Kulturhistoriskt Värdefull Bebyggelse I Göteborg Del I
Total Page：16
File Type：pdf, Size：1020Kb
Detta kapitel är ett utdrag ur KULTURHISTORISKT VÄRDEFULL BEBYGGELSE I GÖTEBORG ETT PROGRAM FÖR BEVARANDE DEL I Redaktör Foto 1965–98 Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Arkivfoto, Staffan Westergren, Stadsmuseet Övrigt, Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Projektgrupp Hans Ander, Stadsbyggnadskontoret Flygfoto Maria Lundgren, Stadsbyggnadskontoret Stadsbebyggelse, Gösta Rydvall, Stadsbyggnadskontoret Gudrun Lönnroth, Stadsmuseet Landsbygd, Lars Nord, Stadsmuseet Kartor Utskrifter Lillemor Bankel, Stadsbyggnadskontoret Kristina Carlefred, Stadsbyggnadskontoret Foto före 1965 Grafisk form och produktion Joe Brig Art AB, Göteborg Stadsmuseets arkiv Textoriginalen är satta med Caslon 540 och ITC Garamond. ÄNGGÅRDEN 18 Änggården 18 STADSDELENS HISTORIA Före 1800 Områdets kända byggnadshistoria går tillbaka till 1600-talet då Änggården var en kronogård under Älvsborgs slott. Redan då låg bostads- hus, ladugård m m på den plats där Botaniska trädgårdens prefektbostad nu står. År 1721 inlöstes Änggården till skattegård och 1787 avstyckades en mindre del i sydväst som fick namnet Lilla Änggården. 1800–1900 Grosshandlare Gabriel Grén övertog Stora Äng- gården 1807 och nu uppfördes ett nytt stort bostadshus, nuvarande prefektbostaden. Sonen, apotekaren Arvid Henrik Grén över- tog gården 1847 och stod som ägare till Lilla Änggården från 1840. Han engagerade sig själv djupt i gårdarnas skötsel. Vid sidan av som gränsar mot Annedal och Kommendants- det vanliga jordbruket drevs också en plantsko- ängen tillhörde Göteborg från 1800-talets la på Lilla Änggården och omfattande trädplan- slut. Kring sekelskiftet byggdes här en rad teringar gjordes i Änggårdsbergen. stora trävillor samt Säröbanans stationshus, På 1880-talet när gårdarnas ägor hade sin slutstation för järnvägen som anlades största utsträckning omfattade de nuvarande 1898–1903. I denna del uppfördes också stadsdelarna Änggården och Guldheden. Annedalskyrkan 1908. År 1892 köpte staden Stora Änggårdens 1900–60 mark. Övriga delar inkorporerades med 234 Den norra delen av nuvarande Änggården Göteborg 1906 och 1918. ÄNGGÅRDEN 18 Stora Änggården i mitten av 1800- talet. Del av olje- målning. Gränsen för riksintresseområdet Änggården-Botaniska Trädgården redovisas inte. BOTANISKA TRÄDGÅRDEN, 18:A LILLA ÄNGGÅRDEN, 18:D ÄNGGÅRDENS VILLAOMRÅDE – NORRA DELEN, 18:B SAHLGRENSKA SJUKHUSET M M, 18:E ÄNGGÅRDENS VILLAOMRÅDE – SÖDRA DELEN, 18:C 235 ÄNGGÅRDEN 18 Sahlgrenska sjukhuset vid slutet av 1910-talet, vy från söder. I bakgrunden till vänster ligger ”vanföreanstalten”. Till höger skymtar Änggårdskolonin. Den första stora utbyggnaden omfattade och Landala anlades Änggårdskolonin Sahlgrenska sjukhuset som invigdes år 1900. 1912–14. Det har sedan utvidgats i flera etapper. Längs bergskanten norr om Sahlgrenska byggdes Förändrat – bevarat också andra enstaka sjukhusbyggnader och Efter 1960 har nordvästra delens karaktär helt vårdanstalter i början av 1900-talet. förändrats. Säröbanan har lagts ner, stations- För området längs ”landsvägen” söderut huset har rivits, trävillorna har ersatts med upprättades en första stadsplan 1907–08. Den kontorshus av sten och f d Frölundagatan har angav bostadsbebyggelse för hela området utvidgats med stora trafikanläggningar. men reviderades 1915 för att också ge plats Övriga delar är välbevarade och omfattar åt Botaniska trädgården. Utbyggnaden med flera värdefulla miljöer. villor och radhus genomfördes 1915–22 (nor- ra delen) och 1922–50 (södra delen). Botanis- Mer att läsa ka trädgården anlades 1915–25. Lilla Änggården. C Grén Broberg. Göteborgs Längst ut i söder vid stadsgränsen hade Historiska Museum, årstryck 1965. också ett litet ”egnahemsområde” börjat byg- Änggården under 300 år. J Kyle. Göteborgs gas ut 1906. Det låg då inom Västra Frölunda Historiska Museum, årstryck 1984–88. och fick namnet Frölundaborg. Göteborgs Botaniska Trädgård. F Eriksson, 1991. 236 I nordost intill arbetarstadsdelarna Annedal ÄNGGÅRDEN 18 Botaniska trädgården Motivering Hela Botaniska trädgårdens nordvästra del med Stora Änggården 18:A Änggårdens manbyggnad, entréanläggningarna, kansli- byggnaden samt hitflyttade byggnader har ett stort kul- Miljön omfattar Botaniska trädgårdens nordvästra del turhistoriskt värde. Här speglas både den gamla gårdens med ett 10-tal byggnader. historia och 1910-talets ambitioner att skapa en förnäm- lig botanisk trädgård med byggnader anpassade till mil- Historik jön. Interiörer av särskilt värde finns i lusthuset (mål- I början av 1900-talet upptogs detta område av Stora ningar) och kanslibyggnaden (bibliotek, trapphus m m). Änggården som omfattade en huvudbyggnad och flera ekonomibyggnader. Program – skydd 1915 beslutade stadsfullmäktige att en botanisk träd- Bevaringsprogram 1975: entrébyggnader, kanslibyggnad, gård skulle anläggas här. Den öppnades för allmän- Stora Änggården, magasinet, ”Båtsmanshuset” och lusthuset. heten 1919 och entréområdet stod klart omkring 1930. Natur- och kulturvårdsprogram 1979: trädgårdens norra del När trädgården anlades behölls huvudbyggnaden redovisas som värdefull miljö. som bostadshus, större delen av ekonomibyggnaderna Skydd enl NRL 2 kap. Riksintresse: hela området. (Riks- revs och ersattes med andra, ett par byggnader flyttades intresseområdet omfattar även partier i öster.) hit från andra delar av staden och i anslutning till entrén uppfördes en kanslibyggnad och två mindre hus. Beskrivning – karaktär Efter 1950 har tre byggnader uppförts för universitetet Norra delen av Botaniska trädgården innehåller både och delar av de äldre växthusen har ersatts med nya. strama trädgårdsanläggningar där byggnaderna ingår i Inne i trädgården har en restaurang byggts och 1997 kompositionen och mjukare arrangerade parkavsnitt gjordes en tillbyggnad vid entrén. med enstaka fritt liggande byggnader. Botaniska trädgårdens huvudentré. 237 ÄNGGÅRDEN 18 Entré, kanslibyggnad m m (1) Entréområdet omfattar en grupp byggnader av rött tegel: kanslibyggnaden uppförd 1925 och tillbyggd 1935 (arkitekt A Bjerke), två porthus från 1928 (arkitekt A Jonsson) samt marinbotaniska institutionen byggd 1954 (arkitekter R O Swensson och M Mandelius). Entrén mot gatan är helt symmetriskt anlagd mellan de två porthusen och i mittaxelns förlängning ligger en damm omgiven av stensatta gångar. Mot norr begränsas entréutrymmet av kanslibyggna- den med anslutande planteringar. Kanslibyggnaden är i 2 våningar och har ett högt valmat tak täckt med enku- pigt tegel och väggpelare mellan smårutsindelade fön- Kanslibyggnaden. ster. Porthusen som har en våning är byggda i samma stil och marinbotaniska institutionen är också utformad i klassicistisk anda. F d huvudbyggnaden på Stora Änggården (2) Byggnaden stod klar 1813. Under 1800-talet genomför- des några mindre förändringar och två verandor bygg- des ut. I samband med Botaniska trädgårdens tillkomst restaurerades byggnaden enligt ritningar av arkitekten S Ericson, bl a revs de två verandorna. Byggnaden används nu som prefektbostad. Den ligger vid en väg med ungefär samma läge som egendomens gamla infartsväg. Huset är i en våning med brutet tak och frontespis på huvudfasaden. F d huvudbyggnaden på Stora Änggården. Magasinet, ”Stolpboden” (3) Magasinet som tidigare användes för spannmål flyttades hit cirka 1919 från sin ursprungliga plats norr om huvud- byggnaden. Det är av trä och har sadeltak täckt med enkupigt tegel. Fasaden är klädd med faluröd panel och på ena gaveln sitter ett ”torn” för vällingklocka. ”Båtsmanshuset” (4) Byggnaden uppfördes 1794 som båtsmanshus inom Gamla Varvet i Majorna. 1917–19 flyttades den hit och byggdes om till bostad enligt ritningar av S Ericson. Det är ett trähus i en våning med brutet tak och frontespis. Intressanta detaljer är de två entréernas pardörrar med diagonalställda panelbrädor och de stora halvcirkelfor- 238 Magasinet. made fönstren på frontespisen och ena gaveln. ÄNGGÅRDEN 18 1 2 3 5 4 Lusthuset (5) Detta lilla lusthus byggdes vid 1700-talets mitt på Kärra- lund och är troligen ritat av arkitekten B W Carlberg som ägde gården. Omkring 1920 placerades det i Botaniska trädgården. Byggnaden är av trä och har ett flackt papp- klätt tälttak, smårutsindelade svagt välvda fönster och pardörr. Rummets väggar är dekorerade med målningar. 239 ÄNGGÅRDEN 18 Änggårdens villaområde – Beskrivning – karaktär Området är relativt glest bebyggt med friliggande villor Norra delen inramade av radhuslängor i norr och väster. Änggården 18:B Villor Området som är relativt litet omfattar både radhus och Villorna är av trä i 1 1/2–2 våningar och utformade i villor. Det ansluter direkt till Botaniska trädgården och nationalromantisk eller klassicistisk stil. Sahlgrenska sjukhuset i söder respektive öster. Fasaderna är klädda med stående lockpanel eller locklistpanel. Historik Karaktäristiskt för byggnaderna är de branta tegel- Stadsplan för området upprättades av stadsingenjören täckta sadeltaken som ibland är brutna eller valmade, Albert Lilienberg på 1910-talet. fönster som är smårutsindelade eller indelade i 6–8 I norr mot Änggårdsplatsen uppfördes en putsad rad- rutor samt entrédörrar av trä, ofta med dekor och huslänga ritad av K M Bengtsson 1915. Längs Carl omsorgsfullt utformade omfattningar. Skottsbergs Gata byggdes två radhuslängor av trä 1921. Trädgårdarna avgränsas med naturstensmurar, häckar Arkitekt för dessa var N Olsson. och trästaket. Övriga tomter som var relativt stora bebyggdes cirka 1915–20 med villor. De flesta uppfördes i nationalro- Radhus, Carl Skottsbergs Gata mantisk stil och flera av Göteborgs mest framträdande Byggnaderna är samkomponerade till en arkitektonisk arkitekter ritade