Skummeslövsstrand förr i tiden - farbror Nisse minns Skummeslövsstrand förr i tiden – farbror Nisse minns Vägen mellan Skottorp och Skummeslövsstrand . .6 Historisk tillbakablick, 1834 – Laga skiftet genomfördes . .7 De planterade skogen för skydd mot flygsanden . .8-9 Skummeslövsstrand – en badort? . .10-12 Skummeslöv förr i tiden - Nisse minns gårdarna från söder till norr . .13 Skummeslöv 2, Krokhuset . .13 Hedhuset . .14-15 Skummeslöv 9, Vaktstugan eller Kustvaktarbostaden . .15-16 Skummeslöv 3 . .16-17 Småstugeområdet Björken . .17-18 Omslagsbilden är från midsommardagen 1938. Från vänster pappa Bertil, mamma Gul- lan, farbror Nisse och faster Margit. Längst till vänster skymtar Havsbrus. Rakt bakom de fyra ser man Styrmansvägen 1, som byggdes 1933. Till höger om huset ses farmor och far- fars ”badhytt”. Den flyttades upp från strandheden, när det blev förbjudet att ha badhyt- ter där 1935. 2 Carl Wingrens övriga tomtförsäljningar . .18 Skummeslöv 3:165, f.d. Sunnerbokolonin . .19 Restaurang Havsbrus . .20-21 Ingatorp – Axel och Elins vägar . .22 Skummeslöv 3:36, ”Kolonitomten” – kanske ett välkomnande torg? . .22-23 Skummeslöv 13 . .24 Strandpensionatet . .25 Skummeslövsstrands första tennisbanan – av cement . .25 Nya tennisbanor . .26-27 Kiosken i Väderkvarnen . .28 Caféer i Skummeslövsstrand . .29 Skummeslöv 5 . .30-31 Svarvareskogen . .32 Skummeslöv 12:6, Emelias, norra delen av Svarvareskogen . .32 Skummeslöv 12:7 . .32 Skummeslöv 1:9 . .33-35 Skummeslöv 1:93, Stugområdet Tillflykten . .35 Norra Skummeslövsstrands första lilla traditionella sommarstuga låg på Skummeslöv 1:9 . .36-37 Skummeslöv 27 . .37-38 Vida vyer 1926 . .39 Jag reserverar mig för alla felaktigheter, men skulle uppskatta eventuella rättelser och kompletteringar, [email protected] Publicerat på Skummeslövsstrands Badortsförenings hemsida 2016. Layout: Katarina Schlick 3 4 Tillägnat mina underbara barn och barnbarn Nedtecknat 2016 efter flera års samtal med min farbror Nisse, badkamrer Nils O. Nilsson i Skummeslövsstrand. Eva Bohman 5 in farbror Nisse, badkam- då som nu ungefär tre kilometer. rer Nils O. Nilsson, är Vägen var mest två sandiga hjul- Mfödd år 1919. Han började spår som formats efter hästdragna skolan 1926 och gick ut skolan 1931 vagnar. I upphöjningen mellan efter sex års skolgång, tolv år gam- hjul spåren hade gräset fått lite rot- mal. Nisse bodde då med sina för- fäste och där cyklade de som hade äldrar Vilhelm och Elsa Nilsson en cykel. Av nötningen hade en cy- och sin storebror Bertil, 15 år (min kelstig bildats. Cykelstigen kunde pappa) och lillasyster Birgit i Vilsbo bli ganska tilltufsad av hästarnas på nuvarande Marbäcksvägen i hovar när det bara var en häst för- Skottorp. Lillebror Åke föddes spänd vagnen och häst och cyklist 1935. Genast efter avslutad skol- måste samsas om mittremsan. gång började både farbror Nisse Ibland var det så sandigt att man och pappa Bertil som lärlingar i sin fick leda cykeln. Nästan framme fars byggfirma. Fadern Vilhelm var vid havet, utanför nuvarande Svens byggmästare och både farbror Livs, var en stor sandgrop som Nisse och min pappa Bertil kom att stoppade all trafik. följa i hans spår. Faster Birgit blev I Nisses barndom på 1920- och 30- lärare i Skottorp. talen körde bönderna med häst och Under samtal med farbror Nisse vagn mellan Skottorp och Skum- har han berättat för mig hur det var meslöv för att hämta tång, när i Skummeslöv från ca 1932, när havet hade gett ifrån sig detta guld. han var tretton år. Han och pappa Tång var nämligen det huvudsak- arbetade fulla dagar för mat och liga gödningsmedlet på den tiden husrum och lite fickpengar. Farfar och tillförde jorden nyttiga minera- var en sträng och fordrande far och lämnen. Enligt Nisse var det inte arbetsgivare och de var ganska hårt tillåtet att samla ihop tång i högar hållna. Fritiden för Nisse och min och hämta vid ett senare tillfälle, pappa var nog inget man själv fick utan man måste lasta tången direkt bestämma över. Men vissa sönda- på den hästanspända vagnen. Trak- gar och kvällar under vackra som- torer fanns det inte och bilar på mardagar lockade bad i havet och stranden såg man inte ofta på 1930- pojkarna cyklade ”ut till sjön”. talet. Nisse minns sanden på stran- den närmast havet i Skummeslöv Vägen mellan Skottorp och som hård och ren. Dynerna var un- Skummeslövsstrand ge fär som idag. Att ta sig från Skottorp till havet vid Utöver bönder som hämtade tång Skummeslövsstrand på den tiden på stranden, användes vägen mel- var inte alltid lätt. Avståndet mellan lan Skummeslöv och Skottorp i stationssamhället och stranden var Nisses barndom så klart av de få 6 människor som bodde vid stranden des i Höks härad 1834 hade krono- och hade ärenden till Skottorp. Bar- bönderna tilldelats fäladsmark yt- nen från de små hemmanen vid terst mot havet. Marken väster om stranden måste till skolan i Skot- en linje mellan Skottorp Slotts ägor torp. Från södra Skummeslöv var i norr och i söder delades upp mel- det Selma Anderssons barn och lan hemmanen Skummeslöv Nr. 3, Birger Svenssons barn och från den 5, 7, 12 och 13. (Utmarken till norra delen av Skummeslöv var det Skummeslöv Nr 1 var då redan P.M. Johanssons fem barn och köpt av Nils Persson, far till Lars Ernst Nilssons tre barn som gick i Nilsson, Sävet. Nr. 2 och 4 slapp ut- skolan i Skottorp. De gick till fots mark.) Denna fäladsmark eller ut- på stigar genom Emelias skog och mark var flygsandsmark och ansågs Svarvareskogen i ur och skur. Deras som alldeles värdelös. På sin höjd föräldrar körde häst och vagn, cyk- kunde bönderna släppa sina kreatur lade eller gick till fots upp till Skot- på magert bete där eller på vissa torp, som sedan 1885 var ett ställen skörda lite hö. Av marken stationssamhälle. allra närmast havet bildades ”Skum- meslöf tångsamfällighet”. Andelsä- Namnet Skottorp, precis som i gare i denna Tångallmänning blev Skottorps Slott, kom sig av att mar- hemman eller gårdar i Skummes- ken, som järnvägsstationen bygg- lövs by (idag Skottorp), Allarp, Lög- des på, tillhörde släkten von Möller näs och Rännenäs, cirka 35 på Skottorps Slott. För att familjen hemman. Varje hemman fick ande- von Möller skulle ställa marken till lar i tångallmänningen i förhållande förfogande, krävde man, att järn- till sin mark areal. Oavsett storleken vägsstationen skulle heta Skottorp. på andelen, hade alla bönderna Bebyggelsen runt järnvägsamhället emellertid lika rätt att fiska i havet växte runt sekelskiftet och många och att hämta tång på stranden. hantverkare och köpmän etable- rade sig där. Spik, brädor, kol och På en karta från 1753 har man kun- koks, möbler, tyger, bröd, tofflor, nat se att stranden var hård och fast redskap, cykelslangar, mjöl, socker, som idag, till skillnad från de bara fotogen… flygsandsfälten en bit upp från stranden och ljungmarkerna långt Ja, det mesta kunde man anskaffa i in i socknen. Skummeslövs by, tio Skottorp på den tiden. bondgårdar, låg i en klunga intill kyrkan. Endast en liten del av Historisk tillbakablick, 1834 – Skummeslövs sockens jord var Laga skiftet genomfördes odlad. Inte en enda fiskarstuga vid Lagen om Laga skifte kom 1827 Skummeslövs strand är markerad och i samband med att lagen inför- på kartan. 7 De planterade skogen för skötseln av skogen. Karl Johansson skydd mot flygsanden hette han och var bosatt i Elds- Genom det som idag kallas Svarva- berga. I mer än tio års tid reste han reskogen (Skummeslöv Nr. 5) ledde så gott som dagligen med tåget ner en stig till Skottorp. Som namnet och såg om sin skog. Här i den upp- antyder hade den trampats upp av växande skogen trivdes han och ”Svarvaren”. Stigen började vid nu- här fullföljde han faderns gärning. varande Skogspromenaden vek av Han planterade i gläntorna och an- i 90 graders vinkel söderut, passe- lade vägar. Genom sitt outtröttliga rade f.d. Skummeslövs golfbana arbete gjorde far och son, Johannes och svängde sedan vänster in på Carlsson och Karl Johansson mar- den tidigare nämnda hjulspårsvä- ken värdefull för kommande gene- gen mot Skottorp, eller tvärtom. rationen. ”Hjulspårsvägen” hade ännu inte Nisse kommer ihåg Karl Johansson namnet Stora Strandvägen. Nisse som varje helgfri dag kom resande har berättat, att skogen på 1930- från Eldsberga till Skottorp med talet ägdes av en familj som kalla- morgontåget. Från stationen i Skot- des för Svarvarna. De bodde i torp gick han sedan ut till Svarva- Östra Karup och hade en liten såg. reskogen i Skummeslövsstrand, Fadern i familjen, svarvaren Johan- arbetade i skogen hela dagen och nes Carlsson hade köpt utmarken reste hem med tåget på kvällen. En till Nr 5 år 1882 för 3000 kronor, väg eller snarare en stig till och från vilket ansågs dyrt för ett flygsands- Skottorp hade som nämnts bildats område. genom Svarvareskogen, och denne Johannes Carlsson tog sig dagligen man, Svarvarens son Karl från från Östra Karup till sin skog i Eldsberga, var nog den som nötte Skummeslöv för att plantera. Inte den mest. En dag slutade han sina sällan hände det att flygsanden be- dagar just på tåget mellan Skottorp gravde de nyplanterade plantorna. och Eldsberga. Han dog av hjärt- Men svarvaren gav inte upp. En del förlamning i april 1948, 77 år gam- av den nu så vackra skogen har mal. Om han dog på väg till planterats tre gånger. När Johannes Svarvareskogen eller på hemvägen, dog 1909, behöll stärbhuset skogen. förtäljer inte historien. Troligen på Egentligen ville familjen sälja den, väg hem efter en lång arbetsdag, för men det fanns ingen spekulant. De arbetet med att plantera skog och närmaste åren efter Johannes död röja väg för hand var utan tvekan fick skogen sköta sig själv. tungt. Hans redskap vid arbetet be- Efter några år började dock en av stod förmodligen av en yxa, en såg, Johannes tre söner intressera sig för en spade och en ”rullebör”.
Details
-
File Typepdf
-
Upload Time-
-
Content LanguagesEnglish
-
Upload UserAnonymous/Not logged-in
-
File Pages40 Page
-
File Size-