DOCSLIB.ORG

Civilsamhället Som Demokratins Arena

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Civilsamhället Som Demokratins Arena Civilsamhället som demokratins arena Håkan A. Bengtsson Jesper Bengtsson Mats Dahlkvist Kristina Hultman Per Wirtén Demokratiutredningens skrift nr 29 SOU 1999:112 112Demok.p65 1 1999-12-09, 15:57 SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice Box 6430, 113 82 Stockholm Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71 E-post: [email protected] Foto: Pressens Bild Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-7610-842-2 Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISSN 0375-250X 112Demok.p65 2 1999-12-09, 15:57 Förord På olika sätt har Demokratiutredningen försökt att fördjupa dis- kussionen om det svenska civilsamhället. På seminarier liksom i småskrifter 1 och forskarvolymer 2 har vi gett utrymme för de- battörer med olika ideologiska och vetenskapliga perspektiv. Debatten om medborgarandan, civilkuraget och det civila med- borgarskapet har stundom även varit intensiv på vår hemsida. Med de följande fem inläggen förs debatten vidare med några ytterligare tolkningar av civilsamhällets demokratiska värde. Det första har en idéhistorisk inriktning medan de fyra därpå följande bärs upp av en samtidshistorisk, delvis feministisk kritik. Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till författarnas synpunkter. Erik Amnå Huvudsekreterare 1 Se t.ex. Stig Montin: Lokala demokratiexperiment (SOU 1998:155), Invandrarskap och medborgarskap (SOU 1999:8), Hans Zetterberg: Etik och demokratisk statskonst (SOU 1999:13) samt Niels Hebert och Kerstin Jacobsson: Olydiga medborgare? (SOU 1999:101). 2 Se bl.a. uppsatser i forskarvolymerna VII IT i demokratins tjänst (SOU 1999:117) och VIII Civilsamhället (SOU 1999:84) samt forskarvolym XIII Avkorporativisering och lobbyism (SOU 1999:121). 3 . Innehåll Den instängda demokratin. Rörelsesocialism och statssocialism i svensk arbetarrörelse Mats Dahlkvist........................................................... 7 Demokrati som maktfråga. Marginalanteckningar och enkla iakttagelser Per Wirtén ............................................................... 69 Demokratins ideal och det civila samhället Håkan A. Bengtsson .................................................... 91 Perspektivet som kom bort. Om kvinnorörelsen och feminismen som demokratisk kraft Kristina Hultman ........................................................ 113 Att öppna kanalerna till nya rörelser Jesper Bengtsson....................................................... 141 Några förslag Håkan A. Bengtsson, Jesper Bengtsson, Kristina Hultman och Per Wirtén ............................................................... 171 5 . Den instängda demokratin Rörelsesocialism och statssocialism i svensk arbetarrörelse Mats Dahlkvist 1 Rörelsesocialism och statssocialism I den här essän1 kommer jag att argumentera för att det inom arbetarrörelsen existerar, och från begynnelsen har existerat, ett spänningsfält mellan två poler. Å ena sidan en pol som man kan kalla rörelsesocialism. Å andra sidan en pol som man kan kalla statssocialism.2 Spänningsfältet rör ideologi, organisation, vägval och strategi för förändring av de existerande samhällsförhållandena i riktning mot individens frigörelse och bemyndigande. Spännings- fältet rör i hög grad synen på politisk organisation, handlande och styrelse. Spänningsfältet medför olika syn på individens myndig- het, egenmakt och inflytande, och därmed på frågan om demokra- tins förutsättningar och former. Det ideologiska och praxeologiska spänningsfältet mellan rörel- 1 Mina kollegor Thomas Denk, Hans Lödén och Curt Räftegård, alla vid statsvetenskap, Karlstads universitet, har kommenterat ett första utkast. De skall ha stort tack för kritiska synpunkter. 2 Begreppsparet rörelsesocialism kontra statssocialism är mitt eget och används mig veterligt för första gången på detta sätt. Ordet statssocialism finns däremot tidigare i socialismens idéhistoria som den tidiga tyska socialdemokratins nedsättande beteckning på Ferdinand Lassalles förslag om statligt stöd till kooperativ. Här använder jag det på ett annat sätt, mer allmänt, ungefär som hos statsvetaren Gunnar Hansson i avhandlingen Dogm eller arbetshypotes? Den unge Wigforss och det socialistiska samhälls- projektet (1997), t.ex. s. 232–234. 7 DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN sesocialism och statssocialism är större än de socialdemokratiska och kommunistiska partiernas föreställningsvärldar. Det omfattar och präglar hela arbetarrörelsen, dvs. även den fackliga rörelsen, den kooperativa rörelsen, syndikalisterna m.m. Spänningsfältet präglar ställningstaganden och åsiktsskillnader inom partier och organisationer, men också åsiktsbrytningar mellan dem. Det på- verkar också individerna. De flesta socialistiska aktivister grund- lägger sitt politiska tänkande på basplanet, i direktdemokratiska och närdemokratiska sammanhang. De kommer därmed att leva sitt politiska liv med en inre identitet och mentalitet som är rörel- sesocialistisk, trots att de kanske huvudsakligen verkar praktiskt i ett statssocialistiskt yttre sammanhang. (De som under senare tid har rekryterats direkt till toppen slipper förmodligen denna motsättning mellan inre identitet och yttre sammanhang.) ”Rörelsesocialism” kallar jag sådan praxis och sådana idéer i ar- betarrörelsens historia där industriarbetarnas och det övriga ”arbe- tande folkets” organisering ses som utgångspunkt och tyngdpunkt. Arbetarnas egen organisering och egna erfarenheter ses som bärande strukturer för det nya samhället. De institutionellt–orga- nisatoriska lösningarna söks i linje med självförvaltning och själv- organisering. Idéer om demokrati och socialism (som ju inom socialistisk idétradition och språkvärld ofta är samma sak, en aspekt av frigörelse och bemyndigande) ses som rörelsebaserad direktdemokrati eller närdemokratisk representativ demokrati. Rörelsens organisationer, deras medlemsmässiga styrka, deras idé- mässiga vitalitet och deras demokratiska förankring ses som ett tillräckligt mål. Levande organisationer blir självändamål. Rörelse- socialister tänker sig en decentraliserad organisationskultur och ett decentraliserat samhälle. Rörelsesocialismens tänkande rör sig ner- ifrån och upp. Rörelsesocialistiskt tänkande finns historiskt över- allt, i mer eller mindre uttalad form, inom både socialdemokratin och kommunismen, eller inom fackföreningsrörelsen och koope- rationen.3 Den tänker sig vanligtvis ett ideologiskt och organisa- 3 ”Federalism”, både i ekonomin och i staten, är ett positivt värdeord bland de mest uttalade principiella rörelsesocialisterna, i anarkistisk och syndikalistisk tradition efter Proudhon, Bakunin och Kropotkin. 8 MATS DAHLKVIST toriskt pluralistiskt samhälle med olika organisationsformer sida vid sida. ”Statssocialism”, å andra sidan, kallar jag den strömning inom arbetarrörelsens historia som lägger tonvikten vid statsmakt, offentliga förvaltningar, partiets parlamentariska styrka och inne- havet av regeringsmakt. Tidigt motiverade den sin existens med en förment ”marxistisk” retorik om ”erövrandet av den politiska makten”.4 Avsikten var att genom partiet organisera folket till majoritet i riksdagen och sedan överföra produktionsmedlen till ”samhället”, dvs. till den demokratiserade statsmakten.5 De insti- 4 I socialdemokratins ”ortodoxa” marxism under perioden 1885–1910 är frasen ”erövrandet av den politiska makten”, som är hämtad från Det kommunistiska partiets manifest (1848), ett slags mantra i argumenttionen i debatt mot fackföreningar, kooperatörer, ”ekonomister”, ”trade unionister” m.fl. Karl Kautsky är denna ortodoxa marxisms retoriska mästare under denna period. Det retoriska greppet är att låta Marx´ och Engels´ tidsbundna fraser från en tid bli till programmatiska principer i en helt annan situation ett halvt sekel senare. En liknande politisk och samhällsfilosofisk dogmatisering bygger Lenin och Stalin senare upp inom den marxist-leninistiska (stalinistiska) ortodoxin. 5 Det har varit en massa (tendentiösa) missförstånd om termerna ”stat” och ”samhälle” på senare tid. Liberalismen och den demokratiska socialis- men är entydiga sedan begynnelsen: termen ”samhället” används konse- kvent för den demokratiserade statsmakten, när staten har blivit folkets stat. Det ”civila samhället” är det goda politiskt organiserade samhället, inklusive den politiska styrelsen. Ordet ”staten” eller ”makten”, däremot, används i stället när man talar om kungamaktens eller aristokratins eller fåtalsväldets orättfärdiga politiska styrelse. Det är alltså helt retoriskt konsekvent när marxist-leninister talar om de västliga demokratiernas politiska styrelse som ”klasstat”, ”klassherravälde” och alltså behöver en kritisk ”teori om staten”. Det är också en konsekvent begreppslig propa- gandastrategi när den nya högern och nyliberalismen under 1980–talet börjar använda ordet ”staten” om de västliga demokratiernas politiska styrelse, för att frammana den gamla associationen av en orättfärdig politisk makt. Numera tycks denna begreppshistoria nästan bortglömd. Se min essä ”Det civila samhället i samhällsteori och samhällsdebatt. En kri- tisk analys”, i Trägårdh, L. (red.) Civilt samhälle kontra Offentlig sektor. SNS 1995, s. 153–230. 9 DEN INSTÄNGDA DEMOKRATIN tutionellt organisatoriska lösningarna för det nya samhället söks i linje med stat och offentlig förvaltning. Man tänker inledningsvis främst på statligt ägda företag, efter hand också på statliga väl- färdsprogram
Load more

Recommended publications
  • Stormklockan
    Stormklockan En kritisk röst inom arbetarrörelsen 1908-1914 Peter Sundborg Examensarbete för magisterexamen Huvudområde: Historia Högskolepoäng: 30 hp Termin/år: Vårterminen 2018 Handledare: Roland Anrup Examinator: Per Sörlin Utbildningsprogram: Magisterutbildning med inriktning mot historia Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte och frågeställning 3 Forskningsläget 4 Metoder och källor 10 Källkritik och avgränsningar 13 Bakgrund 14 Det socialdemokratiska ungdomsförbundet 17 Parlamentarismen och kampen för allmän rösträtt 20 Lågkonjunktur och kampen mot ungsocialisterna 23 Krisen inom arbetarrörelsen 26 ”Rättning vänster” 28 Kritik av riksdagsgruppen 32 Sammanfattning 36 Ministersocialism och samarbete med liberalerna 37 Storlockout och storstrejk 43 Liberalerna efter storstrejken 46 Ett val mellan två vägar för socialdemokraterna 52 Ministersocialismen och revisionismen 54 Sammanfattning 58 Staten och parlamentarismen 60 Diskussion om parlamentarismen 62 Statens klasskaraktär 65 Sammanfattning 71 Polemiken mot försvars- och militärpolitiken 72 Ned med vapnen 74 Stormklockan och värnpliktstrejken 75 Antimilitarismen och skytterörelsen 77 Försvar eller avrustning? 79 Pansarbåtsstriden 82 Pansarpatriotism och krigsrisker 83 1 Krigsindustri, imperialism och revolutionsrisk 86 Partikongressen 1914 93 Första världskriget bryter ut 95 Sammanfattning 98 Avslutande diskussion 100 Krisen inom arbetarrörelsen 100 Ministersocialismen och samarbetet med liberalerna 101 Staten och parlamentarismen 102 Försvaret och militären 103 Två typer av kritik
    [Show full text]
  • Fully Acceptable Policies on Homosexuality in The
    “Fully Acceptable” Policies on Homosexuality in the Swedish Parliament between 1933-2010 Master’s Thesis The Department of Government Uppsala December 2020 Author: Markus Sjölén Gustafsson Supervisor: Per Adman Abstract This study looks at the development in policy towards homosexuals in Sweden from criminalization to constitutional protection. A study on the ideational development in parliament has yet to be conducted. By studying the frames expressed in the official documents between 1933 and 2010 the study analyses ideas in terms of problems and solutions to describe how change occurred. The result is that Swedish policy towards homosexuals has been determined by two frames of understanding: a sexual frame and an emotional frame. The policy process of the frames developed similarly in terms of institutionalization. Initially both frames saw homosexuals as dangerous which resulted in a different legal status. The frames gradually harmonized with a new scientific understanding that reinterpreted homosexuality as harmless and the different legal status problematic. Keywords: LGBT-rights, Swedish Parliament, frame analysis, path-dependency, critical junctures, policy, harmonization Word count: 19987 2 TABLE OF CONTENTS Abstract ..................................................................................................................................................... 2 1. Introduction ....................................................................................................................................... 4 1.1 Previous
    [Show full text]
  • Coversheet for Thesis in Sussex Research Online
    A University of Sussex DPhil thesis Available online via Sussex Research Online: http://sro.sussex.ac.uk/ This thesis is protected by copyright which belongs to the author. This thesis cannot be reproduced or quoted extensively from without first obtaining permission in writing from the Author The content must not be changed in any way or sold commercially in any format or medium without the formal permission of the Author When referring to this work, full bibliographic details including the author, title, awarding institution and date of the thesis must be given Please visit Sussex Research Online for more information and further details Party Organisation and Party Adaptation: Western European Communist and Successor Parties Daniel James Keith UNIVERSITY OF SUSSEX Thesis submitted for the degree of Doctor of Philosophy, April, 2010 ii I hereby declare that this thesis has not been and will not be, submitted in whole or in part to another University for the award of any other degree. Signature :……………………………………… iii Acknowledgements My colleagues at the Sussex European Institute (SEI) and the Department of Politics and Contemporary European Studies have contributed a wealth of ideas that contributed to this study of Communist parties in Western Europe. Their support, generosity, assistance and wealth of knowledge about political parties made the SEI a fantastic place to conduct my doctoral research. I would like to thank all those at SEI who have given me so many opportunities and who helped to make this research possible including: Paul Webb, Paul Taggart, Aleks Szczerbiak, Francis McGowan, James Hampshire, Lucia Quaglia, Pontus Odmalm and Sally Marthaler.
    [Show full text]
  • General Elections in Sweden 14Th September 2014
    GENERAL ELECTIONS IN SWEDEN 14TH SEPTEMBER 2014 European Elections monitor The Social Democrats are due to recover power in the legislative elections on 14th September in Sweden. Corinne Deloy Abstract : Translated by Helen Levy 2014 is a major electoral year for the Swedes. Indeed on 25th May last they elected their MEPs, as did all European citizens; on 14th September they will be electing the 349 members of the Riksdag (the Swedish parliament) as well as the local representatives (town councillors and county Analysis councillors). Swedes living abroad are allowed to vote in the general elections. In 2010 one quarter of them were registered on the electoral rolls but only one fifth of them turned out to vote. The change in the electoral law in November 2010 now polls since March 2012. They won the European elections with obliges the person nominated to be Prime Minister to win 46% of the vote, in comparison with 36.1% for the parties in Parliament’s approval and to form a majority within 2 weeks the government coalition. The Social Democratic Party won following the general elections. The law also reduced the 24.4% of the vote and five seats. The ecologists came second threshold that independent candidates have to reach within with 15.3% (4 seats) ahead of the Moderate Assembly Party the constituencies to be elected (from a previous 8% down (13.6%, three seats). The populist Democrats (DS) won to 5%). Many analysts believe that this change will lead to 9.7% (2 seats). Just over half of the Swedes turned out to the election of more independent MPs.
    [Show full text]
  • Rörelsens Ledare
    Rörelsens ledare RÖRELSENS LEDARE Karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen under 1900-talet Petra Pauli Avhandling från Institutionen för historiska studier Avhandling för filosofie doktorsexamen i historia, Göteborgs universitet Distribution: Petra Pauli, Institutionen för historiska studier, Göteborgs Universitet, Box 200, 405 30 Göteborg [email protected] © Petra Pauli Omslagsbild använd med tillstånd från Göteborgs Arbetarekommun Sättning och omslag: Gerhard Svedberg Tryck: Ale Tryckteam, Bohus ISBN: 978-91-628-8486-4 Göteborg 2012 Abstract Petra Pauli, Rörelsens ledare. Karriärvägar och ledarideal i den svenska arbe- tarrörelsen under 1900-talet, Avhandlingar från Institutionen för historiska studier, (Göteborg 2012) Written in Swedish with an English summary (The Leaders of the Movement – Career patterns and leader-ideal in the Swedish labour movement during the 20th Century). ISBN 978-91-628-8486-4 The overall purpose of this thesis is to analyse the leader-ideals and career paths within the Swedish labour movement, particularly in relation to the tension between leader and movement that could arise if the leaders became bour- geoisified in their new roles and social environments. The point of departure for the thesis’ theoretical position is taken from the German sociologist Robert Michel’s study On the Sociology of Political Parties in Modern Democracies (1911), in which Michel’s argues that the risk for embourgeoisement of the elite of the labour movement came from two directions: the recruitment of academ- ics and officials from bourgeois backgrounds, and also the embourgeoisement of the labour leaders that would occur in their transition from the status of physical labourer to that of office holder.
    [Show full text]
  • Ernst Rolfs Kupletter
    Vem och Vad? Person- och kulturhistorisk nyckel till Ernst Rolfs kupletter Elisabet Hemström Falu kulturnämnds skriftserie 31 Falu kommun : Kultur- och ungdomsförvaltningen 2012 ISSN 0284-5251 Till minne av Ernst Rolf-samlaren Bertil Aspman (1911-2002) 4 Förord Ernst Rolf-samlaren och dito -kännaren Bertil Aspman (1911-2002), som lade grunden till Falu kommuns Ernst Rolf-samling 1978, hade en dröm som han ofta talade om. Han ville gå igenom texterna till Rolfs kupletter och skriva ett lexikon med förklaringar till de namn och gamla ord och uttryck som nämndes. Ju längre tiden går, desto svårare blir det för eftervärlden att förstå vad texterna anspelar på, händelser som var aktuella när visorna var nya. Bertil hann aldrig fullfölja sin idé. Nu har jag försökt göra det istället. Någon fullständig förteckning är det absolut inte, men jag har gått igenom alla de vishäften som gavs ut i anslutning till Rolfrevyerna och förtecknat dels det som jag tror behöver förklaras, dels det som kan vara intressant att veta att Ernst Rolf har sjungit om. Svenska historiska personer som alla känner till och som bara nämns i förbifarten (Gustav Vasa, Engelbrekt m. fl.) har jag dock inte tagit med. Några namn har jag tvingats hoppa över eftersom jag inte hittat någon förklaring. Kompletteringar och eventuella rättelser tas tacksamt emot! Ernst Rolfs konkurrent Karl Gerhard är känd för sina dagsaktuella och satiriska kupletter. Rolf hade också många sådana, även om han i motsats till Karl Gerhard var mån om att vara ”snäll”, så att ingen skulle gå sårad från hans revy. Men sammantaget ger denna förteckning förhoppningsvis en bild av vad och vilka man talade om i Sverige mellan ungefär 1920 och 1932.
    [Show full text]
  • The Feminist Spring?
    Master of Arts in European Studies Centre for Language and Literature Lund University The Feminist Spring? A Narrative Analysis of the Media Discourse of the Swedish party Feminist Initiative Emilia Thorin Supervisor: Anamaria Dutceac Segesten Master Thesis, 30 ects Submitted in May 2015 Abstract This thesis investigates the media discourse of the Swedish party Feminist Initiative in conjunction with the election to the European Parliament, and the general national election, in May and September 2014. Through the methods of narrative analysis and critical discourse analysis, it identifies the dominating media approaches and attitudes towards the party, and analyses what norms and structures generates these approaches. Through a theoretical orientation of gender studies, populism as political style and the notion of power, it maps the narratives and discusses the construction of the narratives. Furthermore, it compares the media approaches to the different elections and investigates possible reasons for variations in the narratives. Finally this thesis investigates the practical outcome of the discourse, whether the media discourse on Feminist Initiative influenced the general political landscape in Sweden and if so, how? The result of the analyzes gave three narratives in conjunction with the election to the European Parliament, and two narratives of the national general election. The narratives were characterized by simplifications and exaggerations and followed a populist discourse and responded to a patriarchal structure. Furthermore, the analyzes of the narratives showed that media tends to follow already existing narratives rather than adjusting the news coverage to the object it aims to portray. Through a contextualization of the narratives, I conclude that the media discourse on Feminist Initiative did create a political environment more supportive of feminism.
    [Show full text]
  • The Social Democrats Are Due to Recover Power in the Legislative Elections on 14Th September in Sweden
    POLICY PAPER European issues n°323 The Social Democrats are nd 2 September 2014 due to recover power in the legislative elections on 14th Corinne Deloy September in Sweden. Abstract : 2014 is a major electoral year for the Swedes. Indeed on 25th May last they elected their MEPs, as did all European citizens; on 14th September they will be electing the 349 members of the Riksdag (the Swedish parliament) as well as the local representatives (town councillors and county council- lors). Swedes living abroad are allowed to vote in the general elections. In 2010 one quarter of them were registered on the electoral rolls but only one fifth of them turned out to vote. The change in the electoral law in November 2010 now obliges 46% of the vote, in comparison with 36.1% for the parties in the person nominated to be Prime Minister to win Parliament’s the government coalition. The Social Democratic Party won approval and to form a majority within 2 weeks following the 24.4% of the vote and five seats. The ecologists came second general elections. The law also reduced the threshold that with 15.3% (4 seats) ahead of the Moderate Assembly Party independent candidates have to reach within the constituencies (13.6%, three seats). The populist Democrats (DS) won 9.7% to be elected (from a previous 8% down to 5%). Many analysts (2 seats). Just over half of the Swedes turned out to vote believe that this change will lead to the election of more (51.01%). independent MPs. Feminist Initiative (FI), led by the former chair of the Left Party After 8 years in office, a first in the Scandinavian kingdom for (Vp) (1993-2003) Gudrun Schyman, won 5.3% of the vote a rightwing government, the parties in the coalition (Moderate and one seat.
    [Show full text]
  • Liberalerna Och Arbetarrörelsen
    1 Kjell Östberg Liberalerna och arbetarrörelsen Ur Arkiv – för studier i Arbetarrörelsen historia nr 46-47, 1990 ”Kanske blir en och annan som står närmast den brusande och virvlande strömmen, yr i huvudet och kastar sig i böljan. Det finnes väl knappast någon bland oss som inse storheten av arbetar- skarornas organisation och oemotståndliga frammarsch, som icke haft stunder då man längtat att kunna helt sluta sig till det parti, som hittills varit bärare av denna väldiga rörelse. Men man stötes tillbaka av deras partityranni, deras ofta förkastliga stridsmedel och av deras frihetsfientliga handlingar. Därtill kommer ju deras ohållbara ekonomiska teori. Den gör dock mindre, ty den är numera egentligen en vacker drömbild, hägrande vid horisonten. Dess rosiga skimmer faller blott fjärran ifrån över dagens strider, vilka utkämpas i helt andra tecken än produktionsmedlens förstatligande.” Ur Ernst Beckmans dagboksanteckningar 1909 1 Inledning Årtiondet före första världskriget tillhör de mer dramatiska i Sveriges politiska historia. Perioden har, som Bernt Schiller påpekat, ofta setts i ljuset av de demokratiska krafternas, och framför allt arbetarrörelsens, framväxt och framgångar, med den allmänna rösträttens seger efter kriget som slutlig bekräftelse. I själva verket är den politiska bilden mer komplicerad. Den kännetecknas av en tilltagande samhällelig polarisering, och i några av de största kraft- mätningarna, storstrejken 1909 och försvarsstriden med kulmen 1914, segrade högern.2 I den kamp om de borgerliga rösterna som hårdnade fram till 1914, drog också högern det längsta strået. Denna utveckling är viktig som bakgrund för följande uppsats, som undersöker vissa aspekter av borgerlighetens, och framförallt liberalernas, inställning till socialdemokratin mellan 1902 och 1914.
    [Show full text]
  • 1.9 5 ^ V HÄFTE S
    ÂRG. 61 _ • 1.9 5 ^ V HÄFTE s - STATSVETENSKAPLIG- TID SKRIFTS EXPEDITION, LUND DISTRIBUTÖR: C. W. K. GLEERUP i " ' - . Lösnummer av detta häfte kostar kr. — . ' -S TAT S VE T E N S:K A PL I G TI D SKR IF T . konìmeFatt under-1lr,.Ì959 -likson)'hittilk^ • Statsvetenskap ^r»po'litik» i-ordets äldre och^mèrà" omfattaAaè'temarkersèr^T' i statistik ^och* ekonomi,- dels en ravdelning^övéTsikter och" meddelanden, äysedd^attV hålla-läsaren ås jour rSedvjid sptb.händer, och skrives å hithörande områden,-dels , - - slutligen'mera ingående granskningar'sa v utkommande 'statsvetenskaplig. litteratur,j framför allt svensk', men.-jämväl, annans-nordisk samt; uStändsk. Tidskriften - vill ; :j7fjamtfäda som etj, organ ^för vetenskaplig orientering och diskussion i de ärnnen, * vilka falla inom deh "angivn^ràmehi ' -»"•< Tidskriften utgives under m"e d ve rk a n av professorerna- i ^statskunskap samt . i -statsrätt mgd - folkrätt -lö,cK förvaltningsrätt vid .'rikets akademiska lärosätens rR/édäktio-neH handhaves -närmast"av.professpr.E, FAHEBÉCK, Liund,-som:redäkr -7.--. -tionssékrétetäré Och; ansvarig- utgivare, ^saint.proféssor'- G. Ä. ;HESSLER, .Uppsala .-(litteraturävdélnirigeh')s" och .döcértt^HANS. MEIJÉR, "Stockholm (avdelningen''»över;-' ; ~ - sikter- och meddelanden».). '- '' . '--'^-\-... ' •-•'"r%/ ' '••''*.' . '•~ '; "• Tidskriften!-; avses^trtkomma7med Ifern 'häffeji; om råret; Prenumerationspriset Jfe.' ' pris génOfniafimälan. till. véBerböraride»lärare: ^ - - i • r T JBftetJtryck av Md skriftens, artiklar óch^ovrìgà'innehåll ti't'an angivandeai av källan , *>?%bfb)udeil\ 7"', t 7 . s V- \c~ ? " i .' ' ' Lund i dee. 195 8v 7 * . ••' -•. -.. %V — - " • . :J FAH L fi E C KS KA ST IFT EL SE N. ; -.Vy'•Lic?.';;'.-Jj^. INNEHÅLL: • - ^' '\"'y<' i'. - -'- \UPPSAFSÌR:1 ''-'j./j^-'.j, • ;7«- -1 'K ut-'' .'• -'^TR^f^^^/H^^^V;^^l$t^gs^tqitfgäi uristafsrättsli^synpunkt ' 329 i' .KA-KLBDKÌ, ROLF, Högerns; valptöpagarida'"iriför'li.92-8 års v ..
    [Show full text]
  • Hotet Från Vänster. Säkerhetstjänsternas Övervakning Av Kommunister, Anarkister M.M. 1965-2002
    SOU 2002:91 Hotet från vänster 4 De svenska trotskisterna 4.1 Inledning Trotskismen har varken i Sverige eller utomlands nått några mer substantiella framgångar. Till skillnad från mer traditionellt marx- ist-leninistiska (eller kanske rättare maoistiska och stalinistiska) grenar på det kommunistiska trädet har trotskismen endast i några få länder uppnått ett större inflytande.512 Försök till trotskistisk or- ganisationsbildning kan i Sverige skönjas redan under 1940-talet. År 1949 bildades Revolutionära Socialister som en svensk sektion av Fjärde Internationalen. Det var dock först mot slutet av 1960-talet som en mera bestående organisering kom till stånd. På hösten 1969 bildade ett tiotal personer vid en interimskongress Revolutionära Marxister. Strax därefter bildades i Lund Bolsjevikgruppen med röt- ter i stadens Clartégrupp. Säkerhetspolisen, som höll ett noggrant vakande öga på all organisationsbildning i 68-vänsterns kölvatten, uppmärksammade naturligtvis även dessa grupper. Att det bland de ledande trotskisterna förekom flera personer med utländsk bakgrund, t.ex. Marcel Cohen, utgjorde också en bi- dragande orsak till säkerhetspolisens intresse. Förutom dessa två organisationer upptogs i december 1970 ytterligare fem trotskistis- ka organisationer på rikspolisstyrelsens förteckning (bilaga 1 till HT 16) över organisationer som kunde bedömas företräda ”sam- hällsfientliga meningsinriktningar”. Fria fackföreningsfolket (FFF) var, enligt historikern Kjell Östberg, ”en facklig oppositionsrörelse med rötter i metallstrejken 1945”. Mot slutet av 1960-talet fram- trädde FFF pånytt framför allt i Göteborg. FFF hade vissa kopp- lingar till Revolutionär Marxister men, återigen enligt Kjell Öst- berg, att se organisationen som en ”trotskistisk täckorganisation torde vara betydligt överdrivet”.513 Ytterligare en grupp som säker- 512 Historikern Kjell Östberg nämner Sri Lanka som det mest framträdande exemplet där trotskismen skördat framgångar.
    [Show full text]
  • FEMINISM There Is a Lack of Political Direction in Order to Tackle These Challenges
    Why a feminist party? In Europe, every third woman has experienced physical violence since the age of 15. The gender pay gap is incre- asing in many countries and women are still forced to choose between parenthood and working. Discrimination and violence are part of everyday life for many LGBT people. We have seen hate speech against minorities from several political leaders, as well as an increase of fascist parties in all parliaments. Europe is guarding its borders while the need for people to seek refuge in Europe is greater than ever. A new dimension in politics FEMINISM There is a lack of political direction in order to tackle these challenges. The Feminist Initiative puts gender equality and human rights on top of the political agenda. Our ideas are based on antiracist feminism and we think that politics should be about more than economic growth. Left and right wing perspectives are not irrelevant, but discrimination, NOW racism and sexism do not disappear automatically with Changing Europe socialism. Neither does liberalism, with its focus on individual freedoms, remove the structural inequalities of our societies. That is why the world needs ideologically independent feminist political parties. Say hello! Visit www.feministisktinitiativ.se or www.feministinitiative.eu for more information. Or send an email to [email protected]. Say hello! www.feministisktinitiativ.se www.feministisktinitiativ.se www.feministinitiative.eu www.feministinitiative.eu FEMINIST POLITICS FOR CHANGE We believe in a society where all people can travel through life without discrimination. Let´s do it together! Let´s get started! “There are no The Feminist initiative in Sweden was founded in 2005 weak groups We did some things right, and some things wrong… That is why we want to share our knowledge with other antiracist by feminists from the women’s movement, the LGBT - only weak movement and the Antiracist movement, as well as and feminist movements around the world who wish to take structures.” the next step into party politics.
    [Show full text]