Vedskalbaggar I Fem Tall- Dominerade Områden På Gotland
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Vedskalbaggar i fem tall- dominerade områden på Gotland Rapporter om natur och miljö – nr 2005: 1 Vedskalbaggar i fem talldominerade områden på Gotland NICKLAS JANSSON ISSN 1403-8439 LÄNSSTYRELSEN I GOTLANDS LÄN – VISBY 2005 1 2 Förord Hällmarksskog är en biotoptyp som finns spridd över stora arealer på Gotland. En karaktär för de flesta hällmarksskogar är glesa trädskikt med senvuxna träd, övervägande av tall, samt ofta ett stort inslag av gamla träd. Dessa miljöer blir därför under delar av året solexponerade och varma. Vissa hällmarksskogar har olika grad av graninslag. På många håll har dock granen avverkats (rensnings- huggningar var speciellt vanligt på 60- 70 talen) men fortfarande finns en del områden kvar där gran ger en tydlig karaktär åt hällmarken. Hällmarksskogarna på Gotland är en viktig ansvarsbiotop för Gotlands län (Bengt Ehnström muntl. 2002). Hällmarksskogarnas naturvärden förväntas vara höga men är till stora delar inte undersökta. En artgrupp som förväntas gynnas av dessa miljöer är vedinsekter. Framförallt utgör döda träd, hög- stubbar och lågor, förutom gamla och senvuxna träd, särskilt viktiga substrat. Under de allra senaste åren har ökade resurser, kunskaper och erfarenheter inom Nyckelbiotopsinventeringen medfört att man i högre grad än tidigare, prioriterat inventering av hällmarksskog på Gotland. I samband med Nyckelbiotopsinventeringen har vi inte möjlighet att i detalj studera dessa oftast stora områden med avseende på bland annat insektsfaunan. Det blir endast möjligt att göra över- siktliga bedömningar. En fördjupad inventering av framförallt vedinsekter, skulle därför kunna ge en bättre bild över de naturvärden som hällmarksskogar på olika delar av ön hyser och vilka om- råden som trots allt är mest värdefulla att prioritera för områdesskydd. Genom ett ekonomiskt bidrag från Skogsstyrelsen blev det möjligt för Länsstyrelsen i Gotlands län att genomföra en inventering av några utvalda nyckelbiotoper klassade som hällmarksskog. Materialet från denna inventering har kunnat sammanställas tack vare ett värdefullt samarbete med Nicklas Jansson, som också skrivit den rapport som här presenteras. Ett stort tack riktar vi därför till Nicklas! Karin Wågström 3 Innehåll 1 SAMMANFATTNING ..............................................................................................................5 2 INLEDNING...............................................................................................................................6 2.1 RÖDLISTADE ARTER ..................................................................................................................6 2.1.1 Hotkategoridefinitioner för år 2000 rödlista ...................................................................7 2.1.2 Rödlistepoäng...................................................................................................................8 2.2 TRÄDSLAGEN ............................................................................................................................8 3 METODIK ..................................................................................................................................9 3.1 METODBESKRIVNING ................................................................................................................9 3.2 INVENTERADE OMRÅDEN ........................................................................................................10 4 RESULTAT OCH DISKUSSION...........................................................................................17 4.1 HEJNUM ..................................................................................................................................20 4.2 BRO.........................................................................................................................................20 4.3 ALSKOG ..................................................................................................................................20 4.4 HANGVAR ...............................................................................................................................20 4.5 FLERINGE ................................................................................................................................21 5 TACK ........................................................................................................................................22 6 LITTERATUR .........................................................................................................................22 Bilaga 1: Total artlista Bilaga 2: En beskrivning av några av de intressanta och rödlistade arterna 4 Sammanfattning Denna inventering har syftat till att förbättra kunskapen om naturvärdena i Gotlands tallområden ur entomologisk synvinkel. En kunskap som kan ligga till grund för hänsyn i samband med skydd och skötselarbetet i länet. Inventeringen har omfattat fem talldominerade områden av olika karaktär. De är dock samtliga mycket värdefulla skogsobjekt. Särskild uppmärksamhet har riktats mot förekomsten av rödlistade arter och speciellt de vedlevande skalbaggsarterna. Inventeringen genomfördes enbart med fällor. Totalt insamlades och artbestämdes 3508 individer som fördelades sig på 236 arter, där alla är skalbaggar förutom en fjäril. Totalt är 15 av de funna skalbaggsarterna upptagna i den nationella "rödlistan". Av dessa bedöms 10 vara knutna till barr- träden på lokalerna. Av skalbaggarna var det tio arter som tidigare ej var funna i landskapet Gotland. Antalet bestämda arter per område var jämn (103-112) medan antalet rödlistade arter låg mellan två och elva. Bland områdena var det Fleringe som både var det artrikaste och hyste flest rödlistade arter. Jämförs resultatet från de fem inventerade områdena med elva andra inventerade talldominerade områden i Östergötlands län hamnar Fleringe på plats 3. Tittar man specifikt på arter som lever på tall visar sig dock Fleringe vara det starkaste/värdefullaste. Fleringes hällmarktallskogar har ett mycket högt entomologiskt värde även sett ur ett nationellt perspektiv och borde säkras för framtiden med någon form av områdesskydd men även Hejnum har sådana värden att det borde vara aktuellt att skydda. Då det ofta är glest mellan substraten i denna typ av miljöer är det viktigt att ta till stora ytor för att få en långsiktig kontinuitet av alla substrattyper. De finaste arterna som konstaterades vid inventeringen var tallbarkbagge (Bothrideres contractus), kortvingen Aleochara spissicornis, hårig blombock (Leptura pubescens), barkbaggen Lasconothus jelskii och gulfläckig praktbagge (Bupestris novemmaculata). De är alla mycket ovanliga och är upptagna som sårbara (VU) på den nationella hotlistan förutom den först nämnda som är upptagen som akut hotad (EN). 5 Inledning Vedlevande insekter har höga krav på sin utvecklingsmiljö och är utomordentliga indikatorer på skyddsvärda skogsmiljöer. Idag sker stora förändringar hos denna fauna med resultatet att den generellt utarmas i de flesta områden. Skalbaggarna är en bra värdemätare på ett områdes natur- kvalitéer. Detta gäller framförallt i skogsmiljöer, trädbevuxna hagmarker och parkmiljöer där det finns gamla grova träd och mycket död ved. Vedskalbaggsarterna är många (ca 1000 arter) och är knutna till många olika mikrohabitat. En del vill ha solig och torr miljö, medan andra vill ha skuggig och fuktig. Gemensamt för dem alla är dock att de lever av något substrat som kommer från trädens ved, bark eller de svampar som lever av dessa substrat. Då dagens skogar lider brist på dessa substrat har det lett till att allt fler av arterna blivit hotade och tagits upp på rödlistan (se nedan). I vanliga fall hittas inga eller mycket få rödlistade i brukade skogar. Dagens hänsynsregler har dock börjat ge en del av de hotade arterna ett livsrum. De naturliga störningsfaktorerna var förr bl.a. bränder, stormar, översvämningar (t.ex. bäver- dämningar), insekts- och svampangrepp. Idag bekämpar människan dessa faktorer och effekterna av dessa mycket effektivt, och de tidigare störningsfaktorerna har ersatts av en ensam förhärskande: skogsbruket. Den största skillnaden mellan denna "nya" störning och de gamla är att det nu blir mycket få döda träd och mycket lite död ved kvar i skogen. Då dessa träd står på menyn för huvuddelen av skogens arter är det inte så konstigt att den biologiska mångfalden i skogen kraftigt håller på att reduceras. Olika faktorer påverkar trädets värde sett ur vedinsekters perspektiv. Trädet har dock oftast uppnått en ansenlig ålder (olika för olika trädslag, 80-200 år (asp-ek)), en del grenar börjat dö, trädets inre har börjat att rötas av någon trädsvamp, och stamhåligheter (t.ex. hackspettshål) har börjat att utvecklas. Eller så har trädet dött och befinner sig i något nedbrytningsstadie, antingen stående eller liggande. Alla dessa “ålderskrämpor“ och stadier är mycket viktiga för vedinsektsfaunan och ofta är det de ovanligaste och mest hotade arterna (arter som är upptagna på den nationella rödlistan) som kräver träd som nått dessa stadier, speciellt de sist nämnda. Målsättningen för denna undersökning har varit att utröna hur höga entomologiska värden med avseende vedlevande skalbaggar, som de 5 utvalda tallområdena på Gotland har. Rödlistade arter Artdatabanken är en för Naturvårdsverket och Sveriges Lantbruksuniversitet gemensam enhet. I Artdatabankens uppgifter ingår bl.a. att bedöma arters utdöenderisk och upprätta listor över röd- listade arter i Sverige, s.k. rödlistor. 1993 publicerade Artdatabanken alla rödlistade evertebrater (ryggradslösa