Skummeslövsstrand

förr i tiden - farbror Nisse minns Skummeslövsstrand förr i tiden – farbror Nisse minns

Vägen mellan Skottorp och Skummeslövsstrand ...... 6

Historisk tillbakablick, 1834 – Laga skiftet genomfördes ...... 7

De planterade skogen för skydd mot flygsanden ...... 8-9

Skummeslövsstrand – en badort? ...... 10-12

Skummeslöv förr i tiden

- Nisse minns gårdarna från söder till norr ...... 13

Skummeslöv 2, Krokhuset ...... 13

Hedhuset ...... 14-15

Skummeslöv 9, Vaktstugan eller Kustvaktarbostaden ...... 15-16

Skummeslöv 3 ...... 16-17

Småstugeområdet Björken ...... 17-18

Omslagsbilden är från midsommardagen 1938. Från vänster pappa Bertil, mamma Gul- lan, farbror Nisse och faster Margit. Längst till vänster skymtar Havsbrus. Rakt bakom de fyra ser man Styrmansvägen 1, som byggdes 1933. Till höger om huset ses farmor och far- fars ”badhytt”. Den flyttades upp från strandheden, när det blev förbjudet att ha badhytter där 1935. 2 Carl Wingrens övriga tomtförsäljningar ...... 18

Skummeslöv 3:165, f.d. Sunnerbokolonin ...... 19

Restaurang Havsbrus ...... 20-21

Ingatorp – Axel och Elins vägar ...... 22

Skummeslöv 3:36, ”Kolonitomten”

– kanske ett välkomnande torg? ...... 22-23

Skummeslöv 13 ...... 24

Strandpensionatet ...... 25

Skummeslövsstrands första tennisbanan – av cement ...... 25

Nya tennisbanor ...... 26-27

Kiosken i Väderkvarnen ...... 28

Caféer i Skummeslövsstrand ...... 29

Skummeslöv 5 ...... 30-31

Svarvareskogen ...... 32

Skummeslöv 12:6, Emelias, norra delen av Svarvareskogen ...... 32

Skummeslöv 12:7 ...... 32

Skummeslöv 1:9 ...... 33-35

Skummeslöv 1:93, Stugområdet Tillflykten ...... 35

Norra Skummeslövsstrands första lilla traditionella

sommarstuga låg på Skummeslöv 1:9 ...... 36-37

Skummeslöv 27 ...... 37-38

Vida vyer 1926 ...... 39

Jag reserverar mig för alla felaktigheter, men skulle uppskatta eventuella rättelser och kompletteringar, [email protected] Publicerat på Skummeslövsstrands Badortsförenings hemsida 2016. Layout: Katarina Schlick

3 4 Tillägnat

mina underbara barn och barnbarn Nedtecknat 2016 efter flera års samtal med min farbror Nisse, badkamrer Nils O. Nilsson i Skummeslövsstrand.

Eva Bohman

5 in farbror Nisse, badkam- då som nu ungefär tre kilometer. rer Nils O. Nilsson, är Vägen var mest två sandiga hjul- Mfödd år 1919. Han började spår som formats efter hästdragna skolan 1926 och gick ut skolan 1931 vagnar. I upphöjningen mellan efter sex års skolgång, tolv år gam- hjul spåren hade gräset fått lite rot- mal. Nisse bodde då med sina för- fäste och där cyklade de som hade äldrar Vilhelm och Elsa Nilsson en cykel. Av nötningen hade en cy- och sin storebror Bertil, 15 år (min kelstig bildats. Cykelstigen kunde pappa) och lillasyster Birgit i Vilsbo bli ganska tilltufsad av hästarnas på nuvarande Marbäcksvägen i hovar när det bara var en häst för- Skottorp. Lillebror Åke föddes spänd vagnen och häst och cyklist 1935. Genast efter avslutad skol- måste samsas om mittremsan. gång började både farbror Nisse Ibland var det så sandigt att man och pappa Bertil som lärlingar i sin fick leda cykeln. Nästan framme fars byggfirma. Fadern Vilhelm var vid havet, utanför nuvarande Svens byggmästare och både farbror Livs, var en stor sandgrop som Nisse och min pappa Bertil kom att stoppade all trafik. följa i hans spår. Faster Birgit blev I Nisses barndom på 1920- och 30- lärare i Skottorp. talen körde bönderna med häst och Under samtal med farbror Nisse vagn mellan Skottorp och Skum- har han berättat för mig hur det var meslöv för att hämta tång, när i Skummeslöv från ca 1932, när havet hade gett ifrån sig detta guld. han var tretton år. Han och pappa Tång var nämligen det huvudsak- arbetade fulla dagar för mat och liga gödningsmedlet på den tiden husrum och lite fickpengar. Farfar och tillförde jorden nyttiga minera- var en sträng och fordrande far och lämnen. Enligt Nisse var det inte arbetsgivare och de var ganska hårt tillåtet att samla ihop tång i högar hållna. Fritiden för Nisse och min och hämta vid ett senare tillfälle, pappa var nog inget man själv fick utan man måste lasta tången direkt bestämma över. Men vissa sönda- på den hästanspända vagnen. Trak- gar och kvällar under vackra som- torer fanns det inte och bilar på mardagar lockade bad i havet och stranden såg man inte ofta på 1930- pojkarna cyklade ”ut till sjön”. talet. Nisse minns sanden på stranden närmast havet i Skummeslöv Vägen mellan Skottorp och som hård och ren. Dynerna var un- Skummeslövsstrand ge fär som idag. Att ta sig från Skottorp till havet vid Utöver bönder som hämtade tång Skummeslövsstrand på den tiden på stranden, användes vägen mel- var inte alltid lätt. Avståndet mellan lan Skummeslöv och Skottorp i stationssamhället och stranden var Nisses barndom så klart av de få 6 människor som bodde vid stranden des i Höks härad 1834 hade krono- och hade ärenden till Skottorp. Bar- bönderna tilldelats fäladsmark yt- nen från de små hemmanen vid terst mot havet. Marken väster om stranden måste till skolan i Skot- en linje mellan Skottorp Slotts ägor torp. Från södra Skummeslöv var i norr och i söder delades upp mel- det Selma Anderssons barn och lan hemmanen Skummeslöv Nr. 3, Birger Svenssons barn och från den 5, 7, 12 och 13. (Utmarken till norra delen av Skummeslöv var det Skummeslöv Nr 1 var då redan P.M. Johanssons fem barn och köpt av Nils Persson, far till Lars Ernst Nilssons tre barn som gick i Nilsson, Sävet. Nr. 2 och 4 slapp ut- skolan i Skottorp. De gick till fots mark.) Denna fäladsmark eller ut- på stigar genom Emelias skog och mark var flygsandsmark och ansågs Svarvareskogen i ur och skur. Deras som alldeles värdelös. På sin höjd föräldrar körde häst och vagn, cyk- kunde bönderna släppa sina kreatur lade eller gick till fots upp till Skot- på magert bete där eller på vissa torp, som sedan 1885 var ett ställen skörda lite hö. Av marken stationssamhälle. allra närmast havet bildades ”Skum- meslöf tångsamfällighet”. Andelsä- Namnet Skottorp, precis som i gare i denna Tångallmänning blev Skottorps Slott, kom sig av att mar- hemman eller gårdar i Skummes- ken, som järnvägsstationen bygg- lövs by (idag Skottorp), Allarp, Lög- des på, tillhörde släkten von Möller näs och Rännenäs, cirka 35 på Skottorps Slott. För att familjen hemman. Varje hemman fick ande- von Möller skulle ställa marken till lar i tångallmänningen i förhållande förfogande, krävde man, att järn- till sin mark areal. Oavsett storleken vägsstationen skulle heta Skottorp. på andelen, hade alla bönderna Bebyggelsen runt järnvägsamhället emellertid lika rätt att fiska i havet växte runt sekelskiftet och många och att hämta tång på stranden. hantverkare och köpmän etable- rade sig där. Spik, brädor, kol och På en karta från 1753 har man kun- koks, möbler, tyger, bröd, tofflor, nat se att stranden var hård och fast redskap, cykelslangar, mjöl, socker, som idag, till skillnad från de bara fotogen… flygsandsfälten en bit upp från stranden och ljungmarkerna långt Ja, det mesta kunde man anskaffa i in i socknen. Skummeslövs by, tio Skottorp på den tiden. bondgårdar, låg i en klunga intill kyrkan. Endast en liten del av Historisk tillbakablick, 1834 – Skummeslövs sockens jord var Laga skiftet genomfördes odlad. Inte en enda fiskarstuga vid Lagen om Laga skifte kom 1827 Skummeslövs strand är markerad och i samband med att lagen inför- på kartan. 7 De planterade skogen för skötseln av skogen. Karl Johansson skydd mot flygsanden hette han och var bosatt i Elds- Genom det som idag kallas Svarva- berga. I mer än tio års tid reste han reskogen (Skummeslöv Nr. 5) ledde så gott som dagligen med tåget ner en stig till Skottorp. Som namnet och såg om sin skog. Här i den upp- antyder hade den trampats upp av växande skogen trivdes han och ”Svarvaren”. Stigen började vid nu- här fullföljde han faderns gärning. varande Skogspromenaden vek av Han planterade i gläntorna och an- i 90 graders vinkel söderut, passe- lade vägar. Genom sitt outtröttliga rade f.d. Skummeslövs golfbana arbete gjorde far och son, Johannes och svängde sedan vänster in på Carlsson och Karl Johansson mar- den tidigare nämnda hjulspårsvä- ken värdefull för kommande gene- gen mot Skottorp, eller tvärtom. rationen. ”Hjulspårsvägen” hade ännu inte Nisse kommer ihåg Karl Johansson namnet Stora Strandvägen. Nisse som varje helgfri dag kom resande har berättat, att skogen på 1930- från Eldsberga till Skottorp med talet ägdes av en familj som kalla- morgontåget. Från stationen i Skot- des för Svarvarna. De bodde i torp gick han sedan ut till Svarva- Östra Karup och hade en liten såg. reskogen i Skummeslövsstrand, Fadern i familjen, svarvaren Johan- arbetade i skogen hela dagen och nes Carlsson hade köpt utmarken reste hem med tåget på kvällen. En till Nr 5 år 1882 för 3000 kronor, väg eller snarare en stig till och från vilket ansågs dyrt för ett flygsands- Skottorp hade som nämnts bildats område. genom Svarvareskogen, och denne Johannes Carlsson tog sig dagligen man, Svarvarens son Karl från från Östra Karup till sin skog i Eldsberga, var nog den som nötte Skummeslöv för att plantera. Inte den mest. En dag slutade han sina sällan hände det att flygsanden be- dagar just på tåget mellan Skottorp gravde de nyplanterade plantorna. och Eldsberga. Han dog av hjärt- Men svarvaren gav inte upp. En del förlamning i april 1948, 77 år gam- av den nu så vackra skogen har mal. Om han dog på väg till planterats tre gånger. När Johannes Svarvareskogen eller på hemvägen, dog 1909, behöll stärbhuset skogen. förtäljer inte historien. Troligen på Egentligen ville familjen sälja den, väg hem efter en lång arbetsdag, för men det fanns ingen spekulant. De arbetet med att plantera skog och närmaste åren efter Johannes död röja väg för hand var utan tvekan fick skogen sköta sig själv. tungt. Hans redskap vid arbetet be- Efter några år började dock en av stod förmodligen av en yxa, en såg, Johannes tre söner intressera sig för en spade och en ”rullebör”. 8 Flygfoto över Skummeslövsstrand från 1930-talet. På strandheden växte gräs, ljung och låg bergtall. Skogen stod hög och tät öster om Åsagatan. Åkrar med sandjord bredde ut sig. De vägar som fanns var inte hårdgjorda.

Svarvarnas arvingar sålde så små- sandsfält. Här var han outtröttlig. ningom av det som idag (2014) Han odlade jorden och körde mär- heter Skogsslingan till Byggföretaget gel från sjön. Vad som inte kunde Mjöbäckshus. Resten av Svarvare - odlas, planterades med skog, en bit skogen, som ägs av byggnads- varje år. Efter många år var hela firman Axell i Helsingborg, är området, som varit värdelöst, be- naturreservat och får inte bebyggas. växt med vacker skog. Johannes Det som Svarvaren Johannes och Jönsson stannade på sitt ställe till hans son Karl sått, fick kommande sin död 1928, då dottern Emelia Jo- generationer skörda. Skogen är dess- hansson tog över. utom till glädje och rekreation för Dessa två män, Johannes och Jo- folket i Skummeslöv. hannes, som genom sin energiska En annan eldsjäl inom skogsplante- plantering gjort flygsandsfälten till ring på flygsandsfälten var Johan- skog, fick ingen gottgörelse i sin tid nes Jönsson från Hunnestorp. 1869 för möda och arbete. Säkert är att köpte han fäladsmarken till Skum- de genom sitt osjälviska arbete bi- meslöv Nr 12 (Breamjäll) av en svå- drog till att lägga grunden för ba- ger. Han betalade 1666 kronor för dorten Skummeslövsstrand. De är stället av vilket en stor del var flyg- värda att minnas. 9 Skummeslövsstrand Det krävdes nämligen massor med – en badort? grus för att iordningställa en farbar väg från Skottorp ut till den badort Adolf Persson har berättat i sin bok han såg för sin inre blick. Vid den ”Ur hembygdens krönika” hur Bås- här tiden, på 1920-talet bestod ju tad i söder med Rivieraområdet vägen av två sandiga hjulspår och och Malen redan var en badort och här och där stora sandgropar. Mellbystrand i norr hade börjat be- Vägen var alltså i så dåligt skick att byggas med sommarvillor. Skulle det ibland inte gick att ta sig fram. kanske också Skummeslöv kunna Wingren insåg, att det krävdes kom- bli en badort? panjoner med tillgång till hästar och Så tänkte Carl Wingren, som var kärror för att kunna förbättra vägen. grosshandlare, auktionsförrättare, Skulle Skummeslövsstrand kunna privatbankir och storpamp i Skot- bli en badort var första steget en torp och som ogärna missade en bra väg dit! Så Wingren övertalade chans att tjäna pengar. Han var nog ett par duktiga lantbrukare, Adolf den som först såg möjligheterna att Persson och Elof Hansson, att till- få till en badort vid stranden. sammans med honom ropa in marken. De tre betalade 15000 kronor 1925 eller 1926 skulle hela Johan- för markområdet. Övriga bönder i nes Hallins markområde bjudas ut Skottorp behövde en duglig väg till till försäljning. Det låg söder om nu- stranden, där de hämtade tång som varande Stora Strandvägen (väster jordförbättring till sina åkrar, så de om Svens Livs). Det var ett sandigt var positiva till att hjälpa till. Precis markområde. Ägarna Johannes som Wingren räknat ut, blev det Hallin och hans hustru hade båda jordbrukarna som gratis hjälptes åt avlidit. Makarna Hallins ende son med att göra vägen farbar. Nu be- Anton ärvde föräldrarna, men han hövde de inte köra ”tomme” på ut- var sjuklig och kunde inte ta över. vägen till stranden utan kunde ta Anton hade blivit sinnessjuk 1924 med ett lass väggrus och lägga på och måste omhändertas av sock- vägen, när de ändå körde för att nens fattigvård. Han dog sedan på hämta ”havets guld”. Sankta Maria i Helsingborg. Nisse har berättat att även han och Carl Wingren kände till att det pappa gjorde sig en viss förtjänst på skulle bli auktion och var intresse- att vägen förbättrades. Granne med rad av att ropa in marken. Men för deras hem Vilsbo i Skottorp låg den att kunna fullfölja sina planer med grushåla, där gruset till vägen häm- marken vid havet, krävdes det en tades. Ägarna till grushålan hette farbar väg dit. Carl Wingren sak- Elof Ahlström och Anders Carl- nade tillgång till hästar och kärror. berg. Nisse och Bertil hade i upp- 10 gift att räkna hur många lass grus jarna. Markaryds köping fick den som kördes därifrån. De fick fem vackraste och bästa platsen till ett öre av Elof Ahlström för varje lass mycket billigt pris! de räknade. Det var bra betalt! Så fick Skummeslöv sin första barn- Carl Wingren och de två bönder- koloni, Sunnerbokolonin. Den följ- nas första försäljning från detta des snart av Norra Uppvidinge- och markförvärv skedde till Markaryds Gällivare-Malmbergetkolonierna. köping. De sålde Hallins gamla Kolonierna byggdes mellan 1925 byggnader och ett stort markom- och 1945. Sunnerbokolonin hyrdes råde som sträckte sig från dagens i många år av Röda Korset i Kro- Svens Livs ända ner till havet. Pri- noberg. Där vistades 45 barn i en set för en ordinär tomt var 25 öre månad varje sommar. Alla kolonier per kvadratmeter, men Markaryd, var tyvärr nedlagda redan på 1960- som köpte ett större område kom talet. Barnkolonierna bidrog emel- undan billigare. Enligt Adolf Pers- lertid till att badorten växte. son var det en dålig affär för säl- Föräldrar som besökte sina barn

I Mulleskogen bland de kro- kiga tallarna fick barnen lära sig att upptäcka småkryp och växter. Extra spännande var det när Skogs-Mulle kom på besök. Då sjöng barnen bl.a. "Vi sitter en och en, vi sitter en och en, vi kallas granbarr, vi kallas granbarr. Hej Kollikock!” Nästa vers handlade om tall- barr som sitter två och två och tredje versen om enbär som sitter tre och tre. Sånt glömmer man aldrig! Den röda fasaden som skymtar fram är en ”barack” som användes i Skummeslövs egen barnverksamhet. Där hade allas älskade Tant Karin (Andersson) ”Pyssel” och ”Sångstunder" med barnen. 11 upptäckte strandens rekreations- som tack för sitt arbete blev de möjligheter och allt fler ville köpa bjudna på saft och kakor, berättade tomter för att bygga sommarstugor. pappa. Tallskogen växte upp och Försäljningen kom igång! Priset var förhindrade sand flykt. Ännu i slu- länge 25 öre per kvm och om kö- tet av 1970-talet, när våra barn var paren tog en större bit kunde priset små, bildade dessa tallar en spän- bli lägre. nande och ytterst användbar strandskog, dit Mulletrollet kom på År 1927 eller 1928 hade marken besök och lärde barnen en massa söder om Strandpensionatet varit i bra saker om naturen. Idag 2015 Sunnerbokolonins ägo i ett par år. finns det tyvärr inte en enda tall Då gick min pappa Bertil i tredje kvar, men en hel skog av hus. eller fjärde klass i Skottorp. Pappa har berättat hur ägarna till barnko- lonin hade tagit kontakt med hans lärare, förmodligen Betty Knutsson, och bett om hjälp med plantering. Ägarna ville att skolbarnen skulle hjälpa till med att plantera barrträd på den sandiga marken ner mot stranden för att på så sätt binda sanden. Skolbarnen planterade och

Flygfoto över Stora Strandvägen idag. 12 Skummeslövsstrand förr i tiden - farbror Nisse minns gårdarna från söder till norr

å 1930-talet var ett antal jord- lövs Hembygdsförening gjorde och bruksfastigheter i Skummes- från Adolf Perssons bok ”Ur Hem- Plöv bebyggda. Dessa hade bygdens krönika” (1959). Lite sålts av från stamfastigheten i byn tankar från mig får man på köpet. och bildat självständiga jordbruk, efter att man, oftast med hjälp av Skummeslöv 2 – Krokhuset risstängsel och trädplantering fått Krokhuset låg längst ner i sydöstra bukt med flyg sanden. Jordägarna i delen av Skummeslövs socken nära Skummeslöv på 1930-talet var från gränsen till Karups socken. Fastig - söder till norr Otto och Selma An- heten heter Skummeslöv 2:3 och dersson i Vaktstugan (Skummeslöv gränsar idag till Båstad kommun. 9), Karl Bengtsson i Kronotorp, 1774 dyker torpet upp för första Birger Svensson (Skummeslöv 3), gången i mantalslängden. Då kallas Bernhard Johansson senare Axel det Strandhus. 1810-1815 förekom- Carlsson (Skummeslöv 13), John mer namnet Kroghuset för första Bengtsson, senare Viktor Nelson gången. Gården har hela tiden gått (Skummeslöv 5), Ernst Nilsson i arv från far till son. Ägare på (Skummeslöv 12), Emma och Neta 1930-talet var fadern till Albert Jo- Persson (Skummeslöv 1:9) och hansson och hans syster. Fadern Peter Magnus Johansson i Rågångs - dog 1944 vid 88 års ålder och säk- huset (Skummeslöv 27). ert är det så, att sonen Albert, Al- Dessa jordägare brukade i Nisses bert i Kroken kallad, född 1904, barndom sina fattiga åkrar, men drev gården i Nisses barndom på kunde så småningom åtminstone 1930-talet, även om syskonen inte skörda något guld vid försäljning av blev lagfarna ägare förrän efter tomter på sin magra och för jord- 1944. Albert var en kunnig man bruk så värdelösa mark. som många lyssnade på. Han satt Men låt oss starta 1932 och ta fastig- som ledamot av kommunstyrelsen i heterna i tur och ordning från söder Karups kommun efter kommun- till norr, så som farbror Nisse kom- sammanslagningen 1952. Både Al- mer ihåg dem. Lite kompletterande bert och hans syster var barnlösa uppgifter har jag hittat i Torpinven- och efter deras bortgång övergick teringen 1975-1976, som Skummes- fastigheten genom testamente till

13 Laholms kommun. Jag minns att har bebyggts. ”Islänningen” är ex- det var auktion på lösöret hos Al- ploatören och det planeras för fler bert i Kroken i början på 1970-talet. bostads- och servicehus på om- Där ropade min man in ett stort hö- rådet. Närheten till den nya statio- ganäskrus till mig. Farbror Nisse nen i Båstad, som invigdes den 8 och jag gjorde en utflykt till Kroken december 2015, gör området extra i maj 2014 för att se vad där finns attraktivt. idag. Insnärjd av nässlor och björn- bärssnår hittade vi en gammal för- Hedhuset fallen stallbyggnad, som lär ha Hedhuset med fastighetsbetecknin- använts av bygdens ungdomar som gen Skummeslöv 2:2 var en gård ”diskotek” på 1980-talet. Bonings- som låg rakt västerut mot havet till huset var rivet. från Krokhuset räknat, också på Delar av fastigheten Skummeslöv gränsen till Karups socken. Folket 2:3 skall enligt dagens planer be- som drev och bebodde gården byggas och utgöra Allarps Stad, sades bo på Heden, av de gamla eller Laholm Södra som det står på kallad ”Hajen” på lokalmål. Haja flaggorna som nu har viftat sig Sven Petter eller Sven Petter Jöns- trasiga och smutsiga i ett par år. son, född 1863, är den siste ägaren Markarbetet är utfört, men inga av Hedhuset som hittats i Torpin- tomter har hittills (april 2013) sålts. venteringen. Dock har Karl-Gustav Idag (november 2015) finns det as- Knut sson berättat att hans moster falterade vägar och ett tiotal tomter Greta och morbror Gunnar bodde

I maj 2014 besökte Nisse och jag Kroken. Boningshuset var rivet. Ett gammalt stall hade använts som diskotek och samlingsplats för traktens ungdomar.

14 Allra längst ner i södra gränsen av Skummeslövs socken låg Krokhuset i öster och Hedhu- set i väster. på gården. Den bestod av gamla Skummeslöv 9 – Vaktstugan halmtäckta hus i dåligt skick. Logen eller Kustvaktarbostaden flyttades, eller snarare rullades på Norr om Heden låg Skummeslöv stockar, söderut, in på nuvarande 9:5, som ägdes av Otto och Selma skånsk mark (Båstad kommun) och Andersson. Det var en remsa från en ny gård där fick namnet Nygård. stranden och österut till 24:1, mel- Boningshuset som såldes till en lan nuv. Kustvaktarvägen i söder stockholmare brann tyvärr ner. Det och Fiskaregatan i norr. Från denna enda som påminner om gården fastighet har många tomter sålts idag är reningsverket, som fick och bebyggts. Under Selmas tid namnet Hedhuset vid invigningen påbörjades ett småstugeområde, i juni 1965. Området runt ren- Skummeslöv 9:5. Stugorna trans- ingsverket är idag ett skogbeväxt porterades dit med lastbil och naturreservat. Av den anledningen stjälptes av lite hipp som happ där kan reningsverket inte expandera, det var ledigt. Numera är stugorna utan man har bestämt att lägga ner om- och tillbyggda och ligger ord- Hedhuset och bygga ut reningsver- nat och snyggt. Området heter ket i Laholm istället. Hedhusvägen Lövängen och har 61 arren- som går mellan Södra Kustvägen detomter. Lövängen övertogs av och österut till ”Inre kustvägen” makarna Anderssons son Bertil Rit- påminner också om ”Hajen”. tander som var jämngammal med 15 Vaktstugan eller Kustvaktarebostade där Selma och Otto Andersson bodde.

Nisse. Han drev rörelsen vidare i Skummeslöv 24:1, som ligger öster Selmas namn. Det kallades helt om Lövängen, har detaljplanerats enkelt ”Selmas”. Selmas man, Otto och tomter har bildats. Det till- Andersson, var en gentleman när hörde förr Selma Andersson. han var nykter. Han samlade snäck- skal och sålde till hönsägare runt Skummeslöv 3 om i bygden, ända så långt bort Skummeslöv 3 omfattade all mark som Knäred, minns Nisse. Tyvärr från Fiskargatan i söder till Stora fick han ett tragiskt slut alldeles för Strandvägen i norr och från havet i tidigt. De två hästarna han körde på väster till Skummeslöv 7 (nuvarande Bengt Bengtsson gård (Skummes- 24) i öster. Det ägdes från början av löv 7) kom i sken och han föll ner bröderna August Hallin (född 1863) mellan skaklarna och dog. Idag ägs och Johannes Hallin (född 1865). och drivs kvarvarande mark av August i södra och Johannes i norra sonsonen Mikael Rittander och delen av Skummeslöv 3. svärsonen Kent Gustavsson. Kust- vaktarbostaden där Selma Anders- Södra delen längst i väster, son bodde tills hon dog har Skummeslöv 3:6, mellan havet och renoverats varsamt och används Matrosvägen och Fiskaregatan och idag som familjernas sommarhus. nuv. Wingrens väg, ägdes i Nisses Just i dagarna (2014) har det blivit barndom av Birger och Selma känt att det stora markområdet Svensson. De hade lite jordbruks- 16 Selma och Otto Anderssons Skummeslöv 9 i söder, norr därom Skummeslöv 3 som sträckte sig från Fiskaregatan till Stora Strandvägen. mark, en häst, en ko och några fastigheten Skummeslöv 3:10. grisar. Birger var yrkesfiskare. Han Ägare var August Hallin. Hans gård var nog den ende fiskaren som Kronotorp låg öster om dagens sålde fisk i grannskapet då. Birger campingplats och småstugeområde. och Selma hade fyra barn, tre poj- August Hallin var ägare från 1893. kar och en flicka. I stort sett all Han sålde sedan till syskonen Karl mark är numera styckad till tomter och Anna Bengtsson. De startade som är bebyggda. Birger Svensson småstugeverksamheten liksom bodde i gården på nuvarande grannen i söder hade gjort. Karl Fiskaregatan vid grönområdet Bengtsson kallades ”Måsakal”. Skummeslöv 3:6. Inte mycket är Nisse tror att det hade att göra med att han kom från en fastighet norr kvar av de gamla jordbruksbygg - om Våxtorp som bestod av moss- naderna idag, men en av sönerna, mark och med halländskans släp - Gösta, har renoverat den gamla ande vokaler blev det ”måse”. Karl mangårdsbyggnaden och bodde och Anna lämnade vidare till Annas där till sin död 2015. son Rune Benktsson, när det var Småstugeområdet Björken dags, och han i sin tur till sin son Anders. Småstugeområdet heter Öster om Birger ”Fiskares” mark, Björken. Området ägs idag av son- dvs. öster om Matrosvägen, låg sonen Anders Benktsson. Anders 17 driver camping, kiosk och stugom- strandheden i väster till Matrosvä- råde med 61 arrende tomter. Alla gen i öster, och från nuvarande tomterna är utarrenderade och be- Wingrens väg (f.d. Karlsrovägen) i byggda med stugor. söder till en husrad norrut. I huset på hörnet Matrosvägen/ Wingrens Carl Wingrens övriga tomt- väg bodde Carl och Gerda Wingren försäljningar med sina döttrar. Ättlingar till Carl Bortsett från markområdet Skum - Wingren lär sommarbo där än idag. meslöv 3:165 som Carl Wingren Carl Wingren köpte ytterligare ett köpte på auktion 1925 eller 1926 markområde och lät avstycka fem efter Johannes Hallins son, Anton tomter längs med stranden utmed Hallin, så är det nog från stam- nuvarande Jungmansvägen och fastigheten Skummeslöv 3:1 som Styrmansvägen; från söder räknat den första tomten avstyckades till Skummeslöv 3:34, 3:32, 3:30, 3:33 sommarstugebebyggelse i södra och 3:65. Av dess tomter var Skummeslövsstrand. Carl Wingren Skummeslöv 3:33 den första hade nämligen köpt ytterligare ett Wingren sålde. Det är Styrmansvä- markområde av den andre brodern gen 1B idag, allra närmast stran- August Hallin. Det sträckte sig från den. Han sålde den till köpman

Här byggs ursprunget till Styrmansvägen 1B, år 1933. Genom ”husskelettet” skymtar man Havsbrus. Farfar Vilhelm Nilsson byggde hus till köpman Gustav Nilssons syster Lisa Nilsson. Snickarna är Gösta Gustavsson, som senare arbetade hos pappa, Arvid Nilsson och Gun- nar Wennström, bror till farmor Elsa. 18 Gustav Nilsson i Skottorp som bygg- Byggföretaget AF Bygg äger nu- de en sommarstuga till sin syster Lisa mera (2013) hela det ursprungliga på tomten. Stugan såldes sedan till koloniområdet. Det har bebyggts Victor och Helen Wilde. med, enligt Nisse, ”moderna skapelser som enligt en dels åsikter Skummeslöv 3:165, f.d. Sunner- är skrämmande”. bokolonin Doktor Sandberg var provinsial- Som tidigare nämnts var Skummes- läkare i Markaryd och stod bakom löv 3:165 från början en liten köpet av blivande Sunnerbokolo nin. bondgård som ägdes av Johannes Han var den drivande kraften när Hallin, bror till August Hallin och det gällde att få ut smålandsbarnen far till Anton, som dog. I Nisses på barnkoloni i syfte att de skulle få barndom var en större del av uppleva frisk luft och salta bad. Dok- marken med de gamla bygg- tor Sandberg har gett upp hov till naderna redan sålda till Markaryds vägnamnet Doktorsgatan. Han var köping, som här längs med Stora drivande även när det gällde sin Strandvägen hade öppnat Sun- egen framtid och han lät, enligt nerbo sommarkoloni. De befintliga Nisse, “tillskansa sig ett ganska stort byggnaderna byggdes om och markområde söderut mellan Dok- andra byggdes nya. Idag är de torsgatan och Styr mansvägen” gamla röda byggnaderna på (Skummeslöv 3:18, 3:28 och 3:182). Skummeslöv 3:165 K-märkta. All Dessa tomter har numera nya ägare. övrig mark har planlagts av La- holms kommun och exploaterats.

Sunnerbo Sommarkoloni medan koloniverksamheten ännu bedrevs. Till vänster ligger lekhallen.

19 Troligen en av de första bilderna på Havsbrus från tidigt 1930-tal. Lägg märke till väder- kvarnen som senare flyttades upp till minigolfbanan vid Åsagatan. I förgrunden familjen Ahlströms ”badhytt”.

Restaurang Havsbrus brand 1956. Jag minns den natten hur Arnold Nymberg kom körande Närmast stranden söder om Sun- från Genevad ”som en galning” nerbokolonin köpte Bernward genom Skottorps samhälle nerifrån Nymberg marken som hade gamla Riks 2:an, när han fått bud- fastighetsbeteckningen Skummes- skapet om branden. Men det löv 3:176 och alltså gränsade till hjälpte ju inte hur fort han än Doktorsgatan. Bernward kom från körde. Gamla, vackra Havsbrus nordvästra Skåne. Här byggde han med all sin charmiga snickarglädje Restaurang Havsbrus. Bernwards föll snabbt offer för lågorna. Havs- son Arnold Nymberg övertog brus återuppfördes efter ett par år driften efter faderns död. Arnold av min pappa Bertil i en ny “mod- var frisör i Genevad och gift med ern” stil. Det drevs så småningom Majken, som var dotter till John vidare av barnbarnen Nymberg. och Ester Bengtsson och syster till Numera är alla byggnader borta Rune Bengtsson (Målare). Nisse och tomten avstyckad. Finja Prefab berättar, att han och pappa Bertil äger hela det gamla Havsbrusom- ofta gästade Havsbrus i sin ung- rådet samt angränsande parkom- dom. Många kvällar tog de sig en råde. Från 2013 ligger tomterna svängom där, precis som jag i min färdiga för bebyggelse av villor. ungdom. Bernward Nymberg bör- Men ännu i mars 2016 har ingent- jade även med pensionatsrörelse. ing byggts. Havsbrus ödelades tyvärr i en 20 Badhytter och tält i när- heten av Havsbrus före år 1935. Då förbjöds badhytterna på strandheden. Väderkvarnen stod ännu framför Havsbrus.

Gamla Havsbrus i sina glansdagar på 1930- talet! Till vänster i bild ser man Strandpensionatet.

Nya Havsbrus från tidi- gast 1957, gamla Havs- brus brann 1956. Efter branden byggde min pappa Bertil upp Havsbrus i ny ”moder- nistisk” stil 1957. 21 Ingatorp - Axel och Elins vägar sområdet, trots att Axel och Elins gård verkar ha hetat Ingatorp från Skummeslöv 3:17, öster om Dok- början. Namnet Ingatorp var, torsgatan, ägdes av Axel och Elin trodde man, inspirerat av Emil i Hanssons familj. De hade ett mindre Lönneberga av Astrid Lindgren. jordbruk med en häst, några kor, Axels väg och Elins väg påminner svin och fjäderfä. Ett antal tomter däremot med all säkerhet om de styckades av under deras tid. Senare tidigare ägarna, som väl använde såldes hela gården till byggbolaget sandmarkerna till betesmark för sina Siab som byggde villor där i början kor och kanske kunde bärga en på 70-talet. Länge gick det nybyggda höskörd för kommande vinter. området under arbetsnamnet Siab-

Skummeslöv 3:36 “Kolonitomten” – kanske ett välkomnande torg?

Skummeslöv 3:36 är tomten öster Men tillbaka till 1930-talet och om Svens Livs som idag är en liten Nisses historia. Den här tomten, lummig oas mitt i byn med lite Skummeslöv 3:36, öster om Svens björkar och höga tallar och ett par Livs, köptes av Nisses far, min far- bänkar att sitta ner och njuta vid. far, byggmästare Vilhelm Nilsson Just i dagarna (april 2013) står och handlaren i Skottorp köpman tomten i fokus och förslagen på dess Gustav Nilsson år 1930. De båda framtid vållar het debatt. Laholms köpte den av ett byggföretag, Åsa Kommun är dagens ägare till Hus, som hade gått i konkurs. På marken. På ett möte på Skoskums- tomten stod då ett halvfärdigt hus gården (2012) kom man överens som farfar och Gustav Nilsson lät med boende och näringsidkare på färdigställa. I det huset öppnade orten att man här i centrum av Skummeslövsstrand skulle skapa ett välkomnande torg med småskaliga handelsbodar, ungefär som Lund- ströms Bodar i Mellbystrand. Sedan kom ett annat förslag som var i prin- cip tvärtom. Kommunens förslag 2014 var att bygga ett tolv meter högt flervåningshus! Fast nu har man sänkt det till åtta och en halv Pensionat Skummeslövs Havsbad byggt 1929/30, öster om dagens Svens Livs. Som meter. Planen har gått igenom, men nytt var det mörkbrunt till färgen. Lägg överklagats och nu har det överkla- märke till skylten över fönstret. Där står det gade beslutet slutgiltigt fastställts. förmodligen ”Gustav Nilssons affär”. 22 Pensionat Skummeslövs Havsbad som det såg ut 1944 -1946, då farbror Nisse och faster Margit ägde och drev det. Framför serveringsve- randan står Nisses mor- far Nils Persson, Hov, Ysby. Bilen är farfar Vilhelms Willy´s Knight med slid- motor. Den var gul- beige till färgen och kallades ”Gula Faran”.

Gustav Nilsson en lanthandel, där 1974. En byggfirma i Laholm, han sålde ungefär samma varor som Bengtssons Bygg, köpte fastigheten. i affären i Skottorp på den tiden. De ville bygga ett två våningar högt Cykelreparatören Sven Johanssons hyreshus, men fick inte tillstånd av blivande hustru Lissie var anställd i byggnadsnämnden i Laholms kom- affären sommartid och skötte den åt mun. Tomten såldes då till kom- Gustav Nilsson. Byggnaden utöka - munen, som alltså nu är inne på des med en serveringsveranda och samma planer som de gav Bengts- fru Märta Bengtsson, murarens sons Bygg avslag på. Nisses för - Märta i Skottorp, arrenderade hoppning är dock att detta en gång serveringen och drev dessutom ska kunna bli ett bra område för pensionat i några år. År 1944 köpte Skummeslövs utveckling. Låt oss farbror Nisse och faster Margit hoppas att det blir så! detta Pensionat Skummeslövs Havsbad och drev det i två år. Min kusin Göran är född där. När Nisse tänker tillbaka på hur det var att driva pensionatsrörelse, slår han fast, att ”det var alldeles för mycket jobb för de pengar man tjänade.” Familjen Nils O. Nilsson sålde till Anders Nilsson Grön som byggde till och sålde vidare till Malmber- ”Kolonitomten” efter 1946, då farbror Nisse gets kommun, som drev barn- och och faster Margit sålde Pensionat Skummes- sommarkoloni i fastigheten. Den lövs Havsbad till Anders Nilsson Grön, som byggde till och sålde till Malmbergets kom- verksamheten lades ner 1963 och mun. Byggnaden användes som barnkoloni byggnaden stod tom tills den revs i många år och revs i mitten av 1970-talet. 23 Skummeslöv 13, Axel Carlssons gård, idag Skoskumsgården

Skummeslöv 13 ning Påhlsson och Henry Bengts- son. Henning Påhlsson var frisör i Nuvarande Skoskumsgården och Skottorp och Henry Bengtsson var Skummeslövs Camping, ägdes i den jordbrukare som ägde bondgår- början av 1930-talet av Bernhard Jo- den öster om nämnda markområde. hansson. Han sålde lantbruket till Marken var hedmark och användes Axel och Manda Karlsson, Roland som betesmark för Henry Bengts- Karlssons föräldrar. Marken sträckte sons djur. Efter många år sålde de sig ända ner till havet. När överläm- till Arne Gustafsson som sålde vi- nandet skedde var redan ett antal dare till en bror som byggde golf- tomter sålda. Markområdet där banan. Idag har man beslutat att Skummeslövs Golfbana ligger idag göra tomter på f.d. Skummeslövs friköptes på 1930-talet från Bern- golfbana. hard Johanssons fastighet av Hen-

Norr om Stora Strandvä- gen ligger fastigheten Skummeslöv 13

24 Strandpensionatet byggdes på 1920-talet. Det var då rött. Strandpensionatet Skummeslövsstrands första tennisbana - en cementbana När Axel och Manda Karlsson övertog gården, var som nämnts Strandpensionatets första ägare flera tomter redan sålda. En stor Hilma Andersson, lät tidigt bygga tomt längst ner vid Stora Strandvä- en tennisbana i cement i anslutning gen var såld till Hilma Andersson. till pensionatet. Fram till 1955 var Hon byggde här Strandpensionatet denna tennisbana den enda tennis- och drev det i några år. Strandpen- banan i Skummeslöv. Den blev sionatet har ägts av ett flertal olika med tiden sprucken och ojämn och personer efter Hilma Andersson, gick hårt åt knän och bollar. Runt såsom två damer från Småland, 1950 byggdes en minigolfbana på familjen Victor Vilde samt Åke och Iris Nilsson. Nu- mera ägs Strandpensionatet av familjen Ragnarsson och drivs av syskonen Helena Åström och Roger Ragnars- son. I maj 2013 öppnade Strandpensionatet sin nya hotellavdelning och ifjol, Strandpensionatet runt 1920. I förgrunden ses be- 2015 kom Hotell Strandpen- tongtennisbanan som Hilma Andersson lät uppföra. sionatet med i White Guide. Glasverandan mot havet är ännu inte byggd. 25 cementtennisbanan. Helena och Nisse spelade inte själv tennis, men Roger behöll minigolfbanan under såg att en tennisbana kunde bli bra sina första år som ägare till Strand- för orten. Många dagar satt Hugo pensionatet. Sedan togs golfbanan Lincoln hemma hos farbror Nisse bort och ersattes med batteridrivna och diskuterade hur man skulle bilar. Här kunde barnen köra runt kunna gå till väga. De kom så små- på den f.d. cementtennisbanan. För ningom fram till en möjlig lösning. en guldpeng var de sysselsatta i Nisse tog kontakt med Axel och några minuter och föräldrarna Manda Karlsson som hade ett kunde njuta uppe på soldäcket och lämpligt markområde som var klas- ändå ha full uppsikt över barnen. sat som parkmark. Den nybildade Vid invigningen av det nya hotellet föreningen Skummeslövs Tennis - 2013 var alla spår av Skummeslövs klubb fick överta marken till priset första tennisbana undanröjda. av en krona. 1955 inlämnades en motion till byggnadsnämnden i Ka- Nya tennisbanor rups kommun angående byggande På 1950-talet kom tennissporten av nya tennisbanor. Underteck- verkligen i ropet. Skummeslövs- narna var Hugo Lincoln, Erik strand med sin gamla fina tenni- Malm, Nils O. Nilsson och Hans stradition ville hänga med. Farbror Rundgren. Nisse och Hugo Lincoln var de dri- Byggandet av de första två tennis- vande männen. Hugo Lincoln var banorna kostnadsberäknades till själv aktiv inom sporten. Farbror 8000 kronor. Fem personer lånade Tennisklubben vardera ettusen kro- nor. De två första tennisbanorna stod klara 1956. Året därpå byggdes två till och 1958 ytterligare fem. Hugo Lincoln var ordförande i Skummeslövs Tennisklubb från 1956 till sin död 1986. Skummes-

Bilden visar Sven Ehlin ikädd sin bruna bas- ker i full karriär på tennisbanan omkring 1960. Inför Badortsföreningens sommarfes- ter åkte Sven runt i bygden och tiggde ihop vinster till tombolor, chokladhjul och lotterier av olika slag. Han blev kallad “Stortiggaren från Skummeslöv”. En del köpmän sprang kanske och gömde sig, när han nalkades. Sven Ehlin bidrog verkligen till att dra in pengar till Badortsföreningen och Tennis- klubben. 26 lövsstrands Badortsförening hjälpte gagerade. Många människor ställde till med finansieringen. Mellan 1956 upp och hjälpte till. Intäkterna de- och långt in på 1960-talet anordna- lades mellan Badortsföreningen och des Badortsföreningens sommarfes- Tennisklubben. Så bekostades ten- ter på den s.k. Badortsföreningens nisbanorna med frivilliga krafter! äng (Badortsföreningen arrende- Numera finns det klubbhus och nio rade då ängen av Axel Karlsson. förstklassiga grusbanor i Skummes- Idag äger kommunen ängen). Man lövsstrand, en av Sveriges största och hyrde in tivoli med karuseller, vackraste utomhusanläggningar! slänggungor och stånd av olika slag. Man hade skönhetstävlingar och tombolor med skänkta eller hoptiggda priser. Tombolorna hade fantasieggande namn såsom Amerika, Allsvenskan eller Bröderna Tuffright. Och uppträden! Ett år var Lill-Babs här och sjöng Klas-Göran från ett traktorflak. En annan gång var Hootenanny Singers en-

Min pappa Bertil var huvudkas- sör på Badortsföreningens som- marfester. Här är slut redo- visningen från 1964. Vinsten delades lika mellan Badortsför- eningen och Tennisklubben. Anbud: Lite kuriosa från Bad - ortsföreningens sommarfest 1957. Arne Ingvarsson i Klippan sökte rätten att “bedriva kiosk- rörelse” på festplatsen. Han var villig att betala 825 kronor för att få ensamrätt till försäljningen.

27 Minigolfbanan med väderkvarnen på femtiotalet.

Väderkvarnen föreningens äng. På 1970-talet för- svann den. Minigolfbanan är emel- Väster om Restaurang Havsbrus lertid kvar och kiosken är utbyggd mot havet till stod en väderkvarn. med grill- och pizzaavdelning. En- Den kom förmodligen dit samtidigt ligt Nisse var det Harry Pettersson som Havsbrus byggdes. Den fanns som startade kiosken. där 1934 för jag har ett kort med min mamma och pappa, 14 resp. 17 år gamla, och goda vänner framför densamma. Var kom den ifrån och varför stod den där? Ingen aning! Med tiden, i slutet på 1940-talet kanske, flyttades väderkvarnen till hörntomten vid Åsagatan, mittemot Åsastugan, där man hade an- lagt en minigolfbana. Där stod Bild från år 1934 då Väderkvarnen stod väderkvarnen ungefär där kiosk- framför Havsbrus. Till höger ses min mamma byggnaden är idag och användes Gullan och pappa Bertil och vänner till dem. Väderkvarnen flyttades sedan till mi- som kiosk. Sedan flyttades den väs- nigolfbanan vid nuv. Stora Strandvägen/ terut närmre gränsen mot Badorts- Åsagatan och användes som kiosk. 28 Svea Hagardz, dotter till skräddaren Martin Larsson i Skottorp, öppnade Café Åsastugan på 1930-talet. Farfar Vilhelm byggde sommarcaféet som var mycket populärt. Café Åsa - stugan är nedlagt sedan ca femtio år.

Caféer i Skummeslövsstrand sätra var de första i Skummeslöv som hade en jukebox, en Wurlitzer. Öster om minigolfbanan med väder- De hade den i ett trädgårdsannex kvarnen hade fru Svea Hagardz där ungdomarna inte störde caféets låtit bygga Café Åsastugan, som in- övriga gäster. På väggen i caféet ne höll en cafédel och en bostads- hängde det tennisracketar på väg- del. Det var Nisses och pappas far gen. De var till salu. Jag har för mig Vilhelm som var byggmästare. Tant att det var på Tallsätra man bokade Svea, vår granne i Skottorp, drev tid till tennisbanorna. Tallsätra Åsastugan till år 1952, då hon sålde drevs som café till en bit in på till Gösta och Kerstin Jönsson från 1960-talet. Både Tallsätra och Åsa - Skottorp. Åsastugan hade förutom stugan är numera bostäder. café också en mjölkaffär och en souvenirbutik. Familjen Jönsson Men det allra första caféet i Skum- drev rörelsen några somrar när jag meslövsstrand var, enligt farbror var liten. De hade anställt en ba- Nisse, Esters Café. Allra närmast gare, Sten Jakobsson, som höll till i havet vid norra sidan av Ryd- bakstugan i backen bakom. Där- holmsvägen drev nämligen John ifrån doftade det alltid så gott! Han Bengtssons fru Ester ortens första köpte café Åsastugan 1957. café i Nisses barndom. Ester och Strax norrut på dagens Tallsätra- John Bengtsson ägde gården vid vägen låg Café Tallsätra, som bygg- nuvarande korsningen Skogspro- des i slutet av 1930-talet. Det var ett menaden – Viktors väg fram till populärt ställe för oss ungdomar på 1932. Huset där Ester drev sitt Café 1950- och 60-talen. Ägarna till Tall- finns kvar än idag. 29 Åsagatan från 1930-talet från Sunnerbokolonin. Ingen kiosk eller minigolfbana, men Åsa- stugan är byggd. Det bruna huset med uthus i vänster-höger-böjen av Åsagatan finns kvar idag och ser likadant ut. Det byggdes av Håkan Andersson från Våxtorp. Lägg märke till skylten på södra gaveln. Där stod det nog ”Charkuteriaffär” för i källaren, med ingång från gaveln, fanns en affär där man sålde kött och mjölk i Nisses barndom. Följer man vägen bort ligger Halléns affär (senare Åhmans affär) på Åsagatan 15.

Åsagatan 14, byggt av Åsa Hus, som byggde hotellet i Skottorp och som påbörjade Pen- sionat Skummeslövs Havsbad men gick i konkurs. 30 På bilden från 1930-talet ser vi till höger än en gång det trevliga huset Åsagatan 14. Bort- sett från antennen på skorstenen såg det likadant ut då som nu. I förgrunden ligger Hal- léns, sedermera Åhmans affär. Den lades ner någon gång på 1950-talet. Hitom affären går Gränsvägen ner mot havet. Huset till vänster i bild är Åsagatan 18 (Rydholms), idag vitt och ombyggt till oigenkännlighet.

Skummeslöv 5 Kuskhuset mellan 1920 och 1932, då det såldes, förmodligen till Vik- Fastigheten Skummeslöv 5 ägdes i tor Nelson. Enligt Nisse kom Viktor Nisses barndom av ovan nämnde Nelson från ett magert lantbruk i John Bengtsson. Den förste regist- Veka. Han hade varit något år i rerade ägaren var ryttaren Johan Amerika, därav hans amerikanise- Bergman född 1748. Huset kallades rade stavning av efternamnet. Plan- förr Kuskhuset, men det är ingen- läggningen för tomter på fastigheten ting Nisse kommer ihåg. Marken hade redan börjat, då Viktor Nelson sträckte sig mellan gång- och cykel- tillträdde, och försäljningen gick vägen Gränsvägen i söder till mitt - bra. Så gott som alla tomter på fas- emellan Skogspromenaden och tigheten Skummeslöv 5, ett sjuttio- Dynvägen i norr, från stranden i tal, såldes tidigt. väster till den föreslagna Inre Kust- vägen i öster. Gränsvägen är en Förutnämnda Åsa Hus byggde, fö- gammal sandväg som går ner till rutom hotellet i Skottorp, en hel del havet vid f.d. Gustav Åhmans affär hus i Skummeslöv, varav Åsagatan (dessförinnan Halléns affär), vid 14 var lite typiskt för firman. Det Åsagatan 15. John Bengtsson var far ser likadant ut idag 2016, har inte till Rune Bengtsson (Målare). John byggts till eller förändrats. Kanske var född 1896 och dog 1930 endast har Åsa Hus inspirerat till namnet 34 år gammal. John och senare hans Åsagatan. änka Ester Bengtsson innehade 31 Svarvareskogen byggföretag, som ansökt om ny plan för bebyggelse, men fått avslag. Rakt öster om Viktor Nelsons låg Svarvareskogen, Skummeslöv 5:14. Skummeslöv 12:7 Nisse har berättat att skogen på 1930-talet ägdes av en familj som Skummeslöv 12:7 är den del av fas- kallades för Svarvarna och bodde i tigheten som ligger väster om nuv. Östra Karup. Om det kan man läsa Svarvareskogsvägen. Troligen var under rubriken ”De planterade sko- den förste brukaren av detta torp gen som skydd mot flygsanden” på Nils Jönsson född 1785. Han ägde sidan 8. det mellan 1825 och 1855. I Nisses barndom hette ägarna Ernst och Skummeslöv 12:6, Emelias, Gerda Nilsson. Ernst var född norra delen av Svarvareskogen 1885. Enligt vad Nisse kommer ihåg kom de någon gång på 1930- Skummeslöv 12:6 var ett jordbruks- talet från Harplinge. Efter några och skogsområde som ägdes av magra år kom tomtförsäljningen Emelia Johansson. Emelia var sys- igång och välståndet ökade. De ter till P.M. (Peter Magnus) Johans- hade tre barn. Erich var född 1917 son på Skummeslöv 27 och var samma år som pappa Bertil. Inga alltså faster till Peter Magnus barn var född 1919 och lika gammal som Einar, Tage och Algie Johansson. Nisse. Hon dog när de gick i 4-6 Emelia bildade aldrig familj utan klass i Skottorp, kommer Nisse levde ensam hela livet. Hennes far ihåg. Marta 2 år yngre är bosatt i Johannes Jönsson hade som tidigare Skåne, om hon lever. Erich var Nis- nämnts köpt fäladsmarken till ses fiskekompis när de var unga. De Skummeslöv 12 (Breamjäll) 1869. köpte en träeka från ett båtbyggeri Han hade varit duktig på att märgla i Harplinge. Till ekan hörde en be- och odla jorden och plantera skog gagnad utombordsmotor samt mast på flygsandsfälten, en bit varje år. och segel. Några längre seglatser Precis som sin far var Emelia mest blev det aldrig, men till att fiska an- intresserad av skogen. vände de båten flitigt. Erik gick till Emelia Johansson startade stugom- sjöss när han var nitton år. När han rådet Fritiden, som sedan ett antal kom tillbaka blev han snickare. år ägs av en bildad stugförening. På Han jobbade både hos farbror området Fritiden hittar man Johan- Nisse och hos pappa. Erich gifte sig nes väg (Emelias far), Peter Magnus med Elli som var en av många väg (Emelias bror) och så klart kvinnor som kom från Finland i Emelias väg. Övrig mark på Skum- samband med Finska Vinterkriget. meslöv 12:6, utom Fritiden, Skum- Hon jobbade på Skottorps Gård. meslöv 12:79, ägs numera av ett Erich och hans fru byggde ett hus 32 på östra sidan av Norra Kustvägen ende sonen Karl hade dött 1933. och Eriks fru Elli öppnade en affär Mellan 1933 och 1937 drev de båda i källaren på baksidan av huset. Där systrarna Emma och Neta en- kunde man bl.a. köpa mjölk och samma gården. Modern Kristina färskt bröd. Eriks och Ellis två dött- levde till 1937. När hon hade dött rar äger numera stamfastigheten. gifte sig Neta genast med Edvin Karlsson. Edvin hade hjälpt till på Skummeslöv 1:9 gården i flera år och jag tror att Skummeslöv 1:9 sträckte sig från Neta och han var fästfolk. Men mo- nuvarande Berndtsson väg (tidigare dern Kristina tyckte inte om Edvin Tångvägen) i söder till nuvarande och behandlade honom elakt. Han Stormvägen i norr och från strand- tilläts t.ex. inte att sova inne i huset, heden i väster till nuvarande Till- utan han fick sova i en drängkam- flykten (Skummeslöv 1:93) i öster. mare i brygghuset. När Neta och Fastigheten ägdes i Nisses barndom Edvin äntligen kunde gifta sig, öka- på 1930-talet av Emma och Neta des möjligheterna avsevärt att de Persson. Emma var äldsta dottern skulle kunna överleva på gården. av åtta syskon och stod därför som Emma, Neta och Edvin bodde på ägare till fastigheten efter det att fa- och drev gården tillsammans. De dern Johan Ludvig Persson (kallad hade ett mindre jordbruk med en Janne) dött 1911 och den äldste och häst, som hette Bläsan, några grisar,

Skummeslöv 1 vid stranden, dvs. 1:9, 1:112 Lyckan och 1:93 Tillflykten. Norr därom Skum- meslöv 27:1 Sommarbo, tre ”småstugeområden”. 33 Skummeslöv 1:9, Neta och Emmas gård ”vid stranden”. Gården hade gått i arv i släkten från Hans Truelsson på 1800-talet. Boningshuset byggdes runt 1860. Kortet är taget den 10/7 1919 alltså medan fadern ”Lars Pers Janne” ännu levde. ett par kor och en hönsgård med över efter dem. När Edvin dog vita hönor. Tant Neta var född den 1963, flyttade Neta och Emma till 24 juli 1899. Hon överlevde sin ett nybyggt hus i Skottorp. Min man Edvin Karlsson och sin syster pappa Bertil köpte Skummeslöv 1:9 Emma Persson med många år. I år 1964. sina Minnen skriver tant Neta, att anledningen till att de kunde be- En del av marken på Skummeslöv hålla gården var att de kunde sälja 1:9 hade planterats med skog, res- tomter. De första tomterna som sål- ten odlades. Marken var mestadels des var i första raden längs med nu- sandig och mager och gav väl pre- varande Strandridarervägen. På cis så mycket att djuren fick sitt. den tiden fanns ingen väg utan man Men läget vid havet betydde att nådde sina stugor via stranden. Ett man hade fisket! par tomter på östra sidan om nuva- Tant Neta berättade en gång att rande Norra Kustvägen såldes ladan byggdes av laxapengar. Ca också tidigt. 2000 kronor hade man fått in Emma var aldrig gift och Neta och genom att sälja fisk! För pengarna Edvin fick aldrig några barn, så det köpte man spik och sådant som inte fanns ingen arvinge som kunde ta var virke. Virket man använde var 34 nämligen ilandflutet och gratis. Det Skummeslöv 1:112, Lyckan, av- passerade många öppna fartyg med styckades från Skummeslöv 1:9 och last av sågade brädor utanför i buk- såldes till min pappa Bertil Nilsson ten. När det stormade brast ibland 1961. Det bebyggdes med 77 smås- surrningarna eller man var tvungen tugor på arrendetomter. Vi barn att lämpa lasten överbord p.g.a. för- sålde området till en nybildad stug- skjutning. Pappa har berättat att när förening den 1 april 2010. Tom- man hittade t.ex. ilandflutna brädor terna är numera egna fastigheter. var de tingade i och med att man vred upp dem vinkelrätt mot strand- Skummeslöv 1:93, Stugområ- linjen. Alla lär ha respekterat det. det Tillflykten Kanhända fördes det iland annat Denna lilla gård, Skummeslöv 1:93, också! Kustvaktare Larsson var in- ligger öster om Lyckan. I Nisses neboende på gården, när Neta och unga år ägdes den av en äldre man. Emma var små. Han var en slags Det kan ha varit ”Skamsa Nils” tullare, en lägre tjänsteman vid tull- Nilsson, som var i 70-80-årsåldern verkets kustbevakning. Dagligen på 1930 talet. Denne man sålde se- patrullerade han stranden på sin nare till till Gösta och Elsa Bengts- cykel, för att förhindra införsel av son på Rännenäs, som sålde till smuggelgods från havssidan. Fram Einar och Signe Berndtsson 1944. till 1832 hade en strandridare till Einar kallades Glader, ett gammalt häst haft samma uppgift. Det året, knektnamn, men det tyckte han 1832, ersattes strandridarna av kust - inte om att bli kallad. Gården kalla- uppsyningsmän på cykel. Kustvak- des Lillhem. Småstugor började tare Larsson var alltså en man som flyttas dit. Nu är hela fastigheten be- höll kusten under uppsikt. Han var byggd och heter Tillflykten. Det inhysing hos Neta och Emmas för- finns 107 stugor på arrendetomter. äldrar och betalade säkert för kost Området övertogs av Einars son och logi. Kustvaktare Larsson Hans Berndtsson och idag är det bodde uppe på vinden. Dit kom sondöttrarna till Einar Berndtsson man genom en invändig trappa som är ägare till stugområdet. längs med östra gaveln. Jag tror Berndtssons väg har uppkallats trappan försvann innan Emma och efter Einar Berndtsson. Tidigare Neta flyttade från gården 1964. hette den Tångvägen. Vägen går Och långt dessförinnan var kust- från havet i väster och slutar vid vaktaren borta. Idag 2016 ägs gården. Innan motorvägen E6 Skummeslöv 1:9 av Bertil Nilssons byggdes, fortsatte vägen österut mot barn, varav jag är ett. Boningshuset och förbi Sävet, varifrån Skummes- bebos av min syster Christine. löv 1:9 och 1:93 avstyckats. 35 Norra Skummeslövsstrands första sommarstuga låg på Skummeslöv 1:9. Vad som faktiskt var norra Skum- meslövsstrands första lilla sommar - stuga byggdes 1925. Det som återstår av stugan idag är den södra delen av det gröna huset på Strand- ridarevägen 43, där Ragnar Falk bor idag. I murstocken står årtalet Norra Skummeslövsstrands första sommar - 1924. Maria Larsson var kusin med stuga från 1925. Finns idag kvar som den södra delen av Ragnar Falks hus. Neta, Emma och deras syskon på bondgården strax intill och hade där doktor Krikortz blev stadsläkare. ofta vistats hos sina kusiner om På tomten som Maria hade köpt lät somrarna. Hon trivdes så bra där de bygga en mycket liten sommars- vid havet i Skummeslövsstrand, att tuga. Stugan blev snart för liten och hon köpte en tomt av släktingarna. de uppdrog åt farfar Vilhelm Nils- Maria Larsson var sjuksköterska och son att bygga till. Man byggde det diakonissa i Båstad. Där träffade gröna funkishuset norr om den ur- hon och gifte sig med Gustav Kri- sprungliga stugan, kapade taket på kortz, som arbetade som läkare där. densamma och gjorde en balkong Sedan flyttade paret till Falkenberg på det platta taket. Efter det att dok-

Gröna villan Strandridarevägen 43 i mitten av 1930-talet. Bilden tagen från stenvillan, Villa Agneta. Neta och Emmas gård till höger i bild. Lägg märke till att det inte fanns någon väg. Tillfarten skedde från stranden. 36 tor Krikortz dött 1934, började söder om Vallbergavägen ligger ett Maria tidvis hyra ut huset. Bland småstugeområde med 121 arrende- andra hyrde familjen Falk från Lund tomter, Sommarbo, som startades det gröna huset i flera år. Maria, av Einar Johansson på 1960-talet. doktorinnan Krikortz, dog 1948 eller 1949. År 1949 kunde professor Tidigt började de tre tomterna på Falk köpa denna fastighet i funkisstil Strandridarevägen, norr om Vall- av arvingarna. Han fick betala bergavägen att bebyggas. Husen 22000 kronor. Ragnar Falk bor där byggdes av släktingar till Maud idag och han har renoverat varsamt Brink. Tre söner till Nils Svante och och sparat det mesta som det var. Maria Håkansson från Björstorp i Men av ”huttan”, den ursprungliga närheten av Vittsjö Herman, Bror lilla stugan från 1925, finns inte en och Håkan, byggde sina hus norr bräda kvar. Allt var uppmurket. om Vallbergavägen. Herman Hå- kansson hade kommit över marken Skummeslöv 27 1926 genom tips av en god vän, Herder. Herman Håkanson fick Fastigheten Skummeslöv 27 låg köpa hela stycket av P.M. Johans- längst norrut i Skummeslövsstrand. son på Rågångshuset för 35 öre per Den sträckte sig från förlängningen kvadratmeter. Det första huset sat- av nuv. Stormvägen i söder till grän- tes upp 1926 eller 1927 . Ur- sen mot Mellbystrand i norr, från sprunget till huset längst i norr var strandheden i väster till nuv. Norra en paviljong som kom från T4 i Kustvägen i öster. Gården hette Rå- Hässleholm. Paviljongen hade sålts gångshuset. Ägaren sedan 1922 av regementet och transporterats hette P.M. (Peter Magnus) Johans- till Våxtorp, där den hade använts son. Hans maka hette Elise. De hade som hönshus. Herman Håkansson fem barn. Det var väl det jordbruk köpte ”huset” obesett och fick hjälp som var störst och drevs hårdast, en- av P.M. Johansson på Rågångshu- ligt farbror Nisse. Yngste sonen set att forsla det till Skummeslöv. Einar var den som övertog gården P.M. lastade det på en släde för- 1956. Einar var lika gammal som spänd med hästar och forslade det pappa och god vän till Nisse och från Våxtorp till tomten vid Vall- pappa. Idag är det Einars barnbarn bergavägen. Paviljongen resp. Petra som äger fastigheten tillsam- hönshuset byggdes om och till och mans med sin mamma. Många tom- kom att bli en av norra Skummes- ter har avstyckats och sålts till lövs första sommarstugor. Hermans sommargäster. En del är arrende- två bröder Bror och Håkan byggde tomter. Numera finns det ett stort varsitt hus på resten av marken när- antal fast boende väster om nuv. mast Vallbergavägen. Först sedan Norra Kustvägen. Uppe i skogen, alla tre husen var byggda på 1930- 37 talet avstyckades marken. Tom- tog fastigheten. Nisse säger: ”Han terna blev små, mindre än 400 kvm var en god vän som jag var behjälp- vardera (se bilder nedan). lig med till- och ombyggnad. Många Längre norrut, mittemot P.M. Jo- trevliga minnen har jag från vår ge- hanssons gård byggde handlare Åke menskap.” Åke Alvars son äger nu- Nilsson i Billinge sin villa med bru- mera fastigheten. Söder om ten takstol. Sonen Åke Alvar över- Vallbergavägen låg det höga vita

Teckning från 1976 av Karl Gustav Jönsson före- ställande de fyra husen på Strandridarevägen norr om Vallbergavägen sedda från stranden. Det högra huset närmast Vallbergavägen byggdes omkring 1930 av Maud Brinks morföräldrar, Håkan och Betty Håkans- son, Vittsjö. Det andra huset från höger byggdes i slutet av 1920-talet av Bror Hå- kansson som var bror till Håkan Håkansson. Det tredje huset från höger är det äldsta, från 1926. Paviljongen resp. hönshuset kan inte ens anas bakom fasaden. Huset längst till väns- ter byggdes av Stig Herder, Bjärnum.

Huset på Strandridarevägen norr om Vallbergavägen i början av 1930-talet. På kortet sitter Maud Brinks mormor Betty Håkansson tillsammans med sin dotter Barbro och några syskonbarn. 38 Vida vyer på 1930-talet. Bild från stranden från söder mot norr. Vid horisonten till höger sticker villa Agneta på nuv. Strandridarevägen upp. Den vita byggnaden till vänster är Rå- gångshuset, (Einar Johanssons). Bilden är tagen strax norr om dagens Stora Strandvägen. huset, Sockerbiten, som var ett bra fanns inga träd, buskar eller vres- landmärke, när man var ute på rossnår som gav lä, häckar och havet. Det brann ner 1998. granplanteringar hade ännu inte planterats på de få tomter närmast Närmast havet och längst i norr havet som köpts av badgäster. köpte köpman Emil Persson ett Strandlinjen var lång och obruten. större markområde. Han och hans De få hus och gårdar som låg nära söner, Torsten och Gösta Persson, strandheden syntes på långt håll. byggde sina sommarbostäder här. Från söder räknat fanns först Otto Nuförtiden bor Göstas dotter och och Selma Anderssons Kustvaktar- svärson i Göstas och Gunvors bostad, därefter fiskare Birger gamla hus. Svenssons gård, Johannes Hallins gård, som alltså såldes på auktionen Vida vyer och blev koloni, John och Ester Både Pappa och Nisse har berättat Bengtssons gård med Esters café, hur det såg ut när man cyklade på Ernst Nilssons, Emma Perssons och stranden. Då, på 1930-talet, var P.M. Johanssons gårdar. Om man samtliga bondgårdar, eller torp, väl stod i norr vid Rågångshuset, P.M. synliga från stranden. Strandheden Johanssons gård, var sikten fri till var bred och beväxt med lågt gräs samtliga gårdar utom en; Bernhard och ljung. Det fanns gott om Johanssons, sedermera Axel Karls- sandgropar med vit mjuk sand där sons och nuvarande Skoskumsgår- soldyrkare kunde krypa ner och den, som låg bakom äldre skog. söka skydd mot vindarna. Det 39 Eva Bohman och Nils O. Nilsson

Efter att Evas föräldrar hade avlidit i om historien bakom Gården, på vars början av 1990-talet började Eva fun- mark hon bor och Eva kommer snart att dera på sin familjs historia. Vad hade avsluta berättelsen om “Farbror Nisse - hon att berätta om sitt ursprung för Badkamrer i Skummeslövsstrand” sina barn och barnbarn? Vad visste Nils O. Nilsson fyllde 97 år i december hon t.ex om Skummeslövsstrand, där 2016 och har bott i Skummeslövsstrand hon tillbringat somrarna sedan 1951 sedan 1944. Som byggmästare och bad- och varit fast boende sedan 1977? kamrer i Badortsföreningen har han Farbror Nisse tillfrågades och han var kommit i kontakt med många männi- villig att berätta och fylla i luckor. Eva skor i Skummeslövsstrand, sommar- började dokumentera allt hon fick reda gäster och åretruntboende. Många på om sitt ursprung, om sin hemort och samtal mellan Eva och Nisse har gett om gamla tider. upphov till denna skrift där de berättar om Skummeslövsstrand och dess ut- Hon har skrivit om sina rötter på sin veckling genom åren som gått. pappas sida i “Släktresan: i Elsa och Vil- helms spår”. Om sin farfar Vilhelm har Det är fantastiskt roligt att läsa det Eva hon dessutom skrivit i Höksbladet 2017. skriver om Skummeslövsstrands historia Temat för året var hantverkare, Eva kal- och härmed låter jag er ta del av “Skum- lade sitt bidrag “Min farfar - byggmäs- meslövsstrand förr i tiden - farbror Nisse tare Vilhelm Nilsson i Skottorp”. minns” “Skummeslöv 1:9” kommer att handla Katarina Schlick