DOCSLIB.ORG

Uppfödning Av Larver Av Fetörtsblåvinge, Scolitantides Orion (Lepidoptera: Lycaenidae), På Kärleksört Och Vit Fetknopp

Total Page：16

File Type：pdf, Size：1020Kb

Download full-text PDF Read full-text
Uppfödning Av Larver Av Fetörtsblåvinge, Scolitantides Orion (Lepidoptera: Lycaenidae), På Kärleksört Och Vit Fetknopp Ent. Tidskr. 134 (2013) Fetörtsblåvingens värdväxtval Uppfödning av larver av fetörtsblåvinge, Scolitantides orion (Lepidoptera: Lycaenidae), på kärleksört och vit fetknopp BJÖRN CARLSSON & HÅKAN ELMQVIST Carlsson, B & Elmqvist, H.: Uppfödning av larver av fetörtsblåvinge, Scolitantides orion (Lepidoptera: Lycaenidae), på kärleksört respektive vit fetknopp. [Rearing caterpillars of the Chequered Blue Butterfly, Scolitantides orion (Lepidoptera: Lycaenidae), on or- pine and stonecrop.] – Entomologisk Tidskrift 134(3): 105-109. Uppsala, Sweden 2013. ISSN 0013-886x. The Chequered Blue Butterfly Scolitantides orion is a strongly decreasing species in Swe- den, and it is nationally red-listed as Endangered. The habitat is open rocky sites with different species of stone crops, a type of sites that is often regrowing with trees. However, the habitat requirements of the species seem to be more specific than that, and here we have investigated the role of the host plant species. In this study we bred caterpillars on orpine, Hylotelephium telephium, and stonecrop, Sedum album, the most abundant possible host plants on the Swedish sites. Sedum acre is also very common but was totally rejected by the caterpillars in earlier studies of the authors. On both studied host plants, full grown individuals were produced, but the emerged butterflies from stonecrop became smaller and some of the specimens did not succeed in their development of the wings. We conclude that stonecrop is a low quality host plant for the species, and probably orpine is needed for a long term survival of Chequered Blue populations. Björn Carlsson, Nicandergatan 6, 645 31 Strängnäs. E-post: bjorn.robert.carlsson@ gmail.com Håkan Elmqvist, Hedlandet, 647 92 Mariefred. E-post: [email protected] Fetörtsblåvinge, Scolitantides orion (Pallas, Värdväxterna 1771), har under de senaste 50 åren kraftigt mins- Det har spekulerats i värdväxternas roll för till- kat sitt utbredningsområde i Norden (Nordström bakagången av fetörtsblåvinge i Sverige. På de 1955). Arten har uppenbarligen försvunnit från svenska lokalerna är det huvudsakligen kär- många av sina tidigare förekomstlokaler och är leksört Hylotelephium telephium (syn. Sedum därför rödlistad som starkt hotad (EN) (Gärden- telephium) och vit fetknopp Sedum album, som fors 2010). Arten lever på bergiga eller steniga förekommer. På två av de kända lokalerna, platser där det finns gott om fetknoppsväxter. Bråvikens norra kust i Norrköpings kommun och Den övergripande orsaken till att arten minskat på Munkö i Värmdö kommun, växer både kär- är att mycket av dessa habitat vuxit igen. Men leksört och vit fetknopp, medan endast kärleksört även om igenväxningen är påtaglig, så finns gan- förekommer på lokalen vid Marvikarna i Sträng- ska mycket bergiga platser kvar, vilket visar att näs kommun. Vit fetknopp anges i viss littera- fetörtsblåvingen har mer specifika krav. tur som alternativ värdväxt (Eliasson et al 2005, Eliasson 2012), medan annan påtalar att den ut- 105 Björn Carlsson & Håkan Elmqvist Ent. Tidskr. 134 (2013) Figur 1. Ägg av fetörts- blåvinge på blad av kär- leksört. Eggs of Scolitantides orion on the leaves of orpine, Hylotelephium telephium. nyttjas i mindre grad än kärleksört (Tränker & (Bengtson & Olsen 2010) liksom i Stockholms Nuss 2005). Vid utsättning av krukor vid Marvi- skärgård 2010 (Boldeman 2010). Däremot har karna med bägge växterna har honor lagt ägg på arten inte setts på sin tidigare klassiska lokal på bägge, dock i mindre omfattning på vit fetknopp Munkö sedan mitten av 1990-talet. Eftersök har (Carlsson, egen observation). En tredje växt, gul gjorts (Eliasson 2001) på Munkö och i Stock- fetknopp Sedum acre har vid tidigare uppföd- holms skärgård (Palmqvist 2006, 2007, 2009) ning erbjudits men har totalt ratats av larverna med negativt resultat. Fjärilen har heller inte (Carlsson, egen observation). Andra Sedum- återfunnits vid Halle- och Hunneberg. arter anges som värdväxter i utländsk litteratur (Sterry & Mackay 2004, Tolman & Lewington Artens ekologi 1997) men har ej prövats i denna undersökning. Flygtiden för fetörtsblåvinge varar i några veck- Målet med denna studie var att testa om de båda or och infaller i Norden från början av maj till vanligaste Sedum-arterna (utöver gul fetknopp) ungefär slutet av juni beroende på väderleken fungerar som värdväxter för fetörtsblåvinge. under denna tid. Honorna lägger företrädesvis ägg på kärleksört (Elmqvist 2011) (Fig. 1). Äg- Fetörtsblåvingens status i Sverige gen sprids på växten och kan sitta på såväl blad- Under de senaste 50 åren har med få undantag ens ovan- som undersida samt längs stjälken. (Amandusson & Eliasson pers. medd.) ej före- Larverna gnager gulaktiga fönster på bladens tagits särskilt många systematiska sök efter undersida (Fig. 2), men kan även äta av stjälken. fetörtsblåvingen. Vid sentida inventeringar De uppvaktas flitigt av olika myrarter (Elmqvist (Axelsson 2006, 2009, 2010) har konstaterats 2011) (Fig. 3), som därmed anses skydda goda förekomster på de kända lokalerna vid dem från angrepp av parasiterande insekter. Bråviken i Norrköpings kommun och längs Larvtiden varar cirka en månad under juni/juli Marvikarna i Strängnäs kommun (Carlsson & och därefter förpuppar sig larverna på skyddade Elmqvist 2008, 2009, 2011, 2012). En liten lo- platser. Puppan övervintrar oftast en gång, men kal i Strömstads kommun nyupptäcktes 2009 i fångenskap har puppor hållits över två vintrar. 106 Ent. Tidskr. 134 (2013) Fetörtsblåvingens värdväxtval Figur 3. Larv av fetörtsblåvinge med uppvaktande myror. Larvae of Scolitantides orion Figur 2. Gnagfönster på kärleksört. Feeding marks on orpine, Hylotelephium telephium - leaves Material och metoder Puppstadiet Förberedelser Pupporna övervintrade i en ouppvärmd bod Kärleksört respektive vit fetknopp planterades och samtliga 19 togs in i rumsvärme 1 februari i varsin kruka. Krukorna placerades soligt och påföljande år. Efter cirka tre veckor, som med torrt. 20 ägg lagda på kärleksört insamlades erfarenhet av tidigare uppfödningar tycks vara från Marvikarna 2009. På de krukplanterade normalt vid inomhuskläckning, startade kläck- växterna placerades 10 okläckta ägg vardera så ningen. Under 20 dagar kläcktes 7 puppor från att hälften av larverna enbart erbjöds kärleks- kärleksörtsgruppen och 7 från vit fetknopps- ört (grupp 1) och de övriga enbart vit fetknopp gruppen. En puppa från kärleksört kläckte efter (grupp 2) under uppväxten. ytterligare 50 dagar och den sista puppan från denna grupp efter 4 månader. Tre puppor från Resultat vit fetknopp översomrade helt och förväntades Uppfödningen försiggick utan problem och för- kläcka efter ytterligare en övervintring. Tyvärr puppningen av larverna på bägge värdväxterna blev de uppätna av möss under den andra inföll cirka en månad senare. På kärleksört blev övervintringen i en jordkällare. det 9 puppor (en larv hade försvunnit) och på vit fetknopp blev det 10 puppor. Utvecklingen gick Kläckning av fjärilar således helt problemfritt, vilket var förvånande Från kärleksört kläcktes 5 hanar och 2 honor med tanke på tidigare egna erfarenheter av upp- under den huvudsakliga kläckningsperioden, födning på vit fetknopp (Carlsson & Elmqvist medan 2 honor kläckte betydligt senare (se egen observation). Uppfödning i fångenskap ovan). Samtliga individer blev normalstora och med frånvaro av myror visar också att dessa med fullt utvecklade vingar (Fig. 4). Vingspan- sannolikt inte spelar någon roll för larvens ut- net för hanarna var 25-27 mm med en medel- veckling i sig. storlek på 26 mm. Honornas vingspann uppgick 107 Björn Carlsson & Håkan Elmqvist Ent. Tidskr. 134 (2013) Figur 4. Rad 1 hanar som levt på kärleksört, vingspann 25–27 mm. Rad 2 honor som levt på kärleksört, vingspann 27–29 mm. Rad 3 hanar som levt på vit fetknopp, vingspann 22–25 mm. Rad 4 1 hane och 1 hona som levt på vit fetknopp med ofullständigt utvecklade vingar. The left row are males bred on Hylotelephium telephium, wing span 25-27 mm, The second left row a females bred on Hy- lotelephium telephium, wing span 27-29 mm. The second right row are males bred on Sedum album, wing span 22-25 mm. The most right row is 1 male and 1 female with not fully developed wings. till 27-29 mm med medelstorleken 28 mm. De staka inomhuskläckning efter cirka två månader 7 fjärilar, som kläcktes från vit fetknopp, blev och även puppor, som kläcks först efter ännu en mindre och med varierande grad av missbild- övervintring (Carlsson & Elmqvist egna obser- ningar vid vingutvecklingen (Fig. 4). Vingspan- vationer). I utländsk litteratur (Sterry & Mackay net hos de 5 hanarna med utbildade vingar var 2004, Tolman & Lewington 1997, Tränker & 22–25 mm med en medelstorlek på 23,5 mm. Nuss 2005) omtalas även en andra flygtid under Könsfördelningen inom grupp 2 blev 6 hanar hög- och eftersommaren för fetörtsblåvinge. De och 1 hona. Eliasson et al (2005) anger ving- sent kläckta djuren i våra försök skulle möjligen spannet till 27-32 mm. Vid Bråviken och på kunna motsvara denna senare kläckningsperiod, Munkö har dock små individer ned mot 22 mm även om fetörtsblåvinge aldrig påträffats i na- observerats (Elmqvist egen observation) vilket turen vid denna tid på våra breddgrader. Den ger ett medelvingspann på 27 mm att jämföras huvudsakliga kläckningsperioden i vårt försök med resultatet i detta försök. motsvarar den normala flygtiden i naturen här i Norden. Diskussion Försöket visar att larver av fetörtsblåvinge Av de 19 övervintrande pupporna kläckte således kan acceptera vit fetknopp som värdväxt, åtmin- 14 fjärilar
Load more

Recommended publications
  • Fetörtsblåvinge Återfunnen I Stockholms Skärgård
    Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård Länge trodde vi att fetörtsblåvingen Scolitantides orion var ut- död i Stockholms skärgård, men arten har nyligen påträffats på några kalköar i Stockholms mellersta skärgård. Extra glädjande är upptäckten av en tidigare okänd förekomst på Mörtö söder om Nämdö. Även på den klassiska lokalen Munkö kunde ägg av arten påvisas under 2019 – det första bekräftade fyndet på ön på över 30 år! TEXT: MATS GOTHNIER & MIGUEL JARAMILLO Gothnier, M. & Jaramillo, M. 2019. Fetörtsblåvinge återfunnen i Stockholms skärgård – Fauna och Flora 114(3): 2–6. 2 fauna&flora å Naturhistoriska riksmuseet finns flera ex- Genombrottet närmar sig emplar av fetörtsblåvinge Scolitantides orion Våren efter Boldemanns notis letade vi efter fjärilen i som samlats i Stockholmstrakten, till ex- Nämdö skärgård – en arkipelag med flera kalköar av empel på Ingarö (1886) och Dalarö (1884). samma typ som Munkö. Vid ett besök på Uvö börja- KanskeP var arten mer utbredd i skärgården på den de vi snegla på Mörtö som låg strax intill. Geologiska tiden. På Munkö påträffades fetörtsblåvinge 1923 och kartan berättade om mäktiga kalkklippor, något som sågs därefter regelbundet in på 1980-talet av bland verkar attrahera arten hos oss. Trots igenväxning gav annat Lars Imby. Från 1980 finns även ett tillfälligt ön redan vid första anblicken intryck av att vara en fynd av två exemplar på intilliggande Runmarö (Jes- kulturpräglad mosaikmark med artrika flora. Vi note- per Lind). År 1980 hittade Göran Palmqvist fetörts- rade kärleksört, kattfot, Adam och Eva, gräslök, blod- blåvinge vid Västergården på Ornö, och under åren rot och tjärblomster i rikliga mängder.
    [Show full text]
  • Butterflies & Flowers of the Kackars
    Butterflies and Botany of the Kackars in Turkey Greenwings holiday report 14-22 July 2018 Led by Martin Warren, Yiannis Christofides and Yasemin Konuralp White-bordered Grayling © Alan Woodward Greenwings Wildlife Holidays Tel: 01473 254658 Web: www.greenwings.co.uk Email: [email protected] ©Greenwings 2018 Introduction This was the second year of a tour to see the wonderful array of butterflies and plants in the Kaçkar mountains of north-east Turkey. These rugged mountains rise steeply from Turkey’s Black Sea coast and are an extension of the Caucasus mountains which are considered by the World Wide Fund for Nature to be a global biodiversity hotspot. The Kaçkars are thought to be the richest area for butterflies in this range, a hotspot in a hotspot with over 160 resident species. The valley of the River Çoruh lies at the heart of the Kaçkar and the centre of the trip explored its upper reaches at altitudes of 1,300—2,300m. The area consists of steep-sided valleys with dry Mediterranean vegetation, typically with dense woodland and trees in the valley bottoms interspersed with small hay-meadows. In the upper reaches these merge into alpine meadows with wet flushes and few trees. The highest mountain in the range is Kaçkar Dağı with an elevation of 3,937 metres The tour was centred around the two charming little villages of Barhal and Olgunlar, the latter being at the fur- thest end of the valley that you can reach by car. The area is very remote and only accessed by a narrow road that winds its way up the valley providing extraordinary views that change with every turn.
    [Show full text]
  • Patch Size and Connectivity Influence the Population Turnover of the Threatened Chequered Blue Butterfly, Scolitantides Orion (Lepidoptera: Lycaenidae)
    Eur. J. Entomol. 105: 131–136, 2008 http://www.eje.cz/scripts/viewabstract.php?abstract=1312 ISSN 1210-5759 (print), 1802-8829 (online) Patch size and connectivity influence the population turnover of the threatened chequered blue butterfly, Scolitantides orion (Lepidoptera: Lycaenidae) ATTE KOMONEN1*, TUULI TIKKAMÄKI1, NIINA MATTILA2 and JANNE S. KOTIAHO2, 3 1Faculty of Forest Sciences, P.O. Box 111, FI-80101 University of Joensuu, Finland 2Department of Biological and Environmental Science, P.O. Box 35, FI-40014 University of Jyväskylä, Finland 3Museum of Natural History, P.O. Box 35, FI-40014 University of Jyväskylä, Finland Keywords. Butterfly conservation, colonization, connectivity, extinction, Lycaenidae, metapopulation, patch size, Scolitantides orion, Sedum telephium, population turnover Abstract. Chequered blue butterfly, Scolitantides orion (Lepidoptera: Lycaenidae) has severely declined in many parts of Europe and is currently red-listed in many countries. We studied the population structure and turnover of the species in a lake-island system in a National Park in eastern Finland over a three-year period. The incidence of the chequered blue on the suitable islands (n = 41) and habitat patches (n = 123) was high: an average of 82% of the islands and patches were occupied over the three year period. At the island scale, the annual population turnover rate was 17%, with an extinction and colonization rate of 7% and 10%, respectively. At the patch scale, the annual population turnover was 16%, with 7% extinction and 9% colonization rate. Islands that were occupied over the three year period had a larger area of suitable habitat than islands in which turnover events were observed.
    [Show full text]
  • An Evaluation of Patch Connectivity Measures
    Ecological Applications, 19(5), 2009, pp. 1300–1310 Ó 2009 by the Ecological Society of America An evaluation of patch connectivity measures 1 LAURA R. PRUGH Department of Environmental Science, Policy, and Management, University of California, 137 Mulford Hall, Berkeley, California 94720 USA Abstract. Measuring connectivity is critical to the study of fragmented populations. The three most commonly used types of patch connectivity measures differ substantially in how they are calculated, but the performance of these measures has not been broadly assessed. Here I compare the ability of nearest neighbor (NN), buffer, and incidence function model (IFM) measures to predict the patch occupancy and colonization patterns of 24 invertebrate, reptile, and amphibian metapopulations. I predicted that NN measures, which have been criticized as being overly simplistic, would be the worst predictors of species occupancy and colonization. I also predicted that buffer measures, which sum the amount of habitat in a radius surrounding the focal patch, would have intermediate performance, and IFM measures, which take into account the areas and distances to all potential source patches, would perform best. As expected, the simplest NN measure (distance to the nearest habitat patch, NHi ) was the poorest predictor of patch occupancy and colonization. Contrary to expectations, however, the next-simplest NN measure (distance to the nearest occupied [source] patch, NSi ) was as good a predictor of occupancy and colonization as the best-performing buffer measure and the general IFM measure Si. In contrast to previous studies suggesting that area-based connectivity measures perform better than distance-based ones, my results indicate that the exclusion of vacant habitat patches from calculations is the key to improved measure performance.
    [Show full text]
  • This Article Appeared in a Journal Published by Elsevier. the Attached
    This article appeared in a journal published by Elsevier. The attached copy is furnished to the author for internal non-commercial research and education use, including for instruction at the authors institution and sharing with colleagues. Other uses, including reproduction and distribution, or selling or licensing copies, or posting to personal, institutional or third party websites are prohibited. In most cases authors are permitted to post their version of the article (e.g. in Word or Tex form) to their personal website or institutional repository. Authors requiring further information regarding Elsevier’s archiving and manuscript policies are encouraged to visit: http://www.elsevier.com/copyright Author's personal copy Molecular Phylogenetics and Evolution 61 (2011) 237–243 Contents lists available at ScienceDirect Molecular Phylogenetics and Evolution journal homepage: www.elsevier.com/locate/ympev Short Communication A phylogenetic revision of the Glaucopsyche section (Lepidoptera: Lycaenidae), with special focus on the Phengaris–Maculinea clade ⇑ L.V. Ugelvig a,c, , R. Vila b, N.E. Pierce c, D.R. Nash a a Centre for Social Evolution, University of Copenhagen, Universitetsparken 15, DK-2100 Copenhagen, Denmark b Institut de Biologia Evolutiva (CSIC-UPF), Passeig Marítim de la Barceloneta 37-49, 08003 Barcelona, Spain c Museum of Comparative Zoology, Harvard University, 26 Oxford Street, Cambridge, MA 02138, USA article info abstract Article history: Despite much research on the socially parasitic large blue butterflies (genus Maculinea) in the past Received 29 January 2011 40 years, their relationship to their closest relatives, Phengaris, is controversial and the relationships Revised 20 April 2011 among the remaining genera in the Glaucopsyche section are largely unresolved.
    [Show full text]
  • LIFE HISTORY and PLURIVOLTINISM of Scolitantides
    Muzeul Olteniei Craiova. Oltenia. Studii şi comunicări. Ştiinţele Naturii. Tom. 34, No. 2/2018 ISSN 1454-6914 LIFE HISTORY AND PLURIVOLTINISM OF Scolitantides orion (PALLAS 1771), (LEPIDOPTERA, LYCAENIDAE) FROM ROMANIAN SOUTHERN DOBROGEA, IN CAPTIVE BREEDING ON Hylotelephium telephium, SOZOLOGICAL IMPLICATIONS BÂRCĂ Valentin, NICULAE Marilena Abstract. Scolitantides orion (Pallas, 1771) (Lepidoptera, Lycaenidae), is a Palaearctic species, spanning across Eurasia, in localized, locally threatened populations. It has a characteristic biology, being stenophagous on a few Crassulacean species, and facultative myrmecophylous. In Europe, it is declining, severely in some areas - mainly due to habitat loss, being red listed and legally protected in Fennoscandia and Central Europe. In Romania, it is not listed and endangered, but some of its populations are sharply declining due to multiple causes. Besides its own conservation concerns, it is interesting as a model for ethological, physiological and ecological studies. As it shares the food-plant with Parnassius apollo - another critically endangered species in some places, any knowledge gained about its biology and ecology could prove essential for conservation. The knowledge about the phenology and voltinism of this species -from other parts of Europe is scarce and contradictory, and no data are available about its ecology, phenology or voltinism in Romania. The aim of the experimental work presented herein was to investigate the life history and voltinism of this species under conditions in Southern Romania in captive breeding, with the larger scope of gaining knowledge about the biology and logistics involved in the conservation, (re)introduction and propagation of endangered lepidopteran species which use Crassulaceae as host/food plants. Under our conditions, and feeding exclusively on live Hylotelephium telephium (Crassulaceae), Scolitantides orion typically developed 4 generations/year, with an average generation turnover of 42-55 days, and a diapausal length of about 185 days.
    [Show full text]
  • Lycaenidae) and Ants (Formicidae, Hymenoptera
    190 JOURNAL OF THE LEPIDOPTERISTS' SOCIETY NEW ASPECTS ON THE ASSOCIATION BETWEEN LYCAENID LARVAE (LYCAENIDAE) AND ANTS (FORMICIDAE, HYMENOPTERA) HANS MALICKY Limnologisches Institut cler Osterreichischen Akaclemie cler ,,y issenschaften, A-3293 Lunz, Austria Introduction The assaciation between lycaenid larvae and ants is well known and has been discussed several times in the literature. The most recent survey is by Hintan (1951). Since the majority af published reports are purely descriptivc it would seem both desirable and necessary to' consider the evolutionary saurces of the association using an experimental approach. It is the purpase of this paper ta present a summary af the essential facts and new thoughts bearing on this associatian based on this approach; de­ tails af these investigations will be published elsewhere. Current Hypatheses The best known hypathesis advanced to explain the relatianship be­ tween ants and the larvae originated with Thomann (1901). He suggested that ants are able to drive away the caterpillar's parasites, so that the lycaenids benefit fram the presence af the ant. In order to attract the ants and keep them in attendance, the caterpillars exude a haney-like liquid fram a particular glandular argan, which was first described by Newcamer ( 1912). According to this hypathesis the assaciatian is a symbiasis. This hypathesis, hawever, has several weak paints. Firstly, it has not been canfirmed that ants are able ta drive away parasitic Ichneumonidae and Tachinidae or even natice their presence. Secandly, there is na evidence that the presence af the ant lawers significantly the rate of parasitism af the caterpillars. Field abscrvatians by this writer shaw that the degree af parasitism af lycaenid larvae fluctuates widely, as is usual in Lepidaptera, whether ants are present ar absent.
    [Show full text]
  • Phylogeny of European Butterflies V1.0
    bioRxiv preprint doi: https://doi.org/10.1101/844175; this version posted November 16, 2019. The copyright holder for this preprint (which was not certified by peer review) is the author/funder, who has granted bioRxiv a license to display the preprint in perpetuity. It is made available under aCC-BY 4.0 International license. A complete time-calibrated multi-gene phylogeny of the European butterflies Martin Wiemers1,2*, Nicolas Chazot3,4,5, Christopher W. Wheat6, Oliver Schweiger2, Niklas Wahlberg3 1Senckenberg Deutsches Entomologisches Institut, Eberswalder Straße 90, 15374 Müncheberg, Germany 2UFZ – Helmholtz Centre for Environmental Research, Department of Community Ecology, Theodor- Lieser-Str. 4, 06120 Halle, Germany 3Department of Biology, Lund University, 22362 Lund, Sweden 4Department of Biological and Environmental Sciences, University of Gothenburg, Box 461, 405 30 Gothenburg, Sweden. 5Gothenburg Global Biodiversity Centre, Box 461, 405 30 Gothenburg, Sweden. 6Department of Zoology, Stockholm University, 10691 Stockholm, Sweden *corresponding author: e-mail: [email protected] Abstract With the aim of supporting ecological analyses in butterflies, the third most species-rich superfamily of Lepidoptera, this paper presents the first time-calibrated phylogeny of all 496 extant butterfly species in Europe, including 18 very localized endemics for which no public DNA sequences had been available previously. It is based on a concatenated alignment of the mitochondrial gene COI and up to 11 nuclear gene fragments, using Bayesian inference of phylogeny. To avoid analytical biases that could result from our region-focus sampling, our European tree was grafted upon a global genus- level backbone butterfly phylogeny for analyses. In addition to a consensus tree, we provide the posterior distribution of trees and the fully-concatenated alignment for future analyses.
    [Show full text]
  • Fetthennen-Bläuling (Scolitantides Orion) Seite 1 / 15
    Tagfalter in Rheinland-Pfalz mit regionalem Schwerpunkt Mainz-Bingen, sowie Rheinhessen, Binger Wald, Soonwald und dem Hunsrück Der Fetthennen-Bläuling - Scolitantides orion, Pallas 1771- Inhalt Kurzporträt & Verbreitung .......................................................................................... 2 Falterbeschreibung ........................................................................................................ 3 Lebensraum ...................................................................................................................... 3 Lebensweise des Falters .............................................................................................. 4 Eier .................................................................................................................................... 7 Raupe ................................................................................................................................. 9 Puppe ............................................................................................................................... 12 Überwinterung .............................................................................................................. 12 Besonderheiten ............................................................................................................. 12 Beobachten / Nachweis .............................................................................................. 12 Zucht / Umweltbildung ..............................................................................................
    [Show full text]
  • Faglig Grunnlag for Handlingsplan for Klippeblåvinge Scolitantides Orion
    649 Faglig grunnlag for handlingsplan for klippeblåvinge Scolitantides orion Anders Endrestøl NINAs publikasjoner NINA Rapport Dette er en elektronisk serie fra 2005 som erstatter de tidligere seriene NINA Fagrapport, NINA Oppdragsmelding og NINA Project Report. Normalt er dette NINAs rapportering til oppdragsgiver etter gjennomført forsknings-, overvåkings- eller utredningsarbeid. I tillegg vil serien favne mye av instituttets øvrige rapportering, for eksempel fra seminarer og konferanser, resultater av eget forsknings- og utredningsarbeid og litteraturstudier. NINA Rapport kan også utgis på annet språk når det er hensiktsmessig. NINA Temahefte Som navnet angir behandler temaheftene spesielle emner. Heftene utarbeides etter behov og serien favner svært vidt; fra systematiske bestemmelsesnøkler til informasjon om viktige problemstillinger i samfunnet. NINA Temahefte gis vanligvis en populærvitenskapelig form med mer vekt på illustrasjoner enn NINA Rapport. NINA Fakta Faktaarkene har som mål å gjøre NINAs forskningsresultater raskt og enkelt tilgjengelig for et større publikum. De sendes til presse, ideelle organisasjoner, naturforvaltningen på ulike nivå, politikere og andre spesielt interesserte. Faktaarkene gir en kort framstilling av noen av våre viktigste forskningstema. Annen publisering I tillegg til rapporteringen i NINAs egne serier publiserer instituttets ansatte en stor del av sine vitenskapelige resultater i internasjonale journaler, populærfaglige bøker og tidsskrifter. Norsk institutt for naturforskning Faglig grunnlag for
    [Show full text]
  • Group of Exp Invertebrates
    Strasbourg, 19 May 2000 T-PVS (2000) 26 [tpvs26e_2000.doc] CONVENTION ON THE CONSERVATION OF EUROPEAN WILDLIFE AND NATURAL HABITATS Group of Experts on Conservation of Invertebrates 6th meeting Neuchâtel (Switzerland), 13 May 2000 REPORT OF THE MEETING Secrétariat Memorandum prepared by the Directorate of Sustainable Development __________________________________________________________ This document will not be distributed at the meeting. Please bring this copy. Ce document ne sera plus distribué en réunion. Prière de vous munir de cet exemplaire. T-PVS (2000) 26 - 2 – The Group of Experts on the Conservation of Invertebrates held its 6th meeting in Neuchâtel (Switzerland) on 13 May 2000, in accordance with the terms of reference set up by the Standing Committee. The Standing Committee is invited to : 1. thank the Swiss conservation authorities, the Canton of Neuchâtel and the City of Neuchâtel for the material support for the meeting ; thank the Swiss Centre for Cartography of Fauna for the excellent preparation of the meeting ; 2. take note of the report of the meeting ; 3. examine and, in appropriate, adopt the draft recommendation enclosed on Action Plan for Margaritifera margaritifera (Appendix 4) and and Action Plan for Margaritifera auricularia (Appendix 5) ; 4. when taken decisions on the programme and budget for 2001 to 2003, take into account the following activities : - Strategy on Invertebrate Convservation in Europe ; - Red Book on Odonata ; - Strengthening of Bern Convention website with invertebrate information ; - European Project on conservation of Margaritifera margaritifera ; 5. when deciding on the future of this group, take into account a possible co-ordination with other initiatives on invertebrate conservation, such as the European Invertebrate Survey, which might be asked to play a future role in assessing the Convention on invertebrate issues.
    [Show full text]
  • Herbivory on an Island Population of Chequered Blue Butterfly (Scolitantides Orion)
    Direct and indirect effects of roe deer (Capreolus capreolus) herbivory on an island population of Chequered blue butterfly (Scolitantides orion) Alexandra Johansson Degree project in biology, Master of Science (2 years), 2021 Examensarbete i biologi 30 hp till masterexamen, 2021 Biology Education Centre, Uppsala University, and The County Administrative Board of Stockholm Supervisors: Anssi Laurila and Miguel Jaramillo Chequered blue (Scolitantides orion). All pictures and illustrations in this thesis have been taken/made by A. Johansson. Acknowledgement I want to thank everyone who has contributed, supported and helped me with this study. A special thanks to my two supervisors: Anssi Laurila and Miguel Jaramillo, who have provided me with a lot of helpful suggestions and feedback throughout the study. Anssi, for helping me dealing with all the (nasty) statistics and giving me feedback on the report. Miguel, for providing me with the opportunity to do this work for the County Administrative Board of Stockholm and guiding me in the field and giving me feedback how to improve my work. I also want to thank Göran Arnquist for helping me with some of the statistical parts, I would have never figured out the partly nested mixed-model ANOVA on my own... Also, a thank you to Julian Bauer for being my opponent and giving feedback on the report. I also want to thank Sören Nissilä for lending me the cabin on Mörtö island and all the nice people on the island who walked by and talked to me during my lonesome days in the field. Finally, I want to thank my family and friends for the support during this challenging period, and special thanks to Jacob Ljungbäck for reading the report and giving me feedback.
    [Show full text]