Yvonne Hirdman Vi bygger landet Pogo Press 1979 I bokform är detta arbete ett riktigt praktverk, med rikt bildmaterial (foton, teckningar, foto- montage, affischer, dokument i faksimil m m). Tyvärr har vi av flera skäl (förutom de redan nämnda, även att boken har ett stort sidformat) sett oss tvungna att avstå från att försöka åter- skapa boken med bevarande av den tryckta bokens utseende – vi har valt att bara digitalisera själv grundtexten som i sig är mycket läsvärd (och lagt in mycket få bilder). Den som vill ta del av boken i tryckt form kan antingen låna den via något bibliotek eller eftersöka den på antikvariat. För den som tycker om vackra böcker så är det värt besväret. Innehåll Författarens förord ...................................................................................................................... 1 Förläggarens företal .................................................................................................................... 3 Kapitel 1: 1840-tal — 1880-tal Det vita slaveriet och jämlikhetens idé .................................... 5 Från det industriella genombrottet till arbetarrörelsens uppkomst ......................................... 5 Kapitel 2: 1889-1911 Rösträttskamp och storstrejk ................................................................. 42 Från socialdemokratiska partiets bildande till dess första stora valframgång ...................... 42 Kapitel 3: 1911-1917 Krig mot kriget – strid inom arbetarrörelsen ........................................ 95 Från stormklockefalangen till partisprängningen ................................................................. 95 Kapitel 4: 1917-1926 Arbetarmakt och regeringsmakt .......................................................... 136 Från revolutionsstämningar till Stripakonflikten ............................................................... 136 Kapitel 5: 1926-193 År i opposition ...................................................................................... 170 Från högkonjunktur till depression .................................................................................... 170 Kapitel 6: 1932-1939 Den utopiska reformismen .................................................................. 204 Från valframgång till världskrig ......................................................................................... 204 Kapitel 7: 1939-1945 Arbetarrörelse i kristid ........................................................................ 244 Från samlingsregering till partiregering ............................................................................. 244 Kapitel 8: 1945-1975 Omvälvningarnas tid ........................................................................... 281 Från fredsförväntningar till valnederlag ............................................................................. 281 Kapitel 9 Epilog ..................................................................................................................... 317 Kapitel 10 Arbetarrörelsens press .......................................................................................... 325 Kapitel 11 ............................................................................................................................... 338 Biografier ............................................................................................................................... 338 Biografier över personer i svensk och internationell arbetarrörelse................................... 338 Kapitel 12 ............................................................................................................................... 374 Bilagor .................................................................................................................................... 374 Bibliografi .......................................................................................................................... 399 1 Författarens förord Det var en vintereftermiddag 1975 som vi bestämde att jag skulle åta mig uppdraget att skriva den svenska arbetarrörelsens historia. Det var före detta journalisten Hans Haste som övertygat mig, den skeptiske historikern, att det ändå var möjligt. Kanske skulle jag ha avböjt och hänvisat förslaget till utopiernas vindsrum, men det låg något så lockande i den omöjliga uppgiften att jag inte kunde säga nej. Jag ville veta vad som hänt och hur det hänt, jag ville bekanta mig närmare med igår och i förrgår. Det skulle väl ändå var möjligt att ur den rika floran av avhandlingar, artiklar, krönikerböcker, partihistoriker, förbunds- och föreningshistoriker, jubileumsskrifter, broschyrer, artikelsam- lingar m m kunna ge en sammanhängande och rimlig bild av arbetarrörelsens politiska, fackliga och idéhistoriska utveckling i stora drag. Det skulle ju inte bli en avhandling och jag skulle inte få tid att grundforska. Men det skulle förvisso inte heller bli en krönika med händelser och årtal staplade på varandra eller ett inlägg i den politiska debatten om hur histo- rien borde ha sett ut. Vad jag ville göra och vad som verkade vara möjligt att göra, var i stället att ur det rika ma- terial som finns hämta stoff till en sammanhängande bild av arbetarrörelsens utveckling alltifrån den lilla sekten i Stockholm på 1880-talet till den miljonrörelse som vi har idag. Det betydde inte att forskningsresultaten låg och väntade, redo att plockas in i en fortlöpande kronologisk framställning. Dessa resultat var i sin tur delar av byggen som andra forskare och författare ställt färdigt. De var kanske svar på frågor som jag inte i första hand sökte svar på. I stället fick jag arbeta med rader av uppgifter och ”svar” och i min tur söka passa in dem, där de enligt mig hörde hemma. Eller också fick jag söka svaret själv. Från arbetarrörelsens tidiga period finns det självklart mycket skrivet. Det finns avhandlingar, som t ex Tage Lindboms stora, gedigna och detaljerade avhandling om fackföreningsrörelsens uppkomst och tidiga historia, det finns memoarer och minnesskrifter i stor mängd, det finns övergripande arbeten som Knut Bäckströms böcker om arbetarrörelsens historia fram till 1917, där finns Herbert Tingstens genomgång av den tidiga rörelsens ideologiska ställnings- tagande i hans bok om den socialdemokratiska idéutvecklingen, med flera. Med deras hjälp var det inte svårt att skaffa sig en föreställning om den första tidens skeende. Svårigheten låg däri att jag tvingades ta bort en rad händelser, stora frågor, anekdoter, porträtt av de tidiga pionjärerna med mera. Alla som är intresserade att närmare fördjupa sig i den första tiden — och det är den väl värd! — rekommenderas att studera litteraturförteckningen, där jag redovisat de böcker och skrifter som jag bland annat använt mig av. En sådan rikedom i material och i större översiktsarbeten finns däremot inte för mellankrigstiden och framförallt inte för efterkrigstiden. Trots allt som skrivits om arbetarrörelsen, finns där en stor lucka: det finns ingen övergri- pande framställning över tiden, vilket ju var en av anledningarna till att den här boken kom till. Där finns självklart Herbert Tingstens redan tidigare nämnda arbete som går fram till andra världskriget, där finns Leif Lewins mer speciella studie över planhushållningsdebatten, där finns Ragnar Casparssons stora verk, LO under 5 årtionden. Men min ambition var att ge en översikt och inte bara över teorin. Jag ville också berätta om praktiken. Åter kan en blick på litteraturförteckningen i slutet av boken berätta något om hur jag har gått tillväga. Till de arbeten som behandlat olika av tidens stora frågor — arbetslösheten, den ekonomiska politiken, regeringsfrågorna etc, har jag tagit broschyrer, tidningar, skönlitteratur, partikongressprotokoll och liknande mer lättåtkomligt källmaterial för att själv kunna skapa mig en bild av tiden och problemen. En av de stora avgränsningar som jag tvingats göra, har varit att — som så många före — behandla arbetarrörelsen stundtals och kanske alltför ofta som detsamma som regeringen, partistyrelsen, riksdagsgruppen eller i bästa fall partikong- 2 resserna. Det har särskilt blivit så från tiden från 1920 och framöver. Det ligger i och för sig i sakens natur. Arbetarrörelsens män övertar alltmer makt över samhället. De stora, för oss alla avgörande frågorna, avgörs i riksdagen och i regeringen, förbereds på partikongresser och i partistyrelsen. Det har i sin tur bidragit till att utrymmet att beskriva arbetarrörelsen i dess vidaste mening har blivit begränsat. Syndikalister och kommunister har nu bara fått komma med i den mån de spelat en större roll, medan deras utveckling, deras fortlöpande politiska och fackliga arbete inte har kunnat behandlas. Den inskränkningen har också gällt ungdomsförbundet och kvinno- förbundet, för att inte tala om den kooperativa rörelsen, ABF, och andra organisationer som är delar av den stora rörelsen. I de källbilagor, som finns efter varje kapitel, har ett försök gjorts att få in verksamheten på ett vardagligare plan. Men det kan självklart bara bli korta glimtar. Den politik som drivits i kommunala församlingar, i landsting och stämmor av olika slag, de diskussioner som ljudit i arbetarkommuner och föreningar, nertecknade i vaxdukspärmade protokollböcker — hela det- ta väldiga fält av mänsklig politisk och facklig aktivitet återstår att utforska och det är sanner- ligen ingen enmans/kvinnas-arbete. Inskränkningarna har också gått ut över personerna och deras roll i historien. Jag har funnit det viktigare att skriva den kollektiva historien snarare än de olika ledarnas.