Bet. 2012/13:Fiu20 Riktlinjer För Den Ekonomiska Politiken

Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Sammanfattning Finansutskottet behandlar i detta betänkande 2013 års ekonomiska vårpro- position (prop. 2012/13:100) om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt de motioner som väckts med anledning av riktlinjerna och en motion från den allmänna motionstiden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer och avstyrker oppositionspartiernas förslag i motsvarande delar. Utskottet avstyrker också motionen från den allmänna motionstiden. Finansutskottet behandlar också två skrivelser från regeringen med anledning av granskningsrapporter från Riksrevisionen (skr. 2012/13:127 Riksre- visionens rapport om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser samt skr. 2012/13:137 Riksrevisionens rapport om regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013). Inga följdmotioner har väckts med anledning av skrivelserna. Utskottet föreslår att skrivelserna läggs till handlingarna. I betänkandet finns fyra reservationer. Den ekonomiska utvecklingen Den globala finans- och skuldkrisen är nu inne på sitt femte år. Sverige har visat på en god motståndskraft under perioden 2007–2012 med en genomsnittlig årlig tillväxt på 1 procent, vilket kan jämföras med genom- snittet i OECD på 0,5 procent respektive euroområdet på –0,25 procent. Trots Sveriges starka position påverkades den svenska ekonomin under 2012 av den svaga efterfrågan från viktiga exportländer. Sverige står dock fortsatt starkt i Europa. Första kvartalet 2013 ökade BNP med 1,7 procent jämfört med motsvarande kvartal 2012, vilket är betydligt över Europasnit- tet. Inledningen av 2013 präglas dock av ett fortsatt svagt internationellt konjunkturläge. Detta håller tillbaka tillväxten i Sverige som bedöms växa med 1,2 respektive 2,2 procent 2013 och 2014. Tecken på en internationell återhämtning syns bl.a. genom en långsam återhämtning av arbetsmarknaden och en förbättrad bostadsmarknad i USA. Samtidigt väntas tillväxten i Kina öka i god takt, och vidtagna åtgärdsprogram i Japan vän- tas medföra en ökad tillväxt. En förstärkt internationell konjunktur bedöms 1 2012/13:FiU20 även öka tillväxten i euroområdet. Sammantaget möjliggör det att svensk BNP kan växa med i genomsnitt 3,3 procent 2015–2017. En förhållande- vis svag efterfrågan och en stark krona väntas medföra en svag export. Den inhemska efterfrågan blir därför en viktig drivkraft för återhämt- ningen. Osäkerheten bedöms som stor och utgörs framför allt av utvecklingen i euroområdet. Det svaga konjunkturläget återpeglar sig även på arbetsmarknaden där arbetslösheten ökar till som mest 8,4 procent 2014 för att minska till 6,3 procent 2017. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken Sveriges offentliga finanser är fortsatt bland de starkaste i EU. Det finansi- ella sparandet i den offentliga sektorn bedöms uppgå till –1,6 procent av BNP i år och –1 procent 2014. Därefter förstärks det gradvis till överskott under slutet av prognosperioden. Utskottet delar regeringens syn att det finns ett visst utrymme att föreslå ofinansierade reformer i den kommande budgetpropositionen men att en slutgiltig bedömning får göras i budgetpropositionen för 2014. Utskottet delar också regeringens bedömning att budgeteringsmarginalerna till de utgiftstak som riksdagen slagit fast för perioden 2013–2015 är tillräckliga för att hantera den osäkerhet som finns i fråga om utgiftsutvecklingen. Den utdragna lågkonjunkturen bör mötas med en ansvarsfull finanspoli- tik som kombinerar långsiktiga reformer för jobb, företagande, tillväxt och välfärd med insatser som stöder återhämtningen, samtidigt som hållbara offentliga finanser värnas. Politiken måste fortsätta att skapa fler vägar till jobb eller eget företagande för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det svenska samhället ska hålla ihop. Den höga arbetslösheten motiverar också temporära och riktade åtgärder inom bl.a. arbetsmarknadspolitiken och utbildningssystemet för att motverka lågkonjunkturen. Jämfört med många andra länder har den svenska arbetsmarknaden kla- rat lågkonjunkturen bra. Sedan regeringen tillträdde 2006 har t.ex. syssel- sättningen stigit med ca 200 000 personer, trots krisen. Arbetslösheten är dock fortsatt hög. Utskottet är positivt till att regeringen vill vidareut- veckla den svenska modellen tillsammans med arbetsmarknadens parter på så sätt att arbetsmarknaden blir mer inkluderande och flexibel. De tre områ- den som har varit i fokus är att skapa en ny väg in på arbetsmarknaden för unga genom yrkesintroduktionsavtal, att ge bättre möjligheter till omställ- ning på arbetsmarknaden och att införa ett statligt stöd vid korttidsarbete som kan användas i tider av synnerligen djup ekonomisk kris. Utskottet välkomnar också att regeringen ytterligare vill stärka drivkrafterna för arbete genom att, när budgetutrymmet så tillåter, förstärka jobbskatteavdra- get och höja den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Satsningar på utbildning, forskning och infrastruktur samt förbättringar av företagens villkor och bostadsmarknadens funktionssätt är viktiga för att ytterligare stärka Sveriges tillväxtförutsättningar. Regeringen har sedan 2006 sjösatt omfattande reformer för att åtgärda brister och stärka kvalite- 2 2012/13:FiU20 ten i hela utbildningskedjan. Detta arbete fortsätter. Kvaliteten i undervis- ningen ska öka genom att läraryrket görs mer attraktivt, kvaliteten på de yrkesinriktade programmen ska stärkas och studieresultaten i bl.a. matema- tik läs- och skrivförmåga ska fortsätta att prioriteras. Företagens villkor ska även fortsättningsvis förbättras genom en företagsvänlig skattepolitik, regelförenklingar och satsningar på bl.a. utbildning, forskning, innovation och infrastruktur samt förbättringar av arbetsmarknadens funktionssätt. Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt. Fortfarande återstår dock mycket arbete, och det är därför positivt att regeringen arbetar på bred front med dessa frågor. Utskottet ställer sig bakom regeringens fortsatta arbete med förebyg- gande åtgärder för finansiell stabilitet. När det gäller hushållens skuldsätt- ning har en rad åtgärder vidtagits, såsom bolånetak, högre kapitaltäckning för systemviktiga banker, högre riskvikter för bolån m.m. Det förefaller också som att ökningstakten har avtagit. Det är dock viktigt, anser utskottet, att regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder om skuldsättnings- takten återigen ökar. Regeringens höga ambitioner på klimatområdet avspeglas i att Sverige med marginal kommer att nå EU-beslutade åtaganden om minskade utsläpp av växthusgaser och en ökad andel förnybar energi till 2020. Kli- matförändringarna är tillsammans med bevarandet av biologisk mångfald, havsmiljö och giftfri miljö regeringens mest prioriterade miljöfrågor. Utskot- tet välkomnar att regeringen kommer att fortsätta att vara pådrivande för att säkerställa att en ny ambitiös global klimatöverenskommelse kommer på plats. Utskottet delar regeringens syn att en svag förankring på arbetsmarknaden är huvudskälet till ekonomisk utsatthet. Fördelningspolitiken bör inrik- tas på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Trots tidigare reformarbete för att stärka arbetslinjen är det för stora grup- per fortfarande inte tillräckligt lönsamt att ta ett arbete eller att öka sin arbetstid. Ambitionen bör därför vara att fortsätta att driva en politik för ökade drivkrafter till arbete. Samtidigt kan ytterligare åtgärder behövas för att förbättra standarden för hushåll med svag ekonomi och för att förbättra situationen för barn och unga i ekonomisk och social utsatthet. Vårdens och omsorgens tillgänglighet, kvalitet och effektivitet ska också fortsätta att förbättras. Viktiga delar i arbetet med att fortsätta förbättra och effektivisera rätts- väsendet är förstärkta insatser mot våld i nära relationer, skärpta straff för de grövsta våldsbrotten och snabbare insatser för att förebygga brott bland unga. 3 2012/13:FiU20 Den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser (skr. 2012/13:127) Utskottet noterar att regeringen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser om den kommunala ekonomin och hållbara offentliga finanser. Enligt utskottet är det viktigt med tydlighet och transpa- rens, och utskottet välkomnar därför regeringens fördjupade och utökade redovisning av de antaganden som ligger till grund för långsiktskalkylen för de offentliga finanserna. Regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2013 (skr. 2012/13: 137) Utskottet delar regeringens bedömning av rekommendationerna i Riksrevi- sionens granskningsrapport och konstaterar att regeringen fortsätter att arbeta systematiskt med att förbättra redovisningen och tydligheten i de ekonomisk-politiska propositionerna. Regeringen anför att den ständigt strä- var efter att öka tydligheten i sin bedömning av finanspolitikens inriktning och effekter. Regeringen har också, i och med sin tidigare skrivelse om ramverk för finanspolitiken, konkretiserat riktlinjer för öppenhet och tydlighet i enlighet med vad utskottet tidigare anfört om bl.a. motiveringar av utgiftstakets nivå, redovisningen av budgeteffekter och hanteringen av änd- ringsbudgetar. 4 2012/13:FiU20 Innehållsförteckning Sammanfattning .............................................................................................. 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut ............................................................... 7 Redogörelse för ärendet

Load more