DOCSLIB.ORG

NRO24047 Vindelälven* Umeå, Vännäs, Vindeln, Lycksele, Sorsele

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
NRO24047 Vindelälven* Umeå, Vännäs, Vindeln, Lycksele, Sorsele Umeå NRO24047 Vindelälven* Umeå, Vännäs, Vindeln, Lycksele, Sorsele NRO24065 Öre älv* Umeå, Nordmaling, Bjurholm, Lycksele NRO24073 Sävarån* Umeå, Vindeln, Skellefteå NRO24083 Skeppsviksskärgården inkl Sladan Umeå NRO24084 Holmöarkipelagen Umeå NRO24085 Umeälvens delta Umeå NRO24086 Snöanskärgården Umeå NRO24087 Bonden Umeå NRO24093 Långbergskullarna i Hössjö Umeå NRO24110 Bjursjöområdet* Umeå, Robertsfors, Skellefteå NRO24118 Norrfors Umeå NRO24131 Hålvattsmyrorna Umeå * se Gemensamma riksintressen, sid 81 55 Skeppsviksskärgården inkl Sladan - öns centrala delar återfinns mycket grovstammiga NRO24083 tallar och skogen är till största del obetydligt påver- kad av människan. Bjuren hyser en av de bäst beva- Areal: 9 030 ha rade naturskogarna inom Umeå - Sävarområdet. Kartblad: 20K Sävaråns delta - Tavastögern är ett område som Kommun: Umeå har ett mycket högt skyddsvärde. På en sträcka av Riksvärde: Geovetenskap, skog, flora, fauna en mil finns här alla övergångsstadier från en å med utpräglade sötvattenväxter till exponerade uddar Skeppsviksskärgården har landets bäst utbildade med sydliga brackvattenarter. Det innersta deltat drumlinlandskap i landhöjningsskärgård. Drum- hyser arter som gul och vit näckros och vidsträckta linerna korsas av De Geer moräner, vilket är mycket bestånd av sjöfräken och sjösäv. Här och var i delta- ovanligt. Strandlövskogen har en förhållandevis stor området finns smärre bladvassbestånd och i vattnet areell omfattning. tillkommer kranssvalting, pilblad och olika nate- Sönnerstgrundet - Laduskäret karaktäriseras växter. av växlingen mellan exponerade och skyddade samt I skyddade vikar finns stora bestånd av kors- breda och smala stränder. Åt öster dominerar breda andmat. På grunda sandbottnar dominerar braxen- block-stenstränder med vackert utbildad zonering gräs som varierar år från år alltefter växlingar i vat- av gultåtel, krypven, salttåg, madrör och rödsvingel. tenståndet. Innanför denna finns en bred grovstammig gråal- Stränderna i de inre delarna kantas ofta av vid- bård rik på högörter följd av en välutvecklad rönn- sträckta videsnår följd av gråal, glasbjörk och slut- bård innan granföryngringen tar över på öarnas ligen gran. De olika sötvattenarterna försvinner och centrala delar. ersätts av brackvattenarter. En tydlig gräns går vid Den skyddade västra sidan hyser en smal sten- Buskögern där sötvattenväxten sjösäv försvinner grusstrand helt dominerad av madrör eller blåtåtel. från stora vattenytor och endast förmår bilda små Gråalbården är smal, endast någon meter, och hög- bestånd. örter saknas. Norr om Skraltviken får gråalarna ett En annan gräns återfinns vid Gergrundshålet där tanigt utseende på grund av ett starkt sötvatten- sötvattenarterna nästan helt upphör och brackvatten- utflöde från ovanliggande myrstråk och ett mer arterna tilltar markant. Nu kantas istället stränderna skyddat läge som främjar tillväxten av porssnår. av glest stående blåsäv och enstaka natearter. Fort- Strand och lövsnår domineras av stora bestånd av farande återfinns braxengräs på sandbottnarna. På blåtåtel. stränderna invandrar gultåtel och flera för Bottniska På Sönnerstgrundet finns vackra klappervallar vikens kust typiska växtarter. Som en följd av det med glesa mattbildande granar och en vacker rönn- rika sötvattenutflödet på stränderna utbildas ofta en bård ner mot vattnet. Vid Sönnerstgrundet finns det yppig mossvegetation av egenartad typ. utomordentliga möjligheter att studera flyttfåglarnas Kring Rovsundet och viken norr om Ledskäret sträck genom norra Kvarken. utbreder sig flacka strandängar, som i de övre de- De östra delarna av Ostön och Ostögrundet är larna gradvis övergår till myrmarker antingen ge- mycket exponerade och har en bred blockbård med nom igenväxning av grunda vikar eller genom fram- enstaka härdiga grästuvor, främst gultåtel och sipprande grundvatten. En mycket egenartad vege- strandråg. Innanför blockbården växer en gråalbård tation utbildas på de ställen, där snöanlagringen är av varierande bredd. Ovanför den högsta driftvallen riklig vintertid och avsmältningen sen. Stora ytor växer rönnbården och/eller granarna med ett fält- täcks av svällande levermossor, därav flera snö- skikt av kruståtel, lingon och slutligen blåbär. Spe- legearter. Slutligen invandrar tuvbildande vitmossor ciellt ön Rönnborg kantas av en mycket vacker rönn- och björnmossor. Ingen annanstans i länet finns ett bård. jämförbart område där primära myrbildnings- Innanför den lägivande bården av stora öar ut- processer i ett landhöjningsområde kan studeras på breder sig en sönderskuren kustlinje bestående av ett så utomordentligt sätt som här. små flacka strandängar på finkornigare sediment, Sladan är en relativt skyddad havsvik i norra blockiga uddar och smala svårframkomliga strand- delen av Ostnäsfjärden. Bottnarna består av lera i bräm. På de blockrika exponerade uddarna finns här de yttersta och av gyttja i de inre delarna av viken. och var låga havtornsnår, som kryper mellan Stora mängder drift ackumuleras på stränderna un- jätteblocken ända upp bland de vindpinade granarna. der sydliga stormar och högvatten. Ön Bjuren är med sina väldiga häll- och klapper- Vattenvegetationen domineras av kransalger, marker en särling i Skeppsviksskärgården. Områ- borstnate och axslinga och stränderna kantas av en det är till stor del kalt, vilket skapar en gynnsam tät bård av blåsäv. Strandvegetationen ovanför blå- miljö för åtskilliga nordliga arter t.ex. den mindre sävbården domineras av andra sävarter, olika starr- allmänna strutlaven. På hällmarken växer martallar och gräsarter samt överst en gråalbård, vilka bildar och på klappervallarna enstaka rönnar och gran. På bälten längs med vattenlinjen. Tidigare har den säll- 56 Holmön. Foto: Eva Mikaelsson. synta ishavshästsvansen förekommit i området, men Öarna har stränder med varierande lutning och växten är idag försvunnen från Sladan och uppträ- en alltifrån mycket bruten till relativt rak strand- der numera i Sverige endast i Kronörenområdet. linje. Landområdena karakteriseras av en drumlin- topografi med inslag av De Geermoräner på och mellan drumlinerna. Holmöarkipelagen - NRO24084 Landhöjningen på 0,85 cm/år medför att fjärdar avsnörs och så småningom bildar sjöar. På öarna Areal: 24 223 ha finns instruktiva serier med olika övergångsstadier Kartblad: 20K, 20L från havsvik till sjö. På norra Holmön finns vid- Kommun: Umeå sträckta klapperfält. Små klappervallar kröner också Riksvärde: Skärgårdslandskap, geovetenskap, flera av de små utsatta öarna. Generellt dominerar myrkomplex, skogslandskap, flora, fauna moränstränder som oftast är starkt svallade. Skyd- dade sedimentstränder med ett heltäckande växt- Holmöarkipelagen är belägen nordost om Ume- täcke finns endast inne i vikarna. Sandstränder är älvens mynning i Västra Kvarken. Den omfattar två ovanliga och av mycket begränsad storlek. stora öar, Holmön och Ängesön, samt ytterligare Vegetationen på Holmöarna är mångformig med ett flertal större och mindre öar och skär. De högsta barrskog som dominerande vegetationstyp framför punkterna drygt 20 m ö h, ligger på Holmöns norra allt på de större öarna. På de södra delarna domine- del. rar granskog, medan de högre belägna partierna på Vattenområdet i Kvarken är relativt grunt och de norra delarna har övervägande tallskog. utgör ett gränsområde mellan två vattenregioner. Av På hällmarkerna finns både tall- och granskog. denna anledning möts flera biogeografiska utbred- På Ängesön finns hällmarker med björkdominerad ningsgrupper i området. Att flera arter når sina skog och större sammanhängande björkskogspartier utbredningsgränser i området gör att de omgivande återfinns på öns södra del. Längs Holmöns och vattnen är av marint naturvårdsintresse. Området Ängesöns östra sida finns mindre rönnskogar, främst fungerar bra som demonstrationslokal både för un- på utskjutande uddar och skär. dervisning och forskning. Vegetationen på de mindre öarna Grossgrundet, Holmögadd samt Lilla och Stora Fjäderägg karak- 57 teriseras av rishedar med ljung och kråkris. Strän- Umeälvens delta - NRO24085 derna kantas vanligen av gråalbårder av olika bredd beroende på strandens lutning och exposition. Areal: 1 136 ha Strandfloran är mycket varierad och består av allt Kartblad: 20K från zonerad ängsvegetation på skyddade sediment- Kommun: Umeå rika stränder till lavvegetation på exponerade klip- Riksvärde: Geovetenskap, vassar, vegetationsrikt por. vatten, lövskog, fauna Myrar, både av kärr- och mosssetyp, finns främst på Holmön och Ängesön. Holmöarnas myrar är Området är ett flackt deltalandskap som ständigt representativa för kustnära våtmarker i olika succes- förändras och växer dels av det finsediment Ume- sionsstadier efter landhöjningen. Myrarna har också älven för med sig och dels av landhöjningen. ornitologiska värden med bl.a. häckande smålom, Vattennivåerna i deltat beror på älvens flöde och trana, gluttsnäppa och grönbena.Åkermarker och an- havets nivå. Den årliga vattenståndet variationen nan starkt kulturpåverkad mark finns främst kring uppgår till ca 2 m. bebyggelsen på Holmön. I områdets grundområden återfinns kortskotts- Holmöarna är värdefulla för fågellivet dels som vegetation med inslag av vattenpest och korsandmat. rastlokal för passerande flyttfåglar, dels som häck- Bladvass saknas nästan helt. Strandängarna består ningslokal. Knappt 230 fågelarter har iakttagits på av en yttre del med sjöfräken och lågstarrvegetation, Holmöarna, varav ett drygt 100-tal kan anses som som sedan övergår i videbälten och/eller tidvis över- årligt häckande. Kustfågelfaunan är särskilt
Load more

Recommended publications
  • The Use of Stone and Hunting of Reindeer
    ARCHAEOLOGY AND ENVIRONMENT 12 THE USE OF STONE AND HUNTING OF REINDEER By Lena Holm O m University of Umeå ° Ai. ^ Department of Archaeology ARCHAEOLOGY AND ENVIRONMENT 12 Distribution: Department of Archaeology, University of Umeå S-901 87 Umeå, Sweden Lena Holm THE USE OF STONE AND HUNTING OF REINDEER A Study of Stone Tool Manufacture and Hunting of Large Mammals in the Central Scandes c. 6 000 - 1 BC. Akademisk avhandling, som för avläggande av filosofie doktors­ examen vid universitetet i Umeå kommer att offentligt för­ svaras i hörsal F, Humanisthuset, Umeå universitet, fredagen den 31 januari 1992 klockan 10.00. Abstract The thesis raises questions concerning prehistoric conditions in a high mountain region in central Scandinavia; it focuses on the human use of stone and on hunting principally of reindeer. An analysis of how the stone material was utilized and an approach to how large mammals were hunt­ ed result in a synthesis describing one interpretation of how the vast landscape of a region in the central Scandinavian high mountains was used. With this major aim as a base questions were posed concerning the human use of stone resources and possible changes in this use. Preconditions for the occurrence of large mammals as game animals and for hunting are also highlighted. A general perspective is the long time period over which possible changes in the use of stone and hunting of big game, encompassing the Late Mesolithic, Neolithic, Bronze Age and to a certain extent the Early Iron Age. Considering the manufacture of flaked stone tools, debitage in the form of flakes from a dwelling, constitute the base where procurement and technology are essential.
    [Show full text]
  • Ancestor Tables
    Swedish American Genealogist Volume 10 Number 4 Article 9 12-1-1990 Ancestor Tables Follow this and additional works at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag Part of the Genealogy Commons, and the Scandinavian Studies Commons Recommended Citation (1990) "Ancestor Tables," Swedish American Genealogist: Vol. 10 : No. 4 , Article 9. Available at: https://digitalcommons.augustana.edu/swensonsag/vol10/iss4/9 This Article is brought to you for free and open access by the Swenson Swedish Immigration Research Center at Augustana Digital Commons. It has been accepted for inclusion in Swedish American Genealogist by an authorized editor of Augustana Digital Commons. For more information, please contact [email protected]. (ISSN 0275-9314) Swedis•h American Genealo ist A journal devoted to Swedish American biography, genealogy and personal history CONTENTS Repositories of Scandinavian-American Materials: A Partial Directory 162 Swedes in the Naturalization Index - A Sampling 170 John Root Once More 178 A Swedish Bible Inscription 185 When Andrew Jackson Helped a Swedish(?) Tailor 186 Brodd-Jonas and Brodd-Marta: Two Bishop Hill Colonists Identified 188 Charles XII in America 190 Ancestor Tables 191 Genealogical Queries 194 What Happened to John Asplund's New Collections? 201 Index of Personal Names 203 Index of Place Names 219 Index of Ships' Names 224 Vol. X December 1990 No. 4 1 l • • ,-1. 1I Swedish America~ Genealogist Copyright © 1990 Swedish American Genealogist P.O. Box 2186 Winter Park. FL 32790 Tel. (407) 647-4292 (ISSN 0275-9314) Editor and Publisher Ni ls William Olsson, Ph.D .. F.A.S.G. I Contributing Editors Glen E. Brolander, Augustana College, Rock Is land, IL I l Peter Stebbins Craig, J .D.
    [Show full text]
  • Späd- Och Småbarnsverksamheter/ Team I Sverige – En Kartläggning Catarina Furmark Och Kerstin Neander
    Späd- och småbarnsverksamheter/ team i Sverige – en kartläggning Catarina Furmark och Kerstin Neander Nka Barn som anhöriga 2018:2 ¡Ǧ ¤ȀȂ¡ ¤ʹͲͳͺ Ú Ú̻ Y ± Ú Ú̻ ͻ͹ͺǦͻͳǦͺ͹͹͵ͳǦͷͺǦ͹ ʹ &ƂƌŽƌĚ ʹͲͳͳ Ú¡Ú Úǡ ¡ Ú ¡Ǥ ǡÚ¤ǡ ¤¡¤¡¡ Ú Ú¡¡¤¡ Ǥ¡¡¤ ÚÚ¡Ú¤¡¡ ¤ ¤ͲȂͷ¤ǡ ¡ ¤¤ ¤ ǤǤ ¡ Ú ¤ ¡ ¡ ÚÚǤ ͵ Ͷ hƉƉĚƌĂŐĞƚʹŵĞĚďĂŬŐƌƵŶĚ ¡ ¤ǡÚÚÚ¡ǡ¡¡ Ú ¡ Ǥ Ú Ú ¤ ǡ ¤Ǥ¡¤ ǡ¡ Ú¡Ú¡Ǥ Úǡ¡ Ǥȋ ǡʹͲͳͷȌ ÚÚ¡¡ÚÚ¡ǡÚÚ ¤¤ÚǤÚ Ú¤ ¡Ǧ ¤Ȁ Ǥ ¡Ú Ú ¤ ¡ ¤ Ú ȋȌ Ú ¡ ¤¤ͲȂͷ¤Ǥ Ú¤ ¤ ¤ Ǧ ʹͲͳ͸ȂʹͲʹͲ ¡ Ú Ú ȋ ǡ ʹͲͳ͸ȌǤÚ ǡ ǡ ǡ¤ ǡY¡¤ ǡ Ǥ ¡¤¡Ǧ ¤Ȁ Ȁ Ǥ Ú ¡Ǧ ¤Ǥ ȂÚ¡ ǡ ¡ Ǥ Ú Ǥ ʹͲͳͺǦͳͲǦͲͺ ǡ ǡ ¤ Y¡ Ǥ̷Ǥ Ǥ̷Ǥ ͷ ͸ /ŶŶĞŚĊůů ÚǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤ͵ ȂǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤͷ ǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤͻ ǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤͳͲ ǡ ǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤͳʹ ǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤͳ͸ Ú¡ǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤǤͳ͸
    [Show full text]
  • Skellefteå Kraft Excerpt from Annual Report 2013 This Is Skellefteå Kraft Aitik
    Skellefteå Kraft Excerpt from Annual Report 2013 This is Skellefteå Kraft Aitik Sädva Rebnis Uljabuouda We strive to be Sweden's best energy com- the same time constantly strengthening thers development of the region. In other pany and regard ourselves as the champion the expertise of our employees. And, of words, safeguard the region's energy sup- of the energy industry. We are dependable course, by offering our customers attrac- ply, create good infrastructure within ener- Klippen Bergnäs Norrlanders who put the customer and the tive products and services at competitive gy, telecommunications and data commu- Hemavan Blaiken Jokkmokksliden Sikfors Slagnäs Grytfors customer's needs first. How? By investing prices. Our owner, Skellefteå Municipality, nication, and supply capital and business Storuman Storliden Jörn Byske in our own energy resources and our own also sets requirements for us. We should expertise to the region. Norrheden Malå Norsjö Kristineberg Boliden Kåge sustainable energy production, while at aim to generate profitable growth that fur- Rengård Hedensbyn Lycksele Båtfors Finnfors Skellefteå Rönnskär Röjnoret Granfors Bureå Krångfors Selsfors Burträsk Lövånger Ånäset Vindeln Robertsfors Our products and services Jakobstad Electricity. We produce and sell electricity to customers throughout Sweden. As a customer, you can – Alholmen choose between three tariffs: Fixed, Variable and Square Metres. In autumn 2013 we decided to completely abolish the expensive default rate. Sällsjö Electricity networks. Our electricity networks are in Skellefteå, Norsjö, Malå, Robertsfors and parts of Vindeln, Arvidsjaur, Piteå, and Lycksele. We take care of these to ensure electricity can be transported to you. The latest customer satisfaction survey shows that we have the most satisfied residential customers in the country and the second most satisfied corporate customers.
    [Show full text]
  • Idrotten I Norsjö
    IDROTTENBARNENSÖKAFLERUTVECKLA, AKTIVITETERIDROTTSLIG –RÄTT VERKSAMHETENFÖRBÄTTRA, – MÅNGFALDEN– FLER SUND STÄRKAUTÖVARE UNDER IDROTT ÅRET FOKUSOMRÅDENIDROTTEN – IDROTTEN I NORSJÖ KOMMUNFAKTA NORSJÖ 20% I Norsjö bor 845 personer Befolkning: 4 125 i åldern 7-25 år, vilket Idrottsföreningar: 18 Utbildningsverksamhet i idrottsföreningar: 11 motsvarar ca 20 % av Idrotter: 15 befolkningen. Sektioner: 20 215 kr/barn 304 kr/barn 2016 fick idrottsföreningarna statligt LOK-stöd med 181 978 kr 15/5 37/15 Det är 215 kr per barn 19/8 209/159 i ”LOK-ålder”. Sorsele Storuman Rikssnittet är 304 kr/barn 36/19 Norsjö Sverige Malå 31/12 Norsjö Vilhelmina Skellefteå 14 116 deltagartillfällen per år innebär i snitt Lycksele 21/9 39/22 39 barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm 1 162 timmar SISU-verksamhet 54/23 Umeå 17 min/inv 330/139 Nordmaling Vilket motsvarar: 10 min/inv 17 minuter per Norsjöbo 17min. 20/8 14/2 27/10 35/14 Rikssnittet är 10 minuter/invånare 64 timmar per idrottsförening Norsjö Sverige Första siffran är antalet föreningar som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbildningsverksamhet i. 17 600 kr i etableringsstöd för integration i Norsjö. 1 förening har fått stöd. Sorsele 1811 kr 2013-2016 fick Sföreningarnatoruman Bland annat användes stödet till: Malå • Energiåtgärd Norsjö Ridklubb 900 kr 1 052 668 kri Idrottslyft, vilketNorsjö motsvarar (78 000 kr) Vilhelmina Skellefteå Lycksele 1 246 krper Norsjöbo 7-25 år. Snitt i Västerbotten 900 kr. Vindeln Robertsfors Norsjö Västerbotten Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå Nordmaling 59 % Medlemmar 41 % 68 % LOK-stöd 32 % 2016 var 1 717 personer medlemmar i idrottsföreningar i Norsjö.
    [Show full text]
  • Feasibility Study for Siting of a Deep Repository Within the Mala Municipality
    SE9800008 TECHNICAL REPORT 96-22 Feasibility study for siting of a deep repository within the Mala municipality Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co March 1996 SVENSK KARNBRANSLEHANTERING AB SWEDISH NUCLEAR FUEL AND WASTE MANAGEMENT CO P.O.BOX 5864 S-102 40 STOCKHOLM SWEDEN PHONE +46 8 665 28 00 FAX+46 8 661 57 19 FEASIBILITY STUDY FOR SITING OF A DEEP REPOSITORY WITHIN THE MALA MUNICIPALITY March 1996 -08 Key words: Deep repository, site selection, feasibility study, Mala FOREWORD This report presents the results of the feasibility study in Mala, summarizing a broad investigative effort undertaken to shed light on the prospects for siting a deep repository in the municipality of Mala, and what consequences this would have for the individual, the community and the environment. SKB's overall evaluation is that the municipality of Mala could provide good pros- pects for a deep repository. We would like to mention two factors in particular as arguments in support of this conclusion; the bedrock and the local mining tradition. The bedrock is decisive in determining the feasibility of achieving safe disposal, and there are large areas in Mala Municipality where we judge the bedrock conditions to be good. We cannot determine, however, whether a particular site is definitely suitable from the feasibility study - that will require direct investigations on the site. The mining industry, with all its peripheral activities, has through the years made Mala a centre of knowledge on geoscience and underground rock excavation. We are familiar with the value of this knowledge because specialists from Mala - geologists, geophysicists, diamond drillers and others - have participated in SKB's development activities since the start in the 1970s.
    [Show full text]
  • The V8 Libraries
    Contact Dorotea Byvägen 1, 917 81 Dorotea Tel: 0942-140 78 V8 Library collaboration in inland Västerbotten Email: [email protected] Web: v8biblioteken.se/dorotea Lycksele Norra Torggatan 12, 921 31 Lycksele Tel: 0950-168 25, Fax: 0950-134 01 Email: [email protected] Web: v8biblioteken.se/lycksele Welcome to the Malå V8 Libraries Skolgatan 2A, 939 31 Malå Tel: 0953-141 20 Eight libraries – one library card Email: [email protected] Web: v8biblioteken.se/mala Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Norsjö Sorsele, Storuman, Vilhelmina Skolgatan 26, 935 32 Norsjö and Åsele Tel: 0918-142 55 Email: [email protected] Web: v8biblioteken.se/norsjo Sorsele Storgatan 11, 924 32 Sorsele Tel: 0952-142 30, Fax: 0952-142 91 Email: [email protected] Web: v8biblioteken.se/sorsele Storuman Stationsgatan 6, 923 31 Storuman Tel: 0951-141 80 Email: [email protected] Web: v8biblioteken.se/storuman Vilhelmina Tingsgatan 8, 912 33 Vilhelmina Tel: 0940-141 60 We work together to give you the best Email: [email protected] possible service at your library. Web: v8biblioteken.se/vilhelmina Åsele Borrow, return and reserve items Lillgatan 2, 919 32 Åsele at whichever library you wish Tel: 0941-140 80 – using the same library card! Email: [email protected] Web: v8biblioteken.se/asele For opening hours, please see v8biblioteken.se Your library card You can also call or visit the library and ask the staff for help. If you renew a loan after the end of the In order to borrow anything from the library, you borrowing period, you must pay a late-return fee. must have a library card.
    [Show full text]
  • Idrotten I Nordmaling
    IDROTTENBARNENSÖKAFLERUTVECKLA, AKTIVITETERIDROTTSLIG –RÄTT VERKSAMHETENFÖRBÄTTRA, – MÅNGFALDEN– FLER SUND STÄRKAUTÖVARE UNDER IDROTT ÅRET FOKUSOMRÅDENIDROTTEN – IDROTTEN I NORDMALING KOMMUNFAKTA NORDMALING 2 I Nordmaling bor 0% Befolkning: 7 132 1 392 personer i åldern Idrottsföreningar: 22 Utbildningsverksamhet i föreningar: 10 7-25 år, vilket motsvarar Idrotter: 15 ca 20 % av befolkningen. Sektioner: 27 2016 fick idrottsföreningarna 304 kr/barn statligt LOK-stöd med 241kr/barn 336 090 kr 15/5 22/11 37/15 Det är 241 kr per barn 19/8 209/159 i ”LOK-ålder”. Sorsele Storuman Rikssnittet är 304 kr/barn 36/19 Nordmaling Sverige Malå 31/12 Norsjö Vilhelmina Skellefteå 27 488 deltagartillfällen per år innebär i snitt Lycksele 21/9 39/22 75 barn i aktivitet varje dag Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm 1 106 timmar SISU-verksamhet 54/23 Umeå 10 min/inv 330/139 9 min/inv Nordmaling Vilket motsvarar: 9 minuter per Nordmalingsbo 9 min. 20/8 14/2 27/10 35/14 Rikssnittet är 10 minuter/invånare 50 timmar per idrottsförening Nordmaling Sverige Första siffran är antalet föreningar som finns i varje kommun och andra siffran visar hur många av dessa SISU har haft utbildningsverksamhet i. 109 000 kr i etableringsstöd för integration i Nordmaling 4 föreningar har fått stöd. Sorsele 900 kr 2013-2016 fick Sföreningarnatoruman 872 kr Bland annat användes stödet till: Malå Energiåtgärd Nordmaling Ridklubb 2015 1 213 900 kr i Idrottslyft, vilketNorsjö motsvarar (190tkr) Vilhelmina Skellefteå Lycksele 872 kr per Nordmalingsbo 7-25 år. Genomsnitt i Västerbotten, 900 kr. Lycksele Västerbotten Vindeln Robertsfors Dorotea Åsele Vännäs Bjurholm Umeå Nordmaling 61 % Medlemmar 39 % 63 % LOK-stöd 36 % 2016 var 2 019 personer medlemmar i idrottsföreningar i Nordmaling.
    [Show full text]
  • Spillnings- Inventering Av Björn I Västerbottens Län 2014
    Spillnings- inventering av björn i Västerbottens län 2014 Spillningsinventering av björn i Västerbottens län 2014 Handläggande enhet: Naturvårdsenheten Text: Michael Schneider Omslagsbild: Två björnar i daglega. Nationalpark Bayerischer Wald, Tyskland. Foto: Michael Schneider Kartor och grafik: Michael Schneider Tryck: Taberg Media Group, Taberg, 2015 Upplaga: 150 exemplar. Rapporten finns även tillgänglig som PDF på Länsstyrelsens webb- plats ISSN: 0348-0291 2 Förord Länsstyrelsen har uppdraget att förvalta rovdjuren i länet. För en bra förvaltning krävs bra information om rovdjurens antal och utbredning. I Västerbotten tillgodoses det behovet bland annat genom regelbundna inventeringar av björnstammen med hjälp av DNA-analys av in- samlad spillning. Första gången skedde detta 2004, andra gången 2009 och hösten 2014 var det dags igen. Spillningsinventeringar är svåra att genomföra utan en tät samverkan mellan Länsstyrelsen, jägarna, björnforskarna och ett laboratorium som genomför analyserna. Metoderna utvecklas ständigt. Västerbotten är med i arbetet att driva utvecklingen framåt och att öka vår kunskap om björnarna, inte bara i länet, utan också långt utanför. Ett led i detta arbete har varit att använda en ny metodik vid DNA-analyserna. Denna metod, som grundar sig på skillnader mellan olika björnindivider med avseende på enstaka byggste- nar i arvsmassan, har visat sig fungera mycket väl. Metoden har en hög analysframgång, den är förhållandevis billig och den ger en mängd information om björnstammens storlek, utbred- ning och struktur och i förlängningen även dess dynamik. Denna rapport ska ge en samlad bild över det arbete som genomfördes i Västerbotten 2014 och de resultat som har erhållits. De som har samlat spillning ges här tillfälle att sätta de egna proverna in i ett större sammanhang och att reflektera över vad som var bra och vad som kan bli bättre.
    [Show full text]
  • TECHNICAL REPORT 85-08 Feasibility Study For
    r^ TECHNICAL REPORT 85-08 Feasibility study for siting of a deep repository within the Storuman municipality Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co January 1995 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB SWEDISH NUCLEAR FUEL AND WASTE MANAGEMENT CO BOX 5864 S-102 40 STOCKHOLM TEL. 08-665 28 00 TELEX 13108 SKB TELEFAX 08-661 57 19 FEASIBILITY STUDY FOR SITING OF A DEEP REPOSITORY WITHIN THE STORUMAN MUNICIPALITY January 1995 Key words: Deep repository, site selection, feasibility study, Storuman FOREWORD 1 his report summarizes the results of the feasibility study in Storuman. It also contains SKB's collective evaluation of the results (Chapter 11). A status report was published in June 1994. The purpose of the status report was to give the municipality, its reference group and other interested groups in Storuman and in the region, a basis for discussion and opinions before the final report was written. Numerous viewpoints have been presented and have occasioned some supplemen- tary studies or adjustments and additions to the final report. The viewpoints of the reference group on the status report are compiled in an appendix to this final report. For SKB's part, this report represents the conclusion of the feasibility study. As is evident from the viewpoints of the reference group, there are important questions that have not been fully answered within the framework of the feasibility study. Answering some of these questions requires information that can only be provided by a site investigation. Other questions of a more general nature can be taken up if the final evaluation of the feasibility study results in a common interest to continue site investigations in Storuman.
    [Show full text]
  • Vägklasser Och Restriktioner För APV 2013, Västerbotten
    Bilaga till beslut , TRV 2013/4632 Vägklasser och restriktioner för APV 2013, Västerbotten Vägar med restriktioner i Västerbottens län Tidsrestriktionerna innebär att planerbara intermittenta arbeten inte får utföras under nedan angivna tider. På 2+1 vägar bör nattarbete ske. Vägnr Sträcka Tidsrestriktion E4 Länsgränsen Y-län – Väg 503 06.30- 08.30 15.30- 18.00 E4 Sörböle- Solbacken 06.30- 08.30 15.30- 18.00 E12 Umeå flygplats- Umedalens 06.30- 08.30 industriområde 15.30- 18.00 95 E4- Degerbyn(851) 06.30- 08.30 15.30- 18.00 372 E4- Rönnskär 06.30- 08.30 15.30- 18.00 503 E4- E12 06.30- 08.30 15.30- 18.00 507 Väg 503- E12 06.30- 08.30 15.30- 18.00 531 Tpl Umeå norra- Gimonäs industriområde 06.30- 08.30 15.30- 18.00 Skyddsklassade vägar i Västerbottens län När intermittent arbete utförs på skyddsklassad 2+1 väg inom Region Nord ska utmärkning med X5, Gul ljuspil eller pilar användas. Krav enligt TRVK Apv 3.3.5 På övriga skyddsklassade vägar kan X5, Gul ljuspil eller pilar användas, dock ska minst lyktor enligt TRVK Apv 3.3.5 användas. Vägnr Sträcka E4 Hela vägen E12 Holmsund - Umgransele 92 Bjurholm (353) – Vännäsby (E12) 95 Skellefteå(E4) – Boliden(370) 363 Umeå (E4) – Hällnäs (711) 364 Kroksjö(697)- Umeå(E4) 364 Burträsk(805)- Skellefteå(E4) 372 Skellefteå(E4)- Rönnskär 503 Umeå(E4)- Umeå(E12) 507 Umeå(503)- Umeå(E12) 512 Yttersjö(521)- Umeå(E4) 531 Holmsund- Umeå(E4) 814 Klutmark(819)- Skråmträsk(805) 827 Yttervik(E4)- Skellefteå hamn 829 Skellefteå(E4) - Örviken 867 Kåge(E4)- Kusmark(872) Bilaga till beslut , TRV 2013/4632 Normalklassade
    [Show full text]
  • Swedish Cluster Maps a Statistical Inventory of Clusters in Sweden in 2002
    SWEDISH CLUSTER MAPS A STATISTICAL INVENTORY OF CLUSTERS IN SWEDEN IN 2002 GÖRAN LINDQVIST ANDERS MALMBERG ÖRJAN SÖLVELL CSC CENTER FOR STRATEGY AND COMPETITIVENESS STOCKHOLM SCHOOL OF ECONOMICS ClustersReport5.indd 1 4/21/08 3:38:29 PM ClustersReport5.indd 2 4/21/08 3:38:29 PM SWEDISH CLUSTER MAPS A STATISTICAL INVENTORY OF CLUSTERS IN SWEDEN IN 2002 GÖRAN LINDQVIST ANDERS MALMBERG ÖRJAN SÖLVELL ClustersReport5.indd 3 4/21/08 3:42:35 PM The Center for Strategy and Competitiveness at the Stockholm School of Economics focuses on four research tracks: Strategy and International Business, Creation and Diffusion of Knowledge in Networks, Clusters and Competitiveness, and Micro Policy. Analyses of busi- ness clusters and the importance of regions as well as knowledge flows through both local and global networks stand central in our theoretical work as CSC works in a trans-disciplin- ary tradition involving theories from Strategy, Management, Economic Geography, Eco- nomic Sociology and Economic History. At CSC we both apply and develop our theoretical models to investigate the determinants of competitiveness and economic development from a bottom up, microeconomic perspective. More information on CSC is available on the internet (www.sse.edu/csc). This is a translation from Swedish of the report “Svenska klusterkartor” published in 2003 by Centre for Research on Innovation and Industrial Dynamics (CIND), Uppsala University, with support from Swedish Agency for Economic and Regional Growth (NUTEK). Swedish Cluster Maps Göran Lindqvist, Anders Malmberg, Örjan Sölvell ISBN 978-91-977556-0-3 (c) 2008 Göran Lindqvist, Anders Malmberg, Örjan Sölvell Center for Strategy and Competitiveness, Stockholm 2008 Layout and cover design: Danielle Fernandez, DF Designs Illustrations: Göran Lindqvist Typefaces: Garamond, Helvetica Neue, Roadway ClustersReport5.indd 4 4/21/08 3:42:35 PM TABLE OF CONTENTS 1.
    [Show full text]