Natur På Gotland Register 1985-2014

Total Page:16

File Type:pdf, Size:1020Kb

Natur På Gotland Register 1985-2014 Natur på Gotland 1985 - 2012 Innehåll utöver löpande föreningsmaterial, ledare och liknande Författare Rubrik Nummer Herlitz Agneta Augustas änge i Atlingbo 1985:1 Eliason Sara Vad fanns på farfars åker 1986:1 Redaktör Lilla Karlsö 1986:1 Redaktör Alvena Lindaräng 1986:1 Redaktör Sippmanne - presentation 1986:2 Redaktör Bosarveänget - presentation 1986:2 Gahnfelt Robert NOLA - statens tack till bonden 1987:1 Lekander Anders GNF:s historia längre än du tror 1987:1 Rosén Bengt Så minns jag Mats Nilsson 1987:1 Gahnfelt Robert Föreningen har köpt Smissänget i Hörsne 1987:1 Herlitz Agneta Hörsne Prästänge 1987:2 Gahnfelt Robert SNF bygger nytt efter raset på Lilla Karlsö 1987:2 Porsne Tord Gotlands Natur - en reseguide 1987:2 Lekander Anders Storsund - en presentation 1987:2 Gahnfelt Robert Nära till Naturen - kampanj 1988:1 Redaktör Verkmyr, SNF:s ödemyr i Hall 1988:1 Porsne Tord Vad har naturvården för nytta av landsnäckor 1988:2 Segolson Ulf Översiktlig skogsinventering (ÖSI) 1988:2 Lekander Anders Muskmyr, Sudrets pärla 1988:2 Svensson Sten Kommunekologen har ordet! 1989:1 Kloth Jens-Henrik Vad gör Naturvårdsfunktionen? 1989:1 Lekander Anders Nygårdsmyr 1989:1 Kulander Lena Bekämpningsmedel i vatten på Gotland 1988 1989:1 Eliason Sara Vad händer på Naturmuseet 1989 1989:1 Eliason Sara Igelkotten - Gotlands landskapsdjur 1989:1 Eliason Sara Nära till Naturen - kampanjen fortsätter 1989:1 Eliason Sara Gotländska fossillokaler - Mulde tegelbruk 1989:1 Porsne Tord Naturfoto förr och nu 1989:1 Lekander Anders Gotländsk återvinning - högre ambition än förmåga 1989:1 Porsne Tord Natur i sydfrankrike 1989:2 Lekander Anders Karin Jansson, naturpristagare 1989 1989:2 Jansson Karin Hörsne Prästänge 1989:2 Unnerfelt Bengt Dagsläget i vårt änge 1989:2 Herlitz Agneta Ängshävd förr och nu 1989:2 Kulander Lena Bekämpningsmedel, vad har hänt? 1989:2 Björck Mats Samarbete kretsar emellan - "Olja eller Fisk" 1989:2 Eliason Sara Tankar kring ett strå 1989:2 Lekander Anders Hur ska Naturskyddsföreningen sköta sin gotlandsmark? 1989:2 Anonym Regional miljöanalys, Gotlands län 1989:2 Eliason Sara Gotländska fossillokaler - Valleviken 1990:1 Elmquist Håkan Sällsynta och hotade fjärilar på Gotland 1990:1 Lekander Anders Blåkråkan och Naturskyddsföreningens tallar på Fårö, -90 1990:1 Danielsson Ingmar Skogen är inte bara träd 1990:1 Eliason Sara Svenska Lantraser - recension 1990:1 Lekander Anders Hörsne Prästänge 1990:1 Eliason Sara En resa i tiden - om Gotlands lanskapssten 1990:1 Eliason Sara Vad händer på Naturmuseet 1990 1990:1 Lekander Anders Växter på Gotska Sandön - recension 1990:1 Redaktör Bengt Rosén, Naturpristagare 1990 1990:2 Rosén Bengt Naturvård i världens mitt 1990:2 Björck Mats En sommar med energi - hav - olja - fisk 1990:2 Nordanstig Gunnar Utbildningskampanjen Rikare Skog 1990:2 Porsne Tord Resa i Turkiet 1990:2 Pleijel Carl Gotländska fossillokaler - Kättelviken 1990:2 Edvinsson Åke I huvudet på en svampkonsulent 1990:2 Eliason Sara Gotlands Naturmuseum 10 år 1990:2 Lekander Anders Miljövänliga veckan 1990 1990:2 Eliason Sara Vad händer på Naturmuseet 1991 1991:1 Porsne Tord Med Linné på Gotland 1991:1 Wahlstedt Urban Rätvingar på Gotland 1991:1 Hedin Carl-Erik Ekologiskt lantbruk på Gotland 1991:1 Hammar Bo Därför måste vi bevara genetiska resurser 1991:1 Lekander Anders Av gotländskt intresse i Svensk Botaniska Tidskrift 1990 1991:1 Sandell Erik Unikt reningsverk på Visby Flygplats 1991:1 Eliason Sara Mask gör mull 1991:1 Lekander Anders Fritz Ahlström - En eldsjäl i arbetet för Hörsne Prästänge 1991:2 Haeggström Carl Adam Estlands lövängar - en hotad naturskatt 1991:2 Lekander Anders Våra ängar och hagar kartlagda - recension 1991:2 Lekander Anders Vitastjernas dröm - recension 1991:2 Martinsson Karin Aktiv höst på Naturmuséet 1991:2 Björck Mats Ska alvret på sudret få växa igen, eller ska det röjas? 1991:2 Porsne Tord Tommie Jacobsson - in memoriam 1991:2 Redaktör Inför valet - partiernas svar på våra frågor 1991:2 Redaktör Bojkotta alla onödiga förpackningar! - miljövänliga veckan 1991:2 Enekvist Båtel m.fl. Dårgräsfjärilen 1992:1 Björck Mats Utnyttja energin effektivare! 1992:1 Bro Björn Naturmuséets många aktiviteter 1992:1 Lekander Anders Gotlands Handla Miljövänligtgrupp 1992:1 Björck Mats Lokalgrupp bildad på Storsudret 1992:1 Gerell Rune Fladdermössen på Gotland 1992:1 Björck Mats Insektsförening startad 1992:1 Göransson Kerstin Granngemenskap i en ekoby - Solbyn utanför Lund 1992:1 Kloth Jens-Henrik Mest ängs- och hagmarker i landet 1992:2 Blomqvist Lars Fågelmorgon på Faludden 1992:2 Edvinsson Åke m.fl. Jordstjärnan - Gotlands nya landskapssvamp 1992:2 Lekander Anders Gösta Håkansson - en naturfotograf 1992:2 Björck Mats När såg du en strandvall sist? 1992:2 Grut Merete Ekodok - en utställning värd att ses 1992:2 Bro Björn Utställning om skogsbranden? 1992:2 Handla Miljövänligtgruppen Gotlandsbutiker dåliga på "Bra Miljöval" 1992:2 Björck Mats Vad händer vid Muskmyr, Storsudrets pärla 1993:1 Björck Mats Naturum på Hoburgen i Sundre? 1993:1 Gottlander Karin Naturmuseets vårprogram 1993 1993:1 Lekander Anders Vad växer i Hörsne Prästänge? 1993:1 Lekander Anders Rädda ängen! 1993:1 Hammar Bo Den vises tankar inför 1993 1993:1 Eliason Sara Ett år efter branden 1993:2 Högström Stig Tusentals djur dör på våra vägar 1993:2 Lekander Anders Rädda ängen! Hur många ängar finns det…? 1993:2 Gottlander Karin Planeringshöst på Naturmuseet 1993:2 Björck Mats Morgondagens index 1993:2 Herlitz Agneta Hjälp igelkotten att överleva vintern 1993:2 Lekander Anders Varför kan vi inte köpa mjölk i returflaskor? 1993:2 Lekander Anders Vår Vision 2010 1994:1 Hjernquist Björn Lilla Karlsö Naturskyddsföreningens klenod i 40 år 1994:1 Björck Mats Vad händer med Muskmyr, Storsudrets pärla? 1994:1 Porsne Tord SNF-minnen 1994:1 Hammar Bo Har Gotland fått ett nytt däggdjur? 1994:1 Eliason Sara Stängt på Naturmuseet!!!? 1994:1 Redaktör Så startades Gotlands Naturvårdskrets 1994:1 Lekander Anders Styrelseledamöter och medlemsantal under 40 år 1994:1 Redaktör Miljöfrågor inför valet 1994 1994:2 Björck Mats Östersjön nu en klosett med otillräcklig spolning 1994:2 Lekander Anders Naturbussen 1994:2 Hammar Bo Du skall inte blanda 1994:2 Rosén Kjell Tillsammans mot det uthålliga samhället 1994:2 Herlitz Agneta Fiskevårdspionjärer belönas 1995:1 Björck Mats Ett glas vatten i Sundre 1995:1 Eliason Sara Nya Naturmuseet öppnar snart 1995:1 Eliason Sara Braskaninen Valborg - en sedelärande berättelse 1995:1 Martinsson Magnus Viltvatten 1995:1 Lekander Anders Vattenplanen är på gång! 1995:1 Kulander Lena Övervakning av vatten i Gotlands län 1995:1 Pettersson Arne Nyckelbiotoper kartläggs på Gotland 1995:1 Mårtensson Caitlín Vegetarianism - En livsstil på frammarsch 1995:1 Herlitz Agneta Gotlands Geologiska Sällskap bildas 1995:2 Redaktör Skarven - en naturlig del av Gotlands djurvärld 1995:2 Björck Mats EU har kommit in i min vardag 1995:2 Glansk Kallelina Litet liv (dikt) 1995:2 Eliason Sara Gotländska lantraser 1996:1 Herlitz Agneta Gotlandsrusset 1996:1 Hjernquist Björn Gutefåret - en behornad lantras 1996:1 Gottlander Karin Gotlandshönan 1996:1 Herlitz Agneta Gotlandskaninen 1996:1 Herlitz Agneta Gotlandsstövaren 1996:1 Lekander Anders Hörsne Prästänge 10 år 1996:2 Lekander Anders Gotländska böcker med naturanknytning 1996:2 Lekander Anders Priset på KRAV-produkter 1996:2 Eliason Sara Gotlands natur - en översikt 1997:1 Lekander Anders Blåkråkan och Naturskyddsföreningens tallar på Fårö, -97 1997:1 Hjernquist Björn Lilla Karlsö 1997:1 Hjernquist Björn Snoder i Sproge 1997:1 Porsne Tord Lina myr 1997:1 Lekander Anders Verkmyr - ödemyren i Hall 1997:1 Björck Mats Muskmyr, Sudrets pärla, 1997 1997:1 Lekander Anders Nygårdsmyr 1997:1 Porsne Tord Storsund 1997:1 Porsne Tord Alvena Lindaräng 1997 1997:1 Lekander Anders Naturskyddsföreningens fågeltorn 1997:1 Lekander Anders Hörsne Prästänge 1997 1997:1 Lekander Anders Augustas änge 1997:1 Lekander Anders Bosarveänget i Sproge 1997:1 Björck Mats Kettelviksården - ett stycke sandstensstrand 1997:1 Porsne Tord Tonnklint 1997:1 Ahlén Ingemar Nytt om fladdermusfaunan på Gotland 1997:1 Lekander Anders Riksstämman på Gotland 1997:2 Lekander Anders Lilla Karlsö - nationalpark eller ej 1997:2 Ericson Bertil Lilla Karlsö 1997:2 Eliason Sara Plantera ett äppleträd 1997:2 Herlitz Agneta Naturskyddsföreningens genbank för äpplen 1997:2 Lekander Anders Nya natur- och miljöböcker 1997:2 Porsne Tord Bokrecensioner 1997:2 Lekander Anders Ängen på Ösel 1997:2 Herlitz Agneta Värnar vackra vägkanter - Bengt Åkesson, Naturpriset. 1998:1 Askengren Flemming Hangvars ekologiska friskola 1998:1 Björck Mats Ekologiska fotavtryck 1998:1 Lekander Anders Nationalpark - vad är det? 1998:1 Lekander Anders Gillar du ogräs? Allmogeåkrar får EU-stöd 1998:1 Eliason Sara Gulreseda 1998:1 Eliason Sara Projekt artrika vägkanter på Gotland 1998:1 Lekander Anders Natura 2000 1998:1 Lekander Anders Bokanmälningar 1998:1 Hjernquist Björn Rapport från Lilla Karlsö 1997 1998:1 Redaktör Miljön och valet (politikers svar på våra frågor) 1998:2 Porsne Tord De gotländska landsnäckorna och miljön 1998:2 Bernander Caroline Gotlands ormar 1998:2 Lekander Anders Hur gick det sen? Frågor till de politiska partierna 1998:2 Lekander Anders Nya skrifter 1998:2 Herlitz Agneta Håll kulturarvet vid liv! Odla gamla sorter 1999:1 Björck Mats Mineralstenens mysterier 1999:1 Lekander Anders Biologisk mångfald i kulturlandskapet 1999:1 Pettersson Ann En trädgård som bjuder in mångfalden 1999:1 Lekander Anders Naturskyddsföreningen får en skog, Smågårde Tofta 1999:2 Porsne
Recommended publications
  • Skyddad Natur I Gotlands Län
    Skyddad natur i Gotlands län NATURRESERVAT, DJURSKYDDSOMRÅDEN, NATURA 2000-OMRÅDEN, FRIDLYSTA DJUR & VÄXTER M.M. Se även Länsstyrelsens hemsida: www.i.lst.se Skyddad natur i Gotlands län I föreliggande sammanställning redovisas vilka områden inom Gotlands län som omfattas av något slag av skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken (1998:808). Dessutom ingår en förteckning över länets fridlysta växt- och djurarter. Närmare information om de naturskyddade områdena och vika bestämmelser som gäller kan er- hållas från Länsstyrelsen (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) eller på Länsstyrelsens hemsida (www.i.lst.se). Denna sammanställning är ajourförd till och med den 1 september 2008. Nationalparker Enligt 7 kap 2 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde som tillhör staten efter riksdagens medgivande av regeringen förklaras som nationalpark. Syftet med bildandet skall vara att bevara ett större sammanhängande område av viss landskapstyp i dess naturliga tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick. I Gotlands län finns bara en nationalpark. NVR- Namn Total- Land- Beslutsdatum ID areal areal (ha) (ha) 2000189 Gotska Sandön 4 500 3 638 1910-12-30 1963-06-28 1988-11-10 Naturreservat Enligt 7 kap 4 § miljöbalken får ett mark- eller vattenområde förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behov av områden för friluftslivet. Länsstyrelsen eller kommunen beslutar om bildandet av natur- reservat. Naturreservat kan omfatta såväl privatägd som samhällsägd mark. Inom ett naturreservat gäller vissa föreskrifter som inskränker såväl markägarnas som allmänhetens rätt att utnyttja området. Före- skrifterna är anpassade till syftet med reservatet och är därför olika i olika reservat.
    [Show full text]
  • Larsson 2018 Sjofaglars Utnyttjande Av Havsomraden Gotland Oland Omradesskydd
    Miljö- och vattenenheten Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Rapporter om natur och miljö | Rapport nr 2018:2 Titel: Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Rapportnummer: 2018:2 Diarienummer: 510-1402-2015 ISSN: 1653–7041 Rapportansvarig/Författare: Kjell Larsson Foto | omslagsbild: Kjell Larsson Foto | inlaga: Kjell Larsson Kartbilder: © Länsstyrelsen i Gotlands län Utgiven av: Länsstyrelsen i Gotlands län Tryckår: 2018 Tryckeri: Länsstyrelsen i Gotlands län, Visby. Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats: www.lansstyrelsen.se/gotland Sjöfåglars utnyttjande av havsområden runt Gotland och Öland: betydelsen av marint områdesskydd Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, 391 82 Kalmar 2 Innehåll Sida 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Att genomföra och tolka inventeringar av sjöfåglar till havs 6 4. Fokusområden 8 5. Fågelarter som utnyttjar havsområden runt Gotland och Öland 10 6. Förekomst av sjöfåglar i fokusområden 22 6.1. Salvorev, Gotska Sandön och Kopparstenarna 22 6.2. Slite skärgård (havsområdet mellan Slite och Fårö fyr) 26 6.3. Havsområdet vid Östergarnsholm (inklusive Briterna och Hammargrund) 27 6.4. Klints bank 29 6.5. Gotlands södra kust (inklusive Karlsöarna) 29 6.6. Hoburgs bank, Norra Midsjöbanken och Södra Midsjöbanken 32 6.7. Ölands norra kust och Knolls grund 38 6.8. Ölands södra kust 40 7. Marint områdesskydd eller generella skyddsåtgärder – eller både och? 40 8. Litteratur 45 3 1. Sammanfattning Marint områdesskydd, dvs. att införa särskilda bevarandeåtgärder i geografiskt definierade marina områden, är ett av flera verktyg som kan användas för att bevara hotade och sårbara populationer av sjöfåglar och annan marin fauna och flora.
    [Show full text]
  • Gotlandscykeluthyrning.Com, +46 498 214 133 Lumme- Coustline up Gotland Lunda to Fårö Appr
    North of Visby Take the Fyrplatsen gotlandscykeluthyrning.com, +46 498 214 133 Lumme- coustline up Gotland lunda to Fårö appr. 15 km 70 km from Gotska Sandön from Visby. N Kyrkudden Visby Östersjön Gotska Sandön Langhammars 2 Norsholmen Hamnudden Tärnudden Tälle- N Helgumannen vika Ekeviken Ekeviken Skär 149 Norsta Auren 14 Digerhuvud Butleks Avanäs 3 Kalbjärga 14 Norrsund Ullahau Fårö fyr Lauterhorn Lauter Ava Sudersand Sudersandsviken Blå Gamlehamn 1 Lagunen Hallshuk Norra gattet Mölnor Ar Lansa FÅRÖ Fårö infocenter Brissund Fårö kyrka Kappelshamns- viken Hammars Bläse Kalkbruksmuseum Bästeträsk Häftingsklint Northen coastline HALL Fårösund Dämba FLERINGE Östersjön Kappels- FÅRÖSUND Sigsarve hamn strand Bräntings haid Badhus- Engelska BUNGE Kolerakyrkogården Irevik Bungemuseet parken 13 Hideviken KAPPELS- Ryssnäs HAMN 148 Gotland Ring Jungfrun Ireviken Lickershamn HANGVAR Visby RUTE Stenkyrkehuk Gamla Bungeviken Bungeör 149 Thor Bungenäs 149 Fardume träsk Fardume slott Skenholmen Fardume Lergrav Hångers källa Valleviken 2 STENKYRKA träsk LÄRBRO Själsö Bageri – Bakery & Café Valle- vik Garden café with beatiful sea views. Nyhamn LUMMELUNDA HELLVI Husken Furillen Enjoy tartin and a glass of wine at sunset. Kyllaj Själsö Open from 5 pm. Welcome! 148 13 Brissund Kyllaj Brissundsvägen 22A, +46 498 270 909 MARTEBO 8 km OTHEM 147 Lummelundagrottan Hide from Själsö Quick TINGSTÄDE Visby Seaside bikepath Tingstäde- File haidar Hideviken Krusmyntagården träsk Vägume- bikepath viken Hide- Brissund viken 148 S:t Olofsholm 12 Nynäshamn Hejnum hällar SLITE Asunden 149 Slite havsbad Själsö Boge- Kallgateburg vik Enholmen 149 Brucebo VÄSKINDE LOKRUME HEJNUM BOGE Snäck Östersjön BRO Bogeklinten Rauk, Langhammars Gustafsvik 147 Norderstrand FOLE 146 1 148 BÄL Tjälderviken Västervik 3 The Snäck Chimpansee rauk 147 HEJDEBY Tjelvars grav Tjälder 12 The Closest rauk from Visby appr.
    [Show full text]
  • Beskrivning Till Jordartskartan Gotland
    SGU K 4 K 4 Beskrivning till jordartskartan Gotland Sven-I. Svantesson Beskrivning till jordartskartan Gotland K 4 Beskrivning till jordartskartan Gotland Sven-I. Svantesson DESCRIPTION TO THE QUAternARY MAP GOTLAnd Sveriges geologiska undersökning 2008 ISSN 1652-8336 ISBN 978-91-7158-850-0 Omslagsbild: Längs alla körbara vägar genomfördes jord arts bestämningar som facit för flygbildstolkningen. Vägen går här fram på flacka moränytor och ytor med tunna jordlager på berg i Silte (5I 8 i). Foto Esko Daniel. The field work was mainly done by car along all roads fit for driving. Here the road runs over flat areas of till. © Sveriges geologiska undersökning Layout: Jeanette Bergman Weihed, SGU Tryck: Lenanders Grafiska AB, 2008 INNEHÅLL Karteringsmetod ......................................................................................................................................... 5 Kartans noggrannhet ................................................................................................................................. 5 Den geologiska utvecklingen .................................................................................................................. 6 Landskapets utveckling ....................................................................................................................... 6 Istider och jordarternas bildning ...................................................................................................... 6 Tiden efter den senaste istiden .........................................................................................................
    [Show full text]
  • Bläcku 3 2007.Indd
    Bläcku Nr 3 2007 Årg 33 105 Bläcku Utgivare: Gotlands Ornitologiska Förening Redaktör: Måns Hjernquist [email protected] Medlemsärenden & adressändring: [email protected] Tryck: Snabba Tryck Visby 2007 Omslag: Havsörn akvarell. Måns Hjernquist ISSN: 0346-9328 Bläcku ges ut med fyra nummer per år, varav två är programblad. Prenumerera på tidskriften gör du genom att bli medlem i GOF. För att bli medlem betalar du in 150 kr på föreningens postgirokonto. pg 81 78 28-7 Gotlands Ornitologiska Förening Föreningen är en ideell sammanslutning som verkar för ökad kunskap om Gotlands fågelfauna och för bevarandet av ett rikt fågelliv på ön. Medlem blir man genom att be- tala 150 kr (fullbetalande), 60 kr (ungdomsmedlem t.o.m. 21 år), 50 kr (familjemedlem) eller 2 000 kr (ständigt medlemskap) på föreningens postgiro. GOF är en regionalförening av Sveriges Ornitologiska Förening, SOF. Gotlandssvararen Styrelse Föreningen driver en telefonsvarare som uppdateras minst en gång om dagen, året runt. Där kan du lyssna av aktuella Ordförande Övriga ledamöter observationer och tips om föreningsak- Måns Hjernquist Tord Lantz tiviteter. Hit kan du även ringa och lämna Sproge Snoder 806 Östergarn andra meddelanden som rör fåglar eller 623 44 Klintehamn Lilla Hamre 715 föreningen. tfn 24 42 63 620 16 Ljugarn Lyssna tel. 21 04 42 tfn 21 06 10 Rapportera tel. 21 05 42 Vice ordförande Björn Lilja Sten Wikström Regional rapportkommitte Rrk Ulfsparres väg 4 Fole Stora Tollby Gård Den regionala rapportkommitten tar emot 621 48 Visby 621 75 Visby rapporter om intressantare fågelobserva- tfn 26 41 13 tfn 360 25 tioner och detta sammanställs fortlöpande i årsrapporter.
    [Show full text]
  • FÖP Storsudret Och Burgsvik
    Näringslivsutveckling Tätortsutveckling Kulturvärden Näringslivsutveckling Näringslivsutveckling Service Sociala värden Kulturvärden Naturvärden Tätortsutveckling Vatten och avlopp Landsbygdsutveckling i strandnära läge Storsudret Ledningskontoret/Samhällsbyggnadsförvaltningen FÖPoch Burgsvik Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 VISBY FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Tel 0498–26 90 00 (vxl) 2025 E-post [email protected] Hemsida www.gotland.se/bygga,bo och miljö Antagen av regionfullmäktige 2013-06-17 §59. Laga kraft 2013-07-18 Region Gotland, Ledningskontoret juni 2013 Text, kartproduktion och redigering: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Region Gotland Foto: Stina Wester, Maria James, Jenny Sandberg, Anna Backman, Niclas Fredriksson, Gunnar Gustafsson, Anders Wester, Frida Brunner Tryckeri: iVisby Tryckeri ”Vi förundrade oss, Storsudret att fåren kunde leva på så mager bet, och där havsgruset mest överallt FÖP och Burgsvik täckte jorden, voro dock fetare här, än på något annat ställe av öen. Här sågs ingen 2025 svartmylla, men landet låg såsom en ryggad åker i vågor allt ifrån stranden upp till de översta och medlersta på landet”. Beskrivningen är hämtad ur Carl von Linnés dagbok år 1741 från dagarna på Storsudret. Storsudret är verkligen en speciell del av Gotland där natur- och kulturupplevelser påverkar besökaren var man än befinner sig. Bevarandet och säkerställandet av dessa och samtidigt skapa möjligheter och förutsättningar för utveckling – arbetstillfällen, bostäder, god service samt bra kommunikationer - utgör programförklaringen
    [Show full text]
  • Sudret Är Fint. Vi Har Ställt Ihop Massor Av Tips För Att Göra Det Enklare Att
    Tips Sudret är fint. Vi har ställt ihop massor av tips för att göra det enklare att välja för dem som vill upptäcka lite av Sudret, inte minst de som stannar några dagar extra. Allt är markerat på kartorna på de allra sista sidorna. Inom varje kategori har vi gjort en fallande prioritering som bara utgår från vad vi själva tycker är bäst (1), mycket bra (2), bra (3), och så vidare. Linnés resa på Storsudrets spets år 1741. Den som letar noga hittar Sibbjens som ännu inte var skiftat och därför fortfarande låg i klungan av gårdar i Norrbyn där Bottarve mfl ligger idag. Läs om resan här: www.linnaeanlandscapes.org/LHL05/LHLgotland/pages/4_sudret.htm Vägen ner De som kör i egen bil från Visby tycker vi ska välja kustvägen, väg 140, söderut mot Storsudret och Vamlingbo. Den är mycket vackrare och bara cirka 5-10 minuter längre än den väg bussen tar genom centrala Gotland. Totalt tar resan till Burgsvik drygt en timme. De som tar bussen (till Burgsvik) bör titta noggrant i busstidtabellen på www.gotland.se/imcms/31406 . Linjerna 10, 11 och 12 går mellan Visby och Burgsvik. Observera att det inte är alla bussar som går från hamnterminalen. Vissa går från busstationen som ligger öster om ringmuren. Resan tar cirka en och en halv timme. Bada Det härliga med Storsudret är att det är så smalt att man kan välja badsida efter hur vinden blåser. När det har blåst några dagar från öster är det mycket varmare badvatten där än på västra sidan och tvärtom.
    [Show full text]
  • Carl Von Linnés Gotländska Resa 10 Isflak På Öppet Hav, Men Klarade Sig
    linne karta variant 2 07-05-02 22.13 Sida 1 4. Martebo myr 5. Om hällmarken 6.Kappelshamn 7. Korallstränderna 8. Hau gård vid Lummelunda kyrka Sällskapet har problem att ta sig De passerar flera kalkbrott. Vid Denna stranden gick i vågor Hau var en bondgård, dit vi anlände kl 8 om aftonen. Men I Martebo myr växer agen som fram på kalkhällarna. Vägen, hamnen ser de en kalkugn som liksom en ryggad åker, skriver vägen dit har varit slitsam: säd i en åker. Linnés sällskap som låg över dessa släta, bara och Linné ritar av. Det är varmt och Linné. : ...stränderna voro …vägen låg endast över kalkfli- noterar att folk använder agen långa kalkflisor, satte oss, som strandridare Kiörsner bjuder på mycket breda av vit och grå sor, som voro jämna med jorden, till att täcka ladugårdstaken däröver rida skulle, i största förfriskning. Plötsligt rullar klapper, vilka satte oss i stör- att man reste i största livsfara. med. Bostadshusen har brädtak, fara… Växter som noteras är vit havsdimman in. De ger sig av sta förundran: ty var och en Gårdens vackra stenhus … utan näver eller torv under. fetknopp, murruta och mer till stränderna på andra sidan sten var intet annat än en l mjölonris än någon annanstans viken. korall... inneslutades av humlegårdar och i Sverige l (ej hållplats, wc, l l (3 km från hållplats) trädgårdar… …han hade ingen meddela chaufför) granne omkring sig på 1/2 mil. 3. Lummelundagrottan 9. Fårö kyrka Vid den stora grottmynningen, som idag De besöker kyrkan. Där fascineras de av en kallas Linnés grotta, mynnar Lummelunds av tavlorna på kyrkväggen.
    [Show full text]
  • Austre Strand Gotland Vamlingbo Socken Rembs 1:26
    Frivillig Arkeologisk Utredning Austre Strand Gotland Vamlingbo socken Rembs 1:26 Peter d’Agnan Rapport 2008:1 C.H.A.B -Centrum för Historisk Arkeologi & Byggnadsvård är ett antikvariskt kunskapsföretag i kulturmiljöbranschen verksamt på Gotland. Vi erbjuder tjänster inom områdena arkeologi och byggnadsvård, privat så som offentligt. Våra kunder är kulturmiljöinstitutioner, exploatörer och kvalitetsmedvetna ägare och förvaltare av äldre byggnader och lägenheter. Vi bedriver också egen forskning inom historisk arkeologi, som fortfarande efter mer än 10 år är egenfinansierad. Företaget grundades 1997 som ideell verksamhet i samband med räddningsundersökningar av kulturhistoriska lämningar och byggnader. Idag är vi ett mindre företag i ständig utveckling med 1-3 anställda beroende på arbetstryck. Därtill samarbetar vi samt anställer flera partners. Styrkan i vårt arbetssätt är kompetens och småskalighet som gör att vi kan arbeta nära kunden. Vår företagsambition är att kunna bevara och levandegöra vår kulturmiljö och tradition genom kvalitativa tjänster. C.H.A.B är din kompletta kulturmiljökonsult! © C.H.A.B 2008 Lokrume Utgård, 621 74 Visby www.chab.se 0498/27 87 79 Kartor, grafik och fotografier där annat inte anges: © C.H.A.B. Omslaget: arbetsbild från fältinventeringen. Foto åt öster från västra delen av Rembs 1:26 mot utredningsobjekt 4, äldre grustäkt. Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriverket Gävle 2008. Medgivande I 2008/2044. Innehåll Sammanfattning 5 Inledning och bakgrund 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 7 Utredningsresultat 10 Slutsats och rekommendation 14 Referenser 16 Tekniska och administrativa uppgifter 17 Bilaga 18 1. Objekttabell 18 2. Provgropstabell 18 3. Provgropsdokumentation 19 Frivillig Arkeologisk Utredning • Go. Vamlingbo. Rembs 1:26 • C.H.A.B Rapport 2008:1 3 Fig.
    [Show full text]
  • Inventering Av Naturvärden I Marina Kustområden
    Inventering av naturvärden i marina kustområden Rapporter om natur och miljö – nr 2009: 13 2 Inventering av naturvärden i marina kustområden Underlag inför eventuellt bildande av marina reservat Magnus Petersson Castor & Pollux Castor & Pollux bedriver sin huvudsakliga verksamhet inom området för akvatisk konsultation. Företaget innehar betydande erfarenhet av miljöövervakningsarbete. Företaget uppvisar även bred kompetens inom området för undervattensdokumentation i form av dykning, fotografering och videofilmning. Kontakta Castor & Pollux genom att ringa Magnus Petersson, 0737-165110 Omslagsbild: Omslagsfotografier tagna av Magnus Petersson. ISSN 1653—7041 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2009 3 Förord Denna rapport har upprättats på uppdrag av Länsstyrelsen i Gotlands län. Syftet med undersökningen var att inventera naturvärden i fyra områden längs Gotlands kust inför eventuellt bildande av marina reservat. Ansvarsförhållanden För innehållet i denna rapport ansvarar författaren Magnus Petersson. Fotografier/bilder Samtliga fotografier är tagna av Magnus Petersson. Fotografen ger sitt medgivande till intern (Länsstyrelsen Gotland) användning av fotografierna vid presentationer och dylikt om källan anges väl synligt i anslutning till bilden och i formen: Castor & Pollux/Magnus Petersson. Kontaktperson på Länsstyrelsen Lars Vallin, Länsstyrelsen i Gotlands län, 621 85 Visby, tel 0498/292172. 4 Innehållsförteckning Sammanfattning 6 Syfte 8 Metodik 8 Allmän beskrivning av geografiska områden 9 Områdesbegränsning 10 Djupvariation 11
    [Show full text]
  • Områden Av Riksintresse För Naturvård I Gotlands Län Enligt 3 Kap 6§ Miljöbalken
    Områden av riksintresse för naturvård i Gotlands län enligt 3 kap 6§ miljöbalken Beslutat av Naturvårdsverket 7 feb 2000 Förord Begreppet områden av riksintresse har funnit sedan 1970-talet. Genom tillkomsten av lagen om hushållning med naturresurser (NRL), som trädde i kraft 1 juli 1987, fick begreppet riksintresse en definierad betydelse i lagstiftningen. Sedan den 1.1.1999 omfattas NRL och femton andra lagar av Miljöbalken (MB). I Miljöbalkens 3 kap. 6 § definieras betydelsen av riksintresse: ”Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön.” Enligt 2 § förordningen om hushållning med mark- och vattenområden skall Naturvårdsverket bedöma vilka områden som är av riksintressen för naturvården och friluftslivet. För Gotlands del beslutade Naturvårdsverket den 21 december 1987 vilka områden i länet som är av riksintresse för naturvård respektive för friluftslivet. Naturvårdsverket fick den 15 juni 1995 regeringens uppdrag att i samverkan med bl a länsstyrelserna genomföra en översyn av områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Då inget nytt rikstäckande underlag har tagits fram för friluftslivet har denna del uteslutits. Under 1990-talet har mycket ny kunskap om den gotländska naturen tillkommit. Länsstyrelsen har genomfört tre omfattande tematiska naturtypsinventeringar: Ängs- och hagmarksinventeringen, Våt- marksinventeringen och Lövmarksinventeringen. Skogsvårdsenheten har genomfört inventering av Gotlands
    [Show full text]
  • VA-Utredning För Storsudret Inför Fördjupad Översiktsplanering
    Bilaga 2 VA-utredning för Storsudret inför fördjupad översiktsplanering Gotlands kommun, Ledningskontoret Rapport nr 2010-0304-A Författare: Marika Palmér Rivera och Peter Ridderstolpe, WRS Uppsala AB och Håkan Djurberg, Akvanovum 2011-02-02 WRS i samarbete med: Innehållsförteckning 1. Uppdraget ......................................................................................................................... 3 1.1. Syfte ......................................................................................................................... 3 1.2. Genomförande .......................................................................................................... 3 2. Beskrivning av Storsudret ................................................................................................ 3 2.1. Geologisk och geohydrologisk beskrivning av Storsudret ....................................... 4 2.1.1. Gotland geologiska ursprung .......................................................................... 4 2.1.2. Storsudrets geologi ......................................................................................... 6 2.2. Skyddad natur och riksintressen på Storsudret ....................................................... 10 2.3. Befintlig VA-försörjning på Storsudret .................................................................. 12 2.3.1. Enskild vattenförsörjning (uppgifter från SGU:s brunnsarkiv) ..................... 13 2.3.2. Befintlig avloppshantering ...........................................................................
    [Show full text]