Ll

Laboratorieholmen mellan ›Kattrumpan och ›Varvsholmen har haft flera namn; Holmen resp. Lilla Knarrön eller Lilla Knorrön. Vid planeringen av ›Kalmar fäst- ning fanns tankar på att bygga ett nytt slott på L. Under en tioårsperiod på 1680-talet byggde kronan örlogsskepp här och L fick då broförbindelse till såväl Kvarnholmen som Varvsholmen. Namnet L härrör från den tid på 1700-talet, då Amiralitetets krut- Laboratorieholmen Planskiss med nytt slott laboratorium låg på holmen. Krutfabrika- mycket kortare. Han experimenterade och tionen upphörde och därefter anlades ›Foe- sökte nya formella uttrycksmöjligheter. JRm nanderska varvet. År 1865 byggde varvet här en modern slip, en mekanisk verkstad ?–1623, var en ne- samt ett gjuteri som brann ner två år se- Lambrechtz, Arendt, derländsk konstnär. Han kom till Sverige nare. Lotsverket har haft hamn på norra 1557 och utförde dekorationsmålningar sidan av L och upplag för bojar och prick- på slotten i Kalmar, Borgholm, Vadstena ar. Som en påminnelse om detta ligger räls och Stockholm. I ›Grå salen på Kalmar kvar som användes för att transportera slott utförde L 1585 stora figurserier med tung last. L har tidvis varit bebodd fram bibliska motiv i grisaille, måleri i gråton, till 1937. År 1967 övertog kommunen på uppdrag av ›Johan III. även statens del av L. Frågan om broför- bindelse mellan L och Kvarnholmen har startade som allmän diskuterats genom åren. Lancasterskolan skola 1826 under namnet Calmar stads Wexelundervisnings-schola. Till en början 1929–1949, konstnär, Lagström, Ove, var skolan endast för pojkar men redan till född i Kalmar. L började inte teckna och andra läsåret kunde flickor antagas som un- måla på allvar förrän han måste avbryta dervisades i en separat lokal. L var inrymd skolgången på grund av den sjukdom som i en tillbyggnad till f.d. ›Kommendanthuset ändade hans liv. Den första skissboken vid korsningen Larmgatan–Södra Lång- med naturstudier är från 1946. År 1948 gatan där senare ›Riksbankshuset kom att är det produktiva och mognandets år. Från Ove Lagström. Stilleben byggas. Växelundervisningen, i Sverige ofta 1949 finns endast teckningar och ett par kallad Lancastermetoden efter engelsman- ofullbordade oljemålningar. En minnes- nen Joseph Lancaster, fick ett stort infly- utställning ägde rum på ›Kalmar konst- tande i den svenska skolundervisningen museum 1953 och omfattade nästan 100 under 1800-talets första hälft. Det kunde verk, varav sju skulpturer. I katalogen till förekomma att fler än 100 elever under- utställningen skrev konstkritikern Torsten visades i samma klass. Metoden innebar Bergmark att under den korta tid som stod att läraren till sin hjälp hade monitörer, dvs. till buds har hans konst hunnit beskriva en duktiga elever som fick agera hjälplärare för utveckling som har ett helt livs konsekvens de mindre kunniga eleverna. L upphörde och slutna rytm. Intervallerna är bara så 335 efter att folkskolestadgan hade beslutats 1842. Skolan kom då att övergå till folk- 1755–1757 Nils ›Djurklou 1757–1774 Carl Gustaf von ›Roxendorff skola och Lancastern, som skolan kallades 1774–1781 Carl ›Rappe i folkmun, kom under en övergångstid att 1781–1788 Lars Fredrik von ›Kaulbars bli den första folkskolan i Kalmar. Först 1788–1790 Fredrik von ›Köhler 1845 upphörde Lancastern som skollokal 1790–1810 Michael Cosswa ›Anckarswärd eftersom ›Malmskolan då stod klar. L kom 1810–1822 Johan Georg ›De la Grange nu att bli fattighus, se ›Fattighuset. BB 1822–1839 Gustaf Peter ›Nordenanckar 1839–1840 Jacob August von ›Hartmans- landshövdingar utnämndes från och med dorff, 1634, då regeringsformen detta år indelade 1840–1852 Claes Ulric ›Nehrman landet i 12 hövdingadömen, senare län med 1853–1873 Knut Eric ›Sköldebrand 1873–1888 Gustaf Jacob ›Edelstam en länsstyrelse ledd av en landshövding, som 1888–1896 Viktor Emanuel ›Groll var konungens befallningshavande. Före år 1896–1903 Carl Adolf ›Fagerlund 1634 fanns under tiden 1196–1285 en lä- 1903–1917 Otto Konrad ›Cedercrantz nets styrelse med en prefekt. År 1285–1634 1917–1938 John Ludvig ›Falk delades makten mellan konungens ställföre- 1938–1947 Arvid ›Lidén trädare och fogden. Landshövdingarna har 1947–1958 Ruben ›Wagnsson även haft titeln ståthållare på Kalmar slott. 1958–1967 Ivar ›Persson Bostad inrättades i Kalmar slott men allt- 1968–1981 Erik ›Westerlind eftersom slottet förföll ordnade landshöv- 1981–1996 Eric ›Krönmark dingen egen bostad i staden. År 1686 löstes 1996–2002 Anita ›Bråkenhielm 2002–2011 Sven ›Lindgren bostadsfrågan genom att ›Stora Sjötullen vid 2012– Stefan Carlsson korsningen Ölandsgatan–Västra Sjögatan, som ägdes av kronan, iordningställdes som Landstinget i Kalmar län, formellt Kalmar residens. Denna byggnad har genomgått ett läns landsting, med säte i Kalmar tillkom ge- flertal om- och tillbyggnader och används nom 1862 års kommunalreform. Landsting- fortfarande som residens. BMH en är regionala självstyrande enheter, ibland kallas landsting sekundärkommun. L är ett Landshövdingar med ämbetsår av Sveriges 20 landsting och har Kalmar län med 12 kommuner som sitt verksamhets- 1634–1637 Jesper Andersson ›Cruus område. I första hand ansvar L för hälso- och 1637–1645 Conrad von ›Falkenberg 1645–1655 Gabriel ›Gyllenanckar sjukvård, lokaltrafik och regionplanering. 1655–1656 Göran Ericsson ›Ulfsparre ›Länssjukhuset i Kalmar är den största av L:s 1656–1661 Carl Philip von ›Sack enheter. ›Högalids folkhögskola lyder under 1661–1664 Claes Persson ›Banér L. Administrationen leds från landstings- 1664–1665 Gustaf ›Cruus af Edeby kontoret på Strömgatan på Kvarnholmen. 1666–1666 Claes ›Danckwardt-Lillieström Startåret för detta landsting var 1863 och 1666–1671 Peder Persson ›Hammarskjöld vid den tiden verkade starka krafter i norra 1671–1674 Mauritz ›Posse länet att länet skulle delas i två län. Som en 1674–1677 Konrad ›Gyllenstierna kompromiss delades L redan 1864; Kalmar 1677–1679 Henrik von ›Vicken läns södra landsting och Kalmar läns norra 1679–1680 Hans Georg ›Mörner 1680–1683 Hans ›Wachtmeister landsting, det senare med säte i Västervik. 1683–1693 Hans ›Clerck År 1971 återuppstod L efter att länets båda 1693–1695 Carl ›Gyllenpistol landsting återförenades. Landstingsfullmäk- 1695–1701 Bleckert ›Wachtmeister tige är det högsta beslutande organet och 1701–1709 Reinhold ›Rehbinder väljs i allmänna landstingsval. Se även ›Re- 1709–1711 Adam Carl ›De la Gardie gionförbundet i Kalmar län. BB 1711–1721 Gabriel ›Gyllengrip 1721–1728 Georg Wilhelm ›Fleetwood Lange, Algot, 1850–1904, svensk ope- 1728–1734 Gustaf von ›Psilander rasångare, basbaryton och sångpedagog, 1734–1754 Georg Bogislaus ›Staël von född i Kalmar. L engagerades vid Svenska Holstein Teatern i Helsingfors 1872 och vidareut- bildade sig i Paris. Han debuterade 1878 336 vid Kungliga teatern i Stockholm som Lot- hario i Mignon. År 1895 engagerades han vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn, där han även verkade som sånglärare. Bland hans roller kan nämnas huvudrollen i Don Giovanni, Almaviva och Figaro i Figaros bröllop, Figaro och Basilio i Barberaren i Se- villa. BB

Lantmännens Centralförening, se ›Kal- mar Lantmän.

Larmtorget, från början Alarmtorget, lig- ger mellan Larmgatan och Västra Vallgatan och genomskärs av Storgatan. Det tillkom redan i den första planen för ›Kvarnhol- men av Johan ›Wärnschöld i mitten av 1600-talet som ett av två viktiga torg i den ner bl.a. La Scala och Metropolitan. Sin karriär Larmtorget. nya staden och var försett med en brunn. avslutade hon 1937 på Parisoperan. En gata i Foto Thomas Hällqvist På L skulle fästningens garnison samlas vid Hagby är uppkallad efter henne. IB alarm för att snabbt nå sina försvarsställ- ningar på bastionerna i väster. I närheten Larsson, Virginia, 1844–1893, konstnär, fanns både förläggning och förråd. Vid född i Vassmolösa. Hon blev tidigt fader- torget uppfördes på 1800-talet ›Kalmar lös. I 17-årsåldern väcktes hennes intresse teater, ›Frimurarhuset och ›Lilla Hovet, för konst. Trots att L förlorade hörseln i som ersattes av ›Ludvigshuset. Torget för- 20-årsåldern genomgick hon Konstakade- sågs 1926 med en fontänskulptur ›Vasa- mien 1865–1869. Hon blev sedan elev hos brunnen. I samband med ›Unionsjubileet Egron Lundgren i Stockholm, som då var 1997 fick L ny beläggning, en scen bygg- en av landets främsta målare. Detta kom des och träd planterades i likhet med dem att hämma hennes utveckling och bidrog som kommendanten P F ›Kock bekostade till ett osjälvständigt måleri. I likhet med vid 1800-talets början. Runt torget finns Lundgren ägnade hon sig främst åt akva- flera uteserveringar under den varma års- rellmålning, i början landskap, men sedan tiden. GM Nanny Larsén. även genre- och figurmålningar. Hon vis- Exlilbris tades långa tider i Italien, Frankrike, Tysk- Larsen Liljefalk, Axel, 1848–1915, dansk land och Spanien. L deltog i Konstakade- officer och militärhistorisk författare. År miens utställningar 1868, 1875 och 1885. 1889 utgav L ett utförligt arbete Kalmar- Hon finns representerad i Nationalmuse- Lars Kaggskolan krigen, grundat på arkivforskning i Sverige um och Kalmar konstmuseum. JRm Foto GM och Danmark, som handlar om ›Kalmarkri- get 1611–1613. SHm

Larsén, Nanny, 1884–1982, operasånger- ska, född i Hagby socken. Familjen bodde en tid vid ›Skvallertorget men flyttade till Stockholm där den musikaliskt begåvade L år 1900 antogs i sångklassen vid Kungl. musikaliska akademien. Hon debuterade på Stockholmsoperan 1906 och hade fast arrangemang där 1907–1925. L invaldes i Kungliga musikaliska akademien 1924 och blev hovsångerska 1925. Hon var en fram- stående Wagnersångerska med världsrykte och engagerad på flera av världens operasce-

337 karaktäristiska, kraftigt hållna porträtt, mest känt är det av Torgny Segerstedt. I Kalmar finns bl.a. de officiella porträtten på Ruben ›Wagnsson och Pehr ›Edwall. Det stora in- ternationella erkännandet kom först på 1980-talet. Hon hade en stor utställning i London 1987 och efter sin död blev hon än mer uppmärksammad genom en min- nesutställning i Berlin. L räknas idag som en av de mera betydande konstnärerna från mellankrigstiden, då hennes vemodiga målningar berättade om tidsandan. Hennes stora Abend über Potsdam anses vara hen- nes främsta målning och den såldes 2010 på Sotheby´s i London för 4,85 mkr. L fick ›Kalmar kommuns kulturpris 1977 och ›Kalmar konstmuseum arrangerade en stor minnesutställning med hennes verk 2004. Hon finns bl.a. representerad på museer i Berlin och Stuttgart. Mer att läsa: Anna- Carola Krausse, Lotte Laserstein. Leben und Lotte Laserstein. Lars Kaggskolan har sitt ursprung i Tek- Werk, 2006. BB Porträtt av Pehr Edwall niska gymnasiet som tillkom 1961. Efter att ha haft undervisning på olika ställen ?–1636, kallades allmänt den flyttade skolan 1964 in i nybyggda lokaler Laskepelle, franskfödde kaptenen Adam Richard de på Stagneliusgatan i direkt anslutning till la Chapelle av de svenska sodaterna. L Sjöbefälsskolan, byggd 1961–1962. Under antogs som kapten i den svenska armén en period hette skolan Erik Dahlbergsgym- 1611 och avancerade till överstelöjtnant nasiet. Stockholmsarkitekterna Åkerlund & 1623 genom att delta i olika krigståg. Swedlund projekterade byggnaderna med Han var 1625 den högste befälhavaren i en mängd halvtrappor, ett högt torn för Kalmar och hade i uppdrag att sörja för navigationsundervisning och en maskin- utrustningen av den gamla stadens befäst- hall för sjöingenjörer. Ytterligare lokaler ningar. Efter att ha deltagit i fälttåg till byggdes för fordonstekniker, följda av ett Livland och Preussen 1625–1629 erhöll hus för byggundervisning och en tillbygg- han avsked 1630. SHm nad för matsal. Antalet elever var ca 1 200 läsåret 2014–2015 inom följande pro- 1933–1990, opera- gram: bygg, el, energi, fordon, hantverk- Leanderson, Rolf, sångare och läkare, student i Kalmar. Efter frisör, media, naturvetenskap, naturveten- läkarutbildning debuterade han som ope- Axel Lekander. skap med mediainriktning och teknik. Exlibris för dottern Britta rasångare vid Drottningholms slottsteater 1962 och vid Kungliga Operan 1965 då i se ›sjukvård resp. ›Länssjukhu- Lasarettet, Mozarts opera Cosi fan tutte. Han var foni- set. ater, docent i röst- och talrubbningar och överläkare vid Karolinska sjukhuset. Laserstein, Lotte, 1898–1993, konstnär, född i Preussisch-Holland, Tyskland, nu- var en hög stenskulp- varande Pasł k i Polen. Hon växte upp i Leda och Svanen ę tur som fanns utanför ›Rådhuset i gamla Dresden och Berlin och genomgick Konst- staden. L föreställde en naken kvinna i akademien i Berlin. När nazisterna tog naturlig storlek stödjande sig på en svan makten på 1930-talet stämplades L som som sträckte sin näbb i hennes mun. En- trekvartsjudinna och det blev omöjligt för ligt äldre källor fördes skulpturen till Kö- henne att fortsätta sin konstärliga bana i penhamn av danskarna som krigsbyte från Tyskland. Efter en utställning i Stockholm ›Kalmarkriget 1611 och placerades ut- 1937 bosatte hon sig där och flyttade på anför Tyghuset mellan Slottsholmen och 1960-talet till Kalmar. L blev känd för sina 338 Christianshamn i Köpenhamn. L plocka- mar. Efter att sönerna Bo och Niklas gått des ner 1798 för att inte störa sjöfarten. in i företaget bytte det namn till Ellkå Für- Dess senare öden är okända. SHm stenberg & Söner. År 1949 flyttade Ellkås tillverkning till nya lokaler på Smedjega- Leissnerska lyckan kallades den öppna tan 6. Fabriken byggdes till på 1960-talet plats som låg öster om Postgatan. Den hade och företaget flyttade då även sin grossist- namn efter tullkontrollören Carl Leissner rörelse till fastigheten. År 1967 upphörde som 1879 köpte två större tomter på Mal- grossistverksamheten och Bo Fürstenberg men. Han byggde ett större hus på Postga- lämnade företaget. Ellkå bytte då namn tan 3. Dagens ›Sveaplan är identisk med L till Konfektions AB Nibe. Initialerna stod med undantag av det på 1940-talet byggda för de två första bokstäverna i förnamnen ›Posthuset. på delägarna Niklas Fürstenberg och Ber- til Agborg, den senare som ny delägare. Lekander, Axel, 1879–1961, kansli- Inriktningen var fortfarande arbetskläder råd samt bildkonstnär och grafiker, född i och damkonfektion. Som mest hade L mer Borgholm. Efter studentexamen i Kalmar än 100 anställda. En bit in på 1970-talet fortsatte han med juridiska studier i Upp- upphörde verksamheten. BB sala. År 1931 utnämndes han till kansliråd i Kungl. Maj:ts kansli, en tjänst som han hade Lex Kalmar, se Ulf ›Liedström. till sin pensionering. Vid sidan av sin äm- betsbana verkade han som konstnär. L var Lex Wilma, se ›Wilmas Konditori. sedan ungdomen konstintresserad. Under Uppsalatiden anordnade han den berömda Lidén, Arvid, landshövding 1938–1947. L Kalmar nations utställning 1903, som ka- var tidigare förlikningsman i arbetstvister rikerade de utställda verken på Konstnärs- och senare landssekreterare i Norrbotten, förbundets och Verdandis stora utställning. Västmanland och Stockholm. Under Uppsalaåren var L starkt engagerad i Kalmar Nation. Tillsammans med konst- Lidman, Ernst, 1847–1925, konstnär, född närskollegor utgav L under åren 1904–1905 i Kalmar. Hans halvsyster Elise var Nils Med pensel och penna, en tidskrift för ung Kreugers mor. Åren 1869–1873 var L elev litteratur och konst. Konstverk av L är säll- vid Konstakademien. Därpå studerade L en synta och utgörs då främst av små akvarel- kortare tid i Düsseldorf samt företog resor ler och teckningar. IB till Italien. Han blev erbjuden arbete som ritlärare vid läroverket i Kalmar men tack- Ulf Liedström, som ritat Lena Form, se Lena ›Danielsson. ade nej med motiveringen ty där blir det tillbyggnaden av Stadshu- slut med att måla. L bosatte sig i Stockholm set. Levin, AB Sig., har sitt ursprung i den de- talj- och grosshandel med kläder som 1863 startades av Simon och Rosalie Levin. De hade då kommit till Kalmar från Polen. So- nen Sigismund kom sedan in i företaget och 1904 bildades företaget AB Sig. Levin med enbart grosshandel. Detaljhandeln fanns då som separat företag på Södra Långgatan 10. Levins började sedan importera arbets- kläder, overaller, från USA och Sigismund Fürstenberg anställdes i företaget. L hade sedan 1925 sina lokaler i ›Tyghuset på Söd- ra Långgatan. Fürstenberg övertog företa- Gubbhyllan get 1938 och under hans ledning startades egen tillverkning av arbetskläder och dam- konfektion, sedan 1943 under firmanamnet ›Ellkå Konfektion med namn efter initia- lerna LK i märket på kläderna, Levin Kal-

339 och på somrarna var han hemma i Kalmar L avslutade sin karriär med att utarbeta och målade. L:s styrka var teckning och han ett kulturmiljöprogram för kommunens målade ofta boskap. I många avseenden var landsbygd. Stadsarkitektens möjligheter L ett original och ville inte visa sin konst att rita nya hus minskade starkt under offentligt men deltog i utställningar anord- loppet av 1900-talet och L har bara sig- nade av Konstföreningen för Södra Sverige nerat ett fåtal: den egna villan vid Stensö- 1880 och 1894. Han är representerad i vägen, tillbyggnad av pastorsexpeditionen ›Kalmar konstmuseum. JRm på Ölandsgatan och, mest känd och omdis- Ulf Liedström kuterad, kommunstyrelsens sessionssal vid Liedström, Ulf, 1932–2006, stadsarkitekt Stortorget, den s.k. gubbhyllan. GM mellan 1967 och 1997, född i Örebro. Han efterträdde Nils ›Carlgren och tillträdde Liljequist, Gösta, 1914–1995, professor, tjänsten under en tid när det byggdes som född i Norrköping. L växte upp i Kalmar aldrig förr. Detta berodde på att industrin och efter studier i Lund och Uppsala blev var i ett expansivt skede. Därav följde en han docent i meteorologi i Uppsala och stor inflyttning till stad och tätorter. Under professor 1958–1979. L var ledare för ve- 10 år byggdes i landet ca 100 000 bostäder tenskapliga polarexpeditioner och utgav varje år i det s. k. miljonprogrammet. L fick skrifter i meteorologi och polarforskning. börja sin tjänst med att presentera en ny Han deltog i den första internationella generalplan för stadsfullmäktige. Den anvi- expeditionen till Antarktis 1949–1952 sade mark för nya stadsdelar på jungfrulig och förekom från 1941 i riksradion som mark i Norrliden, Lindsdal, Smedby och förmedlare av väderleksrapporter med Ljungbyholm. Sedan fortsatte han arbetet utpräglad norrköpingsdialekt. L var nes- med att leda den översiktliga planeringen tor inom svensk polarforskning genom under många år med hjälp av en växande sitt stora verk High Latitudes, 1993, som stab av medhjälpare. Särskilda krav ställ- behandlar svensk polarforskning under des när ›Kalmar Flygflottilj lades ner 1980 tiden 1758–1980. L ägnade även intresse och nya områden kunde bebyggas, när åt historisk forskning med meteorologisk Ölandsbron med tillfarter skulle anläg- anknytning. gas i början av 1970-talet och inte minst vid etableringen av ›Volvo Kalmarver- ken 1974. Redan 1970–1971 deltog han aktivt i försöken att vända utvecklingen från att riva och bygga nytt till att bevara och återanvända. En etappseger vanns när byggnadslagen fick ett tillägg, § 35 a, som medgav att rivning kunde vägras under Till höget viss tid, Lex Kalmar. Initiativet kom från Lilla Glasskåpet L och byggnadsnämnden i Kalmar. En omfattande centrumplanering på- börjades för att utreda vad som skulle kunna och borde bevaras. Synliga resultat Lilla Glasskåpet, byggt 1815, kallas det är bl.a. ›Riskvarnen, ›Ångkvarnen, ›Bryg- hus med många fönster i västra fasaden. geriet Nordstjernan, ›Packhuset, ›Gamla L ligger vid Kungsgatan 14, snett emot vattentornet och ›Varmbadhuset samt ›Krusenstiernska gården. L kallas ibland Strandgatans norra sida. Samtidigt upp- för Villa Alma. fördes nya betydande byggnader bl.a. vid Stortorget för Nordea och Föreningsban- Lilla Hovet kallades den byggnad som ken, äldreboendet Bryggaren, butiker låg vid södra sidan av Larmtorget, där i kvarteret Kopparslagaren och Tenngju- ›Ludvigshuset nu ligger. Den sedan 1765 taren. För detta sätt att arbeta med beva- avbrända tomten köptes 1800 av hand- rande- och utvecklingsfrågor tilldelades landen och skeppsredaren Theodor ›Foe- kommunen först en plakett och sedan en nander som här byggde ett betydande silvermedalj av sällskapet Europa Nostra. hus mot Larmtorget och med mindre

340 byggnader mot Södra Långgatan. När de landsflyktiga franska bourbonerna år 1804 vistades i Kalmar under drygt en månad, bodde den franske tronpretendenten, her- tigen av Lille, och senare kung ›Ludvig XVIII, hos landshövdingen i ›Residenset, i folkmun då döpt till Stora Hovet och prinsarna i denna byggnad, som alltså fick namnet Lilla Hovet. År 1825 inköptes L av ekonomidirektören och donatorn Mag- nus Gudmundsson ›Fröberg. Efter hans död 1842 övergick L till ›Fröbergska stif- telsen. I samband med byggandet av ›Kal- mar Järnväg, färdig 1874, föreslogs att på tomten bygga ett storslaget järnvägshotell. Det projektet föll dock när ›Frimurarhuset byggdes på granntomten, eftersom man Lilla Sällskapet grundades i Kalmar 1888. Lilla Hovet. Teckning av John Sjöstrand där kom att inrätta ett hotell. Istället köp- Medlemmarna var ursprungligen män från tes L 1875 av grosshandlaren Johan ›Jeans- industri och förvaltning. De samlades var- son som här inrättade sin privatbostad. I je dag på sin klubb för att läsa tidningar, bottenvåningen fanns Smålands Enskilda diskutera dagens händelser och ta en öl. Bank och mot Larmgatan försäljningslo- Så småningom övergick verksamheten till kaler för ›Kalmar Ångkvarn. Under åren kortspel och från 1980-talet till bridgespel 1875–1888 hade ›Nisbethska flickskolan för både män och kvinnor. I juli 2009 upp- här sina lärosalar. L brann ner till grunden gick Kullzénska Bridgesällskapet i L. Det- 1901 och ersattes med ›Eoska huset. BB ta hade sitt ursprung i ›Kullzéns kafé där bridge började spelas på 1980-talet. Efter Lilla Knarrön, även kallad Lilla Knorrön, tillkomsten av ›Bridgens Hus i december se ›Laboratorieholmen 2006 flyttades verksamheten dit. BB hette en liten ö mellan Lilla Kvarnholmen Lilla torget är ett trekantigt torg mellan slottet och Kvarnholmen, ungefär där Syl- fästningsvallen Ölandsgatan och Södra vanderparken idag ligger. Kommissarien i Vallgatan, och var tidigare försett med Krigskollegiet Simon Rosenberg hade 1657 en torgbrunn. Det skapades redan i den låtit inköpa en väderkvarn och placerat den första planen för ›Kvarnholmen av Johan på L för att kunna användas vid en eventu- ›Wärnschöld i mitten av 1600-talet. Där ell belägring av Kvarnholmen som då höll uppfördes tre karolinska stenhus, ›Dom- på att anläggas. Det var befogat då tjugo år Lilla torget. prostgården, ›Residenset och ›Dahmska Foto Thomas Hällqvist senare danska trupper lät bränna ner alla kvarnar på fastlandet, medan kvarnen på L klarade sig. Efter att kvarnen varit i bruk under 50 år flyttades den till bastionen ›S:t Erik i ›Gamla stan. DF

Lilla kyrkan, se ›S:ta Birgitta medeltida kyrka.

Lilla seminariet, även kallat Lilla Semme, se ›Epidemisjukhuset och ›lärarutbildning.

Lilla Stensvik, idag Stensbergsvägen 4, var en av de många små malmgårdarna runt Kalmar. L var redan rivet 1906 när P O ›Hallmans stadsplan fastställdes.

341 huset. Tidvis har torghandel bedrivits här. trycket Ordning hwareffter Kongl. Mai. På 1930-talet placerades framför ›Dom- tt wil, at then Lille Tullen, som oppå sidtst- prostgården fontänskulpturen Sjöjungfrun håldne Rijksdah aff menige Sweriges Rijkes av Arvid ›Källström. Ständer samtyckt och bewiliatr bleff uthi Calmare Stadh uthgifwas och taghas skal. Lillegård, idag Stensövägen 86–90, strax Tullhus skulle finnas vid Södra och Nor- söder om Södra kolonin, var ett lantställe, ra portarna samt vid Sjöporten för dem en malmgård, som på 1770–talet ägdes som kom sjövägen eller på vintervägen av fabrikören A S Hanell. Till L hörde då över isen från Öland. Tullen genomfördes flera lyckor samt väderkvarn och bränneri. med stor noggrannhet. Även djäknarna Under 1930-talet fanns där en sommar- måste betala tull för matsäcken de förde servering. De kvarvarande byggnaderna med sig in i staden. Betalningen, som skul- Rolf Lind revs i slutet av 1960-talet och på platsen le ske med kontanter, väckte kraftiga pro- uppfördes tre villor. IB tester och oroligheter förekom. Tack vare bevarade tullängder från Kalmar vet man Lille tullen var en avgift som genom riks- ganska väl vilka varor som infördes och av dagsbeslut infördes 1622 på varor som vem. L avskaffades 1810. SHm infördes till städerna och den kom att bli en viktig inkomstkälla för kungen och kro- Lind, Rolf, 1936– , fotograf, född i Kalmar. nan. L var ett uttryck för kronans jakt på För sin första lön köpte han en kamera, tog inkomster. I riksdagsbeslutet föreskrevs en bild på svanar i motljus och vann med att varor som infördes till städerna för för- denna första pris i en tävling arrangerad av säljning skulle beläggas med en tullavgift. ›Kalmar Fotoklubb. L har arbetat i Skotte- Avgiftens storlek var fastställd enligt en foto, som pressfotograf åt ›Östra Småland taxa medan allehanda varor tullades för och Expressen samt som fotograf på ›Kal- Lille Tullen. 1 mar läns museum. Han var frilansfotograf Tulltaxa 1623 /32 av varans värde. Den 10 februari 1623 presenterade Anders Bureus L för rådet i åt ›Hemslöjden och åt Orrefors glasbruk Kalmar, som första stad i landet, det lilla under tjugo år. L har illustrerat ett flertal böcker och gjort flera utställningar till- Utdrag ur taxan för Lille Tullen 1623 sammans med konstnärerna Raine ›Navin och Gunilla ›Skyttla. År 1970 tilldelades Tunna Hwete 3 öre Lisp. Tunna Salt Kött 4 öre han Kalmar kommuns kulturpris. IB Tunna Ööl 2 ½ öre Tunna Salt Lax 12 öre Lind, Sven Ivar, 1902–1980, arkitekt och Tunna Äplen 2 öre professor, född i Tidaholm. I Kalmar har Tunna Oskalade Nötter 1 öre han ritat Restaurang ›Byttan samt Hant- Tunna Enebär 2 öre verksföreningens byggnad i hörnet Larm- Een Kanna Brännewijn ½ öre Een Kanna Honing 1 öre Een Gödd Oxe 12 öre Een Gödd Kalff 1 öre Stycket Tiäderhana ½ öre Stycket Tråna eller Häger ½ öre Oxehuudh 2 öre Siälskin ½ öre Rött Räffskin 1 ½ öre Looskin 18 öre Wargeskin 5 öre Lispund Smör 1 ½ öre Lisp. Rökt Sijk ½ öre Sven Ivar Lind. Detalj av Byttans tak. 1 Näfwer /8 öre gatan–Ölandsgatan. Han var bl.a. anställd Ett Paar Skoor ½ öre hos arkitekt Gunnar Asplund, sin tids Ett Lass Granwed 1/6 öre store arkitekt i Sverige. Under några år Timberståck ¼ öre omkring 1930 hade L eget kontor i Pa- Bielke ½ öre ris och ritade då en vinterträdgård åt Ivar

342 Kreuger. Projektet genomfördes aldrig Lindahls Tändsticksfabrik, egentligen J men idéerna kom till användning när han i F Lindahls Tändsticksfabrik, startades 1858 mitten av 1930-talet fick i uppdrag av då- av Johan Fredrik Lindahl som då kom från varande Kalmar stad att rita en ny restaur- Gävle där han drivit en tändsticksfabrik ang i Stadsparken för att ersätta den då under ett år. Tillverkningen förlades till hårt slitna åttakantiga restaurangbyggnad hans svärmor Sophie Möllers fastighet vid som kallades ›Byttan. Bygget stod klart korsningen Järnvägsgatan–Odengatan vid 1939. Han ritade den svenska paviljongen Bremerlyckan. Den kallades även för Kal- vid världsutställningen i Paris 1937 vilken mar Nya Tändsticksfabrik vilket gjorde att fick stor uppmärksamhet. L var slottsarki- ›Fredriksdahls Tändsticksfabrik under en tekt för Stockholms slott 1959–1980 och tid kallades Gamla Tändsticksfabriken. L Drottningholm 1962–1980. BB drabbades av en mindre brand 1860 men brann två år senare ner till grunden. År Lindahl, Helge, 1898–1985, bildkonstnär 1864 återuppbyggdes fabriken. Som mest och tecknare, född i Kalmar. L var utbildad sysselsattes närmare 200 personer, många på Slöjdföreningen i Göteborg och Gran- barn och många hemarbetare. Sonen Axel de Chaumière i Paris. Han gjorde ett fler- gick in i rörelsen 1879 och firman fick då tal resor i Sydeuropa. Hans måleri bestod namnet J F Lindahl & Son. Åtta år senare främst av landskap, porträtt och komposi- såldes företaget till Swedish Match Com- tioner i mjuk stil och harmonisk kolorit. L pany och 1893 drabbades L åter av en är representerad på Kalmar konstmuseum brand. Produktionen flyttades då till ›Gus- och Göteborgs historiska museum. IB tafsbergs Tändsticksfabrik vid Norra vägen. L återuppbyggdes aldrig. BB Lindahl, Kalle, 1874–1960, var ett av sta- dens original, som redan vid 23 års ålder Lindberg, Valter, 1910–1965, bildkonst- togs in på ›Fattighuset på Södra Långga- när, född i Kläckeberga. L arbetade till sjöss och började 1941 sin konstnärliga bana med en korrespondenskurs i teck- ning. Han var autodidakt men inspirerades av grafikern Åke ›Pettersson Nåw. De hyrde tillsammans två vindsrum som ateljé vid Nybrogatan. Se ›Gittsan. År 1952 gjorde de en studieresa till England, Frankrike och Holland. L ägnade sig främst åt grafik och särskilt då träsnitt. Motiven är oftast stadsmiljöer och stilleben. Han är repre- senterad i bl.a. ›Kalmar konstmuseum. Kalmar kommuns kulturnämnd anordna- Kalle Lindahl under körkortsgranskning de 1982 en minnesutställning på ›Skälby tan. L skaffade sig körkort för att dra sin kungsgård. IB tvåhjuliga dragkärra lastad med grönsaker från ›Falkenberg, där han senare bodde, till Lindblom, Gerhard, 1887–1969, profes- Stortorget. Bemärkta Kalmarbor uppvak- sor och etnograf, född i Åby socken. Han tades på högtidsdagar med en blomster- var professor och föreståndare för Statens kvast, som L överlämnade, men bara om etnografiska museum samt forskningsre- han fick betalt för den eller bjöds på kaffe. sande med stor vetenskaplig produktion. Hans öppningsreplik var ständigt: Hur L blev Sveriges första doktor i etnografi mycket är klockan? Skolbarn retade L ge- med sin avhandling om kambafolket i Ke- nom att svara fel tid och då försökte han nya. springa efter dem men misslyckades alltid, eftersom han hade en hasande gång. Med Lindblom, Sven Gustaf, 1810–1888, det följde också att L slet ut ett par skor musiker, konstnär och ritlärare, född i Frö- mycket snabbt. BMS dinge. Han var musiker vid ›Kalmar rege- mente där han avancerade till fanjunkare.

343 År 1835 kom L in vid Konstakademien i Kalmar med begäran att få bli boktrycka- och reste efter avslutad utbildning till re i staden. Han fick fullmakt attfå upprät- Danmark och Düsseldorf. L antogs 1842 ta och underhålla boktryckeriinrättning här som teckningslärare vid läroverket i Kal- i staden för Calmare domcapitels, gymnasii mar där han verkade under nästan ett och stichts förnödenhet. Efter tillstyrkan av halvt sekel. Under åren 1850–1858 var landshövdingen men avslag av boktryck- L även gymnastiklärare. Tekniska skolan erisocieteten i Stockholm utfärdade kung för industri och hantverk grundades av Adolf Fredrik 1756 privilegium för L. In- L och drevs till 1884 med mycket blyg- ledningsvis blev det några mycket svåra samma anslag, de första 17 åren helt utan år för honom men efter att han fått nya bidrag. Vid sidan av sin skoltjänst var L en tryckstilar från Tyskland började det vända. mycket produktiv konstnär. Ett trettiotal Produktionen kom till stor del att bestå Skotte Linde Från en nyårsrevy i hans altartavlor av hans hand finns i länets kyr- av begravnings- och bröllopsskrifter men ungdom. kor. Flera av dessa är kopior efter berömda även böcker av större omfång. Han verkade original. Ett skäl till hans popularitet som även i mindre omfattning som bokförläg- kyrkomålare har sannolikt att göra med gare och bokhandlare. När han avlidit 1773 hans mycket moderata priser. L:s staff- fortsatte änkan att driva tryckeriet några år limålningar utgörs av landskap, historie- innan tryckerigesällen och svärsonen Mag- bilder, stilleben och porträtt. Listan över nus Petersson övertog det. Det största ar- porträtten av militärer, tjänstemän, präs- bete som gjordes på tryckeriet var Magnus ter och borgare är omfångsrik. L ritade Gabriel Crælius verk Försök till Ett Land- även över tvåhundra gravvårdar. Dessa är skaps Beskrifning. Boken var på 568 sidor huggna i den Lindblomska trädgården vid och färdig först året efter L:s död. Mer att Odengatan. Hans bilder har ett stort kul- läsa: Bengt Hallvik, Tryckt i Calmar hos turhistoriskt värde. En utställning av hans Lars Lindeblad, 1957. BB alster anordnades 1928 av ›Sancte Chris- tophers Gille i Kalmar. Han är represen- Lindegren, Agi, egentligen August, 1858– terad i ›Kalmar läns museum. Mer att läsa 1927, arkitekt, född i Hudiksvall. Han är Manne Hofrén, Sven Gustaf Lindblom – en mest känd som slottsarkitekt för Drott- gammal kalmarmålare, Sancte Christoph- ningholms slott och för att ha ritat Bota- ers Gilles Chroenica V, 1929. JRm niska museets byggnad på Djurgården. I Kalmar har han ritat ›Gamla Sparbanks- Linde, Skotte, egentligen Curth, 1922– , huset vid Larmgatan 14 och fasaderna till fotograf, revyförfattare, skådespelare och ›Kalmar Brandstation. Han ritade en större Kalmarkännare, född på ›Kvarnholmen. utbyggnad av ›Frimurarhuset 1902, bl.a. Efter en tid som fotograf på tidningen med en större solennitetssal tänkt att an- ›Barometern drev L fotobutik, Skottefoto. vändas som sessionssal av stadsfullmäktige Hans teaterintresse väcktes i nykterhets- men projektet kom aldrig att genomföras. rörelsen och odlades senare i Kalmar- revyn, både som författare och estradör. Lindegren, Erik, 1919–1996, grafisk form- Hemstadens historia, dess människor och givare och boktryckare, född i Kalmar, där miljöer har intresserat L, vilket lett till att hans farbror Sven drev ›Lindegrens bok- han producerat en rad böcker i ämnet, tryckeri. L studerade för Akke Kumlien vid bl.a. Då och nu, 1989 och 1994, Det har Skolan för Bok- och Reklamkonst och vid stått i tidningen 1991, Seklets bilder 1999, Grafiska Institutet i Stockholm. Han var Skotte Lindes Kalmar 2007 och Kalmar i verksam som konstnärlig rådgivare bl.a. åt Erik Lindegren. mannaminne, 2010. Wezäta Melins tryckeri i Göteborg paral- Utdrag ur ABC-boken lellt med att han var föreståndare för Sko- Lindeblad, Lars, 1706–1773, boktrycka- lan för bokindustri vid Slöjdföreningens re, troligen född i Östergötland. Efter att skola, numera Högskolan för design och boktryckaren Christopher ›Günther 1635 konsthantverk vid Göteborgs universitet. flyttat från Kalmar till Linköping stod sta- L drev en egen grafisk studio från 1964. den utan boktryckare i över hundra år. År Han ägde en tid Lindegrens Tryckeri i 1755 skrev boktryckaren L till domkapitlet Kalmar. Hans böcker om grafisk konst och

344 kalligrafi är klassiska i branschen:Våra bokstäver, 1960 och den utvidgade uppla- gan ABC-bok, 1975. Han har även form- givit ett flertal bokomslag. För sin gärning tilldelades han Berlingpriset 1965.

Lindegrens Boktryckeri grundades 1892 av Sven Oscar Lindegren, 1855–1892. Fö- retaget har uppträtt under flera namn. Siste ägare inom släkten Lindegren var Erik ›Lin- degren, känd grafiker och bokkonstnär. L framställde alla slags trycksaker, inte bara böcker. Att förleden bok- ingick i namnet berodde på att boktrycksmetoden använ- des, vilket innebar att lösa blytyper nytt- jades till alla slag av trycksaker. Företaget hade lokaler bl.a. på Kaggensgatan 35 och senast i Hantverkscentrum på Trädgårds- gatan 16–20. L övertogs 2004 av Kalmar Kuvert AB, som flyttade verksamheten till Edvin Lindholm-Houge ›Flygplatsområdet. Se även ›tryckerier. Oljemålning Lindholm-Houge, Edvin, 1898–1969, Lindeström, Albert, 1873–1949, född i konstnär, född i Kalmar. L yrkesarbetade i Segerstad socken på Öland. L var med och unga år, men övergick till att helt ägna sig startade Kalmar Karamellfabrik 1903 vars åt konsten, utan formell utbildning. Ivan namn senare ändrades till Kalmar Chok- ›Hoflund utövade ett betydande inflytan- ladfabrik och var där direktör 1915–1926. de på L under 1930-talet, liksom senare Se även ›Chokladfabriken. Han lät bygga kretsen kring Axel ›Kargel i Sjöstugan i Ekelid, beläget i ›Berga by. Efter första Borgholm. L utvecklade dock sitt eget sätt världskriget gick chokladfabriken sämre att i teckningar, lavyrer och oljemålningar och Lindeström sålde den till tekniske skildra landskap, stadsmiljöer och interiör- chefen Anton Edgren. L startade då till- er. L hade sin styrka i en lyrisk kolorit, att sammans med några herrar ›Kalmar Kre- jämföra med Carl Kylberg och Karl Isaks- ditförening. IB son. Ibland talas det om Kalmarskolan, och där är L ett lysande namn i fotspåren efter Lindgren, Sven, landshövding 2002–2011, Valdemar Fille ›Fromén och Ivan Hoflund. född i norra Kalmar län. L var tidigare uni- År 1941 utökade han sitt efternamn med versitetslektor i statskunskap och kom- Houge efter modern för att undvika för- munalråd i Linköping. Han verkade i växling med en tavelförsäljare med samma bl.a. Sveriges Civilförsvarsförbund, Hus- namn i Oskarshamn. L hade en mjukare hållningssällskapens förbund, Stiftelsen penselskrift än Axel Kargel och närmade Drottning Victorias vilohem och Kalmar sig stämningen kring Göteborgsmålarna, konstförening. t.ex. Åke Göransson. L arbetade med tre favoritfärger: mörkrött, smaragdgrönt och Lindgren, Waldemar, 1860–1939, bergs- violett. L:s första separatutställning dröjde ingenjör, född i Vassmolösa. Han var till 1957 och ägde rum i Stockholm. Den professor i ekonomisk geologi vid Mas- fick strålande recensioner och L beskrevs sachusetts Institute of Technology, MIT, som en intim expressionist. L var även en 1912–1933. L:s verksamhet kom att få skicklig skribent som publicerade artiklar stort inflytande på malmgeologins utveck- i dagspressen och några mindre skrifter. ling i hela världen. Hans bibliotek över- Han var till sin natur skygg och tillbaka- fördes till MIT och bildar där Lindgren dragen, närmast en enstöring och bodde Library. SHm i enkla bostäder, bl.a. i ett rivningshus på Tullslätten och sist på Molinsgatan. L lär

345 ha sagt att två skall man vara för ett sam- de boende hade ofta sina arbetsplatser i tal, tre är redan en för mycket. staden. Under de första åren av 1970-ta- let började en kraftig utbyggnad av L och Lindsberg, nuvarande ›Folkets Park vid riksvägen flyttades ut öster om samhället. Södra vägen, tillkom i mitten på 1770-ta- let på den tid då ett flertal av stadens bor- Lindsdals IF har sitt ursprung i Lindsdals gare började anlägga sommarboställen på Bollklubb som startades 1926. Tre år sena- malmarna, utanför stadens vallar. En av re deltog laget i Möreserien. År 1931 slogs Lindsdal. Tätort de första att anlägga ett sådant ställe var föreningen ihop med Melby IK och nam- borgmästaren Anders Lind, därav namnet net blev Lindsdals IF. Idrottsplatsfrågan fick Lindsberg. Det var en stor parkanläggning 1937 en långsiktig lösning, när mark ar- med sommarbostad. Senare på 1800-talet renderades och medlemmarna svarade för ägdes stället av snusfabrikören Oscar Eng- iordningställandet. Den döptes så småning- ström och det var han som lät bygga det om till Majavallen efter förste ordföranden originella lusthuset ›Snuskulan. När Eng- Arvid Karlssons fru Maja och friköptes ström dog 1890 köptes L av riksbanks- 1941. Ny idrottsplats anlades 2010 i ›Fjö- direktören Ernst Ancker och efter 10 år lebro och den gamla, Majavallen, har blivit sålde han det till arbetarrörelsen i Kalmar bostadsområde. Förlösa festplats övertogs som utvecklade det till en rekreationsplats 1939 för att genom fester ge inkomster till för sina medlemmar och döpte om det till L:s verksamhet och den drevs till 1959. L ›Kalmar Folkets Park. BB har även bordtennis på programmet och tidvis har skid-, cykel-, bandy-, hockey- Lindsdal är en tätort inom Förlösa och bockey-, handbolls- och gymnastiksektio- Kläckeberga socknar 8 km norr om Kal- ner funnits. En isbana med naturis anlades mar med 5 733 invånare (2013). I L finns 1964 och en tennisbana 1969. Året därpå ›Garvaregårdens församlingshem, äldre- anmäldes ett damlag till korpserien och en boende, förskola, skolor med låg- mellan- ny klubblokal byggdes 1972. De största och högstadium, bibliotek, idrottsplats, sportsliga framgångarna har damlaget haft vårdcentral, apotek, butikscentrum, Fol- som under två år på 1990-talet spelade i kets Hus, bensinstation och några mindre allsvenskan medan herrlaget har nått divi- företag. Det gamla namnet på vad som sion II. GM sedan blev centrum av Lindsdal var Gal- gekrogen. Förlösadelen av samhället är be- Lindsdals Radioflygklubb startade 1993 lägen inom Gösbäcks by och Kläckeberga- och har ett eget flygfält, Stävlanda, ca 2,5 delen i Lindeberga by. Den senare byn var km väster om ›Stävlö slott. Där finns också fram till 1683 tingsställe för Norra Möre. en mindre klubbstuga. Medlemmarna fly- Den sista avrättningsplatsen med galge ger med motordrivna modellplan som har låg på den gamla sockengränsen mellan radiostyrning. Viss tävlingsverksamhet fö- Förlösa och Kläckeberga. Namnet Skal- rekommer. karebrinken minner också om vad som förevarit. Krog har med säkerhet funnits Lindstedts gelbgjuteri startades 1875 av sedan 1700-talets första hälft i anslutning Frans Elof Lindstedt på Fiskaregatan 22. till gamla riksvägen. Under senare delen Under de första åren tillverkades huvud- av 1800-talet växte en hantverksby fram sakligen beslag till selar men även större kring Galgekrogen. Det nya samhället fick arbeten, bl.a. ljuskronor och ljusplåtar i namnet Lindsdal. Här fanns representan- mässing till ›Kalmar domkyrka. Lindstedt ter för åtskilliga hantverksyrken, allt ifrån var tidigt intresserad av cykelsport och smeder, garvare och slaktare till mältare var Kalmars förste velocipedhandlare. År och sadelmakare. År 1897 drogs ›Kalmar– 1925 blev sonen Hilding Lindstedt delä- Berga Järnväg fram med station i L:s västra gare och firmanamnet ändrades till Lind- del. Där växte också upp ett sågverk, en stedt & Son. Förutom mässingsprodukter kvarn och en fajansfabrik, som nu rymmer blev cykelförsäljningen allt mer omfat- andra verksamheter. Vid 1960-talets bör- tande och firman sålde cyklar av bl.a. fa- jan hade antalet hantverkare minskat och brikaten Apollo och Nordstjernan samt

346 även det egna märket Poln. På 1950-talet utökade man även med mopedförsäljning. Mässingstillverkningen skedde till en bör- jan på Fiskaregatan men flyttades senare till Verkstadsgatan. Cykel- och mopedför- säljningen avvecklades 1988 och året efter flyttades gjuteri och butik till Strandsko- gen på Öland. Firman drevs då av fjärde generationen Lindstedt. Företaget bytte 2003 ägare och drevs till 2005 då verk- samheten avvecklades. L var då ett av de äldsta, i drift varande, gelbgjuterierna i landet. Se även ›gelbgjuterier. IB

Lindö är en ö mellan fastlandet och Ängö. Ön gränsar i söder till Malmfjärden och i det enda stället i Småland där man funnit Lindöskolan norr till Lindöfjärden. De båda fjärdarna fjärilarna ljusribbat ängsfly och leverfärgat Foto från 1945 förenas i väster av Lindölundskanalen. År ängsfly. Förutom skogsfjärilar finns även 1893 invigdes ›Epidemisjukhuset på den sällsynta ängsfjärilar bl.a. liten och bred- norra delen av ön. P O Hallmans stadsplan brämad bastardsvärmare samt åkervädd- från 1906 redovisar 13 större villatomter mott. L är ett Natura 2000-område. Lst vilka upptog en stor del av L. Detta plan- förslag genomfördes aldrig. År 1916 fanns Lindöskolan med tillhörande vaktmäs- ett föreslag att bebygga den södra delen tarbostad invigdes 1945 och ritades av vilket stadsfullmäktige avslog. Fyra år se- stadsarkitekten Nils ›Carlgren. Invändigt nare väcktes åter tanken på villabebyggel- smyckades L med en muralmålning av se men åter blev det avslag. På 1980-talet konstnären Ivan ›Hoflund. Skolan ersatte presenterade Kalmarhem idéskisser med den uttjänta ›Ängöskolan. År 1958 byggdes hyreshusbebyggelse. Innan Ängö fick fast en fristående skolmatsal ritad av Arne ›Del- förbindelse med Kvarnholmen tog sig born och Reed Andersson. L är en kommu- Ängöborna till fastlandet via Lindö och nal grundskola som innehåller förskoleklass över ett vadställen vid Ängö resp. fastlan- och årskurs 1–5 samt fritidslokaler. Antalet det. BB elever (2012) var 182. På skolgården finns en hästskulptur i trä, skapad av Anders Lindö naturreservat på nordvästra de- ›Lönn. IB len av Skäggenäs i Ryssby socken är ett gammalt odlingslandskap med flera olika Lingström & Karlsson KB startades naturtyper. Ädellövskogar och hagmarker 1899 som minut- och partihandel i glas- samt våtmarker och havsstränder är de och porslinsbranschen på Södra vägen 31 viktigaste. I hagmarkerna i områdets väs- på Sandås av Anselm Lingström och Emil tra del står flera gamla och grova hamlade Karlsson. En egen lagerbyggnad uppför- lindar. I området norr om gården Lindö des 1906 och minutaffären såldes några dominerar eken. Längs med stenmu- år senare. Kalmar stad köpte byggnaden ren mot åkermarken växer grova, mång- 1929 för att riva den och L lät uppföra ett Lindö naturreservat hundraåriga ekar. Insektslivet kring L är nytt kontor och lager på Södra vägen 22. rikt. Det beror på förekomsten av alla de L hade senare butik på Södra Långgatan 8. gamla, grova och ihåliga lövträden. En av Företaget upphörde i slutet på 1970-talet. reservatets ovanliga skalbaggar är läder- baggen; en stor, brunsvart skalbagge som Linnæus, Carl, se Carl von ›Linné. luktar läder. Läderbaggen är beroende av hålträd för sin överlevnad. Larven lever i Linnerhielm, Jonas Carl, 1758–1829, den så kallade mulmen som bildas inne i riksheraldiker, författare och konstnär, född trädsstammen. Läderbaggen kan ses i bör- på Elleholm i Blekinge. Modern dog två jan av augusti. Vad gäller fjärilslivet är L dagar efter L:s födelse och fadern flyttade 347 1741 och via Linköping och Växjö kom de till Lenhovda den 26 maj. Resan fort- satte nästa dag. Den 28 maj klockan 6 på morgonen anlände sällskapet till Kalmar efter att ha färdats hela natten. Efter stort besvär fick de husrum och sedan gjordes en vandring i staden. Nästa dag hade L tänkt resa vidare till Öland, men oväder gjorde att han tvingades stanna ytterligare tre dagar. Under dessa dagar besökte han ›Tyghuset och var även vid slottet för att se det omtalade ›mannablodet. Den 30 maj står följande i den handskrivna dag- boken: Hela denna dagen war mulen, kall och olustig med starckt blåst, at wi omögeli- Lingström & Karlsson KB. några år senare med sina söner till ›Eb- gen kunde komma öfwer til Öland, ej häller Södra vägen betorp utanför Kalmar. Egendomen till- hade lust at gå utom dåren; alltså togom wi hörde hustruns familj, vilken kommit att os ingen ting före. Sista dagen vandrade L i tillfalla familjen Linnerhielm. L gjorde sällskap med stadens apotekare Nordstedt flera resor i landet och är mest känd för ut till ›Skälby kungsladugård. Även den sina tre klassiska volymer reseskildringar, femte dagen i Kalmar, den 1 juni, blåste vilka han illustrerat med egna teckningar det som tidigare, Men trötta vid Calmare, och etsningar. Han tog juridisk examen, sedan vi här uti 4 dagar wäntat på lugn, re- flyttade till Stockholm, blev kanslist och solverade os gå öfwer på Färgan och passera 1783 protokollssekreterare i krigsexpedi- the många grund, som äro emellan Calmar tionen. Konstnärskapet och intresset för och Öland. Fläckfebren, som redan anstuck- naturen var av större betydelse för hans it twenne, som i huset bodde; then kortare utveckling än de ämbeten han innehade. Sommartiden och then angenäma prospec- Åren 1790–1805 vistades L mestadels på ten af Öland skyndade dageligen på resan. Ebbetorp och hans tid upptogs då av arbe- Kl. 3 efter middagen stegom wi på Färgan tet på gården. År 1809 utnämndes han till wid en Sudwäst stickande Storm, lämnan- riksheraldiker och tre år senare erhöll han des Calmar med mer än 30 Finskutor och sin sista offentliga utmärkelse, kansliråd. små Fartyg bak om os. Efter närmare två Efter 1810 levde L ett stillsamt familjeliv. månader på Öland och Gotland passerade Mer att läsa: Harald Schiller, Jonas Carl L åter Kalmar den 27 juli. Calmare-Stad Linnerhielm, 1932. GO uppehölt oss intet länge wid återkomsten ifrån Öland, utan reste jag härifrån samma von Linné, Carl, före adlandet Carl Lin- dag mot aftonen. BB næus, 1707–1778, botaniker och professor, född i Stenbrohults socken i Kronobergs Linnéuniversitetet bildades 2010 genom län. På uppdrag av statsmakten företog sammanslagning av Växjö universitet och Carl von Linnerhjelm. han, då nyutnämnd professor i medicin, Högskolan i Kalmar. Namnet avser att Omslag till den första av hans tre reseberättelser 1741 tillsammans med sex lärjungar sin hedra naturvetenskapsmannen Carl von välkända resa till Öland och Gotland. Re- ›Linné. I Kalmar har L sitt ursprung i den sans ändamål var att hitta svenska ersätt- ›lärarutbildning som bedrevs på ›Rostads ningsmedel för då dyrbar import. L skulle seminarium och andra eftergymnasiala ut- försöka finna gräs och växter som kunde bildningar som vuxit fram efterhand, bl.a. användas för färgning, andra växter som ›sjöfartsutbildning och ›vårdutbildning. År kunde användas för medicinskt bruk samt 1977 bildades Högskolan i Kalmar vari lä- att hitta ler- och jordarter som kunde an- rarutbildningen infogades. Senare tillkom vändas till porslin eller tobakspipor. I upp- utbildningar bl.a. inom media, företags- draget ingick även, men mera sekundärt, ekonomi och biokemi. Lärarutbildning- att underrätta sig om landets naturalhisto- arna integrerades, breddades och fördju- ria. Resan startade i Stockholm den 15 maj pades inte minst med forskning inom det

348 utbildningsvetenskapliga området när L Lions Club Kalmar/Unionen startades bildades. 1974 och är en lokal del av den interna- Universitetet har verksamhet på huvud- tionella välgörenhetsorganisationen Li- orterna Kalmar och Växjö och har även ons Club. L arrangerar sommardanser på viss utbildning i Hultsfred med music och Skälby loge och ordnar tillsammans med event management, Ljungby med infor- ›Lions Club Kalmar samt Falkens Scout- mationslogistik och Nybro med designut- kår en fest Trettondag jul för funktions- bildning i Pukeberg. Universitetets ledord hindrade. Dessutom delar L ut stipendier är nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet tillsammans med Lions Club Kalmar. vilket var kännetecknande för vetenskaps- mannen Linné. År 2011 donerade Ikea Lissinger, Eva, 1950– , konstnär, född i 980 mkr som grundplåt i en stiftelse som Kalmar. Hon är utbildad vid Skola för Gra- via L ska stödja forskning och utveckling fiska Tecknare, Grafiska Institutet, Gerles- i Småland. Även Inter Ikea Group tillför borgsskolan och har genomgått kurser för årligen 270 mkr så länge resultaten i den Philip von Schantz och Georg Suttner. egna verksamheten medger det. IB Om den senare har hon skrivit boken Ett komplext måleri i färgens innandöme, 2001. Linnéuniversitetet i siffror (2013) L har ateljé i Kalmar och på norra Öland och är medlem i KIK, ›Konstnärer i Kal- • 42 000 studenter (15 600 helårs- Eva Lissinger studenter) mar. Hon arbetar i olja och akvarell. Kon- Oljemålning • Ca 2 000 anställda sten är inte föreställande utan ofta en slags • 140 professorer figurativ konst, ibland med enbart två fär- • Ca 380 studerande på forskarnivå ger och andra gånger i färgrika möten. BB • 90-tal utbildningsprogram (examen på grundnivå) Liva Fabriker AB, se ›Margarinfabriken. • 50-tal utbildningsprogram (examen på avancerad nivå) startades • Ca 1 100 inresande utbytesstudenter Ljungby hembygdsförening • Ca 340 utresande utbytesstudenter 1938 och omfattade då även Hossmo sock- • Ca 60 betalande tredjelandsstudenter en, som senare bildade en egen förening. L äger ›Ljungby sockenmagasin, ett dagsverk- storp från Stora Kvigerum, nu flyttat till Lions Club Kalmar bildades 1953 och Prästgårdsparken, klockstapeln i Vassmolösa är en lokal del av den internationella väl- och brandstationen i Trekanten resp. Ljung- görenhetsorganisationen Lions Club. Året byholm. År 2011 invigdes föreningens hem- därpå höll L den första julmarknaden som bygdsgård, en f.d. skola väster om kyrkan i sedan blivit tradition. Från början hölls den Ljungbyholm. Hembygdsgården arrenderas på Lilla Torget, senare på Hantverksföre- av kommunen och har rustats upp av L. ningens gård. Den flyttades på 1970-talet Händelser och sysslor i socknen dokumente- till korsningen Storgatan–Kaggensgatan. ras av L i hembygdsböcker och förteckningar Från 2004 hålls julmarknaden på Larm- över sevärdheter. Bland övriga aktiviteter kan torget. Under åren 1964–1978 ordnade L nämnas loppmarknad, skördefest, grötfest, Barnens Dags-festerna, se ›Barnens Dag. berättarkvällar, studiecirklar, byvandringar, År 2003 startade L Valborgsmässofirande nationaldagsfirande och Öppet Hus under på Skälby tillsammans med ›4H-Gården. Mörerundan. L samarbetar med skolan vid En av klubbens äldsta aktiviteter är jul- bl.a. tidsresor och bildvisningar. Mer att läsa: festen för funktionshindrade som startade Boken om Ljungby socken i Kalmar län. 1962 på initiativ av Marianne Rimsäter Wallenberg. Hon var mycket engagerad Ljungbyholm är en tätort i Ljungby sock- i handikappfrågor och initiativtagare till en 12 km söder om Kalmar med 1 797 daglig verksamhet för utvecklingsstörda i invånare (2013). I L finns ›Ljungby kyrka, Kalmar. När ›Lions Club Kalmar/Unionen församlingshem, äldreboende, hälsocentral, startade 1974 kom även den att ingå i jul- tandläkarmottagning, förskola och skola festarrangemanget. med låg-, mellan- och högstadium, biblio- tek, kommundelskontor, livsmedelsbutik,

349 svårigheter kunde avtal tecknas med an- slutande ›Kalmar–Torsås Järnväg, KTsJ, och banan kunde invigas i augusti följande år. Längden var 18 km med spårvidden 891 mm. L hade stora ekonomiska bekymmer och såldes i slutet av 1911 på exekutiv auktion till Karlslunda kommun. Ett nytt bolag bildades, Ljungbyholm–Karlslunda Nya Järnvägsaktiebolag, som fortsatte drif- ten fram till 1929 då KTsJ övertog linjen genom att köpa aktiemajoriteten. Ägandet kom sedan att flyttas över till ›Östra Små- lands Järnvägsaktiebolag. Från 1 juli 1940 gick SJ in för att sköta trafiken och ett år senare övertogs aktiemajoriteten men först 1948 blev L helstatligt. Ljungbyholm-Karlslunda hembygdsmuseum inrymt i Ljungby sock- Sedan vägnätet förbättrats blev linjen järnväg. enmagasin, idrottsplats och några mindre mycket olönsam och beslut togs om ned- Rallare vid järnvägsbygget företag. Här finns rester av boplatser från läggning. Det sista persontåget gick på bronsålder och äldre järnålder samt två hösten 1959, i juni 1960 gick sista gods- s.k. fossila åkrar. L uppstod vid en kors- tåget och senare på hösten revs spåren ning av tre vägar invid kyrkan och i närhe- upp. Ett av ångloken som togs i bruk när ten av Ljungbyån. L blev stationssamhälle banan öppnades hade köpts från Ulrice- 1899 när ›Kalmar–Torsås Järnväg tillkom. hamns Järnväg. Det var tillverkat 1901 på Stationen har fått namn efter Ljungby- Motala Verkstad och rullar fortfarande, nu holms gård på södra sidan om ån. Oenig- på museijärnvägen Jädraås–Tallås Järnväg het rådde om var stationen skulle placeras; i Gästrikland. Följande bemannade sta- Ljungbyholms gård eller Kölby, och det tioner fanns: Ljungbyholm, Ölvingstorp, blev en kompromiss på kyrkoherdebostäl- Tvärskog, Nävraverke, Runtorp och Påryd. lets mark. Järnvägshotell och stationshus Mer att läsa: Björn Edman, Kalmar–Tors- byggdes, men det senare brann 1913 och ås järnväg med Ljungbyholm–Karlslunda Ljungbyholm. Tätort ett nytt uppfördes. L växte västerut som järnväg, 2012. BB villasamhälle och den största industrin var AB ›Lövträförädling, som bl.a. tillverkade Ljungbyholms GoIF, startades 1938 på parkettgolv. initiativ av AB ›Lövträförädlings ägare, Gunnar Nilsson. Fotbollsplanen Fruskogs- Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg, LCJ, vallen, som fortfarande används, invig- ursprungligen Ljungbyholm–Carlslunda des 1940. Där spelar lagen sina hemma- Järnväg tillkom genom bildandet av matcher. Ett klubbhus byggdes 1978. På programmet står förutom fotboll även Ljungbyholm–Karlslunda Carlslunda Järnvägsbolag 1906. Spå- Järnväg rarbetet påbörjades 1907. Efter stora gymnastik, innebandy och bordtennis. L arrangerar dessutom bingo- och tipspro- menader, allsångskvällar, valborgsmässofi- rande och turneringar mellan olika kvar- terslag i fotboll och innebandy. L spelar i div. 5 sydöstra (2014).

Ljungby kyrka är byggd av tuktad grå- sten samt spritputsad och avfärgad i en svag ton av terrakotta. Kyrkan består av ett ovanligt brett och långt långhus vars äldsta delar är från 1100-talet och som byggdes till nuvarande storlek under 1300-talet. Ett rektangulärt kor byggdes till under

350 1500-talet. Kyrkan brann efter ett blixt- nedslag 1757 men återställdes. Ungefär 100 år senare renoverades kyrkan efter rit- ningar av C G Brunius, Lund. Då tillkom kyrktornet och kyrkan fick sitt nuvarande utseende med exteriör i Skåneinspirerad romansk stil och interiör i nygotisk stil. På 1980-talet gjordes en större ombyggnad av koret som genom en skjutbar glasvägg kan avdelas så att den bakre delen bildar en lillkyrka. Arkitekt var Ivar ›Petersson. I kyrkans västra gavel finns en inmurad run- sten. Kyrkan och kyrkogården ligger inne i Ljungbyholms strax väster om gamla riks- vägen. Söder om kyrkan och intill kyrko- gården ringlar Ljungbyån fram. Prästgår- den, uppförd 1827, ligger även den intill kyrkan. Vid kyrkan uppfördes år 1884 en småskola och 1920–1921 flyttades kyrk- Här finns flera stenåldersboplatser, som Ljungby kyrka. stallarna för att ge plats åt den nya skolan, huvudsakligen är lokaliserade på en nivå Foto GM väster om kyrkan. Byggnaden finns kvar omkring tio m.ö.h. Bronsåldern är också än idag och används som skola. I öster lig- väl representerad, framför allt i de kust- ger församlingshemmet, uppfört 1974, och nära områdena. Längs Ljungbyån ligger som senare blivit tillbyggt. KLM/BB flera stora gravfält från järnåldern, som ver- kar vara den verkligt expansiva perioden. Ljungby Mejeriförening var ett andels- Bygdens fornlämningar visar på en lång, mejeri i Ljungbyholm som bildades 1898 obruten kontinuitet i boplatsmönstret från av några bönder från Ljungby socken. Året forntid genom medeltiden till nutid. Den efter stod mejeribyggnaden vid Ljungby- nuvarande bebyggelsen ligger antingen på holms järnvägsstation klar. Under några år höjder, som Ljungbyåsen eller i närheten runt 1930 fanns där en ettårig mejeriskola. av vattendrag som under forntiden. Ett Ett flertal mindre andelsmejerier fanns i Öl- stort område av riksintresse för kulturmil- vingstorp, Trekanten, Tvärskog, Arby, Gräs- jövården börjar vid Harby och fortsätter gärde, Hagby och Halltorp men de nedlades i Ljungbyåns riktning och omfattar öster under åren 1939–1952 och deras mejeri- om Ljungbyholm hela kustområdet. I hantering flyttades då till L. Som mest pro- norra änden av Ljungby by söder om ån ducerades 100 kg smör per dag och 100 ton byggdes Ljungby skans under ›Kalmarkri- ost per år. År 1956 upphörde verksamheten get 1611 och en vårdkase fanns då söder sedan den blivit olönsam eftersom en stor om byn. del av jordbruken i Södra Möre övergått till Sockenkyrka är ›Ljungby kyrka i Ljung- kreaturslös drift. Några år tidigare hade det byholm. I kyrktornets västra vägg finns en moderna ›mejeriet byggts i Kalmar och L:s av kommunens få ›runstenar. Samtliga byar verksamhet överflyttades dit. När mejeri- har medeltida ursprung. De största byarna verksamheten i L upphört såldes byggnaden var vid mitten av 1500-talet Ölvingstorp och kom att förutom bostäder inrymma och Ljungby med 18 gårdar vardera. Bi- bensinstation med bilverkstad, bank och skopen i Linköping ägde huvudgården i blomsteraffär. BB Ljungby redan i slutet av 1100-talet samt en stor del av gårdarna i nämnda by och Ljungby socken ligger 12 km söder om Ölvingstorp. Större gårdar är Suntorp, Kalmar. Socknens yta är 130 km². I ort- Ljungbyholms gård, Holmsberg, Nygård, namnet som skrevs Longby 1248 och Ly- Bottorp, Krankelösa gård, Kölby gård, Öb- ongby 1384 ingår ljung, ljunghed och by bestorp och Stora Tomteby. Större byar ’gård’. är Ljungby, Bottorp, Vassmolösa, Ölvings- Bygden är mycket rik på fornlämningar. torp, Källstorp och Harby. I socknen finns

351 Ljungby socken. tre tätorter, ›Ljungbyholm, ›Trekanten och Kartor från Det medeltida ›Vassmolösa, som alla har expanderat un- Småland. Nordvästra sock- endelen t v och sydöstra t h der de senaste decennierna. Den angräns- ande socknen ›S:t Sigfrid var tidigare en annexförsamling till Ljungby. Landskapet varierar mycket från de mo återfinns den alltmer mindre förekom- öppna strandängarna vid kusten, via det mande slåttergubben liksom granspiran. stora sammanhängande odlingslandskapet Bland mossorna bör särskilt nämnas den på Möreslätten till de barrskogsdominera- mycket sällsynta hårklomossan. I Ljung- de delarna med mer småskaligt jordbruk byholm återfinns ›Prästgårdsängens na- i väster. Stora sammanhängande odlings- turreservat. Sockengränsen mot Mortorps marker finns även utefter Ljungbyån samt socken i söder löper genom den mäktiga på ett par ställen i skogsbygden. Terrängen Nybroåsen. Särskilt intressanta partier är är relativt flack utan större höjdskillnader pärlbandsåsen söder om Ölvingstorp, den bortsett från den markanta Nybroåsen i praktfulla dödisgropen vid Djupadal samt söder. Ljungbyån har två stora armar, som flygsandsområdet med en välutbildad flödar samman öster om Trekanten. Övre strandvall vid Jonsdal. Åsen slutar i öster delen går genom en flack moränplatå, med en tvär, ända upp till 20 meter hög som gör att ån ställvis får ett meandrande brant. En liten del av ›Fröstorps naturre- lopp. Intressanta och välutbil- servat ligger i socknen. Från sockengrän- dade sumpskogar och sen i norr och ned till Ljungbyholm går översilningsängar Ljungbyåsen nästan alldeles intill Ljung- förekommer lik- byån. Från Ljungby löper den rakt söderut som lövskogar till sockengränsen. Längst österut vidtar med framför allt Bottorpskusten, som sträcker sig längs hela klibbal och björk. sockengränsen mot Kalmarsund. Kust- Vid Källstorp mot- sträckan har en myckenhet av strandängar tar Ljungbyån ett och andra betesmarker och hela landska- tillflöde, Gunnaboån. pet präglas här av en öppen odlingsbygd De båda åarna härifrån med insprängda trädbevuxna hagmarker. till kommungränsen mot Fågellivet är artrikt med bl.a. rödbena, Nybro är av riksintresse storspov, skedand, skräntärna och brun för naturvården och är även kärrhök. Öarna, holmarna och skären är ›Natura 2000-område. Ån hy- uppehållsplatser för sälar och stora delar ser även storvuxen havsöring. av skärgården är därför avsatt som säl- Vid och i Ljungbyån finns skydds- och även fågelskyddsområde. Hela flera tämligen ovanliga växtar- kustavsnittet är av riksintresse för naturvår- Ljungby ter som safsa, hampflockel och den. Hävdade hagmarker finns vid Gräsmo, socken sumpviol. I hagmarken vid Gräs-

352 Stora Tomteby, Konungaryd och Ölvings- torp. Hagmarken vid Kranklösaholm ligger i anslutning till Ljungbyån. Området består av en med ek, ask och lind skogsklädd li- ten ö samt norr därom en björk- och has- selhage. Fågellivet är rikt med bl.a. drill- snäppa, fisktärna, mindre hackspett och kungsfiskare och hela området har stora skönhetsvärden och är mycket välbesökt. Söder om Kranklösa finns flera små våt- marker, viktiga som reproduktionslokaler för långbensgrodan, en sårbar art. Sydväst om Ljungbyholm ligger Mören bestående av åker- och betesmarker, som naturligt översvämmas under våren. Området är mycket värdefullt som rast- och häcklokal för våtmarksberoende fåglar. Genom socknen löper i nord-sydlig rikt- ning väg E22 och och i väst-östlig riktning väg 25, Kalmar–Halmstad samt järnvägen Kalmar–Emmaboda–Alvesta, se ›Kalmar ströms bruk, ›Källstorps musteri, Krank- Ljungby sockenmagasin Järnväg. ›Kalmar–Torsås Järnväg gick ge- lösa kvarn, Kölby kvarn, Strömsholms nom socknen, invigdes 1899 och lades ner Förnicklingsindustri, Kölby Tegelbruk, AB 1965. ›Ljungbyholm–Karlslunda Järnväg ›Lövträförädling och Ljungbyortens an- tillkom 1908 och lades ner 1960. Väg 520 delstvättförening. mellan Ljungbyholm och Påryd går på den I Vassmolösa fanns sedan 1600-talet Söd- gamla banvall, som var en del av Ljungby- ra Möre tingsplats och Vassmolösa Gästgi- holm–Karlslunda järnväg. veri. Tinget flyttades till Kalmar 1966. Mer Den äldre landsvägen från Ljungbyholm att läsa: Boken om Ljungby socken i Kalmar och förbi Ölvingstorp har högt bevaran- län, flera delar. devärde. I Ölvingstorp finns en äldre bro i huggen sten. En viktig transportled under Ljungby sockenmagasin är en donation brons- och järnåldern var Ljungbyån och till Ljungby och Hossmo socknar gjord under historisk tid farleden längs kusten 1803 av Emerentia Brita Maria ›Bäcker- med lastageplats vid ›Bottorp. ström. Redan 1774 hade hon och hennes Skolor: En första skola i Ljungbyholm man, prosten Anders Bäckerström, grundat omnämns 1853, Kyrkskolan från 1884, en sockenmagasinsinrättning. Dessförinnan, Gräsmo 1884–1893, Harby 1884–1908, 1757, hade det utfärdats en kunglig kungö- Vassmolösa från 1884, Ölvingstorp från relse med stadgar för magasinsinrättningar 1897, Kranklösa 1908–1941, Brogården och därefter började magasin uppföras 1893–1944 och Ljungby folkskola från i många socknar. Tanken var att man un- 1921 med en stor utbyggnad 1960. der goda skördeår skulle lagra en del av Mejerier: ›Råby gårdsmejeri, ca 1850– spannmålsöverskottet och använda det för 1900, Källstorps gårdsmejeri 1884–1914, att undvika svält vid senare inträffad miss- Ölvingstorps andelsmejeri 1886–1925, växt, m.a.o. en slags bank. Grundplåten i Ljungby mejeriförening 1898–1956 och Ljungby och Hossmo var prostens dona- Trekantens andelsmejeri 1914–1945. tion av spannmål och penningmedel. Ef- Företag: I Trekanten finns en barrträds- ter att han avlidit 1786 fortsatte hustrun plantskola. Ett flertal småindustrier och med ekonomiskt understöd och 1803 lät hantverk har funnits i Trekanten. I Vass- hon uppföra sockenmagasinet i ektim- molösa fanns Vassmolösa Ångsåg och ett mer. Det var genom sin storlek och ståt- grustag, Skånska Cementgjuteriet hade liga arkitektur en framträdande byggnad. här cementvarufabrik från 1922 samt grus- Magasinsinrättningen upphörde 1890 och täkt fram till 1990. Nedlagda är: ›Fredriks- nyttjades som lager för spannmål och an-

353 dra torra varor. Sockenstämman beslutade verkat i 30 läroböcker. L ingick i redaktio- senare om försäljning av byggnaden men nen för Kalmar Lexikon. i en resolution från 1926 avslog Kungl. Maj:t denna ansökan. Först 1988 kunde Ljungnäs, Ryssby socken, finns belagd magasinsfonden upphöra genom ett be- som by redan 1399 och 1634 finns det slut i Kalmar kommun. De ekonomiska belagt att där fanns en hamn. I anslut- tillgångarna överlämnades då till ›Ljungby ning till hamnen uppfördes ett skeppsvarv, Hembygdsförening som numera även är som hade en storhetstid på 1870-talet då ägare av byggnaden och där föreningens där byggdes flera segelfartyg. Intill kusten museum inryms. BB byggde Birger ›Jeansson 1938 ett sommar- ställe, som såldes till Kalmar stad 1968 för Ljungbyån har sitt källområde i de västra sommarkoloniverksamhet. Här finns bad- delarna av Nybro kommun och mynnar i plats och småbåtshamn. IA Kalmarsund. Ån har ett avrinningsområde som täcker 20 procent av kommunens logdans är en gammal tradition och an- yta och är det största avrinningsområdet. ordnades på sommaren då logen var tom. Ett avsnitt av ån, från kommungränsen Traditionen har förts vidare och en stor mot Nybro till Källstorps möte, är av riks- del av sommardanserna under 1900-ta- intresse för naturvården. Där har åns två lets senare del anordnades som logdans. huvudfåror ett mycket meandrande lopp I Kalmar kommun har från 1960-talet genom såväl våtmarksområden med sump- logdans i modern mening anordnats på skog som ett småbrutet odlingslandskap, följande platser: Kolboda loge, Ugglan i t.ex. vid byarna Dansbo och Kattemåla. Hagby, Stallet i Arby, Gunnarsbo i Ryss- På vissa platser förekommer bifurkationer, by, Örntorp i Åby och Skälby loge i Kal- översilningsmader, forsar och välutbildade mar. kvillsystem. Bifåran Smedstorpsån fly- ter samman med L söder om ›Trekanten. Logen Sanning NTO, se nykterhetsrörelsen. Söder därom är landskapet varierat med hagmarker omväxlande med skogspartier lokalpost, lokal postverksamhet bedriven och åkrar. Särskilt värdefull är hagmarken på privat initiativ, har förekommit i två vid Kranklösaholm, där ån slingrar sig runt perioder i Kalmar; 1945 av ›Kalmar Lo- öar med rik flora och fauna. Söder om väg kalpost och 1998–1999 av Postbudet Kal- E22 kantas ån av hagar med gamla ekar mar. Dessa företag hade egna frimärken, och hassel. Ytterligare ett parti med vat- egna brevlådor och egen distribution. Den tenfall och öar finns vid ›Stora Binga. På 1 januari 1993 upphörde brevmonopolet den 4,5 km långa åsträckan mellan Kölby i Sverige. kvarn och åmynningen finns en stam av havsvandrande öring. Beståndet förstärks Lokalteatern är en amatörteatergrupp bil- genom utsättningar som pågått sedan dad 1978 som består av medlemmar från 1946. Inom avrinningsområdet finns några Linnéuniversitetets dramaundervisning och signalkräftodlingar; vid Stora Brogården, den har teater och musik på programmet. Råsbäck, Gunnegärde och Österhultsmå- la. Sportfiske efter bl.a. havsöring bedrivs i lotsbåtar i Kalmarsund var specialbåtar, området. KKn byggda för att ge lotsarna möjlighet att ge- nomföra lotsning på bästa möjliga sätt. Till Ljunggren, Lars, 1935– , lärare och lä- en början användes lokala bruksbåtar som roboksförfattare, född i Kalmar. Han ut- blekingsekor och smålandsekor, 16–21 fot bildade sig vid Lunds universitet, blev fil. långa och med en röd lotsvåd i spriseglet. mag. 1959, fil.lic. 1965 och fil.dr 1969 Mot slutet av 1800-talet lanserades en ny efter att ha forskat vid Zoologiska resp. båttyp. Den ideala lotsbåten skulle vara en Histologiska institutionen. L verkade som snabb seglare, klara grov sjö, vara säker och lektor i Ljungby 1971–1997. Under tiden stark för att tåla ombordläggning samt 1981–2009 var han läroboksförfattare åt kunna seglas av en man. En timmerman, bokförlaget Natur & Kultur och har med- Krus-Nisse, inspirerades av de engelska

354 lotsbåtarna vid floden Tees mynning där sjön var lika kort och krabb som i Kal- marsund. Han började bygga en båt efter denna förebild åt fyrmästaren på Grimskär. Typen blev en framgång och han byggde flera 17–18 fot långa åt lotsarna med rak förstäv, förskeppslinjerna närmast konkava, sambordet skarpt rest, akterspegeln hjärt- formad och starkt utfallande. Krus-Nisse efterträddes som lotsbåtsbyggare av tim- mermannen Per Nilsson från Igellösa, kal�- lad Pelle Fräsare. Han ändrade formen nå- got och hans båtar var 20–21 fot långa, 6 fot breda, byggda i ek och med en kraftig pollare i stäven för att lägga fast lotsgöling- en. Masten var inte stadgad för att kunna tas ner snabbt och sprisegelriggen bestod av storsegel och fock på tillsammans 12 m2. Från 1922 ersatte lotsarna efterhand segel- båtarna med motorkuttrar. Vid nöjes- eller sedan handels- och krigsskepp fick behov lotsbåtar kappsegling användes ett annat segelställ av detta. Sådan lotsning kan spåras tillbaka Foto Claes Wollentz med storsegel, fock, toppsegel och klyvare. till medeltiden och i vart fall till 1500-talet De var framgångsrika i tävlingar men ersat- då privilegierade stadslotsar, styrmän, är tes efter hand av andra båttyper som Folk- kända. Det fanns 1638 tre lotsar för inom- båtar. Vid en inventering 1977 fanns endast skärs- och tre för utomskärslotsning. Lots- ett halvdussin av båttypen kvar. De reno- plikt infördes först 1667 och Lotsverket veras dock, nya byggs i modifierad form på grundades 1680. Lotshemman inrättades, ›Lunds Båtbyggeri. GM bl.a. ›Lotsgården på Revsudden. Lotsupp- syningen i Kalmar anförtroddes åt Kalmar Lotsgården är ett kollektivt ägt sommar- stad 1736 samt senare även tillsynen över stugeområde på södra delen av Revsudden lotsarna på Vållö söder om Mönsterås och på Rev 2:25. Tidigare var det ett lönebo- på ›Skäggenäs. ställe för styrmän, senare kallade lotsar, Kalmar lotsplats hade i slutet av 1800-ta- och beboddes av två lotsfamiljer. L friköp- let en lotsförman, sex mästerlotsar, en ex- tes 1849 av lotsarna och blev ett lantbruk. tralots och två lärlingar. Varje lots hade Därpå byggdes ett antal sommarstugor på egen tjänstebåt. Dessa var på 1800-talet arrendetomter och 1965 köpte stugägarna traditionella lokala bruksbåtar vilket i Kal- marken på ca 50 hektar inklusive det gam- mar innebar att olika typer av blekings- la torpet, dess ladugård, stall, uthus och ekor och smålandsekor seglade med den ön Rönneskär. Ny ägare blev Lotsgårdens röda lotsvåden i spriseglet. I Kalmarsund Sommarstugeägarförening med 45 delä- var de vanligen mellan 16 och 21 fot långa. gare. Dessa förvaltar ekonomibyggnader Med jämna mellanrum inspekterade lots- och fastighetens skog. Ett skifte norr om kaptenen distriktets tjänstebåtar och inte Revsudden med 9 stugor på arrendetom- sällan fanns anmärkningar mot deras skick ter såldes på 2000-talet. och kvalité. Se ›lotsbåtar. Vid ›Kalmar lotsstation lotsade man Lotsholmen har tidvis använts som namn oftast in och ut ur hamnen. Lotsen seg- på ›Laboratorieholmen, främst under den lade ensam ut med båten. När han kom tid Lotsverket nyttjade holmen. Först tillräckligt nära det lotssökande fartyget 1967 förvärvade Kalmar stad den del av styrde han upp midskepps. Därefter gick holmen som tidigare ägdes av Lotsverket. han snabbt fram och lyfte upp masten ur mastbänken, rullade ihop seglet och lade lotsning i det grundrika Kalmarsund har ner allt i båten. Från fartyget kastades utförts av fiskare och skärgårdsbor ända lotsgölingen ner och gjordes fast runt

355 backen. Den brända skiffern östes ner i kar som fylldes med vatten från Hagby- ån. Vattnet löste kemikalierna och en lut bildades, som pumpades till pannhuset där den indunstades. Den förtjockade luten tappades upp på kar där alunkristal- lerna så småningom avsatte sig. Trätunnor användes vid transport av alunet. Det var en begärlig vara som även gick på export till Östersjöländerna och Ryssland. Gar- verier, färgerier och pappersindustrin var de stora förbrukarna. Alun användes även vid läkemedelstillverkning. Alunstift an- vänds än i dag för att stoppa blodflödet vid skärskador i samband med rakning. På 1830-talet utvecklades en metod att elda med alunskiffer istället för med ved i pan- norna, varför L 1841 flyttade tillbaka till skifferbrotten i Degerhamn. Kvar vid Kol- boda ligger den 5 hektar stora avfallshö- gen med bränd skiffer, rödfyren, som ett minne av 120 års verksamhet. LL Lovers alunbruk. pollaren framme i tjänstebåten. Efter att Karta från 1800. Här fanns lotsen klättrat ombord på fartyget förha- längst norrut tunndbinderi- verkstad och söder om den lades lotsbåten akteröver och togs på släp. en grupp hus för bruksfolket Vid längre lotsningar gick två man ut. En och ner mot ån inspektorsbo- lotslärling eller båtman seglade hem tjäns- staden med ekonomibyggna- der. Öster därom återfanns tebåten. För lotsen kunde det efter av- fyra rutindeladeskifferkar slutad lotsning bli en lång väg tillbaka till och ett lutkar. Hus fanns Kalmar eftersom de ofta sattes iland vid för rödfärgsbränning och lagring, alunbod, saffianhus Revsudden cirka 8 nautiska mil norrut el- och packhus samt vedgård. ler i Bergkvara 18 nautiska mil söder om Kalmar. En särskild hemvägsersättning be- talades till lotsen för att bland annat täcka resekostnader. Denna ersättning skulle också finansiera inköp och underhåll av tjänstebåt. I slutet av 1800-talet fanns tolv lotsplatser och uppassningsställen i Kal- Lovers Tändsticksfabrik, Hagby sock- marsund. I början av 1900-talet började en, startade som Lovers Fabriksaktiebolag nedläggningen av de mindre lotsplatser- 1873 av Ernst L Bolin, J Th. Jacobsson och na. GM I M Ahlstedt med Carl Erik Åkerlind som verkmästare. Fabriken låg i Loverslund vid lotsstationer, se ›Bottorp lotsstation, Hagbyån och drevs till en början med vat- ›Grimskär, ›Kalmar lotsstation resp. ›Skäg- tenkraft. Antalet anställda varierade mel- genäs lotsstation. lan 50 och 70 personer. År 1878 övertogs fabriken av Lovers Nya Fabriks AB men började sin verksam- Lovers alunbruk fem år senare brann den och efter återupp- het 1724 vid ›Hagbyån söder om Kalmar. byggnad brann den åter 1887. Samma år Året innan hade en del provkokningar såldes bolaget till Swedish Match Co som av alun gjorts vid Degerhamn på Öland. emellertid gick i konkurs 1889 och driften Brist på ved orsakade att bruket överflyt- låg nere till 1896. Då igångsattes fabriken tades till fastlandet. Alunskiffern bröts i av ett rekonstruerat Swedish Match och dagbrott i Degerhamn och fraktades med nu med ångkraft. Vid bildandet av ›För- små segelfartyg över sundet till Kolboda. enade Svenska Tändsticksfabriker 1913 Där brändes skiffern på stora bål på fyr- 356 med Ivar Kreuger som VD uppgick alla om ett återinträde på den franska tronen. Swedish Matchs fabriker i det större bo- Slutligen sammanställdes en skrivelse, da- laget och 1916 lades driften ner i Lovers- terad Kalmar den 20 oktober 1804, där lund. Se ›tändsticksfabriker. BB bourbonerna förklarade sin ärvda rätt till tronen. Den låg till grund för återinträdet luddvårlök, latin Gagea villosa, är en tio år senare. När Napoleon abdikerade växtart i familjen liljeväxter och Sveriges 1814 utropades L till kung i Frankrike. Un- mest sällsynta vårlök och placerad i hotka- der de hundra dagarna lämnade han lan- tegorin sårbar på den svenska listan över det men återkom och blev kung igen efter hotade arter. Den är fridlyst och återfinns Napoleons nederlag vid Waterloo. De två endast på ett 30-tal platser i södra Sverige. andra prinsarna, som besökte Kalmar, blev Den fick 2010 stor uppmärksamhet när även de kungar av Frankrike; hertigen av dess växtplats i Kalmar delvis hotades av Artois blev Karl X under åren 1824–1830 att ›Gota Media planerade bygga en kon- och hertigen av Angoulême blev Ludvig torsbyggnad väster om ›Gamla vattentor- XIX, dock endast 20 minuter. Hertigen net. Kombinationen av ett nybygge och av Orleans, sedermera kung Ludvig Philip, blommans sällsynthet orsakade överkla- hade också väntats till Kalmar men kom gan till Länsstyrelsen men bygget genom- aldrig. fördes inte. Luddvårlök är en flerårig ört Under vistelsen i Kalmar bodde L i ›Re- som blir cirka 10 cm hög med gulaktig sidenset hos landshövding Michael ›Anck- lök. Stjälken har två långsmala, mörk- arswärd. Hertigen av Angoulême bodde i gröna basalblad och två till fyra stjälkblad. Theodor Foenanders stora hus vid Larm- Blommorna sitter i en ofta rikblommig torget, sedan kallat ›Lilla hovet till skillnad klase. Blomskaften, samt även de gula hyl- från Stora hovet, dvs. ›Residenset. Varje lebladens utsida, är fint silverludna. Fruk- kväll var det middag hos landshövdingen ten är en trerummig kapsel och fröna har och där intog biskop Martin Georg ›Wal- ett oljerikt bihang. Luddvårlök blommar lenstråle en viktig plats i kraft av sina stora under våren och vissnar ner under försom- språkkunskaper. Under sina promenader maren. BB på staden väckte prinsarna stort uppse- ende. Bl.a. besökte L Stensö udde för att Ludvig XVIII, 1755–1824, fransk kung beskåda den plats där den landsflyktige 1814–1824, född i Versailles. Han var bror Gustav Vasa en gång landsteg. L skänkte till den giljotinerade kung Ludvig XVI. pengar till en minnessten som idag ligger i L, egentligen då hertigen av Lille, hade vattenbrynet strax intill Vasastenen. Efter efter den franska revolutionen fått en fri- en månad, den 24 oktober, lämnade frans- stad i Ryssland. Bourbonerna, det franska männen Kalmar åt olika håll. BB kungahuset, som då fanns utspridda i Eu- ropa hade efter inbjudan av kung Gustav Ludvigshuset vid södra sidan av Larm- IV Adolf stämt möte i Kalmar för att dis- torget är ett tidstypiskt centralpalats i ju- kutera ett återtagande av makten som då gendstil som byggdes åren 1903–1905 ef- innehades av kejsare Napoleon I. Den 25 ter ritningar av arkitekt Gustaf Wickman. september 1804 kom den franske tronpre- Byggnaden upptar hela kvarteret Köp- tendenten till Kalmar tillsammans med mannen, byggdes med butiker och bank i sin brorson, prinsen och hertigen av Ang- bottenplan och bostäder i de två ovanlig- oulême, och ett stort hov. De hade avseg- gande planen. L kallas även ›Eoska huset lat från Riga mot Kalmar, men hårt väder och uppfördes av Fastighets AB Eos, ägt av gjorde att de fick söka sig iland på östra Johan ›Jeanssons änka Emma och sönerna Öland. Där blev de först tagna som spio- Ernst, John och Hugo. Eos står för Emma ner. Väl i Kalmar blev de kungligt mottag- och söner. Byggnaden ersatte ›Lilla Hovet, na av landshövding, biskop, borgmästare, som brann ner 1901. Det legendariska fö- kommendant och en stor folkmassa. Efter retaget ›Ludvigs Varuhus med namn efter några dagar kom L:s broder, prinsen och dess grundare Ludvig Johansson, flyttade greven av Artois, till Kalmar från England in som hyresgäst 1916 och 1924 förvär- och överläggningar skedde sedan dagligen vades fastigheten. Företaget levde kvar

357 och egna motorseglare. Som mest syssel- sattes runt 100 personer vid sågen. I den stora sågverksbyggnaden inrättades även en ångkvarn som senare utarrenderades. Först 1953 övergick man från ånga till el. Ludvigsson var ägare av 36 gårdar med omfattande skogsarealer i ett flertal sock- nar. Han bedrev även ett omfattande lant- bruk efter att ha inköpt ett flertal mindre gårdar i Balltorp under åren 1905–1918. Ludvigs Varuhus. Vid Emil Ludvigssons död övertogs rörel- Interiör sen av sönerna Torbjörn och Sten. År 1964 i byggnaden till 1972. Idag inrymmer L såldes L till ›Kalmar Lantmän. BB restauranger på hela bottenvåningen och däröver kontor och bostäder. GM Ludvigs Varuhus har sitt ursprung i en vävnadshandel, grundad av Ludvig Johans- Ludvigssons Trävaruaffär grundades av son år 1873, med lokaler först på Kaggens- Emil Ludvigsson, 1879–1949, född i Kvilla, gatan 3 och från 1882 på Södra Långgatan Förlösa. Tidigt började han med skogsar- 8. Där anställdes Ernst W Johansson som bete och tillsammans med sin bror Uno biträde 1909, och han övertog tillsam- startade de 1896 en sågverksrörelse ge- mans med kollegan Hjalmar Karlberg rö- nom att sätta upp en ångsåg i skogarna relsen av L Johanssons dödsbo 1916. De runt Mossebo och Kvilla. I början av verk- bildade Ludvig Johanssons Efterträdare samheten användes mobila ångdrivna såg- och flyttade genast till Eoska huset, senare verk. År 1901 stod en stor fabriksbyggnad kallat ›Ludvigshuset, som inköptes 1924. av trä färdig vid Förlösa järnvägsstation. Sortimentet utvidgades genom inköp av Verksamheten i Förlösa utökades med an- Strömbergs Lamp- och bosättningsaffär läggningar i Kalmar, Timmernabben, Borg- och kom sedan att omfatta möbler, mat- holm, Färjestaden och Degerhamn med tor, textilier, barnvagnar, belysningsarma- försäljning av trävaror och byggnadsma- tur, glas, porslin, husgeråd och leksaker. terial. Fyra kolugnar byggdes 1937 och Småningom fylldes hela byggnaden av L. kolet hade stor avsättning under krigsåren Företaget ombildades 1944 till Ludvigs då nästan alla motorfordon var hänvisade AB när Karlberg avlidit. L sålde kvalitets- till gengasdrift. Företaget bedrev stor ex- artiklar från småländska glasbruk och mö- Ludvigshuset port av trävaror med egen exportfirma belfabriker. Grossistföretaget AB Ewika startades år 1935. Efter att en bedragare 1972 köpt företaget med bolagets eget ka- pital av Ernst W Johansson, gjorde företa- get konkurs och upphörde. GM

Lufthamnen, se ›Kalmar Flyghamn.

Luma Metall AB har sitt ursprung i Lu- malampan AB som startades av Koopera- tiva Förbundet 1930. Verksamheten i Kal- mar började 1946 och då med tillverkning i ›Kalmar Nya Tapetfabriks gamla lokaler på Fabriksgatan. Produktionen omfattade till en början julgransbelysning och andra ljusdekorartiklar, senare också komponen- ter till TV-apparater. År 1961 påbörjades produktionen av volframtråd som används i glödlampor och elektronikenheter. Lamptill-

358 verkningen flyttades från Kalmar runt 1970. Trådtillverkning av volfram inom Luma sker sedan 1976 enbart i Kalmar. Tillverkningen är högteknologisk och man samarbetar med bl.a. Linnéuniversitetet. Fabriken ligger sedan 1970-talet på ›Berga Industriom- råde. År 1991 sålde KF Luma till Atle. IB

Lundell, Hilda, se Johan August ›Lundell.

Lundell, Johan August, 1851–1940, pro- fessor och språkforskare, född i Kläcke-ber- ga socken. Efter studentexamen i Uppsala 1871 kom han att ägna sig åt de svenska Lena Lundgren. landsmålen. L:s intresse för dialekt- och Textila broderier i keramik- formar, detalj nedan folklivsforskning ledde till att han blev banbrytande inom svensk dialektforskning skottet och lämnade riksdagen 1919. Som genom att 1878 skapa landsmålsalfabetet. boksamlare byggde L upp ett omfattande Samma år startade han den ännu bestå- bibliotek, som till större delen såldes på ende tidskriften Svenska landsmål och Stockholms Bokauktionskammare först svenskt folkliv. År 1882 utnämndes han 1972. IB till docent i fonetik och nio år senare till förste innehavare av en professur i slaviska Lundgrehn, Adolf, 1881–1937, agitator språk vid Uppsala universitet. Han var och redaktör, född i Malma i Västman- med om att stifta Rättstavningssällskapet land. Från början arbetade han som må- 1885 och kom på så sätt att aktivt delta i lare men verkade under åren 1908–1912 den rättstavningsreform som genomfördes i Kalmar, bl.a. som ansvarig utgivare och först 1906, då bl.a. ’af’ och ’hvad’ skulle redaktör för ›Nya Folkbladet. När Selma skrivas ’av’ resp. ’vad’. L ägnade mycken Lagerlöf fått Nobelpriset i litteratur 1909 tid åt utbildningsfrågor inom olika områ- ansågs detta vara i högsta grad provoceran- den och var en av grundarna av Uppsala de. August Strindberg såg sig som en värdig enskilda läroverk, kallat Skrapan, numera vinnare och året efter initierade L en natio- Lundellska skolan, samt Fackskolan för nalinsamling till Strindberg för att tilldela huslig ekonomi, också i Uppsala. Fram till honom ett Folkets Nobelpris. Totalt insam- sin död var han en av de ledande personer- lades 45 000 kr, idag ca 2 mkr., det mesta na inom den 1899 bildade ›Kalmarklub- i form av 50-öringar. Priset överlämnades ben N 3 i Stockholm och var dess klassfö- 1912 till August Strindberg på dennes fö- reståndare, ordförande, under en lång följd delsedag men han skänkte bort det mesta, av år. J har bl.a. utgivit Ljudbeteckning för bland annat till arbetslöshetskassor. BB Småländskan ock Öländskan, 1879. Han inspirerade sina systrar Hilda Lundell och Lundgren, Lena, 1955– , keramiker och Elise Zetterqvist att utge det stora verket textilkonstnär, född i Kalmar. Efter ut- Folkminnen från Kläckeberga ock Dörby, bildning i England 1972–1975 öppnade Johan August Lundell. Exlibris 1889–1943. Hans bror Per Olof ›Lundell hon egen ateljé, Lena Keramik, 1976. Hon var ägare till ›Ebbetorp. SC har deltagit i samlingsutställningar och gjort flera separatutställningar. Åt Kalmar Lundell, Per Olof, 1849–1921, lantbru- läns landsting har L utfört utsmyckningar kare och riksdagsman, född i Kläckeberga Hon är representerad på flera museer och socken. År 1872 köpte han ›Ebbetorps har erhållit Guldnålen av Broderiakade- herrgård av Linnerhielms dödsbo och upp- mien. Hennes broderiintresse resulterade lät lokaler till den nystartade Södra Kalmar 2008 i boken Med egna stygn, brodera fritt läns folkhögskola i mangårdsbyggnaden. I ut hjärtat. riksdagen tillhörde han Lantmannapartiet. L var 1910–1914 ledamot av jordbruksut- Lundgrens Järnhandel har sitt ursprung i

359 den järnhandel som 1841 startades på Stor- byggnad belägen på Södra Malmgatan i gatan 18 av Svante Lundgren. Vid hans från- nära anslutning till Norra vägen. Byggna- fälle 1888 övertog sonen Sture Lundgren den var från 1800-talets början men vid verksamheten och namnet blev då Sture förra sekelskiftet var den i mycket dåligt Lundgrens Järnhandel. Efter att han avli- skick och på ett ställe står att läsa Gatans dit 1936 drev hans hustru Jane Lundgren, lättare garde hade i byggnaden en verk- som redan var mycket engagerad i företaget, lig fristad, dvs. den beboddes bl.a. av fala järnhandeln i tio år. År 1937 ombildades kvinnor. När man ville öka husets och dess företaget till AB Sture Lundgrens Järnhan- folks dåliga status kallades det Hotel de del med Eugen Angner som hälftenägare. Luz. L revs en bit in på 1900-talet. Han övertog ägandet 1946 och under hans ledning utvidgades företaget till att även omfatta handel med både jordbruket och byggnadsindustrin. År 1950 köptes Björk- mans Järnhandel på Kaggensgatan 11. När fastigheten på Storgatan revs på 1980-talet flyttade L till Björkmans lokaler. En legen- darisk anställd var Hugo Jonsson, Skruven, känd även som domare inom korpidrotten. I slutet av 1960-talet överläts L på svärsonen Carl-Olof Lind och företaget drivs idag av nästa generation. År 1986 öppnade L en fi- lial på Torsåsgatan med försäljning av bygg- material. År 1996 flyttades all verksamhet till nybyggda lokaler på Verkstadsgatan 19, Lusthuset på västra fästningsvallen i an- som 2001 fick en större tillbyggnad. Idag slutning till porttornet på Kalmar slott (2014) drivs företaget under namnet XL uppfördes på 1550-talet under ›Gustav Bygg Lundgrens. BB Vasas regeringstid. ›Johan III lät under sent 1580-tal och tidigt 1590-tal utveckla Lunds Båtbyggeri startades i Ekenäs detta till ett magnifikt sommarpalats. Från 1950 av Bertil Lund, som tidigare arbetat Gyllene salen ledde en täckt passage med på ›Ekenäs varv. L uppförde en verkstad vindbrygga ut till palatset. Sommarpa- som tillbyggdes 1960. L tillverkar fritids- latset bestod av flera byggnader kring en båtar i trä och plast efter egna ritningar fyrkantig innergård. Det sparades inte på och dessutom Ekenässnipan efter gammal några kostnader vid utsmyckningen. Varje modell. På L byggdes den komplicerade detalj utfördes i de mest moderna och träförlagan med arabiska ornament till det dyrbara material. Palatset stod färdigt vid som senare blev vitbetongelement till fa- Johan III:s död 1592. Det skadades sedan saden på Hotell Al Rasheed i Bagdad. svårt vid danskarnas belägring och eröv- ring av Kalmar slott 1611, se ›Kalmarkri- lurra är ett lokalt uttryck för att gå ner sig get, och revs slutligen 1613. LWA på svag is, synonymt med plurra. luttabulaturer från tiden runt sekelskiftet Lushotellet var ett folkligt namn på en 1700 finns i två handskrifter i ›Kalmar läns museum. De innehåller musik från sin tid skriven för luta, inte i form av noter utan som tabulatur, vilket endast få nutida lute- nister kan spela efter. På elvasträngad luta har Göran ›Söllscher framfört musik ur dessa tabulaturer och även spelat in vissa verk ur dem bl.a. några av greven Johan Anton Logy. Mer att läsa: Kenneth Sparr, Musik för luta i Kalmar, Kalmar län 1977. Lycksalighetens ö

360 Lyckhem, Germundsgatan 13, var ett församlingshem, ritat av J Fred. ›Olson, som invigdes 1921. Byggnaden har fått namn efter de många lyckor som fanns här. L uppkom vid en förnyelse inom Svenska Kyrkan, den s.k. församlingsrörelsen. Bygg- kostnaderna täcktes till stor del genom in- samling bland de boende i stadsdelen. Här har bedrivits kvällsgudstjänster, söndags- skola och annan kyrklig verksamhet. Från 1921 och fram till en bit in på 1980-talet hade distriktets diakonissa sin verksamhet här. En fest anordnades den 28 december för äldre församlingsmedlemmar och blev en årlig tradition.

vilket gjorde orkesterns klang mjukare Lyran och fylligare. I början på 1960-talet spe- konserterar i Stadsparken Foto GM lade L in en egen första grammofonskiva och medverkade senare på ytterligare en. År 1965 övertogs dirigentskapet av Jörgen Spångberg, som blev musikkårens ledare i hela 30 år. Sommaren 1979 inleddes L:s ännu pågående konsertserie Musik i som- År 1980 tillkom ›S:t Johannes kyrka och markväll med en kåserande värd, vilken L:s betydelse avtog. Ett förslag att riva L samlar stor publik i Stadsparken. En an- möttes av stort motstånd. Fastigheten sål- nan tradition har skapats genom att L bju- des 2006 till Kalmar kommun som där in- der in till nyårskonsert tillsammans med rättat Fritidsgården Lyckhem, en verksam- en eller flera gästartister. L kan emellanåt het för ›Vasaskolans högstadieelever. IB ses spelande och marscherande på Kvarn- holmen. Lycksalighetens ö kallas den lilla ö som ligger i Slottsfjärden och nås via en liten Långkatekesen, även Lånkan, var namn träbro från ›Sylvanderparken. I många i folkmun på ett stort, långt bostadshus i år var bron borta men en ny byggdes till tre våningar med 9 trapphus samt några ›Unionsjubileet 1997. Troligen har namnet lägre byggnader, allt beläget mellan Drott- uppstått i folkmun genom att det centrala ning Margaretas väg, Ståthållaregatan och men avskilda läget gjort det till en roman- Heijocksgatan. L byggdes i etapper på tre tisk mötesplats och skalden Erik Johan tomter med början troligen 1907. Här ›Stagnelius välkända Lycksalighetens ö från fanns ett sextiotal bostäder och var en ar- ca1818 kan ha påverkat namnvalet. betarkasern med små lägenheter, låg stan- dard och många barnfamiljer. Vissa gör lydköpingar, se ›Kalmars köpingar. gällande att det var August ›Andersson, kallad Häst-August, som byggde dessa Lyran, egentligen Stadsmusikkåren Lyran, hus vilket namnet L kan tyda på eftersom grundades 1931 och är en amatörblåsor- hans byggnader ofta fick namn med religi- kester, från början en oktett av tyskt möns- ös anknytning, t.ex. Arkagården och Sion. ter. Etableringen av F 12 år 1942 erbjöd L revs 1966 och på dess plats byggdes ›Sö- möjlighet att få professionella musikaliska dercentrum. ledare från flygflottiljens musikkår, som verkade 1943–1957. Musiksergeant Sture Långlisa, även Långa Lisa, var i folkmun Berglund utökade kåren med saxofoner, namn på den backe som ligger norr om ›Gamla vattentornet, en del av Kalmars 361 Läckeby är en tätort 14 km nordväst om Kalmar i Åby socken med 935 invånare (2013). I L finns ›Åby kyrka, församlings- hem, äldreboende, förskola och skola med låg- och mellanstadium, idrottsplats, livs- medelsbutik, bygdegård, hembygdsmu- seum och några mindre företag. L ligger på gränsen mellan Möreslätten och skogs- bygden och har sitt ursprung i en bondby som redan på 1200-talet fick en kyrka vid en vägkorsning. Den nutida tätorten växte upp efter att ›Kalmar–Berga Järnväg stod klar 1897. Ett stationshus och ett järnvägs- hotell byggdes då på Lilla Vångersläts mark, Långkatekesen befästningsvallar. När man på 1860-talet men stationen fick namn efter det största planerade för en ny större folkskola fanns godset i grannskapet, ›Läckeby gård. Ett vil- det planer på att bygga den nya skolan lasamhälle växte sen fram på båda sidor om här. Efter några års utredningar beslöts att järnvägen och med verksamheter som trä- istället bygga den på andra sidan ›Systra- förädling, virkeshandel och handelsträdgår- strömmen, det som blev ›Tullskolan. Förr dar samt hantverk, handel och småföretag. var L en populär plats för kälkåkning. Bl.a. startades Läckeby Rörläggningsaffär här, som utvecklats till LR-installation och Långvikens bastuförening bildades 1993 ›Läckeby Water Group. Mer att läsa: Här då den ideella föreningen övertog verksam- växte Läckeby fram, 1994. heten från Kalmar kommun. Bastubyggna- den ingår i det kommunala ›Långviksbadet. Läckeby GoIF fick sitt namn 1936 och Den vedeldade bastuanläggningen är till- har sitt ursprung i Maltorps IF, bildad Läckeby. Tätort gänglig för såväl män som kvinnor och även 1930. Fotboll står på programmet med öppen för icke medlemmar. A-, B-lag och ett antal lag för flickor, poj- kar och även för blandat flickor-pojkar. Långviksbadet anlades 1944 som ett Åbyvallens idrottsplats stod klar 1961 och sportbad med hopptorn, åskådarläktare utvidgades 1980 med en träningsplan. Is- och några år senare byggdes även en bastu. rink finns, som L vill utveckla till en all- År 1946 ägde SM i simning och simhopp plan. Se även Bengt Cidden ›Andersson. rum här. Läktarna är numera rivna och sim- och hopptävlingar har förlagts till Läckeby gård i Åby socken utgjordes ur- Långviksbadet. Från badets publika ›Äventyrsbadet. I anslutning till L finns sprungligen av flera gårdar som på 1500-ta- glansdagar. ett friluftsbad. LLj let sammanslogs till två. Under ›Kalmarkri- get 1611 brändes dessa av danskarna. Den norra gården frälseköptes av överste Jakob Jakobson Bååt som då ägde Stävlö. L kom under åren att ägas av släkterna Lewen- haupt och Ulfvenklou. År 1834 blev Carl Otto Posse ägare till L. Han var sin egen arkitekt och ritade den nuvarande huvud- byggnaden inspirerad av den medeltida byggnadskonsten. Byggnaden stod färdig 1854 och har tidvis kallats Läckeby slott. Efter hans död skedde flera ägarbyten. Axel Nilsson köpte gården 1921 och går- den brukas och drivs fortfarande av famil- jen. Mer att läsa: Per Anderö, Herrgårdar runt Kalmar, 2012. IB

362 Läckeby Skytteförening bildades år Länkens Kamratförening Kalmar bil- 1900 och hade en omfattande ungdoms- dades 1958 och är en sammanslutning av verksamhet. År 2012 sammanslogs L med människor med tidigare eller pågående Kalmar Skyttegille under namnet Kalmar alkoholproblem och/eller blandmissbruk. Läckeby Skytteklubb. L arbetar för alkoholistvårdens humanise- ring, kompetent och tillgänglig vård för de Läckeby Water Group har sitt ursprung i alkoholsjuka samt en effektiv eftervård. Läckeby Rörledningsaffär, grundad 1935, som utvecklades på 1960-talet genom att Länsförsäkringar Kalmar Län med säte kombinera VVS och rening av dricksvat- i Kalmar har delvis sitt ursprung i den av ten. På 1970-talet expanderade företaget Kungl. Maj:t 1840 stadfästa Brandstods- och flyttade till industriområdet Mose- föreningen på Landet inom Calmar län krog. Läckeby Water Group bildades då. med Öland. Den kom snart att kallas Cal- Produktion samt kontor finns sedan 2012 mar Läns Brandstodsbolag, senare Calmar i ›Kalmar Verkstads AB:s tidigare loka- Läns och Ölands Brandstodsbolag. Detta ler i Kalmar. I koncernen ingår bolagen var då ett länstäckande bolag men 1871 Purac, Purac Puregas, Läckeby Products bildade Norra Tjust ett eget bolag som och Bevas. Varje enskilt bolag represen- senare även utökades med Södra Tjust, terar en viktig del i koncernen; vattenre- Sevede och Aspelands härader. År 1888 ning, avloppsrening och biogasproduk- bildades Södra och Norra Möre Häraders tion samt egentillverkade produkter inom Brandstodsbolag med säte i Kalmar och dessa segment. Företaget är etablerat i tre det är detta bolag som idag är den juridis- världsdelar och ledande inom sitt område. ka personen i L. Det nya bolaget övertog År 2012 bildades More Biogas i Småland då delar av Kalmar Läns Brandstodsbolag, AB och efter inköp av Kalmar Biogas sat- som nu bytt stavning från Calmar till Kal- sar L på biogasproduktion i Mosekrog. IB mar. Året efter bildades Mellersta Kalmar läns Brandstodsbolag och fyra år senare Läkarvillorna kallas den samlade bebyg- Brandstodsbolaget för Kalmar läns fast- gelse av 10 arkitektritade villor vid Bister- land. År 1950 bildades Kalmar läns södra feldsvägen på Stensö som byggdes under brandstodsbolag, med säte i Kalmar, ge- åren 1965–1967. Marken hade tidigare in- nom sammanslagning av Södra och Norra gått i ›Skälby kungsgård och såldes för 5 kr/ Möre Häraders Brandstodsbolag samt det m2. Tanken med denna sjönära bebyggelse 1893 bildade Brandstodsbolaget för Kal- var att råda bot på den läkarbrist som fanns i mar läns fastland. I mitten av 1980-talet början av 1960-talet. Med ett attraktivt bo- gick Kalmar läns Södra Brandstodsbolag ende i lasarettets närhet skulle läkare med i Kalmar ihop med Kalmar läns Norra hög kompetens lockas till staden. Av de tio Brandstodsbolag i Västervik och Länsför- tomterna kom sju att bebyggas av läkare. säkringar i Kalmar län bildas 1986, senare Kommunens krav vid försäljningen var att namnändrat till Länsförsäkringar Kalmar byggnationen skulle vara påbörjad inom ett län. Brandstodsbolagens verksamhetsom- år efter tomtköp. De nya tomtägarna skrev råde var ursprungligen enbart landsbygden, ett gemensamt avtal med ›Kalmarhem om medan fastigheter i staden försäkrades i att ansluta husen till den befintliga fjärr- särskilda bolag. L:s huvudkontor finns se- värmeanläggning som fanns i närliggande dan 2011 i nybyggt kontor på Norra Lång- hyresfastighet. En följd av detta var att det gatan 17, Kalmar. BB bildades en villaförening, vilken sägs vara Sveriges första, och vars stadgar reglerade Länslasarettet, se ›Hospitalet samt ›Läns- hur fjärrvärmen från Kalmarhem skulle sjukhuset. kostnadsfördelas mellan de nya fastighe- terna. Detta innebar många konflikter som Länsresidenset se ›Residenset. löstes när Kalmar kommun senare kunde erbjuda kommunal fjärrvärme till vilken Länssjukhuset i Kalmar vid ›Stensberg stod samtliga anslöt sig. Villaföreningen är än klart 1937 och ansågs då vara mycket mo- idag aktiv. BB dernt, ritat av arkitekten G Birch-Lindgren,

363 som studerat sjukhusarkitektur i USA. L sedan 1977 av landstinget. Länsstyrelsen är var en femvånings tegelbyggnad i T-form en statlig myndighet och landshövdingen med vårdavdelningarna mot Kalmarsund har i uppdrag att följa utvecklingen och in- i söder och mot norr operationsavdelning, formera regeringen om länets behov. Från laboratorium, röntgenavdelning samt kök. början bodde landshövdingen i slottet men Höga ambitioner och fortsatt specialise- sedan 1686 i ›Residenset dit även adminis- ring ledde snart till att nya lokaler bygg- trationen då flyttade. På 1970-talet flyttade des för ögon-, öron-näs-halssjukdomar, administrationen till ›Malmen i samband gynekologi-obstetrik och barnsjukdomar. med att där skapades ett förvaltningscen- Under 1960-talet tillkom nya byggnader trum med separata byggnader för L, skat- för psykiatri och geriatrik. Därefter har teförvaltning och polismyndighet. Se även ny-, om- och tillbyggnader fortsatt genom ›Regionförbundet i Kalmar län. BB åren. Som nyskapande betraktas den 1991 färdiga vårdbyggnaden med Åke Brisvall Läppstiftet kallas i folkmun det 11 vå- som arkitekt, eftersom den har korta, böjda ningar höga bostadshus som är beläget på korridorer, 1–3 bäddsrum som utformats Varvsholmen med adress Varvsgatan 14. med utgångspunkt från patienternas behov En 3-våningsbyggnad är hopbyggd med och många rum med utsikt mot Kalmar- höghuset. Sammanlagt finns 21 lägenhe- sund. Antalet vårdplatser är ca 400. Sjuk- ter i form av hyresrätter. Byggnaden stod husområdets yta är av samma storlek som klar 2002 och är ritad av arkitekt Bo Thun- Kvarnholmen. Av de först uppförda bygg- berg. Fastigheten ägs av ›Kalmarhem. BB naderna återstår idag endast tre mindre. Se även ›sjukvård. TH

Länsstyrelsen i Kalmar län har sitt säte i Kalmar. Länsindelningen skapades 1634 av Axel ›Oxenstierna och Kalmar är idag ett av Sveriges 21 län. Kalmar län fick till större delen sina nuvarande gränser på 1700-talet. År 1971 avsöndrades fem sock- nar i norr till Östergötlands län och tre socknar i Kronobergs län överfördes till Kalmar län. L leds av en landshövding, se ›landshövdingar. Fram till 1918 benämn- des ämbetet konungens befallningshavare Läppstiftet. Foto Thomas Hällqvist och länet kallades hövdingedöme. Från och med länsstyrelsereformen 1971 leds läns- Lärarhögskolan i Kalmar, se ›lärarut- styrelsen av en styrelse, i vilken landshöv- bildning. Länssjukhuset i Kalmar. Ingången från Ståthållar- dingen är ordförande och består av ytter- gatan vid invigningen ligare 14 ledamöter dess ledamöter utses lärarutbildning startades i Kalmar 1843, året efter det att riksdagen beslutat införa allmän folkskola. Kalmar skolmästarsemi- narium under domkapitlets ansvar öppna- des 1859 för kvinnor. Från början var det inhyst i nuvarande ›Stadshuset vid Stortor- get och stod under O E L ›Dahms ledning. Det ombildades 1859 till folkskolesemi- narium för kvinnor. Det var nedlagt 1866– 1875, då behovet av lärare hade minskat. Vid återöppningen flyttades det till loka- ler på Norra Långgatan. Det tillkom en avdelning för utbildning av småskolelära- rinnor på Norra vägen 20, i folkmun kal�- lat Lilla Semme. Flickpensionen ›Rostad

364 donerades 1877 av Cecilia ›Fryxell till sta- tan–Kaggensgatan, ›Villa Skansen 1883, ten för att där inrätta ett seminarium för ›Bruunska huset 1881 på Södra Långgatan kvinnor med linjer för små- och folksko- 10, Ångkvarnens kontor 1889 vid kors- lelärarinnor. Se ›Rostad seminarium. Först ningen Skeppsbron–Proviantgatan och 1958 infördes samundervisning. En känd ›Sjöfartsmuseet 1889 på Södra Långgatan lärarprofil var Fritz ›Wigforss. Rektor Dan 81. Stockholmsarkitekten Victor Lang- Isacson var pådrivande när Rostadsemina- let ritade ursprungligen ›Tullskolan men riet 1968 omvandlades till Lärarhögskolan de slutliga ritningarna upprättades av L. i Kalmar med uppdrag att utbilda låg- och Hans byggnader är ofta i nyrenässans med mellanstadielärare. Lärarutbildningen in- förkärlek till pilasterarkitektur. Han var går sedan 2010 i ›Linnéuniversitetet. med i det första allmänna telefonprojektet i Kalmar 1882 och satt med i Drätselkam- Löfgren, Nils Isak, 1797–1881, kyrko- maren och Byggnadsnämnden. BB herde, född i Högsby. Han var komminis- ter i Kalmar 1833, domkyrkosyssloman Lönn, Anders, 1947– , bildkonstnär och 1841 och slutligen kyrkoherde i Fagerhult skulptör, född i Örebro, bror till Magnus och Högsby. L ägnade stort intresse åt att ›Lönn. L studerade vid Gerleborgsskolan topografiskt skildraKalmar och dess stift i 1964–1965, Konstfackskolan 1965–1968 Småland, 1828–1830. Han förkastade den och Konstakademien 1968–1973. Han var av Abraham ›Ahlqvist ställda hypotesen en i den grupp som startade ›Byteatern. att det funnits en forntidsstad vid Björ- Den hade några år i början på 1970-talet kenäs som skulle vara identisk med det sin bas i Lönns galeas S/M Helene. Han gamla Birka. Mest känd för eftervärlden återupptog sitt fria konstnärskap 1975 har han blivit för sitt bokverk ›Clerus Cal- och var med och bildade kollektivverksta- mariensis, 1836-1844. Hans egenhändiga den på Lindö i Kalmar 1987. Inspiration teckningar av stiftets kyrkor är av stort hämtar L från enskilda föremål och från värde. Även som förkunnare och själasör- naturen, vilket leder till verk i olja och trä, jare var han en framträdande gestalt bland även i blandteknik, med realistiska skulp- stiftets präster. JW turer, målningar och objekt. I Kalmar kan nämnas en hästskulptur i trä vid ›Lindö- Löfkvist AB, Arne, var ett byggföretag skolan. L har utfört offentliga utsmyck- som fick grundarens namn 1952. Företa- ningar åt flera kommuner och landsting, get hade 1962 ett fyrtiotal anställda och t.ex. skulpturen Vridning i rondellen vid övergick till nya ägare 1973, Sigvard Hägg- Karlsro, som på grund av bristande under- löf och Göran Johansson. Den senare blev håll kommer att rivas. L är representerad 1975 ensam ägare. År 1982 genomförde bl.a. i Kalmar konstmuseum. GM L ombyggnaden av ›Gamla varmbadhuset till bostadsrätter. Verksamheten upphörde Lönn, Magnus, 1948– , konstnär., född i 1984. Örebro, bror till Anders ›Lönn. Han utbilda- de sig på Konstfacks linje för dekorativt må- Löfmark, John Wilhelm, 1844–1928, Kal- leri. L anslöt sig till ›Byteatern där han skrev mars förste lokala arkitekt, egentligen utbil- pjäser, målade dekor, skapade dockor och dad järnvägsingenjör, född i Ystad. L kom 21 år gammal till Oskarshamn och var där med om den unga stadens expansion. Under åren 1865–1872 var han Byggnads- kommitténs arkitekt. I Oskarshamn har han bl.a. ritat Frimurarhuset. L kom till Kalmar 1872 och bidrog i hög grad till att modernisera bebyggelsen under de kom- mande årtiondena. Några välkända bygg- nader från hans hand är Melénska villan 1872 på Slottsvägen 9, ›Kalmar Enskilda Anders Lönn. Bank 1881 vid korsningen Södra Långga- Skulptur vid Lindöskolan

365 agerade på scenen. Parallellt med detta äg- löptävlingar som återkommer varje år i nade han sig åt bildkonst. Med utställning- Kalmar är ›Skälbyloppet, Wings for Life en Buller om huller 1994 tillsammans med World Run, ›Drottning Margaretaloppet, Björn Ed ändrade L inriktning mot att Kalvinknatet, Gustav Vasaloppet, Kalmar med fantasi och känsla visa upp språkets Malkars 21 km, ›Kalmarmilen, ›Lilla Kal- och bokstävernas möjligheter till nya sätt marmilen, ›Nattloppet Kalmar och ›Syl- att kommunicera med betraktarna och vesterloppet. Dessutom ingår löpning i ›Ironman Kalmar liksom i Kalmar Minitri- atlon. BB

Lövträförädling, AB, bildades 1920 av Gunnar Nilsson med bröder. De satte upp Magnus Lönn. mindre lokala sågverk på ett flertal platser, Exempel på bokstavs- och mestadels i Småland. Ett kontor startades ordlek då i Åseda som 1955 flyttades till Kalmar särskilt med barn. Utställningen Undrien med Gunnar Nilsson som direktör. En har i likhet med flera andra blivit vand- fabrik hade funnits i Ljungbyholm sedan ringsutställning, som cirkulerat i flera år. 1932 och en av anledningarna var att en År 2002 utgav L Bråkstavsboken. Han har stor del av virkesinköpen gjordes från ›Vär- utfört utsmyckningar på Astrid Lindgrens nanäs men även från Blekinge. Dessutom barnsjukhus i Stockholm, på Naturvårds- fanns ett sågverk i Näsum, Kristianstads verket i Stockholm samt på Vasaskolan i län. I Ljungbyholm tillverkades framfö- Kalmar. L fick Kalmar kommuns kultur- rallt möbelämnen och massiv parkett av pris 1983. GM ek och bok och under många år hade man även ett tunnbinderi. Företaget hade en Lönnegren, Erik, kallad Kirre Lönnis, specialitet mellan världskrigen, nämligen 1897–1949, bildkonstnär och dekorations- tillverkning av ämnen till gevärskolvar av målare, född i Kalmar. Han praktiserade bok, huvudsakligen för gevärsfaktoriet i hos fadern Rudolf Lönnegren, som hade Eskilstuna men en del gick på export, bl.a. dekorationsverkstad. L reste till National- till England. År 1960 gjordes en större ut- teatern i Oslo för att lära sig måla fonder. byggnad i Ljungbyholm och man syssel- Han var medhjälpare till Prins Eugen då satte då ca 35 personer. Lövträförädlings denne dekorerade trapphuset i ›Stagneli- parkettgolv var av massivt trä och när den usskolan. L målade under många år fon- nya tidens golv, lamellparkett, lanserades derna till Kalmars nyårsrevyer och ett tio- ansåg ledningen för Lövträförädling att tal av dessa finns bevarade på Skissernas det var för stora investeringar så man lade museum i Lund. Som konstnär är L främst ner fabriken 1972. BB känd som dekorationsmålare från bl.a. Teaterkällaren och Folkets Park. Han har även utfört ett stort antal trappmålningar i Kalmar med motiv från staden. Mycket av hans produktion har försvunnit vid om- målning och renovering. IB

Erik Lönnegren. Trapphusmålning med motiv av Varvsholmen från Ängö 366