DOCSLIB.ORG

Kjell Östberg

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Kjell Östberg Kjell Östberg Byråkrati och reformism En studie av svensk socialdemokratis politiska och sociala integrering fram till första världskriget Arkiv avhandlingsserie 34 Copyright Kjell Östberg/Arkiv (1990) Lund 1990 Avhandlingen digitaliserad med författarens tillstånd Boken finns fortfarande tillgänglig på förlaget och kan köpas direkt därifrån (via www.arkiv.nu) Innehåll Förord ......................................................................................................................................... 2 I Inledning .................................................................................................................................. 3 1. Utgångspunkter .................................................................................................................. 3 Forskningsläget om den tidiga socialdemokratin ............................................................... 4 Teorier kring arbetarbyråkratin .......................................................................................... 8 Avhandlingens uppläggning ............................................................................................. 17 II Byråkratin ............................................................................................................................. 23 2. Arbetarrörelsens funktionärer fram till 1914 ................................................................... 23 Byråkrati och funktionärer i den tidiga arbetarrörelsen ................................................... 23 Funktionärsskiktet ............................................................................................................ 24 Om det centralistiska draget ............................................................................................. 31 Sammanfattning ............................................................................................................... 32 3. Socialdemokratiska beslutsfattare .................................................................................... 33 Riksdagsgruppen och dess förtroenderåd ......................................................................... 33 Partikongresserna 1911 och 1914 .................................................................................... 36 Relationer mellan arbetarbyråkrati och socialdemokrati.................................................. 38 Några drag i arbetarbyråkratins utveckling. ..................................................................... 41 Om undersökningen om beslutsfattarnas sociala sammansättning m m .......................... 44 III Samverkan med det omgivande samhället .......................................................................... 46 4. Arbetarrörelse och nykterhetsrörelse ............................................................................... 46 Folkrörelseforskningen ..................................................................................................... 46 Några grundläggande drag hos folkrörelserna ................................................................. 51 Den politiska aktiviteten ................................................................................................... 53 Socialdemokratin och nykterhetsfrågan ........................................................................... 59 Det nykteristiska inflytandet ............................................................................................ 62 Nykterhetsrörelsen och arbetarbildningen ....................................................................... 68 Sammanfattning: Ideologierna blir parti .......................................................................... 70 5. Liberalerna och arbetarrörelsen ........................................................................................ 73 Inledning ........................................................................................................................... 74 Samverkan och konkurrens i rösträttskamp och fackföreningar ...................................... 78 Liberalerna och den växande socialdemokratin ............................................................... 80 Valsamverkan ................................................................................................................... 93 Under proportionalismen ................................................................................................ 101 Socialdemokraterna och den gemensamma partibeteckningen ...................................... 103 Parlamentariskt samarbete .............................................................................................. 104 Rösträttsfrågan och Staafflagar ...................................................................................... 105 Valet 1911 och frågan om regeringssamverkan ............................................................. 112 Socialdemokratisk offensiv 1914 ................................................................................... 116 Sammanfattning. Om den liberala strategins betydelse ................................................. 118 IV Socialdemokratins parlamentariska praxis ........................................................................ 120 6. Socialdemokratin och försvarsfrågan ............................................................................. 120 Tidigare forskning .......................................................................................................... 121 Den tidiga socialdemokratin och försvaret ..................................................................... 121 I riksdagen 1910-13 ........................................................................................................ 125 Försvarsberedningarna ................................................................................................... 136 Försvarsberedningarna och militären ............................................................................. 145 Försvarsfrågan efter försvarsberedningarna ................................................................... 148 1914 års försvarsbeslut – motstånd och accepterande ................................................... 154 Partiet och försvarsberedningarna .................................................................................. 157 Programdiskussion och riksdagspolitik .......................................................................... 163 Partiet inför riksdagsgruppens politik ............................................................................ 167 7. Parlamentarisk praxis ..................................................................................................... 171 Riksdagsgruppen och dess uppträdande ......................................................................... 173 Utskottsarbetet ................................................................................................................ 174 De kungliga kommittéerna ............................................................................................. 176 Riksdagsmännens sociala integration ............................................................................. 178 Pensionsbeslutet 1913 och dess betydelse ..................................................................... 179 8. Parti och riksdagsgrupp .................................................................................................. 182 Diskussionerna om riksdagsgruppens ställning ............................................................. 183 Synen på arbetet i kungliga kommittéer ......................................................................... 186 Debatten ont den parlamentariska praxisens konsekvenser ........................................... 187 Synen på den borgerliga demokratins former ................................................................ 188 9. Socialdemokratin och regeringsfrågan ........................................................................... 190 Bakgrund ........................................................................................................................ 190 Anbudet hösten 1914 ...................................................................................................... 193 Partikongressen 1914 ..................................................................................................... 195 Liberalerna och inviten om vänstersamverkan ............................................................... 198 Socialdemokraterna och vänstersamverkan ................................................................... 199 10. Avslutning .................................................................................................................... 201 Den parlamentariskt politiska integrationen .................................................................. 201 Den samhälleliga integrationsprocessen ........................................................................ 203 Arbetarrörelse och byråkratisering ................................................................................. 205 Tabeller och diagram .............................................................................................................. 208 Källförteckning ....................................................................................................................... 213 1 Ett partis historia måste alltså med nödvändighet vara en bestämd social grupps historia. Men denna grupp är inte isolerad; den har vänner, närstående, motståndare, fiender. Först ur den sammansatta bilden av hela det sociala och statliga komplexet
Load more

Recommended publications
  • Stormklockan
    Stormklockan En kritisk röst inom arbetarrörelsen 1908-1914 Peter Sundborg Examensarbete för magisterexamen Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30 hp Termin/år: Vårterminen 2018 Handledare: Roland Anrup Examinator: Per Sörlin Utbildningsprogram: Magisterutbildning med inriktning mot historia Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte och frågeställning 3 Forskningsläget 4 Metoder och källor 10 Källkritik och avgränsningar 13 Bakgrund 14 Det socialdemokratiska ungdomsförbundet 17 Parlamentarismen och kampen för allmän rösträtt 20 Lågkonjunktur och kampen mot ungsocialisterna 23 Krisen inom arbetarrörelsen 26 ”Rättning vänster” 28 Kritik av riksdagsgruppen 32 Sammanfattning 36 Ministersocialism och samarbete med liberalerna 37 Storlockout och storstrejk 43 Liberalerna efter storstrejken 46 Ett val mellan två vägar för socialdemokraterna 52 Ministersocialismen och revisionismen 54 Sammanfattning 58 Staten och parlamentarismen 60 Diskussion om parlamentarismen 62 Statens klasskaraktär 65 Sammanfattning 71 Polemiken mot försvars- och militärpolitiken 72 Ned med vapnen 74 Stormklockan och värnpliktstrejken 75 Antimilitarismen och skytterörelsen 77 Försvar eller avrustning? 79 Pansarbåtsstriden 82 Pansarpatriotism och krigsrisker 83 1 Krigsindustri, imperialism och revolutionsrisk 86 Partikongressen 1914 93 Första världskriget bryter ut 95 Sammanfattning 98 Avslutande diskussion 100 Krisen inom arbetarrörelsen 100 Ministersocialismen och samarbetet med liberalerna 101 Staten och parlamentarismen 102 Försvaret och militären 103 Två typer av kritik
    [Show full text]
  • Civilsamhället Som Demokratins Arena
    Civilsamhället som demokratins arena Håkan A. Bengtsson Jesper Bengtsson Mats Dahlkvist Kristina Hultman Per Wirtén Demokratiutredningens skrift nr 29 SOU 1999:112 112Demok.p65 1 1999-12-09, 15:57 SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post: [email protected] Foto: Pressens Bild Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-842-2 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X 112Demok.p65 2 1999-12-09, 15:57 Förord På olika sätt har Demokratiutredningen försökt att fördjupa dis- kussionen om det svenska civilsamhället. På seminarier liksom i småskrifter 1 och forskarvolymer 2 har vi gett utrymme för de- battörer med olika ideologiska och vetenskapliga perspektiv. Debatten om medborgarandan, civilkuraget och det civila med- borgarskapet har stundom även varit intensiv på vår hemsida. Med de följande fem inläggen förs debatten vidare med några ytterligare tolkningar av civilsamhällets demokratiska värde. Det första har en idéhistorisk inriktning medan de fyra därpå följande bärs upp av en samtidshistorisk, delvis feministisk kritik. Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till författarnas synpunkter. Erik Amnå Huvudsekreterare 1 Se t.ex. Stig Montin: Lokala demokratiexperiment (SOU 1998:155), Invandrarskap och medborgarskap (SOU 1999:8), Hans Zetterberg: Etik och demokratisk statskonst (SOU 1999:13) samt Niels Hebert och Kerstin Jacobsson: Olydiga medborgare? (SOU 1999:101). 2 Se bl.a.
    [Show full text]
  • Rörelsens Ledare
    Rörelsens ledare RÖRELSENS LEDARE Karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen under 1900-talet Petra Pauli Avhandling från Institutionen för historiska studier Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia, Göteborgs universitet Distribution: Petra Pauli, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet, Box 200, 405 30 Göteborg [email protected] © Petra Pauli Omslagsbild använd med tillstånd från Göteborgs Arbetarekommun Sättning och omslag: Gerhard Svedberg Tryck: Ale Tryckteam, Bohus ISBN: 978-91-628-8486-4 Göteborg 2012 Abstract Petra Pauli, Rörelsens ledare. Karriärvägar och ledarideal i den svenska arbe- tarrörelsen under 1900-talet, Avhandlingar från Institutionen för historiska studier, (Göteborg 2012) Written in Swedish with an English summary (The Leaders of the Movement – Career patterns and leader-ideal in the Swedish labour movement during the 20th Century). ISBN 978-91-628-8486-4 The overall purpose of this thesis is to analyse the leader-ideals and career paths within the Swedish labour movement, particularly in relation to the tension between leader and movement that could arise if the leaders became bour- geoisified in their new roles and social environments. The point of departure for the thesis’ theoretical position is taken from the German sociologist Robert Michel’s study On the Sociology of Political Parties in Modern Democracies (1911), in which Michel’s argues that the risk for embourgeoisement of the elite of the labour movement came from two directions: the recruitment of academ- ics and officials from bourgeois backgrounds, and also the embourgeoisement of the labour leaders that would occur in their transition from the status of physical labourer to that of office holder.
    [Show full text]
  • Ernst Rolfs Kupletter
    Vem och Vad? Person- och kulturhistorisk nyckel till Ernst Rolfs kupletter Elisabet Hemström Falu kulturnämnds skriftserie 31 Falu kommun : Kultur- och ungdomsförvaltningen 2012 ISSN 0284-5251 Till minne av Ernst Rolf-samlaren Bertil Aspman (1911-2002) 4 Förord Ernst Rolf-samlaren och dito -kännaren Bertil Aspman (1911-2002), som lade grunden till Falu kommuns Ernst Rolf-samling 1978, hade en dröm som han ofta talade om. Han ville gå igenom texterna till Rolfs kupletter och skriva ett lexikon med förklaringar till de namn och gamla ord och uttryck som nämndes. Ju längre tiden går, desto svårare blir det för eftervärlden att förstå vad texterna anspelar på, händelser som var aktuella när visorna var nya. Bertil hann aldrig fullfölja sin idé. Nu har jag försökt göra det istället. Någon fullständig förteckning är det absolut inte, men jag har gått igenom alla de vishäften som gavs ut i anslutning till Rolfrevyerna och förtecknat dels det som jag tror behöver förklaras, dels det som kan vara intressant att veta att Ernst Rolf har sjungit om. Svenska historiska personer som alla känner till och som bara nämns i förbifarten (Gustav Vasa, Engelbrekt m. fl.) har jag dock inte tagit med. Några namn har jag tvingats hoppa över eftersom jag inte hittat någon förklaring. Kompletteringar och eventuella rättelser tas tacksamt emot! Ernst Rolfs konkurrent Karl Gerhard är känd för sina dagsaktuella och satiriska kupletter. Rolf hade också många sådana, även om han i motsats till Karl Gerhard var mån om att vara ”snäll”, så att ingen skulle gå sårad från hans revy. Men sammantaget ger denna förteckning förhoppningsvis en bild av vad och vilka man talade om i Sverige mellan ungefär 1920 och 1932.
    [Show full text]
  • Liberalerna Och Arbetarrörelsen
    1 Kjell Östberg Liberalerna och arbetarrörelsen Ur Arkiv – för studier i Arbetarrörelsen historia nr 46-47, 1990 ”Kanske blir en och annan som står närmast den brusande och virvlande strömmen, yr i huvudet och kastar sig i böljan. Det finnes väl knappast någon bland oss som inse storheten av arbetar- skarornas organisation och oemotståndliga frammarsch, som icke haft stunder då man längtat att kunna helt sluta sig till det parti, som hittills varit bärare av denna väldiga rörelse. Men man stötes tillbaka av deras partityranni, deras ofta förkastliga stridsmedel och av deras frihetsfientliga handlingar. Därtill kommer ju deras ohållbara ekonomiska teori. Den gör dock mindre, ty den är numera egentligen en vacker drömbild, hägrande vid horisonten. Dess rosiga skimmer faller blott fjärran ifrån över dagens strider, vilka utkämpas i helt andra tecken än produktionsmedlens förstatligande.” Ur Ernst Beckmans dagboksanteckningar 1909 1 Inledning Årtiondet före första världskriget tillhör de mer dramatiska i Sveriges politiska historia. Perioden har, som Bernt Schiller påpekat, ofta setts i ljuset av de demokratiska krafternas, och framför allt arbetarrörelsens, framväxt och framgångar, med den allmänna rösträttens seger efter kriget som slutlig bekräftelse. I själva verket är den politiska bilden mer komplicerad. Den kännetecknas av en tilltagande samhällelig polarisering, och i några av de största kraft- mätningarna, storstrejken 1909 och försvarsstriden med kulmen 1914, segrade högern.2 I den kamp om de borgerliga rösterna som hårdnade fram till 1914, drog också högern det längsta strået. Denna utveckling är viktig som bakgrund för följande uppsats, som undersöker vissa aspekter av borgerlighetens, och framförallt liberalernas, inställning till socialdemokratin mellan 1902 och 1914.
    [Show full text]
  • 1.9 5 ^ V HÄFTE S
    ÂRG. 61 _ • 1.9 5 ^ V HÄFTE s - STATSVETENSKAPLIG- TID SKRIFTS EXPEDITION, LUND DISTRIBUTÖR: C. W. K. GLEERUP i " ' - . Lösnummer av detta häfte kostar kr. — . ' -S TAT S VE T E N S:K A PL I G TI D SKR IF T . konìmeFatt under-1lr,.Ì959 -likson)'hittilk^ • Statsvetenskap ^r»po'litik» i-ordets äldre och^mèrà" omfattaAaè'temarkersèr^T' i statistik ^och* ekonomi,- dels en ravdelning^övéTsikter och" meddelanden, äysedd^attV hålla-läsaren ås jour rSedvjid sptb.händer, och skrives å hithörande områden,-dels , - - slutligen'mera ingående granskningar'sa v utkommande 'statsvetenskaplig. litteratur,j framför allt svensk', men.-jämväl, annans-nordisk samt; uStändsk. Tidskriften - vill ; :j7fjamtfäda som etj, organ ^för vetenskaplig orientering och diskussion i de ärnnen, * vilka falla inom deh "angivn^ràmehi ' -»"•< Tidskriften utgives under m"e d ve rk a n av professorerna- i ^statskunskap samt . i -statsrätt mgd - folkrätt -lö,cK förvaltningsrätt vid .'rikets akademiska lärosätens rR/édäktio-neH handhaves -närmast"av.professpr.E, FAHEBÉCK, Liund,-som:redäkr -7.--. -tionssékrétetäré Och; ansvarig- utgivare, ^saint.proféssor'- G. Ä. ;HESSLER, .Uppsala .-(litteraturävdélnirigeh')s" och .döcértt^HANS. MEIJÉR, "Stockholm (avdelningen''»över;-' ; ~ - sikter- och meddelanden».). '- '' . '--'^-\-... ' •-•'"r%/ ' '••''*.' . '•~ '; "• Tidskriften!-; avses^trtkomma7med Ifern 'häffeji; om råret; Prenumerationspriset Jfe.' ' pris génOfniafimälan. till. véBerböraride»lärare: ^ - - i • r T JBftetJtryck av Md skriftens, artiklar óch^ovrìgà'innehåll ti't'an angivandeai av källan , *>?%bfb)udeil\ 7"', t 7 . s V- \c~ ? " i .' ' ' Lund i dee. 195 8v 7 * . ••' -•. -.. %V — - " • . :J FAH L fi E C KS KA ST IFT EL SE N. ; -.Vy'•Lic?.';;'.-Jj^. INNEHÅLL: • - ^' '\"'y<' i'. - -'- \UPPSAFSÌR:1 ''-'j./j^-'.j, • ;7«- -1 'K ut-'' .'• -'^TR^f^^^/H^^^V;^^l$t^gs^tqitfgäi uristafsrättsli^synpunkt ' 329 i' .KA-KLBDKÌ, ROLF, Högerns; valptöpagarida'"iriför'li.92-8 års v ..
    [Show full text]
  • Demokratins Framtid
    DEMOKRATINS FRAMTID KATARINA BARRLING (RED) OCH SÖREN HOLMBERG (RED), LUDVIG BECKMAN, LI BENNICH-BJÖRKMAN, HANNA BÄCK, PETER ESAIASSON, ELISABETH FALK, JOHAN HELLSTRÖM, ULRIKA MÖRTH, OLOF PETERSSON, BO ROTHSTEIN, ANDERS SUNDELL, ANDERS WIDFELDT Demokratins framtid Katarina Barrling & Sören Holmberg (redaktörer) Demokratins framtid © Sveriges riksdag och författarna, Stockholm 2018 Utgivare: Sveriges riksdag Redaktörer: Katarina Barrling och Sören Holmberg Omslag och grafisk form: Björn Holm Tryck: Stibo Complete, april 2019 ISBN: 978-91-88607-64-5 Andra upplagan Innehållsförteckning Förord 7 Författarpresentationer 9 Demokratins triangeldrama 13 Katarina Barrling och Sören Holmberg Den sköra demokratin 29 Katarina Barrling och Sören Holmberg Rösträttsåldern och demokratins avgränsningsproblem 81 Ludvig Beckman Parti är fria staters liv 111 Olof Petersson Fångad i nätet? 133 Anders Sundell Högerpopulism – hot eller bot för demokratin? 159 Anders Widfeldt Krackelerar den sociala sammanhållningen? 191 Li Bennich-Björkman Myndigheter att lita på. Den svenska demokratins grundbult 211 Bo Rothstein Tilliten mellan svenska politiker 237 PETER ESAIASSON Kris i regeringsfrågan? 269 Hanna Bäck och Johan Hellström EU som ett flernivåsystem – utmaningar för svensk demokrati 299 Ulrika Mörth Appendix 329 Sammanställt av Elisabeth Falk Referenser 367 ”Tiden fordrar av Sveriges regering, att den skulle göra någonting ännu större, ännu mera, att den skulle spänna krafterna ännu högre, att den skulle gripa in för denna stora, enande, samlande förändring i demokratisk riktning” ”– jag syftar på kvinnornas rösträttsfråga.” Nils Edén, riksdagen den 5 juni 1917 FÖRORD Förord en 17 december 1918 föll klubban i både första och andra kam- maren i Sveriges riksdag. Efter en dramatisk höst överskuggad av första världskrigets slutskede enades riksdagen om det his- toriska principbeslut som markerar demokratins genombrott i Dvårt land – beslutet att införa allmän och lika rösträtt och valbarhet för kvinnor och män.
    [Show full text]
  • Vi Bygger Landet
    Yvonne Hirdman Vi bygger landet Pogo Press 1979 I bokform är detta arbete ett riktigt praktverk, med rikt bildmaterial (foton, teckningar, foto- montage, affischer, dokument i faksimil m m). Tyvärr har vi av flera skäl (förutom de redan nämnda, även att boken har ett stort sidformat) sett oss tvungna att avstå från att försöka åter- skapa boken med bevarande av den tryckta bokens utseende – vi har valt att bara digitalisera själv grundtexten som i sig är mycket läsvärd (och lagt in mycket få bilder). Den som vill ta del av boken i tryckt form kan antingen låna den via något bibliotek eller eftersöka den på antikvariat. För den som tycker om vackra böcker så är det värt besväret. Innehåll Författarens förord ...................................................................................................................... 1 Förläggarens företal .................................................................................................................... 3 Kapitel 1: 1840-tal — 1880-tal Det vita slaveriet och jämlikhetens idé .................................... 5 Från det industriella genombrottet till arbetarrörelsens uppkomst ......................................... 5 Kapitel 2: 1889-1911 Rösträttskamp och storstrejk ................................................................. 42 Från socialdemokratiska partiets bildande till dess första stora valframgång ...................... 42 Kapitel 3: 1911-1917 Krig mot kriget – strid inom arbetarrörelsen ........................................ 95 Från stormklockefalangen till
    [Show full text]
  • 3.3 Social Democrats Treason
    1 First Edition 2019 Swedish Social Democracy ISBN: 978-91-519-0434-4 © Mikael Möller/MetalHeadViking Translation: Ann-Britt Axelsdotter 2 Table of Contents Introduction..........................................................7 Chapter 1............................................................10 Introduction......................................................10 2.1 Introduction................................................12 2.2 The background.........................................16 2.2.1 When socialism first came to Sweden..17 2.2.2 First Internationale and how SAP – Sveriges socialdemokratiska arbetarparti was founded..........................................................31 2.2.3 International contacts............................37 2.3 Conclusion.................................................39 Chapter 3 ...........................................................42 3.1 Social democrats in the parliament............44 3.2 Second Internationale................................47 3.3 Social democrats treason...........................50 3.4 Branting – the socialist..............................53 3.4.1 Branting and Bonnier...........................57 3.4.2 Brantings connections to Aschberg......59 3.5 Social democrats in power.........................61 3.6 The Swedish Fabians.................................68 3.7 Conclusion.................................................71 Chapter 4 ...........................................................74 4.1 How the Swedish people was fooled.........75 4.2 Toward socialism and an
    [Show full text]
  • Arbetarrörelsens Män Och Kvinnor 1881-2003
    Arbetarrörelsens män och kvinnor 1881-2003 En krönika över arbetarrörelsens 1880- och 1900-tal Sammanställd av John Rosén 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ Arbetarrörelsens män och kvinnor 1881–2003 Omslagsbild: Brantingmonumentet i högrelief på Norra Bantorget i Stockholm Foto: Lennart Gagnefjord, Kungsängen © John Rosén, 2004 Tryck: Weinco Grafiska AB, Malmö ISBN: 91-631-4814-5 – 1 – 3dTWfSdddW^eW`e_{`aUZ]h[``ad#**#Á$""% ____________________________________________________________________ FÖRORD Svensk arbetarrörelse har verkat i två sekel och är inne på det tredje. Som framgår av innehållet har såväl socialdemokratiska partiets som landsorganisationens män och kvinnor uträttat en hel del från begynnelsen. En viss begränsning av det tillgängliga materialet har dock måst göras. Jag har försökt ge läsarna en resumé över vad som skulle kunna kallas: En krönika över arbetarrörelsens 1880- och 1900-tal. Huvudtemat i innehållet är som framsidan visar, med Branting- monumentet på Norra Bantorget och namnen som här är nämnda. Branting övergav en akademisk bana för att i stället ställa sig i spetsen för en hunsad arbetarklass. Herman Lindqvist kom från det privata näringslivet som möbel- snickare i Arboga. Det två blev två starka företrädare för den nybildade arbetarrörelsen. Socialdemokratiska partiet bildades 1889 och Landsorganisationen 1898. Fredrik Sterky utnämndes till LO-ordförande 1898 men avled hastigt i januari 1900, varefter Herman Lindqvist tillträdde och höll denna betydelsefulla position fram till 1920. Socialdemokratins grundare och främste eldsjäl, August Palm (1849–1922) står staty utanför LO-borgen, ett stenkast från Brantingsmonumentet på Norra Bantorget i centrala Stockholm. Palm har en given plats i denna begränsade volym. Som också framgår berörs socialdemokratiska Postklubben med några av- snitt ur dess 50-års verksamhet (1903–1953).
    [Show full text]
  • Militär Historisk Tidskrift
    MILITÄR­ HISTORISK TIDSKRIFT MILITÄRHISTORISK TIDSKRIFT utges av MILITÄRHISTORISKA AVDELNINGEN VID KUNGL MILITÄRHÖGSKOLAN i samarbete med KUNGLIGA KRIGSVETENSKAPSAKADEMIEN Redaktion: Överste Bo Hugemark Docent Klaus-Richard Böhme Överstelöjtnant Bo Kjellander (formgivningoch redigering) Adress: Box 80007, 104 50 Stockholm Prenumeration sker genom Kungl Krigsvetenskapsakademien (se nedan). Pris för enstaka ex: 80 kr. Äldre årgångar: 1981- 1985: 10 kr, 1986-1988: 40 kr. Beställning kan ske genom att betalningen insätts på MHA:s postgiro: 28181-6. KUNGL KRIGSVETENSKAPSAKADEMIENS HANDLINGAR OCH TIDSKRIFT ("Gula tidskriften") belyser säkerhetspolitik och totalförsvar Redaktör och ansvarigutgivare: Kommendör Stig Strömbäck För frågorangående prenumeration, distribution och kassaärenden: Avdelningsdirektör Reine Johansson: telefon08- 788 88 59 (bostaden 08-716 44 2 7) Postgirokonto nr 19 58 70-1 Prenumerationspris (inkl mervärdesskatt och porto): ■ häfte l -6 plus Militärhistorisk Tidskriftkr 125:- ■ endast Militärhistorisk Tidskriftkr 40:- •• MILITARHISTORISK TIDSKRIFT 1989 MILITÄRHISTORISKA AVDELNINGEN VID KUNGL MILITÄRHÖGSKOLAN © 1990 Militärhistoriska avdelningen och respektive författare Omslagsbilden: Bastiljens stormning den 14 juli 1789. Militärhögskolan Stockholm ISSN 0283-8400 Norstedts Tryckeri 1990 Innehåll Förord Två revolutioner och två krig. 7 Militär och politik i Polen. 10 Mieczyslaw Lidert The Swedish system of Universal Conscription. Foreign models .and domestic tradition. 59 Bo Hugeniark Med taxibil till slaget vid Marne.
    [Show full text]