Omslag 2019/1_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-02-21 12:18 Sida 1
Innehåll ONÄNN2019/1 FORNVÄNNEN 1 Rimkus, T. In search of Lithuania coastal recensioner Mesolithic. Review of current data and 52 Clarke, H. & Lamm, K. Helgö revisited. A the aims of an ongoing research project. new look at the excavated evidence for 12 Røstad, I.M. I Åkerfunnets skygge. En Helgö, central Sweden. Anmälan av M.B. fornem merovingertidskvinnes grav fra Henriksen. Åker i Hedmark. —Summary. 54 Simonsen, J. Daily life at the turn of the 28 Neijman, T. & Mårtensson, M. Rustnings- Neolithic. A comparative study of long- handske 17 från Korsbetningen. houses with sunken f loors at Resengaard —Summary. and nine other settlements in the Lim- FORN 36 Welinder, S. The northern margin of cereal fjord region, South Scandinavia. cultivation in Sweden during the Middle Anmälan av M. Blank Bäcklund. Ages. korta meddelanden 43 Nord, A.G. Analys av bemålade brädor från två rivna träkyrkor — Hakarp i VÄNNEN Småland och Bredsäter i Västergötland. 47 Apel, J., et al. Istidsjägare i Uppåkra. JOURNAL OF SWEDISH ANTIQUARIAN RESEARCH
2019/1
issn 0015-7813 Omslag 2019/1_Omslag 3/2004 (kopia) 2019-02-21 12:18 Sida 2
Utgiven av Till författaren Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien i samarbete med Historiska museet. fornvännen välkomnar manuskript i nordisk arkeologi och äldre tiders konstvetenskap med an grän sande Fornvännen finns på webben i sin helhet från första årgången och publiceras löpande där ämnen. Bidrag kan vara avfattade på de skandinaviska språken samt engelska, tyska och franska. Abstracts och med ett halvårs fördröjning: fornvannen.se sammanfattningar skall vara på engelska, bildtexter på uppsatsens språk och engelska. Hela Fornvännens inne- håll publiceras fortlöpande både på papper och på internet, det senare med ett halvårs fördröjning. Kontakta Ansvarig utgivare och huvudredaktör gärna redaktionen inför och under skrivandet om frågor uppstår. Mats Roslund Vitterhetsakademien Tekniska och typografiska frågor Box 5622, 114 86 Stockholm Manuskript skall vara kompletta och noga korrekturlästa. De levereras med all text i en enda fil i RTF-format [email protected] eller annat vanligt ordbehandlingsformat. Filen skickas helst per e-post, annars på CD. Inget pappersmanu- skript behövs. Om invecklad typografi som tabeller, matematiska formler eller runtranskriptioner förekommer Redaktionssekreterare och mottagare av manuskript kan dock en utskrift eller PDF-fil vara bra. Peter Carelli Vitterhetsakademien Uppsatser Box 5622, 114 86 Stockholm Tät och kortfattad framställning är en dygd. En uppsats får inte överstiga 16 trycksidor à 4500 ned slag inkl. [email protected] abstract, illustrationer och tabeller. Uppsatser levereras med abstract (högst 1500 nedslag), summary (2000–4500 nedslag) och bildtexter, alla Redaktörer dessa på engelska. Herman Bengtsson, [email protected] Abstract inleds med författarnamn, årtal, uppsatsens titel med engelsk titel inom parentes och avslutas med Christina Fredengren, [email protected] författarens namn, institutionsadress och e-postadress. Åsa M Larsson, [email protected] Referenser Dessa utformas enligt Harvardsystemet med författarnamn, tryckår och sida inom parentes i texten. Under Teknisk redaktör rubriken Referenser förtecknas refererade eller citerade arbeten i bokstavsordning efter författarens efternamn Kerstin Öström följt av initialer, tryckår, titel, namn på eventuell tidskrift samt nummer, utgivande institution och förlagsort. Grävlingsvägen 50 Titlar på monografier och tidskrifter kursiveras. Inga sidnummer anges i referenslistan. Se nedan. 167 56 Bromma [email protected] Forsklund, F., 1954. Skäggmode under järnåldern. Esoteriska sällskapets årsskrift 26. Stockholm. Gendergren, G., 1993. Medeltida suffragetter i Burgund. Lund. Prenumeration Sviskonkvist, S., 1946. Priapos på Kullaberg. Adlerlöffel, X. & Ölkefjär, Y. (red.). Sydsvensk järnålderskult, Vitterhetsakademien ett symposium. Halmstad. Box 5622, 114 86 Stockholm e-post [email protected] Illustrationer Bankgiro 535-3552 Illustrationer skickas med minst 1500 pixlars bredd, per e-post, på CD eller i fysiskt original. Fornvännen pub- licerar endast illustrationer där rättighetsinnehavaren givit författaren tillstånd för publicering på internet. Årsprenumeration i Sverige (4 häften) 200 kronor, lösnummer 60 kronor Debatt och mötesreferat Journal of Swedish Antiquarian Research Debattinlägg och mötesreferat saknar abstract och summary, får ha referenser och illustrationer, överskrider published by The Royal Academy of Letters, History and Antiquities inte 5 trycksidor à 4500 nedslag inkl. illustrationer. Innan ett inlägg publiceras skickar redaktionen ofta slut- Subscription price outside Sweden (four issues) SEK 250:– redigerad version till berörd part för inhämtande av svar. Box 5622, SE-114 86 Stockholm, Sweden Korta meddelanden fornvännen började utges av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien år 1906 och ersatte då Korta meddelanden får ha referenser och illustrationer, överskrider inte 3 trycksidor à 4500 nedslag inkl. Akademiens Månadsblad samt Svenska Fornminnesföreningens Tidskrift, som båda tillkommit under 1870-talets illustrationer. första år. Förutom i Sverige finns Fornvännen på drygt 350 bibliotek och vetenskapliga institutioner i mer än 40 länder. Recensioner Tidskriften är referentgranskad. Recensioner får inte ha illustrationer eller referenslista (kortfattade referenser läggs inom parentes i texten), omfattar högst 9000 nedslag inklusive mellanslag. Tonvikten skall ligga på vetenskaplig utvärde ring mer än på fornvännen (»The Antiquarian») has been published by the Royal Academy of Letters, His tory and referat av böckernas innehåll. Anti quities since 1906, when it replaced two older journals which had started in the early years of the 1870s. Outside Sweden Fornvännen is held by more than 350 libraries and scientific institutions in over 40 countries. Korrektur The journal is peer-reviewed. Författaren får efter textredigeringen den nya textversionen per e-post för granskning. Illustrerade bidrag skickas därtill, efter slutförd typografering och ombrytning, per e-post i form av PDF-fil för granskning. Inga issn 0015-7813 papperskorrektur förekommer. Printed in Sweden by AMO-tryck AB, Solna, 2019 Varje författare erhåller ett exemplar av det häfte i vilket bidraget blivit infört. Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-27 14:24 Sida 28
Rustningshandske 17 från Korsbetningen
Av Thomas Neijman och Magnus Mårtensson
Neijman, T.; Mårtensson, M., 2018. Rustningshandske 17 från Korsbetningen. (Gauntlet 17 from the Battle of Visby findings). Fornvännen 114. Stockholm.
The excavations of the mass graves from the Battle of Visby 1361, revealed besides a large amount of human remains also a large amount of armour pieces. The number of preserved armour pieces from the 14th Century are limited, making the finds unique. Since the number of preserved gauntlets are even fewer and because the his- tory of why the finds ended up in the mass grave is unclear, gauntlet 17 from the mass graves became the focus of this study; with the creation of a construction drawing of the gauntlet as the end goal. X-rays of the corroded fragments were suc- cessfully used to reconstruct the design of the individual parts of the gauntlet. The design of gauntlet 17 largely resembles the other gauntlets from the Battle of Visby findings, but differs in several key details from the other gauntlets. There is a vari- ation between all the gauntlets regarding the disposition and design of plates. It also became evident that gauntlet 17 was broken. This is interesting in regard to the sub- ject of why the armour pieces were deposited in the mass graves.
Thomas Neijman, Geijersvägen 46, SE-112 44 Stockholm [email protected] Magnus Mårtensson, Riksantikvarieämbetet, Box 1114, SE-621 22 Visby [email protected]
Tre massgravar med stupade från slaget vid Vis- finns bara ett fåtal fragment av handskar från by den 27 juli 1361 blev föremål för arkeologiska andra platser (Thordeman 1940, s. 233–234). De utgrävningar under åren 1905–1930. Förutom en ringa mängderna och den individuella variatio- stor mängd mänskliga kvarlevor framkom också nen har därför gjort dert svårt att sortera in dem en betydande mängd rustningsdelar. 1939–1940 i tydliga kategorier (Goll 2014, s. 57). publicerades verket Armour from the Battle of Wis- Varför rustningarna följt med i gravarna har by 1361 som beskriver utgrävningarna och fynd- inte kunnat klargöras. Merparten av rustningar- materialet. Då fyndmaterialet var stort kunde inte na har dock hamnat i gravarna sittande på sina alla föremål undersökas och beskrivas utförligt. bärare, men det finns också rustningsdelar som Sedan dess har endast begränsad forskning gjorts helt tydligt slängts i gravarna tillsammans med- på rustningsmaterialet. Detta är anmärknings- de stupade. Samtliga 20 handskar som togs till- värt eftersom det hör till ovanligheterna att finna vara vid utgrävningarna tillhör denna senare kate- rustningsdetaljer i medeltida massgravar samt gori. Det är oklart varför alla dessa rustningsde- att det inte finns någon annan medeltida fynd- lar kastats i gravarna. En anledning kan vara att plats där lika mycket rustningar påträffats. Över- staden kapitulerade två dagar efter slaget och att huvudtaget är antalet arkeologiskt tillvaratagna de stupade begravdes först efter kapitulationen. rustningar från 1300-talet fåtaliga. De bäst beva- Denna fördröjning och det faktum att slaget ägde rade rustningshandskarna från 1300-talets mitt rum mitt i sommaren kan ha gjort det svårt att kommer från massgravarna från Visby och det klä av de stupade sina rustningar samtidigt som
Fornvännen 114 (2019) Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-21 11:41 Sida 29
Rustningshandske 17 från Korsbetningen 29 det var bråttom att få ned de förmultnande krop- mycket mer exakt, inte minst deras relation till parna i jorden (Thordeman 1940, s. 93–95). Det- mänskliga kvarlevor. Dokumentation består av ta låter som en trovärdig förklaring, men ger anteckningar, skisser och fotografier samt tid- ingen förklaring till varför även lösa föremål, så- skriftsartiklar, numera ingående i Riksarkivets som rustningshandskarna, följde med i massgra- samlingar. Vid utgrävningarna framkom i de tre varna. massgravarna mänskliga kvarlevor tillhöriga drygt Rustningshandske nummer 17 har tidigare en- 1 185 personer. Ytterligare en massgrav som inte dast genomgått en ytlig undersökning, vilket gjort grävts ut, har identifierats. Ett relaterat material den intressant för en djupare studie. Syftet med är fynden från de slagfältsarkeologiska under- denna undersökning har varit att ge ett kunskaps- sökningarna av området för striderna vid Fjäle mässigt tillskott till det mycket fragmentariska myr i Mästerby socken. Undersökningarna har rustningsmaterialet från 1300-talet. En under- pågått sedan 2006 och efter 2017 års undersök- sökning av handsken bedömdes också kunna ge ning har 387 slagfältsfynd tillvaratagits (Ling- mer kunskap om fyndmaterialet i massgravarna ström 2017). som helhet. Projektets mål har varit att rekon- Det som gör massgravarna vid Korsbetning- struera uppbyggnaden av handske 17 (SHM FID en unika är den stora mängd rustningsdelar som 531377) med en konstruktionsritning. påträffades i samband med utgrävningarna. Fynd- Rekonstruktionsarbetet genomfördes i flera materialet består av 185 brynjehuvor, delar från steg. Först röntgades alla delar varefter röntgen- 12 brynjor, 25 plattor/visbyharnesk, delar av 20 bilderna bearbetades så att konstruktionen blev rustningshandskar, ett par pansarskor, 38 pil- och tydligare. Den efterföljande analysen utgjorde ett spjutspetsar, tre hela sporrar, 590 spännen, ett an- underlag för en konstruktionsritning. Med den- tal delar till arm- och benskydd samt diverse and- na upprättad kunde handske 17 jämföras med ra föremål. Undersökningen av rustningsdelarna andra rustningar från samma period. Projektet utfördes av Bengt Thordeman och Poul Nörlund genomfördes i samarbete med Historiska museet och finns publicerad i Armour from the Battle of och Riksantikvarieämbetet där det utfördes som Wisby 1361 (Thordeman 1939–1940). Brynjehu- ett så kallat gästkollegeprojekt. Finansiering er- vorna har också varit föremål för en undersök- hölls från Wilhelmina von Hallwyls Gotlands- ning utförd av Tommy Hellman (Hellman 1995). fond. Undertecknad har också studerat materialet i I det följande används benämningen Korsbet- Korsbetningen inom ramen för utställningspro- ningen avseende massgravarna, det vill säga plat- duktionen av Historiska museets utställning Mas- sen vid minneskorset som är rest till minne av de sakern vid muren samt masteruppsatsen The Got- stupade vid slaget. Korsbetningen är också den landic rural militia: A study of the invasion of Gotland platsbenämning som används för fyndplatsen i 1361 in response to a modern narrative (Neijman Historiska museets databas. När det hänvisas till 2017). andra föremål, främst rustningshandskar, rör det En fråga som det argumenterats kring ända sig om fynd från Korsbetningen om inget annat sedan 1930-talets publicering är huruvida rust- anges. ningarna från massgravarna bars av individer från den gotländska eller danska styrkan. Thordeman Rustningar och rustningshandskar från och Westholm argumenterar för att gotlänning- 1300-talets mitt arna inte satsat på moderna rustningar. Utifrån Tre massgravar från slaget vid Visby 1361 grävdes detta resonemang kommer också resonemanget ut under åren 1905, 1912, 1924 och 1928–1930. att den danska styrkan varit den moderna och Enskilda föremål dokumenterades inte vid ut- välutrustade (Thordeman 1944, s. 142; West- grävningarna 1905–1924, vilket gör det omöjligt holm 2007, s. 253). I denna kontext är det en vik- att koppla de enskilda objekten till de mänskliga tig faktor att gotlänningarna var bönder. På Got- kvarlevorna. Under den sista utgrävningskampan- land fanns det inget frälse utan i de skriftliga käl- jen, åren 1928–1930, ökade kvalitén på dokumen- lor som finns benämns de bönder. I denna argu- tationen betydligt. Föremålen dokumenterades mentation behandlas bönderna som en homo-
Fornvännen 114 (2019) Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-21 11:41 Sida 30
30 Thomas Neijman & Magnus Mårtensson gen grupp. Rustningshandskar är inte heller en dem emellan. Ett exempel är de fragment av en rustningsdel som ingår i folkvapnen (Thorde- handske som påträffades vid den danska borgen man 1941), det vill säga den minimiutrustning Boringholm, som uppfördes 1368 och var i bruk som en vuxen man skulle inneha för försvar av fram till cirka 1400. Boringholmshandsken hölls landet. Mot detta argument finns det lämningar ihop, på samma sätt som handske 2–4, genom att och fyndmaterial som visar på ett samhälle med vara fastnitad i ett utanpåliggande material. Där- mäktiga bönder. Anders Andrén beskriver hur emot är delarna färre och har därigenom likheter dessa familjer levde på stora gårdar med en urban med handske 5 (Kock & Roesdahl 2005, s. 11–12, och europeisk livsstil. Han beskriver också det 150–152; Thordeman 1939, s. 234). En handske gotländska landskapet som en urbant präglad som påträffades vid det schweiziska slottet Hü- landsbygd. På denna fanns en större grupp män- nenberg uppvisar också likheter med handske 5. niskor som inte enbart livnärde sig på jordbruk Denna handske har en välbevarad krage samt de- utan som också fick sin inkomst från handel och lar av plåten på handryggen och delar av två fing- varuproduktion (Andrén 2011, s. 15, 23). På Got- rar bevarade. Slottet Hünenberg förstördes an- land förekom även tydliga sociala markörer, så- tagligen 1388 vilket ger att handsken är från tiden som stora stenhus och exklusiva silver- och guld- dessförinnan. Handskens krage har likheter med föremål. Som exempel kan nämnas Duneskatten handske 5. Hünenberghandsken samt handske 5 med föremål från Bysantinska riket, Tyskland, skiljer sig emellertid från handske 2–4 i det att de Frankrike, England och Norge (Andrén 2011, s. är konstruerade av större bitar järn som inte varit 61). Gotland var helt klart ett landskap som präg- fastnitade i ett utanpåliggande läder. Handsken har lades av stor social hierarki, och detta betydde i fingrar av samma konstruktion som en handske sin tur att det fanns en stor grupp av rikare bön- som framkommit vid Alsnöhus, där fingerlamel- der som mycket väl kan ha ägt en modern och ler och knogkopp är hopnitade till en rörlig led kostbar vapenutrustning. (Frey 2009). Alsnöhus brändes ner under 1390- talet och detta ger handsken en terminus post Handske 17 och övriga rustningshandskar quem-datering. Handsken från Alsnöhus har en Handske 17 har i Historiska museets föremåls- utvecklad timglasform, vilket innebär att kragen databas föremålsidentitet 531377, vilken består av och handskyddet utgör en integrerad del. Med 32 fragment. Handsken påträffades i samband med detta skiljer sig handsken gentemot handskarna 1905 års utgrävningar och det finns därför ingen från Korsbetningen, förutom handske 10 som dokumentation av dess fyndomständigheter. De kan representera en tidigare form av detta utfö- påträffade föremålen från 1905 års undersökning rande. En annan välbevarad handske som tids- studerades ett antal år senare av Bengt Thorde- mässigt ligger nära är den handske som tillhört man. Han beskriver handske 17 som av likartad Svarte prinsen, Edward of Wales, troligen tillver- beskaffenhet som Korsbetningens handske2. Fing- kad år 1376. Denna handske är likt Alsnöhus- rarna på dessa handskar består av lameller med handsken av timglastyp till skillnad från handskar- nithuvuden på den konvexa sidan. Tumme och na från Korsbetningen (Thordeman 1939, s. 255). krage anges dessutom vara av samma typ som på handske 4 (Thordeman 1940, s. 421). Endast tre Undersökningen av handsken av de 20 handskar som tillvaratagits från Korsbet- Inledningsvis röntgades samtliga 32 fragment för ningens gravar kan beskrivas som mycket välbe- att kunna göra en första bedömning av dem. Rönt- varade. Det rör sig om handske 1–3 vars fyndom- genundersökningen utfördes av Magnus Mårtens- ständigheter också är väldokumenterade. Hand- son vid Riksantikvarieämbetet enligt en tidigare ske 4 grävdes upp utan att dokumenteras vilket prövad metod (Mårtensson 2013b, s. 66). Sam- innebär att dess konstruktion har rekonstruerats manfattningsvis användes en röntgenmetod där utifrån likheter i delar med handske 1–3. resultatet är en digital bild som behandlats med Andra bevarade handskar från 1300-talets kontrasthöjande filter. Vid samma tillfälle utför- andra hälft skiljer sig från fynden från Korsbet- des även stereoradiografiska undersökningar. Tek- ningen, samtidigt som det också finns likheter niken har använts alltsedan 1896 och består i att
Fornvännen 114 (2019) Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-21 11:41 Sida 31
Rustningshandske 17 från Korsbetningen 31 Fig. 1. Röntgen- bild av de tre större fragmenten ihop- satta. —X-ray of the three larger frag- ments assembled.
två röntgenbilder tas där föremålet flyttas åt si- tades röntgenbilderna ytterligare med bildbear- dan mellan bilderna med ett avstånd som mot- betningsprogram för att förstärka bildmässiga svarar avståndet mellan en betraktares ögon, i detaljer. Nithålen framträdde tydligt på bilder- detta fallet cirka 8 cm (Van Tiggelen 2002, s. 1). na. Plåtarnas kanter var däremot svårare att ur- Genom att färglägga den ena bilden med cyan och skilja då de bestod av flera lager plåtar över var- den andra med rött och sedan lägga ihop dem i en andra. Dessutom bestod delar av fragmenten av bild i ett bildbehandlingsprogram (GNU Image flera lager av lameller. Vissa av delarna har kom- Manipulation Program, GNOME Foundation, mit ur sitt ursprungliga läge varefter de hamnat Riverside, RI, U.S.) är det möjligt att, med hjälp av ovanpå varandra. Detta gjorde det mycket svårt anaglyfglasögon, få en bild med 3D-djup där det att urskilja de olika lamellerna i handskarna. är möjligt att identifiera vilka delar som ligger Genom de stereoradiografiska bilderna gavs ett under och över varandra. Värt att notera är att tek- tredimensionellt djup i bilden som därmed möj- niken dock inte skapar en tredimensionell modell. liggjorde en särskiljning av lagren med dess la- Under röntgenundersökningen upptäcktes att meller. Tack vare detta så gick det att identifiera 18 av de delar som fanns med i handske 17:s fynd- handskens olika delar. Tre fragment gick att sätta låda inte tillhörde handsken. Dessa bestod av la- ihop då de hade brottytor som passade varandra. meller till lamellpansar (motsvarande nummer Dessa tre fragment bildar tillsammans huvudde- 25 i fyndmaterialet), delar av en ringbrynja, plåt- len av handsken (fig. 1) som innehåller lameller bitar samt några övriga oidentifierade föremål. som skyddar handrygg och handlov samt delar av Antagligen rör det sig om föremålsfragment som lameller som täcker fyra av fingrarna. Utöver des- inte tillhört någon handske utan istället föremål sa identifierades fyra ytterligare fragment som som legat i anslutning till handsken i massgraven fingerlameller. Tre fragment identifierades som och som lagts i samma fyndlåda när gravarna delar av handskens krage. undersöktes arkeologiskt. Då handske 17 är under- Utifrån röntgenbilderna gjordes en avritning sökningsobjektet i denna artikel så avfördes de av handsken, del för del. Plåten vid tummens bas övriga fynden från ett vidare studium. Dessa bort- respektive fingerdelarna ritades därefter på rönt- sållade delar finns emellertid beskrivna i Riksan- genbilderna (fig. 2 och 3). För att kunna rita kon- tikvarieämbetets rapport över röntgenundersök- struktionsritningen behövde alla delar delas upp ningen (Mårtensson 2013a). I vissa fall bearbe- till ett plan. Detta gjordes genom att alla fingrar
Fornvännen 114 (2019) Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-21 11:41 Sida 32
32 Thomas Neijman & Magnus Mårtensson
Fig. 2. Plåt vid tummens bas. —Plate at the base of Fig. 3. Fingrar. —Fingers. the thumb.
flyttades ut till en tänkt position samt genom att Totalt har delar till fem fingrar identifierats. lamellerna som omsluter handen rätades ut (fig. Av dessa sitter delar till fyra fingrar i det större 4). Utifrån denna konstruktionsritning (fig. 5) fragmentet. Det finns även ett antal lösa finger- kan handskens uppbyggnad beskrivas samt jäm- delar (fig. 5, B). Vilka rustningsfingrar som till- föras med övriga handskar. Lamellerna över hand- hört vilket specifikt finger går inte att fastställa. ryggen är långa och sträcker sig från handlov, Däremot är det möjligt att fastställa fingrarnas över handryggen, till tummen. Detta är något konstruktion. Dessa är uppbyggda av små lamel- som skiljer sig från övriga bevarade handskar av ler med tre eller fyra nitar i rad. Nitarnas placer- liknande modell; handske 2, 3 och 4 är uppbygg- ing tyder på att lamellerna varit utsidigt klädda. da av kortare lameller uppdelade i mindre sek- Sannolikt har de varit fästa i läder då det inte tioner. En plåt som sitter vid tummens bas kunde finns några spår av textil. På övre fingerknogen identifieras. Dess utformning liknar motsvaran- har det suttit en liten åsförsedd knogkopp. Den- de plåt på handske 2 och 4 (Thordeman 1939, s. na har varit nitad på utsidan av läderbiten som 427). I ett parti plåtar vid tummens bas har det övriga fingrets lameller varit fastnitad i. Hand- inte gått att urskilja de enskilda plåtarnas utform- skar 3 och 4 har en liknande fingerkonstruktion. ning (fig. 5, C), detta eftersom de dels ligger hop- En skillnad är att handske 3 inte har ås på knogen tryckta överlappande och dels är i en vinkel som medan en sådan finns på knogen till handske 4. är svår att få en bra röntgenbild på. Det finns ock- Det finger som på konstruktionsritningen är så fyra lösa fragment (fig. 5, D) som utifrån sin inritat som tumme har en plåt som till formen utformning samt nitarnas placering har tillhört överensstämmer med den innersta plåten på de lameller som täckt handloven. En del som inte handskar 2 och 4. Kragen (fig. 5, E) är uppbyggd identifierats på handske 17 är den stora plåt över av lameller med två rader av nitar. En liknande knogarna som finns på de andra snarlika hand- krage återfinns på handskar 2, 4, 9 och 18. skarna från Korsbetningen, handske 2–4. Då det Handske 17 är formmässigt, med sin raka inte finns något spår av knogplåten är det troligt krage, lik handskarna 2, 4 och 5 samt handsken att den försvunnit från handsken innan den ham- från slottet i Hünenberg. De uppvisar emellertid nade i graven. Knogplåtarna från handske 3 och 4 en variation gällande disposition och utformning har fästs på plats av 15 respektive 10 nitar. Det är av lameller. Skillnaderna mellan handske 17 och inte omöjligt att en plåt med så få fästpunkter sli- de övriga bevarade handskarna visar tydligt att tits loss i samband med stridsaktiviteter. Tolk- 1300-talets rustningshandskar hade varierade kon- ningen är sålunda att handske 17 varit trasig då struktioner (Goll 2014, s. 57). den hamnade i massgraven.
Fornvännen 114 (2019) Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-21 11:41 Sida 33
Rustningshandske 17 från Korsbetningen 33
Fig. 4. Tjockare svarta linjer visar konturerna på handskens olika delar på röntgenbilderna. Tunnare svarta linjer visar hur delarna flyttats till konstruk- tionsritningen på figur 5. —Thicker black lines show the contours of the glove's various parts on the X- rays. Thinner black lines show how the parts were moved to the design drawing in figure 5.
Fig. 5. Konstruktionsritning av handske 17. A) Sak- nad knogplåt. B) Lösa fingerdelar. C) Sammanpack- ade lameller. D) Lösa lameller. E) Krage. —Design of gauntlet 17. A) Missing knuckle plate. B) Loose finger parts. C) Packed plates. D) Loose plates. E) Cuff.
Slutord lett fram till en rekonstruktion av en handske Metoden för att få fram mer information om kon- som till stora delar liknar de övriga handskarna struktionen av handske 17 genom röntgen har vi- från Korsbetningen, men som även skiljer sig i de- sat sig framgångsrik. En utmaning har varit att taljer. Ingen av de 20 handskar som tillvaratogs tolka föremål som är deformerade och ihopklum- vid Korsbetningen är av identisk konstruktion pade med hjälp av tvådimensionella röntgen- som handske 17. Detta visar på den mångfald av bilder. Användandet av stereoradiografiska bil- konstruktionstyper som förekom vid 1300-talets der har även bidraget till möjligheten att urskilja mitt. Denna tid kännetecknades också av en stark de olika lagren. Det är dock fortfarande svårt att utveckling av rustningarnas utformning, där oli- identifiera dessa när fler än två lager ligger över ka konstruktionslösningar användes parallellt med varandra. För att kunna tolka rustningsdelars ringbrynja, härdat läder, järnlameller fastnitade konstruktion, i synnerhet rustningshandskar, är på läder, liksom rustning i ren plåt. Det konstate- det fortfarande viktigt med kunskap och erfaren- rades även att handsken var trasig då den saknade het samt tillgång till referenser. Med hjälp av rönt- en knogplåt. Detta kan möjligen förklara varför gen är det också möjligt att producera tredimen- handsken påträffades i massgraven. Likt andra tra- sionella modeller, till exempel genom röntgento- siga rustningsdelar ansågs den inte värd att om- mografi, som i liknande undersökningar skulle händerta varför den kasserades och slängdes i gra- ytterligare underlätta möjligheten att urskilja de ven. Med tanke på att bortemot 1 800 stupade olika delarna. Undersökningen av handske 17 har skulle begravas efter slaget är det inte särskilt
Fornvännen 114 (2019) Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-21 11:41 Sida 34
34 Thomas Neijman & Magnus Mårtensson förvånande att omhändertagandet av rustningar træborg fra 1300-årene, Jysk Arkæologisk Selskab, som var svåra att få av eller som var trasiga ned- Højbjerg, 2005 prioriterades. Lingström, M., 2009-2017. Mästerbyrapport 2009–2017. 27 september 2018. http://www.masterby1361.se /docs/rapporter.htm Referenser Mårtensson, M., 2013a. Röntgen av Rustningshandske. Andrén, A., 2011. Det medeltida Gotland: en arkeologisk Undersökning av en tidigare aldrig undersökt rustning- guidebok. Lund. shandske från korsbetningen i Visby. Rapport. Riksan- Frey, J., 2009. Der Neufund eines Panzerhandschuhs aus tikvarieämbetet. der Burgruine Hünenberg ZG : ein Beitrag zur typolo- Mårtensson, M., 2013b. X-ray Imaging of Hidden gischen Entwicklung der mittelalterlichen Schutzbe- Runic Inscriptions – Preservations vs. Interpreta- waffnung im 14. Jahrhundert. Zürich. 3 oktober 2018 tion. I Ewan Hyslop, Metal 2013 : proceedings of the https://www.e-periodica.ch/ digbib/view? pid= mit interim meeting of the ICOM-CC Metal Working Group, -003:2009:14:202 September 16-20, 2013, Edinburgh GE Sensing & Inspection Technologies, 2010a. Phos- Neijman, T., 2017. The Gotlandic rural militia: A study of phor Imaging Plates [pdf] Tillgänglig på:
Fornvännen 114 (2019) Art. Neijman Mårtensson 28-35_Layout 1 2019-02-21 11:41 Sida 35
Rustningshandske 17 från Korsbetningen 35 Summary
The excavations of the mass graves from the Battle compared with other gauntlets. The plates cover- of Visby 1361 revealed, besides a large amount of ing the back of the hand are long and extend from human remains, also a large amount of armours. the palm to the base of the thumb. This is some- The number of preserved armours from the 14th thing that differs from the other preserved Century are limited, making the finds unique. It gauntlets of a similar model; gauntlet 2, 3 and 4 is uncertain why so many armour pieces were not are made of shorter plates divided into smaller taken care of and ended up in mass graves. For sections. A plate attached to the base of the example, parts of 20 gauntlets were found in the thumb could be identified. The design of the graves and besides these, there are only a few plate is similar to the corresponding plate on fragments of gauntlets from other places. Gaunt- gauntlet 2 and 4. A part not identified on gaunt- let number 17 is one of the gauntlets among the let 17 is the big plate over the knuckles found on Battle of the Visby finds. The gauntlet consists of the other similar gauntlets from the Battle of Vis- corroded fragments formed in lumps, which makes by findings. Since there is no trace of the knuck- it difficult to identify the gauntlet’s design. Since le plate it is likely that it has disappeared from the the number of preserved gauntlets are so few and gauntlet before it ended up in the grave. because it is unclear why the finds ended up in the This study has shown that gauntlet 17 largely graves, this gauntlet became the focus of this resembles other gauntlets from the Battle of Vis- study; with the creation of a construction draw- by findings, but also differs in detail with the oth- ing of the gauntlet as goal. X-ray was successful- er gauntlets. Gauntlet 17 has the same shape with ly used to reconstruct individual parts of the its straight collar like gloves 2, 4 and 5 from the gauntlet from the corroded fragments. In order Battle of Visby findings and the gauntlet from the to identify different layers of scales, stereoradio- castle in Hünenberg. On the other hand, there is a graphic x-rays were also made, which by using variation between all the gauntlets regarding to anaglyph goggles resulted in a 3D-depth image. the disposition and design of plates. It was also In one smaller formation it was not possible to found that gauntlet 17 was broken due to the identify individual scales, as they were layered on absence of a knuckle plate. This is interesting on top of each other in too many layers and the angle the subject of why the armours were deposited the X-ray images were taken was not beneficial into the mass graves. In the context that approx- for interpretation. Based on X-ray images edited imately 1800 fallen soldiers were buried in the with a contrast enhancing filter, a design draw- mass graves, it is understandable that taking care ing could be made over the bulk of the gauntlet. of all armour parts, such as parts that were diffi- Based on this design drawing (fig. 5), the con- cult to get from the corpses or were broken, was struction of the gauntlet can be described and not prioritized.
Fornvännen 114 (2019)