DOCSLIB.ORG

Skummeslövsstrand

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Skummeslövsstrand Skummeslövsstrand förr i tiden - farbror Nisse minns Skummeslövsstrand förr i tiden – farbror Nisse minns Vägen mellan Skottorp och Skummeslövsstrand . .6 Historisk tillbakablick, 1834 – Laga skiftet genomfördes . .7 De planterade skogen för skydd mot flygsanden . .8-9 Skummeslövsstrand – en badort? . .10-12 Skummeslöv förr i tiden - Nisse minns gårdarna från söder till norr . .13 Skummeslöv 2, Krokhuset . .13 Hedhuset . .14-15 Skummeslöv 9, Vaktstugan eller Kustvaktarbostaden . .15-16 Skummeslöv 3 . .16-17 Småstugeområdet Björken . .17-18 Omslagsbilden är från midsommardagen 1938. Från vänster pappa Bertil, mamma Gul- lan, farbror Nisse och faster Margit. Längst till vänster skymtar Havsbrus. Rakt bakom de fyra ser man Styrmansvägen 1, som byggdes 1933. Till höger om huset ses farmor och far- fars ”badhytt”. Den flyttades upp från strandheden, när det blev förbjudet att ha badhyt- ter där 1935. 2 Carl Wingrens övriga tomtförsäljningar . .18 Skummeslöv 3:165, f.d. Sunnerbokolonin . .19 Restaurang Havsbrus . .20-21 Ingatorp – Axel och Elins vägar . .22 Skummeslöv 3:36, ”Kolonitomten” – kanske ett välkomnande torg? . .22-23 Skummeslöv 13 . .24 Strandpensionatet . .25 Skummeslövsstrands första tennisbanan – av cement . .25 Nya tennisbanor . .26-27 Kiosken i Väderkvarnen . .28 Caféer i Skummeslövsstrand . .29 Skummeslöv 5 . .30-31 Svarvareskogen . .32 Skummeslöv 12:6, Emelias, norra delen av Svarvareskogen . .32 Skummeslöv 12:7 . .32 Skummeslöv 1:9 . .33-35 Skummeslöv 1:93, Stugområdet Tillflykten . .35 Norra Skummeslövsstrands första lilla traditionella sommarstuga låg på Skummeslöv 1:9 . .36-37 Skummeslöv 27 . .37-38 Vida vyer 1926 . .39 Jag reserverar mig för alla felaktigheter, men skulle uppskatta eventuella rättelser och kompletteringar, [email protected] Publicerat på Skummeslövsstrands Badortsförenings hemsida 2016. Layout: Katarina Schlick 3 4 Tillägnat mina underbara barn och barnbarn Nedtecknat 2016 efter flera års samtal med min farbror Nisse, badkamrer Nils O. Nilsson i Skummeslövsstrand. Eva Bohman 5 in farbror Nisse, badkam- då som nu ungefär tre kilometer. rer Nils O. Nilsson, är Vägen var mest två sandiga hjul- Mfödd år 1919. Han började spår som formats efter hästdragna skolan 1926 och gick ut skolan 1931 vagnar. I upphöjningen mellan efter sex års skolgång, tolv år gam- hjul spåren hade gräset fått lite rot- mal. Nisse bodde då med sina för- fäste och där cyklade de som hade äldrar Vilhelm och Elsa Nilsson en cykel. Av nötningen hade en cy- och sin storebror Bertil, 15 år (min kelstig bildats. Cykelstigen kunde pappa) och lillasyster Birgit i Vilsbo bli ganska tilltufsad av hästarnas på nuvarande Marbäcksvägen i hovar när det bara var en häst för- Skottorp. Lillebror Åke föddes spänd vagnen och häst och cyklist 1935. Genast efter avslutad skol- måste samsas om mittremsan. gång började både farbror Nisse Ibland var det så sandigt att man och pappa Bertil som lärlingar i sin fick leda cykeln. Nästan framme fars byggfirma. Fadern Vilhelm var vid havet, utanför nuvarande Svens byggmästare och både farbror Livs, var en stor sandgrop som Nisse och min pappa Bertil kom att stoppade all trafik. följa i hans spår. Faster Birgit blev I Nisses barndom på 1920- och 30- lärare i Skottorp. talen körde bönderna med häst och Under samtal med farbror Nisse vagn mellan Skottorp och Skum- har han berättat för mig hur det var meslöv för att hämta tång, när i Skummeslöv från ca 1932, när havet hade gett ifrån sig detta guld. han var tretton år. Han och pappa Tång var nämligen det huvudsak- arbetade fulla dagar för mat och liga gödningsmedlet på den tiden husrum och lite fickpengar. Farfar och tillförde jorden nyttiga minera- var en sträng och fordrande far och lämnen. Enligt Nisse var det inte arbetsgivare och de var ganska hårt tillåtet att samla ihop tång i högar hållna. Fritiden för Nisse och min och hämta vid ett senare tillfälle, pappa var nog inget man själv fick utan man måste lasta tången direkt bestämma över. Men vissa sönda- på den hästanspända vagnen. Trak- gar och kvällar under vackra som- torer fanns det inte och bilar på mardagar lockade bad i havet och stranden såg man inte ofta på 1930- pojkarna cyklade ”ut till sjön”. talet. Nisse minns sanden på stran- den närmast havet i Skummeslöv Vägen mellan Skottorp och som hård och ren. Dynerna var un- Skummeslövsstrand ge fär som idag. Att ta sig från Skottorp till havet vid Utöver bönder som hämtade tång Skummeslövsstrand på den tiden på stranden, användes vägen mel- var inte alltid lätt. Avståndet mellan lan Skummeslöv och Skottorp i stationssamhället och stranden var Nisses barndom så klart av de få 6 människor som bodde vid stranden des i Höks härad 1834 hade krono- och hade ärenden till Skottorp. Bar- bönderna tilldelats fäladsmark yt- nen från de små hemmanen vid terst mot havet. Marken väster om stranden måste till skolan i Skot- en linje mellan Skottorp Slotts ägor torp. Från södra Skummeslöv var i norr och i söder delades upp mel- det Selma Anderssons barn och lan hemmanen Skummeslöv Nr. 3, Birger Svenssons barn och från den 5, 7, 12 och 13. (Utmarken till norra delen av Skummeslöv var det Skummeslöv Nr 1 var då redan P.M. Johanssons fem barn och köpt av Nils Persson, far till Lars Ernst Nilssons tre barn som gick i Nilsson, Sävet. Nr. 2 och 4 slapp ut- skolan i Skottorp. De gick till fots mark.) Denna fäladsmark eller ut- på stigar genom Emelias skog och mark var flygsandsmark och ansågs Svarvareskogen i ur och skur. Deras som alldeles värdelös. På sin höjd föräldrar körde häst och vagn, cyk- kunde bönderna släppa sina kreatur lade eller gick till fots upp till Skot- på magert bete där eller på vissa torp, som sedan 1885 var ett ställen skörda lite hö. Av marken stationssamhälle. allra närmast havet bildades ”Skum- meslöf tångsamfällighet”. Andelsä- Namnet Skottorp, precis som i gare i denna Tångallmänning blev Skottorps Slott, kom sig av att mar- hemman eller gårdar i Skummes- ken, som järnvägsstationen bygg- lövs by (idag Skottorp), Allarp, Lög- des på, tillhörde släkten von Möller näs och Rännenäs, cirka 35 på Skottorps Slott. För att familjen hemman. Varje hemman fick ande- von Möller skulle ställa marken till lar i tångallmänningen i förhållande förfogande, krävde man, att järn- till sin mark areal. Oavsett storleken vägsstationen skulle heta Skottorp. på andelen, hade alla bönderna Bebyggelsen runt järnvägsamhället emellertid lika rätt att fiska i havet växte runt sekelskiftet och många och att hämta tång på stranden. hantverkare och köpmän etable- rade sig där. Spik, brädor, kol och På en karta från 1753 har man kun- koks, möbler, tyger, bröd, tofflor, nat se att stranden var hård och fast redskap, cykelslangar, mjöl, socker, som idag, till skillnad från de bara fotogen… flygsandsfälten en bit upp från stranden och ljungmarkerna långt Ja, det mesta kunde man anskaffa i in i socknen. Skummeslövs by, tio Skottorp på den tiden. bondgårdar, låg i en klunga intill kyrkan. Endast en liten del av Historisk tillbakablick, 1834 – Skummeslövs sockens jord var Laga skiftet genomfördes odlad. Inte en enda fiskarstuga vid Lagen om Laga skifte kom 1827 Skummeslövs strand är markerad och i samband med att lagen inför- på kartan. 7 De planterade skogen för skötseln av skogen. Karl Johansson skydd mot flygsanden hette han och var bosatt i Elds- Genom det som idag kallas Svarva- berga. I mer än tio års tid reste han reskogen (Skummeslöv Nr. 5) ledde så gott som dagligen med tåget ner en stig till Skottorp. Som namnet och såg om sin skog. Här i den upp- antyder hade den trampats upp av växande skogen trivdes han och ”Svarvaren”. Stigen började vid nu- här fullföljde han faderns gärning. varande Skogspromenaden vek av Han planterade i gläntorna och an- i 90 graders vinkel söderut, passe- lade vägar. Genom sitt outtröttliga rade f.d. Skummeslövs golfbana arbete gjorde far och son, Johannes och svängde sedan vänster in på Carlsson och Karl Johansson mar- den tidigare nämnda hjulspårsvä- ken värdefull för kommande gene- gen mot Skottorp, eller tvärtom. rationen. ”Hjulspårsvägen” hade ännu inte Nisse kommer ihåg Karl Johansson namnet Stora Strandvägen. Nisse som varje helgfri dag kom resande har berättat, att skogen på 1930- från Eldsberga till Skottorp med talet ägdes av en familj som kalla- morgontåget. Från stationen i Skot- des för Svarvarna. De bodde i torp gick han sedan ut till Svarva- Östra Karup och hade en liten såg. reskogen i Skummeslövsstrand, Fadern i familjen, svarvaren Johan- arbetade i skogen hela dagen och nes Carlsson hade köpt utmarken reste hem med tåget på kvällen. En till Nr 5 år 1882 för 3000 kronor, väg eller snarare en stig till och från vilket ansågs dyrt för ett flygsands- Skottorp hade som nämnts bildats område. genom Svarvareskogen, och denne Johannes Carlsson tog sig dagligen man, Svarvarens son Karl från från Östra Karup till sin skog i Eldsberga, var nog den som nötte Skummeslöv för att plantera. Inte den mest. En dag slutade han sina sällan hände det att flygsanden be- dagar just på tåget mellan Skottorp gravde de nyplanterade plantorna. och Eldsberga. Han dog av hjärt- Men svarvaren gav inte upp. En del förlamning i april 1948, 77 år gam- av den nu så vackra skogen har mal. Om han dog på väg till planterats tre gånger. När Johannes Svarvareskogen eller på hemvägen, dog 1909, behöll stärbhuset skogen. förtäljer inte historien. Troligen på Egentligen ville familjen sälja den, väg hem efter en lång arbetsdag, för men det fanns ingen spekulant. De arbetet med att plantera skog och närmaste åren efter Johannes död röja väg för hand var utan tvekan fick skogen sköta sig själv. tungt. Hans redskap vid arbetet be- Efter några år började dock en av stod förmodligen av en yxa, en såg, Johannes tre söner intressera sig för en spade och en ”rullebör”.
Load more

Recommended publications
  • Vallberga Version 201 1-01-18
    Lokal utvecklingsplan Vallberga Version 201 1-01-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTVECKLINGSPLAN VALLBERGA INLEDNING SAMMANFATTNING BYGDEPROFIL Här ligger Vallberga – s 5 Landskapsbild – s 7 Historia – s 7 Infrastruktur – s 8 Befolkning – vilka vi är – s 8 Folkliv och kultur - s 13 Turism – s 13 Service och näringsliv – s 14 Möjligheter till utveckling – s 16 En sammanfattning av Bygdens karaktär – s 16 NULÄGESBESKRIVNING/ UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Styrkor och svagheter – s 17 FRAMTIDSVISION OCH MÅL Vision – s 19 Ansvar för den lokala utvecklingsplanens fortlevnad – s 19 LISA Projekttid – s 20 Syfte – s 20 LISAs projektmål – s 21 Aktivitetsområden inom LISA – s 21 Vallbergaprocessen – s 22 Bilaga - Handlingsplan 2 INLEDNING En lokal utvecklingsplan visar en bygds historia, nuläge och framtidsmöjligheter. Det är ett dokument som beskriver ortens bygdeliv, näringsliv och besöksnäring samt möjligheter till utveckling. Men framförallt är tanken att det ska ge en gemensam plan at t kraftsamla kring och förena ortsbefolkningens engagemang och vilja för att öka attraktiviteten på landsbygden. Planen fungerar också som ett stöd för ortsborna i deras kontakt med kommunens tjänstemän och andra parter, i frågor som rör förändringar i byg den. Utveckling är något som ständigt är i förändring och den lokala utvecklingsplanen kommer att behöva uppdateras ibland för att även i framtiden fylla sin funktion och bidra till just utveckling. Materialet som utgör stommen till Vallbergas lokala utvec klingsplan har sammanställts inom ramen för samarbetsprojektet LISA – Landsbygdsutveckling I SkandinaviA. 3 SAMMANFATTNING Vallberga ligger i sydvästra Halland fördelat på de två socknarna Ränneslöv och Ysby. Samhället har ca 650 invånare varav ca 350 bor i tätorten. Orten har vuxit fram som stationssamhälle och serviceort för den omgivande jordbruksbygden.
    [Show full text]
  • Download This PDF File
    our esolit i sites in out ern allan ro lems on erning ronology an territoriality Staffan Anberg stra t Research on the Mesolithic of Southern Halland has been limited until 1990. Late Paleolithic sites are not known at all, even if the climate provided good possibilities for making a living. The focus of the paper is on four sites in the area excavated until 1991. They are all inland sites. Karsefors lies by the river Lagan. It has thick cultural layers and the richest find material of the sites discussed. It was inhabited c. 8000 - 3500 BP. The stratigraphy of Ysby, Perstorp and Hästhagen consisted of thin find bearing layers between the topsoil and the underlying sand. They may all be roughly dated to c. 8500 - 8000 BP. All sites have varied tool kits, including microliths. The typological differences of Western Sweden and South Scandinavia is discussed in terms of in which area to put Southern Halland. It seems to share similarities whith both regions. A proposal is given to see some of the differences between the regions as a result of differing research traditions. ntro u tion Of course, the existence of mesolithic sites has been known for many years, as a relatively intense surface collecting activi- In Halland, the main archaeological activities in the southern ty has yielded a huge material including mesolithic artefacts part of the county, south of the river Ätran, are conducted (Ewald 1925, Welinder 1975). But although there is a rich by Stiftelsen Hallands länsmuseer, while Riksantikvarieäm- collected material, up till now no deeper analyses have been betet, UV-Väst executes archaeological surveys and excava- made concerning the Mesolithic in Southern Halland.
    [Show full text]
  • Landsbygdsdialog Skottorp 20190918
    Landsbygdsdialog Skottorp 20190918 Din ålder Namn Antal % - 15 år 0 0 16 - 25 år 1 3,7 26 - 50 år 18 66,7 51 - 65 år 7 25,9 66 - 1 3,7 Total 27 100 Svarsfrekvens 100% (27/27) Ditt kön Namn Antal % Kvinna 17 65,4 Man 9 34,6 Annat alternativ 0 0 Total 26 100 Svarsfrekvens 96,3% (26/27) Vad tycker du är bäst med att bo i eller kring Skottorp? Vad är de främsta tillgångarna/fördelarna? Skolan, dagis, fritids, närhet till skog o hav samt motorväg. Närheten till motorvägen, närheten till havet, närheten till skolan/förskolan Återstår att se då vi är nyinflyttade Närheten till barn o barnbarn. Lugnet Lugnt o närheten till E6an Närhet till motorväg vilket gör det lätt att ta sig överallt. På landet men ändå ʺcentraltʺ (geografiskt). Närhet till havet, Båstad station och motorvägen. Bra fördelning vad gäller hus, skola och industri. Spännande med satsningen på det nya bostadsområdet Haga. Närheten till allt. Till skogen, havet och stan. Lätt att pendla till jobb utanför kommunen. Nära E6an och cykelavstånd till havet. Närheten till havet och motorvägen. Mysigt samhälle. Fördelar-närheten till E6, havet och skolaNackdelar-ingen lekplats, ingen affär, inga bra promenadslingor/motionsslingor Liten gemytlig by, närhet till E6:an, bra cykelvägar till Laholm, Båstad, Mellbystrand. Det absolut bästa är att det finns en förskola och skola! Nära till motorvägen, underlättar vid pendlingen med bil. Lugn och trevlig by. Tomtpriser inte lika dyra som väster om järnvägen. Relativt nära till stormarknad. Ett litet samhälleEn bra pizzeria och bra blommsterbutik tyvärringen vanlig affär herrekipering finns oxså Lugnet & att man har nära till mycket.
    [Show full text]
  • Detta Gjorde Vi 2017! Glimtar Från Arbetet I LRF:S Kommungrupp I Laholm
    Detta gjorde vi 2017! Glimtar från arbetet i LRF:s kommungrupp i Laholm Vi arbetar för att företagen inom de gröna näringarna ska få de bästa möjliga förut- sättningarna för tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft – i det hållbara samhället. En av våra viktigaste uppgifter är därför att bevaka och påverka den kommunala nä- ringspolitiken. Vi deltog i kommunens näringslivsträffar LRF:s kommungrupp deltar återkommande vid de luncher, frukostar och näringslivsdagar som arrangeras av Laholms kommun. Så också under 2017. Vi pratade vattenbrist med länsstyrelsen och kommunen Vattenbristen och bevattningsförbudet satte lantbruket i södra Halland i en svår situation i början av sommaren. LRF:s kommungrupper i Laholm och Halmstad bjöd därför in förtro- endevalda till dialogmöte, där det allvarliga läget diskuterades med länsstyrelsen och Laholmsbuktens VA. I brist på fiberförening fick LRF under sommaren ta emot många samtal från medlemmar som stördes i samband med fiberdragning. Kommungruppen tog sig an saken och arbetade tillsammans med fiberföretaget IP Only för att få ett bättre bemötande av kunderna, för att förtydliga innehållet i markavtalen och för att öka kvaliteten i grävningsarbetet. I november arrangerades en informationskväll om juridik vid fiberdragning. Cirka 70 med- lemmar kom till Ysby bygdegård för att lyssna på intrångsexpert Maria Nilsson från LRF Konsult i Malmö. Även Sven-Arne Thorstensson, chef för IP Onlys tekniska kontor, medver- kade. Vi startade samarbete med räddningstjänsten Räddningstjänsten och LRF:s kommungrupp i Laholm har inlett ett samarbete som innebär att lantbruket kan hjälpa till vid framför allt skogsbränder. På en träff i maj fick LRF nya kun- skaper om skogsbrandsbekämpning och räddnings- tjänsten fick veta vilka maskiner, gödseltunnor med mera som LRF:s medlemmar kan ställa upp med.
    [Show full text]
  • Vandringsstigar Och Motionsslingor I Laholms Kommun Välkommen
    Vandringsstigar och motionsslingor i Laholms kommun Välkommen... att besöka Laholms kommuns vandringsstigar och motionsslingor. En hel del blir nog förvånade över att det finns så många markerade slingor i Laholms kommun. Några troligtvis helt okända även för dem som bor här. Det var en av anledningarna till att vi ville göra den här broschyren. Dessutom har det funnits en stor efterfrågan på en folder med samlad information om våra slingor. Vandringar i naturen har blivit alltmer populärt. Det är ett billigt fritidsnöje som alla generationer kan samlas kring och ha glädje av. Nuförtiden känner alla också till nyttan av att röra på sig. Dessutom är det ett sätt att uppleva och komma nära naturen, där vardagsstressen försvinner och naturens lugn griper tag i en. Det har varit en glädje att ha fått arbeta med denna broschyr och vandra på de olika slingorna. Jag upp- täckte snart, att trots att de flesta finns i skogsmiljö, är stigarna helt olika med egen atmosfär och själ. Vandringarna gjordes under våren och sommaren 2009. Den färgprakt av blommor och växter som naturen bjöd oss på, var helt hänförande. Varje vår när växtligheten vaknar till liv och bjuder oss på sin rikedom, förundras man av hur vackert det är i vår natur. För att inte tala om hösten med dess färger från mörkaste grönt till djupaste rött. Denna prakt är svår att föreställa sig en mörk och kall vinterdag när all växtlighet har gått till vila. Hallandsleden... är inte med i vår broschyr. Den börjar vid Skånele- den i Koarp på Hallandsås och sträcker sig 57 km genom Laholms kommun till Halmstadsgränsen.
    [Show full text]
  • Master Thesis
    Master's Programme in Renewable Energy systems MASTER Bio-energy production from beach cast macro algae THESIS The west coast of Sweden Meaza Tadesse Yohannes Energy Engineering, 15 credits Halmstad 2015-08-31 0 ABSTRACT Excessive algae growth/ bloom has become a commonly observed phenomenon in many water bodies globally due to eutrophication. This phenomenon has also been observed in the Baltic Sea which create nuisance in many Baltic coastal communities when the macro algae of different species is washed ashore by wind and wave, which is known as “beach cast algae”. In recent years various Baltic projects has been commenced in order to utilize “beach cast algae” for energy production via anaerobic digestion technology. Harvesting beach cast macro algae for energy production not only give a renewable energy but also improve tourism and recreation, as well as largely contribute towards the marine ecosystem by reducing nutrient load. However, high concentration of heavy metal especially of cadmium in macro algae has limited the potential of anaerobic digestion since cadmium would limit the bio-fertilizer potential of the fermentation residue/digestate. Different heavy metal removal technique has been suggested so far but their potential on large scale application as well as the economic and environmental aspects of the removal techniques are unknown. The present thesis focuses on the west coast of Sweden and evaluate the possibility of combustion of beach cast macro algae in an already existing waste incineration plant. Furthermore, three different scenarios for energy extraction from beach cast macro algae are compared from energy balance perspective. The study was based on a case study, literature review and energy balance analysis.
    [Show full text]
  • Abstract This Essay Deals with the Late 19Th and Early 20Th Century Excavations of Bronze Age Barrows in the Small Village of Hasslöv
    Abstract This essay deals with the late 19th and early 20th century excavations of Bronze Age barrows in the small village of Hasslöv. A normal Bronze Age barrow is visible to the untrained eye, but in this case, the barrows of Hasslöv differ from the majority of the mounds located in Skåne and southern Halland. In Hasslöv they are almost impossible to spot for the untrained eye. In this essay I will try to find the reason for the location of the barrows and if possible, see if there’s any evidence of a economic boom in the burial material found in these barrows that can explain why the majority of them were built during the late Bronze Age. 1. Introduction.............................................................................................................................1 2. Problem...................................................................................................................................2 3. Method....................................................................................................................................3 3.1 Maps..................................................................................................................................3 3.2 Field Observations.............................................................................................................3 3.3 Earlier Writings..................................................................................................................3 4. Result.......................................................................................................................................4
    [Show full text]
  • Personliga Minnen Från Min Uppväxt I Tormarp På 1940-50 Talet
    Personliga minnen från min uppväxt i Tormarp på 1940-50 talet av Bengt-Rune Karlsson 1 Privata foto och från Våxtorps Hembygdsförenings arkiv 2017 2 Tormarp 1:11 Tormarp 2:19 Badstället, Öarna som vi kallade det, Man var allt lite rädd för Johan Hallen- låg på denna fastighet, det var ett par gren, äldre man med käpp. Där lär ha hundra meter nedströms den nya bron. bott en dam som slaktade hästar, hon Sommaren 1951 arbetade jag hos en band fast dem i en ring på en sten, skar jordbrukare, körde häst och traktor. av pulsådern och lät dem gå runt tills Inte så spännande precis, så min de stupade, grymt tycker jag. karriär som bonddräng blev kort, bara en sommar. Tormarp 1:29, Larsro Tormarp 2:23 Min fars farföräldrar, Elna o Nils Peter 1980 byggde Ingar och Jönsson bodde här från 1883-1908, min Georg Pettersson detta hus. farfar, Carl Martin, föddes här 1886-01-26, tyvärr försvann han till Canada, hade varit trevligt att träffat honom, (hade nog far också tyckt). Terese och Johan Olsson ägde gården 1924-1951 då den övertogs av foster- sonen Tage Olsson och h.h. Margit. Jag var nog där nån gång med mina föräldrar på kalas, senare blev jag svåger med Tage Olsson. Deras son Leif förolyckade 1995 i en halkolycka på väg till jobbet. Deras andra son Tommy, som övertog gården, dog i sjukdom 2007. Gården såldes 2009. 3 Tormarp 2:29, 1:30 Tormarp 2:33, Kvarngården Om jag inte minns fel så var Harald Gården friköptes 1931 av August o (Halle), Olsson, snickare, tror att Inga Alma Nilsson och sonen Gunnar men sydde kläder.
    [Show full text]
  • Kulturhistoria.Pdf
    Kulturhistoria Nedanstående text har skrivits av arkeolog Lennart Carlie verksam vid Stiftelsen Hallands länsmuseer. Hur landskapet förändrats från stenåldern till våra dagar. Lämningarna som informatörer - Vad vi får veta genom att studera fornlämningarna. Den sydhalländska bebyggelseutvecklingen - Var bebyggelsen har funnits genom tiderna och varför förändringar har skett. Förklaringar och hjälpmedel - Var förklaring finns till fackuttryck och hur materialet kan användas. Kulturhistorisk beskrivning av trakten kring: Genevad Hasslöv Hishult Knäred Laholms stad Mellbystrand Mästocka Ränneslöv Skogaby Skummeslöv Vallberga Veinge/ Tjärby Våxtorp Ysby Landskapets förändring Under de äldsta tiderna har landskapets förändringar haft stor betydelse för var i regionen människorna slagit ned sina bopålar. Den kanske största betydelsen har fluktuationer i vattennivån haft då även mindre förändringar inverkat på markens beskaffenhet. Störst inverkan har denna företeelse haft under jägarstenåldern (11 000 – 4 000 f. Kr.) då området fortfarande var tydligt påverkat av inlandsisens avsmältning och landet successivt höjde sig. Resultatet har fått till följd att den forna strandlinjen idag återfinns långt ut i Kattegatt där eventuella boplatser nu ligger på 10-15 meters djup. Mot slutet av jägarstenåldern har landhöjningen mer eller mindre upphört i södra Halland samtidigt som det sker en markant klimatförbättring. Med en genomsnittstemperatur som varit ett par, tre grader högre än idag blev följden att stora delar av istäcket kring polerna smälte. Havsytan steg successivt och täckte alla de delar av kommunen som idag ligger lägre än 10 meter över havet. Men bara för en kort period då nya svängningar i klimatet gör att en allt större mängd havsvatten binds till is och strandlinjen förskjuts allt längre västerut.
    [Show full text]
  • © Hishult (N) 1880
    © Hishult (N) 1880 - - 1899 © R o y E r n e r e d www.roye.se x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x- V A läs- Välbehövliga korrigeringar och kompletteringar uppskattas R skriv- och är alltid mycket välkomna N för räkne- fel I slarv- N tanke- G x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x- © Albertina Bengtsdotter 1871.10.08 Ö Långhultsbygget/Snapparp - - 1941.07.22 Torekov (L) <Bengt Hansson 1874 Johanna Johansdotter> oo 1904 Frans Oskar Norgren Elin Petrea 1897.06.23 V Karup (L) - - 1910.07.29 Torekov (L) Norgren © Amanda Johansson 1864.10.03 Odensjö (G) - - Nilsson 1905.07.02 Vrå (G) h ( - Anna Stina Nilsdotter) Johan August 1890.12.10 20/12 <Hans Persson 1876> h Kristina Kristiansdotter Kåphult Knäred © Amanda Svensson 1863.09.18 Rävaljung - - 1923.09.20 Raus (M) <Sven Olsson 1856 Benedikta Karlsdotter> oo 1900 Karl Nilsson Olga Agneta 1891 Viken (M) © Anna Maria Andersdotter 1851.08.01 Lunden - - 1931.03.12 Vallberga Ränneslöv/Dömestorp Hasslöv <Anders Olsson 1830 Kristina Ottosdotter> oo Knäred 1895 Karl Johansson Alma Kristina 1882.03.02 Hishult uä 1902 Karlsson oo (Ränneslöv) 1907 Karl Oskar Andersson 9/3 h Botilda Jönsdotter Hishult/Långhultsbygget -- hms Karl Petter Johansson Hishult Neta Johansdotter Hishult © Anna Stina Johansdotter 1854.01.02 Hishult > Danmark DK <Johannes
    [Show full text]
  • Livet I Gravhögarnas Landskap
    ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING 2016 Stina Tegnhed med bidrag av Torbjörn Brorsson och Anders Håkansson Livet i gravhögarnas landskap Halland, Tjärby och Veinge socknar, Fastigheterna Vessinge 3:6, Veinge 3:4, Tjärby 10:2 Fornlämningarna Veinge RAÄ 346 & 347 samt Tjärby RAÄ 69 Arkeologiska Rapporter Stiftelsen Hallands Länsmuseer 2019:3 livet i gravhögarnas landskap Veinge socken Tjärby socken Hallands Länsmuseer, Kulturmiljö Halland Uppdragsverksamheten, Halmstad 2019 Arkeologisk undersökning 2016 Omslagsbild: Utsikt uppifrån Vessingehögen mot Eldsbergaåsen och Eldsberga kyrka norröver. Fotonr: 2017-33-143. Foto: Stina Tegnhed Layout: A. Andersson. Kartor ur allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Ärende nr ms2006/02316. Innehåll INLEDNING ................................................................ 5 FORNLÄMNINGSMILJÖ .................................................. 7 TOPOGRAFI ............................................................... 18 FRÅGESTÄLLNING ........................................................ 19 METOD ..................................................................... 19 UNDERSÖKNINGSPLANENS MÅLUPPFYLLELSE ..................... 20 PROJEKTETS GENOMFÖRANDE ....................................... 20 RESULTAT .................................................................. 22 VEINGE RAÄ 346 ........................................................ 22 Härdar .................................................................. 24 Gropar .................................................................. 25 Ränna ..................................................................
    [Show full text]
  • Väg E6/E20, Mellbystrand, Laholms Kommun Fördjupad Riskbedömning Och Förslag Till Åtgärder
    Väg E6/E20, Mellbystrand, Laholms kommun Fördjupad riskbedömning och förslag till åtgärder Ärendenummer: TRV 2018/2379 Dokumenttitel: Väg E6/E20, Mellbystrand, Laholms kommun. Fördjupad riskanalys och förslag till åtgärder Författare: Lisa Regander, WSP Ansvarig för genomförande: Mattis Johansson, WSP Organisation: WSP Dokumentdatum: 2018-10-25 Ärendenummer: TRV 2018/2379 Publikationsnummer: 2019:160 ISBN: 978-91-7725-510-9 Version: 1.0 Oktober 2018 Trafikverket Postadress: Trafikverket, 405 33 Göteborg E-post: [email protected] Telefon: 0771-921 921 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 5 1.1 Bakgrund ..................................................................................................................................... 5 1.2 Målsättning .................................................................................................................................. 6 1.3 Geografisk avgränsning ............................................................................................................... 6 1.4 Metodik ........................................................................................................................................ 7 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 8 2.1 Områdesbeskrivning .................................................................................................................... 8 2.2 Topografi ...................................................................................................................................... 8 2.3 Hydrologi .....................................................................................................................................
    [Show full text]