Snabbprotokoll 2007/08:108, Fredagen Den 9 Maj-Kl. 09.00 – 16.16

Riksdagens protokoll 2007/08:108 Fredagen den 9 maj Protokoll Kl. 09.00 – 16.16 2007/08:108 1 § Anmälan om kompletteringsval till krigsdelegationen Tredje vice talmannen meddelade att Moderata samlingspartiets riks- dagsgrupp på grund av uppkommen vakans anmält Hillevi Engström som ledamot i krigsdelegationen. Tredje vice talmannen förklarade vald till ledamot i krigsdelegationen Hillevi Engström (m) 2 § Svar på interpellation 2007/08:555 om Sveriges förhållande till Svar på ESK-rättigheterna interpellationer Anf. 1 Utrikesminister CARL BILDT (m): Fru talman! Bodil Ceballos har frågat mig om jag avser att skynda på förhandlingarna om ett tilläggsprotokoll till ESK-konventionen, om jag avser att ge de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna samma värde som de medborgerliga och politiska rättigheterna, ifall jag avser att förtydliga regeringens uppfattning om rätten till mat samt vad jag avser att göra med anledning av FN:s resolution om rätten till mat som antogs den 21 november 2007. Regeringens syn på de mänskliga rättigheterna framgår av regeringens skrivelse – 2007/08:109 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik – som jag överlämnade till riksdagen så sent som den 13 mars i år. I skrivelsen redovisas hur regeringen avser att arbeta med de mänskliga rättigheterna i utrikespolitiken under denna mandatperiod, inklusive ett antal prioriterade områden. Vår utgångspunkt är att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. I arbetet för att stärka de mänsk- liga rättigheterna prioriterar vi de frågor där Sveriges agerande kan uppnå det största resultatet. Det innebär att vi lägger särskild vikt vid insatser mot förtryck på olika håll i världen. Eftersom förtrycket mot enskilda människor i de flesta fall har sin grund i frånvaron av politiska rättigheter kommer arbetet för dessa rättigheter naturligen att få hög prioritet. Sverige betonar demokrati och respekt för politiska och medborgerliga rättigheter, också 1 Prot. 2007/08:108 därför att dessa är viktiga förutsättningar för att förverkliga andra rättig- 9 maj heter som de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Som vi ser i Zimbabwe och Nordkorea är det ofta så att där politiska och medbor- Svar på gerliga rättigheter inskränks ser vi ofta också allvarliga brister i respekten interpellationer för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Fru talman! Frågan om ett tilläggsprotokoll till konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter rörande enskild klagorätt har diskuterats i flera år. Från svensk sida är vi inte övertygade om att enskild klagorätt är det bästa sättet att främja dessa rättigheter som till skillnad från medborgerliga och politiska rättigheter kan genomföras successivt. Rättigheternas karaktär gör det mycket svårt att med precision ange när en kränkning ska anses ha begåtts. En enskild klagorätt reser också andra komplicerade frågor. Det är till exempel viktigt att de grundläggande ansvarsfrågorna, som staters ansvar gentemot individen, inte undergrävs. Fru talman! Rätten till mat omnämns för första gången i FN:s all- männa förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 som fyller 60 år i år. Artikel 25 anger att alla har rätt till en levnadsstandard som är till- räcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, däri inbegripet mat, kläder, bostad och nödvändiga sociala förmåner. Denna rättighet upprepas i FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rät- tigheter som ratificerats av 156 länder, däribland Sverige. Regeringen gör åtskilligt för att motverka hunger och fattigdom. Vi deltar med nödhjälp där matbristen är akut efter till exempel naturkata- strofer eller i konflikter. Under det senaste året har Sverige bland annat stött insatser i Tanzania, Darfur i Sudan, Kenya, Tchad, Bolivia och Af- ghanistan. Dessutom bidrar Sverige till att uppfylla rätten till mat genom biståndsinsatser på jordbruksområdet. Det kan handla om forskning och rådgivning för att effektivisera jordbruket. Sverige deltar aktivt i FN:s livsmedelsorgan FAO:s arbete mot hunger. Vi är också en stor bidragsgivare till FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som bland annat arbetar för rätten till mat i samarbete med FN:s specialrapportör för frågan. På miljöområdet ligger Sverige i framkant i omställningen till hållbar utveckling, både nationellt och i vårt utvecklingssamarbete. Regeringen arbetar också kraftfullt för öppna, enkla och rättvisa vill- kor för internationell handel och investeringar, bland annat genom att skapa regler inom Världshandelsorganisationen som gynnar utvecklings- ländernas möjligheter att delta i världshandeln. Sedan EU-inträdet har vi arbetat målmedvetet för en avreglering av EU:s handelshinder gentemot alla utvecklingsländer. De kraftigt ökande matpriserna understryker vikten av ytterligare samarbete på global nivå. Regeringen kommer att fortsätta stödja sådana ansträngningar. Anf. 2 BODIL CEBALLOS (mp): Fru talman! Redan i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rät- tigheterna från 1948 anges, precis som utrikesministern svarar, att alla har rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för den egna och famil- 2 jens hälsa och välbefinnande, däri inbegripet mat, kläder, bostad och nödvändiga sociala förmåner. Problemet är att individer fortfarande inte Prot. 2007/08:108 har rätt att utkräva ansvar av sina regeringar för brott mot denna grund- 9 maj läggande rättighet. Då jag skrev denna interpellation hade slutförhandlingarna om ett till- Svar på läggsprotokoll till den sistnämnda konventionen precis inletts. Miljöpar- interpellationer tiets utgångspunkt är att tilläggsprotokollet ska vara heltäckande och av samma kvalitet som de uppföljningsmekanismer som finns till övriga konventioner för mänskliga rättigheter och att det är viktigt att Sverige aktivt deltar i diskussionerna för att driva på och inte förhala tilläggspro- tokollet. Precis som utrikesministern säger är de mänskliga rättigheterna universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. De båda konventionerna har samma dignitet. Ändå fortsätter västvärlden, inte bara Sverige, att behandla vissa mänskliga rättigheter som viktigare än andra. Det är också tydligt i den nya skrivelsen om mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Det är orsaken till att jag skrev denna interpellation. Regeringen tycks helt enkelt tro att ESK-rättigheterna uppfylls automatiskt om de medborgerliga och politiska rättigheterna infrias. Fru talman! Utrikesministern menar att Sverige i arbetet för att stärka de mänskliga rättigheterna prioriterar frågor där Sveriges agerande kan uppnå störst resultat och väljer de rättigheter de flesta andra givare också prioriterar. Hur vet regeringen att vi kan nå störst resultat för att minska fattigdomen på så sätt? Hur samordnas denna politik med andra givare så att någon annan i stället prioriterar ESK-rättigheterna? Har Sverige nå- gonsin försökt prioritera de ekonomiska och sociala rättigheterna, som till exempel rätten till mat, och på vilket sätt i så fall? Hur ser regeringen på det dystra faktum att 854 miljoner människor ständigt går hungriga? Det första millenniemålet är att utrota extrem fattigdom och hunger. Halvvägs skulle en halvering ske. Men enligt alla uppgifter går utveckl- ingen i stället åt fel håll. Antalet svältande ökar även om andelen i pro- cent minskar. Regeringen prioriterar insatser mot förtryck på olika håll i världen och menar att förtrycket mot enskilda människor i de flesta fall har sin grund i frånvaron av politiska rättigheter. Så är det naturligtvis till viss del. Problemen med resonemanget infinner sig i situationen då fattiga analfabeter inte ens känner till sina politiska rättigheter. För att kunna kräva rättigheter måste man först känna till dem, och för att orka ta in kunskaper måste man först ha mat i magen för att överleva. Utrikesministern säger att Sverige betonar demokrati och respekt för politiska och medborgerliga rättigheter, också därför att de är viktiga förutsättningar för att förverkliga andra rättigheter som de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Han nämner Zimbabwe och Nordko- rea som exempel på länder där politiska och medborgerliga rättigheter inskränks och där man ser allvarliga brister i respekten för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Det finns andra exempel att nämna, till exempel Kina och Vietnam. Dessa har lyfts ur den värsta fattigdomen trots brist på demokrati och trots förtryck. Hur förklarar utrikesministern situationen i Kina och den relativt höga levnadsstandard som finns i världens största diktatur jämfört med den extrema fattigdomen i många delar av Indien som är världens största demokrati? 3 Prot. 2007/08:108 Vi menar, till skillnad från regeringen, att det bästa sättet att nå målen 9 maj om demokrati och mänskliga rättigheter är att börja med en rejäl frukost. Nu lever nästan en miljard i så utmärglat tillstånd att de inte ens orkar Svar på protestera. De nytillkomna hungriga – en följd av de höjda matpriser vi interpellationer ser runt om i världen – startar hungerkravaller. De har fortfarande ork och blir arga när de blir hungriga. Men hur går det för alla de andra? Anf. 3 Utrikesminister CARL BILDT (m): Fru talman! Det är många olika frågeställningar som kommer sam- man i denna debatt. En som är akut, som bekymrar oss och som har be- kymrat oss rätt mycket under de senaste månaderna, är den utveckling vi har haft vad gäller livsmedels- och matpriser under framför allt de senaste tolv månaderna. Detta har nu, under de senaste veckorna, kommit rejält

Load more