsfrihet för denna, eller i val av revisorer.

Röstning får ej ske genom ombud eller fullmakt.

Mom. 7: Rätt att väcka förslag till distriktsstämma tillkommer distriktsstyrelsen, samt varje enskild medlem i distriktet.

Mom. 8: Förslag som skall behandlas vid distriktsstämman skall inges till distriktsstyrelsen senast en vecka före stämman. Förslag avsett att behandlas av extra distriktsstämma skall vara distriktsstyrelsen tillhanda inom tid som distriktsstyrelsen bestämmer med hänsyn till kallelsetidens längd. Denna tid skall anges i kallelsen till extra distriktsstämma.

Mom. 9: Det åligger distriktsstyrelsen att till distriktsstämman framlägga förslag till föredragningslista. Vid ordinarie distriktsstämma skall därvid följande ärenden förekomma - Val av ordförande att leda stämmans förhandlingar - Val av sekreterare att föra stämmans protokoll - Val av en justeringsman, jämte rösträknare - Fastställande av röstlängd - Fastställande av procedurregler för stämman - Godkännande av distriktsstämmans stadgeenliga utlysning - Distriktsstyrelsens verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning - Revisorernas berättelse - Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen - Propositioner - Motioner - Val av distriktsordförande - Val av minst en vice distriktsordförande - Fastställande av antalet ledamöter och eventuella ersättare i styrelsen - Val av ledamöter och i förekommande fall ersättare i styrelsen

- Val av en revisor och suppleant för denna - Val av ombud till förbundsstämman i Öppna Moderater - Val av valberedning - Övriga ärenden

Mom. 10: Under punkten övriga ärenden äger distriktsstämman ej rätt att fatta beslut av ekonomisk natur.

Mom. 11: Förekommande val vid distriktsstämman bereds av en valberedning bestående av en sammankallande ledamot och minst en övrig ledamot.

§6 Distriktsstyrelse Mom. 1: Distriktsstyrelsen handhar distriktets ledning och är, då distriktsstämman ej är samlad, distriktets högsta beslutande organ. Distriktsstyrelsen är ansvarig inför distriktsstämman.

Mom. 2: Distriktsstyrelsen består av ordförande och minst en, högst två vice, ordföranden samt ytterligare minst två ledamöter, alla valda av distriktsstämman. Till styrelsen kan även utses ersättare.

Mom. 3: Distriktsstyrelsen har att inom sig utse sekreterare, kassör samt övriga funktionärer.

Mom. 4: Distriktsstyrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter, dock minst tre är närvarande.

Mom. 5: Det åligger distriktsstyrelsen att leda distriktets verksamhet i enlighet med dessa stadgar, och av förbundsstämman fattade beslut, samt att: - Bedriva upplysning och information - Vidta de åtgärder som erfordras i enskilda sakfrågor - Verka för rekrytering av nya medlemmar - Handha distriktets ekonomi på sätt som gagnar distriktets ändamål - Till distriktsstämman avge verksamhetsberättelse, resultat- och balansräkning - Utse de utskott, kommittéer och funktionärer som föranleds av distriktets verksamhet - Verkställa av distriktsstämman fattade beslut - Samverka med förbundet - Företräda distriktet i dess samarbete med Moderata Samlingspartiet och andra organisationer

§7 Räkenskaper och revision Mom. 1: Distriktets räkenskaper avslutas per kalenderår.

Mom. 2: Räkenskaper, resultat- och balansräkning, samt övriga handlingar som rör förvaltningen ska av distriktsstyrelsen överlämnas till revisorn senast två veckor före ordinarie distriktsstämma. Granskningen ska vara avslutad och revisionsberättelse med till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet överlämnad till distriktsstyrelsen senast en vecka före distriktsstämman.

Mom. 3: Distrikt som inte uppfyller kraven att till förbundsstyrelsen lämna begärda uppgifter om organisation, ekonomi och verksamhet kan av förbundsstyrelsen nekas representationsrätt vid förbundsstämma och förbundsråd.

§8 Stadgar och Stadgeändring Mom1: För distrikt gäller de av förbundsstämman fastställda normalstadgarna om distriktet inte antagit egna stadgar som avviker från normalstadgan. Avvikelser mot normalstadga ska avse ett distrikts interna angelägenheter. Beslut om ändringar av distriktets stadgar kan endast fattas av ordinarie stämma. Vid ett sådant beslut erfordras 2/3-majoritet.

Mom: 2: Vid bildande av distrikt respektive efter att förbundsstämman beslutat om ändring av normalstadgan, fattar distriktsstämma beslut om att godkänna anmälan av normalstadgan, alternativt att anta egna stadgar som avviker från normalstadgan.

Mom 3: Stadga som avviker från normalstadgan ska anmälas till förbundsstyrelsen.

§9 Upplösning För beslut om distrikts upplösande erfordras två tredjedels majoritet vid två på varandra följande ordinarie distriktsstämmor. Distriktets ekonomiska tillgodohavanden ska överlåtas till förbundsstyrelsen att använda för reorganisering av verksamheten. Distriktets arkiv ska tillställas förbundsstyrelsen.

Proposition 3 angående Öppna Moderaters kommunpolitiska program – 46 punkter för en öppnare vardag

Öppna Moderater är Moderaternas hbt-förbund. Vi är den största borgerliga hbtq- organisationen. Vi vänder oss till alla som delar den moderata grundsynen och som tycker att det är viktigt att jobba med frågor som rör homo-, bisexuella, queera och transpersoner ur ett liberalt och frihetligt perspektiv.

Med detta kommunalpolitiska program vill vi ge våra kommunpolitiker i Moderaterna 46 förslag kring frågor som rör bostäder, vård, skola, idrott osv där förbättringar kan ske för att ge hbtq-personer en bättre vardag. Förslagen är en sammanfattning av de frågor som Öppna Moderater har drivit under åren gentemot partiet inte minst de senaste åren. Givetvis kan det vara så att alla förslag inte är tillämpliga mot alla landets 290 kommuner. Där bör tillämpningen ske så att hänsyn tas till att vissa förslag kan vara mer tillämpliga i vissa kommuner än i andra.

Bostäder Att flytta är nödvändigt för många, för studier, jobb eller för att kunna leva som den man är, men bostadsbristen medför stora svårigheter att komma in på bostadsmarknaden. Att köa sig till en hyreslägenhet är omöjligt på många orter i landet, då det kräver många års kötid för att få en lägenhet. Det gäller även mindre populära bostadsområden. Att köpa en bostad är inte heller möjligt. En genomsnittsetta i Stockholmsregionen kräver en kontantinsats på närmare 300 000 kronor. Hur många kan skaka fram ett sådant belopp?

Unga har svårt att få banklån och även om de skulle få det drabbas de av högre räntor och tuffare amorteringskrav, jämför med alla andra som redan är etablerade på bostadsmarknaden. Priserna på små lägenheter har ökat mycket kraftigt, bland annat på grund av den låga rörligheten på marknaden. Många äldre väljer på grund av reavinstskatten att bo kvar i sina stora bostäder efter att barnen flyttat ut.

I Sverige byggs det nu många bostäder som vi inte sett på många år. Men räcker det? Problemet är att det inte kommer att byggas speciellt många billiga hyresrätter, och bostadspriserna kommer inte att rasa till 70-talsnivåer. Därför ser vi en rad åtgärder som behövs för att unga ska kunna skaffa sig en första bostad.

Alliansregeringen hade en reformagenda när det gäller bostadspolitiken, för den socialdemokratiskt ledda regeringen har det varit glesare med bostadsreformer. Alliansen prioriterade att se över reglerna för byggandet. Nu behöver det arbetet fortsätta och ytterligare regler behöver ändras. På så sätt behöver reglerna för möbleringsbarhet och tillgänglighet förenklas för att det ska vara möjligt att bygga mindre lägenheter med bättre planer. I de flesta jämförbara internationella storstäder tillåter de nationella reglerna betydligt flexiblare lägenheter än i Sverige. På sätt kan trösklarna sänkas för att få en egen bostad.

Att äga ger frihet och att äga sin bostad är också den billigaste boendeformen i längden. De höga bostadspriserna, kravet på en stor kontantinsats och hårda ränte- och amorteringskrav från bankerna har gjort det mycket svårt för unga att köpa sin bostad. Samtidigt finns det en inbyggd tröghet som gör att flyttkedjorna inte fungerar. Det är tydligt att individen måste ta ett större ansvar för att skaffa sig en första bostad. Samtidigt måste samhället göra det enklare för den unge att komma in på marknaden. Argumentet att unga vill bo i hyresrätt håller inte. Lika många vill hyra som äga sin bostad.

Många hbtq-personer kommer från miljöer där de har varit utsatta eller kanske diskriminerade. Att behöva utsättas för en bostadsmarknad som ofta är svart/illegal kan medföra ökad otrygghet. Med en friare hyressättning än idag skulle hyresmarknaden bli större, mer rörlig och kontrakt som idag är svarta skulle kunna bli vita och tryggheten och kontinuiteten skulle därmed öka.

Boverket menar att det är bruksvärdessystemet som orsakar den akuta bostadsbristen och det befintliga hyresbeståndet utnyttjas alltför dåligt, ca 90 procent av bostadsbristen kommer sig av det.

Hbtq-ungdomar mår sämre än andra ungdomar. Att kunna vara sig själv är en väg mot en bättre hälsa och storstaden blir då en räddning för många. Låt inte bostadsbristen bli ett hinder för dessa ungdomar.

Föreningsliv För en klar majoritet i Sverige är det självklart att hbtq-personers rättigheter är mänskliga rättigheter. Sverige har kommit en lång på väg. Det finns fortfarande utmaningar och visst förekommer diskriminering och i på vissa platser finns stora problem inte minst i en del förorter och utanförskapsområden. Det måste vi tillsammans jobba hårt för att lösa. Vi är inte färdiga.

Mot den bakgrunden är det därför oacceptabelt att den svenska staten och kommuner årligen öser många miljoner skattekronor över religiösa samfund och olika organisationer som inte står upp för alla människors lika värde, som inte delar den självklara uppfattningen att mänskliga rättigheter faktiskt omfattar alla inklusive hbtq- personer. Finansierar organisationer som bidrar till att hbtq-personer inte kan leva öppna normala liv. Det är olustigt att vi och andra hbtq-personer betalar skatt som finansierar de som hatar oss och vill oss illa. Så kan det inte gå till.

Raden av exempel är ledsamt lång. Vi ser både religiösa och icke-religiösa föreningar som bjuder in islamistiska hatpredikanter som anser att homosexuella ska dödas. Vi ser det hos gammalkonservativa kristna kyrkor och vi ser det också i den extremnationalistiska miljön.

Yttrandefriheten en oerhört viktig princip och vi kan inte tvinga människor att tycka på ett visst sätt. Det vore förfärligt. Staten och kommunerna kan själva bestämma vad stat och kommun finansierar och inte finansierar. Det inskränker inte någons yttrandefrihet.

Idrott Hbtq-personer mår generellt sämre än jämnåriga heterosexuella och rör sig också mindre. Hbtq- ungdomar drabbas oftare av fetma på grund av stillasittande fritid, de röker mer, samtidigt som unga hbtq-kvinnor snusar och brukar alkohol i högre grad än jämnåriga heterosexuella, enligt Folkhälsoinstitutet.

För att kunna må bra psykiskt som fysiskt är idrott en viktig komponent. Dock ska inte idrotten medverka till att människor mår sämre än när de började idrotta. Därför är det viktigt att studera Ungdomsstyrelsens siffror om ungas hälsa i samband med idrottande och skapa förutsättningar för att såväl äldre som yngre hbtq-personer ska kunna idrotta på sina egna villkor.

Enligt den ungdomsenkät som Ungdomsstyrelsen genomförde 2012 har 11 procent av hbtq-ungdomarna någon gång under det senaste halvåret känt rädsla i samband med aktiviteter i en idrottsförening. Motsvarande siffra bland heterosexuella ungdomar är en procent. Detta är mycket allvarligt. Ingen ung människa ska behöva vara rädd i idrottssammanhang på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet.

30 procent av de tillfrågade homo- eller bisexuella ungdomarna berättade också att de någon gång avstått från en fritidsaktivitet för att de varit rädda att bli illa bemötta. För heterosexuella ungdomar är den siffran 13 procent.

Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 visar också att 40 procent av heterosexuella ungdomar idrottar varje vecka i förening jämfört med omkring 27 procent av hbtq- ungdomarna. Den största skillnaden hittar vi hos killarna där 38 procent av heterosexuella killar idrottar i förening mot 25 procent av de homo- eller bisexuella. Detta är illavarslande, eftersom idrott och hälsa är viktigt för en människas välbefinnande.

Idrott ska kunna ske på lika villkor. Det ska aldrig vara accepterat att en idrottsförening som finansieras via offentliga medel stöter bort hbtq-personer. Med offentliga medel menar vi bidrag från kommun, landsting, stat och allmänna arvsfonden. Det är viktigt att idrottsföreningarna aktivt arbetar med frågor som rör homo- och transfobi och att varje idrottsklubb som tar emot bidrag från den offentliga sektorn har en hbtq-plan, vars syfte kan jämföras med en jämställdhetsplan, där det framgår hur klubben ställer sig till hbtq-frågor. Föreningen ska arbeta med förebyggande frågor, men också hur man ska arbeta när en situation som förorsakats av homo- eller transfobi ska lösas rent praktiskt.

Hbt-certifiering Att utbilda sin arbetsplats eller förening i hbtq-kunskaper blir allt mer populärt. Sedan 2008 erbjuder Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, RFSL, s.k. hbtq-certifiering.

En hbtq-certifiering innebär konkret att ett företag eller organisation som arbetar strategiskt för en god och öppen arbetsmiljö för sina anställda och/eller för ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett hbtq-perspektiv kan tilldelas ett certifikat för att de uppfyller vissa uppställda krav.

En hbtq-certifiering för ett företag eller organisation kan betyda så mycket mer än att organisationen enbart utbildas i hbtq-frågor. Det är för många organisationer och företag även ett bra sätt utveckla sig själva och inte minst att marknadsföra sig och det kan därför också innebära en inte oväsentlig marknadsfördel. Utbildning kring hbtq- frågor och ökat medvetandegörande av hbtq-personers situation är mycket bra. Den monopolliknande situation som råder på marknaden kring hbtq-certifieringar idag är olycklig. Istället hellre se en mångfald av certifieringsföretag önskvärt.

Kommunen som arbetsgivare I nästan hela Sverige är det den egna kommunen som tillsammans med landstinget är den största lokala arbetsgivaren. Här finns ett ansvar att ta politiskt för att se till att skapa arbetsmiljöer där diskriminering inte förekommer. Det handlar om att skapa ett arbetsliv där det går att vara öppen och en del av gruppen oavsett sexuell läggning, könsuttryck eller könsidentitet – i hela landet. Det finns dessutom inom vissa yrken en risk att det är brukarna eller kunderna som kan vara problemet till exempel för lärare i skolan varför även det perspektivet måste beaktas. Det finns olika vägar att gå och vi säger inte att något sätt är det enda. Det kan handla om att jobba med chefsutbildning, hbtq-policys, hbtq-certifiering, antidiskrimineringsplattformar etc. det viktiga är att frågan tas på allvar och lyfts upp på den lokala agendan.

Ungdomar och skola Att vara ung är inte alltid så lätt. Det är inte enklare att vara ung och vara hbtq-person. Omgivningens attityder och den miljö man lever i har stor inverkan på unga som är osäkra. Vi vet att unga hbtq-personer ofta mår sämre än andra och löper större risk än andra att drabbas mobbing etc. Skolan fyller därför en oerhört viktig funktion. Skolan måste bli bättre på bemötande och synliggörande av unga hbtq-personer.

Kunskap och kompetens måste stärkas hos alla yrkesgrupper i skolan från rektor till skolsköterskan. Lärare behöver mer hbtq-kompetens redan från start, redan i sin egen utbildning. Alla skolor måste jobba systematiskt och med evidensbaserade metoder mot mobbing och trakasserier då kan vi skapa en trygg skolmiljö för alla.

Sexualundervisningen som tyvärr ofta är undermålig idag behöver utvecklas och förbättras. Elevhälsan som kan fungera som en ventil för unga hbtq-personer behöver bli hbtq-inkluderande mycket mer än vad som ofta är fallet. 53

Unga hbtq-personer utsätts för diskriminering, osynliggörande, trakasserier, våld och hot om våld, vilket påverkar hälsan negativt. 19 procent av hbtq-ungdomarna i åldern 16–25-åringarna har drabbats av fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är en dubbelt så många som bland jämnåriga heterosexuella.

Unga hbtq-personer är särskilt drabbade av våld och kränkningar i skolan. Detta påverkar förutom hälsan också den unges skolresultat och riskerar de både vidare studier och framtida jobb.

Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är det vanligare med självmordstankar hos unga homo- och bisexuella samt hos unga som är osäkra på sin sexuella läggning jämfört med unga heterosexuella. 42 procent av de homo- eller bisexuella männen och 29 procent av männen som är osäkra på sin sexuella läggning har någon gång haft självmordstankar jämfört med 12 procent hos unga heterosexuella män. Motsvarande siffror hos unga kvinnor är högre, 47 procent av de homo- eller bisexuella kvinnorna och 34 procent av kvinnorna som är osäkra på sin sexuella läggning har haft självmordstankar, medan var femte ung heterosexuell kvinna har haft självmordstankar. En fjärdedel av de homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig.

Många kommuner och landsting har blivit bättre på att se och förstå hbtq-ungdomar. Bättre betyder dock inte alltid bra. Det behövs mer kunskap och bättre rutiner för att se vilka unga som mår dåligt. Skolan och vården kan dock inte upptäcka alla problem. Familj och vänner till unga hbtq-personer har ett stort ansvar för hur hbtq-ungdomar i deras närhet mår. Det är främst i den närmsta sfären som man behöver uppmärksamma när ungdomarna mår dåligt, detta innan det gått för långt. Ingen ung människa ska behöva se självmord som sista vägen ut.

Vård/socialtjänst Hälso- och sjukvården i Sverige håller generellt en hög kvalitet. Personalen är hårt arbetande och välmenande. Det handlar egentligen inte om en medveten diskriminering eller strategi som gör att många hbtq-personer upplever mötet med vården som jobbigt. Det handlar heller i första hand inte om resurser utan om kunskap. Visserligen finns det vårdpersonal och särskilda mottagningar som har gedigen kunskap kring frågor som rör hbtq-personer. Problemet är att det i det vardagliga mötet med vården inte finns tillräcklig kunskap.

Bristande kunskaper om hbtq-personers livsvillkor, bristande förståelse och insikt i vad det innebär att vara hbtq-person får konkreta konsekvenser för den vård hbtq-personer erbjuds. Det kan leda till att man inte tar relevanta prov eller ställer relevanta frågor. Särskilt problematiskt kan detta vara för unga i kontakten med ungdomsmottagningar eller elevhälsan där osäkerhet och egen okunskap kan göra situationen väldigt jobbig. Den enkla utgångspunkten är att alla borde få bli sedda för den de är. För att uppnå det inom vården krävs utbildning och kunskap. Det är rimligt att ställa krav på att man inom utbildningar sjuksköterskor, läkare, kuratorer m fl. ger studenterna en kunskap om 54 hbtq-frågor så att de är väl rustade för att oavsett var i landet de kommer att jobba kan se att det finns hbtq-personer som de möter i sin vardag. Det är också rimligt att ställa krav på kommuner, landsting och regioner att de aktivt arbetar för att tillförsäkra att personal inom vården och omsorgen har tillräcklig kunskap för att ge medborgarna ett bra bemötande och en god omvårdnad.

Socialtjänsten är också en instans som har ett behov av att förbättra sitt bemötande av hbtq-personer. Här hanteras en rad viktiga frågor inte minst när det rör möjligheter till adoption och föräldraskap och andra familjerelaterade frågor. Det är alltså viktigt att socialtjänsten inte hamnar vid sidan om och att allt fokus när det gäller att förbättra bemötande, stärka hbtq-kompetens och synliggöra hbtq-personer hamnar på skolan och vården. Inom socialtjänsten hanteras också ärenden där man misstänker våld i nära relationer eller hedersrelaterade problem. Detta ställer stora krav på de som jobbar inom dessa verksamheter.

Transpersoner Synligheten för transpersoner har ökat markant under senare år och transpersoner tar allt mer plats i samhället. Dessutom har många politiska segrar vunnits på transområdet under senare år, där borttagande av tvångssteriliseringen torde vara den största segern. Så mycket har blivit bättre, men allt är inte bra än. Transpersoner utsätts fortfarande för diskriminering och oförstående i kontakt med exempelvis myndigheter och vård.

Sverige behöver ett generellt ”translyft” och där bör det offentliga vara förebilder. Vården måste skilja på vad som är juridiskt, medicinskt och socialt kön. Det sociala könet och tilltalsnamnet måste få vara själv definierat och respekteras.

Oron för att bli kallad vid fel kön är vanlig hos transpersoner och ligger till grund för att många därför drar sig för att söka vård även för lättare åkommor. Denna oro är minst sagt berättigad och sträcker sig tyvärr även utanför vården så som klassrum, arbetsplatser och i alla de sammanhang där vi könas. En så enkel sak som rätt pronomen kan bidra till en generellt bättre hälsa hos transpersoner – rätt pronomen kan vara en fråga om liv och död för den enskilde individen.

Rädslan för att bli kallad för fel namn är en vanlig orsak till att många transpersoner undviker de sammanhang där de löper risk för att bli benämnda vid fel tilltalsnamn. Givet tidigare nämnda faktorer kan konsekvenserna bli förödande för individen då denne kanske inte deltar aktivt i t.ex. undervisning eller har svårt att känna sig trygg på sin arbetsplats.

Uteliv Öppna Moderater vill uppmuntra till fler kommersiella initiativ på hbtq-området. Inte ens i våra större städer finns uteställen och därmed samlingsplatser för hbtq-personer.

Det måste bli lättare att driva bar, restaurang och annan verksamhet som riktar sig mot specialiserade grupper.

Vi ser gärna fler lesbiska entreprenörer, som inte bara driver klubb på månadsbasis. Vi ser gärna att reglerna för att få danstillstånd blir enklare, att det blir möjligt att spela musik längre i innerstaden, ha öppet senare och förutsättningarna för att driva klubb och restaurang generellt sett liberaliseras.

Till exempel i Stockholm där det finns ca 1100 krogarna i Stockholm finns det endast 100 st. danstillstånd. Det är också viktigt att kraven på servering av mat som alkohollagen stipulerar tas bort. Ett mer gynnsamt klimat för restauranger och klubbar skulle inte minst gynna grupper i samhället som inte tillhör majoriteten som hbtq- personer, där klientelet är smalt.

Ett regnbågskluster är en stadsdel som är väldigt hbt-orienterad; en del av staden i vilken man finner ett flertal hbtq-företag: caféer, restauranger, barer och klubbar som inriktar sig mot hbtq-publiken, men också butiker, gallerier, gym och konsertlokaler med ett utbud som vänder sig till hbtq-personer av olika slag. Samt ofta också ett antal hotell eller vandrarhem som riktar in sig mot hbtq-turister. Alltså kort uttryckt en vital och dynamisk del av staden, där regnbågsflaggorna vajar på rad. Regnbågskluster lockar turister från andra länder. Ett regnbågskluster är viktigt för att skapa bättre förutsättningar för företagande för hbtq-segmentet, såväl som för att skapa fler mötesplatser för hbtq-personer som för att skapa fler jobb för hbtq-personer.

Äldre Människor lever allt längre i Sverige och antalet äldre blir fler. Andelen personer över 80 år räknas öka konstant kommande årtionden. Ökat välstånd är en viktig faktor till detta. Samtidigt som vi blir allt äldre blir vi också allt friskare, vilket ställer krav på alla delar i samhällskedjan.

Andelen äldre är redan en stor grupp av Sveriges befolkning och blir allt större. Fler är vana med ett liv med god standard med resor, nöjen och öppen livsstil. Något som människor inte vill göra avkall på bara för att de blir äldre.

Alla äldre oberoende av sexuell läggning, könsuttryck eller könsidentitet ska garanteras en värdig omsorg – inom hemtjänsten och äldreomsorgen. Öppna Moderater arbetar för en bred valfrihet som ger en omsorg som tar hänsyn till individers behov. Det är viktigt att höja kunskap och kompetens hos de som är medarbetare inom omsorgen.

Genom att vara positiva till mångfald och valfrihet inom äldreomsorgen ökar möjligheten för såväl äldre hbtq-personer som för andra grupper att kunna få leva och bo på ålderns höst i en välkomnande och positiv miljö bland likar. Något som är viktigt. Ett sätt att se till att öka mångfalden är att tillämpa LOV – Lagen om valfrihet. Med LOV kan det finnas möjlighet på många håll i landet att skapa äldreboenden och 56

äldreomsorg som är nischad och riktad till olika grupper som hbtq-personer eller äldreomsorg på olika språk etc. Mångfald och valfrihet är något alla kommuner borde bejaka och på så sätt sätta den enskilda människan behov i centrum.

Att behöva komma ut när man blir gammal och flyttar in på ett äldreboende kan vara jobbigt, att som hbtq-person flytta in på ett heteronormativt boende kan därför bli väldigt svårt. Det är viktigt människor har möjlighet att få åldras på samma sätt som man levt. Ju fler homosexuella som lever öppet kommer att på ålderns höst kräva att få fortsätta att leva öppet, vilket är det enda rimliga.

För att öka valfriheten för människor införde alliansregeringen den s.k. lagen om valfrihet (LOV). LOV ger kommuner och landsting som vill konkurrensutsätta verksamheter möjlighet att överlåta valet av utförare av omsorg- och stödverksamhet för äldre och för personer med funktionsnedsättning samt på hälso- och sjukvårdstjänster. LOV är en nödvändighet för att ska vara möjligt för hbtq-personer att kunna åldras som man har levat och få möjlighet att själv välja vård och annan omsorg.

Bara ett fåtal äldreboenden i Sverige är hbtq-certifierade eller har medvetet jobbat med hbtq-frågor. Både kommunala och privata aktörer måste därför bli bättre på att möta hbtq-personers behov. Vi ser positivt på att det tas initiativ för att till exempel skapa riktade boenden för äldre hbtq-personer, sådana kan fylla en viktig funktion för den som vill. Det kan däremot inte vara den enda lösningen då det antagligen bara finns en marknad för det i de större städerna. Omsorgen måste vara bra för hbtq- personer i hela landet varför det över hela linjen behövs ett arbete med att öka hbtq- kompetensen. För att säkerställa att det måste äldre personer få möjlighet att använda sin konsumentmakt genom ökad valfrihet. Att kommuner i hela Sverige jobbar med LOV (Lagen om valfrihet) ger ökade möjligheter för äldre hbtq-personer att själva kunna välja och hitta stöd som de känner sig bekväma med.

Många av de hbtq-personer som är i behov av äldrevård eller hemtjänst är uppväxta i en tid då homosexualitet betraktades som en sjukdom eller då det till och med var straffbart. Att vara öppen om sin läggning inför vård- och omsorgspersonalen kan kännas svårt - även för dem som har levt öppet. Par som lever i samborelationer eller äktenskap ska kunna fortsätta leva ihop även om en av dem behöver äldrevård.

Med ovanstående som bakgrund föreslår förbundsstyrelsen att förbundsstämman beslutar:

Att 1: verka för att generellt öka kunskapen kring hbtq-frågor i landets kommuner,

Att 2: verka för ett genomförande av ett hbtq-lyft i moderatledda kommuner med fokus på att förbättra kunskap, bemötande och synliggörande för hbtq- personer och hbtq-frågor,

Att 3: verka för att det finns en hbtq-policy eller motsvarande i samtliga kommuner,

Att 4: verka för att det i samtliga kommuner finns verksamheter som genomgått särskilda utbildningsinsatser för att stärka hbtq-kompetensen i form av en hbtq-certifiering eller motsvarande,

Att 5: uttala att även verksamheter i kommuner som inte genomgått en särskild hbtq-certifiering eller motsvarande ska ges rimliga möjligheter att ge hbtq- personer ett bra bemötande,

Att 6: verka för förenklade byggregler,

Att 7: verka för förkortade processer för att bygga nya bostäder,

Att 8: verka för att underlätta uthyrning av hela eller delar av bostäder,

Att 9: verka för att underlätta ungas inträde på bostadsmarknaden,

Att 10: verka för en friare hyressättning på bostadsmarknaden,

Att 11: verka för att stärka hbtq-kompetensen bland föreningar och idrottsklubbar i Sverige,

Att 12: verka för att idrottsrörelsen blir mer inkluderande mot hbtq-personer,

Att 13: verka för att idrottsföreningar som erhåller offentliga medel ska ha en hbtq-plan,

Att 14: verka för att trygga fritidsmiljöer för unga hbtq-personer finns i alla kommuner,

Att 15: verka för att homo- och transfoba föreningar/organisationer/samfund ska inte kunna erhålla föreningsbidrag,

Att 16: verka för en mångfald på marknaden för hbtq-utbildning och hbtq- certifiering,

Att 17: verka för att kommuner vid genomförande av hbtq-utbildning rekognoserar marknaden för de företag som erbjuder hbtq-utbildningar för att bidra till en mångfald på området,

Att 18: uttala att möjligheterna att vara öppen på sin arbetsplats behöver stärkas på kommunala/offentliga arbetsplatser,

Att 19: verka för att offentliga arbetsgivare måste ta ansvar för att skapa bra arbetsmiljö för hbtq-personer,

Att 20: uttala vikten av att chefer i kommunal verksamhet har en grundläggande hbtq-kompetens för att kunna motverka diskriminering eller mobbing på arbetsplatsen,

Att 21: uttala att hbtq-kompetensen behöver stärks inom den svenska skolan

Att 22: uttala att hbtq-kompetensen behöver stärkas inom elevhälsan,

Att 23: verka för att förbättra ett aktivt samarbete mellan elevhälsan och Barn- och ungdomspsykiatrin,

Att 24: verka för att unga hbtq-personer hälsa ska följas upp och prioriteras.

Att 25: verka för att sexualundervisningen förbättras,

Att 26: verka för att arbetet mot mobbning på landets skolor och arbetsplatser förbättras och bedrivs enligt evidensbaserade metoder,

Att 27: verka för att närvaroteam med uppdrag att uppsöka elever med ogiltig frånvaro startas upp,

Att 28: uttala att kunskapen kring transpersoners situation och villkor behöver stärkas i skolan,

Att 29: verka för införandet av öppna mottagningar där elever kan träffa kurator/psykolog,

Att 30: verka för bättre samordning mellan utbildningsförvaltning och socialförvaltning (motsvarande) med resurser inom elevhälsovård och förebyggande arbete för barn och unga,

Att 31: uttala att hbtq-kompetensen inom vården idag inte är tillräckligt god och behöver stärkas,

Att 32: verka för att hbtq-frågor finns med som ett obligatorium inom utbildningen för lärare och vårdpersonal,

Att 33: uttala att hbtq-kompetensen i socialtjänsten idag inte är tillräckligt god och behöver stärkas,

Att 34: verka för att ett generellt translyft genomförs i Sverige med avseende på att stärka kunskapen om transpersoners villkor och förbättra transpersoner livssituation,

Att 35: uttala att transpersoners hälsa inte prioriteras tillräckligt och behöver uppvärderas i den kommunala verksamheten,

Att 36: verka för att kunskaper kring transpersoners situation och villkor stärks i skolan och vården,

Att 37: verka för att individen själv får köna sig samt själv bestämma vilket tilltalsnamn på skolan/vården/arbetsplatsen hen vill ha,

Att 38: verka för att möjliggöra dygnet runt öppna krogar,

Att 39: verka för att etableringsregler för krogar och dansställen förenklas,

Att 40: verka för att kravet på danstillstånd tas bort,

Att 41: verka för att kravet på servering av mat i alkohollagen tas bort,

Att 42: verka för att Sveriges kommuner ska arbeta för att skapa bättre förutsättningar för kultur- och nöjesliv riktad till hbtq-personer (regnbågskluster),

Att 43: uttala att hbtq-kompetensen behöver stärkas inom äldreomsorg och hemtjänst,

Att 44: uttala att äldre hbtq-personer ska garanteras en värdig omsorg,

Att 45: verka för att kommuner använder sig av LOV som ett verktyg att förbättra villkoren för hbtq-personer inom äldreomsorgen och funktionshinderområdet, samt

Att 46: verka för att äldre hbtq-personer ska kunna välja seniorboende med t.ex. hbtq-inriktning även utanför hemkommunen

Proposition 4 angående stärk tryggheten för hbtq-personer i alla lägen

Sverige ska vara ett tryggt land för alla. Oavsett var vi bor, var vi kommer ifrån eller vilka vi är. Det måste vara det övergripande målet. I ett läge där för många upplever att tryggheten urholkats behöver åtgärder vidtas. Den verkliga och den upplevda tryggheten måste stärkas.

Utöver en rad olika generella åtgärder som behöver till för att stärka tryggheten i samhället och bekämpa brotten vill vi särskilt lyfta några frågor som är viktiga ur ett hbtq-perspektiv.

I ett generellt perspektiv behövs fler poliser, högre löner för poliserna, fler civilanställda inom Polismyndigheten som avlastning rejäla satsningar på trygghet i de mer utsatta områdena i landet, krafttag mot gängkriminalitet med mera.

För att hbtq-personer ska känna en ökad trygghet måste vi alltid jobba för att hatbrott och homofobi tas på allvar och bekämpas, att polis och rättsväsende har rätt verktyg och kompetens för att möta utsatta hbtq-personer samt att tillförsäkra att hbtq-personers trygghet värnas i offentliga miljöer.

Hatbrott måste tas på allvar För många hbtq-personer har någon gång tvingats uppleva att drabbas av ett brott baserat på att vara just hbtq-person. Hatbrotten finns och ökar enligt statistik från Brottsförebyggande Rådet (BRÅ). Dessutom kan vi befara att mörkertalet är stort. Den vanligaste formen av hatbrott har rasistiska motiv men hatbrott på grund av sexuell läggning är den näst vanligaste formen.

Trakasserier, hot, våld men också tillmälen och ofredande är vanliga uttryck när någon vill visa sin avsky mot offret vilket är det som är grunden för ett hatbrott. Hatbrott förekommer i hela landet, men blir särskilt uppmärksammat i storstäderna. En förklaring till det är att polisen i storstäderna har ett mer utvecklat arbete med särskilda hatbrottsgrupper som direkt kan upptäcka och underlätta hanteringen av anmälan från polis till och åklagare. Det är i sig ett problem att kompetensen är så snedfördelad att det i stora delar av landet inte finns kunnande nog för att uppmärksamma att ett brott som begås också kan vara ett hatbrott.

Det finns indikationer på att många gärningspersoner döms för att ha ofredat eller våldfört sig på ett offer, men att skärpningen för hatbrott inte beaktas. Det är inte acceptabelt och kan dels bygga på brister vid anmälan, dålig kunskap om hatbrott inom åklagarväsendet eller till och med i domstolarna, när de ska bedöma bevisen.

Alliansen tog under sin regeringstid initiativ till en större kartläggning inom polisen gällande arbetet mot hatbrott och hur kompetensen i dessa frågor ser ut. Nu är det

61 upp till bevis. Det är en fråga om att orka prioritera vad gäller det kompetenshöjande arbetet hos polis och rättsväsende.

Den nuvarande regeringen har dock hittills inte tillfört några särskilda resurser eller gett några särskilda uppdrag mer än att man uppmanat myndigheten att arbeta med dessa frågor. Vi förväntar oss mer. Hbtq-personer som utsätts för hatbrott måste känna samhällets stöd. Alla anmälningar måste utredas och samtliga delar i rättskedjan måste bli bättre på att hantera dessa brott – först då kan vi ställe fler till svars och öka tryggheten.

Polisen själva en bild som de redovisat i mars 2017 kring hur arbetar mot hatbrott kan stärkas. Införande av särskilda utredningsgrupper, ökat samarbete med andra myndigheter och tydlig ansvarsfördelning är några åtgärder som behöver implementeras och vidareutvecklas.

I arbetet kring hatbrott är det även viktigt att inkludera transpersoner och se på transfobi och transfobiska motiv. Dagens lag täcker inte entydigt in detta perspektiv och därmed inte gruppen transpersoner på ett tillräckligt tydligt sätt. Även om delvis går att utläsa ur förarbeten och ur rättsliga avgöranden är det rimligt att justera lagen så att transpersoner uttryckligen också skyddas inom ramen för straffskärpningsgrunden för hatbrott.

Trygghet var vi än är Sverige och i synnerhet våra större städer kommer i många mätningar i världstopp när man mäter tolerans, öppenhet och jämställdhet. Det är något att vara stolt över och innebär att människor med olika bakgrunder leva ett fritt liv. Vi har alla ett ansvar att arbeta för att Sverige även i fortsättningen präglas av just sådana ideal.

Människor i vårt land ska kunna känna sig trygga i sin vardag var de än bor och lever, var de än jobbar och vilka de än är. Vi vet att hbtq-personer kan vara mer utsatta för brott än andra kopplat till att vara just hbtq-person. Detta gäller inte minst yngre hbtq-personer. Ur det perspektivet blir det extra viktigt att det finns ordentligt arbete för att skapa trygghet. Trygghet på gator och torg och i andra offentliga miljöer. Trygghetsskapande åtgärder och fler synliga poliser gynnar definitivt hbtq- personer.

Vi står därför bakom ett brett arbete för ökad trygghet i samhället som bygger på fler poliser med bättre resurser och tydligare och snabbare påföljder för den som begår brott. Påföljder som många gånger också behöver vara mer ingripande än vad som kan vara fallet idag. Straffpåföljderna behöver på flera områden skärpas.

Utöver en ökad polisiär närvaro och synlighet finns också andra åtgärder. Det är till exempel rimligt att brottsutsatta och otrygga platser täcks in betydligt mer av kameraövervakning än vad som är fallet idag. På samma sätt är det rimligt med bättre

62 kameraövervakning vid och in anslutning till utelivet i form av barer, klubbar, restauranger. Det ska vara tryggt att ta sig både till och från en gayklubb. Det behöver alltså bli lättare att få tillstånd till kameraövervakning.

Andra insatser för att stärka tryggheten i offentliga miljöer som kommun kan vidta vad gäller bättre belysning, mindre buskage, bekämpa skadegörelse bidrar till en ökad frihet i vardagen för oss alla men inte minst minoritetsgrupper som hbtq-personer.

I vissa områden, särskilt i storstädernas ytterkanter, accepteras det i alltför stor utsträckning inte att få vara kär i och älska vem man vill. Sverige måste vara öppet även i förorten. Samhället och hbtq-rörelsen behöver jobba hårdare för att vända den utvecklingen och skapa en trygg miljö för alla inklusive hbtq-personer i de områden som idag är präglade av våldsutsatthet, utanförskap och intolerans.

För oss är det viktigt att den svenska öppenheten inte bara gäller i innerstäder eller större orter, den måste nå ut överallt. Även om det kanske ser ut som en enkel symbolhandling så är det en stark signal om öppenhet och mångfald att inkludera förorter i de Pride-festivaler som växt fram över hela Sverige. I samband med Pride i stora svenska städer som Stockholm, Göteborg och Malmö har hbtq-rörelsen möjligheter att på allvar utmana förlegade attityder och bryta negativa mönster. Ett sätt är att hissa regnbågsflaggan. Det är dags att hissa Prideflaggan där det inte gjorts förut. Detta kan och bör ske i samverkan med andra delar av det civila samhället och gärna också det offentliga genom kommunerna.

Vi vill uppmana alla som är med och jobbar med Pride-festivaler och hbtq-frågor att tänka utanför de vanliga banorna och sprida verksamheten till våra förorter. Att både göra det symboliskt viktiga och det tuffa jobbet. Möten mellan människor är det säkraste sättet att bryta fördomar, montera ner mentala murar och öka förståelsen för varandra.

Genom utbildning och diskussion kan vi komma långt. Det är därför viktigt att på bred front dra igång ett lyft för hbtq-frågorna. Vi vill se att vi inom skolan, sjukvården och vuxenutbildning och i vårt integrationsarbete tydligt inkluderar hbtq-frågor och att betydligt fler verksamheter blir hbtq-certifierade. Det är dags att slå fast att hbtq- personers rättigheter är mänskliga rättigheter var man än bor i Sverige och aldrig backa från de principer som måste vara vägledande i ett öppet och liberalt land.

Den samhällsintroduktion som ge till nyanlända måste därför vara obligatorisk och mer omfattande och ha ett tydligt fokus också på värderingar som är allmänna i Sverige som jämställdhet och ett inkluderande synsätt på hbtq-personer och hbtq-frågor

Föreningslivet är en naturlig del civilsamhället. Det är bra att människor engagerar och organiserar sig. I grund och botten är vi kritiska till att offentliga medel överhuvudtaget i ska finansiera föreningslivet, men om det nu ska vara skattepengar som går till

63 föreningar, måste dessa aktivt stå upp för värderingar om allas lika värde. Oavsett om mottagaren är ett religiöst samfund eller en idrottsklubb måste alla vara välkomna. Verksamheter som finansieras av skattemedel bör följa några enkla regler om allas lika värde och stå upp för grundläggande rättigheter. Om verksamheten motarbetar hbtq- personer, motverkar demokrati eller sprider rasism vill vi inte vara med och subventionera den. Här har vi som politiker ett ansvar och en möjlighet att bidra till en positiv utveckling. Det är vi som styr kriterierna för finansieringen. Vi måste våga ställa krav på föreningslivet. Vi vill säkerställa att bidragsutbetalningar inte motverkar hbtq- personers rättigheter eller möjligheter.

Ett jobb att gå till är mer än pengar den 25:e varje månad. Det innebär självkänsla och självförtroende, bryter utanförskap och skapar delaktighet. Men ett arbete ställer också krav på att man kan jobba med andra människor. Arbetslinjen innebär fler homosexuella chefer och bisexuella kollegor. På arbetslinjen korsas kulturer och värderingar vilket innebär ett bättre samhälle med plats för oss alla. Att Sverige misslyckats med integration och att bryta det utanförskap som präglar många förorter är dyrt för vårt samhälle och för människor i vårt land. Ska öppenhet, mångfald och tolerans fungera i verkligheten måste fler människor lyftas in på arbetsmarknaden och ges en chans på bostadsmarknaden. Vi behöver riktiga reformer för rejält sänkt trösklar till det första jobbet och till bra bostäder.

Trygghet från hedersvåld I vårt land ska alla människor oavsett födelseland eller etniskt ursprung ha samma rättigheter. Ingen ska behöva leva i ofrihet och rädsla för att utsättas för hot, tvång eller våld av sina egna familjemedlemmar och släktingar. Tyvärr är detta vardag för många ungdomar som har vuxit upp i familjer styrda av så kallade hedersnormer. Enligt dessa normer är individens intressen underordnade familjens intressen. Detta innebär att individens rätt till ett privatliv är allt annat än självklarhet. Individens sexualitet eller könsidentitet – oavsett sexuell läggning eller könsidentitet – är en angelägenhet för familjen Öppna Moderater anser att hedersrelaterat förtryck och våld precis som allt annat förtryck och våld i nära relationer är oacceptabelt och oförenligt med de värderingar vi vill värna. Var och ens rätt till liv, frihet och personlig säkerhet måste respekteras. Att inte ingripa eller att blunda när någon utsätts för brott för att personen har en viss etnisk, kulturell eller religiös bakgrund är lika rasistiskt som att se alla med en viss etnisk, kulturell eller religiös bakgrund som potentiella utövare av våld och förtryck. Enligt Myndigheten för Civilsamhälles och Ungdomsfrågors (MUCF) kartläggning Gift mot sin vilja (2009) upplever tiotusentals personer mellan 16–25 år att föräldrars uppfattningar, religion eller kultur sätter gränser för vem de kan gifta sig med. Det är främst tjejer som oroar sig över att inte själva kunna välja partner, men det är viktigt att komma ihåg att även pojkar och män och inte minst hbtq-personer blir utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Sedan den relaterade undersökningen genomfördes finns risk för att problemet ökat i omfattning.

För att kunna erbjuda information, råd, stöd eller skydd till dem som behöver det måste bland annat skolan, elevhälsan, vården, polisen och den sociala omsorgen ha kunskap och kännedom om hedersrelaterade frågor. Eftersom hedersnormen kräver att man är heterosexuell, är kunskap om hbtq-frågor ytterst viktigt för alla som i sin yrkesroll möter tjejer och killar i behov av stöd och skydd.

Vi behöver bedriva ett aktivt upplysningsarbete riktat mot ungdomar i särskilt utsatta områden och miljöer för att steg för steg öka medvetenheten kring de egna rättigheterna.

Det finns en del goda exempel runt om vad gäller arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld som satsningen Origo i Stockholmsregionen. Kommuner och myndigheter runt om i landet bör ta efter detta initiativ och arbeta på ett liknande sätt om de inte redan kan uppvisa ett eget arbete som fungerar. Det är även nödvändigt att det finns tillgång till skyddade boenden för också hbtq-personer som riskerar att utsättas för eller har utsatts för hedersrelaterade brott. Samtidigt som vi anser att kunskapshöjande insatser hos olika myndigheter och skyddade boenden är viktiga är vi mycket medvetna om att de inte alltid räcker till för att skydda dem som riskerar att bli utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld. Fungerar inte dialogen ska samhället använda sig av de maktmedel som finns för att sätta kraft bakom orden. Vi anser att straffen för dem som begår hedersrelaterade brott måste skärpas. Hedersrelaterade brott bör betraktas som särskilt hänsynslösa och bedömas som grovt brott.

Bakom hedersbrotten ligger alltid ett kollektivt tryck. Därför är det också viktigt den som har övertalat någon att begå ett sådant brott kan straffas. Det är sällan isolerade individer, utan hela system, släkter, som deltar direkt eller indirekt. Det är viktigt att visa att det finns stora möjligheter att ställa personer till ansvar för olika osjälvständiga brottsformer, såsom försök, förberedelse, stämpling samt underlåtenhet att avslöja brott. För att detta ska vara möjligt krävs typiskt sett större ansträngningar vid utredningen av hedersrelaterad brottslighet. Det finns möjligheter att arbeta mer effektivt men det förutsätter att polisen och åklagarna verkligen gör det.

Hbtq-personer ska nå tryggheten i Sverige Det är förbjudet med homosexualitet i 73 länder och det finns 13 länder eller delar av länder där påföljden är dödsstraff. Det är en barbarisk verklighet som möter hbtq- personer på sådana platser. Sverige och för den delen Europa är en fristad som ska vara öppen för hbtq-personer.

Utlänningslagen är tydlig med vilka som ska få uppehållstillstånd i Sverige. Bland de grunder som räknas upp finns kön och sexuell läggning. Ändå tas inte flyktingar som är hbtq-personer på tillräckligt allvar. Här krävs förändring. Vi menar att asylprocessen inte fungerar tillfredsställande och att bemötandet och behandlingen av hbtq-flyktingar är godtycklig och inkonsekvent. Hbtq-kompetensen måste bli tillräckligt stor hos

65 ansvariga myndigheter med Migrationsverket i spetsen och i de domstolar som hanterar migrationsfrågor. Sverige ska leva upp till den dröm om frihet och trygghet som asylsökande hbtq-personer bär med sig.

Hbtq-personer ska vara en prioriterad grupp i mottagandet av flyktingar och asylsökande. Inte minst inom ramen för de kvotflyktingar som tas i mot i Sverige bör hbtq-personer prioriteras.

I ett läge där migrationen till Sverige blir mer reglerad vill vi vara tydliga med att vi anser att hbtq-personer är en av de grupper som alltid ska vara särskilt prioriterade.

Sverige är för många människor i världen en förebild. Vi ska vara ett öppet samhälle som tar vara på mångfald och där det är möjligt att leva bortanför kulturella och religiösa normer. Dessvärre finns en rad exempel på att människor som sökt sig hit och möts av otrygghet, oförståelse, hot och våld. Det är tydligt att hbtq-personer som kommit som flyktingar har blivit en extra utsatt grupp.

Det är möjligen inte så märkligt med tanke många som kommit till Sverige kommer från länder homosexualitet är förbjudet och där homosexuella relationer är belagda med hårda straff och till och med dödsstraff. Det är däremot oacceptabelt. Att ansvariga myndigheter i Sverige inte tar hbtq-personers utsatthet på allvar är inte rimligt. Att situationen på asylboenden inte tas på allvar. Att det inte blir rejäla konsekvenser för de övertramp som begås innebär att Sverige som fristad sviker de hbtq-personer som kommit hit med hopp om en ny start, ett nytt liv. Vi måste se till att så snart som möjligt erbjuda särskilda boenden för asylsökande hbtq-personer. Övertramp och kränkningar på boenden måste också få rejäla konsekvenser för de som är förövare.

Mot bakgrund av ovanstående yrkar förbundsstyrelsen att förbundsstämman beslutar;

Att 1: uttala att fler poliser ger en ökad trygghet också för hbtq-personer,

Att 2: verka för att polis och rättsväsende har resurser och möjligheter att motverka brott mot hbtq-personer,

Att 3: verka för att öka kunskapen om hatbrott inom Polis och rättsväsende,

Att 4: verka för att höja hbtq-kompetensen inom Polis och rättsväsende,

Att 5: verka för att det inom Polisen skapas fler särskilda utredningsgrupper kring hatbrott,

Att 6: verka för att minimistraffen och maximistraffen för våldsbrott skärps

Att 7: verka för att straffrabatten för unga mellan 18 och 21 år som döms för brott tas bort,

Att 8: verka för att mängdrabatten för dömda som döms för flera brott tas bort,

Att 9: verka för att underlätta kameraövervakning av brottsutsatta och otrygga platser

Att 10: verka för att underlätta kameraövervakning i anslutning till utelivet (barer, klubbar, restauranger)

Att 11: verka för att kommuner aktivt arbetar med trygghetsskapande åtgärder i det offentliga rummet,

Att 12: uppmana arrangörer att hissa Pride-flaggor och genomföra Pride- aktiviteter även i förortsområden och utanförskapsområden,

Att 13: verka för att tydligt inkludera hbtq-frågor i integrationsarbetet

Att 14: verka för att samhällsorienteringen för nyanlända blir obligatorisk och inkluderar hbtq-frågor,

Att 15: verka för att stoppa bidrag till föreningar/organisationer/samfund som motverkar hbtq-personer eller är homo- eller transfoba,

Att 16: verka för att skärpa straffen för hedersrelaterade brott,

Att 17: uppmana polis och rättsväsende att vid misstänkt hedersrelaterad brottslighet ställa även de inblandade som ej är direkta gärningsmän till svars,

Att 18: verka för att berörda myndigheter ska uppmärksamma hbtq-personers särskilda utsatthet för hedersrelaterat förtryck och våld,

Att 19: verka för att kunskapen om hbtq och heder stärks hos grupper som möter personer i riskzonen,

Att 20: verka för att rättsväsendet, kommuner och andra berörda myndigheter ges ökade möjligheter för samverkan och informationsdelning för att kunna bekämpa hedersrelaterad brottslighet,

Att 21: verka för ett fortsatt arbete för att stärka hbtq-kompetensen hos Migrationsverket och landets migrationsdomstolar,

Att 22: uttala att hbtq-personer ska vara en prioriterad grupp i mottagandet av flyktingar och asylsökande i Sverige,

Att 23: uttala att Sverige ska vara en öppen fristad för förföljda hbtq-personer och att det ska speglas i vår migrationspolitik,

Att 24: uttala att Migrationsverket har ett ansvar att se till att hbtq-personer kan leva i trygghet under asylprocessen i Sverige,

Att 25: verka för att Migrationsverket skapar särskilda asylboenden för hbtq- personer vid behov, samt

Att 26: verka för att asylsökande som under asyltiden begår och döms för brott mot asylsökande hbtq-personer som huvudregel inte ska kunna beviljas asyl.

MOTIONER

Motion 1 angående stöd mot hedersförtryck Det börjar bli mer och mer uppenbart för alla att det även i Sverige finns ”hedersrelaterat” förtryck, och att det blir allt vanligare. Det är många personer som har rapporterat om hedersförtrycket i förorterna och konsekvenserna av det för många unga flickor och kvinnor. Det som inte lika ofta rapporteras om är det förtryck som drabbar unga pojkar och män. Ännu ovanligare är att man talar om det hedersförtryck som drabbar hbtq-personer. När det gäller hbtq-personer ser hedersförtrycket ofta likadant ut som för övriga som drabbas av det, men det finns ett även ett mer subtilt hedersförtryck och som de flesta inte ens tänker på. Det är inte ovanligt att hbtq-personer får höra från föräldrar och släktingar ”Vad ska mormor säga?” eller ”Vad ska våra vänner säga?”. Detta är en form av hedersförtryck om det fortsätter och personen som kommit ut som hbtq-person inte accepteras av sin familj eller förväntas dölja delar av sitt liv för släktningar och familjevänner. Det finns fall där hbtq-personer har gifts bort eller själv valt att gifta sig med någon av det motsatta könet för att inte förlora kontakten med sin familj. Hedersförtryck kan ta sig många olika former men vi måste se det för vad det är – ett sätt att förneka individer att själva välja vilken väg deras liv ska ta genom att skuldbelägga personen med ett ansvar för familjens ”heder”. Allt typer av hedersförtryck måste bekämpas och de som utsätts för det få stöd. Exakt vilket stöd som behövs är självklart individberoende och situationsberoende. En del behöver sannolikt samtalsstöd, medan andra kan behöva hjälp med tillfälligt boende eller till och med hjälp att bygga upp ett liv utanför den miljö de har befunnit sig i. I Stockholm har staden finansierat ett länsöverskridande samarbete mot hedersrelaterat förtryck genom Origo, där olika kompetenser samlas för att ge de behövande det stöd som behövs. För de som bor på andra orter än i Stockholmsområdet är det dock svårare att hitta och få tillgång till den hjälp man behöver – en hjälp som kan vara livsavgörande. Även om det finns samtalshjälp att få är de som ger den sannolikt inte specialutbildade i den komplexitet som finns runt hedersrelaterat förtryck. Vilket råd ger man till en ung tjej där en kille hotar att lögnaktigt berätta att de har haft sex om hon inte har sex med honom? Hotet att folk tror på lögnen och hennes liv blir en omöjlighet är reellt och kan förstöra hennes liv. Att förstå denna problematik och veta vad man kan göra för att hjälpa till är nödvändigt. Det borde vara självklart 2016 att vi alla erkänner att det hedersrelaterade förtrycket finns och att det behövs specialinsatser för att komma till rätta med det, men vi måste också hjälpa dem som lever med detta förtryck idag. En väg att hjälpa är att säkerställa att organisationer likt Origo finns tillgängliga över hela landet och att stödet är kostnadsfritt för den hjälpsökande. Varje individ måste ha rätt att bestämma över sig själv och vem hen är eller vill vara. Vad släkt, vänner eller samhälle tycker ska inte få styra! Att hjälpa dem som inte får bestämma själva borde vara en självklarhet!

Med anledning av ovanstående yrkar Öppna Moderater Stockholm: Att Öppna Moderater ska verka för att moderatledda kommuner, landsting och regioner inför Origo-liknande verksamheter som är kostnadsfri för den sökande.

Svar på motion 1 angående stöd mot hedersförtryck

Förbundsstyrelsen vill tacka Öppna moderater Stockholm för en mycket bra motion. Vi håller med i att hedersrelaterat förtryck blir allt vanligare i vårt land och att det utrycker sig i olika former. Det är just de mest subtila och dolda former som ingen pratar om, eller lägger märker till som vi bör komma åt och ser till att hjälpen finns. Liksom motionärerna anser även FS att varje individ får bestämma själv och att det är vår uppgift att se till att de som behöver hjälp ska kunna hitta och få tillgång till den hjälp de behöver.

Förbundsstyrelsen föreslår därför Att bifalla motionen

Motion 2 angående Hbtq-utbildning av nyanlända Det har blivit allt vanligare med hedersrelaterat förtryck, sexuella trakasserier av unga kvinnor och hatbrott mot hbtq-personer. Det hedersrelaterade förtrycket drabbar också hbtq-personer. Därför bör det bli ett ökat fokus på mångfaldsperspektivet inklusive hbtq-rättigheter i samhällsorienteringen för nyanlända. Samhällsinformationen för nyanlända ska omfatta minst 60 timmar och helst vara avslutad innan första etableringsåret är till ända. Samhällsinformationen består enligt lagstiftaren av åtta block. Det finns dock inget obligatorium att deltaga på samhällsorienteringen. Ansvaret för att ge utbildningen i samhällsorientering till de nyanlända ligger på kommunerna. Till sin hjälp har de som ska utbilda de nyanlända en bok som har arbetats fram av länsstyrelserna och denna är indelad enligt de åtta blocken. I ett av blocken, individens rättigheter och skyldigheter, beskrivs hbtq-rättigheter mycket kortfattat. Av bokens 227 sidor beskrivs hbtq-rättigheter på 8 rader, medan jämställdhet mellan könen beskrivs på drygt två sidor.

Men kommunerna bestämmer själva hur samhällsorienteringen ska utformas. I utbildningen ska finnas ett block som heter ”Individens rättigheter och skyldigheter”, men vad som ingår i detta bestämmer alltså kommunen självt. Solna är en föregångare på detta område och har i sin upphandling av utförare för samhällsorienteringen särskilt fokuserat på mångfaldsperspektivet. Deltagandet på samhällsorienteringen är bristfällig och den bör därför bli obligatorisk, som Batra och Svantesson skrev på Aftonbladet Debatt 2016-02-22. För att samhällsorienteringen ska få ett genomslag så bör den också innehålla en examination, vilket även Batra och Svantesson framhöll i debattartikeln. Samhällsorienteringen bör ha ett större fokus på värderingsfrågorna som jämställdhet och hbtq-rättigheter med tanke på den senaste tidens händelser mot unga kvinnor på festivaler och ökat antal hatbrott mot hbtq-personer. Lagstiftaren bör se till att några delområden i blocken i samhällsorienteringen preciseras för att säkerställa att hbtq-rättigheter finns med i utbildningsplanen som den enskilda kommunen tar fram. Samhällsorienteringen bör alltså till större del innehålla mångfaldsfrågor som hbtq- rättigheter än det gör i det utbildningsmaterial som länsstyrelserna tagit fram. Deltagandet i samhällsorienteringen bör dessutom vara obligatoriskt och innehålla en examination. Med anledning av ovanstående yrkar Öppna Moderater Stockholm: Att Öppna Moderater ska verka för att moderatledda kommuner i samhällsorienteringen lägger ett större fokus på värderingsfrågor som jämställdhet och hbtq-rättigheter

Att Öppna Moderater ska verka för att lagstiftaren säkerställer att hbtq- rättigheter ska finnas med i utbildningsplanen som den enskilda kommunen tar fram Att Öppna Moderater verkar för att deltagandet i samhällsorienteringen görs obligatoriskt och innehåller en examination Svar på motion 2 om hbtq-utbildning till nyanlända De nyanlända kommer nästan uteslutande från länder där hbtq-rättigheter överhuvudtaget inte existerar och hbtq-personer riskerar fängelse- eller dödsstraff. Det är därför av stor vikt för den vidare integrationen att de nyanlända ges information om svensk lag och värdegrund på ett tidigt stadium.

På länsstyrelsernas gemensamma hemsida för integration står det att läsa:

”Samhällsorientering för nyanlända Samhällsorienteringens syfte är att underlätta den nyanlände flyktingens etablering och delaktighet i det svenska samhället. Informationen skall ges så tidigt som möjligt efter ankomst till kommunen. Samhällsorienteringen ska förmedlas i dialog- och diskussionsform anpassat efter den nyanländes egna förutsättningar och perspektiv. Informationen ska därför helst ges på den nyanländes modersmål. Samhällsorienteringen ska ses som en gemensam bas där kommunernas insatser kompletteras av landstingen, statliga myndigheter och andra aktörer.”

Förbundsstyrelsen delar inte motionens inriktning på att endast moderatledda kommuner ska lägga mer fokus på värderingsfrågor som jämställdhet och hbtq- rättigheter, utan menar att detta ska vara ett mål för alla landets kommuner.

Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning om att via lagstiftning styra innehållet i samhällsorienteringen till att innehålla en större del om hbtq-rättigheter i Sverige och EU.

Förbundsstyrelsen delar motionens uppfattning om att samhällsorienteringen bör göras obligatorisk och innehålla ett examinerande moment. Dock är det viktigt att understryka att det är en orienterande information som ges på som lägst 60 timmar, och inte en komplett utbildning.

Förbundsstyrelsen föreslår Förbundsstämman

Att avslå första att-satsen,

Att bifalla andra och tredje att-satsen

Reservation: Jenny Edberg reserverar sig till förmån för bifall till hela motionen.

Motion 3 angående RFSU och RFSL som remissinstanser till offentliga utredningar

RFSU är riksförbundet för sexuell upplysning, en förening som ska arbeta med opinionsbildning kring sexuell och reproduktiv hälsa, samt information och upplysning kring sexualitet och samlevnad, med mera. Det finns även ett företag, som ägs av föreningen, som säljer kondomer, glidmedel och annat. RFSU har inte särskilt många medlemmar. Faktum är att RFSU har väldigt få medlemmar i förhållande till sitt samhällsinflytande. Trots föreningens synnerligen begränsade medlemsantal har man inflytande på en rad områden och räknas av gammal vana, men utan egentlig anledning, som en remissinstans och samhällsinstitution.

RFSL är riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter, är en ideell organisation som grundades 1950. RFSL:s målsättning är att samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter ska gälla för hbtq-personer som för alla andra i samhället. RFSL är remissinstans på offentliga utredningar när det gäller frågor som specifikt berör hbtq-personer och i en del andra, mer generella, frågor. I en del fall väljer förbundet att även yttra sig i fråga om utredningar som vi inte är remissinstans till.

När offentliga utredningar ska ut på remiss och HBTQ- communityt ska tillfrågas är RFSL och RFSU de organisationer som representerar HBTQ-personer. Öppna Moderater behöver ställa frågan om det är representativa organisationer som tillfrågas.

Föreslår förbundsstämman besluta följande

Att: Öppna Moderater ska verka för att remissinstanserna på offentliga utredningar avseende frågor som berör HBTQ-personer ses över.

Tobias Björk, Väst

Svar på motion 3 angående RFSU och RFSL som remissinstanser till offentliga utredningar

Förbundsstyrelsen vill tacka motionären för en bra och intressant motion.

Motionären sätter fingret på en viktig frågeställning – representativitet för instanser vid remiss för offentliga utredningar. Vi håller med motionären om att, av närmast gammal hävd, så går remiss till nästan enkom till RFSL och RFSU. Och det är nog så att det är just av gammal hävd, och speglar inte de potentiella remissmottagare som finns rörande hbtq-frågor för offentliga utredningar.

Det kan aldrig vara offentligheten till gagn att mala på i gamla hjulspår och endast nyttja RFSU och RFSL i dessa frågor. Det finns betydligt många fler röster och instanser som är viktiga instrument när det kommer att utreda hbtq-frågor 2017

Förbundsstyrelsen föreslår därför Att bifalla motionen

Reservation: Jenny Edberg, Fredrik Saweståhl och Robert Mellberg reserverar sig till förmån för avslag på motionen.

Motion 4 angående förhållningssättet gentemot Sverigedemokraterna Den 19 januari skedde en dramatisk kursändring i fråga om Moderaternas hållning till Sverigedemokraterna (SD). Från ett konsekvent moderat nej till förhandlingar och samarbete med Sverigedemokraterna har partiledningen svängt till en positivare inställning och givit besked om att samtal och därmed samarbete med Sverigedemokraterna kommer att vara tillåtet i riksdagens utskott, liksom i kommunerna. Sverigedemokraterna bildades år 1988, bla av personer som varit medlemmar i Bevara Sverige Svenskt (BSS), som i sin tur bildats av aktiva inom nazistiska och fascistiska grupperingar. Sverigedemokraterna använde sig länge av uttrycket Bevara Sverige Svenskt. Sverigedemokraterna arbetade under mitten av 1990-talet med att rensa ut vitmakt-symbolerna och det nazistiska arvet från BSS1. Trots att partiet gjort ansträngningar att tvätta bort sitt rasistiska förflutna har man inte lyckats. Personer i Sverigedemokraternas ledarskikt kan fortfarande uttala sig homofobt eller rasistiskt utan att det får större konsekvenser. Trots att partiet har infört nolltolerans mot rasism har man dock inte gått till botten med sin nazistiska och rasistiska historia. Trots att Sverigedemokraterna jobbat med att ta bort yttre uttryck för rasism, så hör vi så gott som hela tiden om förtroendevalda i Sverigedemokraterna som yttrar sig rasistiskt. Uteslutningar hör också till partiets vardag, liksom att ledande företrädare visar våldstendenser utan att detta får mer än tillfälliga konsekvenser för de berörda. Mycket av den diskussion som kommit efter Anna Kinberg Batras besked den 19 januari har varit av semantisk natur. Vad sade hon, vad menade hon med det osv. Faktum är att de ord som använts föra samtal med, hävt kontaktförbudet, söka stöd hos, förhandla de facto innebär detsamma som att samarbeta. För det är inte samtal om väder och vind som Anna Kinberg Batra har givit klartecken till i riksdagens utskott eller i kommunerna. En del moderater har poängterat att Anna Kinberg Batras utspel från den 19 januari i första hand skulle handla om möjligheten att lägga fram en alliansbudget. En sådan budget är dock inte aktuell den här mandatperioden, då inte hela alliansen stöder att lägga fram en sådan, därför faller det resonemanget. Detta var välkänt den 19 januari. Ett argument som ofta används som grund för samarbete med Sverigedemokraterna är att de är demokratiskt framröstade. Det är Vänsterpartiet också, men det är fortfarande inte argument för Moderaterna att samarbeta dem. Det skiljer för mycket politiskt mellan partierna. Politiskt samarbete måste främst bygga på likvärdiga värderingar och där skiljer sig Moderaterna markant från Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna är ett parti som står långt från Moderaterna politiskt. Vi har diametralt skilda åsikter beträffande utrikespolitik och globaliseringsfrågor, men också frågor som livsstil, skatter och jobbskapande åtgärder. Vi ska heller inte förglömma Sverigedemokraternas vurm för Vladimir Putin och europeiska högerextrema rörelser. Inte bara dessa frågor skiljer Moderaterna från Sverigedemokraterna utan också

1 SOU 2012:74 76 beträffande hbtq-frågor står partierna långt från varandra. Sverigedemokraterna och deras företrädare är emot homosexuellas möjligheter att adoptera, emot insemination för homosexuella och ensamstående. Partiet anser att det är komplementet mellan manliga och kvinnliga egenskaper som gör människor till lämpliga föräldrar, inte människors individuella egenskaper. Partiet föraktar allt som faller utanför den heterosexuella livsstilen. Dessutom har framträdande politiker i Sverigedemokraterna uttalat sig oerhört respektlöst mot hbtq-personer och jämfört homosexualitet med diverse kriminaliserade handlingar. Tex har Björn Söder (SD) idag vice talman i riksdagen uttalat följande på sin blogg ”Vad är det som säger att den s k normaliseringen slutar med att bi- homo- och transpersoner skall normaliseras? Varför inte personer som begår tidelag (sex med djur) eller pedofili? Dessa sexuella avarter är inte normala och kommer aldrig att vara normala.” Björn Söder i en kommentar till sin blogg 2 juli 20072 samtidigt som Jimmie Åkesson själv har uttalat sig nedlåtande om homosexuella som deltar i Pride: ”Jag tror förövrigt att det är viktigt att betona just detta, att de flesta homosexuella inte är som de smaklösa figurerna i Prideparaden”3 Det är ytterst olyckligt att Moderaterna bidrar till att ge legitimitet åt Sverigedemokraterna på detta sätt som skett under de senaste månaderna. Dessa sk Sverigevänliga människor i Sverigedemokraterna vill dessvärre oss hbtq-personer inget väl. Det finns heller inget som säger att samtalen med Sverigedemokraterna stannar vid hbtq-frågor, som sagts i dagsläget, när sådana besked kommer från personer som senast hösten 20164 yttrade att de aldrig skulle samarbeta med Sverigedemokraterna, men ett par månader senare öppnar för just det. Motionärernas önskan är att Öppna Moderater vidhåller sin linje som presidiet gav uttryck för i en artikel i Dagens Samhälle den 3 februari 2016, nämligen att säga blankt nej till samarbete med Sverigedemokraterna. http://www.dagenssamhalle.se/debatt/oeppna-moderater-nej- till-samarbete-med-sd-22143.

Med anledning av ovanstående yrkar vi:

Att Öppna Moderater ska arbeta för att Moderaterna under inga som helst omständigheter ska ha någon politisk samverkan med Sverigedemokraterna.

Jenny Edberg, Stockholm Edith Escobar, Syd Tobias Petersson, Jönköping

2 http://www.expressen.se/omtalat/nyheter/9‐saker‐vi‐inte‐ska‐glomma‐att‐sveriges‐andre‐vice‐ talman‐sagt‐och‐gjort/ 3 http://www.expressen.se/nyheter/expressen‐avslojar/jimmie‐akessons‐angrepp‐pa‐gardell/ 4 https://www.svd.se/moderaterna‐kommer‐inte‐att‐samarbeta‐med‐sd http://www.expressen.se/nyheter/anna‐kinberg‐batra‐i‐svt‐om‐sd‐inviterna/

Robert Mellberg, Stockholm Marcus Sköld, Stockholm Kenny Fredman, Stockholm

Svar på motion 4 angående förhållningssätt gentemot Sverigedemokraterna Sverige är på flera sätt på väg i fel riktning. Många känner en ökande otrygghet och att viktiga funktioner i samhället inte lever upp till sitt uppdrag. Utanförskapet och bidragsberoendet är stort och omfattar närmare en miljon människor. Detta måste adresseras. Det är genom en ny regering ledd av Moderaterna tillsammans med Alliansen som utvecklingen kan vändas.

En ny Alliansregering behöver också fortsätta leverera reformer på hbtq-området.

Det var med en moderatledd regering som de senaste stora hbtq-reformerna genomfördes. Vi fick på plats en könsneutral äktenskapslagstiftning med homosexuellas rätt att få gifta sig, vi avskaffade kravet på tvångssterilisering vid könskorrigering och genom olika åtgärder ökade tryggheten för unga hbtq-personer. Moderaterna har även i opposition den senaste tiden bland annat drivit på för att transpersoner ska få ökat diskrimineringsskydd. Både vår tidigare partiledare Fredrik Reinfeldt och Anna Kinberg Batra har personligen varit mycket engagerade i dessa frågor. Men vi kan aldrig ta tidigare framgångar för givna och mycket arbete återstår.

Det är därför avgörande att vi ger ett tydligt besked och sänder ett klart budskap till partiet att vi inte kan acceptera att kompromissa med de värderingar som ligger till grund för vårt arbete i dessa frågor.

Det är också tydligt att det är under Alliansens styre viktiga reformer på detta hbtq- området faktiskt kommer på plats. Trots att de rödgröna partierna ofta har högt tonläge i dessa frågor så krävs det borgerligt styre för att utvecklingen konkret ska gå framåt. Den nuvarande rödgröna regeringen är inget undantag. Fastän retoriken ofta är högtravande lyckas inte Löfven och hans statsråd åstadkomma särskilt mycket för att förbättra hbtq-personers villkor och förutsättningar. Ett exempel är att öppna upp för möjligheten till surrogatmödraskap, där Moderaterna tagit ställning för, medan Socialdemokraterna och regeringen är helt låsta. Det duger inte.

För att konstatera det självklara saknar Sverigedemokraterna helt trovärdighet i dessa frågor. I ett läge där vi bland annat behöver satsa resurser på trygghet, ett område som är väldigt viktigt för hbtq-personers livsmöjligheter, är Sverigedemokraterna verkligen inte svaret på någon fråga. SD är ett parti som är emot bland annat homosexuellas möjligheter att adoptera samt emot insemination för homosexuella och ensamstående. Dessutom har framträdande företrädare för partiet uttalat sig respektlöst mot hbtq-personer gång på gång.

Sammanfattningsvis är det helt avgörande att vi får en ny regering i Sverige. Regeringen Löfven leder landet fel. Utanförskapet är omfattande och otryggheten ökar. Unga tjejer och killar får sin frihet begränsad av både förlegade normer och hederskultur. Skolan ger inte barn och unga tillräckliga kunskaper och det lönar sig för dåligt att arbeta – hittills har över en miljon löntagare fått höjd skatt. Sverige behöver förändring och en ny Alliansregering - där Moderaterna kan vara en stark röst för frågor som rör homo-, bisexuella, transpersoner och queera ur ett liberalt och frihetligt perspektiv.

Vad är det då Moderaterna faktiskt sagt och gett för besked. Partiet har varit tydliga kring att vi ska samarbeta med våra vänner i Alliansen. Detsamma gäller budgetförhandlingar och regeringssamarbete. Partier med extrema rötter som SD, eller V, ska inte ingå i en moderatledd alliansregering och inte heller vara delaktiga i några budgetförhandlingar. Samma besked har getts vad gäller partiets agerande på regional och lokal nivå.

Alla partier i riksdagen måste sedan själva välja om de röstar för eller mot en alliansregerings politiska förslag. På hbtq-området vill vi se fler reformer. Vi vet att Alliansen har levererat tidigare och förutsätter att en ny Alliansregering fortsätter göra det och säkerställer att det finns majoritet i riksdagen för sådana reformer.

Vårt budskap till partiet är därför att det ur vårt perspektiv är klart att: - SD inte kan vara del av en moderatledd regering - SD inte kan vara en part att budgetförhandla med i riksdagen - SD inte kan vara ett parti som Moderaterna aktivt samarbetar med genom att anpassa politiska förslag likt regering Löfven gjort vid flera tillfällen - SD inte kan tillåtas ha inflytande över värderingsfrågor såsom hbtq-politiken på någon nivå eller i något sammanhang

Förbundsstyrelsen föreslår förbundsstämman

Att avslå motionen

Reservation: Jenny Edberg, Edith Escobar och Robert Mellberg reserverade sig till förmån för bifall till motionen.

Motion 5 angående underlätta att få ut nya betyg och intyg vid ändrad könstillhörighet När du söker ditt första eller andra arbete är dina betyg från skolan grundläggande att skicka med i ansökan, och vid senare ansökningar är även intyg från tidigare anställningar avgörande att skicka med. Detta är något de flesta av oss inte behöver fundera över. Vi samlar ihop de betyg och intyg vi har och skickar in dem med ansökan eller vid kontakt med företaget. Det är dock inte lika enkelt för de personer som har fått en ändrad könstillhörighet sedan de fick sina betyg och intyg som ett flertal utredningar och propositioner har visat. I SOU 2007/016 Ändrad könstillhörighet står det att läsa ”Vi föreslår ingen lagreglerad rättighet för f.d. transsexuella att kunna få tidigare erhållna intyg och betyg korrigerade i efterhand eller att få nya sådana intyg och betyg utfärdade i den nya könstillhörigheten.”. Man tycker tyvärr att det räcker med att intygsgivare ”visar god vilja”. Betänkandet låg sedan till grund för regeringens proposition 2011/12:142 gällande Ändrad könstillhörighet, där vi kan läsa ”För den som har fått sin könstillhörighet ändrad kan situationer uppstå då det kan vara nödvändigt att redovisa betyg, övriga intyg och meriter från tiden före ändringen av könstillhörigheten. Det kan framför allt vara relevant vid ansökan om arbete och utbildning. Enligt Socialstyrelsens rapport har många sett det som ett stort problem att få nya betyg och intyg med den nya identiteten. Regeringen delar Socialstyrelsens bedömning att rutiner för hur uppgifter om förändrat personnummer och namn ska hanteras hos myndigheter och organisationer bör ses över.”. Även i utredningen om juridiskt kön och medicinsk könskorrigering (SOU 2014:91) konstateras att rätten att få olika former av intyg utfärdade i nya personuppgifter är en fråga som bör utredas och övervägas ytterligare. När det gäller t.ex. grund- och gymnasieskolan har Statens skolverk gjort bedömningen att bestämmelsen om omprövning i förvaltningslagen ger rektorn möjlighet att ändra identitetsuppgifter i slutbetyg för den som bytt juridiskt kön. Trots detta finns ett behov av att belysa om svårigheter kvarstår. Det har dessutom visat sig att Högskolors och universitets hantering av ändring av personnummer i examensbevis varierar mellan lärosätena. Sveriges förenade hbtq-studenter har i en rapport från 2015 uppmärksammat frågan och identifierat vissa svårigheter och utmaningar gällande bemötande, praktisk information till den enskilde och lärosätenas ärendehantering. Arbetsförmedlingen har påtalat att transpersoner som bytt juridiskt kön i nuläget inte har lika villkor på arbetsmarknaden, eftersom de ofta saknar möjlighet att fullt ut kunna styrka sina meriter utan att avslöja juridiskt könsbyte. Slutligen rekommenderade Europarådets ministerkommitté 2010 vikten av att en persons ändrade könstillhörighet erkänns rättsligt inom alla områden av livet. Ändå är personer med ändrad könstillhörighet i mångt och mycket utlämnande till den utfärdande myndighetens eller arbetsgivarens goda vilja, även om Socialstyrelsen har

80 ett uppdrag att underlätta den administrativa bördan för den sökande när det gäller Sveriges olika myndigheter. Det finns dock inga absoluta krav på myndigheterna att de måste vara behjälpliga med utfärdande av nya betyg eller intyg som stämmer överens med den ändrade könstillhörigheten. Detta medför två stora problem. Personen som har fått den ändrade könstillhörigheten kan inte fullt ut slutföra processen utan kan tvingas leva kvar med betyg och intyg som påminner om den felaktiga könsidentiteten, men det tvingar också personen att vara öppen med sin historia vid jobbansökningar och liknande situationer. Det är dags att vi slutar utreda frågan och ger alla lika möjligheter!

Med anledning av ovanstående yrkar Öppna Moderater Stockholm: Att Öppna Moderater ska verka för att lagen ändras så att det är en reglerad rättighet för personer med ändrad könstillhörighet att i efterhand få betyg och intyg som stämmer överens med den nya könstillhörigheten

Svar på motion 5 angående att underlätta att få ut nya betyg och intyg vid ändrad könstillhörighet Förbundsstyrelsen vill tacka Öppna Moderater Stockholm för ytterligare en motion som tar upp transpersoners situation, ett prioriterat område för Öppna Moderater.

Som transperson ställs man inför många synbarligen vardagliga situationer som, trots att det kan framstå som mindre allvarligt för en oinsatt, kan vara nog så besvärligt att komma runt och också en påminnelse om att världen inte riktigt är anpassad just för dig. Det kan vara exempelvis blanketter som inte går att komplett fylla i, eller som här, betyg som inte överensstämmer med ens identitet.

Vi i Öppna Moderater vet att det ofta kan räcka med god vilja och motsätter oss onödig lagstiftning. En gräns passeras ändå vid något tillfälle när den goda viljan inte räcker till, vilket motionärerna tar upp flera exempel på. Att inte kunna konkurrera på jämlika villkor på arbetsmarknaden är inte enbart till nackdel för förmågan att försörja sig själv, utan så klart också något som kan upplevas som kränkande och förminskande.

Det finns förmodligen redan en vilja hos många instanser att skärpa rätten till att få ut betyg och liknande handlingar, men motionärerna anser att viljan inte återspeglas i någon form av förestående förändring. Förbundsstyrelsen delar den analysen och anser därför, precis som motionärerna, att mer kraft måste läggas för att få till den eftertraktade förändringen.

Förbundsstyrelsen föreslår mot den bakgrunden

Att bifalla motionen 81

Motion 6 angående friskförklara transsexuella Könsöverskridande identitet och uttryck är väl känt i historien sedan lång tid tillbaka. Redan före Kristus hittar vi de första källorna som ger uttryck för detta, även om det var först i början av 1900-talet som begreppet transsexualism blev känt genom sexualforskaren Magnus Hirschfeldt. Synligheten för transpersoner har ökat markant under senare år och transpersoner tar allt mer plats i samhället. Dessutom har många politiska segrar vunnits på transområdet under senare år, där borttagande av tvångssteriliseringen torde vara den största segern. Så mycket har blivit bättre, men än är inte allt bra. Transpersoner utsätts fortfarande för diskriminering och oförstående i kontakt med exempelvis myndigheter och sjukvården. Transsexualism betraktas i Sverige som en psykiatrisk sjukdom enligt internationella klassificeringssystemet ICD-10. Transsexualism är en del i spektrat könsdysfori och i Sverige används tre diagnoser för könsdysfori:  transsexualism;  könsidentitetsstörning utan närmare specifikation; eller  övrig könsidentitetsstörning.

Flera andra diagnoser som har funnits inom hbtq-communityt har upphört att vara sjukdomar. Till exempel var homosexualitet en sjukdom ända till år 1979 och transvestism ända fram till år 2009. I takt med att samhället har förändrats så har också inställningen till vissa sjukdomar förändrats. Resultatet av detta kan vi se i vårt grannland Danmark som nyligen tog bort diagnosen transsexualism och ersatte den med en behandlingskod istället. Sedan tidigare har även Frankrike gjort detsamma. I Sverige betraktas dock fortfarande transsexualism som en sjukdom. Det är dags att Sverige gör på samma sätt som Danmark och avskaffar diagnosen transsexualism. När samhället förändras och inte betraktar hbtq-personer som sjuka ska inte heller Socialstyrelsen göra det. I Sverige är det staten genom Socialstyrelsens Rättsliga Råd som har sista ordet och bestämmer om byte av juridiskt kön, dvs personnummerbyte, samt vem som får genomgå underlivskirurgi. Det är olyckligt att staten har en sådan genomgripande makt över människor. Det måste vara upp till den enskilda individen hur hon eller han lever sitt liv och att hon eller han kan leva som den person hon eller han är. Detta ska inte staten intervenera i. Med anledning av ovanstående yrkar Öppna Moderater Stockholm: Att Öppna Moderater verkar för att Socialstyrelsens Rättsliga Råd beslutande roll i könskorrigeringsprocessen upphör. Att Öppna Moderater verkar för att diagnosen transsexualism ersätts med behandlingskod där könsbekräftande vård upprätthålls

Svar på motion 6 angående Friskförklara transsexuella

Förbundsstyrelsen vill tacka Öppna Moderater Stockholm för en bra motion i ett aktuellt och viktigt ämne. Transpersoners villkor är generellt sett en fråga som diskuterats för lite. De positiva ändringar som Alliansen genom drev i regeringsställning rörande lagen om könsfastställelse var viktiga steg framåt. Det var dock inte tillräckligt ur ett helhetsperspektiv.

Det är därför positivt att den nuvarande regeringen nu som en av sina få insatser på hbtq-området tillsatt en bredare utredning kring just transpersoners livsvillkor. Genom utredningen ska en särskild utredare utifrån befintlig kunskap göra en bred kartläggning av transpersoners villkor och situation i samhället och föreslå konkreta insatser som bidrar till förbättrade levnadsvillkor och ett tryggare livsutrymme för transpersoner. Utredaren ska även belysa hur personer som genomgår könskorrigering uppfattar utredning, vård och behandling. Syftet med utredningen är att stärka efterlevnaden av transpersoners rättigheter och förbättra levnadsvillkoren för transpersoner. Det är goda ansatser.

För oss i Öppna Moderater är transpersoners situation en prioriterad fråga. Vi vill se en rad åtgärder inte minst inom hälsoområdet för gruppen.

I motionen lyfts frågan om at lyfta dagens sjukdomsklassning av transsexuella. Idag är transsexualism klassad som en diagnos bland psykiatriska sjukdomar. Motionärerna vill likt bland annat Danmark redan gjort slopa den klassningen och istället ersätta diagnosen med det som kallas en behandlingskod. Liknande krav framfördes för övrigt vid en manifestation 2016 då transaktivister iscensatte en ockupation av Socialstyrelsen för att få något att hända likt homosexuella gjorde 1979.

Kravet att ta bort sjukdomsklassningen är rimligt. Det är dock viktigt att tydligt understryka att det inte handlar om att försämra transsexuellas möjligheter att få vård. Tvärtom dessa behöver förbättras. Det är därför som det samtidigt också ska införas en behandlingskod så att könsbekräftande vård kan genomföras inom ramen för det svenska sjukvårdsystemet.

Motionärerna tar vidare upp den praktiska hanteringen kring en könskorrigeringsbehandling. Där idag Socialstyrelsens Rättsliga Råd är den instans som beslutar om att ge sitt godkännande till såväl juridiska könsbyten som underlivskirurgi. Vi har full förståelse för att denna process i ifrågasätts.

Rättsliga rådets roll idag är att besluta om juridiskt könsbyte och för de som också önskar underlivskirurgi. Detta efter ansökan med intyg från vården och den som lett utredningen av personen.

Alternativet till dagens modell med ett beslut från myndigheten vore att beslutet om könskorrigerande behandling tas gemensamt av individen och det vårdteam som finns runt om. Detta behöver sedan registreras hos en myndighet för att slå igenom i register och annat. Om individen och vården inte är ense måste individen ha rätt att få sin sak prövad av någon annan. Det innebär att det rättsliga rådets beslutande roll kan upphöra.

Ett juridiskt könsbyte skulle enklast kunna skötas genom en anmälan till Skatteverket.

Förbundsstyrelsen föreslår mot den bakgrunden

Att bifalla motionen

Motion 7 angående språket i hbtq-sammanhang Arbetet med HBT-personers rättigheter har pågått under en mycket lång tid. Och många förändringar har gjorts genom åren som är av stor betydelse för att HBT- personer skall känna sig som en del av samhället istället för ett parallellt sådant.

När en del debatterar de problem och lösningar som fortfarande finns kvar, så används ord som inte alltid ger den effekt som det avser. Ett sådant ord är Normkritik. Kritik kan vara både positiv och negativ. Men just detta ord avser enbart en negativ bild. Med anledning av det arbete som gjorts för att HBT-personer skall känna sig accepterade, är det inte acceptabelt att enbart se den majoritet som Heteropersoner utgör, och den norm som det för, som enbart negativ.

Ett ord som inte har den negativa laddningen är Normmedvetenhet. Ett ord som styrelsen i Öppna Moderater Väst önskat använda istället, och därmed ej längre använda ordet Normkritik då vi talar om HBT. Vi anser att förändringen bör gälla hela förbundet.

Öppna Moderater Väst föreslår därför förbundsstämman;

Att: vi skall arbeta för ett språk i HBTQ sammanhang som bättre stämmer överens med moderata värderingar

Att: byta ut ordet normkritik mot normmedvetenhet

Öppna Moderater Väst

Svar på motion 7 angående språket i hbtq-sammanhang

Motionen berör ett angeläget ämne, nämligen att se hbtq-människor som individer som har rätt att ha egna åsikter och följa normer, som till exempel inte nödvändigtvis står i konflikt med de åsikter, värderingar och normer som råder för det som skulle kunna kallas heterosamhället.

Förbundsstyrelsen delar därför motionärernas åsikt att exempelvis ordet normmedvetenhet ofta är en bra ersättare till normkritik. Förbundsstyrelsen vill dock inte gå så långt att säga att det aldrig kan vara befogat att använda begreppet normkritik. Vi vill dessutom undvika att fatta centrala beslut om exakt vilka ord som ska användas i Öppna Moderater-sammanhang.

Med anledning av ovanstående förslår förbundsstyrelsen stämman

Att avslå motionen.

Valberedningens förslag

Valberedningen avger härmed följande förslag till förbundsstämman:

Att förbundsstyrelsen skall bestå av förbundsordförande, två vice förbundsordförande samt 8 ledamöter.

Förbundsordförande: Fredrik Saweståhl Stockholm (omval)

Vice förbundsordförande: Jenny Edberg Stockholm (omval)

Vice förbundsordförande: Edith Escobar Syd (omval)

Ledamöter: Johan Bergqvist Södermanland (omval) Tobias Björk Väst (omval) Jonas Hellsten Halland (omval) Anders Karlsson Stockholm (omval) Hannes Kataja Västmanland (nyval) Robert Mellberg Stockholm (omval) Lars Sporrong Stockholm (omval) Alexandra Ward Slotte Sydost (nyval)

Reservation: Magnus Gärdebring anmäler avvikande mening till förmån för att föreslå Sophia Ahlin till förbundsstyrelsen.

Auktoriserad Revisor: Kerstin Norlin, Allegretto Revision AB (omval)

Suppleant: Eva Stein, Allegretto Revision AB (omval)

Revisorer: Thomas Eriksson (nyval)

Suppleant: Jan Erik Leijon (omval)

Stockholm 2017-04-05

Evelina Kogsta (sammankallande) Niklas Wykman Mozhgan Jalali Annicka Engblom Magnus Gärdebring Thomas Eriksson (deltog ej i beslutet angående förtroendevald revisor)