TOLV STEG FÖR LIVET Tolv steg för livet Brommadialogen och kristen recovery Helena Rönnberg ÅBO 2007 ÅBO AKADEMIS FÖRLAG – ÅBO AKADEMI UNIVERSITY PRESS CIP Cataloguing in Publication Rönnberg, Helena Tolv steg för livet : Brommadialogen och kristen recovery / Helena Rönnberg. - Åbo : Åbo Akademis förlag, 2007. Diss.: Åbo Akademi. ISBN 978-951-765-398-5 ISBN 978-951-765-398-5 ISBN 978-951-765-399-2 (digital) UNIPRINT Åbo 2007 Innehåll Förord 1 Inledning 11 1.1 Bakgrund 11 1.2 Uppgift och avgränsning 12 1.3 Tidigare forskning 14 1.4 Forskningsmaterial 19 1.5 Metoder och disposition 24 2 Den kristna recoveryns rötter 28 2.1 Oxfordgrupprörelsen 28 2.1.1 Grundare och uppkomst 29 2.1.2 Verksamhetsidéer utformas 33 2.1.3 Moralisk upprustning 39 2.2 Anonyma Alkoholister 42 2.2.1 Grundare och uppkomst 43 2.2.2 Verksamhetsidéer och organisation 45 2.2.3 De tolv stegen 52 2.2.4 Gruppmötenas praxis 69 2.2.5 Rörelsens utbredning 71 2.2.6 Tolvstegsprogrammet sprids 73 2.3 Sammanfattning 75 3 En framväxande kristen recoveryrörelse 79 3.1 Recovery Movement och kristen recovery 79 3.2 Den kristna recoveryrörelsen i USA 81 3.3 Tre amerikanska företrädare för kristen recovery 87 3.3.1 Overcomers Outreach 89 3.3.2 Christian Recovery International 94 3.3.3 Keith Millers tolv steg för anonyma syndare 102 3.4 Övriga religiösa stegprogram 117 3.5 Kritik av rörelsen 122 3.6 Sammanfattning 126 4 Brommadialogen i Sverige 129 4.1 Vad är Brommadialogen? 129 4.2 Grundaren och ledaren Harry Månsus 136 4.3 Samarbetsparter i växelverkan 149 4.3.1 Svenska Baptistsamfundet 150 4.3.2 Betel och Brobygge 156 4.3.3 Kyrkligt anknutna inspiratörer 158 4.3.4 Övriga kontakter 162 4.4 Verksamhetsgrenar 164 4.4.1 Kyrkan – ett andligt centrum 167 4.4.2 Dialog med nyandligheten 171 4.4.3 Wellness och friskvård 177 4.4.4 Profetisk solidaritet 181 4.4.5 Djupare Liv samlar grenarna 188 4.5 Sammanfattning 192 5 Brommadialogens kristna recovery 195 5.1 Vad innebär Brommadialogens recovery? 195 5.2 Det kristna recoveryarbetet växer fram 201 5.3 Filial- och samarbetsförsamlingarna i Stockholm 206 5.3.1 Träffpunkten Bergsgatan 59 209 5.3.2 Andrum Söder, EnskedeDialogen och Dialog Söder 216 5.3.3 Dialog Norrmalm 223 5.3.4 Mötesplats Bromma 225 5.3.5 Allhelgona, Maria Magdalena och Högalid 229 5.4 Recoverygruppernas verksamhetsramar 231 5.4.1 Material och regler 232 5.4.2 Ledar- och deltagarroller 236 5.5 Problem, konflikter och kritik 239 5.6 Övrig recoveryinfluerad verksamhet i Stockholm 252 5.6.1 Sinnesrogudstjänster 253 5.6.2 Allhelgonamässan 264 5.6.3 Shalomgemenskapen 269 5.6.4 Retreater och pilgrimsvandringar 276 5.7 Konklusion och framtidsperspektiv 279 5.8 Sammanfattning 284 6 Sammanfattande diskussion 289 Summary 302 Förkortningar 311 Källor och litteratur 312 Personregister 339 Bilagor Förord Ett avhandlingsarbete är en process som kräver mycket stöd och upp- muntran på olika nivåer. På den punkten har jag många att tacka. Först vill jag omnämna de handledare jag haft under skrivandets gång, professorerna i praktisk teologi vid Åbo Akademi Karl-Johan Hansson, Sixten Ekstrand och Bernice Sundkvist. Jag vill uttrycka ett varmt tack för era insatser. Också forskarseminariet i praktisk teologi har bidragit med goda synpunkter och uppmuntrat mig i olika ske- den. Här vill jag särskilt omnämna Göran Ekroth, Maj-Britt Fellman och Siv Lundström som utgjort ett ovärderligt stöd genom sina varma personligheter. Samma sak gäller er forskarkollegor inom andra äm- nen. Tillresande opponenter samt förgranskarna Runar Eldebo och Cecilia Wejryd har även bidragit med värdefulla kommentarer som förhoppningsvis förbättrat avhandlingen. Likaså vill jag uttrycka min uppskattning till er alla inom Teologiska fakulteten och den övriga Akademin som bistått mig praktiskt, särskilt i avhandlingens slutske- de. Jag önskar vidare omnämna och tacka olika stipendiefonder som möj- liggjort forskning på heltid i olika repriser. Stiftelsens för Åbo Aka- demi forskningsinstitut, Gustav Björkstrands resestipendiefond, Rek- tors stipendium för doktorsstudiernas slutskede samt Runar Eriks- sons fond har hjälpt mig ekonomiskt. Släktingar och vänner blir ofta försmådda då avhandlingsarbetet upp- tar skribentens tid och koncentration. Jag vill tacka er alla för att ni orkat med mig, inte minst mina föräldrar och syskon med familjer som hela tiden trott på att jag ror projektet i hamn och som bistått mig på alla tänkbara vis. Också släktingar och vänner i Sverige har hjälpt till med flera praktiska saker under mina forskningsresor till Stock- holm. Jag är skyldig er ett stort tack. Mest av alla vill jag tacka min högre makt i mänsklig form. Utan dig hade avhandlingen aldrig ut- kommit. Du visste vad som behövdes i den rätta stunden och har sett verkligheten bakom det hela. I och med din existens riktas min tack- samhet ännu högre upp. Åbo, Mikaelidagen 2007 Helena Rönnberg 11 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kristen recovery är en relativt ny företeelse som via USA har nått Norden från ca 1990-talet och framåt. Fenomenet förekommer inom kyrkor och samfund, men inom den vetenskapliga forskningen i Nor- den är recovery någonting nytt. 1 Recovery kan i svenskan översättas som tillfrisknande eller återhämtning. Inom kristen recovery betonas människans helande på ett andligt, själsligt och relationellt plan där Gud ses som medverkande i tillfrisknandeprocessen. Bakgrunden till kristen recovery kan spåras i Anonyma Alkoholisters (AA) tolvstegsprogram. De tolv stegen har övertagits av olika grup- per och de har anpassats för att behandla olika slag av beroenden, inte enbart alkoholism. På det sättet har intresset för frågor om till- frisknande och missbrukarvård spritts långt utöver AA:s verksamhet. Konceptet med recovery har utmynnat i en världsvid recoveryrörelse 2 där kristna varianter ingår som en del.3 En orsak till att tolvstegsprogrammets principer har fått ett stort ge- nomslag är att så gott som varje människa kan identifiera sin person- liga livsproblematik i ljuset av programmet. Det ger människor en möjlighet att tillfriskna från olika beroenden som hindrar dem från att leva ett fullvärdigt liv. I många fall är tolvstegsprogrammet förutsä- ningen för överlevnad och blir ett livslångt program som hjälper människor att komma tillrätta med sin livsproblematik.4 1 Jfr tidigare forskning i avsnitt 1.3. 2 Ordet ”recoveryrörelse” betecknar i avhandlingen allt slag av tolvstegsbaserad recovery, både profana, kristna och andra alternativ. Då jag specifikt avser den krist- na recoveryrörelsen skrivs detta ut, likaså den profana recoveryrörelsen. Ordet ”tolv- stegsrörelsen” används i avhandlingen synonymt med den profana recoveryrörelsen. 3 Jag använder parallellt orden ”beroende” och ”missbruk” i avhandlingen. Ett miss- bruk ses således inte vara av tillfällig karaktär utan innebär ett tvångsmässigt och långvarigt beroende. Jfr även avsnitten 3.1–3.2. 4 Jfr avsnitt 3.2. 12 Ett stort intresse för recovery och kristen recovery i internationellt perspektiv ger anledning till att ämnet närmare borde utforskas. I föreliggande avhandling fokuseras intresset på organisationen Brommadialogen i Sverige som ingår i den internationella kristna recoveryrörelsen. Genom undersökningen av Brommadialogen och dess kristna recoveryverksamhet kommer studiet av kristen recovery nu mer omfattande att uppmärksammas i en vetenskaplig kontext i Norden. Avhandlingens titel Tolv steg för livet anspelar på de tolv stegen som sedan 1930-talet har spritts världen över via de profana AA- grupperna. Stegen har parallellt övertagits av den kristna recoveryrö- relsen för att så fortsätta i en religiös form in i 2000-talet. 1.2 Uppgift och avgränsning Den övergripande forskningsuppgiften i denna avhandling är att un- dersöka Brommadialogen och särskilt dess kristna recoveryarbete. Jag studerar uppkomsten av Brommadialogens kristna recovery, vilka idéer och influenser som finns till grund och hur den förverkligas i praktiken. Vidare undersöks vilken betydelse Brommadialogens re- covery har fått i Sverige. Tidsmässigt gäller undersökningen perioden från Brommadialogens grundande 1991 till och med utgången av 2005, då en viktig epok i Brommadialogens historia avslutades i och med grundaren Harry Månsus pensionering.5 Verksamheten i den tidigare utformningen kom därmed att så gott som helt upphöra för att därefter söka sig en ny väg under en ledningsgrupp tillsatt av Svenska Baptistsamfundet, Brommadialogens huvudman. Jag har huvudsakligen koncentrerat min forskning på Brommadialo- gens kristna recoveryarbete men berör också dess andra verksam- hetsgrenar och utforskar huruvida de relaterar till recovery. Bromma- dialogen har fört dialog med olika kyrkor, nyandliga rörelser, solida- ritets- och friskvårdsrörelser. 6 Övrig verksamhet med anknytning till Brommadialogen undersöks i den mån recoveryrelaterade tankar har gått att finna. 5 Harry Månsus gick i pension våren 2006. För närmare uppgifter om Månsus se avsnitt 4.2. 6 Se ÅAB. Rönnberg 2002, 77–84; BDA. Ellegaard Sørensen 2003, 39–66. 13 Brommadialogens kristna recoveryarbete har i praktiken förverkligats främst i baptistförsamlingar eller förenade missions- och baptistför- samlingar.7 Detta arbete definierar jag som egentligt recoveryarbete till skillnad från recoveryrelaterad verksamhet. I avhandlingen av- gränsas det egentliga kristna recoveryarbetet till ett studium av fem baptistförsamlingar i Stockholm. Tre församlingar inom Svenska kyr- kan i Stockholms stift har utöver baptistförsamlingarna haft anknyt- ning till Brommadialogen. Också deras recoveryverksamhet granskas i avhandlingen. Influenserna