Statsvetenskaplig Tidskrift
Total Page:16
File Type:pdf, Size:1020Kb
STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT NV FÖLJD UTGIVEN JV FAHLBECKSKA STIFTELSEN ÅRGÅNG 67 196li^O^4t HÄFTE 5 STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFTS EXPEDITION, LUND DISTRIBUTÖR: CWK GLEERUP Detta häfte kostar kr. 8:— STATSVETENSKAPLIG TIDSKRIFT kommer att under år 1964 liksom hittills innehålla dels vetenskapliga uppsatser i statsvetenskap, dels en avdelning översikter och meddelanden, avsedd att hålla läsaren å jour med vad som händer och skrives å hithörande områden, dels slutligen mera ingående granskningar av utkommande statsvetenskaplig litteratur, framför allt svensk, men jämväl annan nordisk samt utländsk. Tidskriften vill framträda som ett organ för vetenskaplig orientering och diskussion i de ämnen, vilka falla inom den angivna ramen. Fahlbeckska stiftelsens kollegium utgöres av professorerna NILS STJERN- QUIST, HÅKAN STRÖMBERG, C.-E. QUENSEL, C. WELINDER, GUY ARVIDSSON, J. ROSÉN, E. GJERSTAD, KRISTER HANELL, GÖSTA CARLSSON och O. BJURLING. Tidskriften utgives under medverkan av professorerna i statskunskap samt i offentlig rätt vid rikets akademiska lärosäten. Redaktionen handhaves av docent PÄR-ERIK BACK, Lund, redaktionssekreterare och ansvarig utgivare, pro fessor C. A. HESSLER, Uppsala (Utteraturavdelningen], samt docent HANS MEIJER, Stockholm (avdelningen »översikter och meddelanden»]. Tidskriften avses utkomma med fem häften om året. Prenumerationspriset för 1964 är 24 kr. pr år vid prenumeration direkt hos Statsvetenskaplig Tidskrifts Expedition, Lund (postgiro nr 279565], samt 30 kr. per år vid beställning genom bokhandel. Studerande vid de akademiska lärosätena erhålla abonnemang till nedsatt pris genom anmälan till vederbörande lärare. Expeditionens och redaktionens adr.: Fack, Lund 5, tel. (0412] exp. 19976, red. 19977. Eftertryck av tidskriftens artiklar och övriga innehåll utan angivande av källan förbjudes. Lund jan. 1964. FAHLBECKSKA STIFTELSEN INNEHÅLL: UPPSATSER: NYMAN, OLLE, Rekryteringen till verkschefsposterna. Läget årsskiftet 1963/64 .. 317 PTUDLUND, ERIC, Den första Ekmanska ministärens skolreformer 336 HYDÉN, GÖRAN, Studiet av politisk utveckling 357 ÖVERSIKTER OCH MEDDELANDEN: Valen till danska Folketinget 1964. Av INGEMAR GLANS 368 Storbritannien och NATO:s nukleära problematik. Av MATS MYRDAL 371 Författningsfrågans handläggning. Av AGNE GUSTAFSSON 389 Wennerströmaffären och praxis i dechargeärenden. Av SVEN-OLA LINDEBERG 393 Lagprövningsrätten än en gång. Av GUSTAF PETREN 403 LITTERATURGRANSKNINGAR: Rolf Karlbom, Bakgrunden till 1809 års regeringsform. Anm. av GEORG ANDRÉN 408 Ernst Jonsson, Kommunerrias finanspolitik - mål och medel. Anm. av CARSTEN WELINDER 424 Tidskriftsöversikt. Av SVEN KINNANDER 427 REKRYTERINGEN TILL VERKSGHEFSPOSTERNA LÄGET ÅRSSKIFTET 1963/64 Av Universitetslektorn Docent OLLE NYMAN, Uppsala M—J prerogativ utgör dispositionen av utnämningsmakten. I många fall, där bundenhet till förslag från lägre instanser och till kvali- fikationsstipulationeT7^ tt betydelsefullrt meföreliggerd innehave, är t dennav aregeringsmakte makt av merna följandformelel och expeditioneli natur, låt vara att även i sådana fall undantagsvis en reell valfrihet kan finnas för den slutligt utnämnande instansen, t. ex. vid oenighet mellan lägre, i den föregående handläggningen deltagande instanser eller vid överklagande av lägre instans' förslag. I åtskilliga fall har emellertid regeringen en odisputabel handlings frihet. Den har att träffa avgörandet obunden av formella synpunk ter. Avgörandet grundas på dess egen bedömning — ofta självfallet enbart det föredragande statsrådets bedömning — av vederbörandes personliga lämplighet och överhuvud taget en bedömning av vilket personval som ur olika relévenla aspekter kan anses som mest lämpligt i den aktuella situationen. Av särskilt intresse är därvidlag de ledande posterna inom den egentliga förvaltningen, landshöv- dinge- och överståthållarämbetena å ena sidan, chefsposterna för de centrala ämbetsverken å den andra.1 I det följande skall uppmärk samheten ägnas åt de senare.2 Hur handhas utnämningsmakten vid 1 Endast undantagsvis uppställs formella kompetenskrav avseende verkschefs- befattningar. Om livrustkammarens chef, föreståndaren, heter det i instruktionen att han skall ha förvärvat grundliga vetenskapliga insikter inom livrustkamma rens verksamhetsområde och visat framstående skicklighet i musealt arbete. SFS 555/1960. Regeln är att formella kompetenskrav som uppställs för befattnings havare i byråchefsgraderna inte återkommer beträffande verkscheferna, t. ex. in struktionen för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SFS 547/1958; riksarkivet, SFS 592/1961; riksantikvarieämbetet, SFS 682/1961; nationalmuseum, SFS 474/1962. 2 För framletandet av vissa biografiska uppgifter, som inte är tillgängliga i de allmänna biografiska uppslagsböckerna Vem är det 1963 och Svenska män och kvinnor, 1—8 (1942—55), står förf. i tacksamhetsskuld till författarna av följande proseminarieuppsatser: Rune Berglund, De svenska ämbetsverkens chefer. Meri- 20 — Statsvetenskaplig tidskrift 1964. N. F. 318 OLLE NYMAN tillsättandet av dessa? Vilka former av meritering förekommer och vilken form är den förhärskande enligt nutida rekryteringspolitik? Frågan har speciellt intresse med hänsyn till den självständiga ställ ning som de centrala ämbetsverken intar i det svenska förvaltnings systemet, samtidigt som de har till uppgift att svara för genomföran det av åtgärder, som beslutats av de politiska instanserna. En genomgång avseende läget vid årsskiftet 1963/64 ger till resul tat att av 75 undersökta verkschefstjänster3 23 verkschefer före sin utnämning tjänstgjorde i departementen — och i flertalet fall också gjort sin huvudsakliga karriär inom Kungl. Maj:ts kansli— under det att 17 verkschefer uppnått »intern befordran» inom det verk de satts att leda eller gjort sin karriär inom den kår (»stat») som hör till verket, och 12 verkschefer gjort sin karriär inom ett närliggande verk samt 4 verkschefer kommit från andra, icke närliggande verk, av vilka dock en får sägas ha gjort sin huvudsakliga karriär inom det verk, som han blev chef för, även om han innehade befattning inom annat verk vid tidpunkten för förordnandet till verkschef. Därtill kommer 19 verkschefer med varierande meritering, såsom verksamhet inom organisationer, det privata näringslivet, kommu naltjänst, vetenskapligt arbete samt FN-tjänst. Endast ett enda fall av riksdagsmeritering kan påvisas. Vederbörande verkschef, vars parlamentariska verksamhet var mycket partipolitiskt accentuerad, eftersom han vär partisekreterare, företrädde inte regeringspartiet. I vad mån man i andra fall kan tala om politisk meritering ehuru tering och social bakgrund (läget 1960/61); Anna-Lisa Magnusson, Verkschefernas rekrytering — ämbetsmannakarriär eller politisk meritering (läget 1960/61); Sune Klippmark, Verkschefernas rekrytering och sociala bakgrund (läget 1950/ 51); Karl-Gustav Snabb, De centrala ämbetsverkschefernas rekrytering (läget 1950/51), samtliga vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. 3 De 75 verken anges i tabell 3. Uteslutna från undersökningen är sådana myn digheter, som ej har självständig ställning utan sorterar under annat ämbets verk, t. ex. statens rättskemiska laboratorium, för vilket medicinalstyrelsen är chefsmyndighet. Uteslutna är vidare organ med sådan organisation att ämbets männen endast utgör ett underordnat kansli och beslutanderätten utövas av icke ämbetsmän, t. ex. statens trafiksäkerhetsråd och beredskapsnämnden för psyko logiskt försvar. Uteslutna är sådana myndigheter, för vilka allmänna verksstad gan § 5 även eljest inte är gällande, t. ex. statens institut för byggnadsforskning. (Allmänna verksstadgan, § 5: »För fullgörandet av myndighetens arbetsuppgifter är dess chef i första hand ansvarig. Han skall tillse att personalen med nit och noggrannhet fullgör sina åligganden.») Statens utlänningskommission har ute slutits på samma grund som exempelvis beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Den har liksom denna en ordförande och chef som inte är heltidsanställd ämbetsman genom chefskapet för myndigheten ifråga. Utlänningskommissionens ordförande och chef är heltidsanställd ämbetsman men inte i sin egenskap av chef utan i egenskap av byråchef i kommissionens kansli. — Befattningen som statspolisintendent var vid årsskiftet 1963/64 vakant i avvaktan på rikspolissty relsens konstituering. REKRYTERINGEN TILL VE R K S CH E F SP O STER N A 319 i annan form än parlamentarisk verksamhet, blir det anledning att återkomma till. Meritering genom departementstjänstgöring. Chefen för försvarets civilförvaltning var före förordnandet till generaldirektör statssekre terare i försvarsdepartementet 1947—49 och dessförinnan under flera år byråchef i departementet; som viktiga meriter måste också räknas att han var sekreterare i 1940 och 1941 års militära förvalt ningsutredningar, i 1943 års försvarsutskott och generalsekreterare i 1945 års försvarskommitté. Hans statssekreterareförordnande in dicerar inte något politiskt engagemang. Det är fråga om en ämbets- mannameritering. Hans karriärväg kan gälla som typisk för den framgångsrike juristutbildade fackämbetsmannen: hovrättsjurist— utredningssekreterare—byråchef på statssekreterareavdelning—stats sekreterare—verkschef. Chefen för fortifikationsförvaltningen, som förutom jur. kand.- examen även har civilekonomexamen, var före förordnandet till verkschef — vilket föregicks av en längre tids förordnande som till förordnad chef för verket — kansliråd i försvarsdepartementet och därunder även tillförordnad avdelningschef