Årsredovisning 2019

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Årsredovisning 2019 Årsredovisning 2019 Innehåll VD har ordet . 4 Förvaltningsberättelse . 5 Resultaträkning . 20 Balansräkning . 21 Kassaflödesanalys . 23 Tilläggsupplysningar . 24 Revisionsberättelse . 36 Granskningsrapport . 38 Fastighetsområden . 40 Kartor över fastighetsbestånd . 46 Grafisk form och produktion: Tidningsteamet Laholm AB . Tryck: Trydells Laholm 2020 Omslagsfoto Susanne Andersson . Foto Laholmshem om inget annat anges . VD har ordet 2019 var året när vi formerade, de sedan maj 2018 kom- pletta styrkorna för att klara av de utmaningar som vi kommande decennium står inför. Utmaningarna består främst av eftersatt underhåll och demografiskt betinga- de behov av äldreomsorgsplatser och skolor/förskolor men även bostäder, det eftersom kommunen har en stor inflyttning. Detta ställer i sin tur stora krav på vår orga- nisations förmåga att hantera projekt, upphandling och ekonomi utan att för den sakens skull ge avkall på det omfattande arbete som pågår sedan 2016 i syfte att få en kostnadseffektiv löpande förvaltning. Vi är nu väl rustade för detta och regionen har många duktiga konsulter och byggföretag som på senare tid visat sig villiga att samarbeta med oss. Vi minns en tid runt 2015-2016 när vi fick noll eller få anbud, till och med på stora projekt. Under 2019 har vi i de större projekten in- Även kommunfullmäktige, formell ägare, måste godkän- lett samarbete med flertalet av både rikets och regionens na beställningar över 5 miljoner. Den allmännyttiga de- största och duktigaste byggföretag. Detta är ett mycket len av koncernen, Laholmshem AB, tar däremot ofta egna bra kvitto på att vi nu har en komplett och kompetent initiativ till nyproduktion. Gäller investeringen mer än 5 beställarorganisation. miljoner måste dock kommunstyrelse och kommunfull- mäktige beredas möjlighet att ta ställning. Men, stora behov och kompetent utförande slår naturligt- vis på ett annat håll som inte alltid är lika positivt. Bo- Under 2019 färdigställdes vår flaggskeppsfastighet, en F-6 lagskoncernen har inget inflöde av nytt eget kapital från skola med extraordinära egenskaper, Glänningeskolan ägaren utan får för sin verkliga soliditet förlita sig på vin- med tillhörande fullstor idrottshall Glänningehallen. Det ster och den värdeökning som sker tack vare de ständigt som gör skolan unik är ett perfekt inomhusklimat med 21 sjunkande avkastningskraven vid fastighetsvärderingar. grader året om oavsett utetemperatur och det till en en- 2019 var dock effekterna lika stora som den skuldupp- ergikostnad som motsvarar två 70-talsvillors uppvärm- byggnad som skedde vilket då ledde till att ett av de vikti- ning. Ett passivhus är välisolerat, utan köldbryggor och gaste måtten, loan-to-value (LTV) knappt ändrades från lufttätt. Arkitekturen är kompakt, dagsljus optimerat för föregående år trots stor nyproduktion. trivsel året runt, installationer smarta och genomtänk- ta och detaljerna genomarbetade för hög kvalitet under I en nyproducerad samhällsfastighet står de totala lö- projektering, byggnation och drift. Skola och idrottshall pande fastighetskostnaderna för ungefär 15 procent och är nu certifierade enligt den tuffaste miljöstandard som verksamhetens kostnader för 85 procent av de totala kost- finns, den internationella passivhusstandarden vilket är naderna som landar i kommunens budget. Även om be- vårt största bidrag 2019 till en hållbar framtid. Projektet hoven är stora så finns det inte alltid finansiering i de of- är som helhet så framgångsrikt att det under året resul- fentliga systemen för ny verksamhet eller nya fastigheter. terade i en nominering till ”Årets bygge 2020”, samhälls- Dotterbolaget Kommunfastigheter producerar därför nya byggnadssektorns mest prestigefyllda tävling! fastigheter endast på uppdrag av beställaren-hyresgästen, i Laholms kommun representerad av Kommunstyrelsen. Stefan Lundström, VD Laholmshem finns på Facebook, Instagram, Twitter och LinkedIn 4 ÅRSREDOVISNING 2019 | LAHOLMSHEM AB | ORG . NR . 556517-0288 Årsredovisning och koncernredovisning FÖR LAHOLMSHEM AB 556517-0288 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE törer på marknaden tillgodose behovet av bostäder och lokaler och på så sätt bidra till att kommunens vision Styrelsen och verkställande direktören avger följande års- och prioriterade målområden kan nås. Man ska också redovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret medverka i kommunens ambitioner att nå ett ekologiskt 2019-01-01 – 2019-12-31. samhälle. Man ska erbjuda attraktiva bostäder till rimliga hyresnivåer förenat med bostadssocialt ansvarstagande utan att bli för dominant aktör på marknaden. VERKSAMHETEN Verksamheten består i att inom Laholms kommun äga Bolaget ska drivas så att ägarens risker minimeras och ska och förvalta fastigheter med bostäder, lokaler och kollek- sträva efter en genomsnittlig direktavkastning på 4 pro- tiva anordningar och med huvudinriktning på bostads- cent samt successivt uppnå en synlig soliditet på minst lägenheter med hyresrätt samt att i samband därmed 12 procent. Bolaget ska ha ett ansvar att skapa trygga och köpa, sälja och bebygga fast egendom. Bolaget ska enligt säkra boendemiljöer samt verka för tillgänglighet och ägar direktiven drivas enligt affärsmässiga principer och möjligheter till kvarboende. under iakttagande av kommunallagens lokaliseringsprin- cip främja bostadsförsörjningen i Laholms kommun. AFFÄRSPLAN I början av 2000-talet tog bolaget fram en affärsplan som Kommunfastigheter i Laholm AB ett led i utvecklingen av verksamheten. Affärsplanen byg- ger på en vision som uttrycks så här: VERKSAMHETEN ”Laholmshem skall i framtiden vara det attraktivaste Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Laholms boendealternativet i Laholms kommun präglat av att kommun förvärva, äga, bebygga, förvalta och försälja fastig- allting skall vara möjligt som är till nytta för kunden.” heter med lokaler för Laholms kommuns verksamheter . Devisen är ”Laholmshem möjligheternas boende”. ÄNDAMÅLET Laholms kommuns, som äger bolaget indirekt, ändamål med Bolagets affärsidé är följande: bolaget är att tillgodose Laholms kommuns behov av lämp- ”Laholmshem skall erbjuda sina kunder ett attraktivt, liga lokaler för kommunens verksamheter . Bolaget ska på flexibelt och tryggt boende till konkurrenskraftigt pris uppdrag av och i samråd med kommunen uppföra, anskaffa och god kvalitet.” och avyttra lokaler för kommunal verksamhet . Bolaget ska även bistå kommunen med att anskaffa och avveckla externt I affärsplanen pekas bl a på behovet av att bolaget för en förhyrda lokaler . mer målinriktad verksamhet än förut. Strategierna är föl- Kommunen har i ägardirektiven pekat på att bolaget i sin jande: verksamhet särskilt ska ansvara för att fokusering på kunden, kundorienterad organisation, • aktivt söka samordningsfördelar med övrig kommunal utvecklade kundanpassade erbjudanden med valfrihet verksamhet och därvid medverka till att samutnyttjande och mångfald samt kan ske av bolagets fastigheter i syfte att använda kom- lönsamhet. munens resurser effektivt och att öka integration mellan olika verksamheter, De övergripande målen är • skapa en effektiv och väl avvägd förvaltning av lokalfastig- stark ekonomi, heterna som ska drivas kostnadseffektivt, energisnålt och hög uthyrningsgrad, miljömässigt, nöjda kunder med låg omflyttningsfrekvens samt • tillse att de av bolaget ägda fastigheterna underhålls på hög arbetstillfredsställelse och trivsel bland personalen. ett sådant sätt att nedskrivningsbehov, utöver normal pla- nenlig avskrivning, inte uppkommer . För detta ska bolaget upprätta en underhållsplan som årligen fastställs, ÄNDAMÅLET • sträva efter att lokalerna har hög tillgänglighet och att inte Ägarens ändamål med sitt kommunala bolag är att aktivt någon stängs ute från kommunal verksamhet på grund av förvärva, avyttra, bebygga och förvalta bostadsfastigheter lokalens utformning, inklusive särskilda boendeformer för speciella målgrup- • på uppdrag av och i samråd med kommunen förvärva, per som studenter, äldre och funktionshindrade. Man ska förhyra eller genomföra ny-, om- eller tillbyggnation av verka i hela kommunen och tillsammans med andra ak- befintligt fastighetsbestånd för att möta kommunens för- ÅRSREDOVISNING 2019 | LAHOLMSHEM AB | ORG . NR . 556517-0288 5 ändrade lokalbehov . Detta ska ske på sådant sätt att verk- öka koncernnyttan med sina fastigheter . Löpande kontinuer- samhetsnyttan säkras och kostnader minimeras, liga ägardialogmöten och andra möten mellan parterna hålls • avyttra eller upplåta lokalfastigheter som kommunen inte för att succesivt bygga upp och förbättra verksamheten . Bo- vill nyttja, laget menar att man uppfyller förväntningarna och verkar • ta initiativ i frågor som rör brottsförebyggande åtgärder för de uppställda direktiven . Arbetet och arbetssätten kom- och informationsinsatser för att förebygga och motverka mer dock att fortsättas förbättras framöver i en aktiv dialog bränder . med kommunen . • delta i kommunens krisorganisation på det sätt som kom- munen beskriver i krisledningsplan och genom beslut av kommunstyrelsen, • biträda kommunförvaltningen i upprättandet av bered- skapsplaner när det gäller förmågan att hantera en kris samt åtgärder för att öka robustheten vad avser lokalför- ÄGARE OCH STYRELSE sörjningen . Särskilt ska bolaget medverka i planeringen i Bolaget ägs till 100 procent av Laholms kommun, organi- att kunna fortsätta verksamheten även om berörda lokaler sationsnummer 212000-1223. inte kan användas, • årligen mäta hur nöjda användarna av verksamhetslokaler Styrelsen för perioden 2019–2023 valdes av Laholms är och redovisa resultatet
Recommended publications
  • Vindkraft Och Landsbygdsutveckling Ur Ett Kollaborativt Perspektiv
    Vindkraft och landsbygdsutveckling ur ett kollaborativt perspektiv 2008‐02‐25 Högskolan i Halmstad Mikael Jonasson [VINDKRAFT OCH LANDSBYGDSUTVECKLING UR ETT den 10 april 2008 KOLLABORATIVT PERSPEKTIV] Förord och tack till personer som varit till hjälp Ett stort tack till alla som på något sätt deltagit i, och därmed gjort denna kollaborativa studie om vindkraftsprojektet i Knäredstrakten möjlig. Det är tack vare alla kontakter och möten med människor i Knäred, Hishult, Mästocka, Körsveka och Laholm som denna studie blivit av. Jag vill framföra ett personligt tack till Susanne Paulsson, Landsbygdsutvecklare i Laholms kommun för att hon introducerade mig för frågan om vindkraft och bygdemedel, och för att hon har hjälpt till att öppna dörrar. Jag vill också tacka Gerry Andersson, Laholms kommun. Jag vill även rikta ett tack till Eja Pedersen som väglett mig i vindkraftens audiella och visuella virvlar. Jag vill också tacka Kristina Thorell för att ha gett mig fördjupade kunskaper om landsbygdsutveckling, medborgardeltagande och processledning. Ett tack även till P‐O som låtit mig ställa frågor om vindkraft. 2 [VINDKRAFT OCH LANDSBYGDSUTVECKLING UR ETT den 10 april 2008 KOLLABORATIVT PERSPEKTIV] English summary The development within wind power energy has developed from a small scale production to a large industry. I this phase of development it does not seem motivated to repeat all arguments for reducing carbon monoxide sources. Rather, the focus in this study is directed towards processes of implementation of visions to practice, where environmental goals are to be fulfilled and lead to a sustainable development for a local community. The aim of this study is to follow the processes involved in the wind power projects in Laholm municipality, by investigating the wind power discourses in the view of landscape theories concerned with the relation between man, nature and society, and to put concepts and arguments into action by dropping them to actors and networks, through action research.
    [Show full text]
  • Download This PDF File
    our esolit i sites in out ern allan ro lems on erning ronology an territoriality Staffan Anberg stra t Research on the Mesolithic of Southern Halland has been limited until 1990. Late Paleolithic sites are not known at all, even if the climate provided good possibilities for making a living. The focus of the paper is on four sites in the area excavated until 1991. They are all inland sites. Karsefors lies by the river Lagan. It has thick cultural layers and the richest find material of the sites discussed. It was inhabited c. 8000 - 3500 BP. The stratigraphy of Ysby, Perstorp and Hästhagen consisted of thin find bearing layers between the topsoil and the underlying sand. They may all be roughly dated to c. 8500 - 8000 BP. All sites have varied tool kits, including microliths. The typological differences of Western Sweden and South Scandinavia is discussed in terms of in which area to put Southern Halland. It seems to share similarities whith both regions. A proposal is given to see some of the differences between the regions as a result of differing research traditions. ntro u tion Of course, the existence of mesolithic sites has been known for many years, as a relatively intense surface collecting activi- In Halland, the main archaeological activities in the southern ty has yielded a huge material including mesolithic artefacts part of the county, south of the river Ätran, are conducted (Ewald 1925, Welinder 1975). But although there is a rich by Stiftelsen Hallands länsmuseer, while Riksantikvarieäm- collected material, up till now no deeper analyses have been betet, UV-Väst executes archaeological surveys and excava- made concerning the Mesolithic in Southern Halland.
    [Show full text]
  • Swedish Fairy Tales
    o 6^ SWEDISH FAIRY TALES BY HERMAN HOFBERG;:*' TRANSLATED BY W. H. MYERS. CHICAGO: BELFORD-CLARKE CO, 1890. COPYRIGHT BY BELFORD, CLARKE & CO. 1888. It is probably known to most readers that there is a distinction between Tradition and Saga. Tradition has, or at least seems to have, to do with facts, usually designating some particular spot or region where the incident is said to have taken place, often even giving the names of actors, while the Saga is entirely free in its scope, equally as regards incident, and the time and place of its happening. Not infrequently the traditions of a people are founded upon actual historical occurrences, which, often repeated in the naive manner of the peasantry, become, finally, folk-lore. A great many are, however, drawn from ancient myths, which, in time, become clad in historical garb, and are located in some particular place. We already possess various collections of traditions drawn from the rich treasury of our peasantry, but up to the present there has been no attempt at a formulated compilation of Swedish folk-lore. As I now put into the hands of the public such a collection, I ought to state that I have thought it better to select the most typical of our traditions than to gather everything that I might in this line, much of which has already been written, and which would require a many times larger volume, and occasion a repetition of the same matter when occurring, as many do, in different localities. Instead, I have accompanied each tale with a historical and ethnographical note in which I have so stated if the tradition is found in different places.
    [Show full text]
  • Landsbygdsdialog Skottorp 20190918
    Landsbygdsdialog Skottorp 20190918 Din ålder Namn Antal % - 15 år 0 0 16 - 25 år 1 3,7 26 - 50 år 18 66,7 51 - 65 år 7 25,9 66 - 1 3,7 Total 27 100 Svarsfrekvens 100% (27/27) Ditt kön Namn Antal % Kvinna 17 65,4 Man 9 34,6 Annat alternativ 0 0 Total 26 100 Svarsfrekvens 96,3% (26/27) Vad tycker du är bäst med att bo i eller kring Skottorp? Vad är de främsta tillgångarna/fördelarna? Skolan, dagis, fritids, närhet till skog o hav samt motorväg. Närheten till motorvägen, närheten till havet, närheten till skolan/förskolan Återstår att se då vi är nyinflyttade Närheten till barn o barnbarn. Lugnet Lugnt o närheten till E6an Närhet till motorväg vilket gör det lätt att ta sig överallt. På landet men ändå ʺcentraltʺ (geografiskt). Närhet till havet, Båstad station och motorvägen. Bra fördelning vad gäller hus, skola och industri. Spännande med satsningen på det nya bostadsområdet Haga. Närheten till allt. Till skogen, havet och stan. Lätt att pendla till jobb utanför kommunen. Nära E6an och cykelavstånd till havet. Närheten till havet och motorvägen. Mysigt samhälle. Fördelar-närheten till E6, havet och skolaNackdelar-ingen lekplats, ingen affär, inga bra promenadslingor/motionsslingor Liten gemytlig by, närhet till E6:an, bra cykelvägar till Laholm, Båstad, Mellbystrand. Det absolut bästa är att det finns en förskola och skola! Nära till motorvägen, underlättar vid pendlingen med bil. Lugn och trevlig by. Tomtpriser inte lika dyra som väster om järnvägen. Relativt nära till stormarknad. Ett litet samhälleEn bra pizzeria och bra blommsterbutik tyvärringen vanlig affär herrekipering finns oxså Lugnet & att man har nära till mycket.
    [Show full text]
  • Detta Gjorde Vi 2017! Glimtar Från Arbetet I LRF:S Kommungrupp I Laholm
    Detta gjorde vi 2017! Glimtar från arbetet i LRF:s kommungrupp i Laholm Vi arbetar för att företagen inom de gröna näringarna ska få de bästa möjliga förut- sättningarna för tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft – i det hållbara samhället. En av våra viktigaste uppgifter är därför att bevaka och påverka den kommunala nä- ringspolitiken. Vi deltog i kommunens näringslivsträffar LRF:s kommungrupp deltar återkommande vid de luncher, frukostar och näringslivsdagar som arrangeras av Laholms kommun. Så också under 2017. Vi pratade vattenbrist med länsstyrelsen och kommunen Vattenbristen och bevattningsförbudet satte lantbruket i södra Halland i en svår situation i början av sommaren. LRF:s kommungrupper i Laholm och Halmstad bjöd därför in förtro- endevalda till dialogmöte, där det allvarliga läget diskuterades med länsstyrelsen och Laholmsbuktens VA. I brist på fiberförening fick LRF under sommaren ta emot många samtal från medlemmar som stördes i samband med fiberdragning. Kommungruppen tog sig an saken och arbetade tillsammans med fiberföretaget IP Only för att få ett bättre bemötande av kunderna, för att förtydliga innehållet i markavtalen och för att öka kvaliteten i grävningsarbetet. I november arrangerades en informationskväll om juridik vid fiberdragning. Cirka 70 med- lemmar kom till Ysby bygdegård för att lyssna på intrångsexpert Maria Nilsson från LRF Konsult i Malmö. Även Sven-Arne Thorstensson, chef för IP Onlys tekniska kontor, medver- kade. Vi startade samarbete med räddningstjänsten Räddningstjänsten och LRF:s kommungrupp i Laholm har inlett ett samarbete som innebär att lantbruket kan hjälpa till vid framför allt skogsbränder. På en träff i maj fick LRF nya kun- skaper om skogsbrandsbekämpning och räddnings- tjänsten fick veta vilka maskiner, gödseltunnor med mera som LRF:s medlemmar kan ställa upp med.
    [Show full text]
  • Hallåndsk Sjofart I Danska Arkiv
    HALLÅNDSK SJOFART I DANSKA ARKIV Av ALBERT SANDKLEF Den tidligere chef for Varbergs Museum, fil. dr. Albert Sandklef, har bl.a. gjort sig fortjent ved sine omfattende bidrag til Hallands historie. Her be­ handler han det interessante kapitel „bondesejlad• sen", dvs. søfart drevet som binæring af bønder. En righoldig kilde har kæmnerregnskaberne fra Ålborg i 1500- og især 1600-tallet været, idet de har re­ gistreret talrige søfarende bønder fra Nordhalland, som sejlede på Ålborg og her betalte bropenge. Disse lister, suppleret med regnskaberne fra Varbergs len, giver et godt begreb om bondesejladsen i de sidste tiår, da Halland endnu var en dansk provins. I ALDRE tid var Halland ett magert landskap. Man saknade nodiga redskap for drånering av sanka marker, och odlingen omfattade dår­ for enbart de hogt belågna, sjålvdrånerade morån- och rullstensåsarna. Dår var jordmånen fattig på både humus och mineralåmnen. Skorden blev mycket svag, vilket omvittnas från många olika hall, bl.a. av de båda kommitterade, som av landshøvding G. Tungel år 1687 utsågos att rannsaka jordagods i Halland. De båda voro lantmåtaren Johan Soderlingh och håradshovdingen Gerlindh, och de funno att jordens avkastning var betydligt såmre i Halland ån i de delar av mellersta Sverige som de tidigare stiftat bekantskap med. En av de allra såmsta socknarna når det galler jordens avkastning var Onsala i Fjåre hårad. Den svaga avkastningen av jordbruket i Halland gjorde det nod- våndigt for bbnderna att skaffa sig extra inkomster av binåringar. I sydligaste Halland hade bonderna i Hishult, Knåred och Veinge sedan gammalt idkat jårnhantering. Stållvis forekommande myrmalm 240 liksom ofta forekommande jårnockra, ofta kailad or, nytt jades som råvara.
    [Show full text]
  • Vandringsstigar Och Motionsslingor I Laholms Kommun Välkommen
    Vandringsstigar och motionsslingor i Laholms kommun Välkommen... att besöka Laholms kommuns vandringsstigar och motionsslingor. En hel del blir nog förvånade över att det finns så många markerade slingor i Laholms kommun. Några troligtvis helt okända även för dem som bor här. Det var en av anledningarna till att vi ville göra den här broschyren. Dessutom har det funnits en stor efterfrågan på en folder med samlad information om våra slingor. Vandringar i naturen har blivit alltmer populärt. Det är ett billigt fritidsnöje som alla generationer kan samlas kring och ha glädje av. Nuförtiden känner alla också till nyttan av att röra på sig. Dessutom är det ett sätt att uppleva och komma nära naturen, där vardagsstressen försvinner och naturens lugn griper tag i en. Det har varit en glädje att ha fått arbeta med denna broschyr och vandra på de olika slingorna. Jag upp- täckte snart, att trots att de flesta finns i skogsmiljö, är stigarna helt olika med egen atmosfär och själ. Vandringarna gjordes under våren och sommaren 2009. Den färgprakt av blommor och växter som naturen bjöd oss på, var helt hänförande. Varje vår när växtligheten vaknar till liv och bjuder oss på sin rikedom, förundras man av hur vackert det är i vår natur. För att inte tala om hösten med dess färger från mörkaste grönt till djupaste rött. Denna prakt är svår att föreställa sig en mörk och kall vinterdag när all växtlighet har gått till vila. Hallandsleden... är inte med i vår broschyr. Den börjar vid Skånele- den i Koarp på Hallandsås och sträcker sig 57 km genom Laholms kommun till Halmstadsgränsen.
    [Show full text]
  • Welcome to Laholms Kommun Glänninge Sjö Gatesjön in Skogaby
    Welcome to Laholms kommun Glänninge Sjö This is a popular lake with a beach and crystal clear water near the town center. Small children have their own space to go swimming and play. Around the lake there is a lit‐up track. You also have bridges, diving‐towers, restrooms, grill facilities, tables, benches, swings and a place for garbage disposal. There is a handicap ramp to the bridge and out in the lake a swimming dock. There is parking close to the lake and life savers are available all year round. During bathing season there is permanent tending of garbage and cleaning of the restrooms. We do our best to please our visitors all the time. You will find further information about water quality at: www.havochvatten.se/hav/fiske‐‐fritid/badvatten.html Any questions/comments please call 0430‐15000 Gatesjön in Skogaby Gatesjon is a popular lake with a nice beach in the outskirts of Skogaby along road 15. Small children have their own space to go swimming and play. There is parking close to the lake. There are bridges, restrooms, changing‐rooms, grill facilities, tables and benches, and a place for garbage disposal. During swim season life savers are available as well as permanent tending of garbage and cleaning of restrooms. We do our best to please our visitors all the time. You will find further information about water quality at: www.havochvatten.se/hav/fiske‐‐fritid/badvatten.html Any questions/comments please call 0430‐15000 Björsjön in Mästocka This is a very beautifully situated lake with an environment suitable for children close to the nature reserve Mästocka Ljunghed.
    [Show full text]
  • Master Thesis
    Master's Programme in Renewable Energy systems MASTER Bio-energy production from beach cast macro algae THESIS The west coast of Sweden Meaza Tadesse Yohannes Energy Engineering, 15 credits Halmstad 2015-08-31 0 ABSTRACT Excessive algae growth/ bloom has become a commonly observed phenomenon in many water bodies globally due to eutrophication. This phenomenon has also been observed in the Baltic Sea which create nuisance in many Baltic coastal communities when the macro algae of different species is washed ashore by wind and wave, which is known as “beach cast algae”. In recent years various Baltic projects has been commenced in order to utilize “beach cast algae” for energy production via anaerobic digestion technology. Harvesting beach cast macro algae for energy production not only give a renewable energy but also improve tourism and recreation, as well as largely contribute towards the marine ecosystem by reducing nutrient load. However, high concentration of heavy metal especially of cadmium in macro algae has limited the potential of anaerobic digestion since cadmium would limit the bio-fertilizer potential of the fermentation residue/digestate. Different heavy metal removal technique has been suggested so far but their potential on large scale application as well as the economic and environmental aspects of the removal techniques are unknown. The present thesis focuses on the west coast of Sweden and evaluate the possibility of combustion of beach cast macro algae in an already existing waste incineration plant. Furthermore, three different scenarios for energy extraction from beach cast macro algae are compared from energy balance perspective. The study was based on a case study, literature review and energy balance analysis.
    [Show full text]
  • Abstract This Essay Deals with the Late 19Th and Early 20Th Century Excavations of Bronze Age Barrows in the Small Village of Hasslöv
    Abstract This essay deals with the late 19th and early 20th century excavations of Bronze Age barrows in the small village of Hasslöv. A normal Bronze Age barrow is visible to the untrained eye, but in this case, the barrows of Hasslöv differ from the majority of the mounds located in Skåne and southern Halland. In Hasslöv they are almost impossible to spot for the untrained eye. In this essay I will try to find the reason for the location of the barrows and if possible, see if there’s any evidence of a economic boom in the burial material found in these barrows that can explain why the majority of them were built during the late Bronze Age. 1. Introduction.............................................................................................................................1 2. Problem...................................................................................................................................2 3. Method....................................................................................................................................3 3.1 Maps..................................................................................................................................3 3.2 Field Observations.............................................................................................................3 3.3 Earlier Writings..................................................................................................................3 4. Result.......................................................................................................................................4
    [Show full text]
  • Personliga Minnen Från Min Uppväxt I Tormarp På 1940-50 Talet
    Personliga minnen från min uppväxt i Tormarp på 1940-50 talet av Bengt-Rune Karlsson 1 Privata foto och från Våxtorps Hembygdsförenings arkiv 2017 2 Tormarp 1:11 Tormarp 2:19 Badstället, Öarna som vi kallade det, Man var allt lite rädd för Johan Hallen- låg på denna fastighet, det var ett par gren, äldre man med käpp. Där lär ha hundra meter nedströms den nya bron. bott en dam som slaktade hästar, hon Sommaren 1951 arbetade jag hos en band fast dem i en ring på en sten, skar jordbrukare, körde häst och traktor. av pulsådern och lät dem gå runt tills Inte så spännande precis, så min de stupade, grymt tycker jag. karriär som bonddräng blev kort, bara en sommar. Tormarp 1:29, Larsro Tormarp 2:23 Min fars farföräldrar, Elna o Nils Peter 1980 byggde Ingar och Jönsson bodde här från 1883-1908, min Georg Pettersson detta hus. farfar, Carl Martin, föddes här 1886-01-26, tyvärr försvann han till Canada, hade varit trevligt att träffat honom, (hade nog far också tyckt). Terese och Johan Olsson ägde gården 1924-1951 då den övertogs av foster- sonen Tage Olsson och h.h. Margit. Jag var nog där nån gång med mina föräldrar på kalas, senare blev jag svåger med Tage Olsson. Deras son Leif förolyckade 1995 i en halkolycka på väg till jobbet. Deras andra son Tommy, som övertog gården, dog i sjukdom 2007. Gården såldes 2009. 3 Tormarp 2:29, 1:30 Tormarp 2:33, Kvarngården Om jag inte minns fel så var Harald Gården friköptes 1931 av August o (Halle), Olsson, snickare, tror att Inga Alma Nilsson och sonen Gunnar men sydde kläder.
    [Show full text]
  • Kulturhistoria.Pdf
    Kulturhistoria Nedanstående text har skrivits av arkeolog Lennart Carlie verksam vid Stiftelsen Hallands länsmuseer. Hur landskapet förändrats från stenåldern till våra dagar. Lämningarna som informatörer - Vad vi får veta genom att studera fornlämningarna. Den sydhalländska bebyggelseutvecklingen - Var bebyggelsen har funnits genom tiderna och varför förändringar har skett. Förklaringar och hjälpmedel - Var förklaring finns till fackuttryck och hur materialet kan användas. Kulturhistorisk beskrivning av trakten kring: Genevad Hasslöv Hishult Knäred Laholms stad Mellbystrand Mästocka Ränneslöv Skogaby Skummeslöv Vallberga Veinge/ Tjärby Våxtorp Ysby Landskapets förändring Under de äldsta tiderna har landskapets förändringar haft stor betydelse för var i regionen människorna slagit ned sina bopålar. Den kanske största betydelsen har fluktuationer i vattennivån haft då även mindre förändringar inverkat på markens beskaffenhet. Störst inverkan har denna företeelse haft under jägarstenåldern (11 000 – 4 000 f. Kr.) då området fortfarande var tydligt påverkat av inlandsisens avsmältning och landet successivt höjde sig. Resultatet har fått till följd att den forna strandlinjen idag återfinns långt ut i Kattegatt där eventuella boplatser nu ligger på 10-15 meters djup. Mot slutet av jägarstenåldern har landhöjningen mer eller mindre upphört i södra Halland samtidigt som det sker en markant klimatförbättring. Med en genomsnittstemperatur som varit ett par, tre grader högre än idag blev följden att stora delar av istäcket kring polerna smälte. Havsytan steg successivt och täckte alla de delar av kommunen som idag ligger lägre än 10 meter över havet. Men bara för en kort period då nya svängningar i klimatet gör att en allt större mängd havsvatten binds till is och strandlinjen förskjuts allt längre västerut.
    [Show full text]